2224249GV03952007/0895propproppropProposition 2007/08:95PropositionPropositionIJAU9502008-03-13 00:00:002024-08-06 07:53:562008-03-13 00:00:00Ett starkare skydd mot diskrimineringhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GV0395/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GV0395https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV0395
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Ett starkare skydd mot diskriminering</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 79px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:396px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:55px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_16 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:486px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:123px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:596px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:123px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 567px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 352px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:707px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:123px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:123px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:460px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:123px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:381px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:123px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:248px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:123px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:519px;left:68px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:208px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:580px;left:68px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:124px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:473px;left:68px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:124px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_50 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_70 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_74 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:28px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:188px;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:387px;height:188px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_84 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:675px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:35px;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:387px;height:35px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:626px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:34px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:387px;height:34px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_88 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_89 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:584px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:35px;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:387px;height:35px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_94 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:45px;left:6px;z-index:-1;width:388px;height:50px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:388px;height:50px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:150px;left:77px;z-index:-1;width:385px;height:96px;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:385px;height:96px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_100 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:523px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:387px;height:142px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:477px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:111px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:387px;height:111px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_105 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:28px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:387px;height:96px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:102px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:127px;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:387px;height:127px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_110 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:554px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:65px;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:387px;height:65px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_112 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_113 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:89px;left:74px;z-index:-1;width:388px;height:81px;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:388px;height:81px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_116 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:442px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:80px;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:387px;height:80px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_118 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_119 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:610px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:35px;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:387px;height:35px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_121 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:350px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:80px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:387px;height:80px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:52px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:50px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:387px;height:50px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:689px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:65px;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:387px;height:65px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_126 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_127 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_128 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_130 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:126px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:387px;height:142px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_134 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_135 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_136 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_137 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_138 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_139 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_140 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:454px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:81px;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:387px;height:81px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_144 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_146 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_148 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_149 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_150 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_151 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_153 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:71px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:111px;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:387px;height:111px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_158 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_160 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:275px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:387px;height:96px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_163 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_165 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_166 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:577px;left:6px;z-index:-1;width:388px;height:126px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:388px;height:126px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_172 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_174 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_178 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_182 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:101px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:112px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:387px;height:112px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:159px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:111px;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:387px;height:111px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_186 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_187 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_188 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_190 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_192 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_195 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:117px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:126px;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:387px;height:126px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_205 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_206 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_207 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:571px;left:6px;z-index:-1;width:388px;height:142px;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:388px;height:142px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:179px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:387px;height:96px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:303px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:387px;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:387px;height:387px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_214 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:69px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:50px;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:387px;height:50px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_218 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_223 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_224 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_225 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:76px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:219px;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:387px;height:219px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_226 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_228 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_230 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_231 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_232 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_233 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:227px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:127px;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:387px;height:127px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_235 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_236 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:74px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:172px;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:387px;height:172px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_239 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_240 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_241 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_242 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_244 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_246 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:28px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:387px;height:96px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_250 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_251 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:150px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:158px;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:387px;height:158px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_254 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_256 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_257 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_260 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_261 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:435px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:158px;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:387px;height:158px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_263 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_265 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_266 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:58px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:219px;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:387px;height:219px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_270 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_271 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_272 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_274 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_275 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:166px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:387px;height:142px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_281 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_282 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_283 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_287 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_288 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_289 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_290 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:95px;left:83px;z-index:-1;width:379px;height:479px;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:379px;height:479px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_292 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_294 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_295 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_296 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_297 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_298 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_300 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_301 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_302 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:74px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:326px;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:387px;height:326px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_305 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_306 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_307 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_308 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_309 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_310 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_311 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_313 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_314 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:120px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:387px;height:142px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_319 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_321 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:360px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:280px;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:387px;height:280px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_324 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:673px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:66px;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:387px;height:66px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_326 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:71px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:172px;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:387px;height:172px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_330 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_332 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:23px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:234px;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:387px;height:234px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_335 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_336 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:699px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:394px;height:81px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_337 #id_1 {float:left;border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_338 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_339 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:86px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:249px;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:387px;height:249px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_341 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_342 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:394px;height:142px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:531px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:394px;height:157px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_345 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:147px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:394px;height:127px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:234px;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:394px;height:234px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:551px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:157px;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:387px;height:157px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_351 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:285px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:387px;height:142px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_353 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:454px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:387px;height:142px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:485px;left:15px;z-index:-1;width:379px;height:234px;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:379px;height:234px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_357 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_358 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:408px;left:15px;z-index:-1;width:379px;height:234px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:379px;height:234px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_360 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_363 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_364 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_365 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_367 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:115px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:112px;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:387px;height:112px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_369 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_370 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:23px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:418px;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:387px;height:418px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_371 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_374 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:647px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:109px;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:387px;height:109px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_377 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:202px;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:387px;height:202px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_378 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_380 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:181px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:387px;height:142px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_384 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_385 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 163px;overflow: hidden;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:126px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:81px;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:387px;height:81px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_387 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_388 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_389 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_390 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_391 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_392 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:270px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:280px;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:387px;height:280px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_394 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_396 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_397 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_398 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_399 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_400 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_401 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_402 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_403 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_404 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_405 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:505px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:157px;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:387px;height:157px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_408 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:707px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:63px;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:387px;height:63px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_411 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_412 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_417 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_418 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_419 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_420 #p420dimg1 {position:absolute;top:102px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:265px;}
#page_420 #p420dimg1 #p420img1 {width:387px;height:265px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_421 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_423 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_426 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_427 #p427dimg1 {position:absolute;top:394px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:234px;}
#page_427 #p427dimg1 #p427img1 {width:387px;height:234px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_428 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_429 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_430 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_431 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_432 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:86px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:249px;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:387px;height:249px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_436 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_437 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_438 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_439 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_440 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_441 #p441dimg1 {position:absolute;top:488px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_441 #p441dimg1 #p441img1 {width:387px;height:142px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_442 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_443 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_444 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_445 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_446 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_447 #p447dimg1 {position:absolute;top:205px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:418px;}
#page_447 #p447dimg1 #p447img1 {width:387px;height:418px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_448 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_449 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_450 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_451 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_453 #p453dimg1 {position:absolute;top:178px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:111px;}
#page_453 #p453dimg1 #p453img1 {width:387px;height:111px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_454 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_455 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_456 #p456dimg1 {position:absolute;top:258px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:310px;}
#page_456 #p456dimg1 #p456img1 {width:387px;height:310px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_457 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_458 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_460 #p460dimg1 {position:absolute;top:150px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:81px;}
#page_460 #p460dimg1 #p460img1 {width:387px;height:81px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_461 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_462 #p462dimg1 {position:absolute;top:374px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:218px;}
#page_462 #p462dimg1 #p462img1 {width:387px;height:218px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_463 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_464 #p464dimg1 {position:absolute;top:224px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:219px;}
#page_464 #p464dimg1 #p464img1 {width:387px;height:219px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_465 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_467 #p467dimg1 {position:absolute;top:102px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:66px;}
#page_467 #p467dimg1 #p467img1 {width:387px;height:66px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_469 #p469dimg1 {position:absolute;top:446px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_469 #p469dimg1 #p469img1 {width:387px;height:142px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_470 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_471 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_472 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_473 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_474 #p474dimg1 {position:absolute;top:74px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:280px;}
#page_474 #p474dimg1 #p474img1 {width:387px;height:280px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_477 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_480 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_481 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_483 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_485 #p485dimg1 {position:absolute;top:159px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:466px;}
#page_485 #p485dimg1 #p485img1 {width:387px;height:466px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_486 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_486 #p486dimg1 {position:absolute;top:24px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:433px;}
#page_486 #p486dimg1 #p486img1 {width:387px;height:433px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_487 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_488 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_489 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_490 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_491 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_492 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_493 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_495 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_495 #p495dimg1 {position:absolute;top:463px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:249px;}
#page_495 #p495dimg1 #p495img1 {width:387px;height:249px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_496 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_497 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_497 #p497dimg1 {position:absolute;top:418px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:188px;}
#page_497 #p497dimg1 #p497img1 {width:409px;height:188px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_498 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_500 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_501 #p501dimg1 {position:absolute;top:573px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:202px;}
#page_501 #p501dimg1 #p501img1 {width:387px;height:202px;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_502 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_502 #p502dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:48px;}
#page_502 #p502dimg1 #p502img1 {width:387px;height:48px;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_503 #p503dimg1 {position:absolute;top:556px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_503 #p503dimg1 #p503img1 {width:387px;height:142px;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_504 #p504dimg1 {position:absolute;top:418px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_504 #p504dimg1 #p504img1 {width:387px;height:96px;}
#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_505 #p505dimg1 {position:absolute;top:135px;left:72px;z-index:-1;width:390px;height:234px;}
#page_505 #p505dimg1 #p505img1 {width:390px;height:234px;}
#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_507 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_508 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_508 #p508dimg1 {position:absolute;top:168px;left:5px;z-index:-1;width:389px;height:234px;}
#page_508 #p508dimg1 #p508img1 {width:389px;height:234px;}
#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_509 #p509dimg1 {position:absolute;top:265px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:126px;}
#page_509 #p509dimg1 #p509img1 {width:387px;height:126px;}
#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_510 #p510dimg1 {position:absolute;top:357px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_510 #p510dimg1 #p510img1 {width:387px;height:96px;}
#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_511 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_511 #p511dimg1 {position:absolute;top:110px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:157px;}
#page_511 #p511dimg1 #p511img1 {width:387px;height:157px;}
#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_513 #p513dimg1 {position:absolute;top:285px;left:73px;z-index:-1;width:389px;height:219px;}
#page_513 #p513dimg1 #p513img1 {width:389px;height:219px;}
#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_515 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_516 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_516 #p516dimg1 {position:absolute;top:180px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:127px;}
#page_516 #p516dimg1 #p516img1 {width:387px;height:127px;}
#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_517 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_517 #p517dimg1 {position:absolute;top:485px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:188px;}
#page_517 #p517dimg1 #p517img1 {width:387px;height:188px;}
#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_518 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_519 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_520 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_521 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_521 #p521dimg1 {position:absolute;top:623px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:140px;}
#page_521 #p521dimg1 #p521img1 {width:387px;height:140px;}
#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_522 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_522 #p522dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:33px;}
#page_522 #p522dimg1 #p522img1 {width:387px;height:33px;}
#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_523 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_524 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_524 #p524dimg1 {position:absolute;top:332px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:159px;}
#page_524 #p524dimg1 #p524img1 {width:387px;height:159px;}
#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_525 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_527 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_527 #p527dimg1 {position:absolute;top:57px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:218px;}
#page_527 #p527dimg1 #p527img1 {width:387px;height:218px;}
#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_528 #p528dimg1 {position:absolute;top:357px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:142px;}
#page_528 #p528dimg1 #p528img1 {width:387px;height:142px;}
#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_529 #p529dimg1 {position:absolute;top:479px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_529 #p529dimg1 #p529img1 {width:394px;height:127px;}
#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_530 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_530 #p530dimg1 {position:absolute;top:617px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:140px;}
#page_530 #p530dimg1 #p530img1 {width:387px;height:140px;}
#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_531 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_531 #p531dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:773px;}
#page_531 #p531dimg1 #p531img1 {width:387px;height:773px;}
#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_532 #p532dimg1 {position:absolute;top:0px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:50px;}
#page_532 #p532dimg1 #p532img1 {width:387px;height:50px;}
#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_533 #p533dimg1 {position:absolute;top:89px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:576px;}
#page_533 #p533dimg1 #p533img1 {width:387px;height:576px;}
#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_534 #p534dimg1 {position:absolute;top:638px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_534 #p534dimg1 #p534img1 {width:387px;height:96px;}
#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_535 #p535dimg1 {position:absolute;top:418px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:81px;}
#page_535 #p535dimg1 #p535img1 {width:387px;height:81px;}
#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_536 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_536 #p536dimg1 {position:absolute;top:260px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:284px;}
#page_536 #p536dimg1 #p536img1 {width:387px;height:284px;}
#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_537 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_537 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_537 #p537dimg1 {position:absolute;top:96px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:499px;}
#page_537 #p537dimg1 #p537img1 {width:387px;height:499px;}
#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_538 #p538dimg1 {position:absolute;top:15px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:626px;}
#page_538 #p538dimg1 #p538img1 {width:387px;height:626px;}
#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_539 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_539 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_540 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_540 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_540 #p540dimg1 {position:absolute;top:429px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:203px;}
#page_540 #p540dimg1 #p540img1 {width:387px;height:203px;}
#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_542 #p542dimg1 {position:absolute;top:273px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:172px;}
#page_542 #p542dimg1 #p542img1 {width:387px;height:172px;}
#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_543 #p543dimg1 {position:absolute;top:188px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:549px;}
#page_543 #p543dimg1 #p543img1 {width:387px;height:549px;}
#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_544 #p544dimg1 {position:absolute;top:393px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:330px;}
#page_544 #p544dimg1 #p544img1 {width:387px;height:330px;}
#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_545 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_545 #p545dimg1 {position:absolute;top:65px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:219px;}
#page_545 #p545dimg1 #p545img1 {width:387px;height:219px;}
#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_546 #p546dimg1 {position:absolute;top:188px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:65px;}
#page_546 #p546dimg1 #p546img1 {width:387px;height:65px;}
#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_547 #p547dimg1 {position:absolute;top:341px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:345px;}
#page_547 #p547dimg1 #p547img1 {width:387px;height:345px;}
#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_548 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_548 #p548dimg1 {position:absolute;top:24px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:625px;}
#page_548 #p548dimg1 #p548img1 {width:387px;height:625px;}
#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_549 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_549 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_549 #p549dimg1 {position:absolute;top:91px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:672px;}
#page_549 #p549dimg1 #p549img1 {width:387px;height:672px;}
#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_550 #p550dimg1 {position:absolute;top:0px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:607px;}
#page_550 #p550dimg1 #p550img1 {width:387px;height:607px;}
#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_551 #p551dimg1 {position:absolute;top:24px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:750px;}
#page_551 #p551dimg1 #p551img1 {width:394px;height:750px;}
#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_552 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_552 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_553 #p553dimg1 {position:absolute;top:45px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:358px;}
#page_553 #p553dimg1 #p553img1 {width:394px;height:358px;}
#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_554 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_555 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_555 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_555 #p555dimg1 {position:absolute;top:108px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:126px;}
#page_555 #p555dimg1 #p555img1 {width:387px;height:126px;}
#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_556 #p556dimg1 {position:absolute;top:549px;left:80px;z-index:-1;width:382px;height:204px;}
#page_556 #p556dimg1 #p556img1 {width:382px;height:204px;}
#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_558 #p558dimg1 {position:absolute;top:211px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:548px;}
#page_558 #p558dimg1 #p558img1 {width:387px;height:548px;}
#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_559 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_559 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_559 #p559dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:125px;}
#page_559 #p559dimg1 #p559img1 {width:387px;height:125px;}
#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_560 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_561 #p561dimg1 {position:absolute;top:234px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:81px;}
#page_561 #p561dimg1 #p561img1 {width:387px;height:81px;}
#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_562 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_562 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_562 #p562dimg1 {position:absolute;top:144px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:326px;}
#page_562 #p562dimg1 #p562img1 {width:387px;height:326px;}
#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_563 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_563 #p563dimg1 {position:absolute;top:643px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:127px;}
#page_563 #p563dimg1 #p563img1 {width:387px;height:127px;}
#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_564 #p564dimg1 {position:absolute;top:372px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:96px;}
#page_564 #p564dimg1 #p564img1 {width:387px;height:96px;}
#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_565 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_565 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_565 #p565dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:778px;}
#page_565 #p565dimg1 #p565img1 {width:387px;height:778px;}
#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_566 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_566 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_566 #p566dimg1 {position:absolute;top:429px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:330px;}
#page_566 #p566dimg1 #p566img1 {width:387px;height:330px;}
#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_567 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_567 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_567 #p567dimg1 {position:absolute;top:291px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:476px;}
#page_567 #p567dimg1 #p567img1 {width:387px;height:476px;}
#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_568 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_568 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_568 #p568dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:278px;}
#page_568 #p568dimg1 #p568img1 {width:387px;height:278px;}
#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_569 #p569dimg1 {position:absolute;top:227px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:499px;}
#page_569 #p569dimg1 #p569img1 {width:387px;height:499px;}
#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_570 #p570dimg1 {position:absolute;top:91px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:670px;}
#page_570 #p570dimg1 #p570img1 {width:394px;height:670px;}
#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_571 #p571dimg1 {position:absolute;top:698px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:78px;}
#page_571 #p571dimg1 #p571img1 {width:387px;height:78px;}
#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_572 #p572dimg1 {position:absolute;top:1px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:597px;}
#page_572 #p572dimg1 #p572img1 {width:387px;height:597px;}
#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_573 #p573dimg1 {position:absolute;top:61px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:709px;}
#page_573 #p573dimg1 #p573img1 {width:387px;height:709px;}
#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_574 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_574 #p574dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:782px;}
#page_574 #p574dimg1 #p574img1 {width:387px;height:782px;}
#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_575 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_575 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_575 #p575dimg1 {position:absolute;top:0px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:710px;}
#page_575 #p575dimg1 #p575img1 {width:387px;height:710px;}
#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_576 #p576dimg1 {position:absolute;top:129px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:558px;}
#page_576 #p576dimg1 #p576img1 {width:387px;height:558px;}
#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_578 #p578dimg1 {position:absolute;top:81px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:619px;}
#page_578 #p578dimg1 #p578img1 {width:387px;height:619px;}
#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_579 #p579dimg1 {position:absolute;top:81px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:488px;}
#page_579 #p579dimg1 #p579img1 {width:387px;height:488px;}
#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_580 #p580dimg1 {position:absolute;top:321px;left:72px;z-index:-1;width:390px;height:96px;}
#page_580 #p580dimg1 #p580img1 {width:390px;height:96px;}
#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_581 #p581dimg1 {position:absolute;top:73px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:701px;}
#page_581 #p581dimg1 #p581img1 {width:387px;height:701px;}
#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_582 #p582dimg1 {position:absolute;top:153px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:498px;}
#page_582 #p582dimg1 #p582img1 {width:387px;height:498px;}
#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_583 #p583dimg1 {position:absolute;top:137px;left:75px;z-index:-1;width:387px;height:173px;}
#page_583 #p583dimg1 #p583img1 {width:387px;height:173px;}
#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_584 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_585 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_585 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_586 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_594 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_594 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_596 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_596 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_597 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_597 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_598 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_598 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_599 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_599 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_609 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_609 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_609 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_609 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_609 #p609dimg1 {position:absolute;top:262px;left:74px;z-index:-1;width:390px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_609 #p609dimg1 #p609img1 {width:390px;height:1px;}
#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_618 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_618 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_619 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_619 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_620 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_620 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_628 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_628 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_629 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_629 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_629 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_629 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_630 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_630 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_631 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_631 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_632 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_632 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_633 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_633 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_634 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_634 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_639 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_639 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_650 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_650 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_651 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_651 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_651 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_651 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 92px;padding: 0px;border: none;width: 481px;}
#page_652 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 370px;overflow: hidden;}
#page_652 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_656 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_656 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_659 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_659 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_662 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_662 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_664 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_664 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_665 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_665 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_666 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_666 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_667 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_667 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_668 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_668 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_670 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_670 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_678 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_678 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_680 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_680 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_680 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_680 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_681 #id_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_681 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_683 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_683 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_683 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_683 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_692 #p692dimg1 {position:absolute;top:641px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_692 #p692dimg1 #p692img1 {width:70px;height:1px;}
#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_693 #tx1 {position:absolute;top:534px;left:283px;width:201px;height:165px;}
#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_694 #p694dimg1 {position:absolute;top:352px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_694 #p694dimg1 #p694img1 {width:70px;height:1px;}
#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_695 #p695dimg1 {position:absolute;top:396px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_695 #p695dimg1 #p695img1 {width:70px;height:1px;}
#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_697 #tx1 {position:absolute;top:400px;left:283px;width:201px;height:124px;}
#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_698 #p698dimg1 {position:absolute;top:428px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_698 #p698dimg1 #p698img1 {width:70px;height:1px;}
#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_701 #p701dimg1 {position:absolute;top:628px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_701 #p701dimg1 #p701img1 {width:70px;height:1px;}
#page_702 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_702 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_702 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 112px;overflow: hidden;}
#page_703 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_703 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_703 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_703 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_703 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_703 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_703 #p703dimg1 {position:absolute;top:393px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_703 #p703dimg1 #p703img1 {width:70px;height:1px;}
#page_704 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_704 #p704dimg1 {position:absolute;top:273px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_704 #p704dimg1 #p704img1 {width:70px;height:1px;}
#page_705 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_706 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_706 #p706dimg1 {position:absolute;top:610px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_706 #p706dimg1 #p706img1 {width:70px;height:1px;}
#page_707 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_708 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_709 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 283px;padding: 0px;border: none;width: 341px;}
#page_710 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_710 #p710dimg1 {position:absolute;top:334px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_710 #p710dimg1 #p710img1 {width:70px;height:1px;}
#page_711 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_711 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_711 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_711 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_711 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_711 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_711 #p711dimg1 {position:absolute;top:488px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_711 #p711dimg1 #p711img1 {width:70px;height:1px;}
#page_712 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_712 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_712 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_713 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_714 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_714 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_714 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_715 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_715 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_715 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_716 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_716 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_716 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_717 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_717 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_717 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_717 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_717 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_718 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_718 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_718 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_718 #p718dimg1 {position:absolute;top:196px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_718 #p718dimg1 #p718img1 {width:70px;height:1px;}
#page_719 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_719 #tx1 {position:absolute;top:333px;left:275px;width:194px;height:90px;}
#page_719 #tx2 {position:absolute;top:423px;left:275px;width:194px;height:75px;}
#page_719 #tx3 {position:absolute;top:502px;left:275px;width:194px;height:60px;}
#page_719 #tx4 {position:absolute;top:562px;left:275px;width:194px;height:45px;}
#page_720 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_721 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_721 #p721dimg1 {position:absolute;top:45px;left:68px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_721 #p721dimg1 #p721img1 {width:70px;height:1px;}
#page_722 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_722 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_722 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_723 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_723 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_723 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_723 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_723 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_724 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_725 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_725 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_725 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_726 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_727 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_727 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_727 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_728 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_728 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_728 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_729 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_730 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_730 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_730 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_731 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_731 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_731 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_732 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_732 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_732 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_733 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}
#page_734 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_734 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_734 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_734 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_734 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 71px;overflow: hidden;}
#page_735 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_735 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_735 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_736 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_736 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_736 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_737 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_738 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_738 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_738 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_739 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_739 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_739 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_740 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_740 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_740 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;}
#page_740 #p740dimg1 {position:absolute;top:120px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_740 #p740dimg1 #p740img1 {width:123px;height:1px;}
#page_741 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_741 #p741dimg1 {position:absolute;top:486px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_741 #p741dimg1 #p741img1 {width:123px;height:1px;}
#page_742 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_743 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_744 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_744 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_745 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_745 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;}
#page_745 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_745 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;}
#page_745 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft1{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft2{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft3{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft4{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft6{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft7{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft8{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft9{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 16px;}
.ft11{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft14{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;}
.ft18{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 15px;}
.ft22{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft26{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft29{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft30{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft31{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft32{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft33{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft34{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft35{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft36{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft37{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft38{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft39{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft40{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft41{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft42{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft43{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft44{font: 13px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft45{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft46{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft47{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft48{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft49{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft50{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft51{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft52{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft54{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft55{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft59{font: 14px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 16px;}
.ft60{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft61{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft62{font: 13px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft63{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft64{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft65{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft66{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft67{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft68{font: 15px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft70{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft71{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft72{font: 12px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft73{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft75{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft76{font: 14px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 16px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft79{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft81{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft82{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft84{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft85{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft86{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft87{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft88{font: 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft90{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft93{font: 12px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft94{font: 18px 'Arial';margin-left: 51px;line-height: 21px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 16px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft99{font: 11px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft100{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft102{font: 12px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft105{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft106{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 15px;}
.ft107{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft108{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 15px;}
.ft111{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft114{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft115{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft116{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft117{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft119{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft120{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 15px;}
.ft121{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft122{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft123{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft124{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft125{font: 12px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft126{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft127{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft129{font: 12px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft130{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft132{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft133{font: 12px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 16px;}
.ft136{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft137{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft139{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 16px;}
.ft142{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft143{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft145{font: 12px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 15px;}
.ft146{font: 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft147{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft148{font: 13px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 16px;}
.ft149{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft150{font: 12px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft151{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft152{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft153{font: 12px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft154{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft155{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft156{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft157{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft158{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft160{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft161{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft162{font: 12px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 15px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 15px;}
.ft164{font: 13px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 15px;}
.ft165{font: 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 16px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft168{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft169{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft170{font: 12px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft171{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft172{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft173{font: 13px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft174{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p17{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 501px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 474px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 254px;padding-right: 338px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 106px;padding-top: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 275px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 231px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 256px;padding-right: 332px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -2px;}
.p210{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 364px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 260px;padding-right: 331px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 369px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 237px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 332px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 232px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 192px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p251{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 183px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 129px;padding-right: 191px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 362px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 129px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p277{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 243px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p290{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p294{text-align: right;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p299{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 182px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 216px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 199px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 178px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p314{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p317{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p340{text-align: right;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p350{text-align: right;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p358{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p362{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p374{text-align: right;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p380{text-align: right;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 207px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p391{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 190px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p405{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p408{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 110px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p422{text-align: right;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 165px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p439{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p447{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p449{text-align: right;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: right;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p463{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p473{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p488{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p491{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: right;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p501{text-align: right;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p508{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 39px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 39px;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 167px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 114px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p523{text-align: right;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p531{text-align: right;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 158px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 57px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p556{text-align: right;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 116px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p569{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p577{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p579{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 43px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 16px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p607{text-align: right;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p619{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p626{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p630{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p632{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p637{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p640{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p641{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p643{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p647{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p652{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 145px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: right;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p659{text-align: right;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p671{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: right;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 96px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: right;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 179px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 165px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 170px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 165px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 171px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p708{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 154px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: right;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p723{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p726{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: right;margin-top: 565px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 178px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p731{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p739{text-align: right;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p747{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 179px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 231px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 119px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p758{text-align: right;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 179px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p764{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 165px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 165px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p789{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p794{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 177px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 170px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p808{text-align: right;margin-top: 655px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p810{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p826{text-align: right;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 309px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p833{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 145px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p837{text-align: right;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p841{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p846{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p855{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 279px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: right;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 276px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 158px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p890{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p899{text-align: right;margin-top: 687px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 165px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 166px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p929{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p931{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p940{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p941{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: right;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p959{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p972{text-align: right;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p991{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 57px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1018{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1022{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1030{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 170px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1050{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 299px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 220px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 119px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: right;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 180px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 172px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 180px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 170px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1083{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -66px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: right;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: center;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: center;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1134{text-align: center;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: center;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: center;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 489px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 451px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: center;padding-left: 6px;padding-right: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: center;padding-left: 69px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 204px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1201{text-align: center;padding-left: 69px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 167px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;padding-top: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 235px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: center;padding-left: 70px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1248{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-right: 163px;padding-top: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-right: 163px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-right: 158px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: justify;padding-right: 158px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1294{text-align: center;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 239px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: center;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1301{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: left;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1321{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1325{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1326{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1333{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1334{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1335{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1336{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1337{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1338{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1340{text-align: center;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1345{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1349{text-align: right;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1352{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1354{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p1356{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p1358{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1359{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 25px;}
.p1361{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1362{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: right;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1365{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1367{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 333px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p1369{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1370{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1371{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1372{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1373{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1374{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1375{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1376{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1381{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 345px;margin-bottom: 0px;}
.p1382{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;padding-top: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1383{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1384{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1386{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 283px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1392{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: justify;padding-left: 256px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p1396{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1397{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1398{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1399{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1400{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1401{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1402{text-align: right;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1403{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1406{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1408{text-align: right;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1409{text-align: right;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1410{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1411{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1412{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1413{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1414{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1415{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1416{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1417{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1418{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1420{text-align: left;padding-left: 253px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p1422{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px;}
.p1423{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1426{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1428{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1429{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1430{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1431{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1432{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1433{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1435{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1436{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1438{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1439{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1440{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1441{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1442{text-align: left;padding-left: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1443{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 407px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1447{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1448{text-align: right;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1449{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p1450{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1451{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1454{text-align: right;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: left;padding-left: 262px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1456{text-align: left;padding-left: 262px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1457{text-align: left;padding-left: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1458{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1459{text-align: justify;padding-left: 207px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1460{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 204px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1461{text-align: left;padding-left: 259px;padding-right: 331px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p1462{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 358px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1463{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 363px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1464{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 363px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1465{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1466{text-align: right;padding-right: 295px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1467{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1468{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1469{text-align: left;padding-left: 191px;padding-right: 336px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p1470{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1471{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1472{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px;}
.p1473{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1474{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1475{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1476{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 207px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1477{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1478{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1479{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1480{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1481{text-align: right;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1482{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1483{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1484{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1485{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1486{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p1487{text-align: left;padding-left: 254px;padding-right: 342px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p1488{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1489{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1490{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1491{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1492{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1493{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1494{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1495{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p1496{text-align: left;padding-top: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1497{text-align: left;padding-right: 13px;padding-top: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1498{text-align: justify;padding-left: 256px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p1499{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1500{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1501{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 355px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 491px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 23px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 17px;}
.tr3{height: 15px;}
.tr4{height: 16px;}
.tr5{height: 6px;}
.tr6{height: 20px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 13px;}
.tr9{height: 22px;}
.tr10{height: 14px;}
.tr11{height: 12px;}
.tr12{height: 28px;}
.tr13{height: 18px;}
.tr14{height: 29px;}
.tr15{height: 31px;}
.tr16{height: 25px;}
.tr17{height: 41px;}
.tr18{height: 42px;}
.tr19{height: 24px;}
.tr20{height: 3px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 47px;}
.tr23{height: 38px;}
.tr24{height: 30px;}
.tr25{height: 4px;}
.tr26{height: 33px;}
.tr27{height: 11px;}
.tr28{height: 10px;}
.tr29{height: 48px;}
.tr30{height: 8px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 9px;}
.tr33{height: 26px;}
.tr34{height: 32px;}
.tr35{height: 35px;}
.tr36{height: 27px;}
.tr37{height: 7px;}
.tr38{height: 46px;}
.tr39{height: 51px;}
.tr40{height: 52px;}
.tr41{height: 1px;}
.t0{width: 502px;margin-top: 13px;font: 18px 'Arial';}
.t1{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 23px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 392px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 316px;margin-left: 76px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 366px;margin-left: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 366px;margin-left: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 316px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 316px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 392px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 499px;margin-left: 68px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 316px;margin-left: 144px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 366px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 392px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 499px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 499px;margin-left: 68px;font: 11px 'Arial';}
.t18{width: 499px;font: 11px 'Arial';}
.t19{width: 505px;margin-top: 25px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 393px;margin-left: 68px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 305px;margin-left: 79px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 396px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 396px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 305px;margin-left: 68px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 306px;margin-left: 68px;margin-top: 19px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 391px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 499px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 305px;margin-left: 68px;margin-top: 46px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t29{width: 392px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 309px;margin-left: 68px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t31{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 306px;margin-left: 68px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 395px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 396px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 181px;margin-left: 283px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 395px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 392px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 13px 'Arial';}
.t39{width: 505px;margin-top: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t40{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t41{width: 505px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t42{width: 499px;font: 15px 'Arial';}
.t43{width: 505px;margin-top: 31px;font: 13px 'Arial';}
.t44{width: 505px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 505px;margin-top: 22px;font: 13px 'Arial';}
.t46{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t47{width: 505px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t48{width: 505px;margin-top: 32px;font: 13px 'Arial';}
.t49{width: 505px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 505px;margin-top: 17px;font: 13px 'Arial';}
.t51{width: 499px;font: 13px 'Arial';}
.t52{width: 505px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t53{width: 505px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t54{width: 505px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t55{width: 393px;font: 13px 'Arial';}
.t56{width: 505px;margin-top: 26px;font: 13px 'Arial';}
.t57{width: 505px;margin-top: 21px;font: 13px 'Arial';}
.t58{width: 505px;margin-top: 4px;font: 13px 'Arial';}
.t59{width: 505px;margin-top: 5px;font: 13px 'Arial';}
.t60{width: 493px;margin-left: 74px;font: 11px 'Arial';}
.t61{width: 505px;margin-top: 9px;font: 13px 'Arial';}
.t62{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t63{width: 505px;margin-top: 13px;font: 13px 'Arial';}
.t64{width: 505px;margin-top: 30px;font: 13px 'Arial';}
.t65{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t66{width: 505px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t67{width: 505px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t68{width: 505px;margin-top: 35px;font: 13px 'Arial';}
.t69{width: 505px;margin-top: 33px;font: 13px 'Arial';}
.t70{width: 505px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t71{width: 505px;margin-top: 23px;font: 13px 'Arial';}
.t72{width: 505px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t73{width: 393px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t74{width: 473px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t75{width: 505px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t76{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t77{width: 505px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t78{width: 484px;margin-left: 83px;font: 11px 'Arial';}
.t79{width: 499px;margin-left: 68px;font: 15px 'Arial';}
.t80{width: 337px;margin-left: 230px;font: 13px 'Arial';}
.t81{width: 462px;margin-left: 105px;font: 13px 'Arial';}
.t82{width: 421px;margin-left: 78px;font: 13px 'Arial';}
.t83{width: 505px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t84{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t85{width: 399px;margin-left: 168px;font: 13px 'Arial';}
.t86{width: 505px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t87{width: 272px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t88{width: 499px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t89{width: 451px;font: 12px 'Arial';}
.t90{width: 337px;margin-left: 162px;font: 13px 'Arial';}
.t91{width: 499px;font: 13px 'Arial';}
.t92{width: 339px;margin-left: 160px;font: 13px 'Arial';}
.t93{width: 505px;margin-left: 68px;font: 11px 'Arial';}
.t94{width: 505px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t95{width: 505px;margin-top: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t96{width: 505px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t97{width: 305px;margin-left: 68px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t98{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t99{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t100{width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t101{width: 316px;margin-left: 68px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t102{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t103{width: 284px;margin-left: 283px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t104{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t105{width: 316px;margin-left: 68px;margin-top: 12px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t106{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t107{width: 316px;margin-left: 68px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t108{width: 316px;margin-left: 68px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t109{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t110{width: 290px;margin-left: 283px;margin-top: 30px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t111{width: 290px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t112{width: 393px;margin-left: 68px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t113{width: 308px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t114{width: 401px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t115{width: 308px;margin-left: 68px;margin-top: 27px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t116{width: 401px;font: 13px 'Arial';}
.t117{width: 396px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t118{width: 316px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t119{width: 416px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t120{width: 316px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV03951x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2007/08:95</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Ett starkare skydd mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p2 ft1">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p2 ft1">2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft3">Stockholm den 6 mars 2008</P>
<P class="p6 ft4">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p7 ft4">Nyamko Sabuni</P>
<P class="p8 ft3">(Integrations- och jämställdhetsdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td4"><P class="p3 ft3">Propositionen innehåller förslag till en ny diskrimineringslag och en ny</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">lag om Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringslagen föreslås</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">ha till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td6"><P class="p3 ft3">funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p10 ft7">ersätter</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td6"><P class="p3 ft8">jämställdhetslagen (1991:433) och sex andra civilrättsliga lagar.</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p10 ft5">Två nya diskrimineringsgrunder föreslås, könsöverskridande identitet</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">eller uttryck och ålder. Diskrimineringsförbud för könsöverskridande</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">identitet eller uttryck ska gälla alla samhällsområden i lagen.</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p3 ft5">Åldersdiskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft5">föreslås</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p11 ft5">vara</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p12 ft5">förbjuden</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p10 ft5">inom</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td6"><P class="p3 ft3">utbildningsverksamhet och i arbetslivet i vid mening.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p10 ft5">Den föreslagna lagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">arbetsgivare, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer,</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen,</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt samt</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">offentlig anställning. Vidare föreslås förstärkta förbud mot repressalier</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">och skyldighet för arbetsgivare, utbildningsanordnare och den som</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">utbildar någon som ska fullgöra värnplikt och civilplikt att utreda och</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">vidta åtgärder mot trakasserier.</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td4"><P class="p10 ft3">Arbetsgivare samt utbildningsanordnare inom högskolan föreslås</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td4"><P class="p3 ft5">omfattas av skyldigheter i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder för</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">personer med funktionshinder i</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft5">samma</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p3 ft5">utsträckning som</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p10 ft5">enligt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td5"><P class="p13 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft5">nuvarande lagar. Den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning. Diskriminerande avtal m.m. kan av domstol förklaras ogiltiga. Lagen innehåller också bestämmelser om aktiva åtgärder i första hand i fråga om kön och etnisk tillhörighet i arbetslivet och i fråga om utbildning.</P>
<P class="p15 ft3">En ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen – ska ha tillsyn över att lagen följs. De nuvarande ombudsmännen</P>
<P class="p14 ft5">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) bör avvecklas när den nya myndigheten bildas. Diskrimineringsombudsmannen ska ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. En sådan talerätt föreslås också för vissa intresseorganisationer.</P>
<P class="p16 ft3">Genom förslagen blir likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) slutligt genomförda i Sverige.</P>
<P class="p17 ft3">De nya lagarna och vissa andra lagändringar av följdkaraktär föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p13 ft3">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p21 ft8">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft3">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p13 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft3">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p13 ft8">.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p22 ft3">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p21 ft3">2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p23 ft8">Förslag till diskrimineringslag...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p13 ft3">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p21 ft5">2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft7">Förslag till lag om Diskrimineringsombudsmannen........</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p13 ft5">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p21 ft3">2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p23 ft8">Förslag till lag om ändring i brottsbalken........................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p13 ft3">28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">2.4</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft8">rättegången i arbetstvister................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">2.5</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p25 ft11">(1980:100) .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p13 ft12">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p13 ft8">2.6</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p25 ft8">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)........</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">2.7</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i högskolelagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p13 ft8">(1992:1434) .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p13 ft3">39</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">2.8</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p3 ft8">tillstånd att utfärda vissa examina ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">2.9</SPAN><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p13 ft8">(1995:584) .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p13 ft5">41</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft8">2.10</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft8">utstationering av arbetstagare ..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">42</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft8">2.11</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:617) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft5">behandling av personuppgifter inom kriminalvården......</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p26 ft8">3 Ärendet och dess beredning ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p13 ft3">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td24"><P class="p26 ft8">4 Internationella åtaganden och gällande rätt....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p13 ft3">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft8">FN ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft3">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p27 ft5">4.2</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft8">Europarådet .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p27 ft5">4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft8"><NOBR>EG-rätten .........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">4.4</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft8">Grundlagsbestämmelser ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p27 ft5">4.5</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft8">Arbetsrättsliga bestämmelser...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p27 ft5">4.6</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft8">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan.........</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">4.7</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft8">Lagen om förbud mot diskriminering..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">75</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">4.8</SPAN><SPAN class="ft10">Lagen om förbud mot diskriminering och annan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p26 ft8">kränkande behandling av barn och elever .......................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft5">4.9</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p26 ft8">Avtalslagen......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft5">4.10</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p26 ft8">Straffrättsliga bestämmelser ............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p13 ft3">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p26 ft8">Ett starkare skydd mot diskriminering ...........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p13 ft3">79</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft3"><SPAN class="ft8">5.1</SPAN><SPAN class="ft10">Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p29 ft14">rättighet............................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p22 ft15">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft8">5.2</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p29 ft8">En gemensam lag mot diskriminering .............................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft8">5.3</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p29 ft8">Annan kränkande behandling ..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p27 ft8">5.4</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p29 ft7">Straffbestämmelsen om olaga diskriminering .................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft8">5.5</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p29 ft8">Skydd för juridiska personer ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p27 ft8">5.6</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p29 ft8">Regelförenklingar............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">5.7</SPAN><SPAN class="ft10">Bristande tillgänglighet för personer med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft8">funktionshinder som en form av diskriminering .............</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><P class="p26 ft8">6 Diskrimineringsbegreppet..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p13 ft3">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p27 ft5">6.1</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft8">Vad som menas med diskriminering ...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">6.2</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p26 ft8">Direkt diskriminering ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p21 ft8">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td30"><P class="p25 ft8">Indirekt diskriminering..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft3">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft7">Trakasserier och sexuella trakasserier ...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Instruktioner att diskriminera ........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p13 ft3">7</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td32"><P class="p21 ft8">Diskrimineringsgrunderna............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Sju diskrimineringsgrunder ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft8">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p25 ft8">Kön................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p22 ft3">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Könsöverskridande identitet eller uttryck......................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Etnisk tillhörighet..........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft8">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p25 ft8">Religion eller annan trosuppfattning .............................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Funktionshinder.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Sexuell läggning............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">7.7.1</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft8">Innebörden av begreppet ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">7.7.2</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">En konsekvent användning i</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">lagstiftningen ................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft8">7.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p25 ft8">Ålder..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p22 ft3">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p13 ft3">8</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td32"><P class="p21 ft8">Diskrimineringsförbuden .............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Arbetslivet .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">Diskrimineringsförbud för arbetsgivare........</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">8.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Stöd- och anpassningsåtgärder för</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">personer med funktionshinder ......................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">Undantag från diskrimineringsförbudet</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">vid anställning, befordran eller utbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">för befordran.................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.1.4</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">Undantag från diskrimineringsförbudet</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft8">för positiv särbehandling ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.1.5</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">Särskilda undantag från förbudet mot</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">åldersdiskriminering .....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">8.1.6</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Arbetsgivares skyldighet att lämna</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">uppgift om meriter........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p21 ft8">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td30"><P class="p25 ft8">Utbildning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsförbud för</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">utbildningsanordnare ....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft7">Anpassningsåtgärder inom högskolan ..........</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">8.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Undantag från diskrimineringsförbudet</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">för särskilda riktade åtgärder ........................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.2.4</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">Särskilda undantag från förbudet mot</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft8">åldersdiskriminering .....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft5">8.2.5</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5">Utbildningsanordnares skyldighet att</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">lämna uppgift om meriter .............................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p25 ft3">8.2.6</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft8">Överklagande................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">212</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">8.3</SPAN><SPAN class="ft10">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p3 ft8">arbetsförmedling utan offentligt uppdrag ......................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft5">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p30 ft8">Diskrimineringsförbud..................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft3">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p30 ft8">Undantag från diskrimineringsförbudet........</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">216</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">8.4</SPAN><SPAN class="ft10">Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p29 ft14">yrkesbehörighet .............................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p13 ft15">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft8">8.5</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft8">Medlemskap i vissa organisationer................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft8">8.6</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft8">Varor, tjänster och bostäder...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p27 ft8">8.7</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p29 ft8">Allmän sammankomst och offentlig tillställning ..........</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p27 ft8">8.8</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p29 ft8">Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten....................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">252</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">4</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">8.9</SPAN><SPAN class="ft10">Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p26 ft14">och studiestöd................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p13 ft15">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p31 ft5">8.10</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p26 ft8">Värnplikt och civilplikt..................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p31 ft5">8.11</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p26 ft8">Offentlig anställning......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p3 ft3">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td42"><P class="p22 ft8">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ............</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p3 ft7">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td42"><P class="p26 ft8">Förbud mot repressalier ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p3 ft7">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td42"><P class="p26 ft8">Aktiva åtgärder.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p22 ft3">316</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft3"><SPAN class="ft8">11.1</SPAN><SPAN class="ft16">Aktiva åtgärder för nya diskrimineringsgrunder och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td43"><P class="p26 ft14">nya samhällsområden?...................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p13 ft15">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p13 ft5">11.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p26 ft8">Aktiva åtgärder i arbetslivet ..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p26 ft8">Samverkan ....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p26 ft8">Målinriktat arbete .........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft8">Arbetsförhållanden .......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.2.4</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p26 ft8">Rekrytering m.m...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.5</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft7">Planer för arbetet med jämställdhet ..............</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.6</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p26 ft8">Lönekartläggning..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.2.7</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p22 ft8">Handlingsplan för jämställda löner...............</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.8</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft7">Information till arbetstagarorganisationer ....</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.2.9</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p26 ft8">Jämställdhetsplan..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">346</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.2.10</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p26 ft8">Vite ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">347</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p13 ft5">11.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p22 ft5">Aktiva åtgärder i fråga om utbildning ...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p26 ft8">Målinriktat arbete .........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">352</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p33 ft8">Skyldighet att förebygga och förhindra</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p26 ft8">trakasserier....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">11.3.3</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p22 ft8">Årlig likabehandlingsplan.............................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">356</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">11.3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p26 ft8">Vite ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td27"><P class="p26 ft8">12 Tillsynen ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p22 ft3">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p13 ft3">12.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p22 ft8">En ny sammanslagen ombudsmannamyndighet............</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">362</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft8">12.2</SPAN><SPAN class="ft16">Ansvarsområden och uppgifter för den nya</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td35"><P class="p3 ft14">ombudsmannamyndigheten...........................................</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p13 ft15">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5">12.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p34 ft5">Ansvarsområden och uppgifter ska vara</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p34 ft8">reglerade i lag ...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft3">12.2.2</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p34 ft8">Tillsynsuppgifter...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5">12.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p34 ft5">Övriga uppgifter enligt lagen om</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p34 ft8">Diskrimineringsombudsmannen...................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">376</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p35 ft8">12.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p32 ft8">En sammanslagen nämnd ..............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft3">383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p13 ft7">13</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td42"><P class="p35 ft8">Ersättning och ogiltighet ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p13 ft3">386</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">13.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Ersättning vid diskriminering ........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">386</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">13.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">En ny påföljd behövs ....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">386</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p32 ft3">13.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsersättning och ersättning</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">för förlust......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p32 ft5">13.1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft8">Ersättningsansvar för arbetsgivare m.fl. .......</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">13.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Ogiltighet och jämkning................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">14</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Rättegången..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p22 ft3">420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">14.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Tillämpliga regler..........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">14.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Talerätt ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p22 ft3">427</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft3"><SPAN class="ft7">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft17">Talerätt för</SPAN></P>
<P class="p37 ft8">Diskrimineringsombudsmannen................... 427</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p32 ft3">14.2.2</P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p38 ft8">Talerätt för intresseorganisationer ................</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p39 ft3">433</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p23 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">14.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Bevisfrågor ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">441</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">14.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Preskription ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">447</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p32 ft5">14.4.1</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p38 ft8">Preskriptionsfrister .......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">447</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p32 ft3">14.4.2</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p38 ft8">Preskriptionsavbrott......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">453</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">14.5</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p32 ft7">Sekretess</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p40 ft8">........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">456</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">14.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Rättegångskostnader......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">460</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">14.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Övriga frågor om rättegången........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">462</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p32 ft5">14.7.1</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p38 ft5">Vissa bestämmelser för mål om</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p38 ft8">ogiltigförklaring m.m....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">462</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p32 ft3">14.7.2</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p38 ft8">Processuella regler för den enskilde i visst</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p38 ft8">fall ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">464</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">15</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Ändringar i skollagen...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">467</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">15.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Förbud m.m. mot kränkande behandling.......................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">467</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">15.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Vissa ändringar i regelverket.........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">469</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">16</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Övriga lagändringar .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p41 ft3">474</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">17</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">475</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">18</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Konsekvens- och kostnadsanalys.................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">476</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">18.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Ett starkare skydd mot diskriminering...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">476</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">18.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft8">Särskilt om regelförenkling och företagens villkor .......</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">482</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p13 ft7">19</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td42"><P class="p35 ft8">Författningskommentar................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">484</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">19.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Förslaget till diskrimineringslag....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">484</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p35 ft8">19.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p32 ft7">Förslaget till lag om Diskrimineringsombudsmannen...</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p39 ft5">569</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p35 ft8">19.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p32 ft8">Förslaget till lag om ändring i brottsbalken...................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">570</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">19.4</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p3 ft8">rättegången i arbetstvister..............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft3">571</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">19.5</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr11 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p32 ft18">(1980:100) .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p13 ft19">572</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p13 ft8">19.6</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p32 ft7">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)...</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">573</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">19.7</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i högskolelagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p13 ft8">(1992:1434) ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p13 ft3">581</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">19.8</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:792) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr4 td35"><P class="p3 ft8">tillstånd att utfärda vissa examina .................................</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p13 ft3">581</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft8">19.9</SPAN><SPAN class="ft13">Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p13 ft8">(1995:584) .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p13 ft5">581</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">19.10</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p3 ft8">utstationering av arbetstagare ........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">582</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft8">19.11</SPAN><SPAN class="ft21">Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:617) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p22 ft5">behandling av personuppgifter inom kriminalvården....</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p13 ft5">583</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td27"><P class="p3 ft8">Bilaga 1 Rådets direktiv 2000/43/EG...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p13 ft3">584</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p3 ft8">Bilaga 2 Rådets direktiv 2000/78/EG...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">595</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft8">Rådets direktiv 76/207/EEG (konsoliderad text) ...............</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">609</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p26 ft8">Rådets direktiv 2004/113/EG.............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">617</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft7">Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG.........</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p22 ft7">Sammanfattning av Diskrimineringskommitténs förslag...</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p13 ft3">651</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft3">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p3 ft8">Diskrimineringskommitténs författningsförslag ................</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p39 ft3">670</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p23 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p3 ft3">Förteckning över remissinstanser</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p3 ft8">(Diskrimineringskommitténs betänkande) .........................</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p39 ft3">712</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Sammanfattning av förslagen (Ds 2007:10).......................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">714</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 10</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Författningsförslag (Ds 2007:10).......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">717</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 11</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Författningsförslag (Ds 2007:10).......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">719</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 12</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Förteckning över remissinstanser (Ds 2007:10).................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">722</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 13</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Lagrådsremissens författningsförslag ................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">723</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p3 ft3">Bilaga 14</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft8">Lagrådets yttrande..............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">758</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p3 ft7">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 ........</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p39 ft3">766</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td27"><P class="p3 ft8">Rättsdatablad........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p41 ft3">767</P></TD>
<TD class="tr9 td51"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p45 ft22">1</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p46 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft3">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">diskrimineringslag,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om Diskrimineringsombudsmannen,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om ändring i brottsbalken,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft24">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P class="p49 ft5"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft24">lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),</SPAN></P>
<P class="p50 ft5"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården.</SPAN></P>
<P class="p52 ft3">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">2 Lagtext</P>
<P class="p55 ft3">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">2.1</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till diskrimineringslag</SPAN></P>
<P class="p57 ft3">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft29">1 </SPAN>följande.</P>
<P class="p58 ft3">1 kap. Inledande bestämmelser</P>
<P class="p59 ft4">Lagens ändamål</P>
<P class="p60 ft8">1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p61 ft4">Lagens innehåll</P>
<P class="p60 ft8">2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om</P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Jfr</SPAN></P>
<P class="p63 ft34"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft33">Rådets direktiv 75/117/EEG av 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, 19.2.1975, s. 19, Celex 31975L0117),</SPAN></P>
<P class="p64 ft32"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft36">Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073),</SPAN></P>
<P class="p65 ft34"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft33">Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 10.1.1979, s. 24, Celex 31979L0007),</SPAN></P>
<P class="p66 ft34"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft33">Rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap (EGT L 359, 19.12. 1986, s. 56, Celex 31986L0613),</SPAN></P>
<P class="p67 ft38"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft37">Rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 20.1.1998, s. 6, Celex 31997L0080),</SPAN></P>
<P class="p68 ft38"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft37">Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22, Celex 32000L0043),</SPAN></P>
<P class="p69 ft32"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft36">Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078 och rättelse av rubriken i EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01/), och</SPAN></P>
<P class="p70 ft32"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft36">Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EGT L 373, 21.12.2004, s. 37, Celex 32004L0113).</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången.</P>
<P class="p73 ft4">Lagen är tvingande</P>
<P class="p74 ft3">3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.</P>
<P class="p75 ft4">Diskriminering</P>
<P class="p76 ft3">4 § I denna lag avses med diskriminering</P>
<P class="p77 ft40"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft39">direkt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft41">indirekt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft41">trakasserier</SPAN>: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p79 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuella trakasserier</SPAN>: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">instruktioner att diskriminera</SPAN>: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i <NOBR>1–4</NOBR> och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
<P class="p81 ft4">Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder</P>
<P class="p82 ft3">5 § I denna lag avses med</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft42">kön</SPAN>: att någon är kvinna eller man,</P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">könsöverskridande identitet eller uttryck: </SPAN><SPAN class="ft5">att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft42">etnisk tillhörighet</SPAN>: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft41">funktionshinder</SPAN>: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">10</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft3">till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuell läggning</SPAN>: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och</P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft42">ålder</SPAN>: uppnådd levnadslängd.</P>
<P class="p84 ft3">Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p86 ft3">2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier</P>
<P class="p87 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p76 ft3">1 § En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">är arbetstagare,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p77 ft40">Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p84 ft3">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p89 ft3">2 § Förbudet i 1 § hindrar inte</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet,</SPAN></P>
<P class="p90 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">tillämpning av åldersgränser för rätt till </SPAN><NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller</P>
<P class="p91 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft43">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p92 ft40">3 § Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft3">de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p94 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p95 ft3">4 § Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P>
<P class="p96 ft3">Utbildning</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p92 ft8">5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.</P>
<P class="p78 ft8">Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p97 ft3">6 § Förbudet i 5 § hindrar inte</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p91 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">12</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft8">7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p86 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p99 ft8">8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.</P>
<P class="p100 ft3">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag</P>
<P class="p101 ft3">9 § Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p83 ft3">Förbudet hindrar dock inte</P>
<P class="p102 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, eller</SPAN></P>
<P class="p103 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft3">Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet</P>
<P class="p82 ft3">10 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p102 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p102 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke.</SPAN></P>
<P class="p102 ft5">Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p104 ft8">Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p3 ft3">Medlemskap i vissa organisationer</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td59"><P class="p3 ft3">11 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td60"><P class="p13 ft3">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p96 ft3">Varor, tjänster och bostäder m.m.</P>
<P class="p82 ft3">12 § Diskriminering är förbjuden för den som</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller</SPAN></P>
<P class="p105 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft25">anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">första stycket ska likställas med denne.</P>
<P class="p80 ft3">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot diskriminering som har samband med kön gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster och hindrar inte heller att kvinnor och män i fråga om andra tjänster eller bostäder behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p106 ft3">Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.</P>
<P class="p82 ft3">13 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">verksamhet inom socialtjänsten samt stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p91 ft8">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet eller verksamhet inom socialtjänsten hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel</P>
<P class="p20 ft3">som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p73 ft3">Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd</P>
<P class="p82 ft3">14 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">arbetslöshetsförsäkringen, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">statligt studiestöd.</SPAN></P>
<P class="p107 ft8">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot diskriminering som har samband med kön i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller</P>
<P class="p20 ft3">utbetalning av barnbidrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Värnplikt och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p109 ft3">15 § Diskriminering är förbjuden vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p110 ft8">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män, eller att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund, eller</SPAN></P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p113 ft5">16 § Om en myndighet eller en organisation som omfattas av förbudet i 15 § får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig i samband med sådan verksamhet som avses i paragrafen ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p114 ft3">Första stycket gäller dock inte trakasserier som har samband med ålder.</P>
<P class="p54 ft3">Offentlig anställning</P>
<P class="p115 ft3">17 § Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller <NOBR>9–15</NOBR> §§ när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller</SPAN></P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft31">på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</SPAN></P>
<P class="p62 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p116 ft3">18 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren</P>
<P class="p48 ft3">1. anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,</P>
<P class="p48 ft3">2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller</P>
<P class="p51 ft5">3. avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</P>
<P class="p117 ft5">Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren 1. gör en förfrågan om eller söker arbete,</P>
<P class="p48 ft44">2. söker eller fullgör praktik, eller</P>
<P class="p71 ft3">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p118 ft8">19 § Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 eller 17 § eller 3 kap. 15 eller 16 §, får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon</P>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">anmält eller påtalat ett sådant handlande,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</SPAN></P>
<P class="p120 ft3">3 kap. Aktiva åtgärder</P>
<P class="p87 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare</P>
<P class="p95 ft3">1 § Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder.</P>
<P class="p121 ft5">2 § Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p78 ft45">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<P class="p122 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p95 ft3">3 § Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p83 ft3">Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter finns i <NOBR>4–13</NOBR> §§.</P>
<P class="p94 ft4">Arbetsförhållanden</P>
<P class="p123 ft8">4 § Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">16</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p124 ft3">5 § Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.</P>
<P class="p124 ft3">6 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p94 ft4">Rekrytering</P>
<P class="p95 ft3">7 § Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.</P>
<P class="p125 ft8">8 § Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.</P>
<P class="p126 ft8">9 § När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar.</P>
<P class="p90 ft3">Första stycket ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p73 ft4">Lönefrågor</P>
<P class="p95 ft3">10 § I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan</P>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">11 § Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 §. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år.</P>
<P class="p127 ft3">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
<P class="p118 ft40">12 § Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p90 ft3">Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P>
<P class="p122 ft4">Jämställdhetsplan</P>
<P class="p74 ft5">13 § Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt <NOBR>4–9</NOBR> §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.</P>
<P class="p128 ft3">Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 §.</P>
<P class="p80 ft5">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande plan.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
<P class="p86 ft3">Utbildning</P>
<P class="p88 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p92 ft8">14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p80 ft3">Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§.</P>
<P class="p122 ft4">Att förebygga och förhindra trakasserier</P>
<P class="p74 ft3">15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p122 ft4">Likabehandlingsplan</P>
<P class="p129 ft5">16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p130 ft3">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p131 ft3">4 kap. Tillsyn</P>
<P class="p88 ft3">Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsombudsmannens uppgifter</P>
<P class="p95 ft3">1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.</P>
<P class="p80 ft3">Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:000) om Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p121 ft3">2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det.</P>
<P class="p73 ft4">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p92 ft8">3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">19</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft3">bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">komma till överläggningar med ombudsmannen.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten enligt <NOBR>1–3</NOBR> gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p94 ft4">Vite</P>
<P class="p74 ft3">4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p132 ft3">5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 § kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av</P>
<P class="p93 ft40">Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet.</P>
<P class="p77 ft8">Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft23">kap. </SPAN><NOBR>4–13</NOBR> §§.</P>
<P class="p83 ft3">I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som</P>
<P class="p72 ft3">framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p73 ft4">Överklagandeförbud</P>
<P class="p74 ft3">6 § Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas.</P>
<P class="p75 ft3">Nämnden mot diskriminering</P>
<P class="p88 ft4">Nämndens uppgifter</P>
<P class="p74 ft3">7 § Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärendena tillämpas <NOBR>8–15</NOBR> §§.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">20</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande</P>
<P class="p95 ft3">8 § Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som Nämnden mot diskriminering behöver för sin prövning.</P>
<P class="p80 ft3">När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska Diskrimineringsombudsmannen ges tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p133 ft3">9 § Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. När det behövs ska nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.</P>
<P class="p124 ft3">10 § Ärendena hos Nämnden mot diskriminering avgörs efter muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan förhandling inte behövs.</P>
<P class="p132 ft3">11 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som gjort framställningen hos nämnden och den som framställningen riktas mot. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p80 ft3">Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
<P class="p133 ft3">12 § Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling.</P>
<P class="p77 ft45">Om Diskrimineringsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande.</P>
<P class="p121 ft3">13 § Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende om vitesföreläggande ålägga den som framställningen riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om de andra åtgärderna inte är uppenbart mera betungande för denne.</P>
<P class="p80 ft5">I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna ska påbörjas eller genomföras.</P>
<P class="p80 ft3">Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.</P>
<P class="p122 ft4">Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande</P>
<P class="p95 ft3">14 § Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§.</P>
<P class="p124 ft3">15 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som har överklagat beslutet om vitesföreläggande och Diskrimineringsombudsmannen. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p80 ft3">Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Överklagandeförbud</P>
<P class="p95 ft3">16 § Beslut enligt denna lag av Nämnden mot diskriminering får inte överklagas.</P>
<P class="p75 ft4">Utdömande av vite</P>
<P class="p74 ft3">17 § Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p80 ft3">I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet<SPAN class="ft28">.</SPAN></P>
<P class="p73 ft3">Överklagandenämnden för högskolan</P>
<P class="p123 ft40">18 § Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot</P>
<P class="p134 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § första stycket, om beslutet avser a. tillträde till utbildning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3">b. tillgodoräknande av utbildning,</P>
<P class="p135 ft5">c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll, d. byte av handledare,</P>
<P class="p83 ft3">e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på</P>
<P class="p20 ft3">forskarnivå,</P>
<P class="p136 ft8">f. utbildningsbidrag för doktorander, eller g. en ingripande åtgärd mot en student,</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § andra stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.</P>
<P class="p80 ft3">Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den där föreskrivna ordningen i stället för enligt första stycket.</P>
<P class="p132 ft3">19 § Beslut enligt denna lag av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.</P>
<P class="p88 ft3">5 kap. Ersättning och ogiltighet</P>
<P class="p88 ft3">Ersättning</P>
<P class="p123 ft8">1 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">22</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p137 ft3">överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som Prop. 2007/08:95 kränkts av överträdelsen.</P>
<P class="p111 ft5">En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 första stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran.</P>
<P class="p48 ft3">Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis.</P>
<P class="p138 ft8">2 § Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14, 15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare.</P>
<P class="p139 ft3">Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 § ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.</P>
<P class="p59 ft3">Ogiltighet</P>
<P class="p140 ft5">3 § Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt.</P>
<P class="p141 ft3">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p111 ft3">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p61 ft3">6 kap. Rättegången</P>
<P class="p108 ft3">Tillämpliga regler</P>
<P class="p60 ft8">1 § Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P>
<P class="p142 ft3">Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p143 ft3">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Rätt att föra talan</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft8">2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p145 ft8">För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet.</P>
<P class="p146 ft3">När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p112 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p60 ft40">3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p147 ft3">Preskription</P>
<P class="p59 ft4">Arbetslivet</P>
<P class="p115 ft3">4 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p148 ft5">Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet</P>
<P class="p149 ft12">vann laga kraft.</P>
<P class="p71 ft3">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">5 § I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet.</P>
<P class="p150 ft3">Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
<P class="p75 ft4">Andra samhällsområden</P>
<P class="p95 ft3">6 § Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p77 ft8">Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år.</P>
<P class="p75 ft3">Rättegångskostnader</P>
<P class="p123 ft8">7 § I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §.</P>
<P class="p151 ft3">I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P>
<P class="p73 ft3">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p74 ft3">8 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats,</SPAN></P>
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">39 § första stycket första meningen om anställningsförhållandes upplösning, och</SPAN></P>
<P class="p153 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m.</SPAN></P>
<P class="p121 ft3">9 § Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p124 ft3">10 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma sak.</P>
<P class="p125 ft3">11 § Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen.</P>
<P class="p80 ft3">När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde eller Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen.</P>
<P class="p122 ft3">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p154 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Genom lagen upphävs</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">3. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på en ombudsman ska efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på Jämställdhetsnämnden eller Nämnden mot diskriminering ska efter ikraftträdandet fullgöras av Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p91 ft8">4. Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig.</P>
<P class="p151 ft3">5. Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">26</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="p27dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039527x1.jpg/" id="p27img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p155 ft28"><SPAN class="ft3">2.2</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om Diskrimineringsombudsmannen</SPAN></P>
<P class="p57 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p156 ft3">1 § Diskrimineringsombudsmannen har de uppgifter som framgår av diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p148 ft8">Ombudsmannen ska därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet.</P>
<P class="p111 ft3">Ombudsmannen ska också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p157 ft3">2 § Diskrimineringsombudsmannen ska genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><P class="p3 ft3">3 § Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p3 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p3 ft3">vidare</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p3 ft3">inom</P></TD>
<TD class="tr13 td65"><P class="p3 ft8">sitt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft3">verksamhetsområde</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">följa forsknings- och utvecklingsarbete,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p158 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 då lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen ska upphöra att gälla.</P>
<P class="p159 ft3">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p155 ft28"><SPAN class="ft3">2.3</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 5 §</SPAN><SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">förtal och grovt förtal,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr10 td68"><P class="p164 ft15">4. förolämpning mot</P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p165 ft15">någon med</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p13 ft15">4. förolämpning mot någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5">anspelning på hans eller hennes</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p22 ft5">med anspelning på hans eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p164 ft4">homosexuella <SPAN class="ft3">läggning.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p167 ft8">hennes <SPAN class="ft47">sexuella </SPAN>läggning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3">Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.</P>
<P class="p148 ft3">Innebär brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill.</P>
<P class="p168 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:437.</SPAN></P>
<P class="p169 ft3">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="p29dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039529x1.jpg/" id="p29img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p170 ft15"><SPAN class="ft7">16</SPAN><SPAN class="ft48">kap.</SPAN></P>
<P class="p171 ft3">9 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft5">En näringsidkare som i sin</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft5">En näringsidkare som i sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td73"><P class="p3 ft5">verksamhet diskriminerar</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p172 ft7">någon</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td74"><P class="p3 ft5">verksamhet diskriminerar</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft5">någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft5">på grund av hans ras, hudfärg,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft8">på grund av hans <SPAN class="ft47">eller hennes </SPAN>ras,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">nationella eller</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p40 ft5">etniska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p172 ft7">ursprung</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft5">hudfärg,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p38 ft8">nationella</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p173 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft7">etniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p172 ft7">eller trosbekännelse genom att inte</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft7">ursprung</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p174 ft3">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td79"><P class="p22 ft7">trosbekännelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft5">gå honom till handa på de villkor</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft5">genom att inte gå honom <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td81"><P class="p3 ft5">näringsidkaren</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p175 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p172 ft5">sin</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft8"><SPAN class="ft47">henne </SPAN>till handa på de villkor som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p172 ft8">verksamhet tillämpar i förhållande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">näringsidkaren i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p22 ft3">sin verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p27 ft5">till andra, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>dömas för <SPAN class="ft4">olaga</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft5">tillämpar i förhållande till andra,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p176 ft5">till böter</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p172 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft4">ska</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5">dömas</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p177 ft5">för</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p13 ft49">olaga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><P class="p3 ft3">fängelse i högst ett år.</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p3 ft49">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p178 ft8">böter</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft3">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td74"><P class="p3 ft3">fängelse i högst ett år.</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft8">Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR height=0>
<TD width=46px></TD>
<TD width=52px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=51px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=24px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td84"><P class="p3 ft3">innehar allmänt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p166 ft5">För olaga diskriminering <SPAN class="ft4">dömes</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p180 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p181 ft5">olaga</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td90"><P class="p13 ft5">diskriminering <SPAN class="ft4">döms</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p3 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td92"><P class="p3 ft5">anordnare av</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft7">allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td93"><P class="p182 ft5">anordnare</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p183 ft5">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td78"><P class="p22 ft5">allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft5">sammankomst</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td95"><P class="p166 ft5">offentlig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td96"><P class="p3 ft5">sammankomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p184 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td78"><P class="p22 ft5">offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p3 ft3">tillställning och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td98"><P class="p166 ft3">medhjälpare till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td99"><P class="p3 ft3">tillställning</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft8">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td100"><P class="p182 ft7">medhjälpare</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p22 ft3">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p3 ft5">sådan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td93"><P class="p38 ft5">anordnare,</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft5">han</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p3 ft8">sådan anordnare, om han <SPAN class="ft47">eller hon</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">diskriminerar någon på grund av</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p3 ft5">diskriminerar någon på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td12"><P class="p3 ft3">hans ras, hudfärg, nationella eller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td102"><P class="p3 ft3">hans <SPAN class="ft4">eller hennes </SPAN>ras, hudfärg,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p3 ft5">etniska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td93"><P class="p185 ft5">ursprung</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td96"><P class="p3 ft5">nationella eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p186 ft5">etniska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td78"><P class="p22 ft7">ursprung</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td103"><P class="p3 ft5">trosbekännelse genom</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p187 ft5">att</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft5">vägra</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td93"><P class="p3 ft7">trosbekännelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td76"><P class="p23 ft5">genom</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p22 ft5">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft3">honom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p188 ft3">tillträde</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p166 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td102"><P class="p3 ft3">vägra honom <SPAN class="ft4">eller henne </SPAN>tillträde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft8">sammankomsten</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft5">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td104"><P class="p182 ft8">sammankomsten</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p22 ft7">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">tillställningen på de villkor som</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p3 ft5">tillställningen på de villkor som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p3 ft3">gäller för andra.</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td96"><P class="p3 ft3">gäller för andra.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p166 ft5">Om någon som avses i första–</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p22 ft5">Om någon som avses i första–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">tredje styckena på sätt som där</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p3 ft7">tredje styckena på sätt som där sägs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td12"><P class="p3 ft3">sägs diskriminerar annan på grund</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td102"><P class="p3 ft3">diskriminerar annan på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">av </SPAN>att denne har homosexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft4">hans</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p184 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p172 ft47">hennes</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td78"><P class="p22 ft4">sexuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td12"><P class="p3 ft5">läggning, döms likaledes för olaga</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td102"><P class="p3 ft8">läggning, döms likaledes för olaga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p3 ft3">diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td96"><P class="p3 ft3">diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p190 ft7"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 1987:610.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="p30dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039530x1.jpg/" id="p30img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p191 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p192 ft28"><SPAN class="ft3">2.4</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</SPAN></P>
<P class="p193 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1974:371)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>om rättegången i arbetstvister ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 3 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p195 ft40">Tvist som <SPAN class="ft50">skall </SPAN>handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock inte fall som avses i 31 § första eller tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Inte heller får avtal som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten <SPAN class="ft50">skall </SPAN>avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, göras gällande i tvist om föreningsrätt eller i tvist enligt</P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">jämställdhetslagen</SPAN></P>
<P class="p197 ft4">(1991:433),</P>
<P class="p198 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet,</SPAN></P>
<P class="p199 ft4">religion eller annan trosuppfattning,</P>
<P class="p200 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p200 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft23">lagen (2002:293) om förbud</SPAN></P>
<P class="p201 ft3">mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p202 ft8">Tvist som <SPAN class="ft47">ska </SPAN>handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock inte fall som avses i 31 § första eller tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Inte heller får avtal som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten <SPAN class="ft47">ska </SPAN>avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, göras gällande i tvist om föreningsrätt eller i tvist enligt</P>
<P class="p203 ft3"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft23">lagen (2002:293) om förbud</SPAN></P>
<P class="p204 ft5">mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P>
<P class="p205 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">diskrimineringslagen (2008:000).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1977:530.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2003:315.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p207 ft28"><SPAN class="ft3">2.5</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen (1980:100)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft3"><SPAN class="ft3">9</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 20 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p148 ft40">Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td106"><P class="p3 ft5">uppgiften röjs,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td112"><P class="p34 ft8">1. i mål om kollektivavtal,</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p34 ft5">2. i mål</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p181 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td114"><P class="p181 ft5">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p172 ft5">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p34 ft5">2. i mål</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td93"><P class="p26 ft5">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">lagen (1982:80) om anställ-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td116"><P class="p3 ft5">lagen (1982:80) om anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">ningsskydd, lagen (1976:580) om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td116"><P class="p3 ft8">ningsskydd, lagen (1976:580) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td51"><P class="p3 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p34 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td117"><P class="p172 ft5">arbetslivet,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td118"><P class="p3 ft5">medbestämmande</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td63"><P class="p13 ft7">arbetslivet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5"><NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen (1994:260) om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td116"><P class="p3 ft5"><NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen (1994:260) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft3">offentlig</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td83"><P class="p172 ft3">anställning, <NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft3">offentlig</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td79"><P class="p30 ft8">anställning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p13 ft3"><NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td106"><P class="p38 ft5">(1994:261)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p172 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td11"><P class="p210 ft5">(1994:261)</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p13 ft5">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td119"><P class="p3 ft5">fullmaktsanställning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td117"><P class="p172 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td116"><P class="p3 ft5">fullmaktsanställning, <SPAN class="ft4">2 och 5 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td120"><P class="p3 ft4">jämställdhetslagen (1991:433)<SPAN class="ft3">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p27 ft4">8–</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td116"><P class="p3 ft4">diskrimineringslagen (2008:000),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft4">20 §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td121"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td77"><P class="p177 ft4">(1999:130)</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p172 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft5"><NOBR>3–7</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td86"><P class="p1 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td93"><P class="p31 ft5">(2002:293)</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p13 ft5">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft4">åtgärder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td121"><P class="p35 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td114"><P class="p181 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p172 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft5">förbud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td86"><P class="p3 ft5">mot</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td93"><P class="p176 ft8">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">arbetslivet på grund av etnisk</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td122"><P class="p3 ft8">deltidsarbetande arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p13 ft7">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p3 ft4">tillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td25"><P class="p23 ft4">religion</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p181 ft4">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p172 ft4">annan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td45"><P class="p180 ft5">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td48"><P class="p13 ft7">tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td106"><P class="p3 ft4">trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p3 ft4"><NOBR>3–16</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p172 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td116"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">anställning </SPAN>samt 14 a kap. <NOBR>7–12</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">(1999:132) om förbud mot dis-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td123"><P class="p3 ft4">skollagen (1985:1100).</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">kriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">av funktionshinder, <NOBR>3–15</NOBR> §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td77"><P class="p3 ft4">(1999:133)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p175 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p35 ft4">förbud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p172 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td106"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td99"><P class="p38 ft4">arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p172 ft4">på</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">grund av sexuell läggning<SPAN class="ft5">, </SPAN><NOBR>6–11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">och 13 §§ lagen (2001:1286) om</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td106"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td124"><P class="p177 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p3 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p172 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p3 ft4">högskolan,</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td77"><P class="p3 ft5"><NOBR>3–7</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p172 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">(2002:293)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p176 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p35 ft3">förbud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p172 ft3">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft45">diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, <NOBR><SPAN class="ft52">5–18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> §§</SPAN></P>
<P class="p206 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1992:1474.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2006:68.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td58"><P class="p3 ft4">lagen (2003:307) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">diskriminering samt <NOBR>6–15</NOBR> §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td125"><P class="p3 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p177 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p212 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td127"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p212 ft4">annan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p3 ft4">kränkande behandling av barn och</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td125"><P class="p3 ft4">elever<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Lydelse enligt prop. 2007/08:50</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft3"><SPAN class="ft3">9</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 21 §</SPAN><SPAN class="ft29">3</SPAN></P>
<P class="p148 ft40">Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td128"><P class="p3 ft5">uppgiften röjs:</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr10 td66"><P class="p34 ft54"><SPAN class="ft15">1</SPAN>. Jämställdhetsombudsmannen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td72"><P class="p34 ft54"><SPAN class="ft15">1. </SPAN>Diskrimineringsombudsman-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">i ärende enligt </SPAN>jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft4">nen</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft7">ärende</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p13 ft3">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">(1991:433), lagen (2001:1286) om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td130"><P class="p3 ft4">diskrimineringslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p22 ft4">(2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td128"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td131"><P class="p172 ft4">av studenter i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td72"><P class="p3 ft5">samt i annat ärende som rör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td122"><P class="p3 ft4">högskolan, lagen (2003:307)</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p172 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td130"><P class="p3 ft3">rådgivning åt enskild<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft4">förbud</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td132"><P class="p3 ft4">mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p172 ft47">och</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">lagen (2006:67) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p11 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p172 ft4">annan</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p3 ft4">kränkande behandling av barn och</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">elever </SPAN>samt i annat ärende som rör</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td112"><P class="p3 ft3">rådgivning åt enskild<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td112"><P class="p34 ft4">2. Jämställdhetsnämnden</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p172 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft4">ärende</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft4">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td131"><P class="p172 ft4">jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft4">(1991:433),</P>
<P class="p215 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet,</SPAN></P>
<P class="p214 ft4">religion eller annan</P>
<P class="p216 ft4">trosuppfattning,<SPAN style="padding-left:72px;">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN></P>
<P class="p217 ft4">diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot</P>
<P class="p216 ft4">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i annat ärende som rör</P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft30">3</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2006:68.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">rådgivning åt enskild,</P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft43">Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen </SPAN><SPAN class="ft47">(1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av</SPAN></P>
<P class="p219 ft4">funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,</P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft51">Handikappombudsmannen i ärende enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av</SPAN></P>
<P class="p221 ft4">funktionshinder,<SPAN style="padding-left:73px;">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN></P>
<P class="p221 ft4">diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot</P>
<P class="p221 ft4">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i verksamhet enligt</P>
<P class="p199 ft4">lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen,</P>
<P class="p222 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft42">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning i ärende enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot</SPAN></P>
<P class="p219 ft4">diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot</P>
<P class="p201 ft4">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</P>
<P class="p200 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft23">Statens skolinspektion i ärende enligt </SPAN>lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, <SPAN class="ft3">och</SPAN></P>
<P class="p218 ft7"><SPAN class="ft47">8.</SPAN><SPAN class="ft31">Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">försöksverksamhet avseende</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft26">Nämnden mot diskriminering</SPAN></P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft3">i ärende enligt </SPAN>diskrimineringslagen,</P>
<P class="p224 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft26">Statens skolinspektion i ärende enligt </SPAN>14 a kap. skollagen (1985:1100<SPAN class="ft3">), och</SPAN></P>
<P class="p225 ft40"><SPAN class="ft50">4</SPAN>. Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om</P>
<P class="p20 ft3">försöksverksamhet avseende</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="p34dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039534x1.jpg/" id="p34img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td134"><P class="p3 ft3">medverkan</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr2 td134"><P class="p3 ft3">medverkan</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">Konsumentombudsmannen i vissa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p3 ft7">Konsumentombudsmannen i vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><P class="p3 ft3">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p3 ft3">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P class="p226 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana mål och ärenden samt sådan verksamhet som anges i 9 kap. 20 och 21 §§ i deras äldre lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">34</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">2.6</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p227 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)<SPAN class="ft55">1 </SPAN><SPAN class="ft47">dels </SPAN>att 1 kap. 1 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 14 a kap., av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 1 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.</P>
<P class="p148 ft8">Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar <SPAN class="ft47">det offentliga skolväsendet för barn och ungdom</SPAN>. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td135"><P class="p3 ft7">kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p34 ft5">Det</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft5">allmänna</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft5">anordnar</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p164 ft5">också</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p21 ft5">Det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p181 ft5">allmänna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p181 ft5">anordnar</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p13 ft7">också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td136"><P class="p3 ft3">pedagogisk verksamhet i form av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td137"><P class="p173 ft8">pedagogisk verksamhet i form av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p3 ft5">förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p164 ft5">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td84"><P class="p173 ft5">förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p13 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p3 ft7">skolbarnsomsorg.</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p29 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p164 ft5">dessa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td92"><P class="p173 ft7">skolbarnsomsorg.</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p21 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p13 ft7">dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td136"><P class="p3 ft3">verksamheter gäller i denna lag</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td137"><P class="p173 ft3">verksamheter gäller i denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft5">endast</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p181 ft5">bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p164 ft5">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p173 ft5">endast</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p186 ft5">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td117"><P class="p3 ft5">kap. 2 a §, 2</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p175 ft5">a</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p13 ft5">kap.,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td136"><P class="p3 ft8">2 a §, 2 a kap. samt 15 kap. 5 och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p173 ft4">14 a kap<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p40 ft5">samt</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p3 ft5">15 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p22 ft5">5</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p13 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft3">11 §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p173 ft3">11 §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft3">14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P class="p230 ft3">Ändamål och tillämpningsområde</P>
<P class="p115 ft3">1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p111 ft3">Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.</P>
<P class="p112 ft3">Diskriminering</P>
<P class="p60 ft8">2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p231 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1997:1212.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft56">Senaste lydelse 2005:21.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Definitioner</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft3">3 § I detta kapitel avses med</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft4">elev: </SPAN>den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,</P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft4">barn: </SPAN>den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,</P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft4">personal: </SPAN>anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft4">huvudman: </SPAN>den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,</P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft4">kränkande behandling: </SPAN>ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:000) kränker ett barns eller en elevs värdighet.</P>
<P class="p233 ft3">Tvingande bestämmelser</P>
<P class="p115 ft3">4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.</P>
<P class="p230 ft3">Ansvar för personalen</P>
<P class="p115 ft3">5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.</P>
<P class="p230 ft3">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p59 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p115 ft3">6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.</P>
<P class="p230 ft4">Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling</P>
<P class="p115 ft3">7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.</P>
<P class="p54 ft4">Årlig plan</P>
<P class="p234 ft8">8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p235 ft3">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Förbud mot kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.</P>
<P class="p230 ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P class="p115 ft3">10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.</P>
<P class="p236 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p115 ft3">11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.</P>
<P class="p112 ft3">Skadestånd</P>
<P class="p60 ft8">12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>7–11</NOBR> §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.</P>
<P class="p139 ft3">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p230 ft3">Tillsyn</P>
<P class="p237 ft3">13 § Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande</P>
<P class="p238 ft3">ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.</P>
<P class="p236 ft3">Rättegången</P>
<P class="p115 ft3">14 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p111 ft3">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P>
<P class="p239 ft3">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="p38dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039538x1.jpg/" id="p38img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bevisbörda</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft8">15 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p147 ft3">Rätt att föra talan m.m.</P>
<P class="p60 ft8">16 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p240 ft3">Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
<P class="p148 ft8">När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.</P>
<P class="p241 ft3">17 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.</P>
<P class="p111 ft3">När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion.</P>
<P class="p242 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p243 ft3">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="p39dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039539x1.jpg/" id="p39img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p244 ft28"><SPAN class="ft3">2.7</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr4 td140"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft5"><SPAN class="ft5">1</SPAN><SPAN class="ft25">kap.</SPAN></P>
<P class="p246 ft3">5 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr3 td75"><P class="p34 ft5">I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p165 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td141"><P class="p34 ft4"><SPAN class="ft5">I </SPAN>diskrimineringslagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td142"><P class="p13 ft4">(2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td33"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p165 ft4">studenter i</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft5">finns</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p38 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft5">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p3 ft4">högskolan</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft5">finns</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p23 ft7">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p165 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5">högskolorna inom ramen för sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5">att högskolorna inom ramen för sin</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p3 ft8">verksamhet <SPAN class="ft47">ska </SPAN>bedriva ett målinriktat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p3 ft7">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p29 ft4">skall</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p41 ft3">bedriva</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p165 ft3">ett</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td140"><P class="p3 ft3">arbete för att aktivt främja lika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5">målinriktat arbete för att aktivt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p3 ft5">rättigheter och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td146"><P class="p181 ft5">möjligheter</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft7">oavsett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5">främja lika rättigheter för studenter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">kön, </SPAN>etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p177 ft3">sökande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p165 ft3">oavsett</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft3">annan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p38 ft8">trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p13 ft7">sexuell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">könstillhörighet, </SPAN>etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft5">läggning</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p23 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td147"><P class="p13 ft5">funktionshinder för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p3 ft5">religion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft8">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p247 ft7">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td146"><P class="p248 ft8">sökande</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft4">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft7">sexuell</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td104"><P class="p174 ft3">läggning</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p165 ft7">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p3 ft4">utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft3">funktionshinder.</P>
<P class="p189 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p249 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2003:312.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="p40dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039540x1.jpg/" id="p40img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p250 ft28"><SPAN class="ft3">2.8</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td149"><P class="p173 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td128"><P class="p187 ft3">3 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td105"><P class="p39 ft5">Bestämmelser om <SPAN class="ft4">likabehandling</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td149"><P class="p13 ft5">Bestämmelser om <SPAN class="ft4">förbud m.m. mot</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td105"><P class="p3 ft4">av studenter och sökande <SPAN class="ft3">finns i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td149"><P class="p173 ft4">diskriminering i fråga om utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p251 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p39 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p173 ft5">finns</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p13 ft4">diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td148"><P class="p3 ft4">likabehandling av studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p173 ft4">(2008:000).</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td150"><P class="p3 ft4">högskolan.</P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p252 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2001:1289.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="p41dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039541x1.jpg/" id="p41img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p254 ft28"><SPAN class="ft3">2.9</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 25 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft3">25 §<SPAN class="ft29">4</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft40">I en tvist enligt 16 eller 17 § får <SPAN class="ft50">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid</P>
<P class="p256 ft8">Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p257 ft40">Talan som förs av <SPAN class="ft50">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. <SPAN class="ft50">Det som enligt </SPAN>lagen om rättegången i arbetstvister <SPAN class="ft50">gäller i fråga </SPAN>om den enskildes ställning i rättegången <SPAN class="ft50">skall </SPAN>tillämpas också när ombudsmannen för talan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p258 ft5">I en tvist enligt 16 eller 17 § får <SPAN class="ft4">Diskrimineringsombudsmannen </SPAN>föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock <SPAN class="ft4">ombudsmannen </SPAN>föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p259 ft40">Talan som förs av <SPAN class="ft50">Diskrimineringsombudsmannen </SPAN>behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren</P>
<P class="p260 ft4"><SPAN class="ft3">eller den arbetssökande. </SPAN>Bestämmelserna i <SPAN class="ft3">lagen om rättegången i arbetstvister om den enskildes ställning i rättegången </SPAN>ska <SPAN class="ft3">tillämpas också när ombudsmannen för talan.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p261 ft7"><SPAN class="ft30">4</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2006:442.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p262 ft28"><SPAN class="ft3">2.10</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td141"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td153"><P class="p178 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p181 ft3">5 §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td155"><P class="p22 ft5">En arbetsgivare <SPAN class="ft4">skall</SPAN>, oavsett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td105"><P class="p13 ft5">En arbetsgivare <SPAN class="ft4">ska</SPAN>, oavsett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td155"><P class="p3 ft3">vilken lag som annars gäller för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td105"><P class="p35 ft3">vilken lag som annars gäller för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p3 ft5">anställningsförhållandet,</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft8">tillämpa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td153"><P class="p35 ft5">anställningsförhållandet,</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p13 ft7">tillämpa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft5">följande</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p3 ft7">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p22 ft5">för</P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p35 ft5">följande</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft7">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p13 ft5">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td155"><P class="p3 ft3">utstationerade arbetstagare:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td153"><P class="p35 ft7">utstationerade arbetstagare:</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, </SPAN><NOBR>27–29,</NOBR> 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">2 §, 4 § första stycket och </SPAN><NOBR>16–22</NOBR> §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">15–16</SPAN></NOBR> b §§, 17 § första stycket</P>
<P class="p263 ft4"><NOBR>2–7</NOBR> och andra stycket samt <NOBR>21–28</NOBR> §§ jämställdhetslagen (1991:433),</P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">8–9</SPAN></NOBR> b §§, 10 § <NOBR>2–7</NOBR> samt 11- 20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–15</NOBR> §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning <SPAN class="ft3">samt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td156"><P class="p34 ft5">– <NOBR>2–7</NOBR> §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p186 ft5">(2002:293)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td70"><P class="p22 ft5">– <NOBR>2–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td117"><P class="p3 ft5">förbud mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p183 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p3 ft5">förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td127"><P class="p13 ft5">diskriminering av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td70"><P class="p3 ft5">deltidsarbetande arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft8">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td70"><P class="p13 ft7">deltidsarbetande arbetstagare och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft3">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td98"><P class="p166 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p3 ft3">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft7">med tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft3">anställning.</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><P class="p3 ft3">anställning, <SPAN class="ft4">samt</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">1 kap</SPAN><SPAN class="ft3">. </SPAN>4 och 5 §§, 2 kap. 1– 4 och 18 §§ samt 5 kap. 1 och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft4">3 §§</P></TD>
<TD class="tr3 td157"><P class="p181 ft4">diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft4">(2008:000).</P></TD>
<TD class="tr3 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft8">Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete,</P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:482.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039543x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2005:426) om arbetstid m.m. Prop. 2007/08:95 för flygpersonal inom civilflyget samt, när det gäller arbetsgivare som</P>
<P class="p238 ft3">bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.</P>
<P class="p268 ft3">10 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Mål om tillämpningen av 5 § första stycket samt 7 § handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">23 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegången,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr8 td140"><P class="p166 ft58">– 45 <NOBR>a–56</NOBR> §§ jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p13 ft58">– 6 kap. <NOBR>2–5,</NOBR> 8, 10 och 11 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p165 ft5"><SPAN class="ft4">(1991:433) </SPAN>om bevisbörda, rätt att</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p13 ft4">diskrimineringslagen (2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p166 ft4"><SPAN class="ft5">föra talan, </SPAN>gemensam handläggning</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p13 ft5">om bevisbörda, rätt att föra talan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p269 ft7">och preskription m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p270 ft7">och preskription m.m.,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">36 </SPAN><NOBR>a–38,</NOBR> 40, 41 och 43 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.,</P>
<P class="p271 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">24 </SPAN><NOBR>a–26,</NOBR> 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m. samt</P>
<P class="p271 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">23 </SPAN><NOBR>a–25,</NOBR> 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.</P>
<P class="p272 ft3">Talan får föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.</P>
<P class="p273 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p274 ft7"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:481.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039544x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p275 ft60"><SPAN class="ft3">2.11</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</SPAN></P>
<P class="p276 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td147"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td158"><P class="p35 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td159"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p1 ft3">5 §</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p277 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td160"><P class="p3 ft8">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td161"><P class="p35 ft8">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft7">som är känt om personens ras eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft7">som är känt om personens ras eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft8">etniska ursprung, politiska åsikter,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft8">etniska ursprung, politiska åsikter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">religiösa</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p277 ft3">filosofiska</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">religiösa</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td154"><P class="p13 ft3">filosofiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft5">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td162"><P class="p178 ft5">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p277 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p35 ft5">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td162"><P class="p178 ft5">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p13 ft5">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft5">fackförening,</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p181 ft5">hälsa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p278 ft4"><SPAN class="ft5">eller </SPAN>sexuella</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft8">fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft47">sexualliv.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft4">läggning<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p278 ft5">Om uppgifter om en person</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">Om uppgifter om en person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft5">behandlas på annan grund får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft5">behandlas på annan grund får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">uppgifterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td162"><P class="p181 ft3">kompletteras</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p277 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">uppgifterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td162"><P class="p181 ft3">kompletteras</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft7">sådana uppgifter som avses i första</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft7">sådana uppgifter som avses i första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft5">stycket, om det är <SPAN class="ft4">oundgängligen</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft5">stycket, om det är <SPAN class="ft4">absolut</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">nödvändigt</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p1 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p181 ft3">syftet</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p277 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">nödvändigt</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">syftet</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p13 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft7">behandlingen.</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p35 ft7">behandlingen.</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft8">Personuppgifter enligt första stycket får inte användas som sökbegrepp om inte regeringen har föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas endast för det ändamål som anges i 3 § första stycket 3.</P>
<P class="p280 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p281 ft3">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">3 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p282 ft8">Regeringen beslutade den 31 januari 2002 direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir. 2002:11 och tilläggsdirektiv den 28 maj 2003, dir. 2003:69 och den 27 januari 2005, dir. 2005:8). Kommittén antog namnet Diskrimineringskommittén (N 2002:06).</P>
<P class="p111 ft5">I kommitténs uppdrag ingick bl.a. att lämna förslag till hur bestämmelserna om åldersdiskriminering i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet skulle genomföras i Sverige (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078 och rättelse av rubriken i EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01/). Svensk version av direktivet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p146 ft5">I februari 2006 lade kommittén fram slutbetänkandet <SPAN class="ft4">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning </SPAN>(SOU 2006:22). I slutbetänkandet föreslås bl.a. en ny gemensam lag mot diskriminering och en ny sammanslagen ombudsmannamyndighet. En sammanfattning av kommitténs förslag finns i <SPAN class="ft4">bilaga 6 </SPAN>och kommitténs lagförslag utgör <SPAN class="ft4">bilaga 7</SPAN>. Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 8</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig hos Integrations- och jämställdhetsdepartementet (dnr IJ2007/320/IM).</P>
<P class="p283 ft8">Diskrimineringskommittén redovisade i maj 2004 vissa delar av uppdraget i delbetänkandet <SPAN class="ft47">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering </SPAN>(SOU 2004:55). I delbetänkandet föreslog kommittén att hänvisningen i diskrimineringslagarna till den s.k. takregeln i lagen (1982:80) om anställningsskydd skulle tas bort. När ärendet behandlades ansåg dock regeringen att frågan borde analyseras ytterligare innan ett förslag om att ta bort kopplingen mellan diskrimineringslagarna och anställningsskyddslagen kunde lämnas (jfr prop. 2004/05:147 s. 116 f.). Diskrimineringskommittén har i slutbetänkandet (SOU 2006:22) anfört att kommitténs uppfattning alltjämt är att något tak inte bör finnas samt uttalat att kommittén förutsätter att regeringen i sin fortsatta beredning av frågan beaktar kommitténs överväganden i saken.</P>
<P class="p284 ft8">Under beredningen av Diskrimineringskommitténs förslag har inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) utarbetats promemorian <SPAN class="ft47">Skadeståndsfrågor vid kränkning </SPAN>(Ds 2007:10). I promemorian behandlas bl.a. skadestånd vid diskriminering och föreslås att det ska få en särskild beteckning – diskrimineringsersättning – och att dess preventiva funktion ska betonas i lagtexten. En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft47">bilaga 9 </SPAN>och promemorians lagförslag finns</P>
<P class="p285 ft8"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft61">bilaga 10</SPAN>. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft47">bilaga 11</SPAN>. Den del av promemorian som behandlar skadestånd vid diskriminering jämte tillhörande remissvar har överlämnats till Integrations- och jämställdhetsdepartementet, där också en remissammanställning finns tillgänglig (dnr IJ2007/2004/IM).</P>
<P class="p286 ft3">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Regeringen tar i detta ärende upp de frågor som behandlas i det ovan nämnda slutbetänkandet <SPAN class="ft47">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning</SPAN>. Frågor om Arbetsdomstolens sammansättning och ordförandenas i Arbetsdomstolen anställning behandlas dock inte i detta ärende. Vidare tas frågor upp som rör skadestånd vid diskriminering och som behandlas i delbetänkandet <SPAN class="ft47">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering </SPAN>och i promemorian <SPAN class="ft47">Skadeståndsfrågor vid kränkning</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft4">Lagrådet</P>
<P class="p95 ft3">Regeringen beslutade den 24 januari 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft4">bilaga 12</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft4">bilaga 13</SPAN>. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter. Dessa behandlas i avsnitt 5.2, 8.8, 8.9, 9, 10, 11.2.1, 12.2.2, 14.5, 14.7.2, 17 och i författningskommentaren. I propositionen har också några redaktionella ändringar gjorts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">46</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">4 Internationella åtaganden och gällande rätt</P>
<P class="p282 ft3">I detta avsnitt redovisas kortfattat några av de internationella konventioner som innehåller förbud mot diskriminering vilka Sverige har ratificerat och därmed åtagit sig att efterleva. Vidare redogörs här kortfattat för några <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> bestämmelser som har betydelse för frågor om diskriminering samt nationella lagar och några andra bestämmelser som kan åberopas till skydd mot diskriminering eller annan missgynnande eller kränkande behandling.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">4.1</SPAN><SPAN class="ft27">FN</SPAN></P>
<P class="p206 ft4">Principen om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR></P>
<P class="p234 ft8">Principen om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> är central i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Principen kommer till uttryck redan i <NOBR>FN-stadgans</NOBR> första artikel, där organisationens ändamål beskrivs, och upprepas sedan i en mer utvecklad form i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. I den allmänna förklaringens första artikel slås fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. I artikel 2 sägs att var och en är berättigad till alla de fri- och rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Det innebär att förklaringens diskrimineringsförbud gäller i förhållande till de rättigheter som upptas där. Diskrimineringsförbudet är dock generellt i den meningen att det gäller oavsett på vilken grund en person diskrimineras. I den allmänna förklaringen sägs vidare i artikel 7 att alla är lika inför lagen och berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag samt till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot förklaringen.</P>
<P class="p283 ft8">Den allmänna förklaringen är formellt sett en politisk deklaration. Den skapades ursprungligen inte som ett rättsligt bindande instrument, men stora delar av den anses med tiden ha blivit sedvanerättsligt bindande, däribland förbudet mot diskriminering. Det skydd för mänskliga rättigheter och principen om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> som kommit till uttryck i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har sedermera utvecklats och förstärkts genom ett flertal bindande konventioner som också innehåller förbud mot diskriminering. De relevanta delarna av dessa konventioner beskrivs nedan.</P>
<P class="p287 ft4">1965 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av alla former av rasdiskriminering</P>
<P class="p288 ft3">År 1971 ratificerade Sverige 1965 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (rasdiskrimineringskonventionen). I</P>
<P class="p149 ft62">ingressen till konventionen förklarar sig konventionsstaterna vara</P>
<P class="p71 ft3">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">övertygade om att varje lära om överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falsk, moraliskt fördömlig, socialt orättvis och farlig samt att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas vare sig i teori eller praktik. I konventionen avses med uttrycket ”rasdiskriminering” varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande, på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet (artikel 1.1). Konventionen är inte tillämplig på sådana skillnader, undantag, inskränkningar eller företräden som en konventionsstat gör mellan medborgare och <NOBR>icke-medborgare</NOBR> (artikel 1.2). I artikel 1.4 förklaras att särskilda åtgärder som enbart syftar till att trygga en godtagbar utveckling för sådana grupper eller enskilda personer som har behov av skydd för att på lika villkor kunna åtnjuta och utöva sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter inte betraktas som rasdiskriminering, så länge dessa åtgärder inte leder till att olika rättigheter bibehålls för olika rasgrupper eller består när deras syften har uppnåtts.</P>
<P class="p289 ft8">Konventionsstaterna fördömer rasdiskriminering och förbinder sig att med alla lämpliga medel och utan dröjsmål föra en politik som syftar till att avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och till att främja förståelsen mellan alla raser (artikel 2.1). Till uppfyllande av de grundläggande förpliktelserna i artikel 2 förbinder sig konventionsstaterna att förbjuda och avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och att tillförsäkra rätten för var och en, utan åtskillnad grundad på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, till likhet inför lagen, särskilt i vad avser åtnjutandet av bl.a. följande rättigheter: rätten till lika behandling inför domstolar och andra rättsvårdande organ, rätten till äktenskap och val av maka eller make, rätten till församlingsfrihet och föreningsfrihet i fredligt syfte, rätten till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden, till skydd mot arbetslöshet, till lika lön för lika arbete och till rättvis och tillfredsställande ersättning, rätten att bilda och ansluta sig till fackförening, rätten till bostad, rätten till allmän hälsovård, sjukvård, social trygghet och sociala förmåner, rätten till utbildning och yrkesutbildning, rätten att delta på lika villkor i kulturell verksamhet och rätten att få tillträde till alla platser och serviceinrättningar som är avsedda för allmänheten såsom samfärdsmedel, hotell, restauranger, kaféer, teatrar och parker (artikel 5).</P>
<P class="p290 ft40">Genom artikel 6 åläggs konventionsstaterna att tillförsäkra varje person inom sin jurisdiktion verksamt skydd och verksamma rättsmedel mot varje rasdiskriminerande handling som står i strid med konventionen, dels rätt att vid domstolar begära rättvis och tillfredsställande ersättning eller upprättelse för skada som lidits till följd av sådan diskriminering.</P>
<P class="p15 ft8">Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering granskar staternas efterlevnad av konventionen. Enligt artikel 14 kan konventionsstaterna välja att låta kommittén ta emot och pröva framställningar från enskilda eller grupper av personer som hävdar att de blivit utsatta för kränkning av någon av de rättigheter som omfattas av konventionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">48</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft8">År 1971 ratificerade Sverige 1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter. Enligt artikel 2.1 i konventionen förpliktar sig varje konventionsstat att respektera och tillförsäkra var och en, som befinner sig inom dess territorium och är underkastad dess jurisdiktion, de i konventionen inskrivna rättigheterna utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt. Diskrimineringsskyddet enligt artikel 2.1 gäller alltså endast i förhållande till de rättigheter som skyddas enligt konventionen. Dessa rättigheter omfattar bl.a. att konventionsstaterna ska säkerställa att var och en vars fri- och rättigheter enligt konventionen kränkts ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel och att den som vill använda sådana rättsmedel ska få sina rättigheter prövade (artikel 2.3). Genom artikel 3 har konventionsstaterna åtagit sig att tillförsäkra män och kvinnor lika rätt att åtnjuta alla medborgerliga och politiska rättigheter som skrivits in i konventionen. Genom konventionen skyddas bl.a. rätten till rättvis och offentlig rättegång inför en behörig, oavhängig och opartisk domstol som inrättats enligt lag (artikel 14.1), rätten till mötes- och föreningsfrihet (artikel 21.1 och 22.1) och rätten till politiskt deltagande (artikel 25). Enligt artikel 26 i konventionen är alla lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. I detta avseende ska lagen förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett likvärdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.</P>
<P class="p293 ft8">Kommittén för mänskliga rättigheter granskar staternas efterlevnad av konventionen. Kommittén har i en tolkningsförklaring (General Comment nr 18, 1989) yttrat sig om diskrimineringsförbudet enligt artikel 26 och dess förhållande till det diskrimineringsförbud som uttrycks i artikel 2.1. Enligt kommittén innebär stadgandet i artikel 26 inte endast en upprepning av diskrimineringsförbudet enligt artikel 2, utan uttrycker en självständig rättighet. En viktig skillnad mellan de två diskrimineringsförbuden är att artikel 26 omfattar en rätt till skydd mot diskriminerande rättsregler och handlingar inom alla samhällsområden, dvs. inte endast i förhållande till de rättigheter som skyddas av konventionen. Diskrimineringsgrunderna är vidare, i likhet med vad som är fallet i fråga om artikel 2.1, inte uttömmande angivna i artikel 26. I samband med sin prövning av enskilda klagomål har kommittén för mänskliga rättigheter förklarat att konventionens diskrimineringsförbud, förutom de uppräknade diskrimineringsgrunderna, bl.a. omfattar sexuell läggning och ålder. Med tanke på att diskrimineringsgrunderna inte är uttömmande angivna kan det framstå som att all skillnad i behandlingen mellan personer skulle vara konventionsstridig. Detta är dock inte fallet. I samband med sin prövning av enskilda klagomål har kommittén klargjort att en sakligt motiverad och rimlig åtskillnad inte strider mot artikel 26, under förutsättning att distinktionen står i proportion till sitt ändamål.</P>
<P class="p294 ft3">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p295 ft5">I sin tolkningsförklaring från 1989 angav kommittén även att förbudet mot diskriminering enligt konventionen inte innebär ett hinder mot positiv särbehandling. Enligt kommittén kräver principen om icke- diskriminering att staterna ibland använder positiv särbehandling för att minska eller eliminera förhållanden som orsakar eller bidrar till att vidmakthålla diskriminering av en del av befolkningen. Så länge som sådan behandling är nödvändig för att komma till rätta med faktisk diskriminering är den att betrakta som legitim enligt konventionen, konstaterar kommittén.</P>
<P class="p296 ft4">1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter</P>
<P class="p297 ft8">År 1971 ratificerade Sverige 1966 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt artikel 2.2 förpliktar sig konventionsstaterna att garantera att de i konventionen inskrivna rättigheterna utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Såsom framgår av artikeln är diskrimineringsgrunderna i konventionen inte uttömmande angivna. Enligt artikel 3 förpliktar sig konventionsstaterna att tillförsäkra män och kvinnor lika rätt att åtnjuta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som omfattas av konventionen. Konventionsstaterna erkänner bl.a. rätten till arbete (artikel 6), till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor bl.a. vad gäller lön och befordran (artikel 7), till social trygghet och till bästa uppnåeliga hälsa och utbildning (artikel 13).</P>
<P class="p298 ft8">Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter granskar staternas rapporter om hur de följer konventionen. Kommittén har fastslagit att konventionen förbjuder även diskriminering på grund av sexuell läggning och diskriminering på grund av funktionshinder. I likhet med vad som gäller i fråga om diskrimineringsförbudet enligt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter anser Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter att positiv särbehandling är tillåten enligt konventionen så länge särbehandlingen är nödvändig för att komma tillrätta med förhållanden som tenderar att bevara diskriminering (General Comment nr 16, 2005).</P>
<P class="p299 ft4">1979 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor</P>
<P class="p300 ft40">År 1980 ratificerade Sverige 1979 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Med uttrycket ”diskriminering av kvinnor” avses i konventionen varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">50</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">friheter (artikel 1). Enligt artikel 2 förpliktar sig konventionsstaterna bl.a. att införa principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i sina nationella grundlagar och andra lämpliga författningar, att vidta lämpliga lagstiftnings- och andra åtgärder som förbjuder all diskriminering av kvinnor, att genom domstolar och andra offentliga institutioner säkerställa ett effektivt skydd för kvinnor mot varje diskriminerande handling och att vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor från enskilda personers, organisationers eller företags sida. Enligt artikel 3 ska konventionsstaterna på alla områden, men särskilt på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena, vidta alla lämpliga åtgärder inklusive lagstiftning för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnor och därmed garantera dem utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på grundval av jämställdhet med män. Enligt artikel 4.1 ska konventionsstaternas vidtagande av tillfälliga särskilda åtgärder för att påskynda faktisk jämställdhet mellan män och kvinnor inte betraktas som diskriminering enligt konventionen. Åtgärderna får inte medföra ett bibehållande av olikvärdiga eller skilda normer och de ska upphöra när jämställdhet i fråga om möjligheter och behandling har uppnåtts. Konventionsstaterna ska vidare bl.a. vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor när det gäller utbildning (artikel 10), på arbetsmarknaden (artikel 11) och när det gäller rätten till banklån, hypotekslån och andra former av kredit (artikel 13).</P>
<P class="p301 ft3">Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor granskar staternas efterlevnad av konventionen.</P>
<P class="p80 ft3">Ett tilläggsprotokoll till konventionen trädde i kraft 2000 och ratificerades av Sverige 2003. Protokollet ger enskilda individer eller grupper av individer en möjlighet att framföra klagomål till kommittén i fall där de anser sig ha blivit diskriminerade.</P>
<P class="p122 ft4">1989 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om barnets rättigheter</P>
<P class="p92 ft40"><NOBR>FN-konventionen</NOBR> om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling och ratificerades av Sverige 1990. I konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet (artikel 1). Utgångspunkten för barnkonventionen är att barnet som individ ska respekteras. Konventionen innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar i konventionen, samtidigt som de har en självständig betydelse. Principerna om icke- diskriminering, barnets bästa, rätten till liv och utveckling samt rätten att få komma till tals framgår av artiklarna 2, 3, 6 och 12. Enligt artikel 2 i konventionen förbinder sig konventionsstaterna att respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna ska vidare vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">51</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3.1 anger att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna erkänner vidare bl.a. att varje barn har en inneboende rätt till livet (artikel 6) och åtar sig att tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12).</P>
<P class="p302 ft8">Kommittén för barnets rättigheter övervakar att konventionen efterlevs. Kommittén har i olika sammanhang slagit fast att konventionen också omfattar skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.</P>
<P class="p303 ft4">2006 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder</P>
<P class="p74 ft5">Den 13 december 2006 antog FN:s generalförsamling en konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Konventionen innehåller bl.a. bestämmelser om förbud mot diskriminering och om tillgänglighet. Konventionen öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Sverige undertecknade konventionen samma dag.</P>
<P class="p90 ft3">Enligt ett fakultativt protokoll till konventionen har enskilda individer eller grupper av individer en möjlighet att framföra klagomål till den s.k. kommittén för rättigheter för personer med funktionshinder i fall där de anser sig ha blivit diskriminerade.</P>
<P class="p73 ft4">FN:s standardregler</P>
<P class="p123 ft8">År 1993 antog FN:s generalförsamling standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Standardreglerna, som är 22 stycken, består av regler om förutsättningar för delaktighet på lika villkor (regel <NOBR>1–4),</NOBR> regler inom olika huvudområden för delaktighet på lika villkor (regel <NOBR>5–12)</NOBR> och regler om genomförande (regel <NOBR>16–22).</NOBR> Till de huvudområden för delaktighet på lika villkor som räknas upp hör bl.a. tillgänglighet (regel 5), utbildning (regel 6) och arbete (regel 7). Tillgänglighet definieras som tillgång till den yttre miljön och tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Som exempel på tillgång till den yttre miljön anges tillgänglighet till bostäder och andra byggnader, kollektivtransporter och andra kommunikationsmedel och gator och andra miljöer utomhus. I fråga om tillgång till information och möjlighet till kommunikation anges att informationen bör ges i sådana former som gör den tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Punktskrift, kassetter, stor stil och annan lämplig teknik bör användas för att ge människor med synskador tillgång till skriven information och dokumentation. På liknande sätt bör lämplig teknik användas för att ge människor med hörselskador eller</P>
<P class="p304 ft40">inlärningssvårigheter tillgång till muntlig information. Teckenspråkstolkar bör finnas till hands för att underlätta kommunikation mellan döva människor och andra. Hänsyn bör också tas till behov som människor med andra kommunikationshandikapp har.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">52</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p305 ft3">Standardreglerna är avsedda att vara normbildande och innebär ett Prop. 2007/08:95 moraliskt och politiskt åtagande från staternas sida att anpassa samhället</P>
<P class="p149 ft3">till människor med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p306 ft4"><NOBR>ILO-konventionen</NOBR> (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde</P>
<P class="p232 ft3">Internationella arbetsorganisationen (ILO) antog 1951 konvention (nr</P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft7">100)</SPAN><SPAN class="ft63">angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Sverige ratificerade konventionen 1962. Sverige har genom ratificeringen förbundit sig att trygga tillämpningen av principen om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (artikel 2.1).</SPAN></P>
<P class="p307 ft4"><NOBR>ILO-konventionen</NOBR> (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning</P>
<P class="p113 ft5">ILO antog 1958 konvention (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Sverige ratificerade konventionen 1962. Sverige har genom ratificeringen förbundit sig att utforma och tillämpa en nationell politik för att främja likställdhet och avskaffa diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (artikel 2).</P>
<P class="p146 ft5">I artikel 1.1 a i konventionen definieras diskriminering som varje åtskillnad, uteslutning eller företräde på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung, som har till följd att likställdhet med avseende å möjligheter eller behandling i fråga om anställning eller yrkesutövning omintetgörs eller beskärs. Enligt artikel 1.2 i konventionen ska varje åtskillnad, uteslutning eller företräde, som grundas på för anställningen enligt dennas natur erforderliga personliga kvalifikationer, inte anses som diskriminering.</P>
<P class="p308 ft4"><NOBR>ILO-konventionen</NOBR> (nr 158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ</P>
<P class="p60 ft8">ILO antog 1982 konvention (nr 158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. Sverige ratificerade konventionen 1983. Av artikel 5 i konventionen framgår att ras, hudfärg, kön, civilstånd, familjeansvar, havandeskap, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung inte utgör giltiga skäl för uppsägning.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft3">4.2</SPAN><SPAN class="ft27">Europarådet</SPAN></P>
<P class="p309 ft4">Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna</P>
<P class="p116 ft3">Den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna</P>
<P class="p149 ft3">(Europakonventionen) ratificerades av Sverige 1952.</P>
<P class="p310 ft3">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995 (se avsnitt 4.4).</P>
<P class="p17 ft8">Artikel 14 i Europakonventionen innehåller ett förbud mot diskriminering. I artikeln föreskrivs att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen ska säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Diskrimineringsförbudet i artikel 14 omfattar även de rättigheter som skrivits in i konventionens tilläggsprotokoll. Diskrimineringsgrunderna är inte uttömmande angivna. Därför kan även andra diskrimineringsgrunder såsom funktionshinder, sexuell läggning och ålder omfattas av artikel 14. Av praxis från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) framgår att artikel 14 – i kombination med andra artiklar i konventionen – har ansetts vara tillämplig då en person diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. I rekommendation 1474 (2000) från parlamentariska församlingen till ministerkommittén i Europarådet rekommenderas ministerkommittén att bl.a. införa sexuell läggning som uttrycklig diskrimineringsgrund i Europakonventionen.</P>
<P class="p312 ft8">Att diskrimineringsgrunderna i artikel 14 inte är uttömmande angivna innebär inte att varje åtskillnad eller olikhet i behandling mellan personer är att betrakta som diskriminering. I likhet med vad som gäller enligt bl.a. <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter är en åtskillnad att anse som tillåten om den har en objektiv och godtagbar grund och om distinktionen står i proportion till sitt ändamål.</P>
<P class="p313 ft5">De fri- och rättigheter som omfattas av Europakonventionen är bl.a. rätten till en rättvis rättegång (artikel 6), rätten till skydd för privat- och familjeliv (artikel 8), rätten till föreningsfrihet (artikel 11), rätten till ett effektivt rättsmedel (artikel 13), skydd för egendom (protokoll 1 artikel 1), rätten till undervisning (protokoll 1 artikel 2) och rätten att röra sig fritt (protokoll 4 artikel 2).</P>
<P class="p295 ft5">Tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen innehåller ett generellt förbud mot diskriminering avseende alla rättigheter som erkänns i nationell lag. Vidare stadgas att ingen ska diskrimineras av offentliga myndigheter. Listan över förbjudna diskrimineringsgrunder nämner uttryckligen kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, födsel eller annan ställning. Listan är dock inte uttömmande. Protokollet trädde i kraft den 1 april 2005. Sverige har inte undertecknat eller ratificerat protokollet. Omfattningen av protokollets diskrimineringsförbud är ännu oklar, bl.a. vad gäller statens skyldighet att vidta åtgärder mot sådan diskriminering som privata aktörer gör sig skyldiga till. Samtidigt kan påpekas att stora delar av protokollets diskrimineringsförbud följer redan av de <NOBR>FN-konventioner</NOBR> Sverige tillträtt, bl.a. konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (se avsnitt 4.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">54</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Europarådets sociala stadga</P>
<P class="p92 ft40">Europarådets sociala stadga är en motsvarighet till Europakonventionen inom området för ekonomiska och sociala rättigheter. Stadgan tillkom 1961 och ratificerades av Sverige 1962. Den omfattas inte av Europadomstolens jurisdiktion. Stadgan innehåller bestämmelser om bl.a. arbetsmarknadspolitik, arbetsvillkor, arbetarskydd, förenings- och förhandlingsrätt, socialförsäkring och andra sociala trygghetsanordningar samt socialpolitik. Den innehåller också särskilda bestämmelser till skydd för barn och ungdom och migrerade arbetstagare.</P>
<P class="p302 ft8">Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes en genomgripande omarbetning av stadgan varvid en rad nya bestämmelser tillfördes (1996 års reviderade sociala stadga). Antalet artiklar utökades från 19 till 31. En artikel tillkom enligt vilken åtnjutandet av de rättigheter som anges i stadgan ska säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung, hälsa, tillhörighet till nationell minoritet, börd eller ställning i övrigt (DEL V, artikel E). Den reviderade sociala stadgan ratificerades av Sverige 1998.</P>
<P class="p302 ft8">Enligt artikel 1.2 åtar sig de undertecknande regeringarna bl.a. att effektivt värna om arbetstagarnas rätt att förtjäna sitt uppehälle i ett fritt valt förvärvsarbete. Artikel 4.3 anger att parterna åtar sig att erkänna manliga och kvinnliga arbetstagares rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Artikel 8 innehåller bestämmelser om skydd för kvinnliga arbetstagare vid graviditet och barnsbörd bl.a. i samband med uppsägning. Artiklarna 9 och 10 gäller yrkesvägledning respektive yrkesutbildning för alla, i mån av behov, inbegripet handikappade.</P>
<P class="p80 ft5">Artikel 15 behandlar frågor kopplade till funktionshindrades rätt till oberoende, social integration och deltagande i samhällslivet. I artikel 20 åtar sig parterna i syfte att trygga rätten till lika möjligheter och lika behandlig i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön, att erkänna denna rätt och att vidta lämpliga åtgärder föra att säkerställa och främja tillämpningen av den på följande områden</P>
<P class="p314 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">tillträde till anställning, skydd mot uppsägning samt återanpassning till arbetslivet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">yrkesvägledning, yrkesutbildning, vidareutbildning och rehabilitering,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">anställningsvillkor och arbetsförhållanden, inklusive lön,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">karriärutveckling inbegripet befordran.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">För att säkerställa äldre människors rätt till socialt skydd åtar sig parterna i artikel 23 att anta eller främja, direkt eller i samarbete med offentliga eller privata organisationer, lämpliga åtgärder på ett antal områden. Genom artikel 24 åtar sig parterna bl.a. att erkänna alla arbetstagares rätt att inte bli uppsagda utan giltigt skäl. Som giltigt skäl för uppsägning anses inte t.ex. ras, hudfärg, kön, civilstånd, familjeansvar, graviditet, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft5">Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter öppnades för undertecknande 1995 och trädde i kraft i februari 1998. Sverige ratificerade konventionen i februari 2000 rörande samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Konventionens syfte är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. I artikel 4 stadgas att all diskriminering på grundval av tillhörighet till en nationell minoritet är förbjuden. Undertecknande stater åtar sig vidare att vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör nationella minoriteter och personer som tillhör majoritetsbefolkningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr9 td133"><P class="p3 ft28">4.3</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p11 ft28"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td164"><P class="p3 ft4">Artikel 2 och 3.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td164"><P class="p3 ft3">Enligt artikel 2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen</P></TD>
<TD class="tr16 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5"><NOBR>(EG-fördraget)</NOBR> är en av gemenskapens grundläggande uppgifter att</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I artikel 3.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">föreskrivs också att gemenskapen i all sin verksamhet ska syfta till att</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">jämställdhet mellan dem (s.k. jämställdhetsintegrering; på engelska</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">gender mainstreaming).</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td164"><P class="p3 ft4">Artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td164"><P class="p3 ft3">Med stöd av artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan rådet, inom ramen för de</P></TD>
<TD class="tr16 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">befogenheter som fördraget ger gemenskapen, genom enhälligt beslut, på</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, vidta</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras,</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">sexuell läggning.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td164"><P class="p3 ft4">Artikel 141.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td164"><P class="p3 ft3">Enligt artikel 141.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska medlemsstaterna säkerställa att</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">principen om lika lön för män och kvinnor för lika eller likvärdigt arbete</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">tillämpas. Artikel 141.2 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> innehåller en definition av</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">begreppet lön.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p34 ft3">Enligt artikel 141.3 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska rådet enligt förfarandet i artikel</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">251 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén besluta om</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">anställning och yrke, inklusive principen om lika lön för lika eller</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">likvärdigt arbete.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p34 ft3">Enligt artikel 141.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> får principen om likabehandling</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p13 ft3">56</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p137 ft3">könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller Prop. 2007/08:95 kompensera nackdelar i yrkeskarriären i syfte att i praktiken säkerställa</P>
<P class="p149 ft3">full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p230 ft4">Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna</P>
<P class="p285 ft5">Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna gäller för EU:s institutioner och för medlemsstaterna när de tillämpar <NOBR>EG-rätten.</NOBR> I artikel 20 i stadgan anges att alla människor är lika inför lagen. Av artikel 21.1 framgår att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden. Enligt artikel 23 ska jämställdhet mellan kvinnor och män säkerställas på alla områden inbegripet anställning, arbete och lön. Vidare anges att principen om jämställdhet inte utgör hinder för att behålla eller vidta åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet. Artikel 24 handlar om barnets rättigheter och artikel 25 om äldres rättigheter. Enligt artikel 26 erkänner och respekterar unionen rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att stärka deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.</P>
<P class="p316 ft40">Stadgan skapar inte några nya rättigheter eller nya förpliktelser för medlemsstaterna utan ska enbart befästa dem som redan gäller. Stadgan är inte juridiskt bindande, men när Lissabonfördraget träder i kraft får stadgan samma rättsliga värde som fördragen. Bestämmelserna i stadgan får dock inte i sig utgöra rättslig grund för antagande av <NOBR>EU-rättsakter.</NOBR></P>
<P class="p61 ft4"><NOBR>EG-direktiv</NOBR></P>
<P class="p60 ft8"><NOBR>EG-lagstiftningen</NOBR> i fråga om könsdiskriminering är omfattande. Lagstiftningen omfattar bl.a. likalönedirektivet (direktiv 75/117/EEG), likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet om social trygghet (direktiv 79/7/EEG), direktivet om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (direktiv 86/378/EEG), direktivet om egen rörelse (direktiv 86/613/EEG), bevisbördedirektivet (direktiv 97/80/EG), direktivet om likabehandling av kvinnor och män i fråga om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och det s.k. recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG).</P>
<P class="p145 ft8">För andra diskrimineringsgrunder än kön finns sedan 2000 två direktiv om diskriminering. Det är dels direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) som omfattar diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung, dels arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) som omfattar diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.</P>
<P class="p317 ft3">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Likalönedirektivet (direktiv 75/117/EEG)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft5">Rådets direktiv 75/117/EEG av 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, 19.2.1975, s. 19, Celex 31975L0117, svensk specialutgåva område 13, volym 4, s. 78) brukar benämnas som likalönedirektivet. Enligt artikel 1 innebär principen om lika lön för kvinnor och män som skisserats i artikel 119 (numera 141) i EG- fördraget, "likalönsprincipen", att för lika arbete eller för arbete som tillerkänns lika värde ska all diskriminering på grund av kön avskaffas vid alla former och villkor för ersättningen. I synnerhet när ett arbetsvärderingssystem används för att bestämma lön, måste detta vara baserat på samma kriterier för både kvinnor och män och vara utformat så, att det utesluter all diskriminering på grund av kön. I direktivet ställs bl.a. krav på att medlemsstaterna ska avskaffa all diskriminering mellan kvinnor och män som strider mot likalönsprincipen och som kan hänföras till lagar och andra författningar och att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att bestämmelser i kollektivavtal, löneskalor, löneavtal eller individuella anställningsavtal som strider mot likalönsprincipen ska eller får förklaras ogiltiga eller får ändras.</P>
<P class="p319 ft4">Likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG)</P>
<P class="p320 ft8">Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207, svensk specialutgåva område 5, volym 1, s. 191) brukar benämnas som likabehandlingsdirektivet. Syftet med direktivet är att i medlemsstaterna genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning, befordran, arbetsvillkor och – under vissa förutsättningar – i fråga om social trygghet. Under år 2002 gjordes omfattande ändringar i likabehandlingsdirektivet. Med stöd av artikel</P>
<P class="p321 ft5"><SPAN class="ft7">141.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">EG-fördraget</SPAN></NOBR> antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073). Syftet därmed var dels att uppdatera de 25 år gamla bestämmelserna i likabehandlingsdirektivet med hänsyn dels till <NOBR>EG-domstolens</NOBR> rättspraxis, dels till kommissionens förslag till två nya direktiv om diskriminering, direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (2000/78/EG).</P>
<P class="p322 ft8">Likabehandlingsdirektivet innehåller förbud mot direkt och indirekt diskriminering på grund av kön. Trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera definieras som diskriminering och omfattas av diskrimineringsförbudet. Förbuden mot diskriminering gäller inom arbetslivet i vid mening i fråga om villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, tillträde till yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, omskolning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft3">och yrkespraktik, anställnings- och arbetsvillkor och medlemskap,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td142"><P class="p13 ft3">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td164"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och yrkesorganisationer. Undantag från diskrimineringsförbuden får göras för verkliga och avgörande yrkeskrav, för att skydda kvinnor under graviditet och mammaledighet samt för positiv särbehandling. Lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling ska upphävas. Vidare finns bestämmelser om bl.a. förebyggande åtgärder mot diskriminering, skydd mot repressalier, tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, sanktioner, organ för främjande av likabehandling och dialog mellan arbetsmarknadens parter. Likabehandlingsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv. Detta innebär att medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som går längre än direktivet. Det skydd som redan finns på de områden som omfattas av direktivet får dock inte inskränkas.</P>
<P class="p323 ft3">Likabehandlingsdirektivet finns i bilaga 3.</P>
<P class="p75 ft4">Direktivet om social trygghet (direktiv 79/7/EEG)</P>
<P class="p74 ft5">Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 10.1.1979, s. 24, Celex 31979L0007, svensk specialutgåva område 5, volym 2, s. 111) brukar benämnas som direktivet om social trygghet. Syftet med direktivet är att på området social trygghet och när det gäller andra inslag av socialt skydd successivt genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet.</P>
<P class="p324 ft4">Direktivet om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (direktiv 86/378/EEG)</P>
<P class="p325 ft3">Rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (EGT L 225, 12.8.1986, s. 40, Celex 31986L0378) har som syfte att i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män.</P>
<P class="p122 ft4">Direktivet om egen rörelse (direktiv 86/613/EEG)</P>
<P class="p92 ft40">Rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap (EGT L 359, 19.12. 1986, s. 56, Celex 31986L0613, svensk specialutgåva område 6, volym 2, s. 133) brukar benämnas som direktivet om egen rörelse. Syftet med direktivet är att säkerställa att principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare eller medhjälpare vid utövandet av sådan verksamhet genomförs på de områden som inte omfattas av likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG) eller av direktivet om social trygghet (79/7/EEG).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Bevisbördedirektivet (direktiv 97/80/EG)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft40">Rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 20.1.1998, s. 6, Celex 31997L0080) brukar benämnas som bevisbördedirektivet. Syftet med direktivet är att säkerställa större effektivitet i de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med principen om likabehandling, för att alla personer som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem ska kunna göra sina rättigheter gällande vid rättegång efter att eventuellt ha vänt sig till andra behöriga instanser. Medlemsstaterna ska i enlighet med sina nationella rättssystem vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig instans lägger fram fakta som ger anledning att anta det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, ska åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling. Direktivet hindrar inte att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</P>
<P class="p326 ft4">Direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG)</P>
<P class="p234 ft8">Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EGT L 373, 21.12.2004, s. 37, Celex 32004L0113) brukar benämnas som direktivet om varor och tjänster. Syftet med direktivet är att fastställa en ram för bekämpning av könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, för att i medlemsstaterna genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män.</P>
<P class="p145 ft40">Direktivet innehåller förbud mot direkt och indirekt könsdiskriminering och trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Förbuden ska tillämpas på alla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten oberoende av den berörda personen, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget. Direktivet påverkar inte individens frihet att välja avtalspart så länge som valet inte grundar sig på avtalspartens kön. Förbudet mot diskriminering gäller även vid tillhandahållande av försäkringar och andra finansiella tjänster. Medlemsstaterna ska se till att i alla nya kontrakt som ingås senast efter den 21 december 2007, användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar i samband med försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster inte resulterar i att skillnader uppstår i enskilda personers premier och ersättningar. Dock får medlemsstaterna besluta att före den 21 december 2007 tillåta proportionerliga skillnader i enskilda personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter. Medlemsstaterna ska i så fall meddela kommissionen detta. En medlemsstat som väljer att</P>
<P class="p327 ft3">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">tillfälligt tillåta skillnader ska se över sitt beslut fem år efter den 21 december 2007.</P>
<P class="p80 ft5">Direktivet gäller inte utbildning eller medie- och reklaminnehåll. Direktivet utesluter inte skillnader i behandling om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p80 ft5">Principen om likabehandling får inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra eller kompensera könsrelaterat missgynnande (positiv särbehandling). Medlemsstaterna får också införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga än de som anges i direktivet och genomförandet av direktivet får inte medföra att det skydd mot diskriminering på det aktuella området som redan finns i medlemsstaterna inskränks.</P>
<P class="p90 ft3">Medlemsstaterna ska säkerställa att alla som anser sig ha blivit diskriminerade ska ha tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden. Medlemsstaterna ska också införa bestämmelser för att skydda personer mot repressalier på grund av att de framfört klagomål eller inlett ett rättsligt eller administrativt förfarande.</P>
<P class="p77 ft8">Vid prövningen av om diskriminering förekommit ska bevisbördan fördelas på så sätt att om den som anser sig ha blivit diskriminerad lägger fram fakta som ger anledning att anta att direkt eller indirekt diskriminering har förekommit övergår bevisbördan på svaranden. Det åligger då svaranden att bevisa att diskriminering inte har förekommit.</P>
<P class="p80 ft5">Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av direktivet.</P>
<P class="p80 ft5">I direktivet föreskrivs att det ska finnas ett eller flera organ i varje medlemsstat för främjande av likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av kön. Dessa organ ska på ett oberoende sätt kunna driva klagomål om diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt publicera rapporter och lämna rekommendationer.</P>
<P class="p150 ft3">Direktivet om varor och tjänster finns i bilaga 4.</P>
<P class="p75 ft4">Recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG)</P>
<P class="p92 ft40">Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EGT L 204, 26.7.2006, s. 23, Celex 32006L0054) brukar benämnas som recastdirektivet. Direktivet innebär bl.a. att bestämmelserna i likalönedirektivet (75/117/EG), likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG), direktivet om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (86/378/EEG) och bevisbördedirektivet (97/80/EEG) sammanförs i ett direktiv. Dessutom införs vissa nya bestämmelser såsom att en bestämmelse om bevisbördan gäller alla sakområden som omfattas av direktivet och att ett organ för främjande av likabehandling ska finnas för alla sakområden som omfattas av direktivet. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">följa direktivet senast den 15 augusti 2008. Skyldigheten att införliva direktivet i nationell lagstiftning gäller bara de bestämmelser som har ändrats i sak jämfört med tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är i huvudsak oförändrade finns enligt de tidigare direktiven. Likalönedirektivet, likabehandlingsdirektivet, direktivet om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet och bevisbördedirektivet ska upphöra att gälla med verkan fr.o.m. den 15 augusti 2009.</P>
<P class="p328 ft3">Recastdirektivet finns i bilaga 5.</P>
<P class="p329 ft4">Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG)</P>
<P class="p330 ft8">Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22, Celex 32000L0043) brukar benämnas som direktivet mot etnisk diskriminering. Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078 och rättelse av rubriken i EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01/) brukar benämnas som arbetslivsdirektivet. Direktivet mot etnisk diskriminering omfattar diskrimineringsgrunderna ras och</P>
<P class="p331 ft3">etniskt ursprung och arbetslivsdirektivet omfattar diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.</P>
<P class="p77 ft8">Direktiven är utformade på ett likartat sätt. Båda direktiven innehåller förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Trakasserier och föreskrifter att diskriminera definieras som diskriminering och omfattas av diskrimineringsförbuden. Förbuden mot diskriminering gäller enligt båda direktiven inom arbetslivet i vid mening i fråga om villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, tillträde till yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, omskolning och yrkespraktik, anställnings- och arbetsvillkor och medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i</P>
<P class="p332 ft8">arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och yrkesorganisationer. Direktivet mot etnisk diskriminering, som gäller för diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung, omfattar även socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandhållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.</P>
<P class="p90 ft3">Medlemsstaterna får föreskriva att arbetslivsdirektivet inte ska tillämpas på försvarsmakten när det gäller diskriminering på grund av funktionshinder och ålder.</P>
<P class="p77 ft40">Viss särbehandling, som föranleds av en egenskap som har samband med ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder kan vara tillåten. Det krävs dock att denna egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt. Det kan vidare med vissa förbehåll vara tillåtet med särbehandling på grund av ålder (artikel</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">62</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<P class="p333 ft3">6 arbetslivsdirektivet). Båda direktiven innehåller bestämmelser om Prop. 2007/08:95 positiv särbehandling och särskilda åtgärder. Dessa bestämmelser</P>
<P class="p334 ft5">innebär att medlemsstaterna får behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer missgynnas på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som direktiven omfattar eller för att kompensera för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p335 ft5">Både direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet är s.k. minimidirektiv. Detta innebär att medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som går längre när det gäller att ta tillvara principen om likabehandling än de som anges i direktiven. Genomförandet av direktiven får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av direktiven.</P>
<P class="p336 ft5">Av artikel 5 i arbetslivsdirektivet framgår att arbetsgivaren, under vissa förutsättningar, ska vidta rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder för att göra det möjligt för dessa personer att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet eller att genomgå utbildning, såvida sådana åtgärder inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren.</P>
<P class="p337 ft5">Medlemsstaterna ska säkerställa att alla som anser sig ha blivit diskriminerade ska ha tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden. Med den klagandes tillstånd ska även föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter, på den klagandes vägnar eller för att stödja denne, kunna engagera sig i sådana förfaranden.</P>
<P class="p338 ft3">Medlemsstaterna ska införa bestämmelser som skyddar enskilda respektive anställda mot repressalier på grund av att de har framfört klagomål eller inlett ett rättsligt eller administrativt förfarande.</P>
<P class="p335 ft5">Direktiven innehåller även bestämmelser om fördelning av bevisbördan och om information och dialog.</P>
<P class="p339 ft8">I direktivet mot etnisk diskriminering föreskrivs att det ska finnas ett eller flera organ i varje medlemsstat för främjande av likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av ras eller etniskt ursprung. Dessa organ ska på ett oberoende sätt kunna driva klagomål om diskriminering, genomföra undersökningar om diskriminering samt publicera rapporter och lämna rekommendationer.</P>
<P class="p339 ft8">Medlemsstaterna ska se till att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs. Medlemsstaterna ska vidare se till att bestämmelser som strider mot principen om likabehandling i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt i regler för vinstdrivande eller <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar, för fria yrkesutövare och för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.</P>
<P class="p338 ft3">Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av direktiven.</P>
<P class="p335 ft3">Direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet finns i bilaga 1 respektive 2.</P>
<P class="p340 ft3">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">4.4</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">Grundlagsbestämmelser</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft5">Enligt det s.k. program- och målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen (RF) ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde. Vidare ska det allmänna dels verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, dels motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Principen om alla människors lika värde uttrycks också i 1 kap. 9 § RF genom kravet att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.</P>
<P class="p343 ft8">2 kap. RF innehåller bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. I 2 kap. 15 § RF stadgas att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Vidare stadgas i 2 kap. 16 § RF att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Av 2 kap. 22 § 7 RF framgår att utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung enligt 2 kap. 15 § RF och i fråga om skydd mot missgynnande på grund av kön enligt 2 kap. 16 § RF. Det är dock möjligt enligt RF att genom lag göra skillnad mellan utländska och svenska medborgare i fråga om bl.a. mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten.</P>
<P class="p344 ft5">Enligt 2 kap. 23 § RF får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995.</P>
<P class="p345 ft3">I 11 kap. 9 § andra stycket RF anges att det vid tillsättning av statlig tjänst endast ska fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.</P>
<P class="p86 ft28">4.5 Arbetsrättsliga bestämmelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft4">Jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr7 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td164"><P class="p3 ft3">Jämställdhetslagen (1991:433) trädde i kraft den 1 januari 1992. Den</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">ersatte lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">arbetslivet. Jämställdhetslagen har till ändamål att främja kvinnors och</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">siktar till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p34 ft3">De materiella bestämmelserna i lagen är uppdelade i bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">aktiva jämställdhetsåtgärder, förbud mot könsdiskriminering, förbud mot</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td142"><P class="p13 ft3">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td164"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">repressalier och skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Bestämmelserna om aktiva åtgärder och diskrimineringsförbuden är sammantagna ägnade att främja en utveckling i riktning mot jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p77 ft40">Bestämmelserna om aktiva åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män avser främst behandlingen av kvinnor och män som grupper i arbetslivet. Reglerna tar inte i första hand sikte på att skydda enskilda arbetstagare. De aktiva åtgärderna avser målinriktat jämställdhetsarbete med inriktning på främst att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Bestämmelserna anger bl.a. krav på att arbetsförhållandena ska lämpa sig för båda könen, åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier och repressalier enligt lagen, jämn könsfördelning vid rekrytering och lönekartläggning. Alla arbetsgivare är skyldiga att varje år kartlägga och analysera förekomsten av löneskillnader mellan könen. Arbetsgivare med tio eller fler anställda ska varje år dessutom upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Arbetsgivare med tio eller fler anställda är också skyldiga att varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete, en s.k. jämställdhetsplan. I jämställdhetsplanen ska anges bl.a. en översikt över de aktiva åtgärder som behövs på arbetsplatsen. Bestämmelserna om aktiva åtgärder kan inte avtalas bort genom kollektivavtal. En arbetsgivare som inte följer någon av föreskrifterna om aktiva åtgärder kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande meddelas av Jämställdhetsnämnden på framställning av Jämställdhetsombudsmannen eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.</P>
<P class="p346 ft5">Förbuden mot könsdiskriminering är avsedda att bidra till rättvisa i det enskilda fallet. Förbuden avser direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5).</NOBR> Förbuden gäller när arbetsgivaren</P>
<P class="p128 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft24">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft23">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om visst kön är nödvändigt på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p333 ft3">utförs, eller om behandlingen är ett led i strävanden att främja Prop. 2007/08:95 jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne-</P>
<P class="p334 ft3">eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga.</P>
<P class="p339 ft8">Förbudet mot repressalier innebär att arbetsgivaren inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har avvisat sexuella närmanden från arbetsgivaren, anmält denne för könsdiskriminering, påtalat sådan diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen. Arbetsgivaren får inte heller utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat att arbetsgivaren inte följer någon av lagens bestämmelser om aktiva åtgärder. En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier av en annan arbetstagare ska utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet.</P>
<P class="p347 ft8">De påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot könsdiskriminering är ogiltighet och skadestånd. Skadestånd kan utgå dels för kränkning i form av allmänt skadestånd, dels för förlust i form av ekonomiskt skadestånd. Allmänt och ekonomiskt skadestånd kan även utgå om arbetsgivaren utsätter en arbetstagare för repressalier. Vidare kan allmänt skadestånd utgå om arbetsgivaren inte fullgör sin utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p348 ft8">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Jämställdhetsnämnden ska utöva tillsyn över lagens efterlevnad. En talan om överträdelse av lagens förbud ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister <SPAN class="ft7">(</SPAN>arbetstvistlagen<SPAN class="ft7">)</SPAN>. I jämställdhetslagen finns en uttrycklig bevisbörderegel som innebär att om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det arbetsgivaren som ska visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit. JämO får föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande om den enskilde går med på det och om JämO finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl. JämO:s talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen får JämO föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p349 ft3">Förutom för arbetssökande och arbetstagare gäller lagen i viss utsträckning även för den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik där eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p350 ft3">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p351 ft4">Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P>
<P class="p123 ft8">Lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj 1999. Den ersatte lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering som i sin tur ersatte lagen (1986:442) mot etnisk diskriminering. Den 1 juli 2003 ändrades lagens namn till lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lagen har till ändamål att i fråga om arbete, anställningsvillkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.</P>
<P class="p352 ft8">De materiella bestämmelserna i lagen är uppdelade i bestämmelser om aktiva åtgärder, förbud mot diskriminering, förbud mot repressalier och skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p353 ft40">Bestämmelserna om aktiva åtgärder innebär att arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Bestämmelserna innebär krav på att arbetsgivaren ska dels genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, dels vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier enligt lagen, dels verka för att personer oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. En arbetsgivare som inte följer någon av föreskrifterna om aktiva åtgärder kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.</P>
<P class="p354 ft3">Förbuden mot diskriminering avser direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera (vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5).</NOBR> Förbuden gäller när arbetsgivaren</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om befordran eller tar ut arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft23">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft23">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">67</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p295 ft3">Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är nödvändig på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.</P>
<P class="p17 ft8">Förbudet mot repressalier innebär att arbetsgivaren inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen. En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av en annan arbetstagare ska utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Med trakasserier avses i lagen uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p16 ft8">De påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot diskriminering är ogiltighet och skadestånd. Skadestånd kan utgå dels för kränkning i form av allmänt skadestånd, dels för förlust i form av ekonomiskt skadestånd. Allmänt och ekonomiskt skadestånd kan även utgå om en arbetsgivare utsätter en arbetstagare för repressalier. Vidare kan allmänt skadestånd utgå om arbetsgivaren inte fullgör sin utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p15 ft40">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering ska se till att lagen följs. En talan om överträdelse av lagens förbud ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister <SPAN class="ft67">(</SPAN>arbetstvistlagen<SPAN class="ft67">)</SPAN>. I diskrimineringslagen finns en uttrycklig bevisbörderegel av samma innebörd som i jämställdhetslagen; se nyss ovan. DO får föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande om den enskilde går med på det och om DO finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl. DO:s talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen får DO föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p355 ft3">Förutom för arbetssökande och arbetstagare gäller lagen i viss utsträckning även för den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik där eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p356 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder</P>
<P class="p300 ft40">Lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder trädde i kraft den 1 maj 1999. Den 1 juli 2003 ändrades lagens namn till lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">68</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.</P>
<P class="p80 ft5">De materiella bestämmelserna i lagen är uppdelade i förbud mot diskriminering, förbud mot repressalier och skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p80 ft5">Förbuden mot diskriminering avser direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera (vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5).</NOBR> Förbuden gäller när arbetsgivaren</P>
<P class="p151 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft23">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Förbudet mot direkt diskriminering gäller även när arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att den som har ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder</P>
<P class="p80 ft5">Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om ett visst funktionshinder är nödvändigt på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.</P>
<P class="p77 ft8">Förbudet mot repressalier innebär att arbetsgivaren inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen. En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av en annan arbetstagare ska utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Med trakasserier avses i lagen uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband med funktionshinder.</P>
<P class="p352 ft8">De påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot diskriminering är ogiltighet och skadestånd. Skadestånd kan utgå dels för kränkning i form av allmänt skadestånd, dels för förlust i form av ekonomiskt skadestånd. Allmänt och ekonomiskt skadestånd kan även utgå om en arbetsgivare utsätter en arbetstagare för repressalier. Vidare kan allmänt skadestånd utgå om arbetsgivaren inte fullgör sin utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p78 ft40">Handikappombudsmannen (HO) ska se till att lagen följs. En talan om överträdelse av lagens förbud ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister <SPAN class="ft67">(</SPAN>arbetstvistlagen<SPAN class="ft67">)</SPAN>. I diskrimineringslagen finns en uttrycklig bevisbörderegel av samma innebörd som i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">69</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">jämställdhetslagen; se nyss ovan. HO får föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande om den enskilde går med på det och om HO finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl. HO:s talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen får HO föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p357 ft3">Förutom för arbetssökande och arbetstagare gäller lagen i viss utsträckning även för den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik där eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p358 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning</P>
<P class="p325 ft5">Lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning trädde i kraft den 1 maj 1999. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning.</P>
<P class="p128 ft3">De materiella bestämmelserna i lagen är uppdelade i förbud mot diskriminering, förbud mot repressalier och skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p80 ft5">Förbuden mot diskriminering avser direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera (vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5).</NOBR> Förbuden gäller när arbetsgivaren</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft24">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om viss sexuell läggning är nödvändig på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.</P>
<P class="p77 ft8">Förbudet mot repressalier innebär att arbetsgivaren inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen. En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av en annan arbetstagare ska utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">70</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Med trakasserier avses i lagen uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband med sexuell läggning.</P>
<P class="p353 ft8">De påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot diskriminering är ogiltighet och skadestånd. Skadestånd kan utgå dels för kränkning i form av allmänt skadestånd, dels för förlust i form av ekonomiskt skadestånd. Allmänt och ekonomiskt skadestånd kan även utgå om en arbetsgivare utsätter en arbetstagare för repressalier. Vidare kan allmänt skadestånd utgå om arbetsgivaren inte fullgör sin utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier. Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p80 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) ska se till att lagen följs. En talan om överträdelse av lagens förbud ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). I lagen finns en uttrycklig bevisbörderegel av samma innebörd som i jämställdhetslagen; se nyss ovan. HomO får föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande om den enskilde går med på det och om HomO finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl. HomO:s talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen får HomO föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p130 ft3">Förutom för arbetssökande och arbetstagare gäller lagen i viss utsträckning även för den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik där eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p73 ft4">Föräldraledighetslagen</P>
<P class="p123 ft45">En arbetstagare som är förälder har rätt att vara ledig från sin anställning enligt föräldraledighetslagen (1995:584). 16 och 17 §§ i lagen innehåller bestämmelser med förbud mot missgynnande behandling.</P>
<P class="p80 ft5">Enligt 16 § får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt lagen, när arbetsgivaren</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft24">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p84 ft3">Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft40">Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt lagen, ska enligt 17 § uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.</P>
<P class="p151 ft3">En arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p80 ft3">I en tvist enligt 16 eller 17 § får Jämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock Jämställdhetsombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p359 ft4">Andra arbetsrättsliga bestämmelser</P>
<P class="p123 ft8">Av intresse i detta sammanhang är även lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen), principen om god sed på arbetsmarknaden, arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet (1993:17).</P>
<P class="p80 ft5">Enligt 7 § anställningsskyddslagen krävs saklig grund för att arbetsgivaren ska få säga upp en arbetstagare och enligt 18 § krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren för att arbetsgivaren ska få avskeda denne. Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund ska uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, ska avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren <NOBR>(34–35</NOBR> §§ anställningsskyddslagen).</P>
<P class="p360 ft8">Enligt principen om god sed på arbetsmarknaden kan diskriminerande eller på annat sätt otillbörliga eller oskäliga avtalsvillkor ogiltigförklaras eller jämkas. God sed på arbetsmarknaden kan sägas motsvara en viss standard – ett allmänt faktiskt praktiserat beteende som representerar en viss yrkesetisk eller allmän moralisk nivå. Begreppet är en oskriven rättslig princip. Innebörden är att kollektivavtalsvillkor eller rättshandlingar inte får rättslig verkan om de strider mot god sed på arbetsmarknaden eller annars är av otillbörlig natur. Arbetsdomstolen (AD) har tillämpat principen, bl.a. i diskrimineringssituationer. I AD 1983 nr 107 (det s.k. Svea <NOBR>Corona-målet)</NOBR> jämkades ett kollektivavtal därför att det ansågs vara diskriminerande. En turordningsöverenskommelse i kollektivavtalsform innebar att arbetstagare som talade enbart finska placerades efter andra anställda. Att ett sådant hänsynstagande var sakligt motiverat hade arbetsgivaren inte förmått styrka i målet. AD fann att avtalet innebar diskriminering av de finsktalande och att det därmed stod i strid med god sed på arbetsmarknaden. AD jämkade överenskommelsen på så sätt att den inte längre framstod som oskälig.</P>
<P class="p361 ft8">Syftet med arbetsmiljölagen (1977:1160) är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §). Arbetsmiljölagen är en s.k. ramlag. Arbetsmiljöverket, som utövar tillsyn över lagens efterlevnad, har genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">72</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p362 ft3">arbetsmiljöförordningen (1977:1166) regeringens bemyndigande att Prop. 2007/08:95 meddela föreskrifter som förtydligar och preciserar reglerna i lagen.</P>
<P class="p363 ft40">Arbetsmiljöverket utövar även tillsyn över att meddelade föreskrifter följs. Med kränkande särbehandling avses enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Enligt föreskrifterna åligger det arbetsgivaren att planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs samt att klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.</P>
<P class="p364 ft28"><SPAN class="ft3">4.6</SPAN><SPAN class="ft27">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</SPAN></P>
<P class="p365 ft8">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan trädde i kraft den 1 mars 2002. Lagen har till ändamål att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P>
<P class="p366 ft5">Lagen gäller högskoleutbildning som bedrivs vid universitet och högskolor med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) samt vid enskilda utbildningsanordnare, som har examenstillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p102 ft5">Högskolorna ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter, oavsett deras könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Enligt lagen ska högskolorna vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student eller sökande utsätts för sexuella trakasserier (trakasserier på grund av könstillhörighet och trakasserier av sexuell natur), etniska trakasserier, trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av sexuell läggning och trakasserier på grund av funktionshinder. Högskolorna ska årligen upprätta en plan som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter och för att förebygga och förhindra trakasserier. Högskolorna har dessutom en skyldighet att utreda omständigheterna kring uppgivna trakasserier och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p367 ft5">Lagen innehåller bestämmelser som förbjuder direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder (vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5).</NOBR> Förbuden gäller när en högskola</P>
<P class="p368 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om tillträde till högskoleutbildning eller vidtar någon annan åtgärd som har betydelse för tillträdet,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om examination eller gör någon annan bedömning av en</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p3 ft3">studieprestation,</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p13 ft3">73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p369 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">beslutar eller gör någon annan liknande bedömning i fråga om a) tillgodoräknande av utbildning,</SPAN></P>
<P class="p370 ft3">b) anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll, c) byte av handledare,</P>
<P class="p83 ft5">d) indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på</P>
<P class="p20 ft5">forskarnivå,</P>
<P class="p83 ft3">e) utbildningsbidrag för doktorander, eller</P>
<P class="p83 ft5">4. vidtar en ingripande åtgärd mot en student.</P>
<P class="p80 ft5">Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte om behandlingen är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan.</P>
<P class="p80 ft5">Förbudet mot direkt diskriminering när en högskola beslutar om tillträde till högskoleutbildning och under utbildningen, gäller även då högskolan genom att göra lokalerna tillgängliga och användbara kan skapa en situation för en person med funktionshinder som är likartad med den för personer utan sådant funktionshinder, om det skäligen kan krävas att högskolan vidtar sådana åtgärder.</P>
<P class="p80 ft3">En högskola får inte utsätta en student eller en sökande för repressalier på grund av att han eller hon har anmält högskolan för diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen.</P>
<P class="p77 ft5">Staten, en kommun eller ett landsting som är huvudman för en högskola och en enskild utbildningsanordnare med examenstillstånd är skyldig att betala allmänt skadestånd för den kränkning som en student eller en sökande har blivit utsatt för genom att högskolan har åsidosatt förbuden mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera, skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier mot studenter eller förbudet mot att utsätta studenter eller sökande för repressalier. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p151 ft3">Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) ska utöva tillsyn över lagens efterlevnad.</P>
<P class="p80 ft5">Ett beslut som har meddelats av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman och som inte får överklagas enligt andra bestämmelser, får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att högskolan har brutit mot diskrimineringsförbuden eller förbudet mot att utsätta studenter eller sökande för repressalier. Vid bifall till ett sådant överklagande, ska det överklagade beslutet undanröjas och, om det behövs, ärendet visas tillbaka.</P>
<P class="p80 ft3">JämO, DO, HomO eller HO får med en sökandes eller students medgivande som part föra talan i mål om skadestånd enligt lagen. Mål om skadestånd enligt lagen ska handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I lagen finns en uttrycklig bevisbörderegel av samma innebörd som i jämställdhetslagen och de andra lagarna mot diskriminering (se avsnitten <NOBR>4.5–4.7).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">74</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">4.7</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">Lagen om förbud mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft5">Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering trädde i kraft den 1 juli 2003. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P>
<P class="p347 ft40">I lagen avses med diskriminering direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Vad som menas med de olika formerna av diskriminering framgår av avsnitten <NOBR>6.2–6.5.</NOBR> Förbud mot diskriminering gäller för de ovan angivna diskrimineringsgrunderna i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och yrkesorganisationer, yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder och i fråga om statligt studiestöd. För diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning gäller dessutom diskrimineringsförbud i fråga om socialtjänsten, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag, socialförsäkringen och anslutande bidragssystem, arbetslöshetsförsäkringen och i fråga om hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. För diskrimineringsgrunden kön gäller dessutom diskrimineringsförbud i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem och i fråga om arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p372 ft5">Lagen innehåller förutom förbud mot diskriminering förbud mot repressalier. Den som påstås ha diskriminerat någon enligt lagen får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringen eller medverkat i en utredning om denna.</P>
<P class="p335 ft5">De påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot diskriminering är ogiltighet och skadestånd. Skadestånd kan utgå för kränkning i form av ideellt skadestånd. Den som utsätter någon för repressalier ska utge ideellt skadestånd. Om en arbetstagare diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst. Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p336 ft5">Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) ska se till att lagen följs. Mål om tillämpningen av förbuden mot diskriminering och förbudet mot repressalier enligt lagen ska handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I lagen finns en uttrycklig bevisbörderegel av samma innebörd som i de andra diskrimineringslagarna (se avsnitten 4.5 och 4.6).</P>
<P class="p373 ft3">I en tvist enligt lagen får JämO, DO, HomO eller HO som part föra talan för en enskild som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, om den personen medger det.</P>
<P class="p374 ft3">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr1 td133"><P class="p341 ft3">4.8</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p11 ft28">Lagen om förbud mot diskriminering och annan</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p11 ft28">kränkande behandling av barn och elever</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft5">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Med annan kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.</P>
<P class="p376 ft3">Lagen tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).</P>
<P class="p377 ft40">Den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten – staten, en kommun, ett landsting eller en enskild – ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja de lagens ändamål som bär upp lagen. Detta innebär bl.a. att det ska upprättas en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen ska följas upp och ses över årligen. Det innebär vidare att det finns en skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen finns uttryckliga förbud mot diskriminering (direkt, indirekt, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner), mot annan kränkande behandling och repressalier. Dessutom har huvudmannen för verksamheten ansvar för att påtalade trakasserier utreds och att, i förekommande fall, de åtgärder vidtas som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.</P>
<P class="p378 ft5">Om någon i verksamheten åsidosätter lagens bestämmelser kan huvudmannen åläggas att betala skadestånd. Skadestånd kan utgå för såväl ideell som ekonomisk skada. Om det finns särskilda skäl kan det ideella skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p379 ft8">När det gäller tillsynen över lagens efterlevnad ska Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO) och Statens skolverk inom sina respektive ansvarsområden se till att lagen följs (verkets tillsynsuppgifter föreslås dock i prop. 2007/08:50 övertas av Statens skolinspektion, se avsnitt 15.2). Tillsynsuppgiften åtföljs av en rätt att föra talan för ett barn eller en elev i skadeståndsmål. Sådana mål ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. Lagen innehåller uttryckliga bevisbörderegler.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr9 td5"><P class="p3 ft28">4.9</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p40 ft28">Avtalslagen</P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td164"><P class="p3 ft3">Avtalslagen – lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">förmögenhetsrättens område – ger möjlighet att ogiltigförklara eller</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">jämka rättshandlingar, avtal och avtalsvillkor. Generalklausulen i lagens</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">36 § anvisar generella bedömningsgrunder som gör det möjligt att</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><P class="p3 ft8">åsidosätta</P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p3 ft3">eller jämka oskäliga avtalsvillkor. Enligt paragrafen kan ett</P></TD>
<TD class="tr7 td142"><P class="p13 ft3">76</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p137 ft3">eller flera avtalsvillkor som befinns vara oskäliga, antingen till sin typ Prop. 2007/08:95 eller på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, åsidosättas på så</P>
<P class="p162 ft8">sätt att villkoren inte längre är bindande eller jämkas så att de blir skäliga. Om ett villkor är att anse som oskäligt beror på avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Hänsyn tas till om ena avtalsparten är konsument eller på annat sätt intar en underlägsen ställning.</P>
<P class="p148 ft8">I förarbetena till 36 § avtalslagen anges flera olika typfall där jämkning av avtalsvillkor kan komma i fråga. Ett sådant är diskriminering. Som exempel nämns att en part tillämpar olika avtalsvillkor beroende på motpartens kön, ålder, ras, nationalitet osv. (prop. 1975/76:81 s. 121).</P>
<P class="p146 ft3">Möjligheten till åsidosättande eller jämkning omfattar i princip även villkor i kollektivavtal. I förarbetena till 36 § avtalslagen framhålls dock att det praktiska utrymmet för att tillämpa generalklausulen på kollektivavtal torde vara mycket begränsat men att det däremot kan finnas anledning att använda klausulen beträffande enskilda arbetsavtal (prop. 1975/76:81 s. 114).</P>
<P class="p147 ft28"><SPAN class="ft3">4.10</SPAN><SPAN class="ft68">Straffrättsliga bestämmelser</SPAN></P>
<P class="p206 ft4">Olaga diskriminering</P>
<P class="p109 ft3">Inom straffrätten finns en bestämmelse som direkt tar sikte på diskriminering. Det gäller bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken. Bestämmelsen innehåller förbud mot vissa former av diskriminering i näringsverksamhet m.m.</P>
<P class="p148 ft8">Enligt bestämmelsen är det straffbart för en näringsidkare att i sin verksamhet diskriminera någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller på grund av homosexuell läggning genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. Även personer som är anställda i näringsverksamhet eller handlar på en näringsidkares vägnar samt personer som är anställda i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag omfattas av bestämmelsen. Anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare döms för olaga diskriminering om han eller hon vägrar någon tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra. Straffet för olaga diskriminering är böter eller fängelse i högst ett år.</P>
<P class="p147 ft4">Hets mot folkgrupp</P>
<P class="p234 ft8">Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning döms för hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken). Straffet är fängelse i högst två år eller vid ringa brott, böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader</P>
<P class="p214 ft3">och högst fyra år.</P>
<P class="p71 ft3">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Brottsbalkens straffskärpningsregel</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft3">I den s.k. straffskärpningsregeln i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken föreskrivs att som försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet ska särskilt beaktas om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.</P>
<P class="p380 ft3">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p75 ft1">5 Ett starkare skydd mot diskriminering</P>
<P class="p382 ft28"><SPAN class="ft3">5.1</SPAN><SPAN class="ft27">Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. I artikel 2 i den allmänna förklaringen förbjuds diskriminering. Enligt artikeln är envar berättigad till alla de fri- och rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Förbudet mot diskriminering finns också inskrivet i ett stort antal konventioner om mänskliga rättigheter (se avsnitt 4.1).</P>
<P class="p102 ft5">Principen om alla människors lika värde kommer i svensk rätt till uttryck bl.a. i det s.k. program- och målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen. Där anges att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. Vidare ska det allmänna dels verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, dels motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Enligt förarbetena till bestämmelsen är avsikten med den gjorda uppräkningen av olika otillåtna diskrimineringsgrunder att markera att målsättningen om delaktighet och jämlikhet är av störst betydelse för människor som tillhör grupper som jämfört med andra grupper har en utsatt position i samhället (prop. 2001/02:72 s. 49). Uppräkningen är dock inte uttömmande, utan ska ses som exempel på olika åtskillnadsgrunder som omfattar grupper av människor som för närvarande riskerar eller rent faktiskt utsätts för diskriminering eller omotiverad särbehandling i samhället (a. prop. s. 49).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr13 td164"><P class="p384 ft3">Regeringen arbetar för att Sverige ska vara ett tolerant och humant</P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft8">samhälle präglat av mångfald och respekt för individens mänskliga fri-</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p384 ft7">och rättigheter. Likhet inför lagen ska råda och människors lika värde ska</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft7">respekteras på alla områden. Varje människa ska bemötas med respekt</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft7">för sin person och sin särart. För att uppnå detta måste samhället bygga</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p384 ft7">på en gemensam förståelse av och respekt för de universella mänskliga</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft5">rättigheterna.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft5">I detta sammanhang har diskrimineringslagarna stor betydelse.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p384 ft3">Diskrimineringslagstiftningen syftar till att värna principen om alla</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft8">människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft8">lika villkor. Ytterst är lagstiftningen ett uttryck för det fria, demokratiska</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p384 ft3">samhället och de värderingar som ligger till grund för</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft7">samhällsordningen. Ett samhälle som slår vakt om alla människors lika</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p384 ft8">värde är ett samhälle som ger alla möjligheter att utvecklas utifrån sina</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p384 ft8">individuella egenskaper och förutsättningar och efter sin egen förmåga</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td164"><P class="p3 ft3">och sina egna val.</P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p13 ft3">79</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039580x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">5.2</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">En gemensam lag mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft8">Regeringens förslag: De civilrättsliga diskrimineringsförbuden och övriga bestämmelser om åtgärder mot diskriminering förs samman i en gemensam lag, diskrimineringslagen. Samtidigt upphävs jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p386 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inte någon invändning mot kommitténs förslag. Några remissinstanser – bl.a. flera fackliga organisationer – anser dock att arbetslivet bör regleras för sig i en särskild lag, att jämställdhetslagen (1991:433) bör behållas i nuvarande form eller att skolan bör regleras för sig i en särskild lag.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft3">Flera remissinstanser, såsom </SPAN>Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt<SPAN class="ft3">, </SPAN>Helsingborgs tingsrätt, Sveriges Domareförbund, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">och </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), <SPAN class="ft3">tycker att lagförslaget är splittrat till sin utformning och svåröverskådligt.</SPAN></P>
<P class="p387 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4">De civilrättsliga diskrimineringslagarna</P>
<P class="p388 ft3">I Sverige finns bestämmelser som syftar till att motverka diskriminering i</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft63">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft69">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft69">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft23">lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft23">lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</SPAN></P>
<P class="p389 ft5">Utöver dessa sju diskrimineringslagar kan nämnas lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Även den lagen har sin</P>
<P class="p71 ft3">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">grund i <NOBR>EG-rätten,</NOBR> nämligen de s.k. deltids- och visstidsdirektiven; direktivet 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 14, 20.1.1998, s. 14, Celex 397L008) och direktivet 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, 10.7.1999, s. 43, Celex 31999L0070). 2002 års lag kännetecknas av ett från de andra diskrimineringslagarna något avvikande diskrimineringsbegrepp. Således är inte trakasserier eller instruktioner att diskriminera förbjudna enligt lagen. Vidare är undantagen från diskrimineringsförbuden annorlunda utformade.</P>
<P class="p120 ft4">De fyra arbetsrättsliga lagarna</P>
<P class="p92 ft40">Lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet, i meningen relationen mellan arbetsgivare och arbetssökande/arbetstagare, har sedan länge funnits i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Jämställdhetslagen gäller för diskrimineringsgrunden kön och de andra lagarna – som ofta kallats 1999 års lagar – gäller, som framgår av lagarnas rubriker, för diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning respektive funktionshinder och sexuell läggning. Lagarna är mycket lika till sin utformning och till sitt innehåll. Frånsett att lagarna gäller för olika diskrimineringsgrunder innehåller de i princip likadana bestämmelser såvitt avser diskrimineringsbegrepp, tillämpningsområde, uppgifter om meriter, förbud mot repressalier, utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om trakasserier, ogiltighet och skadestånd, tillsyn genom de hittillsvarande ombudsmännen, rättegången, bevisbörda, talerätt för fackliga organisationer och de hittillsvarande ombudsmännen i Arbetsdomstolen och preskription. Lagarna har olika bestämmelser endast i fråga om aktiva åtgärder och positiv särbehandling. Det finns bestämmelser om aktiva åtgärder i arbetslivet endast i jämställdhetslagen och i 1999 års lag om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Bestämmelser om positiv särbehandling i arbetslivet finns endast i jämställdhetslagen.</P>
<P class="p390 ft8">I samband med den översyn av jämställdhetslagen som gjordes 2000 samordnades jämställdhetslagen med 1999 års lagar i fråga om skyddsnivå, terminologi och struktur. Det uttalades då att det var principiellt viktigt att de olika lagarna på det arbetsrättsliga området så långt som möjligt utgick från ett enhetligt diskrimineringsbegrepp. Utgångspunkten att skyddet mot diskriminering är ett värn för mänskliga rättigheter ansågs med nödvändighet leda till att skyddsnivån i lagarna måste vara densamma. Enligt vad som vidare anfördes skulle därutöver en samordning av lagarnas terminologi och lagtekniska uppbyggnad ha den praktiska verkan att regelsystemet som helhet blev mera överskådligt och lättillgängligt (prop. 1999/2000:143 s. 26 f.).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">Förbud mot diskriminering i högskolan finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen gäller för diskrimineringsgrunderna könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.</P>
<P class="p148 ft5">Lagens struktur och terminologi är hämtad från de arbetsrättsliga lagarna. Bl.a. är innebörden av diskrimineringsbegreppet utformat i överensstämmelse med definitionerna i de arbetsrättsliga lagarna (jfr prop. 2001/02:27 s. 35). Lagen innehåller också bestämmelser om uppgifter om meriter, förbud mot repressalier, aktiva åtgärder, utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om trakasserier, skadestånd, tillsyn och talerätt för ombudsmännen och bevisbörda. Det som skiljer lagen från de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna är att skadestånd kan utgå endast för kränkning (inte för ekonomisk skada) och bestämmelserna om rättegången och preskription. Å andra sidan är dessa bestämmelser likadana som i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p61 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p60 ft8">Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering innehåller diskrimineringsförbud som gäller i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap m.m. i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och yrkesorganisationer, varor, tjänster och bostäder, socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen, statligt studiestöd och hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p148 ft5">Lagen gäller för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. För diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning finns i dag skydd på samtliga ovan angivna samhällsområden. För diskrimineringsgrunden kön saknas skydd i fråga om socialtjänst m.m. och i fråga om hälso- och sjukvård och för diskrimineringsgrunden funktionshinder saknas skydd i fråga om socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p283 ft8">Lagens terminologi är densamma som i de övriga diskrimineringslagarna, bl.a. är diskrimineringsbegreppet gemensamt. Lagen innehåller också bestämmelser om förbud mot repressalier, ogiltighet och skadestånd, tillsyn och talerätt för ombudsmännen och bevisbörda. Det som skiljer lagen från de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna är att skadestånd kan utgå endast för kränkning (inte för ekonomisk skada) och bestämmelserna om rättegången och preskription. Å andra sidan är dessa bestämmelser likadana som i lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p391 ft3">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p3 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p176 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><P class="p3 ft54">av barn och elever</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"><P class="p3 ft3">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">behandling av barn och elever innehåller diskrimineringsförbud som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">gäller utbildning och annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100).</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">Lagen gäller för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">läggning. Lagens terminologi är densamma som i de övriga</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">diskrimineringslagarna, bl.a. är diskrimineringsbegreppet gemensamt.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">Lagen innehåller också bestämmelser om förbud mot repressalier,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">skadestånd, tillsyn och talerätt för de hittillsvarande ombudsmännen och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">bevisbörda. Det som skiljer lagen från de arbetsrättsliga</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringslagarna är framför allt bestämmelserna om rättegången</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">och preskription. Å andra sidan är dessa bestämmelser likadana som i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mot diskriminering. I ett avseende skiljer sig lagen från de övriga</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">diskrimineringslagarna. Förutom diskrimineringsbestämmelser innehåller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">lagen bestämmelser om förbud mot annan kränkande behandling, dvs. ett</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet men som inte</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">har samband med någon diskrimineringsgrund. Här avses enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">förarbetena mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">någon exempelvis är överviktig, har en viss hårfärg eller är en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">”plugghäst” etc. ”Annan kränkande behandling” kan även omfatta</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">förfaranden som att den som kränker inte anger någon specifik egenskap</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">verbala nedsättande omdömen över exempelvis någons hårfärg eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">klädsel ger uttryck för sitt missnöje med jämna mellanrum genom att</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">t.ex. knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">fråga kan också utgöra ”annan kränkande behandling” i lagens mening.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas av begreppet</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">”annan kränkande behandling”. Statens skolverk har tillsynsansvaret</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">enligt lagen i denna del och rätt att föra talan i domstol. Inom verket har</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">det inrättats ett barn- och elevombud för likabehandling som ska ta till</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vara barns och elevers enskilda rätt.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td58"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td58"><P class="p3 ft4">Innehållet går före formen</P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td58"><P class="p3 ft3">För att diskriminering ska kunna bekämpas på ett verkningsfullt sätt är</P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">det viktigt att lagstiftningen är så effektiv och så heltäckande som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">möjligt. Regeringen instämmer i det Diskrimineringskommittén anför om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">att frågan om antalet diskrimineringslagar i och för sig är underordnad</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">frågan om det materiella skyddet mot diskriminering. Det är en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">självklarhet att lagstiftningens innehåll är viktigare än lagarnas antal. Inte</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">desto mindre har även antalet lagar betydelse för hur effektivt skyddet</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mot diskriminering är. Dagens situation med många olika lagar är svår</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">att överblicka. Den kan närmast beskrivas som ett lapptäcke.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td168"><P class="p13 ft3">83</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">En gemensam lag har flera fördelar</P>
<P class="p392 ft5">Det finns flera fördelar med att samla alla civilrättsliga diskrimineringsförbud och övriga bestämmelser om åtgärder mot diskriminering – oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområde – i en gemensam lag. Diskrimineringskommittén har pekat på att en ordning där alla bestämmelser är samlade i en gemensam lag</P>
<P class="p393 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">är ett tydligare och effektivare redskap mot diskriminering,</SPAN></P>
<P class="p394 ft73"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft72">underlättar skapandet av ett likartat skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområde,</SPAN></P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">kan antas bidra till uniform tillämpning och gemensam</SPAN></P>
<P class="p396 ft3">rättspraxis; korsbefruktning både mellan diskrimineringsgrunder och samhällsområden,</P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">underlättar tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">är mer överskådlig än att ha sju olika lagar,</SPAN></P>
<P class="p397 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">underlättar för den som utsatts för diskriminering att hitta och använda bestämmelserna,</SPAN></P>
<P class="p398 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">är enkel och ”lagtekniskt ekonomisk” på så sätt att gemensamma definitioner av diskrimineringsgrunder och diskrimineringsbegreppet finns på samma ställe,</SPAN></P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">är naturlig eftersom reglerna är så lika,</SPAN></P>
<P class="p398 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">underlättar för framtida lagstiftare att hålla skyddet mot diskriminering lika för alla diskrimineringsgrunder och samhällsområden,</SPAN></P>
<P class="p397 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">underlättar införandet av nya diskrimineringsgrunder i lagstiftningen om så skulle bli aktuellt senare.</SPAN></P>
<P class="p399 ft3">Dessa fördelar väger enligt regeringens mening tyngre än de möjliga nackdelar som kan uppstå. De flesta remissinstanserna delar också denna uppfattning.</P>
<P class="p77 ft8">Flera remissinstanser har dock menat att en separat lag för förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare skulle ge ett mer effektivt skydd på arbetslivets område än den samlade lag som kommittén förespråkar. Således anför <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>bl.a. att lagen enligt förslaget blir lång och svåröverskådlig. <SPAN class="ft47">Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft47">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>(<SPAN class="ft47">LO</SPAN>) framhåller som sin mening att en särskild lag för arbetslivet skulle underlätta den praktiska tillämpningen för arbetsmarknadens parter, framför allt på lokal nivå. Både <SPAN class="ft47">LO, Tjänstemännens Centralorganisation </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>pekar på att det arbetsrättsliga diskrimineringsskyddet bygger på ett samspel av lagar och kollektivavtal, vilket enligt organisationerna främjas bäst genom att arbetslivet regleras för sig.</P>
<P class="p78 ft8">Regeringen anser för sin del att dessa argument inte har samma tyngd som de skäl som Diskrimineringskommittén anfört för att föra samman alla diskrimineringsförbud i en gemensam lag. Detta gäller även förhållandena inom undervisningssektorn, som några remissinstanser särskilt pekat på. Särskilt finns det anledning att peka på att en gemensam lag kan antas göra regelsystemet som helhet mera överskådligt och lättillgängligt. En sådan lag markerar också att all diskriminering är oacceptabel oavsett diskrimineringsgrund och att det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">84</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">inte finns någon rangordning mellan diskrimineringsgrunder eller samhällsområden. Regeringen anser att diskrimineringsgrunderna ska behandlas lika så långt möjligt. Detta är en principiellt viktig utgångspunkt för regeringens förslag.</P>
<P class="p80 ft5">En praktiskt viktig synpunkt är att en samlad lag underlättar för den som utsatts för diskriminering, särskilt om den diskriminerande handlingen kan hänföras till mer än en diskrimineringsgrund. Mot bakgrund av att redan de hittillsvarande reglerna för olika diskrimineringsgrunder och samhällsområden till stora delar är lika utformade, ter det sig som en naturlig och välkommen förenkling att föra dem samman i en gemensam lag.</P>
<P class="p80 ft5">I några avseenden kommer de arbetsrättsliga reglerna att skilja sig åt från de bestämmelser som rör andra samhällsområden. Det gäller t.ex. Arbetsdomstolens roll. Den saken innebär dock inte – som några remissinstanser gör gällande – att bestämmelserna måste finnas i en separat lag. Tvärtom finns det inget som hindrar att den särreglering som kan komma att bli nödvändig på arbetslivets område tas in i den gemensamma lagen.</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>har pekat på att någon fullständig samordning av bestämmelserna på de områden som täcks av de sju befintliga lagarna inte kunnat göras. Omfattningen av förbuden är inte densamma på alla områden och Lagrådet ifrågasätter om inte en högre grad av enhetlighet skulle kunna uppnås till förmån för enkelheten och tillämpningen.</P>
<P class="p77 ft5">Regeringen delar Lagrådets uppfattning om att en hög grad av enhetlighet mellan diskrimineringsförbudens utformning på skilda samhällsområden är önskvärd. Diskrimineringsförbudens omfattning styrs dock i första hand av de faktiska förhållanden som råder på olika samhällsområden. Exempelvis anser regeringen att behovet av undantag från det diskrimineringsförbud som gäller för arbetsgivare är större än för de förbud som avser yrkesbehörighet (där inget undantag alls behövs) och medlemskap i vissa organisationer (där undantag är nödvändigt endast för diskrimineringsgrunden kön). Förbud mot åldersdiskriminering föreslås inte heller på alla områden. Det beror på dels hur de bakomliggande gemenskapsrättsliga bestämmelserna är utformade, dels på att det nu inte finns något beredningsunderlag för att föreslå diskrimineringsförbud i fråga om t.ex. varor, tjänster och bostäder och hälso- och sjukvården m.m.</P>
<P class="p400 ft4">En tydligare lag är en effektivare lag</P>
<P class="p92 ft8">Flera remissinstanser har menat att Diskrimineringskommitténs lagförslag är splittrat och svåröverskådligt. Enligt <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>och <SPAN class="ft47">Stockholms tingsrätt </SPAN>bör påföljdsreglerna och de processuella reglerna sammanföras i stället för att som i kommitténs förslag delas upp efter samhällsområden. <SPAN class="ft47">Helsingborgs tingsrätt </SPAN>pekar på att den föreslagna lagtexten tyngs av en mängd upprepningar och en mycket stor textmängd. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anser att den föreslagna lagen är alltför rörig och detaljerad. Enligt HomO finns ingen anledning att behålla arbetslivsbestämmelserna i ett särskilt kapitel. Även <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039586x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3"><SPAN class="ft4">etnisk diskriminering </SPAN>ifrågasätter om arbetslivet bör regleras för sig i ett Prop. 2007/08:95 särskilt kapitel. <SPAN class="ft4">Sveriges Domareförbund </SPAN>anser att den föreslagna</P>
<P class="p238 ft5">lagtexten är onödigt tung och svårtillgänglig. En översyn av den föreslagna författningstexten i syfte att förenkla och göra den mer lättillgänglig framstår enligt förbundet som angelägen.</P>
<P class="p148 ft8">Regeringen kan konstatera att kommitténs förslag är omfattande. Under beredningen i Regeringskansliet har därför särskild uppmärksamhet ägnats åt att i de fall det är möjligt förenkla och förkorta lagtexten. Regeringens förslag innebär därmed en del avvikelser av lagteknisk art från kommitténs lagförslag. Det gäller både enskilda paragrafer och lagens disposition i stort. Ett exempel är kommitténs val att ägna arbetslivet ett särskilt kapitel. Det har medfört att bestämmelser om bl.a. rättegången och påföljder återfinns både i det kapitlet och i det senare kapitel i lagen som berör de övriga samhällsområdena. En sådan ordning innebär upprepningar och gör lagen mindre lättillgänglig för läsaren. Regeringens förslag innebär att bestämmelserna som gäller rättegången och påföljder i arbetslivet förs samman i samma kapitel som motsvarande regler på andra samhällsområden. Det gör lagtexten kortare och mera lättläst.</P>
<P class="p284 ft8">Generellt gäller vidare att strukturen i den lag som regeringen föreslår är lik den enkla, relativt kortfattade lagstil som kännetecknar 2003 års lag om förbud mot diskriminering. Det innebär att de mer detaljerade – eller kasuistiska – bestämmelser som funnits i framför allt arbetslivslagarna och lagen om likabehandling av studenter i högskolan omformulerats för att passa in i den gemensamma formen och det gemensamma språket.</P>
<P class="p240 ft40">En sådan tydligare lag bör vara lättare att tillämpa. Frågan om lagens utformning hänger alltså samman både med den nyss berörda om antalet diskrimineringslagar och den om diskrimineringsskyddets effektivitet.</P>
<P class="p401 ft4">Särskilt om lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning</P>
<P class="p113 ft5">Några remissinstanser har ifrågasatt om inte även lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning bör inarbetas i den nya, gemensamma lagen mot diskriminering. Det ingick inte i Diskrimineringskommitténs uppdrag att behandla den lagen. Ett sådant arbete skulle kräva en hel del överväganden, bl.a. angående diskrimineringsbegreppets utformning. Regeringen tar inte ställning till frågans vidare behandling i detta sammanhang.</P>
<P class="p402 ft28"><SPAN class="ft3">5.3</SPAN><SPAN class="ft27">Annan kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p403 ft40">Regeringens bedömning: Förbud mot annan kränkande behandling än diskriminering bör inte behandlas i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p404 ft3">Diskrimineringskommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p405 ft3">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039587x1.jpg/" id="p87img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan är i Prop. 2007/08:95 huvudsak eniga om att bestämmelserna om annan kränkande behandling</P>
<P class="p238 ft5">än diskriminering i skollagens verksamheter inte ska införas i en ny samlad diskrimineringslag. Således framhåller <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lärarnas Riksförbund </SPAN>att annan kränkande behandling bör skiljas från diskrimineringslagstiftningen.</P>
<P class="p148 ft40">Skälen för regeringens bedömning: Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjuder dels diskriminering, dels vad som i lagen benämns ”annan kränkande behandling”. Med sådan annan kränkande behandling avses enligt förarbetena samma sorts uppträdande som utgör trakasserier enligt diskrimineringslagarna med den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas. Här avses i stället, enligt förarbetena, den mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att någon exempelvis är överviktig, har en viss hårfärg eller är en "plugghäst" etc. Annan kränkande behandling kan även omfatta förfaranden när den som kränker inte anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen över exempelvis någons hårfärg eller klädsel ger uttryck för sitt missnöje med jämna mellanrum genom att t.ex. knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra annan kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas. Annan kränkande behandling utgör per definition inte diskriminering (prop. 2005/06:38 s. 136 f.).</P>
<P class="p406 ft8">Regeringen anser att det som i 2006 års lag kallas annan kränkande behandling – i praktiken mobbning eller trakasserier – ska motverkas på i princip samma sätt som diskriminering i egentlig mening. Således finns det alla skäl att bejaka åtgärder som kan motverka och förebygga mobbning och olika typer av kränkningar i skolan även i de fall när det saknas en koppling till diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p146 ft5">Regeringen aviserar i avsnitt 7.1 sin avsikt att låta utreda möjligheterna till en s.k. öppen lista i diskrimineringslagen. I avvaktan på vad det arbetet kan föra med sig är det för närvarande lämpligt att inte låta de bestämmelser som behövs angående annan kränkande behandling på skolområdet ingå i den nya diskrimineringslagen. Regeringens förslag om på vilket sätt annan kränkande behandling ska lagregleras behandlas i avsnitt 15.</P>
<P class="p402 ft28"><SPAN class="ft3">5.4</SPAN><SPAN class="ft27">Straffbestämmelsen om olaga diskriminering</SPAN></P>
<P class="p403 ft3">Regeringens bedömning: Den straffrättsliga bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken bör inte upphävas.</P>
<P class="p407 ft3">Diskrimineringskommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: En knapp majoritet av de som yttrat sig anser att 16 kap. 9 § brottsbalken inte bör upphävas. Däribland finns <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft4">diskriminering. <SPAN class="ft3">Andra – såsom </SPAN>Hovrätten över Skåne och Blekinge<SPAN class="ft3">, </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO<SPAN class="ft3">), </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenskt Näringsliv – <SPAN class="ft3">förordar att bestämmelsen upphävs, i första hand eftersom den uppfattas som ineffektiv. Bl.a. Åklagarmyndigheten menar att bestämmelsen bör omarbetas för ökad effektivitet.</SPAN></P>
<P class="p408 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Bestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken</P>
<P class="p409 ft5">I 16 kap. 9 § brottsbalken finns förbud mot vissa former av diskriminering i näringsverksamhet m.m. Enligt bestämmelsen är det straffbart för en näringsidkare att i sin verksamhet diskriminera någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller på grund av homosexuell läggning genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. Även personer som är anställda i näringsverksamhet eller handlar på en näringsidkares vägnar samt personer som är anställda i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag omfattas av bestämmelsen. Anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare döms för olaga diskriminering om han vägrar någon tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.</P>
<P class="p410 ft4">1999 års diskrimineringsutredning</P>
<P class="p92 ft8">1999 års diskrimineringsutredning (Ju 1999:10) tillsattes med uppdrag att bl.a. göra en översyn av bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken (dir. 1999:49 och dir. 2001:14). Utredningen överlämnade i juni 2001 betänkandet <SPAN class="ft47">Ett effektivt diskrimineringsförbud</SPAN></P>
<P class="p411 ft4"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft74">Om olaga diskriminering och begreppen ras och sexuell läggning</SPAN></P>
<P class="p93 ft8">(SOU 2001:39). Betänkandet innehåller i den del som avser olaga diskriminering en fyllig redogörelse för gällande rätt, praxis från Högsta domstolen och underrätter, handläggningen av mål om olaga diskriminering och överväganden om bestämmelsens omfattning och utformning. Ett särskilt avsnitt gäller frågan om straffbestämmelsen bör ersättas med civilrättslig reglering. Utredningen konstaterade att bestämmelsen är ineffektiv. Antalet lagföringar är väldigt litet i förhållande till antalet anmälningar. Det mest framträdande problemet ansågs vara att åklagaren måste styrka att ett avgörande skäl för den påstått diskriminerande handlingen varit den diskriminerades ras, hudfärg, etniska eller nationella ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning. Konstruktionen är enligt utredningen förenad med stora bevissvårigheter eftersom det sällan går att utesluta att ett annat skäl varit avgörande för handlingen. Utredningens slutsats var att det finns goda skäl för att överväga att upphäva straffbestämmelsen, förutsatt att det tillskapas ett effektivt motsvarande civilrättsligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">88</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">diskrimineringsförbud som omfattar minst samma område som det som nu regleras av straffbestämmelsen (a. bet. s. <NOBR>11–13).</NOBR></P>
<P class="p73 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Bestämmelsen bör inte upphävas</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringskommittén anför i betänkandet att bestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken är förknippad med effektivitetsproblem och att den kan ha negativa effekter på en effektiv användning av de civilrättsliga bestämmelserna. Enligt kommittén har under lång tid kritik framförts mot att straffbestämmelsen om olaga diskriminering inte är effektiv då den inte leder till lagföring trots att brottsanmälningarna ökar. Kommittén anser att den bristande effektiviteten kan förklaras med bevisföringsproblemen av innebörd att åklagaren för att vinna framgång måste bevisa att den drabbades etniska tillhörighet eller homosexuella läggning utgjort det avgörande motivet för den missgynnande behandlingen från den tilltalades sida. När det gäller negativa effekter på användningen av de civilrättsliga bestämmelserna har kommittén särskilt riktat uppmärksamheten mot följande. Den enskilde kan ha svårigheter med att avgöra om han eller hon ska vända sig till polismyndigheten med sin anmälan eller försöka få den handlagd i civilrättslig ordning. Det kan fördröja handläggningen av diskrimineringsfallen. En tingsrättsdom i brottmålet kan vidare komma att överklagas och om ett civilrättsligt förfarande inleds först efter det att brottmålsdomen har vunnit laga kraft kan det ha hunnit gå avsevärd tid från det att diskrimineringen inträffade. Det kan dessutom finnas en risk att en ogillande dom i brottmålet ”smittar av sig” vid prövningen av civilmålet.</P>
<P class="p412 ft5">Några remissinstanser har anslutit sig till de kritiska synpunkterna. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO</SPAN>) anser att bestämmelsens ineffektivitet kan skada tilltron till straffsystemet. HomO ser det som troligt att straffbestämmelsen närmast motverkar sitt syfte.</P>
<P class="p352 ft40">Diskrimineringskommittén har likväl stannat för att inte föreslå att bestämmelsen upphävs. Kommittén anför som sin mening att en avkriminalisering av brottet olaga diskriminering är olämplig både ur allmänpreventiv synvinkel och på grund av kriminaliseringens symbolfunktion. Regeringen delar den uppfattningen. Det som görs gällande angående bestämmelsens ineffektivitet och de problem som hänger samman med att förbud mot diskriminering är dubbelt reglerat, såväl civilrättsligt som straffrättsligt, utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att upphäva straffbudet. Det finns flera fördelar med att förbud mot olaga diskriminering finns i straffrättslig form. Straffbestämmelsen gör att polis och åklagares resurser och befogenheter kan användas vid diskriminering. De som utsätts för diskriminering kan tillhöra grupper som har ett särskilt behov av hjälp från staten. Att staten använder det starkaste uttrycket för avståndstagande – kriminalisering – utgör en markering av att det offentliga Sverige ser kampen mot diskriminering som en gemensam angelägenhet. Enligt regeringens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">89</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039590x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">mening är det inte lämpligt att det statliga ansvaret ersätts av en ordning Prop. 2007/08:95 där arbetet mot diskriminering huvudsakligen överlåts till de enskildas</P>
<P class="p238 ft5">sfär, låt vara att Diskrimineringsombudsmannen kan bistå den enskilde. En motsatt hållning, där diskriminering bekämpas framför allt via skadestånd eller motsvarande ersättningsformer i civilmål, skulle kunna uppfattas som att staten inte ser arbetet mot diskriminering som en prioriterad uppgift.</P>
<P class="p111 ft5">Till detta kommer att det i förevarande lagstiftningsärende inte är möjligt att tillskapa ett civilrättsligt skydd mot diskriminering som helt motsvarar tillämpningsområdet för 16 kap. 9 § brottsbalken. Som närmare framgår i avsnitt 8.11 föreslås det civilrättsliga diskrimineringsförbudet inte omfatta den som innehar allmänt uppdrag. Den förutsättning för avkriminalisering som 1999 års diskrimineringsutredning pekade på – att den civilrättsliga regleringen omfattar minst samma område som det som nu regleras i straffbestämmelsen – brister alltså.</P>
<P class="p142 ft3">Sammanfattningsvis anser regeringen att det inte finns tillräckliga skäl för att nu avskaffa den straffrättsliga bestämmelsen om olaga diskriminering.</P>
<P class="p230 ft4">Kan 16 kap. 9 § brottsbalken göras mer effektiv?</P>
<P class="p234 ft8">Diskrimineringskommittén har ansett att frågan om en förstärkning av 16 kap. 9 § brottsbalken bör utredas vidare. Syftet skulle vara att göra stadgandet mer användbart. Som kommittén konstaterat är det ett rimligt krav på en straffsanktion att det oönskade beteendet kan motverkas någorlunda effektivt. Kriminaliseringen bör kunna upprätthållas i praktiken. Givetvis bör straffbestämmelsen vara utformad så att polis och åklagare har en rimlig möjlighet att få till stånd ett rättssäkert och hållbart underlag för åtal. Regeringen avser att återkomma till frågan om en översyn av bestämmelsen i ett annat sammanhang.</P>
<P class="p142 ft3">Straffbestämmelsen i 16 kap. 9 § behandlas också i avsnitt 7.7.2. Regeringen föreslår där att ”sexuell läggning” ska ersätta ”homosexuell läggning” i paragrafen.</P>
<P class="p61 ft28"><SPAN class="ft3">5.5</SPAN><SPAN class="ft27">Skydd för juridiska personer</SPAN></P>
<P class="p413 ft3">Regeringens bedömning: Diskrimineringslagen bör inte innefatta ett skydd för juridiska personer.</P>
<P class="p414 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har föreslagit förbud mot diskriminering av juridiska personer i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, medlemskap m.m. i organisationer, varor, tjänster och bostäder samt offentlig anställning och offentligt uppdrag.</P>
<P class="p279 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig särskilt om diskrimineringsförbud för juridiska personer. Bl.a. </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">och </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund</P>
<P class="p149 ft62"><SPAN class="ft75">av sexuell läggning (HomO) </SPAN>är positiva till förslaget men ifrågasätter om</P>
<P class="p71 ft3">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p362 ft3">det är nödvändigt att begränsa skyddet till vissa områden. Även <SPAN class="ft4">Svenskt </SPAN>Prop. 2007/08:95 <SPAN class="ft4">Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft4">Arbetsgivarföreningen KFO </SPAN>tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Försvarshögskolan </SPAN>menar att ett skydd för juridiska personer är en</P>
<P class="p415 ft5">positiv förstärkning av nuvarande lagstiftning vid exempelvis arbetsmarknadspolitisk verksamhet, tjänster och bostäder. <SPAN class="ft4">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>avstyrker förslaget.</P>
<P class="p102 ft3"><SPAN class="ft4">Sveriges Domareförbund </SPAN>anser att kommitténs sakliga analys av diskrimineringsförbudet är grund. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>anser att frågan behöver ses över ytterligare.</P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p416 ft5">I direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) anges i de inledande skälen följande: ”Det är viktigt att skydda alla fysiska personer mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. Medlemsstaterna skall även, när så är lämpligt och i enlighet med nationell sedvana och praxis, sörja för att juridiska personer skyddas om de blir utsatta för diskriminering på grund av sina medlemmars eller delägares ras eller etniska ursprung.” (skäl 16). Någon motsvarande skrivning finns inte i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) som gäller för diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning eller i likabehandlingsdirektivet som gäller för diskrimineringsgrunden kön (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG).</P>
<P class="p417 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Ett skydd för juridiska personer bör analyseras ytterligare</P>
<P class="p99 ft8">Diskrimineringskommittén framhåller att det finns skilda uppfattningar i frågan om <NOBR>EG-rätten</NOBR> kan anses ställa krav på skydd mot diskriminering för juridiska personer. Regeringen kan för sin del konstatera att det inte finns någon artikel i något av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> som ställer ett sådant rättsligt krav på medlemsstaterna. Inte heller redovisar kommittén något avgörande från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> av sådan innebörd.</P>
<P class="p418 ft3">Frågan om ett diskrimineringsförbud som kan åberopas av juridiska personer ska införas är principiellt och praktiskt betydelsefull. Den bör analyseras närmare än vad kommittén gjort. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till bl.a. hur en sådan reglering i så fall bör utformas, vilka samhällsområden den bör omfatta och dess konsekvenser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td133"><P class="p3 ft28">5.6</P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p11 ft28">Regelförenklingar</P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td164"><P class="p3 ft4">Regeringens arbete med regelförenkling</P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td164"><P class="p3 ft3">Regelförenkling är ett av medlen för att regeringens övergripande mål</P></TD>
<TD class="tr16 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">om fler jobb i fler och växande företag ska uppnås. Målet för regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p13 ft3">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<P class="p333 ft3">regelförenklingsarbete är att företagens administrativa kostnader för Prop. 2007/08:95 samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 procent till 2010 (jfr</P>
<P class="p334 ft4"><SPAN class="ft3">prop. 2006/07:1, utgiftsområde 24, s. 27). Regeringens syfte är också att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag. I maj 2007 beslutade regeringen om inriktningen av regelförenklingsarbetet för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2007–2010</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> i enlighet med rapporten </SPAN>En handlingsplan för regelförenklingsarbetet – En redovisning av det första steget<SPAN class="ft3">. Regeringen anför i rapporten bl.a. följande.</SPAN></P>
<P class="p419 ft7">”Regeringens främsta mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. Det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att vara företagare. Sverige behöver fler entreprenörer som gör verklighet av sina idéer och som vågar satsa tid och pengar på att investera i framtiden.</P>
<P class="p420 ft7">Det ska vara enkelt att starta och driva företag. Genom regelförenkling vill regeringen skapa bra ramvillkor för företagen. Många företagare upplever idag att reglerna är krångliga och att de utgör ett kostsamt hinder i verksamheten. Om reglerna utformas på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet så att de kan växa och anställa. Enklare regler leder till fler jobb.</P>
<P class="p420 ft38">Merparten av de svenska företagen är små och har begränsat med resurser. För ett litet företag är de resurser som läggs ned på att följa regler betydande. Tidsåtgången för att hantera regler är proportionellt sett högre i små företag än i större. Små företag har inte de speciella <NOBR>personal-,</NOBR> stabs- och andra specialistresurser samt den administrativa kompetens som finns i stora företag. Små företag är också mer sårbara för förändringar utifrån. Det är därför viktigt att såväl gamla som nya regler är väl anpassade även till de minsta företagen.</P>
<P class="p421 ft7">Det behövs ändamålsenliga och effektiva regler som går att efterleva och kontrollera för att ett samhälle ska fungera. Reglerna behövs för en rad ändamål såsom att skydda människors liv och hälsa, skydda djur och miljö, skydda egendom och att finansiera allmänna nyttigheter. Utvecklingen av det moderna samhället har medfört ett omfattande regelverk. Företagen i Sverige måste idag ha kunskap om och efterleva ett stort antal regler samtidigt som de ständigt måste förbättra sin effektivitet och flexibilitet för att vara konkurrenskraftiga i en globaliserad värld. I denna hårdnade konkurrens har Sverige inte råd med att ha regelverk som i onödan tynger ned företagen.</P>
<P class="p420 ft38">Allt fler länder har insett att regelverken utgör ett konkurrensmedel. Regelförbättring står följdriktigt mycket högt på Europeiska unionens dagordning. Europeiska rådet har betonat att det är viktigt att minska de administrativa bördorna för att stimulera Europas ekonomi, särskilt med anledning av återverkningarna för små och medelstora företag. På vårtoppmötet i mars 2007 antog rådet målet att företagens administrativa kostnader till följd av EG:s regelverk ska minska med 25 procent till 2012.</P>
<P class="p421 ft7">Det finns stora vinster att göra för samhällsekonomin om Sverige kan minska företagens administrativa kostnader till följd av regelverken. I Nederländerna räknar man med en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) på 1,7 procent som en följd av arbetet med att minska företagens administrativa kostnader. Europeiska kommissionen har i sin tur uppskattat att det på vårtoppmötet 2007 antagna målet att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2012 kan medföra en ökning av BNP i Europeiska unionen (EU) med 1,4 procent eller 150 miljarder euro.</P>
<P class="p420 ft7">Regelförenklingsarbetet är centralt för att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Efter valet 2006 inleddes ett brett upplagt regelförenklingsarbete inom Regeringskansliet. Samtliga departement och 53 myndigheter under regeringen fick i uppdrag att ta fram underlag för</P>
<P class="p422 ft3">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p423 ft8">en gemensam handlingsplan för att minska företagens administrativa kostnader.”</P>
<P class="p94 ft4">Regelförenkling och den nya diskrimineringslagen</P>
<P class="p92 ft40">Mot bakgrund av det regelförenklingsarbete som pågår är det naturligt att vid utarbetandet av en ny diskrimineringslag även se över möjligheterna till sådana ändringar av lagstiftningen som – utan att försämra skyddet mot diskriminering – innebär förenklingar för företagen. Regeringens förslag berör en stor mängd företag på en rad samhällsområden.</P>
<P class="p78 ft40">Det kan konstateras att redan sammanslagningen av sju diskrimineringslagar till en gemensam lag innebär en förenkling av regelverket. Att samla bestämmelserna i en lag underlättar för alla – även företag – att hitta och använda bestämmelserna. Det gör det också lättare att skaffa sig en överblick av gällande lagstiftning och man kommer ifrån dagens situation som närmast kan liknas vid ett lapptäcke. Utöver själva sammanslagningen av lagarna har regeringens ambition varit att i möjligaste mån förenkla den föreslagna författningstexten och göra den mer tillgänglig. Målet har också varit att så långt det är möjligt behandla alla diskrimineringsgrunder lika och att liknande bestämmelser på olika samhällsområden utformas enhetligt. Även dessa åtgärder förenklar den praktiska tillämpningen av diskrimineringslagstiftningen och ökar förutsebarheten av vilka rättigheter och skyldigheter som följer av lagen.</P>
<P class="p424 ft40">En annan förenkling som sker i och med den nya diskrimineringslagen och som i hög grad påverkar företagen är avvecklingen av de nuvarande ombudsmannainstitutionerna mot diskriminering och bildandet av en sammanslagen myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. Företagare har i dag att förhålla sig till ett stort antal diskrimineringsbestämmelser som bygger på olika diskrimineringsgrunder och där tillsynen utförs av de olika ombudsmännen mot diskriminering. Genom skapandet av Diskrimineringsombudsmannen kan företagens kontakter koncentreras till en och samma myndighet. En sammanslagen myndighet bör också leda till större tydlighet i tillsynsarbetet, underlätta en enhetlig tillämpning av regelverket och därmed minska den administrativa bördan för dem som är föremål för tillsynen.</P>
<P class="p425 ft5">Som redogjorts för ovan är syftet med regeringens regelförenklingsarbete också att det ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag. Det kan i detta sammanhang nämnas att Verket för näringslivsutveckling i en studie av företagens administrativa kostnader på arbetsrättsområdet kunnat konstatera att nio procent av den totala kostnaden eller 508 miljoner kronor har sin grund i diskrimineringslagstiftningen. Den härrör nästan uteslutande från krav som ställs i jämställdhetslagen (1991:433). Ytterligare ändringar i lagstiftningen som högst konkret åstadkommer en förändring i företagens vardag är således de föreslagna bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet. Regeringen återkommer till frågan om aktiva åtgärder i avsnitt 11.</P>
<P class="p426 ft3">I avsnitt 18 finns regeringens konsekvensanalys, bl.a. i fråga om regelförenklingar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="p94dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039594x1.jpg/" id="p94img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p427 ft60"><SPAN class="ft3">5.7</SPAN><SPAN class="ft76">Bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder som en form av diskriminering</SPAN></P>
<P class="p428 ft3">Regeringens bedömning: Frågan om bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder som en form av diskriminering bör beredas ytterligare.</P>
<P class="p429 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att ett diskrimineringsförbud som avser underlåtenhet att vidta åtgärder för tillgänglighet för personer med funktionshinder ska införas i diskrimineringslagen.</P>
<P class="p17 ft8">Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till ett diskrimineringsskydd mot bristande tillgänglighet. Flera har dock invändningar, av innebörd bl.a. att förslaget är otydligt angående vilka krav som kan ställas på den som är ansvarig för en verksamhet, att frågan bör regleras offentligrättsligt, att förslaget ställer alltför stora krav på näringsidkares kunskap om olika funktionshinder, att skälighetsbedömningen innebär rättsosäkerhet och att kostnadsansvaret för tillgänglighet bör ligga på samhället. Flera efterlyser tydligare riktlinjer för vilka åtgärder som kan vara aktuella att vidta och vilka kostnader som kan vara skäliga. Några pekar på behovet av ytterligare utredning.</P>
<P class="p16 ft8">Skälen för regeringens bedömning: Diskrimineringskommittén har föreslagit att underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för personer med funktionshinder ska regleras som en form av diskriminering. Med tillgänglighet för personer med funktionshinder kan allmänt förstås att personer med funktionshinder ska kunna delta i en verksamhet eller i ett sammanhang på lika villkor som andra. Ofta används begreppen tillgänglighet och användbarhet. De handlar om att den enskilde ska kunna ta sig fram till och kunna nå en verksamhet (tillgänglighet), och om hur effektiv användningen är eller hur stora möjligheterna att delta i verksamheten är (användbarhet). I FN:s standardregler definieras tillgänglighet som ”tillgång till den yttre miljön” och ”tillgång till information och möjlighet till kommunikation”.</P>
<P class="p430 ft5">Kommitténs förslag har mött blandade reaktioner i remissbehandlingen. En övervägande del av remissinstanserna har instämt i kommitténs bedömning att frågan bör behandlas i diskrimineringslagstiftningen. Många har samtidigt pekat på olika svårigheter som är förenade med kommitténs förslag. Diskrimineringskommittén anser att underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet ska ses som en form av diskriminering.</P>
<P class="p312 ft8">Regeringen kan för sin del konstatera att frågan är angelägen. För att ta ställning till bristande tillgänglighet som diskriminering krävs dock ytterligare belysning utöver Diskrimineringskommitténs överväganden. Av såväl kommitténs betänkande som remissyttrandena framgår att frågan är ytterst komplicerad och att den kräver en fördjupad analys som inte varit möjlig under den tid som stått till förfogande i detta lagstiftningsärende. Det är viktigt att regler som gäller tillgänglighet ger ett tydligt och konkret underlag för näringsidkares och andras bedömningar av vilka åtgärder som ska övervägas på olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">94</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">samhällsområden och under vilka omständigheter krav på åtgärder kan ställas. Det är inte minst viktigt för den som har ett funktionshinder att vägledning ges om vilka krav som kan ställas på någon som bedriver viss verksamhet. Vidare måste bl.a. frågan om ansvaret för kostnader som är förenade med åtgärder för ökad tillgänglighet analyseras ytterligare. Regeringen avser därför att skyndsamt låta komplettera Diskrimineringskommitténs överväganden med ytterligare underlag och därefter återkomma till riksdagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">95</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">6 Diskrimineringsbegreppet</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">6.1</SPAN><SPAN class="ft27">Vad som menas med diskriminering</SPAN></P>
<P class="p206 ft4">Diskrimineringsbegreppet är <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> grundat</P>
<P class="p431 ft5">I Sverige har civilrättslig diskrimineringslagstiftning funnits sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> då lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet infördes. Den lagen ersattes 1992 av den alltjämt gällande jämställdhetslagen (1991:433). Lagen (1986:442) mot etnisk diskriminering infördes 1986. Med etnisk diskriminering enligt den lagen avsågs att en person eller en grupp av personer missgynnades i förhållande till andra eller på annat sätt utsattes för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Lagen ersattes 1994 av lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering som i sin tur 1999 kom att ersättas av den alltjämt gällande lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Samtidigt trädde arbetsrättsliga diskrimineringslagar som gäller funktionshinder respektive sexuell läggning i kraft, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Båda dessa lagar gäller alltjämt. Efterhand har diskrimineringsbegreppet i jämställdhetslagen och de andra svenska lagarna kommit att anpassas till den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen.</P>
<P class="p432 ft40">Begreppet diskriminering sådant det används i olika <NOBR>EG-direktiv</NOBR> och numera i de svenska diskrimineringslagarna har utformats av EG- domstolen. Enligt domstolen innebär diskriminering att olika regler tillämpas i jämförbara situationer eller att samma regel tillämpas i olika situationer (se bl.a. mål <NOBR>C-342/93</NOBR> Joan Gillespie m.fl. mot Northern Health and Social Services Boards, REG 1996 <NOBR>I-475,</NOBR> punkt 16, Celex 61993J0342 och mål <NOBR>C-394/96</NOBR> Mary Brown mot Rentokil Ltd., REG 1998 <NOBR>I-4185,</NOBR> punkt 30, Celex 61996J0394). När olika regler tillämpas i jämförbara situationer talar man om direkt diskriminering och när samma regel tillämpas i olika situationer talar man om indirekt diskriminering.</P>
<P class="p433 ft3">De <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som har särskild betydelse för diskrimineringsbegreppets utformning är de som brukar kallas likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktivet 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p236 ft4">Ett enhetligt diskrimineringsbegrepp</P>
<P class="p109 ft3">Med diskriminering avses i de svenska lagarna direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och</P>
<P class="p71 ft3">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p137 ft3">instruktioner att diskriminera. Innebörden av de olika formerna av Prop. 2007/08:95 diskriminering är i princip densamma oavsett vilket samhällsområde och</P>
<P class="p162 ft8">vilken diskrimineringsgrund som avses. Definitionerna och de enskilda bestämmelserna i lagarna är medvetet utformade på ett likartat sätt i syfte att nå största möjliga grad av enhetlighet (se prop. 2002/03:65 s. 85 f., prop. 2004/05:147 s. 47 och prop. 2005/06:38 s. 93).</P>
<P class="p111 ft5">Regeringens utgångspunkt är att skyddet mot diskriminering ska vara så lika som möjligt för de olika diskrimineringsgrunderna och samhällsområdena. Att diskrimineringsbegreppet är enhetligt utformat med utgångspunkt i <NOBR>EG-rätten</NOBR> kan antas bidra till att skyddet mot diskriminering blir starkt oavsett diskrimineringsgrund. Det innebär också att de svenska bestämmelserna väl motsvarar vad som gäller i övriga Europa.</P>
<P class="p61 ft4">Direkt diskriminering</P>
<P class="p140 ft5">I direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet definierades direkt diskriminering för första gången i EG:s rättsakter. Begreppet hade visserligen sedan länge förekommit i olika könsdiskrimineringsdirektiv, såsom likabehandlingsdirektivet, men någon definition fanns inte. Först genom det reviderade likabehandlingsdirektivet 2002 infördes en legaldefinition av begreppet även såvitt avsåg diskrimineringsgrunden kön. Legaldefinitioner av direkt diskriminering finns också numera i två andra könsdiskrimineringsdirektiv, direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och det s.k. recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG, se närmare avsnitt 4.3 om direktiven).</P>
<P class="p229 ft4">Indirekt diskriminering</P>
<P class="p109 ft3">Genom bevisbördedirektivet (direktiv 97/80/EG) definierades indirekt diskriminering för första gången i en <NOBR>EG-rättsakt.</NOBR> Begreppet hade då</P>
<P class="p162 ft8">dessförinnan sedan länge förekommit i andra könsdiskrimineringsdirektiv, t.ex. i likabehandlingsdirektivet. På samma sätt som beträffande direkt diskriminering fanns inga definitioner. Begreppet utvecklades i stället i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis, bl.a. i mål 96/80 J.P. Jenkins mot Kingsgate Ltd, REG 1981 I 00911, mål 170/84 Bilka- Kaufhaus GmbH mot Karin Weber von Hartz, REG I 1986 s. 01607, mål 171/88 Ingrid <NOBR>Rinner-Kühn</NOBR> mot FWW <NOBR>Spezial-Gebäudereinigung</NOBR> GmbH</P>
<P class="p434 ft8"><SPAN class="ft8">&</SPAN><SPAN class="ft43">Co. KG., ECR 1989 p. 02743 och mål </SPAN><NOBR>C-100/95</NOBR> Brigitte Kording mot Senator für Finanzen, REG 1997 <NOBR>I-05289.</NOBR> Legaldefinitioner av indirekt diskriminering finns numera också i direktivet mot etnisk diskriminering, arbetslivsdirektivet, direktivet om varor och tjänster och recastdirektivet.</P>
<P class="p147 ft4">Trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera</P>
<P class="p234 ft8">Till det <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> diskrimineringsbegreppet hör också trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Bestämmelser om samt definitioner av dessa begrepp finns i direktivet mot etnisk</P>
<P class="p435 ft3">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV039598x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">diskriminering, arbetslivsdirektivet, likabehandlingsdirektivet, direktivet Prop. 2007/08:95 om varor och tjänster och recastdirektivet</P>
<P class="p111 ft3">Frånsett att de ovan nämnda direktiven delvis behandlar olika diskrimineringsgrunder är definitionerna av trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera enhetliga i de olika direktiven.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">6.2</SPAN><SPAN class="ft27">Direkt diskriminering</SPAN></P>
<P class="p436 ft40">Regeringens förslag: Med direkt diskriminering avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p437 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p111 ft3">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt om definitionen av direkt diskriminering. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>har ingen erinran mot kommitténs förslag. <SPAN class="ft4">Arbetslivsinstitute</SPAN>t och några till anser att det uttryckliga kravet på en jämförelse med någon annan är överflödigt och att det bör utgå ur lagtexten.</P>
<P class="p147 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p232 ft4"><NOBR>EG-direktiven</NOBR></P>
<P class="p140 ft5">Enligt artikel 2.2 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), artikel 2.2 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG), artikel 2.2 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktivet 2002/73/EG), artikel 2a i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och artikel 2.1 i recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) ska direkt diskriminering anses förekomma när en person på någon av de grunder som anges i direktiven behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p229 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p60 ft8">Direkt diskriminering är förbjuden enligt jämställdhetslagen (1991:433), 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Definitionerna av direkt diskriminering är i huvudsak lika i de olika lagarna och innebörden av begreppet är detsamma. Det bygger på att någon missgynnas, att en</P>
<P class="p405 ft3">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">jämförelse görs och att det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och den diskrimineringsgrund som avses.</P>
<P class="p80 ft5">I jämställdhetslagen och i 1999 års lagar är definitionen av direkt diskriminering en del av den bestämmelse som anger diskrimineringsförbudet. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att behandla henne eller honom sämre än arbetsgivaren behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Förbudet gäller även i förhållande till den som utan att vara anställd söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats.</P>
<P class="p78 ft40">Även i lagen om likabehandling av studenter i högskolan och i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är definitionen av direkt diskriminering en del av den bestämmelse som anger diskrimineringsförbudet. Enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan får en högskola inte missgynna en student eller en sökande genom att behandla honom eller henne sämre än högskolan behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever får huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P>
<P class="p412 ft5">I lagen om förbud mot diskriminering definieras direkt diskriminering särskilt, åtskilt från diskrimineringsförbudet. Med direkt diskriminering avses där att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</P>
<P class="p410 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ingen ändring av begreppets innebörd i sak</P>
<P class="p74 ft3">Innebörden av direkt diskriminering är densamma i de sju nu gällande diskrimineringslagarna. Enligt Diskrimineringskommittén kräver inte <NOBR>EG-rätten</NOBR> att den ändras. Ingen remissinstans har invänt mot detta. Även regeringen delar denna bedömning. Det finns inte någon anledning att i den nya lagen ändra på vad som avses i sak. Regeringen föreslår därför att begreppet används i den nya lagen med samma rättsliga innebörd som tidigare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">99</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">En förenklad legaldefinition?</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringskommittén anser att den hittillsvarande legaldefinitionen av direkt diskriminering bör flyttas över till den nya lagen utan ändring. Flera remissinstanser har emellertid förespråkat en förenklad lydelse. Enligt kommitténs förslag ska det även fortsättningsvis framgå uttryckligen av lagtexten att en konkret eller hypotetisk jämförelse mellan personer som befinner sig i jämförbara situationer ska göras. Detta uttrycks i de nuvarande lagarna med orden ”behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation”. <SPAN class="ft47">Arbetslivsinstitutet (ALI) </SPAN>har i sitt remissvar ansett att det är överflödigt att i lagtexten ange att diskriminering förutsätter en sådan jämförelse. Enligt ALI skulle direkt diskriminering i lagtexten i stället kunna definieras som ”att någon missgynnas av skäl som har samband med kön etc.” <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning </SPAN>(<SPAN class="ft47">HomO) </SPAN>instämmer i ALI:s synpunkt.</P>
<P class="p360 ft40">ALI anför sammanfattningsvis följande skäl för sin ståndpunkt. Av lagtexten följer att en jämförelse med en konkret jämförelseperson inte är en nödvändig betingelse för att direkt diskriminering ska föreligga. Det är tillräckligt att genomföra en jämförelse med en hypotetisk person. Den fråga som ska ställas är alltså om en arbetstagare utanför den skyddade kretsen (annat kön, annan sexuell läggning etc.) skulle ha behandlats annorlunda. Eftersom någon konkret jämförelse inte behöver genomföras är prövningen identisk med ett krav på orsakssamband mellan missgynnande och diskrimineringsgrund<SPAN class="ft50">. </SPAN>Att fråga hur arbetsgivaren skulle ha behandlat en arbetstagare med annat kön är detsamma som att fråga om arbetstagaren skulle ha behandlats annorlunda om han tillhört ett annat kön eller – annorlunda uttryckt – om behandlingen orsakats av diskrimineringsgrunden kön. Orsakssambandet finns redan beskrivet i lagtexten (”har samband med kön” etc.).</P>
<P class="p438 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">HomO </SPAN>är jämförelsen bara ett sätt att visa på sambandet med en diskrimineringsgrund och det fyller därför ingen självständig funktion i definitionen. Det är, anser HomO, tillräckligt att det i motivtexten anges att det, för att kunna konstatera ett orsakssamband, är nödvändigt att en jämförelse görs.</P>
<P class="p150 ft3">Regeringen gör följande bedömning.</P>
<P class="p80 ft3">Den hittillsvarande lydelsen har den tydliga fördelen att den nära knyter an till <NOBR>EG-direktivens</NOBR> avfattning. Ordalydelsen är dock inte särskilt lättillgänglig. En enklare och tydligare definition vore lättare att förstå och tillämpa.</P>
<P class="p77 ft8">Det kan dock ifrågasättas om inte en ändring av definitionens lydelse i enlighet med vad ALI förespråkar skulle kunna medföra även en materiell ändring av definitionens innebörd. För att kunna avgöra om någon har diskriminerats görs normalt en jämförelse mellan personer i jämförbara situationer. Hur den person som anser sig ha blivit diskriminerad har behandlats jämförs med hur någon eller några andra personer behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats. Det naturliga är att jämförelsen görs med någon annan faktiskt existerande person men om det inte finns någon verklig person att jämföra med får jämförelsen göras med en hypotetisk (fiktiv) jämförelseperson.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">100</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="p101dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395101x1.jpg/" id="p101img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">Lämpligen – men kanske inte oundgängligen – bör jämförelsen framgå Prop. 2007/08:95 av lagtexten.</P>
<P class="p104 ft5">Kravet på att en ”jämförbar situation” ska vara för handen kan däremot inte avvaras i legaldefinitionen. Att en jämförbar situation är ett nödvändigt rekvisit för diskriminering bör enligt regeringens mening framgå direkt av lagtexten och inte bara av förarbetsuttalanden och rättspraxis. Enligt de nuvarande diskrimineringslagarna är diskrimineringsförbuden i princip tillämpliga när det föreligger en jämförbar situation. Lika fall ska behandlas lika. Endast om jämförelsen visar en avvikelse från hur någon annan person som befinner sig i en jämförbar situation behandlas kan behandlingen bedömas som diskriminering. Inte heller ledet ”har behandlat eller skulle ha behandlats” bör tas bort ur definitionen. Därigenom framgår att jämförelser med personer i förfluten tid (har behandlats) och med fiktiva personer (skulle ha behandlats) är möjliga. De gör diskrimineringsförbudets tillämpningsområde tydligt. Särskilt värdefullt är att det av lagtexten framgår att en hypotetisk jämförelse är möjlig. Som Diskrimineringskommittén påpekar anger också <NOBR>EG-direktivens</NOBR> definitioner av direkt diskriminering uttryckligen att en jämförelse ska ske. Att den svenska lagtexten nära ansluter till direktivens lydelse gör det tydligt att <NOBR>EG-rätten</NOBR> genomförs fullt ut.</P>
<P class="p439 ft4">Missgynnande, jämförelse och orsakssamband</P>
<P class="p440 ft4"><SPAN class="ft3">Innebörden av begreppet direkt diskriminering är därmed i sak detsamma som i de diskrimineringslagar som nu föreslås upphävas. Liksom tidigare är begreppet direkt diskriminering uppbyggt kring </SPAN>missgynnande<SPAN class="ft3">, </SPAN>jämförelse <SPAN class="ft3">och </SPAN>orsakssamband<SPAN class="ft3">. Innebörden av dessa uttryck behandlas i författningskommentaren till 1 kap. 4 § regeringens förslag till ny diskrimineringslag (se avsnitt 19.1).</SPAN></P>
<P class="p303 ft28"><SPAN class="ft3">6.3</SPAN><SPAN class="ft27">Indirekt diskriminering</SPAN></P>
<P class="p441 ft5">Regeringens förslag: Med indirekt diskriminering avses att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">med regeringens. Kommittén har dock föreslagit formuleringarna ”ägnat</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">att missgynna” i stället för ”som kan komma att särskilt missgynna” och</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">”objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">målet är lämpligt och nödvändigt” i stället för ”har ett berättigat syfte och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet”.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt om definitionen av indirekt diskriminering. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>har ingen erinran mot kommitténs förslag. Bl.a. <SPAN class="ft4">Göteborgs kommun</SPAN>,</P>
<P class="p72 ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">och </SPAN>Handikappombudsmannen <SPAN class="ft3">anser att formuleringen ”ägnat att missgynna” leder tanken till ett krav på syfte att missgynna.</SPAN></P>
<P class="p303 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p442 ft4"><NOBR>EG-direktiven</NOBR></P>
<P class="p92 ft8">Enligt artikel 2.2 i bevisbördedirektivet (direktiv 97/80/EG), artikel 2.2 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), artikel 2.2 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG), artikel 2.2 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), artikel 2b i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och artikel 2.1 i recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) ska indirekt diskriminering anses förekomma när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer på någon av de grunder som anges i direktiven jämfört med andra personer, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p443 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p129 ft5">Indirekt diskriminering är förbjuden enligt jämställdhetslagen (1991:433), 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Definitionerna av indirekt diskriminering är i huvudsak lika i de olika lagarna och innebörden av begreppet är detsamma. Det bygger på att någon missgynnas och att en jämförelse och en intresseavvägning görs.</P>
<P class="p361 ft40">I de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna, lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är definitionen en del av den bestämmelse som anger diskrimineringsförbudet. I de arbetsrättsliga lagarna uttrycks saken som att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet, med viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, med visst funktionshinder eller med viss sexuell läggning. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Förbuden gäller även i förhållande till den som utan att vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">102</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">anställd söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats. I de andra lagarna finns motsvarande bestämmelser för respektive samhällsområde.</P>
<P class="p77 ft8">I lagen om förbud mot diskriminering är definitionen av indirekt diskriminering inte en del av förbudet. Innehållet i sak är dock detsamma som i de andra lagarna. Med indirekt diskriminering avses att en enskild person missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder, såvida inte bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P>
<P class="p410 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ingen ändring av begreppets innebörd i sak</P>
<P class="p74 ft5">Innebörden av indirekt diskriminering är densamma i de sju nuvarande diskrimineringslagarna. Enligt Diskrimineringskommittén kräver inte <NOBR>EG-rätten</NOBR> att innebörden ändras. Ingen remissinstans har invänt mot detta. Även regeringen delar denna bedömning. Det finns inte någon anledning att i den nya lagen ändra på vad som i de nuvarande lagarna avses med indirekt diskriminering. Regeringen föreslår därför att begreppet används i den nya lagen med samma rättsliga innebörd som tidigare.</P>
<P class="p131 ft4">Missgynnande, jämförelse och intresseavvägning</P>
<P class="p74 ft4"><SPAN class="ft3">Liksom tidigare är begreppet indirekt diskriminering uppbyggt kring </SPAN>missgynnande<SPAN class="ft3">, </SPAN>jämförelse <SPAN class="ft3">och </SPAN>intresseavvägning<SPAN class="ft3">. Innebörden av dessa begrepp behandlas i författningskommentaren till 1 kap. 4 § i regeringens förslag till ny diskrimineringslag (se avsnitt 19.1).</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">En tydligare legaldefinition</P>
<P class="p74 ft3">Den hittillsvarande legaldefinitionen av indirekt diskriminering tar sikte på förfaranden ”som i praktiken särskilt missgynnar” någon. Av förarbetena framgår att den formuleringen är avsedd att ta sikte på</P>
<P class="p93 ft8">förfaranden som ”typiskt sett missgynnar” någon. Diskrimineringskommittén konstaterar att den nuvarande lydelsen inte ger ett tydligt uttryck för den innebörden utan att den snarare kan läsas som att det krävs ett de facto missgynnande av personer ur en viss grupp. Kommittén föreslår därför att lydelsen, utan att någon ändring i sak är avsedd, ändras till ”är ägnad att särskilt missgynna”.</P>
<P class="p80 ft3">Mot kommitténs förslag har några remissinstanser anmärkt att formuleringen ”ägnad att” felaktigt kan leda tanken till att en diskriminerande avsikt är nödvändig för att indirekt diskriminering ska kunna vara för handen. Risken för ett sådant missförstånd bör undanröjas. Regeringen föreslår därför, med ändring av den hittills</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">103</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">gällande ordalydelsen och av vad kommittén förordat, att indirekt Prop. 2007/08:95 diskriminering i stället definieras som bestämmelser etc. som ”kan</P>
<P class="p149 ft3">komma att särskilt missgynna” någon.</P>
<P class="p148 ft8">Den ändrade formuleringen är inte avsedd att innebära någon ändring i sak av under vilka omständigheter indirekt diskriminering kan föreligga.</P>
<P class="p230 ft4">”Objektivt kan motiveras”?</P>
<P class="p115 ft5">Diskrimineringskommittén har ansett att intresseavvägningen i lagtexten bör uttryckas på så sätt att en viss bestämmelse etc. är godtagbar om den ”objektivt kan motiveras av ett berättigat mål”. Ordet objektivt, som används i de olika <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> får enligt kommittén antas ta sikte på att syftet (målet) ska vara objektivt godtagbart, dvs. det får inte i sig vara diskriminerande.</P>
<P class="p111 ft5">Regeringen anser för sin del att den föreslagna ändringen inte är nödvändig. Genom att ha med ”objektivt” ansluter definitionen visserligen ännu tydligare till definitionerna i de olika <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> men det är högst oklart vilken – om någon – saklig betydelse tillägget skulle ha. Även utan det föreslagna tillägget gäller att syftet med en bestämmelse etc. inte får vara diskriminerande och att bedömningen ska vara objektiv i den meningen att den ska göras utan otillbörliga hänsynstaganden. Regeringen ansluter sig alltså inte till kommitténs förslag i den delen.</P>
<P class="p283 ft8">Det finns också skäl att förenkla definitionens lydelse genom att formulera dess avslutande led något annorlunda än vad kommittén gjort. Orden ”kan motiveras av” [ett berättigat syfte] kan med fördel och utan att någon skillnad i sak är avsedd ersättas av ”har” [ett berättigat syfte].</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft3">6.4</SPAN><SPAN class="ft27">Trakasserier och sexuella trakasserier</SPAN></P>
<P class="p444 ft3">Regeringens förslag: Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p445 ft3">Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.</P>
<P class="p446 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt angående trakasserier och sexuella trakasserier. </SPAN>Arbetsdomstolen <SPAN class="ft3">har ingen erinran mot kommitténs förslag. </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">har föreslagit att definitionen av ”sexuella trakasserier” ska ingå i definitionen av ”trakasserier”.</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p442 ft4"><NOBR>EG-direktiven</NOBR></P>
<P class="p392 ft5">Enligt artikel 2.3 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), artikel 2.3 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG), artikel 2.2 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), artikel 2c i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och artikel 2.1 i recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) ska <SPAN class="ft4">trakasserier </SPAN>anses vara diskriminering när ett oönskat beteende som har samband med någon av de grunder som anges i direktiven syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.</P>
<P class="p127 ft5">Enligt artikel 2.2 i likabehandlingsdirektivet, artikel 2d i direktivet om varor och tjänster och artikel 2.1 i recastdirektivet ska dessutom <SPAN class="ft4">sexuella trakasserier </SPAN>anses vara diskriminering på grund av kön när någon form av oönskat verbalt, <NOBR>icke-verbalt</NOBR> eller fysiskt beteende av sexuell natur förekommer som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt när en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.</P>
<P class="p328 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p92 ft8">Liksom <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skiljer de svenska lagarna mellan två olika former av trakasserier. Den ena formen är trakasserier som har samband med en diskrimineringsgrund – t.ex. etniska trakasserier, trakasserier på grund av sexuell läggning – och den andra är trakasserier som är av sexuell natur. Den sistnämnda typen benämns sexuella trakasserier.</P>
<P class="p80 ft5">Båda typerna av trakasserier är förbjudna enligt de nuvarande diskrimineringslagarna. Definitionerna är i huvudsak lika i de olika lagarna och innebörden av begreppen är densamma. Enligt t.ex. jämställdhetslagen får en arbetsgivare inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom trakasserier på grund av kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Motsvarande bestämmelser finns i de andra lagarna; lagen om likabehandling av studenter i högskolan är dock något annorlunda utformad än de andra lagarna.</P>
<P class="p361 ft40">Skälen för regeringens förslag: Med trakasserier avses i de nuvarande lagarna dels trakasserier som har samband med en diskrimineringsgrund – t.ex. etniska trakasserier – dels sexuella trakasserier. Denna numera vedertagna innebörd av trakasseribegreppet,</P>
<P class="p332 ft8">inbegripet tudelningen av begreppet, föreslås i Diskrimineringskommitténs betänkande flyttas över till den nya lagen utan andra ändringar i sak än att de nya diskrimineringsgrunderna könsidentitet – ”könsöverskridande identitet eller uttryck” i regeringens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">105</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<P class="p333 ft3">förslag – och ålder läggs till. Därtill har kommittén föreslagit en Prop. 2007/08:95 redaktionell ändring som gäller definitionens ordalydelse. Kommittén har</P>
<P class="p334 ft5">ansett att de skyddade diskrimineringsgrunderna kan omnämnas först i bestämmelsen och att ledet ”som kränker någons värdighet” ska utgöra regelns avslutande del.</P>
<P class="p339 ft8">De flesta remissinstanserna har inga invändningar mot kommitténs förslag. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) </SPAN>har dock anfört en annan mening och <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>har rest en fråga om definitionens innehåll. <SPAN class="ft47">DO </SPAN>anser att definitionen av ”sexuella trakasserier” bör ingå i definitionen av ”trakasserier”. Det skulle enligt ombudsmannen skapa en enkel och förståelig systematik i lagtexten. Regeringen vill i den delen framhålla att sexuella trakasserier i sak är något annat än trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier kännetecknas särskilt av att trakasserierna är av sexuell natur, vilket inte är fallet med den andra typen av trakasserier. Det är därför mest naturligt att de båda företeelserna även lagtekniskt hålls isär. Denna tudelning följer för övrigt direkt av <NOBR>EG-rättens</NOBR> reglering i likabehandlingsdirektivet. Det finns ett värde i att den svenska regleringen är så lik den gemenskapsrättsliga som möjligt. Frågan behandlades närmare i prop. 2004/05:147, särskilt s. 53 f. Regeringen ansluter sig till vad som där uttalades om att de två typerna av trakasserier bör ses som två lagtekniskt skilda begrepp.</P>
<P class="p448 ft8">Den hittillsvarande definitionen av trakasserier ansluter inte fullt ut till <NOBR>EG-direktivens</NOBR> definition. <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>väcker frågan om orden ”som syftar till eller leder till” [att en persons värdighet kränks] borde ingå i definitionen. Enligt regeringens mening bör någon sådan ändring inte göras. Som Diskrimineringskommittén redogjort för skulle en sådan lagteknisk lösning inte stämma överens med diskrimineringsbegreppets uppbyggnad. <NOBR>EG-direktivens</NOBR> ordalydelse får uppfattas som att de bekräftar att en persons syfte är oväsentligt för om ett visst handlande ska ses som trakasserier eller inte. Även oavsiktliga förfaranden kan vara diskriminerande. Det är effekten av beteendet som är avgörande. Regeringen delar också vad kommittén anför om att ett beteende som syftar till men inte medför att någons värdighet kränks inte innebär att någon missgynnats. I en sådan situation finns det ingen som kan påtala diskrimineringen. Ingen person kan heller kräva upprättelse och ingen ersättning för diskrimineringen kan utgå.</P>
<P class="p448 ft8">Det anförda innebär att regeringen delar Diskrimineringskommitténs bedömning. Det hittillsvarande trakasseribegreppet bör alltså flyttas över till den nya lagen. Det finns inte skäl att göra den redaktionella ändring som kommittén föreslagit. Rättsläget är därmed enligt regeringens förslag detsamma som tidigare, med tillägget att nu också trakasserier på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck och trakasserier på grund av ålder föreslås omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p337 ft3">Vad som menas med de två formerna av trakasserier framgår av författningskommentaren till 1 kap. 4 § 3 och 4 den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p449 ft3">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">6.5</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">Instruktioner att diskriminera</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft3">Regeringens förslag: Med instruktioner att diskriminera avses order eller instruktioner att diskriminera någon genom direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
<P class="p451 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p102 ft3">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt om definitionen eller innebörden av instruktioner att diskriminera. Ingen har invänt mot kommitténs förslag.</P>
<P class="p86 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p442 ft4"><NOBR>EG-direktiven</NOBR></P>
<P class="p416 ft5">Enligt artikel 2.4 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) ska en föreskrift att diskriminera en person på grund av ras eller etniskt ursprung anses vara diskriminering. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 2.4 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) för diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. För diskrimineringsgrunden kön finns motsvarande bestämmelser i artikel 2.4 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EEG), artikel 4.4 i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) och artikel 2.2 i recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG). I stället för föreskrift används där ordet instruktion. I de engelska språkversionerna av samtliga nu nämnda direktiv används genomgående orden ”instruction to discriminate”.</P>
<P class="p417 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p452 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p453 ft40">Enligt jämställdhetslagen (1991:433) och 1999 års arbetsrättsliga lagar får en arbetsgivare inte lämna order eller instruktioner till en arbetstagare om diskriminering av en person genom direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller trakasserier och såvitt avser jämställdhetslagen även genom sexuella trakasserier. Bestämmelserna infördes i jämställdhetslagen den 1 juli 2005 för att genomföra 2002 års ändringar i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">likabehandlingsdirektivet och i 1999 års lagar den 1 juli 2003 för att</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">genomföra direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Motsvarande bestämmelser finns i lagen (2001:1286) om</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">och annan kränkande behandling av barn och elever. Genom</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbuden har <NOBR>EG-rätten</NOBR> i detta avseende ansetts</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">genomförd (prop. 2005/06:38 s. 1).</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<P class="p454 ft3">Skälen för regeringens förslag: Diskrimineringskommittén har Prop. 2007/08:95 föreslagit att diskrimineringsformen instruktioner att diskriminera flyttas</P>
<P class="p455 ft8">över till den nya lagen med i huvudsak samma innehåll som i lagen om förbud mot diskriminering. De flesta remissinstanser har valt att inte särskilt yttra sig angående instruktioner att diskriminera. Regeringen ansluter sig till kommitténs förslag. Den närmare innebörden av instruktioner att diskriminera framgår av författningskommentaren till 1 kap. 4 § 5 diskrimineringslagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p339 ft8">För arbetslivets del har definitionen av instruktioner att diskriminera hittills varit något snävare än vad som gäller på övriga samhällsområden enligt lagen om förbud mot diskriminering. När nu definitionen vidgas så att förbudet på alla samhällsområden omfattar även instruktioner som lämnas till någon som ”åtagit sig att utföra ett uppdrag” innebär det konsekvenser för arbetslivet. Regeringen behandlar frågan om utökat skydd för inhyrd och inlånad personal och konsekvenser i övrigt i avsnittet om diskrimineringsförbudet för arbetsgivare (se avsnitt 8.1).</P>
<P class="p456 ft3">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p75 ft1">7 Diskrimineringsgrunderna</P>
<P class="p457 ft28"><SPAN class="ft3">7.1</SPAN><SPAN class="ft27">Sju diskrimineringsgrunder</SPAN></P>
<P class="p458 ft3">Regeringens förslag: Den nya diskrimineringslagen omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.</P>
<P class="p459 ft3">Regeringens bedömning: Frågan om lagstiftning mot diskriminering utan begränsning till vissa, specifikt angivna diskrimineringsgrunder – en s.k. öppen lista – bör övervägas ytterligare.</P>
<P class="p460 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén har dock benämnt diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet eller uttryck” som ”könsidentitet” (se vidare avsnitt 7.3).</P>
<P class="p104 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig bakom Diskrimineringskommitténs överväganden eller lämnar dem utan invändningar. Några har dock förespråkat en s.k. öppen lista eller att fler diskrimineringsgrunder införs i diskrimineringslagstiftningen. Föreningen </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges Advokatsamfund <SPAN class="ft3">avstyrker att könsidentitet införs som ny diskrimineringsgrund.</SPAN></P>
<P class="p75 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Sju diskrimineringsgrunder</P>
<P class="p440 ft3">Ordet ”diskrimineringsgrunder” brukar användas för att ange de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De fem diskrimineringsgrunder som används i de civilrättsliga diskrimineringslagarna är kön, etnisk</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td169"><P class="p3 ft12">tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sexuell läggning; i lagen (2001:1296) om likabehandling av studenter i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">högskolan används dock benämningen könstillhörighet. Dessa har alla</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sina motsvarigheter i <NOBR>EG-rätten</NOBR> och det är självklart att de ska omfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">också av den nya lagen. Till dessa fem diskrimineringsgrunder kommer</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">nu enligt Diskrimineringskommitténs förslag ålder och den</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrund kommittén benämner könsidentitet. Att förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">åldersdiskriminering måste omfattas av den nationella lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">följer direkt av arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG). Förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering som har samband med könsidentitet – i den bemärkelse</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">som kommittén använder ordet – är däremot inte en förpliktelse som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">följer av <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Det är inte heller känt hur vanligt det är med</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering av t.ex. transvestiter eller personer som annars uttrycker</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">sig på sätt som skiljer sig från vad som utifrån stereotypa men utbredda</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">föreställningar förväntas av kvinnor eller män. Inte desto mindre står det</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td169"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">klart att t.ex. transvestiter är en utsatt grupp i samhället som möts av misstro och fördomar. Det är därför angeläget att skyddet mot</P>
<P class="p72 ft5">diskriminering breddas med den inriktning som Diskrimineringskommittén föreslagit. Att, som <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>anför, den grupp som föreslås få ett skydd genom införandet av den nya diskrimineringsgrunden är svårbestämd, är inte ett tillräckligt argument för att avstå från att förstärka skyddet mot diskriminering. Några remissinstanser har påpekat att den föreslagna definitionen av den nya diskrimineringsgrunden är otydlig. I syfte att klargöra innebörden av den nya diskrimineringsgrunden och relationen till andra diskrimineringsgrunder har regeringen något omformulerat definitionen jämfört med kommitténs förslag (se nedan avsnitt 7.3 och författningskommentaren där den personkrets som träffas av diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck beskrivs).</P>
<P class="p120 ft4">Fler diskrimineringsgrunder än sju?</P>
<P class="p82 ft8">Några remissinstanser diskuterar frågan om regleringen i den nya lagen</P>
<P class="p93 ft5">bör begränsas till de diskrimineringsgrunder som Diskrimineringskommittén arbetat med. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>ifrågasätter om inte fler diskrimineringsgrunder borde införas i lagstiftningen, t.ex. politisk åsikt. <SPAN class="ft4">Falu tingsrätt </SPAN>pekar på att det i EU- stadgan (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) finns diskrimineringsgrunder såsom socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet och börd som inte nu föreslås omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen. En sådan utökad lista skulle, som bl.a. <SPAN class="ft4">Barnombudsmannen </SPAN>påpekat, vara i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) i vilken även språk, politisk eller annan åskådning, socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt omfattas.</P>
<P class="p439 ft4">En öppen lista?</P>
<P class="p92 ft8">En annan möjlighet är att använda vad som ibland kallats en ”öppen lista”. Härmed skulle avses ett generellt förbud mot all diskriminering, inte bara diskriminering på de grunder som särskilt anges. Med en sådan icke uttömmande beskrivning av skyddade grunder, som en del remissinstanser förespråkat, skulle skyddet mot diskriminering bli än bredare. Således anser <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>att det på lång sikt borde finnas skäl att arbeta vidare med diskrimineringsfrågorna med en öppen lista som mål. Även <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>är positiv till ett icke uttömmande</P>
<P class="p331 ft3">diskrimineringsförbud med diskrimineringsförbudet i Europakonventionen som förebild.</P>
<P class="p77 ft8">Artikel 14 i Europakonventionen innehåller en öppen lista. I artikeln föreskrivs att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen ska säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">110</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, Prop. 2007/08:95 förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. De diskrimineringsgrunder</P>
<P class="p238 ft3">som anges i konventionen är således av exemplifierande art. Detta gäller även ett flertal andra konventioner om mänskliga rättigheter, bl.a. FN- konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter vilken innehåller ett generellt förbud mot all slags diskriminering, FN- konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Europeiska sociala stadgan (1996).</P>
<P class="p267 ft4">Regeringens bedömning</P>
<P class="p234 ft8">Regeringen anser att den lämpligaste lösningen i nuläget är att diskrimineringslagstiftningen utgår från de diskrimineringsgrunder som Diskrimineringskommittén arbetat med och som i huvudsak motsvarar vad som följer av olika <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> Därmed är dock inte sagt att antalet diskrimineringsgrunder på sikt måste vara just dessa sju. Regeringen kan konstatera att Diskrimineringskommitténs förslag omfattar just dessa diskrimineringsgrunder och att det därmed inte nu finns tillräckligt underlag för att bedöma lämpligheten av att införa fler grunder eller en öppen lista i lagstiftningen. På sikt kan det emellertid vara av intresse att undersöka om det är lämpligt och möjligt att utforma ett generellt och heltäckande diskrimineringsförbud med utgångspunkt i principen om alla människors lika värde och rättigheter. Det diskrimineringsförbud som slås fast i Europakonventionen, och som innehåller en öppen lista av diskrimineringsgrunder, gäller också redan i dag som svensk rätt. Regeringen överväger därför att låta utreda möjligheterna till ett diskrimineringsförbud med en öppen lista. Det kan nämnas att i Finlands diskrimineringslagstiftning omfattas bl.a. åsikt, hälsotillstånd och ”annan orsak” som gäller någons person. I Norge har en utredning fått i uppdrag bl.a. att utreda om en samlad lag mot diskriminering bör innehålla en uttömmande uppräkning av diskrimineringsgrunderna eller inte. Utredningen ska lägga fram sina förslag senast den 1 juli 2009.</P>
<P class="p461 ft28"><SPAN class="ft3">7.2</SPAN><SPAN class="ft27">Kön</SPAN></P>
<P class="p444 ft3">Regeringens förslag: Med diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">kön </SPAN>avses i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden.</P>
<P class="p462 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har föreslagit att med <SPAN class="ft4">kön </SPAN>ska avses ”det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställs för henne eller honom”.</P>
<P class="p111 ft3">Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inte någon invändning.</P>
<P class="p463 ft3">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p442 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p92 ft8">Könsdiskriminering är förbjuden enligt ett flertal <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> särskilt kan nämnas likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG). Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3. Enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis är diskriminering av transsexuella förbjuden som en form av könsdiskriminering (se mål C- 13/94 P mot S och Cornwall County Council, REG 1996 <NOBR>I-2143).</NOBR></P>
<P class="p86 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p464 ft5">Diskrimineringsförbud som gäller kön (eller könstillhörighet) finns i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Enligt uttalanden i förarbetena till flera av diskrimineringslagarna är transsexualism en fråga om könstillhörighet och inte om sexuell läggning. Transsexuella anses därför omfattas av skyddet mot könsdiskriminering i jämställdhetslagen, lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (se prop. 1997/98:180 s. 22, prop. 2001/02:27 s. 28 f., prop. 2002/03:65 s. 84 och prop. 2005/06:38 s. 80).</P>
<P class="p410 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Förbud mot könsdiskriminering</P>
<P class="p74 ft3">Förbud mot könsdiskriminering har funnits i svensk lag sedan 1980 då den första jämställdhetslagen infördes. Det är givet att kön även i den nya lagen ska vara en av de diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringsförbuden. Det är också nödvändigt för att likabehandlingsdirektivet ska anses genomfört i Sverige.</P>
<P class="p77 ft40">Regeringens utgångspunkt är att det i rättslig mening finns två kön – det kvinnliga och det manliga. För svenska medborgare framgår det i allmänhet av folkbokföringen och av personnumret vem som är kvinna och vem som är man. Detta gäller också transsexuella. Socialstyrelsen har i sitt statistiska klassifikationssystem <SPAN class="ft50">Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 </SPAN>beskrivit <SPAN class="ft50">transsexualism </SPAN>som: ”En önskan om att leva och bli accepterad som en medlem av det motsatta könet, ofta åtföljt av en känsla av obehag eller otillräcklighet med det egna anatomiska könet och en önskan om hormonell eller kirurgisk behandling för att kroppsligen likna det prefererade könet så mycket som möjligt.” En transsexuell person kan således något förenklat beskrivas som någon som ämnar genomgå eller har genomgått ett könsbyte. Enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis är diskriminering av transsexuella förbjuden som en form av könsdiskriminering (se avgörandet <NOBR>C-13/94</NOBR> P mot S och Cornwall County Council, REG 1996 <NOBR>I-2143).</NOBR> I det s.k. recastdirektivet (direktiv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">112</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">2006/54/EG; se närmare avsnitt 4.3), som fr.o.m. den 15 augusti 2009 ersätter ett antal direktiv om könsdiskriminering, bekräftas detta. Här hänvisas till att direktivet är tillämpligt även på diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte (skäl 3). Detta är i sak ingen nyhet i svensk rätt. Hittills har skyddet för dessa personer inte angetts uttryckligen i jämställdhetslagen eller andra lagar med förbud mot könsdiskriminering men dessa anses som nämnts ovan ändå ha omfattat transsexuella.</P>
<P class="p120 ft4">Definitionen av diskrimineringsgrunden kön</P>
<P class="p325 ft5">Någon definition av diskrimineringsgrunden kön finns inte i de nuvarande diskrimineringslagarna. Det har enligt vad Diskrimineringskommittén framhåller inte ansetts nödvändigt. När nu emellertid den nya diskrimineringsgrunden som särskilt tar sikte på transpersoner tillkommer i lagstiftningen – se avsnitt 7.3 – blir det nödvändigt att hålla isär den grunden från kön. Därför bör, som kommittén föreslagit, också kön ges en legaldefinition.</P>
<P class="p352 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit att kön definieras som ”det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställs för henne eller honom”. Bakgrunden synes vara det faktum att ett nyfött barn i Sverige i allmänhet tilldelas ett personnummer enligt bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481). Personnumret innehåller bl.a. ett tresiffrigt individnummer som är udda för män och jämnt för kvinnor. Skatteverket beslutar i ärendet och registrerar den nyfödde som kvinna eller man i den s.k. folkbokföringsdatabasen. I vissa fall kan därefter en persons könstillhörighet sådan den framgår av folkbokföringen ändras i enlighet med bestämmelserna i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.</P>
<P class="p424 ft8">Ett problem med kommitténs förslag till definition är att inte alla som bör kunna åberopa diskrimineringsförbudet folkbokförs i landet. Till exempel är ett barn vars föräldrar inte är folkbokförda i landet, asylsökande och turister eller andra tillfälliga besökare i landet inte folkbokförda enligt bestämmelserna i folkbokföringslagen. Det går därmed inte att låta ”det biologiska kön som registrerats” ligga till grund för vad som menas med kön. Regeringen ser vidare ett värde i att definitionen av kön är enkel och tydlig. Det bör för diskrimineringslagens ändamål vara tillräckligt att ange, till en början, att med kön avses ”att någon är kvinna eller man”. Detta förefaller vara ett rakare och enklare uttryckssätt än att tala om ”biologiskt kön”.</P>
<P class="p465 ft8">En annan fråga gäller transsexuella. Som <SPAN class="ft47">Arbetslivsinstitutet </SPAN>anfört tycks den av kommittén föreslagna definitionen vara snävare än den tolkning som <NOBR>EG-domstolen</NOBR> lagt fast i målet <SPAN class="ft47">P mot S och Cornwall County Council</SPAN>. Där fann domstolen att skyddet mot könsdiskriminering även omfattar missgynnande på grund av att någon ämnar genomgå eller har genomgått ett könsbyte. Att transsexuella som avser att genomgå eller har genomgått ett könsbyte omfattas av diskrimineringsgrunden kön är som nämnts i sak inte någon nyhet i svensk rätt. Det bör dock framgå direkt av lagtexten. Till definitionen av diskrimineringsgrunden kön kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">113</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">därför lämpligen fogas att även den som avser att ändra eller har ändrat Prop. 2007/08:95 sin könstillhörighet omfattas.</P>
<P class="p387 ft28"><SPAN class="ft3">7.3</SPAN><SPAN class="ft27">Könsöverskridande identitet eller uttryck</SPAN></P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">Regeringens förslag: Med diskrimineringsgrunden </SPAN>könsöverskridande identitet eller uttryck <SPAN class="ft3">avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.</SPAN></P>
<P class="p466 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har föreslagit att med <SPAN class="ft47">könsidentitet </SPAN>ska avses ”en persons identitet, utseende eller beteende med avseende på kön, oavsett om identiteten, utseendet eller beteendet skiljer sig från vad som traditionellt ansetts utgöra normen för kvinnor respektive män.”</P>
<P class="p240 ft8">Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inte någon invändning. Några – såsom <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige</SPAN>, <SPAN class="ft47">Helsingborgs tingsrätt</SPAN>, <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Domareförbund – </SPAN>anser dock att könsidentitet getts en alltför vag och vidsträckt innebörd. Vissa, t.ex. <SPAN class="ft47">Landstinget Västmanland, Malmö kommun </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>menar att beteenden inte bör omfattas. <SPAN class="ft47">Stockholms tingsrätt </SPAN>förespråkar att könsidentitet omformuleras så att dess innebörd och omfattning på ett mer lättillgängligt sätt framgår direkt av lagtexten. Föreningen <SPAN class="ft47">Full Personality Expression – Sweden </SPAN>menar att könsuttryck såsom utseende och beteende bör lyftas fram tydligare och att den nya</P>
<P class="p431 ft8">diskrimineringsgrunden skulle kunna benämnas ”könsidentitet/könsuttryck”. <SPAN class="ft47">Patientföreningen Benjamin </SPAN>invänder mot begreppet transpersoner och framhåller att det upplevs som kränkande av en majoritet av alla transsexuella och intersexuella eftersom det definierar en person som tillhörig ett kön som han eller hon aldrig upplevt sig tillhöra. Föreningen anser också att diskriminering av transsexuella och intersexuella ska ses som könsdiskriminering och att transvestiter inte kan anses innefattas i ordet ”könsidentitet”.</P>
<P class="p402 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Förbud mot diskriminering av ”transpersoner”</P>
<P class="p115 ft5">Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskriminering av s.k. transpersoner ska förbjudas. Kommittén föreslår att sådant skydd införs genom den nya diskrimineringsgrunden ”könsidentitet”. Förslaget innebär att den skyddade kretsen anges genom en allmänt hållen legaldefinition som kompletteras av en icke uttömmande beskrivning av skyddade grupper eller kategorier i lagmotiven. Bland remissinstanserna finns ett brett stöd för att diskriminering av transpersoner ska vara förbjuden.</P>
<P class="p43 ft3">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Beteckningen transpersoner har i skilda sammanhang använts som ett paraplybegrepp för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan t.ex. vara fråga om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Några enhetliga definitioner eller beskrivningar av vad som avses med dessa kategorier av transpersoner finns inte. Tvärtom är det en utgångspunkt att förhållandena många gånger är oklara och att det är svårt att finna entydiga bestämningar och att ge kategoriska beskrivningar. Något förenklat och schematiskt beskrivs de av Diskrimineringskommittén på följande sätt.</P>
<P class="p467 ft3">Den som är <SPAN class="ft4">transsexuell </SPAN>upplever sig tillhöra det motsatta könet. Oftast önskar den som är transsexuell att genom medicinsk och kirurgisk behandling byta kön.</P>
<P class="p468 ft8">En <SPAN class="ft47">transvestit </SPAN>har ett behov av att klä sig i det motsatta könets kläder. Den som är transvestit har ingen önskan att byta kön permanent.</P>
<P class="p77 ft8">Den som är <SPAN class="ft47">intersexuell </SPAN>kan t.ex. vara född med atypiska könsorgan. Det kan därför vara oklart vilket kön den som är intersexuell har.</P>
<P class="p80 ft3">Med <SPAN class="ft4">intergender </SPAN>avses en person som definierar sig som att befinna sig mellan eller bortom de traditionella könen eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls.</P>
<P class="p77 ft8">Den som är <SPAN class="ft47">transgenderist </SPAN>är varken transsexuell, transvestit eller intergender men upplever sig inte vara traditionell kvinna eller man. En transgenderist kan leva mer eller mindre konstant i det motsatta könets roll utan att för den skull vilja byta kön permanent. En transgenderist kan också anse sig tillhöra det motsatta könet men manifesterar inte detta utåt t.ex. genom sitt utseende eller sitt beteende.</P>
<P class="p77 ft8">Sammanfattningsvis framhåller Diskrimineringskommittén att transpersoner inte utgörs av någon enhetlig eller lättdefinierbar grupp. Den minsta gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner har under kommitténs arbete antagits vara <NOBR>hetero-,</NOBR> <NOBR>homo-,</NOBR> eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen.</P>
<P class="p120 ft4">En ny diskrimineringsgrund – könsöverskridande identitet eller uttryck</P>
<P class="p123 ft40">Regeringen delar kommitténs bedömning att transpersoner bör omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Det handlar om människor som många gånger är utsatta för fördomar och andra människors okunskap på ett sätt som kan föranleda trakasserier och annat missgynnande.</P>
<P class="p78 ft8">Det finns dock skäl att inte föra samman de som omfattas av den nya diskrimineringsgrunden med diskrimineringsgrunden kön. Ett av dessa är att begreppet könsdiskriminering och bestämmelserna om aktiva åtgärder för kön även fortsättningsvis tydligt bör ta sikte enbart på kvinnor och män. Att vidga begreppet ”kön” skulle inte bidra till ökad klarhet utan snarare skapa osäkerhet i tillämpningen av reglerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">115</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft40">Ordet transpersoner är kontroversiellt. Det uppfattas av många som en alltför svepande och generaliserande samlingsbeteckning för en i sig heterogen skara människor. Det är inte heller särskilt upplysande så till vida att ganska få personer omedelbart kan antas ha någon närmare uppfattning om dess innebörd. Regeringen anser därför att ordet inte bör användas i lagtext eller i övrigt på annat sätt än som en högst allmän beteckning utan anspråk på vetenskaplighet eller särskild stringens.</P>
<P class="p86 ft4">Definitionen av den nya diskrimineringsgrunden</P>
<P class="p74 ft5">Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskrimineringsgrunden ”könsidentitet” ska formuleras som ”en persons identitet, utseende eller beteende med avseende på kön, oavsett om identiteten, utseendet eller beteendet skiljer sig från vad som traditionellt ansetts utgöra normen för kvinnor respektive män”.</P>
<P class="p78 ft8">Flera remissinstanser har anmärkt att kommitténs förslag har en väl vag och vidsträckt innebörd. Definitionen tycks, som <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>anfört, kunna omfatta alla och envar. Samtidigt kan anföras att beteckningen ”könsidentitet” är något snäv i den meningen att det blir oklart om sådana uttryck för kön som inte kan beskrivas som en del av någons ”identitet” omfattas. Det förefaller t.ex. oklart om det är riktigt att se transvestism som en persons könsidentitet i egentlig mening.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen kan konstatera att det möter avsevärda svårigheter att formulera en heltäckande och rättvisande definition som ger en begriplig och hanterlig bild av vilka personer som ska kunna åberopa diskrimineringsförbudet. Allmänt sett kan sägas att den nya diskrimineringsgrunden bör innefatta en persons <SPAN class="ft4">mentala kön </SPAN>eller självupplevda könsbild, dvs. det som inte utan vidare är iakttagbart för andra. Vidare bör det omfatta hur någon uttrycker sitt <SPAN class="ft4">sociala kön</SPAN>, exempelvis med kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Sådana omständigheter är inte uttryck enbart för någons ”könsidentitet” i bemärkelsen hur han eller hon själv upplever sin könstillhörighet. Till exempel utmärks en transvestit knappast av att han eller hon har en särskild ”könsidentitet”, utan snarare av sitt uppträdande eller utseende. Det finns därför skäl att låta benämningen av den nya diskrimineringsgrunden också innefatta ordet ”uttryck”. Över huvud taget tycks sammanhangen kännetecknas av vad man kan kalla ett ”könsöverskridande” moment, i den meningen att här avses även förhållanden som ligger <SPAN class="ft4">bortom </SPAN>eller <SPAN class="ft4">utanför </SPAN>vad som vanligen, och i rättslig mening, menas med kön. Regeringen föreslår att den nya diskrimineringsgrunden benämns ”könsöverskridande identitet eller uttryck”.</P>
<P class="p469 ft40">Den nya diskrimineringsgrunden föreslås omfatta situationer som att någon inte identifierar sig som kvinna eller man och att någon genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som han eller hon ser som sitt eget. Diskrimineringsgrundens räckvidd har med nödvändighet inte några helt skarpa avgränsningar. Avsikten är att den som identifierar sig eller uttrycker sig som exempelvis transvestit eller intersexuell ska kunna åberopa diskrimineringsförbuden<SPAN class="ft50">. </SPAN>Denna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">116</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="p117dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395117x1.jpg/" id="p117img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">angivelse av kategorier ska dock inte ses som en uttömmande lista på Prop. 2007/08:95 vem som faller under diskrimineringsgrunden, utan som exempel.</P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft47">Sveriges Domareförbund </SPAN>påpekar i sitt yttrande över Diskrimineringskommitténs betänkande att det inte framstår som klart på vilket sätt – om alls – en persons könsidentitet ska ha kommit till uttryck för att diskrimineringslagstiftningen ska vara tillämplig. I den delen bör, på samma sätt som gäller i fråga om sexuell läggning, gälla att frågan om en person faller under den nya diskrimineringsgrunden bör bedömas i första hand utifrån hur personen i fråga själv identifierar sig (jfr t.ex. prop. 1997/98:180 s. 64). Det är dock inte självklart att t.ex. en persons upplevelse av att inte ”passa in” som kvinna eller man är iakttagbar utåt för andra. Om en sådan upplevelse inte manifesteras utåt på något sätt kan den enskilde inte åberopa diskrimineringsförbudet för könsöverskridande identitet eller uttryck. För att någon ska dömas för att ha diskriminerat krävs alltså att identiteten eller uttrycket på något sätt ska ha manifesterat sig utåt på ett för andra iakttagbart sätt eller i vart fall på något sätt kommit till hans eller hennes kännedom. Det som ligger närmast till hands är kanske att den enskilde själv beskriver sin situation för andra eller att rykten om en person på annat sätt kommer i omlopp t.ex. på en arbetsplats. Trakasserier eller annan diskriminering som följer därav kan beivras med stöd i diskrimineringsförbuden. Å andra sidan är det inte en förutsättning för att en person ska anses ha diskriminerat enligt den nya diskrimineringsgrunden att han eller hon resonerar i termer av ”transpersoner” eller över huvud taget känner till begrepp som transvestit etc.</P>
<P class="p470 ft28"><SPAN class="ft3">7.4</SPAN><SPAN class="ft27">Etnisk tillhörighet</SPAN></P>
<P class="p444 ft3">Regeringens förslag: Med diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">etnisk tillhörighet </SPAN>avses i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.</P>
<P class="p471 ft3">Regeringens bedömning: Termen ras bör inte nu tas bort från de lagar där ordet förekommer sedan tidigare.</P>
<P class="p472 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag och bedömning: Överensstämmer inte fullt ut med regeringens i fråga om diskrimineringslagen. Kommittén har föreslagit att ”ras” ska vara en del av definitionen och att definitionen ska vara ”att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.” – Kommitténs bedömning i fråga om andra lagar där ras förekommer stämmer överens med regeringens bedömning.</P>
<P class="p284 ft8">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig, särskilt i frågan om ordet ”ras” ska användas i lagstiftningen. <SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige, Arbetsdomstolen, Åklagarmyndigheten, Integrationsverket, Socialstyrelsen, Malmö högskola, Arbetslivsinstitutet </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>tillstyrker eller har inte någon erinran mot att termen ras kvarstår i de författningar där den förekommer. <SPAN class="ft47">Rikspolisstyrelsen, Totalförsvarets pliktverk, Södertörns högskola, Arbetsmarknadsstyrelsen, Samarbetsorganet för etniska organisationer i</SPAN></P>
<P class="p473 ft3">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft4">Sverige, Sveriges Förenade Gaystudenter <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges förenade studentkårer <SPAN class="ft3">avstyrker eller är tveksamma till att ras kvarstår.</SPAN></P>
<P class="p131 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p95 ft3">Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung på en rad samhällsområden. I direktivet definieras inte diskrimineringsgrunden.</P>
<P class="p80 ft5">I skäl 6 till direktivet förklaras att Europeiska unionen förkastar de teorier som försöker slå fast att det finns olika människoraser och att användningen av termen ”ras” i direktivet inte innebär ett accepterande av sådana teorier.</P>
<P class="p83 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p73 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p464 ft5">Förbud mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden ”etnisk tillhörighet” finns i lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med etnisk tillhörighet avses enligt 1999, 2003 och 2006 års lagar att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Enligt 2001 års lag avses med etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg eller nationella eller etniska ursprung. Ordet ras ingår således inte i definitionen. Enligt förarbetena till 2001 års lag är dock någon saklig skillnad inte avsedd (jfr prop. 2001/02:27 s. 30).</P>
<P class="p474 ft4">Särskilt om ”ras”</P>
<P class="p123 ft8">En av Diskrimineringskommitténs uppgifter har varit att överväga om det är lämpligt och möjligt att utmönstra termen ras ur svenska författningar.</P>
<P class="p151 ft3">Kommittén har funnit att ”ras” använt om människa förekommer i ett tjugotal svenska författningar. Bland dessa finns – förutom diskrimineringslagarna – regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och brottsbalken.</P>
<P class="p77 ft40">Diskrimineringskommittén anför att ”ras” så gott som uteslutande förekommer i författningar för att uppfylla internationella konventioner och för att genomföra <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> De konventioner som kommittén hänvisar till är 1965 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, FN:s flyktingkonvention jämte 1967 års tilläggsprotokoll angående flyktingars rättsliga ställning, FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">118</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">grundläggande friheterna (Europakonventionen), Europarådets konvention om överförande av lagföring i brottmål och Europarådets konvention om brottmålsdoms internationella verkningar. De EG- direktiv som är aktuella i detta sammanhang är direktivet mot etnisk diskriminering och det s.k. dataskyddsdirektivet (direktiv 95/46/EG).</P>
<P class="p78 ft8">Enligt kommittén står det klart att skälet till att konventionstexterna använder termen ras inte är att det i internationella sammanhang skulle finnas en tro på förekomsten av raser eller för att man vill stödja en sådan uppfattning. I de konventioner och <NOBR>EG-direktiv</NOBR> där ordet förekommer tas det tvärtom uttryckligen avstånd från teorier som hävdar förekomsten av olika människoraser eller teorier som hävdar rasöverlägsenhet. Ordet tycks i stället användas för att skydda individer från ageranden som grundas i en felaktig uppfattning om att individen tillhör en viss ras. I 1965 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om avskaffande av alla former av rasdiskriminering anges i ingressen att konventionsstaterna är övertygade om att varje lära om överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falsk, moraliskt fördömlig, socialt orättvis och farlig och att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas vare sig i teori eller praktik och att konventionsstaterna är fast beslutna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snabbt avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och yttringar och att förhindra och bekämpa rasläror och alla yttringar av sådana läror för att främja förståelse mellan raserna och för att bygga ett internationellt samhälle fritt från alla former av åtskillnader eller diskriminering på grund av ras.</P>
<P class="p475 ft4">Riksdagens uttalande</P>
<P class="p123 ft8">Riksdagen har uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt följaktligen inte heller grund för att använda ordet ras om människor. Mot bakgrund därav, och då användningen av ordet ras i författningstexter riskerar att underblåsa fördomar, har riksdagen angett att regeringen dels i internationella sammanhang bör verka för att ordet ras, använt om människor, i så stor utsträckning som möjligt undviks i officiella texter, dels bör göra en genomgång av i vilken utsträckning begreppet ras förekommer i svenska författningar, som inte grundas på internationella texter och, där så är möjligt, föreslå en annan definition (bet. 1997/98:KU29, rskr. 1997/98:185).</P>
<P class="p131 ft4">Etnisk tillhörighet och ras</P>
<P class="p74 ft5">Regeringen kan konstatera att det står klart att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser. Det finns följaktligen inte heller ur biologisk synpunkt någon grund för att använda ordet ras om människor. Likväl förekommer ras ofta i internationella sammanhang, även i t.ex. <NOBR>FN-konventioner</NOBR> och <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> Att ras används i svenska författningar ska ses bl.a. mot den internationella bakgrunden. Syftet är att uppfylla internationella konventioner eller genomföra <NOBR>EG-direktiv.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">119</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Det är angeläget att den nya diskrimineringslagen speglar nutida Prop. 2007/08:95 värderingar och synsätt och att den motsvarar högt ställda förväntningar</P>
<P class="p238 ft5">på lagstiftaren. Äldre förarbeten ger vid handen att med ras åsyftas grupper av människosläktet som brukar upptas i antropologiska framställningar (jfr prop. 1993/94:101 s. 44 och prop. 1970:87 s. 37). Ett sådant synsätt är inte acceptabelt i en modern lag som syftar till att motverka diskriminering och fördomar. Att använda ordet ras i lagen är således inte önskvärt. Regeringen bedömer att bruket av ordet ras i lagtexten skulle kunna ge legitimitet åt rasistiska föreställningar och kunna befästa ras som en existerande kategori.</P>
<P class="p279 ft8">Det finns inte skäl att anta vare sig att Sveriges trohet gentemot internationella konventioner kommer att ifrågasättas, eller att det materiella skyddet mot diskriminering skulle försvagas om ras inte används i den nya diskrimineringslagen. Detta gäller i synnerhet om ett tillägg till definitionens uttryck ”nationellt eller etniskt ursprung” och ”hudfärg” görs med orden ”annat liknande förhållande”. Med detta bör förstås sådant som ogrundade föreställningar om ”ras”, att svepande hänvisningar till uppfattningar om ”invandrares” egenskaper, utseende eller bakgrund läggs till grund för ett handlingssätt eller att någon över huvud taget motiverar ett missgynnande agerande utifrån nedsättande beteckningar om personer med utländsk eller svensk bakgrund.</P>
<P class="p284 ft8">Regeringen föreslår sammanfattningsvis att etnisk tillhörighet ska vara en av diskrimineringsgrunderna i den nya diskrimineringslagen. Den bör avse en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg och det nyssnämnda begreppet ”annat liknande förhållande”. När det gäller etniskt ursprung kan framhållas att här innefattas bl.a. nationella minoriteter såsom samer eller romer. Däremot bör ordet ras inte användas i den nya lagen. För andra lagar där ras förekommer ställer sig saken något annorlunda. I t.ex. brottsbalken och andra lagar förekommer ordet i sammanhang som inte utan vidare kan jämställas med den nya lagen mot diskriminering. Begreppet förekommer i lagar av olika karaktär och det är inte uteslutet att det i olika författningar kan finnas skäl att beskriva den krets av personer som ska skyddas på olika sätt. Diskrimineringskommitténs betänkande ger inte tillräckligt underlag för att nu helt och hållet utmönstra ras ur alla författningar. Regeringens ambition är att se över frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p476 ft28"><SPAN class="ft3">7.5</SPAN><SPAN class="ft27">Religion eller annan trosuppfattning</SPAN></P>
<P class="p413 ft3">Regeringens bedömning: Diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">religion eller annan trosuppfattning </SPAN>bör inte definieras i diskrimineringslagen.</P>
<P class="p407 ft3">Diskrimineringskommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p111 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget. <SPAN class="ft4">Umeå kommun </SPAN>anser dock att gränserna mellan religion eller annan trosuppfattning samt kultur och tradition bör närmare definieras.</P>
<P class="p477 ft3">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p95 ft3">Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) förbjuder diskriminering på grund av religion eller annan övertygelse. I direktivet definieras inte innebörden av begreppet. Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p94 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringsförbud som gäller religion eller annan trosuppfattning – vilket sedan 2003 är den svenska benämningen – finns i lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p478 ft8">Diskrimineringsgrunden infördes i diskrimineringslagstiftningen i samband med att arbetslivsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt. Det nya uttrycket ”religion eller annan trosuppfattning” ersatte då det dittills använda begreppet ”trosbekännelse” (prop. 2002/03:65 s. 82).</P>
<P class="p80 ft5">Någon definition av religion finns inte i de svenska lagarna eller i lagförarbetena. <NOBR>EG-direktivets</NOBR> ord ”religion” respektive ”övertygelse” har ansetts ha ett nära inbördes samband på så sätt att med övertygelse avses sådan övertygelse som har nära samband med eller i allmänhet förknippas med begreppet religion. På Lagrådets inrådan valdes mot den bakgrunden benämningen ”religion eller annan trosuppfattning”. Några exempel på vad som omfattas är åskådningar som buddism, ateism och agnosticism. Däremot omfattas inte t.ex. rasistisk övertygelse. Även etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Inte heller politiska åskådningar omfattas (a. prop. s. 81– 83).</P>
<P class="p479 ft4">Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning flyttas över till nya lagen utan definition</P>
<P class="p123 ft8">Regeringen ser nu ingen orsak till att ändra på begreppet religion eller annan trosuppfattning eller att föreslå någon annan innebörd än den som gäller. Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning bör därmed flyttas över till den nya diskrimineringslagen utan ändring.</P>
<P class="p353 ft8"><SPAN class="ft47">Umeå kommun </SPAN>har anfört att det är önskvärt med ytterligare vägledning när det gäller gränsdragningen mellan religion eller annan trosuppfattning å ena sidan och kulturella uttryck och traditioner å den andra. Exempelvis kan gränsdragningen mellan kulturellt och religiöst betingad klädsel vara vansklig att göra. Kommunens synpunkt knyter an till att diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning hittills inte har definierats i diskrimineringslagen. Regeringen anser att det inte heller nu är nödvändigt med en legaldefinition. Det är vidare vanskligt att i förarbetena till diskrimineringslagstiftningen ge vägledning i den typen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">121</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">av gränsdragningsfrågor som Umeå kommun pekat på. Det går inte att Prop. 2007/08:95 dra en enkel skiljelinje mellan religiösa och kulturella eller traditionella</P>
<P class="p363 ft8">förhållanden. Många kulturella uttryck och traditioner är i sig föranledda av religiösa föreställningar eller uppfattningar. Uttryck uppfattas olika av debattörer och sakkunniga. Typiskt sett kan enligt regeringens mening dock sägas att det många gånger faller sig naturligt att anamma ett synsätt som utgår från att uttryck och traditioner av det slag som här åsyftas vid tillämpning av diskrimineringslagstiftningen är att uppfatta som uttryck för religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p480 ft8">Regeringen vill i denna del också påminna om att diskrimineringsgrunderna religion eller annan trosuppfattning respektive etnisk tillhörighet kompletterar varandra. Vad som kan uppfattas som ett kulturellt eller traditionellt beteende eller uttryck kan därför i allmänhet antas falla under diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet om det inte anses omfattas av religion eller annan trosuppfattning. Tillsammans täcker de båda diskrimineringsgrunderna ett betydande område och det kan antas i praktiken vara av underordnad betydelse vilken av diskrimineringsgrunderna som åberopas i t.ex. en förhandling eller inför domstol.</P>
<P class="p481 ft28"><SPAN class="ft3">7.6</SPAN><SPAN class="ft27">Funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p450 ft8">Regeringens förslag: Med diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft47">funktionshinder </SPAN>avses i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr13 td155"><P class="p30 ft3">Diskrimineringskommitténs</P></TD>
<TD class="tr13 td170"><P class="p187 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr13 td7"><P class="p3 ft7">Överensstämmer</P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p482 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td155"><P class="p3 ft5">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Handikappförbundens samarbetsorgan <SPAN class="ft5">har anfört</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">att även funktionshinder som inte är varaktiga är skyddsvärda. Ingen</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td171"><P class="p3 ft8">annan remissinstans har invänt mot förslaget.</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td155"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr22 td170"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td155"><P class="p3 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr16 td169"><P class="p3 ft3">Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) förbjuder diskriminering på</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">grund av funktionshinder. I direktivet definieras inte innebörden av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">begreppet. Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3. I</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">målet Sonia Chacón Navas mot Eurest Colectividades SA <NOBR>(C-13/05,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">REG 2006 <NOBR>I-06467</NOBR> Celex 62005J0013) har dock <NOBR>EG-domstolen</NOBR> prövat</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">frågan om innebörden av begreppet funktionshinder enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetslivsdirektivet. Enligt <NOBR>EG-domstolen</NOBR> omfattas inte en person som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sagts upp enbart på grund av sjukdom av arbetslivsdirektivet. Begreppet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">funktionshinder kan inte utan vidare likställas med begreppet sjukdom.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Funktionshinder i direktivet ska förstås som en begränsning till följd av</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td155"><P class="p3 ft3">fysiska, psykiska eller mentala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p3 ft3">skador vilken hindrar den</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p482 ft7">berörda</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p13 ft3">122</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<P class="p137 ft3">personen att delta i arbetslivet. Genom att använda begreppet Prop. 2007/08:95 funktionshinder i direktivet, har lagstiftaren avsiktligen valt ett begrepp</P>
<P class="p238 ft3">som skiljer sig från begreppet sjukdom. Den vikt som gemenskapslagstiftaren har fäst vid åtgärder för att anpassa arbetsplatsen till personer med funktionshinder visar att lagstiftaren har avsett situationer där personer är hindrade att delta i arbetslivet under en lång period. För att begreppet funktionshinder ska anses omfatta begränsningen krävs alltså enligt <NOBR>EG-domstolen</NOBR> att det är troligt att begränsningen varar under en lång tid.</P>
<P class="p267 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p60 ft8">Diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med funktionshinder avses i lagarna varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.</P>
<P class="p145 ft8">Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Även begränsningar som kan förväntas uppkomma i framtiden omfattas. Begränsningen ska därutöver vara varaktig. Begränsningar till följd av en skada eller en sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Begränsningar i individens funktionsförmåga som kan förväntas uppkomma i framtiden avser t.ex. <NOBR>hiv-positiva</NOBR> men kan även komma i fråga för andra sjukdomar med progressivt förlopp som t.ex. cancer och MS. Det är i dessa fall fråga om personer som är bärare av sjukdomar som inte inverkar på personens funktionsförmåga men där sjukdomen kan förväntas få sådana effekter i framtiden. Anlag för en sjukdom som kan förväntas leda till nedsättningar i funktionsförmågan omfattas inte. Det är inte heller graden av funktionsnedsättning som är avgörande utan förekomsten av ett funktionshinder. Även felaktigt förmodade funktionshinder omfattas.</P>
<P class="p58 ft4">Diskrimineringsgrunden funktionshinder flyttas över till nya lagen</P>
<P class="p234 ft40">Regeringen ser nu ingen orsak till att ändra på begreppet funktionshinder eller att föreslå någon annan innebörd än den som gäller. Bl.a. mot bakgrund av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> uttalande i <SPAN class="ft50">Chacón </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">Navas-</SPAN>målet</NOBR> finns inte skäl att vidga begreppet till att omfatta även icke varaktiga tillstånd av funktionsnedsättning. Diskrimineringsgrunden funktionshinder bör därmed flyttas över till den nya diskrimineringslagen utan ändring.</P>
<P class="p483 ft3">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">7.7</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">Sexuell läggning</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft8">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft10">Innebörden av begreppet</SPAN></P>
<P class="p484 ft3">Regeringen förslag: Med diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">sexuell läggning </SPAN>avses i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.</P>
<P class="p485 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p486 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget.</P>
<P class="p56 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p234 ft8">Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I direktivet definieras inte innebörden av begreppet. I motiveringen till kommissionens förslag till direktivet anges dock att en klar skiljelinje bör dras mellan sexuell läggning och sexuellt beteende. Enligt kommissionen omfattas enbart sexuell läggning av direktivet. Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p61 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p60 ft8">Diskriminering som har samband med sexuell läggning är förbjuden enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I alla lagarna används begreppet sexuell läggning på ett enhetligt sätt som en samlingsterm för homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Alla individer anses i princip höra till någon av de tre kategorierna heterosexuell, homosexuell eller bisexuell (jfr t.ex. prop. 1997/98:180 s. 20 f.). Detta innebär att alla typer av sexuell läggning och alla individer omfattas av lagarnas skydd.</P>
<P class="p487 ft40">En avgörande distinktion när det gäller begreppsbildningen är skillnaden mellan den sexuella läggningen och sexuellt beteende. Utanför lagarnas skydd faller beteenden och sexuella variationer som finns hos såväl <NOBR>homo-,</NOBR> bi- som heterosexuella personer. I det betänkande som låg till grund för 1999 års lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning beskrevs dessa variationer som uttryck för sexualitet som ligger ”på toppen av” eller går utöver den sexuella läggningen (<SPAN class="ft50">Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning</SPAN>, SOU 1997:175). Pedofili är ett exempel på beteende som faller utanför lagarna. En individ kan alltså ses som t.ex. heterosexuell och pedofil, men däremot kan denne inte ses som enbart pedofil. Detta betyder att en arbetssökande eller arbetstagare som nekas anställning, befordran etc. med hänvisning till den pedofila inriktningen eller pedofila</P>
<P class="p488 ft3">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="p125dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395125x1.jpg/" id="p125img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">handlingar, inte med framgång kan åberopa lagen (se prop. 1997/98:180 Prop. 2007/08:95 s. 20 f.).</P>
<P class="p489 ft8">Vid riksdagsbehandlingen av 1999 års lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning klargjorde arbetsmarknadsutskottet att diskrimineringsförbudet rörande sexuell läggning omfattar sådana beteenden som har ett naturligt samband med den sexuella läggningen såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva tillsammans med någon av samma kön eller att t.ex. söka sig till miljöer där homosexuella möts. Arbetsgivaren ska därför, uttalade utskottet, inte heller kunna freda sig med en invändning av detta slag så länge som beteendet inte har betydelse för anställningen. Utgångspunkten måste enligt utskottets mening vara att beteenden som har ett sådant naturligt samband med den sexuella läggningen, och detta oavsett vilken läggning det är fråga om, endast i mycket speciella fall skulle kunna tillåta några slutsatser om en persons lämplighet för en viss anställning. De nya reglerna skulle annars bara bli ett skenbart skydd. För att arbetsgivaren ska ha framgång med en invändning om att det var beteendet och inte läggningen som styrt hans handlande måste saken således ha relevans för frågan om arbetstagarens eller arbetssökandens lämplighet för arbetet. Även felaktigt förmodad sexuell läggning omfattas av skyddet. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört (bet. 1998/99:AU4, rskr. 1998/99:140).</P>
<P class="p490 ft3">Det finns alltså anledning att hålla isär sådant beteende som är ett naturligt uttryck för eller förlängning av någons sexuella läggning – t.ex. att två personer av samma kön bor ihop – och sådant beteende som inte följer av läggningen. Det förra beteendet, men inte det senare, ska skyddas av diskrimineringslagen. Till exempel ett <NOBR>sado-masochistiskt</NOBR> förhållande är inte knutet till viss sexuell läggning. Det omfattas inte heller av diskrimineringslagen.</P>
<P class="p233 ft4">Diskrimineringsgrunden sexuell läggning flyttas över till nya lagen</P>
<P class="p234 ft8">Ingen remissinstans har invänt mot Diskrimineringskommitténs uppfattning om att det sätt att definiera sexuell läggning som hittills använts i de svenska lagarna stämmer överens med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Det är dessutom tydligt och klart. Med den avgränsning som ovan beskrivits av den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck är förhållandet mellan de båda grunderna klarlagt på ett godtagbart sätt. Därmed finns inte skäl att ändra innebörden av begreppet i den nya lagen. Diskrimineringsgrunden sexuell läggning bör därmed flyttas över till den nya diskrimineringslagen utan ändring.</P>
<P class="p476 ft3"><SPAN class="ft8">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft10">En konsekvent användning i lagstiftningen</SPAN></P>
<P class="p484 ft3">Regeringens förslag: ”Sexuell läggning” ersätter ”homosexuell läggning” i 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken. ”Sexuell läggning” ersätts av ”sexualliv” i 5 § lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården.</P>
<P class="p491 ft3">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p80 ft3">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Ingen har invänt mot förslaget. <SPAN class="ft4">Åklagarmyndigheten </SPAN>har påpekat att ändringarna innebär en förbättring på så vis att lagstiftarens avsikt uttrycks klarare.</P>
<P class="p303 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p123 ft40">Termen <SPAN class="ft50">sexuell läggning </SPAN>förekommer i lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, brottsbalken, lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, sekretesslagen (1980:100), högskolelagen (1992:1434), polisdatalagen (1998:622), lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården och i utlänningslagen (2005:716). Termen <SPAN class="ft50">homosexuell läggning </SPAN>förekommer i brottsbalken. Därtill kommer ett antal förordningar där sexuell läggning används.</P>
<P class="p492 ft5">I lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen om förbud mot diskriminering, lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och i utlänningslagen används termen sexuell läggning på ett enhetligt sätt som en samlingsterm för homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning.</P>
<P class="p357 ft3">I några av de ovan nämnda författningarna hänvisas till andra författningar där termen sexuell läggning definieras. Detta gäller lagen om rättegången i arbetstvister, sekretesslagen och lagen om utstationering av arbetstagare som hänvisar till lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och högskolelagen som hänvisar till lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p96 ft4">Brottsbalken</P>
<P class="p92 ft8">I brottsbalken används sexuell läggning som en samlingsterm för <NOBR>homo-,</NOBR> bi- och heterosexuell läggning i straffstadgandet som gäller hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §) och i den s.k. straffskärpningsregeln (29 kap. 2 § 7). I andra stadganden används däremot en annan terminologi. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken innebär att brottet förolämpning som huvudregel inte får åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt och åtalet avser förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes <SPAN class="ft47">homosexuella läggning </SPAN>(kurs. här).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">126</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Enligt bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken döms en näringsidkare, som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller <SPAN class="ft47">homosexuella läggning </SPAN>(kurs. här), genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. Detsamma gäller den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag. Även den som anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, kan vara gärningsman enligt bestämmelsen.</P>
<P class="p120 ft4">Lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 5 § lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården får uppgifter om en person inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft47">sexuella läggning </SPAN>(kurs. här). Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.</P>
<P class="p78 ft8">I förarbetena till bestämmelsen anges inte vad som avses med sexuell läggning. Enligt förarbetena utgör bestämmelsen ett undantag från det i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) intagna förbudet mot att behandla vissa känsliga personuppgifter. Enligt 13 § personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening samt sådana personuppgifter som rör hälsa eller <SPAN class="ft47">sexualliv </SPAN>(kurs. här). I förarbetena anges att det med hänsyn till den dömde, andra intagna och kriminalvårdens personal är helt nödvändigt att kriminalvården vid placeringen av den dömde får behandla alla uppgifter av betydelse för säkerheten och att det då kan vara nödvändigt att behandla känsliga uppgifter som t.ex. sexuell läggning (prop. 2000/01:126 s. 31).</P>
<P class="p127 ft3">Det framgår inte av förarbetena varför termen sexualliv används i personuppgiftslagen medan lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården använder termen sexuell läggning.</P>
<P class="p73 ft4">Polisdatalagen</P>
<P class="p123 ft8">Polisdatalagen gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten. Enligt 5 § polisdatalagen får uppgifter om en person inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft47">sexuella läggning </SPAN>(kurs. här). Inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) har det utarbetats en departementspromemoria om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43). I promemorian föreslås en ny reglering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">127</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ett konsekvent språkbruk</P>
<P class="p92 ft8">Det är angeläget att termen sexuell läggning används på ett konsekvent sätt i lagstiftningen. Utgångspunkten måste vara att begreppet på samma sätt som i de civilrättsliga diskrimineringslagarna ska användas som en samlingsterm för <NOBR>homo-,</NOBR> <NOBR>bi-,</NOBR> och heterosexuell läggning. Motsvarande krav på enhetlighet bör gälla beteckningarna homosexuell, bisexuell och heterosexuell.</P>
<P class="p78 ft8">Detta sätt att använda begreppet sexuell läggning stämmer överens med vad som uttalades av regeringen i propositionen <SPAN class="ft47">Hets mot folkgrupp m.m</SPAN>. (prop. 2001/02:59). Enligt vad som där anfördes är det angeläget att utvecklingen mot att etablera uttrycket sexuell läggning som en vedertagen lagteknisk term för <NOBR>homo-,</NOBR> bi- och heterosexualitet kan fortsätta, så att uttrycket, nu och framöver, kan användas med denna innebörd på ett enhetligt och konsekvent sätt i lagstiftningen (prop. s. 40). Riksdagen anslöt sig till regeringens mening (bet. 2001/02:KU23, 2002/03:KU7, rskr. 2001/02:234, 2002/03:8).</P>
<P class="p120 ft4">Brottsbalken</P>
<P class="p92 ft8">I brottsbalken används sexuell läggning som en samlingsterm för <NOBR>homo-,</NOBR> bi- och heterosexuell läggning i straffstadgandet som gäller hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §) och i straffskärpningsregeln i 29 kap. 2 § 7. Här behövs inga lagändringar för att uppnå konsekvens och enhetlighet.</P>
<P class="p353 ft40">I andra stadganden används däremot en terminologi som bör ändras. Bestämmelsen om olaga diskriminering (16 kap. 9 §) och den särskilda åtalsbestämmelsen vid förolämpning (5 kap. 5 §) är enligt sina lydelser i dag tillämpliga såvitt avser personer med homosexuell läggning. Ett skäl till att termen homosexuell läggning används i bestämmelserna i stället för sexuell läggning är att uttrycket sexuell läggning under remissbehandlingen vid regleringens tillkomst kritiserades som alltför vitt och obestämt. Det anfördes i förarbetena att det i begreppet ryms böjelser för en rad beteenden som inte rimligen kan skyddas av lagstiftaren och varav vissa till och med är straffbara (se prop. 1986/87:124 s. 37 och bet. SoU 1986/87:31 s. 10 och 11). Dessa uttalanden får ses mot bakgrund av då gällande förhållanden. Sedan dess har – vid sidan av andra förändringar i samhället – begreppet sexuell</P>
<P class="p493 ft8">läggning införts i såväl regeringsformen som diskrimineringslagstiftningen och brottsbalken. Begreppets innebörd får numera anses vedertagen. Således är det klart att straffbara böjelser eller beteenden inte har med begreppet sexuell läggning att göra.</P>
<P class="p78 ft40">Strafflagstiftningen bör vara heltäckande och klart ge uttryck för avståndstagande från oacceptabelt handlande. Heterosexuella och bisexuella bör åtnjuta samma straffrättsliga skydd mot diskriminering som homosexuella. Även bisexuell och heterosexuell läggning bör alltså omfattas av regleringen i 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken på samma sätt som redan i dag gäller i 16 kap. 8 § och 29 kap. 2 § 7. Regeringen anser således att termen homosexuell läggning bör ersättas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">128</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<P class="p362 ft3">med sexuell läggning i 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken. På detta Prop. 2007/08:95 sätt markeras att alla människor skyddas på ett likartat sätt oavsett</P>
<P class="p20 ft3">sexuell läggning.</P>
<P class="p73 ft4">Lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</P>
<P class="p453 ft40">Diskrimineringskommittén konstaterar att 5 § lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården i dag är utformad så att begreppet sexuell läggning använts på ett sätt som knappast är förenligt med den innebörd som begreppet har i annan lagstiftning. Begreppet tycks här i stället snarast ta sikte på sådana sexuella beteenden – exempelvis pedofili</P>
<P class="p494 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft23">som kan vara av betydelse vid utredningen av vissa typer av brott eller för upprätthållande av säkerheten inom kriminalvården. Kommittén föreslår därför att sexuell läggning byts ut mot ”sexualliv”.</SPAN></P>
<P class="p495 ft5">Mot detta har ingen remissinstans rest någon invändning. Även regeringen ansluter sig till kommitténs förslag.</P>
<P class="p104 ft8">Regeringen har under senare tid i olika s.k. registerlagar sökt modernisera språkbruket på så sätt att ordet ”oundgängligen” [nödvändigt] ersatts av ”absolut”. Några exempel är lagen (2007:258) om</P>
<P class="p415 ft5">behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet (jfr t.ex. prop. 2006/07:46 s. 123). Även i lagen om behandling av personuppgifter inom kriminalvården bör en sådan språklig modernisering göras. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.</P>
<P class="p86 ft4">Polisdatalagen</P>
<P class="p496 ft5">Polisdatalagen omfattades inte av Diskrimineringskommitténs uppdrag. Kommittén har därför inte lämnat något förslag såvitt avser den lagen men har ändå pekat på att det är otillfredsställande med en ordning där begreppet ”sexuell läggning” står kvar i lagen med en enligt kommitténs mening annan betydelse än i övrig lagstiftning. I departementspromemorian <SPAN class="ft4">Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet </SPAN>(Ds 2007:43) föreslås en ny lag och i denna används begreppet ”sexualliv” i stället för ”sexuell läggning”. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td133"><P class="p3 ft28">7.8</P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p497 ft28">Ålder</P></TD>
<TD class="tr9 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td172"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td173"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">Regeringens förslag: Med diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">ålder </SPAN>avses i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td176"><P class="p23 ft3">diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.</P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td177"><P class="p22 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har inte föreslagit</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">någon legaldefinition av ålder.</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td177"><P class="p22 ft5">Remissinstanserna: De flesta välkomnar att ålder införs som</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p22 ft4"><SPAN class="ft5">diskrimineringsgrund. </SPAN>Socialstyrelsen <SPAN class="ft5">och </SPAN>Barnombudsmannen <SPAN class="ft5">har</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p22 ft3">menat att en definition av diskrimineringsgrunden bör införas i lagen.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td118"><P class="p13 ft3">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3"><SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser att ålder som diskrimineringsgrund bör anstå i avvaktan på en precisering och utredning av i vilka sammanhang begreppet åldersdiskriminering skulle kunna användas och hur detta kan lagregleras.</P>
<P class="p120 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p498 ft8"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p499 ft3">Syftet med arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är att fastställa en allmän ram för bekämpning av diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, för att principen om likabehandling ska kunna genomföras i medlemsstaterna (artikel 1).</P>
<P class="p80 ft5">Direktivets diskrimineringsförbud gäller för bl.a. diskrimineringsgrunden ålder. Direktivet innehåller ingen definition av begreppet.</P>
<P class="p83 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p94 ft4">De svenska diskrimineringslagarna, m.m.</P>
<P class="p92 ft40">Det saknas i dag uttryckliga förbud mot diskriminering som har samband med ålder i svensk rätt. I andra lagar finns däremot bestämmelser som tar hänsyn till personers ålder. Ett exempel är lagen (1982:80) om anställningsskydd som i flera avseenden har särskilda bestämmelser om äldre arbetstagare. Lagen innehåller dock inget diskrimineringsförbud.</P>
<P class="p86 ft4">Ålder – en ny diskrimineringsgrund</P>
<P class="p123 ft40">För att arbetslivsdirektivet ska genomföras krävs att diskriminering som har samband med ålder förbjuds såvitt avser arbetslivet i vid mening. Det är alltså inte möjligt att avvakta ytterligare utredning om begreppets innebörd. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> är som Diskrimineringskommittén anmärker förhållandevis kortfattat i frågan om vad som avses med den nya diskrimineringsgrunden. Någon definition av ”ålder” ges inte. Direktivet anger endast indirekt att både hög och låg ålder skyddas. Det görs genom att artikel 6.1 a) refererar till både ungdomar och äldre arbetstagare.</P>
<P class="p500 ft5">Regeringen anser att den naturliga tolkningen av ålder i sammanhanget är att den nya diskrimineringsgrunden ska ta sikte på en fysisk persons levnadsålder, räknad från hans eller hennes födelse. Därmed omfattas både barn, ungdom och äldre utan att det finns vare sig en nedre eller övre åldersgräns. Man kan således säga att alla omfattas av diskrimineringsgrunden; alla har ju en ålder. Det är en annan sak att behovet av skydd typiskt sett kan vara olika för olika åldrar, och att diskrimineringsförbuden i praktiken kan komma att ha olika betydelse för t.ex. äldre än för yngre.</P>
<P class="p361 ft8">Diskrimineringskommittén har inte ansett att innebörden av den nya diskrimineringsgrunden behöver närmare anges genom en legaldefinition. Lika med bl.a. <SPAN class="ft47">Socialstyrelsen </SPAN>anser dock regeringen att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">130</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<P class="p333 ft3">en definition kan vara av godo. Ålder kan lämpligen definieras som Prop. 2007/08:95 någons uppnådda levnadslängd. Härigenom markeras att fråga är om</P>
<P class="p455 ft8">livslängd räknad från en individs födelse till en viss tidpunkt, och att både unga och äldre människor omfattas. Av definitionen följer också att endast fysiska personer omfattas; juridiska personer faller utanför.</P>
<P class="p335 ft3">Regeringen behandlar särskilda frågor om hur bedömningen ska göras av när åldersdiskriminering är för handen i avsnitt 8 och i författningskommentaren till 1 kap. 4 § och de enskilda diskrimineringsförbuden (se avsnitt 19.1). Undantag från förbudet mot åldersdiskriminering behandlas särskilt i avsnitt 8.1.5, 8.2.4, 8.3.2 och <NOBR>8.6–8.11.</NOBR></P>
<P class="p501 ft3">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">8 Diskrimineringsförbuden</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">8.1</SPAN><SPAN class="ft27">Arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft10">Diskrimineringsförbud för arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p502 ft3">Regeringens förslag: En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">är arbetstagare,</SPAN></P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon av de angivna kategorierna ska likställas med arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p504 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak till största delen med regeringens. Kommittén har dock föreslagit följande lydelse. ”Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder av arbetssökande eller arbetstagare, är förbjuden för arbetsgivare i fråga om</P>
<P class="p505 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft80">anställning, uttagning till anställningsintervju eller andra åtgärder under ett anställningsförfarande,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">befordran,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft81">löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft23">arbetsledning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft24">uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd,</SPAN></P>
<P class="p149 ft5">och</P>
<P class="p506 ft8"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft46">annat bemötande på arbetsplatsen eller i samband med arbetet. Förbudet i första stycket 4, 7 och 9 gäller också i förhållande till den</SPAN></P>
<P class="p238 ft5">som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När förbudet tillämpas ska den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet utförs anses som arbetsgivare.”</P>
<P class="p111 ft3">Kommittén har inte heller föreslagit att <NOBR>PRAO-elever</NOBR> och motsvarande ska kunna åberopa förbudet.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot att ett diskrimineringsförbud för arbetsgivare ska finnas i lagen. De flesta godtar också kommitténs förslag till diskrimineringsförbud. Flera, däribland <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO</SPAN>) och <SPAN class="ft47">Arbetslivsinstitutet</SPAN>, har dock anfört att kommittén formulerat diskrimineringsförbudet på ett onödigt detaljerat sätt. HomO anser också</P>
<P class="p149 ft62">att förbudets tillämpningsområde bör vidgas så att även ”den som står till</P>
<P class="p71 ft3">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p137 ft3">förfogande för att utföra arbete” på en arbetsplats och ”andra jämförbara Prop. 2007/08:95 personer” ska kunna åberopa förbudet. Enligt <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>– som i</P>
<P class="p238 ft5">övrigt inte har någon erinran mot förslaget – är det tveksamt, lagtekniskt sett, om kommitténs förslag i den del som avser ”annat bemötande på arbetsplatsen eller i samband med arbetet” omfattar sexuella trakasserier eftersom diskrimineringsförbudet gäller endast när det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier inte förutsätter ett samband med kön.</P>
<P class="p148 ft4"><SPAN class="ft3">Ett fåtal har yttrat sig särskilt om trakasserier mellan arbetstagare. Bl.a. </SPAN>Arbetsdomstolen <SPAN class="ft3">instämmer i kommitténs bedömning att diskrimineringsförbudet inte bör omfatta sådana. Några – såsom </SPAN>Svenskt Näringsliv och Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft3">– har förordat att trakasserier mellan arbetstagare ska omfattas av lagen.</SPAN></P>
<P class="p112 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p115 ft3">Enligt likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är diskriminering förbjuden i fråga om</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">villkor för tillträde till anställning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran,</SPAN></P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik, och i fråga om</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägning, avskedande och löner (artikel 3).</SPAN></P>
<P class="p51 ft3">Direktiven medger vissa undantag från diskrimineringsförbudet. Dessa behandlas i avsnitt <NOBR>8.1.3–5.</NOBR></P>
<P class="p48 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p236 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p140 ft5"><NOBR>EG-direktivens</NOBR> diskrimineringsförbud för arbetsgivare har, såvitt avser diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning, genomförts bl.a. genom bestämmelser i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.</P>
<P class="p507 ft3">Enligt 17 § jämställdhetslagen och 10, 5 respektive 5 §§ 1999 års lagar är diskriminering förbjuden när arbetsgivaren</P>
<P class="p508 ft3">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p509 ft83"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft82">beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft84">beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,</SPAN></P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft84">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft84">beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft84">tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p512 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft84">leder och fördelar arbetet, eller</SPAN></P>
<P class="p513 ft3"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft84">säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p452 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ett diskrimineringsförbud för arbetsgivare</P>
<P class="p325 ft5">Att arbetsgivare ska vara förbjudna att diskriminera arbetssökande och arbetstagare följer av de tre <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> direktivet mot etnisk diskriminering, arbetslivsdirektivet och likabehandlingsdirektivet. EG- direktiven anses genomförda genom jämställdhetslagen och de andra lagarna. Arbetslivet, i betydelsen förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, var det första område som reglerades i diskrimineringslagstiftningen. Det är självklart att den nya lagen ska innehålla ett motsvarande förbud för arbetsgivare, som bygger på EG- rätten och erfarenheterna från de nuvarande lagarna.</P>
<P class="p439 ft4">En höjd ambitionsnivå</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringsförbudet måste utformas så att <NOBR>EG-rättens</NOBR> förpliktelser även fortsatt iakttas. Det är dock inte nog. Det är regeringens ambition att förbudet ska säkerställa ett skydd mot diskriminering som överträffar den nivå som hittills gällt i landet. Den nya lagen föreslås därför innehålla ett diskrimineringsförbud som motsvarar det materiella tillämpningsområdet för <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och de hittills gällande diskrimineringslagarna och som därutöver är heltäckande i den meningen att det inte finns någon risk för att någon skyddsvärd aspekt av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare faller utanför.</P>
<P class="p302 ft40">Den höjda ambitionsnivån tar sig konkret uttryck i att regleringen föreslås gälla för nya diskrimineringsgrunder, att diskrimineringsförbudet ska gälla även den som gör en förfrågan om arbete och att praktikanter och inhyrd eller inlånad arbetskraft ska skyddas mot diskriminering på ett mer effektivt sätt än enligt de nuvarande lagarna. Dessutom föreslås diskrimineringsförbudet gälla utan begränsning till vissa angivna situationer. Regeringen föreslår vidare att det i lagen tydliggörs vilka som företräder arbetsgivaren på så sätt att de när diskrimineringsförbudet tillämpas ska likställas med arbetsgivaren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">134</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Närmare uttalanden om förbudets tillämpningsområde i övrigt redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 1 § första stycket i den nya lagen (avsnitt 19.1).</P>
<P class="p73 ft4">Diskrimineringsgrunderna</P>
<P class="p123 ft8">Regeringens utgångspunkt är att diskrimineringsgrunderna ska behandlas så lika som möjligt (avsnitt 6.1). I fråga om ålder finns dessutom krav på diskrimineringsförbud enligt <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Förbudet bör därför gälla för de diskrimineringsgrunder som hittills omfattats, med tillägg för de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder (se avsnitt 7 om diskrimineringsgrunderna).</P>
<P class="p86 ft4">Arbetstagare, arbetssökande och den som gör en förfrågan</P>
<P class="p92 ft40">Förbudet bör gälla i förhållande till arbetssökande och arbetstagare på samma sätt som i dag. Som arbetssökande anses den som tydligt gett tillkänna att han eller hon sökt en anställning. Utöver arbetssökande bör också den som gör en förfrågan hos en arbetsgivare om det finns någon ledig anställning att söka kunna åberopa diskrimineringsförbudet. Detta är något nytt i förhållande till gällande lag, och det motiveras av regeringens bedömning att inte är ovanligt att personer med utländsk bakgrund möts med negativa besked vid förfrågningar om arbete t.ex. per telefon. Att en person av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna på så sätt ”sållas bort” i ett tidigt skede av ett ansökningsförfarande eller innan ens en ansökan gjorts, bör anses utgöra diskriminering. Detta bör gälla oavsett om den som gör förfrågan i efterhand kan konstateras ha sådana meriter att han eller hon verkligen skulle ha kunnat komma i fråga för en anställning om en ansökan prövats. Alla som gör en förfrågan om arbete bör oavsett meriter anses vara i en jämförbar situation så till vida att de ska kunna räkna med ett korrekt bemötande och att deras förfrågningar behandlas utan att någon av diskrimineringsgrunderna tillmäts betydelse.</P>
<P class="p514 ft4">Praktikanter</P>
<P class="p92 ft40">De nuvarande diskrimineringsförbuden gäller delvis i relationen mellan å ena sidan en arbetsgivare (eller ett värdföretag, dvs. den som utan att vara arbetsgivare i formell mening tar emot någon för praktik eller motsvarande) och å andra sidan personer som utan att vara anställda på arbetsplatsen söker eller fullgör yrkespraktik. Det har framhållits i tidigare förarbeten att med yrkespraktik avses i huvudsak studenter som under studierna fullgör praktik. Med anledning av bl.a. synpunkter under remissbehandlingen vill regeringen göra klart att förutom studenter bör också de som tar del av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik eller annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet med inslag av yrkespraktik kunna åberopa förbudet. Arbetsmarknadspraktikanter i den mening som avses inom arbetsmarknadspolitiken omfattas således både av den aktuella förbudsregeln och av det skydd mot diskriminering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">135</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">som regeringen föreslår inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet (se avsnitt 8.3).</P>
<P class="p80 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo) <SPAN class="ft3">har föreslagit att diskrimineringsförbudet jämte yrkespraktikanter ska gälla även för vad HomO benämner </SPAN><SPAN class="ft85">”</SPAN><SPAN class="ft3">andra jämförbara personer”. På så sätt skulle enligt HomO bl.a. även PRAO- elever kunna åberopa diskrimineringsförbudet.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Praktisk arbetslivsorientering i grundskolan (PRAO) är en orientering och en möjlighet för skolungdom att få en inblick i arbetslivet. Kopplingen till arbetslivet i betydelsen förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är inte så nära och stark att det är naturligt att se PRAO som yrkespraktik i direktivens mening. Men den elev i grundskolan som genomgår PRAO finns ändå på en arbetsplats under några veckor och står då i realiteten under tillsyn och ledning av den som leder och fördelar arbetet där; alltså den som är arbetsgivare för dem som är anställda där. Det är rimligt att den unge i detta skeende kan åberopa det diskrimineringsförbud som gäller för arbetsgivare. Om en skola missgynnar en elev när det gäller att hitta lämplig <NOBR>PRAO-plats</NOBR> bör diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet gälla. Skolan kan däremot inte ta ansvar för att eleven inte utsätts för trakasserier eller annan diskriminering under praktiktiden på arbetsplatsen. För sådan diskriminering som inträffar på arbetsplatsen under förhållanden som skolan inte kan utöva något bestämmande inflytande över, bör diskrimineringsförbudet för arbetsgivare gälla (jfr vidare avsnitt 8.2 om</P>
<P class="p72 ft5">diskrimineringsförbud för utbildningsanordnare och författningskommentaren till 2 kap. 1 § respektive 5 § i den nya lagen; avsnitt 19.1). Detsamma bör gälla för s.k. arbetsplatsförlagd utbildning enligt gymnasieförordningen (1992:394). Med arbetsplatsförlagd utbildning avses kursplanestyrd utbildning på ett program i gymnasieskolan som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Detta synsätt avviker från vad som tidigare gällt enligt de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna (jfr prop. 2002/03:65 s. 178).</P>
<P class="p360 ft8">Det enklaste sättet att i lagtexten uttrycka det på detta sätt utvidgade skyddet mot diskriminering är att låta diskrimineringsförbudet avse ”praktik” i stället för som hittills ”yrkespraktik”.</P>
<P class="p303 ft4">Inhyrd eller inlånad arbetskraft</P>
<P class="p92 ft8">Med inhyrd eller inlånad arbetskraft avses bl.a. personal från bemanningsföretag. Några diskrimineringsförbud som kan åberopas av inhyrd eller inlånad personal finns inte i de nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringslagarna. Diskrimineringskommittén har föreslagit att bristen ska åtgärdas genom att diskrimineringsförbudet utökas till att omfatta även inhyrd eller inlånad arbetskraft. Regeringen ansluter sig till detta synsätt. Fullt ut kan dock inte en arbetsgivare ansvara för inhyrd eller inlånad arbetskrafts villkor. Exempelvis bestäms lönen för någon som är anställd hos ett bemanningsföretag av bemanningsförtaget och inte av den hos vilken den inhyrde eller inlånade personen under en tid utför arbete. Detsamma gäller utbildning och annan kompetensutveckling. Diskrimineringsförbudet kan därför för dessa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">136</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">kategorier gälla endast i den utsträckning som kundföretaget disponerar över de faktiska och rättsliga förhållandena. Normalt får det anses att den som leder och fördelar arbetet på en arbetsplats har ett bestämmande inflytande över frågor såsom anlitande och mottagande av arbetskraften, arbetsledningen och när det gäller skyddet mot trakasserier och sexuella trakasserier. I den typen av frågor bör alltså diskrimineringsförbudet gälla gentemot kundföretaget. I frågor såsom löne- och andra anställningsvillkor eller utbildning får den anställde rikta sin talan mot sin egentlige arbetsgivare, dvs. bemanningsföretaget eller den som annars är part i anställningsavtalet.</P>
<P class="p515 ft4">Den som står till förfogande för att utföra arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft</P>
<P class="p123 ft40"><SPAN class="ft50">HomO </SPAN>har vidare föreslagit att även ”den som står till förfogande för att utföra arbete” som inhyrd eller inlånad arbetskraft bör omfattas av skyddet mot diskriminering. På så sätt skulle även skedet innan någon faktiskt påbörjar arbete som inhyrd eller inlånad omfattas av regleringen. Det kan gälla t.ex. att en arbetsgivare väljer bort vissa anställda hos bemanningsföretag på grund av etnisk tillhörighet eller kön. Regeringen delar uppfattningen att det är rimligt att diskrimineringsförbudet omfattar den situationen. Förbudet bör därför utformas så som HomO föreslagit.</P>
<P class="p86 ft4">Vem som är arbetsgivare</P>
<P class="p92 ft40">I jämställdhetslagens nuvarande bestämmelse om repressalier finns en regel som klargör att den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta om arbetstagares förhållanden ska likställas med arbetsgivaren när förbudet tillämpas (22 §). Bakgrunden är att det ansetts finnas ett behov av att precisera vilka personer – vilka arbetstagare hos en arbetsgivare – som är att uppfatta som arbetsgivarrepresentanter på så sätt att deras handlande binder arbetsgivaren. Frågan är inte enbart teoretisk. I exempelvis Arbetsdomstolens avgörande AD 2007 nr 45 ställdes den på sin spets (jfr också AD 2007 nr 16).</P>
<P class="p516 ft8">Om en arbetsgivare på något sätt delegerat sin beslutanderätt eller arbetsgivarfunktionen till någon är det klart att denne ”är” arbetsgivaren på så sätt att hans eller hennes ageranden är att likställa med arbetsgivarens handlande. Det naturliga är att arbetsgivarens ansvar för diskriminering, och repressalier (se avsnitt 10), därutöver omfattar också handlandet hos var och en av de personer som getts en ledande ställning över andra och vars beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka enskilda arbetssökandes eller arbetstagares arbetsförhållanden eller villkor. Detta bör komma till uttryck i lagtexten (jfr motsvarande bedömning i prop. 1990/91:113 s. 181 f.).</P>
<P class="p120 ft4">Särskilt om headhunters m.m.</P>
<P class="p92 ft8">I de fall en arbetsgivare anlitar s.k. headhunters eller särskilda rekryteringsföretag kan det tänkas inträffa att arbetssökande väljs bort på ett sätt som innebär diskriminering. Också sådana förfaranden bör</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">137</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">omfattas av diskrimineringsförbudet och arbetsgivaren bör alltså kunna göras ansvarig i förhållande till en arbetssökande. Det får sedan ankomma på arbetsgivaren att i sin tur vända sig till sin avtalspart och regressvis söka ersättning. En sådan ordning innebär att en arbetsgivare inte kan kringgå diskrimineringsförbudet genom att t.ex. uppdra åt ett rekryteringsföretag att sköta en rekrytering och därvid ge direktiv att sålla bort arbetssökande t.ex. av ena könet eller av viss etnisk tillhörighet. Motsvarande har ansetts gälla enligt 1999 års arbetsrättsliga lagar (jfr prop. 1997/98:177 s. 32).</P>
<P class="p439 ft4">Hur diskrimineringsförbudet bör formuleras</P>
<P class="p123 ft8">De hittills gällande arbetsrättsliga diskrimineringslagarna anger diskrimineringsförbudens materiella tillämpningsområde i sju detaljerade punkter. I dessa räknas upp i vilka konkreta situationer diskrimineringsförbuden gäller. Utöver dessa sju punkter har nu Diskrimineringskommittén föreslagit att tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet ska kompletteras med en bestämmelse om att arbetsgivarrepresentanter i det allmänna bemötandet av arbetstagarna inte får agera på ett kränkande sätt (den nya p. 9, ”annat bemötande på arbetsplatsen eller i samband med arbetet”). Det kan gälla t.ex. umgänget vid raster eller pauser då inslaget av arbetsledning (nuvarande p. 6) eller tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor (p. 5) inte är framträdande. Flera remissinstanser har invänt mot kommitténs förslag om att den lagstiftningstekniken ska användas även i den nya lagen. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anmärker att den kasuistiska – på specifika fall inriktade – lagstiftningstekniken står i bjärt kontrast till den som används i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, vilken kommittén borde ha använt i stället. HomO påpekar också att Diskrimineringskommittén själv uttalat att det är ett problem att det kan förekomma diskriminering i sammanhang som är skyddsvärda men som kan vara svåra att tolka in under någon av punkterna i paragrafen. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) </SPAN>anser att kommitténs förslag är alltför snävt utformat. Reglerna är enligt DO oöverskådliga och svårtillämpbara i praktiken och ett mer generellt förbud mot diskriminering vore att föredra. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>har samma uppfattning. Även <SPAN class="ft47">Arbetslivsinstitutet (ALI) </SPAN>föreslår att kommitténs förslag förenklas.</P>
<P class="p469 ft40">Även regeringen anser att det finns skäl att förenkla och korta ned lydelsen av det diskrimineringsförbud som gäller arbetsgivare. De hittillsvarande diskrimineringsförbuden i jämställdhetslagen och 1999 års lagar utformades för att vara heltäckande och tydliga. Denna i sig positiva ansats har medfört att paragraferna blivit detaljerade och ganska svåröverskådliga. Uppräkningen av vilka förfaranden som omfattas av</P>
<P class="p517 ft40">diskrimineringsförbudet kan vålla gränsdragnings- och tolkningsproblem. Om någon i sig skyddsvärd situation inte anses kunna läsas in under någon av punkterna uppfattas förbudet som alltför snävt. Paragraferna har också en tendens att över tid växa i omfång. Om det finns situationer som inte tycks kunna inordnas i någon av punkterna är det nödvändigt att bestämmelserna ändras för att säkerställa ett fullgott</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">138</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">diskrimineringsskydd. Sedan regleringens tillkomst 1999 har lagändringar av den arten gjorts per den 1 juli 2003, då ”yrkespraktik” och ”annan utbildning” fördes in i paragrafen (se prop. 2002/03:65 s. 221 f.). Det förslag Diskrimineringskommittén nu lagt fram och som rör ”annat bemötande på arbetsplatsen eller i samband med arbetet” är ett ytterligare exempel på att en situation som bör täckas av diskrimineringsförbudet antagits falla utanför det skyddade området.</P>
<P class="p80 ft5">Kommittén har för andra samhällsområden än arbetslivet föreslagit diskrimineringsförbud som har 2003 års lag om förbud mot diskriminering som lagteknisk förebild. Intresset av en enhetlig lagstiftningsteknik inom lagen talar för att diskrimineringsförbudet som gäller arbetsgivare utformas på samma sätt. Regeringen anser alltså att den mer generellt hållna lagstiftningstekniken bör användas även i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.</P>
<P class="p352 ft8">Avsikten är att diskrimineringsförbudet ska täcka alla situationer som kan uppkomma mellan en arbetsgivare och en arbetssökande eller arbetstagare på en arbetsplats eller över huvud taget i samband med anställningen. Som <SPAN class="ft47">ALI </SPAN>uttryckt saken ska diskriminering vara förbjuden i fråga om ingående och avslutande av anställning, i fråga om löne- och anställningsvillkor samt i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i övrigt. Dessutom ska enligt regeringens förslag även den som gör en förfrågan om arbete kunna åberopa diskrimineringsförbudet. Detta kan – med den sortens språkliga utformning som använts i 2003 års lag om förbud mot diskriminering – enkelt uttryckas som att en arbetsgivare inte får diskriminera en arbetstagare eller den som gör en förfrågan om eller söker arbete. Därtill kan anges att en arbetsgivare inte heller får diskriminera den som söker eller fullgör praktik, eller den som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Med en sådan formulering fångar lagtexten in alla relevanta situationer då ett diskrimineringsförbud bör gälla. Man slipper också dra gränsen mellan vad som t.ex. är arbetsledning (p. 7), annan ingripande åtgärd (p. 8) och annat bemötande på arbetsplatsen (p. 9 i kommitténs förslag). Eftersom alla situationer då en arbetsgivare och en arbetssökande eller arbetstagare möts i arbetet omfattas, bör den generella lydelsen inte innebära problem med förutsebarhet för arbetsgivare.</P>
<P class="p481 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p123 ft8">Kommissionen anförde i förslaget till arbetslivsdirektivet att en studie i elva europeiska länder visar att det finns fem slag av diskriminerande åtgärder på arbetsmarknadsområdet som särskilt drabbar äldre. Dessa åtgärder är förlust av arbete, diskriminering vid nyanställning, utestängning från särskilda arbetslöshetsåtgärder, utestängning från utbildning och diskriminering vid pensionering (KOM [1999] 565 slutlig s. 3). Konkreta exempel på detta är enligt kommissionen framför allt högsta åldersgränser för rekrytering, begränsningar av äldre arbetstagares rätt till utbildning i ny teknik, rätten till befordran och uppsägning av äldre arbetstagare inom ramen för omstruktureringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">139</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Regeringens utgångspunkt är att diskrimineringsförbudet ska träffa de beskrivna typerna av situationer. Samtidigt förenas diskrimineringsförbudet som gäller ålder i regeringens förslag med vissa undantag. Den faktiska verkan av förbudet blir därför klar först när huvudregeln – diskrimineringsförbudet – ställs mot de undantag från förbudet som den nationella lagstiftningen anger inom ramen för vad direktivet medger. Frågan om undantagens utformning är således central för diskrimineringsförbudets praktiska funktion. Undantagen från diskrimineringsförbudet som avser ålder behandlas i avsnitten 8.1.3 och framför allt 8.1.5.</P>
<P class="p400 ft4">Särskilt om platsannonser</P>
<P class="p92 ft40">Endast den som ansökt om eller gjort en förfrågan om arbete föreslås kunna åberopa diskrimineringsförbudet. En arbetsgivare kan därför normalt i en platsannons ange önskemål om arbetssökandes kön, etniska tillhörighet, ålder etc. utan att detta i sig träffas av diskrimineringsförbudet. I fråga om kön och etnisk tillhörighet kan arbetsgivarens agerande komma att ifrågasättas med utgångspunkt i lagens bestämmelser om aktiva åtgärder, men dessa bestämmelser handlar i princip inte om diskriminering av någon enskild individ. Om någon efter att en sådan annons publicerats söker ett arbete kan saken ställa sig annorlunda. Då kan en annons där arbetsgivaren söker t.ex. någon av det ena könet eller där ålderspreferenser anges, få betydelse vid bedömningen av om diskriminering förekommit vid det efterkommande anställningsbeslutet eller annars under rekryteringsförfarandet. Annonsen kan få betydelse som bevisning om att arbetsgivaren valt bort sökande.</P>
<P class="p518 ft4">Särskilt om instruktioner att diskriminera</P>
<P class="p129 ft5">Vad som menas med den form av diskriminering som benämns instruktioner att diskriminera har behandlats i avsnitt 6.5 och i författningskommentaren till 1 kap. 4 § i den nya lagen (avsnitt 19.1). Enligt jämställdhetslagen och 1999 års arbetsrättsliga lagar får en arbetsgivare inte lämna order eller instruktioner till en arbetstagare om diskriminering av en person genom direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller trakasserier och såvitt avser jämställdhetslagen även genom sexuella trakasserier.</P>
<P class="p361 ft8">Den personkrets som skyddas av förbudet mot instruktioner i de nuvarande lagarna är de som skyddas av diskrimineringsförbuden i övrigt. Den som utan att vara anställd utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft kan därför enligt nuvarande lag inte för egen del åberopa bestämmelserna om han eller hon blir utsatt för att arbetsgivare lämnar diskriminerande instruktioner åt en arbetstagare med innebörden att denne ska diskriminera den inhyrde eller inlånade. Visserligen gör sig arbetsgivaren i det exemplet skyldig till instruktioner att diskriminera, men den inhyrde kan som reglerna i dag är utformade inte begära skadestånd eftersom han eller hon inte omfattas av skyddet mot diskriminering. Det är inte heller förbjudet att arbetsgivaren lämnar ordern eller instruktionen till den som hyrts in eller lånats in med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">140</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">avsikten att denne ska utsätta någon annan för diskriminering. Det betyder att den inhyrde på ”arbetsgivarens” uppdrag kan diskriminera någon som är anställd hos arbetsgivaren eller en annan inhyrd eller inlånad person eller en arbetsmarknadspraktikant, utan att diskrimineringsförbudet blir tillämpligt. Varken arbetsgivaren eller den som verkställer ordern kan i det fallet ställas till svars. I praktiken kan med den nuvarande ordningen en arbetsgivare kringgå diskrimineringsförbudet som gäller till arbetstagares förmån genom att rikta instruktionen om diskriminering till den som är inhyrd eller inlånad.</P>
<P class="p302 ft8">Kommittén har mot denna bakgrund föreslagit att diskrimineringsskyddet ska förstärkas. Den ena förstärkningen gäller instruktioner som lämnas till en arbetstagare och som är avsedda att leda till att tillfälligt anlitad personal utsätts för diskriminering. En andra förstärkning gäller instruktioner till inhyrd eller inlånad arbetskraft där avsikten är att någon annan ska diskrimineras.</P>
<P class="p78 ft40">Regeringen ansluter sig till vad kommittén anfört. Inhyrd eller inlånad arbetskraft utför arbete på arbetsplatsen och står under arbetsgivarens eller värdföretagets arbetsledning på väsentligen samma sätt som de som är anställda där. Dessa personer bör därför omfattas av regleringen på samma sätt som arbetstagare. Därtill kommer ytterligare en situation som bör anses skyddsvärd. Den gäller det fall att en arbetsgivare lämnar en instruktion till Arbetsförmedlingen eller ett bemanningsföretag som åtagit sig att förse arbetsgivaren med arbetskraft. En diskriminerande instruktion kan i det sammanhanget innebära t.ex. att arbetssökande med viss etnisk tillhörighet ska väljas bort i Arbetsförmedlingens eller bemanningsföretagets arbete med att välja ut lämpliga sökande till den arbetsgivaren. Inte heller sådana instruktioner bör vara tillåtna.</P>
<P class="p424 ft8">Med den avfattning som definitionen av instruktioner att diskriminera och diskrimineringsförbudet för arbetsgivare har i regeringens förslag kommer dessa situationer att omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p303 ft4">Trakasserier mellan arbetstagare</P>
<P class="p74 ft3">Trakasserier är en form av diskriminering. De nuvarande diskrimineringslagarna utgår från att diskrimineringsförbuden i arbetslivet innebär skyldigheter för arbetsgivare. Vad som kan förekomma mellan arbetstagare som inte kan uppfattas som arbetsgivarföreträdare omfattas inte av lagarna.</P>
<P class="p77 ft40">I flera lagstiftningsärenden har diskuterats om inte trakasserier mellan arbetstagare generellt borde omfattas av regleringen. Regeringen och riksdagen har hittills inte ansett det. Diskrimineringskommittén anser för sin del att de aktuella <NOBR>EG-direktiven</NOBR> inte kräver det och att ett sådant förbud inte heller vore ändamålsenligt. Kommittén hänvisar här till vad som uttalats i tidigare lagstiftningsärenden, bl.a. att det kan antas vara mest effektivt att ansvaret för att ingripa mot trakasserier åvilar arbetsgivaren, att alternativet att arbetskamrater för talan i domstol mot varandra inte är tilltalande och att trakasserier mellan arbetskamrater i vissa fall kan behandlas i straffrättslig ordning, dvs. av rättsväsendet. Det finns alltså redan en möjlighet att utkräva ett personligt ansvar av den som utsätter en kollega på arbetsplatsen för t.ex. ofredande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">141</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="p142dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395142x1.jpg/" id="p142img1">
</DIV>
<P class="p454 ft4"><SPAN class="ft3">Några remissinstanser har invänt mot kommitténs resonemang. Prop. 2007/08:95 </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft3">anser att det finns skäl att</SPAN></P>
<P class="p455 ft8">utvidga förbudet till att omfatta också trakasserier mellan arbetstagare, i första hand därför att ett sådant förbud skulle leda till att den enskilde individen görs ansvarig för sina handlingar, vilket ökar tydligheten. <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>framhåller som sin mening att trakasserier motverkas effektivare om det är den som vidtar den trakasserande åtgärden som drabbas av en påföljd i stället för dennes arbetsgivare. Enligt <SPAN class="ft47">HomO </SPAN>hade det varit önskvärt att Diskrimineringskommittén tagit upp frågan om det är möjligt och lämpligt att ålägga arbetsgivaren ett direkt skadeståndsansvar för trakasserier mellan arbetstagare, men med en möjlighet att undgå ansvar för det fall arbetsgivaren kan visa att han eller hon vidtagit alla rimliga åtgärder för att förebygga och förhindra förekomsten av sådana trakasserier.</P>
<P class="p339 ft5">Regeringen håller det inte för uteslutet att ett förbud mot trakasserier mellan arbetstagare på sikt kan komma att omfattas av diskrimineringslagstiftningen. För närvarande kan dock konstateras att Diskrimineringskommitténs betänkande och vad som tidigare förekommit i frågan inte utgör tillräckligt beredningsunderlag för en sådan reglering. Flera frågor är obesvarade. Det gäller t.ex. relationen till den grundlagsfästa yttrandefriheten, arbetsgivares ansvar för</P>
<P class="p519 ft3">arbetstagares skadevållande handlingar (principalansvaret), ombudsmannatillsynen och de båda arbetstagarnas rättssäkerhet under utredningen (jfr prop. 2002/03:65 s. 182). Regeringen kommer att överväga frågans vidare behandling.</P>
<P class="p520 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft10">Stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p521 ft40">Regeringens förslag: Förbudet för arbetsgivare att diskriminera gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p522 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt kommitténs förslag – som lämnades innan nuvarande bestämmelser om stöd- och anpassningsåtgärder ändrades 2006 – gäller förbudet vid anställning, befordran och utbildning vid befordran.</P>
<P class="p335 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot att nuvarande bestämmelser i 1999 års lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder flyttas över till den nya lagen. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>har anmärkt att kommittén inte har motiverat varför även indirekt diskriminering ska omfattas och anser att frågan om så bör vara fallet bör övervägas ytterligare.</P>
<P class="p523 ft3">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p234 ft8">Enligt artikel 5 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) ska följande gälla i fråga om "rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder". För att garantera principen om likabehandling för personer med funktionshinder ska rimliga anpassningsåtgärder vidtas. Detta innebär att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs i det konkreta fallet för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller att genomgå utbildning, såvida sådana åtgärder inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren. Om denna börda i tillräcklig grad kompenseras genom åtgärder som redan ingår i den berörda medlemsstatens politik för personer med funktionshinder bör den inte anses oproportionerlig.</P>
<P class="p114 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p54 ft4">Kommissionens motivering</P>
<P class="p234 ft8">I förslaget till arbetslivsdirektivet redogjorde kommissionen för sin syn på begreppet rimlig anpassning enligt följande (KOM [1999] 565 slutlig s. 19; jfr också KOM [2000] 652 slutlig). Begreppet innebär i huvudsak att det bara går att uppnå likabehandling om det lämnas rimligt utrymme för funktionshinder så att hänsyn kan tas till den berörda personens förmåga att utföra ett särskilt arbete. Begreppet skapar inga förpliktelser gentemot dem som, även med rimlig anpassning, inte kan utföra de viktigaste arbetsuppgifterna i ett visst arbete. Skyldigheten har två begränsningar. För det första begränsar den sig till vad som är möjligt. För det andra är den begränsad om den skulle medföra orimliga svårigheter. Denna bestämmelse är tänkt att komplettera och förstärka arbetsgivarnas skyldigheter att anpassa arbetsplatsen till arbetstagare med funktionshinder enligt ramdirektivet 89/391/EEG.</P>
<P class="p141 ft3">Som en bilaga till förslaget finns kommissionens konsekvensanalys "Förslagets konsekvenser för företagen, särskilt för de små och medelstora företagen". Där lämnas ytterligare vägledning till vad kommissionen menar med rimliga anpassningsåtgärder enligt följande (s. 26).</P>
<P class="p282 ft7">Medlemsstaterna måste se till att rimlig anpassning görs där detta krävs för att personer med funktionshinder skall få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet. Det är därför som det i första hand är privata och offentliga arbetsgivare som är ansvariga för att rimlig anpassning görs. - - - Rimlig anpassning innebär att ändringar eller justeringar görs i samband med anställningen och av arbetsmiljön, såvida detta inte medför orimliga svårigheter för arbetsgivarna. Orimliga svårigheter innebär att en noggrann avvägning görs mellan de funktionshindrade personernas rättmätiga krav på likabehandling och de kostnader för samhället och företaget som detta kan komma att medföra. Rimlig anpassning inbegriper också många ändringar som finns att tillgå för alla arbetstagare som har särskilda behov och för att höja produktiviteten (som till exempel datorer med röstkontroll).</P>
<P class="p524 ft3">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p525 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder</P>
<P class="p325 ft5">Direkt diskriminering är förbjuden enligt 3 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. Förbudet gäller i de fall diskrimineringsförbudet mot direkt diskriminering generellt gäller, vilket närmare preciseras i lagens 5 § (jfr avsnitt 4.5).</P>
<P class="p302 ft8">Enligt bestämmelsen om stöd- och anpassningsåtgärder i 6 § gäller diskrimineringsförbudet i 3 §, i de fall som anges i lagens 5 §, även när arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att den som har ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Regeln gäller i förhållande till arbetstagare, arbetssökande och den som utan att vara anställd söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats.</P>
<P class="p86 ft4">Generell arbetsmiljöanpassning enligt arbetsmiljölagen</P>
<P class="p92 ft8">Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller bl.a. att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende (2 kap. 1 § andra stycket). Det som åsyftas är en anpassning till människan i arbetslivet. Enligt förarbetena ska hänsyn tas till den enskilde arbetstagarens ålder, yrkesvana och övriga individuella förutsättningar. Arbetsbördan ska ges rimliga proportioner, både i fråga om fysisk och psykosocial belastning. Exempelvis bör inte en arbetstagare åläggas ett ansvar som han eller hon inte har utbildning för eller känner sig kapabel att klara av. Vid planering av arbetsmiljön måste beaktas att människor är olika och att arbetshandikapp är vanliga i arbetslivet (jfr prop. 1976/77:149 och prop. 1990/91:140 s. 44). Detta kallas generell arbetsmiljöanpassning.</P>
<P class="p131 ft4">Individuell arbetsmiljöanpassning</P>
<P class="p74 ft3">Enligt 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande ska beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika.</P>
<P class="p77 ft40">Bestämmelserna innebär att lagstiftaren på ett tydligare sätt än vad som gjorts tidigare vill framhålla arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljöanpassningen. Det anges i förarbetena att genom bestämmelserna förtydligas arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarens särskilda förutsättningar och att även i övrigt ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar kan t.ex. innebära en bedömning i det enskilda fallet om arbetstagaren behöver särskilda personella stödinsatser eller individriktade åtgärder i miljön. Som exempel anges tekniska åtgärder eller anpassning av arbetsredskap, men även arbetsorganisatoriska frågor och åtgärder för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">144</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<P class="p137 ft3">förbättra den psykosociala arbetsmiljön kan komma i fråga (jfr prop. Prop. 2007/08:95 1990/91:140 s. 45 och 46).</P>
<P class="p48 ft3">Departementschefen angav vidare bl.a. följande (a. prop. s. 46 och 47).</P>
<P class="p526 ft7">Jag vill dock framhålla att avsikten med den nu föreslagna ändringen inte är att varje arbetsplats och arbetsuppgift måste anpassas till de olika förutsättningarna hos varje enskild individ. I vissa fall kan det exempelvis vara en lämpligare lösning att i första hand försöka bereda en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Detta förhållande får dock inte leda till att omplaceringslösningen av bekvämlighetsskäl väljs före arbetsmiljöanpassning. - - - Föredraganden framhöll i propositionen till arbetsmiljölagen att det naturligtvis finns en gräns för hur mycket man kan kräva av en arbetsgivare. Även i dag är det omöjligt att i lagen klart avgränsa ansvaret. Jag vill dock understryka att möjligheterna att anpassa arbetsvillkoren har ökat genom den tekniska utvecklingen och genom allt bättre kunskaper inom rehabiliteringsområdet. Detta måste också avspeglas i vad man kan kräva av arbetsgivaren.</P>
<P class="p112 ft4">Arbetsanpassning och rehabilitering</P>
<P class="p234 ft40">Arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt arbetsmiljölagen och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på arbetsgivaren (3 kap. 2 a § tredje stycket arbetsmiljölagen). Denna regel korresponderar med dels den ovan nämnda 3 kap. 3 § andra stycket arbetsmiljölagen där arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning anges, dels bestämmelserna i 22 kap. lagen om allmän försäkring som slår fast arbetsgivares ansvar för att erforderliga rehabiliteringsåtgärder vidtas. Närmare bestämmelser finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1994:1; se nedan).</P>
<P class="p387 ft4">Arbetsmiljöverkets föreskrifter</P>
<P class="p234 ft8">Arbetsmiljölagen är en ramlag. Lagen kompletteras med föreskrifter samt anvisningar och råd från Arbetsmiljöverket. I Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) anges bl.a. att arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid ska särskilt beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan. I de allmänna råden till föreskrifterna anges att åtgärder som kan vidtas är anskaffande av tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap eller förändringar i den fysiska arbetsmiljön. Andra förslag till förändringar som nämns är förändringar i</P>
<P class="p527 ft3">arbetsorganisationen, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna, arbetstiderna, arbetsmetoderna samt de psykologiska och sociala förhållandena.</P>
<P class="p230 ft4">Tillsyn och påföljder enligt arbetsmiljölagen</P>
<P class="p388 ft3">Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen och föreskrifter</P>
<P class="p149 ft86">som meddelats med stöd av lagen följs (7 kap. 1 § arbetsmiljölagen).</P>
<P class="p71 ft3">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">Arbetsmiljölagens påföljdssystem är en kombination av straffhot, vite och sanktionsavgifter. Däremot innehåller lagen inga bestämmelser om skadestånd eller motsvarande ersättning såvitt nu är av intresse; bestämmelsen i 6 kap. 11 § avser andra förhållanden än de som nu avses.</P>
<P class="p80 ft5">För att säkra efterlevnaden av arbetsmiljölagens bestämmelser kan Arbetsmiljöverket meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas (7 kap. 7 §). I beslutet kan Arbetsmiljöverket sätta ut vite. Om arbetsgivaren inte vidtar en åtgärd enligt ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket vidare förordna om rättelse på arbetsgivarens bekostnad.</P>
<P class="p302 ft8">Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. <NOBR>7–9</NOBR> §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite (8 kap. 1 §). Till böter döms också den som bryter mot skyddsföreskrifter för minderåriga eller lämnar oriktig uppgift m.m. (se närmare 8 kap. 2 §). Om det för en överträdelse har utfärdats en föreskrift om s.k. sanktionsavgift döms dock inte till ansvar enligt nyssnämnda 2 §. Med sanktionsavgift avses en särskild avgift som ska betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som meddelats på visst sätt (8 kap. 5 §). Arbetsmiljölagen innehåller också en bestämmelse om förverkande av anordningar m.m. som använts vid brott som avses i 8 kap. (se 8 kap. 4 §).</P>
<P class="p131 ft4">Rehabilitering enligt lagen om allmän försäkring</P>
<P class="p325 ft5">I 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) finns bestämmelser om rehabilitering. I 22 kap. avses med rehabilitering verksamhet som syftar till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (2 §). Regleringen bygger på tanken att åtskillnad görs mellan rehabiliteringsansvaret enligt AFL – som tar sikte på individuella behov – och allmänna skyldigheter för arbetsgivare enligt annan lagstiftning som gäller arbetsmiljö eller arbetsanpassning (jfr 1990/91:SfU16 s. 18).</P>
<P class="p439 ft4">Arbetsgivarens ansvar</P>
<P class="p92 ft40">Den försäkrades arbetsgivare ska enligt 22 kap. 3 § efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka därtill. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160).</P>
<P class="p86 ft4">Försäkringskassans ansvar</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 22 kap. 5 och 6 §§ AFL gäller följande. Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">146</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p137 ft3">rehabiliteringsverksamhet enligt lagen. Försäkringskassan ska i samråd Prop. 2007/08:95 med den försäkrade se till att hans eller hennes behov av rehabilitering</P>
<P class="p238 ft5">snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan ska därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.</P>
<P class="p139 ft3">Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt 22 kap., ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade. Försäkringskassan ska fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.</P>
<P class="p236 ft4">Sanktioner</P>
<P class="p115 ft3">I 22 kap. AFL finns inga bestämmelser om att sanktioner kan riktas mot den arbetsgivare som inte uppfyller lagens krav i fråga om rehabiliteringsinsatser.</P>
<P class="p56 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Stöd- och anpassningsåtgärder som en form av diskriminering</P>
<P class="p234 ft8">Arbetslivsdirektivet behandlar frågan om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Enligt artikel 5 ska skäliga stöd- och anpassningsåtgärder garantera principen om likabehandling. Med principen om likabehandling avses enligt artikel 2 att det inte får förekomma direkt eller indirekt diskriminering.</P>
<P class="p111 ft5">I Sverige är regleringen inte fullt ut utformad utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder utgår från diskrimineringsperspektivet, medan arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring (AFL) inte tillkommit för att motverka diskriminering.</P>
<P class="p145 ft40">Bestämmelserna i de två sistnämnda lagarna är inte heller utformade som diskrimineringsförbud. Grundläggande syften med arbetsgivaransvaret för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet är i stället dels att förebygga ohälsa och olycksfall, dels att underlätta återgång i arbete för dem som trots allt drabbas av sjukdom eller skada (jfr prop. 1990/91:140 s. 46). Arbetsmiljöanpassningen enligt arbetsmiljölagen innebär ändringar i arbetsmiljön. Det kan gälla tekniska hjälpmedel, ändringar i den fysiska arbetsmiljön, ändring av arbetsorganisationen, arbetsfördelning och arbetstider m.m. Detta kan sägas motsvara stöd- och</P>
<P class="p524 ft3">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">anpassningsåtgärder enligt arbetslivsdirektivet. I skäl 20 i arbetslivsdirektivet anges, som exempel på vilka åtgärder en arbetsgivare kan eller bör vidta, inredning av lokaler eller anpassning av utrustning, arbetstakt, arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter eller arbetsledning. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt AFL avser arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Syftet med rehabilitering är att återge den som drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv (jfr 22 kap. 2 § AFL). Kärnan i rehabiliteringsarbetet är alltså i princip att stärka arbetstagarens möjligheter att återgå i arbete efter eller trots en sjukdom eller skada. Åtgärder som aktualiseras i det sammanhanget är sådana som utbildning, arbetsträning, yrkesvägledning</P>
<P class="p528 ft3"><SPAN class="ft7">m.m.</SPAN><SPAN class="ft63">Begreppen arbetsmiljöanpassning och rehabilitering kompletterar varandra. Arbetsmiljöanpassningen kan vara en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering (a. prop. s. 46).</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Dessa utgångspunkter kan jämföras med direktivets syn på rimliga anpassningsåtgärder som "ändringar eller justeringar [som] görs i samband med anställningen och av arbetsmiljön" (jfr kommissionens konsekvensanalys, ovan). Det är som framgår svårt att se någon egentlig skillnad i vilka åtgärder som kan aktualiseras till följd av arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetslivsdirektivet respektive särskilt arbetsmiljölagen. Det är tydligt att begreppen arbetsmiljöanpassning, rehabilitering och anpassningsåtgärder går in i varandra och delvis sammanfaller.</P>
<P class="p80 ft5">Den iakttagelsen stämmer också överens med att kommissionen i sin motivering till förslaget till arbetslivsdirektivet anförde att direktivets bestämmelse är tänkt att komplettera och förstärka arbetsgivarnas skyldigheter att anpassa arbetsplatsen till arbetstagare med funktionshinder enligt ramdirektivet om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (direktiv 89/391/EEG).</P>
<P class="p128 ft5">Ändringarna 2006 i lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder innebar att diskrimineringsperspektivet fick ökat genomslag samtidigt som samspelet mellan diskrimineringsförbudet och regleringen särskilt i arbetsmiljölagen blev tydligt (jfr prop. 2005/06:207 s. 17 f.). Regleringen i den nya diskrimineringslagen kommer att samverka med bestämmelserna i arbetsmiljölagen på samma sätt.</P>
<P class="p359 ft4">Diskrimineringsförbudet flyttas över till den nya lagen</P>
<P class="p92 ft40">Bestämmelser om arbetsgivares ansvar för skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder finns i 1999 års lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Sedan 1999 har förbudet gällt i huvudsak i förhållande till arbetssökande. Hösten 2006 förstärktes lagen så att arbetsgivarens skyldigheter även kom att avse arbetstagare under pågående anställning och personer som utan att vara anställda söker eller fullgör yrkespraktik på arbetsplatsen (jfr prop. 2005/06:207, bet. 2006/07:AU2, rskr. 2006/07:3). Genom den gällande regleringen i 1999 års lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder anses</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">148</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">arbetslivsdirektivets krav vara uppfyllda (jfr a. prop. s. 1). <NOBR>EG-rätten</NOBR> är alltså genomförd i aktuellt hänseende.</P>
<P class="p80 ft5">Ändringen 2006 kom till stånd parallellt med och oberoende av att Diskrimineringskommittén arbetade med att ta fram förslag till ny diskrimineringslagstiftning. Frågan om översyn av bestämmelserna om stöd- och anpassningsåtgärder i arbetslivet ingick inte särskilt i kommitténs uppdrag. I sitt förslag till lag om förbud och andra åtgärder mot diskriminering har emellertid kommittén, utan några invändningar mot regleringen eller förslag till ändringar, förordat att de gällande bestämmelserna i 1999 års arbetsrättsliga lag ska föras över till den nya lagen.</P>
<P class="p80 ft5">Att regleringen i 1999 års lag, inklusive de ändringar som trädde i kraft hösten 2006, flyttas över till den nya lagen är nu det naturliga förfaringssättet. Vissa redaktionella ändringar kan dock vara lämpliga. Den mest framträdande av dessa avser regelns placering i lagtexten. Regeringen anser att det är en fördel om skyldigheten i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder regleras i samma paragraf som diskrimineringsförbudet i övrigt (se förslaget till 2 kap. 1 § andra stycket i den nya lagen).</P>
<P class="p96 ft4">Vad som menas med stöd- och anpassningsåtgärder</P>
<P class="p95 ft3">Enligt arbetslivsdirektivet menas med skäliga stöd- och anpassningsåtgärder de åtgärder som behövs i det konkreta fallet för att göra det möjligt för en person med funktionshinder</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">att få tillträde till,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">att delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">att genomgå utbildning.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">I dessa fall ska skyldigheten gälla såvida åtgärderna inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren (artikel 5).</P>
<P class="p77 ft8">I nyssnämnda propositionen (s. 23 f.) anfördes följande. <NOBR>EG-direktivets</NOBR> uttryck "få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller att genomgå utbildning" motsvaras i den svenska diskrimineringslagen av de formuleringar som anger när förbuden gäller (5 §). Att "få tillträde" till anställning bör anses motsvaras av att arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet (5 § 1). Att "delta i eller göra karriär i arbetslivet" kan anses syfta på sådant som att den anställde utan att hindras av sitt funktionshinder ska ha goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, kunna utvecklas i arbetet, växa och förkovra sig och kunna bli befordrad eller på annat sätt ha framgång och känna sig delaktig i arbetet och arbetsgemenskapen. Detta får anses motsvaras av punkterna i den svenska lagen som avser befordran m.m. (5 § 2), utbildning och yrkesvägledning (5 § 4), löne- och andra anställningsvillkor (5 § 5) och arbetsledning (5 § 6). I att "delta i och göra karriär" bör också ligga ett skydd mot uppsägningar, omplaceringar och liknande ingripande åtgärder, dvs. det som i diskrimineringslagen regleras i 5 § 7.</P>
<P class="p352 ft8">Det anfördes vidare i propositionen att tillämpningsområdet för diskrimineringsförbuden i diskrimineringslagen motsvarar det tillämpningsområde som artikel 5 i <NOBR>EG-direktivet</NOBR> anger. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">149</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">aktuell del ansågs kunna genomföras på så sätt att arbetsgivarens skyldighet i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder bestämdes till att gälla i de situationer där diskrimineringsförbudet i allmänhet gäller.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen föreslår nu att diskrimineringsförbudet utformas något annorlunda än vad som är fallet enligt de nuvarande lagarna (jfr avsnitt 8.1.1). Materiellt sett har dock den föreslagna lydelsen minst samma räckvidd som den tidigare. Det som anfördes i 2006 års lagstiftningsärende är därför alltjämt relevant för frågan om hur arbetsgivares skyldigheter i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder förhåller sig till det generella diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p120 ft4">Kopplingen till direkt diskriminering</P>
<P class="p409 ft5">Diskrimineringskommittén gör i sitt förslag ingen skillnad mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering när det gäller stöd- och anpassningsåtgärder. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>har anmärkt att kommittén inte har motiverat varför även indirekt diskriminering ska omfattas. Bakgrunden är att den nuvarande regleringen i 1999 års lag innebär att frågan om stöd- och anpassningsåtgärder är kopplad till förbudet mot direkt diskriminering. Regeringen vill erinra om att syftet med stöd- och anpassningsåtgärder är att söka eliminera eller reducera verkningarna av ett funktionshinder och på så vis söka skapa en jämförbar situation. Frågan om jämförbar situation har betydelse endast för bedömningen av om direkt diskriminering är för handen. Därmed kommer det inte att bli aktuellt att underlåtenhet i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder bedöms som indirekt diskriminering. Detta behöver dock inte särskilt anges i lagtexten.</P>
<P class="p410 ft4">Vad arbetsgivarens skyldighet bör innebära</P>
<P class="p325 ft5">Regeringen övergår nu till att beskriva vad arbetsgivarens ansvar för skäliga stöd- och anpassningsåtgärder bör innebära. Här redovisas särskilt – med utgångspunkt i det rättsläge som gäller efter 2006 års ändringar i 1999 års diskrimineringslag – vad syftet med åtgärderna ska vara, vidare vilken sorts åtgärder en arbetsgivare typiskt sett ska överväga samt riktlinjer för hur skälighetsbedömningen ska gå till. Regeringens utgångspunkt är att förslaget ska motsvara det som gäller enligt 1999 års lag om förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder.</P>
<P class="p439 ft4">Att eliminera eller reducera verkningarna av funktionshindret</P>
<P class="p95 ft3">Diskrimineringsförbuden i lagen gäller, såvitt nu är av intresse, under den generella förutsättningen att den som åberopar ett förbud befinner sig i vad som kallas en "jämförbar situation".</P>
<P class="p77 ft8">Den som har ett funktionshinder befinner sig många gånger inte i en med andra jämförbar situation, just därför att funktionshindret medför nedsatt arbetsförmåga. För att om möjligt eliminera eller åtminstone reducera verkningarna av funktionshindret, och på så sätt söka se till att den som har funktionshindret kommer i en med andra jämförbar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">150</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">situation, bör arbetsgivaren vara skyldig att överväga skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Om åtgärderna skulle kunna bidra till att den arbetssökande eller arbetstagaren kommer i en med andra jämförbar situation, får arbetsgivaren inte beakta funktionshindret. Detta bör gälla t.ex. när arbetsgivaren kallar arbetssökande till anställningsintervju eller fattar beslut om anställning eller befordran. Om arbetsgivaren nekar att anställa någon därför att denne på grund av sitt funktionshinder inte befinner sig i en jämförbar situation, bör beslutet utgöra diskriminering under förutsättning att skäliga stöd- och anpassningsåtgärder hade kunnat eliminera eller reducera verkningarna av funktionshindret så att funktionshindret inte längre haft betydelse. Skyldigheten bör också gälla under pågående anställning. Om arbetsgivaren underlåter att överväga stöd- och anpassningsåtgärder för någon som redan är anställd, t.ex. för att denne ska kunna delta i personalutbildning, bör detta kunna utgöra diskriminering i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare under pågående anställning.</P>
<P class="p439 ft4">En löpande åtgärdsskyldighet?</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringsförbudet utgår som nämnts från att den som har ett funktionshinder jämförs med andra. Förbudet innebär däremot inte att en arbetsgivare, utöver skyldigheten att söka se till att arbetstagaren kommer i en "jämförbar situation", också har vad man kan kalla en löpande skyldighet att underlätta för arbetstagare som har ett funktionshinder (jfr prop. 2005/06:207 s. 21). Arbetsgivare är alltså inte enligt diskrimineringsförbuden skyldiga att mer allmänt agera för att eliminera eller reducera verkningarna av ett funktionshinder oavsett om fråga är om att jämföra den enskilde arbetstagarens arbetsprestationer eller förhållanden med andra eller inte.</P>
<P class="p302 ft40">I praktiken samverkar diskrimineringsförbudet med regleringen i framför allt arbetsmiljölagen. Som närmare har redovisats ovan under Bakgrund ställer arbetsmiljölagen krav både på generell och – vilket nu är mest intressant – individuell arbetsmiljöanpassning. Enligt 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande ska beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Genom dessa bestämmelser förtydligas arbetsgivarens skyldighet att dels anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarens särskilda förutsättningar, dels även i övrigt ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Att på detta sätt ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar kan t.ex. innebära en bedömning i det enskilda fallet av om arbetstagaren behöver särskilda personella stödinsatser m.m. Vidare avses individinriktade åtgärder i miljön. Som exempel kan anges tekniska åtgärder eller anpassning av arbetsredskap, men även arbetsorganisatoriska frågor och åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön kan komma i fråga (prop. 1990/91:140 s. 45 och 46). Diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen kompletterar alltså varandra och i lagstiftningsärendet 2006 uttalades att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">151</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft8">samspelet sammantaget innebär en förstärkning av regleringen (a. prop.</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft7">s.</SPAN><SPAN class="ft26">22).</SPAN></P>
<P class="p83 ft3">Det som nu sagts om arbetstagare gäller i tillämpliga delar också</P>
<P class="p20 ft3">yrkespraktikanter.</P>
<P class="p73 ft4">Vilken sorts åtgärder en arbetsgivare ska överväga</P>
<P class="p92 ft8">Det går inte att generellt ange vilka faktiska åtgärder en arbetsgivare bör överväga för att eliminera eller reducera verkningarna av ett funktionshinder. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. I första hand bör emellertid inriktningen på åtgärderna styras av arten och graden av arbetstagarens funktionshinder i förening med de krav som anställningen och arbetsuppgifterna innebär. Viss ledning finns också i arbetslivsdirektivet. Skäl 20 i direktivet anger att de åtgärder som en arbetsgivare vidtar ska vara effektiva och praktiska för att organisera arbetsplatsen med hänsyn till personer med funktionshinder. Som exempel nämns inredning av lokaler eller anpassning av utrustning, arbetstakt, arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter eller arbetsledning.</P>
<P class="p302 ft40">Således bör typiskt sett åtgärderna avse arbetsplatsens utformning och det sätt på vilket arbetet organiseras. Åtgärderna bör ta sikte på att avhjälpa arbetstagarens svårigheter att utföra arbetsuppgifterna, att förbättra den fysiska tillgängligheten till arbetsplatsen och därtill hörande lokaler och att göra lokalerna och arbetsplatsen användbara för den som</P>
<P class="p529 ft3">har funktionshindret. Några exempel redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 1 § andra stycket den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p73 ft4">Skälighetsbedömningen</P>
<P class="p325 ft5">Enligt <NOBR>EG-direktivet</NOBR> är inte avsikten att skyldigheten i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder ska gå så långt att den medför orimliga svårigheter för arbetsgivarna. Enligt kommissionen ska en noggrann avvägning göras mellan de funktionshindrade personernas rättmätiga krav på likabehandling och de kostnader för samhället och företaget som detta kan komma att medföra.</P>
<P class="p352 ft8">Skälighetsbedömningen bör göras med särskild hänsyn till arbetsgivarens ekonomi och övriga förhållanden, arten och graden av arbetstagarens funktionshinder och anställningens varaktighet och form. Kostnaden bör ställas i relation till arbetsgivarens ekonomiska situation. Bedömningen bör ta sikte på förmågan att bära kostnaden. Även hänsyn till arbetsmiljölagen och annan befintlig lagstiftning bör kunna beaktas i skälighetsbedömningen på så sätt att åtgärder som en arbetsgivare har att vidta enligt arbetsmiljölagen normalt ska anses som skäliga även enligt diskrimineringslagen. Vidare bör teknisk och annan utveckling beaktas såtillvida att det som inte anses skäligt vid en viss tidpunkt kan komma att betraktas som skäligt vid ett senare tillfälle om utvecklingen föranleder en sådan bedömning.</P>
<P class="p352 ft8">När det gäller yrkespraktik bör arbetsgivarens skyldigheter i fråga om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder typiskt sett vara mindre långtgående än vid anställning, eftersom en tid med yrkespraktik inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">152</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">innebär samma typ av nära avtalsrelation som en anställning. Yrkespraktik pågår dessutom normalt under en kortare tid än en anställning.</P>
<P class="p73 ft4">När åtgärderna ska övervägas</P>
<P class="p123 ft40">Skyldigheten gentemot arbetstagare under pågående anställning bör gälla oavsett när och hur funktionshindret uppstått. Det bör sakna betydelse om funktionshindret uppstått under anställningen eller om den anställde hade ett funktionshinder redan när anställningen påbörjades. Det är alltså förekomsten av funktionshindret i sig hos en arbetstagare som bör utlösa arbetsgivarens skyldighet att överväga stöd- och anpassningsåtgärder. Ett praktiskt fall kan vara att en arbetstagare som tidigare inte haft någon nedsättning av arbetsförmågan, under pågående anställning drabbas av en skada eller en sjukdom som innebär ett funktionshinder. Ett annat fall är att en arbetstagares funktionshinder förvärras. Skyldigheten bör vidare kunna aktualiseras av förändringar i verksamheten, arbetsplatsens organisering, arbetssättet eller liknande förhållanden som inte direkt är knutna till den enskilde arbetstagaren. Genom sådana ändringar kan ett behov av stöd- och anpassningsåtgärder uppstå för en arbetstagare med funktionshinder som tidigare inte haft det behovet. Motsvarande resonemang gäller i fråga om yrkespraktik.</P>
<P class="p364 ft4">Arbetsgivarens kännedom om funktionshindret</P>
<P class="p123 ft8">En förutsättning för arbetsgivarens skyldighet bör vara att arbetsgivaren har vetskap om eller bort inse att den arbetssökande eller arbetstagaren har ett funktionshinder. Som regel kan det antas att förekomsten av ett funktionshinder är känd för arbetsgivaren, men i andra fall kan ett funktionshinder vara svårt att märka för andra än den som har funktionshindret. För att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter kan situationen därför vara sådan att arbetstagaren bör informera arbetsgivaren om funktionshindrets innebörd och ange sin uppfattning om behovet av stöd- och anpassningsåtgärder. Den enskilde kan ofta antas själv veta bäst vilka begränsningar funktionshindret medför och kunna ange åtminstone en allmän uppfattning om vilken typ av åtgärder som kan vara lämpliga. Det säger dock sig självt att arbetsgivaren inte har rätt att förhålla sig passiv och endast invänta information från arbetstagaren. En arbetsgivare som har vetskap om att en arbetstagare har ett funktionshinder bör ta initiativ till en dialog med arbetstagaren och efterforska om stöd- och anpassningsåtgärder är möjliga för att eliminera eller reducera de begränsningar som funktionshindret medför.</P>
<P class="p400 ft4">Förhållandet till arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring</P>
<P class="p92 ft8">Det finns samband mellan diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring (AFL) på så sätt att samma eller liknande förhållanden regleras i lagarna. (Se närmare ovan under Bakgrund om regleringens närmare innehåll). Sambandet gäller i praktiken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">153</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<P class="p333 ft3">arbetstagare. Bara i diskrimineringslagen finns bestämmelser som rör Prop. 2007/08:95 arbetssökande. I 2006 års lagstiftningsärende antogs vidare att inte heller</P>
<P class="p455 ft8">den då föreslagna utökningen av tillämpningsområdet till arbetstagare under pågående anställning i praktiken skulle medföra några särskilda olägenheter (prop. 2005/06:207 s. 26). Det anfördes att de krav på vilka faktiska åtgärder en arbetsgivare ska överväga normalt får sägas vara desamma oavsett om anspråket grundas på arbetsmiljölagstiftningen eller 1999 års diskrimineringslag. Det fanns därmed inte skäl att anta att en arbetsgivare som inriktar sig på att uppfylla ansvaret enligt arbetsmiljölagen respektive AFL, och lyckas med det, samtidigt skulle behöva överväga ytterligare åtgärder på grund av reglerna i diskrimineringslagen. Utöver detta anfördes att diskrimineringslagen är en civilrättslig reglering medan bestämmelserna i arbetsmiljölagen till övervägande del utgör offentligrättsliga föreskrifter. Det är i sig inte ovanligt att bestämmelser som har olika karaktär men liknande innehåll på det sättet gäller parallellt.</P>
<P class="p347 ft40">Regeringen vill peka på att diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen åtminstone delvis har olika syften och olika praktiska rättsverkningar. Diskrimineringsförbudet och påföljden diskrimineringsersättning gäller i ett enskilt fall och förutsätter att en jämförelse görs med andra arbetssökande eller arbetstagare. Reglerna kan också sägas ha en till stor del tillbakablickande karaktär. Frågan om en arbetsgivare uppfyllt sina skyldigheter gentemot en viss arbetssökande eller arbetstagare prövas enligt diskrimineringslagen i efterhand, och beroende på hur prövningen utfaller kan en påföljd utdömas. I princip kan en arbetsgivare efter att en påföljd utdömts välja att inte överväga några åtgärder. För att frågan om arbetsgivarens skyldigheter rättsligt ska aktualiseras igen krävs då att talan väcks på nytt i domstol eller blir föremål för förhandlingar.</P>
<P class="p530 ft5">De krav som ställs på arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen å andra sidan förutsätter inte att en arbetstagares situation jämförs med vad som gäller för andra. Åtgärder enligt arbetsmiljölagen gäller för alla arbetstagare, inte bara för dem som har funktionshinder. De är vidare framåtsyftande i den meningen att de avser vad arbetsgivaren ska göra. Den aspekten blir särskilt tydlig med hänsyn till att kraven på framtida handlande kan förenas med vite som ett påtryckningsmedel. Skadestånd eller motsvarande ersättning kan däremot inte utdömas.</P>
<P class="p349 ft5">De båda regelverken har mot bakgrund av det anförda sagts komplettera och förstärka varandra (a. prop. s. 27). Det är en styrka för systemet att ett ingripande med stöd i diskrimineringslagen i ett enskilt fall kan följas upp av framåtsyftande åtgärder för generell eller individuell arbetsmiljöanpassning enligt arbetsmiljölagen.</P>
<P class="p336 ft5">Det är naturligtvis inte önskvärt att en arbetsgivare som diskriminerar en arbetstagare drabbas både av vite enligt arbetsmiljölagen och av påföljd enligt diskrimineringslagen. Det får dock – med hänsyn till det anförda – antas att den situationen inte ska behöva uppstå i praktiken. Under alla omständigheter ligger det i sakens natur att de myndigheter som tillämpar regelverken beaktar att bestämmelser finns på två håll och att man tar hänsyn till den praxis som efterhand växer fram enligt respektive reglering.</P>
<P class="p531 ft3">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="p155dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395155x1.jpg/" id="p155img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p532 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft10">Undantag från diskrimineringsförbudet vid anställning, befordran eller utbildning för befordran</SPAN></P>
<P class="p533 ft8">Regeringens förslag: Förbudet för arbetsgivare att diskriminera hindrar inte särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet.</P>
<P class="p534 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har föreslagit att diskrimineringsförbudet inte ska gälla vid anställning, befordran eller utbildning för befordran om det på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs är nödvändigt att en arbetsgivare tar hänsyn till kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p357 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig särskilt. </SPAN>Arbetsdomstolen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft3">har ingen erinran mot förslaget. </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft3">anser att ordet ”nödvändigt” i kommitténs förslag gör förslaget alltför restriktivt formulerat och att lagtexten närmare bör ansluta till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EG-direktivens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> lydelse.</SPAN></P>
<P class="p122 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p92 ft8">Enligt artikel 4 direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/437EG) får medlemsstaterna föreskriva att sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med ras eller etniskt ursprung inte ska utgöra diskriminering, om denna egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.6 likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) för diskrimineringsgrunden kön och i artikel 4.1 arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) för diskrimineringsgrunderna religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p131 ft4">De svenska lagarna</P>
<P class="p92 ft40">Sverige har utnyttjat möjligheten att göra undantag för s.k. verkliga och avgörande yrkeskrav i jämställdhetslagen (1991:433) och i 1999 års lagar</P>
<P class="p93 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft43">dvs. lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">155</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<P class="p137 ft3">funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i Prop. 2007/08:95 arbetslivet på grund av sexuell läggning. Enligt lagarna gäller inte</P>
<P class="p238 ft3">förbudet mot direkt diskriminering vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning är nödvändig på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.</P>
<P class="p233 ft4">Uttalanden i förarbetena</P>
<P class="p109 ft3">Av förarbetena till nuvarande bestämmelser med undantag från diskrimineringsförbudet framgår bl.a. följande (prop. 2002/03:65 s. 186 f.; i prop. 2004/05:147 s. 99 f. har motsvarande uttalanden gjorts för diskrimineringsgrunden kön).</P>
<P class="p535 ft7">Undantaget bör motsvara <NOBR>EG-direktivens</NOBR> bestämmelser om undantag för ”verkliga och avgörande yrkeskrav”. Det är givet att tillämpningsområdet för undantaget måste vara snävt. Det bör för det första tillämpas endast vid anställningar, befordran och utbildning för befordran. Övriga faktiska situationer, som t.ex. i fråga om lönesättning, täcks inte av direktivens undantagsmöjlighet. <NOBR>EG-regeln</NOBR> är vidare utformad så att undantaget för anställningar, befordran och utbildning för befordran skall tolkas restriktivt. Här kan nämnas vad <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> anförde när förslaget till direktivet mot etnisk diskriminering lades fram. Kommissionen ansåg att uttrycket ”verkligt och avgörande yrkeskrav” bör tolkas restriktivt och omfatta enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utöva yrkesverksamheten. Som exempel på när undantaget kan användas angav kommissionen teaterföreställningar där det krävs att skådespelare har en viss etnisk tillhörighet för att föreställningen skall bli äkta. Ett annat exempel var verksamheter som tillhandahåller personliga tjänster åt personer ur en viss etnisk grupp för att främja deras sociala välfärd. Om dessa tjänster bäst kan utföras av någon som tillhör samma etniska grupp skall särbehandling enligt kommissionen vara tillåten. Regeringen anser att de exempel som kommissionen angett är situationer där undantagsregeln skall kunna användas. Även om uppräkningen inte är uttömmande är det svårt att se att bestämmelsen skulle kunna tillämpas i särskilt många fler fall.</P>
<P class="p536 ft4">Kommissionens motiverade yttrande</P>
<P class="p234 ft8"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har i juli 2007 riktat ett s.k. motiverat yttrande mot Sverige angående felaktigt genomförande av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering). Den rättsliga grunden för yttrandet är artikel 226 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, enligt vilken kommissionen om den anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördraget ska avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha gett den berörda staten tillfälle att inkomma med synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angetts av kommissionen får kommissionen föra ärendet vidare till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p537 ft3">Enligt kommissionen har Sverige underlåtit att korrekt genomföra bl.a.</P>
<P class="p71 ft3">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<P class="p137 ft3">artikel 4 i direktivet mot etnisk diskriminering. Kommissionen anför i Prop. 2007/08:95 yttrandet att den svenska lagen inte ställer några krav på att egenskapen i</P>
<P class="p162 ft8">fråga – t.ex. en viss etnisk tillhörighet – ska utgöra ”ett verkligt och avgörande yrkeskrav” eller att målet ska vara legitimt och kravet proportionerligt, vilket föreskrivs i artikel 4. Kommissionen noterar att den svenska regeringen i tidigare skriftväxling med kommissionen citerat de svenska förarbeten där undantagets närmare innebörd redovisas. I anslutning till det förklarar sig kommissionen inse att dessa förarbeten tillmäts stor vikt vid tolkningen av svensk lagstiftning, men – anför kommissionen – problemet kvarstår att lagens ordalydelse är vagare än direktivet och kan uppfattas som att det medger många fler undantag, vilket kan vara vilseledande för dem som utsatts för diskriminering. Kommissionen tillägger att ett direktiv måste införlivas på ett så tydligt och exakt sätt att enskilda personer vet vilka rättigheter de har enligt direktivet. Detta gäller, poängterar kommissionen, särskilt för direktiv som tillförsäkrar den enskilde rättigheten att inte diskrimineras. Avslutningsvis anförs i yttrandet att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> konsekvent framhållit att direktivens bestämmelser måste införlivas på ett så klart och exakt sätt att de uppfyller kraven på rättssäkerhet.</P>
<P class="p139 ft5">Regeringen har i svar på det motiverade yttrandet den 27 augusti 2007 anfört bl.a. följande. Som kommissionen noterat i det motiverade yttrandet tillmäts förarbeten stor vikt vid tolkningen av svensk lagstiftning. Med hänsyn till innehållet i gällande förarbeten, vilka redogjorts för i svaret på den formella underrättelsen, står det enligt regeringens mening klart att rättsläget i Sverige som sådant är förenligt med kommissionens tolkning av direktivet. För att emellertid säkerställa att det inte råder något som helst tvivel om undantagsbestämmelsens tillämpningsområde avser regeringen att ändra bestämmelsens ordalydelse.</P>
<P class="p58 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Behovet av en ny lydelse</P>
<P class="p234 ft8">Enligt artikel 4 i direktivet mot etnisk diskriminering får medlemsstaterna föreskriva att sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung inte ska utgöra diskriminering, om denna egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt. Motsvarande</P>
<P class="p538 ft3">bestämmelser finns i likabehandlingsdirektivet för diskrimineringsgrunden kön och i arbetslivsdirektivet för övriga diskrimineringsgrunder. Sverige har utnyttjat denna möjlighet till undantag i jämställdhetslagen och i 1999 års lagar.</P>
<P class="p111 ft5">Diskrimineringskommittén har föreslagit att den formulering av undantagsbestämmelsen som hittills använts ska flyttas över till den nya lagen med enbart språkliga justeringar och med tillägg för diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck</P>
<P class="p149 ft62">(”könsidentitet” i kommitténs förslag) samt ålder. Regeringen delar</P>
<P class="p71 ft3">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">kommitténs utgångspunkt att ett undantag för verkliga och avgörande yrkeskrav vid framför allt anställningar behövs. Den befintliga bestämmelsen kan dock inte som kommittén föreslagit flyttas över till den nya lagen utan vidare. Som framgått ovan har regeringen i kontakter med kommissionen åtagit sig att lämna förslag till riksdagen på hur undantagsbestämmelsens lydelse kan ändras så att det inte råder något som helst tvivel om att undantagsbestämmelsens tillämpningsområde är detsamma som anges i <NOBR>EG-direktiven.</NOBR> Detta gäller oavsett att det enligt regeringens mening står klart att rättsläget i Sverige som sådant är förenligt med kommissionens tolkning av direktivet. I sak behöver dock undantaget från diskrimineringsförbudet inte ges annan innebörd än vad som redan följer av gällande rätt såsom den redovisas i lagmotiven.</P>
<P class="p518 ft4">Hur direktivets artikel 4.1 bör uppfattas</P>
<P class="p123 ft40">Syftet med ändringen av undantagets lydelse är att den svenska bestämmelsen så långt möjligt ska efterlikna <NOBR>EG-regelns</NOBR> avfattning. Det måste stå klart att det verkligen varit de krav som arbetet ställer, eller det sammanhang där arbetet utförs, som varit styrande i det enskilda fallet. Direktivets ord ”yrkeskrav” bör kunna förstås som yrkeskvalifikationer, meriter eller förutsättningar för att kunna utföra ett arbete väl. När direktivet talar om ett ”verkligt” [yrkeskrav] får det antas syfta på att kravet inte får vara uppdiktat, att dess uppställande t.ex. inför ett anställningsbeslut inte framstår som en förevändning eller dimridå som döljer den verkliga orsaken till varför en viss person anställs eller inte anställs. Att yrkeskravet vidare ska vara ”avgörande” får ges innebörden att fråga ska vara om den egenskap eller förmåga hos den arbetssökande som gör att han eller hon kan utföra arbetet bättre än andra. ”Ett legitimt mål” kan antas innebära att syftet med att ställa kravet ska vara godtagbart i bemärkelsen att det är förenligt med de värderingar som direktivet uttrycker, eller allmänt sett värt att sträva efter i ett demokratiskt samhälle som respekterar människors grundläggande fri- och rättigheter. Slutligen kan direktivens uttryck ”proportionerligt krav” ges innebörden att avsteget från <NOBR>icke-diskrimineringsprincipen</NOBR> inte får vara större än vad som krävs för att uppnå det nyssnämnda, berättigade eller godtagbara syftet (det ”legitima målet”). Saken kan också uttryckas som att det medel som används för att uppnå ett visst syfte ska vara lämpligt och nödvändigt. Det ska leda till önskat resultat och inga alternativa, mindre ingripande handlingssätt ska kunna leda till resultatet.</P>
<P class="p539 ft40">Ett exempel kan belysa resonemanget. Antag att ett teatersällskap vill anställa en skådespelare för en uppsättning som bygger på en roman där en färgad man har huvudrollen. En tillräckligt men inte bäst meriterad svart skådespelare kan då på grund av hudfärgen ges försteg framför en mer erfaren och meriterad vit kollega utan att den senare kan sägas ha blivit diskriminerad. ”Yrkeskravet” är svart hudfärg. Det är ett ”verkligt” krav i meningen att det inte är en förevändning som döljer någon annan, icke redovisad urvalsgrund. Det är vidare ”avgörande”; bland flera annars möjliga skådespelare väljs just den som har passande hudfärg och som kan antas utföra arbetet bäst. Syftet med att ställa krav på viss hudfärg, är att finna den skådespelare som bäst kan gestalta den svarta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">158</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">huvudpersonen. Det får i sammanhanget anses vara berättigat (legitimt) med hänsyn till ”arbetets natur”. Det ”medel” som används för att uppnå syftet är att anlita den svarte skådespelaren, vilket innebär att den mest meriterade skådespelaren inte får rollen. Att hänsyn tagits till hudfärgen kan uppfattas som att förfarandet står i strid med diskrimineringsförbudet. Men det eftersträvade syftet – att finna den skådespelare som bäst kan gestalta den svarta huvudpersonen – kan inte uppnås genom någon mindre ingripande åtgärd.</P>
<P class="p86 ft4">Hur undantagsregeln bör formuleras</P>
<P class="p92 ft8">För att säkerställa att direktivets innebörd framgår av själva lagtexten bör enligt regeringens mening undantagsregeln formuleras så att diskrimineringsförbudet inte hindrar särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet. Motsvarande formulering där avgörande vikt fästes vid ”syftet” respektive ”lämpligt och nödvändigt” förekommer i flera andra undantag från diskrimineringsförbuden i den föreslagna lagen (jfr t.ex. förevarande paragraf fjärde punkten samt 2 kap. 6 och 9 §§ om utbildning respektive arbetsmarknadspolitisk verksamhet). Inget av dessa undantag grundar sig på artiklarna om ”verkliga och avgörande yrkeskrav” i direktiven, men det kan ändå vara en fördel om lagens olika undantagsbestämmelser har en lika lydelse i de fall så är möjligt.</P>
<P class="p128 ft5"><SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>anser att ordet ”nödvändigt” i de hittillsvarande lagarna och i kommitténs förslag gör undantaget alltför restriktivt formulerat. JämO:s uppfattning grundar sig på att direktivets ord ”proportionerligt” synes lämna ett större utrymme för avsteg från diskrimineringsförbudet än vad ordet ”nödvändigt” och uttalanden i förarbetena ger vid handen. Med utgångspunkten att nuvarande rättsläge sådant det redovisas i lagförarbetena ska bestå, och med hänsyn till vad som nyss sagts om en enhetlig utformning av bestämmelserna, anser regeringen att ”nödvändigt” lämpligen kan finnas med även i den nya lydelsen av undantagsregeln.</P>
<P class="p400 ft4">Innebörden av undantaget</P>
<P class="p123 ft8">Innebörden av undantaget är som nämnts avsedd att vara densamma som i de nuvarande lagarna. Närmare uttalanden redovisas i författningskommentaren (se kommentaren till 2 kap. 2 § i avsnitt 19.1).</P>
<P class="p353 ft8">Ett specialfall är organisationer som med hänsyn till verksamhetens ändamål och speciella förutsättningar bör ges en särskild möjlighet att väga in hänsyn till någon av diskrimineringsgrunderna i ett anställnings- eller befordransbeslut. Det är här fråga om verksamheter som bygger på religiösa, ideologiska eller värderingsmässiga grunder. Det är rimligt att en arbetstagare vars funktion eller arbetsuppgifter har nära samband med verksamhetens kärna delar organisationens eller verksamhetens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">159</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">åskådning eller grundläggande värderingar. Det kan vara fråga om att värna en verksamhets legitimitet och integritet i förhållande till medlemmar och i förhållande till utomstående. För organisationer som verkar för ett visst ändamål kan det för trovärdigheten vara väsentligt att personer som representerar eller verkar inom organisationen har en särskild tillhörighet till den. Religiösa sammanslutningar bör kunna kräva att den som ska arbeta i funktioner som berör själva religionsutövningen eller som ska företräda verksamheten gentemot allmänheten eller medlemmar bekänner sig till den tro eller religion som utövas. Trossamfund ska inte behöva ställas inför dilemmat att för sådana uppgifter behöva anställa någon som bekänner sig till en annan tro eller inte alls är troende. Ett annat exempel är att en kyrka eller motsvarande vid anställning av en präst eller någon som ska arbeta med själavård eller annan kyrklig verksamhet i en viss invandrargrupp, bör kunna ställa krav på att personen i fråga har samma religion som dem han eller hon ska möta i arbetet. Likaledes bör en ideell organisation för homosexuella eller för personer med funktionshinder eller en intresseorganisation för äldre kunna ställa krav på att den som företräder organisationen själv är homosexuell respektive har ett funktionshinder eller är äldre. Detsamma gäller invandrarföreningar och organisationer som verkar för en viss etnisk grupps intressen eller mera allmänt för invandrares intressen.</P>
<P class="p540 ft8">Undantaget tar sikte på anställningar av personer som företräder en verksamhet eller är ”synliga” i förhållande till medlemmar eller utåt mot allmänheten. En arbetsgivare bör inte kunna åberopa undantagsmöjligheten till stöd för krav på att alla anställda – oavsett arbetsuppgifter – ska ha det kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, den etniska tillhörighet, den religion eller annan trosuppfattning, det funktionshinder, den sexuella läggning eller den ålder som organisationen verkar för eller vill associeras med. Arbetsgivaren ska ha starka skäl för att få tillämpa undantagsregeln. Det måste stå klart att det verkligen varit de krav som arbetet ställer, eller det sammanhang där arbetet utförs, som varit styrande i det enskilda fallet.</P>
<P class="p120 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p409 ft5">Diskrimineringskommittén anför att det inte är självklart att ett undantag för verkliga och avgörande yrkeskrav behövs även för ålder. Kommittén har emellertid stannat för att föreslå en sådan regel och regeringen ansluter sig till vad kommittén anfört. För att anknyta till det exempel om teaterföreställningar som kommissionen lämnat skulle ett sådant undantag för ålder kunna vara tillämpligt t.ex. när det krävs att en skådespelare har en viss ålder för att föreställningen ska bli äkta eller verklighetstrogen. Ett annat exempel är att en ideell organisation för pensionärer eller ungdomar bör kunna ställa krav på att den som företräder organisationen själv är i samma ålder som de vilka han eller hon ska representera. Det kan för trovärdigheten och medlemmarnas identifiering med organisationen vara väsentligt att en person som representerar organisationen har en särskild tillhörighet genom att vara t.ex. pensionär eller ung.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">160</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Det kan således förekomma situationer där ett undantag för verkliga och avgörande yrkeskrav kan få betydelse även för ålder. Det ligger dessutom nära till hands att diskrimineringsförbudet och undantagen som gäller ålder utformas på samma sätt som motsvarande förbud för kön, etnisk tillhörighet och de andra diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p303 ft4">Särskilt om könsöverskridande identitet eller uttryck</P>
<P class="p95 ft3">Ett undantag för verkliga och avgörande yrkeskrav bör finnas även för den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck. Ett exempel på när undantag kan vara aktuellt är att en ideell organisation för t.ex. transvestiter bör kunna ställa krav på att den som företräder organisationen själv är transvestit.</P>
<P class="p541 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft10">Undantag från diskrimineringsförbudet för positiv särbehandling</SPAN></P>
<P class="p542 ft3">Regeringens förslag: Förbudet för arbetsgivare att diskriminera hindrar inte åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor.</P>
<P class="p543 ft3">Regeringens bedömning: Positiv etnisk särbehandling bör inte vara tillåten.</P>
<P class="p544 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens i fråga om positiv särbehandling på grund av kön. Kommittén har därutöver föreslagit att också positiv etnisk särbehandling ska vara tillåten.</P>
<P class="p77 ft8">Remissinstanserna: <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>motsätter sig positiv särbehandling på grund av kön. Övriga har inga invändningar såvitt gäller kön. – När det gäller positiv etnisk särbehandling är några remissinstanser positiva, medan en överväldigande majoritet avstyrker. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>framhåller att positiv särbehandling kan vara ett led i arbetsgivares arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet men att det inte kan vara en ensam lösning. <SPAN class="ft47">Centrum mot rasism </SPAN>tillstyrker förslaget och anför att det är ett sätt att bryta den strukturella diskriminering som länge har funnits på arbetsmarknaden och som har inneburit en pågående positiv särbehandling av människor med en svensk etnisk bakgrund. <SPAN class="ft47">Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige </SPAN>anser att positiv etnisk särbehandling ska införas av principiella skäl, och att fördelarna överväger nackdelarna.</P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft3">Bl.a. </SPAN>Riksdagens ombudsmän, Arbetsdomstolen, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Integrationsverket, Arbetsgivarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Arbetslivsinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget. De grundläggande invändningarna är att förslaget</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">161</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<P class="p137 ft3">innebär principiella och praktiska problem med hänsyn till bl.a. behovet Prop. 2007/08:95 av kartläggning och registrering av människors etniska tillhörighet.</P>
<P class="p162 ft8">Enligt Integrationsverket har kommittén underskattat svårigheterna med att använda positiv särbehandling på ett rättssäkert, förutsebart och konsekvent sätt och den har inte heller beaktat svårigheterna med att följa upp och utvärdera behandlingen. <SPAN class="ft47">Skatteverket </SPAN>anför att en regel om positiv särbehandling på grund av etnicitet skulle bli svårtillämpad och leda till rättsosäkerhet, godtycke och oförutsägbarhet.</P>
<P class="p62 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-fördraget</NOBR></P>
<P class="p234 ft8">Enligt artikel 141.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären i syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p61 ft4">Direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet</P>
<P class="p115 ft3">Direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) innehåller båda bestämmelser som ger utrymme för avsteg från likabehandlingsprincipen. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3. Artikel 5 i direktivet mot etnisk diskriminering har följande lydelse:</P>
<P class="p535 ft7">I syfte att säkerställa full jämlikhet i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att för hindra att personer av viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller kompenseras för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p545 ft8">I kommissionens förslag till direktivet anges att enbart likabehandling kan vara otillräckligt om man inte kan råda bot på de ackumulerade nackdelarna för diskriminerade grupper och att medlemsstaterna med stöd av artikel 5 får anta de lagar eller andra författningar som krävs för att undvika och komma till rätta med bristande jämlikhet (KOM (1999) 566 slutlig, Förslag till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung,</P>
<P class="p214 ft3"><SPAN class="ft7">s.</SPAN><SPAN class="ft26">8).</SPAN></P>
<P class="p48 ft3">Artikel 7.1 arbetslivsdirektivet har följande lydelse:</P>
<P class="p546 ft7">I syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer på någon av de grunder som anges i artikel 1 missgynnas eller kompenseras för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p547 ft8">Av artikel 1 framgår att arbetslivsdirektivet omfattar diskriminerings- grunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell</P>
<P class="p149 ft19">läggning.</P>
<P class="p71 ft3">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">I kommissionens förslag till arbetslivsdirektivet anges att likabehandling kanske i sig inte är tillräckligt om det inte leder till verklig jämlikhet och att likabehandling också kan innebära att man medger vissa grupper särskilda rättigheter. I förslaget anges vidare att medlemsstaterna med stöd av bestämmelsen får anta de lagar eller andra författningar som krävs för att komma till rätta med bristande jämlikhet. Det betonas att sådan positiv särbehandling utgör ett undantag från jämlikhetsprincipen varför den ska tolkas snävt och mot bakgrund av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> rättspraxis i fråga om könsdiskriminering. Ordalydelsen i bestämmelsen anges vara inspirerad av artikel 141.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (KOM [1999] 565 slutlig, Förslag till rådets direktiv om inrättande av allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet, s. 10 f.).</P>
<P class="p131 ft4">Likabehandlingsdirektivet</P>
<P class="p123 ft8">Enligt artikel 2.8 likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) får medlemsstaterna behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p80 ft5">I skäl 15 till 2002 års ändringar i direktivet anges att förbudet mot diskriminering inte bör hindra att bestämmelser bibehålls eller antas för att förhindra eller kompensera nackdelar för en grupp av personer av ett och samma kön. Sådana åtgärder innebär att organisationer för personer av ett och samma kön är tillåtna, om organisationernas huvudsakliga syfte är att främja dessa personers särskilda behov och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p443 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Avgöranden från <NOBR>EG-domstolen</NOBR></P>
<P class="p92 ft40"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i flera mål uttalat sig om positiv särbehandling på grund av kön. Dessa avgöranden – som utförligt refereras i kommitténs betänkande, avsnitt 7.2.4 – är mål 312/86 Europeiska gemenskapernas kommission mot Franska republiken, REG 1988, s. 6315 (Celex 61986J0312), mål <NOBR>C-450/93</NOBR> Eckhard Kalanke mot Freie Hansestadt Bremen, REG 1995, s. <NOBR>I-3051</NOBR> (Celex 61993J0450), mål <NOBR>C-409/95</NOBR> Hellmut Marschall mot Land <NOBR>Nordrhein-Westfalen,</NOBR> REG 1997, s. <NOBR>I-6363</NOBR> (Celex 61995J0409), mål <NOBR>C-158/97</NOBR> Georg Badeck m.fl. i närvaro av Hessische Ministerpräsident och Landesanwalt beim Staatsgerichtshof des Landes Hessen, REG 2000, s. <NOBR>I-1875</NOBR> (Celex 61997J0158), mål <NOBR>C-407/98</NOBR> Katarina Abrahamsson och Leif Anderson mot Elisabet Fogelqvist, REG 2000, s. <NOBR>I-5539</NOBR> (Celex 61998J0407), mål <NOBR>C-79/99</NOBR> Julia Schnorbus mot Land Hessen, REG 2000, s. <NOBR>I-10997</NOBR> (Celex 61999J0079) och mål C- 476/99 H. Lommers mot Minister van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij, REG 2002, s. <NOBR>I-2891</NOBR> (Celex 61999J0476).</P>
<P class="p548 ft4">1984 års rekommendation om positiv särbehandling</P>
<P class="p92 ft8">I rekommendation 84/635/EEG om främjande av positiv särbehandling av kvinnor uppmanar rådet medlemsstaterna att vidta olika former av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">163</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">åtgärder i detta syfte (Council recommendation of 13 December 1984 on the promotion of positive action for women, EGT L 331, 19.12.1984, s. 34; Celex 31984H0635; någon svensk version finns inte tillgänglig). I rekommendationen anförs (tredje övervägandet) att gällande regler om likabehandling, som har till syfte att säkra den enskildes rättigheter, inte är tillräckliga för att avlägsna alla former av faktiska ojämlikheter om inte regeringarna, arbetsmarknadens parter och andra berörda organ dessutom vidtar åtgärder i syfte att motverka de negativa verkningar som kvinnor på arbetsmarknaden utsätts för som följd av attityder, beteenden och strukturer i samhället.</P>
<P class="p90 ft5">Med uttrycklig hänvisning till dåvarande artikel 2.4 i likabehandlingsdirektivet rekommenderar rådet medlemsstaterna att föra en politik med positiva åtgärder i syfte att avlägsna de faktiska ojämlikheter som kvinnor utsätts för i arbetslivet och främja en könsutjämning på arbetsmarknaden; denna politik ska, med fullständig hänsyn till de befogenheter som arbetsmarknadens parter har, omfatta lämpliga generella och särskilda åtgärder i nationell politik och praxis för att</P>
<P class="p549 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">avlägsna eller kompensera de negativa verkningar för yrkes- arbetande eller arbetssökande kvinnor som följer av attityder, agerande och strukturer som grundas på traditionella könsroller i samhället,</SPAN></P>
<P class="p550 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">främja kvinnors deltagande i olika former av verksamhet i sektorer på arbetsmarknaden där de är underrepresenterade, särskilt framtidssektorer, samt på högre ansvarsnivåer för att bättre utnyttja arbetskraften.</SPAN></P>
<P class="p359 ft4">Svenska bestämmelser</P>
<P class="p92 ft8">Av 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) framgår att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Något motsvarande skydd för majoritetsbefolkningen finns inte. I 2 kap. 16 § RF fastslås att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön. Detta gäller dock inte om föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Sådana föreskrifter med anknytning till arbetslivet finns dels i 17 § andra stycket andra punkten jämställdhetslagen (1991:433), dels i 4 kap. 16 § högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p131 ft4">Saklig grund vid offentlig anställning</P>
<P class="p74 ft3">I fråga om statliga anställningar måste bestämmelserna i 11 kap. 9 § andra stycket RF och 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) iakttas.</P>
<P class="p77 ft8">Enligt 11 kap. 9 § andra stycket RF ska vid tillsättning av statlig tjänst avseende endast fästas vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Uppräkningen av sakliga grunder är inte uttömmande. Av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">164</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">förarbetena till bestämmelsen framgår att man därmed velat öppna för möjligheten att beakta även bl.a. arbetsmarknadspolitiska hänsyn (prop. 1973:90 s. 406, bil. 3 s. 265). Det förutsätts i förarbetena att möjligheten kommer att utnyttjas på ett sådant sätt att inga faror för den enskildes rättssäkerhet kommer att uppstå. I litteraturen har uttryckts åsikten att man bör kunna hävda att beaktande av kön – inom ramen för tillämpning av jämställdhetsaspekten såsom en saklig grund – förutsätter att sökandenas meriter är någorlunda likvärdiga (jfr också KU 1973:26 s. 72).</P>
<P class="p151 ft5">Enligt 4 § LOA ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten ska dock sättas främst om det inte finns särskilda skäl för något annat. Uppräkningen av sakliga grunder är inte uttömmande. Hänsyn kan t.ex. tas till strävandena efter jämställdhet. Enligt 4 § anställningsförordningen (1994:373), som gäller för arbetstagare hos myndigheterna under regeringen, ska myndigheten vid anställning utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med bl.a. jämställdhetsmål.</P>
<P class="p439 ft4">Jämställdhetslagen</P>
<P class="p551 ft8">Enligt 17 § andra stycket andra punkten jämställdhetslagen gäller diskrimineringsförbudet inte om behandlingen är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Detta brukar benämnas som ett undantag för positiv särbehandling (jfr t.ex. prop. 1999/2000:143 s. 39).</P>
<P class="p86 ft4">Högskoleförordningen</P>
<P class="p92 ft40">Om en högskola har beslutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller enligt 4 kap. 16 § högskoleförordningen följande. Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i förordningen utses framför en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts. Positiv särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställningen.</P>
<P class="p552 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Vad som menas med positiv särbehandling</P>
<P class="p123 ft8">Begreppet positiv särbehandling är inte definierat i lag. Diskrimineringskommittén påpekar att det inte heller finns någon given definition av begreppet som alla är ense om. Enligt kommittén är det slående hur många olika ord eller begrepp det nationellt och internationellt finns som kan användas med snarlik eller näraliggande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">165</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">betydelse. Några sådana svenska termer är särskilda åtgärder, aktiva åtgärder och kvotering. På engelska finns bl.a. termerna active measures, positive action och preferential treatment.</P>
<P class="p77 ft40">Diskrimineringskommittén gör i betänkandet en genomgång av rättsfall från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och ställer mot bakgrund av rättsfallen upp några bärande beståndsdelar eller utmärkande drag för positiv särbehandling. Regeringen ställer sig bakom de delar av kommitténs resonemang som anger att med positiv särbehandling avses särskilda åtgärder</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">som innebär företräde, fördelar eller förmåner åt eftersatta eller underrepresenterade grupper,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">vars syfte är att uppnå reell jämställdhet eller jämlikhet i praktiken för personer i den gruppen,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">som är tillfälliga i den meningen att de tillämpas endast så länge det finns behov av dem, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">vars tillämpning är en möjlighet och inte skyldighet.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Regeringen ansluter sig också till kommitténs slutsats att positiv särbehandling i <NOBR>EG-rättens</NOBR> mening inte enbart handlar om det fallet att den som ges försteg har <SPAN class="ft4">sämre </SPAN>meriter eller andra kvalifikationer än den som får stå tillbaka, t.ex. vid en anställning. Även när den aktuella egenskapen – t.ex. kön – får fälla avgörandet vid <SPAN class="ft4">lika </SPAN>meriter innebär hänsynstagandet att positiv särbehandling tillämpas.</P>
<P class="p77 ft8">Till detta kan fogas att positiv särbehandling som syftar till att i praktiken säkerställa full jämställdhet eller jämlikhet bör anses vara en del av den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> likabehandlingsprincipen i vid mening. Detta framgår redan av artikel 144.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och de ovan citerade EG- direktiven enligt vilka principen om likabehandling ”inte får hindra” sådana åtgärder som här benämns som positiv särbehandling.</P>
<P class="p86 ft4">När positiv särbehandling är tillåten</P>
<P class="p392 ft5">Diskrimineringskommittén framhåller att utrymmet för positiv särbehandling – dvs. i vilka fall och i vilken utsträckning metoden kan användas – inte är en fråga som Sverige eller någon annan medlemsstat i EU förfogar över nationellt. Utrymmet bestäms av <NOBR>EG-rätten,</NOBR> som har företräde framför nationell rätt. Svenska lagregler om positiv särbehandling kan inte utformas eller tillämpas på ett sätt som går utöver <NOBR>EG-rätten.</NOBR> De begränsningar i möjligheten att tillåta positiv särbehandling som följer av <NOBR>EG-rätten</NOBR> styr således Sveriges handlingsutrymme nationellt.</P>
<P class="p127 ft5">Av rättsfallen från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> följer att vissa villkor måste vara uppfyllda för att positiv särbehandling ska vara tillåten. Detta gäller oavsett om fråga är om positiv särbehandling vid likvärdiga meriter eller när det finns skillnader i olika personers meriter. <NOBR>EG-rätten</NOBR> bör enligt kommittén i detta avseende kunna sammanfattas på så sätt att positiv särbehandling är <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> tillåten</P>
<P class="p128 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">när två arbetssökande, arbetstagare etc. har lika eller nästan lika meriter. Om det råder en påtaglig skillnad mellan t.ex. två personers meriter eller personliga kvalifikationer är positiv särbehandling inte tillåten,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">166</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">så länge en egenskap som t.ex. kön eller etnisk tillhörighet inte är automatiskt eller ovillkorligt avgörande, utan en objektiv bedömning görs av t.ex. en arbetssökandes alla meriter och personliga förhållanden där även </SPAN><NOBR>icke-traditionella</NOBR> meriter får vägas in, och</P>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">om särbehandlingen står i proportion till ändamålet.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Ingen remissinstans har invänt mot kommitténs resonemang när det gäller vilket utrymme som finns för att tillämpa positiv särbehandling. Regeringen ansluter sig till kommitténs slutsatser.</P>
<P class="p94 ft4">Skillnader i meriter</P>
<P class="p92 ft8">Den centrala frågan när det gäller utrymmet för positiv särbehandling är i allmänhet hur stor skillnaden i meriter mellan två arbetssökande får vara för att positiv särbehandling ska få tillämpas. Bestämmelserna i EG- fördraget och i olika enskilda <NOBR>EG-direktiv</NOBR> är inte så precisa att utrymmet för positiv särbehandling framgår klart. I stället har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i ett antal avgöranden kommit att uttala sig om i vilka fall och i vilken utsträckning positiv särbehandling är tillåten.</P>
<P class="p90 ft3">Kommittén sammanfattar rättsläget som att positiv särbehandling kan användas när två arbetssökande, arbetstagare etc. har lika eller nästan lika meriter. Om det råder en större skillnad mellan två eller flera personers meriter eller personliga kvalifikationer är positiv särbehandling inte tillåten.</P>
<P class="p80 ft3">Utrymmet är alltså litet. Det går inte utöver det utrymme som kan anses finnas vid en prövning enligt 4 § lagen om offentlig anställning (LOA).</P>
<P class="p96 ft4">Automatiskt och ovillkorligt företräde</P>
<P class="p325 ft5">Bestämmelser om positiv särbehandling får inte innebära att en viss egenskap (såsom t.ex. kön eller etnisk tillhörighet) automatiskt utlöser den positiva särbehandlingen, t.ex. ger företräde vid anställning. Man kan med någon förenkling säga att en regel som anger att företräde för t.ex. kvinnor <SPAN class="ft4">ska </SPAN>gälla därmed inte är tillåten. Däremot är en regel som anger att företräde <SPAN class="ft4">får </SPAN>ges tillåten.</P>
<P class="p352 ft8">Detta innebär att kvotering inte är en tillåten form av positiv särbehandling. Det kännetecknande för kvotering är just att den egenskap som premieras – t.ex. kön – är automatiskt utslagsgivande.</P>
<P class="p303 ft4">En objektiv helhetsbedömning</P>
<P class="p123 ft8">Om positiv särbehandling tillämpas ska en helhetsbedömning utifrån alla kriterier göras i det enskilda fallet. Ett led i den objektiva bedömningen är att en arbetssökandes eller arbetstagares alla meriter och personliga förhållanden ska beaktas. Vidare ska arbetsgivarens system för urvalsgrunder och viktning av fördelar och nackdelar hos de arbetssökande vara ”genomskinligt” i den meningen att en domstol eller annan utomstående kan granska det och kontrollera att det följs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">167</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">I proportion till ändamålet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft3">Att ett beslut om positiv särbehandling ska stå i proportion till ändamålet kan karakteriseras som en avvägningsnorm. Om målet – t.ex. en viss andel av arbetsstyrkan med visst kön – nästan är uppfyllt bör alltså positiv särbehandling användas med försiktighet.</P>
<P class="p554 ft5">I kravet på proportionerlighet ligger att de åtgärder som är aktuella inte ska vara mer ingripande än vad som behövs. Här spelar graden av underläge eller utsatt position en viktig roll. Ju högre grad av underläge eller eftersatt position för de som tillhör den aktuella gruppen, desto större grad av positiv särbehandling är tänkbar.</P>
<P class="p377 ft8">Kravet på proportionalitet anknyter också till frågan om meritskillnader mellan t.ex. två arbetssökande. Det får antas innebära att positiv särbehandling inte får tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med krav på att beslut om en anställning fattas på sakliga grunder. I fråga om offentliga arbetsgivare innebär regleringen i RF och LOA att positiv särbehandling inte kan komma i fråga när den ene arbetssökandens kvalifikationer klart överstiger den andres. För privata arbetsgivare saknas motsvarande utryckliga reglering, men det får alltså sägas följa av <NOBR>EG-rättens</NOBR> företräde att positiv särbehandling inte kommer i fråga när skillnaden i fråga om kvalifikationer är alltför betydande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft4">Positiv särbehandling på grund av kön bör fortsatt vara tillåten i Sverige</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td169"><P class="p3 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit att det befintliga undantaget i</P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen för positiv särbehandling på grund av kön flyttas över</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">till den föreslagna nya lagen. Diskrimineringsförbudet i den nya lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">bör enligt kommittén inte gälla om en arbetsgivares handlingssätt är ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet; undantaget från</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">diskrimineringsförbud ska dock inte vara tillämpligt när fråga är om</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">betrakta som lika eller likvärdiga.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Regeringen anser att det finns goda skäl att följa kommitténs förslag.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Arbetsgivares möjlighet att i planmässig ordning tillämpa positiv</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">särbehandling på grund av kön har funnits sedan den första</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">jämställdhetslagstiftningen tillkom i början på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det är, som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Diskrimineringskommittén framhåller, inte klarlagt om möjligheten till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">positiv särbehandling på grund av kön haft några positiva effekter.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Kommittén anför vidare att det inte är klart i vilken utsträckning landets</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetsgivare utnyttjar möjligheten, men oavsett den saken är det rimligt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">att möjligheten att på denna väg söka uppväga de nackdelar kvinnor kan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">möta på arbetsmarknaden även fortsättningsvis står öppen. Detta står</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">också i överensstämmelse med vad som anges i 1984 års</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">rekommendation om positiv särbehandling där rådet uppmanar</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">medlemsstaterna att vidta olika åtgärder (se ovan). Den befintliga regeln i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen är inte heller särskilt kontroversiell och de praktiska</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">invändningar som möter positiv etnisk särbehandling har inte alls samma</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">betydelse för diskrimineringsgrunden kön (se nästkommande avsnitt).</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Det nuvarande undantaget för positiv särbehandling på grund av kön bör</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">därför med någon redaktionell ändring flyttas över till den nya lagen.</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">168</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Positiv etnisk särbehandling – några utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft8">Diskrimineringskommittén är inte enig i frågan om positiv etnisk särbehandling. Flera ledamöter motsätter sig att sådan särbehandling blir tillåten. Majoritetens förslag om positiv etnisk särbehandling har också mött överväldigande negativa reaktioner hos remissinstanserna. Även bland de instanser som ställt sig bakom kommitténs avsikt med förslaget framträder en försiktighet i ansatsen. Således har t.ex. <SPAN class="ft47">Länsstyrelsen i Östergötlands län </SPAN>– som tillstyrker förslaget – anfört att positiv särbehandling måste användas med stor försiktighet och urskiljning så att det inte får en motsatt effekt. <SPAN class="ft47">Statens skolverk </SPAN>förklarar sig positivt till intentionerna i kommitténs förslag men är tveksamt till om positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet är rätt tillvägagångssätt. Även <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)</SPAN>, vars remissvar tycks hålla öppet för att positiv etnisk särbehandling kan tillåtas, har flera kritiska anmärkningar mot förslaget.</P>
<P class="p336 ft5"><SPAN class="ft4">DO </SPAN>anför vidare i sitt yttrande att det kan finnas större skäl att införa positiv etnisk särbehandling inom t.ex. utbildningsområdet än i arbetslivet. Denna uppfattning synes hänga samman med att positiv särbehandling som ger <SPAN class="ft4">samma chanser </SPAN>och positiv särbehandling som ger <SPAN class="ft4">samma resultat </SPAN>är skilda saker. Att via främjandeåtgärder av skilda slag söka utjämna individers förutsättningar (”chanser”) så att de blir så lika som möjligt trots olika utgångspunkter, är enligt regeringens bedömning kanske både effektivare för att bryta utanförskapet och mindre kontroversiellt än att införa positiv särbehandling i fråga om anställningar.</P>
<P class="p555 ft8">Regeringen vill för sin del framhålla att kommittén på ett förtjänstfullt sätt har redovisat argument för och emot att införa regler som tillåter positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet i arbetslivet. Det finns med kommitténs överväganden som bakgrund ett fylligt material för att avgöra frågan om sådana åtgärder ska förklaras tillåtna i landet.</P>
<P class="p348 ft8">Det finns också skäl att framhålla behovet av åtgärder mot utanförskap och marginalisering i arbetslivet. Det råder inte tvivel om att personer med utländsk bakgrund typiskt sett är i högre grad arbetslösa eller i högre grad har jobb som inte motsvarar deras utbildning. De upplever sig också många gånger orättvist behandlade på arbetet när det gäller lön, arbetsuppgifter, karriär och kompetensutveckling. Uppsökande, uppmuntrande och förstärkande åtgärder har hittills inte visat sig tillräckliga och det behövs mer ingripande åtgärder för att kompensera personer med utländsk bakgrund för deras underläge och för att ge dem lika möjligheter som andra att få arbete som motsvarar kompetens och önskemål. En åtgärd som därvid skulle kunna övervägas är positiv etnisk särbehandling. Diskrimineringskommitténs majoritet framhåller i linje med det anförda som sin avsikt att positiv särbehandling inte ska vara det enda instrumentet som kan användas för att bidra till förändring. Majoriteten framhåller att positiv särbehandling är ett av flera redskap som kan ha betydelse och att det vore att försitta ett tillfälle att inte ta till vara möjligheten.</P>
<P class="p556 ft3">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Positiv etnisk särbehandling bör inte vara tillåten</P>
<P class="p129 ft5">De invändningar som kan resas mot positiv etnisk särbehandling är av både principiell och praktisk art. Att en individ positivt särbehandlas innebär att någon annan med likvärdiga meriter får stå tillbaka (missgynnas). I det enskilda fallet medför alltså en sorts ”statistisk rättvisa”, eller kollektiv rättvisa, en individuell nackdel för en annan person. Att främja den enes möjligheter på bekostnad av eller genom att kompromissa med den andres är en metod som inte bör tillgripas utan starka skäl och efter noggrant övervägande.</P>
<P class="p127 ft5">Det är, som Diskrimineringskommittén framhåller, inte klarlagt om möjligheten till positiv särbehandling på grund av kön haft några positiva effekter. Just frånvaron av dokumenterad nytta av positiv särbehandling inom jämställdhetsområdet är i sig ett skäl för att inte införa positiv särbehandling också i fråga om etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p78 ft40">Till detta kommer de praktiska problem som hänger samman med kommitténs förslag. Det framkommer av kommitténs överväganden att avgränsningen av vilka målgrupper som ska komma i fråga för positiv etnisk särbehandling är en svårlöst fråga. Positiv särbehandling på grund av kön är – som en jämförelse – förhållandevis enkelt att utforma och tillämpa. Där finns i princip två kategorier som utesluter varandra; om den ena gynnas missgynnas den andra. Vem som är man och vem som är kvinna framgår dessutom i allmänhet nästan genast redan genom utseende eller namn eller i vart fall personnummer. I fråga om positiv etnisk särbehandling finns många fler kategorier eller variabler än två. Hur många etniska tillhörigheter eller grupper det finns går inte att säga. Vilka grupper som ska sättas före andra framstår som en öppen fråga.</P>
<P class="p500 ft5">Ett annat problemområde som kommittén pekar på gäller statistik, registrering och integritet. Att en arbetsgivare ska visa att personer av visst etniskt ursprung är underrepresenterade eller annars eftersatta jämfört med andra personer förutsätter i praktiken att statistik förs över vilken etnisk tillhörighet människor har. Statistik över människors etniska tillhörighet kan innebära en integritetskränkning. I personuppgiftslagen (1998:204; PUL) finns bestämmelser som syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Enligt PUL är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung (13 §).</P>
<P class="p557 ft8">Bestämmelser om positiv särbehandling får vidare tillämpas endast så länge de behövs. Resultatet av användningen av sådana regler måste därför kontinuerligt följas upp och utvärderas. För att det ska vara möjligt lär det krävas någon typ av registrering av etnisk tillhörighet på olika nivåer i samhället och kartläggning på lokal arbetsplatsnivå. För att en arbetsgivare ska kunna mäta utfallet av sin planmässiga användning av positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet måste arbetsgivaren veta hur sammansättningen på arbetsplatsen ser ut i ett visst utgångsläge och hur den har förändrats vid en uppföljning. För att veta om behovet av positiv särbehandling kvarstår eller om målen har uppfyllts måste arbetsgivaren använda sig av jämförelser som är relevanta för arbetsplatsen. Utan konkreta och mätbara mål och jämförelser kan tillämpningen av positiv särbehandling inte sägas vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">170</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="p171dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395171x1.jpg/" id="p171img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">planmässig och rättssäker. Införandet av en möjlighet för arbetsgivaren att tillämpa positiv särbehandling kommer därför med nödvändighet att medföra registrering och kartläggning av arbetstagarnas etniska tillhörighet. En sådan kartläggning är diskutabel från integritetssynpunkt, och skulle sannolikt av många anställda komma att uppfattas som kränkande. Kommittén anvisar inte någon lösning på dessa problem.</P>
<P class="p295 ft5">En avslutande synpunkt är att enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> får positiv särbehandling användas endast när det inte föreligger någon större skillnad i merit- och kvalifikationshänseende mellan två eller flera arbetssökande. Utrymmet för att kunna använda åtgärden kommer därför att vara mycket litet. Dessutom handlar det om frivilliga åtgärder, någon skyldighet har inte föreslagits. Som framgår av de särskilda yttranden som följer kommittémajoritetens förslag, och av remissyttrandena, finns också bland arbetsmarknadens parter ett stöd för positiv särbehandling på grund av kön, medan motståndet mot positiv etnisk särbehandling är betydande. Att införa möjligheter till positiv etnisk särbehandling utan stöd hos arbetsgivare eller fackliga organisationer skulle sannolikt inte vara meningsfullt.</P>
<P class="p289 ft40">Regeringens slutsats är därför att det inte är lämpligt att tillåta positiv etnisk särbehandling vid anställningar eller i övrigt för arbetsgivare. Regeringen vill dock i sammanhanget påminna om den generella höjningen av ambitionsnivån när det gäller diskrimineringslagstiftningen för arbetsgivare (se avsnitt 8.1.1). Bland annat föreslås diskrimineringsförbudet även gälla den som gör en förfrågan om arbete samt att praktikanter och inhyrd eller inlånad arbetskraft ska skyddas mot diskriminering på ett mer effektivt sätt än enligt de nuvarande lagarna. Detta främjar möjligheterna för bland annat personer med utländsk bakgrund att delta på lika villkor på arbetsmarknaden. Regeringen har också i annat sammanhang initierat en försöksverksamhet inom offentlig sektor med avidentifierade ansökningshandlingar i samma syfte. En utvärdering ska vara klar i december 2008. Likaså har arbetsmarknadspolitiken på flera punkter lagts om i syfte att främja en bättre och snabbare integration på den svenska arbetsmarknaden.</P>
<P class="p558 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.5</SPAN><SPAN class="ft10">Särskilda undantag från förbudet mot åldersdiskriminering</SPAN></P>
<P class="p559 ft3">Regeringens förslag: Förbudet för arbetsgivare att diskriminera hindrar inte</P>
<P class="p560 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">tillämpning av åldersgränser för rätt till </SPAN><NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller</P>
<P class="p560 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p561 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p258 ft8">Remissinstanserna: De flesta som yttrat sig är positiva till förslagen, däribland <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>som dock efterlyser något mer konkreta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">171</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">riktlinjer om i vilka situationer undantaget för ”berättigat syfte <NOBR>---”</NOBR> kan bli tillämpligt. Även <SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Försvarsmakten </SPAN>är välvilligt inställda, men anser att det bör övervägas att utöka undantagsbestämmelserna beträffande Försvarsmakten enligt de möjligheter som finns i arbetslivsdirektivet. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>delar kommitténs uppfattning att det för diskrimineringsgrunden ålder krävs särskilda undantag och välkomnar att undantagen inte givits en detaljerad formulering. <SPAN class="ft4">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO</SPAN>) och <SPAN class="ft4">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>anser att kommitténs förslag är väl avvägt. <SPAN class="ft4">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN>pekar på behovet av ett brett undantag som ger utrymme för kollektivavtal på området. Även <SPAN class="ft4">Arbetslivsinstitutet </SPAN>tillstyrker att möjligheten till särbehandling av hänsyn till ålder i arbetslivet ges den relativt vidsträckta utformning som kommittén föreslår. <SPAN class="ft4">Pensionärernas riksförbund </SPAN>anför att regler som ger ett skydd för äldre och yngre kan vara berättigade och då inte bör betraktas som diskriminerande.</P>
<P class="p562 ft3"><SPAN class="ft4">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft4">LO </SPAN>har väckt frågan om det i förarbetena kan uttalas en presumtion för att bestämmelser med ålderskriterier i kollektivavtal är tillåtna.</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft4">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>menar att det finns skäl att överväga om det i lagtexten efter ”berättigat mål” bör läggas till orden ”som rör sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning”.</P>
<P class="p86 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p123 ft8">Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) tillåter, utöver det generella undantaget för verkliga och avgörande yrkeskrav, särskilda undantag från diskrimineringsförbudet som gäller ålder. Enligt skäl 14 påverkar arbetslivsdirektivet inte nationella bestämmelser om pensionsålder. I skäl 25 anförs att förbudet mot åldersdiskriminering är en viktig faktor för att uppnå de mål som fastställs genom riktlinjerna för sysselsättning och för att uppmuntra mångfald inom sysselsättningen. Där anges vidare att särbehandling på grund av ålder dock kan motiveras under vissa förhållanden vilket kräver särskilda bestämmelser som kan variera efter förhållandena i medlemsstaterna. Vidare sägs att det följaktligen är mycket viktigt att göra skillnad mellan berättigad särbehandling, särskilt sådan som motiveras av de legitima målen för sysselsättningspolitiken, arbetsmarknaden och yrkesutbildningen, och den diskriminering som bör vara förbjuden. Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p443 ft5">De särskilda undantagen enligt arbetslivsdirektivet kan avse:</P>
<P class="p563 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">Försvarsmakten (artikel 3.4)</SPAN></P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">Befogad särbehandling (artikel 6.1)</SPAN></P>
<P class="p397 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft71">Åldersgränser för t.ex. pensions- och invaliditetsförmåner (artikel 6.2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">172</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Försvarsmakten (artikel 3.4)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft5">Enligt artikel 3.4 arbetslivsdirektivet får medlemsstaterna föreskriva att direktivet inte ska tillämpas på försvarsmakten när det gäller diskriminering på grund av ålder. I skäl 19 till direktivet anges att medlemsstaterna, för att de ska kunna fortsätta att upprätthålla försvarsmaktens kapacitet, kan välja att för hela eller delar av försvarsmakten inte tillämpa direktivets bestämmelser som rör ålder. Av skälet framgår vidare att de medlemsstater som vill utöva denna rätt måste fastställa tillämpningsområdet för detta undantag.</P>
<P class="p56 ft4">Undantag för befogad särbehandling (artikel 6.1)</P>
<P class="p60 ft8">Enligt artikel 6 får medlemsstaterna föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte ska utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga. I sådan särbehandling kan enligt artikel 6.1 i synnerhet följande inbegripas:</P>
<P class="p139 ft5"><SPAN class="ft5">a)</SPAN><SPAN class="ft87">Införande av särskilda villkor för tillträde till anställning och till yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor, inbegripet villkor för avskedande och löner, för ungdomar och äldre arbetstagare samt underhållsskyldiga personer i syfte att främja deras anställbarhet eller att skydda dem,</SPAN></P>
<P class="p139 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft23">Fastställande av minimivillkor avseende ålder, yrkeserfarenhet eller anställningstid för tillträde till anställningen eller för vissa förmåner förknippade med anställningen,</SPAN></P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft88">Fastställande av en högsta åldersgräns för rekrytering, grundat på den utbildning som krävs för tjänsten i fråga eller på att det krävs en rimligt lång anställningsperiod innan personen i fråga ska pensioneras.</SPAN></P>
<P class="p54 ft4">Kommissionens uttalande om artikel 6.1</P>
<P class="p234 ft8">Arbetslivsdirektivet tillkom på förslag av kommissionen som i sina kommentarer till förslaget anförde att artikel 6.1 innehåller en icke uttömmande lista på sådan särbehandling på grund av ålder som inte bör betraktas som diskriminering om den kan motiveras på ett objektivt sätt. Medlemsstaterna kan därför enligt kommissionen tillåta annan särbehandling på grund av ålder än den som förtecknas i artikeln i överensstämmelse med sina rättsliga traditioner och politiska prioriteringar, under förutsättning att denna är lämplig och nödvändig för att uppnå ett berättigat mål (KOM [1999] 565 slutlig s. 10).</P>
<P class="p387 ft4">Åldersgränser för t.ex. pensions- och invaliditetsförmåner (artikel 6.2)</P>
<P class="p234 ft8">Av artikel 6.2 framgår att medlemsstaterna får föreskriva att följande inte utgör diskriminering på grund av ålder: fastställande av åldersgräns för att, när det gäller företags- och yrkesbaserade system för social trygghet,</P>
<P class="p149 ft12">komma i fråga för pensions- eller invaliditetsförmåner, inbegripet</P>
<P class="p71 ft3">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">fastställande av olika åldersgränser för arbetstagare eller grupper eller kategorier av arbetstagare och för tillämpningen inom ramen för dessa system av ålderskriterier för försäkringstekniska beräkningar, under förutsättning att detta inte leder till diskriminering på grund av kön.</P>
<P class="p303 ft4"><NOBR>Mangold-målet</NOBR> och Palacios de la <NOBR>Villa-målet</NOBR></P>
<P class="p92 ft8"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i några avgöranden prövat innebörden av arbetslivsdirektivets förbud mot åldersdiskriminering. I <NOBR><SPAN class="ft47">Mangold-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>(mål <NOBR>C-144/04,</NOBR> Werner Mangold mot Rüdiger Heim, REG 2005, s. I- 9981) prövades om tyska nationella bestämmelser som tillät tidsbegränsade anställningsavtal utan begränsningar när den anställde fyllt 52 år var förenliga med direktivet. Syftet med lagstiftningen var att förbättra möjligheten för äldre arbetslösa, som ansågs ha betydande svårigheter att återinträda på arbetsmarknaden, att erhålla anställningar. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> fann att ett sådant syfte var legitimt (berättigat). I frågan om särbehandlingen på grund av ålder var lämplig och nödvändig konstaterade domstolen att medlemsstaterna förfogar över ett stort utrymme för skön i valet av åtgärder inom området för social- och arbetsmarknadspolitik. Bestämmelserna i fråga gav dock till resultat att arbetstagare som uppnått 52 års ålder kunde erbjudas avtal om visstidsanställning ett obegränsat antal gånger fram till den ålder då de går i pension. Det hade inte visats att åldersgränsen var objektivt nödvändig för att nå målet att få äldre arbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden. Den ansågs därför gå utöver vad som var lämpligt och nödvändigt för att nå det eftersträvade målet. Hänsynen till proportionalitetsprincipen innebär nämligen – uttalade domstolen – att det vid varje undantag från en individuell rättighet så långt som möjligt ska göras en avvägning mellan principen om likabehandling och de krav som det eftersträvade målet är förenat med (punkt 65). Den tyska regleringen stod därmed i strid med arbetslivsdirektivets förbud mot åldersdiskriminering.</P>
<P class="p557 ft40"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft39">Palacios de la </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">Villa-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> </SPAN>(mål <NOBR>C-411/05,</NOBR> Félix Palacios de la Villa mot Cortefiel Servicios SA, oktober 2007, ännu ej publicerat i rättsfallssamlingen) prövades spansk lagstiftning som innebar att vissa klausuler i kollektivavtal ansågs giltiga. Klausulerna medgav att anställningsavtal automatiskt upphörde när den anställde uppnått åldersgränsen för obligatorisk pensionering, vilket i detta fall var 65 år. Domstolen konstaterade inledningsvis att skäl 14 i direktivet enbart klargör att direktivet inte påverkar medlemsstaternas befogenhet att fastställa en åldersgräns för pensionering, men inte förhindrar att direktivet ska tillämpas på nationella bestämmelser som reglerar villkoren för anställningens upphörande när den fastställda pensionsåldern uppnåtts. Syftet med bestämmelsen – att reglera den nationella arbetsmarknaden för att bland annat minska arbetslösheten – ansågs berättigat. Domstolen upprepade vad som anförts i Mangold- målet om att medlemsstaterna, och arbetsmarknadens parter, har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller valet av social- och arbetsmarknadspolitiska mål och medlen för att genomföra dessa mål. Bl.a. politiska, ekonomiska, sociala, demografiska och budgetmässiga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">174</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">hänsyn kan tas. Det ankommer på de nationella myndigheterna att hitta en jämvikt mellan de olika intressen som föreligger. De spanska myndigheterna hade ansett att den nationella regleringen var lämplig och nödvändig för att främja full sysselsättning genom att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Domstolen fann att denna bedömning inte framstod ”som orimlig”. Åtgärden kunde inte heller betraktas som ”en överdriven kränkning” eftersom lagstiftningen inte enbart grundade sig på ålder utan även tog i beaktande att arbetstagarna vid utgången av sin yrkeskarriär fick ekonomisk kompensation i form av ålderspension vars nivå inte var oskälig. Regleringen ansågs därmed förenlig med arbetslivsdirektivet.</P>
<P class="p564 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Särskilda undantag behövs</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringsförbuden i arbetslivsdirektivet är inte utan undantag. Direktivet medger i fråga om ålder medlemsstaterna ett större utrymme för undantag jämfört med de andra diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringskommittén har som sin mening anfört att det sakliga behovet för undantag i Sverige är större beträffande ålder än för de andra grunderna. Att denna utgångspunkt är förenlig med direktivet framgår enligt kommittén redan av ordalydelsen i artikel 6, som kommittén anser vara högst allmänt hållen och lämna ett stort utrymme till medlemsstaterna för nationell anpassning och hänsyn till respektive lands särskilda intressen och behov. Kommittén redovisar att flera andra medlemsländer som genomfört arbetslivsdirektivets förbud mot åldersdiskriminering har gjort samma bedömning beträffande behovet av undantag. Även i Norge, som i egenskap av medlemsland i EES valt att genomföra arbetslivsdirektivet, har lagstiftningen avseende förbudet mot åldersdiskriminering utformats med ett undantag.</P>
<P class="p360 ft8">Remissinstanserna delar generellt kommitténs uppfattning. <SPAN class="ft47">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN>pekar på att det både i lagstiftning och i kollektivavtal finns särregler som hänför sig till ålder och som har till syfte att främja eller skydda olika åldersgrupper. Ett skydd mot åldersdiskriminering får enligt LO inte innebära att dessa främjandeåtgärder förbjuds. <SPAN class="ft47">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) </SPAN>menar att undantaget måste vara tämligen vitt så att inte förbudsregeln motverkar det skydd unga respektive äldre i dag har på arbetsmarknaden. Enligt <SPAN class="ft47">Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) </SPAN>behövs ett undantag som är generellt utformat och tillåter särbehandling som har ett legitimt syfte. Att förbjuda främjande eller skyddande åtgärder kan enligt SACO i värsta fall ge ett sämre resultat för den grupp man vill främja eller skydda, än om åldersdiskriminering inte förbjuds. Både TCO och SACO anser att kommitténs förslag är väl avvägt.</P>
<P class="p360 ft8">Regeringen anser att ett diskrimineringsförbud utan undantag skulle kunna innebära icke önskvärda nackdelar för både yngre och äldre arbetstagare. Det är alltså inte alls givet att ett diskrimineringsförbud utan undantag innebär en starkare ställning för yngre eller äldre än en förbudsregel som lämnar visst utrymme för avsteg från huvudregeln. Undantag från diskrimineringsförbudet ska alltså inte utan vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<P class="p137 ft3">uppfattas som en nackdel för vare sig yngre eller äldre. Som bl.a. Prop. 2007/08:95 <SPAN class="ft4">Pensionärernas riksförbund </SPAN>anfört kan regler som ger ett skydd för äldre</P>
<P class="p162 ft8">och yngre vara berättigade. De bör då inte betraktas som diskriminerande. Åldersgränser används många gånger i författningar eller avtal för att tillgodose syften som är berättigade och skyddsvärda i sig. Det gäller t.ex. intresset att skydda ungdomar eller äldre inom arbetslivet och strävan att främja yngre eller äldre personers möjligheter att få en anställning. Även regeringen anser därför att diskrimineringsförbudet, utöver det för alla diskrimineringsgrunderna gemensamma undantag som gäller vid anställning, befordran och utbildning för befordran (se avsnitt 8.1.3), bör förenas med undantag som säkerställer att sådana avtalsbestämmelser och sådana rutiner som är önskvärda inte kommer i konflikt med lagen.</P>
<P class="p565 ft3">Denna utgångspunkt stämmer väl överens med punkterna <NOBR>a)–c)</NOBR> i artikel</P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft8">6.1</SPAN><SPAN class="ft26">andra stycket arbetslivsdirektivet som anger exempel på när undantag från förbudet mot åldersdiskriminering kan vara möjligt. Den bör också vara vägledande när bedömning görs av om åldersgränser som finns i lagstiftning är förenlig med direktivets krav.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4">Hur undantaget bör utformas – utgångspunkter</P>
<P class="p60 ft40">Utrymmet för undantag från diskrimineringsförbuden i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> om diskriminering bör vara litet oavsett samhällsområde och diskrimineringsgrund och de undantagsregler som införs bör tolkas snävt. Lagens undantagsbestämmelser bör därtill om möjligt vara utformade dels på ett enhetligt sätt, dels med en avfattning som inte låser tillämpningsområdet till specifika förhållanden. Undantagsreglernas lydelse bör också om möjligt knyta an till hur undantagsbestämmelser i den hittillsvarande diskrimineringslagstiftningen formulerats. Om de nationella bestämmelserna dessutom avfattas med samma eller liknande formuleringar som används i <NOBR>EG-direktivens</NOBR> bestämmelser är detta typiskt sett en fördel.</P>
<P class="p566 ft4">Inget undantag för Försvarsmakten (artikel 3.4)</P>
<P class="p234 ft8">Artikel 3.4 arbetslivsdirektivet ger som nämnts medlemsstaterna utrymme att föreskriva att förbudet mot åldersdiskriminering inte ska tillämpas på försvarsmakten. Diskrimineringskommittén har inte ansett att förhållandena inom den svenska försvarsmakten påkallar ett särskilt undantag. <SPAN class="ft47">Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft47">Försvarsmakten </SPAN>har en annan uppfattning. De anser att det bör lämnas ökat utrymme för undantag för Försvarsmakten i enlighet med de möjligheter som finns i artikel 3.4.</P>
<P class="p139 ft3">Regeringen ansluter sig till kommitténs uppfattning. De andra undantagen – se strax nedan – får anses tillgodose de behov av hänsynstagande till ålder som kan finnas hos Försvarsmakten i dess roll som arbetsgivare. Dessa ska naturligtvis kunna åberopas av Försvarsmakten på samma sätt som av andra arbetsgivare.</P>
<P class="p508 ft3">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Undantag för pensions- och invaliditetsförmåner (artikel 6.2)</P>
<P class="p74 ft5">Artikel 6.2 arbetslivsdirektivet ger som nämnts medlemsstaterna utrymme att föreskriva ett undantag från diskrimineringsförbudet för åldersgränser som anger när enskilda personer kan komma i fråga för pensions- eller invaliditetsförmåner enligt företags- och yrkesbaserade system för social trygghet.</P>
<P class="p302 ft8">Enligt Diskrimineringskommittén får artikel 6.2 anses syfta på vad vi i Sverige benämner som <NOBR>ålders-,</NOBR> efterlevande- och invalidpensioner. Ingen remissinstans har invänt mot det resonemanget. Även regeringen ansluter sig till kommitténs tolkning av arbetslivsdirektivet i den delen. Sådana pensionsförmåner till anställda kan som kommittén anför utgå på olika rättsliga grunder. De regleras i regel genom kollektivavtal men kan även förekomma i individuella avtal. De förekommer enligt kommittén knappast alls som ensidiga förmåner från arbetsgivaren.</P>
<P class="p78 ft8">Diskrimineringskommittén redovisar i betänkandet ett stort antal förekommande avtalsregleringar som rör i första hand ålderspension, sjukpension och efterlevandepension i olika former. Det framgår av framställningen att åldersgränser är vanliga i de kollektivavtal som reglerar förmånerna. Syftet med åldersgränserna är bl.a. att ange för vem och när förmånerna gäller. Generellt utgör åldersgränserna en enkel och rationell avgränsning för tillämpningen av villkoren i avtalen och att ersätta dem med andra kriterier skulle som kommittén påpekar vara komplicerat. Dessutom är många av de berörda bestämmelserna kopplade till de skatterättsliga reglerna för tjänstepension enligt vilka en <NOBR>55-årsgräns</NOBR> gäller som huvudregel för när statlig ålderspension får utbetalas (58 kap. 10 § inkomstskattelagen [1999:1229]). Huruvida den åldersgränsen är förenlig med arbetslivsdirektivet behöver inte prövas. Direktivet ska inte tillämpas på utbetalningar från offentliga system eller liknande, däribland offentliga system för social trygghet eller socialt skydd; se artikel 3.3.</P>
<P class="p361 ft8">Enligt regeringens uppfattning fungerar det svenska avtalsbaserade systemet för <NOBR>ålderspensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i huvudsak väl. Det finns inte skäl att nu på ett ingripande sätt ändra de förutsättningar eller villkor som avtalen vilar på; av arbetslivsdirektivet följer under alla omständigheter inte en sådan skyldighet. Utrymmet för ett undantag från diskrimineringsförbudet bör därför utnyttjas.</P>
<P class="p78 ft40">När det gäller undantagets formulering innebär inte direktivet i den delen att regeln måste utformas som en avvägningsregel, där t.ex. en enskild klausuls syfte måste befinnas vara godtagbar för att vara tillåten. Regeringen föreslår därför att undantagsregeln formuleras som att diskrimineringsförbudet inte hindrar tillämpning av åldersgränser för rätt till <NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i enskilda avtal eller kollektivavtal. Förslaget skiljer sig från vad kommittén föreslagit på så sätt att även efterlevandepension uttryckligen nämns. Som <SPAN class="ft50">Svenskt Näringsliv </SPAN>anfört bör det för tydlighets skull anges i lagtexten och inte bara i motivtexten att också de förmånerna omfattas. Ett sådant undantag från diskrimineringsförbudet anknyter till innehållet i artikel 6.2.</P>
<P class="p534 ft3">Enligt arbetslivsdirektivet är ett sådant undantag tillåtet under förutsättning att det inte leder till diskriminering på grund av kön. Diskrimineringskommittén anser att den saken inte särskilt behöver</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">177</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">anges i den svenska lagtexten. Regeringen delar uppfattningen att ett undantag från förbudet mot åldersdiskriminering inte med framgång kan åberopas av någon som beskylls för att göra sig skyldig till könsdiskriminering. Även om t.ex. ett kollektivavtal anses förenligt med förbudet mot åldersdiskriminering kan det alltså samtidigt stå i strid med förbudet mot könsdiskriminering.</P>
<P class="p567 ft4">Undantag för befogad särbehandling – ett generellt undantag (artikel 6.1)</P>
<P class="p297 ft8">Artikel 6.1 innehåller en icke uttömmande lista på sådan särbehandling på grund av ålder som inte bör betraktas som diskriminering om den kan motiveras på ett objektivt sätt. Medlemsstaterna kan för det första besluta om undantag från diskrimineringsförbudet som ansluter till de exempel som anges i artikeln. Därutöver öppnar artikeln för ytterligare undantagsmöjligheter. Angivandet av vissa områden är endast en exemplifiering av möjliga inriktningar. Kommissionen har anfört att det står öppet för medlemsstaterna att tillåta annan särbehandling på grund av ålder än den som förtecknas i artikeln under förutsättningen att undantagen står i överensstämmelse med medlemsstaternas rättsliga traditioner och politiska prioriteringar och att de är lämpliga och nödvändiga för att uppnå berättigade mål (se kommissionens uttalande ovan under rubriken Bakgrund). Denna utgångspunkt har också vunnit stöd i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis (se ovan refererade rättsfall). Medlemsstaternas handlingsutrymme att själva avgöra vad som är ett berättigat mål eller syfte har ansetts stort. Att regleringen i olika medlemsstater kan komma att variera efter förhållandena har också stöd i direktivets inledande avsnitt (skäl 25). <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har dock betonat att medlet för att nå det eftersträvade målet måste vara lämpligt och nödvändigt.</P>
<P class="p290 ft40">Diskrimineringskommittén refererar i sitt betänkande ett stort antal bestämmelser i författningar eller kollektivavtal som innehåller bestämmelser med åldersrelaterade kriterier. Kommitténs slutsats är att åldersgränser många gånger används utifrån syften som är berättigade och skyddsvärda i sig. Sådana syften kan avse behovet av skydd eller stöd för vissa åldersgrupper. Det gäller t.ex. intresset att skydda ungdomar eller äldre inom arbetslivet, eller en strävan att främja yngre eller äldre personers möjligheter att få en anställning. Kommittén anför vidare att det övergripande syftet med ett förbud mot åldersdiskriminering är att uppnå likabehandling, men att det finns vissa åldersgrupper som bör anses som mera skyddsvärda än andra inom arbetslivet. Äldre arbetstagare är enligt kommittén en sådan grupp.</P>
<P class="p568 ft8">Resonemanget har betydelse för såväl tillämpningsområdet för undantagsregeln i den nya diskrimineringslagen som för bedömningen av om befintlig särreglering på grund av ålder ska anses tillåten.</P>
<P class="p16 ft40">Kommittén har mot den bakgrunden föreslagit att de två preciserade undantagsreglerna för verkliga och avgörande yrkeskrav respektive pensions- och invaliditetsförmåner kompletteras av ett generellt hållet undantag från förbudet mot åldersdiskriminering<SPAN class="ft50">. </SPAN>Att en generellt formulerad regel bör införas jämte de mer specifika undantagen har bred</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">178</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">uppslutning bland remissinstanserna, och det är tydligt att den inriktningen knyter an till <NOBR>EG-direktivets</NOBR> allmänt hållna lydelse. Regeringen delar kommitténs uppfattning. Ett sådant undantag är lämpligt och det bör ha en generell, <NOBR>icke-specifik</NOBR> avfattning på sätt som kommittén förordat. Att bestämmelsen formuleras generellt innebär att dess innehåll inte blir exakt och preciserat. Regelns innebörd får i stället preciseras i förarbetena och så småningom i rättspraxis. En fördel är att en sådan allmänt formulerad regel kan anpassas till skilda förhållanden och skilda behov i olika tider. Regeln riskerar inte heller att genom en alltför stel lydelse utelämna situationer där ålder har saklig betydelse för en arbetsgivares ställningstaganden och där således diskrimineringsförbudet inte bör gälla.</P>
<P class="p302 ft5">Undantaget kan formuleras som att diskrimineringsförbudet inte hindrar särbehandling på grund av ålder, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det är enligt regeringens mening inte nödvändigt eller lämpligt att närmare precisera de syften som kan anses berättigade.</P>
<P class="p78 ft8">Utgångspunkten är emellertid att de syften som identifieras ska vara värda att skydda i sig och vara tillräckligt viktiga för att motivera att de ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> Dessutom måste åtgärden (t.ex. användande av en åldersgräns) vara lämplig för att uppnå det eftersträvade syftet. Frågan måste ställas om den aktuella åtgärden ger önskat resultat. Vidare måste åtgärden vara nödvändig för att uppnå syftet. Om det finns andra, mindre ingripande handlingsalternativ för att uppnå ett i sig godtagbart syfte, eller om särbehandling på grund av ålder till och med skulle kunna undvikas, utgör handlandet i princip diskriminering i strid med lagen. Dessa utgångspunkter är desamma som gäller för intresseavvägningen i fråga om indirekt diskriminering (jfr t.ex. prop. 2002/03:65 s. 95).</P>
<P class="p131 ft4">Berättigade syften</P>
<P class="p92 ft40">När det först gäller vilka syften som bör anses berättigade gör regeringen följande bedömning. Strävan att skydda yngre arbetstagare t.ex. i frågor om arbetsmiljö, att främja äldre arbetstagares möjligheter att få eller behålla ett arbete, att tillgodose äldre arbetstagares ökade behov av vila och rekreation är några exempel på syften som typiskt sett bör anses vara godtagbara. Ålderskriterier som förekommer i kollektivavtal kan ha främjande- eller skyddssyfte. Ett exempel är åldersbaserade minimilöner (lägstalöner, introduktionslöner eller garantilöner) som avtalsregleras för att motverka lönedumpning för unga arbetstagare. Ett annat exempel är förlängd semester eller uppsägningstid som i princip syftar till att äldre i ökad utsträckning ska kunna arbeta till ålderspension. Ett tredje exempel är det inte ovanliga förfarandet att en arbetsgivare t.ex. i samband med turordningsförhandlingar eller neddragning av verksamhet erbjuder äldre arbetstagare ålderspension eller liknande ersättning. På detta sätt kan yngre arbetstagare ha kvar sina anställningar medan de äldre mot ersättning lämnar verksamheten. Sådana särbestämmelser eller förfaranden får sägas ha ett legitimt syfte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">179</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Vissa typer av anställningar är typiskt sett avsedda för yngre, mindre erfarna arbetstagare. Att anställningar som lärlingar, trainees och liknande förbehålls yngre arbetssökande, med syftet att underlätta för unga att få tillträde till arbetsmarknaden, bör därför i många fall vara godtagbart.</P>
<P class="p80 ft5">När det gäller ålderssammansättning i en arbetsgrupp eller på en mindre arbetsplats kan det finnas situationer då det är rimligt att arbetsgivaren tillåts beakta ålder vid rekrytering. Om syftet är att t.ex. undvika att flera personer i arbetsstyrkan uppnår pensionsålder på samma gång bör hänsynstagande till ålder i ett enskilt fall kunna omfattas av undantaget. Det får dock avgöras i det enskilda fallet om de fakta som arbetsgivaren åberopar verkligen innebär risk för att arbetsstyrkans kontinuitet, kompetens eller liknande hotas av kommande pensionsavgångar. Ju större arbetsplatsen är desto mindre bör typiskt sett arbetsgivarens utrymme vara för att över huvud taget kunna åberopa undantaget.</P>
<P class="p361 ft40">Om en arbetssökande nått sådan ålder att han eller hon står i begrepp att gå i ålderspension bör detta kunna åberopas som skäl för att inte anställa denne. Det kan bli oproportionerligt kostsamt för en arbetsgivare att anställa personen för kort tid. I en situation då en arbetstagare har kort tid kvar till pensionering framstår det vidare inte alltid som rimligt att arbetsgivaren bekostar upplärning, mer omfattande vidareutbildning eller annan kvalificerad kompetensutveckling. Det bör i sådana situationer också finnas utrymme för att arbetsgivaren i syfte att undvika att oproportionerliga kostnader för upplärning avstår från att anställa någon.</P>
<P class="p552 ft4">Icke berättigade syften</P>
<P class="p325 ft5">Andra syften bör generellt kunna sägas vara icke berättigade eller godtagbara. Ett sådant är normalt sett en arbetsgivares önskemål om en homogen ålderssammansättning av arbetsstyrkan. Att en arbetssökande vid nyrekrytering ska ha en viss ålder för att smidigt ”passa in i gruppen” eller liknande är i själva verket ett typexempel på synsätt som inte är acceptabla om det inte råder exceptionella omständigheter i det enskilda fallet.</P>
<P class="p352 ft8">Inte heller kommersiella hänsyn bör som huvudregel få spela in. Utgångspunkten måste vara att ålder inte ska få beaktas i ett anställningsbeslut. Detta gäller i synnerhet verksamheter eller näringsidkare som vänder sig till en bred, inte närmare specificerad kundkrets. Till exempel ett flygbolag som vänder sig till allmänheten bör inte få ställa upp ålder som ett kriterium vid utbildning eller anställning av flygvärdinnor. Att en butik eller annan verksamhet har en särskild inriktning eller en avgränsad kundkrets skulle däremot i undantagsfall kunna vägas in i bedömningen. Den aktuella undantagsbestämmelsen för befogad särbehandling har inte en skarp avgränsning till undantaget för verkliga och avgörande yrkeskrav vid bl.a. anställning (se avsnitt 8.1.3). En sådan skarp gräns är inte heller nödvändig. Ett annat exempel är minimilöner för unga i kollektivavtal. Sådana avtalsbestämmelser kan ha det goda med sig att lönen för den som på grund av ungdom kan ha en svag förhandlingsposition vid inträdet på arbetsmarknaden inte sätts</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">180</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">alltför lågt. Lönedumpning undviks. Samtidigt är det inte givet att de s.k. lönetrappor som finns i en del avtal alla gånger är förenliga med diskrimineringsförbudet. Det kan inte anses rimligt att minimilöner för oerfarna unga nyanställda i näraliggande ålder skiljer sig åt mer märkbart om den enda skillnaden mellan arbetstagarna är ett eller några få års levnad.</P>
<P class="p122 ft4">Särskilt om kollektivavtal med åldersgränser</P>
<P class="p123 ft40">Den nya lagen föreslås vara tvingande. Detta innebär bl.a. att det inte ska vara möjligt att avtala bort lagens bestämmelser. Kollektivavtalen har stor betydelse för regleringen på svensk arbetsmarknad. Avtalen är jämte lagstiftning det dominerade instrumentet för att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och uttrycker den viktiga och självständiga roll som organisationerna på arbetsmarknaden sedan länge spelar i Sverige. Parterna på arbetsmarknaden är dock liksom övriga avtalsparter skyldiga att hålla sig inom de ramar som den nya diskrimineringslagen uppställer. Vissa remissinstanser har föreslagit att en presumtion bör gälla om att kollektivavtalad särreglering på grund av ålder motsvarar undantagsmöjligheternas krav. Regeringen bedömer att ett sådant carte blanche knappast är förenligt med <NOBR>EG-direktivet</NOBR> och inte heller är ägnat att stärka parternas arbete med att bl.a. genom avtalen motverka diskriminering. Påpekas kan dock att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har angivit att arbetsmarknadens parter åtnjuter ett stort handlingsutrymme när det gäller formuleringen av social- och arbetsmarknadspolitiska mål och val av medel för att uppnå dem (<SPAN class="ft50">Palacios de la </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">Villa-målet</SPAN>,</NOBR> punkt 68). Samtidigt understryker domstolen vikten av att åtgärderna ska vara lämpliga och nödvändiga för att uppnå det eftersträvade syftet.</P>
<P class="p569 ft4">Särskilt om lagar med åldersgränser</P>
<P class="p123 ft8">När det så gäller lagar med åldersgränser gör regeringen följande bedömning. Lagreglerade åldergränser måste givetvis också uppfylla EG- direktivets krav och rymmas inom befintliga undantagsmöjligheter.</P>
<P class="p353 ft8">De beslut riksdagen fattar är – per definition – uttryck för vägval och centrala prioriteringar i politiska, rättsliga, ekonomiska och inte minst praktiska hänseenden. Riksdagen har i sin lagstiftande kapacitet att iaktta grundlagarna. Särskild betydelse i diskrimineringshänseende har regeringsformens (RF) bestämmelser. Som närmare redovisas i avsnitt</P>
<P class="p72 ft5"><SPAN class="ft8">4.4</SPAN><SPAN class="ft81">ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde (1 kap. 2 § RF). Vidare ska det allmänna dels verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, dels motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, </SPAN><SPAN class="ft4">ålder </SPAN>(kurs. här) eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.</P>
<P class="p352 ft40">Den konkreta frågan om <NOBR>EG-rättens</NOBR> diskrimineringsförbud ska kunna åberopas för att åsidosätta lagar måste ses mot den nu tecknade bakgrunden och i ljuset av artikel 6. Som nämnts pekar artikeln ut sysselsättningspolitik och arbetsmarknad som två områden där undantag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">181</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">från diskrimineringsförbudet är möjliga. Ytterligare undantagsmöjligheter står till buds. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har också klarlagt att medlemsstaterna har ett stort handlingsutrymme när det gäller formulering av social- och arbetsmarknadspolitiska syften och val av medel för att uppnå dem. Den svenska regleringen inom arbetsmarknadens område har antagits efter prövning om vilka åtgärder som kan tänkas bidra till de eftersträvade syftena. Enligt regeringens mening fungerar den svenska arbetsmarknaden och arbetsrätten generellt sett bra.</P>
<P class="p130 ft5">Det som nu sagts har betydelse därför att direktivet särskilt fäster vikt vid prioriteringar som avser bl.a. sysselsättningspolitik och arbetsmarknad och som på ett rimligt sätt kan motiveras inom ramen för <SPAN class="ft4">nationell rätt </SPAN>(kurs. här). Det nationella sammanhanget har alltså betydelse, vilket också bekräftas i skäl 25 till direktivet. Där uttalas att bestämmelserna om diskrimineringsförbud för ålder kan variera mellan medlemsstaterna.</P>
<P class="p120 ft4">Anställningsskyddslagen, arbetsmiljölagen m.m.</P>
<P class="p92 ft40">Regeringen har, liksom Diskrimineringskommittén, låtit granska gällande arbetsrättslig lagstiftning för att kontrollera om det finns bestämmelser som står i konflikt med arbetslivsdirektivets förbud mot diskriminering på grund av ålder. Några bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) har upphävts per den 1 juli 2007, bl.a. med motiveringen att de kunde vara diskriminerande mot yngre arbetstagare. De regler som upphävts är den s.k. bonusregeln i 3 § andra stycket om att en arbetstagare som fyllt 45 år fått tillgodoräkna sig extra anställningstid i vissa fall, och regeln i 39 § om att en arbetstagare som fyllt 60 år fått tillgodoräkna sig extra skadestånd i vissa fall (jfr prop. 2006/07:111, bet. 2006/07:AU14, rskr. 2006/07:185).</P>
<P class="p516 ft40">Även efter dessa ändringar finns i anställningsskyddslagen, arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång bestämmelser som uttryckligen tar sikte på arbetstagares ålder. I anställningsskyddslagen märks bestämmelser om att avtal om tidsbegränsad anställning får träffas när en arbetstagare fyllt 67 år (5 §), att arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder (32 a §) och att anställningen därefter kan avslutas enklare än för yngre arbetstagare och att den som fyllt 67 saknar viss företrädesrätt (33 §). Utöver dessa bestämmelser som uttryckligen tar sikte på en arbetstagares ålder, finns regler där arbetstagarens levnadslängd indirekt har betydelse. Här kan nämnas bestämmelser om att uppsägningstidens längd ökar ju längre en anställning består (11 §), att turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist bestäms med utgångspunkt i anställningstid hos arbetsgivaren (22 §), att företrädesrätt till återanställning förutsätter att arbetstagaren varit anställd minst tolv månader hos arbetsgivaren (25 §) och att arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid i fall flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">182</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">(26 §). Vissa av dessa bestämmelser avser att skydda äldre arbetstagare och andra att främja en välfungerande arbetsmarknad och sysselsättningspolitik.</P>
<P class="p295 ft5">Arbetsmiljölagens kapitel 5 innehåller skyddsregler för minderåriga, dvs. personer som inte fyllt 18 år.</P>
<P class="p17 ft40">Enligt lagen om arbetsförmedlingstvång får regeringen när det råder höjd beredskap för att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet föreskriva om förbud för arbetsgivare att anställa arbetstagare som inte anvisats av en offentlig arbetsförmedling eller med</P>
<P class="p311 ft3">dess medgivande (arbetsförmedlingstvång). Från arbetsförmedlingstvånget undantas bl.a. arbetstagare som är under sexton år eller över sjuttio år.</P>
<P class="p295 ft5">Diskrimineringskommittén anser att de nämnda bestämmelserna står i överensstämmelse med <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>delar inte den uppfattningen såvitt gäller anställningsskyddslagen. Föreningen anför att ungdomsarbetslösheten har ökat och att behovet av att i lag gynna äldre mot denna bakgrund inte är lika framträdande som förut. Enligt föreningen skapar lagens turordningsregler vidare oönskade inlåsningseffekter som motverkar en i många sammanhang önskad rörlighet på arbetsmarknaden, samtidigt som reglerna försvårar för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Föreningen anser det därför ytterst tveksamt om de regler i anställningsskyddslagen som gynnar äldre kan – i direktivets mening – sägas vara motiverade av ett berättigat mål.</P>
<P class="p15 ft40">Regeringen kan, liksom Diskrimineringskommittén, konstatera att syftet med att t.ex. i anställningsskyddslagen ge personer med högre ålder fördelar är att skydda äldre arbetstagare. Intresset av att främja äldre arbetstagares möjligheter att få och behålla en anställning är viktigt och också en sedan länge godtagen princip i svensk sysselsättningspolitik. Diskrimineringsförbudet beträffande ålder – här närmare bestämt yngre arbetstagares intressen – bör även fortsättningsvis få vika för intresset att ge äldre företräde i det avseendet. Metoden att i lag ge företräde åt arbetstagare med längre anställningstid och högre ålder för att uppnå detta syfte får sägas vara både lämplig och nödvändig.</P>
<P class="p570 ft40">De särskilda bestämmelser som gäller rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder är motiverade eftersom det är rimligt att det finns en bestämd tidpunkt för när det lagfästa anställningsskyddet ändrar karaktär och arbetsgivaren tillåts avsluta anställningsförhållandet utan att visa saklig grund för uppsägning på vanligt sätt. Åldersgränsen 67 år är väl vald.</P>
<P class="p313 ft5">Lagen om arbetsförmedlingstvång har betydelse enbart när höjd beredskap råder. Det kan inte anses diskriminerande att yngre personer (under 16 år) och äldre (över 70 år) undantas från arbetsförmedlingstvånget under de speciella omständigheter när ett sådant tvång annars generellt kan inträda.</P>
<P class="p15 ft8">Regeringen anser sammanfattningsvis att dessa och andra förekommande, av riksdagen antagna regler inte ska ses som uttryck för diskriminering som har samband med ålder i direktivets mening. Gällande arbetsrättsliga lagar som innehåller åldersgränser är alltså förenliga med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Det innebär att en arbetsgivare, en fackförening, en myndighet eller annan som tillämpar någon av lagarna inte heller gör sig skyldig till åldersdiskriminering. Det åligger</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">183</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="p184dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395184x1.jpg/" id="p184img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">regeringen att i kommande lagstiftningsärenden där åldersgränser kan bli Prop. 2007/08:95 aktuella särskilt beakta <NOBR>EG-rättens</NOBR> förbud mot diskriminering på grund</P>
<P class="p20 ft3">av ålder.</P>
<P class="p120 ft3"><SPAN class="ft8">8.1.6</SPAN><SPAN class="ft10">Arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om meriter</SPAN></P>
<P class="p571 ft5">Regeringens förslag: Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td180"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs</P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p40 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p1 ft3">Överensstämmer</P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p482 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft8">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td27"><P class="p34 ft3">Remissinstanserna: Ingen har motsatt sig förslaget.</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Bakgrund: Enligt 21 § jämställdhetslagen (1991:433) gäller att en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetssökande, som inte har anställts eller en arbetstagare som inte har</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">befordrats eller tagits ut till en utbildning för befordran, har rätt att på</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om arten och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">omfattningen av utbildning, yrkeserfarenhet och andra jämförbara</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">meriter i fråga om den som fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Motsvarande bestämmelser finns i de andra arbetsrättsliga</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td180"><P class="p3 ft5">diskrimineringslagarna.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td170"><P class="p34 ft3">Skälen</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p3 ft3">regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr4 td181"><P class="p3 ft8">Uppgiftsskyldigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p482 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen och de andra arbetsrättsliga diskrimineringslagarna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">har tillkommit med avseende på den privata delen av arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">där offentlighetsprincipen inte gäller och där det således inte finns någon</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">allmän rätt att få insyn i en arbetsgivares handlingar. När bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">om uppgiftsskyldighet infördes i jämställdhetslagen angavs som skäl att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">en individuell rätt att få upplysningar om den medsökandes meriter som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">fick arbetet eller utbildningsplatsen kunde medverka till att dels</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">förebygga onödiga tvister och motsättningar, dels underlätta kontrollen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">av diskrimineringsförbudet. Den som trodde sig ha blivit diskriminerad</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skulle snabbt och enkelt kunna bilda sig en uppfattning i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsfrågan på grundval av uppgifter om sådana förhållanden</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td27"><P class="p3 ft3">som normalt blir avgörande för arbetsgivarens beslut.</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag är att den nuvarande regleringen i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen och de andra arbetsrättsliga diskrimineringslagarna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ska föras över till den nya diskrimineringslagen, med tillägget att även en</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetssökande som inte tagits ut till anställningsintervju ska ha rätt att få</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ut en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilka meriter de har som togs</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ut till anställningsintervjun. Avsikten är att den enskilde inte ska behöva</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">gå via Diskrimineringsombudsmannen för att få ut dessa uppgifter. På</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">detta sätt uppnår man också bättre överensstämmelse med</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">diskrimineringsförbudet som omfattar även den situationen att en</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetsgivare inte tar ut en arbetssökande till anställningsintervju. Ingen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">remissinstans har motsatt sig kommitténs förslag. Ingen har heller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">motsatt sig förslaget att uppgiftsskyldigheten ska gälla i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">184</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="p185dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395185x1.jpg/" id="p185img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">samtliga föreslagna diskrimineringsgrunder. Regeringen ansluter sig till Prop. 2007/08:95 det. Den nuvarande regeln i lagarna bör alltså föras över till den nya</P>
<P class="p238 ft3">lagen med de tillägg som kommittén förordat. Regelns närmare innebörd redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 4 § nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p147 ft28"><SPAN class="ft3">8.2</SPAN><SPAN class="ft27">Utbildning</SPAN></P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft8">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft10">Diskrimineringsförbud för utbildningsanordnare</SPAN></P>
<P class="p484 ft3">Regeringens förslag: Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.</P>
<P class="p472 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak till största delen med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att diskrimineringsförbudet formuleras på följande sätt. ”Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden för skolor av den som deltar i eller söker till</P>
<P class="p505 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning som avses i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">annan utbildningsverksamhet.”</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Kommittén har inte föreslagit någon uttrycklig reglering angående utbildningsanordnares ansvar för anställda eller uppdragstagare.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: <SPAN class="ft47">Högskoleverket, Statens skolverk</SPAN>, ombudsmännen mot diskriminering och de flesta andra tillstyrker eller lämnar kommitténs förslag i huvudsak utan invändningar. Några anser dock att förbudets lydelse kan förenklas och att ”skola” inte bör användas som en samlande beteckning för olika utbildningsanordnare.</P>
<P class="p229 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p113 ft5">Enligt likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är diskriminering förbjuden i fråga om ”tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik”. Enligt direktivet mot etnisk</P>
<P class="p149 ft15">diskriminering är vidare diskriminering förbjuden i fråga om</P>
<P class="p71 ft3">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">”utbildning”. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p73 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p325 ft5">Enligt <NOBR>7–8</NOBR> b §§ lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan är diskriminering som har samband med könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuden. Diskrimineringsskyddet gäller sökande till och studenter i högskoleutbildning som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och utbildning som kan leda fram till en examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Förbuden gäller enligt 9 § när en högskola</P>
<P class="p572 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om tillträde till högskoleutbildning eller vidtar någon annan åtgärd som har betydelse för tillträdet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om examination eller gör någon annan bedömning av en studieprestation,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar eller gör någon annan liknande bedömning i fråga om</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft26">tillgodoräknande av utbildning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft46">anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">c)</SPAN><SPAN class="ft25">byte av handledare,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">d)</SPAN><SPAN class="ft25">indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">e)</SPAN><SPAN class="ft26">utbildningsbidrag för doktorander, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3">4. vidtar en ingripande åtgärd mot en student.</P>
<P class="p573 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p123 ft40">I <NOBR>9–12</NOBR> §§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever finns förbud mot diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen är tillämplig på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Diskrimineringsförbuden gäller således i det offentliga skolväsendet, offentligt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, i fristående skolor liksom i enskilt bedriven förskoleverksamhet, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Förbuden gäller även i de s.k. särskilda utbildningsformerna som regleras i 10 kap. skollagen (t.ex. utbildning vid riksinternatskola, vid särskilda ungdomshem eller särskild undervisning som anordnas på sjukhus) och i skolhälsovården. Förbuden riktar sig till huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion och annan personal. Med personal avses enligt lagen anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning enligt skollagen och med barn den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">186</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-direktiven</NOBR> ska genomföras</P>
<P class="p325 ft5">De nuvarande lagarna innebär inte att de tre <NOBR>EG-direktiven</NOBR> fullt ut är genomförda i Sverige. Således omfattas inte alla typer av yrkesutbildning av diskrimineringsförbud vilket är ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> krav för alla de diskrimineringsgrunder som omfattas av regeringens förslag utom könsöverskridande identitet eller uttryck. Vidare omfattas inte all utbildning generellt i fråga om etnisk tillhörighet, vilket föreskrivs i direktivet mot etnisk diskriminering.</P>
<P class="p357 ft3">Ett av syftena med regeringens förslag är nu att säkerställa att EG- direktiven genomförs fullt ut.</P>
<P class="p75 ft4">Diskrimineringsgrunderna bör behandlas så lika som möjligt</P>
<P class="p92 ft8">Regeringen anser att de olika diskrimineringsgrunderna ska behandlas så lika som möjligt (jfr avsnitt 6.1). Det betyder att även om den EG- rättsliga regleringen är olika långtgående för olika diskrimineringsgrunder så bör de svenska nationella bestämmelserna om möjligt inte skilja sig åt alltför mycket mellan grunderna. <NOBR>EG-rätten</NOBR> ställer allmänt sett upp mer långtgående krav i fråga om etnisk tillhörighet än när det gäller de andra diskrimineringsgrunderna, men regeringens avsikt är att även fortsatt behandla alla diskrimineringsgrunderna så lika som möjligt. Denna utgångspunkt ställs på sin spets när det gäller åldersdiskriminering inom utbildningsområdet. Det är givet att verksamheten i skolor och hos andra utbildningsanordnare av rationalitetsskäl många gånger är uppbyggd kring barns eller elevers ålder. Det kan sägas ligga i sakens natur särskilt att barn bör undervisas i klasser med jämnåriga och att t.ex. vuxenutbildning förbehålls vuxna. Ett alternativ är då att inte införa ett förbud mot åldersdiskriminering som går utöver <NOBR>EG-rättens</NOBR> miniminivå. I så fall skulle alltså i princip endast tillträde till yrkesutbildning regleras såvitt avser ålder. En sådan lösning är enligt regeringens mening inte helt tilltalande. Det angreppssättet skulle kunna ge en bild av att</P>
<P class="p129 ft3">diskrimineringsgrunderna rangordnas inbördes och att åldersdiskriminering kommer i andra hand. Dessutom används inte ordet yrkesutbildning i Sverige som ett begrepp med given innebörd. Ett bättre sätt är enligt regeringens mening att förbjuda åldersdiskriminering hos utbildningsanordnare på samma sätt som andra typer av diskriminering, men att förena diskrimineringsförbudet med de undantag som kan vara nödvändiga.</P>
<P class="p96 ft4">Diskrimineringsförbuden som gäller utbildning samlas och förenklas</P>
<P class="p92 ft8">Regeringen vill vidare, på samma sätt som Diskrimineringskommittén föreslagit, hålla samman diskrimineringsförbuden som ska gälla för olika typer av utbildning och skilda slag av utbildningsanordnare i ett gemensamt diskrimineringsförbud.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">187</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Det finns också skäl att förenkla diskrimineringsförbudens lydelse i förhållande till vad som gäller enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Dessa lagar är utformade med en hög detaljeringsgrad, som enligt vad några remissinstanser anfört lätt kan leda till tolknings- och gränsdragningsproblem. Den lagtekniska modellen i de lagarna avviker också från t.ex. lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Diskrimineringsförbudet för utbildningsanordnare bör därför formuleras mera övergripande än vad som är fallet i de nuvarande lagarna på utbildningsområdet. Redan Diskrimineringskommitténs förslag innebär en betydande förenkling av diskrimineringsförbudens avfattning och flera remissinstanser har ställt sig positiva till det, bl.a. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</SPAN>. Regeringen anser att bestämmelserna med fördel kan formuleras än mer kortfattat än vad kommittén gjort i betänkandet och med än lägre grad av detaljerad uppräkning av vilka utbildningsformer som avses omfattas. Eftersom den nya diskrimineringslagen omfattar i princip all utbildning oavsett vem som anordnar den är det i detta sammanhang inte längre nödvändigt att tydligt precisera innebörden av olika typer av utbildningsverksamhet.</P>
<P class="p475 ft4">Begreppen skola och utbildningsanordnare</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att ”skola” ska användas som en samlingsterm för eller legaldefinition av den som bedriver sådan verksamhet som omfattas av kommitténs förslag. Flera remissinstanser godtar detta men några har invänt mot förslaget. <SPAN class="ft47">Statens skolverk </SPAN>anser att begreppet ”skola” är oklart och kan medföra betydande tolkningssvårigheter. <SPAN class="ft47">Södertörns högskola </SPAN>och <SPAN class="ft47">Folkbildningsrådet </SPAN>avstyrker skola som samlingsterm. Högskolan anför att ”skola” brukar användas som en beskrivning av grund- och gymnasieskolan och att en sammanblandning av begreppen riskerar att skapa otydlighet eftersom ordet skola används på andra sätt i andra lagar. Regeringen delar denna uppfattning. Ordet skola används allmänt i svenska språket för i första hand utbildningsformer som vänder sig till barn och ungdomar, t.ex. grundskolan och gymnasieskolan. När nu ett flertal andra typer av utbildningar eller undervisningsformer ska innefattas i regleringen är knappast ”skola” en naturlig eller rättvisande beteckning. Det finns ett värde i att lagens uttryck ansluter till vanligt språkbruk när så är möjligt. I stället för ”skola” bör ordet ”utbildningsanordnare” kunna brukas som en allmän samlingsterm för dem som bedriver verksamhet enligt skollagen eller annan utbildningsverksamhet. Utbildningsanordnare är ett neutralt och ofta använt uttryck i utbildningssammanhang som redan förekommer i t.ex. lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Genom att det i diskrimineringsförbudet uttryckligen anges att med utbildningsanordnare avses den som bedriver verksamhet enligt skollagen innefattas även bl.a. pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt skolhälsovård i det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">188</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">område som diskrimineringsförbudet gäller för. De nämnda verksamhetsformerna regleras i 2 a och 14 kap. skollagen.</P>
<P class="p73 ft4">Begreppen utbildning och utbildningsverksamhet</P>
<P class="p392 ft5">Enligt direktivet mot etnisk diskriminering är diskriminering förbjuden i fråga om ”utbildning” och som anförts ovan bör i den svenska lagen ett motsvarande vidsträckt diskrimineringsförbud gälla för alla diskrimineringsgrunderna. Någon definition av begreppet utbildning finns inte i direktivet. Inte heller kommissionens förslag till direktiv innehåller någon närmare beskrivning av tillämpningsområdet. Alla nivåer från förskoleverksamhet till utbildning motsvarande högskoleutbildning omfattas dock numera av <NOBR>EG-samarbetet</NOBR> och av förslaget till direktiv går det inte att utläsa annat än att ett vittomfattande område avses.</P>
<P class="p127 ft5">En naturlig tolkning av <NOBR>EG-direktivet</NOBR> är att ordet utbildning bör innefatta verksamheter som allmänt sett präglas av undervisning och lärande och pedagogisk verksamhet där kunskaper och färdigheter formas och utvecklas. Sådan utbildningsverksamhet bör omfattas av diskrimineringsförbudet, oavsett om utbildningsanordnaren eller huvudmannen är staten, en kommun, ett landsting, en enskild juridisk eller fysisk person eller annan.</P>
<P class="p360 ft40">Saken kan också uttryckas som att diskrimineringsförbudet bör omfatta verksamhet där <SPAN class="ft50">utbildningsverksamhet </SPAN>kan sägas bedrivas. I det uttrycket innefattas undervisning och pedagogisk verksamhet i organiserad form för barn, ungdomar och vuxna. Ordet ”utbildning” är enligt regeringens mening alltför obestämt för att lämpligen användas i lagen. ”Utbildningsverksamhet” ansluter till vedertagen terminologi på området och leder samtidigt – på ett önskvärt sätt – tanken till att fråga är om undervisning och pedagogisk verksamhet som bedrivs yrkesmässigt eller i organiserad form såsom enligt en läroplan, eller över huvud taget i större skala. I utbildningsverksamhet innefattas med dessa utgångspunkter verksamhet för barn, ungdomar och vuxna i bl.a. förskolor, grund- och gymnasieskolor, eftergymnasiala utbildningar, folkhögskolor, studieförbund, militära utbildningar utöver grundutbildning och repetitionsutbildning samt högskoleutbildning. I författningskommentaren till 2 kap. 5 § i den föreslagna nya lagen lämnas ytterligare exempel på ett antal olika förekommande utbildningar som bör anses som utbildningsverksamhet (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p548 ft4">Uppdragsutbildning</P>
<P class="p95 ft3">Uppdragsutbildning kan beskrivas som en form av utbildning där deltagarnas studier finansieras av en uppdragsgivare eller genom uppdragsgivarens försorg. Utbildningen bygger på ett privaträttsligt förhållande mellan uppdragsgivaren och utbildningsanordnaren och deltagarna utses av uppdragsgivaren. Ett exempel är att en arbetsgivare ”köper” viss utbildning för sina anställda som ett led i deras kompetensutveckling. Ofta gäller det personalutbildning. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">uppdragsutbildning skiljer sig från sådan utbildning som är öppen för alla behöriga sökande.</P>
<P class="p77 ft8">Inom utbildningsväsendet kan det allmänna anordna viss utbildning på uppdrag av en juridisk person enligt flera författningar. Sådan utbildning är inte till för att enskilda personer ska kunna köpa utbildning. Enligt lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall får t.ex. kommuner mot särskild ersättning från annan än enskild, för dennes räkning anordna utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får exempelvis också bedriva</P>
<P class="p72 ft5">uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Vid sidan av det författningsreglerade området förekommer även i stor utsträckning uppdragsutbildning som baseras på avtal mellan t.ex. en arbetsgivare och ett privat utbildningsföretag.</P>
<P class="p302 ft8">Det är givet att diskriminering ska vara förbjuden även i fråga om uppdragsutbildning. Naturligen bör diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet vara det som reglerar saken; ett alternativ vore annars att diskrimineringsförbudet för tjänster kunde åberopas (se avsnitt 8.6). Det är dock normalt inte ”köparen” av tjänsten uppdragsutbildning, t.ex. en myndighet, som har ett behov av att kunna åberopa en skyddsregel. Skyddet mot diskriminering i denna del bör i stället gälla den som får del av utbildningen, varför diskrimineringsförbudet som gäller utbildningsverksamhet bör gälla. En uppdragsutbildning kan inte heller utan vidare sägas tillhandahållas ”allmänheten”, vilket krävs i diskrimineringsförbudet för tjänster.</P>
<P class="p302 ft40">Diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet bör därför gälla i fråga om förhållandena under själva utbildningen. I fråga om t.ex. en arbetsgivares urval eller uttagning till utbildningen bland de anställda, gäller diskrimineringsförbudet för arbetsgivare (se avsnitt 8.1).</P>
<P class="p86 ft4">Yrkesvägledning, yrkespraktik och PRAO</P>
<P class="p123 ft40">Enligt direktivet mot etnisk diskriminering, arbetslivsdirektivet och likabehandlingsdirektivet är diskriminering förbjuden även i fråga om yrkesvägledning och yrkespraktik. Kommittén redovisar att enligt tidigare förarbetsuttalanden avses med yrkesvägledning information och stöd inför val av utbildning och arbete, och med yrkespraktik praktisk utbildning på en arbetsplats eller lärande under arbete eller arbetsliknande former (jfr prop. 2002/03:65 s. 176, SOU 2004:55 s. 255 och prop. 2004/05:147 s. 72). Både yrkesvägledning, eller vägledning, och yrkespraktik är del av den verksamhet som bedrivs i skolor och hos andra utbildningsanordnare. I allmänhet är det inte meningsfullt att skilja ut vägledningen från annan pedagogisk verksamhet hos utbildningsanordnarna. Det är naturligt att se den vägledning som bedrivs hos utbildningsanordnare som ett inslag i utbildningen. Vägledning som lämnas av utbildningsanordnare bör därför, som också kommittén anfört, kunna anses innefattas i diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet. Detsamma bör gälla en utbildningsanordnares</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">190</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">befattning med de inslag av praktik som kan förekomma inom ramen för yrkesutbildning (yrkespraktik, med direktivens språkbruk).</P>
<P class="p77 ft8">Praktisk arbetslivsorientering i grundskolan (PRAO) är en orientering och en möjlighet för skolungdom att få en inblick i arbetslivet. Kopplingen till arbetslivet i betydelsen förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är inte så nära och stark att det är naturligt att se PRAO som yrkespraktik i direktivens mening. Men den elev i grundskolan som genomgår PRAO finns ändå på en arbetsplats under några veckor och står då under tillsyn och ledning av den som leder och fördelar arbetet där; alltså den som är arbetsgivare för de som är anställda där. Det är rimligt att den unge i detta skeende omfattas av något av de diskrimineringsförbud som finns i lagen. Om en skola missgynnar en elev när det gäller att hitta lämplig <NOBR>PRAO-plats</NOBR> bör diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet gälla. Skolan (utbildningsanordnaren) kan därutöver inte ta ansvar för att eleven inte utsätts för trakasserier eller annan diskriminering under praktiktiden på arbetsplatsen. Skolan bör svara endast för de förhållanden som skolan i praktiken kan påverka eller bestämma över. För sådan diskriminering som inträffar på arbetsplatsen under förhållanden som skolan inte kan utöva något bestämmande inflytande över, bör diskrimineringsförbudet för arbetsgivare gälla (jfr vidare avsnitt 8.1 om diskrimineringsförbud för arbetsgivare och författningskommentaren till 2 kap. 1 § den nya lagen; avsnitt 19.1). Detsamma bör gälla för s.k. arbetsplatsförlagd utbildning enligt gymnasieförordningen (1992:394). Med arbetsplatsförlagd utbildning avses kursplanestyrd utbildning på ett program i gymnasieskolan som genomförs på en arbetsplats utanför skolan.</P>
<P class="p400 ft4">Vem som bör kunna åberopa diskrimineringsförbudet</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringsförbudet bör kunna åberopas av barn, elever, studenter och andra deltagare i utbildningsverksamhet generellt eller i annan verksamhet enligt skollagen och den som söker sig till sådan verksamhet. Detta kan uttryckas som att förbudet ska gälla till förmån för barn, elever, studenter och studerande som deltar i eller söker till utbildningsverksamhet. Innebörden av dessa begrepp redovisas närmare i författningskommentaren till 2 kap. 5 § den föreslagna lagen (se avsnitt 19.1). Som sökande bör anses den som tydligt gett till känna att han eller hon vill delta i en viss utbildning. I förekommande fall bör föreskrivna eller allmänt tillämpade rutiner för ansökan eller anmälan eller dylikt iakttas för att någon ska anses som sökande. Det gäller bl.a. i fråga om sökande till universitet eller högskola där det krävs att en anmälan görs i viss, vederbörlig ordning för att någon ska anses som sökande.</P>
<P class="p518 ft4">Ansvar för arbetstagare och uppdragstagare</P>
<P class="p92 ft40">I en skola och hos andra utbildningsanordnare är många kategorier av arbetstagare och andra verksamma. En fråga är hur den krets vars handlande eller underlåtenhet binder utbildningsanordnaren ska avgränsas och preciseras. Frågan har stor praktisk betydelse t.ex. när det gäller att fastställa utbildningsanordnarens eventuella ersättningsansvar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">för anställdas och uppdragstagares diskriminerande agerande (jfr avsnitt 13 om ersättning och ogiltighet).</P>
<P class="p295 ft5">Det är till en början klart att beslut, faktiskt handlande av den kommun, den juridiska person eller annan som ansvarar för utbildningsverksamheten som huvudman eller utbildningsanordnare bör omfattas av diskrimineringsförbudet. Detsamma bör gälla handlande av de enskilda personer som i utbildningsanordnarens ställe har rätt att besluta om förhållandena för deltagare och sökande. Detta är dock en väl snäv krets. Regeringen anser att det särskilt i verksamhet som avses i skollagen, där barn och ungdomar till stor del under närvaroplikt undervisas och handleds av vuxna, är naturligt att låta utbildningsanordnaren svara för handlande av de personer som på något sätt har anlitats i själva verksamheten.</P>
<P class="p15 ft40">När det först gäller anställda hos en utbildningsanordnare som avses i skollagen bör utbildningsanordnaren svara för arbetstagares handlande, bemötande etc. som förekommer i tjänsten, dvs. inom ramen för anställningen. I fråga om lärares relationer med elever på det skollagsreglerade området bör utbildningsanordnaren svara för det som förekommer under lektioner, i skolan över huvud taget och det som har samband med tjänsteåligganden men inte sker i skolan eller på skoltid. Det kan vara fråga om t.ex. arbete som läraren utför i hemmet eller vad som kan förekomma under en skolresa eller andra gemensamma aktiviteter utanför skolan. Därutöver bör även kontakter på fritiden anses ha sådant samband med lärarens anställning att utbildningsanordnaren bör svara för t.ex. kränkningar från lärarens sida, i varje fall om det drabbar någon elev som läraren har att göra med i sitt arbete. Samma synsätt bör gälla beträffande motsvarande personalkategorier i övrig skollagsreglerad verksamhet och dem som är verksamma på grund av ett uppdrag. För den enskilde är det knappast alla gånger tydligt om en lärare är anställd eller anlitad som uppdragstagare.</P>
<P class="p574 ft5">När det gäller personal som i sin yrkesutövning inte har direkt med barn eller elever att göra, t.ex. en lokalvårdare, kan man dock inte resonera på samma sätt. Bemötande eller annat handlande från sådan personal i skolan bör utbildningsanordnaren svara för men vad dessa personalkategorier gör på fritiden kan denne inte gärna svara för. Detta synsätt har hittills varit gällande enligt 2006 års lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och bör bestå (jfr prop. 2005/06:38 s. 137 f.).</P>
<P class="p298 ft40">Även i fråga om utbildningsverksamhet utanför skollagens område är det rimligt att den som anordnar verksamheten i förhållande till deltagarna och sökandena svarar för den personal som har anlitats däri. Annan utbildningsverksamhet är som framgått ett vidsträckt område som omfattar allt från utbildning hos studieförbund och folkhögskolor, uppdragsutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning till högskoleutbildning vid universitet och högskolor. Även om här i allmänhet är fråga om vuxna utbildningsdeltagare och även om den som deltar inte lyder under skolplikt förutsätter undervisningssituationen och relationen mellan lärare/föreläsare och elev/student typiskt sett ett förtroende och en miljö som är fri från diskriminering och fördomsfulla förhållningssätt. När det gäller skyddet mot diskriminering finns det därför inte anledning att se annorlunda på sådana utbildningsanordnares</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">192</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">ansvar för anställdas eller anlitade uppdragstagares handlande än vad gäller beträffande verksamhet som regleras i skollagen.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen föreslår alltså ett långtgående ansvar för alla utbildningsanordnare. När det finns ett anställnings- eller uppdragsavtal mellan en utbildningsanordnare och t.ex. lärarpersonal, kursledare eller föreläsare bör utbildningsanordnarens ansvar omfatta fel och försummelser av dessa oavsett vem som är utbildningsanordnare. Det bör gälla även när någon sätter sig över eller frångår uttryckliga instruktioner eller policies och därmed inte agerar i enlighet med utbildningsanordnarens intentioner, t.ex. i fråga om trakasserier. Utbildningsanordnares ansvar i fråga om uppdragstagare bör gälla exempelvis för dem som är verksamma enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan. Enligt den lagen får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. Det får förutsättas att utbildningsanordnaren genom avtal eller på annat sätt gör klart att lagens diskrimineringsförbud och utbildningsanordnarens ansvar avser även uppdragstagares handlande. Denna regel bör kunna tjäna som incitament för utbildningsanordnare att vara noggranna i sina val av medarbetare eller samarbetspartners. Skulle en utbildningsanordnare med tillämpning av denna regel tvingas betala diskrimineringsersättning för diskriminering som en uppdragstagare orsakat, bör det vara möjligt att utbildningsanordnaren regressvis söker få sin kostnad ersatt av det företag eller den person som vållat den.</P>
<P class="p400 ft4">Inom ramen för anställningen eller uppdraget</P>
<P class="p123 ft8">För både anställda och uppdragstagare bör utbildningsanordnarens ansvar omfatta vad de som anlitas gör inom ramen för anställningen respektive uppdraget. Detta motsvarar allmänna skadeståndsrättsliga principer. Här kan hänvisas till 3 kap. 1 och 2 §§ skadeståndslagen (1972:207) som för skadeståndsskyldighet kräver fel eller försummelse "i tjänsten" respektive "vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar". Vad detta krav på samband med tjänsten eller uppdraget innebär bör vid tillämpningen av diskrimineringslagen bedömas efter liknande riktlinjer som vid tillämpning av skadeståndslagen.</P>
<P class="p352 ft40">Det ansvar som utbildningsanordnare har mot deltagarna bör alltså inte sträcka sig till medhjälpare som står utanför verksamhetens organisation eller som inte är verksamma i själva arbetet (jfr prop. 2005/06:38 s. 138). Utbildningsanordnaren bör exempelvis inte svara för trakasserier eller annan diskriminering som en elev eller student utsätts för under någon form av arbetsplatspraktik, såvida det inte kan konstateras några fel eller försummelser från utbildningsanordnarens eller dennes personals sida (jfr avsnitt 8.1.1 om arbetsgivares ansvar för praktikanter).</P>
<P class="p90 ft3">Att anställda och uppdragstagare ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget bör framgå uttryckligen av lagtexten (se förslaget till 2 kap. 5 § första stycket andra meningen).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">193</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Exempel på faktiska situationer då diskrimineringsförbudet bör gälla</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">Verksamheten hos utbildningsanordnare av olika slag skiljer sig naturligtvis åt på många sätt. Följande bör dock kunna tjäna som generella exempel på konkreta situationer då diskrimineringsförbudet bör vara tillämpligt.</P>
<P class="p148 ft5">Diskrimineringsförbudet bör gälla allt beslutsfattande, allt faktiskt handlande som inte har karaktär av beslutsfattande och allt bemötande av sökande och deltagare hos utbildningsanordnaren och i dennes verksamhet. Alla situationer då någon som söker till eller deltar i en utbildningsverksamhet möter lärare, annan personal eller över huvud taget företrädare för utbildningsanordnaren bör omfattas så länge det finns ett samband med utbildningsverksamheten. Viss ledning för vilka konkreta situationer detta närmare kan åsyfta kan hämtas från den uppräkning av situationer då diskrimineringsförbuden enligt 2001 års lag om likabehandling av studenter i högskolan är tillämpliga. Den lagens förbud gäller när en högskola</P>
<P class="p575 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om tillträde till högskoleutbildning eller vidtar någon annan åtgärd som har betydelse för tillträdet,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">beslutar om examination eller gör någon annan bedömning av en studieprestation,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">beslutar eller gör någon annan liknande bedömning i fråga om</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft26">tillgodoräknande av utbildning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">b)</SPAN><SPAN class="ft25">anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">c)</SPAN><SPAN class="ft25">byte av handledare,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">d)</SPAN><SPAN class="ft25">indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">e)</SPAN><SPAN class="ft26">utbildningsbidrag för doktorander, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3">4. vidtar en ingripande åtgärd mot en student.</P>
<P class="p576 ft8">Dessa moment i högskoleutbildning bör även fortsatt omfattas. Även i verksamhet hos andra utbildningsanordnare är typiskt sett frågor om tillträde eller antagning, examination och lärar- och handledarkontakter centrala. De bör därför generellt falla under diskrimineringsförbudet. Här innefattas hela tillträdesförfarandet, från det att en sökande har anmält att han eller hon vill antas till en utbildning till dess att beslut fattas om antagning. En högskolas beslut om tillträde innefattar också sådana fall där Verket för högskoleservice på uppdrag av en högskola biträder med antagning. Förutom själva tillträdesbeslutet bör förbudet omfatta alla åtgärder och underlåtenheter som föregår detta. Förfaranden vid hanteringen av ansökningshandlingar, urval, tester, intervjuer och andra prövningar som en utbildningsanordnare kan vidta under ett antagningsförfarande bör omfattas. Det bör inte vara en förutsättning att ett beslut om tillträde fattas. Även en ensam sökande till exempelvis utbildning på forskarnivå som inte blir antagen kan göra gällande diskriminering under förfarandet. Om fråga är om en anställning som doktorand gäller dock diskrimineringsförbudet som gäller för arbetsgivare (se föreslagna 2 kap. 1 §).</P>
<P class="p283 ft8">Beslut om examination eller någon annan bedömning av en studieprestation innefattar betygsättning, bedömning av olika delmoment</P>
<P class="p71 ft3">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">i en kurs, bedömning av prestation under praktik och andra situationer som har examinerande karaktär. Beslut om examination innefattar i förekommande fall också utfärdande av examens- eller kursbevis eller motsvarande intyg. Det som i lagen om likabehandling av studenter i högskolan benämns ”ingripande åtgärd” syftar enligt förarbetena på t.ex. varningar och avstängningar enligt högskoleförordningen. Ett annat exempel är att en lärare vägrar att låta en elev eller student närvara i undervisningen utan att något beslut fattats eller vidtar åtgärder i syfte att provocera någon att sluta (prop. 2001/02:27 s. 93). Den typen av situationer bör också falla under diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p577 ft4">Avgränsningen mot utbildning hos arbetsgivare, i arbetsmarknadspolitisk verksamhet, som medlemsförmåner eller tjänster samt inom totalförsvaret</P>
<P class="p330 ft8">Diskrimineringskommittén pekar på att utbildning i vid mening, inklusive yrkesutbildning, inte anordnas eller bedrivs endast hos skolor och andra utbildningsanordnare. Därutöver kan förekomma utbildning</P>
<P class="p578 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">hos arbetsgivare, t.ex. som kompetensutveckling eller vidareutbildning inom ramen för anställningen,</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, t.ex. som arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">som en medlemsförmån, t.ex. för en medlem i en fackförening,</SPAN></P>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft46">som en tjänst, t.ex. hos ett företag som säljer utbildningstjänster, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">inom ramen för totalförsvarsplikten.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Regeringen föreslår att vart och ett av dessa områden ska ha en egen förbudsbestämmelse i lagen. Det är lämpligt att de olika diskrimineringsförbuden tillämpas så att de så långt möjligt inte överlappar varandra. De typer av utbildning som inte kan sägas utgöra kärnområdet för vad som naturligen uppfattas som utbildningsverksamhet bör hanteras inom ramen för respektive särområde. Således bör diskriminering som rör utbildning inom ramen för en anställning hänföras till det diskrimineringsförbud som gäller arbetsgivare (se avsnitt 8.1, jfr dock ovan om uppdragsutbildning). På samma sätt bör diskriminering inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program hänföras till den bestämmelse som rör arbetsmarknadspolitisk verksamhet (avsnitt 8.3). Detta gäller även för upphandlad arbetsmarknadsutbildning inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i de fall sådan ses som uppdragsutbildning; momentet av arbetsmarknadspolitiskt åtagande tar i det fallet över momentet av pedagogisk verksamhet, vilket bör innebära att diskrimineringsförbudet som gäller arbetsmarknadspolitisk verksamhet är tillämpligt i fråga om diskriminering som inträffar under utbildningen. Diskriminering som gäller medlemsförmåner hänförs till förbudet som gäller medlemskap m.m. (avsnitt 8.5) och diskriminering som inträffar inom ramen för totalförsvarsplikten bör behandlas på motsvarande sätt (avsnitt 8.10).</P>
<P class="p361 ft8">När det gäller relationen mellan diskrimineringsförbudet för utbildningsverksamhet och diskrimineringsförbudet som gäller tjänster</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">195</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">(avsnitt 8.6) bör det avgörande vara om momentet av utbildning (pedagogisk verksamhet) eller inslaget av arbetsprestation mot betalning (tjänst) väger tyngst. En sådan utgångspunkt lär innebära att bedömningen av vilket diskrimineringsförbud som bör åberopas utfaller olika från fall till fall. I fråga om uppdragsutbildning anser dock regeringen som framgått ovan att den som tar del av sådan utbildning ska kunna åberopa diskrimineringsförbudet för utbildningsverksamhet. När det gäller utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet framstår det som naturligt att diskrimineringsförbudet för utbildningsverksamhet gäller, även i de fall det t.ex. kan förekomma vissa avgifter.</P>
<P class="p516 ft8">Om däremot någon själv bekostar och deltar i en kurs eller utbildning, ett visst seminarium eller liknande hos ett utbildningsföretag bör diskrimineringsförbudet som gäller tjänster kunna åberopas om diskriminering förekommer. Inte heller privatundervisning som lämnas i hemmet, mellan grannar i ett bostadsområde eller på annat liknande sätt hos privatpersoner bör enligt regeringens mening omfattas av diskrimineringsförbudet för utbildningsverksamhet. Sådant som sång- eller musiklektioner, privatlektioner i matematik eller något annat skolämne bör ses som en tjänst som omfattas av diskrimineringsförbudet i 2 kap. 12 § (se avsnitt 8.6). Det är enligt regeringens mening inte nödvändigt att dessa avgränsningar mellan lagens diskrimineringsförbud uttryckligen framgår av lagtexten.</P>
<P class="p131 ft4">Undervisningsmaterial</P>
<P class="p92 ft40">En särskild fråga gäller läroböcker och annat undervisningsmaterial. Det kan förekomma att undervisningsmaterial uttrycker värderingar eller ståndpunkter som inte är förenliga med ett modernt förhållningssätt, exempelvis när det gäller sexuell läggning eller religion eller annan trosuppfattning. Elever och studenter kan uppfatta enskilda formuleringar eller vad som tas upp eller utelämnas i t.ex. en lärobok som kränkande och som att de står i strid med diskrimineringslagstiftningen. Att material med delvis föråldrat innehåll används kan normalt inte anses som diskriminerande, men generellt kan det vara önskvärt att utbildningsanordnare söker undvika sådant material vars användande kan uppfattas innebära trakasserier eller annan diskriminering.</P>
<P class="p552 ft4">Klädsel och personlig integritet</P>
<P class="p92 ft8">En annan fråga gäller klädsel och liknande. Särskilt diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning kan aktualisera frågan om t.ex. en skolas eller en enskild lärares synpunkter på elevernas klädsel kan ha ett diskriminerande inslag. Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten bör vara att utbildningsanordnare ska visa respekt för enskilda deltagares val av klädsel och liknande, särskilt när fråga är om religiöst betingade uttryck (jfr avsnitt 7.5 om gränsdragningen mellan religiöst och kulturellt betingad klädsel). Ett förbud för t.ex. skolelever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel – något som blivit aktuellt beträffande heltäckande slöja, s.k. burqa – kan dock godtas även om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">196</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR height=0>
<TD width=8px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=50px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=59px></TD>
<TD width=215px></TD>
<TD width=105px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><P class="p3 ft3">klädseln</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td170"><P class="p176 ft3">har religiös</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p3 ft3">bakgrund,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td43"><P class="p3 ft3">ifall klädseln i enskilda fall väsentligt Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar. Ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">avsteg från diskrimineringsförbudet bör emellertid i ett sådant</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td183"><P class="p3 ft3">sammanhang motiveras av ett syfte som ligger inom ramen för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">verksamhet som regleras i skollagen (jfr prop. 2005/06:38 s. 144).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td40"><P class="p3 ft3">8.2.2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td184"><P class="p182 ft3">Anpassningsåtgärder inom högskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td172"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr30 td177"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td185"><P class="p23 ft3">Regeringens förslag: Förbudet mot diskriminering gäller även i det</P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td186"><P class="p23 ft3">sådant funktionshinder.</P></TD>
<TD class="tr13 td187"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td188"><P class="p579 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer inte med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td183"><P class="p3 ft3">regeringens. Kommittén har föreslagit att utbildningsanordnares ansvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">för stöd- och anpassningsåtgärder inte ska regleras särskilt inom ramen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">för utbildningsanordnares diskrimineringsförbud, utan som en del av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td183"><P class="p3 ft3">frågan om tillgänglighet för personer med funktionshinder utanför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft5">arbetslivet.</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td188"><P class="p579 ft8">Remissinstanserna: Många är positiva till kommitténs förslag, dvs. att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td183"><P class="p3 ft3">stöd- och anpassningsåtgärder i fråga om utbildningsverksamhet ses som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">en del av området åtgärder för tillgänglighet för personer med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft5">funktionshinder.</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p175 ft8">En</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td189"><P class="p579 ft5">del pekar dock på att t.ex. anlitande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td51"><P class="p3 ft3">teckenspråkstolk</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p175 ft3">är</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p182 ft7">kostsamt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p579 ft3">och förutskickar ett behov av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft3">resursförstärkningar inom skolor och andra utbildningsanordnare. Flera remissinstanser anser också att konsekvenserna av förslaget i sin helhet inte har analyserats tillräckligt (jfr också avsnitt 5.7).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p3 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Enligt 10 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">högskolan gäller förbudet mot direkt diskriminering även när en</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">högskola beslutar om tillträde till högskoleutbildning och under</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utbildningen då högskolan genom att göra lokalerna tillgängliga och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">användbara kan skapa en situation för en person med funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">som är likartad med den för personer utan sådant funktionshinder, om det</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skäligen kan krävas att högskolan vidtar sådana åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Med högskola avses i lagen om likabehandling av studenter i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">högskolan ett universitet eller en högskola som har staten, en kommun</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">eller ett landsting som huvudman och som omfattas av högskolelagen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">(1992:1434) samt en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td169"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">examina. De studenter och sökande som omfattas av lagens bestämmelser är de som deltar i eller söker till utbildning enligt högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen som får utfärdas enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p120 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Nuvarande bestämmelser flyttas över till den nya lagen</P>
<P class="p129 ft5">Universitets och högskolors ansvar för anpassningsåtgärder regleras i dag i lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Det är fortsatt angeläget att studenter och sökande med funktionshinder kan få del av åtgärder som gör det möjligt för dem att få tillträde till och delta i högskoleutbildning. De regler om stöd- och anpassningsåtgärder som finns i nuvarande diskrimineringslagar ska därför bestå. Det gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (se avsnitt 8.1.2) och förhållandena i högskolan.</P>
<P class="p360 ft8">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan omfattar studenter och sökande som deltar i eller söker till utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Den som är anställd som doktorand anses dock inte som student vid tillämpningen av lagen, utan omfattas i stället av de bestämmelser som gäller för arbetstagare (se 2 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan och prop. 2001/02:27 s. 85 f.).</P>
<P class="p90 ft5">Regleringen i den nya diskrimineringslagen i fråga om anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder bör avse högskoleutbildning i samma bemärkelse som i 2001 års lag. Regeringen föreslår därför nu inga andra ändringar i regleringen än de som är lämpliga ur redaktionell synvinkel. Regeringen har för avsikt att i annat sammanhang återkomma till frågan om tillgänglighetsåtgärder för andra utbildningsanordnare än högskolan i den mening som nu avses (se avsnitt 5.7).</P>
<P class="p131 ft4">Syftet med anpassningsåtgärder</P>
<P class="p123 ft40">Diskrimineringsförbuden utgår generellt från att den som anser sig ha blivit diskriminerad jämför sig med andra. Jämförelsen ska göras med någon som befinner sig i en jämförbar situation, dvs. det ska vara rimligt och naturligt att jämförelsen görs (jfr avsnitt 6.2 om ”jämförbar situation”). Att en person har ett funktionshinder kan medföra att han eller hon inte befinner sig i en sådan med andra jämförbar situation. Det är dock ofta möjligt att genom stöd- och anpassningsåtgärder kompensera den begränsning som funktionshindret innebär för förmågan att genomföra studierna. Den nuvarande regleringen i lagen om likabehandling av studenter i högskolan innebär att förbudet mot direkt diskriminering gäller även då en högskola genom att göra lokalerna tillgängliga och användbara kan skapa en situation för en person med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">198</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<P class="p137 ft3">funktionshinder som är jämförbar med den för personer utan sådant Prop. 2007/08:95 funktionshinder. Syftet är alltså att eliminera eller reducera verkningarna</P>
<P class="p581 ft8">av ett funktionshinder och på så vis söka skapa en jämförbar situation. Om någon – oberoende av frågan om funktionshinder – saknar sakliga</P>
<P class="p238 ft5">förutsättningar för högskolestudier, kan den saken i princip inte kompenseras genom anpassningsåtgärder. Att en person med funktionshinder inte antas till högskolestudier av skäl som hänför sig till att han eller hon inte har sakliga förutsättningar för utbildningen innebär enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan inte diskriminering (jfr prop. 2001/02:27 s. 53). Om någon inte uppfyller sedvanliga krav på förkunskaper och studieprestationer, eller inte motsvarar examinationskrav och betygskriterier som ställs upp för studenter i högskolan, kan inte heller det uppvägas genom anpassningsåtgärder.</P>
<P class="p61 ft4">Åtgärder för tillgänglighet och användbarhet</P>
<P class="p234 ft8">De åtgärder som kan komma ifråga är sådana som avser att förbättra den fysiska tillgängligheten till högskolan och därtill hörande lokaler (tillgänglighet), och sådana som syftar till att i möjligaste mån göra lokalerna användbara för personer med funktionshinder (användbarhet). Det kan vara fråga om förändringar av lokalernas utformning, såsom höga trösklar, heltäckningsmattor, avsaknad av hiss, placering av dörröppnare, utformning av toalettutrymmen och liknande. Det kan också handla om god ventilation för den som är allergiker, teleslingor och god akustik för personer med nedsatt hörsel, synskadades behov av kontrast och förstärkt belysning m.m. Plan- och bygglagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,</P>
<P class="p582 ft3"><SPAN class="ft7">m.m.</SPAN><SPAN class="ft90">innehåller vissa bestämmelser med krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dessa bestämmelser kan tjäna som vägledning för vilken typ av åtgärder som ska övervägas.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4">Skälighetsbedömningen</P>
<P class="p431 ft5">Att en högskola ska känna till alla de hinder eller begränsningar som till följd av ett funktionshinder kan uppstå i den miljö som finns på högskolan är orimligt att kräva. De anpassningsåtgärder som kan vara nödvändiga att vidta kan i det enskilda fallet kräva mer tid, större kostnader eller mer omfattande förändringar än vad som är rimligt att kräva av en högskola. Högskolans ansvar måste därför begränsas. Skyldigheten i fråga om åtgärder bör – liksom i dag enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan, och på samma sätt som gäller för arbetsgivare – gälla i den utsträckning det <SPAN class="ft4">skäligen </SPAN>kan krävas av högskolan. Vad som är skäligt får bedömas från fall till fall. En viktig faktor är kostnaden för åtgärdens vidtagande. Kostnaden bör ställas i relation till högskolans ekonomiska situation. Bedömningen här bör alltså ta sikte på förmågan att bära kostnaden.</P>
<P class="p583 ft3">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="p200dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395200x1.jpg/" id="p200img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Högskolans ansvar för anpassningsåtgärder bör gälla oavsett om högskolan söker eller har möjlighet att erhålla statliga bidrag som täcker kostnaden eller delar därav.</P>
<P class="p584 ft3"><SPAN class="ft8">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft10">Undantag från diskrimineringsförbudet för särskilda riktade åtgärder</SPAN></P>
<P class="p542 ft3">Regeringens förslag: Förbudet för utbildningsanordnare att diskriminera hindrar inte åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100).</P>
<P class="p585 ft3">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p586 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har föreslagit att positiv särbehandling på grund av kön ska vara tillåten som ett led i strävanden att främja lika möjligheter till högskolestudier oavsett kön.</P>
<P class="p80 ft5">Remissinstanserna: Ett flertal tillstyrker. <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>föreslår dock att undantaget utformas så att insatser som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är tillåtna även för annan utbildning än högskoleutbildning. <SPAN class="ft4">Folkbildningsrådet </SPAN>anser att lagen ska tillåta positiv särbehandling på fler grunder än kön inom folkbildningens ram hos folkhögskolor och studieförbund. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>menar att positiv särbehandling på grund av kön kan övervägas även beträffande s.k. påbyggnadsutbildningar utanför högskolan. Flera anser att även positiv etnisk särbehandling bör tillåtas. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>avstyrker förslaget med hänvisning till att det enligt högskoleförordningen (1993:100) numera är tillåtet att vid urval beakta kön vid likvärdiga meriter.</P>
<P class="p475 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p325 ft5">Likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) förbjuder alla diskriminering i fråga om ”tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik”. Direktivet mot etnisk diskriminering ska därutöver tillämpas även i fråga om ”utbildning”.</P>
<P class="p352 ft40">Enligt artikel 2.6 likabehandlingsdirektivet gäller vidare följande. Medlemsstaterna får i fråga om tillträde till anställning, inbegripet den utbildning som leder därtill, föreskriva att en sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som hänförs till könstillhörighet inte ska utgöra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">diskriminering, om denna egenskap, på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, förutsatt att målet är berättigat och kravet är rimligt.</P>
<P class="p77 ft8">Artikel 2.8 likabehandlingsdirektivet anger att medlemsstaterna får behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i EG- fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt artikel 141.4 får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären i syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p77 ft8">Artikel 5 direktivet mot etnisk diskriminering gäller enligt sin rubrik Positiv särbehandling. Där anges att i syfte att säkerställa full jämlikhet i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande. En motsvarande regel finns i artikel 7 arbetslivsdirektivet för de diskrimineringsgrunder som omfattas av det direktivet.</P>
<P class="p587 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan gäller diskrimineringsförbudet inte om behandlingen är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan.</P>
<P class="p122 ft4">Högskoleförordningen</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 7 kap. 12, 26 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100) gäller att vid urval till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska hänsyn tas till de sökandes meriter enligt vissa angivna urvalsgrunder såsom bl.a. betyg. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras bl.a. med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet.</P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Behovet av undantag från diskrimineringsförbudet</P>
<P class="p123 ft8">Regeringen föreslår i detta ärende ett utvidgat diskrimineringsförbud i förhållande till vad som hittills gällt. Alla utbildningsanordnare föreslås omfattas av den nya diskrimineringslagen. Det kan därför finnas skäl att peka på det förhållandet att all särbehandling inte är diskriminering i lagens mening. Inom skolverksamheten bygger exempelvis</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">201</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<P class="p362 ft3">författningarna på att vissa kategorier ska eller kan få en utbildning som Prop. 2007/08:95 är speciellt lämpad för dem – t.ex. invandrare (jfr 13 kap. skollagen</P>
<P class="p363 ft8">[1985:1100]), samer (8 kap. skollagen) och vissa funktionshindrade m.fl. (5 kap. <NOBR>27–32</NOBR> §§ samt 6 och 7 kap. skollagen). När dessa regler tillämpas vid utbildningen bör diskrimineringsförbudet inte anses tillämpligt även om en viss elev anser sig missgynnad därigenom. Detta kan anses framgå redan av att deltagaren inte behandlas sämre än andra ”i en jämförbar situation” (jfr avsnitt 6.2). Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som gäller för all verksamhet enligt skollagen, innehåller heller inget undantag från förbudet mot direkt diskriminering. Inte minst i fråga om diskrimineringsgrunden funktionshinder står det klart att den enskildes sakliga förutsättningar för att kunna ta del av eller tillgodogöra sig en viss utbildning har betydelse för om han eller hon är i en jämförbar situation; dvs. om han eller hon kan åberopa diskrimineringsförbudet. Några tydliga exempel är idrottsgymnasier och utbildning som leder till flyglärarexamen. För att avgöra om en sökande med funktionshinder är i en jämförbar situation med andra sökande måste bedömas om funktionshindret inverkar menligt på de sakliga förutsättningarna att delta i utbildningen. Om förutsättningarna saknas är den sökande inte i en jämförbar situation (jfr till detta prop. 2001/02:27 s. 39 och prop. 2005/06:38 s. 95).</P>
<P class="p588 ft5">Även om således all särbehandling inte utgör diskriminering finns det behov av att för vissa situationer särskilt i lagen reglera att vissa typer av handlande är förenligt med diskrimineringsförbudet. Detta bör göras genom uttryckliga undantag från lagens diskrimineringsförbud. Det blir genom dessa undantag tydligt att angivna handlingssätt är förenliga med diskrimineringsförbudet. De uttryckliga undantagsreglerna har också den fördelen att tveksamhet om ett visst förfarande faller under diskrimineringsförbudet eller inte undanröjs. Behovet av att i det enskilda fallet analysera om t.ex. en jämförbar situation är för handen blir alltså på detta sätt mindre.</P>
<P class="p94 ft4">Undantag för kön</P>
<P class="p453 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att positiv särbehandling på grund av kön ska vara tillåten som ett led i strävanden att främja lika möjligheter till högskolestudier oavsett kön. Regeringen kan konstatera att det förslaget i och för sig är förenligt med likabehandlingsdirektivet. Likabehandlingsdirektivet ger utrymme för särskilda åtgärder som gäller yrkesutbildning. Även om yrkesutbildning inte är ett vedertaget begrepp i Sverige med en given innebörd, kan ändå sägas att högskolestudier i stor utsträckning kan betecknas som yrkesutbildning enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis. I sådana fall är ett undantag för positiv särbehandling på grund av kön förenligt med direktivets uttryckliga utrymme för positiv särbehandling i fråga om yrkesutbildning. I de fall då högskolestudier inte kan betecknas som yrkesutbildning, och sådana studier följaktligen inte heller omfattas av likabehandlingsdirektivet, står det medlemsstaterna fritt att besluta nationella regler om positiv särbehandling redan av det skälet att ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p3 ft3">diskrimineringsförbud saknas.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td148"><P class="p13 ft3">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td190"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Det finns dock inte skäl att begränsa undantaget för positiv särbehandling på grund av kön till att avse endast högskolestudier. Flera remissinstanser har invänt mot begränsningen till högskolestudier och anfört att positiv särbehandling på grund av kön bör vara tillåtet även i andra skol- eller utbildningsformer. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>är en av dem som förespråkar större möjligheter till positiv särbehandling på grund av kön. JämO menar vidare att det i dag är oklart om olika förekommande insatser i grundskolan för ökad jämställdhet är förenliga med den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det kan gälla kurser i feministiskt självförsvar, s.k. killgrupper och andra insatser som riktas enbart till enbart ena könet. Det kan också vara fråga om olika typer av genuspedagogiska initiativ som riktas till ena könet. Enligt JämO kan sådana typer av insatser ha stor betydelse för om reell jämställdhet kommer att uppnås i samhället.</P>
<P class="p127 ft3">Begreppet högskolestudier är för övrigt inte helt klart då högskolor kan anordna olika former av utbildningar utöver sådan högskoleutbildning som i dag omfattas av 2001 års lag om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen anser att det vid olika typer av särskilt yrkesutbildning kan vara angeläget att på olika vägar söka få fler kvinnliga eller manliga sökande. Positiv särbehandling på grund av kön kan här vara en metod. Som nämnts är ”yrkesutbildning” inte ett vedertaget begrepp med en given innebörd i Sverige. Det bör därför inte användas för att ange kretsen av de utbildningsanordnare som tillåts att tillämpa positiv särbehandling på grund av kön. Vidare kan det inte uteslutas att det hos andra utbildningsanordnare än de som bedriver yrkesutbildning kan finnas skäl att under planmässiga former kunna avvika från en strikt upprätthållen likabehandling av kvinnor och män. Regeringen föreslår därför att fler utbildningsanordnare än universitet och högskolor ska kunna tillämpa positiv särbehandling på grund av kön. Alla utbildningsanordnare – med undantag för de som bedriver verksamhet som regleras i skollagen, se strax nedan – bör kunna utnyttja möjligheten till särskilda riktade åtgärder på grund av kön.</P>
<P class="p86 ft4">Särskilt om verksamhet enligt skollagen</P>
<P class="p92 ft40">När det gäller de utbildningar och andra verksamheter som avses i skollagen är särskilda överväganden nödvändiga. För dessa anges i dag inga rättsliga möjligheter att tillämpa s.k. positiv särbehandling. Nuvarande 2006 års lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever – som gäller samtliga skollagens verksamheter – innehåller som nämnts inget undantag från förbudet mot direkt diskriminering. Enligt förarbetena bedömde regeringen att det inte behövdes någon undantagsbestämmelse i lagen (prop. 2005/06:38 s. 94). När det gäller det offentliga skolväsendet för barn och ungdom – dvs. förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan – gäller därtill att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, ska ha lika tillgång till utbildning (1 kap. 2 § skollagen). Innebörden av den bestämmelsen är att ingen huvudman</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">203</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">får utforma sitt skolväsende så, att inte alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildningen. Således får t.ex. inte kön utgöra grund för eller rent faktiskt leda till särbehandling. I propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76) påpekades att det i detta inte enbart låg ett förbud mot uttryckliga begränsningar i enskildas rätt till utbildning, utan även ett krav på att utbildningen utformas så att inte deltagande i praktiken väsentligt försvåras för någon på grund av sådana faktorer (jfr prop. 1994/95:164 s. 10). Vidare ska enligt skollagen exempelvis en fristående skola i princip stå öppen för alla och för mottagande till viss kommunal vuxenutbildning ska urval ske utifrån bl.a. sökandenas behov av utbildningen.</P>
<P class="p469 ft8">Undantaget från diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen kan inte utformas så att den lagens regler riskerar att hamna i konflikt med skollagens bestämmelser om bl.a. lika tillgång till utbildning. Denna fråga har inte närmare behandlats av Diskrimineringskommittén. Undantaget bör därför utformas så att det inte omfattar verksamhet enligt skollagen. De exempel på olika könsrelaterade initiativ som JämO lämnat behöver dock beroende på omständigheterna inte stå i strid med diskrimineringsförbudet. Direkt diskriminering förutsätter exempelvis missgynnanden, dvs. negativa effekter, i jämförbara situationer (se författningskommentaren till 1 kap. 4 §, avsnitt 19.1).</P>
<P class="p120 ft4">Undantaget bör avse tillträde till utbildning</P>
<P class="p92 ft8">Undantaget bör ta sikte på tillträdet eller antagningen till utbildningar av olika slag. Det finns goda skäl för att insatser som kan utjämna mellan könen ska vara tillåtna vid tillträde eller antagning till utbildningar. Det är enligt regeringens mening berättigat att man vid likvärdiga meriter ska kunna välja t.ex. en manlig sökande före en kvinnlig sökande till lärarutbildningen i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet (jfr prop. 2001/02:27 s. 41). Detta föreskrivs också – under vissa förutsättningar – uttryckligen i 7 kap. 12 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100). Som redogjorts för i avsnittet om arbetslivet ger dock <NOBR>EG-rätten</NOBR> begränsade möjligheter att använda metoden i praktiken (se avsnitt 8.1.4).</P>
<P class="p302 ft8">Det finns däremot inte skäl att öppna upp för särskilda riktade insatser när det gäller sådant som exempelvis examination eller andra bedömningar av en studieprestation, tillgodoräknande av utbildning, frågor om handledare eller andra frågor under pågående utbildningar.</P>
<P class="p86 ft4">Planmässig verksamhet</P>
<P class="p123 ft8">Undantaget från diskrimineringsförbudet föreslås vara tillämpligt i första hand i sådana situationer då utbildningsanordnaren kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja principen om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Åtgärderna ska således ge uttryck för en ”systematisk verksamhet” där syftet är att främja jämställdhet. Ofta kan det vara lämpligt att man t.ex. anknyter till skriftlig dokumentation eller planer där åtgärdernas syfte, inriktning och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">204</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">varaktighet m.m. anges. Enstaka särskilda åtgärder eller förfaranden utan stöd i en sådan plan eller liknande ska normalt inte omfattas av undantaget. Det ligger i de särskilda åtgärdernas karaktär av undantag från diskrimineringsförbudet att de bör tillämpas restriktivt och att de ska tillämpas endast så länge de behövs för att förebygga eller kompensera nackdelar på grund av kön. Dessa utgångspunkter kan ses som en sorts värn mot godtycke och slumpmässighet i tillämpningen av diskrimineringsförbudet (jfr prop. 2004/05:147 s. 76 f.).</P>
<P class="p86 ft4">Hur undantaget för kön bör formuleras</P>
<P class="p92 ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft8">har avstyrkt Diskrimineringskommitténs förslag med hänvisning till att det enligt högskoleförordningen är tillåtet att vid urval beakta kön vid likvärdiga meriter. Med den utformning av undantaget som regeringen föreslår står det klart att högskoleförordningens bestämmelser inte motsvarar undantagets räckvidd. Regleringen i högskoleförordningen är dessutom under alla omständigheter inte tillräcklig för att tillgodose behovet av främjandeåtgärder ens på högskoleområdet. En ordning där diskrimineringsförbud anges i lag, och vad som kan uppfattas som ett undantag från förbudet regleras i en författning av lägre dignitet, är inte förenlig med den normgivningsordning som gäller enligt 8 kap. regeringsformen. Undantaget måste alltså framgå av lagen.</SPAN></P>
<P class="p352 ft40">Regeringen föreslår en undantagsbestämmelse vars lydelse knyter an till andra främjandebestämmelser eller bestämmelser som möjliggör positiv särbehandling på grund av kön. Med ledning av formuleringen i 2 kap. 15 § regeringsformen och exempelvis undantagsregeln i 8 § andra stycket lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering kan regeln formuleras som att förbudet mot könsdiskriminering inte hindrar åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen.</P>
<P class="p534 ft3">Uttalanden om regelns närmare innebörd redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 6 § första punkten den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p73 ft4">Positiv etnisk särbehandling?</P>
<P class="p123 ft40">Några remissinstanser har förespråkat att även positiv etnisk särbehandling ska vara tillåten i fråga om utbildning. Regeringen har i avsnitt 8.1.4 redovisat sin allmänna uppfattning om sådan särbehandling och i synnerhet de problem av praktisk art som måste lösas innan det är möjligt att använda sådan särbehandling. Det som där anförs om särbehandling i arbetslivet har till största delen relevans även för utbildningsområdet. Regeringen är inte beredd att nu föreslå en generell regel om positiv etnisk särbehandling inom utbildningsområdet (jfr dock strax nedan om undantag inom den s.k. folkbildningen.)</P>
<P class="p516 ft8">Här kan nämnas att en högskola enligt 7 kap. 23 § högskoleförordningen får bestämma urvalsgrunder bestående av bl.a. ”för utbildningen sakliga omständigheter”. Detta är ett uttryck som antas spegla att högskolorna ska iaktta saklighet i sin verksamhet enligt vad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">205</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">som följer av 1 kap. 9 § regeringsformen. Urvalsgruppen har inte ansetts ge utrymme för högskolorna att beakta andra meriter än sådana som har direkt betydelse för utbildningen och bestämmelsen medger inte kvotering av någon sökande från viss grupp. Att exempelvis använda etnisk tillhörighet som urvalsgrund är alltså inte möjligt (prop. 2004/05:162 s. 183, jfr NJA 2006 s. 708 där Högsta domstolen förklarade att s.k. etnisk kvotering till en juristutbildning inte var tillåtet enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan).</P>
<P class="p86 ft4">Undantag för folkhögskolor och studieförbund</P>
<P class="p95 ft3"><SPAN class="ft4">Folkbildningsrådet </SPAN>har anfört att lagen bör tillåta positiv särbehandling inom folkbildningens ram, dvs. hos folkhögskolor och studieförbund.</P>
<P class="p80 ft5">När det gäller folkhögskolor och studieförbund antas elever eller deltagare normalt inte utifrån sina meriter eller över huvud taget kvalifikationer. Hos dessa utbildningsanordnare inom den s.k. folkbildningen får det motsatta anses vara det vanligaste. Där antas ofta den som har särskilt behov av en viss utbildning före den som kan åberopa erfarenhet, kunskaper eller särskilda kvalifikationer. Folkbildningens ambition har sagts vara att se de grupper som är mest utsatta i samhället och att arbeta för att lyfta dem, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Folkbildningen kan således bidra till att bryta utanförskap (prop. 2005/06:192 s. 19). Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska stödet ha till syfte att bl.a. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och utjämna utbildningsklyftor.</P>
<P class="p302 ft40">När behovet av undantag från diskrimineringsförbudet ska bedömas går det inte att bortse från folkbildningens speciella karaktär. Det finns ett flertal folkhögskolor, enstaka kurser och andra former av utbildning inom folkbildningen som särskilt riktar sig till – t.ex. – kvinnor, invandrare, romer eller personer med funktionshinder. Andra har sin utgångspunkt i deltagarnas ålder. Regeringens utgångspunkt är generellt att dessa utbildningsanordnare och kurser fullgör angelägna ändamål på så sätt att utbildning tillhandahålls bl.a. personer som inte fullt ut kan göra sig gällande i andra utbildningssammanhang. Det är i och för sig inte givet att det förekommer verksamhet inom folkbildningen som står i strid med det föreslagna diskrimineringsförbudet. Men för att det inte ska uppstå tvekan om viss verksamhet är tillåten eller inte bör ett särskilt undantag göras för folkbildningen i fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. För kön – där samma behov föreligger – gäller även för folkbildningen det nyss ovan föreslagna undantaget för positiv särbehandling. För diskrimineringsgrunden ålder föreslår regeringen i nästkommande avsnitt ett undantag. I den mån en utbildningsanordnare inom folkbildningen generellt eller i fråga om vissa kurser har till ändamål att skapa lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning bör utbildningsanordnaren inte hindras av</P>
<P class="p589 ft8">diskrimineringsförbudet. En sådan utformning av diskrimineringsförbudet får anses vara förenlig med de bakomliggande <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> bestämmelserna. Utrymmet för åtgärder av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">206</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="p207dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395207x1.jpg/" id="p207img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">främjandekaraktär bestäms dock som nämnts ovan ytterst av <NOBR>EG-rätten</NOBR> så som den utvecklas av <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p80 ft3">Regeln föreslås vara tillämplig i första hand i sådana situationer då utbildningsanordnaren kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Åtgärderna ska således ge uttryck för en ”systematisk verksamhet” på samma sätt som anförts nyss ovan angående undantag för kön.</P>
<P class="p359 ft4">Funktionshinder m.m.</P>
<P class="p92 ft8">I fråga om funktionshinder är något undantag från diskrimineringsförbudet inte nödvändigt. Endast den som har ett funktionshinder kan åberopa diskrimineringsgrunden. Den som saknar funktionshinder kan således inte med framgång göra gällande att han eller hon missgynnats om en utbildningsanordnare bedriver utbildningsverksamhet som särskilt riktas till personer med funktionshinder. Något behov av undantag från diskrimineringsförbudet som avser utbildningsverksamhet i fråga om diskrimineringsgrunderna sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, kan enligt regeringens mening nu inte urskiljas.</P>
<P class="p120 ft4">Nuvarande undantaget avskaffas</P>
<P class="p92 ft8">Det nuvarande undantaget i lagen om likabehandling av studenter i högskolan för ”ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan” bör inte flyttas över till den nya lagen. Den bestämmelsen kan inte anses utgöra en bestämmelse om positiv särbehandling och den är inte heller förenlig med det snäva utrymme för undantag som artikel 2.6 i likabehandlingsdirektivet ger för s.k. verkliga och avgörande yrkeskrav vid sidan av den speciella bestämmelsen om positiv särbehandling.</P>
<P class="p590 ft3"><SPAN class="ft8">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft10">Särskilda undantag från förbudet mot åldersdiskriminering</SPAN></P>
<P class="p591 ft40">Regeringens förslag: Förbudet för utbildningsanordnare att diskriminera någon av skäl som har samband med ålder hindrar inte</P>
<P class="p592 ft40"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft91">tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p593 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p594 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">207</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig. <SPAN class="ft47">Statens skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft47">Högskoleverket </SPAN>tillstyrker. Skolverket anser dock att särbehandling inom gymnasial utbildning bör falla under undantaget som rör utbildning i det obligatoriska skolväsendet m.m. (punkt 1 i regeringens förslag). <SPAN class="ft47">Barnombudsmannen (BO) </SPAN>avstyrker undantag för verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100). Enligt BO kan det finnas omotiverad särbehandling på grund av ålder även inom det området.</P>
<P class="p90 ft3">Bakgrund: Enligt arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är diskriminering på grund av bl.a. ålder förbjuden bl.a. vid tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning inklusive yrkespraktik (artikel 3).</P>
<P class="p77 ft8">I fråga om befogad särbehandling på grund av ålder gäller enligt artikel 6 att medlemsstaterna utan hinder av diskrimineringsförbudet får föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte ska utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga. I sådan särbehandling kan i synnerhet följande inbegripas:</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">a)</SPAN><SPAN class="ft63">Införande av särskilda villkor för tillträde till anställning och till yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor, inbegripet villkor för avskedande och löner, för ungdomar och äldre arbetstagare samt underhållsskyldiga personer i syfte att främja deras anställbarhet eller att skydda dem.</SPAN></P>
<P class="p83 ft5">- - -</P>
<P class="p83 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ett undantag för barn och ungdomar upp till och med grundskolenivå</P>
<P class="p129 ft5">Barns och elevers möjligheter och skyldigheter att delta i olika verksamheter och skolformer inom den skollagsreglerade verksamheten styrs i hög grad av åldersgränser som finns fastslagna i skollagen (1985:1100). Generellt kan sägas att förskoleverksamheten är avsedd för barn mellan <NOBR>1–5</NOBR> år, förskoleklass för barn som är 6 år och den obligatoriska utbildningen för elever mellan <NOBR>7–16</NOBR> år (för specialskolan gäller skolplikt t.o.m. 17 år). Skolbarnsomsorg är avsedd för barn mellan 6 och 12 år.</P>
<P class="p357 ft5">Verksamheterna och skolformerna ingår i ett utbildningssystem som bygger på den grundläggande utgångspunkten att barns och elevers behov och förutsättningar skiftar vid olika åldrar. Vidare får de åldersgränser som tillämpas i dessa verksamheter anses motiverade. Ett förbud mot åldersdiskriminering utan undantag är således inte önskvärt på detta område.</P>
<P class="p302 ft8"><NOBR>EG-rätten</NOBR> kräver ett förbud mot diskriminering på grund av ålder endast vad gäller tillträde till sådan utbildning som utgör <SPAN class="ft47">yrkesutbildning</SPAN>. Ordet yrkesutbildning används inte i Sverige med en given innebörd. Dess innebörd kan därför vara oklar. Helt klart är dock att varken förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg kan innefattas i begreppet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">208</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">Inte heller kan utbildningen i förskoleklassen eller på grundskolenivå anses utgöra yrkesutbildning. <NOBR>EG-rätten</NOBR> uppställer alltså inte några krav på åldersdiskrimineringsförbud på dessa områden. Från förbudet mot åldersdiskriminering bör därför helt undantas den del av den skollagsreglerade verksamheten som bygger på att bestämmelser med åldersgränser tillämpas inom dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dels utbildning för barn och ungdom under gymnasienivå (dvs. utbildning i förskoleklass och i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan och specialskolan).</P>
<P class="p400 ft4">Ett undantag för annan utbildningsverksamhet</P>
<P class="p92 ft40">Det nyss ovan behandlade förslaget till undantag från diskrimineringsförbudet är tillämpligt i fråga om bestämmelser om åldersgränser och åldersrelaterade hänsyn i de skolformer som inte kan sägas utgöra ”yrkesutbildning”. Som <SPAN class="ft50">Statens skolverk </SPAN>påpekat används inte benämningen yrkesutbildning för någon utbildning i Sverige. Det råder därför en viss oklarhet när det gäller hur direktivet i den delen ska förstås för svenska förhållanden. Diskrimineringskommittén anför att merparten av dagens nationella gymnasieprogram har en yrkesförberedande inriktning. Stora delar av gymnasieutbildningen faller därmed under arbetslivsdirektivets tillämpningsområde. Andra utbildningar såsom polis- och officersutbildningar, vissa s.k. påbyggnadsutbildningar och kvalificerad yrkesutbildning är klart att anse som yrkesutbildningar. Även högskoleutbildning kan till stor del räknas dit. Det är enligt regeringens mening inte meningsfullt att gå igenom alla gymnasieprogram och vuxenutbildningsformer för att hänföra vissa till yrkesutbildning, och andra till andra typer av utbildning. I den mån det är befogat med undantag från diskrimineringsförbudet för gymnasie- och vuxenutbildningar får det prövas från fall till fall med utgångspunkt i arbetslivsdirektivets artikel 6 om åldersrelaterade kriterier är godtagbara.</P>
<P class="p595 ft8">I skäl 25 i direktivet anförs att särbehandling på grund av ålder under vissa förhållanden kan motiveras vilket kräver särskilda bestämmelser som kan variera efter förhållandena i medlemsstaterna. Vidare sägs att det följaktligen är mycket viktigt att göra skillnad mellan berättigad särbehandling, särskilt sådan som motiveras av de legitima målen för sysselsättningspolitiken, arbetsmarknaden och <SPAN class="ft47">yrkesutbildningen </SPAN>(kurs. här) och den diskriminering som bör vara förbjuden.</P>
<P class="p80 ft5">Av artikel 6.1 framgår att medlemsstaterna får föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte ska utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga. I sådan särbehandling kan enligt artikel 6.1 inbegripas i synnerhet bl.a. införande av särskilda villkor för tillträde till yrkesutbildning.</P>
<P class="p127 ft3">Utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är avsedd för ungdomar mellan 16 och 20 år. Även inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux, särvux och sfi) finns åldersgränser; för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">209</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">komvux och särvux gäller en nedre åldersgräns på 20 år och för sfi 16 år. På högskoleområdet och i fråga om annan utbildningsverksamhet synes enligt kommittén finnas endast ett fåtal åldersgränser, bl.a. en åldersgräns på 20 år inom utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande.</P>
<P class="p353 ft8">De redovisade åldersgränserna återfinns i olika författningar. Redan den omständigheten att regeringen och i förekommande fall riksdagen beslutat om åldersgränserna ger vid handen att de motsvarar vad som i <NOBR>EG-direktivet</NOBR> kallas berättigade mål som rör särskilt yrkesutbildning. Det är rimligt att de utbildningspolitiskt avstämda åldersgränser som författningarna återspeglar generellt inte ska kunna ifrågasättas ur diskrimineringsperspektiv. En närmare granskning av förekommande åldersrelaterade kriterier ger samma resultat. Diskrimineringskommittén har inte funnit någon bestämmelse som står i strid med diskrimineringsförbudet. Regeringen gör samma bedömning. Åldersgränserna i gymnasieskolan bygger på att gymnasieutbildning normalt tar vid efter fullgjord skolplikt. Kommunal vuxenutbildning vänder sig till vuxna och avser bl.a. att ge grundläggande utbildning eller utbildning som motsvarar den utbildning som gymnasieskolan annars ger. Åldersgränserna för rätt att ta del av vuxenutbildningen är därmed – med hänsyn till syftet med utbildningen och det förhållande att den i stor utsträckning ska utgöra komplement till sådan utbildning som ges till ungdomar – befogade. Någon kritik kan inte heller riktas mot de redovisade åldersgränserna i fråga om annan utbildningsverksamhet. Åldersgränser av detta slag bör alltså även fortsättningsvis kunna gälla. För att det ska vara möjligt bör diskrimineringsförbudet förses med ytterligare undantag.</P>
<P class="p475 ft4">Hur undantaget bör formuleras</P>
<P class="p92 ft8">Regeringen föreslår ett generellt hållet undantag från diskrimineringsförbudet. Det bör utformas som att förbudet inte hindrar särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. På motsvarande sätt som gäller det generella undantaget från förbudet mot åldersdiskriminering i arbetslivet (jfr avsnitt 8.1.5) bör utgångspunkten för regelns tillämpning vara följande. För att undantaget ska tillämpas måste tre krav vara uppfyllda. För det första måste syftet vara objektivt sett godtagbart; ”objektivt berättigat” enligt artikel 6.1. Syftet ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att det ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> För det andra måste åtgärden (t.ex. användande av en åldersgräns) vara lämplig för att uppnå syftet. Slutligen måste åtgärden vara nödvändig för att uppnå syftet. Om det finns andra, mindre ingripande eller rentav icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte, utgör handlingssättet (dvs. tillämpningen av åldersgränsen) i princip diskriminering i strid med lagen. Denna utgångspunkt är densamma som gäller för intresseavvägningen i fråga om indirekt diskriminering (jfr avsnitt 6.3).</P>
<P class="p361 ft8">De åldersgränser som anges i lag eller annan författning på utbildningsområdet är enligt regeringens mening alla sådana att de är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">210</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="p211dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395211x1.jpg/" id="p211img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">både lämpliga och nödvändiga. Regeringens avsikt är alltså att undantagsbestämmelsen ska tillämpas på så sätt att en utbildningsanordnare som tillämpar av regeringen eller riksdagen beslutade bestämmelser som innehåller åldersrelaterade kriterier, inte av det skälet gör sig skyldig till åldersdiskriminering. Beträffande andra förekommande åldersgränser får prövas från fall till fall om syftet är godtagbart och om de är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p596 ft3"><SPAN class="ft8">8.2.5</SPAN><SPAN class="ft10">Utbildningsanordnares skyldighet att lämna uppgift om meriter</SPAN></P>
<P class="p597 ft3">Regeringens förslag: Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.</P>
<P class="p598 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p295 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft5">är positiv till att skyldigheten att lämna uppgift om meriter omfattar samtliga utbildningsanordnare vid vite.</SPAN></P>
<P class="p295 ft5">Bakgrund: Enligt 12 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan gäller följande. En sökande som har nekats tillträde till en utbildning har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller vilka andra meriter den har som blivit antagen till utbildningen. Denna rätt gäller om den sökta utbildningen kan leda fram till en examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p15 ft8">Skälen för regeringens förslag: Diskrimineringskommittén har föreslagit att den nuvarande regleringen i lagen om likabehandling av studenter i högskolan om skyldighet för utbildningsanordnare att lämna uppgift om meriter ska överföras till den nya diskrimineringslagen, med den viktiga förändringen att skyldigheten ska gälla alla typer av utbildningar som avses i diskrimineringsförbudet och inte – som i dag – endast viss utbildning. Kommittén tillägger dock som sin mening att i praktiken kommer bestämmelsen att ha betydelse endast beträffande de utbildningar som har ett antagningsförfarande.</P>
<P class="p295 ft5">Regeringen anser att bestämmelsen om skyldighet att uppge meriter har sådan betydelse att den bör finnas med i den nya diskrimineringslagen. Dess främsta funktion synes vara som hjälpmedel för att utröna om diskriminering kan ha förekommit. Det behovet kan antas finnas inte bara inom högskolan. Den utformning av regeln som kommittén föreslagit har inte mött någon kritik bland remissinstanserna. Även regeringen anser att regeln bör utformas så som kommittén föreslagit.</P>
<P class="p289 ft8">Regeringen föreslår därmed att den nuvarande regeln i lagen om likabehandling av studenter i högskolan förs över till den nya lagen med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">211</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="p212dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395212x1.jpg/" id="p212img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">den ändringen att skyldigheten gäller för alla utbildningsanordnare. Därtill bör ett tillägg i sak göras för prov och intervjuer vilka är förfaranden som i vissa fall tillämpas vid antagning. Den som när en utbildningsanordnare tillämpar en sådan ordning inte tas ut till prov eller intervju bör ha en rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller vilka andra meriter den har som togs ut.</P>
<P class="p357 ft3">Utbildningsanordnares uppgiftsskyldighet föreslås i övrigt ha samma innebörd som i lagen om likabehandling av studenter i högskolan (se författningskommentaren till 2 kap. 8 § i den föreslagna diskrimineringslagen, avsnitt 19.1).</P>
<P class="p77 ft8">För offentligt bedriven utbildningsverksamhet kommer den föreslagna uppgiftsskyldigheten i princip inte att ha någon reell betydelse. Skyldigheten att lämna uppgifter om meriter föreligger enligt offentlighetsprincipen för utbildningsanordnare med offentlig huvudman oavsett regleringen i diskrimineringslagen (se prop. 2001/02:27 s. 95).</P>
<P class="p439 ft3"><SPAN class="ft8">8.2.6</SPAN><SPAN class="ft10">Överklagande</SPAN></P>
<P class="p599 ft5">Regeringens förslag: Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot</P>
<P class="p600 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">diskrimineringsförbudet, om beslutet avser</SPAN></P>
<P class="p24 ft3">– tillträde till utbildning,</P>
<P class="p24 ft3">– tillgodoräknande av utbildning,</P>
<P class="p24 ft3">– anstånd med studier eller fortsättning av studier efter</P>
<P class="p601 ft5">studieuppehåll,</P>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">byte av handledare,</SPAN></P>
<P class="p602 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå,</SPAN></P>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbildningsbidrag för doktorander, eller</SPAN></P>
<P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">en ingripande åtgärd mot en student,</SPAN></P>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">diskrimineringsförbudet om anpassningsåtgärder, eller</SPAN></P>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">förbudet mot repressalier.</SPAN></P>
<P class="p603 ft8">Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.</P>
<P class="p604 ft3">Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den där föreskrivna ordningen i stället.</P>
<P class="p604 ft3">Beslut enligt lagen av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.</P>
<P class="p425 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: </SPAN>Överklagandenämnden för högskolan <SPAN class="ft3">har anfört att det bör övervägas att ta bort möjligheten att överklaga högskolornas beslut i diskrimineringsärenden till nämnden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">212</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<P class="p454 ft3">Bakgrund: Enligt 14 § lagen (2001:1286) om likabehandling av Prop. 2007/08:95 studenter i högskolan gäller att ett beslut av ett universitet eller en</P>
<P class="p455 ft8">högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot de av lagens diskrimineringsförbud som avser annat än examination eller annan bedömning av studieprestation eller mot förbudet mot repressalier. Om överklagandenämnden finner att beslutet strider mot något av förbuden och detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.</P>
<P class="p605 ft8">Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande regleringen i lagen om likabehandling av studenter i högskolan innebär att ett beslut som har fattats av en högskola med offentlig huvudman och som innebär att lagens förbud har satts åt sidan kan angripas genom ett överklagande i offentligrättslig ordning. Lagen gäller för högskolor med offentlig huvudman i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), vilket framgår av lagens definitioner (2 §). Överklagande görs till Överklagandenämnden för högskolan. Nämnden har nu själv framfört att det bör övervägas om inte möjligheten att överklaga högskolornas beslut till nämnden i diskrimineringsärenden bör slopas. Nämnden har anfört bl.a. följande. Prövningen innefattar i regel viss bevisvärdering. Nämnden är visserligen en s.k. domstolsliknande nämnd, men nämnden saknar möjlighet till formell bevisupptagning, såsom vittnesförhör och liknande. Klagandena har i samtliga diskrimineringsärenden saknat rättsligt biträde. Nämnden har ingen möjlighet att besluta om rättshjälp eller rättegångskostnader. Det bör påpekas att nämnden inte i något fall har funnit tillräckliga skäl för att bifalla ett överklagande i ett diskrimineringsärende.</P>
<P class="p606 ft8">Regeringen noterar vad nämnden anfört men anser att möjligheten till överklagande har sådan vikt att den bör finnas kvar för studenterna. Möjligheten infördes i 2001 års lag efter förslag i promemorian <SPAN class="ft47">Åtgärder mot diskriminering i högskolan </SPAN>om att ett beslut som innefattar diskriminering inte ska få bestå (Ds 2000:71 s. 78). Enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> mot diskriminering måste medlemsstaterna säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt direktiven. Frågan om överklagandenämndens prövningar har vidare inte behandlats närmare av Diskrimineringskommittén och ingen annan remissinstans, exempelvis studentorganisationerna, har lämnat synpunkter i frågan. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen – i likhet med kommittén – att nuvarande reglering nu flyttas över till den nya lagen utan ändringar i sak.</P>
<P class="p349 ft3">Liksom enligt nuvarande lag bör beslut enligt lagen av överklagandenämnden inte få överklagas.</P>
<P class="p335 ft3">Bestämmelsens närmare innebörd framgår av författningskommentaren till 4 kap. 18 och 19 §§ i den föreslagna diskrimineringslagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p607 ft3">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="p214dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395214x1.jpg/" id="p214img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p608 ft60"><SPAN class="ft3">8.3</SPAN><SPAN class="ft76">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p89 ft3"><SPAN class="ft8">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft10">Diskrimineringsförbud</SPAN></P>
<P class="p609 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p500 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att förbudet ska ha samma lydelse som i lagen om förbud mot diskriminering; se strax nedan under rubriken Bakgrund.</P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig. Ingen har invänt mot att ett diskrimineringsförbud för arbetsmarknadspolitisk verksamhet regleras i lagen. </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">efterlyser dock vägledande uttalanden om diskrimineringsförbudets innebörd</SPAN>. Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft3">anser att diskrimineringsförbudet ska omfatta missgynnande som har samband med föräldraledighet.</SPAN></P>
<P class="p75 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p129 ft5">Enligt likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2002/78/EG) är diskriminering förbjuden i fråga om villkor för tillträde till anställning, villkor för tillträde till verksamhet som egenföretagare, tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik.</P>
<P class="p328 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 5 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare förbjuden</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">vid förmedling av arbete hos den offentliga arbetsförmedlingen eller annan som bedriver arbetsförmedling, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">i fråga om andra insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p87 ft4">Diskrimineringsförbudet flyttas över till nya lagen</P>
<P class="p92 ft45">Diskrimineringsförbudet för arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitisk verksamhet i lagen om förbud mot diskriminering är utformat för att stå i överensstämmelse med <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">214</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<P class="p137 ft3">Regeringen utgår i det följande från att de gemenskapsrättsliga Prop. 2007/08:95 bestämmelserna även i den nya diskrimineringslagen ska vara styrande</P>
<P class="p149 ft3">för hur förbudet och undantagen från förbudet utformas.</P>
<P class="p111 ft5">Genom det nuvarande diskrimineringsförbudet i lagen om förbud mot diskriminering genomförs <NOBR>EG-rätten</NOBR> för de flesta av diskrimineringsgrunderna, dock inte ålder. Ett motsvarande förbud bör för att <NOBR>EG-rätten</NOBR> ska vara fullt ut genomförd finnas i den nya lagen och det bör kompletteras med diskrimineringsgrunden ålder. Dessutom bör förbudet – oberoende av <NOBR>EG-rätten</NOBR> – omfatta den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck.</P>
<P class="p148 ft8">Diskrimineringsförbudet bör som Diskrimineringskommittén föreslagit således omfatta dels insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, dels arbetsförmedling som inte bedrivs inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, dvs. sådan förmedling som bedrivs utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p61 ft4">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet</P>
<P class="p60 ft8">Med arbetsmarknadspolitisk verksamhet avses i regeringens förslag till en början verksamhet enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I förordningen finns bestämmelser om verksamheten hos myndigheten Arbetsförmedlingen (tidigare Arbetsmarknadsverket och länsarbetsnämnderna), inbegripet handhavandet av arbetsmarknadspolitiska program och platsförmedling som bedrivs av den statliga Arbetsförmedlingen. Som en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ses också arbetsförmedling som utförs av från staten fristående företag på offentligt uppdrag och som helt eller delvis har offentlig finansiering. I arbetsmarknadspolitisk verksamhet innefattas vidare kommuners, landstings, enskilda arbetsgivares, utbildningsföretags eller andras medverkan i arbetsmarknadspolitiska program eller annan verksamhet som sker på offentligt uppdrag. Vad som närmare menas med arbetsmarknadspolitisk verksamhet framgår av författningskommentaren till 2 kap. 9 § den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p229 ft4">Arbetsförmedling utan offentligt uppdrag</P>
<P class="p60 ft40">Arbetsförmedling som bedrivs utan offentligt uppdrag eller finansiering är inte en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Också sådan ”privat arbetsförmedling” bör dock omfattas av diskrimineringsförbudet; så är också fallet enligt 2003 års lag om förbud mot diskriminering. Det kan vara fråga om verksamhet hos t.ex. rekryteringsföretag eller bemanningsföretag. Regeringen ser positivt på att även andra aktörer än Arbetsförmedlingen medverkar till att föra samman arbetssökande och arbetsgivare. Självklart ska dock diskriminering vara förbjuden även för dessa. Diskrimineringsförbudet bör därför formuleras så att det framgår av förbudsparagrafen att diskriminering är förbjuden vid arbetsförmedling oavsett om den bedrivs på offentligt uppdrag eller inte.</P>
<P class="p610 ft3">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Föräldraledighet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8"><SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>anser att diskrimineringsförbudet för arbetsmarknadspolitisk verksamhet bör omfatta missgynnande som har samband med föräldraledighet. JämO anser också att förbudet i föräldraledighetslagen (1995:584) mot missgynnande som har samband med föräldraledighet bör utvidgas till att omfatta den som söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats. Enligt JämO skulle på så vis arbetssökande som nekas arbetsplatspraktik för att de har varit eller ska vara föräldralediga få ett skydd mot missgynnande.</P>
<P class="p612 ft3">Regeringen är inte beredd att nu vidga den nya lagens tillämpningsområde till att omfatta föräldralediga, utöver de sju diskrimineringsgrunder som Diskrimineringskommittén behandlat (jfr dock diskussionen om en s.k. öppen lista i avsnitt 7.1). Inte heller är det lämpligt att i detta ärende göra sådana ändringar i föräldraledighetslagen som JämO förordar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr13 td32"><P class="p3 ft4">Ersättningsansvar inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td178"><P class="p3 ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">har efterfrågat vägledande</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">uttalanden om diskrimineringsförbudets innebörd, som det får uppfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">bl.a. när det gäller ansvar för skadestånd eller motsvarande påföljder<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">Regeringen behandlar i avsnitt 13.1.3 frågor om vem som ska betala</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td122"><P class="p3 ft5">diskrimineringsersättning</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft5">när</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbudet</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p22 ft5">för</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td192"><P class="p3 ft5">uppdrag överträds i olika situationer.</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td179"><P class="p3 ft3">8.3.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td193"><P class="p12 ft3">Undantag från diskrimineringsförbudet</P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td172"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr28 td173"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">Regeringens förslag: Diskrimineringsförbudet i fråga om</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td194"><P class="p23 ft5">offentligt uppdrag hindrar inte</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p174 ft5">– åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td175"><P class="p23 ft8">mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td196"><P class="p23 ft5">etnisk tillhörighet, eller</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td175"><P class="p174 ft8">– särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td175"><P class="p23 ft7">och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td196"><P class="p23 ft5">syftet.</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr31 td176"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr24 td177"><P class="p22 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">regeringens när det gäller kön. I fråga om etnisk tillhörighet har</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">kommittén föreslagit att förbudet inte ska utgöra hinder mot tillämpning</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">av bestämmelser som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">oavsett etnisk tillhörighet. När det gäller ålder har kommittén föreslagit</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">att undantaget ska gälla för tillämpning av bestämmelser som syftar till</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete oavsett</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p3 ft5">ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td177"><P class="p22 ft8">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig. <SPAN class="ft47">Arbetsmarknadsstyrelsen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">ser det som rimligt att tillämpa positiv särbehandling på grund av kön i</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p3 ft5">den</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft7">arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td137"><P class="p38 ft5">verksamheten om undantaget</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p22 ft7">anges</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td118"><P class="p13 ft3">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td191"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft3">preciserat och utnyttjas restriktivt. Några – t.ex. </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft3">och </SPAN>Hovrätten för Västra Sverige – <SPAN class="ft3">anser att undantaget som gäller ålder bör gälla om ett visst förfarande kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p86 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p74 ft5">Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) och likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) innehåller alla bestämmelser som ger utrymme för avsteg från direktivens förbudsbestämmelser.</P>
<P class="p302 ft8">Artikel 5 i direktivet mot etnisk diskriminering anger att i syfte att säkerställa full jämlikhet i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att för hindra att personer av viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller kompenseras för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p353 ft8">Artikel 6 i arbetslivsdirektivet innebär att viss särbehandling på grund av ålder är befogad. Av artikel 6.1 framgår att medlemsstaterna får föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte ska utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga. I sådan särbehandling kan enligt artikel 6.1 a) i synnerhet inbegripas införande av särskilda villkor för tillträde till anställning och till yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor, inbegripet villkor för avskedande och löner, för ungdomar och äldre arbetstagare samt underhållsskyldiga personer i syfte att främja deras anställbarhet eller att skydda dem.</P>
<P class="p128 ft5">Artikel 7 i arbetslivsdirektivet har rubriken ”positiv särbehandling och särskilda åtgärder”. I den anges att i syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer på någon av diskrimineringsgrunderna missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p151 ft5">Enligt artikel 2.8 i likabehandlingsdirektivet får medlemsstaterna behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i EG- fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män. I skäl 15 i direktivet anges att förbudet mot diskriminering inte bör hindra att bestämmelser bibehålls eller antas för att förhindra eller kompensera för nackdelar för en grupp av personer av ett och samma kön.</P>
<P class="p360 ft8">Direktiven innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">217</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">Sådana regler finns i artikel 14 i direktivet mot etnisk diskriminering, artikel 16 i arbetslivsdirektivet och artikel 3.2 i likabehandlingsdirektivet.</P>
<P class="p83 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p452 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p74 ft3">Enligt 5 § andra stycket lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering innebär diskrimineringsförbudet som gäller i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling inte hinder mot tillämpning av bestämmelser som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p83 ft8">För kön finns enligt lagen inget undantag från diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p94 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p74 ft5">Av 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) framgår att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Något motsvarande skydd för majoritetsbefolkningen finns inte. I 2 kap. 16 § RF fastslås att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön. Detta gäller dock inte bl.a. om föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p410 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Behovet av undantag</P>
<P class="p95 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit att undantag från diskrimineringsförbudet ska finnas för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet och ålder.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen ansluter sig till att undantag från diskrimineringsförbudet bör finnas för de diskrimineringsgrunderna. Sådana undantag bör finnas för att säkerställa att berättigade hänsyn till kön, etnisk tillhörighet eller ålder kan tas av Arbetsförmedlingen eller den som medverkar i den</P>
<P class="p93 ft8">arbetsmarknadspolitiska verksamheten eller bedriver arbetsförmedlingsverksamhet. Det kan gälla insatser exempelvis inom ramen för Europeiska socialfonden. Regeringen har i förslag till ”Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) <NOBR>2007–2013”</NOBR> redovisat planerad inriktning och innehåll för Europeiska socialfondens stöd till Sverige under perioden <NOBR>2007–2013.</NOBR> En av flera prioriteringar är en bättre integration i arbetslivet.</P>
<P class="p613 ft4">Funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning</P>
<P class="p330 ft3">Arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsförmedling med särskild inriktning på personer med funktionshinder träffas inte av diskrimineringsförbudet oavsett om fråga är om verksamhet i offentlig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">218</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">eller privat regi. Förbudet skyddar enbart den som har ett funktionshinder, inte den som saknar funktionshinder. Därmed behövs heller inget undantag från diskrimineringsförbudet när det gäller sådan verksamhet som tar sikte särskilt på personer med funktionshinder.</P>
<P class="p151 ft3">Inte heller behövs några undantag för de andra diskrimineringsgrunderna, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning.</P>
<P class="p73 ft4">Kön</P>
<P class="p392 ft5">Diskrimineringskommittén har för det första föreslagit ett undantag för kön. Regeringen ser det som angeläget att fler kvinnor och män söker sig till utbildningar och yrken som traditionellt domineras av det motsatta könet. Här kan arbetsmarknadspolitiken ha betydelse. Vissa insatser inom ramen för Europeiska socialfonden kan ha främjandekaraktär på så sätt att de medger särskilda förmåner på grund av kön. Inom Arbetsmarknadsverket har vidare inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under flera år genomförts s.k. brytprojekt, dvs. åtgärder för att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p614 ft8">Regeringen föreslår att åtgärder som vidtas som ett led i strävanden för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män ska undantas från diskrimineringsförbudet. Den allmänt hållna lydelsen av regeln lämnar vid sidan av åtgärder inom ramen för t.ex. Europeiska socialfonden utrymme för satsningar av olika slag som syftar till lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män. Det finns visserligen i dag inga arbetsmarknadspolitiska program som är direkt riktade mot kvinnors eller mäns underrepresentation i en viss sektor eller yrkeskategori. Men det kan vara en fördel att regleringen i diskrimineringslagen medger insatser som utformas för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Undantaget från diskrimineringsförbudet såvitt avser kön bör därför generellt omfatta jämställdhetsfrämjande åtgärder inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i fråga om arbetsförmedling som bedrivs utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p360 ft40">En på så sätt formulerad undantagsbestämmelse förutsätter att den som åberopar den kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja likabehandling oavsett kön. Åtgärderna ska således utgöra led i en systematisk verksamhet där syftet är att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön. Det kan vara lämpligt att sådant arbete bedrivs på grundval av skriftlig dokumentation eller planer där åtgärdernas syfte, inriktning och varaktighet m.m. anges. Enstaka särskilda åtgärder eller förfaranden utan stöd i en sådan plan eller liknande ska normalt inte omfattas av undantaget. Det ligger vidare i de särskilda åtgärdernas karaktär av undantag från diskrimineringsförbudet att de bör tillämpas restriktivt och endast så länge de behövs för att förebygga eller kompensera för nackdelar i yrkeskarriären. Dessa utgångspunkter kan ses som en sorts värn mot godtycke och slumpmässighet i tillämpningen av diskrimineringsförbudet (jfr samma synsätt t.ex. i prop. 2004/05:147 s. 76 f.).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">219</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Att det föreslagna undantaget är förenligt med <NOBR>EG-rätten</NOBR> följer av artikel 2.8 i likabehandlingsdirektivet. Undantaget är också förenligt med 2 kap. 16 § regeringsformen.</P>
<P class="p73 ft4">Etnisk tillhörighet</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringskommittén har också föreslagit ett undantag som gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Det nuvarande undantaget i lagen om förbud mot diskriminering för etnisk tillhörighet gäller för ”tillämpning av bestämmelser”. Regeringen anser att undantaget nu bör utformas något annorlunda. Det bör generellt avse åtgärder som vidtas som ett led i strävanden för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk tillhörighet. En på så sätt formulerad undantagsbestämmelse ger utrymme för insatser eller satsningar som inte har stöd i en författning. Detta kan vara av värde t.ex. när det gäller insatser inom ramen för Europeiska socialfonden (se nyss ovan). Det förekommer vidare i begränsad utsträckning verksamhet med arbetsförmedling riktad särskilt mot invandrare. Också sådan verksamhet bör, oavsett om den bedrivs på offentligt uppdrag eller inte, kunna omfattas av undantaget om dess ändamål är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p360 ft8">En på så sätt formulerad undantagsbestämmelse förutsätter – på samma sätt som ovan angående kön – att den som åberopar den kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Åtgärderna ska således utgöra led i en systematisk verksamhet där syftet är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. För den närmare innebörden av kravet på planmässig verksamhet hänvisas till vad som ovan anförts i fråga om diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p128 ft3">Att det föreslagna undantaget är förenligt med <NOBR>EG-rätten</NOBR> följer av artikel 5 i direktivet mot etnisk diskriminering. Undantaget är också förenligt med 2 kap. 15 § regeringsformen.</P>
<P class="p73 ft4">Ålder</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringskommittén har vidare föreslagit ett undantag som gäller ålder. Även ett sådant undantag bör anses lämpligt att införa men regeringen bedömer att tillämpningen av åldersrelaterade kriterier som inte har stöd i en författning inte kan bli särskilt omfattande. Ett exempel på ett berättigat skäl för att beakta de arbetssökandes ålder skulle någon gång kunna vara att Arbetsförmedlingen försöker sätta samman en grupp deltagare i samma ålder inom arbetsmarknadsutbildning.</P>
<P class="p90 ft3">Arbetslivsdirektivet erbjuder två möjligheter till hur ett undantag kan utformas. Den ena ansluter till den särskilda artikeln om åldersdiskriminering (artikel 6). Den andra ansluter till den artikel som gäller särskilda åtgärder av främjandekaraktär för bl.a.</P>
<P class="p93 ft8">diskrimineringsgrunden ålder men också för andra diskrimineringsgrunder (artikel 7). Artiklar som motsvarar artikel 7 finns i direktivet mot etnisk diskriminering och likabehandlingsdirektivet för diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och kön. Artikel 7 kan alltså</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">220</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">sägas ge uttryck för en generell undantagsmöjlighet för alla diskrimineringsgrunder medan artikel 6 är specifik för ålder. Båda artiklarna i arbetslivsdirektivet redovisas inledningsvis i detta avsnitt under rubriken Bakgrund.</P>
<P class="p77 ft40">Regeringen föreslår som framgått ovan undantag för kön respektive etnisk tillhörighet som ansluter till den generella undantagsmöjligheten för särskilda riktade insatser enligt artikel 7. Så bör inte undantaget för ålder utformas. Berättigade åldersrelaterade hänsyn inom arbetsmarknadspolitiken, i den mån de alls förekommer vid sidan av det författningsreglerade området, kan antas komma att bero av omständigheterna i det enskilda fallet snarare än av planmässiga överväganden som gäller generellt för vissa åldersgrupper. Allmänt sett lär det inte vara strävan att kompensera för att personer med viss ålder generellt är underrepresenterade eller eftersatta inom vissa yrkesområden eller allmänt på arbetsmarknaden som utgör grunden för sådana åtgärder. Åldersrelaterade åtgärder är alltså inte generellt av främjandekaraktär till förmån för en viss åldersgrupp eller vissa sådana grupper.</P>
<P class="p226 ft3">Det är en fördel om regleringen i diskrimineringslagen ansluter till den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen. När nu en bestämmelse som ansluter till artikel 7 inte är lämplig bör därför undantaget i stället utformas med utgångspunkt i artikel 6.</P>
<P class="p73 ft4">Artikel 6 ger utrymme för nationella prioriteringar</P>
<P class="p123 ft40">Diskrimineringskommittén anser att artikel 6 ger medlemsstaterna ett större utrymme för undantag i fråga om ålder än vad gäller de övriga diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringskommitténs utgångspunkt bekräftas i den s.k. motiveringen (Explanatory Memorandum) som kommissionen gav ut när förslaget till arbetslivsdirektivet presenterades 1999. Där anförde kommissionen bl.a. följande under rubriken ”Befogad särbehandling på grund av ålder”. Artikeln innehåller en icke uttömmande lista på sådan särbehandling som inte ska betraktas som direkt diskriminering om den kan motiveras på ett objektivt sätt. Artikeln är avsedd både att begränsa möjligheten att skäl redovisas i fall av direkt diskriminering vid exceptionella omständigheter på grund av ålder samt se till att detta begränsade utrymme för undantag följer de principer som nödvändighet, proportionalitet och legitimitet som domstolen har slagit fast när det gäller begreppet indirekt diskriminering. Medlemsstaterna kan därför tillåta annan särbehandling på grund av ålder än den som förtecknats i [artikeln] i överensstämmelse med sina rättsliga traditioner och politiska prioriteringar, under förutsättning att denna är lämplig och nödvändig för att uppnå ett berättigat mål.</P>
<P class="p595 ft8">Regeringen konstaterar att direktivets ordalydelse är allmänt hållen och att artikel 6 får sägas lämna ett icke obetydligt utrymme till medlemsstaterna för nationell anpassning och hänsyn till respektive lands särskilda intressen och behov. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har bl.a. i <NOBR><SPAN class="ft47">Mangold-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>(mål <NOBR>C-144/04</NOBR> Werner Mangold mot Rüdiger Heim, REG 2005 s. I- 9981) prövat innebörden av arbetslivsdirektivets förbud mot åldersdiskriminering. I frågan om den särbehandling på grund av ålder som frågan i det målet gällde var lämplig och nödvändig konstaterade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">domstolen att medlemsstaterna förfogar över ett stort utrymme för skön i valet av åtgärder inom området för social- och arbetsmarknadspolitik. (Jfr närmare avsnitt 8.1.5 om <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgörande.) Det är lämpligt att det utrymme som står till buds utnyttjas för att anpassa diskrimineringsförbudet till en effektiv och modern arbetsmarknadspolitik och till de övriga behov som kan finnas främst när det gäller Arbetsförmedlingens verksamhet som rör sysselsättning och arbetsmarknad.</P>
<P class="p120 ft4">Åldersundantagets innebörd</P>
<P class="p92 ft8">Det kan förekomma att Arbetsförmedlingen och annan som bedriver arbetsförmedling eller medverkar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i olika avseenden finner skäl att ta hänsyn till en arbetssökandes ålder eller över huvud taget att tillämpa åldersrelaterade kriterier eller rutiner. Som huvudregel träffas sådana förfaranden av diskrimineringsförbudet om de inte har stöd i en författning. Sådana kriterier eller rutiner bör dock kunna anses tillåtna om de har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det måste dock bedömas från fall till fall om de är förenliga med <NOBR>EG-direktivens</NOBR> principer. En utgångspunkt är att utrymmet för att tillämpa undantaget är litet.</P>
<P class="p80 ft5">För att undantaget ska få tillämpas måste tre krav vara uppfyllda. För det första måste syftet vara objektivt sett godtagbart; ”objektivt berättigat” enligt artikel 6.1. Detta syfte ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att det ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> För det andra måste åtgärden (t.ex. användande av en åldersgräns) vara lämplig för att uppnå syftet. Slutligen måste åtgärden vara nödvändig för att uppnå syftet. Om det finns andra, mindre ingripande eller rentav icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte, utgör handlingssättet (dvs. tillämpningen av åldersgränsen) i princip diskriminering i strid med lagen. Denna utgångspunkt är densamma som gäller för intresseavvägningen i fråga om indirekt diskriminering (jfr avsnitt 6.3).</P>
<P class="p481 ft4">Särskilt om arbetsmarknadspolitiska författningar</P>
<P class="p92 ft40">I fråga om kön finns i dag inga bestämmelser som gör skillnad mellan kvinnor och män i de arbetsmarknadspolitiska författningarna. När det gäller etnisk tillhörighet och ålder finns däremot sådana regler. Ett exempel är särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd. En arbetslös person som har beviljats uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716) får under vissa omständigheter anvisas en sådan anställning. Typiskt sett tar instegsjobben sikte på nyanlända invandrare, dvs. i allmänhet personer med annan än svensk etnisk tillhörighet. Ett annat exempel är de s.k.</P>
<P class="p615 ft40"><NOBR>prova-på-platserna</NOBR> enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Dessa är avsedda för arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv, dvs. i praktiken oftast för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">222</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">invandrare. Ett tredje exempel är bestämmelserna i förordningen</P>
<P class="p72 ft3">(2006:396) om försöksverksamhet med särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för nyanlända invandrare.</P>
<P class="p77 ft40">När det gäller ålder finns i regelverket både minimigränser – som anger den lägsta ålder någon ska ha för att få ta del av en insats – och i några fall maximigränser som anger högsta möjliga ålder. De mest förekommande åldersgränserna är 25 respektive 16 år. Huvudregeln för arbetsmarknadspolitiska program är att en anvisning får göras för en person som är minst 25 år. En anvisning till den s.k. jobbgarantin för ungdomar får göras för den som fyllt 16 men inte 25 år. Ett annat exempel på åldersrelaterade kriterier i de arbetsmarknadspolitiska författningarna är att den s.k. utvecklingsersättningen till den som tar del av jobbgarantin för ungdomar till en del bestäms av den arbetssökandes ålder. Således lämnas i vissa fall en högre ersättning till den som fyllt 20 år än till dem som är yngre; se förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar och förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.</P>
<P class="p492 ft8">Bestämmelserna riktar sig till Arbetsförmedlingen och i förekommande fall Försäkringskassan som har att beräkna och betala ut vissa ersättningar. De är alltså tekniskt sett handlingsregler som definierar handlingsutrymmet för tjänstemännen vid i första hand arbetsförmedlingarna när dessa anvisar arbetssökande till olika arbetsmarknadspolitiska insatser, men reglernas praktiska verkan är att den som har svensk etnisk tillhörighet, som inte uppnått viss ålder eller som överskridit viss ålder har svårare att ta del av de aktuella arbetsmarknadspolitiska insatserna.</P>
<P class="p128 ft3">Frågan uppkommer hur dessa bestämmelser förhåller sig till EG- direktivens bestämmelser om att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs.</P>
<P class="p77 ft8">Det är tydligt att en undantagsregel som tar sikte på främjandeinsatser och diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet är förenlig med artikel 5 i direktivet mot etnisk diskriminering som gäller positiv särbehandling eller särskilda åtgärder. Innebörden av artikeln är som regeringen ser saken att <NOBR>EG-direktiven</NOBR> inte ställer upp hinder mot bestämmelser och andra åtgärder i bl.a. den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Sverige kan följaktligen behålla regler som syftar till jämlikhet i praktiken. Vidare kan nya sådana bestämmelser införas och åtgärder vidtas efter hand om behov uppstår (jfr samma bedömning i prop. 2002/03:65 s. 116 f.)</P>
<P class="p353 ft40">När det så gäller ålder kan konstateras att människor har olika behov och olika förutsättningar och det är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är individuellt anpassade och utgår från den enskildes situation. Åldersgränser kan i det sammanhanget vara ett trubbigt instrument. Ändå behövs möjligheten att inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i skilda sammanhang beakta en arbetssökandes ålder. I författningarna förekommande åldersgränser är inte bara praktiskt rationella. De är också ett utflöde av regeringens politiska prioriteringar och har riksdagens explicita eller tysta bifall. Förekommande åldersgränser är vidare uttryck för avvägningar och ställningstaganden av inte minst ekonomisk art. Varje ändring av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">223</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">exempelvis förutsättningarna för att ta del av arbetsmarknadspolitiska program har omedelbar betydelse för statsbudgeten. Ytterst är regleringen i de arbetsmarknadspolitiska författningarna – inklusive förekommande åldersgränser – det konkreta uttrycket för riksdagens och regeringens prioriteringar för att på ett ekonomiskt ansvarigt sätt hålla nere arbetslösheten och öka sysselsättningen i landet. Regler som innehåller åldersrelaterade kriterier får därmed ses som en del av de olika överväganden som tillsammans utgör sådana ”mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning” och som artikel 6 i arbetslivsdirektivet lyfter fram som exempel på när undantag från diskrimineringsförbudet är möjliga.</P>
<P class="p302 ft8">Den genomgång som Diskrimineringskommittén gjort av lagar och förordningar i Sverige visar inte på några författningar som av hänsyn till gemenskapsrätten bör ändras eller upphävas. Regeringen gör samma bedömning. Skulle en författningsbestämmelse av någon uppfattas stå i strid med diskrimineringslagens diskrimineringsförbud faller regleringen i fråga under alla omständigheter under de undantag som gäller särskilda riktade insatser för kön och etnisk tillhörighet respektive det generella undantaget för ålder.</P>
<P class="p78 ft5">Det anförda innebär sammanfattningsvis att när Arbetsförmedlingen, en kommun, en arbetsgivare eller annan bedriver eller medverkar i arbetsmarknadspolitisk verksamhet står det inte i strid med diskrimineringsförbudet att tillämpa av riksdagen eller regeringen beslutade bestämmelser enligt vilka arbetssökandes kön, etniska tillhörighet eller ålder tillmäts betydelse.</P>
<P class="p128 ft3">Kriterier som relaterar till kön, etnisk tillhörighet eller ålder och som anges i allmänna råd eller andra riktlinjer hos Arbetsförmedlingen är inte utan vidare uttryck för politiska prioriteringar på samma sätt som beslut hos riksdagen eller regeringen. De kan därför inte heller generellt sägas vara förenliga med diskrimineringslagstiftningen utan får prövas från fall till fall.</P>
<P class="p122 ft4">Andra författningar</P>
<P class="p92 ft8">Arbetsförmedlingen tillämpar inte endast de arbetsmarknadspolitiska författningarna. Exempelvis kan regler i lagen (1982:80) om anställningsskydd ha betydelse vid bl.a. matchningen av arbetssökande och arbetsgivare. Regeringen har i avsnitt 8.1.5 närmare utvecklat sin syn på hur bestämmelser i t.ex. anställningsskyddslagen generellt ska bedömas ur diskrimineringssynpunkt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">224</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="p225dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395225x1.jpg/" id="p225img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p616 ft28"><SPAN class="ft3">8.4</SPAN><SPAN class="ft27">Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet</SPAN></P>
<P class="p617 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p585 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p604 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke.</SPAN></P>
<P class="p604 ft5">Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p604 ft3">Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p618 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens såvitt avser diskrimineringsförbuden och i sak i fråga om undantaget från förbudet mot åldersdiskriminering. Kommittén har dock använt samlingsbeteckningen ”yrkesutövning” i rubriken i stället för ”yrkesbehörighet” och har inte föreslagit något undantag för åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Vidare har kommittén föreslagit att förbuden för start eller bedrivande av näringsverksamhet respektive yrkesutövning (yrkesbehörighet) regleras i olika paragrafer.</P>
<P class="p352 ft8">Remissinstanserna: Ingen har invänt i sak mot kommitténs förslag till diskrimineringsförbud för start eller bedrivande av näringsverksamhet eller yrkesutövning (yrkesbehörighet). <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO</SPAN>) har dock föreslagit att de båda förbuden slås samman i en bestämmelse. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att en möjlighet till positiv särbehandling på grund av kön bör införas i båda fallen. <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>efterlyser en närmare analys av om i lag förekommande åldersgränser är förenliga med <NOBR>EG-regleringen.</NOBR></P>
<P class="p481 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p92 ft8">Enligt artikel 3.1 a) i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är diskriminering förbjuden i fråga om dels villkor för tillträde till verksamhet som egenföretagare, dels i fråga om villkor för tillträde till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">225</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">yrkesutövning. För diskrimineringsgrunden kön finns även enligt artikel 4 i direktivet om egen rörelse (direktiv 86/613/EEG) ett diskrimineringsförbud som gäller verksamhet som egenföretagare.</P>
<P class="p80 ft5">Artikel 2.8 i likabehandlingsdirektivet anger att medlemsstaterna får behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i EG- fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män. I skäl 15 till 2002 års ändringar i direktivet anges att förbudet mot diskriminering inte bör hindra att bestämmelser bibehålls eller antas för att förhindra eller kompensera nackdelar för en grupp av personer av ett och samma kön.</P>
<P class="p77 ft8">Enligt artikel 5 direktivet mot etnisk diskriminering gäller att i syfte att säkerställa full jämlikhet i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer av viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller kompenseras för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p78 ft8">Enligt artikel 6 arbetslivsdirektivet är viss särbehandling på grund av ålder befogad. Av artikel 6.1 framgår att medlemsstaterna får föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte ska utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p78 ft8">Direktiven har också bestämmelser om att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs. Sådana regler finns i likabehandlingsdirektivet (artikel 3.2), direktivet mot etnisk diskriminering (artikel 14) och arbetslivsdirektivet (artikel 16).</P>
<P class="p150 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p92 ft8">Av 2 kap. 15 § regeringsformen framgår att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Enligt 2 kap. 16 § får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.</P>
<P class="p86 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p325 ft5">Enligt 6 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuden i fråga om ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet.</P>
<P class="p352 ft8">Enligt 7 § samma lag är diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuden i fråga om behörighet, legitimation,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">226</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna utöva ett visst yrke.</P>
<P class="p400 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbudet flyttas över till den nya lagen och kompletteras</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att de nuvarande diskrimineringsförbuden som gäller start eller bedrivande av näringsverksamhet respektive yrkesutövning ska flyttas över till den nya lagen, med tillägg för diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Att förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och kön ska finnas följer av direktivet mot etnisk diskriminering, arbetslivsdirektivet respektive likabehandlingsdirektivet och direktivet om egen rörelse. Ett diskrimineringsförbud i fråga om könsöverskridande identitet eller uttryck följer av regeringens allmänna överväganden kring diskrimineringslagstiftningens utformning (jfr avsnitt 6.1).</P>
<P class="p352 ft40">Ingen remissinstans har anmält mot kommittén avvikande mening och även regeringen delar uppfattningen om att den nuvarande regleringen – om tillägg görs för ålder – tillgodoser <NOBR>EG-rättens</NOBR> krav och även i övrigt är av sådan art att den bör finnas med i diskrimineringslagen. Dock är beteckningen ”yrkesutövning” inte särskilt upplysande när det gäller vad den förbudsregeln avser. En lämpligare beteckning i rubriken till bestämmelsen för de frågor om behörighet, legitimation och liknande som saken gäller är enligt regeringens mening ”yrkesbehörighet”. De båda områdena start eller bedrivande av näringsverksamhet respektive yrkesutövning/yrkesbehörighet har vidare sådana likheter att de med fördel kan läggas samman i en enda förbudsbestämmelse. Med dessa anmärkningar bör diskrimineringsförbuden i övrigt ha samma innebörd som enligt den nuvarande lagen, med de tillägg som kan följa av att diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder läggs till och att diskrimineringsförbuden förenas med vissa undantag som anger när avsteg från förbuden ska vara tillåtna (se strax nedan).</P>
<P class="p619 ft4">Vad som menas med start eller bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet</P>
<P class="p74 ft3">Vad som menas med start eller bedrivande av näringsverksamhet respektive yrkesbehörighet i detta sammanhang framgår av författningskommentaren till 2 kap. 10 § (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p620 ft4">Särskilda åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män samt lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet</P>
<P class="p621 ft3">Diskrimineringskommittén har inte föreslagit några undantag från diskrimineringsförbudet som gäller start eller bedrivande av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">227</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">näringsverksamhet för särskilda åtgärder på grund av kön eller etnisk tillhörighet. Diskrimineringsförbudet måste emellertid ses i ljuset av den allmänna politiken för företagande och entreprenörskap. Riksdagen har uttalat att nyföretagandet i Sverige bör öka. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund ses som en delvis outnyttjad potential för att åstadkomma fler och växande företag. Flera studier har också visat att dessa grupper möter särskilda hinder i sitt företagande, t.ex. vid ansökan om lån. Riksdagen har därför ställt sig bakom uttalanden om att statens företagsfrämjande insatser ska inriktas mot bl.a. kvinnor och personer med utländsk bakgrund (jfr t.ex. bet. 2001/02:NU4, s. 73). Betydligt färre kvinnor än män driver företag i Sverige och andelen yrkesverksamma kvinnor som leder företag är låg jämfört med andra europeiska länder. Fler kvinnor som driver företag skulle innebära att fler affärsidéer tillvaratas och att Sveriges möjligheter till ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling stärks. I regeringsförklaringen september 2006 deklarerade regeringen därför att kvinnors möjligheter att starta och driva företag ska förbättras och att hinder som försvårar kvinnors företagande ska rivas.</P>
<P class="p622 ft5">Utöver vissa redan påbörjade eller aviserade åtgärder – såsom skattelättnader för hushållsnära tjänster och medel som avsatts till att stödja vård- och omsorgspersonal som vill ta över driften av offentligt driven verksamhet – bedömer regeringen att särskilda åtgärder behövs för att främja kvinnors företagande. Som ett led i detta arbete annonserades i budgetpropositionen för 2007 en satsning på 100 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande.</P>
<P class="p313 ft5">Regeringen har vidare i beslut i maj 2007 lämnat ett uppdrag till Verket för näringslivsutveckling (Nutek) att genomföra och samordna ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet består av fyra delprogram: Information, rådgivning och affärsutveckling, Insatser inom nationella program, Utveckling av finansieringsmöjligheter samt Attityder och förebilder. Avsikten är att programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer.</P>
<P class="p289 ft8">Det som nu kortfattat redovisats knyter an till vad <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>anfört i sitt yttrande om att ett undantag för positiv särbehandling på grund av kön bör införas i fråga om start och bedrivande av näringsverksamhet. JämO hänvisar till erfarenheterna från arbete för att främja kvinnors företagande, bl.a. ett program för att främja kvinnors företagande genom affärsrådgivning som drivits av Nutek sedan 1993. Enligt en utvärdering från Nutek visar erfarenheter att då ”företagarutbildning” inte uttalat riktar sig mot ett visst kön anmäler sig främst män och knappt några kvinnor till utbildningen. Om däremot rådgivningen eller utbildningen vänder sig speciellt till kvinnor blir uppslutningen från kvinnor mycket större. Utvärderingen visar enligt JämO att affärsrådgivningen haft en stor betydelse för enskilda kvinnliga företagare (jfr Nutek:s rapport <SPAN class="ft47">Att främja kvinnligt företagande, R 2005:23</SPAN>. Jfr också rapporten <SPAN class="ft47">Statens företagsfrämjande insatser. Når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? [RiR 2007:11] </SPAN>i vilken Riksrevisionen granskat vilket genomslag riksdagens prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund har fått i statens företagsfrämjande insatser).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">228</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<P class="p454 ft3">Regeringen delar JämO:s uppfattning att initiativ av den sort som nu Prop. 2007/08:95 nämnts kan spela en viktig roll för ökat kvinnligt företagande. Nuteks</P>
<P class="p334 ft5">program <SPAN class="ft4">Att främja kvinnors företagande </SPAN>har funnits sedan 1993. Senast genom bl.a. regeringens beslut i maj 2007 fortsätter nu Nutek arbetet med att främja kvinnligt företagande.</P>
<P class="p339 ft8">Den typ av särskilda riktade insatser för ena könet som Nutek:s program är ett exempel på innebär inte med nödvändighet åtgärder som står i strid med diskrimineringsförbudet. Det är emellertid inte önskvärt att särskilda satsningar av den sorten riskerar att ifrågasättas ur ett diskrimineringsperspektiv. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 avsatt 20 miljoner kronor per år under åren 2008, 2009 och 2010 för särskilda insatser riktade mot invandrade personers företagande. Mot denna bakgrund är det som JämO föreslagit lämpligt att förena diskrimineringsförbudet som gäller start eller bedrivande av näringsverksamhet med ett uttryckligt undantag från förbudet. Undantagsbestämmelsen bör ta sikte på diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet. Den kan lämpligen ges lydelsen att diskrimineringsförbudet inte hindrar åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Med detta avses stödjande åtgärder som underlättar för människor att starta och driva företag oberoende av kön och etnisk tillhörighet. Undantagsbestämmelsen förutsätter att den som åberopar den kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja likabehandling oavsett kön respektive etnisk tillhörighet. Åtgärderna ska således utgöra led i en systematisk verksamhet där syftet är att främja lika rättigheter och möjligheter. Enstaka särskilda åtgärder eller förfaranden ska normalt inte omfattas av undantaget. Det ligger vidare i de särskilda åtgärdernas karaktär av undantag från diskrimineringsförbudet att de bör tillämpas restriktivt och endast så länge de behövs för att förebygga eller kompensera för nackdelar i yrkeskarriären. Dessa utgångspunkter kan ses som en sorts värn mot</P>
<P class="p623 ft3">godtycke och slumpmässighet i tillämpningen av diskrimineringsförbudet (jfr samma synsätt t.ex. i prop. 2004/05:147 s. 76 f.).</P>
<P class="p339 ft8">Sådana åtgärder som avses i undantaget påverkar människors <SPAN class="ft47">förutsättningar </SPAN>men medför inte att de som tar del av insatserna garanteras ett visst <SPAN class="ft47">resultat </SPAN>(jfr diskussionen i avsnitt 8.1.4). Saken kan beskrivas som att fråga är om att tillhandahålla den enskilde ett verktyg med vilket han eller hon kan skapa sig en tillvaro som motsvarar förutsättningar och önskemål. Tillämpningen av ett sådant undantag från diskrimineringsförbudet förutsätter inte att individers etniska tillhörighet kartläggs eller registreras så som skulle vara fallet vid t.ex. positiv etnisk särbehandling vid anställningar. Bestämmelsen är förenlig med 2 kap.</P>
<P class="p624 ft3">15 och 16 §§ regeringsformen. Att den dessutom är förenlig med likabehandlingsdirektivet, direktivet mot etnisk diskriminering och direktivet om egen rörelse framgår av artikel 2.8, artikel 5 respektive artikel 4 i direktiven.</P>
<P class="p335 ft3">För yrkesbehörighet är inget motsvarande undantag nödvändigt enligt regeringens bedömning.</P>
<P class="p191 ft3">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Särskilt om åldersgränser i författningar</P>
<P class="p325 ft5">Diskrimineringskommittén redovisar ett antal författningsreglerade åldersgränser som kan ha betydelse för människors möjligheter att starta och bedriva näringsverksamhet eller behörighet att utöva ett visst yrke. Frågan uppkommer hur dessa bestämmelser förhåller sig till EG- direktivens bestämmelser om att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs.</P>
<P class="p151 ft5">Den enskildes möjligheter att få olika tillstånd begränsas i vissa fall av krav på en viss minimiålder. Den som inte har fyllt 20 år får inte bedriva försäljning av alkoholdrycker (3 kap. 7 § alkohollagen [1994:1738]). Körkortslagen (1998:488) innehåller åldersgränser som utgör förutsättningar för att körkort med olika behörighet ska få utfärdas, bl.a. gäller 21 år för behörigheten D som avser buss och enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss (3 kap. 1 §). Taxiförarlegitimation får ges endast till den som har fyllt 21 år enligt 3 kap. 3 § 1 yrkestrafiklagen (1998:490).</P>
<P class="p130 ft3">För att bli godkänd som trafiklärare eller utbildningsledare i trafikskola ska en sökande bl.a. ha fyllt 21 år samt ha ett körkort med förarbehörighet B och under sammanlagt minst tre av de senaste tio åren haft ett körkort med sådan behörighet (4 § lagen [1998:493] om trafikskolor).</P>
<P class="p77 ft8">Kommittén redovisar vidare att det finns vissa ålderskrav för förare i det som brukar kallas AETR, dvs. den europeiska överenskommelsen av den 1 juli 1970 om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (UNECE European Agreement concerning the work of crews of vehicles engaged in international road transport; publicerad i SÖ 1973:53, ändrad 1983:58 och 1992:40). Av artikel 5.1 i AETR framgår att 18 år ska vara den lägsta åldern för förare vid godstransporter för fordon som har en högsta tillåtna vikt av högst 7,5 ton. För övriga fordon ska lägsta åldern för förare vid godstransporter vara 21 år, eller 18 år om föraren har visst bevis på yrkeskompetens. Förare som anlitas för persontransporter ska enligt artikel 5.2 AETR ha fyllt 21 år. Enligt 1 § förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter ska bl.a. artikel 5 AETR gälla som svensk förordning i den lydelse som de engelska och franska originaltexterna har efter senare ändringar.</P>
<P class="p78 ft40">I fråga om behörighet att inneha vissa uppdrag anför kommittén att den civilrättsliga myndighetsåldern 18 år i vissa hänseenden innebär att den enskildes möjligheter att utöva vissa yrken begränsas. För att kunna bli auktoriserad tolk eller översättare krävs att personen har fyllt 18 år; 4 § 2 förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Tillstånd för en person att utöva försäkringsförmedling får ges bara om personen inte är underårig, bl.a.; 2 kap. 5 § 1 lagen (2005:405) om försäkringsförmedling. Den som är underårig kan t.ex. inte vara rättegångsombud enligt 12 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken. En underårig kan inte heller vara stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör eller revisor i ett aktiebolag; 2 kap. 2 §, 8 kap. 11 och 31 §§ samt 9 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551). Motsvarigheter till dessa bestämmelser i aktiebolagslagen om underårighetens betydelse för olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">230</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">uppdrag finns i lagstiftningen om bank- och försäkringsrörelse, om handelsbolag och enkla bolag, om ekonomiska föreningar och om stiftelser samt i flera författningar som reglerar näringsverksamhet.</P>
<P class="p77 ft40">Andra bestämmelser enligt vilka myndighetsåldern 18 år har betydelse för behörigheten att inneha uppdrag eller att utöva ett yrke är enligt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr8 td128"><P class="p3 ft12">kommitténs</P></TD>
<TD class="tr8 td182"><P class="p3 ft12">redovisning:</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p625 ft12">utgivare</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p3 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p186 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p178 ft12">kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p13 ft12">2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td197"><P class="p3 ft3">tryckfrihetsförordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p626 ft3">(1949:105)</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p13 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p182 ft3">kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p13 ft3">2 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft5">yttrandefrihetsgrundlagen; tillstånd att driva hotell eller pensionatsrörelse enligt 2 § och föreståndare för sådan rörelse enligt 3 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse; auktoriserad bilskrotare enligt 4 § 4 bilskrotsförordningen (2007:186); rätten att hantera och importera explosiva varor enligt 9 § förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor; registrerad fastighetsmäklare enligt 6 § fastighetsmäklarlagen (1995:400).</P>
<P class="p90 ft3">Diskrimineringskommittén gör inte anspråk på att uttömmande ha redovisat alla bestämmelser med åldersgränser i lag eller annan författning som kan ha betydelse för start eller bedrivande av näringsverksamhet eller yrkesbehörighet.</P>
<P class="p73 ft4">Regeringens bedömning av i författning förekommande åldersgränser</P>
<P class="p123 ft40">Den genomgång av olika författningsreglerade åldersgränser som kommittén lämnat visar att det finns många åldersrelaterade bestämmelser som kan ha betydelse både för människors möjligheter att starta eller bedriva näringsverksamhet och i fråga om behörighet att utöva ett visst yrke. Att nu utesluta dessa båda områden från diskrimineringsförbudet som gäller ålder är inte ett alternativ eftersom arbetslivsdirektivet kräver förbud i båda avseendena. Samtidigt är det tydligt att de åldersgränser som förekommer i författningarna i allmänhet tjänar godtagbara eller till och med angelägna syften. Ingen av de åldersgränser som nämnts här ovan kan generellt anses kränkande eller diskriminerande i den betydelse dessa ord har i vanligt språkbruk.</P>
<P class="p424 ft40">Förbudet som gäller åldersdiskriminering i arbetslivsdirektivet är, som redovisats bl.a. i avsnitt 8.1.5 och 8.3.2, inte utan undantag. Artikel 6.1 innehåller en icke uttömmande lista på sådan särbehandling på grund av ålder som inte bör betraktas som diskriminering om den kan motiveras på ett objektivt sätt. Medlemsstaterna kan för det första besluta om undantag från diskrimineringsförbudet som ansluter till de exempel som anges i artikeln; dessa hänför sig till anställningar. Därutöver står det enligt kommissionen öppet för medlemsstaterna att tillåta även annan särbehandling på grund av ålder än den som förtecknas i artikeln. Detta gäller under förutsättningen att undantagen står i överensstämmelse med medlemsstaternas rättsliga traditioner och politiska prioriteringar och att de är lämpliga och nödvändiga för att uppnå berättigade mål (jfr KOM [1999] 565 slutlig s. 10; se kommissionens uttalande ovan under rubriken Bakgrund i avsnitt 8.1.5). Att regleringen i olika medlemsstater kan komma att variera efter förhållandena har stöd i direktivets inledande avsnitt (skäl 25). Artikel 6 i direktivet får således anses lämna ett inte obetydligt utrymme till medlemsstaterna för nationell anpassning och hänsyn till respektive lands intressen och behov.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">231</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft8">Regeringen kan för det första konstatera att åldersgränser som riksdagen beslutat om i lag, eller som regeringen beslutat om, generellt får sägas vara uttryck för rättsliga traditioner och politiska prioriteringar i Sverige. Att så ska vara fallet är som nämnts en första förutsättning för att undantag från diskrimineringsförbudet för ålder i arbetslivsdirektivet ska vara tillåtna. En närmare analys av förekommande åldersgränser visar vidare att flera av de åldersgränser som finns i lag eller annan författning knyter an till den civilrättsliga myndighetsåldern 18 år. Av föräldrabalken följer att den som är under arton år är underårig och omyndig. Den omyndige får som huvudregel inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser (se 9 kap. 1 § föräldrabalken). Enligt regeringens mening är en bestämmelse om att kvinnor och män först vid viss ålder blir myndiga oundgänglig. Det är av praktiska skäl – såsom intresset av ett fungerande affärsliv – berättigat att bestämma en gräns för från vilken ålder den enskilde får råda över sin egendom och själv med rättslig verkan kan ikläda sig förpliktelser. En annan ordning skulle inte vara möjlig i samhället. Just 18 år får för närvarande anses vara den mest lämpliga åldersgränsen för när omyndigheten ska upphöra. Den slutsatsen får betydelse för alla författningar som direkt eller indirekt hänvisar till att personer ska vara myndiga för att starta eller bedriva näringsverksamhet eller utöva ett visst yrke. Åldersgränser som relaterar till underårighet eller myndighetsåldern är som regeringen ser saken lämpliga och nödvändiga i arbetslivsdirektivets mening.</P>
<P class="p430 ft5">När det gäller andra åldersgränser i lag eller författning än de som är relaterade till omyndighet gör regeringen följande bedömning. Åldersgränsen 20 år i alkohollagen för försäljning av alkohol är bestämd av alkoholpolitiska skäl. Den relaterar till bestämmelsen om att spritdrycker, vin och starköl inte får säljas eller annars lämnas ut till någon som inte har fyllt 20 år (3 kap. 8 § första stycket alkohollagen). I konsekvens härmed gäller att man måste vara fyllda 20 år för att kunna beviljas tillstånd som innefattar rätt att bedriva försäljning av alkoholdrycker (jfr prop. 1998/99:134 s. 175). Att alkoholkonsumtion inte ska förekomma under uppväxttiden är en av hörnstenarna i den svenska alkoholpolitiken. I förarbetena till alkohollagen betonas att alkohollagstiftningen har tillkommit för att begränsa alkoholens skadeverkningar och att den i första hand är en skyddslagstiftning (jfr prop. 1994/95:89 s. 62). Vidare framhålls där att det ibland ingår svåra överväganden vid tillståndsprövningen där olika intressen ställs mot varandra och att i de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska, så bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. Regeringen ser ingen anledning att nu göra en annan bedömning än den som tidigare gjorts. Åldersgränsen i alkohollagen får anses väl avvägd och som sådan lämplig och nödvändig i direktivets mening.</P>
<P class="p627 ft8">Här kan också nämnas att regeringen den 6 september 2007 har beslutat att låta tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av alkohollagen (dir. 2007:127). Utredaren ska bl.a. göra en övergripande översyn av alkohollagen med en systematisk, språklig och redaktionell genomgång och utreda och analysera behovet av förändringar i bestämmelser som framstår som föråldrade och i behov av modernisering. I det avseendet kan frågan om i lagen förekommande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">232</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">åldersgränser komma att uppmärksammas ur ett diskrimineringsperspektiv.</P>
<P class="p77 ft8">Den <NOBR>21-årsgräns</NOBR> som gäller för behörighet att köra buss eller taxi föranleds av det särskilda ansvar det innebär att handha persontransporter med taxi eller buss. När någon fyllt 21 år – och dessutom uppfyller andra förekommande, icke åldersrelaterade kriterier – kan han eller hon förväntas ha övat upp sin praktiska körförmåga och även i övrigt ha skaffat sig tillräcklig erfarenhet för yrkesmässig personbefordran (jfr uttalanden i prop. 1997/98:63 s. 88). Samma skäl kan anföras när det gäller <NOBR>21-årsgränsen</NOBR> för att bli godkänd som trafiklärare eller utbildningsledare i trafikskola. Till detta kommer att just <NOBR>21-årsgränsen</NOBR> används i de <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som gäller i fråga om körkort. 21 år föreskrivs som huvudregel för den som ska framföra buss eller motsvarande motorfordon (jfr rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, EGT L 237, 24.8.1991, s. <NOBR>1–24</NOBR> Svensk specialutgåva Område 7 Volym 4, s. 0022, med senare ändringar). På sikt kommer dessutom den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen att ändras så att huvudregeln höjs till 24 år (se Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, EUT L 403, 30.12.2006, s. <NOBR>18–60,</NOBR> CELEX 32006L0126). De nationella bestämmelser som genomför det direktivet ska börja tillämpas 2013.</P>
<P class="p127 ft3">Samma synsätt bör anses gälla för 4 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) som anger att en befälhavare på vissa fartyg måste ha fyllt 20.</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft4">Sammanfattningsvis </SPAN>anser regeringen att sådana åldersgränser som nu nämnts är väl avvägda och som sådana både lämpliga och nödvändiga. Det betyder att ingen av bestämmelserna behöver ändras eller upphävas för att tillgodose arbetslivsdirektivet krav. Det innebär också att den som tillämpar en sådan bestämmelse inte gör skyldig till åldersdiskriminering i strid med den nya lagen.</P>
<P class="p80 ft3">Det åligger regeringen ett särskilt ansvar att beakta diskrimineringsförbudet för ålder om nya åldersgränser tillskapas som kan ha betydelse för möjligheten att starta eller bedriva näringsverksamhet eller för behörigheten att utöva ett visst yrke.</P>
<P class="p94 ft4">Hur undantaget för ålder bör formuleras</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit ett generellt hållet undantag från förbudet mot åldersdiskriminering<SPAN class="ft50">. </SPAN>Att en generellt formulerad regel införs har inte mött några särskilda invändningar från remissinstanserna, och det är tydligt att den inriktningen knyter an till <NOBR>EG-direktivets</NOBR> allmänt hållna lydelse. Regeringen delar kommitténs uppfattning. Ett undantag med en generell, <NOBR>icke-specifik</NOBR> avfattning på sätt som kommittén förordat är lämplig. Att bestämmelsen formuleras generellt innebär att dess innehåll inte blir exakt och preciserat. Regelns innebörd får i stället preciseras i förarbetena och så småningom i rättspraxis. En fördel är att en sådan allmänt formulerad regel kan anpassas till skilda förhållanden och skilda behov i olika tider. Regeln riskerar inte heller att genom en alltför stel lydelse utelämna situationer där ålder har saklig betydelse och diskrimineringsförbudet inte bör gälla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">233</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Samhällsområdena start eller bedrivande av näringsverksamhet och Prop. 2007/08:95 yrkesbehörighet är i hög grad författningsreglerade. Den allmänna</P>
<P class="p238 ft5">lydelsen av undantaget innebär dock att även andra åldersgränser eller åldersrelaterade kriterier än de som angetts i författning kan komma att vara tillåtna om de har berättigat syften och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftena.</P>
<P class="p111 ft3">Undantaget kan formuleras på samma sätt som motsvarande bestämmelse i arbetslivet (se avsnitt 8.1.5.) Således bör lagen ange att diskrimineringsförbudet inte hindrar särbehandling på grund av ålder, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p147 ft28"><SPAN class="ft3">8.5</SPAN><SPAN class="ft27">Medlemskap i vissa organisationer</SPAN></P>
<P class="p628 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p503 ft3">Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p472 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att andra stycket ska formuleras som att diskrimineringsförbudet ”inte gäller” de förmåner som avses.</P>
<P class="p148 ft47"><SPAN class="ft8">Remissinstanserna: </SPAN>Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft8">motsätter sig förslaget. För det fall det genomförs menar de att en generell undantagsmöjlighet från förbudet mot åldersdiskriminering bör införas. </SPAN>Rädda Barnen <SPAN class="ft8">anser att diskrimineringsförbudet ska utvidgas till att gälla andra typer av organisationer än arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och yrkesorganisationer. I övrigt har remissinstanserna inte några invändningar mot kommitténs förslag.</SPAN></P>
<P class="p62 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p115 ft5">Enligt likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) är diskriminering förbjuden i fråga om medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner dessa organisationer tillhandahåller. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p630 ft3">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Enligt likabehandlingsdirektivet gäller vidare att medlemsstaterna får behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i EG- fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män. Artikel 141.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> innebär att principen om likabehandling inte hindrar en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären i syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p400 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 8 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuden i fråga om</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering gäller dock inte förmåner som en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet som ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p122 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbudet flyttas över till nya lagen och kompletteras</P>
<P class="p74 ft5">Diskrimineringskommittén har föreslagit att det befintliga diskrimineringsförbudet i 2003 års lag om förbud mot diskriminering ska flyttas över till den nya lagen utan andra ändringar än att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder läggs till som nya diskrimineringsgrunder.</P>
<P class="p78 ft50"><SPAN class="ft40">De fackliga organisationerna </SPAN>Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft40">och </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft40">motsätter sig förslaget, liksom de i tidigare lagstiftningsärenden motsatt sig det nu gällande diskrimineringsförbudet. </SPAN>LO <SPAN class="ft40">och </SPAN>TCO <SPAN class="ft40">påpekar att i Sverige gäller sedan lång tid att ideella föreningars verksamhet inte regleras i någon särskild lag. En grundläggande princip är i stället att en ideell förening måste iaktta likhetsprincipen. LO menar att förbudet inte behövs, eftersom det följer av redan gällande rätt att föreningarna inte får diskriminera. TCO menar att det av principiella skäl är olyckligt att reglera föreningars inre liv.</SPAN></P>
<P class="p424 ft8">Regeringen kan för sin del konstatera att det är oklart hur omfattande det skydd som följer av likhetsprincipen är. Som anfördes i 2003 års lagstiftningsärende är det tveksamt om det skydd mot diskriminering som följer av den principen är tillräckligt för att uppfylla direktiven (prop. 2002/03:65 s. 130). Det befintliga diskrimineringsförbudet bör därför bestå. För att göra skyddet så lika som möjligt oavsett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">235</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">diskrimineringsgrund bör det i den nya lagen omfatta även könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskrimineringskommitténs förslag bör alltså genomföras.</P>
<P class="p77 ft8">Det finns inget beredningsunderlag för att ta upp <SPAN class="ft47">Rädda Barnens </SPAN>förslag till ett än bredare diskrimineringsförbud i detta lagstiftningsärende. Att införa ett diskrimineringsförbud som gäller alla typer av organisationer är inte heller nödvändigt för att genomföra EG- direktiven. Regeringen går alltså inte vidare med det förslaget.</P>
<P class="p97 ft4">Vad som menas med medlemskap m.m.</P>
<P class="p74 ft3">Regeringen redovisar vad som menas med medlemskap, medverkan och förmåner i författningskommentaren till 2 kap. 11 § i den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p73 ft4">Särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män</P>
<P class="p74 ft5">Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskrimineringsförbudet ska kompletteras med ett undantag för förmåner som en organisation i jämställdhetssyfte – dvs. som ett led i strävanden att främja jämställdhet – tillhandahåller medlemmar av ena könet. Förslaget motsvarar en likalydande, befintlig bestämmelse i lagen om förbud mot diskriminering.</P>
<P class="p302 ft8">Det huvudsakliga användningsområdet för den undantagsregeln antas i förarbetena vara förmåner till kvinnor som är underrepresenterade i olika sammanhang där det kan finnas anledning till åtgärder som syftar till att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären. Regeln är tillämplig i första hand i sådana situationer då den fackliga organisation eller arbetsgivarorganisation som berörs kan visa på ett planmässigt arbete som bedrivs i syfte att i praktiken främja principen om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Åtgärderna ska således ge uttryck för en ”systematisk verksamhet” där syftet är att främja jämställdhet. Ofta kan det vara lämpligt att man t.ex. anknyter till skriftlig dokumentation eller planer där åtgärdernas syfte, inriktning och varaktighet m.m. anges. Enstaka särskilda åtgärder eller förfaranden utan stöd i en sådan plan eller liknande ska normalt inte omfattas av undantaget. Det ligger i de särskilda åtgärdernas karaktär av undantag från diskrimineringsförbudet att de bör tillämpas restriktivt och att de ska tillämpas endast så länge de behövs för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären. Dessa utgångspunkter kan ses som en sorts värn mot godtycke och slumpmässighet i tillämpningen av diskrimineringsförbudet (prop. 2004/05:147 s. 76 f.).</P>
<P class="p360 ft5">Regeringen ansluter sig till kommitténs förslag. Bestämmelsen om särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män bör alltså flyttas över till den nya lagen. Den sortens främjanderegel som denna bestämmelse är ett exempel på står inte i motsättning till diskrimineringsförbudet eller principen om ickediskriminering, utan är ett uttryck för att förbuden enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och svensk rätt bör anses innefatta ett utrymme för åtgärder som kan ha en utjämnande verkan mellan könen. Bestämmelsen bör därför formuleras som att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">236</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p137 ft3">diskrimineringsförbudet <SPAN class="ft4">inte utgör hinder mot </SPAN>förmåner som en Prop. 2007/08:95 organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet som ett led i</P>
<P class="p149 ft3">strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p230 ft4">Undantag från förbudet mot åldersdiskriminering?</P>
<P class="p60 ft47">Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft8">har anfört att ett diskrimineringsförbud i fråga om ålder inte bör få innebära någon inskränkning i fråga om fackföreningarnas utrymme för åtgärder som syftar till att främja yngre medlemmars inträde på arbetsmarknaden eller äldre medlemmars möjligheter att behålla sin plats på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p240 ft8">De fackliga organisationerna har inte närmare redovisat vilka konkreta förhållanden eller specifika åtgärder som de anser bör undantas från diskrimineringsförbudets tillämpningsområde. Bakgrunden kan dock antas vara att det hos en del fackförbund förekommer att ungdomar – eller den som inte fyllt t.ex. 26 år – får någon eller några månaders avgiftsfritt medlemskap vid inträde i förbundet. Detta kallas emellanåt att någon blir ”studerandemedlem”. Det kan också förekomma att fackföreningar tar hänsyn till ålder på så sätt att avgiftens storlek kan vara olika för yngre eller äldre medlemmar. Den typen av särskilda satsningar kan ha betydelse för rekryteringen till organisationerna. Andra exempel kan vara att fackförbund gör särskilda satsningar för att kontrollera t.ex. att avtalsenliga löner betalas ut till feriearbetande ungdom och att goda anställningsvillkor tillämpas även för yngre, tillfälligt anställd arbetskraft.</P>
<P class="p631 ft8">Diskrimineringskommittén har inte funnit det nödvändigt att föreslå något undantag från förbudet i det aktuella hänseendet. Inte heller regeringen är övertygad om att ett sådant undantag är nödvändigt. Diskrimineringsförbudet träffar inte sådant som särskilda satsningar på kontroll av att avtalsenliga löner betalas ut till yngre, eftersom sådana insatser inte medför att någon annan missgynnas i en jämförbar situation. Diskrimineringsförbudet är inte heller avsett att utgöra hinder mot att fackföreningarna tar ut olika medlemsavgifter för yngre eller äldre så länge avgiftens storlek motsvaras t.ex. av olika förmåner och servicegrad som kommer olika kategorier medlemmar till del. Om det förekommer särskilda avgiftsnivåer för t.ex. nyutexaminerade personer kan det vara fråga om indirekt ålderdiskriminering. Om en sådan ordning är förenlig med diskrimineringslagen får avgöras med tillämpning av den intresseavvägning som gäller i fråga om indirekt diskriminering (jfr författningskommentaren till 1 kap. 4 § den föreslagna diskrimineringslagen, avsnitt 19.1).</P>
<P class="p632 ft3">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="p238dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395238x1.jpg/" id="p238img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">8.6</SPAN><SPAN class="ft27">Varor, tjänster och bostäder</SPAN></P>
<P class="p633 ft5">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som tillhandahåller varan, tjänsten eller bostaden ska likställas med denne.</P>
<P class="p634 ft3">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot könsdiskriminering gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster och hindrar inte heller att kvinnor och män i fråga om andra tjänster eller bostäder behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p576 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Dock har kommittén föreslagit att diskrimineringsförbudet inte ska gälla ”om det är nödvändigt av hänsyn till skydd för privatlivet”. Kommittén har inte heller föreslagit någon regel om att den som i förhållande till allmänheten företräder den som tillhandahåller varan, tjänsten eller bostaden ska likställas med denne.</P>
<P class="p111 ft5">Remissinstanserna: De flesta är positiva till förslaget eller lämnar det utan invändningar. <SPAN class="ft4">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>menar dock att förbudet för privatpersoner kommer att bli svårt att upprätthålla. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>anser att kommittén inte fullt ut beaktat nödvändiga integritetsaspekter, särskilt i förhållande till Europakonventionen. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>delar kommitténs uppfattning om att <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte medger att förbudet inskränks till ”yrkesmässigt tillhandahållande” såvitt avser kön och etnisk tillhörighet, men avstyrker förslaget i den del det gäller de andra diskrimineringsgrunderna. <SPAN class="ft4">Barnombudsmannen </SPAN>beklagar att kommittén inte nådde ända fram i frågan om åldersdiskriminering och menar att ett sådant diskrimineringsförbud bör fortsatt utredas. <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att ett undantag för positiv särbehandling på grund av kön är nödvändigt.</P>
<P class="p229 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p109 ft3">Enligt artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen (Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget) ska unionen som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.</P>
<P class="p435 ft3">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Direktivet mot etnisk diskriminering, m.m.</P>
<P class="p92 ft8">Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) gäller för diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung. Enligt direktivet är diskriminering förbjuden i fråga om tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder (artikel 3 h). Skyddet mot diskriminering ska enligt direktivet tillämpas med avseende på alla personer och gälla inom såväl offentlig som privat sektor samt inom offentliga organ. I skäl 4 i direktivet anges att när det gäller tillgången till och tillhandahållande av varor och tjänster är det viktigt att respektera skyddet för privat- och familjelivet och för transaktioner som utförs i det sammanhanget. Några motsvarande diskrimineringsförbud finns inte för diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p439 ft4">Direktivet om varor och tjänster</P>
<P class="p409 ft5">Direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) avser diskrimineringsgrunden kön. Enligt artikel 3.1 är diskriminering förbjuden för alla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten oberoende av den berörda personen, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget. Artikel 4.5 anger dock att direktivet inte utesluter skillnader i behandling, om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p557 ft40">I ingressen till direktivet (skäl 3) anges att samtidigt som diskriminering förbjuds är det viktigt att andra grundläggande fri- och rättigheter respekteras, bland annat skyddet för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget. Enligt skäl 16 kan vidare skillnader i behandling godtas endast om de motiveras av ett berättigat syfte. Som exempel på sådant syfte anges skäl som rör privatliv och anständighet (som då en person upplåter en bostad i en del av sitt hem). Varje begränsning bör dock, anges det, vara lämplig och nödvändig i enlighet med de kriterier som härrör ur Europeiska gemenskapernas domstols praxis. Såvitt avser frågan om privatpersoner omfattas av diskrimineringsförbudet angav kommissionen i sitt förslag till direktivet att det inte är tillämpligt på transaktioner som utförs i rent privata sammanhang, t.ex. hyra av semesterbostad för en familjemedlem eller uthyrning av ett rum i en privatbostad. Begreppet varor och tjänster har enligt kommissionen på så vis samma betydelse som i direktivet mot etnisk diskriminering och bör begränsas till sådana varor och tjänster som normalt tillhandahålls mot ersättning (KOM [2003] 657 slutlig).</P>
<P class="p595 ft40">Artikel 5 handlar enligt sin rubrik om Försäkringstekniska faktorer. I artikel 5.1 anges en skyldighet för medlemsstaterna att se till att i alla nya kontrakt som ingås senast efter den 21 december 2007, användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">239</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">samband med försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster inte resulterar i att skillnader uppstår i enskilda personers premier och ersättningar. Vidare anges följande (artikel 5.2). Trots vad som anges i punkt 1, får medlemsstaterna besluta att före den 21 december 2007 tillåta proportionerliga skillnader i enskildas personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter. Berörda medlemsstater ska underrätta kommissionen och se till att korrekta uppgifter som är relevanta för användningen av kön som en avgörande försäkringsteknisk faktor sammanställs, offentliggörs och regelbundet uppdateras. Dessa medlemsstater ska se över sitt beslut fem år efter den 21 december 2007 med beaktande av den rapport från kommissionen som nämns i artikel 16, och ska översända resultaten av denna översyn till kommissionen.</P>
<P class="p438 ft3">Artikel 6 har rubriken Positiv särbehandling. Där anges att i syfte att säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra eller kompensera könsrelaterat missgynnande.</P>
<P class="p83 ft3">Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p122 ft4">Europakonventionen</P>
<P class="p129 ft5">Artikel 8 i Europakonventionen har rubriken Rätt till skydd för privat- och familjeliv. Artikeln slår fast att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Vidare gäller att offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.</P>
<P class="p130 ft3">Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom.</P>
<P class="p83 ft8">Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995.</P>
<P class="p75 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p95 ft3">Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.</P>
<P class="p73 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p123 ft40">Enligt 9 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuden vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Förbudet mot könsdiskriminering gäller dock inte tillhandahållande av försäkringstjänster eller andra tjänster eller bostäder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">240</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.</P>
<P class="p73 ft4">Kommissionens motiverade yttrande</P>
<P class="p123 ft40"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har i juni 2007 riktat ett s.k. motiverat yttrande mot Sverige angående felaktigt genomförande av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering). Den rättsliga grunden för yttrandet är artikel 226 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, enligt vilken kommissionen om den anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördraget ska avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha gett den berörda staten tillfälle att inkomma med synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angetts av kommissionen får kommissionen föra ärendet vidare till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> Enligt kommissionen har Sverige underlåtit att fullt ut fullgöra sina skyldigheter enligt direktivet i den del som avser tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Kommissionens ståndpunkt är att en privatperson som annonserar om varor, tjänster eller bostäder t.ex. på en anslagstavla eller i en tidning gör sina varor eller tjänster tillgängliga för allmänheten och därför är bunden av direktivets diskrimineringsförbud.</P>
<P class="p635 ft8">Regeringen har i svar på det motiverade yttrandet den 27 augusti 2007 förklarat sig dela uppfattningen att den nuvarande regleringen i lagen om förbud mot diskriminering inte fullt ut är förenlig med direktivet, och anfört att avsikten därför är att ändra de svenska bestämmelserna.</P>
<P class="p475 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbudet flyttas över till nya lagen och kompletteras</P>
<P class="p92 ft40">Diskriminering i fråga om yrkesmässigt tillhandhållande av varor, tjänster och bostäder är som nämnts förbjudet enligt lagen om förbud mot diskriminering. Även fortsättningsvis behövs ett diskrimineringsförbud som gäller varor, tjänster och bostäder för att direktivet mot etnisk diskriminering och direktivet om varor och tjänster ska kunna anses genomförda. Diskrimineringsförbudet bör därför flyttas över till den nya lagen, med tillägg av diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck och med de andra ändringar eller tillägg som kan anses nödvändiga. Beträffande diskriminering som har samband med ålder är särskilda överväganden nödvändiga, se strax nedan.</P>
<P class="p474 ft4">Vad som menas med varor, tjänster och bostäder</P>
<P class="p123 ft40">Vad som menas med varor, tjänster och bostäder framgår av författningskommentaren till 2 kap. 12 § i den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">241</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Ansvar för medhjälpare och samarbetspartners</P>
<P class="p92 ft40">När det gäller diskrimineringsförbudet som rör allmän sammankomst och offentlig tillställning (se avsnitt 8.7) har bl.a. <SPAN class="ft50">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>ansett att det av lagtexten ska framgå att anordnares ”medhjälpare” ska omfattas av diskrimineringsförbudet. Motsvarande fråga uppkommer i fråga om varor, tjänster och bostäder. Diskrimineringsförbudet enligt den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering träffar den som själv tillhandahåller varor och tjänster. Det förekommer emellertid att den som tillhandahåller tjänster till allmänheten i form av tillträde till danslokaler, restauranger, butiker och andra liknande verksamheter anlitar någon annan eller samarbetar med någon annan som utför tjänsten eller delar av tjänsten. Ett exempel kan vara att en juridisk person som driver ett nöjesställe anlitar externa ”entrévärdar” eller ordningsvakter för att sköta ordning och insläpp vid dörren. De som anlitas kan vara personer som är anställda hos en annan juridisk person eller som driver egen verksamhet utan att ha någon annan som arbetsgivare. Ett annat exempel är att en butik anlitar personer anställda i ett annat företag för att utföra arbete som kundkontrollanter med uppdrag att förebygga och förhindra snatterier och liknande. Om den utomstående ”medhjälpare” som i ett sådant fall anlitats skulle komma att diskriminera en gäst eller kund, är diskrimineringsförbudet som gäller varor och tjänster inte tillämpligt. Vaktbolaget eller kundkontrollantbolaget tillhandahåller inte en vara eller tjänst till allmänheten. Dess avtalspart är restaurangföretaget eller butiken. Det är vidare inte personal som är anställd hos restaurang- eller butiksägaren som har diskriminerat gästen eller kunden. Ägaren kan därför inte hållas ansvarig med mindre än att ett sådant ansvar intolkas i diskrimineringsregleringen. För en gäst eller kund är det likväl svårt att uppfatta att fråga är om två skilda juridiska personer varav endast den ene omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p636 ft8">Diskriminering vid restauranger och andra nöjesställen – det som brukar kallas krogdiskriminering – behandlas inte i de nuvarande diskrimineringslagarna utifrån den nu behandlade aspekten. Det ligger närmast till hands att de nuvarande lagarnas avsaknad av uttrycklig reglering eller uttalanden i förarbetena i ett enskilt fall skulle komma att tolkas som att de nuvarande diskrimineringsförbuden inte täcker den beskrivna situationen. I så fall kan ett anlitande av externa medhjälpare i praktiken vara ett sätt att kringgå diskrimineringsförbudet. Det är inte önskvärt med en ordning där diskriminering kan beivras endast med stöd av den straffrättsliga regeln om förbud mot olaga diskriminering i brottsbalken (jfr avsnitt 5.4 om straffbestämmelsen).</P>
<P class="p302 ft40">Enligt regeringens mening är det rimligt att den som äger och driver restaurangen, butiken etc. har ansvaret för hela verksamheten, i den meningen att ingen skillnad görs mellan hur ägarens anställda agerar och hur dennes samarbetspartners handlar gentemot gäster och kunder när diskrimineringsförbudet tillämpas. För gäster och kunder framstår säkerligen ägaren och ”medhjälparen” som en och densamme; som en enhet. Regleringen i den nya diskrimineringslagen bör därför utformas så att detta förhållande avspeglas i lagens förbudsbestämmelser. Det kan göras genom att det i diskrimineringsförbudet som avser varor och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">242</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<P class="p137 ft3">tjänster anges att när förbudet tillämpas ska den som i förhållande till Prop. 2007/08:95 allmänheten företräder den som tillhandahåller en vara eller en tjänst</P>
<P class="p238 ft5">likställas med denne. Med formuleringen ”den som i förhållande till allmänheten företräder” avses ordningsvakter, s.k. entrévärdar, butikskontrollanter och liknande som inte är anställda hos ägarföretaget. Det kan vara fråga om personer vars arbetsgivare är t.ex. ett vaktbolag eller som driver sådan verksamhet i egen regi. Innebörden är att handlande från dessa personer ska anses vara handlande från den som tillhandahåller varan eller tjänsten, i exemplen ovan alltså restaurangföretaget eller butiken. Ersättningsanspråk eller talan i ett diskrimineringsmål kan därmed riktas mot ägaren av restaurangen, butiken etc.</P>
<P class="p240 ft8">Denna regel bör kunna tjäna som incitament för krogägare och andra att vara noggranna i sina val av medarbetare eller samarbetspartners. Detta är vidare ett sätt att utvidga diskrimineringsförbudets räckvidd på så sätt att även den som inte står i avtalsrelation till gäster eller kunder avhålls från att diskriminera. Skulle nämligen exempelvis ett restaurangföretag med tillämpning av denna regel tvingas betala diskrimineringsersättning för diskriminering som en annan person orsakat, bör det vara möjligt att företaget regressvis söker få sin kostnad ersatt av det företag eller den person som vållat den.</P>
<P class="p145 ft8">Den valda formuleringen ”den som i förhållande till allmänheten företräder” omfattar språkligt sett även anställda hos restaurangen eller butiken etc. Såtillvida är det föreslagna tillägget ett förtydligande av rättsläget och företagets (arbetsgivarens) principalansvar. Dessutom omfattar formuleringen t.ex. mäklare eller över huvud taget ombud som i förhållande till kunder agerar på någons uppdrag. I de fallen kommer saken dock inte att ha samma självständiga betydelse eftersom dessa även utan regleringen om ansvar för medhjälpare får anses omfattas av diskrimineringsförbudet som avser varor, tjänster och bostäder.</P>
<P class="p387 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p60 ft8">Diskrimineringskommittén har i betänkandet gått igenom ett stort antal författningsreglerade åldersgränser som har betydelse för människors möjligheter att ta del av varor, tjänster eller bostäder. Genomgången visar att flera lagar innehåller bestämmelser som anknyter till t.ex. den legala myndighetsåldern 18 år. Syftet med dessa bestämmelser är enligt kommittén att skydda unga personer från att utsättas för risker av olika slag. Kommittén anför vidare att det vid sidan av det författningsreglerade området i stor utsträckning förekommer att särskilda villkor för unga eller äldre personer tillämpas. Kommittén menar att syftet med sådana villkor är att gynna olika åldersgrupper som anses ekonomiskt svaga. Ett exempel är förmånliga priser för pensionärer. Kommitténs slutsats är att frågan om ett diskrimineringsförbud som gäller ålder bör övervägas ytterligare och att diskrimineringsförbudet för varor, tjänster och bostäder tills vidare inte ska omfatta diskrimineringsgrunden ålder.</P>
<P class="p637 ft3">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Bl.a. <SPAN class="ft47">Barnombudsmannen </SPAN>(BO) har anfört att ett diskrimineringsförbud för ålder bör utredas vidare. Enligt BO bör den fortsatta utredningen innefatta en analys av området utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen gör följande bedömning. I svensk lagstiftning finns i dag inget förbud mot diskriminering på grund av ålder som gäller i fråga om varor, tjänster och bostäder. <NOBR>EG-rätten</NOBR> kräver inte heller att ett sådant diskrimineringsförbud införs. Det finns emellertid skäl att överväga om ett generellt eller i några avseenden avgränsat diskrimineringsförbud i fråga om ålder bör införas. Diskrimineringskommitténs överväganden ger inte tillräckligt underlag för att gå vidare med frågan i detta lagstiftningsärende. Något förbud mot diskriminering som har samband med ålder kan alltså inte nu införas i fråga om varor, tjänster och bostäder. Regeringen avser att återkomma till frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p131 ft4">Yrkesmässigt tillhandahållande</P>
<P class="p409 ft5">Den nuvarande regleringen i 9 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering innebär som nämnts att diskrimineringsförbudet gäller vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Av kravet på yrkesmässigt tillhandahållande anses följa att transaktioner som sker helt privat ligger utanför tillämpningsområdet för förbudet. Transaktioner som sker till följd av att en privatperson riktar ett erbjudande till allmänheten, genom t.ex. en tidningsannons eller ett anslag på en offentlig anslagstavla, faller alltså i dag utanför bestämmelsens tillämpningsområde. När det gäller bostäder medför detta enligt förarbetena att om en privatperson anlitar en mäklare så omfattas denne men inte säljaren av diskrimineringsförbudet (jfr prop. 2002/03:65 s. 209).</P>
<P class="p361 ft5">Diskrimineringskommittén har nu föreslagit att kravet på yrkesmässigt tillhandahållande ska tas bort. Kommittén menar att det nuvarande diskrimineringsförbudet inte är utformat på ett lämpligt sätt för att uppnå ett effektivt skydd mot diskriminering i situationer där den enskilde kan missgynnas vid t.ex. försäljning av varor eller uthyrning av bostäder. Dessutom anser kommittén att <NOBR>EG-direktiven</NOBR> bör förstås på så sätt att nationella diskrimineringsförbud inte kan begränsas till transaktioner som sker yrkesmässigt.</P>
<P class="p361 ft8">De flesta remissinstanser delar kommitténs uppfattning om att EG- direktiven inte lämnar något utrymme för att inskränka diskrimineringsförbudets räckvidd till yrkesmässigt tillhandahållande. Regeringen gör samma bedömning. Skyddet mot diskriminering ska enligt direktivet mot etnisk diskriminering tillämpas med avseende på alla personer och gälla inom såväl offentlig som privat sektor samt inom offentliga organ. Enligt direktivet om varor och tjänster är diskriminering förbjuden för alla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten<SPAN class="ft60">. </SPAN>Även om skyddet för privat- och familjelivet och för transaktioner som utförs i det sammanhanget enligt båda direktiven ska respekteras – vilket utvecklas strax nedan – går det inte att utläsa att en inskränkning till ”yrkesmässigt tillhandahållande” skulle vara förenlig med regleringen. Regeringen anser därmed att den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">244</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<P class="p137 ft3">nuvarande begränsningen till yrkesmässigt tillhandahållande bör Prop. 2007/08:95 utmönstras.</P>
<P class="p111 ft5">Det som nu sagts om nödvändigheten att avskaffa inskränkningen till ”yrkesmässigt tillhandahållande” gäller rättsligt sett endast för diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet. <NOBR>EG-regleringen</NOBR> gör nämligen en skillnad mellan diskrimineringsgrunderna på så sätt att diskrimineringsförbud för varor, tjänster och bostäder föreskrivs endast i fråga om kön och etnisk tillhörighet. Regeringens utgångspunkt är dock att diskrimineringsgrunderna ska behandlas lika så långt möjligt (jfr avsnitt 5.2 och 6.1). I detta fall finns inte skäl att vika från den huvudprincipen. Det medför att inskränkningen bör avskaffas även för de andra grunderna (förutom för ålder, se ovan).</P>
<P class="p638 ft4">Privat- och familjelivet</P>
<P class="p60 ft8">Att begränsningen som avser yrkesmässigt tillhandahållande tas bort ur diskrimineringsförbudet, innebär inte med nödvändighet att privatpersoner i alla situationer bör omfattas av diskrimineringsförbudet. Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskrimineringsförbudet inte ska gälla ”om det är nödvändigt av hänsyn till skydd för privatlivet”. I detta ligger som kommittén får förstås särskilt att transaktioner som innebär att nära personliga relationer uppkommer mellan människor kan undantas från förbudets tillämpningsområde. Ett exempel i betänkandet gäller uthyrning av rum i en privatbostad där det kan uppkomma en särskild relation mellan bostadsinnehavaren och hyresgästen t.ex. i fråga om att gemensamt utnyttja kök eller badrum. I sådana fall bör enligt kommittén respekten för privatlivet väga tyngre än kravet på likabehandling. Kommittén hänvisar i sina överväganden till Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Enligt artikel 8 i konventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv och för sitt hem. Enligt artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska vidare varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Artikeln anses garantera skyddet för äganderätten.</P>
<P class="p639 ft8">Regeringen kan för sin del konstatera att direktivet mot etnisk diskriminering lämnar medlemsstaterna ett visst utrymme för tolkning. Direktivet synes förutsätta att hänsyn av den typ som Diskrimineringskommittén tagit fasta på i sitt förslag ska kunna tas när de nationella bestämmelserna utformas. I skäl 4 anges således att det är viktigt att respektera <SPAN class="ft47">skyddet för privat- och familjelivet och för transaktioner som utförs i det sammanhanget </SPAN>(kurs. här). I direktivet om varor och tjänster, som avser diskrimineringsgrunden kön och som tillkommit efter direktivet mot etnisk diskriminering, är regleringen tydligare. Enligt artikel 3.1 är diskriminering förbjuden i fråga om varor och tjänster som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget. Här används alltså samma formulering som i direktivet mot etnisk diskriminering. I skäl 3</P>
<P class="p537 ft15">förtydligas förhållandet mellan diskrimineringsförbudet och skyddet för</P>
<P class="p71 ft3">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">privat- och familjelivet: där anges att samtidigt som diskriminering förbjuds är det viktigt att andra grundläggande fri- och rättigheter respekteras, bland annat skyddet för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget. Enligt skäl 16 kan skillnader i behandling godtas om de motiveras av ett berättigat syfte. Som exempel på sådant syfte anges skäl som rör privatliv och anständighet som då en person upplåter en bostad i en del av sitt hem. Artikel 4.5 anger följdriktigt att direktivet inte utesluter skillnader i behandling, om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p640 ft8">Den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen ger således vid handen att medlemsstaterna ska eller kan göra en avvägning mellan intresset att strikt upprätthålla diskrimineringsförbudet – som i sig ska gälla även för privatpersoner – och intresset att transaktioner som utförs inom ramen för privat- och familjelivet hålls utanför diskrimineringslagen. Det anges inte närmare vad som i direktiven menas med ”privat- och familjeliv”, men det ligger nära till hands att söka ledning i Europakonventionens artiklar om skydd för privat- och familjeliv (artikel 8) respektive egendomsskyddet (artikel 1 i första tilläggsprotokollet). Den naturliga kopplingen mellan <NOBR>EG-rätten</NOBR> och Europakonventionen framgår av artikel</P>
<P class="p641 ft8"><SPAN class="ft8">6.2</SPAN><SPAN class="ft93">i Fördraget om Europeiska unionen, enligt vilken unionen ska respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen (jfr ovan under Bakgrund). Det finns en omfattande praxis från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i fråga om artikel 8 i konventionen. I allmänhet innebär artikeln ett skydd mot godtycklig myndighetsinblandning mot enskilda men rätten till respekt kan också innebära en förpliktelse för staten att förhindra rättighetsintrång som görs av ett enskilt rättssubjekt mot ett annat. Också generella inskränkningar – t.ex. i lag – i människors frihet att forma sin tillvaro kan omfattas. Domstolens tolkning av konventionen är dynamisk och sker i ljuset av den allmänna utvecklingen och rådande samhällsförhållanden. Det kan sägas att det är genom domstolens praxis som konventionen får sitt egentliga innehåll. Praxis ger inte ett tydligt underlag för bedömningen av om medlemsstaternas skyldigheter enligt </SPAN><NOBR>EG-direktivens</NOBR> bestämmelser om tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder till allmänheten ska anses påverkas av konventionens skydd för privatliv respektive egendom. Det får tills vidare betraktas som en öppen fråga om så är fallet. <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>har dock i sitt yttrande uppehållit sig bl.a. vid Europakonventionen. Fakultetsnämnden anser att kommittén när den funnit att diskrimineringsförbudet ska gälla även privatpersoner inte fullt ut beaktat integritetsaspekterna. Det måste enligt fakultetsnämnden få stå en privatperson fritt att få sälja sitt hus eller bostadsrätt eller bil till vem som helst och inte behöva upplåta en lokal till Scientologikyrkan. Fakultetsnämnden bedömer att kommitténs förslag om att utsträcka diskrimineringsförbudet till privatpersoner sannolikt står i strid mot Europakonventionen.</P>
<P class="p642 ft8">Regeringen anser att det inte går att bortse från de synsätt som ligger till grund för Europakonventionens och tilläggsprotokollets artiklar. Ett strikt diskrimineringsförbud för privata förhållanden utan någon som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">246</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">helst undantagsbestämmelse ger inte ett tillräckligt tydligt uttryck för de</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">integritetsaspekter och den respekt för enskildes egendom som</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft5">Europakonventionen avser att garantera. Ett sådant diskrimineringsförbud kan dessutom antas möta ringa förståelse hos allmänheten och, som <SPAN class="ft4">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>påpekat, vara svårt att i praktiken upprätthålla. Utrymmet för privatpersoner att agera oberoende av diskrimineringsförbudet bör därför inte göras alltför snävt. Regeringens slutsats är att ett diskrimineringsförbudet inte bör omfatta vad som kan kallas den enskildes privata sfär, eller privat- och familjelivet. Inom privat- och familjelivet bör anses falla transaktioner som privatpersoner vid enstaka tillfällen gör av varor, tjänster och bostäder som typiskt sett kan sägas höra hemma i den personnära sfären. Här märks sådant som enstaka fall av uthyrning eller försäljning av sådant som den egna bostaden, försäljning av föremål med särskilt affektionsvärde såsom arvegods, sällskapsdjur, egendom av personlig karaktär eller föremål som används i det egna hushållet. Stor betydelse bör tillmätas hur ofta och på vilket sätt den enskilde hyr ut eller försäljer egendom eller erbjuder tjänster av samma slag. Den som erbjuder varor eller tjänster till allmänheten vid mer än enstaka tillfällen eller som kan sägas bedriva en mer stadigvarande verksamhet bör inte kunna åberopa undantagsregeln.</P>
<P class="p229 ft4">Undantag för försäkringstjänster</P>
<P class="p60 ft8">Enligt den nuvarande bestämmelsen i 2003 års lag om förbud mot diskriminering gäller förbudet mot könsdiskriminering bl.a. inte tillhandahållande av försäkringstjänster. Diskrimineringskommittén föreslog i delbetänkandet <SPAN class="ft47">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering </SPAN>(SOU 2004:55) att förbudet mot könsdiskriminering i 2003 års lag skulle omfatta även försäkringstjänster. Den dåvarande regeringen gjorde bedömningen att frågan måste utredas ytterligare och aviserade sin avsikt att skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att ta fram ett fullgott beredningsunderlag i frågan om införandet av ett förbud mot könsdiskriminerande försäkringar, inbegripet vilka konsekvenser ett sådant förbud skulle kunna få (jfr prop. 2004/05:147 s. 92). Riksdagen delade regeringens bedömning (bet. 2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267).</P>
<P class="p139 ft5">Regeringen kan nu konstatera att den ambition om att ta fram ett fullgott beredningsunderlag som kom till uttryck i 2004 års lagstiftningsärende inte föranlett några ytterligare initiativ under den tid som gått mellan 2004 och riksdagsvalet 2006. Frågan om hur försäkringstjänster ska regleras i diskrimineringslagen bereds emellertid nu i Regeringskansliet. I avvaktan på ytterligare ställningstaganden är det tills vidare lämpligt att – som kommittén föreslagit – den nuvarande regleringen förs över till den nya lagen. Dess närmare innebörd redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 12 § i den nya lagen (se avsnitt 19.1)<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p643 ft3">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Undantag för andra tjänster och bostäder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8">Enligt den nuvarande bestämmelsen i 2003 års lag gäller förbudet mot könsdiskriminering inte tillhandahållande av andra tjänster än försäkringstjänster eller bostäder om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga. Diskrimineringskommittén menar att bestämmelsen bör föras över till den nya lagen utan ändring.</P>
<P class="p379 ft8">Varken kommittén eller någon remissinstans har ansett att detta undantag skulle stå i konflikt med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Regeringen anser att det finns behov av att undanta de specifika situationer som undantaget tar sikte på från diskrimineringsförbudets tillämpningsområde. Undantaget bör därför överföras till den nya diskrimineringslagen utan ändringar i sak. Dess närmare innebörd redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 12 § i den föreslagna lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Positiv särbehandling på grund av kön?</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td169"><P class="p3 ft4">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) <SPAN class="ft3">har anfört att ett undantag för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">positiv särbehandling på grund av kön är nödvändigt. JämO hänvisar till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">erfarenheter som gäller sådant som möjligheten att ordna sommarkurser i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">vård och omsorg riktade till pojkar med syftet att sprida kunskap om</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">vård- och omsorgsyrkena och visa på goda exempel och uppmuntra</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">pojkar att inte göra könsbundna yrkes- och studieval. Andra exempel</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">som JämO nämner är kurser för flickor i feministiskt självförsvar eller</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">musikläger enbart för flickor (”popkollo”) med syfte att uppmuntra fler</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">unga flickor att börja spela eftersom musikscenen i dag är</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">mansdominerad. JämO nämner också att myndigheten efter en anmälan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">om könsdiskriminering prövat ett ärende om ett kommunalt s.k. tjejkort.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Flickor i åldrarna <NOBR>13–20</NOBR> år kunde för en mindre summa köpa kortet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">vilket berättigade dem att gratis pröva på olika fritidsaktiviteter.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Verksamheterna var öppna även för pojkar, men då till ordinarie pris.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Tjejkortet ansågs ha haft positivt resultat på så sätt att flickor blivit mer</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">aktiva i den öppna verksamheten, t.ex. på bad- och ishallar. Många</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">flickor fortsatte också som föreningsmedlemmar i sporter som tidigare</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">haft få kvinnliga medlemmar. Det konkreta ärendet om påstådd</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">könsdiskriminering avgjordes av JämO på så sätt att myndigheten med</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">hänsyn till uttalanden i förarbetena bedömde att ”tjejkortet” var tillåtet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">enligt gällande lagstiftning.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Regeringen anser att den sorts insatser som JämO refererat till typiskt</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sett är värdefulla och att det finns goda skäl för att t.ex. kommuner på</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">olika vägar söker utjämna förhållanden mellan t.ex. flickor och pojkar i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">olika avseenden. Många gånger är det tydligt att det bästa sättet att nå</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ökad jämställdhet, eller förutsättningar för ökad jämställdhet, är särskilda</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">riktade insatser till flickor eller kvinnor. Enligt regeringens bedömning är</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">det dock inte nödvändigt att i lagen införa ett särskilt undantag utöver de</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">undantagsmöjligheter som redan finns i 2003 års lag och som nu föreslås</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">föras över till den nya diskrimineringslagen. Det särskilda undantaget för</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">andra tjänster än försäkringstjänster får anses vara tillräckligt för att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">säkerställa att insatser av den typ som JämO refererat till även</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">fortsättningsvis kan anordnas.</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">248</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="p249dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395249x1.jpg/" id="p249img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p341 ft3">8.7</P></TD>
<TD class="tr13 td165"><P class="p11 ft28">Allmän sammankomst och offentlig tillställning</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden för den som anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som anordnar sammankomsten eller tillställningen ska likställas med denne. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p576 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén har dock inte föreslagit att det ska framgå av lagtexten att den som i förhållande till allmänheten företräder den som anordnar sammankomsten eller tillställningen ska likställas med denne.</P>
<P class="p111 ft5">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig. <SPAN class="ft4">Barnombudsmannen </SPAN>beklagar att kommittén inte nådde ända fram i frågan om åldersdiskriminering och menar att ett sådant diskrimineringsförbud bör fortsatt utredas. Bl.a. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anser att även anordnares ”medhjälpare” ska omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p111 ft5">Bakgrund: Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) innehåller diskrimineringsförbud för diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet respektive kön i fråga om tillhandahållande av tjänster som är tillgängliga för allmänheten (artikel 3 i respektive direktiv). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3. I <NOBR>EG-rätten</NOBR> finns i övrigt inga bestämmelser som kan sägas innefatta ett krav på förbud mot diskriminering i fråga om allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar.</P>
<P class="p644 ft3">Bortsett från straffbestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken finns i Sverige inga diskrimineringsförbud som direkt tar sikte på allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar.</P>
<P class="p112 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Ett nytt diskrimineringsförbud</P>
<P class="p234 ft8">Diskrimineringsförbudet som gäller varor, tjänster och bostäder i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering omfattar med ett undantag samma personkrets som i fråga om varor och tjänster träffas av straffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken. Undantaget gäller anordnare av vad som kallas allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Dessa personer omfattas av straffbestämmelsen men inte av någon civilrättslig reglering. Diskrimineringskommittén har ansett att det är en brist att det civilrättsliga skyddet inte har samma omfattning som den straffrättsliga bestämmelsen. För att åstadkomma en effektiv och heltäckande lagstiftning mot diskriminering har kommittén ansett att det är lämpligt att det civilrättsliga skyddet utvidgas till att omfatta även förbud mot diskriminering i samband med allmänna sammankomster och offentliga</P>
<P class="p149 ft5">tillställningar.</P>
<P class="p71 ft3">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Ingen remissinstans har invänt mot kommitténs förslag. Även regeringen anser att ett civilrättsligt diskrimineringsförbud på dessa områden bör införas.</P>
<P class="p73 ft4">Vad som menas med allmän sammankomst</P>
<P class="p74 ft3">Ordningslagen (1993:1617) innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Med allmän sammankomst enligt lagen avses</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning eller för att meddela allmän eller medborgerlig bildning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">sammankomster som hålls för religionsutövning,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnärligt verk, samt</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">För att en sammankomst ska anses som allmän krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den eller att sammankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde till den bör anses jämställd med en sådan sammankomst. Vad som sägs i lagen om allmänna sammankomster gäller även cirkusföreställningar.</P>
<P class="p75 ft4">Vad som menas med offentlig tillställning</P>
<P class="p76 ft3">Med offentlig tillställning avses enligt ordningslagen</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">tävlingar och uppvisningar i sport och idrott,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">danstillställningar,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">tivolinöjen och festtåg,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">marknader och mässor, samt</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster eller cirkusföreställningar.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">För att en tillställning ska anses som offentlig krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den. En tillställning till vilken tillträdet är begränsat genom krav på inbjudan, medlemskap i en viss förening eller annat villkor är dock att anse som en tillställning som allmänheten har tillträde till, om tillställningen uppenbarligen är en del av en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen består i att anordna tillställningar av detta slag. Detsamma gäller om tillställningen med hänsyn till omfattningen av den krets som äger tillträde, de villkor som gäller för tillträdet eller andra liknande omständigheter är att jämställa med sådan tillställning.</P>
<P class="p303 ft4">När förbudet bör gälla</P>
<P class="p92 ft8">När diskrimineringsförbudet tillämpas bör med allmänna sammankomster och offentliga tillställningar avses detsamma som i ordningslagen. Diskrimineringsförbudet bör gälla i alla situationer då en enskild person kan missgynnas genom beslut, faktiskt handlande,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">250</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">underlåtenhet att handla och bemötande av personer. Typiskt sett kan antas att förbudet kommer att ha särskild betydelse i fråga om sådant som inträde och möjligheter att ta del av eller tillgodogöra sig t.ex. en konsert, inträdesavgifter och andra villkor för att ta del av en sammankomst eller tillställning och när det gäller hur enskilda bemöts av den som anordnar eller ansvarar för ett evenemang eller över huvud taget kan sägas företräda den som anordnar sammankomsten eller tillställningen. Även handlande av medhjälpare till den egentligen anordnaren bör omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p128 ft3">Diskrimineringsförbudet bör gälla för alla de diskrimineringsgrunder som den nya lagen ska omfatta, med undantag för ålder; se nedan.</P>
<P class="p73 ft4">Ansvar för medhjälpare och samarbetspartners</P>
<P class="p95 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft5">och </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft5">har ansett att det i lagtexten ska förtydligas att diskrimineringsförbudet gäller även medhjälpare till den som anordnar allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Kommittén har för sin del ansett att det är tillräckligt att den saken anges i lagmotiven.</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">När det gäller medhjälpare är det resonemang om ordningsvakter och liknande som förts ovan i avsnittet om varor, tjänster och bostäder tillämpligt även här (se avsnitt 8.6). I allmänhet lär visserligen en sådan medarbetare vara anställd hos den som anordnar verksamheten. Av lagens påföljdsbestämmelser följer då att om en arbetstagare diskriminerar någon ska diskrimineringsersättningen betalas av den som har arbetstagaren i sin anställning (jfr avsnitt 13.2). I de fall en medhjälpare eller samarbetspartner inte är anställd hos anordnaren finns dock på samma sätt som i fråga om varor och tjänster ett behov av att reglera saken. Det kan göras genom att det i diskrimineringsförbudet uttryckligen anges att när förbudet tillämpas ska den som i förhållande till allmänheten företräder den som anordnar sammankomsten eller tillställningen likställas med denne.</P>
<P class="p128 ft5">Det förekommer att poliser bidrar med bevakning och liknande uppgifter exempelvis vid större idrottsevenemang. Om en polisman i en sådan situation uppträder i uniform är det inte naturligt att se polisen som en ”medhjälpare” till eller någon som i förhållande till allmänheten ”företräder” den som anordnar tillställningen. Det är därmed inte regeringens avsikt att diskrimineringsförbudet som gäller allmän sammankomst och offentlig tillställning ska tillämpas på polisen i ett sådant sammanhang.</P>
<P class="p131 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p92 ft40">I svensk lagstiftning finns i dag inget förbud mot diskriminering på grund av ålder som tar sikte på allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. <NOBR>EG-rätten</NOBR> kan inte heller anses kräva att ett särskilt sådant diskrimineringsförbud införs. Det finns emellertid, på samma sätt som i fråga om varor, tjänster och bostäder, skäl att överväga om ett generellt eller i några avseenden avgränsat diskrimineringsförbud i fråga om ålder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">251</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="p252dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395252x1.jpg/" id="p252img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">bör införas på dessa områden. Diskrimineringskommitténs överväganden Prop. 2007/08:95 ger inte tillräckligt underlag för att gå vidare med frågan i detta lagstiftningsärende. Något förbud mot diskriminering som har samband</P>
<P class="p238 ft3">med ålder kan alltså inte nu införas i fråga om allmän sammankomst och offentlig tillställning. Regeringen avser att återkomma till frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">8.8</SPAN><SPAN class="ft27">Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten</SPAN></P>
<P class="p645 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">verksamhet inom socialtjänsten samt stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p503 ft3">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet eller verksamhet inom socialtjänsten hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p646 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till största delen med regeringens. Kommittén har dock inte föreslagit något undantag från diskrimineringsförbudet som gäller hälso- och sjukvården. Kommittén har dessutom föreslagit att förbuden för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten regleras i olika paragrafer.</P>
<P class="p240 ft8">Remissinstanserna: De flesta instämmer i kommitténs förslag. Några beklagar att förslaget inte omfattar förbud mot åldersdiskriminering. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO</SPAN>) anser att förbudet som gäller socialtjänsten kan förenklas genom att ordet ”insatser” tas bort. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>förordar att positiv särbehandling på grund av kön tillåts både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. <SPAN class="ft47">Rädda Barnen </SPAN>ifrågasätter att det s.k. bosättningsbegreppet läggs till grund för diskrimineringsförbudet inom hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p476 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p115 ft3">Enligt direktivet mot etnisk diskriminering, som gäller för diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung, är diskriminering förbjuden i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård och i fråga om sociala förmåner (artikel 3.1 e, direktiv 2000/43/EG). Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3. Motsvarande bestämmelser finns inte i något <NOBR>EG-direktiv</NOBR> för de andra diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p647 ft3">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft5">Enligt 10 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning förbjuden i fråga om insatser inom socialtjänsten och tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag.</P>
<P class="p145 ft40">Enligt 13 § samma lag är diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning förbjuden i hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.</P>
<P class="p229 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Diskrimineringsförbuden flyttas över till nya lagen och kompletteras</P>
<P class="p234 ft8">Uttrycket ”socialt skydd” i direktivet mot etnisk diskriminering har ansetts för svenska förhållanden motsvara bl.a. verksamhet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (jfr prop. 2002/03:65 s. 138 f.). För att direktivet mot etnisk diskriminering ska kunna anses genomfört i Sverige ska diskrimineringsförbud för diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet finnas i fråga om hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Sådana förbud finns i den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering. Dessa är enligt Diskrimineringskommittén tillräckliga för att direktivet ska anses genomfört. Ingen remissinstans har anfört någon annan mening. Regeringen anser att den nuvarande regleringen som gäller diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning kan flyttas över till den nya lagen, med tillägg för kön och funktionshinder som hittills inte reglerats och den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck jämte de redaktionella ändringar som kan anses lämpliga. Särskilda överväganden är nödvändiga för diskrimineringsgrunden ålder; se strax nedan.</P>
<P class="p229 ft4">Kön och funktionshinder bör omfattas av diskrimineringsförbuden</P>
<P class="p527 ft5">Det finns i dag inte skydd mot diskriminering på grund av kön eller funktionshinder inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten m.m. För att diskrimineringsskyddet ska bli så lika som möjligt oavsett diskrimineringsgrund bör könsdiskriminering och diskriminering av personer med funktionshinder omfattas. Här kan för de funktionshindrades del nämnas Sveriges åtaganden enligt FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Som närmare redovisas i avsnitt 4.1 finns också i 2006 års <NOBR>FN-konvention</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder bestämmelser om förbud mot diskriminering och om tillgänglighet. I fråga om kön kan nämnas att Sverige genom att ratificera FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor även när det gäller hälsovård.</P>
<P class="p648 ft3">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p649 ft4">Vad som menas med hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten m.m.</P>
<P class="p123 ft40">I samhällsområdet ”hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet” bör liksom enligt den nuvarande lagen ingå främst verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125). Samhällsområdet ”socialtjänsten” bör något förenklat omfatta verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och anslutande lagstiftning. Vad som närmare avses redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 13 § i den nya lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p650 ft4">Verksamhet inom socialtjänsten</P>
<P class="p499 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO<SPAN class="ft3">) har föreslagit att förbudet som gäller socialtjänsten förenklas genom att ordet ”insatser” [inom socialtjänsten] tas bort.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Även <SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>har haft synpunkter på ordet ”insatser”. Diskrimineringsförbudet är avsett att omfatta handläggning av ärenden och faktisk verksamhet, som t.ex. handlingar och uppgifter i övrigt som uppsökande verksamhet, social hemhjälp, vård och behandling vid behandlingshem, servicehus och annan social service som lämnas av socialnämnden. Dessutom ska t.ex. behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och tillsyn, utvärdering m.m. av verksamhet inom socialtjänstområdet falla innanför förbudets tillämpningsområde. Lagrådet har påpekat att de senast angivna exemplen knappast kan betecknas som ”insatser” inom socialtjänsten. I stället skulle, enligt Lagrådet, uttrycket ”verksamhet inom socialtjänsten” kunna användas.</P>
<P class="p151 ft3">Regeringen, som delar uppfattningen att en annan benämning än ”insatser” skulle kunna göra bestämmelsens räckvidd tydligare, ansluter sig till vad Lagrådets anfört. Diskrimineringsförbudet bör alltså avse ”verksamhet inom socialtjänsten”.</P>
<P class="p94 ft4">Behovet ska styra</P>
<P class="p92 ft40">Målet för regeringens politik inom området hälso- och sjukvård är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Hälso- och sjukvård ska ges utifrån individens behov och förutsättningar och med respekt för alla människors lika värde. Hur stort den enskilde patientens behov är beror på sjukdomens art och svårighetsgrad, men även av dess varaktighet. I de fall där prioriteringar måste göras bland åtgärder eller patienter är grundprincipen att mer av vårdens resurser ges till de mest behövande, de med svårast sjukdomar och de med sämst livskvalitet. De med mindre behov kan behöva avstå resurser till dem med större behov. Detta synsätt har kommit till konkret uttryck i 2 § hälso- och sjukvårdslagen. Där anges att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.</P>
<P class="p651 ft8">Inom socialtjänsten gäller som mål att verksamheten på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">254</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td198"><P class="p3 ft3">sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p31 ft3">aktiva deltagande i</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td183"><P class="p579 ft8">samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p3 ft3">självbestämmanderätt och integritet (1 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p31 ft8">1 § socialtjänstlagen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft5">[2001:453]). Vidare gäller att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv (4 kap. 1 § socialtjänstlagen).</P>
<P class="p61 ft4">Förbudet mot könsdiskriminering</P>
<P class="p234 ft8">Förslaget till förbud mot könsdiskriminering inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten bygger mot bakgrund av vad som nyss sagts på att alla kvinnor och män ska behandlas och bemötas utifrån sina individuella behov och förutsättningar; i förekommande fall i förening med tillgängliga resurser. Det föreslagna diskrimineringsförbudet är avsett att träffa sådana situationer där vård och behandling eller insatser inom socialtjänsten inte grundas på en bedömning av den enskildes behov, utan på hans eller hennes kön. Några exempel är att någon nekas vård eller stöd eller får sämre service eller behandling för att hon eller han är kvinna eller man. Avsikten med förbudet är att säkerställa att inte tidpunkten för insatser inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, dess innehåll eller kvalitet eller eventuella avgifter avgörs av att någon är kvinna eller man.</P>
<P class="p141 ft3">Diskrimineringsförbudet bör dock inte omfatta en bedömning av vårdbehov som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte heller en medicinsk felbedömning.</P>
<P class="p148 ft40">Förbudet mot att i beslut eller faktiskt handlande diskriminera en person utifrån kön är inte heller alltid samma sak som att kvinnor och män i alla situationer ska ges lika eller <SPAN class="ft50">samma </SPAN>vård eller stöd. Tvärtom vore en ordning där alla behandlas lika inte förenlig med utgångspunkten att den enskildes behov och förutsättningar ska vara styrande.</P>
<P class="p111 ft3">Närmare om vad det föreslagna förbudet mot könsdiskriminering innebär inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 13 § den föreslagna diskrimineringslagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p112 ft4">Tillgänglighet, information och patientinflytande</P>
<P class="p234 ft40">Regeringen anser att frågor om ökad tillgänglighet, förbättrad informationsförsörjning och stärkt patientinflytande är viktiga delar av ett sammanhållet reformprogram för hälso- och sjukvården, där jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande utgångspunkt. Nu pågående särskilda insatser har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Här kan nämnas satsningar för att förbättra grunddata för analys, forskning och uppföljning. Genom omfattande satsningar på att förbättra vårdens kvalitetsregister skapas ett bättre kunskapsunderlag om</P>
<P class="p149 ft19">förekomsten av skillnader i bemötande och behandling mellan kvinnor</P>
<P class="p71 ft3">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">och män. För detta ändamål har 23 miljoner kronor ur den så kallade Dagmaröverenskommelsen avsatts under 2007 för att stödja det arbete som i övrigt finansieras av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Under 2008 har anslaget i Dagmaröverenskommelsen ökats till 26 miljoner kronor för att åstadkomma en nödvändig ambitionshöjning i arbetet med att förbättra kvalitetsregistren. Genom mer omfattande och bättre strukturerad information kan forskningsinsatserna kring kvinnors hälsa kraftigt stärkas.</P>
<P class="p78 ft8">Därutöver har regeringen avsatt medel för att förbättra informationen om väntetider inom vården. Under 2007 har 8,5 miljoner kronor tillförts Sveriges Kommuner och Landsting för att fler diagnoser ska ingå i den databas för jämförelser av väntetider som sedan några år finns tillgänglig. Medlen innefattar även en särskild satsning för att byta teknisk plattform för databasen, vilket innebär att inrapporteringen från landstingen avsevärt underlättas. Könsuppdelad statistik om väntetider kommer att finnas tillgänglig från och med 2008.</P>
<P class="p302 ft8">Regeringen lägger stor vikt vid att göra relevant information enkelt tillgänglig för medborgarna i syfte att ge patienten lättanvända och kraftfulla verktyg för att utifrån individuella förutsättningar kunna vara en aktiv påtryckare i vårdens förbättringsarbete. Detta sker genom att information om öppna kvalitetsjämförelser, väntetider och forskningsresultat görs tillgängliga målgruppsanpassat via flera olika kanaler. På detta område samarbetar regeringen och landstingen exempelvis för att utveckla en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning via Internet och telefon som ska kunna innehålla all information om vård och hälsa. Denna information kan ge nya möjligheter till självbestämmande, inflytande och delaktighet i alla kontakter med vården samt på sikt även ligga till grund för patientens fria vårdval bland en mångfald av vårdgivare. Genom att vårdens kvalitetsregister öppnas för patienterna, erbjuds både kvinnor och män nya möjligheter till delaktighet och inflytande i alla kontakter med vården.</P>
<P class="p439 ft4">Fysiska skillnader mellan kvinnor och män</P>
<P class="p92 ft40">En särskild fråga är om olika behandling av kvinnor och män som grundar sig enbart på fysiska skillnader mellan könen kan utgöra diskriminering. Diskrimineringskommittén har ansett att kvinnor och män i sådana fall inte befinner sig i en jämförbar situation. Som ett tydligt exempel anger kommittén att när kvinnor erbjuds t.ex. mödravård kan det inte anses diskriminerande mot män eftersom en man helt enkelt inte har behov av sådan vård. En sådan slutsats stämmer överens med vad som uttalas i förarbetena till förbudet mot könsdiskriminerande normgivning i 2 kap. 16 § regeringsformen. Där anges att föreskrifter direkt orsakade av biologisk skillnad mellan könen inte kan anses gynna eller missgynna något av könen (jfr prop. 1975/76:209 s. 102). Denna hållning tycks även vara förenlig med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> I skäl 12 i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) sägs att olika behandling av kvinnor och män när det gäller hälso- och sjukvård som grundar sig på fysiska skillnader mellan könen inte utgör diskriminering. Även regeringen anser att diskrimineringsförbudet inte ska kunna åberopas i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">256</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">sådana fall där det står klart att faktiskt existerande fysiska skillnader mellan könen föranleder skillnader i behandling. Om däremot en sådan skillnad mellan könen inte kan påvisas, bör diskrimineringsförbudet ha sådan innebörd att könsrelaterade skillnader i behandling inte är tillåtna.</P>
<P class="p652 ft4">Skillnader i fråga om typdiagnoser eller behandlingsresultat mellan kvinnor och män</P>
<P class="p300 ft8">Diskrimineringskommittén anför att det finns tecken som pekar på att det förekommer könsskillnader när det gäller behandling av kvinnor och män. Som ett exempel anges att analyser tyder på att det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män vad gäller tillgång till s.k. bypass- operationer och ögonsjukvård. Kommittén refererar till att det dock ansetts osäkert i vilken utsträckning sådana könsskillnader förekommer och vilka skäl som kan ligga bakom dessa (se t.ex. Socialstyrelsen rapport <SPAN class="ft47">Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården</SPAN>, 2004). Ett liknande perspektiv är utgångspunkten för skriften <SPAN class="ft47">(O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt </SPAN>som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (2007).</P>
<P class="p640 ft40">Regeringen anser att ett aktivt jämställdhetsarbete inom hälso- och sjukvården är en central och självklar förutsättning för att målen om ökad tillgänglighet, förbättrad vårdkvalitet och stärkt patientsäkerhet ska kunna uppnås. En diskriminerande eller på annat sätt orättvis behandling av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården är oacceptabel. Exempelvis måste särskild vikt läggas vid att skapa en ökad medvetenhet om de fall där symptom för samma sjukdom kan skilja sig mellan kvinnor och män, men där typdiagnosen för att identifiera sjukdomen i vissa fall är anpassad enbart efter symptomen hos en man.</P>
<P class="p570 ft8">Många av de problem som diskuteras när det gäller skillnader i bemötande och behandling mellan kvinnor och män kan förklaras med bristande medvetenhet och kunskap. Stärkta utbildningsinsatser för såväl vårdpersonal som beslutsfattare på alla nivåer i vården är därför mycket angeläget. Detta är ett ansvar som främst vilar på vårdens huvudmän, men för att förbättra kunskapsbasen på området har regeringen beslutat att bevilja Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) totalt 90 miljoner kronor under åren <NOBR>2008–2010</NOBR> för forskning om kvinnors hälsa. Samtidigt har regeringen tillfört medel för att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska utarbeta nya rutiner för spridning av ny forskning inom vården i syfte att snabbt fasa ut metoder som inte bygger på senaste evidens (dvs. baserad på den mest tillförlitliga kunskap som är tillgänglig vid beslutstillfället).</P>
<P class="p298 ft8">Frågeställningen om skillnader i kvinnors och mäns tillgång till vård och behandling är i sig inte ny. Om sådana skillnader förekommer är de inte förenliga med principen om att vård och behandling ska ges med utgångspunkt i den enskildes behov och utan otillbörliga hänsyn. I de fall en patient i det enskilda fallet behandlas eller bemöts utifrån sitt kön med effekten att hon eller han missgynnas genom sämre vård, längre väntetider, högre avgifter eller liknande kommer sådana skillnader inte heller att vara förenliga med det föreslagna diskrimineringsförbudet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">257</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Diskrimineringsförbud i fråga om funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft8">Även när det gäller personer med funktionshinder är utgångspunkten både för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att insatser av allehanda slag ska komma den till del som behöver det. Den som inte har något funktionshinder kan inte åberopa diskrimineringsförbudet eftersom skyddet mot diskriminering gäller endast för den som har ett funktionshinder. Han eller hon befinner sig inte i en jämförbar situation med de personer som har behovet (jfr avsnitt 6.2 om ”jämförbar situation”). De kan därför inte åberopa diskrimineringsförbudet. Detta kan gälla bl.a. sjukvård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det, familjerådgivning, insatser för barn och unga, vård för missbrukare och annat. Det finns insatser som endast personer med funktionshinder kan ta del av, t.ex. rätt till handikapphjälpmedel och särskilda insatser för funktionshindrade enligt socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det finns även insatser enligt socialtjänstlagen som riktar sig mot anhöriga till funktionshindrade. Att insatser riktar sig endast mot personer med funktionshinder eller anhöriga till dem innebär inte att en person utan funktionshinder eller anknytning till en funktionshindrad som inte erbjuds sådana insatser är diskriminerad. Skyddet mot diskriminering på grund av funktionshinder gäller för den som har ett funktionshinder – inte för den som inte har. Saken kan också uttryckas som att det nödvändiga orsakssambandet inte föreligger mellan missgynnande och diskrimineringsgrunden funktionshinder om en person utan funktionshinder inte får del av en förmån eller visst stöd.</P>
<P class="p653 ft3">Samma synsätt gör sig gällande i fråga om den som har ett funktionshinder men ändå i ett visst fall inte har behov av vård eller stöd. Inte heller han eller hon befinner sig i en jämförbar situation med den som har ett sådant behov.</P>
<P class="p654 ft4">Diskrimineringsförbud i fråga om könsöverskridande identitet eller uttryck</P>
<P class="p655 ft8">Diskrimineringskommittén har bedömt att den nya diskrimineringsgrunden som regeringen benämner könsöverskridande identitet eller uttryck inte föranleder några särskilda överväganden. Ett diskrimineringsförbud inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten kan enligt kommittén inte antas medföra några särskilda</P>
<P class="p656 ft8">svårigheter. Regeringen delar den uppfattningen. Diskrimineringsförbudets innebörd – att var och en ska få del av vård, behandling eller insatser utifrån sina behov – står inte i konflikt med någon bestämmelse eller någon rutin eller vedertaget handlingssätt som bör upprätthållas och som särskilt innebär missgynnande av personer som omfattas av den nya diskrimineringsgrunden. Skulle det förekomma att t.ex. kvalitet i eller avgifter för vård eller stöd grundas på att någon är transvestit eller på annat sätt omfattas av diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck är det en situation som träffas av det föreslagna diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p657 ft3">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Särskilt om ålder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft8">Diskrimineringskommittén har inte föreslagit att diskrimineringsförbuden för hälso- och sjukvården eller socialtjänsten ska omfatta ålder. När det först gäller hälso- och sjukvården framhåller kommittén att det i hälso- och sjukvårdslagen inte finns några bestämmelser med uttryckliga åldersgränser. Vidare hänvisar kommittén till att riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården baseras på tre grundläggande etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Av dessa principer framgår enligt kommittén att ålder inte får vara avgörande vid prioriteringar inom sjukvården (jfr prop. 1996/97:60 s. 24 f.). De två första principerna i vad som kallats den etiska plattformen återspeglas i 2 § hälso- och sjukvårdslagen. Enligt denna bestämmelse är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Kostnadseffektivitetsprincipen har lagts fast i 28 § hälso- och sjukvårdslagen som anger att all hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Likväl menar kommittén att det finns uppgifter som pekar på att det förekommer skillnader i vård och behandling som beror på vilken ålder en person har. Kommittén menar att det är osäkert i vilken utsträckning åldersskillnader förekommer och vilka skäl som kan ligga bakom dessa, och dess slutsats är att det krävs ytterligare utredning av behovet av förbud mot åldersdiskriminering inom hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p658 ft5">I fråga om socialtjänsten och anslutande verksamhet redovisar kommittén i betänkandet en översiktlig genomgång av i lag eller andra författningar förekommande åldersgränser. Enligt kommittén kan där förekomma osakliga ålderskrav. Det kan också förekomma att det i icke reglerade avseenden tas diskriminerande hänsyn till någons ålder. Kommittén anser sig dock inte kunna uttala sig om det finns ett behov av förbud mot åldersdiskriminering inom socialtjänsten. Kommitténs slutsats är att det bör genomföras en fördjupad undersökning för att kunna bedöma i vilken utsträckning behov av sådant diskrimineringsförbud finns.</P>
<P class="p653 ft3">Några remissinstanser har instämt i kommitténs uppfattning om att ytterligare utredning är önskvärd, bl.a. <SPAN class="ft4">Rädda Barnen </SPAN>har uttryckt en sådan uppfattning.</P>
<P class="p339 ft8">Regeringen kan för sin del konstatera att <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte kräver diskrimineringsförbud avseende ålder i fråga om hälso- och sjukvården eller socialtjänsten m.m. Det är under alla omständigheter tydligt att kommitténs övergripande överväganden i denna del inte nu kan läggas till grund för ett diskrimineringsförbud som gäller ålder inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Regeringen avser att återkomma till frågan om sådana diskrimineringsförbud i annat sammanhang.</P>
<P class="p659 ft3">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Undantag för kön</P>
<P class="p92 ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) <SPAN class="ft8">har förordat att det från diskrimineringsförbuden inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten görs undantag för positiv särbehandling på grund av kön. Diskrimineringskommittén har inte föreslagit ett sådant undantag. Kommitténs motsvarande förslag – som endast avser socialtjänsten – är i stället att undantag görs i fråga om särbehandling som kan motiveras av ett berättigat mål, och där medlen för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga. JämO pekar på att kommittén i författningsförslagen som rör områdena ”arbetsmarknadspolitisk verksamhet” och ”medlemskap m.m.” använder formuleringen ”insatser som är ett led i strävanden att främja jämställdheten mellan kvinnor och män”, medan den andra lydelsen används för områdena ”varor, tjänster och bostäder” och ”socialtjänsten m.m.”. JämO förordar att en likalydande formulering används inom samtliga områden där positiv särbehandling ska vara tillåten.</SPAN></P>
<P class="p360 ft40">Regeringen ser frågan om behovet av undantag på följande sätt. Det finns ett antal faktiska situationer som på grund av diskrimineringsbegreppets lagtekniska konstruktion kan nämnas som exempel på könsdiskriminering inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten, men i vilka det från allmänna utgångspunkter inte är önskvärt att lagens huvudregel, dvs. diskrimineringsförbudet, ska gälla. Ett tydligt exempel på något som i teknisk mening kan sägas vara diskriminerande, men ändå inte bör omfattas av diskrimineringsförbudet, är särskilda akutmottagningar för våldtagna kvinnor, vilket får anses vara en form av insatser inom hälso- och sjukvården. Samma synsätt är för socialtjänstens del relevant när det gäller till exempel skyddade boenden för kvinnor som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av män. Om en man nekas inträde eller bostad i ett sådant sammanhang missgynnas han på grund av sitt kön, men det missgynnandet har goda skäl för sig och bör inte förbjudas. Det vore orimligt att tvinga misshandlade kvinnor att dela bostad med män. Deras rehabilitering kan kräva ett boende fritt från män, åtminstone under en övergångsfas. En avvägning av de olika intressena utfaller alltså i det fallet på så sätt att likabehandlingsprincipen får stå tillbaka för att tillgodose ett annat intresse.</P>
<P class="p595 ft8">En del av dessa situationer kan säkerligen via begreppet ”jämförbar situation” genast avföras från diskussionen (jfr avsnitt 6.2). Den som inte har ett visst behov befinner sig inte i en jämförbar situation med den som har behovet och som får del av en förmån eller en viss insats. Han eller hon kan då inte heller åberopa diskrimineringsförbuden. Ett sådant angreppssätt är emellertid inte lika tydligt som den i de nuvarande diskrimineringslagarna allmänt använda metoden att ange uttryckliga undantag från diskrimineringsförbuden. Det är därför lämpligt att även förbuden som gäller hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten förses med undantag. Innebörden av undantagsregeln bör vara att det inte är diskriminering att behandla kvinnor och män olika om det i det enskilda fallet kan motiveras.</P>
<P class="p352 ft45">När det så gäller hur undantagsbestämmelsen ska formuleras delar regeringen JämO:s uppfattning om att det är önskvärt att de olika undantagen från lagens diskrimineringsförbud är enhetligt utformade om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">260</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">det är möjligt. Det är dock inte naturligt att säga att kvinnor generellt är ”underrepresenterade” eller ”eftersatta” inom hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet, eller inom socialtjänsten, färdtjänsten, riksfärdtjänsten eller i fråga om bostadsanpassningsbidrag. Diskrimineringskommittén påpekar vidare att våld förekommer också i samkönade relationer och även mot män. Enligt Socialstyrelsens rapport <SPAN class="ft50">Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten </SPAN>(2004), som kommittén refererar, är våld i samkönade förhållanden lika vanligt förekommande som i heterosexuella förhållanden. Därmed framstår inte ett undantag för positiv särbehandling eller över huvud taget för särskilda riktade insatser mot det ena könet som den mest lämpliga lösningen. I anslutning till de undantag från diskrimineringsförbuden som regeringen föreslår för varor, tjänster och bostäder (se avsnitt 8.6) ligger det i stället närmast till hands att – som kommittén föreslagit – utforma undantagsregeln som en generell möjlighet att behandla kvinnor och män olika om sådan särbehandling i det enskilda fallet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Den lydelsen är hämtad närmast från <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om varor och tjänster (artikel 4.5, direktiv 2004/113/EG. Direktivets fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3). Det är i princip en fördel om de svenska bestämmelserna till sin avfattning ansluter till <NOBR>EG-direktivens</NOBR> lydelse. Regeringen föreslår därför för både hälso- och sjukvården och för socialtjänsten ett undantag som till sin utformning motsvarar det förslag som kommittén lagt fram i fråga om socialtjänsten.</P>
<P class="p660 ft4">Undantag för sterilisering?</P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>har fäst uppmärksamheten på att det i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall uppställs krav på att någon låter sterilisera sig. Regeln innebär att den som sedan ungdomen upplever att han eller hon tillhör annat kön än det som framgår av folkbokföringen och sedan avsevärd tid uppträder i enlighet härmed samt måste antagas även framdeles leva i sådan könsroll, kan få fastställt att han eller hon tillhör det andra könet. Sådan fastställelse meddelas dock endast om sökanden bl.a. undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga. Kravet på sterilisering är enligt JämO könsdiskriminerande.</P>
<P class="p90 ft5">Regeringen vill för sin del anmärka att kravet på sterilisering gäller lika för kvinnor och män. Det är alltså könsneutralt och kan såtillvida inte anses könsdiskriminerande. JämO:s anmärkning får emellertid antas syfta på att kravet kan uppfattas som otillbörligt i förhållande till transsexuella. Eftersom diskriminering av transsexuella ses som könsdiskriminering (jfr avsnitt 7.2) skulle därför kravet kunna uppfattas som könsdiskriminerande.</P>
<P class="p352 ft8">Regeringen är inte beredd att i detta lagstiftningsärende ta ställning till frågan om ändringar av kravet som gäller sterilisering. I sammanhanget kan dock nämnas att Könstillhörighetsutredningen (S 2007:16) i mars 2007 lagt fram betänkandet <SPAN class="ft47">Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16) </SPAN>med förslag till bl.a. en ny lag om ändring av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">261</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="p262dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395262x1.jpg/" id="p262img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td119"><P class="p3 ft3">könstillhörighet.</P></TD>
<TD class="tr2 td146"><P class="p3 ft3">Ärendet</P></TD>
<TD class="tr2 td129"><P class="p3 ft3">bereds</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p3 ft8">Regeringskansliet Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p3 ft3">(Socialdepartementet).</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft4">Särskilt om bosättningsbegreppet inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p582 ft5"><SPAN class="ft4">Rädda Barnen </SPAN>har anfört som sin mening att utländska medborgare utan uppehållstillstånd diskrimineras i tillgången till svensk hälso- och sjukvård. Organisationen pekar på att 2003 års lag om förbud mot diskriminering och hälso- och sjukvårdslagen båda utgår från det s.k. bosättningsbegreppet och att de som inte uppfyller det grundläggande kravet om bosättning inte anses vara i en jämförbar situation (jfr prop. 2002/03:65 s. 151). Det svenska diskrimineringsförbudet är enligt Rädda Barnen avsevärt snävare än de jämförbara förbud som står att finna i exempelvis olika <NOBR>FN-konventioner</NOBR> och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</P>
<P class="p661 ft8">Det är riktigt att både lagen om förbud mot diskriminering och hälso- och sjukvårdslagen utgår från bosättningsbegreppet. Enligt regeringens mening är den utgångspunkten i sig inte diskriminerande i den mening som <NOBR>EG-rätten</NOBR> och de svenska diskrimineringslagarna ger uttryck för. Frågan om det finns skäl att ifrågasätta bosättningsbegreppet av andra skäl kan inte behandlas inom ramen för diskrimineringslagstiftningen. Regeringen föreslår alltså inte någon ändring i den delen.</P>
<P class="p662 ft28"><SPAN class="ft3">8.9</SPAN><SPAN class="ft27">Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd</SPAN></P>
<P class="p645 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,</SPAN></P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">arbetslöshetsförsäkringen, och</SPAN></P>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">statligt studiestöd.</SPAN></P>
<P class="p445 ft5">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p503 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller utbetalning av barnbidrag.</P>
<P class="p276 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att förbuden på de tre samhällsområdena ska regleras i skilda paragrafer.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: Endast få har yttrat sig. Dessa är i huvudsak positiva till förslagen i princip men anmärker följande. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att möjligheten till positiv särbehandling inte ska uteslutas inom något av de tre områdena eftersom det är svårt att förutse alla situationer där behovet kan uppkomma. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO</SPAN>) föreslår att förbudsbestämmelserna slås samman i en och samma</P>
<P class="p149 ft62">paragraf. <SPAN class="ft75">Centrala studiestödsnämnden </SPAN>(<SPAN class="ft75">CSN</SPAN>) har inga invändningar mot</P>
<P class="p71 ft3">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">förslaget som gäller studiestöd. CSN delar vidare kommitténs bedömning om att ett förbud mot åldersdiskriminering i fråga om studiestöd kräver ytterligare utredning. <SPAN class="ft4">Sveriges förenade studentkårer </SPAN>och några till motsätter sig att åldersdiskriminering i fråga om studiestöd inte nu regleras.</P>
<P class="p86 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p129 ft5">Enligt direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), som gäller för diskrimineringsgrunderna ras och etniskt ursprung, är diskriminering förbjuden i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och i fråga om sociala förmåner (artikel 3). Enligt direktivet om social trygghet (direktiv 79/7/EEG), som gäller för diskrimineringsgrunden kön, är diskriminering förbuden i fråga om lagstadgade system för social trygghet (artikel 3). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p127 ft3">Motsvarande bestämmelser finns inte för någon av de andra diskrimineringsgrunderna i något <NOBR>EG-direktiv.</NOBR></P>
<P class="p75 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p74 ft5">Enligt 11 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering är diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning förbjuden i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Enligt 12 respektive 12 a § samma lag gäller motsvarande förbud i fråga om arbetslöshetsförsäkringen och – med tillägg för diskrimineringsgrunden funktionshinder <SPAN class="ft4">– </SPAN>i fråga om studiestöd.</P>
<P class="p410 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p663 ft4">Vad som menas med socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd</P>
<P class="p330 ft40">Med socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd bör i den nya lagen menas detsamma som gäller enligt den nuvarande lagen</P>
<P class="p332 ft8">om förbud mot diskriminering. Samhällsområdet ”socialförsäkringssystemet” omfattar därmed en rad förmåner såsom ekonomiskt stöd vid sjukdom, föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Socialförsäkringslagen (1999:799) innehåller bestämmelser om vem som omfattas av socialförsäkringen. I lagen räknas upp vilka förmåner som en enskild är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och annan lagstiftning. Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och i något fall Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p128 ft3">Samhällsområdet ”arbetslöshetsförsäkringen” avser i första hand bestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">263</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen handhas av arbetslöshetskassor. Bestämmelser om arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.</P>
<P class="p80 ft5">Under samhällsområdet ”studiestöd” faller statliga stöd såsom studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395).</P>
<P class="p80 ft3">Vad som närmare avses med socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen respektive studiestöd redovisas i författningskommentaren till 2 kap. 14 § i den föreslagna lagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p89 ft4">Diskrimineringsförbuden flyttas över till nya lagen och kompletteras</P>
<P class="p92 ft8">För att direktivet mot etnisk diskriminering ska kunna anses genomfört i Sverige ska diskrimineringsförbud för diskrimineringsgrunden etnisk</P>
<P class="p332 ft8">tillhörighet finnas i fråga om socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd. Sådana förbud finns i den nuvarande lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Dessa är enligt Diskrimineringskommittén tillräckliga för att direktivet ska anses genomfört. Ingen remissinstans har anfört annan mening. Regeringen anser att den nuvarande regleringen kan flyttas över till den nya lagen, med följande tillägg och ändringar. Diskrimineringsförbuden bör, jämte de diskrimineringsgrunder som nuvarande diskrimineringsförbud avser, gälla även för diskrimineringsgrunden funktionshinder och den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck. De tre förbudsreglerna kan med fördel samlas i en och samma paragraf. Vidare är särskilda överväganden nödvändiga för diskrimineringsgrunden ålder; se strax nedan. Vissa redaktionella ändringar i förbudens lydelse är också lämpliga.</P>
<P class="p443 ft3">I författningskommentaren till 2 kap. 14 § den föreslagna</P>
<P class="p72 ft3">diskrimineringslagen finns närmare beskrivet vad diskrimineringsförbudet innebär (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p664 ft4">Särskilt om funktionshinder inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p82 ft3">Det finns i dag inte skydd mot diskriminering på grund av</P>
<P class="p93 ft8">funktionshinder inom socialförsäkringssystemet eller arbetslöshetsförsäkringen. För att diskrimineringsskyddet ska bli så lika som möjligt oavsett diskrimineringsgrund bör som kommittén föreslagit funktionshinder nu omfattas av regleringen. Här kan nämnas Sveriges åtaganden enligt FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Som närmare redovisas i avsnitt</P>
<P class="p665 ft3"><SPAN class="ft8">4.1</SPAN><SPAN class="ft63">finns också i 2006 års </SPAN><NOBR>FN-konvention</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder bestämmelser om förbud mot diskriminering och om tillgänglighet.</P>
<P class="p77 ft40">Det förekommer inom socialförsäkringssystemet förmåner som är avsedda endast för personer med olika funktionshinder, t.ex. bilstöd, handikappersättning och assistansersättning. Det finns även förmåner som riktar sig till anhöriga till personer med funktionshinder. Sådant stöd kan utgöras av vårdbidrag samt särskilda förmåner för föräldrar med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">264</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">funktionshindrade barn inom ramen för föräldraförsäkringen. Förmåner av sådant slag – vars främsta syfte är att täcka merkostnader som ett funktionshinder kan medföra – bygger i regel på skälighetsbedömningar som utgår från den enskildes livssituation och stödbehov. På samma sätt som angetts i avsnitt 8.8 angående hälso- och sjukvården och socialtjänsten innebär inte det faktum att insatser riktar sig endast mot personer med funktionshinder eller anhöriga till dem att en person utan funktionshinder eller utan anknytning till en funktionshindrad som inte erbjuds sådana insatser är diskriminerad. Skyddet mot diskriminering på grund av funktionshinder gäller för den som har ett funktionshinder – inte för den som saknar funktionshinder.</P>
<P class="p128 ft3">Arbetslöshetsförsäkringen innehåller inte några bestämmelser som särskilt tar sikte på personer med funktionshinder.</P>
<P class="p75 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p95 ft3">Diskrimineringskommittén redovisar i betänkandet ett flertal författningsreglerade åldersgränser som gäller inom de tre nu aktuella samhällsområdena.</P>
<P class="p77 ft8">Det gäller – för <SPAN class="ft47">socialförsäkringens </SPAN>del – bl.a. förmåner vid sjukdom och arbetsskada, familjeförmåner såsom föräldrapenning och barnbidrag, särskilda förmåner vid funktionshinder såsom handikappersättning, förmåner vid ålderdom såsom inkomstpension och premiepension, förmåner till efterlevande, tandvårdsersättning och arbetshjälpmedel. I fråga om <SPAN class="ft47">arbetslöshetsförsäkringen </SPAN>gäller bl.a. att ersättning enligt grundförsäkringen lämnas tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år. Den ungdom som avvisar en anvisning till jobbgarantin för ungdomar (jfr avsnitt 8.3) har inte rätt till ersättning vid fortsatt arbetslöshet och inom jobbgarantin sker en snabbare nedtrappning av ersättningen än vad som annars gäller inom arbetslöshetsförsäkringen. Vidare krävs för rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen att ett arbetsvillkor är uppfyllt. Den arbetslöse ska under en s.k. ramtid ha arbetat under viss tid. Med hjälp av s.k. överhoppningsbar tid kan ramtiden förlängas. Sådan tid utgörs av t.ex. heltidsutbildning avslutad efter fyllda 25 år och vård av eget barn som inte fyllt 2 år. Rätten till s.k. dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år. När det så gäller <SPAN class="ft47">studiestöd </SPAN>gäller bl.a. att studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år. Studiehjälp i form av studiebidrag lämnas från och med det kvartal närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. Studerande som läser på grundskole- eller gymnasienivå kan få studiemedel från och med höstterminen det år då de fyller 20 år. Studiemedel får lämnas t.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 54 år.</P>
<P class="p361 ft8">Kommittén har inte gjort någon närmare analys av hur förekommande åldersgränser förhåller sig till ett eventuellt diskrimineringsförbud i fråga om ålder. Kommittén anser sig på grundval av sin översiktliga genomgång inte kunna peka på ett direkt behov av skydd mot diskriminering på grund av ålder på något av de tre områdena. Det kan dock enligt kommittén inte uteslutas att det kan förekomma ålderskrav eller annan behandling där det tas osaklig hänsyn till ålder. I syfte att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">265</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">skapa ett enhetligt skydd mot diskriminering finns det enligt kommittén skäl att genomföra en mer utförlig översyn av förhållandena.</P>
<P class="p80 ft4"><SPAN class="ft3">Några remissinstanser har invänt mot att kommittén inte lagt fram förslag som avser åldersdiskriminering i fråga om studiestöd. </SPAN>Södertörns högskola, Sveriges förenade studentkårer, Stockholms universitets studentkår <SPAN class="ft3">och </SPAN>SACO Studentråd <SPAN class="ft3">betonar att möjligheten till studiestöd är viktig för att uppmuntra livslångt lärande bland alla delar av befolkningen.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Regeringen kan för sin del konstatera att <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte kräver diskrimineringsförbud avseende ålder på de tre samhällsområdena. Det är under alla omständigheter tydligt att kommitténs övergripande överväganden i denna del inte nu kan läggas till grund för ett diskrimineringsförbud som gäller ålder vare sig i fråga om socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen eller studiestöd. Det kan dock finnas skäl att överväga frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p106 ft4">Undantag i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem</P>
<P class="p74 ft3">Enligt 2003 års lag om förbud mot diskriminering gäller undantag från diskrimineringsförbudet i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem för tillämpning av bestämmelser om</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">utbetalning av barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Bestämmelserna kan sägas innebära särbehandling på grund av kön. Endast kvinnor kommer i fråga för änkepension respektive hustrutillägg och barnbidrag utbetalas i vissa fall till kvinnor men inte till män. Diskrimineringskommittén har föreslagit att dessa undantag flyttas över till den nya lagen.</P>
<P class="p77 ft8">Undantagsbestämmelserna infördes genom ändringar i lagen om förbud mot diskriminering som trädde i kraft den 1 juli 2005. Enligt förarbetena har de ansetts förenliga med <NOBR>EG-rätten</NOBR> (prop. 2004/05:147 s. 92 f.). Både änkepensionen och hustrutilläggen är dessutom i princip avskaffade även om övergångsbestämmelser fortfarande gäller. Till detta kommer att änkepensionen kan sägas motsvara ett faktiskt behov som finns hos många kvinnor men inte hos män på samma sätt. Det är rimligt att diskrimineringslagstiftningen utformas med särskild hänsyn till de generationer där makarna i en familj ofta haft den arbetsfördelningen att mannen utfört förvärvsarbete medan kvinnan skött hushållet och barnen. Många kvinnor som i dag uppbär änkepension har under lång tid uppburit denna förmån. De kan antas ha inrättat sina liv härefter och förlitat sig på att möjligheten till änkepension ska bestå. I många fall har dessa kvinnor, med hänsyn till arbetslivserfarenhet och utbildning, svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Till följd av detta utgör änkepensionen i många fall den huvudsakliga eller enda inkomsten för dem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">266</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<P class="p305 ft3">Möjligheten att få hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till Prop. 2007/08:95 folkpension enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt</P>
<P class="p162 ft40">bostadstillägg till folkpension upphörde som huvudregel den 1 januari 1995 när lagen upphävdes. Numera beviljas inga nya sådana ersättningar. De upphävda bestämmelserna tillämpas dock fortfarande övergångsvis för de kvinnor som hade rätt till hustrutillägg när lagen upphävdes.</P>
<P class="p148 ft8">Regleringen som gäller barnbidrag ändrades 2006. Vid gemensam vårdnad gäller följande. Rätt att uppbära allmänt barnbidrag har den förälder som anmäls som bidragsmottagare. Anmälan ska göras av föräldrarna gemensamt. Om inte någon sådan anmälan görs har modern rätt att uppbära bidraget (se 4 § lagen om allmänna barnbidrag). Bestämmelserna om utbetalning av barnbidrag är alltså inte fullt ut könsneutrala men efter 2006 års ändringar svarar de bättre mot samhällets övriga jämställdhetssträvanden (jfr prop. 2005/06:20 s. 14).</P>
<P class="p240 ft8">Regeringen delar kommitténs slutsats att änkepensionen, hustrutillägget och bestämmelserna om utbetalning av barnbidrag inte ska omfattas av diskrimineringsförbudet. Ett uttryckligt undantag som klargör detta förhållande bör införas i lagen. Eftersom <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte kräver diskrimineringsförbud i dessa avseenden innebär undantaget inte att Sverige underlåter att genomföra de gemenskapsrättsliga bestämmelserna. Undantagsbestämmelserna får vidare anses utgöra led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. På så vis står de inte heller i motsättning till det allmänna förbudet mot könsdiskriminerande lagstiftning i 2 kap. 16 § regeringsformen.</P>
<P class="p141 ft3"><SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>har föreslagit att undantagen ska anges utan att hänvisningar görs till de specifika lagrum där bestämmelserna om barnbidrag och de andra förmånerna finns. Det är enligt Lagrådet tillräckligt med den närmare redovisning som finns i författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets förslag.</P>
<P class="p236 ft4">Positiv särbehandling?</P>
<P class="p431 ft5"><SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>anser att möjligheten till positiv särbehandling inte ska uteslutas inom något av de tre områdena socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen eller studiestöd. Skälet är enligt JämO att det är svårt att förutse alla situationer där behovet kan uppkomma. Varken JämO eller kommittén har närmare utvecklat i vilka avseenden ett undantag för positiv särbehandling, eller särskilt riktade insatser mot ena könet, skulle kunna ha betydelse för rättigheter enligt socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen eller i fråga om studiestöd. Regeringens utgångspunkt i fråga om undantag från diskrimineringsförbuden är att utrymmet för undantag oavsett samhällsområde och diskrimineringsgrund bör vara litet och att de undantagsregler som införs bör tolkas snävt (jfr avsnitt 8.1.5). Det finns med den utgångspunkten inte skäl att föreslå ett undantag av den typ som JämO föreslagit.</P>
<P class="p666 ft3">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="p268dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395268x1.jpg/" id="p268img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p155 ft28"><SPAN class="ft3">8.10</SPAN><SPAN class="ft68">Värnplikt och civilplikt</SPAN></P>
<P class="p667 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p471 ft5">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p668 ft3">Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om</P>
<P class="p669 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män, eller att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund, eller</SPAN></P>
<P class="p471 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</SPAN></P>
<P class="p670 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har dock inte föreslagit någon undantagsbestämmelse som gäller möjligheten för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Kommittén har vidare föreslagit ett upphävande av bestämmelsen om att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon med hänvisning till anslutning till visst religiöst samfund förklarar sig inte komma att fullgöra värnplikt eller civilplikt; 10 kap. 8 § 2 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p639 ft8">Remissinstanserna: <SPAN class="ft47">Försvarsmakten </SPAN>och de andra remissinstanser som yttrat sig tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. <SPAN class="ft47">Totalförsvarets pliktverk</SPAN>, som i stort tillstyrker, har föreslagit att förbudet mot könsdiskriminering inte ska gälla behandling som är ett led i strävan att främja lika möjligheter att genomföra värnplikt och civilplikt oavsett kön. Totalförsvarets pliktverk avstyrker vidare att särbestämmelsen i 10 kap. 8 § 2 lagen om totalförsvarsplikt upphävs. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>är positiv till ett diskrimineringsförbud inom värn- och civilplikt men ifrågasätter varför förbudet inte föreslås gälla inom hela totalförsvarsplikten, dvs. även inom allmän tjänsteplikt. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att även kvinnor ska omfattas av skyldigheten att fullgöra värnplikt, och att en sådan lagändring bör utredas. Även <SPAN class="ft47">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande </SPAN>anser att totalförsvarsplikten ska vara könsneutral, och därmed gälla för både män och kvinnor. <SPAN class="ft47">Botkyrka kommun </SPAN>anför en liknande uppfattning i fråga om mönstring.</P>
<P class="p671 ft3">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p109 ft3">Enligt 2 kap. 16 § regeringsformen gäller att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.</P>
<P class="p112 ft4">Lagen om totalförsvarsplikt</P>
<P class="p140 ft5">Totalförsvarsplikten enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt innebär i huvudsak en skyldighet för varje svensk medborgare och för varje utländsk medborgare som är bosatt i Sverige att tjänstgöra i totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Skyldigheten gäller från början av det kalenderår personen fyller sexton år till slutet av det kalenderår när personen fyller sjuttio år.</P>
<P class="p672 ft40">Totalförsvarsplikten fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. <SPAN class="ft50">Värnplikten </SPAN>fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller fyrtiosju år. <SPAN class="ft50">Civilplikten </SPAN>fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver. Sådana bestämmelser finns i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. Den kan fullgöras i såväl civilt som militärt försvar och inom en rad skilda verksamheter vid olika myndigheter, t.ex. inom polisverksamhet, räddningstjänst inklusive räddningstjänst vid flygplatserna och hälso- och sjukvård. Alla totalförsvarspliktiga kvinnor och män kan tas ut att fullgöra grundutbildning om högst 60 dagar. Endast män som är svenska medborgare tas i anspråk för att fullgöra civilplikt med grundutbildning som är längre än sextio dagar (s.k. lång grundutbildning). <SPAN class="ft50">Den allmänna tjänsteplikten </SPAN>fullgörs endast under höjd beredskap. Den innebär kortfattat att den totalförsvarspliktige under höjd beredskap kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag, tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret eller utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p673 ft3">Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt. Detta gäller bl.a. om den totalförsvarspliktige med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt (10 kap. 8 § 2).</P>
<P class="p239 ft3">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p674 ft4">Lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning</P>
<P class="p123 ft8">Enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning ska kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficer, eller som under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar, genomgå grundutbildning hos Försvarsmakten eller hos den som anordnar verksamhet där civilplikt gäller enligt vad regeringen föreskriver. Antagning till grundutbildning sker efter ansökan och en särskild antagningsprövning som ska motsvara mönstring enligt lagen om totalförsvarsplikt. En kvinna ska antas till grundutbildning om hon är lika lämpad att genomgå denna som de män som enligt lagen om totalförsvarsplikt skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt där grundutbildningen överstiger 60 dagar. Av lagen följer vidare att en kvinna som efter antagningsprövning skrivits in för värnplikt därefter är skyldig att fullgöra värnplikten.</P>
<P class="p474 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Behovet av ett diskrimineringsförbud</P>
<P class="p92 ft8">Behovet av diskrimineringsskydd för totalförsvarspliktiga har under senare år uppmärksammats i flera lagstiftningsärenden som rört personalförsörjningen till totalförsvaret. Det har framhållits att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att motverka sexuella trakasserier och andra former av diskriminering inom totalförsvaret (jfr t.ex. Försvarsutskottet i bet. 2001/02:FöU7 och 2003/04:FöU3). Den försvarspolitiska inriktningen för det fortsatta arbetet i fråga om jämlikhet och diskriminering är att forma ett försvar som – med respekt för mänskliga rättigheter – välkomnar och respekterar alla kvinnor och män och som främjar allas lika rättigheter och möjligheter. Regeringens utgångspunkt är att alla som verkar inom försvaret ska känna sig respekterade och välkomna på lika villkor. Arbetet mot diskriminering och trakasserier inom Försvarsmakten måste förstärkas.</P>
<P class="p151 ft5">Diskrimineringskommittén hänvisar till undersökningar och erfarenheter som visar att det förekommer diskriminering i form av trakasserier mot totalförsvarspliktiga. De tydligast dokumenterade exemplen avser enligt kommittén sexuella trakasserier och trakasserier mot personer med homo- eller bisexuell läggning i samband med utbildningen. Ett annat exempel på vad som kan utgöra diskriminerande förfaranden är enligt kommittén att utformningen av provet för att mäta muskelstyrka vid inskrivning till värnplikt och civilplikt typiskt sett kan innebära ett missgynnande av kvinnor. Kommittén refererar vidare till att studier visar att skillnader i resultat mellan olika etniska grupper vid inskrivningsprovet påverkar möjligheten bl.a. att bli uttagen i befälsbefattning (jfr rapporten <SPAN class="ft4">Mönstring och uttagning till plikttjänst och dess relation till provresultat och psykologbedömningar – en jämförelse mellan svenskar och invandrare</SPAN>, Försvarshögskolan, ILM, serie F:21, 2002).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">270</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Ett visst skydd mot diskriminering finns för yrkes- och reservofficerare och andra anställda i totalförsvaret genom diskrimineringsförbuden i jämställdhetslagen och 1999 års arbetsrättsliga diskrimineringslagar. Dessa bestämmelser omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. För könsöverskridande uttryck eller identitet respektive ålder finns dock inga sådana bestämmelser, och för övriga kategorier inom totalförsvaret än de som är anställda är de nämnda lagarna inte tillämpliga.</P>
<P class="p151 ft5">Kommittén anser att lagstiftningsåtgärder bör vidtas för att skyddet mot diskriminering för totalförsvarspliktiga så långt det är möjligt ska jämställas med det skydd som omfattar den anställda personalen inom totalförsvaret och som gäller på andra samhällsområden. Regeringen ansluter sig i princip till den uppfattningen. Särskilda överväganden är dock för närvarande nödvändiga, t.ex. i fråga om diskrimineringsgrunden ålder; se nedan.</P>
<P class="p352 ft8">Ett diskrimineringsskydd för totalförsvarspliktiga får ses som ett betydelsefullt komplement till det arbete för lika rättigheter och möjligheter i totalförsvaret som pågår hos Totalförsvarets pliktverk och utbildningsansvariga organisationer såsom Försvarsmakten. Det är inte minst av betydelse att ytterligare ansträngningar görs för att se över normer och metoder som tillämpas vid mönstring och annan antagning och vid fullgörandet av totalförsvarsplikt. Fokus bör ligga på förfaranden som osakligt kan utgöra hinder för t.ex. kvinnor eller de som tillhör etniska minoritetsgrupper att delta i verksamheten. Som exempel kan nämnas att regeringen gett Totalförsvarets pliktverk i uppdrag att inbjuda även kvinnor att på frivillig basis delta i den lämplighetsundersökning som föregår inskrivning till mönstring. Bakgrunden är att till mönstring kallas endast de män som efter en lämplighetsundersökning bedöms ha förutsättningar för att skrivas in för tjänstgöring och som i övrigt kan antas komma i fråga för sådan inskrivning. Det innebär att cirka 25 000 män om året, av årsklasser om upp till 60 000, är aktuella för att genomgå mönstring. Från och med 2008 kommer samtliga kvinnor i åldersklassen att inbjudas att delta i lämplighetsundersökningen.</P>
<P class="p400 ft4">Särskilt om trakasserier</P>
<P class="p95 ft3">Inom försvaret genomförs studier och undersökningar vad gäller förekomsten av ovälkommet beteende. I sammanhanget kan två av dessa särskilt belysas.</P>
<P class="p77 ft40">Försvarshögskolan genomför på uppdrag av Försvarsmakten studier kring förekomsten av sexuella trakasserier i Försvarsmakten. Resultatet av den studie som genomfördes 2005 utifrån en enkät påvisar att den upplevda situationen för kvinnor som <SPAN class="ft50">yrkesofficerare </SPAN>år 2005 förbättrats något jämfört med tidigare undersökningar (ca 36 procent upplevde att de blivit utsatta för sexuella trakasserier jämfört med från 47 procent 2002). Bland <SPAN class="ft50">civilanställda </SPAN>upplevde 13 procent att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och motsvarande siffra för totalförsvarspliktiga var ca 36 procent vilket innebär att siffrorna i princip var oförändrade jämfört med tidigare genomförda undersökningar (1999 och 2002). Ingen minskade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">271</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">trend fanns vad gäller de kvinnor som genomför värnplikt eller som är civilanställda. En minskad trend finns dock bland de kvinnor som är anställda som yrkesofficerare. Undersökningarna sker i treårsintervall (1999, 2002, 2005 och kommande 2008).</P>
<P class="p77 ft8">Försvarsmakten genomför vidare årligen en attitydundersökning i enkätform bland landets <SPAN class="ft47">totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt</SPAN>. Den senast genomförda undersökningen avser utbildningsåret 2006. Enligt rapporten har 43 procent av alla totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt ”någon enstaka gång” känt sig kränkta av en annan totalförsvarspliktig eller befäl. 46 procent svarade att han eller hon ”aldrig” känt sig kränkt av något befäl, och 43 procent svarade att han eller hon ”aldrig” känt sig kränkt av en annan totalförsvarspliktig. Kvinnor som genomför värnplikt upplever oftare än män diskriminering i någon form varefter den näst mest utsatta gruppen är personer ”med utländsk bakgrund” (vilket i sammanhanget syftar på att den totalförsvarspliktige själv eller någon av föräldrarna är födda utomlands). Undersökningen visar också att kränkningar och diskriminering oftare upplevs i relationen mellan totalförsvarspliktiga (22 procent har upplevt att diskriminering förekommit ”någon enstaka gång”) än mellan befäl och totalförsvarspliktiga (18 procent har upplevt att diskriminering förekommit ”någon enstaka gång”). 65 procent har ”aldrig” upplevt att diskriminering förekommit mellan totalförsvarspliktiga medan 77 procent ”aldrig” upplevt att diskriminering förekommit mellan befäl och totalförsvarspliktiga. Sedan Försvarsmakten startade sina årliga undersökningar i dess nuvarande form 2002 finns en minskande trend, både från befäl och mellan totalförsvarspliktiga, i fråga om kränkningar och diskriminering. Men samtidigt finns kvarstående problem.</P>
<P class="p360 ft8">Regeringen kan konstatera att de förhållningssätt och de värderingar som befäl eller annan anställd personal ger uttryck för när det gäller t.ex. kvinnor och homosexuella kan antas ha stor betydelse för jargong och uppträdande generellt hos de totalförsvarspliktiga. Det är därför viktigt att den personal som ansvarar för utbildningen föregår med gott exempel, och att de söker motverka tendenser till diskriminerande jargong eller kränkande förhållningssätt bland de totalförsvarspliktiga. Som närmare utvecklas i avsnitt 11 bör Försvarsmaktens utrednings- och åtgärdsskyldighet tillmätas stor vikt både när det gäller att motverka kränkande uppträdande och att ge den enskilde upprättelse. Detsamma gäller för myndigheternas interna arbete för en förbättrad arbetsmiljö som är fri från trakasserier och annat kränkande bemötande.</P>
<P class="p131 ft4">Totalförsvarsplikten är en skyldighet, inte en rättighet</P>
<P class="p123 ft8">Ingen har rätt att fullgöra värnplikt eller civilplikt, vare sig generellt eller på någon viss befattning. En utgångspunkt för regeringens förslag är att den som inte uppfyller författningsenliga kriterier och krav för att fullgöra värn- eller civilplikt inte heller via diskrimineringsförbudet ska kunna hävda en sådan rätt. På motsvarande sätt är det regeringens avsikt att inte heller den som tagits ut till tjänstgöring ska kunna åberopa diskrimineringsförbudet för att undgå tjänstgöring.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">272</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">När förbudet bör gälla</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit ett diskrimineringsförbud som gäller värnplikt och civilplikt och som också omfattar mönstring och annan antagningsprövning inför sådan tjänstgöring. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>har ansett att förbudet borde gälla inom hela totalförsvarsplikten, dvs. inom den allmänna tjänsteplikten. Regeringen kan konstatera att den allmänna tjänsteplikten gäller endast under s.k. höjd beredskap. Bestämmelser om höjd beredskap finns bl.a. i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap och i 13 kap. regeringsformen. Naturligtvis ska ickediskriminerande regler tillämpas även under höjd beredskap i den mån det är möjligt med hänsyn till de utomordentliga förhållanden som råder då. Det är dock lämpligt att de exceptionella förhållanden som råder under höjd beredskap hålls utanför diskrimineringslagstiftningen.</P>
<P class="p675 ft8">Remissinstanserna har i övrigt inte riktat någon särskild kritik mot kommitténs förslag till förbudets räckvidd. Regeringen ansluter sig till den inriktning som kommittén gett uttryck för. Diskrimineringsförbudet bör alltså gälla dels vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden samt inskrivning för värnplikt eller civilplikt, dels under fullgörandet av värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p554 ft5">Diskrimineringsförbudet bör gälla på så sätt att befäl och andra som ansvarar för genomförandet av grund- eller repetitionsutbildningen förbjuds att diskriminera den som är totalförsvarspliktig, dvs. den som är underordnad. Förbudet bör vidare omfatta varje situation där en militär chef för befäl över totalförsvarspliktig personal. Däremot bör – på motsvarande sätt som i arbetslivet, se avsnitt 8.1.1 – diskrimineringsförbudet inte innefatta ett förbud mot trakasserier totalförsvarspliktiga emellan.</P>
<P class="p676 ft3">Utanför förbudets räckvidd bör falla arbetsrättsliga förhållanden, situationer som kan hänföras till utbildningsverksamhet, deltagande i hemvärnet eller i frivilligorganisationer eller andra verksamheter i totalförsvaret som inte innefattas i totalförsvarsplikten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Mönstring, antagningsprövning och inskrivning</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td169"><P class="p3 ft3">Förhållandena vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning</P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">om personliga förhållanden och inskrivning för värnplikt och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kan kortfattat beskrivas enligt följande.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3"><SPAN class="ft4">Mönstringen </SPAN>är en del av den utredning om personliga förhållanden</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">som görs innan någon antas till tjänstgöring. För att en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ska kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att på begäran av</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">i första hand Totalförsvarets pliktverk skriftligen eller muntligen eller vid</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt. För sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utredning är varje svensk man som är totalförsvarspliktig skyldig att vid</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring, om det inte är uppenbart</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">att han saknar förmåga att fullgöra värnplikten eller civilplikten.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">273</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller tjugofyra år. Mönstringen sker i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro. Den omfattar medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans personliga förhållanden. En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan utredning ska utfärdas i god tid. Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar är skyldiga att till Totalförsvarets pliktverk lämna de uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma en totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p677 ft8">Efter mönstring placerar Totalförsvarets pliktverk den totalförsvarspliktige som anses ha förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt i en eller flera s.k. befattningsgrupper (som chef, specialist eller övriga) och skriver in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Utbildningsreserven består av de totalförsvarspliktiga som genomgått mönstring och befunnits ha förutsättningar för att genomföra värnplikt eller civilplikt, men som inte har skrivits in för värnplikt eller civilplikt. Bestämmelser om utbildningsreserven finns i 3 kap. 1 och 10 §§ lagen om totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p295 ft5">Det är endast den del av de totalförsvarspliktiga som behövs i Försvarsmakten i krig eller i det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap som skrivs in för tjänstgöring. Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt beslutar Totalförsvarets pliktverk att han inte är skyldig att fullgöra tjänstgöringen. Den som efter en <SPAN class="ft4">annan utredning än mönstring </SPAN>bedöms lämplig för civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgöring, dock inte för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar.</P>
<P class="p290 ft47">Den frivilliga antagningsprövningen för kvinnor <SPAN class="ft8">innebär att en kvinna som efter antagningsprövning enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning skrivits in för värnplikt är skyldig att därefter fullgöra värnplikten. Kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficerare eller under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar ska genomgå grundutbildning hos Försvarsmakten. Utbildningen ska till längd och innehåll motsvara den grundutbildning som fullgörs enligt lagen om totalförsvarsplikt. Antagning till grundutbildningen sker efter ansökan och en särskild antagningsprövning som motsvarar mönstring som beskrivits ovan.</SPAN></P>
<P class="p640 ft40">Under alla moment i det ovan beskrivna skeendet kan i princip diskriminering förekomma. Diskrimineringsförbudet bör därför omfatta samtliga moment som kan förekomma under de faser av uttagnings- och inskrivningsskeendet som är i fråga. Några exempel på diskriminering är att en enskild bemöts på ett kränkande sätt eller att beslut om vite och tvångsmedel mot den enskilde, såsom hämtning till förrättningen, fattas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna<SPAN class="ft50">. </SPAN>Kränkande eller ovidkommande uppgifter eller kommentarer med bäring på någon av diskrimineringsgrunderna i underlag med uppgifter om den enskilde individen bör också falla inom diskrimineringsförbudets</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">274</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">tillämpningsområde. Diskriminerande behandling kan också bestå av underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av handläggning och beslut.</P>
<P class="p73 ft4">Närmare om kravprofiler m.m. vid antagningsprövning m.m.</P>
<P class="p123 ft8">En utgångspunkt för värnplikten och civilplikten är att de som fullgör tjänstgöringen ska utbildas för att effektivt och med hänsyn till egen och andras säkerhet kunna utföra vissa uppgifter under de fysiska och psykiska påfrestningar som kännetecknar en krigssituation. Bedömningen av vilken särskild befattning inom värn- eller civilplikten som är lämplig sker till en del mot bakgrund av s.k. kravprofiler i vilka anges de värden som ska uppnås för en viss befattning avseende befälslämplighet, plikttjänstförmåga, längd, muskelstyrka, fysisk arbetsförmåga, syn, färgseende och hörsel. Kravprofiler fastställs av Totalförsvarets pliktverk efter förslag från Försvarsmakten och övriga myndigheter som utbildar totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p352 ft8">Det finns befattningar där det ställs mycket höga fysiska och psykiska krav (t.ex. fallskärmsjägare och röjdykare) medan kraven för andra befattningar är inriktade på färdigheter som t.ex. tekniska kunskaper (motormekaniker och systemtekniker), kunskaper inom IT (stabsassistent och programmerare) eller språkkunskaper eller andra teoretiska kunskaper (tolk och informationssoldat). För vissa befattningar ställs särskilda krav, t.ex. att den totalförsvarspliktige har viss minimilängd, är simkunnig, tål höga höjder eller trånga utrymmen, inte bär glasögon, har genomgått visst program i gymnasieskolan eller innehar viss behörighet för körkort vid inryckningen. För vissa befattningar kan sådant som defekt färgseende, mindre hörsel- eller synnedsättningar eller allergier mot rök eller damm utgöra hinder.</P>
<P class="p352 ft8">De fysiska och psykiska kravprofilerna som tillämpas när någon ska komma i fråga för tjänstgöring bygger på att den totalförsvarspliktige ska ha såväl fysisk som psykisk förmåga att utföra en angiven uppgift i krig i en befattning i totalförsvaret. I kravprofilerna fastställs den fysiska och psykiska kapacitet som anses nödvändig för att den totalförsvarspliktige ska kunna tillgodogöra sig och fullgöra grund- och repetitionsutbildningen samt – för den som krigsplaceras – fullgöra beredskapstjänstgöring. Av detta följer att det även ställs krav på att den totalförsvarspliktige under tjänstgöringen inte löper risk att skadas eller att t.ex. förvärra en lindrig hörselskada. Förutom de krav som framgår av kravprofilerna tillmäts den enskildes motivation att fullgöra värnplikt respektive civilplikt samt intresse för internationell tjänstgöring och för officersyrket betydelse vid det slutliga inskrivningsbeslutet.</P>
<P class="p128 ft5">Diskrimineringsförbudet innebär såvitt nu är av intresse att det vid tillämpning av kravprofiler är otillåtet att beakta diskrimineringsgrunderna, men det är inte regeringens avsikt att någon under åberopande av diskrimineringsförbudet ska undantas från sedvanligt tillämpade kravprofiler. Regeringens förslag bygger på att en korrekt tillämpning av dessa kravprofiler utan otillbörliga hänsynstaganden till någon av diskrimineringsgrunderna inte ska kunna ifrågasättas utifrån diskrimineringsförbudet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">275</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Särskilt om funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft5">Tjänstgöringen med värnplikt eller civilplikt ställer stora krav på fysiska eller psykiska egenskaper som personer med funktionshinder typiskt sett har svårare att uppfylla än de som inte har några funktionshinder. Samtidigt är ett funktionshinder i sig inte i alla situationer ett hinder mot att någon fullgör en meningsfull tjänstgöring. Regeringen anser därför att diskrimineringsförbudet bör gälla även för diskrimineringsgrunden funktionshinder.</P>
<P class="p675 ft8">Mönstringen och antagningen kännetecknas som nämnts av att en lämplighetsbedömning görs av den enskildes förmåga att fullgöra tjänstgöringen. Ett led i bedömningen avser den enskildes fysiska och psykiska förutsättningar för tjänstgöringen. Diskrimineringsbegreppet bygger generellt på att personer som söker samma anställning, samma utbildningsplats eller liknande kan åberopa diskrimineringsförbudet endast om de befinner sig i en med andra sökande s.k. jämförbar situation (se avsnitt 6.2). På samma sätt som gäller t.ex. i fråga om en anställning kommer ett funktionshinder att få betydelse vid antagning till och fullgörande av värnplikt och civilplikt. Det är ofrånkomligt att den som har ett funktionshinder kan ha svårare än andra att klara värnplikten eller civilplikten på ett bra sätt. Den enskilde som inte anses ha sakliga förutsättningar för att fullgöra tjänstgöringen, eller som i en konkurrenssituation med andra sökande inte kan hävda sig i antagningsprövningen, kommer inte att kunna åberopa diskrimineringsförbudet eftersom han eller hon inte är i en jämförbar situation med andra.</P>
<P class="p679 ft8">Regeringen menar således att för det fall förekomsten av ett funktionshinder menligt påverkar den fysiska eller psykiska prestationsförmågan att utföra de för verksamheten nödvändiga uppgifterna har den funktionshindrade inte de sakliga förutsättningarna för att fullgöra totalförsvarsplikt. Den funktionshindrade kan inte på ett rättvisande sätt jämföras med en annan totalförsvarspliktig som har den för en befattning relevanta förmågan och som därmed behandlas annorlunda. Att neka denne tjänstgöring, eller placera honom eller henne i viss befattning, kan då inte heller utgöra diskriminering.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Fullgörande av värnplikt och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p3 ft3">Den huvudsakliga delen av värn- och civilplikten utgörs, som tidigare</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">nämnts, av grundutbildningen och repetitionsutbildningen hos</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Försvarsmakten och andra utbildningsansvariga organisationer.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Värnplikten fullgörs hos Försvarsmakten. Civilplikten fullgörs i de</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver. Sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">bestämmelser finns i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att iaktta vissa</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">skyldigheter under tjänstgöringen. Det kan avse sådant som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">inskränkningar i den personliga friheten att förflytta sig inom landet och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">att lämna detta, att genomgå medicinska eller psykologiska</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">undersökningar, att lyda en förmans eller annan chefs order och i övrigt</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller. I särskild ordning</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">regleras totalförsvarspliktigas skyldigheter i olika avseenden, t.ex. i fråga</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">276</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<P class="p333 ft3">om klädsel, ledigheter och fritid samt de disciplinpåföljder som kan Prop. 2007/08:95 åläggas den totalförsvarspliktige som åsidosätter vad han eller hon ska</P>
<P class="p455 ft5">iaktta i tjänsten. För respektive berörd myndighet gäller tillämpnings- och tjänstgöringsföreskrifter, säkerhetsinstruktioner m.m. som närmare reglerar tjänstgöringsvillkoren för totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p335 ft5">I tjänstgöringen anses även fritid och annan tid då värn- eller civilpliktiga inte är inställda för tjänstgöring inbegripas<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det finns särskilda bestämmelser om tjänstledighet, permission och fritid för pliktpersonal i förordningen (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring. Beslut i sådana ärenden fattas vid den myndighet där tjänstgöring sker. Vid Försvarsmakten fattas beslut vid det förband eller annan enhet där den värn- eller civilpliktige tjänstgör.</P>
<P class="p348 ft3">Efter genomförd grundutbildning ska krigsplacering ske av den som har tillräckliga kunskaper och är lämpad för de krigsuppgifter som ska utföras. Krigsplacering beslutas av Totalförsvarets pliktverk och innebär placering i en befattning som i krig behövs i totalförsvaret.</P>
<P class="p335 ft5">Regeringen anser att en korrekt tillämpning av dessa bestämmelser som görs utan otillbörliga hänsynstaganden till någon av diskrimineringsgrunderna inte med framgång ska kunna ifrågasättas utifrån diskrimineringsförbudet. Trakasserier och annan diskriminering kan förekomma under alla moment i detta ovan beskrivna skeende. Diskrimineringsförbudet bör därför omfatta alla moment som tjänstgöringen består av.</P>
<P class="p335 ft5">Vad gäller händelser som inträffar under den totalförsvarspliktiges fritid eller annan ledighet bör sambandet med tjänsten i detta sammanhang vara avgörande för diskrimineringsförbudets tillämpning. Förbudet bör till exempel omfatta den situationen att trakasserier förekommer när en militär förman utövar befälsrätt över totalförsvarspliktig personal, även om detta sker utanför tjänstetiden. Förbudet bör också omfatta till exempel förhållandena vid sådan verksamhet som bedrivs av en utbildningsansvarig organisation för att tillhandahålla fritidssysselsättning för totalförsvarspliktiga, till exempel frivillig kursverksamhet vid sidan av tjänsten.</P>
<P class="p336 ft5">Några exempel på diskriminerande behandling är beslut av Försvarsmakten som innebär en utebliven förmån eller nekad ledighet eller att disciplinåtgärder eller tvångsmedel vidtas av skäl som till någon del har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminerande behandling kan också bestå av underlåtenhet att agera, omotiverat förhalande av olika åtgärder, trakasserier och annat kränkande bemötande.</P>
<P class="p658 ft3">Utanför ”fullgörande av värnplikt och civilplikt” faller utbildningsverksamhet som bedrivs av Försvarsmakten eller som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Sådan utbildning bör alltså inte omfattas av diskrimineringsförbudet för värnplikt och civilplikt. I stället bör det diskrimineringsförbud som gäller för utbildningsanordnare vara tillämpligt (se avsnitt 8.2).</P>
<P class="p340 ft3">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Särskilt om ålder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft5">Verksamheten inom totalförsvaret tar i flera avseenden hänsyn till personers ålder. Bl.a. gäller totalförsvarsplikten från det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 16 år till slutet av det kalenderår han eller hon fyller 70 år. Skyldigheten att fullgöra värnplikt gäller svenska män i åldern <NOBR>19–47</NOBR> år. Skyldigheten att mönstra för svenska män inträder det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 18 år. Om det inte finns särskilda skäl är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller 24 år. När det gäller kvinnors tjänstgöring får endast den som vid antagningsprövningen fyllt lägst 18 år och högst 24 år antas till grundutbildning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning (över 60 dagar). Om det föreligger särskilda skäl kan den övre åldersgränsen överskridas. Vad avser förmåner till totalförsvarspliktiga finns åldersgränser anknutna till närstående som förutsättning för familjepenning och bostadsbidrag. Familjebidrag i form av näringsbidrag lämnas inte för lönekostnader som avser den bidragsberättigades barn under 16 år. För barn som fyllt 16 år krävs särskilda skäl för näringsbidrag.</P>
<P class="p681 ft8">Var och en av dessa och andra förekommande åldersgränser har i de sammanhang de tillkommit ansetts berättigade, t.ex. av hänsyn till rikets</P>
<P class="p455 ft8">säkerhet eller personalförsörjningen inom försvaret. Diskrimineringskommittén anger som exempel att gränsen för mönstringspliktens upphörande – 24 år – baseras på att totalförsvarets behov av personal kan tillgodoses med en sådan övre gräns (jfr överväganden i prop. 1994/95:6). Inom totalförsvarsplikten utgår vidare <NOBR>19-årsgränsen</NOBR> för värnplikt från att underåriga inte får tas i anspråk för militärtjänstgöring med hänsyn till Barnkonventionen (jfr a. prop.). Den övre åldersgränsen för totalförsvarsplikt tar hänsyn till bl.a. hälsotillstånd och kroppskrafter hos totalförsvarspliktiga. Kommitténs överväganden ger nu inte underlag för några andra bedömningar än de som tidigare gjorts av det berättigade i förekommande åldersgränser. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att ytterligare överväga ett diskrimineringsförbud för ålder inom värnplikt och civilplikt.</P>
<P class="p682 ft4">Bestämmelser om mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män</P>
<P class="p292 ft8">Skyldigheten att mönstra inför och att fullgöra värnplikt omfattar enligt lagen om totalförsvarsplikt endast män. För civilplikt med s.k. lång utbildning gäller detsamma. Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskrimineringsförbudet inte ska utgöra hinder mot tillämpning av bestämmelser om mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män. Regeringen delar kommitténs uppfattning om att en sådan regel är lämplig. Frågan om både kvinnor och män ska åläggas mönstringsplikt, värnplikt och civilplikt eller om försvarets personalbehov ska lösas i annan ordning, är en del av ett större sammanhang som inte kan lösas i detta lagstiftningsärende. Det är därför nu lämpligast att diskrimineringslagen tydligt ger uttryck för att de bestämmelser som anger mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män inte står i</P>
<P class="p683 ft3">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">strid med diskrimineringsförbudet. Den preciseringen av tillämpningsområdet bör framgå av lagtexten.</P>
<P class="p77 ft8">Som Diskrimineringskommittén framhåller är dessa bestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt förenliga med 2 kap. 16 § regeringsformen.</P>
<P class="p77 ft40">Att endast män är skyldiga att fullgöra värnplikt är vidare förenligt med <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> principer om likabehandling mellan kvinnor och män. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> tog i <NOBR><SPAN class="ft50">Dory-</SPAN>målet</NOBR> ställning till förhållandet mellan nationella bestämmelser som föreskriver skyldigheter i fråga om värnplikt och gemenskapsrätten. Domstolen fastslog att en medlemsstats beslut att organisera det militära försvaret genom att ålägga endast män att fullgöra värnplikt är en fråga som medlemsstaten ensam förfogar över (mål <NOBR>C-186/01</NOBR> Alexander Dory mot Förbundsrepubliken Tyskland, REG 2003, s. <NOBR>I-2479,</NOBR> Celex 62001J0186).</P>
<P class="p650 ft4">Särbestämmelsen om anslutning till visst religiöst samfund</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 10 kap. 8 § 2 lagen om totalförsvarsplikt gäller att Totalförsvarets pliktverk i särskilda fall får besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen har visat sig ha betydelse för</P>
<P class="p72 ft5">t.ex. medlemmar i samfundet Jehovas Vittnen. Diskrimineringskommittén har föreslagit att särbestämmelsen ska upphävas. Kommittén menar att bestämmelsen ger uttryck för särbehandling på religiös grund som inte är förenlig med huvudregeln om diskrimineringsförbud. <SPAN class="ft4">Totalförsvarets pliktverk </SPAN>anser att särbestämmelsen är viktig och att den bör finnas kvar.</P>
<P class="p128 ft5">Regeringen kan konstatera att försvaret på senare år genomgått stora förändringar och att en förnyelseprocess alltjämt pågår. Det är i den situationen inte meningsfullt att nu upphäva särbestämmelsen om att anslutning till visst religiöst samfund kan befria från värnplikt eller civilplikt. För att det klart ska framgå att tillämpning av den bestämmelsen är förenlig med diskrimineringsförbudet, bör det anges direkt i lagtexten.</P>
<P class="p120 ft4">Möjligheten för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt</P>
<P class="p684 ft5"><SPAN class="ft4">Totalförsvarets pliktverk </SPAN>har föreslagit att förbudet mot könsdiskriminering inte ska gälla behandling som är ett led i strävan att främja lika möjligheter att genomföra värnplikt och civilplikt oavsett kön. Bakgrunden är regeln i 1994 års lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning (se ovan under Bakgrund). Den regeln innebär att en kvinna ska antas till grundutbildning om hon är lika lämpad att genomgå denna som de män som enligt lagen om totalförsvarsplikt skrivs in för värnplikt eller sådan civilplikt.</P>
<P class="p614 ft8">Regeringen anser för sin del att det är en fördel för totalförsvaret som helhet om fler kvinnor än i dag tjänstgör på skilda nivåer och i skilda befattningar. Den nuvarande ordningen bör därför bestå. För att ingen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">279</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="p280dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395280x1.jpg/" id="p280img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">tvekan ska uppstå om att möjligheten för kvinnor att fullgöra värnplikt Prop. 2007/08:95 eller civilplikt enligt 1994 års lag är förenlig med diskrimineringsförbudet bör det framgå direkt av lagtexten att diskrimineringsförbudet inte utgör hinder mot tillämpning av bestämmelserna om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller</P>
<P class="p685 ft3">civilplikt enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">8.11</SPAN><SPAN class="ft68">Offentlig anställning</SPAN></P>
<P class="p444 ft3">Regeringens förslag: Diskriminering är förbjuden även i andra fall än de som avses i lagens diskrimineringsförbud enligt avsnitten 8.2– 8.10, när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning</P>
<P class="p686 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller</SPAN></P>
<P class="p687 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft46">på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med</SPAN></P>
<P class="p486 ft3">ålder.</P>
<P class="p688 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens såvitt avser den som helt eller delvis omfattas av lagen om offentlig anställning. Kommittén har dock använt benämningen ”anställd i allmän tjänst” och uttrycket ”går allmänheten till handa”. Kommittén har därutöver föreslagit att diskriminering ska vara förbjuden också för den som har ett allmänt uppdrag.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft5">och </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft5">är principiellt positiva till förslagen, men tillägger att ett generellt förbud mot diskriminering inom offentlig verksamhet gör många av de mer specifika och detaljerade diskrimineringsförbuden som rör övriga samhällslivet överflödiga. </SPAN>Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning <SPAN class="ft5">– välkomnar förslaget men föreslår att bestämmelsen ska ta sikte på verksamhetens ansvar och inte det personliga ansvaret för den som är anställd eller förtroendevald.</SPAN></P>
<P class="p146 ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft5">finner det oklart vad förslaget har för innebörd och anser att det på förevarande underlag måste avstyrkas eller beredas ytterligare. Även </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft5">anser att förslagets innebörd är oklar varför det bör utgå eller i vart fall förtydligas. </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft5">konstaterar att det i fråga om varor, tjänster och bostäder redan i dag finns en dubbelreglering på så sätt att både ett straffrättsligt och ett civilrättsligt diskrimineringsförbud finns. Verket har svårt att förstå hur man genom kommitténs förslag kommer till rätta med de problem som dubbelregleringen innebär.</SPAN></P>
<P class="p689 ft8"><SPAN class="ft47">Umeå kommun </SPAN>anför – angående den del av förslaget som gäller allmänt uppdrag – att en kommun inte bör kunna göras ansvarig för enskilda förtroendevaldas uttalanden, särskilda yttranden, reservationer etc. Kommunen menar vidare att det inte heller är önskvärt att det införs</P>
<P class="p71 ft3">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">regler som riskerar att inkräkta på enskilda ledamöters rätt att ha en avvikande åsikt i en kontroversiell fråga eller att sprida ett politiskt budskap.</P>
<P class="p80 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>finns det inte anledning att utesluta möjligheten till positiv särbehandling inom dessa områden eftersom det är svårt att förutse alla situationer där behovet kan uppkomma.</P>
<P class="p303 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Regeringsformen</P>
<P class="p123 ft8">Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen (RF) ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde. Vidare ska det allmänna dels verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, dels motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.</P>
<P class="p128 ft3">I 1 kap. 9 § RF anges att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.</P>
<P class="p94 ft4">Brottsbalken</P>
<P class="p92 ft8">I 16 kap. 9 § brottsbalken föreskrivs att en näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom tillhanda på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för <SPAN class="ft47">olaga diskriminering </SPAN>till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs om näringsidkare gäller även den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag. För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra. Även den som på i bestämmelsen angivet sätt diskriminerar någon på grund av dennes homosexuella läggning döms för olaga diskriminering.</P>
<P class="p360 ft40">I 20 kap. 1 § brottsbalken stadgas att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för <SPAN class="ft50">tjänstefel </SPAN>till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar. Om ett brott som avses i första</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">281</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, ska dömas för <SPAN class="ft47">grovt tjänstefel </SPAN>till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap. Bestämmelsen om tjänstefel ska inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.</P>
<P class="p120 ft4">Lagen om offentlig anställning</P>
<P class="p92 ft40">I lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos i första hand riksdagen och dess myndigheter samt hos myndigheterna under regeringen. Vissa bestämmelser i lagen gäller även arbetstagare hos kommuner, landsting och kommunalförbund. Lagen gäller inte statsråden, riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare, eller arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning. För justitiekanslern, justitieråden och regeringsråden gäller endast vissa bestämmelser i lagen (de som avser bedömningsgrunder vid anställning, bisysslor, arbetskonflikter, interimistiskt beslut och vissa undantag från lagen [1976:580] om medbestämmande i arbetslivet). Lagens föreskrifter om disciplinansvar gäller slutligen inte dem som kan meddelas disciplinpåföljd enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m., för förseelser som omfattas av den lagen, hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin yrkesutövning står under Socialstyrelsens tillsyn, för sådana förseelser i denna yrkesutövning som ska prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller veterinärer för sådana förseelser i yrkesutövningen som ska prövas av Veterinära ansvarsnämnden.</P>
<P class="p412 ft5">Av bestämmelserna i 14 och 15 §§ LOA om tjänsteförseelse och disciplinpåföljder följer att en arbetstagare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen, får meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa, får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd får inte meddelas en arbetstagare för att han har deltagit i en strejk eller i en därmed jämförlig stridsåtgärd. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.</P>
<P class="p131 ft4">Skadeståndslagen</P>
<P class="p92 ft40">Skadeståndslagen (1972:207) innehåller i 3 kap. bestämmelser om skadeståndsansvar för arbetsgivare och det allmänna. Enligt 3 kap. 2 § ska den som har arbetstagare i sin tjänst ersätta bl.a. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten. Härmed avses att arbetstagaren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">282</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">allvarligt kränker någon genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära.</P>
<P class="p77 ft45">Enligt 3 kap. 3 § gäller vidare att staten eller en kommun ska ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid ska särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades.</P>
<P class="p452 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Det allmänna ska gå före med gott exempel</P>
<P class="p92 ft8">Genom de förslag till diskrimineringsförbud och andra åtgärder mot diskriminering som regeringen lägger fram i detta lagstiftningsärende ökar det författningsfästa skyddet mot diskriminering väsentligt. De nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder tillkommer och andra, redan välkända diskrimineringsgrunder såsom kön och funktionshinder får ett utökat tillämpningsområde, även på nya samhällsområden. Diskriminering kommer när de nya reglerna trätt i kraft att vara förbjudet över en stor del av samhällslivet. Detta gäller inte minst offentlig verksamhet. Här kan hänvisas till</P>
<P class="p690 ft8">diskrimineringsförbuden som gäller utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitiken, start eller bedrivande av näringsverksamhet,</P>
<P class="p93 ft8">yrkesbehörighet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, studiestöd samt värnplikt och civilplikt. Alla dessa samhällsområden är väsentligen uttryck för offentlig verksamhet.</P>
<P class="p353 ft8">All offentlig verksamhet där företrädare för det allmänna har kontakt med eller på annat sätt agerar i förhållande till enskilda faller dock inte under dessa diskrimineringsförbud. Enligt regeringens mening är det en brist. Ett diskrimineringsförbud som särskilt tar sikte på hur anställda i offentlig verksamhet bemöter enskilda är en viktig markering av det allmännas avståndstagande från diskriminering. Det kan också antas ha stor praktisk betydelse och bidra till ökat förtroende för det allmänna och ökad samhörighet i samhället.</P>
<P class="p691 ft4">Ett diskrimineringsförbud som kompletterar övriga förbud i diskrimineringslagen</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit ett diskrimineringsförbud som ska gälla personer som är anställda i allmän tjänst och de som innehar allmänna uppdrag. Detta syftar i huvudsak på statligt och kommunalt anställda samt politiskt förtroendevalda. Det föreslagna diskrimineringsförbudet kompletterar de andra diskrimineringsförbuden i lagen på så sätt att bemötande av en företrädare för det allmänna som inte fångas upp av något av de andra diskrimineringsförbuden, faller under tillämpningsområdet för denna förbudsregel.</P>
<P class="p90 ft3">Enligt regeringens mening finns det skäl att komplettera diskrimineringsförbuden i den nya lagen med ett särskilt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">283</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<P class="p137 ft3">diskrimineringsförbud som gäller hur företrädare för det allmänna Prop. 2007/08:95 uppträder mot och bemöter allmänheten. Medan de andra förbudsreglerna tar sikte på viss verksamhet – såsom arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, hälso- och sjukvården eller socialtjänsten – bör den kompletterande bestämmelsen generellt ta sikte på offentlig förvaltnings</P>
<P class="p526 ft8">kontakter med enskilda. Genom en bestämmelse som är utformad på detta sätt omfattas skilda typer av statlig och kommunal verksamhet som inte särskilt pekas ut i andra diskrimineringsförbud i lagen.</P>
<P class="p147 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p113 ft5">Diskrimineringskommittén har inte föreslagit något förbud mot åldersdiskriminering. Regeringen kan konstatera att det är oklart vad ett sådant diskrimineringsförbud skulle innebära. Det finns därmed inte underlag för att nu gå fram med ett förslag till ett sådant diskrimineringsförbud. Regeringen avser att återkomma i frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p142 ft3">Tills vidare bör alltså diskrimineringsförbudet avse de andra diskrimineringsgrunderna (se avsnitten <NOBR>7.2–7.7).</NOBR></P>
<P class="p54 ft4">Vilka som bör omfattas av diskrimineringsförbudet</P>
<P class="p234 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att diskrimineringsförbudet ska gälla ”den som innehar allmän tjänst”. Den beteckningen är hämtad från straffstadgandet om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken där det huvudsakligen syftar på personer med anställning hos stat, kommun eller landsting. Regeringen anser att denna avgränsning till person är en lämplig utgångspunkt. Att det civilrättsliga diskrimineringsförbudet språkligt knyter an till brottsbalksregeln har dock knappast någon större betydelse, i synnerhet eftersom en fullständig symmetri mellan den straffrättsliga respektive den civilrättsliga regleringen nu ändå inte uppnås (jfr strax nedan om allmänt uppdrag).</P>
<P class="p145 ft8">Ett annat och mer modernt sätt att uttrycka den avsedda personkretsen är att tala om den som helt eller delvis omfattas av lagen om offentlig anställning (LOA). Av reglerna om LOA:s tillämpningsområde följer sedan den personkrets som det särskilda diskrimineringsförbudet gäller för. En sådan avgränsning skulle innebära att förbudet gäller anställda vid riksdagen och dess myndigheter, myndigheterna under regeringen och hos kommuner, landsting och kommunalförbund, med undantag för dem som LOA:s tillämpningsområde inte gäller för. Undantagna är därigenom riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare samt arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning. Anställda hos bolag och stiftelser som är privaträttsliga subjekt men som har staten eller kommuner som ägare eller stiftare omfattas inte av LOA och därmed inte heller av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p239 ft3">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft8">Enligt Diskrimineringskommitténs förslag ska diskrimineringsförbudet gälla när arbetstagaren ”går allmänheten tillhanda”. Att gå någon tillhanda är ett uttryck som används i brottsbalken för att uttrycka i första hand vilka villkor en näringsidkare tillämpar mot kunder, klienter etc., eller hur han eller hon i sin verksamhet bemöter personer. Här innefattas t.ex. uttalanden, åtbörder och faktiskt handlande men också passivitet såsom att låta någon vänta obefogat länge på betjäning.</P>
<P class="p348 ft3">Regeringen anser även på denna punkt att ett mera modernt språkbruk är att föredra. Förbudet bör gälla, till en början när den som omfattas av det särskilda diskrimineringsförbudet bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp. Den formuleringen är hämtad från förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p339 ft8">Anställda hos myndigheter har en generell serviceskyldighet enligt förvaltningslagen och sekretesslagen (1980:100). De avseenden i vilka myndigheternas serviceskyldighet enligt förvaltningslagen gäller kan lämpligen bilda ramen för när diskrimineringsförbudet ska vara tillämpligt. Enligt förvaltningslagen ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom eller henne till rätta. Myndigheterna ska också ta emot besök och telefonsamtal från enskilda och se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt.</P>
<P class="p348 ft8">I första hand bör diskrimineringsförbudet inriktas på hur staten och kommunerna genom sina representanter i den angivna typen av situationer bemöter allmänheten. Avsikten är att diskrimineringsförbudet ska ta sikte på formella eller informella kontakter mellan myndigheternas anställda och enskilda fysiska personer, t.ex. vid telefonsamtal, besök vid en myndighet eller en kommun etc. Juridiska personer kan inte åberopa diskrimineringsförbuden i lagen (se avsnitt 5.5). Arbetstagarens uppträdande och språkbruk vid sådant som rådgivning, information, utlämnande av allmän handling eller expediering av fattade beslut är några exempel på vad som avses. Förbudet bör däremot inte gälla innehållet i råden eller informationen, eller vilken bedömning i sak som gjorts vid utlämnade av allmän handling. Om arbetstagaren hos myndigheten vägrar t.ex. att lämna ut en handling eller att svara i telefon av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, och detta medför att någon missgynnas, är dock diskrimineringsförbudet tillämpligt.</P>
<P class="p448 ft8">Diskrimineringsförbudet bör vara ett särskilt förbud mot att företrädare för statliga och kommunala myndigheter diskriminerar allmänheten. Det är av stor vikt för allmänhetens förtroende för det allmänna att det i den här typen av mer eller mindre vardagliga och tillfälliga kontakter inte förekommer t.ex. trakasserier eller skillnader i service.</P>
<P class="p692 ft3">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Andra kontakter med allmänheten</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8">Att diskrimineringsförbudet föreslås gälla arbetstagare med offentlig anställning i den huvudsakliga meningen statliga och kommunala anställningar, innebär att anställda i skilda typer av kommunal och landstingskommunal verksamhet och hos olika statliga myndigheter omfattas av förbudet. Några exempel på anställda vid myndigheter som kommer att omfattas och som typiskt sett har frekventa kontakter med allmänheten är anställda hos Kronofogdemyndigheten, i den kommunala servicen – t.ex. socialtjänsten och skolverksamhet – Försäkringskassan, polisen, åklagare, domstolarna och Tullverket.</P>
<P class="p693 ft5">Avsikten är att diskrimineringsförbudet ska gälla den anställdes uppträdande och språkbruk, men inte sådant som hur han eller hon tolkar och tillämpar en bestämmelse eller över huvud taget bedömningar som görs eller åtgärder som han eller hon vidtar för att fullgöra åligganden som följer av anställningen. (Jfr också strax nedan om felaktig myndighetsinformation.)</P>
<P class="p694 ft8">Att exempelvis Kronofogdemyndigheten, polisen, tullen eller annan myndighet ingriper för att förebygga eller förhindra brott eller på annat sätt agerar i enlighet med sina uppdrag kan inte anses innefattas i att ”bistå allmänheten med upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp”. Likväl innebär den typen av tjänsteåligganden sådana kontakter med allmänheten som bör omfattas av förbudet. Det föranleder att diskrimineringsförbudet formuleras på så sätt att även andra kontakter med enskilda än upplysningar, vägledning, råd etc. omfattas. En precisering till vad som förekommer ”i anställningen” bör göras för att inte diskrimineringsförbudet ska omfatta hur arbetstagaren uppträder på fritiden eller annars när han eller hon inte är i tjänst.</P>
<P class="p695 ft3">Avsikten är inte att diskrimineringsförbudet ska lägga några nya skyldigheter på enskilda arbetstagare utöver vad som redan får anses gälla, men förbudet gör det tydligare att ett diskriminerande språkbruk eller kränkande handlingssätt inte är acceptabelt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p3 ft4">Domar, beslut och utslag m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td169"><P class="p3 ft3">Innehållet i domar, beslut, utslag eller liknande som en domstol eller en</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">förvaltningsmyndighet, en kommun, ett landsting etc. fattar som ett</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utflöde av sin verksamhet bör inte omfattas av diskrimineringsförbudet.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Detsamma gäller t.ex. skiljaktiga meningar eller reservationer eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p3 ft3">motsvarande, t.ex. i ett kommunalt</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p482 ft3">beslut. Varken uttrycket</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">”upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp” i förbudsregeln</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">eller ”på annat sätt har kontakter med allmänheten” är avsett att uppfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">som att det omfattar domar, beslut och utslag m.m. Om exempelvis ett</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">beslut i ett skatteärende går någon emot är det inte regeringens avsikt att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbudet ska kunna åberopas för att beslutet ska</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ogiltigförklaras eller ändras eller för att den enskilde ska få</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsersättning. Om ett beslut är felaktigt i betydelsen att en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">författning tillämpats i strid med sitt innehåll eller liknande, kan beslutet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ändras efter överklagande. Det diskriminerande moment som kan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">förekomma i fråga om beslutets innehåll kan endast beivras om något av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p3 ft3">de andra diskrimineringsförbuden i den</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p482 ft8">nya diskrimineringslagen är</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">286</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">tillämpligt. Om till exempel ett beslut om visst tillstånd eller viss registrering ifrågasätts ur ett diskrimineringsperspektiv får det prövas enligt de diskrimineringsförbud i lagen som gäller start eller bedrivande av näringsverksamhet eller yrkesbehörighet om själva beslutet i sig utgör diskriminering (se avsnitt 8.4). Vad som kan ha förekommit under handläggningen vid en förvaltningsmyndighet – t.ex. när en ansökan lämnades in till myndigheten – kan däremot träffas av det nu aktuella diskrimineringsförbudet. Om, således, ett beslut tillkommit under diskriminerande omständigheter kan t.ex. kränkande kommentarer eller trakasserier som förekommit under själva handläggningen utgöra diskriminering i strid med detta förbud.</P>
<P class="p400 ft4">Särskilt om viss kommunal verksamhet</P>
<P class="p92 ft8">Kommuner och landsting har i inte obetydlig utsträckning frihet att välja driftsform för sin verksamhet. Det föreslagna diskrimineringsförbudet träffar – när det gäller det kommunala området – de personer som har anställning i en kommun, i ett landsting eller i ett kommunalförbund. Den som är anställd i ett företag som ägs av kommunen omfattas inte. Inte heller omfattas de som är anställda i ett privat företag som genom entreprenadavtal utför verksamhet åt en kommun, eller åt ett landsting eller kommunalförbund. Avgränsningen till den som helt eller delvis omfattas av lagen om offentlig anställning innebär alltså att delar av vad som för en utomstående kan uppfattas som ”kommunal verksamhet” faller utanför förbudets räckvidd. Detta är en oundviklig följd av den variation av driftsformer som förekommer på det kommunala området. Men det betyder inte att stora eller viktiga delar av den kommunala verksamheten faller utanför diskrimineringslagens tillämpningsområde. En hel del av den kommunala verksamhet som lagts ut på entreprenad eller liknande till en privat utförare kommer att omfattas av andra diskrimineringsförbud i den föreslagna lagen. Således omfattas t.ex. utbildning, bostäder och olika typer av tjänster och hälso- och sjukvård av andra förbudsparagrafer (se 2 kap. 5, 12 och 13 §§ i lagen). Regeringen avser ändå att överväga om det finns skäl att ur denna synvinkel i ett senare skede komplettera eller på något annat sätt förstärka diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p475 ft4">Huvudmannen bör bära ersättningsansvaret</P>
<P class="p92 ft40">I kommitténs förslag gäller diskrimineringsförbudet för den enskilde arbetstagaren. Det är den anställde personligen som förbjuds att trakassera eller på annat sätt diskriminera någon. Kommittén har inte närmare utvecklat vem som ska bära ett eventuellt ersättningsansvar, men som förslaget får uppfattas ska en talan om diskrimineringsersättning väckas mot den som har den enskilde anställde i sin tjänst. Fråga är alltså om ett principalansvar. <SPAN class="ft50">Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning </SPAN>har som sin mening anfört att bestämmelsen ska ta sikte på verksamhetens ansvar och inte det personliga ansvaret för den som är anställd. Regeringen delar den uppfattningen. Som närmare framgår av avsnitt 13.1 föreslår regeringen att den som bryter mot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">287</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">diskrimineringsförbuden ska betala s.k. diskrimineringsersättning för den kränkning som diskrimineringen innebär. Ersättningsansvaret i fråga om det nu aktuella diskrimineringsförbudet bör utformas på samma sätt som hur motsvarande frågor löses i diskrimineringslagen i övrigt, nämligen så att arbetsgivaren svarar för de eventuella ersättningar som kan komma att dömas ut. I förekommande fall innebär detta ett ersättningsansvar för staten, en kommun, ett landsting osv. Frågor om diskrimineringsersättning och ersättning för ekonomiskt skada behandlas vidare i avsnitt 13.1.</P>
<P class="p439 ft4">Förhållandet till brottsbalken, skadeståndslagen och LOA</P>
<P class="p74 ft3">Några remissinstanser har pekat på vikten av att dubbelreglering undviks. Regeringen delar uppfattningen att det inte är önskvärt att en arbetstagares handlingssätt leder till påföljder både enligt diskrimineringslagen, brottsbalken, skadeståndslagen och LOA. Det är naturligtvis inte heller önskvärt att berörda tillsyns- eller</P>
<P class="p93 ft8">kontrollmyndigheter, såsom polis, åklagare och Diskrimineringsombudsmannen, belastas med samtidiga utrednings- eller tillsynsuppgifter. Enligt regeringens bedömning är dock det föreslagna diskrimineringsförbudets relation till bestämmelserna om tjänstefel i brottsbalken, skadeståndslagen respektive disciplinpåföljder till följd av tjänsteförseelse enligt LOA inte av den arten att det kan bedömas finnas någon mer påtaglig risk för särskilda olägenheter. Detsamma gäller när diskrimineringsförbudet ställs i relation till andra bestämmelser i brottsbalken som kan aktualiseras i sammanhanget, t.ex. straffstadgandena om förtal, förolämpning, sexuellt ofredande och olaga diskriminering.</P>
<P class="p353 ft8">När det gäller förhållandet mellan diskrimineringsförbudet och brottsbalksbestämmelserna kan för det första noteras att diskrimineringsförbudet inte har någon straffrättslig sanktion. Det är inte helt ovanligt att bestämmelser med straffrättsliga respektive civilrättsliga påföljder sammanfaller eller samverkar på ett sätt som kan uppfattas som dubbelreglering. Ett näraliggande exempel på en sådan situation är förhållandet mellan straffbestämmelsen om olaga diskriminering i brottsbalken och diskrimineringsförbudet som rör varor, tjänster och bostäder i den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering.</P>
<P class="p302 ft40">I fråga om de påföljder som kan göras gällande vid tillämpning av diskrimineringsförbudet, brottsbalken respektive LOA står det klart att ett eventuellt ersättningsansvar till följd av diskriminering i strid med det föreslagna förbudet inte drabbar den arbetstagare som orsakat diskrimineringen (se nyss ovan). Det är huvudmannen – staten, en kommun etc. – som blir skyldig att betala diskrimineringsersättning. Inte heller kommer arbetstagarens arbetsgivare att löpa någon risk för olägenheter av en överlappande reglering. Skadeståndslagen är i princip subsidiär till diskrimineringslagens ersättningsregler. Enligt 1 kap. 1 § skadeståndslagen tillämpas lagen om ej annat är särskilt föreskrivet. Normalt kommer ersättningsmöjligheterna enligt diskrimineringslagen att vara förmånligare för den skadelidande än de som följer av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">288</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">skadeståndslagen, och det finns då inte skäl att åberopa skadeståndslagens bestämmelser.</P>
<P class="p80 ft5">Ett straff enligt brottsbalken eller en disciplinpåföljd i enlighet med reglerna i LOA riktas däremot mot arbetstagaren, men den ordningen är inte en följd av det föreslagna diskrimineringsförbudet. Inget hindrar – och bör inte heller hindra – att ett anspråk på diskrimineringsersättning riktas mot huvudmannen samtidigt som den enskilde åtalas med stöd av bestämmelser i brottsbalken eller utsätts för ett disciplinärt förfarande enligt LOA.</P>
<P class="p353 ft8">Det är dock inte troligt att en parallell tillämpning av de olika regelverken blir aktuell särskilt ofta. Tillämpningsområdena för de olika regleringarna sammanfaller bara delvis. Det föreslagna diskrimineringsförbudet har en väsentligt mer omfattande räckvidd än vad som gäller tjänstefelsbestämmelsen i brottsbalken respektive reglerna i skadeståndslagen och LOA. Diskrimineringsförbudet avser upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till och kontakter med allmänheten. Brottsbalksregeln om tjänstefel avser uppsåtlig eller oaktsam handling eller underlåtenhet vid myndighetsutövning. Brottsbalksregeln är alltså snävare än diskrimineringsförbudet i det avseendet. Å andra sidan är diskrimineringsförbudet snävare än straffbestämmelsen i ett annat hänseende. Medan straffregeln gäller åsidosättande av ”vad som gäller för uppgiften” generellt, är diskrimineringsförbudet inskränkt till att avse obehöriga hänsyn till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det är en väsentlig precisering av förbudets räckvidd.</P>
<P class="p360 ft40">I fråga om diskrimineringsförbudets förhållande till bestämmelserna om disciplinpåföljder i LOA är den mest påtagliga skillnaden den som har sin utgångspunkt i att LOA:s regler är en arbetsrättslig reglering som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt LOA kan en disciplinpåföljd bli aktuell när en arbetstagare åsidosätter sina skyldigheter i anställningen. Diskrimineringsförbudet har helt andra utgångspunkter – det avser arbetstagarens uppträdande i förhållande till utomstående. Under alla omständigheter bör beaktas att diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen avser upprättelse och ersättning för skada som vållats genom brott i förhållande till regler om mänskliga rättigheter. De andra reglerna som ovan berörts har inte den bakgrunden. Det är rimligt att diskrimineringsförbudets särskilda karaktär avspeglas också på så sätt att diskrimineringslagen innehåller särskilda ersättningsbestämmelser som enskilda kan åberopa jämte andra förekommande regleringar i t.ex. brottsbalken och skadeståndslagen.</P>
<P class="p439 ft4">Särskilt om felaktig myndighetsinformation</P>
<P class="p92 ft8">Förslaget till diskrimineringsersättning avser inte att kompensera för skador som uppkommer på grund av att ett råd eller någon information som en här aktuell arbetstagare lämnar till en enskild är felaktig. Skyldighet att ersätta sådana skador följer av bl.a. skadeståndslagens regler. Om det förutom felet har förekommit en kränkning i form av diskriminering vid samma tillfälle bör det vara möjligt att vid sidan av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">289</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">skadeståndet för den skada felet orsakat få diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen.</P>
<P class="p73 ft4">Allmänt uppdrag</P>
<P class="p74 ft5">Diskrimineringskommittén har vid sidan av förslaget till förbud som gäller ”allmän tjänst” föreslagit att diskrimineringsförbudet ska omfatta även ”den som har ett allmänt uppdrag”. Här åsyftas politiskt valda förtroendemän, såsom riksdagsledamöter och ledamöter i kommunala eller landstingskommunala församlingar. Bl.a. <SPAN class="ft4">Umeå kommun </SPAN>har haft invändningar mot förslaget.</P>
<P class="p128 ft3">Regeringen anser att det inte finns skäl att gå vidare med kommitténs förslag i denna del. Frågor om yttrandefrihet och fri och öppen politisk debatt bör inte regleras i diskrimineringslagen. Det demokratiska systemet bör bygga i första hand på att enskilda ledamöter svarar inför väljarna för sina åsikter och uttalanden. Ytterst finns också det straffrättsliga ansvaret för sådant som bedöms som olaga diskriminering eller andra brott.</P>
<P class="p96 ft4">Undantag för kön?</P>
<P class="p92 ft8">Enligt <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>finns det inte anledning att utesluta möjligheten till positiv särbehandling inom dessa områden eftersom det är svårt att förutse alla situationer där behovet kan uppkomma. Vad ett sådant undantag närmare skulle innebära har inte utvecklats i yttrandet. Regeringen menar för sin del att det inte kan komma i fråga att införa en allmän lagfäst princip om att myndighetsföreträdare generellt ska bemöta kvinnor mer förmånligt än män eller vice versa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">290</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="p291dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395291x1.jpg/" id="p291img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p696 ft1"><SPAN class="ft22">9</SPAN><SPAN class="ft94">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</SPAN></P>
<P class="p697 ft5">Regeringens förslag: Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p698 ft3">Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik, eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p699 ft5">Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p700 ft8">Om en myndighet eller en organisation som omfattas av det diskrimineringsförbud som gäller i fråga om värnplikt och civilplikt får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig i samband med mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p701 ft3">Skyldigheten gäller dock inte trakasserier som har samband med ålder.</P>
<P class="p414 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I kommitténs förslag saknas dock tillägget att det i arbetslivet ska vara fråga om trakasserier ”av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren”. Kommittén har föreslagit att åtgärds- och utredningsskyldigheten ska gälla för den ”myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga” i fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier som förekommit ”i samband med värnplikten eller civilplikten”. Kommitténs lagförslag i fråga om värnplikt och civilplikt har vidare en annan redaktionell utformning; omfattningen av utrednings- och åtgärdsskyldigheten är dock densamma, dvs. undantag görs för trakasserier som har samband med ålder.</P>
<P class="p491 ft3">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som yttrat sig är positiva till kommitténs förslag, däribland <SPAN class="ft4">Barnombudsmannen</SPAN>, <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Advokatsamfund</SPAN>. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>invänder att det är oklart om bestämmelsen om arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet avseende trakasserier ”i samband med arbetet” även ska omfatta trakasserier från någon som inte är anställd hos arbetsgivaren. Enligt <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) </SPAN>bör arbetsgivarens utredningsskyldighet omfatta alla personer som utför något slags arbete på en arbetsplats. DO anser också att skolans skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska gälla även om det rör en situation när en lärare och elev träffas privat. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anser att arbetsgivarens utredningsskyldighet även ska gälla arbetssökande. HomO önskar även ett förtydligande av hur diskrimineringsförbudet i fråga om värnplikt och civilplikt förhåller sig till utrednings- och åtgärdsskyldigheten under den totalförsvarspliktiges fritid.</P>
<P class="p702 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">De arbetsrättsliga diskrimineringslagarna</P>
<P class="p92 ft8">Arbetsgivarens skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier regleras i dag i 22 a § jämställdhetslagen (1991:433), 13 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 9 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder respektive 8 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Enligt dessa bestämmelser ska en arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av en annan arbetstagare utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Om arbetsgivaren underlåter att göra detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.</P>
<P class="p352 ft8">Skyldigheten i jämställdhetslagen omfattar trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetstagares värdighet. Skyldigheten i 1999 års lagar omfattar trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder respektive sexuell läggning. Liksom i jämställdhetslagen ska trakasserierna ha bestått av ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares värdighet.</P>
<P class="p128 ft3">Skyldigheten för arbetsgivare att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier gäller även när den som utan att vara anställd på en arbetsplats fullgör yrkespraktik där eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller själv påstås ha trakasserat någon.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">292</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Utbildningsområdet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft5">Enligt 6 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan ska en högskola som får kännedom om att en student anser sig ha blivit utsatt för sådana trakasserier som avses i 4 § i lagen utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. I 4 § definieras trakasserier som ett uppträdande som kränker en students eller en sökandes värdighet i högskolestudierna, om uppträdandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller könstillhörighet eller är av sexuell natur. Om en högskola åsidosätter sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier mot studenter kan huvudmannen för högskolan bli skadeståndskyldig. Bestämmelsen om utrednings- och åtgärdsskyldighet i lagen om likabehandling av studenter är till stor del utformad efter förebild från de arbetsrättsliga bestämmelserna.</P>
<P class="p703 ft8">I 8 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever finns också en bestämmelse om åtgärds- och utredningsskyldighet. Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. I 2 § definieras trakasserier som ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Om skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot sådana trakasserier åsidosätts kan huvudmannan för verksamheten bli skadeståndsskyldig.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td201"><P class="p3 ft4">Värnplikt och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td169"><P class="p3 ft3">Enligt 7 kap. 6 § förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt ska</P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Affärsverket svenska kraftnät vidta åtgärder för att förebygga och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">förhindra att den som tjänstgör med stöd av lagen (1994:1809) om</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">totalförsvarsplikt utsätts för ett uppträdande som kränker hans eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">hennes integritet om uppträdandet har samband med personens</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">könstillhörighet eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier),</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">personens etniska tillhörighet (etniska trakasserier) eller personens</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sexuella läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning). Åtgärderna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ska vidtas i samarbete med Totalförsvarets pliktverk och</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Försvarshögskolan samt, då det bedöms lämpligt, i samråd med</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft5">ombudsmännen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p38 ft5">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p3 ft5">diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p482 ft8">Försvarsmakten,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Affärsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">svenska kraftnät ska vidare sörja för totalförsvarspliktigas arbetsmiljö i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td202"><P class="p3 ft3">bl.a. psykosocialt</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft3">hänseende</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p1 ft3">i enlighet med</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p482 ft7">arbetsmiljölagens</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">293</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">bestämmelser och de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Förordningen om totalförsvarsplikt saknar bestämmelser om skadestånd som påföljd vid underlåtenhet att ingripa mot trakasserier.</P>
<P class="p151 ft3">Enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. kan en totalförsvarspliktig som gör sig skyldig till trakasserier mot någon annan totalförsvarspliktig bli föremål för disciplinpåföljd eller åtalsanmälan.</P>
<P class="p120 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Begreppen trakasserier och sexuella trakasserier</P>
<P class="p123 ft8">Samtliga nuvarande diskrimineringslagar innehåller bestämmelser som reglerar skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Vilka former av trakasserier som åsyftas är olika i de olika lagarna beroende på vilken eller vilka diskrimineringsgrunder som omfattas av lagen i fråga. Själva definitionen av begreppet trakasserier skiljer sig också åt i de olika lagarna med avseende på lagarnas respektive tillämpningsområden. I jämställdhetslagen respektive 1999 års lagar avses ett uppträdande ”i arbetslivet” och i lagen om likabehandling av studenter ett uppträdande ”i högskolestudierna”.</P>
<P class="p302 ft8">Som framgår i avsnitt 6.4 föreslår regeringen i den nya diskrimineringslagen följande generella definitioner av begreppen trakasserier respektive sexuella trakasserier. Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det bör i sammanhanget framhållas att sexuella trakasserier i sak är något annat än trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier kännetecknas särskilt av att trakasserierna är av sexuell natur, vilket inte är fallet när det gäller den andra typen av trakasserier.</P>
<P class="p131 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Arbetsgivares ansvar vid trakasserier</P>
<P class="p92 ft40">Såväl jämställdhetslagen som 1999 års lagar innebär en skyldighet för arbetsgivaren att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Regeringen anser att arbetsgivaren även enligt den nya diskrimineringslagen bör ha en sådan utrednings- och åtgärdsskyldighet. Arbetsgivaren bör vidare kunna bli ersättningsskyldig om utrednings- och åtgärdsskyldigheten åsidosätts. De trakasserier som omfattas av jämställdhetslagen är dels trakasserier som har samband med kön, dels trakasserier av sexuell natur. De trakasserier som omfattas av 1999 års lagar är trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder respektive sexuell läggning. Arbetsgivarens skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier utsträcks i den nya lagen, i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">294</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">enlighet med de definitioner som föreslås, också till trakasserier som har samband med de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.</P>
<P class="p73 ft4">Praktikanter samt inhyrd eller inlånad arbetskraft</P>
<P class="p123 ft8">Skyldigheten för arbetsgivare att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier gäller enligt nuvarande lagstiftning även när den som fullgör yrkespraktik eller den som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller själv påstås ha trakasserat någon. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>har pekat på att även den som söker yrkespraktik föreslås omfattas i Diskrimineringskommitténs förslag. HomO noterar att förslaget möjligen är en konsekvens av att kommittén felaktigt tycks ha uppfattat det som att arbetsgivarens utredningsskyldighet enligt nu gällande lagstiftning även omfattar den som söker yrkespraktik. HomO ifrågasätter dock om inte arbetsgivarens utredningsskyldighet också bör gälla när en arbetssökande anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Regeringen är emellertid inte beredd att nu utvidga ansvaret för arbetsgivaren till att omfatta vare sig den som söker yrkespraktik eller den som söker arbete. Däremot bör arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier gälla alla de praktikanter, dvs. de som fullgör någon form av praktik hos arbetsgivaren, som omfattas av arbetsgivarens diskrimineringsförbud (jfr avsnitt 8.1.1). Liksom enligt nuvarande lagstiftning bör arbetsgivarens skyldighet också gälla i förhållande till den som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p704 ft4">I samband med arbetet</P>
<P class="p92 ft40">Arbetsgivarens ansvar gäller enligt de nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringslagarna när arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier ”av en annan arbetstagare”. Vissa personer, t.ex. den som fullgör yrkespraktik, anses som arbetstagare vid tillämpningen av regeln. Diskrimineringskommittén har föreslagit att ansvaret ska gälla när arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier ”i samband med arbetet”. Förslaget är, enligt kommittén, en konsekvens av att det nuvarande uttrycket ”i arbetslivet” utgår ur den generella definitionen av begreppet trakasserier. För att tydliggöra att arbetsgivarens skyldighet inte sträcker sig utöver arbetsplatsen eller över huvud taget vad som kan inträffa i arbetslivet har bestämmelsen om utrednings- och åtgärdsskyldighet formulerats så att det framgår att arbetsgivarens ansvar gäller trakasserier i samband med arbetet. Innebörden är att arbetsgivaren ska reagera mot trakasserier på arbetsplatsen, men också mot trakasserier som inträffar utanför arbetstid och utanför driftstället (arbetsplatsen) om händelserna har ett naturligt samband med arbetet. Ett exempel är trakasserier i samband med tjänsteresor eller som inträffar under en fest som de anställda inbjuds till och som hålls på en extern lokal. Ett annat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">295</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">exempel är trakasserier i samband med en utflykt som de anställda gör tillsammans.</P>
<P class="p17 ft8">Regeringen har inget att invända mot begränsningen av arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet som sådan. Det är en lämplig avvägning att begränsa ansvaret till situationer som har ett naturligt samband med arbetet. Om trakasserierna har ägt rum i en situation helt utan samband med arbetet är det inte rimligt att arbetsgivaren ska ha en med diskrimineringsersättning sanktionerad skyldighet att utreda trakasserierna och vidta åtgärder. Som <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>har invänt medför dock det föreslagna uttrycket ”i samband med arbetet” att det uppstår en oklarhet huruvida arbetsgivarens skyldigheter enligt bestämmelsen även ska omfatta trakasserier från någon som inte är anställd hos arbetsgivaren, t.ex. trakasserier på arbetsplatsen från en leverantör riktade mot en arbetstagare. Regeringen anser därför att det bör förtydligas att det ska vara fråga om trakasserier av en annan arbetstagare eller någon som bör likställas med arbetstagare i sammanhanget. Detta kan lämpligen göras genom ett tillägg i paragrafen att utrednings- och åtgärdsskyldigheten gäller när en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier ”av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren”.</P>
<P class="p295 ft4">Lärarförbundet <SPAN class="ft5">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft5">har ansett att det bör övervägas om inte arbetsgivare bör ha en skyldighet att utreda och vidta skäliga åtgärder mot trakasserier även när trakasserierna genomförs av andra än arbetstagare, t.ex. av kunder eller elever. Enligt regeringens mening är det svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan utvidgning av arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet. Frågor uppkommer t.ex. om hur långt arbetsgivarens utredningsskyldighet sträcker sig i förhållande till en kund som vid något enstaka tillfälle besöker en arbetsplats och vilka åtgärder som rimligen kan krävas av arbetsgivaren för att förhindra fortsatta trakasserier i sådana fall. Det kan vidare konstateras att det saknas beredningsunderlag för att besvara frågor kopplade till en utvidgning av utrednings- och åtgärdsskyldigheten. Att Diskrimineringskommittén inte avsett något sådant utvidgat ansvar framgår bl.a. av förslaget till författningskommentar i vilken anges att regeln motsvarar 22 a § jämställdhetslagen och motsvarande bestämmelser i de andra arbetsrättsliga lagarna.</SPAN></P>
<P class="p705 ft4">Närmare om omfattningen av arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet</P>
<P class="p300 ft40">En första förutsättning för att arbetsgivaren ska vara skyldig att vidta åtgärder är att arbetsgivaren får kännedom om att arbetstagaren anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Detta bör anses vara fallet när en företrädare för arbetsgivaren eller andra personer hos arbetsgivaren med ledande befattning får kännedom om sådana trakasserier. Arbetstagaren kan själv ha vänt sig till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan också själv iaktta något som denne uppfattar som trakasserier eller av någon annan, t.ex. en arbetskamrat, få kännedom om att arbetstagaren anser sig ha</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">296</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">blivit utsatt för trakasserier. Den som anser sig vara utsatt för trakasserier kan också vända sig till sin fackliga organisation, vilken kan göra arbetsgivaren uppmärksammad på problemet. Den fackliga organisationen kan också som ombud för arbetstagaren tala med arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör dock inte vid ersättningsansvar vara skyldig att vidta åtgärder utan att arbetstagaren bekräftar att han eller hon anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Vid misstanke om att trakasserier förekommit bör arbetsgivaren emellertid inte kunna undgå sitt ansvar genom att låta bli att fråga arbetstagaren.</P>
<P class="p290 ft8">När arbetsgivaren fått kännedom om att arbetstagaren anser sig trakasserad är arbetsgivaren skyldig att vidta utredningsåtgärder. Vilka utredningsåtgärder som ska vidtas får bedömas från fall till fall och är beroende av händelseförloppet i det enskilda fallet. En arbetsgivare bör dock utan dröjsmål ta reda på de närmare omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. Detta bör ske i första hand genom samtal med den som anser sig trakasserad. Detta framgår även av Arbetsmiljöverkets Allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) där det anges att ett lämpligt första steg är att konfidentiellt samtala med den som utsätts för kränkande särbehandling. Lämpligen bör frågan även utredas genom samtal med den eller de som utpekas som trakasserande. Arbetsgivarens agerande måste naturligtvis ske med den diskretion som situationen kräver. Endast om det framstår som uppenbart att det inte förekommit några trakasserier kan arbetsgivaren anses befriad från skyldigheten att vidta utredningsåtgärder.</P>
<P class="p298 ft40">Arbetsgivaren kan inte låta utredningen stanna vid att konstatera att ord står mot ord. Arbetsgivaren bör bilda sig en egen uppfattning om riktigheten i de uppgivna trakasserierna. I arbetsgivarens utredningsskyldighet kan dock inte anses ingå att också ta slutlig ställning till vem av de båda parterna som talar sanning, i de fall arbetstagarna lämnar helt oförenliga uppgifter och förhållandena även i övrigt är för oklara. De inblandade bör kunna hänvisas till de utredningsmöjligheter som kan erhållas genom samhällets försorg i form av brottsutredningar. I arbetsgivarens utredningsskyldighet ingår dock att följa utvecklingen och medverka i det utredningsarbete som kan följa.</P>
<P class="p570 ft8">Förutom den inledande utredningsskyldigheten är arbetsgivaren också skyldig att i förekommande fall av trakasserier vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Med i förekommande fall avses att om arbetsgivaren har vetskap om eller vid sin utredning kommer fram till att en arbetstagare blivit utsatt för trakasserier så är arbetsgivaren skyldig vidta åtgärder för att få dessa att upphöra. Om vid en objektiv bedömning arbetsgivaren gjort vad arbetsgivaren kunnat för att utreda frågan och bilda sig en uppfattning om vad som skett men inte kommit fram till att det varit eller är fråga om trakasserier bör arbetsgivaren inte vara skyldig att vidta ytterligare åtgärder. Om det senare skulle visa sig att arbetsgivaren gjort en felbedömning bör han eller hon inte drabbas av ersättningsskyldighet.</P>
<P class="p312 ft40">Vid fall av trakasserier är det angeläget att arbetsgivaren seriöst lyssnar på den utsatta arbetstagarens berättelse och hur han eller hon själv ser på sin arbetssituation. Med ledning av detta och med beaktande av de önskemål arbetstagaren kan ha om frågans fortsatta hantering, bör</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">297</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">arbetsgivaren överväga vilka åtgärder som kan bli aktuella. I arbetsgivarens uppgifter kan givetvis ingå flera moment. Behovet av stöd- och hjälpinsatser bör särskilt uppmärksammas. Detta framhålls också tydligt i Arbetsmiljöverkets Allmänna råd och kommentaren till 6 § i föreskrifterna. I de Allmänna råden anges också att problemen bör behandlas snabbt, relevant och med respekt samt att problemlösningar bör sökas genom samtal och åtgärder som syftar till att förbättra arbetsförhållandena.</P>
<P class="p360 ft40">Vilka åtgärder som skäligen kan krävas är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet som t.ex. trakasseriernas art och omfattning, arbetsplatsens storlek och utformning samt arbetsstyrkans sammansättning. Arbetsgivaren kan med beaktande av allmänna principer om anställningstrygghet och anställningsskydd vidta olika åtgärder. I första hand kan det vara fråga om tillsägelser och uppmaningar. Därefter kan det bli fråga om varningar, omplaceringar och ytterst uppsägning av den som trakasserar. Detta är dock bedömningar som bl.a. får göras utifrån anställningsskyddslagens regler.</P>
<P class="p534 ft3">Det är angeläget att arbetsgivaren fortlöpande håller de aktuella arbetstagarna informerade om vilka åtgärder arbetsgivaren har för avsikt att vidta och om de ställningstaganden denne gör. I detta ingår att naturligtvis också lämna besked, om arbetsgivaren inte avser att vidta några ytterligare åtgärder</P>
<P class="p94 ft3">Utbildningsområdet</P>
<P class="p88 ft4">Utbildningsanordnares ansvar vid trakasserier</P>
<P class="p123 ft40">Den nuvarande lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan innebär en utrednings- och åtgärdsskyldighet för högskolan om denna får kännedom om att en student anser sig ha blivit utsatt för trakasserier i högskolestudierna. En liknande bestämmelse finns i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Där gäller att huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier om huvudmannan, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier i samband med att verksamheten genomförs. Regeringen anser att det även i den nya diskrimineringslagen bör finnas en reglerad skyldighet inom utbildningsområdet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Åsidosättande av denna utrednings- och åtgärdsskyldighet bör vara förenat med ersättningsansvar.</P>
<P class="p706 ft40">Som framgår i avsnitt 8.2.1 föreslår regeringen att diskrimineringsförbudet inom utbildningsområdet ska gälla för utbildningsanordnare. En utbildningsanordnare är, enligt förslaget, den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (se närmare i avsnitt 8.2.1 samt författningskommentaren till 2 kap. 5 § vilka utbildningsverksamheter som avses). Regeringen anser att det inom utbildningsområdet bör vara utbildningsanordnaren som ska vara skyldig att utreda och vidta åtgärder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">298</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<P class="p137 ft3">mot trakasserier. Utbildningsanordnarens skyldighet bör gälla såväl Prop. 2007/08:95 trakasserier som sexuella trakasserier, så som dessa definieras i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p111 ft5">Utbildningsanordnarens skyldighet bör gälla i förhållande till dem som på utbildningsområdet skyddas av ett diskrimineringsförbud. Som närmare redogjorts för i avsnitt 8.2.1 föreslås diskrimineringsförbudet på detta samhällsområde kunna åberopas av barn, elever, studenter eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsverksamhet. Utbildningsanordnarens utrednings- och åtgärdsskyldighet bör på motsvarande sätt kunna göras gällande vid kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier.</P>
<P class="p147 ft4">I samband med verksamheten</P>
<P class="p234 ft8">Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier gäller enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan vid trakasserier i högskolestudierna och enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i samband med att verksamheten genomförs. Diskrimineringskommittén har föreslagit att utbildningsanordnarens skyldighet i den nya lagen ska gälla i motsvarande mån, dvs. i samband med utbildningen eller verksamheten men inte vad som försiggår t.ex. mellan studenter eller elever på fritiden. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) </SPAN>har ansett att skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska gälla även trakasserier på fritiden. Som exempel på situationer som enligt DO bör omfattas nämns att en lärare eller elev träffas privat. Regeringen anser dock att det är en rimlig avvägning att avgränsa en med diskrimineringsersättning sanktionerad utrednings- och åtgärdsskyldighet till trakasserier som skett i samband med verksamheten. Det kan inte begäras att ansvariga personer ska ingripa mot trakasserier i andra sammanhang, såvida dessa inte har nära samband med vad som förekommit i verksamheten. Att det ska vara fråga om trakasserier i samband med verksamheten bör dock innebära att utbildningsanordnarens skyldighet även omfattar trakasserier i samband med t.ex. en skolutflykt eller en skolfest. Utbildningsanordnarens ansvar kan även sträcka sig till vad som händer på väg till och från den aktuella verksamheten, exempelvis vid färd i en skolbuss, även om utbildningsanordnaren inte har någon övervakning vid sådana transporter.</P>
<P class="p707 ft5">Någon begränsning av utbildningsanordnarens skyldighet med avseende på vem som uppträder trakasserande bör inte ställas upp. Utbildningsanordnarens skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier kan exempelvis omfatta det fallet att en student trakasserar en annan student eller att en lärare eller annan anställd trakasserar en elev. Skyldigheten bör också ta sikte på konsulter och andra som utbildningsanordnaren anlitar i sin verksamhet (se även prop. 2001/02:27 s. 58).</P>
<P class="p708 ft3">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p709 ft4">Närmare om omfattningen av utbildningsanordnarens utrednings- och åtgärdsskyldighet</P>
<P class="p325 ft5">Omfattningen av utbildningsanordnarens utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier bör i huvudsak vara densamma som för arbetsgivare. Vad som sagts ovan angående omfattningen av arbetsgivarens skyldighet är således också relevant vid bedömningen av utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet. Härutöver kan följande särskilt nämnas.</P>
<P class="p302 ft8">Liksom gäller för arbetsgivare är det en första förutsättning för att en utbildningsanordnare ska bli skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, att utbildningsanordnaren har fått kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Detta bör anses vara fallet när någon med ledningsfunktion i verksamheten, t.ex. rektor eller någon som är huvudman för verksamheten, får kännedom om sådana trakasserier. Utbildningsanordnaren bör också bli utrednings- och åtgärdsskyldig när annan personal i verksamheten, t.ex. en lärare eller skolsköterska, får kännedom om att ett barn etc. anser sig ha blivit utsatt för trakasserier.</P>
<P class="p128 ft3">Det bör inte krävas att barnet etc. själv anmäler trakasserierna. Det är tillräckligt att utbildningsanordnaren får kännedom om att denna person anser sig ha blivit utsatt för trakasserier.</P>
<P class="p77 ft8">Vilka utredningsåtgärder utbildningsanordnaren är skyldig att vidta får bedömas från fall till fall och är beroende av händelseförloppet i det enskilda fallet, liksom av utbildningsanordnarens rättsliga och faktiska möjligheter att gå till botten med saken. Detsamma bör gälla för de åtgärder en utbildningsanordnare kan bli skyldig att vidta och som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Vad som kan anses skäligt måste bedömas i det enskilda fallet mot bakgrund av bl.a. trakasseriernas art och omfattning. Om en lärare eller en annan arbetstagare vid t.ex. högskolan trakasserar en student, kan utbildningsanordnaren i egenskap av arbetsgivare vidta olika åtgärder inom ramen för vad som följer av bl.a. anställningsskyddslagen. Om en student utsätter en annan student för trakasserier kan han eller hon bli föremål för disciplinära åtgärder enligt vad som följer av 10 kap. 1 § första stycket 4 högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p120 ft4">Särskilt om annan kränkande behandling i skolan</P>
<P class="p92 ft40">Den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjuder dels diskriminering, dels vad som i lagen benämns ”annan kränkande behandling”. Med sådan annan kränkande behandling avses enligt förarbetena samma sorts uppträdande som utgör trakasserier enligt diskrimineringslagarna med den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas. Här avses i stället, anförs i förarbetena, den mobbning eller liknande beteenden som har sin grund i att någon exempelvis är överviktig, har en viss hårfärg eller är en ”plugghäst” etc. Som närmare framgår i avsnitt</P>
<P class="p331 ft3"><SPAN class="ft8">5.3</SPAN><SPAN class="ft80">gör regeringen den bedömningen att det för närvarande inte är lämpligt att låta de bestämmelser som behövs angående annan kränkande behandling i skollagens verksamheter ingå i den nya</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">300</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">diskrimineringslagen. I stället föreslås att bestämmelserna om kränkande behandling tas in i skollagen (1985:1100), se avsnitt 15. Innebörden av förslaget är att utbildningsanordnarens utrednings- och åtgärdsansvar vid trakasserier enligt den nya diskrimineringslagen inte omfattar sådant agerande som i 2006 års lag benämns annan kränkande behandling.</P>
<P class="p303 ft3">Värnplikt och civilplikt</P>
<P class="p710 ft4">Ansvar för en myndighet eller organisation som omfattas av diskrimineringsförbudet i fråga om värnplikt och civilplikt</P>
<P class="p331 ft5">Som tidigare framgått finns redan en skyldighet för Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Affärsverket svenska kraftnät att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminerande trakasserier mot totalförsvarspliktiga (7 kap. 6 § förordningen [1995:238] om totalförsvarsplikt). Förordningen om totalförsvarsplikt saknar dock bestämmelser om skadestånd som påföljd vid underlåtenhet att ingripa mot trakasserier. Diskrimineringskommittén anser att utrednings- och åtgärdsskyldigheten mot trakasserier och sexuella trakasserier inom samhällsområdet värnplikt och civilplikt bör regleras i den nya diskrimineringslagen. Regeringen ansluter sig till den uppfattningen.</P>
<P class="p557 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit att skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska gälla för den myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga. En konsekvens av kommitténs förslag är att ansvaret inte kommer att omfatta alla verksamheter där civilplikt kan fullgöras. Civilplikt kan, enligt förordningen om totalförsvarsplikt, fullgöras i såväl civilt som militärt försvar och inom en rad skilda verksamheter. Innebörden av bestämmelserna i förordningen är att civilplikten inte enbart kan fullgöras hos en myndighet, utan också hos en organisation. Regeringen anser därför att utrednings- och åtgärdsskyldigheten bör gälla för alla verksamheter som ansvarar för mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt. Detta bör uttryckas på så sätt att utrednings- och åtgärdsskyldigheten gäller för de myndigheter eller organisationer som omfattas av det diskrimineringsförbud som gäller i fråga om värnplikt och civilplikt. Av författningskommentaren till 2 kap. 16 § framgår närmare vilka myndigheter eller organisationer som kan komma i fråga (se avsnitt 19.1). Åsidosättande av utrednings- och åtgärdsskyldigheten för sådana myndigheter och organisationer bör vara förenat med ersättningsansvar.</P>
<P class="p711 ft4">Särskilt om ålder</P>
<P class="p92 ft40">Regeringen har i avsnitt 8.10 föreslagit att diskrimineringsförbudet i fråga om värnplikt och civilplikt inte ska gälla diskrimineringsgrunden ålder. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier bör spegla vad som gäller i fråga om diskrimineringsförbudet på området. Denna omfattning har också förslagits av Diskrimineringskommittén. För</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">301</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">att tydliggöra att ålder inte omfattas av utrednings- och åtgärdsskyldigheten mot trakasserier har kommittén föreslagit att det i bestämmelsen anges vilka trakasserier som avses, nämligen trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt sexuella trakasserier. <SPAN class="ft50">HomO </SPAN>har ansett att någon sådan uppräkning av diskrimineringsgrunderna inte behövs, eftersom det redan av diskrimineringsförbudet framgår att ålder inte omfattas. Regeringen anser dock att det finns goda skäl att tydligt uttrycka vad en med diskrimineringsersättning sanktionerad skyldighet omfattar. Härtill kommer att den generella definition av begreppet trakasserier som föreslås i den nya diskrimineringslagen också innefattar trakasserier som har samband med ålder. Som <SPAN class="ft50">Lagrådet </SPAN>påpekat blir dock paragrafen mer lättläst om man, på motsvarande sätt som i jämförbara paragrafer avseende diskrimineringsförbud där diskrimineringsgrunden ålder inte omfattas, gör ett särskilt undantag beträffande diskrimineringsgrunden ålder. Regeringen föreslår därför att paragrafen i huvudsak utformas på det sätt Lagrådet föreslagit.</P>
<P class="p712 ft4">I samband med mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt</P>
<P class="p713 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att skyldigheten att utreda och vidta åtgärder ska gälla trakasserier eller sexuella trakasserier som förekommer ”i samband med värnplikten eller civilplikten”. Enligt förslaget omfattar formuleringen såväl förhållandena på utbildningsplatsen under själva utbildningen eller tjänstgöringen, som mönstring och s.k. frivillig antagningsprövning eller annan antagning eller rekrytering till värnplikt och civilplikt. Regeringen har ingen invändning mot omfattningen av utrednings- och åtgärdsskyldigheten som sådan, men anser att det av lagen tydligt bör framgå vilka situationer som kan komma att ingå. Enligt lagen om totalförsvarsplikt är en totalförsvarspliktig skyldig att dels medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållanden, dels tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Sådan tjänstgöring kan bl.a. fullgöras som värnplikt eller civilplikt. Av lagen framgår således att fullgörande av värnplikt eller civilplikt utgör en del av totalförsvarsplikten och att utredning om personliga förhållanden utgör en annan del. Det är av detta skäl inte lämpligt att i bestämmelsen om utrednings- och åtgärdsskyldighet enbart nämna trakasserier i samband med värnplikten eller civilplikten, eftersom det då inte tydligt framgår att även trakasserier i samband med mönstring, antagningsprövning och annan utredning om personliga förhållanden omfattas. Regeringen anser vidare att terminologin i den nya diskrimineringslagen i möjligaste mån bör överensstämma med de begrepp som i övrigt förekommer i författningar på området, främst lagen om totalförsvarsplikt. Det är därför lämpligt att anknyta till de situationer då diskrimineringsförbudet gäller.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">302</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<P class="p454 ft3">Som en följd av ovanstående anser regeringen att de myndigheter och Prop. 2007/08:95 organisationer som omfattas av det diskrimineringsförbud som föreslås i</P>
<P class="p455 ft8">fråga om värnplikt och civilplikt bör vara skyldiga att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserier som förekommer i samband med mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt. Att trakasserier eller sexuella trakasserier förekommit i samband med fullgörande av värnplikt eller civilplikt bör – på samma sätt som beträffande arbetslivet och utbildningsväsendet ovan – kunna innefatta utflykter och andra sammankomster som sker utanför utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen, men som ändå har ett naturligt samband med verksamheten. Också diskrimineringsförbudet i fråga om värnplikt och civilplikt föreslås omfatta diskriminering som inträffar under den totalförsvarspliktiges fritid eller annan ledighet under förutsättning att det finns ett samband med tjänsten (se närmare avsnitt 8.10). Omfattningen av diskrimineringsförbudet är således densamma som omfattningen av myndighetens eller organisationens utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier.</P>
<P class="p714 ft3">Liksom föreslagits i fråga om utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier bör det inte uppställas någon begränsning med avseende på vem som uppträder trakasserande.</P>
<P class="p715 ft4">Närmare om omfattningen av myndighetens eller organisationens utrednings- och åtgärdsskyldighet</P>
<P class="p292 ft8">Bestämmelsen om ansvaret för myndigheter eller organisationer som omfattas av det diskrimineringsförbud som gäller i fråga om värnplikt och civilplikt bör i huvudsak tillämpas på samma sätt som motsvarande regler för arbetslivet och utbildningsväsendet. Liksom när det gäller arbetsgivare respektive utbildningsanordnare är en första förutsättning för att en myndighet eller organisation ska bli skyldig att utreda och vidta åtgärder att myndigheten eller organisationen har fått kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Detta får anses vara fallet när en företrädare för myndigheten eller organisationen, t.ex. någon med ledande befattning på myndigheten eller organisationen, på något sätt får kännedom om sådana trakasserier. Det kan också vara fråga om befäl eller andra som ansvarar för genomförandet av utbildningen som fått kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier.</P>
<P class="p349 ft3">När det i övrigt gäller omfattningen av myndighetens eller organisationens utrednings- och åtgärdsskyldighet hänvisas till vad som ovan sagts angående omfattningen av arbetsgivarens respektive utbildningsanordnarens skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p716 ft3">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="p304dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395304x1.jpg/" id="p304img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">10 Förbud mot repressalier</P>
<P class="p413 ft3">Regeringens förslag: En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren</P>
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,</SPAN></P>
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p686 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft24">avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</SPAN></P>
<P class="p668 ft3">Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p668 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p717 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft81">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p718 ft8">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon av de angivna kategorierna ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p719 ft3">Den som på andra samhällsområden än arbetslivet påstås ha handlat i strid med lagen, får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon</P>
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat ett sådant handlande,</SPAN></P>
<P class="p668 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p686 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft63">avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</SPAN></P>
<P class="p466 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens. Kommitténs förslag innehåller dock inte ett generellt repressalieförbud när någon avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier, utan endast ett förbud för arbetsgivaren att utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att denne avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden. Nytt i förhållande till kommitténs förslag är att även den som gör en förfrågan om arbete, den som söker eller fullgör praktik samt den som står till förfogande för att utföra arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft skyddas av förbudet mot repressalier. Nytt är vidare förtydligandet om vem som ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av repressalieförbudet.</P>
<P class="p145 ft8">Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget, bl.a. <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Botkyrka kommun </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Advokatsamfund</SPAN>. Emellertid anser <SPAN class="ft47">Sveriges förenade studentkårer </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Förenade Gaystudenter </SPAN>att det även på utbildningsområdet bör införas ett förbud mot repressalier på grund av att någon avvisat sexuella närmanden. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>ifrågasätter varför inte ett förbud mot repressalier på grund av att någon avvisat sexuella närmanden föreslås på andra samhällsområden än arbetslivet. <SPAN class="ft47">Elevkårernas Central- organisation </SPAN>framför att repressalier även bör inkludera passivitet,</P>
<P class="p435 ft3">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">uraktlåtenhetsförsyndelser. <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Tjänstemännens Central- organisation </SPAN>anser att ett förbud mot repressalier även bör skydda den som anmält till arbetsgivaren att den utsatts för trakasserier av en annan arbetstagare.</P>
<P class="p120 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p325 ft5">Likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) och direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) innehåller bestämmelser som förbjuder repressalier. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p77 ft5">Bestämmelserna om förbud mot repressalier är något olika utformade i de olika direktiven. Enligt likabehandlingsdirektivet (artikel 7) och arbetslivsdirektivet (artikel 11) ska <SPAN class="ft4">anställda </SPAN>skyddas mot uppsägning eller annan ogynnsam behandling från arbetsgivaren som utgör en reaktion från arbetsgivarens sida på ett klagomål inom företaget eller ett rättsligt förfarande som syftar till att se till att principen om likabehandling följs. I likabehandlingsdirektivet anges också att det förhållandet att en person avvisar eller låter bli att reagera mot trakasserier eller sexuella trakasserier inte får ligga till grund för ett beslut som gäller denna person (artikel 2.3). Enligt direktivet mot etnisk diskriminering (artikel 9) ska <SPAN class="ft4">enskilda </SPAN>skyddas mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder på grund av klagomål eller förfaranden för att se till att principen om likabehandling följs. Enligt direktivet om varor och tjänster (artikel 10) ska <SPAN class="ft4">personer </SPAN>skyddas mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder på grund av klagomål eller rättsliga förfaranden som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.</P>
<P class="p410 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p92 ft8">Repressalier är förbjudna enligt samtliga nuvarande diskrimineringslagar. Bestämmelserna är i huvudsak utformade som en ”spegelbild” av diskrimineringsförbuden. Den som är förbjuden att diskriminera är för- bjuden att vidta repressalieåtgärder. Den som skyddas av diskrimine- ringsförbuden skyddas av repressalieförbudet.</P>
<P class="p353 ft8">Förbud mot repressalier i arbetslivet finns i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Enligt 22 § jämställdhetslagen och 12 §, 8 § respektive 7 § 1999 års lagar får en arbetsgivare inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">305</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">diskriminering eller medverkat i en utredning enligt respektive lag. Enligt jämställdhetslagen gäller dessutom att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden. Vidare gäller enligt såväl jämställdhetslagen som lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har anmält eller påtalat att arbetsgivaren inte följer någon av bestämmelserna om aktiva åtgärder i respektive lag. Den som utan att vara anställd fullgör yrkespraktik på en arbetsplats eller arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft ska anses som arbetstagare vid tillämpning av repressalieförbuden enligt såväl jämställdhetslagen som 1999 års lagar. I de lagarna anges också att den hos vilken praktiken fullgörs respektive arbetet utförs ska anses som arbetsgivare vid tillämpning av repressalieförbuden.</P>
<P class="p360 ft40">Inom utbildningsområdet gäller enligt 11 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan att en högskola inte får utsätta en student eller en sökande för repressalier på grund av att han eller hon har anmält högskolan för diskriminering eller medverkat i en utredning enligt lagen. Vidare gäller enligt 14 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal inte får utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med lagen eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt lagen.</P>
<P class="p516 ft8">Enligt 14 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering får den som påstås ha diskriminerat någon enligt lagen inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringen eller medverkat i en utredning om denna.</P>
<P class="p86 ft4">Kommissionens formella underrättelse</P>
<P class="p123 ft40">Kommissionen har i mars 2007 riktat en s.k. formell underrättelse mot Sverige angående felaktigt införlivande i nationell lagstiftning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (likabehandlingsdirektivet). Enligt kommissionen uppfyller den svenska lagstiftningen inte kraven i bl.a. artikel 2.3 andra stycket i direktivet som anger att det förhållandet att en person avvisar eller låter bli att reagera mot trakasserier eller sexuella trakasserier inte får ligga till grund för ett beslut som gäller denna person. Kommissionen anser att repressaliebestämmelserna i jämställdhetslagen, lagen om likabehandling av studenter i högskolan respektive lagen om förbud mot diskriminering är snävare än denna artikel. Kommissionen har anfört bl.a. följande. Jämställdhetslagen förbjuder repressalier på grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden, medan begreppet trakasserier och sexuella trakasserier i direktivet omfattar mer än sexuella</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">306</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">närmanden. I lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering förbjuds repressalier på grund av att en person har anmält diskriminering eller medverkat i en utredning, men det finns inget förbud mot att använda att en person har avvisat eller utsatts för trakasserier eller sexuella trakasserier som grund för ett beslut som påverkar denna person.</P>
<P class="p303 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Begreppet repressalier</P>
<P class="p74 ft5">De åtgärder som omfattas av <NOBR>EG-direktivens</NOBR> repressalieförbud utgör inte i sig diskriminering enligt direktivens systematik. De har inte samband med någon av diskrimineringsgrunderna utan grundas på att den enskilde anmält eller påtalat missförhållanden som omfattas av diskrimineringsförbuden. Repressalierna utgör således en hämndaktion för anmälan eller påtalandet. Karakteristiskt för repressalier är just detta drag av bestraffningsåtgärd som normalt inte finns när det gäller trakasserier och annan diskriminering.</P>
<P class="p131 ft4">Skydd mot repressalier också i den nya lagen</P>
<P class="p123 ft8">Samtliga nuvarande diskrimineringslagar förbjuder repressalier. Förbudet mot repressalier tar sikte på att ge skydd i den situation som kan uppstå efter att någon protesterat mot diskriminering. Skyddet mot repressalier är således ett mycket viktigt komplement till diskrimineringsskyddet. Det är givet att den nya diskrimineringslagen också ska innehålla ett förbud mot repressalier.</P>
<P class="p86 ft4">Innebörden av repressalier</P>
<P class="p92 ft40">Enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> kan repressalier utöver ”uppsägning” bestå av ”ogynnsam behandling” eller ”ogynnsamma följder” på grund av klagomål m.m. I de nuvarande svenska diskrimineringslagarna görs inte någon uppräkning av vilka åtgärder som anses utgöra repressalier. Ett flertal exempel lämnas dock i förarbetena till dessa lagar (se prop. 1990/91:113, 1997/98:177, 1997/98:179, 1997/98:180, 2001/02:27, 2002/03:65, 2004/05:147 och 2005/06:38). I samband med genomförandet av direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet har regeringen också uttalat att med ”ogynnsam behandling” eller ”ogynnsamma följder” avses handlingar, uttalanden eller underlåtenhet som medför skada eller obehag för den enskilde och som är till nackdel för den enskilde på så sätt att hans eller hennes villkor eller förhållanden försämras i förhållande till vad som annars varit fallet (se prop. 2002/03:65 s. 151 f). Regeringen anser att innebörden av repressalier enligt den nya diskrimineringslagen bör vara densamma som enligt de hittillsvarande diskrimineringslagarna. Denna uppfattning stöds också av Diskrimineringskommittén. De exempel som anges i tidigare förarbeten kan därmed alltjämt ge vägledning. Det kan exempelvis vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">307</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">fråga om en arbetstagare som efter att ha påtalat diskriminering drabbas av nackdelar i sitt arbete eller får försämrade arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Arbetstagaren kan t.ex. utsättas för orimlig arbetsbelastning eller för prestationskrav som inte är rimliga. Arbetstagaren kan fråntas arbetsuppgifter eller få för henne eller honom mycket okvalificerade uppgifter. Repressalieåtgärderna kan också uttryckas på så sätt att t.ex. en student får oberättigat dåliga omdömen eller ofördelaktig behandling i undervisningen. Det kan vidare innebära att en utlovad förmån uteblir för den som anmält diskriminering, att villkoren för anmälaren försämras i förhållande till vad som annars skulle vara fallet eller att den som protesterat mot diskriminering behandlas hotfullt eller på ett allmänt kränkande sätt. Liksom gjorts i tidigare förarbeten bör här betonas att repressalier kan ta sig många olika uttryck och att det inte är möjligt att uttömmande ange exempel på alla de fall som bör omfattas av repressalieförbudet.</P>
<P class="p360 ft40">Repressalieförbudet bör, på samma sätt som enligt nuvarande diskrimineringslagar, omfatta såväl ett handlande som en underlåtenhet att handla. En form av repressalier kan således vara passivitet.</P>
<P class="p303 ft4">Förbudets räckvidd</P>
<P class="p123 ft8">I nuvarande diskrimineringslagstiftning är repressalieförbuden i huvudsak utformade som en ”spegelbild” av diskrimineringsförbuden. Tanken är i första ledet att den som är förbjuden att diskriminera också ska vara förbjuden att vidta repressalieåtgärder. Detta bör gälla även i den nya diskrimineringslagen. På samma sätt som tidigare är det fråga om ett repressalieförbud som aktualiseras i det enskilda fallet, dvs. i en konkret situation där en person påstås ha diskriminerat någon annan.</P>
<P class="p80 ft5">I arbetslivet gäller diskrimineringsförbudet för arbetsgivaren. Repressalieförbudet i arbetslivet bör därmed, eftersom det speglar diskrimineringsförbudet, gälla för arbetsgivaren. Detta har också föreslagits av Diskrimineringskommittén. Därutöver bör enligt regerings mening arbetsgivarens ansvar för repressalier omfatta handlandet hos var och en av de personer som getts en ledande ställning över andra, och vars beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka enskilda arbetssökandes eller arbetstagares arbetsförhållanden eller villkor. Motsvarande förslag lämnas i fråga om arbetsgivarens ansvar för diskriminering (se avsnitt 8.1.1). Att vissa personer hos arbetsgivaren likställs med arbetsgivaren vid tillämpningen av repressalieförbudet bör komma till uttryck i lagtexten. Ett sådant utvidgat arbetsgivaransvar finns redan i dag i jämställdhetslagens nuvarande bestämmelse om repressalier (22 §).</P>
<P class="p614 ft40">När det gäller andra samhällsområden än arbetslivet har Diskrimineringskommittén föreslagit att repressalieförbudet ska gälla ”den som omfattas av förbuden mot diskriminering” på dessa områden. Enligt regeringens mening skulle den föreslagna formuleringen kunna uppfattas som om repressalieförbudet riktar sig till en större grupp än vad som avses. Som nämnts ovan är det fråga om ett repressalieförbud som aktualiseras för den som i det enskilda fallet påstås ha diskriminerat eller på annat sätt handlat i strid med lagen. För att tydliggöra vilka som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">308</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">träffas av det repressalieförbud som gäller på andra samhällsområden än arbetslivet bör i bestämmelsen anges att förbudet gäller den som påstås ha handlat i strid med lagens bestämmelser på dessa områden när det gäller diskrimineringsförbuden, aktiva åtgärder samt utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier. Av lagtexten bör således framgå att repressalieförbudet omfattar den som påstås ha handlat i strid med vissa särskilt angiva bestämmelser i lagen. Ett påstående om att någon handlat i strid i lagen bör även kunna omfatta en sådan person som ska likställas med t.ex. en utbildningsanordnare vid tillämpning av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p120 ft4">Vem skyddas av repressalieförbudet?</P>
<P class="p92 ft40">I repressalieförbudens andra led är tanken att den som skyddas av ett diskrimineringsförbud också ska skyddas mot repressalier. Denna modell gäller dock i dag inte fullt ut i de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna. Enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar får arbetssökande inte diskrimineras. Arbetssökande skyddas emellertid inte av något repressalieförbud. Diskrimineringskommittén har påtalat denna diskrepans och föreslagit att även arbetssökande ska omfattas av skyddet mot repressalier från arbetsgivare. Ingen remissinstans har invänt mot förslaget. Regeringen anser att förslaget att även arbetssökande ska skyddas mot repressalier är rimligt. Som kommittén påpekat är det säkerligen inte alltför vanligt att den som söker arbete hos en arbetsgivare kommer i en sådan situation att han eller hon dels först anmäler eller påtalar att diskriminering förekommit, dels därefter i sin egenskap av arbetssökande är kvar på arbetsplatsen på ett sådant sätt att han eller hon kan utsättas för repressalier. Det kan dock inte uteslutas att en sådan situation uppkommer, t.ex. när någon återkommer som arbetssökande hos samme arbetsgivare eller inom samma koncern eller under ett mer utdraget anställningsförfarande. I sådana fall är det naturligt att den arbetssökande ska kunna skyddas mot repressalier.</P>
<P class="p720 ft5">Som framkommit i avsnitt 8.1.1. föreslår regeringen att även den som gör en förfrågan om arbete bör skyddas mot diskriminering. Enligt regeringens mening bör den personen också skyddas mot repressalier. Även i dessa fall är det sannolikt ovanligt att en person som gjort en förfrågan om arbete hos en arbetsgivare har en sådan koppling kvar till arbetsplatsen att han eller hon efter en anmälan om diskriminering m.m. också kan utsättas för repressalier. På samma sätt som när det gäller arbetssökande kan det dock inte uteslutas att en förfrågan om arbete vid ett senare tillfälle görs hos samme arbetsgivare eller inom samma koncern.</P>
<P class="p721 ft3">Enligt regeringens mening finns det även i övrigt starka skäl att låta dem som skyddas av det diskrimineringsförbud som gäller för arbetsgivare också skyddas av ett repressalieförbud. Att låta</P>
<P class="p72 ft3">repressalieförbudet verka som en ”spegelbild” till diskrimineringsförbudet bör således gälla fullt ut. Det innebär att praktikanter och de som står till förfogande för att utföra arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft också omfattas av repressalieförbudet (jfr avsnitt 8.1.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">309</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">I Diskrimineringskommitténs förslag vad gäller övriga samhälls- områden anges att ”någon” inte får utsättas för repressalier på grund av att han eller hon har anmält eller påtalat diskriminering m.m. Regeringen instämmer i förslaget i sak, men anser att det bör uttryckas på så sätt att ”en enskild person” inte får utsättas för repressalier.</P>
<P class="p303 ft4">Trakasserier mellan arbetstagare</P>
<P class="p92 ft40">Förbudet mot repressalier i nuvarande diskrimineringslagstiftning tar sikte på att ge skydd mot hämndaktioner eller bestraffningsåtgärder efter det att någon protesterat mot diskriminering. Utgångspunkten i denna förbudsmodell är att den person som protesterna riktat sig mot, dvs. den som påstås ha diskriminerat någon, inte får ge sig på den som har protesterat. <SPAN class="ft50">Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft50">Tjänstemännens Centralorganisation </SPAN>har ansett att ett förbud mot repressalier även bör skydda den som anmält till arbetsgivaren att han eller hon utsatts för trakasserier av en annan arbetstagare. Regeringen kan konstatera arbetsgivaren i dessa situationer inte påstås ha diskriminerat någon. Den bakomliggande situationen rör förhållandet mellan två arbetstagare och inte mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är således inte fråga om en situation där en påstått diskriminerande arbetsgivare bestraffar arbetstagaren för att ha påtalat diskrimineringen. Regeringen anser mot denna bakgrund att repressalieförbudet för arbetsgivaren inte bör omfatta situationer när en arbetstagare anmält att han eller hon utsatts för trakasserier av en annan arbetstagare. En annan situation är naturligtvis om arbetstagaren anmäler eller påtalar att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. I de fallen bör arbetsgivaren vara förbjuden att utsätta den som anmält eller påtalat detta för repressalier.</P>
<P class="p704 ft4">Anmälan om eller påtalande av att någon handlat i strid med lagen</P>
<P class="p331 ft5">I nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringslagarna gäller repressalieförbudet till förmån för arbetstagare m.fl. som <SPAN class="ft4">anmält </SPAN>arbetsgivaren för diskriminering. Repressalieförbudet gäller även när arbetstagaren <SPAN class="ft4">påtalat </SPAN>diskriminering. I de arbetsrättsliga lagar som reglerar aktiva åtgärder gäller repressalieförbudet också när anmälan eller påtalandet gäller att arbetsgivaren inte följer någon av bestämmelserna om aktiva åtgärder i respektive lag. Även lagen om förbud mot diskriminering anger att förbudet mot repressalier gäller till förmån för den som <SPAN class="ft4">anmält </SPAN>eller <SPAN class="ft4">påtalat </SPAN>diskriminering. För högskolans del saknas i lagen om likabehandling av studenter ledet ”påtalat diskriminering”. I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever anges att repressalieförbudet gäller till förmån för den som anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med lagen.</P>
<P class="p722 ft8">Enligt regeringens mening bör repressalieförbuden i den nya diskrimineringslagen gälla vid såväl en anmälan som ett påtalande om diskriminering m.m. Diskrimineringskommittén har påpekat att det är en ganska omständlig teknik att, så som görs i några av de nuvarande lagarna, räkna upp vad anmälan eller påtalandet ska avse för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">310</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">repressalieförbuden ska gälla. Regeringen instämmer i denna bedömning. För att få ett heltäckande repressalieförbud är det bättre att, såsom i 2006 års lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, ange att anmälan eller påtalandet avser att någon handlat i strid med lagen. I den repressaliebestämmelse som avser förbudet för arbetsgivare bör anges att det är fråga om en anmälan om eller påtalande av att <SPAN class="ft50">arbetsgivaren </SPAN>handlat i strid med lagen. Därigenom framgår att det är lagens bestämmelser om arbetsgivarens ansvar i fråga om diskriminering, aktiva åtgärder och utrednings- och åtgärdsskyldighet som kan aktualiseras. När det gäller den repressaliebestämmelse som avses gälla andra än arbetsgivare, t.ex. utbildningsanordnare, har kommittén föreslagit att en person inte får utsättas för repressalier på grund av att han eller hon har anmält eller påtalat att <SPAN class="ft50">någon </SPAN>handlat i strid med lagen. Regeringen anser att det bör förtydligas att anmälan eller påtalandet om diskriminering m.m. ska avse den som omfattas av repressalieförbudet, dvs. den som påstås ha handlat i strid med lagens bestämmelser. Detta bör enkelt kunna uttryckas på så sätt att repressalieförbudet gäller när någon anmält eller påtalat ”ett sådant handlande”.</P>
<P class="p723 ft8">En anmälan om att arbetsgivaren eller någon annan handlat i strid med lagen tar sikte på fall där anmälaren konkret har använt sig av sin rätt att få en fråga om diskriminering m.m. prövad. Ett påtalande av att någon handlat i strid med lagen omfattar mer formlösa klagomål utan att den enskilde för den skull uttryckligen medverkar i en utredning (se närmare nedan om medverkan i utredning). Det kan t.ex. förekomma att en person anför klagomål eller på något liknande sätt påtalar en diskriminerande handling för en chef eller annan överordnad.</P>
<P class="p295 ft5">Anmälan om eller påtalande av att någon handlat i strid med lagen kan avse kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, ett skyddsombud eller motsvarande, en facklig företrädare eller en arbetsgivarrepresentant, en tjänsteman på den myndighet eller skola som påstås ha brutit mot lagen, en tillsynsmyndighet eller annan myndighet såsom t.ex. Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen eller Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2), en branschorganisation etc. Uppräkningen är inte uttömmande.</P>
<P class="p724 ft5">Liksom enligt de nuvarande reglerna bör repressalieförbudet skydda inte bara den som anser sig för egen del ha blivit utsatt för t.ex. diskriminering och anmält eller påtalat detta. Även den som för någon annans räkning anmäler eller påtalar handlande i strid med lagen omfattas av skyddet. Det kan t.ex. vara fråga om en arbetstagare som anmäler att en arbetskamrat diskriminerats eller om en totalförsvarspliktig som anmäler att någon annan totalförsvarspliktig diskriminerats.</P>
<P class="p725 ft3">Skyddet mot repressalier förutsätter inte att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för ett påstående om att någon brutit mot lagens bestämmelser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">311</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Medverkan i en utredning enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8">Enligt de nuvarande diskrimineringslagarna gäller repressalieförbuden även till förmån för den som medverkat i en utredning enligt respektive lag. Detta bör gälla även enligt den nya diskrimineringslagen. Det som avses är att någon antingen för egen eller för någon annans räkning lämnar uppgifter till t.ex. Diskrimineringsombudsmannen under en utredning av om t.ex. diskriminering förekommit. Det kan också vara fråga om att någon hörs som part eller vittne i domstol.</P>
<P class="p379 ft8">På samma sätt som vid anmälan eller påtalande att någon handlat i strid med lagen förutsätter inte heller skyddet vid repressalier vid medverkan i en utredning att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för ett påstående om att någon brutit mot lagens bestämmelser.</P>
<P class="p726 ft4">Särskilt om avvisande av sexuella närmanden, trakasserier eller sexuella trakasserier</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">I jämställdhetslagen finns ett särskilt repressalieförbud med innebörd att</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden. Som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">nämnts ovan har kommissionen i en s.k. formell underrättelse riktad mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Sverige gjort gällande att den svenska lagstiftningen inte uppfyller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kraven i artikel 2.3 andra stycket likabehandlingsdirektivet där det bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">anges att det förhållandet att en person avvisar trakasserier eller sexuella</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">trakasserier inte får ligga till grund för ett beslut som gäller denna person.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Enligt kommissionen omfattar begreppet ”trakasserier eller sexuella</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">trakasserier” mer än sådana ”sexuella närmanden” som anges i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen. Diskrimineringskommittén har i sitt delbetänkande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft4">Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering <SPAN class="ft3">(SOU 2004:55 s. 131 f)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">behandlat frågan om genomförandet av bl.a. artikel 2.3 andra stycket</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">likabehandlingsdirektivet och ansett att det led i artikeln som talar om att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">en person ”avvisar” trakasserier eller sexuella trakasserier får anses</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">omfattas av uttrycket ”påtalat diskriminering”.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att begreppet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">trakasserier eller sexuella trakasserier omfattar mer än sexuella</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">närmanden. Enbart uttrycket sexuella trakasserier kan enligt regeringens</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">mening omfatta mer än sexuella närmanden. Det kan däremot ifrågasättas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">om det finns situationer där ovälkomna sexuella närmanden, dvs.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sexuella närmanden som har avvisats, inte utgör sexuella trakasserier.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Enligt vad som föreslagits i avsnitt 6.4 definieras sexuella trakasserier</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet; en</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">definition som naturligen bör kunna innefatta ovälkomna sexuella</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">närmanden. Under alla förhållanden torde det för den som utsatts vara</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">mycket svårt att avgöra vilken form av ovälkommet beteende det varit</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">fråga om. Redan denna omständighet talar för att begreppet sexuella</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">närmanden bör kunna ingå i begreppet sexuella trakasserier. Härutöver</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ska beaktas, enligt vad som föreslagits ovan, att skyddet mot repressalier</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">inte förutsätter att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">påståendet om diskriminering. Vid tillämpningen av repressalieförbudet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">är det således inte relevant hur den påstådda diskrimineringen, dvs. i det</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">här fallet det beteende som kränkt någons värdighet, vid en slutlig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td169"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">prövning bedöms. Regeringen anser mot denna bakgrund att vid tillämpningen av ett repressalieförbud bör det förhållandet att någon avvisar sexuella närmanden kunna ingå i begreppet att någon avvisar sexuella trakasserier.</P>
<P class="p17 ft40">Något uttryckligt skydd mot repressalier för den som avvisat arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier finns inte i nuvarande diskrimineringslagstiftning. Som framgått anser Diskrimineringskommittén att ett avvisande av trakasserier eller sexuella trakasserier omfattas av uttrycket ”påtalat” diskriminering, varför något uttryckligt repressalieförbud i dessa situationer inte föreslås. Regeringen är tveksam till kommitténs bedömning. För det första kan det ifrågasättas rent språkligt om uttrycket påtala diskriminering kan anses omfatta att någon avvisar trakasserier. För det andra finns det ett värde i att införliva <NOBR>EG-direktiven</NOBR> på ett så tydligt och exakt sätt att var och en av lagtexten kan utläsa vilka rättigheter och vilket skydd de har enligt direktiven. För att förbudets innehåll tydligt ska kunna utläsas och för att säkerställa att artikel 2.3 likabehandlingsdirektivet genomförs på ett korrekt sätt anser regeringen att det direkt av lagtexten bör framgå att det finns ett förbud mot att vidta repressalieåtgärder också när arbetstagare <SPAN class="ft50">avvisat </SPAN>arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. I sak innebär inte repressalieförbudet någon utvidgning av tillämpningsområdet i förhållande till nuvarande lagstiftning. Förbudet är ett förtydligande att också dessa situationer omfattas. Av de skäl som anförts ovan anser regeringen vidare att det nuvarande repressalieförbudet i jämställdhetslagen när en arbetstagare avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden bör omfattas av begreppet att arbetstagaren avvisat arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</P>
<P class="p727 ft8">Det ovan föreslagna förtydligandet avser repressalieförbudet i arbetslivet. När det gäller övriga samhällsområden har Diskrimineringskommittén föreslagit ett repressalieförbud bl.a. när någon har påtalat diskriminering. Ingen remissinstans har invänt mot förslaget. Regeringen anser att det även i dessa fall bör tydliggöras i lagtexten att förbudet kan omfatta situationer när någon avvisat trakasserier eller sexuella trakasserier. Vidare bör framgå att det ska vara fråga om att någon avvisat trakasserier eller sexuella trakasserier <SPAN class="ft47">från den som påstås ha diskriminerat</SPAN>. Därigenom tydliggörs den speciella karaktär som utmärker repressalier, nämligen att det är fråga om en hämndaktion från den som påstås ha diskriminerat riktad mot den som har protesterat mot diskrimineringen. På samma sätt som inom arbetslivet bör det förhållandet att någon avvisar sexuella närmanden ingå i begreppet att någon avvisar sexuella trakasserier vid tillämpningen av repressalieförbudet.</P>
<P class="p725 ft4"><SPAN class="ft3">Genom detta särskilt uttryckta repressalieförbud tillgodoses de synpunkter som förts fram av </SPAN>Ombudsmannan mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Sveriges förenade studentkårer <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges Förenade Gaystudenter <SPAN class="ft3">om att det även på andra samhällsområden än arbetslivet bör införas ett förbud mot repressalier på grund av att någon avvisat sexuella närmanden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">313</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Särskilt om den som fogar sig i trakasserier eller sexuella trakasserier</P>
<P class="p728 ft40">I den ovan nämnda s.k. formella underrättelsen från kommissionen riktas kritik mot Sverige även när det gäller genomförandet av det led i artikel</P>
<P class="p332 ft40"><SPAN class="ft8">2.3</SPAN><SPAN class="ft91">andra stycket likabehandlingsdirektivet som anger att det förhållandet att en person låter bli att reagera mot trakasserier eller sexuella trakasserier inte får ligga till grund för ett beslut som gäller denna person. Enligt kommissionen finns det i de svenska diskrimineringslagarna inget förbud mot att använda det faktum att en person har utsatts för trakasserier eller sexuella trakasserier som grund för ett beslut som påverkar denna person. I sitt delbetänkande </SPAN><SPAN class="ft50">Ett utvidgat skydd mot</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft47">könsdiskriminering </SPAN>(SOU 2004:55 s. 131 f.) gör Diskrimineringskommittén bedömningen att detta led (”låter bli att reagera mot”) får anses tillgodosett genom förbuden mot direkt diskriminering i jämställdhetslagen, lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering. I den mån en arbetsgivare, en högskola eller t.ex. en arbetsförmedling lägger en arbetstagares, en students eller arbetssökandes ”undergivenhet” eller ”undfallenhet” till grund för ett beslut som påverkar arbetstagaren/ studenten/arbetssökanden på ett negativt sätt, får det enligt kommittén anses finnas ett direkt orsakssamband mellan missgynnandet och arbetstagarens/studentens/arbetssökandens kön. Därmed föreligger direkt diskriminering. Kommittén har inte gjort någon annan bedömning i sitt slutbetänkande (SOU 2006:22).</P>
<P class="p352 ft40">Regeringen kan för sin del konstatera att det är svårt att finna ledning – vare sig i likabehandlingsdirektivet, i skälen till direktivet eller i kommissionens förslag till ändringar i direktivet – för vilka situationer direktivet tar sikte på när det gäller skyddet för personer som ”låter bli att reagera mot” trakasserier eller sexuella trakasserier. I den engelska språkversionen av direktivet används uttrycket ”a person’s submission to”. Den franska versionen av direktivet talar om ”soumission” och den tyska om ”Duldung”. Dessa ord leder närmast tankarna till någon form av undergivenhet eller undfallenhet gentemot sådana trakasserier. Regeringen kan till viss del instämma i Diskrimineringskommitténs bedömning att dessa situationer omfattas av förbudet mot direkt diskriminering i den svenska diskrimineringslagstiftningen. Regeringen anser emellertid att innebörden av den aktuella bestämmelsen i direktivet i första hand får sägas vara ett repressalieförbud. Att t.ex. en arbetsgivare lägger en arbetstagares underlåtenhet att reagera mot arbetsgivarens trakasserier till grund för ett beslut som påverkar arbetstagaren negativt får enligt regeringens uppfattning i många fall anses bero på just denna underlåtenhet – och inte på arbetstagarens kön. Som angetts ovan är det regeringens uppfattning att <NOBR>EG-direktiven</NOBR> bör införlivas på ett så tydligt och exakt sätt att var och en av lagtexten kan utläsa vilka rättigheter och vilket skydd de har enligt direktiven. För att säkerställa att direktivets krav uppfylls även i detta avseende bör därför, som ett komplement till förbudet mot direkt diskriminering, införas ett repressalieförbud som säkerställer att den utsatte skyddas också i dessa fall.</P>
<P class="p539 ft8"><SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>har påpekat att uttrycket att någon låter bli att reagera mot trakasserier – vilket är det uttryck som används i den svenska översättningen av direktivet – kan uppfattas som underförstådd kritik av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">314</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<P class="p333 ft3">offrets passivitet. Med hänsyn till ordvalen i den engelska, franska Prop. 2007/08:95 respektive tyska språkversionen av direktivet återger, enligt Lagrådets</P>
<P class="p455 ft8">mening, svenska ord som tåla, fördra, uthärda, underkasta sig, finna sig i eller foga sig i på ett bättre sätt avsikterna med direktivbestämmelsen. Lagrådet har därför föreslagit en lydelse enligt vilken repressalieförbudet gäller när någon ”fogat sig i” trakasserierna. Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning och föreslår att lagtexten när det gäller detta repressalieförbud utformas på det sätt som Lagrådet föreslagit.</P>
<P class="p335 ft3">På samma sätt som när det gäller avvisande av trakasserier och sexuella trakasserier bör i fråga om arbetslivet anges att det är arbetsgivarens trakasserier som avses och när det gäller andra samhällsområden än arbetslivet, trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</P>
<P class="p729 ft3">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="p316dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395316x1.jpg/" id="p316img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">11 Aktiva åtgärder</P>
<P class="p730 ft28"><SPAN class="ft3">11.1</SPAN><SPAN class="ft68">Aktiva åtgärder för nya diskrimineringsgrunder och nya samhällsområden?</SPAN></P>
<P class="p667 ft8">Regeringens bedömning: Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet – som i dag finns för kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning – bör inte i detta skede utökas till fler diskrimineringsgrunder. Vidare bör bestämmelserna om aktiva åtgärder inom utbildningsområdet – som i dag finns för kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning – inte nu utökas till fler diskrimineringsgrunder eller nya verksamheter. Aktiva åtgärder bör likaså inte heller nu utökas till att omfatta området värnplikt och civilplikt.</P>
<P class="p446 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer inte med regeringens. Kommittén har föreslagit att bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet bör utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Kommittén har vidare föreslagit att kravet på aktiva åtgärder inom utbildningsområdet bör utvidgas till alla utbildningsområden och omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder. Kommittén har även föreslagit krav på aktiva åtgärder inom området värnplikt och civilplikt för samtliga diskrimineringsgrunder förutom ålder.</P>
<P class="p639 ft8">Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har avstyrkt förslaget att bestämmelserna om aktiva åtgärder ska utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Bland annat <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare </SPAN>och <SPAN class="ft47">Skatteverket </SPAN>anser att förslaget är resurskrävande och måste ställas i relation till effektiviteten. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anför att de föreslagna aktiva åtgärderna är svåröverskådliga och i många fall opreciserade samt att många av bestämmelserna är allmänt hållna och att utformningen av bestämmelserna skiljer sig åt inbördes. <SPAN class="ft47">Riksdagens ombudsmän (JO) </SPAN>anför att med hänsyn till de påföljder som kan drabba den som bryter mot diskrimineringslagstiftningen måste en utgångspunkt vid utformningen av den nya lagen vara att det i lagen ska finnas klara och tydliga bestämmelser som möjliggör en förutsebar rättstillämpning. Det kan enligt JO sättas i fråga om den föreslagna lagen uppfyller detta krav, särskilt i de delar lagen ålägger arbetsgivare och andra aktiva åtgärder. <SPAN class="ft47">Arbetsmiljöverket </SPAN>konstaterar att vad som i utredningen beskrivs som krav på aktiva åtgärder till delar sammanfaller med krav på förebyggande arbetsmiljöåtgärder enligt arbetsmiljölagen och kan skapa otydligheter såväl för arbetsgivare som arbetstagare och få som följd att fler myndigheter har att utöva tillsyn över skyldigheter som arbetsgivaren har enligt mer än en lagstiftning. <SPAN class="ft47">Näringslivets regelnämnd </SPAN>anser att skyldigheten att vidta aktiva åtgärder kommer att innebära merarbete och kostnader för företagen. <SPAN class="ft47">Handikappombudsmannen (HO</SPAN>)</P>
<P class="p405 ft3">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<P class="p137 ft3">anser att den framtida ombudsmannen mot diskriminering inte ska ha Prop. 2007/08:95 tillsyn över bestämmelserna om aktiva åtgärder. HO anser att det bör</P>
<P class="p238 ft3">övervägas om regler om aktiva åtgärder överhuvudtaget bör ingå i en framtida diskrimineringslag eller om dessa regler kan hanteras på annat sätt.</P>
<P class="p236 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p234 ft8">Bestämmelser om aktiva åtgärder finns i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Aktiva åtgärder kan allmänt beskrivas som åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. Bestämmelserna om aktiva åtgärder är i första hand inte avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur. Generellt kan sägas att aktiva åtgärder är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering. De nuvarande bestämmelserna om aktiva åtgärder är vidare allmänt formulerade. De kan närmast beskrivas som exempel på ramlagstiftning.</P>
<P class="p56 ft4">Aktiva åtgärder i arbetslivet</P>
<P class="p234 ft8">På arbetslivsområdet finns bestämmelser om aktiva åtgärder endast beträffande diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning i jämställdhetslagen (1991:433) respektive lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Krav på aktiva åtgärder enligt de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna är av olika slag och olika ingripande. Jämställdhetslagen innehåller en mer omfattande reglering än lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Båda lagarna ställer krav på aktivt arbete exempelvis i fråga om ett målinriktat arbete, arbetsförhållanden och rekrytering. Jämställdhetslagen innehåller därutöver bestämmelser om mer långtgående aktiva åtgärder, t.ex. om att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap, att kartlägga löner och att upprätta handlingsplan för jämställda löner och jämställdhetsplan. Skyldigheten att upprätta planer gäller arbetsgivare som har minst tio arbetstagare sysselsatta. En arbetsgivare som inte följer dessa regler kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter.</P>
<P class="p731 ft3">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Aktiva åtgärder i utbildningsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft8">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan innehåller också bestämmelser om aktiva åtgärder. Denna skyldighet omfattar samtliga på det samhällsområdet gällande diskrimineringsgrunder, dvs. könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Högskolorna ska årligen upprätta en plan som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter och för att förebygga och förhindra trakasserier. Till skillnad mot jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning finns ingen vitesmöjlighet mot en högskola som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt lagen.</P>
<P class="p732 ft40">Även lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller bestämmelser om aktiva åtgärder. Enligt lagen ska den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten – staten, en kommun, ett landsting eller en enskild – bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer ska se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Det finns ingen vitesmöjlighet mot en skola som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt lagen.</P>
<P class="p552 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p733 ft4">Aktiva åtgärder bör inte utökas till fler diskrimineringsgrunder och nya samhällsområden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">Regeringen vill av flera olika skäl för närvarande inte genomföra</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag att utöka bestämmelserna om aktiva</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder till att gälla fler diskrimineringsgrunder och nya</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">samhällsområden. Någon utvärdering av effekter och resultat av de olika</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">delarna av dagens skyldigheter att vidta aktiva åtgärder i arbetslivet och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">att upprätta planer är inte gjord och saknas också i kommitténs</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">betänkande. Det finns således ingen klar och entydig bild om och på</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">vilket sätt de olika bestämmelser om aktiva åtgärder var för sig eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sammantaget haft effekter på företagens förebyggande arbete mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">diskriminering. Dessutom har konsekvenserna av förslaget om aktiva</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder, som innebär nya förpliktelser för företagen, inte utretts eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kvantifierats i någon närmare omfattning av kommittén. I sammanhanget</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kan också nämnas regeringens riktlinjer för det fortsatta arbetet med</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td203"><P class="p3 ft5">regelförenkling (se avsnitt 5.6).</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">Liksom flera remissinstanser anser regeringen att kommitténs förslag</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">om aktiva åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder är alltför allmänt</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">hållna och i många fall opreciserade. Som <SPAN class="ft4">Riksdagens ombudsmän </SPAN>anför</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ska efterlevnaden av flertalet bestämmelser om aktiva åtgärder kunna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td162"><P class="p3 ft3">framtvingas</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p3 ft3">vitesförelägganden.</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p3 ft3">Framför</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft3">allt</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p482 ft3">från</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt att den som riskerar att träffas av ett</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">318</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">vitesförläggande har en rimlig möjlighet att förutse vad skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder faktiskt innebär. Det är enligt regeringens bedömning tveksamt om kommitténs förslag uppfyller detta rättsäkerhetskrav. Arbetet med de föreslagna åtgärderna riskerar dessutom att försvåras om det inte finns tydliga riktlinjer för vad åtgärderna ska innehålla och vilka krav man kan ställa på arbetsgivare och andra. Det finns en del oklarheter även i förhållande till de nuvarande kraven på aktiva åtgärder. Men här är förutsättningarna annorlunda. Många arbetsgivare och utbildningsanordnare arbetar redan i dag aktivt för att främja lika rättigheter och möjligheter i förhållande till vissa diskrimineringsgrunder. Ombudsmännen mot diskriminering har utarbetat informationsmaterial och rekommendationer utifrån gällande krav på aktiva åtgärder för att underlätta för arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta de åtgärder som de enligt lag är skyldiga att göra. Dessutom har många av de aktiva åtgärderna enligt jämställdhetslagen <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> förebilder eller innebär <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> förpliktelser. Mycket talar för att arbetsgivare och utbildningsanordnare skulle behöva lägga ned ansenlig tid för att komma till insikt om vad som krävs i förhållande till de nya diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p723 ft40">Det saknas också en tillfredsställande analys om föreslagna bestämmelsers förhållande till annan reglering. Som <SPAN class="ft50">Arbetsmiljöverket </SPAN>konstaterar sammanfaller krav på aktiva åtgärder till stora delar med krav på förebyggande arbetsmiljöåtgärder enligt arbetsmiljölagen. I t.ex. lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) finns bestämmelser om åtgärder för att främja anställning av bl.a. äldre arbetstagare och personer med funktionshinder. Det saknas vidare en analys om hur tillsynsuppgiften över aktiva åtgärder för ombudsmannamyndigheten förhåller sig till andra myndigheters arbete med dessa frågor, som t.ex. det arbete som utförs av Myndigheten för handikappolitisk samordning och Arbetsmiljöverket.</P>
<P class="p734 ft5">Att mot denna bakgrund ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare utvidgade uppgifter är varken ansvarsfullt eller effektivt. Vid en avvägning av behovet av en utökning av aktiva åtgärder och strävan att inte ålägga arbetsgivare och andra alltför omfattande administrativa uppgifter jämte de andra svårigheter som berörts, anser regeringen att det för närvarande inte är lämpligt att utöka eller ändra kraven enligt gällande regler om aktiva åtgärder.</P>
<P class="p312 ft8">Frågan om och på vilket sätt aktiva åtgärder bör utökas till fler diskrimineringsgrunder och nya samhällsområden bör enligt regeringens mening därför utredas ytterligare. Några viktiga frågor som kräver noggranna överväganden är på vilket sätt de olika bestämmelserna om aktiva åtgärder, inklusive positiv särbehandling, var för sig eller sammantaget haft effekter på arbetsgivares arbete för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och hur förhållandet mellan kommitténs förslag och annan reglering på området kan förtydligas samt hur krav på aktiva åtgärder kan göras tydliga, skarpa och väl sanktionerade. Även <SPAN class="ft47">Handikappombudsmannens </SPAN>synpunkt om hur tillsynen över aktiva åtgärder ska bedrivas bör övervägas i sammanhanget. I avvaktan på att dessa frågor belyses närmare är det inte lämpligt att nu införa några nya bestämmelser om aktiva åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">319</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Inga större förändringar av kraven på aktiva åtgärder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit en del ändringar av de nuvarande kraven på aktiva åtgärder i arbetslivet och inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p148 ft40">Som regeringen konstaterar ovan finns det ett flertal frågor om aktiva åtgärder som behöver belysas närmare. Regeringen avser därför att ta ett samlat grepp på dessa frågor. Det vore mot denna bakgrund olämpligt och inkonsekvent att nu ändra alltför mycket i bestämmelserna. Det aktiva åtgärdsarbetet bör därför tills vidare i huvudsak bedrivas utifrån de krav som både arbetsgivare och utbildningsanordnare är vana vid.</P>
<P class="p148 ft8">Regeringen anser således att hittillsvarande bestämmelser om aktiva åtgärder – med undantag för nödvändiga följdändringar – bör överföras till den nya lagen. Frågor om eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör belysas i ett sammanhang. Regeringen anser det dock nödvändigt att redan nu föreslå ändringar i fråga om dels upprättande av handlingsplan för jämställda löner och jämställdhetsplan och kravet på lönekartläggning (se avsnitt 11.2.5 och 11.2.6), dels sanktionsmöjligheter inom utbildningsområdet för aktörer som inte lever upp till sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder (se avsnitt 11.3.4).</P>
<P class="p387 ft4">Särskilt om arbetslivet</P>
<P class="p234 ft8">Regeringen vill i sammanhanget peka på det förhållandet att även om det nu inte införs krav på aktiva åtgärder i arbetslivet för diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, sexuell läggning och ålder så finns det redan i dag ett flertal författningar som sammanfaller med vad som i utredningen beskrivs som krav på aktiva åtgärder. Exempelvis har Arbetsmiljöverket i enlighet med bemyndiganden i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen (1977:1166) meddelat föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Enligt 1 § i föreskrifterna avses med sådan behandling återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Föreskrifterna ställer i övrigt krav på att arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs (2 §) samt att det i verksamheten ska finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden m.m. som kan ge grund för kränkande särbehandling.</P>
<P class="p229 ft4">Särskilt om utbildningsverksamhet</P>
<P class="p115 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit att kravet på aktiva åtgärder bör utvidgas till alla utbildningsområden och omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder.</P>
<P class="p148 ft8">Regeringens utgångspunkt är alltså, i avvaktan på en utredning, att nuvarande bestämmelser om aktiva åtgärder överförs till den nya lagen utan att utökas till nya diskrimineringsgrunder och nya verksamheter. I</P>
<P class="p71 ft3">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">enlighet härmed bör kravet på aktiva åtgärder i fråga om utbildning inte heller utökas till de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.</P>
<P class="p80 ft5">I avsnitt 8.2.1 har regeringen föreslagit att diskrimineringsförbuden som bör gälla för olika typer av utbildning och skilda slag av utbildningsanordnare hålls samman i ett gemensamt diskrimineringsförbud. Ordet ”utbildningsanordnare” föreslås användas som en allmän samlingsterm för skolor och andra som anordnar eller bedriver utbildning. Med utbildningsanordnare menas den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet. Här innefattas bl.a. förskolor, grund- och gymnasieskolor, universitet och högskolor, folkhögskolor och studieförbund.</P>
<P class="p353 ft8">Begreppet utbildningsanordnare täcker alltså även utbildningsverksamhet som i dag inte omfattas av diskrimineringslagstiftningen. Med den föreslagna konstruktionen med ett gemensamt förbud inom utbildningsområdet kan det tyckas lämpligt att låta kravet på aktiva åtgärder gälla alla verksamheter som omfattas av begreppet utbildningsanordnare. Det finns dock starka skäl mot en sådan utvidgning nu. Den av regeringen föreslagna bestämmelsen om förbud mot diskriminering inom utbildningsområdet omfattar vitt skilda utbildningar och undervisningsformer. Det skulle innebära en betydande administrativ börda för de nya verksamheterna som dessutom enligt regeringens förslag bör kunna framtvingas med vitesförelägganden (se avsnitt 11.3.4). Frågan om en utökning av aktiva åtgärder till nya verksamheter bör därför belysas ytterligare och samordnas med övriga frågor om aktiva åtgärder innan en sådan ordning eventuellt kan genomföras.</P>
<P class="p360 ft8">Mot denna bakgrund bör kravet på aktiva åtgärder, i likhet med i dag, gälla utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p86 ft4">Särskilt om värnplikt och civilplikt</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringskommittén har också föreslagit att kravet på aktiva åtgärder bör gälla inom området värnplikt och civilplikt. Som tidigare nämnts avser regeringen att för närvarande inte genomföra kommitténs förslag att utöka bestämmelser om aktiva åtgärder till att gälla nya samhällsområden. Bestämmelser om aktiva åtgärder bör därför inte nu utökas till att omfatta området värnplikt och civilplikt.</P>
<P class="p78 ft8">Även om det inte införs krav på aktiva åtgärder inom värnplikt och civilplikt bör framhållas att det redan i dag genom olika författningar finns krav på förebyggande arbete mot kränkningar av totalförsvarspliktiga. Enligt 7 kap. 6 § förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt gäller följande i fråga om åtgärder mot trakasserier. Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Affärsverket svenska kraftnät ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att den som tjänstgör med stöd av lagen (1994:1809) om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">321</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="p322dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395322x1.jpg/" id="p322img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">totalförsvarsplikt utsätts för ett uppträdande som kränker hans eller Prop. 2007/08:95 hennes integritet, om uppträdandet har samband med könstillhörighet</P>
<P class="p415 ft3">eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier), etnisk tillhörighet (etniska trakasserier) eller sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning).</P>
<P class="p303 ft28"><SPAN class="ft3">11.2</SPAN><SPAN class="ft68">Aktiva åtgärder i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p365 ft8">Utgångspunkten för regeringen är alltså att nuvarande regler om aktiva åtgärder i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning bör föras över till den nya lagen. Reglerna bör tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i dag. Regeringen föreslår dock ändringar när det gäller kravet på upprättande av handlingsplan för jämställda löner och jämställdhetsplan samt kravet på lönekartläggning (se under avsnitt 11.2.5 och 11.2.6). Innebörden av bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet behandlas nedan och i författningskommentaren till regeringens förslag till den nya diskrimineringslagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p735 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p736 ft5">Regeringens förslag: Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder.</P>
<P class="p737 ft5">I fråga om diskrimineringsgrunden kön ska arbetsgivare och arbetstagare särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p738 ft5">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p482 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">samverkan – som i dag gäller för kön och etnisk tillhörighet, religion</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">eller annan trosuppfattning – utökas till att omfatta samtliga</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p739 ft7">diskrimineringsgrunder.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p482 ft8">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ett fåtal remissinstanser har haft</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">synpunkter på förslagen i övrigt. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5"><SPAN class="ft4">grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anser att begreppet ”jämställdhet i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td169"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft3">arbetslivet” bör strykas eftersom det inte fyller någon väsentlig funktion i Prop. 2007/08:95 lagtexten och ger intrycket av en hierarkisk ordning mellan de olika diskrimineringsgrunderna. </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation</P>
<P class="p162 ft3">menar att det finns ett behov av att se över samverkansskyldigheten, dess innebörd och behovet av eventuella sanktioner.</P>
<P class="p236 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p234 ft40">Enligt artikel 141.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska varje medlemsstat säkerställa att principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tillämpas. Enligt likalönedirektivet (direktiv 75/117/EEG) ska all lönediskriminering på grund av kön för lika eller likvärdigt arbete avskaffas. Även likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) förbjuder all lönediskriminering på grund av kön (artikel 3). Enligt skäl 11 recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) bör medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter söka lösa problemet med att kvinnor fortfarande har lägre löner än män och att det finns en könssegregerad arbetsmarknad med hjälp av system för flexibel arbetstid som gör det lättare för såväl kvinnor och män att förena familjeliv och arbetsliv. Enligt recastdirektivet ska vidare direkt och indirekt könsdiskriminering avskaffas vid alla former och villkor för lön för lika eller likvärdigt arbete (artikel 4). Vidare ska medlemsstaterna uppmuntra arbetsgivarna att med lämpliga jämna mellanrum förse arbetstagarna och/eller deras företrädare med lämplig information om likabehandlingen av kvinnor och män inom företaget. Denna information kan innehålla en översyn av andelen kvinnor och män på olika nivåer i organisationen, deras löner och löneskillnader, och eventuella åtgärder för att i samarbete med arbetstagarrepresentanterna förbättra situationen. Direktivens fullständiga beteckningar finns angivna i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p740 ft4">Jämställdhetslagen</P>
<P class="p60 ft8">Enligt 2 § jämställdhetslagen (1991:433) ska arbetsgivare och arbetstagare samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås. De ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p240 ft8">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier såsom kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<P class="p741 ft3">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p351 ft4">Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P>
<P class="p123 ft40">Enligt 2 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I 2 § andra meningen samma lag slås uttryckligen fast att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska ske för att särskilt motverka alla former av diskriminering som avses i lagen.</P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Samverkan</P>
<P class="p92 ft8">Samverkansbestämmelserna i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning bör sammanslagna föras över till den nya lagen på sätt Diskrimineringskommittén föreslagit.</P>
<P class="p151 ft3">Syftet med samverkan bör liksom i dag vara att söka uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p77 ft8">En viktig förutsättning för att åstadkomma lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är att parterna på arbetsmarknaden gemensamt anstränger sig för att nå detta mål. Det är därför viktigt att framhäva parternas gemensamma ansvar i det konkreta arbetet genom en regel om samverkan. Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt verkar för att frågorna om att främja lika rättigheter och möjligheter drivs aktivt på arbetsplatserna. Det betyder normalt att arbetstagarna representeras av de fackliga organisationer som finns på arbetsplatsen. Saknas facklig organisation innebär det dock inte att arbetstagarna bör lämnas utanför. Arbetsgivaren får i sådana fall ta ställning till på vad sätt arbetstagarna lämpligast kan beredas möjlighet till samverkan. Några särskilda procedurregler för samverkan är inte nödvändiga utan de närmare formerna bör lämnas till parterna för att anpassas till specifika behov i en viss bransch eller på en arbetsplats.</P>
<P class="p302 ft8">Även om arbetet bör ske i samverkan med fackliga organisationerna eller arbetstagarna är det alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för att lagen följs. En arbetsgivare som t.ex. inte har gjort en jämställdhetsplan kan aldrig försvara sig med bristande intresse från arbetstagarsidan (se avsnitt 11.2.9). Planen måste göras även om arbetstagarsidan skulle avstå från att medverka.</P>
<P class="p78 ft8">Det finns ett samband mellan reglerna om samverkan och aktiva åtgärder och diskrimineringsförbuden. Även arbetstagare bör ha ett ansvar för att diskriminering i arbetslivet motverkas trots att de inte kan göras ansvariga för överträdelser av de föreslagna förbudsbestämmelserna i arbetslivet. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare bör därför inte begränsas endast till arbetet med aktiva åtgärder utan gälla alla former av diskriminering i arbetslivet på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">324</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="p325dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395325x1.jpg/" id="p325img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Några remissinstanser har haft synpunkter på utformningen och Prop. 2007/08:95 innebörden av samverkansreglerna. Frågor om eventuella ändringar av samverkansreglerna bör belysas i utredningen om aktiva åtgärder som</P>
<P class="p149 ft3">behandlas i avsnitt 11.1.</P>
<P class="p112 ft4">Lönefrågor</P>
<P class="p234 ft8">En skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och anställningsvillkor mellan kvinnor och män, att främja lika möjligheter till löneutveckling och en definition av likvärdigt arbete bör finnas i den nya lagen på motsvarande sätt som i den hittillsvarande bestämmelsen i 2 § jämställdhetslagen.</P>
<P class="p279 ft8">Samverkansregeln har en tydlig koppling till arbetet med lönekartläggning och löneanalys (se avsnitt 11.2.6 nedan). Samverkan bör liksom i dag inledas med att arbetsgivaren samråder med arbetstagarsidan om hur arbetet ska läggas upp. Därefter ges arbetstagarnas företrädare möjlighet att delta vid kartläggning och analys av lönesystem och löneskillnader. De former för arbetstagarinflytande som redan finns på arbetsplatsen torde vara lämpliga att använda också för jämställdhetsarbetet med löner (se under samverkan).</P>
<P class="p139 ft5">Att främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män kan ske på många olika sätt. De metoder man väljer har självklart samband med vilka problem man vill lösa. Lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män kan praktiskt betyda att särskilda satsningar på kompetensutveckling bör komma det kön till godo som ditintills fått stå tillbaka.</P>
<P class="p142 ft3">Det bör, som fallet är i dag, framgå av lagtexten vad som avses med likvärdigt arbete. Definitionen klargör att det är själva arbetet, dess krav och natur, och inte den individ som utför arbetet, som är centrala i begreppet likvärdigt arbete.</P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>har föreslagit att bestämmelserna om samverkan om löner och andra anställningsvillkor utformas på ett annat sätt än det som föreslogs i lagrådsremissen. Regeringen anser för sin del att eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör behandlas i ett sammanhang. Det kan dessutom inte uteslutas att eventuella språkliga ändringar i bestämmelserna kan innebära, eller i vart fall kan uppfattas innebära, förskjutningar i sak. I avvaktan på den utredning om aktiva åtgärder som aviserats i avsnitt 11.1 bör det aktiva åtgärdsarbetet tills vidare bedrivas i huvudsak enligt de krav som hittills har gällt och som arbetsgivare och arbetstagare är vana vid. Lagrådets synpunkter får beaktas i utredningen.</P>
<P class="p742 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Målinriktat arbete</SPAN></P>
<P class="p743 ft3">Regeringens förslag: Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p239 ft3">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att kravet på målinriktat arbete bör utvidgas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.</P>
<P class="p313 ft3">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ingen har invänt mot förslaget i övrigt.</P>
<P class="p295 ft5">Bakgrund: Av 3 § jämställdhetslagen (1991:433) framgår att en arbetsgivare inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja jämställdhet i arbetslivet. På motsvarande sätt framgår av 4 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I förarbetena till lagen hänvisas till jämställdhetslagen och att bestämmelsen har samma innebörd utom att den avser andra diskrimineringsgrunder.</P>
<P class="p295 ft5">Skälen för regeringens förslag: En skyldighet för arbetsgivare att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning bör finnas i den nya lagen på motsvarande sätt som i den nuvarande bestämmelsen i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p622 ft5">Skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete bör ses som en principiell förklaring om vad som bör åligga en arbetsgivare i arbetet med aktiva åtgärder. Arbetsgivaren bör såsom tidigare ha en klar målsättning för sitt aktiva arbete inom områdena arbetsförhållanden, trakasserier samt rekrytering (se avsnitten nedan).</P>
<P class="p15 ft8">Skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete innebär att arbetsgivaren på eget initiativ bör främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Vid t.ex. beslut om nyrekrytering, utbildning och kompetensutveckling bör arbetsgivaren ha lika rättigheter och möjligheter i åtanke. Den kompetens som finns bör tas tillvara. Arbetet bör ske planmässigt. I det ligger att tyngdpunkten i arbetet inte bör ligga på improvisation eller tillfälligheter. En arbetsgivare bör t.ex. planera arbetstagarnas kompetensutveckling, utbildning och liknande i syfte att lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning i organisationen ska främjas i alla typer av arbete och bland olika kategorier av arbetstagare. Regeringen vill betona att det inte är fråga om att införa krav på att arbetsplatsen ska ha en viss etnisk sammansättning eller på att arbetsgivaren ska kartlägga den etniska sammansättningen bland de anställda.</P>
<P class="p725 ft3">Skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete bör, liksom i dag, gälla alla arbetsgivare. Även företag där någon skyldighet att upprätta en jämställdhetsplan (se avsnitt 11.2.5) inte finns bör sätta upp mål för jämställdhetsarbetet.</P>
<P class="p17 ft40">Diskrimineringskommitténs förslag att kravet på målinriktat arbete bör utvidgas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder, bör belysas i den särskilda utredning om aktiva åtgärder som behandlas i avsnitt 11.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">326</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="p327dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395327x1.jpg/" id="p327img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p744 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft95">Arbetsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p745 ft5">Regeringens förslag: Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p746 ft3">Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.</P>
<P class="p503 ft3">Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p689 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del med regeringens. Kommittén har dock förslagit att bestämmelser om arbetsförhållanden – som i dag gäller för kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning – utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Kommittén har vidare föreslagit att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att alla arbetstagare oavsett kön ska kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap. Kommittén har också föreslagit att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att arbetssökande, arbetstagare, den som söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats eller inhyrd eller inlånad arbetskraft utsätts för diskriminering (alltså även direkt diskriminering, indirekt diskriminering och instruktioner att diskriminera som inte kan hänföras till trakasserier) eller repressalier.</P>
<P class="p661 ft8">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på förslagen i övrigt. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>är positiv till förstärkningen av den nuvarande bestämmelsen om arbetsgivarens skyldighet att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. <SPAN class="ft47">JämO </SPAN>anser att det även fortsättningsvis bör stå <SPAN class="ft47">kvinnliga och manliga </SPAN>arbetstagare som en markering av att bestämmelsen syftar till att underlätta även för män att utnyttja sin rätt till föräldraledighet. <SPAN class="ft47">JämO </SPAN>uppmärksammar också att det med kommitténs förslag om att arbetsgivaren bör vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att bl.a. arbetstagare utsätts för diskriminering, som bl.a. innefattar sexuella trakasserier, finns en risk för att sexuella trakasserier som utgör ett omfattande problem i arbetslivet osynliggörs. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>anser att trakasserier är ett väl inarbetat begrepp och bör stå kvar i lagtexten.</P>
<P class="p747 ft3">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p113 ft5">Som anges under avsnitt 11.2.1 bör medlemsstaterna enligt skäl 11 till recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) tillsammans med arbetsmarknadens parter söka lösa problemet med att det finns en könssegregerad arbetsmarknad med hjälp av system för flexibel arbetstid som gör det lättare för såväl kvinnor och män att förena familjeliv och arbetsliv.</P>
<P class="p284 ft40"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har utarbetat en s.k. uppförandekodex med åtgärder för att förhindra trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier (Commission Recommendation 92/131/EC). Den bygger på en resolution från rådet. Arbetsgivare rekommenderas bl.a. att som ett första steg utarbeta en policy, göra den känd på arbetsplatsen och att ha rutiner för hur trakasserier ska hanteras på arbetsplatsen. Det rekommenderas också bl.a. att arbetsgivare utser någon eller några personer som kan ge råd och stöd åt utsatta arbetstagare. Rådet har ställt sig bakom rekommendationen (Council Declaration of 19 december 1991).</P>
<P class="p158 ft5">Enligt artikel 2.5 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) ska medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller allmän praxis uppmuntra arbetsgivare och dem som ansvarar för tillgång till yrkesutbildning att vidta åtgärder för att förebygga alla former av diskriminering på grund av könstillhörighet, särskilt trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Enligt Sveriges underrättelse om genomförande av likabehandlingsdirektivet har artikel 2.5 genomförts genom 6 § jämställdhetslagen och 4 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p748 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar finns angivna i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p54 ft4">Jämställdhetslagen</P>
<P class="p234 ft8">Enligt 4 § jämställdhetslagen (1991:433) ska arbetsgivaren genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för både kvinnor och män. Enligt 5 § jämställdhetslagen ska arbetsgivare underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Enligt 6 § jämställdhetslagen ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller repressalier enligt lagen.</P>
<P class="p749 ft4">Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P>
<P class="p60 ft8">I 5 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning finns en motsvarande bestämmelse som begränsar arbetsgivarens ansvar till att genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till dennes resurser och</P>
<P class="p71 ft3">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<P class="p750 ft3">omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa Prop. 2007/08:95 sig för alla arbetstagare oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td169"><P class="p34 ft12">Enligt 6 § i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier enligt lagen.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">I förarbetena hänvisas till motsvarande bestämmelser i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">jämställdhetslagen och att paragraferna har samma innebörd utom att de</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">avser etnisk tillhörighet (prop. 1997/98:177 s. 58).</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td169"><P class="p3 ft4">Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Enligt arbetsmiljölagens (1977:1160) allmänna bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetsmiljöns beskaffenhet, är en arbetsgivare skyldig att se till att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">fysiskt och psykiskt hänseende. Enligt lagen ska arbetstagare och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetsgivare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetstagare utsätts för ohälsa.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1993:17) om åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kränkande särbehandling i arbetslivet ska arbetsgivaren planera och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">organisera arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs. Enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">föreskrifterna ska det i verksamheten finnas rutiner för att på ett tidigt</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">stadium fånga upp signaler om missförhållanden. Arbetstagare som</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utsätts för kränkande särbehandling ska snabbt få hjälp eller stöd.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta. Kränkande</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">särbehandling definieras som ”återkommande klandervärda eller negativt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">gemenskap”. Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">systematiskt arbetsmiljöarbete kan tillämpas för att motverka</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">diskriminering på arbetsplatsen. I 3 § föreskrifterna anges följande. ”Det</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön”.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td169"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><P class="p3 ft4">Arbetsförhållandena bör lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön,</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p3 ft54">etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Arbetsgivare bör ha skyldighet att vidta aktiva åtgärder i fråga om</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetsförhållanden för grunderna kön, etnisk tillhörighet och religion</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">eller annan trosuppfattning även enligt den nya lagen. Regeln bör, liksom</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">i dag, ta sikte på arbetsmiljön, arbetets organisation och övriga</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetsförhållanden.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Inte minst beträffande kön har en regel om arbetsförhållandena</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">betydelse. När det gäller arbetsmiljö kan som exempel på sådana åtgärder</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">nämnas tekniska anordningar som underlättar tungt arbete och sanitära</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">utrymmen för både kvinnor och män. Skyldigheten kan sägas utgå delvis från att arbetsgivaren bör beakta vad som typiskt sett utgör skillnader mellan t.ex. kvinnor och män. En sådan skillnad som ofta finns är fysisk styrka; en annan är att verktyg ibland är konstruerade så att de passar män bättre än kvinnor. Av Diskrimineringskommitténs betänkande framgår att Jämställdhetsombudsmannens (JämO) erfarenheter är att åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, speciellt för kvinnor, har visat sig vara något av det mest lönsamma en arbetsgivare kan vidta (SOU 2006:22, del 1 s. 721).</P>
<P class="p151 ft5">I fråga om arbetets organisation kan nämnas åtgärder som arbetsbyte, arbetsrotation och begränsning av systematiska krav på övertid vid högre tjänster. För många som har kvinnodominerade arbeten, t.ex. butiksanställda, vårdpersonal och lokalvårdare, innehåller arbetet monotona arbetsmoment som kan leda till belastningsskador och hög sjukfrånvaro.</P>
<P class="p80 ft5">För diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning bör en arbetsgivare se till att sådant som arbetsorganisationen, arbetsplatsen, arbetsredskapen, arbetstider och semester- och andra ledighetsregler anpassas till de anställdas behov och de ramar arbetsgivaren har. Generellt bör en arbetsgivare överväga behovet av åtgärder som höjer utbildnings- och kunskapsnivån hos t.ex. arbetsledningen. Utbildning och information till ledning, fackliga ombud och de anställda om arbetsmiljö, arbetsanpassning och olika gruppers förhållanden bör övervägas.</P>
<P class="p614 ft8">Arbetsgivaren bör planera förändringsarbetet med realistiska tidsperspektiv. Enklare åtgärder kan ofta genomföras direkt medan mera komplicerade förändringar kan tillåtas ta längre tid att genomföra.</P>
<P class="p353 ft8">Olika krav kan ställas på skilda arbetsgivare beroende på arbetsplatsens storlek och geografiska belägenhet, arbetsstyrkans sammansättning m.fl. liknande omständigheter. Åtgärderna bör på samma sätt som tidigare vara rimliga från kostnadssynpunkt med hänsyn till företagets omfattning och ekonomiska förhållanden i övrigt. I ett litet företag där enbart familjens medlemmar är verksamma och där det personliga inslaget är tydligare än det formella arbetsgivare- eller arbetstagareförhållandet, har lagens regler i detta hänseende kanske över huvud taget inte någon praktisk betydelse.</P>
<P class="p128 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit att bestämmelser om arbetsförhållanden bör utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Som framgår av avsnitt 11.1 avser regeringen att närmare utreda frågan om aktiva åtgärder för fler diskrimineringsgrunder.</P>
<P class="p122 ft4">Att förena förvärvsarbete och föräldraskap</P>
<P class="p92 ft40">Det finns alltjämt behov av en regel vars syfte är att stimulera och underlätta för alla kvinnliga och manliga arbetstagare att utnyttja sin rätt till föräldraledighet. Det bör ankomma på arbetsgivaren att underlätta för arbetstagare av båda könen att utnyttja rätten till föräldraledighet. I likhet med <SPAN class="ft50">JämO </SPAN>anser regeringen att det även fortsättningsvis bör stå ”kvinnliga och manliga arbetstagare” i bestämmelsen som en markering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">330</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<P class="p137 ft3">av att bestämmelsen syftar till att underlätta även för män att utnyttja sin Prop. 2007/08:95 rätt till föräldraledighet.</P>
<P class="p111 ft5">Kvinnors och mäns möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap är en viktig jämställdhetsfråga. Arbetsgivaren bör liksom i dag rikta ökad uppmärksamhet mot sådana faktorer i arbetslivet som kan försvåra möjligheterna att samtidigt ta ansvar för hem och barn. Åtgärder som kan vara aktuella är t.ex. att räkna tid för vård av barn som en merit, att begränsa övertid eller arbete på obekväm arbetstid eller att införa flexibel arbetstid. En konkret åtgärd kan också vara att ge anställda möjlighet att utföra arbetet i hemmet genom att tillhandahålla dator, mobiltelefon och andra tekniska hjälpmedel. Om t.ex. arbetsorganisationen, den långsiktiga personalplaneringen och arbetstiderna ses över kan möjligheter skapas som underlättar kombinationen av förvärvsarbete och föräldraskap för såväl kvinnor som män.</P>
<P class="p145 ft8">En annan viktig åtgärd är att ge föräldralediga möjlighet till kontakt med arbetsplatsen genom att informera om utveckling, möten och utbildning. Detta kan ske genom att information översändes och utvecklingssamtal eller liknande hålls med den föräldralediga personen.</P>
<P class="p111 ft5">Arbetsgivaren bör såsom tidigare rikta särskilda åtgärder mot männen på arbetsplatsen i syfte att stödja och uppmuntra deras uttag av föräldraledighet. Det måste dock ske på ett sådant sätt att det som var tänkt som aktiva åtgärder (dvs. ”kollektiv stimulans”) inte resulterar i direkt diskriminering av kvinnor, dvs. att kvinnor inte får samma uppskattning för sin föräldraledighet.</P>
<P class="p145 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit en ändring av jämställdhetslagens nuvarande bestämmelse om arbetsgivarens skyldighet att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Enligt kommittén bör arbetsgivare ”vidta åtgärder” för att alla arbetstagare oavsett kön ska kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap. <SPAN class="ft47">JämO </SPAN>är positiv till förstärkningen av bestämmelsen. Regeringen finner för sin del inte anledning att ta ställning till frågan nu. Regeringen anser att eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör belysas i ett sammanhang med övriga frågor om aktiva åtgärder som ska utredas (se avsnitt 11.1).</P>
<P class="p751 ft4">Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier</P>
<P class="p60 ft40">Krav på åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier bör finnas i den nya lagen på motsvarande sätt som i de hittillsvarande bestämmelserna i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldigheten bör alltså gälla i förhållande till diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vidare bör begreppen trakasserier och sexuella trakasserier användas i den nya lagen. Trakasserier är som <SPAN class="ft50">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>uppmärksammar ett inarbetat begrepp i arbetet med aktiva åtgärder och sexuella trakasserier kan, som</P>
<P class="p537 ft3"><SPAN class="ft4">JämO </SPAN>anför, behöva synliggöras. Med sexuella trakasserier avses ett</P>
<P class="p71 ft3">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p17 ft40">Åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier är viktiga komplement till diskrimineringsförbuden. De konkreta åtgärder som arbetsgivaren bör vidta är liksom i dag i första hand att i en policy klart slå fast att trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier inte tolereras på arbetsplatsen. Det kan t.ex. avse information om att affischer med rasistiska motiv, pamfletter eller klotter med rasistiskt innehåll inte accepteras på arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör göra klart för de anställda vad som händer om någon bryter mot arbetsgivarens policy, t.ex. att omplaceringar eller uppsägningar kan bli aktuella. Arbetsledare och fackliga företrädare bör utbildas så att de lär sig känna igen trakasserier och repressalier. Vidare bör arbetsgivaren utarbeta rutiner för hur eventuella trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier ska hanteras. Det bör såsom tidigare inte göras någon särskild begränsning av arbetsgivarens skyldigheter med avseende på vem som uppträder trakasserande så länge det är inom ramen för verksamheten. Arbetsgivarens skyldighet att vidta förebyggande och förhindrande åtgärder bör därför även omfatta t.ex. trakasserier mellan arbetstagare.</P>
<P class="p752 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att arbetsgivaren bör vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att arbetssökande, arbetstagare, den som söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats eller inhyrd eller inlånad arbetskraft utsätts för diskriminering eller repressalier för samtliga diskrimineringsgrunder. De nuvarande bestämmelserna om förebyggande åtgärder omfattar endast arbetstagare, alltså de som finns på arbetsplatsen som anställda. Det finns, enligt kommittén, ingen anledning att behålla de nuvarande reglernas begränsning till anställda. Kommittén menar vidare att skyldigheten bör avse alla former av diskriminering, alltså även direkt diskriminering, indirekt diskriminering och instruktioner att diskriminera som inte kan hänföras till trakasserier.</P>
<P class="p753 ft5">Det kunde naturligtvis övervägas om det finns skäl att skärpa eller på annat sätt ändra den hittillsvarande skyldigheten för arbetsgivare att förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier och därmed anknyta till föreslagna diskrimineringsförbud. Diskrimineringsförbudet inom arbetslivet föreslås t.ex. gälla även för arbetssökande eller inhyrd personal.</P>
<P class="p724 ft3">Regeringen anser dock att eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör behandlas i ett sammanhang. I enlighet med regeringens ställningstagande under 11.1 om att tillsätta en utredning om aktiva åtgärder bör även frågor om skärpning av kraven på aktiva åtgärder belysas i en sådan utredning. Detta gäller även frågan om att utöka skyldigheten till övriga diskrimineringsgrunder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">332</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="p333dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395333x1.jpg/" id="p333img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p166 ft7">11.2.4</P></TD>
<TD class="tr2 td204"><P class="p35 ft3">Rekrytering m.m.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft3">Regeringens förslag: Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.</P>
<P class="p755 ft5">Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.</P>
<P class="p756 ft8">När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och försöka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Detta ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p757 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att alla, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder i praktiken ska kunna söka lediga anställningar på lika villkor.</P>
<P class="p337 ft3">Kommittén har också förslagit att arbetsgivaren ska verka för att arbetstagare ges lika möjlighet till kompetensutveckling och befordran oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p335 ft5">Kommittén anser vidare att arbetsgivare också ska se till att det på arbetsplatsen finns arbetstagare med olika etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p339 ft5">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på förslagen i övrigt. <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>anför att kommitténs förslag att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att alla i praktiken ska kunna söka lediga anställningar på lika villkor kan ge intryck av att kraven på en arbetsgivare som avser att genomföra en rekrytering har utökats trots att detta inte var avsikten. Domstolen vill med det anförda peka på att den föreslagna bestämmelsen bör utformas på ett sätt som gör att den bättre ansluter till dess angivna syfte. Enligt <SPAN class="ft4">Ombudsmannens mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>är det oklart hur bestämmelsen om att arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt ska anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet förhåller sig till reglerna om positiv särbehandling. <SPAN class="ft4">Stockholms universitet </SPAN>avstyrker kommitténs förslag att arbetsgivare i anställningssituationer bör beakta intresset av en någorlunda blandad sammansättning även när det gäller de anställdas etniska tillhörighet. <SPAN class="ft4">HomO </SPAN>ifrågasätter om inte denna bestämmelse kräver en kartläggning av anställda på arbetsplatsen.</P>
<P class="p758 ft3">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4">Jämställdhetslagen</P>
<P class="p234 ft40">Enligt 7 § jämställdhetslagen (1991:433) ska en arbetsgivare genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Enligt 8 § jämställdhetslagen ska arbetsgivaren verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. Denna bestämmelse bör ses i ett sammanhang med bestämmelsen i 9 § som har följande innehåll. När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Detta ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p759 ft4">Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P>
<P class="p115 ft3">7 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är utformad på motsvarande sätt som 8 § i jämställdhetslagen men omfattar diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. I förarbetena hänvisas till jämställdhetslagens förarbeten.</P>
<P class="p236 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Möjlighet att söka lediga anställningar</P>
<P class="p140 ft5">Arbetsgivaren bör enligt den nya lagen ha skyldighet att verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar på motsvarande sätt som i de hittillsvarande bestämmelserna i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p672 ft40">En första förutsättning för att någon ska kunna söka ett arbete är att han eller hon känner till att det är ledigt. Informella kanaler spelar en stor roll vid rekrytering. Detta kan medföra att möjligheterna för arbetssökande med svag anknytning till arbetsmarknaden att få arbete försämras ytterligare. En arbetsgivare bör såsom tidigare vid nyrekrytering sträva efter att använda formella kanaler genom att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen eller platsannonsera eller på annat sätt söka nå dem som har en svag anknytning till arbetslivet. Detta gäller oavsett det förhållande att skyldigheten för arbetsgivare att anmäla lediga platser till</P>
<P class="p108 ft15">den offentliga arbetsförmedlingen enligt lagen (1976:157) med samma</P>
<P class="p71 ft3">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">namn avskaffades den 2 juli 2007. Lagens avskaffande var huvudsakligen ett uttryck för regeringens bedömning att lagen blivit otidsenlig till följd av den tekniska utvecklingen och uppfattningen att det starkaste incitamentet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen är att det finns ett förtroende för förmedlingens effektivitet och professionalitet. Att etablera ett sådant förtroende är, menar regeringen, inte något som låter sig göras via lagstiftning<SPAN class="ft96">.</SPAN></P>
<P class="p151 ft5">För att bredda underlaget vid en rekrytering och få kvalificerade sökanden oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning är det nödvändigt att arbetsgivaren ser över rekryteringsprocessen. Härvid bör bl.a. analyseras vilken typ av kompetens som krävs för arbetsuppgiften, hur rekryteringen går till och hur annonsen utformas.</P>
<P class="p302 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att alla, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder i praktiken ska kunna söka lediga anställningar på lika villkor. <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen </SPAN>anser att kommitténs förslag till ändringar kan ge intryck av att kraven på en arbetsgivare som avser att genomföra en rekrytering har utökats trots att detta inte var avsikten. Regeringen anser för sin del att eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör belysas i ett sammanhang (se avsnitt 11.1). Det finns mot denna bakgrund ingen anledning att utforma den aktuella bestämmelsen annorlunda jämfört med motsvarande bestämmelser i dag.</P>
<P class="p131 ft4">Kompetensutveckling</P>
<P class="p123 ft8">Det finns alltjämt behov av en regel om utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder för att nå jämn könsfördelning och för att kvinnor ska bryta in på mansdominerade arbetsområden och vice versa. Här avses sådana tänkbara åtgärder som att diskutera vidareutbildning vid utvecklingssamtal för att aktivera kvinnor att vidareutbilda sig. Med kompetenshöjande åtgärder avses liksom i dag t.ex. arbetscirkulation och arbetsutvidgning. Arbetsgivaren kan vidare upprätta en utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för att både kvinnor eller män ska kunna befordras till högre tjänster.</P>
<P class="p128 ft3">Diskrimineringskommittén har förslagit en ny bestämmelse om att arbetsgivaren ska verka för att arbetstagare ges lika möjlighet till kompetensutveckling och befordran oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kommitténs föreslag i denna del får beaktas i den utredning om aktiva åtgärder som regeringen avser att tillsätta (se avsnitt 11.1).</P>
<P class="p760 ft4">Arbetsgivare bör anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet</P>
<P class="p330 ft45">Den hittills gällande regeln i jämställdhetslagen kan sägas innebära att arbetsgivaren steg för steg ska arbeta för att skapa en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Det har inte setts som en skyldighet att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">335</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="p336dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395336x1.jpg/" id="p336img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">arbetsgivaren i ett enskilt fall anställer eller befordrar en arbetstagare av det kön som är underrepresenterat på arbetsplatsen.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen anser att regeln om särskilda ansträngningar i fråga om kön som i dag finns i jämställdhetslagen bör finnas kvar i sak oförändrad i den nya diskrimineringslagen. Detta gäller båda leden: dels särskilt anstränga sig för att få sökande av underrepresenterat kön, dels försöka se till att efter hand uppnå en jämnare fördelning av kvinnliga och manliga anställda.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen anser att en så jämn fördelning som möjligt av kvinnor och män i olika yrken är av grundläggande betydelse för verkliga resultat i jämställdhetssträvandena på arbetslivets område och i samhället i allmänhet. En jämn könsfördelning på arbetsplatserna är ett uttryck för att både kvinnor och män är lika delaktiga och har lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet.</P>
<P class="p78 ft8">I det enskilda fallet är inte arbetsgivaren skyldig att anställa den som tillhör det underrepresenterade könet. Men strävan bör vara att efter hand ändra på sammansättningen. Om det över tid inte går att utläsa en sådan strävan i arbetsgivarens faktiska handlande, kan frågan resas om bristande uppfyllelse av de aktiva åtgärderna. Om arbetsgivaren vill använda sig av positiv särbehandling för att anställa den som tillhör det underrepresenterade könet är det inte denna bestämmelse om aktiva åtgärder som ska tillämpas. I stället ska arbetsgivaren då tillämpa positiv särbehandling, med det ganska smala utrymme som den erbjuder (se närmare avsnitt 8.1.4). I likhet med Diskrimineringskommittén anser regeringen att positiv särbehandling i arbetslivet inte förutsätter att den som ges försteg har sämre meriter eller andra kvalifikationer än den som får stå tillbaka. Även när den aktuella egenskapen – t.ex. kön – får fälla avgörandet vid lika meriter innebär hänsynstagandet att positiv särbehandling tillämpas.</P>
<P class="p360 ft45">Kraven på arbetsgivaren bör ställas i relation till arbetsplatsens storlek. Även andra faktorer som arbetets särskilda art, behovet av omplaceringar vid strukturförändringar m.m. bör vägas in i sammanhanget.</P>
<P class="p80 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">HomO </SPAN>är det oklart hur den föreslagna bestämmelsen förhåller sig till reglerna om positiv särbehandling. Några remissinstanser avstyrker vidare Diskrimineringskommitténs förslag att arbetsgivare i anställningssituationer ska beakta intresset av en någorlunda blandad sammansättning även när det gäller de anställdas etniska tillhörighet och ifrågasätter om det inte skulle kräva en etnisk kartläggning av arbetsplatsen. Regeringen finner inte anledning att nu ändra den aktuella bestämmelsen. HomO:s och övriga remissinstansers synpunkter bör beaktas i den översyn av aktiva åtgärder som regeringen avser att tillsätta (se avsnitt 11.1).</P>
<P class="p761 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft95">Planer för arbetet med jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p762 ft3">Regeringens förslag: Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete (jämställdhetsplan) och en handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p763 ft40">Skyldigheten att upprätta sådana planer gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">336</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer inte med regeringens. Kommittén har föreslagit ett krav på årliga planer i arbetslivet (likabehandlingsplan) och att kravet – som i dag enbart gäller kön – bör omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Skyldigheten att upprätta sådana planer bör, enligt kommitténs förslag, inte gälla arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare.</P>
<P class="p352 ft8">Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanserna avstyrker kommitténs förslag om införandet av likabehandlingsplaner för samtliga</P>
<P class="p332 ft50"><SPAN class="ft40">diskrimineringsgrunder. </SPAN>Arbetsgivarverket, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Arbetsgivaralliansen, LO m.fl<SPAN class="ft40">. kan inte godta införandet av likabehandlingsplaner. </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft40">är tveksamt till kravet på upprättandet av en plan med tanke på risken för ökad administration utan att detta kommer att leda till några direkta konkreta resultat. Inte minst för mindre företag kan dessa krav innebära stora kostnader och besvär. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft40">har i tidigare sammanhang avstyrkt reglerna i jämställdhetslagen om lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner. Denna kritiska inställning kvarstår, varför föreningen motsätter sig att dessa regler förs över till den nya lagen. </SPAN>Nutek och Helsingborgs tingsrätt <SPAN class="ft40">föreslår att frekvensen på årliga planer omprövas för att kunna skapa utrymme och ett reellt värde i de åtgärder som genomförs. Enligt tingsrätten visar tidigare erfarenheter att arbetsgivare nödgas lägga ner ett stort arbete på formalia. Enligt tingsrättens mening borde det därför vara tillräckligt om arbetsgivarna ålades en skyldighet att upprätta en plan av angivet slag samt att därefter vid behov göra en översyn av plan.</SPAN></P>
<P class="p764 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Planer endast för diskrimineringsgrunden kön</P>
<P class="p95 ft3">Diskrimineringskommittén bedömer att ett krav på årliga planer kan utgöra ett effektivt påtrycknings- och kontrollmedel för att de aktiva åtgärderna genomförs. Flera remissinstanser har ifrågasatt denna bedömning.</P>
<P class="p80 ft5">Frågan om aktiva åtgärder och upprättande av planer bör utökas till fler diskrimineringsgrunder bör enligt regeringens mening utredas ytterligare (se avsnitt 11.1).</P>
<P class="p77 ft8">Till skillnad från <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser regeringen att kravet på planer för diskrimineringsgrunden kön bör behållas och föras över till den nya lagen. Som regeringen konstaterar i avsnitt 11.1 finns det ett flertal frågor om aktiva åtgärder som behöver belysas närmare. Regeringen avser att ta ett samlat grepp på dessa frågor. Det vore mot denna bakgrund olämpligt och inkonsekvent att nu göra stora ändringar i bestämmelserna. Till detta kommer att många av bestämmelserna om aktiva åtgärder i jämställdhetslagen har <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> förebilder och uppfyller <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> förpliktelser. Enligt artikel 141.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska varje medlemsstat säkerställa att principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tillämpas. Enligt likalönedirektivet (direktiv 75/117/EEG) ska all lönediskriminering på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">337</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">grund av kön för lika eller likvärdigt arbete avskaffas. Även likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG) förbjuder all lönediskriminering på grund av kön (artikel 3). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3. I förarbetena till införandet av bestämmelserna om lönekartläggning anges att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> år 1996 publicerade skriften ”Vägledning för tillämpning av lika lön för lika arbete för kvinnor och män i arbetslivet”. Skriften är avsedd att ge konkreta råd till arbetsgivare och till kollektivavtalsparter om hur rätten till lika lön för lika och likvärdigt arbete ska kunna upprätthållas i praktiken (prop. 1999/2000:143 s. 61). I skriften föreslås i huvudsak två åtgärder; dels att förhandlare såväl på arbetsgivar- som arbetstagarsidan ska analysera lönesystemen och deras tillämpning och därvid gå igenom alla uppgifter som behövs för att upptäcka lönediskriminering, dels att arbetsgivaren ska upprätta en handlingsplan för att eliminera all lönediskriminering, tillämpa denna handlingsplan samt utvärdera resultatet av planens tillämpning vid lämpliga tidpunkter.</P>
<P class="p127 ft3">Det aktiva åtgärdsarbetet bör därför tills vidare i huvudsak bedrivas utifrån de krav som gäller i dag. Vad gäller upprättande av planer kan också nämnas att JämO har utvecklat verktyg i syfte att underlätta för företagen att upprätta de handlingar företagen enligt lag har skyldighet att redovisa.</P>
<P class="p94 ft4">Frekvensen av planer</P>
<P class="p74 ft3">Regeringen anser dock att frekvensen av planer och vilka arbetsgivare som ska undantas från skyldigheten att upprätta planer bör ändras. Som <SPAN class="ft4">Helsingborgs tingsrätt </SPAN>anför kan det inte uteslutas att kravet på årliga planer har lett till att arbetsgivare nödgas lägga ner ett stort arbete på formalia i stället för på sakfrågorna.</P>
<P class="p77 ft8">Enligt regeringens mening är det viktiga att arbetsgivare faktiskt upprättar planer men inte att planerna nödvändigtvis revideras eller uppdateras varje år. Det är knappast troligt att det blir så mycket förändringar av upprättade planer efter bara ett år. Att överlämna helt åt arbetsgivare att vid behov göra en översyn av planerna, som tingsrätten anför, är dock inte en framkomlig väg. En sådan ordning skulle enligt regeringens mening kunna försvåra ombudsmannens tillsyn och därmed kunna leda till en minskad effektivitet i arbetet med aktiva åtgärder. Periodiciteten på planerna finns det olika uppfattningar om men regeringen anser att kravet att upprätta årliga planer bör ändras så att det i stället ska ske vart tredje år. Detta bör skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare att planera långsiktigt och bedöma vad åtgärderna resulterat i. Detta hindrar naturligtvis inte att arbetsgivare och arbetstagare ändå kan komma överens om att revidera planerna oftare. Det är regeringens bedömning att det angelägna jämställdhetsarbetet i arbetslivet inte blir lidande av att kravet på årliga planer tas bort. Det är viktigt att understryka att planerna ska vara ”levande” i den meningen att de ständigt ska vara aktuella i det vardagliga arbetet. Det är processen och inte dokumentet i sig som är avgörande för resultatet.</P>
<P class="p128 ft3">Även JämO har i en skrivelse till regeringen varit inne på en ändring av periodiciteten när det gäller kravet på upprättande av en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">338</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">jämställdhetsplan som ett led i regelförenklingsarbetet (se ärendenummer IJ2007/806/JÄM). JämO anser dock att en regelförenkling vad gäller periodiciteten bör kopplas till en verkningsfull sanktion för den som underlåter att efterfölja kravet på att upprätta en jämställdhetsplan. Regeringen saknar dock beredningsunderlag för att nu överväga någon annan sanktion än vite. Även frågan om sanktionen bör emellertid belysas i en sådan utredning om aktiva åtgärder som behandlats under avsnitt 11.1.</P>
<P class="p120 ft4">Fler företag undantas</P>
<P class="p92 ft40">Undantaget från skyldigheten att upprätta planer bör också ändras, från färre än tio arbetstagare, till att gälla arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare. Denna åtgärd bör minska många företagares administrativa börda. Det gäller inte minst i fråga om kravet på handlingsplan för jämställda löner. Regeringen kan inte se att åtgärden skulle ha några större negativa effekter på arbetet med jämställdhet på arbetsplatser i praktiken. Resultat från en enkätundersökning bland företag och myndigheter våren 2005, genomförd av Statiska centralbyrån på uppdrag av JämO, visar att bland företagen hade endast drygt 30 procent en aktuell jämställdhetsplan. Storleken på företag hade en stor betydelse för om arbetsgivaren hade en aktuell jämställdhetsplan. Företag med <NOBR>10–49</NOBR> anställda hade i betydligt mindre utsträckning än övriga en jämställdhetsplan. JämO har också i sin tillsyn över aktiva åtgärder prioriterat främst de större företagen.</P>
<P class="p706 ft40">Det faktum att många arbetsgivare, särskilt i små företag, inte följt jämställdhetslagens krav på upprättande av planer utgör naturligtvis i sig inte tillräckligt skäl för att undanta fler arbetsgivare. Inte desto mindre väcker undersökningen flera frågor som behöver utredas och analyseras. Varför upprättas t.ex. planerna i mycket mindre utsträckning av små företag jämfört med de stora företagen och hur kan tillsynen över aktiva åtgärder förbättras? Det är viktigt att de bestämmelser som finns efterlevs. I avvaktan på ytterligare underlag om skälen till att efterlevnaden är så låg bland små företag samt att det inte finns någon klar och entydig bild på vilket sätt jämställdheten har påverkats av arbetet med jämställdhetsplaner anser regeringen att det är rimligt att undanta ytterligare små företag. Genom att undanta fler arbetsgivare från</P>
<P class="p493 ft40">skyldigheten att upprätta planer kan dessutom ombudsmannamyndigheten bättre anpassa sina resurser och sannolikt få större genomslag för att lagens krav på planer verkligen uppfylls.</P>
<P class="p353 ft8">Det är viktigt att framhålla att de arbetsgivare som är undantagna från att upprätta planer fortfarande är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt att göra en kartläggning och en analys av arbetstagarnas löner och andra anställningsvillkor enligt förslaget i avsnitt 11.2.6.</P>
<P class="p90 ft3">I övrigt bör bestämmelser om plan för jämställdhetsarbete och en handlingsplan för jämställda löner utan ändring i sak flyttas över till den nya lagen. Eventuella andra förändringar får övervägas i annat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">339</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="p340dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395340x1.jpg/" id="p340img1">
</DIV>
<P class="p20 ft3">sammanhang. Innebörden av handlingsplanerna framgår under avsnitt Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft23">och 11.2.9.</SPAN></P>
<P class="p765 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.6</SPAN><SPAN class="ft95">Lönekartläggning</SPAN></P>
<P class="p766 ft8">Regeringens förslag: I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera</P>
<P class="p767 ft3"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft23">bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och</SPAN></P>
<P class="p768 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft23">löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.</SPAN></P>
<P class="p459 ft5">Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan</P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft23">kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika,</SPAN></P>
<P class="p601 ft3">och</P>
<P class="p459 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft63">grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</SPAN></P>
<P class="p460 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Diskrimineringskommittén har dock föreslagit att skyldigheten att kartlägga och analysera lönefrågor ska ske varje år.</P>
<P class="p83 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr6 td169"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p3 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Enligt skäl 11 recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG) bör</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter söka lösa</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">problemet med att kvinnor fortfarande har lägre löner än män och att det</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">finns en könssegregerad arbetsmarknad med hjälp av system för flexibel</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetstid som gör det lättare för såväl män som kvinnor att förena</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">familjeliv och arbetsliv (se avsnitt 11.2.1).</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Direktivets fullständiga beteckning finns angiven i avsnitt 4.3.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td169"><P class="p3 ft4">Jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Enligt 10 § jämställdhetslagen (1991:433) ska arbetsgivaren, i syfte att</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">anställningsvillkor mellan kvinnor och män, varje år kartlägga och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">analysera bestämmelser och praxis om löner och andra</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och löneskillnader</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">eller likvärdigt. Vidare ska arbetsgivaren bedöma om förekommande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">ska särskilt avse skillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</P>
<P class="p303 ft4">Effekterna av 2001 års bestämmelser</P>
<P class="p92 ft8">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) överlämnade i november 2005 till regeringen rapporten ”Effekterna av 2001 års bestämmelser om lönekartläggning” (JämO:s ärendenummer 812/2005). Rapporten är en uppföljning och fördjupning av den rapport om lönekartläggningar som JämO överlämnade till regeringen 2003. Av rapporten framgår bl.a. följande. Lagens bestämmelser om lönekartläggning infördes 1994. Men det är först nu som bestämmelserna kan sägas fungera som lagstiftaren hade avsett. Framför allt under de senaste två åren har skärpningen av bestämmelserna börjat få ett tydligt genomslag. När bestämmelserna skärptes 2001 fanns det farhågor att lagstiftningen skulle krocka med den svenska avtalsmodellen och att rättsliga processer skulle försvåra förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter. Men farhågorna har inte besannats. Lönekorrigeringar till följd av tvisteförfaranden har inte fått något nämnvärt genomslag. Reglernas utformning gör också att det svenska arbetet för jämställda löner i huvudsak sker genom förebyggande arbete, i stället för genom tvisteförhandlingar och rättsprocesser. Bestämmelserna om lönekartläggning är ett instrument för att nå jämställda löner på enskilda arbetsplatser. De har varit framgångsrika i den bemärkelsen att ett stort antal enskilda människor och grupper av kvinnodominerade arbeten har fått sina löner korrigerade. På lokal nivå råder dock fortfarande stor osäkerhet om hur lagen ska tillämpas. JämO ser ett behov av förstärkt information och rådgivning om lönekartläggningsbestämmelserna, och särskilt av branschanpassat informationsmaterial.</P>
<P class="p481 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Lönekartläggning</P>
<P class="p74 ft3">Regeringen anser att bestämmelserna om lönekartläggning för kön är viktiga och bör flyttas över till den nya lagen.</P>
<P class="p77 ft8">I avsnitt 11.2.5 föreslås att en plan för jämställda löner och en plan för jämställdhetsarbetet (jämställdhetsplan) – till skillnad från nuvarande krav på årliga planer – ska upprättas vart tredje år. Bestämmelserna om lönekartläggning har en tydlig koppling till dessa planer.</P>
<P class="p77 ft8">För att anknyta till den avgränsning som enligt den nya lagen föreslås gälla i fråga om skyldigheten att upprätta en plan för jämställda löner bör arbetsgivarens skyldighet att kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män också ske vart tredje år. Därmed åstadkoms samma periodicitet i fråga om arbetet med löneskillnader. Skälen till ändringen är densamma som för planerna (se avsnitt 11.2.5). Treårsgränsen bör skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">341</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">kartlägga och analysera löneskillnader, planera långsiktigt och bedöma vad åtgärderna resulterat i. Det väsentliga är att de eventuella lönejusteringar som upptäcks i kartläggningen och analysen kan åtgärdas snarast möjligt. Detta bör inte innebära någon större förändring i förhållande till hittillsvarande regler. Redan i dag gäller att lönejusteringar ska kostnadsberäknas och tidsplaneras med målet att de ska vidtas så snart som möjligt och senast inom tre år (se avsnitt 11.2.7). Det är fortfarande utifrån denna målsättning som arbetet med lönejusteringar bör bedrivas. Men själva kartläggningen och analysen behöver inte ske varje år.</P>
<P class="p290 ft8">För den arbetsgivare som väl har kartlagt, analyserat och åtgärdat eventuella löneskillnader sker troligen inte så stora förändringar att årliga kartläggningar är motiverade. Detta gäller särskilt i förhållande till kravet att kartlägga om lika lön betalas för likvärdigt arbete, där en jämförelse av lönerna görs mellan grupper som anses utföra likvärdigt arbete. På arbetsplatser med stor personalomsättning kan det förstås ske förändringar av löner för arbetstagare vars arbete kan betraktas som lika och som skulle motivera årliga kartläggningar. Samtidigt förutsätts inom många kollektivavtalsreglerade områden att lokala parter inför lönerevision kartlägger och analyserar lönebildningen för att tillse att inte osaklig lönesättning uppstår på grund av bl.a. kön vid lika arbete. Eventuella osakliga löneskillnader som en stor personalomsättning medför skulle därmed kunna upptäckas i ett tidigare skede. Att kartläggningen ska genomföras vart tredje år förändrar inte heller en arbetstagares möjlighet att när som hels göra gällande brott mot lönediskrimineringsförbudet. Reglerna om lönekartläggning bör i övrigt tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i jämställdhetslagen. Av tidigare förarbeten framgår sammanfattningsvis följande (prop. 1999/2000:143 s. 102 f.).</P>
<P class="p289 ft8">Skyldigheten för arbetsgivare att göra en kartläggning och en analys av arbetstagarnas löner och andra anställningsvillkor bör gälla alla arbetsgivare, oavsett antalet anställda. Ansvaret för kartläggningen och analysen av arbetstagarnas löner och andra anställningsvillkor är arbetsgivarens, men arbetet bör ske i samverkan med arbetstagarna. Det är naturligt att arbetsgivaren samverkar med de lokala fackliga organisationerna. I de fall det saknas facklig verksamhet på arbetsplatsen innebär dock inte skyldigheten att arbetsgivaren kan underlåta att samverka. Samverkan bör då ske med de anställda.</P>
<P class="p724 ft3">Lönekartläggningens syfte är att ge möjlighet att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Kartläggningen och analysen bör med andra ord präglas av ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p295 ft5">Lönekartläggningen bör innefatta både en granskning av själva lönesystemet och en genomgång av arbetstagarnas löner. När regelsystemet har granskats bör arbetsgivaren, i samverkan med företrädare för de anställda, kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. En bedömning bör göras om de löneskillnader man då finner, direkt eller indirekt, har samband med kön.</P>
<P class="p17 ft40">För att kunna bedöma om löneskillnaderna är sakliga vid lika eller likvärdigt arbete måste arbetstagarna grupperas på ett sådant sätt att man</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">342</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="p343dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395343x1.jpg/" id="p343img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">kan göra lönejämförelser mellan arbetstagare vars arbete kan betraktas Prop. 2007/08:95 som lika eller likvärdigt.</P>
<P class="p765 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.7</SPAN><SPAN class="ft95">Handlingsplan för jämställda löner</SPAN></P>
<P class="p770 ft8">Regeringens förslag: I handlingsplanen för jämställda löner ska arbetsgivaren redovisa resultatet av lönekartläggningen och analysen av den. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år.</P>
<P class="p771 ft8">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i den efterföljande handlingsplanen.</P>
<P class="p772 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock utgått från ett krav på årliga planer i arbetslivet (likabehandlingsplaner).</P>
<P class="p102 ft5">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.2.5. Ingen har invänt mot förslaget i övrigt.</P>
<P class="p104 ft8">Bakgrund: I 11 § jämställdhetslagen (1991:433) finns bestämmelser om den årliga handlingsplanen för jämställda löner. Bestämmelsen innebär att en arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte tio arbetstagare eller fler varje år ska upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av lönekartläggningen och analysen av lönekartläggningen. I planen ska</P>
<P class="p102 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft63">anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt</SPAN></P>
<P class="p102 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft97">finnas med en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år.</SPAN></P>
<P class="p495 ft3">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års handlingsplan.</P>
<P class="p104 ft5">Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivaren bör som regeringen föreslagit i avsnitt 11.2.5 vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner med redovisning av resultaten av kartläggningen och analysen som arbetsgivaren föreslås att göra enligt avsnitt 11.2.6.</P>
<P class="p102 ft5">Reglerna om handlingsplan för jämställda löner bör i övrigt tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i jämställdhetslagen. Av tidigare förarbeten framgår sammanfattningsvis följande (prop. 1999/2000:143 s. <NOBR>104–105).</NOBR></P>
<P class="p480 ft8">En handlingsplan för jämställda löner bör innehålla en tydlig målsättning. De åtgärder som planeras bör vara konkreta så att det blir möjligt att genomföra en utvärdering. Målsättningen bör handla om den tid inom vilken lönesystemet ska korrigeras och lönejusteringarna vara genomförda och vad man vill uppnå med dessa insatser. Åtgärderna bör avse de förändringar arbetsgivaren tänker vidta i fråga om lönesystemet och de lönejusteringar som planeras för enskilda arbetstagare eller</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">grupper av arbetstagare. När det gäller åtgärder av det senare slaget</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p13 ft3">343</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="p344dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395344x1.jpg/" id="p344img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">innehåller lagen ett särskilt krav på att handlingsplanen bör innehålla dels Prop. 2007/08:95 en kostnadsberäkning, dels en tidsplanering med en viss längsta tid</P>
<P class="p363 ft8">angiven för genomförandet, nämligen tre år. Grundprincipen är dock att de lönejusteringar som behöver göras bör planeras in så snart som möjligt och t.ex. kunna prioriteras vid närmast kommande lönerevision. För arbetsgivare med ett stort antal arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden, som t.ex. landstingen, är det realistiskt att lönejusteringarna planeras in under en längre period. Lönejusteringarna kan då följa en viss ordning, som arbetsgivaren efter samråd med de fackliga organisationerna finner lämplig, och planeras äga rum vid olika tidpunkter under en tidrymd om sammanlagt tre år. De tre åren bör räknas från den tidpunkt då kartläggningen och analysen av lönerna är eller enligt lagen senast borde ha varit klar. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts bör tas in i en efterföljande handlingsplan. Utvärderingen är mycket viktig eftersom det är genom denna som arbetsgivaren kan kontrollera att planeringen följs och analysera vilka orsakerna till eventuella avvikelser har varit.</P>
<P class="p366 ft5">Det kan också bli fråga om att planera andra typer av åtgärder som befrämjar en jämställd löneutveckling. Kanske vill man satsa på kompetensutveckling för vissa arbetstagare i avsikt att ge dem möjligheter att påverka sin löneutveckling. Det kan också handla om initiativ eller utredningar som syftar till att på olika sätt förändra löneformer eller lönerutiner som man funnit anledning att kritisera ur jämställdhetssynpunkt.</P>
<P class="p344 ft5">Handlingsplanen för jämställda löner betraktas som en del av jämställdhetsplanen. Den ska översiktligt redovisas i jämställdhetsplanen. Det är alltså fråga om två olika dokument. Att en arbetsgivare upprättar en (generell) jämställdhetsplan befriar inte från skyldigheten att upprätta den plan som gäller lönerna; och vice versa. Arbetsgivare som så önskar kan bifoga handlingsplanen för jämställda löner till jämställdhetsplanen.</P>
<P class="p773 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.8</SPAN><SPAN class="ft95">Information till arbetstagarorganisationer</SPAN></P>
<P class="p774 ft5">Regeringens förslag: Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p771 ft8">Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr2 td102"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs</P></TD>
<TD class="tr2 td150"><P class="p3 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr2 td205"><P class="p3 ft3">Överensstämmer</P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p482 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td102"><P class="p3 ft5">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td27"><P class="p34 ft5">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget.</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Bakgrund: Enligt 12 § jämställdhetslagen (1991:433) gäller i dag</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td169"><P class="p482 ft7">följande. Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">344</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P>
<P class="p86 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Information till arbetstagarorganisationen</P>
<P class="p74 ft5">Informationsregeln är jämte handlingsplanen en förutsättning för att lönekartläggningen ska kunna fungera praktiskt. På samma sätt som beträffande den övriga regleringen som gäller lönekartläggning bör nu bestämmelsen om information utan ändring i sak flyttas över till den nya lagen.</P>
<P class="p78 ft8">Arbetsgivaren bör vid kartläggning och analys av löner m.m. ha en skyldighet att informera arbetstagarsidan. Informationen bör liksom i dag avse den information som kollektivavtalsbärande fackliga organisationer behöver för att kunna samverka vid kartläggning och analys av lönesystem och löneskillnader och upprättande av handlingsplanen för jämställda löner. Informationsskyldigheten innebär inte något krav på att komma överens med arbetstagarsidan.</P>
<P class="p302 ft40">Informationsskyldigheten bör såsom tidigare inte innebära en generell rättighet för arbetstagarorganisation att under arbetet med jämställdhetsanalysen av löner få del av allas löner. Skyldigheten för arbetsgivare att informera om viss arbetstagares lön bör vara begränsad till de fall där man inte på ett meningsfullt sätt kan genomföra analysen utan uppgiften i fråga. Ytterst blir det ombudsmannen som i detta ärende om vitesföreläggande får ta ställning till om sådant behov finns.</P>
<P class="p86 ft4">Tystnadsplikt</P>
<P class="p95 ft3">Den nuvarande bestämmelsen i jämställdhetslagen om vad som gäller vid informationen som avser uppgift om lön eller andra förhållanden som berör enskild arbetstagare bör utan ändring i sak flyttas över till den nya lagen.</P>
<P class="p77 ft8">Av tidigare förarbeten framgår sammanfattningsvis följande om innebörden (prop. 1999/2000:143 s. <NOBR>105–106).</NOBR> Om informationen avser uppgift om lön eller andra förhållanden som berör enskild arbetstagare bör reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ medbestämmandelagen (1976:580) respektive 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100) gälla. Medbestämmandelagens regler innebär att arbetsgivaren har rätt till förhandling om tystnadsplikt och att arbetsgivaren ytterst kan få tystnadsplikt för organisationen ålagd av domstol. Den som bryter mot tystnadsplikten blir skadeståndsskyldig. I förekommande fall svarar den fackliga organisationen för skada som orsakats av en företrädare för organisationen. Medbestämmandelagens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">345</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="p346dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395346x1.jpg/" id="p346img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">regler är dock inte tillämpliga på myndigheter. I stället gäller föreskrifter Prop. 2007/08:95 om sekretess i det allmännas verksamhet. Av 14 kap. 7 § första stycket</P>
<P class="p238 ft3">sekretesslagen framgår att sekretess enligt vissa paragrafer i lagen inte utgör hinder mot att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för en arbetstagarorganisation.</P>
<P class="p775 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.9</SPAN><SPAN class="ft95">Jämställdhetsplan</SPAN></P>
<P class="p776 ft3">Regeringens förslag: Jämställdhetsplanen ska innehålla en översikt över de aktiva åtgärder som behövs på arbetsplatsen och som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.</P>
<P class="p777 ft5">Vidare ska planen innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra.</P>
<P class="p777 ft3">En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i den efterföljande planen.</P>
<P class="p158 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock utgått från ett krav på årliga planer i arbetslivet (likabehandlingsplaner).</P>
<P class="p111 ft5">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.2.5. Ingen har invänt mot förslaget i övrigt.</P>
<P class="p111 ft5">Bakgrund: Enligt 13 § jämställdhetslagen (1991:433) ska jämställdhetsplanen innehålla en översikt över de åtgärder enligt lagen som behövs på arbetsplatsen och som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Vidare ska planen innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 § samma lag.</P>
<P class="p148 ft8">Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivaren bör som framgår av avsnitt 11.2.5 vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen bör upprättas i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Planens närmare innehåll och omfattning måste givetvis bli beroende av arbetsplatsens storlek och karaktär.</P>
<P class="p240 ft40">Diskrimineringskommittén anser att en plan bör omfatta bl.a. följande huvudmoment. Planen bör till en del vara framåtsyftande. Den ska för det första innehålla en översikt över åtgärder om arbetsförhållanden och rekrytering m.m. som enligt arbetsgivarens bedömning behövs på arbetsplatsen. För det andra bör anges vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren, i förekommande fall i samverkan med de fackliga organisationerna. Planen bör till en del blicka bakåt. Den efterföljande planen bör innehålla en redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts.</P>
<P class="p145 ft8">Regeringen delar denna bedömning. Normalt bör en plan liksom i dag innefatta en översikt över de aktiva åtgärder som behövs på arbetsplatsen inom områden arbetsförhållanden, förena förvärvsarbete och föräldraskap, förebygga och förhindra trakasserier och repressalier samt rekrytering. Därutöver kan också andra åtgärder som arbetsgivaren finner lämpliga och behövliga för att främja jämställdhet anges i planen.</P>
<P class="p286 ft3">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="p347dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395347x1.jpg/" id="p347img1">
</DIV>
<P class="p778 ft3">För att planen ska fylla sin funktion krävs att arbetsgivaren sätter upp Prop. 2007/08:95 mål för jämställdhetsarbetet och att dessa mål anges klart och tydligt i</P>
<P class="p415 ft3">planen. Målen bör anges på ett sådant sätt att det är möjligt att läsa av resultatet.</P>
<P class="p104 ft5">Det är inte möjligt att i lagen närmare ange hur en plan ska utformas eller vad den ska innehålla. Det bör i stället ankomma på den nya ombudsmannen att inom ramen för sin informations- och rådgivningsverksamhet i mån av behov hjälpa till att utforma lämpliga mönster för hur jämställdhetsplaner bör arbetas fram. En första förutsättning för att ta fram en plan bör dock vara att de rådande förhållandena på arbetsplatsen inventeras. Med utgångspunkt i den bild man då får kan t.ex. strategiskt viktiga områden inringas. Exempel på sådana områden kan vara lönepolitik, rekryteringspolitik, riktade utbildningsinsatser, riktad kompetensutveckling, förändring av arbetsorganisationen för att få en jämnare könsfördelning eller översyn av arbetstider för att underlätta för arbetstagare att förena föräldraansvar och förvärvsarbete.</P>
<P class="p366 ft3">Genom uppföljningen av planen får arbetsgivare och arbetstagare en möjlighet till självkontroll. Uppföljningen kan också ge besked om de planerade åtgärderna varit rätt utformade och dimensionerade. Genom uppföljningen får man också ett bättre underlag för den kommande planeringen.</P>
<P class="p104 ft8">Planen bör också på samma sätt som tidigare innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner mellan kvinnor och män som arbetsgivaren föreslås göra (se avsnitt 11.2.7).</P>
<P class="p765 ft3"><SPAN class="ft7">11.2.10</SPAN><SPAN class="ft98">Vite</SPAN></P>
<P class="p779 ft3">Regeringens förslag: Arbetsgivare som inte följer lagens föreskrifter om aktiva åtgärder kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Föreläggande kan riktas även mot staten som arbetsgivare.</P>
<P class="p780 ft8">Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Nämndens beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p781 ft3">I framställningen om vitesföreläggande ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas arbetsgivaren, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p781 ft3">Talan om utdömande av vite förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen. I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag:</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p482 ft3">Överensstämmer med</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td206"><P class="p3 ft5">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p482 ft8"><SPAN class="ft47">(HomO) </SPAN>hade ett system med sanktionsavgift som, efter framställning av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p3 ft3">ombudsmannen, beslutas av Nämnden mot</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p482 ft3">diskriminering, varit en</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">347</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<P class="p137 ft3">intressant metod värd att ta upp till diskussion. Liknande sanktions- Prop. 2007/08:95 system finns i dag på arbetsmiljöområdet och skulle innebära att avgiften</P>
<P class="p162 ft5">kan beslutas så snart en arbetsgivare, skola eller myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga brutit mot reglerna om aktiva åtgärder. Beslutet om sanktionsavgift skulle kunna överklagas till tingsrätten. <SPAN class="ft4">HomO och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>anser att en arbetstagarorganisations möjlighet att göra framställning om vitesföreläggande till Nämnden mot diskriminering när det gäller aktiva åtgärder i vart fall inte bör vara subsidiär till ombudsmannens. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv m.fl. </SPAN>anser att ett vitesbeslut kan få kännbara ekonomiska konsekvenser för ett företag. Rättssäkerheten kräver att sådana beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p147 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4">Jämställdhetslagen</P>
<P class="p140 ft5">Enligt 35 § jämställdhetslagen (1991:433) kan en arbetsgivare som inte följer någon av föreskrifterna om aktiva åtgärder i <NOBR>4–13</NOBR> §§ vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande meddelas av Jämställdhetsnämnden på framställning av Jämställdhetsombudsmannen eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Föreläggande kan riktas även mot staten som arbetsgivare. I framställningen ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas arbetsgivaren, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p782 ft4">Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning</P>
<P class="p144 ft8">I 26 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning finns en motsvarande bestämmelse med följande lydelse. En arbetsgivare som inte följer någon av föreskrifterna i <NOBR>5–7</NOBR> §§, kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Föreläggande kan riktas även mot staten som arbetsgivare. I framställningen ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas arbetsgivaren, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p783 ft3">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td207"><P class="p3 ft3">Skälen för regerings förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p176 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr24 td209"><P class="p3 ft4">Vitesföreläggande mot arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td208"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr19 td58"><P class="p3 ft8">För att understryka vikten av att aktiva åtgärder vidtas bör arbetsgivares</P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">skyldigheter i detta hänseende även i fortsättningen vara sanktionerade.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">En arbetsgivare som inte följer det som krävs enligt föreslagna</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bestämmelser om aktiva åtgärder kan slutligen vid vite föreläggas att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant beslut bör tas av Nämnden mot</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td127"><P class="p3 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft5">efter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td182"><P class="p784 ft7">ansökan</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p177 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p3 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p785 ft5">första</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p31 ft7">hand</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td209"><P class="p3 ft5">Diskrimineringsombudsmannen.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p784 ft5">I</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5">andra</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft5">hand</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft5">bör</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p31 ft5">en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">kollektivavtalsbärande central facklig organisation ha rätt att begära vite</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">hos nämnden såvitt avser aktiva åtgärder i arbetslivet. Organisationens</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">talerätt bör alltså, liksom i dag, vara subsidiär i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">ombudsmannens och bli aktuell endast i de fall ombudsmannen förklarat</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td210"><P class="p3 ft5">sig inte vilja utnyttja sin primära talerätt.</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Frågor om eventuella förändringar av sanktionssystemet och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetstagarorganisationers möjlighet att göra framställning om</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vitesföreläggande till Nämnden mot diskriminering bör – i enlighet med</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vad regeringen tidigare anfört i avsnitt 11.1 – belysas av den utredning</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td211"><P class="p3 ft8">om aktiva åtgärder som regeringen avser att tillsätta.</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">I framställningen till nämnden bör det anges vad som bör åläggas</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbetsgivaren med precisering av vilka åtgärder det ska röra sig om, sättet</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">för deras genomförande, tidsfrister m.m. Vidare bör anges vilka skäl som</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td127"><P class="p3 ft5">gjorts.</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Även den nya lagen bör bygga på att arbetsgivaren i första hand bör</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förmås att följa lagen frivilligt (se avsnitt 12.2.2). Det förutsätts härvid</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">att försök för att få arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärder på frivillig väg</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td0"><P class="p3 ft8">först prövats. Att gå till nämnden är avsett som en sista utväg.</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td207"><P class="p3 ft4">Vitesföreläggande mot staten</P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td208"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr16 td58"><P class="p3 ft8">Möjligheten att rikta vitesföreläggande mot statliga arbetsgivare framgår</P></TD>
<TD class="tr16 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">uttryckligen av både jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">annan trosuppfattning. Av förarbetena till jämställdhetslagen (prop.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">1999/2000:143 s. 95) framgår följande: ”Som princip gäller att staten inte</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">kan föreläggas vite. I viteslagens förarbeten anges att det ska krävas ”att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">ett helt speciellt undantagsfall är för handen” för att ett vitesföreläggande</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mot staten skall kunna komma i fråga utanför det marknadsrättsliga</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">området (prop. 1984/85:96 s. 100). Lagrådet har avstyrkt förslaget om att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">staten skall kunna föreläggas vite. Som Lagrådet påpekat har det varit en</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vedertagen princip att staten inte föreläggs vite. Emellertid anser</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">regeringen att frågorna om jämställdhet och mångfald i arbetslivet är av</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">sådan vikt att denna allmänt restriktiva inställning nu bör frångås. En</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">ordning där statliga arbetsgivare hålls utanför området där viten kan</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">föreläggas skulle innebära att mer förmånliga regler gällde för dessa än</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">för kommunala eller privata arbetsgivare. En sådan skillnad är inte</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">motiverad. Intresset av ett väl fungerande aktivt arbete för jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">och mångfald även i förhållande till statliga arbetsgivare är så starkt att</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p13 ft3">349</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="p350dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395350x1.jpg/" id="p350img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">det finns skäl att nu markera att även staten skall kunna föreläggas vite. Prop. 2007/08:95 Som Lagrådet påpekat bör emellertid möjligheten att rikta vitesförelägganden mot statliga arbetsgivare framgå uttryckligen av</P>
<P class="p238 ft5">lagtexten. Att utdömda viten tillfaller staten skall gälla även för de fall staten har vitesförelagts.”</P>
<P class="p111 ft3">Regeringen delar denna bedömning och anser att möjligheten att rikta vitesföreläggande mot statliga arbetsgivare bör, liksom tidigare, uttryckligen framgå av lagen.</P>
<P class="p236 ft4">Överklagandeförbud</P>
<P class="p113 ft5">Nämndens beslut bör inte kunna överklagas. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv m.fl. </SPAN>anser att rättssäkerheten kräver att sådana beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol. Regeringen gör här samma bedömning som vid införandet av bestämmelserna om aktiva åtgärder i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Av förarbetena till det lagstiftningsärendet framgår följande (se prop. 1997/98:177 s. 47).</P>
<P class="p786 ft7">”Lagrådet har anfört att en sådan bestämmelse väcker frågan om förhållandet till artikel 6.1 i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lagrådet har bl.a. anfört att en möjlighet att överklaga nämndens beslut till allmän förvaltningsdomstol kan framstå som önskvärt.</P>
<P class="p787 ft14">Mot bakgrund av att talan om utdömande av vite skall föras vid allmän domstol, vilket innebär ett moment av domstolsprövning i verksamheten även om nämndens beslut om viten inte kan överklagas samt att regeringens avsikt är att nämndens ordförande skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som domare anser vi att en sådan ordning inte är nödvändig. Även processekonomiska skäl talar för att nämndens beslut inte bör kunna överklagas.”</P>
<P class="p111 ft3">I ett mål om utdömande av vite bör i likhet med vad som hittills gällt tingsrätten få bedöma även vitets lämplighet. Se prop. 1999/2000:143 s. 97.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">11.3</SPAN><SPAN class="ft68">Aktiva åtgärder i fråga om utbildning</SPAN></P>
<P class="p743 ft5">Regeringens förslag: Krav på aktiva åtgärder ska finnas för utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Kravet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning och gälla i förhållande till de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten.</P>
<P class="p788 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att kravet på aktiva åtgärder</P>
<P class="p789 ft3">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">bör utvidgas till alla utbildningsområden och omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder.</P>
<P class="p295 ft3">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ingen har invänt mot förslaget i övrigt.</P>
<P class="p295 ft5">Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 11.1 vill regeringen inte nu utöka kravet på aktiva åtgärder inom</P>
<P class="p14 ft40">utbildningsområdet till nya verksamheter och till diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Kravet på aktiva åtgärder bör därför liksom i dag gälla utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100), utbildning som avses i högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Vidare får kommitténs förslag till ändringar i bestämmelserna om aktiva åtgärder i fråga om utbildning – med undantag för nödvändiga följdändringar – övervägas i annat sammanhang. Regeringen föreslår dock ändringar redan nu när det gäller sanktionsmöjligheter inom utbildningsområdet för aktörer som inte lever upp till sina skyldigheter om aktiva åtgärder (se avsnitt 11.3.4).</P>
<P class="p790 ft8">Kravet på aktiva åtgärder ska alltså omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan används begreppet könstillhörighet i stället för kön. Enligt förarbetena ska även en person som diskrimineras på grund av transsexualism omfattas av lagens förbud mot diskriminering på grund av könstillhörighet (prop. 2001/02:27 s. 29). I den nya lagen föreslås en definition av begreppet kön. Med diskrimineringsgrunden kön avses i den nya diskrimineringslagen även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet (se avsnitt 7.2). Med den föreslagna definitionen av begreppet kön avses alltså inte någon saklig skillnad jämfört med begreppet könstillhörighet i nuvarande lagen om likabehandling av studenter i högskolan. En fråga är dock hur bestämmelserna om aktiva åtgärder i utbildningsverksamhet bör utformas. Regler om aktiva åtgärder inom utbildningsområdet finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det materiella innehållet om aktiva åtgärder i lagarna mot diskriminering på utbildningsområdet är i huvudsak likartade. Lagarna innehåller krav på aktiva åtgärder som innebär en skyldighet för de berörda att bl.a. bedriva ett målinriktat arbete, förhindra och förebygga trakasserier och upprätta likabehandlingsplaner. Den senare lagen innehåller dock även andra bestämmelser, t.ex. förbud mot ”annan kränkande behandling” och en skadeståndssanktion för skolor som underlåtit att upprätta en likabehandlingsplan eller brustit i skyldigheten att förebygga och förhindra trakasserier, som inte bör omfattas av den nya lagen mot diskriminering (se avsnitt 5.3 och 11.3.4). Vidare bör enligt regeringens mening en utbildningsanordnares skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om trakasserier i samband med verksamheten inte vara en form av aktiva åtgärder (se avsnitt 9).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">351</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="p352dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395352x1.jpg/" id="p352img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Det bedöms mot denna bakgrund rimligt att låta bestämmelserna om Prop. 2007/08:95 aktiva åtgärder i fråga om utbildning utformas med lagen om likabehandling av studenter i högskolan som förebild. Även Diskrimineringskommittén synes ha utgått från bestämmelserna i denna</P>
<P class="p149 ft5">lag.</P>
<P class="p148 ft5">Samtidigt är det viktigt att kravet på aktiva åtgärder inte försämras i den gemensamma lagen jämfört med kraven i de nuvarande lagarna. Arbetet med aktiva åtgärder bör därför till skillnad från lagen om likabehandling av studenter i högskolan – men i likhet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever – omfatta även sökande till verksamheten.</P>
<P class="p111 ft3">Reglerna bör tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i dag. Innebörden av dessa bestämmelser behandlas nedan och i författningskommentaren till regeringens förslag till ny diskrimineringslag (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p791 ft3"><SPAN class="ft7">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Målinriktat arbete</SPAN></P>
<P class="p792 ft8">Regeringens förslag: En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p793 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att kravet på målinriktat arbete bör utvidgas till alla utbildningsområden och omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder.</P>
<P class="p111 ft3">Remissinstanserna: Se avsnitt 11.1. Ingen har invänt mot förslaget i övrigt.</P>
<P class="p236 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p60 ft8">I 3 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns en grundläggande bestämmelse om att en högskola inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter. Denna skyldighet omfattar samtliga på det samhällsområdet nu gällande diskrimineringsgrunder, dvs. könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P>
<P class="p794 ft3">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p795 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p123 ft40">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller krav på aktiva åtgärder som omfattar bl.a. målinriktat arbete. Enligt 5 § ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 § första stycket. Av 1 § framgår att lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling än diskriminering.</P>
<P class="p552 ft4">Skollagen</P>
<P class="p92 ft8">Vad skolväsendet angår, ska enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100), alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Vidare sägs bl.a. att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar; var och en som verkar inom skolan ska bl.a. främja aktning för varje människas egenvärde. Särskilt ska jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden aktivt motverkas. Motsvarande bestämmelser om verksamhetens utformning finns beträffande skolväsendet för vuxna (1 kap. 9 §). Vissa regler i läroplanerna inskärper att alla elever och barn ska behandlas lika (se Lpo 94 och Lpf 94).</P>
<P class="p131 ft4">Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter</P>
<P class="p325 ft5">Det finns ett omfattande regelverk om arbetsmiljön som gäller för alla arbetsplatser. I det regelverkets mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra och arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller också elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och skola jämställs i flera avseenden med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas däremot inte.</P>
<P class="p151 ft5">Arbetsmiljölagen likställer en arbetstagare med en person som genomgår en utbildning, bl.a. när det gäller reglerna om arbetsmiljön. Lagen innehåller bestämmelser om arbetsmiljön och föreskriver allmänna skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare för att åstadkomma en god arbetsmiljö samt om samverkan mellan parterna i detta syfte. Skolans personal, dit eleverna i detta sammanhang räknas, och arbetsgivaren ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Rektor har dock huvudansvaret.</P>
<P class="p127 ft3">Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) är tillämpliga i skolan och omfattar både personal och elever.</P>
<P class="p77 ft8">Skälen för regeringens förslag: En skyldighet för en utbildningsanordnare, som bedriver utbildning eller annan verksamhet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">353</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="p354dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395354x1.jpg/" id="p354img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen Prop. 2007/08:95 (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt</P>
<P class="p415 ft5">lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, att inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning bör också gälla enligt den nya lagen. Denna skyldighet bör gälla i förhållande till de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten.</P>
<P class="p102 ft5">Det målinriktade arbetet för de berörda utbildningarna och verksamheterna enligt skollagen bör ta sikte på att ge barnen och eleverna en säker och trygg miljö och härigenom höja verksamhetens kvalitet. När det gäller utbildning efter fullgörande av den obligatoriska skolgången bör det målinriktade arbetet ta sikte på att främja möjligheterna för alla personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning att fullgöra olika typer av utbildning. Detta kan ske genom att åtgärder vidtas bl.a. i form av information för att bredda rekryteringen till olika typer av utbildningar.</P>
<P class="p344 ft3">I praktiken bör det målinriktade arbetet liksom i dag ta sikte på dels att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, dels att årligen upprätta en likabehandlingsplan. Diskrimineringskommitténs förslag är att kravet på målinriktat arbete ska utvidgas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Som framgår av avsnitt 11.1 avser regeringen närmare utreda frågan om aktiva åtgärder för fler diskrimineringsgrunder.</P>
<P class="p796 ft3"><SPAN class="ft7">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier</SPAN></P>
<P class="p766 ft40">Regeringens förslag: En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p797 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del</P>
<P class="p415 ft5">med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att skyldigheten att förebygga och förhindra trakasserier ska utvidgas till alla former av diskriminering och repressalier. Vidare anser kommittén att skyldigheten bör utvidgas till alla utbildningsområden och omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder.</P>
<P class="p119 ft3">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p3 ft15"><SPAN class="ft54">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>vill uppmärksamma att det med</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kommitténs förslag om att en skola bör vidta åtgärder för att förebygga</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">och förhindra diskriminering, som bl.a. innefattar sexuella trakasserier,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">finns en risk för att sexuella trakasserier osynliggörs.</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">354</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p234 ft8">Sedan 2003 har 4 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan följande lydelse. En högskola ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att studenter eller sökande utsätts för trakasserier. Med trakasserier avses i lagen ett uppträdande som kränker en students eller en sökandes värdighet i högskolestudierna, om uppträdandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller könstillhörighet eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier).</P>
<P class="p798 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p115 ft3">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller krav på aktiva åtgärder som omfattar bl.a. förebyggande arbete. Enligt 7 § ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.</P>
<P class="p236 ft4">Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter</P>
<P class="p109 ft3">Det finns ett omfattande regelverk om arbetsmiljön som gäller för alla arbetsplatser. I det regelverkets mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra och arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller också elevernas arbetsmiljö (se under avsnitt 11.3.1).</P>
<P class="p111 ft5">Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) är tillämpliga i skolan och omfattar både personal och elever.</P>
<P class="p148 ft5">Skälen för regeringens förslag: Kraftfulla åtgärder bör vidtas för att förhindra att barn, elever och studenter utsätts för trakasserier. I likhet med vad som gäller i dag bör det finnas en skyldighet för den som bedriver verksamhet enligt skollagen eller högskoleutbildning att aktivt arbeta för att förebygga och förhindra att barn, elever, studenter eller sökande utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier. Skyldigheten bör på samma sätt som i dag omfatta sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p240 ft8">Som framgår av avsnitt 11.1 avser regeringen att närmare utreda frågan om aktiva åtgärder för fler diskrimineringsgrunder. Även frågor om eventuella ändringar av kraven på aktiva åtgärder bör belysas i en sådan utredning. Kommitténs förslag om att skyldigheten att förebygga och förhindra trakasserier ska utvidgas till alla former av diskriminering och repressalier bör därför hanteras i det sammanhanget.</P>
<P class="p708 ft3">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="p356dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395356x1.jpg/" id="p356img1">
</DIV>
<P class="p778 ft3">De konkreta åtgärder som den som bedriver utbildning kan vidta är, i Prop. 2007/08:95 likhet med vad som gäller i dag, att i en policy klart slå fast att</P>
<P class="p363 ft40">trakasserier och sexuella trakasserier inte tolereras. Vidare bör upprättas en beredskapsplan för hur eventuella trakasserier ska hanteras.</P>
<P class="p104 ft8">Utbildningsanordnaren bör t.ex. vara uppmärksam på den jargong och beteendemönster som råder mellan deltagarna och se till att miljön i verksamheten inte inbjuder till trakasserier. Vilka åtgärder som behöver vidtas beror naturligtvis till stor del av omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. dels barnens, elevernas och studenternas ålder och möjligheterna i övrigt att kontrollera deras förehavanden, dels i vad mån trakasserier kan förutses och hur pass allvarliga de kan väntas bli.</P>
<P class="p104 ft5">Det bör liksom i dag inte göras någon särskild begränsning av utbildningsanordnarens skyldigheter med avseende på vem som uppträder trakasserande så länge det är inom ramen för verksamheten. Utbildningsanordnarens skyldighet att vidta förebyggande och förhindrande åtgärder bör omfatta exempelvis det fallet att en student trakasserar en annan student. Det kan också vara fråga om att en lärare eller någon annan anställd trakasserar en elev eller student. Skyldigheterna sträcker sig dock längre än så och tar sikte även på konsulter och andra som utbildningsanordnaren anlitar i sin verksamhet. Vilka åtgärder som utbildningsanordnaren bör vidta måste dock bedömas mot bakgrund av de skilda rättsliga och faktiska förutsättningar som kan föreligga i olika situationer.</P>
<P class="p799 ft8">Uppträdande av privat karaktär bör på samma sätt som tidigare inte omfattas av skyldigheten. Detta innebär att utbildningsanordnaren inte bör ha någon skyldighet att motverka och förebygga trakasserier som kan inträffa exempelvis när en lärare och en student eller två studenter träffas privat eller när studenter träffas på en studentkårs pub.</P>
<P class="p800 ft3"><SPAN class="ft7">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft95">Årlig likabehandlingsplan</SPAN></P>
<P class="p801 ft5">Regeringens förslag: En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i avsnitt 11.3.2. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året.</P>
<P class="p802 ft3">En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr13 td169"><P class="p482 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td197"><P class="p3 ft5">regeringens. Kommittén</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p1 ft5">har</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft5">dock</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p23 ft5">föreslagit att kravet</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p482 ft5">på</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td197"><P class="p3 ft3">likabehandlingsplaner bör</P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p3 ft7">utökas</P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p182 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr13 td212"><P class="p3 ft3">alla utbildningsområden</P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">356</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, dvs. även könsidentitet och ålder. Eftersom förbudet skulle gälla alla utbildningsområden föreslog kommittén också ett undantag från skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens ringa omfattning eller omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p80 ft5">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Enligt <SPAN class="ft4">Statens skolverks </SPAN>bedömning måste förslaget om likabehandlingsplan tolkas som en skärpning i förhållande till den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever då den tydliggör vikten av utvärdering och uppföljning och det faktum att skolan varje år ska upprätta en plan. I och med att krav ställs på huvudmannen att upprätta en likabehandlingsplan både i diskrimineringslagen och i skollagen, med i stort sett samma syfte, kan detta komma att uppfattas som krångligt och betungande. Skolverket utgår ifrån att en huvudman i det konkreta arbetet ska kunna föra samman de olika frågorna i en likabehandlingsplan utan att göra sig skyldig till regelbrott.</P>
<P class="p439 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 5 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan ska en högskola årligen upprätta en plan för sitt arbete med att främja studenters lika rättigheter. Planen ska innehålla en översikt över de aktiva åtgärder som behövs och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som högskolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p803 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p123 ft40">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller krav på likabehandlingsplan. Enligt 6 § ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över.</P>
<P class="p552 ft4">Annat förebyggande arbete</P>
<P class="p123 ft40">Sedan november 1997 är skolorna och kommunerna skyldiga att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Redovisningen ska innehålla en bedömning i vilken mån man nått upp till målen när det t.ex. gäller kränkande behandling. Redovisningen ska också beskriva vilka åtgärder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">357</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">som behöver vidtas om målen inte nås. I kvalitetsredovisningen ska också uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas.</P>
<P class="p295 ft5">Skälen för regeringens förslag: Skyldighet att upprätta en årlig plan bör alltså gälla de utbildningar och verksamheter som i dag har en motsvarande skyldighet enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, dvs. all utbildning som avses i högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina eller för verksamhet som avses i skollagen (se avsnitt 11.3).</P>
<P class="p17 ft40">Utbildningsanordnaren bör årligen upprätta en plan som bör innehålla en översikt över de aktiva åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning för den som deltar i eller söker till verksamheten och för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier. En likabehandlingsplan bör, liksom i dag, finnas för varje enskild verksamhet. Med verksamhet avses här den verksamhet som en särskild förskola, skola eller högskola etc. bedriver.</P>
<P class="p430 ft3">Regeringen vill, som tidigare nämnts, inte nu genomföra kommitténs förslag om att utöka kravet på aktiva åtgärder inom utbildningsområdet till diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder (se avsnitt 11.3). Kravet på en plan är därför inte aktuell för dessa grunder.</P>
<P class="p295 ft5">För att planen ska kunna fylla en funktion krävs det att utbildningsanordnaren sätter upp mål för sitt arbete att aktivt främja likabehandling och att dessa mål anges klart och tydligt i planen. Planen bör innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p17 ft40">Hur planen närmare bör utformas och vad den bör innehålla bör liksom i dag ankomma på respektive utbildningsanordnare att arbeta fram. Allmänt kan sägas att planen dels bör ta sikte på ingripanden i akuta situationer, dels avse både förebyggande och uppföljande verksamhet. Den bör innehålla rutiner för hur personalen i verksamheten ska agera, ansvarsfördelningen samt hur händelser och åtgärder ska dokumenteras</P>
<P class="p256 ft40"><SPAN class="ft7">m.m.</SPAN><SPAN class="ft99">Vidare bör det ankomma på ombudsmannamyndigheten som föreslås utöva tillsynen över lagen (se avsnitt 12.1), att inom ramen för sin informations- och rådgivningsverksamhet i mån av behov hjälpa till att utforma lämpliga mönster för hur planer bör utformas. Dessutom bör arbetet bedrivas i nära samarbete med barn, elever, studenter och deras organisationer (prop. 2001/02:27 s. 32 f. och prop. 2005/06:38 s. 88 f.).</SPAN></P>
<P class="p15 ft40">Regeringen föreslår att en plan bör – i likhet med bestämmelser i hittillsvarande lagen om likabehandling av studenter i högskolan – upprättas årligen. Regeringen anser att det är viktigt att kravet på aktiva åtgärder inte försämras i den gemensamma lagen jämfört med kravet i de nuvarande lagarna. Kravet på upprättande av planer är, som <SPAN class="ft50">Statens skolverk </SPAN>konstaterar, något mer långtgående i lagen om likabehandling av studenter i högskolan jämfört med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Enligt den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">358</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="p359dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395359x1.jpg/" id="p359img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">förstnämnda lagen ska en likabehandlingsplan upprättas – inte bara följas Prop. 2007/08:95 upp och ses över – årligen och genomförandet av planerade åtgärder ska</P>
<P class="p415 ft5">redovisas. Regeringen anser det vara av stor vikt att de planerade åtgärder som har genomförts kan redovisas i efterföljande års plan. Detta skulle inte minst underlätta den nya myndighetens tillsyn över efterlevnaden av aktiva åtgärder.</P>
<P class="p102 ft5">Planen bör benämnas likabehandlingsplan. En sådan plan bör behandla var och en av de aktuella diskrimineringsgrunderna och de åtgärder som omfattas för var och en av dessa. Det finns inget hinder för att en utbildningsanordnare, som Statens skolverk påpekar, för samman de planer som en utbildningsanordnare är skyldig att upprätta enligt förslaget till den nya lagen och förslaget till ändringar i skollagen. Det finns heller inget hinder för att likabehandlingsplanen för vissa verksamheter ingår i den årliga kvalitetsredovisning som verksamheterna ska lämna enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.</P>
<P class="p588 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit en bestämmelse om undantag från skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan. Som exempel nämns verksamheter i ideella utbildningsorganisationer av olika slag, såsom studieförbund och pensionärsuniversitet. Eftersom regeringen inte avser att utöka kravet på aktiva åtgärder till samtliga de verksamheter som omfattas av förbudet mot diskriminering i utbildningsverksamhet är kommitténs förslag i denna del inte aktuellt.</P>
<P class="p800 ft3"><SPAN class="ft7">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">Vite</SPAN></P>
<P class="p804 ft5">Regeringens förslag: En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina och som inte följer lagens föreskrifter om aktiva åtgärder kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter.</P>
<P class="p805 ft40">Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggande kan riktas även mot staten som huvudman för utbildningsverksamhet. Nämndens beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p806 ft3">I framställningen om vitesföreläggande ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas utbildningsanordnaren, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr2 td213"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs</P></TD>
<TD class="tr2 td69"><P class="p178 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr2 td205"><P class="p3 ft3">Överensstämmer</P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p482 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td213"><P class="p3 ft5">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td27"><P class="p34 ft5">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p482 ft5">sig.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft8"><SPAN class="ft47">Lärarförbundet m.fl. </SPAN>välkomnar utredarens förslag att aktiva åtgärder kan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">åtföljas av vite även inom utbildningsområdet. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft5">anför att en</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">arbetsgivares skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier bör</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td213"><P class="p3 ft8">göras skadeståndssanktionerad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td160"><P class="p3 ft3">på motsvarande sätt som i dag</P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p482 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">359</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">skolhuvudmännen och att en motsvarighet till den särskilda bevisregeln då behövs i den nu föreslagna lagen. <SPAN class="ft47">Sveriges förenade studentkårer </SPAN>anser att den stora och mycket avgörande skillnaden jämfört med dagens situation är att universitet och högskolor kan beläggas med vite om de inte lever upp till sina skyldigheter. Förhoppningsvis gör denna ändring att arbetet mot diskriminering och för en jämlikare högskola kommer att få högre prioritet. <SPAN class="ft47">Friskolornas Riksförbund </SPAN>ifrågasätter att ett vitesbeslut som fattats av Nämnden mot diskriminering inte ska kunna överklagas. Förbundet anser att rättssäkerheten kräver att ett sådant beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p640 ft8">Skälen för regeringens förslag: Skyldigheten att årligen upprätta en plan är i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inte kopplad till någon vitessanktion. Erfarenheterna från de nuvarande ombudsmännen när det gäller tillsynen över efterlevnaden av den först nämnda lagen talar dock för att kraven på aktiva åtgärder, för att kunna bli effektiva, bör förenas med en vitessanktion på samma sätt som gäller i arbetslivet. En sådan sanktionsmöjlighet kan få det förebyggande antidiskrimineringsarbetet att fungera bättre. Vite är också ett bra verktyg för tillsynsmyndigheterna att hantera aktörer som inte lever upp till sina skyldigheter enligt diskrimineringslagstiftningen. Dessutom har möjligheten att utkräva viten ett viktigt symbolvärde då den skickar kraftfulla signaler om att diskrimineringslagstiftningen ska tas på allvar.</P>
<P class="p298 ft40">Regeringen föreslår därför att en utbildningsanordnare som underlåter att följa lagens föreskrifter om aktiva åtgärder bör vid vite kunna föreläggas att fullgöra dem. Ingen remissinstans har avstyrkt förslaget. Ett sådant föreläggande bör meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Det förutsätts härvid att försök för att få en utbildningsanordnare att vidta aktiva åtgärder på frivillig väg först prövats. I framställningen till nämnden bör det anges vad som bör åläggas utbildningsanordnaren med precisering av vilka åtgärder det ska röra sig om, sättet för deras genomförande, tidsfrister m.m. Vidare bör anges vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p807 ft3">Regeringen anser att möjligheten att rikta vitesföreläggande mot statliga utbildningsanordnare på samma sätt som för statliga arbetsgivare uttryckligen bör framgå av lagen. Skälen för detta utvecklas närmare under avsnitt 11.2.10. Talan om utdömande av vite förs av ombudsmannen vid tingsrätt.</P>
<P class="p17 ft8">Den gällande skadeståndsregeln för skolor, som underlåter att upprätta en likabehandlingsplan eller brister i skyldigheten att förebygga och förhindra trakasserier, bör alltså som bl.a. <SPAN class="ft47">Lärarförbundet </SPAN>påpekar ersättas med vite som påföljd för att uppnå ett enhetligt regelverk. Skadeståndspåföljden för bristande aktiva åtgärder är, som Diskrimineringskommittén utvecklat, något problematiskt då åtgärderna är av kollektivt slag. Regler om aktiva åtgärderna syftar inte till rättvisa eller upprättelse för den enskilde individen på det sätt som skadeståndspåföljden gör. Praktiskt sett uppkommer också frågan hur mycket en skola ska betala i skadestånd om den bristande uppfyllelsen av lagen påtalas av alla eller många elever i en skola. En motsvarande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">360</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<P class="p333 ft3">skadeståndsregel för arbetsgivare såsom <SPAN class="ft4">HomO </SPAN>förespråkar och en Prop. 2007/08:95 särskild bevisregel för detta är därför inte aktuell.</P>
<P class="p335 ft3">Nämndens beslut bör inte kunna överklagas. <SPAN class="ft4">Friskolornas Riksförbund </SPAN>anser att rättssäkerheten kräver att ett beslut av Nämnden mot diskriminering bör kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Regeringen gör här samma bedömning som under avsnitt 11.2.10 om vite avseende aktiva åtgärder i arbetslivet.</P>
<P class="p808 ft3">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p75 ft1">12 Tillsynen</P>
<P class="p457 ft28"><SPAN class="ft3">12.1</SPAN><SPAN class="ft68">En ny sammanslagen ombudsmannamyndighet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr1 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p23 ft3">Regeringens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td215"><P class="p187 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p3 ft3">En</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p809 ft3">ny</P></TD>
<TD class="tr6 td218"><P class="p3 ft3">myndighet</P></TD>
<TD class="tr6 td219"><P class="p785 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr1 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">Diskrimineringsombudsmannen – ska ha tillsyn över bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p23 ft5">efterlevanden</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft5">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td220"><P class="p785 ft5">diskrimineringsförbuden</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p11 ft5">som</P></TD>
<TD class="tr3 td221"><P class="p39 ft7">avser</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td222"><P class="p23 ft5">funktionshinder, sexuell läggning och ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td221"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p247 ft5">Regeringens</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p3 ft5">bedömning:</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td223"><P class="p39 ft7">Jämställdhetsombudsmannen,</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p23 ft3">Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p785 ft3">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft3">etnisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td224"><P class="p39 ft3">diskriminering,</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">på grund av sexuell läggning (HomO) bör avvecklas när den nya</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">myndigheten bildas. Diskrimineringsombudsmannen bör vara en</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">myndighet under regeringen som leds av en myndighetschef, som</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">även är ombudsman. Vid myndigheten bör det finnas ett råd som kan</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">tillföra myndigheten sakkunskap i diskrimineringsfrågor och andra</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td222"><P class="p23 ft5">frågor som har betydelse för verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td221"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr31 td176"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr24 td177"><P class="p22 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer till viss del</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft5">med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att regeringen utser</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft7">minst fem personer som ombudsmän för en bestämd tid. En av dessa ska</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p26 ft7">vara chefsombudsman. Chefsombudsmannen ska vara administrativ chef.</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td177"><P class="p22 ft5">Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">lämnar kommitténs förslag utan erinran. Några remissinstanser, bl.a.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p22 ft3"><SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen (JämO)</SPAN>, anser dock att JämO bör kvarstå</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">som separat myndighet för att arbetet med jämställdhet inte ska tappa</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">kompetens och tempo vid sammanslagning med övriga ombudsmän.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p22 ft4">Försvarshögskolan, Landsorganisationen i Sverige <SPAN class="ft3">och några få andra</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft5">remissinstanser anser att det bör finnas en ombudsman för varje</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft7">diskrimineringsgrund i den nya ”sammanslagna myndigheten”. Detta för</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td42"><P class="p3 ft7">att bibehålla ombudsmännens upparbetade sakkunskap och särart.</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td177"><P class="p22 ft5">Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på frågan om</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft7">huvudmannaskapet för den nya myndigheten. Det är endast <SPAN class="ft100">Statskontoret</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p22 ft3">som tydligt anger att ombudsmannamyndigheten ska ligga under</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft7">riksdagen under förutsättning att ombudsmännens verksamhet renodlas</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft5">till tillsyn av lagstiftningen. Enligt <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p22 ft47">på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft8">är det inte av avgörande betydelse</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft5">huruvida den nya ombudsmannamyndigheten är underställd regering</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft5">eller riksdag. Däremot är det av stor vikt för oavhängigheten att</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td178"><P class="p22 ft3">ombudsmannens ställning grundlagsregleras. HomO anser därför att</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">regeringen bör ge i uppdrag till Grundlagsutredningen att utreda denna</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><P class="p3 ft5">fråga närmare.</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p22 ft8"><SPAN class="ft47">Uppsala universitet </SPAN>anser att det inte framgår varför myndigheten bör</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">ledas av just ett kollektiv på minst fem ombudsmän. Givet att den nya</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td178"><P class="p22 ft8">myndigheten bör vara funktionellt organiserad är det inte givet att antalet</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td178"><P class="p22 ft7">ombudsmän måste vara detsamma som eller fler än i dag. Universitetet</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p13 ft3">362</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">anser att en djupare diskussion om denna fråga saknas i betänkandet och efterlyser en sådan. <SPAN class="ft47">Riksdagens ombudsmän </SPAN>anför att det av utredningen inte framgår vilka uppgifter chefsombudsmannen ska ha och förhållandet mellan chefsombudsmannen och de övriga ombudsmännen och att det bör klargöras i det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p303 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Förutsättningarna för en sammanslagning har ändrats</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringslagstiftningen har varit ett växande rättsområde. Bara under de senaste åren har det införts flera nya lagar mot diskriminering och flera ändringar har gjorts i diskrimineringslagarna. Inriktningen har varit att skyddet mot diskriminering ska vara så lika som möjligt, både i fråga om innehåll och form. Dagens diskrimineringslagar är i stort sett harmoniserade och uppgifterna är i stort likadant utformade för Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Redan i dag har samtliga ombudsmän tillsyn över tre lagar; lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Tillsynen över de arbetsrättsliga lagarna är inte gemensam men den är beträffande diskrimineringsförbudet likadant utformad enligt de olika lagarna. Vidare har HO:s uppgifter – genom avvecklingen av tillgänglighetscentret vid HO – renodlats till att i huvudsak gälla tillsyn över diskrimineringslagstiftningen. Med regeringens förslag till en gemensam lag i avsnitt 5.2 blir skyddet mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund än mer likartat. En gemensam ombudsmannainstitution är därför en logisk konsekvens av en gemensam lag mot diskriminering.</P>
<P class="p475 ft4">Naturlig hemvist för nya diskrimineringsgrunder</P>
<P class="p92 ft8">Med den nya lagen mot diskriminering tillkommer ytterligare två diskrimineringsgrunder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Frågan är vem som ska utöva tillsyn över efterlevnaden av en sådan diskrimineringslag. Det är inte rimligt att så fort en ny diskrimineringsgrund tillkommer också inrätta en ny ombudsman. Genom att inrätta nya ombudsmän riskerar man att på sikt undergräva ombudsmännens auktoritet. Det är dessutom kostsamt och tidskrävande att inrätta nya myndigheter. Dessa problem kan undvikas genom en gemensam myndighet som har tillsyn över samtliga diskrimineringsförbud oavsett diskrimineringsgrund. På samma sätt skulle eventuella nya diskrimineringsgrunder kunna tillföras en sådan myndighet. Genom en samlad myndighet kan kompetens och erfarenheter för en diskrimineringsgrund komma andra diskrimineringsgrunder till godo, inte minst för de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">363</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">ålder. En sammanslagning kan även antas medföra organisatoriska samordningsvinster. Genom en samlad myndighet undviks dessutom de problem som kan uppstå med små och sårbara myndigheter.</P>
<P class="p303 ft4">Större genomslagskraft, tyngd och auktoritet</P>
<P class="p123 ft40">En sammanslagen myndighet för alla diskrimineringsgrunder och samhällsområden får större genomslagskraft, tyngd och auktoritet än en separat myndighet för varje diskrimineringsgrund. En sammanslagen myndighet kan agera med större tyngd i förhållande till arbetsgivare och andra som lagstiftningen riktar sig mot. Myndigheten kan också agera mer kraftfullt i förhållande till olika aktörer t.ex. om missförhållanden behöver uppmärksammas och åtgärdas eller om lagstiftningen har brister.</P>
<P class="p128 ft3">En sammanslagen myndighet utgör dessutom en tydligare markering att alla människor är lika i värde och rättigheter och att det inte finns några hierarkier mellan olika diskrimineringsgrunder.</P>
<P class="p810 ft4">Underlättar för den som har rättigheter och skyldigheter enligt den nya lagen</P>
<P class="p330 ft8">En sammanslagning bör underlätta för den som utsatts för diskriminering, särskilt om en diskriminerande handling kan hänföras till mer än en diskrimineringsgrund. Den som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering ska inte behöva fundera över på vilken grund han eller hon är mest diskriminerad och välja ombudsman därefter.</P>
<P class="p78 ft8">En sammanslagning underlättar även för den som diskrimineringsförbuden, skyldigheten att vidta aktiva åtgärder m.m. riktar sig mot. Med en sammanslagen myndighet behöver arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra berörda bara vända sig till en myndighet i stället för till flera. En arbetsgivare som vill få råd om hur han eller hon bör gå tillväga för att inte riskera att diskriminera någon i t.ex. en anställningssituation ska inte behöva vända sig till flera olika ombudsmän för att få ett svar på den frågan. En sammanslagen myndighet bör också leda till större tydlighet i tillsynsarbetet och underlätta en enhetlig tillämpning av regelverket och därmed minska den administrativa bördan för dem som är föremål för tillsynen. Detta gäller inte minst i förhållande till ombudsmannens tillsyn över de aktiva åtgärderna. En utbildningsanordnare som ska upprätta en likabehandlingsplan behöver endast kommunicera med en myndighet i stället för med de fyra nu befintliga myndigheterna.</P>
<P class="p360 ft40"><SPAN class="ft50">Regeringen </SPAN>anser således att JämO, DO, HO och HomO bör avvecklas och att en ny myndighet bildas. Den nya myndighetens namn bör vara Diskrimineringsombudsmannen. Namnet beskriver på ett tydligt sätt vad myndigheten ansvarar för och arbetar med. Den nya ombudsmannen bör ha tillsyn över efterlevnaden av samtliga diskrimineringsförbud, dvs. även såvitt avser de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder, liksom över reglerna om aktiva åtgärder. Till skillnad från <SPAN class="ft50">JämO </SPAN>anser regeringen inte att frågan om kompetens och tempo i arbetet med jämställdhet är avhängig av om JämO kvarstår som en separat myndighet eller inte. Avgörande för att en förändring av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">364</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">detta slag blir framgångsrik är i stället hur den nya ombudsmannamyndigheten organiseras och hur verksamheten genomförs (se vidare nedan under avsnittet om Ledningsformen för myndigheten).</P>
<P class="p303 ft4">Barnombudsmannen</P>
<P class="p123 ft40">Diskrimineringskommittén har bedömt att Barnombudsmannen (BO) inte bör slås samman med de övriga ombudsmännen. Kommittén konstaterar att en grundläggande skillnad mellan BO och övriga ombudsmän är att BO inte har tillsyn över någon diskrimineringslagstiftning och inte har rätt att handlägga ärenden om diskriminering och föra talan i domstol.</P>
<P class="p80 ft5">Kommittén anför att barn i och för sig berörs av alla diskrimineringsgrunder som omfattas av lagstiftningen. Barn kan diskrimineras på grund av deras tillhörighet till någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Men det finns inte några regler som tar sikte på diskriminering av just barn. Inte heller diskrimineringsgrunden ålder är enligt kommittén specifik eller i första hand avsedd för barn.</P>
<P class="p127 ft3">Kommittén anser vidare att huvudmannaskapet för BO bör ligga kvar under regeringen.</P>
<P class="p77 ft40"><SPAN class="ft50">BO </SPAN>delar kommitténs bedömning att BO inte bör slås samman med de övriga ombudsmännen av i princip de skäl som kommittén anfört, bl.a. att BO inte har tillsyn över någon diskrimineringslagstiftning, inte handlägger enskilda ärenden om diskriminering och inte för talan i domstol. BO instämmer i kommitténs bedömning av huvudmannaskapet för BO. Rädda Barnen tillstyrker också förslaget att BO inte bör slås samman med de övriga ombudsmännen i en ny ombudsmannamyndighet. Anledningen är främst att Rädda Barnen är oroligt för att en sammanslagning skulle innebära att BO tappar en viktig del av sitt mandat att bevaka alla barns rättigheter utifrån hela barnkonventionen.</P>
<P class="p500 ft5">Regeringen konstaterar att varken kommittén eller remissinstanserna har anfört några skäl till att BO:s verksamhet bör slås samman med de övriga ombudsmännens. Eftersom det inte finns en diskrimineringslagstiftning som specifikt gäller barn blir en sammanslagning som även innefattar BO:s verksamhet inte en logisk konsekvens av en gemensam diskrimineringslag.</P>
<P class="p90 ft5">Statskontoret har nyligen genomfört en översyn av myndighetsstrukturen för barnpolitiken (rapport 2007:15). Statskontoret har analyserat hur barnpolitiken styrs och organiseras och lämnar olika alternativ på hur genomförandet av barnkonventionen kan utvecklas i dessa avseenden. Statskontorets förslag övervägs för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p357 ft3">Regeringen delar mot bakgrund av vad ovan nämnts kommitténs bedömning att BO:s verksamhet inte bör ingå i den nya myndighetens uppgifter. Samtidigt är det viktigt att påpeka att den nya ombudsmannen bör vara uppmärksam på att diskriminering kan drabba barn och vuxna på olika sätt och att ett barnperspektiv tillgodoses i arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">365</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Huvudmannaskapet för den nya ombudsmannamyndigheten</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p811 ft5">Frågan om huvudmannaskapet för ombudsmannamyndigheten, dvs. om den föreslagna ombudsmannen bör vara underställd regering eller riksdag, har analyserats av Diskrimineringskommittén. Kommittén anser att ett slutgiltigt ställningstagande till denna fråga kräver mer ingående konstitutionella överväganden än vad som kunnat göras inom ramen för kommitténs uppdrag. Kommittén anför vidare att starka skäl talar för en grundlagsreglering av ombudsmannens ställning och att en utredning av denna fråga bör övervägas.</P>
<P class="p812 ft3">Det finns inte tillräckligt underlag för att nu kunna ta ställning. Frågan om huvudmannaskapet får övervägas i annat lämpligt sammanhang. Den nya myndigheten bör därför vara en förvaltningsmyndighet som lyder omedelbart under regeringen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td203"><P class="p3 ft4">Ledningsformen för myndigheten</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td169"><P class="p3 ft3">Diskrimineringskommittén anser att den nya myndigheten bör ledas av</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ett ombudsmannakollektiv om minst fem personer. Som <SPAN class="ft4">Uppsala</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">universitet </SPAN>anger framgår det inte varför kommittén valt just detta antal</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p3 ft5">och skälen till förslaget.</P></TD>
<TD class="tr3 td147"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">Flera remissinstanser ger uttryck för att kommitténs förslag skulle</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">innebära att befintliga ombudsmän samordnas med bibehållet ansvar. Det</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skulle enligt regeringens mening i princip vara samma sak som att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">behålla dagens struktur med olika myndigheter för olika</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunder. En sådan ändring av myndighetsstrukturen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skulle visserligen medföra vissa effektivitets- och synergieffekter, men</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">framstår ändå som så marginell att den knappast är meningsfull.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Det är självklart att specialkunskaper beträffande olika</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunder och samhällsområden måste bevaras och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">vidareutvecklas inom ramen för en samlad myndighet. Utgångspunkten</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">måste vara att arbetet med jämställdhet och mot diskriminering inte får</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">tappa kompetens eller tempo samtidigt som erfarenheter hos de olika</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ombudsmännen i arbetet mot diskriminering tas till vara för andra</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunder.</P></TD>
<TD class="tr3 td147"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Regeringen anser att detta behov kan säkerställas utan ett s.k.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ombudsmannakollektiv, vilket dessutom skulle avvika från den</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ledningsform som är normal för förvaltningsmyndigheter. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">har beslutat om en ny myndighetsförordning (2007:515) som trädde i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kraft den 1 januari 2008. Myndighetsförordningen är tillämplig på alla</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">förvaltningsmyndigheter under regeringen. I förordningen anges att en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">myndighet leds av en myndighetschef, en styrelse eller en nämnd.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Förordningen syftar till att klargöra vem inom myndigheten som är</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ytterst ansvarig för myndighetens verksamhet, dvs. att ålagda uppgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">fullgörs och att detta sker författningsenligt och effektivt, att detta</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att det hushållas väl med statens</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">medel. Kommittén har, som <SPAN class="ft4">Riksdagens ombudsmän </SPAN>konstaterar, inte</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td77"><P class="p3 ft5">närmare</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p183 ft8">berört</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p184 ft5">hur</P></TD>
<TD class="tr3 td147"><P class="p177 ft5">ansvarfördelningen</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p178 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft5">det</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p482 ft7">föreslagna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ombudsmannakollektivet skulle kunna se ut. Regeringen anser för sin del</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">att det är viktigt att ansvaret blir tydligt och att en tillsynsmyndighet av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><P class="p3 ft3">nu aktuellt</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p183 ft3">slag</P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p3 ft3">därför</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p3 ft3">bör ledas av en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td225"><P class="p482 ft3">myndighetschef, tillika</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">366</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">ombudsman. Det finns också ett värde i att ha en ombudsman som är myndighetens ansikte utåt. I ombudsmannens uppgift ligger bl.a. att sätta frågor om diskriminering på agendan, göra myndigheten känd och skapa ett förtroende för myndigheten. Ett ombudsmannakollektiv riskerar att bli anonymt.</P>
<P class="p78 ft8">Ett sätt att skapa förutsättningar för att kompetens och kunskap avseende olika diskrimineringsgrunder och samhällsområden tas till vara är att knyta ett särskilt råd till den nya myndigheten. Representanterna i rådet bör ha kompetens som kan tillföra myndigheten sakkunskap och bredd i diskrimineringsfrågor och i andra frågor som har betydelse för verksamheten. Det handlar bl.a. om frågor som rör jämställdhet, barns rättigheter, nya diskrimineringsgrunder och nya samhällsområden. Det ska understrykas att rådets funktion bör vara att ge ombudsmannen råd och stöd. Rådet ska däremot inte ha något avgörande inflytande över ombudsmannens verksamhet eller vilka fall som ombudsmannen bör föra till domstol. Myndigheten bör dessutom ha möjlighet att själv knyta till sig de <NOBR>samråds-,</NOBR> referens eller expertgrupper av olika slag som myndigheten anser behövs för att få del av utomståendes erfarenheter och kunskaper.</P>
<P class="p360 ft8">Den nya myndigheten bör alltså ledas av en myndighetschef. Till myndigheten bör knytas ett rådgivande organ. Regeringen anser dock, till skillnad från kommittén, att ledningsformen för den nya myndigheten inte behöver regleras i lag. Med anledning av myndighetens ställning som en ombudsmannainstitution och vikten av en självständig ställning för sådana institutioner bör emellertid ledamöterna i rådet inte utses av regeringen utan av myndighetschefen. På detta sätt kan myndigheten, för att effektivt kunna utföra sina uppgifter, själva bedöma behovet av kompetens och kunskap och ändra sammansättningen när det bedöms lämpligt.</P>
<P class="p128 ft3">Behovet av reglering av myndighetens organisation bör övervägas av den organisationskommitté som regeringen avser att tillsätta.</P>
<P class="p75 ft4">Tillsynsansvar på regional nivå</P>
<P class="p74 ft5">Diskrimineringskommitténs slutsats är att ett ökat regionalt tillsynsansvar för länsstyrelserna för arbetet med aktiva åtgärder inte bör införas nu. Regeringen delar kommitténs bedömning, inte minst med hänsyn till att frågan om aktiva åtgärder och tillsynen av aktiva åtgärder kommer att utredas i särskild ordning (se avsnitt 11.1). Ett eventuellt tillsynsansvar för länsstyrelserna för arbetet med aktiva åtgärder bör därför prövas i det sammanhanget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">367</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="p368dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395368x1.jpg/" id="p368img1">
</DIV>
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p813 ft28"><SPAN class="ft3">12.2</SPAN><SPAN class="ft68">Ansvarsområden och uppgifter för den nya ombudsmannamyndigheten</SPAN></P>
<P class="p498 ft3"><SPAN class="ft7">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ansvarsområden och uppgifter ska vara reglerade i lag</SPAN></P>
<P class="p814 ft40">Regeringens förslag: Den nya ombudsmannamyndighetens ansvarsområden och uppgifter ska vara reglerade i lag, dels i den nya</P>
<P class="p815 ft3">diskrimineringslagen, dels i en ny lag om Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p459 ft3">Samtidigt upphävs lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen.</P>
<P class="p816 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p103 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget att den nya myndighetens ansvarsområden och uppgifter ska vara reglerade i lag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p3 ft3">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td191"><P class="p3 ft4">Nuvarande ombudsmän</P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr16 td169"><P class="p3 ft3">Ansvarsområden och uppgifter är i dag reglerade på olika sätt för</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p3 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5">(DO),</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p182 ft7">Handikappombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p809 ft5">(HO)</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Ombudsmannen mot diskriminerings på grund av sexuell läggning</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">(HomO). Medan ansvarsområden och uppgifter för DO och HO till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">största delen är reglerade i lag är ansvarsområden och uppgifter för JämO</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">och HomO däremot till största delen reglerade i förordning. För samtliga</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmän gäller att deras uppgifter att utöva tillsyn över olika</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringslagar är lagreglerade. (Se närmare om regleringen i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p3 ft3">avsnitt 12.2.3).</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td11"><P class="p3 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR> m.m.</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr16 td169"><P class="p3 ft3">Enligt artikel 13 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">2000/43/EG) ska medlemsstaterna utse ett eller flera organ för främjande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">av likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av ras eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">etnisk ursprung. Medlemsstaterna ska säkerställa att behörigheten för</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">dessa organ omfattar att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">genomföra oberoende undersökningar om diskriminering och att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">frågor som rör sådan diskriminering. När det gäller kön finns en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">motsvarande artikel (8a) i likabehandlingsdirektivet (direktiv</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) och en annan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td191"><P class="p3 ft3">motsvarande artikel (12)</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p3 ft3">i direktivet om varor och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td226"><P class="p482 ft3">tjänster (direktiv</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p13 ft3">368</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">2004/113/EG). Direktivens fullständiga beteckningar finns angivna i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p17 ft8">Regeringen har tidigare gjort bedömningen att DO och JämO uppfyller dessa krav (se prop. 2002/03:65 s. 162 och prop. 2004/05:147 s. 119).</P>
<P class="p295 ft5">I de av FN:s generalförsamling antagna s.k. Parisprinciperna 1993 understryks vikten av en självständig ställning för nationella institutioner med uppgift att bevaka frågor om mänskliga rättigheter. Där rekommenderas bl.a. att en sådan nationell institution ska ha ett så brett mandat som möjligt och att mandatet ska vara reglerat i grundlag eller annan författning. Detta mandat bör bl.a. omfatta befogenheten att ge regeringen eller andra organ synpunkter och förslag i frågor som rör de mänskliga rättigheterna, bidra med synpunkter på författningsförslag, ta fram lägesrapporter, bidra till de rapporter staten lämnar till internationella organisationer angående efterlevnaden av konventioner om de mänskliga rättigheterna och, när så är nödvändigt, uttrycka sin egen uppfattning, samt samarbeta med internationella organisationer och nationella institutioner för mänskliga rättigheter i andra länder (<SPAN class="ft4">A/RES/48/134 National institutions for the promotion and protection of human rights</SPAN>).</P>
<P class="p312 ft8">År 1997 antog European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) grundläggande principer för nationella institutioner som arbetar mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans (<SPAN class="ft47">ECRI general policy recommendation No 2 Specialised bodies to combat racism, xenophobia, antisemitism and intolerance at national level</SPAN>). I dokumentet rekommenderas bl.a. att institutionernas uppgifter och befogenheter klart ska framgå av grundlag eller annan författning. Vid utarbetandet av principerna har Parisprinciperna beaktats.</P>
<P class="p640 ft8">Skälen för regeringens förslag: En viktig fråga är huruvida den nya ombudsmannamyndighetens ansvarsområden och uppgifter ska vara reglerade i lag eller i förordning. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt för ombudsmannens självständighet och oberoende att myndighetens grundläggande ansvarsområden och uppgifter regleras i lag. Det bör alltså vara riksdagen som bestämmer mandatet. Därigenom garanteras en hög grad av självständighet och oberoende i förhållande till regeringen eftersom eventuella ändringar av ombudsmannens grundläggande ansvarsområden och uppgifter måste beslutas av riksdagen. Genom att ombudsmannens ansvarsområden och uppgifter regleras i lag betonas också vikten av ombudsmannens verksamhet dels för den som utsatts för diskriminering, dels för statsmakterna. Myndighetens ansvarsområden och uppgifter bör regleras dels i den nya diskrimineringslagen, dels i en ny särskild lag om Diskrimineringsombudsmannen. Samtidigt bör lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen upphävas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">369</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="p370dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395370x1.jpg/" id="p370img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft7">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Tillsynsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p609 ft3">Regeringens förslag: Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att den nya diskrimineringslagen följs.</P>
<P class="p817 ft5">Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder, att frivilligt följa lagen.</P>
<P class="p543 ft3">Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder ska vara skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p818 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p543 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">lämna uppgifter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild att få ut uppgifter om meriter (arbetslivet och utbildningsanordnaren),</SPAN></P>
<P class="p817 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p819 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft46">komma till överläggningar med ombudsmannen. Uppgiftsskyldigheten enligt </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> gäller inte om det i ett enskilt fall</P>
<P class="p601 ft3">finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p820 ft8">Den som inte rättar sig efter en begäran enligt ovan får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Nämndens beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p821 ft3">Andra beslut av ombudsmannen enligt den nya lagen än beslut om vitesförelägganden får inte överklagas.</P>
<P class="p822 ft40">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att det i lagen om Ombudsmannen ska anges att ombudsmannens beslut om anställningar får överklagas hos regeringen och att andra beslut inte får överklagas.</P>
<P class="p151 ft3">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på förslagen. <SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket </SPAN>motsätter sig förslaget om att införa en möjlighet för ombudsmannen att vitesförelägga en arbetsgivare som inte kommer till överläggning. Enligt verkets uppfattning redovisar kommittén inte tillräckligt vägande och övertygande skäl för att återinföra en så ingripande sanktion som vitesföreläggande.</P>
<P class="p122 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Ombudsmannens tillsyn</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringsombudsmannen bör svara för tillsynen av diskrimineringslagen. Detta innebär bl.a. att ombudsmannen bör kunna föra talan i tvister enligt lagen. Förslaget härom behandlas i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p353 ft8">Av intresse för frågan om ombudsmannens tillsyn över huvud taget är Tillsynsutredningens slutbetänkandet <SPAN class="ft47">Tillsyn - Förslag om en tydligare</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">370</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft47">och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100)<SPAN class="ft8">. Enligt utredningen avses med tillsyn en oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EG-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">Regeringen uttalade följande i budgetpropositionen för 2007 om tillsyn: ”För att se till att de regler som riksdag och regering har beslutat får genomslag utför vissa statliga myndigheter och alla kommuner tillsyn. Det är i dag svårt för medborgare och företag att veta vad de kan förvänta sig av en tillsynsmyndighet, eftersom reglerna för tillsynen skiljer sig åt mellan olika samhällsområden. På många områden är tillsynen svag på grund av bristande resurser, få möjligheter till sanktioner eller oklara organisationslösningar. Samtidigt ökar behovet av tillsyn och samarbete över organisationsgränser inte minst som en följd av EG:s kommande tjänstedirektiv. Regeringen avser att i en riktlinjeproposition under 2007 presentera grundläggande och tydliga principer för tillsyn. Syftet är att komma tillrätta med dagens generella problem. Avsikten är att regler för tillsyn även i fortsättningen ska finnas i för varje samhällssektor specifika lagar. Den tillsyn som utförs inom olika sektorer skall bli tydligare och effektivare. Tillsyn, som innebär myndighetsutövning, skall avgränsas från myndigheters information och rådgivning.” (prop. 2006/07:1, bilaga till UO 2 Samhällsekonomi och förvaltning).</P>
<P class="p130 ft3">Tillsynsutredningens slutbetänkande bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att i en riktlinjeproposition presentera grundläggande och tydliga principer för tillsyn.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen kan dock redan nu konstatera att den nya ombudsmannamyndighetens uppgifter enligt diskrimineringslagen omfattas av utredningens definition av tillsyn ovan. Ombudsmannen ska bl.a. granska hur arbetsgivare, företag m.fl. följer sina skyldigheter enligt lagen och det ska finnas en möjlighet för ombudsmannen att vid vite förelägga arbetsgivare, utbildningsanordnare, näringsidkare eller annan ansvarig att fullgöra sina skyldigheter. Vitet kan komma att dömas ut av domstol, om den begärda åtgärden inte vidtas.</P>
<P class="p151 ft3">Definitionen av tillsyn hindrar dock inte att myndigheter som svarar för tillsyn samtidigt har till uppgift att arbeta främjande och förebyggande, för att effektivt uppnå lagstiftningens mål (se vidare under avsnitt 12.2.3).</P>
<P class="p94 ft4">Förmå andra att frivilligt följa lagen</P>
<P class="p92 ft3">I likhet med vad som hittills gällt för ombudsmännen anser regeringen att den nya ombudsmannen främst bör sträva efter förlikningar och uppgörelser utom rätta samt att förmå arbetsgivare eller utbildningsanordnare att frivilligt följa lagens föreskrifter om aktiva åtgärder. Först när möjligheten till frivillig samverkan är uttömd bör ombudsmannen initiera domstolsprövning eller förelägga vite.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">371</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Uppgiftsskyldighet – allmänt</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft40">Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i jämställdhetslagen (1991:433), 1999 års lagar, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med stöd av dessa lagar kan ombudsmännen infordra alla slags uppgifter som kan vara av betydelse för ombudsmännens tillsyn enligt respektive lag. Någon sådan möjlighet finns inte i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.</P>
<P class="p240 ft8">En uppgiftsskyldighet kan antas ha stor betydelse för ombudsmannens praktiska förutsättningar att utöva en effektiv tillsyn. Inte minst kan den antas ha betydelse som påtryckningsmedel. Även den nya diskrimineringslagen bör därför innehålla en bestämmelse om uppgiftsskyldighet till ombudsmannen för arbetsgivare och andra som omfattas av lagen. På begäran av ombudsmannen bör den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder eller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier vara skyldiga att lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för ombudsmannens tillsyn. Bestämmelsen bör vara generellt utformad och gälla inom alla samhällsområden som omfattas av lagen. I avsnitt 14.5 behandlas frågan om sekretess hos ombudsmannen.</P>
<P class="p823 ft3">Genom att skyldigheten tar sikte på uppgifter om förhållandena i en ”verksamhet” omfattas inte privatpersoner av skyldigheten. Denna begränsning har relevans endast såvitt avser förbudet i fråga om varor, tjänster och bostäder där förbudet även omfattar privatpersoner som vänder sig till allmänheten.</P>
<P class="p236 ft4">Uppgiftsskyldighet – meriter</P>
<P class="p234 ft8">I avsnitt 8.1.6 och 8.2.5 föreslår regeringen en rätt för den enskilde att få ut uppgifter om meriter i vissa situationer. En enskild arbetssökande, arbetstagare eller en sökande till viss högskoleutbildning ska därmed kunna vända sig direkt till arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren och begära att få ut uppgifter om t.ex. vilka meriter den har som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet.</P>
<P class="p111 ft5">Liksom enligt nuvarande ordning bör en arbetsgivare eller en utbildningsanordnare som vägrar att lämna ut begärda uppgifter till en enskild inte drabbas av någon sanktion. Redan uppgiftsskyldigheten som sådan får anses vara tillräcklig för att få ut uppgifterna. Om arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren vägrar att lämna ut uppgifterna ska den enskilde däremot kunna vända sig till ombudsmannen för biträde. Ombudsmannen bör, liksom i dag, infordra dessa uppgifter i den mån ombudsmannen, oberoende av den enskildes åsikt, bedömer att de har betydelse för tillsynen.</P>
<P class="p823 ft3">Diskrimineringsombudsmannen kan använda sig av vite som påtryckningsmedel då ombudsmannen begär in sådana uppgifter som en enskild behöver för att bedöma om han eller hon blivit diskriminerad och som en arbetsgivare eller en utbildningsanordnare inte har lämnat ut på ombudsmannens begäran.</P>
<P class="p71 ft3">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Tillträde till arbetsplatser m.m.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft8">I jämställdhetslagen finns en skyldighet för arbetsgivare att på uppmaning av JämO ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatsen för undersökningar som kan vara av betydelse för tillsynen. Även den nya lagen bör innehålla en sådan bestämmelse. En bestämmelse om rätt till tillträde till arbetsplatser och andra lokaler där verksamheten bedrivs kan antas ha betydelse vid ombudsmannens tillsyn över aktiva åtgärder. Den kan också antas ha betydelse för frågan om en arbetsgivare har vidtagit skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Den kan vidare antas ha betydelse i ombudsmannens utredning av enskilda anmälningar, t.ex. för att kunna höra presumtiva vittnen eller för att bedöma påståenden om olika händelseförlopp som har betydelse för bevisprövningen. Bestämmelsen bör därför inte som nu gälla bara i fråga om kön utan för alla diskrimineringsgrunder i arbetslivet. En bestämmelse om rätt för ombudsmannen att få tillträde till lokaler där en verksamhet bedrivs bör även gälla på de andra områden som omfattas av den nya diskrimineringslagen men där det i dag inte finns några bestämmelser om rätt till tillträde för ombudsmännen, dvs. utbildningsområden, områdena enligt 2003 års lag samt civilplikt och värnplikt etc.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Begränsning vid särskilda skäl</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p3 ft3">I 1999 års lagar finns en begränsning i arbetsgivares uppgiftsskyldighet</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">på så sätt att denne inte är skyldig att lämna ut uppgifter till DO, HO</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">respektive HomO om det finns särskilda skäl. Motsvarande begränsning</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">av uppgiftsskyldigheten finns inte i jämställdhetslagen. Det finns inget</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">sakligt skäl för att regleringen är olika för olika diskrimineringsgrunder</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">och bestämmelsen om särskilda skäl bör därför antingen gälla för alla</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunder eller tas bort. Begränsningsregeln har sannolikt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">mycket liten praktisk betydelse. Men det kan ändå inte uteslutas att det i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">något undantagsfall kan uppkomma behov av att ombudsmannens rätt till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">uppgifter bör vika därför att ett annat intresse väger starkare. En</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">möjlighet till begränsning bör därför gälla, oavsett diskrimineringsgrund,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">för uppgifter som gäller utrikestjänsten, försvaret, affärs- eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">driftsförhållanden eller andra uppgifter där motstående intressen kan vara</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">så starka att uppgiften inte bör lämnas ut. Regeln kommer i praktiken att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">tillämpas vid prövning av en begäran om vitesföreläggande av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmannen. Det ligger i sakens natur att regeln – inskränkningen av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">huvudregeln om insyn – bör tillämpas restriktivt. Även i de fall den</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">medför begränsningar i insynen bör sådana upplysningar kunna lämnas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">till ombudsmannen så att ett tillräckligt bakgrundsmaterial finns för</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">behandlingen av ärendet.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Uppgiftsskyldigheten bör gälla också på andra samhällsområden än</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetslivet. Även på dessa områden bör uppgiftsskyldigheten begränsas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">om det finns särskilda skäl.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">I lagrådsremissen föreslogs att begränsningsregeln skulle, såsom fallet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">är i 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet, gälla i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">skyldigheten att lämna uppgifter (punkterna 1 och 2). <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>har</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ifrågasatt om det inte behövs en sådan begränsningsregel även i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">förhållande till tillträde till arbetsplatser m.m. (punkt 3). Regeringen</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">373</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">delar Lagrådets uppfattning. Även i dessa fall kan det finnas lika starka motstående intressen som gör att huvudregeln om tillträde till arbetsplatser och andra lokaler där verksamheten bedrivs kan behöva inskränkas. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att Diskrimineringsombudsmannens rätt att få tillträde till lokaler där en verksamhet bedrivs föreslås gälla på alla samhällsområden som omfattas av den nya diskrimineringslagen. Dessutom skulle det vara inkonsekvent att ha en begränsningsregel som gäller skyldigheten att ta del av uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för ombudsmannens tillsyn men inte om samma känsliga uppgifter kan inhämtas vid ombudsmannens undersökningar i lokaler där verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p481 ft4">Komma till överläggningar</P>
<P class="p123 ft40">I de nuvarande diskrimineringslagarna finns ingen skyldighet för dem som omfattas av förbud och andra bestämmelser i lagarna att komma till överläggningar med ombudsmännen. En sådan skyldighet fanns dock i såväl 1986 som 1994 års lagar mot etnisk diskriminering (se avsnitt 4.5 om lagarnas fullständiga namn). En arbetsgivare var på uppmaning av ombudsmannen skyldig att komma till sådana överläggningar och lämna sådana upplysningar som berörde arbetsgivarens förhållande till arbetssökande och arbetstagare och som behövdes för ombudsmannens verksamhet på arbetslivets området (6 § i de dåvarande lagarna). Regeringen anser i likhet med Diskrimineringskommittén att det är en fördel om påstådda fall av diskriminering kan få sin lösning efter överläggningar mellan ombudsmannen och den arbetsgivare, utbildningsanordnare, näringsidkare eller annan som pekas ut som ansvarig för diskrimineringen. För att underlätta sådana lösningar utanför rättssystemet kan en skyldighet att medverka i överläggningar vara av värde. Det finns därför skäl att åter införa den bestämmelse om skyldighet att medverka i överläggningar med ombudsmannen som tidigare fanns i de ovan nämnda lagarna. Ombudsmannen bör därmed få möjlighet att vitesförelägga en arbetsgivare som inte kommer till överläggning. Skyldigheten att komma till överläggningar bör som kommittén föreslagit gälla alla som omfattas av den nya lagens förbud mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder. Något skäl att begränsa skyldigheten att komma till överläggningar när det är fråga om privatpersoner finns inte.</P>
<P class="p824 ft4">Vite</P>
<P class="p123 ft8">Enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar ska JämO, DO, HO respektive HomO i första hand försöka få arbetsgivare att frivilligt följa lagarna. Om en arbetsgivare inte rättar sig efter en uppmaning från JämO, DO, HO respektive HomO att lämna ut uppgifter, eller såvitt avser JämO att lämna tillträde till en arbetsplats, får ombudsmännen vid vite förelägga arbetsgivaren att göra det. Till skillnad mot jämställdhetslagen och 1999 års lag mot etnisk diskriminering finns</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">374</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<P class="p333 ft3">ingen vitesmöjlighet enligt lagen om likabehandling av studenter i Prop. 2007/08:95 högskolan, lagen om förbud mot diskriminering eller lagen om förbud</P>
<P class="p455 ft8">mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever om skolan etc. vägrar att lämna ut uppgifter till ombudsmannen.</P>
<P class="p339 ft8">Enligt 1999 års lagar är en arbetsgivare vidare skyldig att lämna uppgifter när DO, HO respektive HomO biträder en begäran från en enskild arbetssökande eller arbetstagare att få ut uppgifter om meriter. Om arbetsgivaren inte rättar sig efter en uppmaning att lämna sådana uppgifter får DO, HO respektive HomO vid vite förelägga arbetsgivaren att fullgöra sin skyldighet. Motsvarande bestämmelser om vitesföreläggande finns inte i de övriga lagarna mot diskriminering.</P>
<P class="p605 ft8">I likhet med gällande ordning bör ombudsmannen i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa sina skyldigheter enligt lagen. Som en yttersta åtgärd bör dock ombudsmannen, vilket redan nu gäller enligt de arbetsrättsliga lagarna mot diskriminering, kunna förelägga vite. Till skillnad från <SPAN class="ft47">Arbetsgivarverket </SPAN>anser regeringen att ombudsmannen behöver ett verktyg för att hantera aktörer som inte lever upp till sina skyldigheter enligt diskrimineringslagstiftningen. Dessutom har möjligheten att utkräva viten ett viktigt symbolvärde som signalerar allvaret i diskrimineringslagstiftningen.</P>
<P class="p338 ft3">Det som är nytt är således möjligheten för ombudsmannen att vid vite förelägga arbetsgivare, utbildningsanordnare, näringsidkare eller annan ansvarig</P>
<P class="p825 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft101">att fullgöra sin uppgiftsskyldighet på alla områden som omfattas av den nya diskrimineringslagen,</SPAN></P>
<P class="p339 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft43">att till ombudsmannen lämna uppgifter om meriter till arbetssökande och arbetstagare för samtliga aktuella diskrimineringsgrunder och som utsträcks till att också gälla när ombudsmannen biträder en begäran från en enskild arbetssökande eller sökande till utbildning om att få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren om vilka meriter den eller dem har som togs ut till anställningsintervjun eller blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.</SPAN></P>
<P class="p335 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft97">att fullgöra sin skyldighet att ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatsen eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan vara av betydelse för tillsynen för samtliga aktuella diskrimineringsgrunder, och</SPAN></P>
<P class="p336 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft90">att skyldigheten att komma till överläggningar gäller alla som omfattas av den nya lagens förbud mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p335 ft3">Ombudsmannens beslut om vitesföreläggande bör som hittills kunna överklagas till en särskild nämnd, Nämnden mot diskriminering (se förslaget i avsnitt 12.3). I likhet med vad som hittills gällt bör dock nämndens beslut inte kunna överklagas (jfr under avsnitt 11.2.10 om nämndens beslut om vitesföreläggande avseende aktiva åtgärder i arbetslivet).</P>
<P class="p826 ft3">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="p376dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395376x1.jpg/" id="p376img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Överklagande</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">Diskrimineringskommittén har också föreslagit att ombudsmannens beslut om anställningar får överklagas hos regeringen och att andra beslut inte får överklagas.</P>
<P class="p111 ft5">Frågan om överklagande av anställningsbeslut regleras i anställningsförordningen (1994:373). Eftersom anställningsförordningen blir tillämplig även på den nya myndigheten finns det inget behov av att reglera denna fråga i lag.</P>
<P class="p148 ft8">Regeringen anser att det däremot behövs en särskild bestämmelse om vad som ska gälla i fråga om överklagande av beslut i andra ärenden än anställningsärenden hos den nya diskrimineringsombudsmannen. Sådana ärenden kan bl.a. gälla ombudsmannens tillsyn över den nya diskrimineringslagen. Ombudsmannens beslut i t.ex. frågor som rör talans väckande bör inte få överklagas, eftersom de överväganden som ligger till grund för ett sådant beslut bör få ankomma på myndigheten själv att göra. Myndighetens handlingsutrymme i denna del skulle bli alltför begränsat om en överprövning var möjlig. Andra tillsynsärenden som kan vara aktuella är Diskrimineringsombudsmannens bedömning att inte utreda en anmälan eller att det saknas anledning att verka för någon form av uppgörelse mellan anmälaren och den som utpekas som ansvarig för diskriminering. Inte heller i dessa fall bör ombudsmannens beslut få överklagas.</P>
<P class="p146 ft5">Regeringen föreslår i detta ärende att det i den nya diskrimineringslagen införs en bestämmelse om att ombudsmannens beslut om vitesföreläggande får överklagas till Nämnden mot diskriminering (se ovan om vite). Det är, som <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>konstaterar, det enda beslut av Diskrimineringsombudsmannen som föreslås få överklagas enligt lagen. Enligt Lagrådets mening, vilken regeringen delar, bör bestämmelsen utformas så att därav direkt framgår att andra beslut som ombudsmannen fattar enligt lagen än sådana som avser vitesförelägganden inte får överklagas.</P>
<P class="p507 ft3">De av ombudsmannens uppgifter som är av främjandekaraktär och som föreslås framgå av en ny lag om Diskrimineringsombudsmannen bör inte kunna resultera i beslut och därmed inte heller kunna överklagas (se avsnitt 12.2.3). Det behövs därför ingen reglering om överklaganden i den lagen.</P>
<P class="p827 ft3"><SPAN class="ft7">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft95">Övriga uppgifter enligt lagen om Diskrimineringsombudsmannen</SPAN></P>
<P class="p828 ft3">Regeringens förslag: Diskrimineringsombudsmannen ska</P>
<P class="p829 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft102">verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet,</SPAN></P>
<P class="p830 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft88">också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,</SPAN></P>
<P class="p491 ft3">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="p377dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395377x1.jpg/" id="p377img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p831 ft3">religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p832 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter,</SPAN></P>
<P class="p769 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">inom sitt verksamhetsområde</SPAN></P>
<P class="p818 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p832 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer,</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">följa forsknings- och utvecklingsarbete,</SPAN></P>
<P class="p832 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p500 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att det i lagen ska anges att ombudsmannen ska verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi samt inom sitt verksamhetsområde bilda opinion.</P>
<P class="p77 ft8">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på förslagen. <SPAN class="ft47">Forum för levande historia </SPAN>anser att förslaget om att ombudsmannen också ska förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi har flera beröringspunkter med forums verksamhet. Forum för levande historia anser att det är viktigt att det finns en bodelning mellan olika myndigheters uppdrag för att på så sätt borga för resurseffektiva samarbeten och synergieffekter. Vissa remissinstanser anför att uppgiften att förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi även bör inkludera andra former av intolerans. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO</SPAN>) anser att lagen om ombudsmannens uppgifter inte bör ange en detaljerad beskrivning av ombudsmannens möjligheter att agera eftersom det då finns en risk att viktiga frågor hamnar utanför mandatet. Uppräkningen av arbete mot rasism, homofobi o.s.v. är t.ex. inte heltäckande. DO ifrågasätter också varför det i lag särskilt lyfts upp att ombudsmannen ska verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. På samma sätt skulle man kunna säga att ombudsmannen ska verka för jämlikhet mellan de olika etniska grupperna. DO anser att 1 § tredje stycket omfattar även dessa uppgifter<SPAN class="ft47">. Handikappombudsmannen </SPAN>anser att om Sverige vill visa att vi även nationellt tar frågor om mänskliga rättigheter på allvar så måste den nya ombudsmannen komplettera regeringens bild med en egen självständig rapportering till internationella organ som övervakar efterlevnaden av konventioner om mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p131 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Nuvarande ombudsmän</P>
<P class="p76 ft7">De nuvarande ombudsmännens – Jämställdhetsombudsmannen (JämO),</P>
<P class="p665 ft3">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">377</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) – huvuduppgifter är att utöva tillsyn över diskrimineringslagstiftningen. Därutöver har ombudsmännen mer eller mindre detaljerat reglerade uppgifter. Såvitt avser JämO finns regleringen i förordningen (1991:1438) med instruktion för JämO, såvitt avser DO i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, såvitt avser HO i lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen samt såvitt avser HomO i förordningen (1999:170) med instruktion för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Med stöd av bestämmelserna kan ombudsmännen dels agera på ett individuellt plan genom att ge råd, stöd och upplysningar till dem som utsatts för diskriminering, dels agera på ett mer generellt plan genom att ta initiativ till olika former av åtgärder mot diskriminering såsom överläggningar och andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer samt genom opinionsbildning, utbildning, information och liknande. Vissa av ombudsmännen är uttryckligen ålagda att föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder, att följa den internationella utvecklingen och att följa forsknings- och utvecklingsarbete.</P>
<P class="p833 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR> m.m.</P>
<P class="p92 ft8">Enligt artikel 13 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) ska medlemsstaterna utse ett eller flera organ för främjande av likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av ras eller etnisk ursprung. Medlemsstaterna ska säkerställa att behörigheten för dessa organ omfattar att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering och att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering. När det gäller kön finns en motsvarande artikel (8a) i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) och en annan motsvarande artikel (12) i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG). Direktivens fullständiga beteckningar finns angivna i avsnitt 4.3. Som tidigare nämnts har regeringen tidigare gjort bedömningen att DO och JämO uppfyller dessa krav (se avsnitt 12.2.1).</P>
<P class="p127 ft3">Enligt de s.k. Parisprinciperna som tidigare berörts ska nationella institutioner med uppgift att bevaka frågor om mänskliga rättigheter ges ett så brett mandat som möjligt och mandatet ska vara reglerat i grundlag eller annan författning (se avsnitt 12.2.1).</P>
<P class="p94 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Mandatet för den nya myndigheten</P>
<P class="p123 ft8">Regeringens utgångspunkt vid utformningen av bestämmelser om den nya ombudsmannens uppgifter är att mandatet för den nya myndigheten bör vara så brett som möjligt och i huvudsak vara reglerat i lag. Detta är i linje med vad som framgår av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och de s.k. Parisprinciperna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">378</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<P class="p333 ft3">om mandatet för ombudsmannaliknande institutioner. Redan i dag har Prop. 2007/08:95 vissa ombudsmän, t.ex. DO, ett långtgående uppdrag som är reglerat i</P>
<P class="p455 ft8">lag. Den nya myndighetens insatser bör därför inte inskränkas till endast tillsynsarbete. Detta är också motiverat med beaktande av att det för de flesta diskrimineringsgrunderna inte finns någon annan myndighet som uttryckligen har till uppgift att främja lika rättigheter och möjligheter.</P>
<P class="p335 ft5">Som framgår av avsnitt 12.2.2 avser regeringen att i en riktlinjeproposition presentera grundläggande och tydliga principer för tillsyn. Syftet är bl.a. att tillsyn, som innebär myndighetsutövning, ska avgränsas från myndigheters informations- och rådgivningsuppgifter. De av ombudsmannens uppgifter som är av främjande karaktär kan inte resultera i beslut om åtgärder och skulle därmed skilja sig från tillsynsuppgiften.</P>
<P class="p348 ft8">Regeringen anser att det bör skapas en tydligare skillnad mellan granskande och främjande verksamheter. Denna åtskillnad är viktig för att garantera rättsäkerheten för dem som tillsynen riktas mot. Enligt regeringens mening handlar det ytterst om hur den nya myndigheten bör organiseras för att skapa en tydligare skillnad mellan den granskande och främjande verksamheten. Detta bör lämpligen närmare övervägas av den organisationskommitté som regeringen avser att tillsätta.</P>
<P class="p834 ft4">Verka för att diskriminering inte förekommer på några områden av samhällslivet, m.m.</P>
<P class="p835 ft5">Den nya ombudsmannen bör – utöver det som följer av tillsynen över den nya lagens diskrimineringsförbud – ha till uppgift att verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder över huvud taget inte förekommer på några områden av samhällslivet. Ombudsmannens verksamhet bör således inte bara gälla de områden som omfattas av diskrimineringslagen utan även situationer och områden som inte omfattas av lagen. Detta är i linje med de uppgifter som i dag åligger DO, HO och HomO. Inom verksamhetsområdet faller t. ex. föreningslivet eller om det finns en diskriminerande policy hos ett företag.</P>
<P class="p836 ft8">Med stöd av bestämmelserna bör ombudsmannen, som fallet är för ombudsmännen i dag, dels agera på ett individuellt plan genom att ge råd, stöd och upplysningar till dem som utsatts för diskriminering, dels agera på ett mer generellt plan genom att ta initiativ till olika former av åtgärder mot diskriminering, såsom överläggningar och andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer samt genom utbildning, information och liknande. Överläggningar av här angivet slag bygger på frivillighet till skillnad från den skyldighet att komma till överläggningar som föreslås vitessanktioneras för dem som omfattas av lagens förbud mot diskriminering och repressalier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder eller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier (se avsnitt 12.2.2).</P>
<P class="p837 ft3">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund</P>
<P class="p95 ft3">Ombudsmannen bör också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder.</P>
<P class="p77 ft8">Ombudsmannen bör bidra till att skapa ett samhälle där människors mänskliga rättigheter och individens möjligheter inte begränsas eller hindras på grund av deras kön, etniska tillhörighet, funktionshinder, sexuella läggning m.m. I och med avvecklingen av Integrationsverket bör den nya myndigheten få en viktigare roll för att följa utvecklingen av diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans inom olika samhällsområden. Myndigheten bör vidare fungera som en pådrivande kraft och en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor. I detta ligger att ombudsmannen bör agera för att initiera och medverka till kunskapsöverföring och upplysning och att goda exempel sprids. Det handlar också om att synliggöra strukturer som kan vara ett hinder för lika rättigheter och möjligheter. Den erfarenhet som ombudsmannen får av arbetet med individuella fall bör utnyttjas i den generellt inriktade verksamheten.</P>
<P class="p78 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit att det i lagen om ombudsmannen mot diskriminering särskilt bör anges att ombudsmannen ska verka för jämställdhet mellan kvinnor och män samt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi.</P>
<P class="p353 ft8">Att verka för lika rättigheter och möjligheter är att motverka intolerans och värna demokratiska och humanistiska värden. Det förefaller därför naturligt att låta kommitténs förslag om att ombudsmannen ska förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi omfattas av uppgiften att verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Dessutom stämmer det bättre överens med regeringens bedömning att ombudsmannen ska arbeta med alla former av intolerans som har kopplingar till de föreslagna diskrimineringsgrunderna. Som flera remissinstanser påpekat är det viktigt att ombudsmannens mandat inte begränsas till vissa former av intolerans. Av grundläggande betydelse i kampen mot olika former av intolerans är det långsiktiga arbetet med kunskaps- och medvetandehöjande insatser. En del av arbetet handlar om att förändra människors föreställningar, attityder och beteenden. Om ombudsmannens uppdrag i denna del har beröringspunkter med Forum för levande historias uppgifter ser regeringen inte det som en nackdel. Tvärtom bör det vara till fördel för arbetet att fler aktörer finns som kan komplettera varandra. På så sätt kan arbetet mot främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans förstärkas.</P>
<P class="p614 ft8">Enligt förordningen (1991:1438) med instruktion för Jämställdhetsombudsmannen är en av JämO:s uppgifter att informera allmänheten och på andra sätt medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet och på andra områden som avses i lagen om förbud mot diskriminering. JämO ska också genom rådgivning och information verka för jämställdhet inom skolväsendet, högskolan,</P>
<P class="p517 ft8">arbetsmarknadsutbildningen och andra utbildningsformer. Diskrimineringskommittén har föreslagit att JämO:s nuvarande uppgift</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">380</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<P class="p137 ft3">att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män bör komma till uttryck Prop. 2007/08:95 i lagen och skiljas ut från den närliggande uppgiften att verka för lika</P>
<P class="p162 ft8">rättigheter och möjligheter oavsett kön. Liksom <SPAN class="ft47">DO </SPAN>anser regeringen att uppgiften att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män omfattas av uppgiften att verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Beskrivningen ovan om vad som skulle kunna ingå i uppgiften att verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund omfattar i högsta grad det som, enligt regeringens mening, bör gälla arbetet med att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det handlar bl.a. om att informera allmänheten och på andra lämpliga sätt medverka i strävandena att främja jämställdhet. Det handlar också om att synliggöra strukturer som kan vara ett hinder för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.</P>
<P class="p240 ft8">Den nya myndigheten bör därför inte i lagen ges ett explicit uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är dock viktigt att den nya sammanslagna myndigheten beaktar de speciella förutsättningar som gäller för de olika diskrimineringsgrunderna. Andra åtgärder kan exempelvis behövas för att främja jämställdhet än för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Det är också viktigt att uppmärksamma att diskriminering kan ta sig olika uttryck och kräva olika åtgärder beroende på om det är barn eller vuxna som drabbas.</P>
<P class="p387 ft4">Följa den internationella utvecklingen m.m.</P>
<P class="p60 ft8">Det ligger i sakens natur att en ombudsman för att kunna fullgöra sina uppgifter måste följa den internationella utvecklingen och forskningen inom verksamhetsområdet. Detta bör också uttryckligen anges i lagen.</P>
<P class="p111 ft5">För att följa utvecklingen bör myndigheten ha en överblick över kunskapsläge och forskning i Sverige och i andra länder samt aktivt delta i såväl nationellt som internationellt samarbete. Kontakter med myndigheter och institutioner som har liknande uppgifter i andra länder kan vara värdefulla i detta sammanhang. Myndigheten bör också initiera konferenser och möten och verka för ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan forskare och brukare av forskning.</P>
<P class="p284 ft8">Som <SPAN class="ft47">HO </SPAN>framför är det viktigt att ombudsmannainstitutionen i olika sammanhang har möjlighet att kommunicera med de internationella konventionsorganen på ett självständigt sätt. En sådan möjlighet kan behöva tydliggöras direkt i lagtexten. Även om det är regeringen som företräder riket finns det inget hinder för ombudsmännen att ta kontakt med berörda internationella organ eller att olika internationella organ tar initiativ till att inhämta ombudsmännens synpunkter i frågor om diskriminering. Av inriktningen att ombudsmannens mandat så långt möjligt bör framgå av lag följer att det av lagen om ombudsmannen uttryckligen bör framgå att ombudsmannen kan kommunicera direkt med för verksamheten berörda internationella organisationer, t.ex. FN:s kommittéer för övervakning av hur länder lever upp till sina förpliktelser beträffande skyddet mot diskriminering.</P>
<P class="p838 ft3">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Föreslå regeringen åtgärder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft3">Det ligger också i sakens natur att en ombudsman inom sitt verksamhetsområde måste ha möjlighet att kunna föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som kan motverka diskriminering. Detta bör, vilket det redan gör i dag för DO och HO, uttryckligen anges i lagen. För HomO finns bestämmelsen i instruktionen och för JämO finns ingen sådan bestämmelse alls.</P>
<P class="p236 ft4">Ta initiativ till andra lämpliga åtgärder</P>
<P class="p234 ft8">Den nya ombudsmannen bör även kunna ta initiativ till andra lämpliga åtgärder mot diskriminering. För att arbetet ska bli framgångsrikt måste nya arbetsformer och metoder prövas. Vidare bör arbetet ske offensivt och utåtriktat. I uppgiften ligger det självklara att myndigheten som det uttrycks i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG) ska kunna offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör diskriminering. Direktivens fullständiga beteckningar finns angivna i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p387 ft4">Opinionsbildning</P>
<P class="p115 ft3">Diskrimineringskommittén har föreslagit att den nuvarande författningsreglerade uppgiften för DO, HO och HomO att bilda opinion bör anges i den nya lagen.</P>
<P class="p111 ft5">För DO är frågan om opinionsbildning lagreglerad. Enligt 3 § andra stycket lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska DO genom opinionsbildning, information och på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot diskriminering. För HO och HomO är frågan om opinionsbildning reglerad i förordning. För JämO är frågan om opinionsbildning inte uttryckligen reglerad.</P>
<P class="p148 ft8">Det är oklart om vad som avses med ombudsmännens arbete med att bilda opinion. Diskrimineringskommittén har, utan någon särskild motivering, föreslagit att ombudsmannen inom sitt verksamhetsområde ska genom opinionsbildning, utbildning, information och på andra sätt ta initiativ till åtgärder. Lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering innehåller inte någon definition av begreppet opinionsbildning. I förarbetena till bestämmelsen anges att DO genom många olika medel på det generella planet kan få en bred kontaktyta i samhället. Opinionsbildning och informationsverksamhet är i det sammanhanget naturliga inslag. Dit hör t.ex. att delta i utbildning, konferenser, möten och i massmediasammanhang. Öppenhet från ombudsmannens sida i förhållande till massmedia, folkrörelser, föreningslivet och utbildningsväsendets organ bör enligt förarbetena vara en av hörnstenarna i verksamheten (se prop. 1985/86:98 s. 70).</P>
<P class="p672 ft8">Regeringen anser att nu nämnda uppgifter redan omfattas av den nya myndighetens uppgift att informera, utbilda, överlägga och ha kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer samt att ta initiativ till andra lämpliga åtgärder. Uttrycket att ”bilda opinion” har</P>
<P class="p71 ft3">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="p383dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395383x1.jpg/" id="p383img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">alltså i detta sammanhang ingen självständig betydelse. Den nya Prop. 2007/08:95 myndigheten bör därför inte ges ett explicit ”opinionsbildande” uppdrag.</P>
<P class="p111 ft3">Det är dock viktigt att understryka inte minst i ljuset av de s.k. Parisprinciperna om ombudsmännens ställning som oberoende myndighet att detta inte innebär en inskränkning av de uppgifter som i dag åligger ombudsmännen. Den nya ombudsmannen bör, på samma sätt som i dag, kunna uttrycka sin uppfattning offentligt, informera, sprida kunskap och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</P>
<P class="p54 ft28"><SPAN class="ft3">12.3</SPAN><SPAN class="ft68">En sammanslagen nämnd</SPAN></P>
<P class="p628 ft3">Regeringens förslag: En ny nämnd – Nämnden mot diskriminering</P>
<P class="p839 ft5">– ska pröva ärenden om vitesförelägganden och överklagandeärenden på samma sätt som de nuvarande nämnderna. Däremot ska nämnden inte åläggas någon rådgivande verksamhet i förhållande till den nya ombudsmannamyndigheten eller ha i uttryckligt uppdrag att föreslå regeringen författningsändringar eller andra åtgärder.</P>
<P class="p840 ft8">Regeringens bedömning: Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering bör avvecklas när den nya nämnden bildas.</P>
<P class="p433 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p48 ft3">Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft5">förslaget. </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft5">anser att Jämställdhetsnämnden bör vara kvar. </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen <SPAN class="ft5">(</SPAN>JämO) <SPAN class="ft5">anser att nämnderna mot diskriminering bör avskaffas</SPAN>. <SPAN class="ft5">JämO anser att den nya ombudsmannamyndigheten själv bör utfärda vitesföreläggande och jämför tillsynen över bestämmelserna om de aktiva åtgärderna i nuvarande jämställdhetslag med Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt arbetsmiljölagen. </SPAN>Nämnden mot diskriminering <SPAN class="ft5">och </SPAN>Jämställdhetsnämnden <SPAN class="ft5">anser att den nya nämnden bör vara helt frikopplad från ombudsmannamyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Skälen för regeringens förslag och bedömning: Jämställdhetsnämnden har till uppgift att pröva vissa frågor om vitesföreläggande enligt jämställdhetslagen (1991:433) och överklaganden av Jämställdhetsombudsmannens beslut om vitesföreläggande enligt samma lag. Nämnden mot diskriminering har till uppgift att pröva vissa frågor om vitesföreläggande enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och överklaganden av Ombudsmannens mot etnisk diskriminering (DO) beslut om vitesföreläggande enligt samma lag. Nämnden har även i uppgift att pröva Handikappombudsmannens och Ombudsmannens mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) beslut om vitesförelägganden enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Nämnden ska vidare ge DO råd i principiellt viktiga frågor om</P>
<P class="p43 ft3">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">tillämpningen av lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och föreslå regeringen de författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade att motverka etnisk diskriminering.</P>
<P class="p295 ft5">Det antal ärenden som handlagts av Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering är högst begränsat.</P>
<P class="p17 ft40">Den ringa arbetsbördan reser frågan om det är rimligt att alls behålla nämnderna. Redan Jämställdhetsutredningen resonerade i sådana termer när Jämställdhetsnämndens existens sattes i fråga i betänkandet Tio år med jämställdhetslagen – utvärdering och förslag (SOU 1990:41). Svårigheterna att finna en annan lämplig myndighet som kunde anförtros uppgiften att meddela vitesförelägganden ledde dock till att utredningen ansåg att nämnden borde bibehållas (bet. s. 331).</P>
<P class="p16 ft8">Diskrimineringskommittén anser att den verksamhet som nämnderna bedriver inte bör avskaffas. Som skäl för detta anger kommittén bl.a. följande. Till att börja med måste de arbetsuppgifter som i dag åvilar nämnderna utföras av någon. Det gäller framför allt hanteringen av vitesärenden. Ingen annan instans är i praktiken tänkbar. Möjligheten att lägga uppgiften på domstol prövades redan vid tillkomsten av den äldre jämställdhetslagen. Bland annat Arbetsdomstolen vände sig då mot en sådan ordning och ansåg att uppgifter av den arten är främmande för en domstol och olämpliga att handläggas i en formlig rättegång (jfr prop. 1978/79:175 s. 35). Att den nya ombudsmannamyndigheten själv ska utfärda vitesföreläggande är, enligt kommittén, inte heller lämpligt. Ombudsmannen ska regelmässigt uppträda som part i vitesärenden och kan därmed inte också vara beslutsfattande myndighet.</P>
<P class="p312 ft40"><SPAN class="ft50">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att nämnderna mot diskriminering bör avskaffas och att den nya ombudsmannamyndigheten själv ska kunna utfärda vitesföreläggande mot den arbetsgivare och utbildningsanordnare som inte följer lagens bestämmelser om aktiva åtgärder.</P>
<P class="p16 ft40">Det finns visserligen redan i dag möjlighet för ombudsmännen att själva utfärda vissa vitesförelägganden (se avsnitt 12.2.2). I den utredning om aktiva åtgärder som regeringen anser behövs kommer dock ett flertal frågor behöva ses över som kan ha bäring på nämndernas verksamhet. Det gäller framför allt frågor om eventuella förändringar av sanktionssystemet, vem som bör utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om aktiva åtgärder och arbetstagarorganisationernas möjlighet att göra framställning om vitesföreläggande. Regeringen anser därför att nämndernas verksamhet inte bör avskaffas.</P>
<P class="p640 ft8">I stället bedömer regeringen att det i likhet med vad kommittén föreslagit är lämpligt att de båda verksamheterna slås samman. Det är i princip samma skäl som talar för en sammanslagen ombudsmannamyndighet som talar för en sammanslagen nämnd. En gemensam beslutsinstans skulle bl.a. underlätta för den som ska vända sig till nämnden och underlätta en enhetlig tillämpning av lagstiftningen. Nämnden bör pröva ärenden om vitesförelägganden och överklagandeärenden på samma sätt som de nuvarande nämnderna. Förutom ärenden om aktiva åtgärder beträffande diskrimineringsgrunden kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning bör nämnden även pröva ärenden om vitesföreläggande inom utbildningsområdet. Som föreslås i avsnitt 12.2.2 får den nya ombudsmannen dessutom utökade möjligheter att vitesförelägga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">384</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">arbetsgivare, näringsidkare m.fl. som inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Ombudsmannens beslut om vitesföreläggande bör för samtliga aktuella områden och diskrimineringsgrunder kunna överklagas till nämnden.</P>
<P class="p17 ft5">Reglerna för handläggningen av ärenden i Nämnden mot diskriminering bör ha samma innebörd som enligt de nuvarande lagarna. Innebörden av reglerna redovisas i författningskommentaren (avsnitt 19.1).</P>
<P class="p17 ft4"><SPAN class="ft5">I likhet med </SPAN>Nämnden mot diskriminering <SPAN class="ft5">och </SPAN>Jämställdhetsnämnden <SPAN class="ft5">anser även regeringen att den nya nämnden bör vara helt frikopplad från ombudsmannamyndigheten. Det är därför inte lämpligt att nämnden ger råd till ombudsmannen som ju i allmänhet är den som för talan i nämnden. Från ombudsmannahåll har också kritik riktats mot den nuvarande regleringen på den punkten. Det är inte heller motiverat att nämnden ska ha ett särskilt uppdrag att föreslå regeringen författningsändringar eller andra åtgärder. Inget bör i och för sig hindra nämnden att framföra sina synpunkter om den så önskar, men det bör inte vara en uttrycklig uppgift för nämnden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">385</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="p386dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395386x1.jpg/" id="p386img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">13 Ersättning och ogiltighet</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">13.1</SPAN><SPAN class="ft68">Ersättning vid diskriminering</SPAN></P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft7">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">En ny påföljd behövs</SPAN></P>
<P class="p743 ft3">Regeringens bedömning: Det behövs en ny påföljd vid överträdelser av den nya diskrimineringslagen – diskrimineringsersättning. Påföljden bör både utgöra ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och avskräcka från diskriminering.</P>
<P class="p158 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har utgått från att påföljden vid diskriminering enligt den nya lagen alltjämt ska vara skadestånd.</P>
<P class="p148 ft8">Förslaget i departementspromemorian Skadeståndsfrågor vid kränkning (Ds 2007:10): Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Enligt promemorians förslag ska diskrimineringsersättning utgå för den kränkning som överträdelsen av diskrimineringslagen innebär. Härutöver föreslås att syftet att motverka sådan diskriminering som har skett särskilt ska beaktas när diskrimineringsersättningen bestäms och att detta ska betonas i lagtexten.</P>
<P class="p111 ft5">Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget i departementspromemorian att införa diskrimineringsersättning som påföljd vid diskriminering. Bland dessa finns <SPAN class="ft4">Svea hovrätt</SPAN>, <SPAN class="ft4">Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffer- myndigheten, Barnombudsmannen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Advokatsamfund</SPAN>. Förslaget i promemorian om att den preventiva funktionen ska framgå direkt i lagtexten tillstyrks av <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombuds- mannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Handikappombudsmannen. </SPAN>Dessa remissinstanser avstyrker dock den föreslagna ändringen av påföljd från skadestånd till diskrimineringsersättning. <SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>avstyrker promemorians förslag i sin helhet.</P>
<P class="p470 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p60 ft3">Enligt artikel 8d i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), artikel 15 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), artikel 17 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG), och artikel 14 i direktivet om varor och tjänster</P>
<P class="p149 ft62">(direktiv 2004/113/EG) ska medlemsstaterna, om skadestånd väljs som</P>
<P class="p71 ft3">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">påföljd för brott mot de nationella bestämmelser som genomför direktiven, se till att skadeståndet är effektivt, avskräckande och proportionerligt. Direktivens fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p80 ft3"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i praxis slagit fast att om en medlemsstat väljer att ingripa mot överträdelser av förbudet mot diskriminering genom en sanktion i form av skadestånd, ska detta vara ägnat att säkerställa ett faktiskt och effektivt domstolsskydd, ha en reell avskräckande verkan och under alla omständigheter stå i rimlig proportion till skadan (se t.ex. mål <NOBR>C-180/95</NOBR> Draehmpaehl mot Urania Immobilienservice OHG, REG 1997 <NOBR>I-02195).</NOBR></P>
<P class="p841 ft4">Ideellt och ekonomiskt skadestånd</P>
<P class="p92 ft40">Inom skadeståndsrätten skiljer man mellan ideell och ekonomisk skada. Ideell skada utgörs av skador av <NOBR>icke-ekonomisk</NOBR> natur. En form av ideell skada är kränkning av en persons integritet. Det kan vara fråga om verbala och fysiska handlingar med kränkande innebörd som medför psykiskt lidande, obehag m.m. och som påverkar en människas livsföring negativt. Ersättningen kompenserar här inte någon faktisk ekonomisk förlust utan fungerar främst som ett sätt att få upprättelse, men även som en hjälp att kunna inrätta sitt liv efter en traumatisk händelse. Inom arbetsrätten kallas ersättning för ideell skada för allmänt skadestånd. Med ekonomisk skada menas ekonomiska förluster som uppkommer för den skadelidande. Ekonomiskt skadestånd utgör ersättning för den ekonomiska förlust som uppkommit, t.ex. ersättning för utebliven lön eller andra förmåner eller för faktiska utlägg.</P>
<P class="p518 ft4">Skadestånd med anledning av kränkning enligt skadeståndslagen</P>
<P class="p95 ft3">Skadeståndslagen (1972:207) tillämpas om det inte finns särskilda bestämmelser eller avtal som reglerar ansvaret för skada i en viss situation. För att skadestånd ska utgå enligt skadeståndslagen krävs att skadan orsakats av uppsåt eller oaktsamhet.</P>
<P class="p80 ft5">Enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen ska den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ersätta den skada som kränkningen innebär. Skadestånd med anledning av kränkning bestäms enligt 5 kap. 6 § skadeståndslagen enligt vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Det ska särskilt beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande eller varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.</P>
<P class="p303 ft4">Skadestånd för kränkning enligt diskrimineringslagstiftningen</P>
<P class="p95 ft3">Enligt jämställdhetslagen och 1999 års diskrimineringslagar ska en arbetsgivare som brutit mot något av diskrimineringsförbuden betala</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">387</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">skadestånd till den diskriminerade för den kränkning som diskrimineringen inneburit. Sådan kränkningsersättning ska också betalas om arbetsgivaren bryter mot förbudet mot repressalier eller om arbetsgivaren inte fullgör sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p78 ft40">En skyldighet att betala skadestånd vid diskriminering gäller också enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering vid arbets- marknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverk- samhet, yrkesutövning, medlemskap m.m. i organisationer, yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder, socialtjänst, social- försäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd samt hälso- och sjukvård liksom annan medicinsk verksamhet. På alla dessa områden medför diskriminering skadeståndsansvar, omfattande också principalansvar, för den kränkning som diskrimineringen innebär. Liknande regler gäller enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p424 ft8">Även lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever föreskriver en skyldighet att betala skadestånd för kränkning. Skadeståndsskyldigheten gäller vid överträdelser av lagen, såväl vid överträdelser av diskriminerings- eller repressalieförbuden som vid annan kränkande behandling. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte om kränkningen är ringa.</P>
<P class="p86 ft4">Förarbetsuttalanden om skadestånd vid diskriminering</P>
<P class="p92 ft8">I förarbetena till den äldre jämställdhetslagen från 1979 uttalades att utgångspunkten när det gäller storleken på allmänt (ideellt) skadestånd skulle vara den skadeståndspraxis som förekommer i föreningsrätts- och anställningsskyddsmål. I propositionen <SPAN class="ft47">Ändringar i jämställdhetslagen</SPAN></P>
<P class="p332 ft40"><SPAN class="ft47">m.m.</SPAN><SPAN class="ft103">(prop. 1999/2000:143) framhölls emellertid att utvecklingen i Sverige och internationellt mot en ökad medvetenhet om likabehandling som en mänsklig rättighet kan påkalla att ett annorlunda synsätt anläggs. Det påtalades att </SPAN><NOBR>EG-domstolen</NOBR> i flera mål förklarat att principen om likabehandling och avskaffande av könsdiskriminering ingår i de grund- läggande mänskliga rättigheter som utgör en del av <NOBR>EG-rättens</NOBR> allmänna principer. Överträdelser av diskrimineringslagstiftningen ska därför, enligt vad som uttalades i propositionen, ses som en allvarlig kränkning. Regeringen gjorde härefter bedömningen att detta i rättstillämpningen borde leda till högre skadeståndsnivåer i diskrimineringsmål än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister (a. prop. s. 58).</P>
<P class="p500 ft5">Ovanstående synsätt, att överträdelser av diskrimineringslagstiftningen ska ses som en allvarlig kränkning vilket i rättstillämpningen borde leda till högre skadeståndsnivåer i diskrimineringsmål än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister, har framhållits även i förarbetena till lagen om likabehandling av studenter i högskolan (prop. 2001/02:27 s. 71 f). Detsamma anfördes i förarbetena till lagen om förbud mot diskriminering, varvid också noterades att skadeståndsnivåerna vid överträdelse av lagen (1982:80) om anställningsskydd ligger väsentligt högre än i mål om skadestånd på grund av brott (prop. 2002/03:65 s.159 f).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">388</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Också förarbetsuttalanden till lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ger vid handen att överträdelser av diskrimineringslagstiftningen ska ses som en allvarlig kränkning; något som är av betydelse vid beräkningen av skadeståndet (prop. 2005/06:38 s. 114).</P>
<P class="p122 ft4">Kränkningsersättningens storlek i praxis</P>
<P class="p92 ft8">Högsta domstolen (HD) har i ett par fall från senare år tagit ställning till frågor om ideellt skadestånd på grund av diskriminering. Det uppmärksammade fallet NJA 2006 s. 170 gällde en kvinna som jämte sin flickvän av en restaurangägare uppmanats att sluta pussas och kramas samt därefter avvisats från restaurangen. HD fann att hon diskriminerats på grund av sin homosexuella läggning och utdömde 15 000 kronor i skadestånd i stället för yrkade 120 000 kronor. HD framhöll att skadestånd för diskriminering enligt vad som uttalats i förarbetena visserligen förutsatts ligga på högre nivå än vad som gäller enligt skadeståndslagen; diskrimineringslagen omfattade dock vitt skilda situationer och ersättningen kunde vara högst varierande beroende på kränkningens art och omfattning samt andra omständigheter i det enskilda fallet. I det aktuella fallet fick kränkningen enligt HD utan tvivel anses som allvarlig, men utan särskilt lagstöd borde ersättningen inte fjärmas alltför mycket från ersättningsnivåerna enligt skadeståndslagen i jämförbara fall. HD nämnde som en jämförelse att kränkningsersättning vid mordförsök enligt praxis normalt låg på nivån 100 000 kronor och vid våldtäkt 75 000 kronor.</P>
<P class="p361 ft8">I ett annat avgörande av HD har sökande som på grund av otillåten särbehandling av etniska skäl inte antagits till juristutbildning tilldömts 75 000 kronor i skadestånd vardera. HD anslöt sig till hovrätten i fråga om skadeståndets storlek utan att närmare diskutera frågan (NJA 2006</P>
<P class="p197 ft3"><SPAN class="ft7">s.</SPAN><SPAN class="ft26">683).</SPAN></P>
<P class="p83 ft3">Vidare förekommer en rad andra domar av allmän domstol både före</P>
<P class="p93 ft8">och efter 2006 års <NOBR>HD-dom</NOBR> om diskriminering på restaurang. Som exempel kan nämnas att en tingsrätt före HD:s avgörande i ett fall dömt ut 5 000 kronor och i ett annat 1 000 kronor (till fem olika målsägande) för etnisk diskriminering, också detta på en restaurang, medan efter HD- domen detta motiverat skadestånd om 15 000 kronor i två fall och 40 000 kronor i ett annat fall. Efter <NOBR>HD-domen</NOBR> har 20 000 kronor utdömts av Svea hovrätt till en person som på grund av sin sexuella läggning vägrats att köpa en hund. I ett fall där en man med rullator nekats inträde på restaurang har 15 000 kronor utdömts av en tingsrätt.</P>
<P class="p78 ft40">Arbetsdomstolen (AD) har för lönediskriminering enligt jämställdhetslagen dömt ut allmänt skadestånd bl.a. med 40 000 kronor (AD 1995 nr 158) och 20 000 kronor (AD 1996 nr 79). En gravid kvinna som förbigåtts vid anställning har, med hänvisning till likabehandlingsdirektivet, tilldömts allmänt skadestånd med 50 000 kronor (AD 2002 nr 45). En arbetsgivare som inte uppfyllt sina skyldigheter enligt jämställdhetslagen att utreda påstådda sexuella trakasserier och vidta åtgärder i anledning av detta ålades att utge 80 000 kronor i allmänt skadestånd (AD 2002 nr 102). En kvinna som vägrats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">389</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">anställning med motiveringen att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd fick 40 000 kronor i allmänt skadestånd; indirekt könsdiskriminering ansågs ha förekommit (AD 2005 nr 87).</P>
<P class="p77 ft8">För andra typer av diskriminering ålades en arbetsgivare, som avbrutit rekryteringen av en arbetssökande på grund av ett krav att denne skulle tala tydlig svenska, att utge allmänt skadestånd med 40 000 kronor på grund av etnisk diskriminering (AD 2002 nr 128). En diabetiker som vägrats anställning ansågs diskriminerad på grund av funktionshinder och tilldömdes 30 000 kronor i allmänt skadestånd (AD 2003 nr 47). En arbetstagare med multipel skleros som avskedats sedan arbetsgivaren fått reda på diagnosen ansågs diskriminerad på samma grund och fick 100 000 kronor i allmänt skadestånd (AD 2005 nr 32).</P>
<P class="p400 ft3">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Det ska kosta att diskriminera</P>
<P class="p92 ft8">Diskriminering går på tvärs mot ett demokratiskt samhälles grundprincip om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. För att ge diskrimineringsförbuden på alla samhällsområden ett verksamt genomslag fordras att det finns effektiva sanktioner mot diskriminering. Vid övervägandena kring hur påföljderna vid diskriminering bör utformas i den nya diskrimineringslagen måste dessa aspekter särskilt beaktas. Principen om likabehandling och avskaffande av diskriminering ingår i de grundläggande mänskliga rättigheter som var och en ska tillförsäkras. Överträdelser av diskrimineringslagstiftningen bör därför ses som en allvarlig kränkning. När diskriminering förekommit, ska påföljden vara kännbar för den skyldige. Regeringen anser att den nya diskrimineringslagen bör skapa förutsättningar för kraftfulla och avskräckande påföljder vid diskriminering. Valet av påföljd bör ske med utgångspunkt i detta ställningstagande.</P>
<P class="p360 ft40">I nuvarande diskrimineringslagar har skadestånd valts som påföljd vid överträdelser av lagstiftningen. Skadeståndet har här en dubbel funktion; det ska dels ge kompensation åt den som drabbas, dels avhålla från överträdelser. Genom denna preventiva funktion fyller skadestånd vid diskriminering delvis andra ändamål än vanligt skadestånd. Vid skadestånd med anledning av brott uppfylls den preventiva funktionen även av de påföljder som föranleds av brottet i fråga, t.ex. fängelse eller böter för den skyldige. I de flesta fall av överträdelser av den svenska diskrimineringslagstiftningen är skadeståndet däremot den enda preventiva sanktion som förekommer vid dessa kränkningar.</P>
<P class="p516 ft40">Påföljden vid överträdelser av den nya diskrimineringslagen bör, jämte ogiltighet och jämkning, alltjämt vara ekonomisk ersättning. Regeringen anser att det är av stor vikt att den påföljd som väljs tydligt markerar att en dubbel funktion ska upprätthållas, dvs. att påföljden utöver att ersätta den kränkning som överträdelsen innebär också ska avskräcka från diskriminering. <SPAN class="ft50">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>har ifrågasatt varför prevention på just detta område ska tillerkännas sådan ”övertygandekraft”. Regeringen anser emellertid att det finns goda skäl</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">390</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">att ha tilltro till effekterna av höga ersättningsnivåer. Diskriminering i näringsverksamhet kan ha sin grund i rent företagsekonomiska över- väganden där den verksamhetsansvarige anser sig ha något att vinna på att diskriminera en viss grupp. Ett exempel på detta kan vara ett företag som inte anställer en homosexuell man, eftersom man tror sig veta att företagets kunder har en fördomsfull inställning till homosexuella. Även i fall när diskrimineringen kan ha exempelvis rent rasistiska förtecken bör en tillräckligt hög kostnad förenad med diskrimineringen kunna leda till att ett sådant förhållningssätt motverkas. I andra fall, när diskrimineringen inte utgör ett medvetet ställningstagande, hade den kanske kunnat undvikas om det i ett tidigare skede hade avsatts resurser i verksamheten för ett förebyggande arbete mot diskriminering. Gemensamt för samtliga dessa situationer är att det finns anledning att tro att diskriminering kan undvikas om kostnaden för diskriminering anses tillräckligt avskräckande.</P>
<P class="p548 ft4">Kopplingar till skadeståndslagen bör undvikas</P>
<P class="p123 ft40">Som framgår av redogörelsen av rättspraxis ovan har Högsta domstolen i ett avgörande rörande diskriminering på en restaurang gjort vissa jämförelser med de ersättningsnivåer som tillämpas vid ersättning för kränkning genom brott enligt allmän skadeståndsrätt. Domstolen har därefter stannat vid att kränkningsersättningen i diskrimineringsmålet ska bestämmas till 15 000 kronor (se NJA 2006 s. 170). Regeringen anser att sådana kopplingar till den allmänna skadeståndsrätten är mindre lämpliga eftersom kränkningsersättning vid diskriminering fyller delvis andra ändamål än skadestånd vid brott. För att tydliggöra att påföljden vid överträdelser av den nya diskrimineringslagen också ska avskräcka från diskriminering bör, som föreslagits i departementspromemorian, en ny form av påföljd införas i lagen. Denna påföljd bör benämnas diskrimineringsersättning. Diskrimineringsersättningen ska både utgöra ersättning för den kränkning som överträdelsen innebär och avskräcka från diskriminering.</P>
<P class="p842 ft4">Bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer</P>
<P class="p92 ft40">Syftet med en ny påföljd i den nya diskrimineringslagen är att domstolarna fortsättningsvis inte ska göra direkta jämförelser med de ersättningsnivåer som tillämpas i mål om kränkningsersättning enligt skadeståndslagen. Diskrimineringen kan därmed bedömas för sig, med beaktande av allvaret i denna form av kränkning och vikten av att avskräcka från diskriminering (se närmare nedan om principerna för bestämmandet av storleken på diskrimineringsersättningen). Det kan på goda grunder antas att påföljden vid diskriminering i många fall kommer att skärpas i och med att diskrimineringsersättning införs i stället för ideellt skadestånd. Som en följd av högre ersättningsnivåer i domstol kan också ersättningsnivåerna vid förlikningar komma att höjas.</P>
<P class="p424 ft40">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft50">Justitiekanslern</SPAN>, är tveksamma till om ersättningen vid diskriminering kan anses vara för låg i jämförelse med t.ex. ersättning för kränkning vid brott. Regeringens utgångspunkt är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">391</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">emellertid att diskrimineringsersättningen generellt bör ligga på betydligt högre nivå än de nivåer som tillämpas för kränkningsersättning i brottmål. I detta sammanhang bör på nytt understrykas att diskrimineringsersättning också ska tillgodose en preventiv funktion. I brottmål döms en gärningsman till exempelvis ett fängelsestraff, som i första hand ska tillgodose den preventiva funktionen av brottspåföljden. Vid sidan om detta kan brottsoffret också få ersättning för kränkning. Vid diskriminering enligt den civilrättsliga diskrimineringslagstiftningen utdöms dock inga andra påföljder vid sidan om ersättningen, varför denna normalt sett måste bestämmas till ett högre belopp för att den preventiva effekten ska säkerställas. Den högre nivån på diskrimineringsersättning kan också motiveras av att en diskrimineringstalan i de flesta fall riktar sig mot en juridisk person med betydligt större ekonomiska resurser än en enskild gärningsman i ett brottmål, och som därmed har en annan inställning till vilka kostnader som är avskräckande.</P>
<P class="p843 ft3">Majoriteten av remissinstanserna har varit positivt inställda till en</P>
<P class="p93 ft8">skärpning av sanktionerna vid överträdelser av diskrimineringslagstiftningen, men även bland dessa finns kritik mot införandet av begreppet diskrimineringsersättning. <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen</SPAN>, <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)</SPAN>, <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>och <SPAN class="ft47">Handikappombudsmannen </SPAN>anser samtliga att det bör vara tillräckligt att införa en betoning av den preventiva effekten i lagtexten för att kunna uppnå skärpta sanktioner. Regeringen vill dock framhålla att i det ovan berörda avgörandet från Högsta domstolen (NJA 2006 s. 170) uttalade domstolen att ersättning för kränkning i det fallet, dvs. vid diskriminering, inte utan särskilt lagstöd bör fjärmas alltför mycket från de ersättningsnivåer som gäller när skadestånd döms ut enligt skadeståndslagen i jämförbara fall. Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns en påtaglig risk för att domstolarna, om påföljden vid diskriminering alltjämt skulle benämnas skadestånd, skulle anse att det saknas förutsättningar att döma ut en så hög ersättning vid diskriminering som krävs för att uppnå det preventiva syftet. Regeringen anser att om diskrimineringsersättning införs som ny påföljd vid diskriminering bör den risken vara undanröjd.</P>
<P class="p400 ft4">Diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd</P>
<P class="p123 ft40">Ett antal remissinstanser har avstyrkt förslaget att införa diskrimineringsersättning som påföljd vid diskriminering i arbetslivet. De argument som förts fram mot en ny påföljd på detta område är bl.a. att det redan finns en fast rättspraxis avseende allmänt skadestånd samt att det kommer att innebära svårigheter i den praktiska rättstillämpningen att införa en ny ersättningsform. Regeringens skäl för införandet av diskrimineringsersättning som ny påföljd har redovisats i det föregående. Enligt regeringens mening ligger det ett värde i att överträdelser av diskrimineringslagen sanktioneras med samma form av ersättning oavsett vilket samhällsområde det rör sig om. Någon särreglering för diskriminering inom arbetslivet, på så sätt att kränkning ersätts med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">392</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="p393dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395393x1.jpg/" id="p393img1">
</DIV>
<P class="p362 ft4"><SPAN class="ft3">allmänt skadestånd, bör därför inte införas. </SPAN>Landsorganisationen i <SPAN class="ft3">Prop. 2007/08:95 </SPAN>Sverige <SPAN class="ft3">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft3">har i sina remissvar</SPAN></P>
<P class="p363 ft8">pekat på att införandet av en begreppsmässigt ny ersättningsform kan medföra svårigheter i den praktiska rättstillämpningen i mål där ersättning ska utgå på grund av såväl överträdelse av diskrimineringslagstiftningen som av arbetsrättslig lagstiftning. Regeringen kan för sin del inte se att en ny ordning kommer att innebära problem i detta avseende. De olika ersättningsformerna diskrimineringsersättning och skadestånd kan utdömas parallellt då de i praktiken kommer att utgå på olika grunder. Skulle en domstol exempelvis finna att en uppsägning både varit diskriminerande och skett utan att formföreskrifterna i lagen (1982:80) om anställningsskydd iakttagits ska dels diskrimineringsersättning utgå med anledning av uppsägningen, dels allmänt skadestånd utgå på grund av formfelet.</P>
<P class="p481 ft3"><SPAN class="ft7">13.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">Diskrimineringsersättning och ersättning för förlust</SPAN></P>
<P class="p766 ft40">Regeringens förslag: Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt lagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts.</P>
<P class="p844 ft3">En arbetsgivare som bryter mot förbudet mot diskriminering eller repressalier ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran.</P>
<P class="p845 ft5">Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis.</P>
<P class="p459 ft3">Regeringens bedömning: Den begränsning av ersättningsskyldigheten för ekonomisk skada som följer av bestämmelserna i 38 och 39 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd bör inte finnas med i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p846 ft8">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har utgått från att påföljden vid diskriminering enligt den nya lagen alltjämt ska vara skadestånd. Kommittén har med denna utgångspunkt föreslagit att den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller underlåter att fullgöra sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, i samtliga fall ska betala såväl ideellt (allmänt) som ekonomiskt skadestånd. Kommittén har inte i slutbetänkandet föreslagit att hänvisningen till den s.k. takregeln i 38 § andra stycket andra</P>
<P class="p847 ft3">meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) ska tas bort. Ett sådant förslag har dock</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p3 ft15">lämnats i kommitténs delbetänkande <SPAN class="ft54">Ett utvidgat skydd mot</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">könsdiskriminering </SPAN>(SOU 2004:55). Kommittén har inte föreslagit att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">hänvisningen till 39 § anställningsskyddslagen endast ska avse första</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">stycket första meningen i denna paragraf.</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">393</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig om Diskrimineringskommitténs förslag om skadestånd som påföljd vid diskriminering har gjort det utifrån förhållandena inom arbetslivet och då särskilt om förslaget att arbetssökande m.fl. ska kunna få ekonomiskt skadestånd. Flertalet remissinstanser avstyrker eller är tveksamma till det förslaget, däribland <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen, Försvarsmakten, Arbetsgivar- verket, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige (LO)</SPAN>, <SPAN class="ft47">Tjänstemännens Centralorganisation </SPAN>och <SPAN class="ft47">Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)</SPAN>. Däremot är bl.a. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>och <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>positiva till eller har ingen invändning mot förslaget om ekono- miskt skadestånd till arbetssökande. <SPAN class="ft47">Lärarnas Riksförbund </SPAN>har vad gäller förslaget om ekonomiskt skadestånd utanför arbetslivet ansett att frågan är otillfredsställande utredd. Också <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>anser att förslaget i denna del varken är underbyggt eller tillräckligt analyserat. I frågan om jämkning av skadestånd anser bl.a. <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>att det bör finnas stora möjligheter till jämkning, varför föreningen motsätter sig förslaget att jämkningsmöjligheten begränsas.</P>
<P class="p848 ft3">Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt över förslaget att ta bort hänvisningen till den s.k. takregeln i lagen om anställningsskydd, däribland <SPAN class="ft4">DO</SPAN>, <SPAN class="ft4">HomO </SPAN>och <SPAN class="ft4">JämO </SPAN>som samtliga tillstyrker förslaget. Några remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft4">LO, SACO </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lärarnas Riksförbund</SPAN>, avstyrker emellertid förslaget, bl.a. med motiveringen att brott mot diskrimine- ringslagstiftningen och brott mot annan arbetsrättslig lagstiftning ska behandlas lika.</P>
<P class="p303 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p92 ft8"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har, som närmare redogjorts för i föregående avsnitt, i praxis slagit fast att om en medlemsstat väljer att ingripa mot överträdelser av förbudet mot diskriminering genom en sanktion i form av skadestånd, ska detta vara ägnat att säkerställa ett faktiskt och effektivt domstolsskydd, ha en reell avskräckande verkan och under alla omständigheter stå i rimlig proportion till skadan. Nationell lagstiftning som innebär att skadeståndet är begränsat till ett rent symboliskt belopp eller i förväg begränsat till ett visst maximibelopp uppfyller, enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis i mål om könsdiskriminering, inte kravet på att skadeståndet ska vara effektivt, avskräckande och proportionerligt (se mål 14/83 Von Colson och Kamann mot Land <NOBR>Nordrhein-Westfalen,</NOBR> REG 1984 <NOBR>I-01891,</NOBR> mål <NOBR>C-271/91</NOBR> Marshall mot Southampton and <NOBR>South-West</NOBR> Hampshire Area Health Authority, REG 1993 <NOBR>I-04367,</NOBR> samt mål <NOBR>C-180/95</NOBR> Draehmpaehl mot Urania Immobilienservice OHG, REG 1997 <NOBR>I-02195).</NOBR> Principen att skadeståndet inte får begränsas av en i förväg fastställd övre gräns har numera också införts i likabehandlingsdirektivet (artikel 6).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">394</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">De arbetsrättsliga diskrimineringslagarna</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft5">Den som bryter mot bestämmelserna i jämställdhetslagen eller 1999 års lagar kan bli skyldig att betala såväl allmänt (ideellt) skadestånd som ekonomiskt skadestånd. Bestämmelserna om skadestånd finns i 25, 27, 27 a och 28 §§ jämställdhetslagen (1991:433), <NOBR>16–20</NOBR> §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, <NOBR>12–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder respektive <NOBR>11–15</NOBR> §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.</P>
<P class="p283 ft8">Allmänt skadestånd kan bli aktuellt i alla de situationer som omfattas av de arbetsrättsliga diskrimineringslagarnas förbudsbestämmelser. En arbetsgivare kan också bli skyldig att betala allmänt skadestånd om arbetsgivaren inte fullgör sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier.</P>
<P class="p240 ft8">En arbetsgivare kan däremot endast i vissa fall bli skyldig att betala ekonomiskt skadestånd, nämligen om arbetsgivaren bryter mot diskrimineringsförbuden i fråga om utbildning eller yrkesvägledning, löne- eller andra anställningsvillkor, arbetsledning, uppsägning, avskedande, permittering eller andra ingripande åtgärder mot en arbetstagare. Arbetsgivaren kan också bli skyldig att betala ekonomiskt skadestånd om arbetsgivaren bryter mot förbuden mot repressalier. Av denna uppräkning följer att ekonomiskt skadestånd inte kan komma i fråga om arbetsgivaren bryter mot diskrimineringsförbuden i fråga om beslut i en anställningsfråga, uttagning till anställningsintervju eller annan åtgärd under anställningsförfarandet, beslut om befordran eller uttagning till utbildning för befordran eller i fråga om yrkespraktik. Skyldighet att betala ekonomiskt skadestånd finns heller inte om arbets- givaren brister i sin skyldighet när det gäller stöd- och anpassningsåtgärder eller om arbetsgivaren inte fullgör sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserier.</P>
<P class="p823 ft3">Om det är skäligt, kan skadeståndet – såväl allmänt skadestånd som ekonomiskt skadestånd – sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p54 ft4">Särskilt om tak för ekonomiskt skadestånd</P>
<P class="p60 ft40">I 53 § jämställdhetslagen samt i 40, 28 respektive 27 § 1999 års diskrimineringslagar anges att om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska bestämmelserna om skadestånd i 38 § andra stycket andra meningen och 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) tillämpas. Denna hänvisning till anställningsskyddslagen innebär att den lagens regler om s.k. normerat skadestånd blir tillämpliga även i tvister enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar som gäller en uppsägning eller ett avskedande. Enligt 38 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen får ersättningen för ekonomisk skada som avser tid efter anställningens upphörande bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § samma lag, den s.k. takregeln. Bestämmelsen i 39 § innebär en begränsning av det ekonomiska skadeståndet; det får bestämmas till</P>
<P class="p488 ft3">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">högst ett visst antal (mellan sex och 32) månadslöner som i sin tur fastställs utifrån anställningens längd, ett s.k. normerat skadestånd.</P>
<P class="p849 ft4">Kommissionens motiverade yttrande samt formella underrättelser angående den s.k. takregeln</P>
<P class="p123 ft40"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> har i juni 2007 riktat ett s.k. motiverat yttrande mot Sverige angående felaktigt genomförande av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering). Den rättsliga grunden för yttrandet är artikel 226 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, enligt vilken kommissionen om den anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördraget ska avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha gett den berörda staten tillfälle att inkomma med synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angetts av kommissionen får kommissionen föra ärendet vidare till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p425 ft5">Av det motiverade yttrandet framgår bl.a. följande. Artikel 15 i direktivet kräver att de sanktioner medlemsstaten väljer är effektiva, proportionerliga och avskräckande. Artikeln måste tolkas mot bakgrund av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> ovan nämnda domar i <SPAN class="ft4">Marshall </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">II-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>(mål C- 271/91) och <NOBR><SPAN class="ft4">Draehmpaehl-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>(mål <NOBR>C-180/95).</NOBR> I 40 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning hänvisas till bl.a. 39 § lagen om anställningsskydd. I sistnämnda bestämmelse anges maximibelopp för skadestånd som kan utbetalas vid diskriminering i samband med uppsägning. Kommissionen drar slutsatsen att Sverige, genom att föreskriva maximibelopp för skadestånd som kan utbetalas vid diskriminerande uppsägning, inte har föreskrivit effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i enlighet med EG- domstolens praxis och därför inte har införlivat artikel 15 i direktivet på ett korrekt sätt.</P>
<P class="p722 ft40">Kommissionen har i mars 2007 även riktat två s.k. formella underrättelser – den åtgärd som vidtas innan ett motiverat yttrande avges</P>
<P class="p93 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft88">till Sverige angående felaktigt genomförande av direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (arbetslivsdirektivet) respektive direktiv 2002/73/EG om ändring av direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (likabehandlingsdirektivet). Kommissionen har i båda fallen ansett att Sverige inte har genomfört direktiven på ett korrekt sätt med anledning av den hänvisning som görs i de svenska diskrimineringslagarna till </SPAN><NOBR>38–39</NOBR> §§ anställningsskyddslagen, vilken enligt kommissionen innebär ett maximibelopp för skadestånd som kan utbetalas vid diskriminering.</P>
<P class="p131 ft4">Lagen om likabehandling av studenter i högskolan</P>
<P class="p728 ft8">Den som bryter mot bestämmelserna i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan kan bli skyldig att betala ideellt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">396</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">skadestånd. Någon skyldighet att betala ekonomiskt skadestånd finns däremot inte enligt lagen. Enligt skadeståndsbestämmelserna i 13 § ska staten, en kommun eller ett landsting som är huvudman för en högskola och en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina betala skadestånd för den kränkning som en student eller en sökande har blivit utsatt för genom att högskolan har brutit mot förbuden mot diskriminering, förbudet mot diskriminering i fråga om anpassningsåtgärder, förbudet mot repressalier eller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p120 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p92 ft40">Den som bryter mot bestämmelserna i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering kan bli skyldig att betala ideellt skadestånd. Någon skyldighet att betala ekonomiskt skadestånd finns däremot inte enligt lagen. Enligt skadeståndsbestämmelserna i <NOBR>16–18</NOBR> §§ ska den som bryter mot lagens diskrimineringsförbud eller mot förbudet mot repressalier betala ideellt skadestånd till den som diskriminerats eller utsatts för repressalier för den kränkning som diskrimineringen eller repressalierna innebär. Om en arbetstagare diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p850 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p123 ft8">Den som bryter mot bestämmelserna i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kan bli skyldig att betala såväl ideellt (allmänt) som ekonomiskt skadestånd. I förarbetena till lagen konstaterades att övrig diskrimineringslagstiftning föreskriver skadestånd bara vid kränkning. Regeringen ansåg dock att den föreslagna lagen borde ha en vidare räckvidd än övrig diskrimineringslagstiftning. Det framhölls att ”skolmobbning”, förutom kränkningar, kan resultera i förstörda kläder och annan egendom. När det gäller mobbning och den typen av kränkande behandling kan följden bli inte bara kränkningar utan även person- och sakskador liksom rena förmögenhetsskador, dvs. ekonomisk förlust utan samband med fysisk skada, varför det bör finnas möjlighet till skadestånd för alla typer av skada i dessa sammanhang (jfr prop. 2005/06:38 s. 111).</P>
<P class="p352 ft40">Enligt skadeståndsbestämmelserna i 15 § gäller att om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal har åsidosatt sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder (likabehandlingsplan och skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling), skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling, förbuden mot diskriminering, förbudet mot annan kränkande behandling eller förbudet mot repressalier, så ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">397</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning som avser andra fall än diskriminering eller repressalier ska inte utgå om kränkningen är ringa.</P>
<P class="p77 ft40">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Det ekonomiska skadeståndet kan däremot inte jämkas. Vid lagens tillkomst var förslaget till jämkningsbestämmelse annorlunda utformad. Enligt förslaget i regeringens lagrådsremiss skulle jämkning av kränkningsskadeståndet kunna ske om det var ”skäligt”, dvs. samma lokution som används i övriga diskrimineringslagar. <SPAN class="ft50">Lagrådet </SPAN>anmärkte dock att det kunde ifrågasättas om inte förutsättningen att det ska vara ”skäligt” gav alltför stora möjligheter att sätta ned en kränkningsersättning eller låta den helt falla bort. Enligt Lagrådet var det lämpligare att knyta an till Skolansvarsutredningens lagförslag (SOU 2004:50) och kräva att det ska finnas ”särskilda skäl”. Regeringen följde Lagrådets förslag och ersatte skäligt med särskilda skäl (jfr prop. 2005/06:38 s. 114 och 206 f.).</P>
<P class="p660 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsersättning</P>
<P class="p123 ft40">Som närmare redogjorts för i föregående avsnitt anser regeringen att ersättning för ideell skada i den nya diskrimineringslagen ska utgöras av diskrimineringsersättning. Diskrimineringskommittén har föreslagit att skyldigheten att ersätta ideell skada bör gälla den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som underlåter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Ingen remissinstans har invänt mot omfattningen som sådan när det gäller ersättning för ideell skada. Regeringen anser att skyldigheten att betala diskrimineringsersättning enligt den nya diskrimineringslagen bör gälla i motsvarande mån.</P>
<P class="p302 ft45">Diskrimineringsersättningen kan systematiskt beskrivas som en påföljd där ersättningen ska avse den kränkning som överträdelsen innebär. Att påföljden även har en preventiv funktion bör framgå av lagen på så sätt att det där anges att syftet att motverka sådana överträdelser särskilt ska beaktas när ersättningen bestäms. Av lagen bör vidare framgå att ersättningen ska betalas till den som kränkts av lagöverträdelsen.</P>
<P class="p122 ft4">Hur diskrimineringsersättningen bör bestämmas</P>
<P class="p92 ft40">Utgångspunkten vid beräkningen av diskrimineringsersättningen bör vara allvaret i den överträdelse av lagens bestämmelser om diskriminerings- eller repressalieförbud, utredningsskyldighet m.m. som skett. Flera omständigheter är av betydelse vid den bedömningen. Överträdelsens art och omfattning bör beaktas, vari både den drabbades intresse av att reglerna upprätthålls och den personliga upplevelsen av kränkning som överträdelsen innebär bör vägas in. Även avsikten hos den som diskriminerat bör kunna beaktas. Typiskt sett bör det betraktas som försvårande om det har funnits en vilja att kränka någon på grund av tillhörigheten till de skyddade grupperna. Överträdelsen bör vidare vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">398</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">allvarligare när ett åsidosättande av lagen får mer ingripande konsekvenser, t.ex. om den som diskriminerats därigenom förlorar ett arbete eller en bostad eller möjlighet till utbildning. Ju allvarligare överträdelse, desto högre bör diskrimineringsersättningen vara. Ytterst måste sammanvägningen av de olika faktorerna göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p352 ft8">Vid bedömningen av hur stor diskrimineringsersättningen ska vara bör vidare det allmänna intresset av att diskriminering inte förekommer i samhället särskilt beaktas. Diskrimineringsersättningen ska effektivt motverka överträdelser av lagen. Omständigheter som här kan ha betydelse är t.ex. omsättningen i en näringsverksamhet i vilken någon har diskriminerats. En verksamhet med hög omsättning torde i normalfallet kräva ett högre ersättningsbelopp för att den avskräckande effekten ska uppnås. En annan faktor som kan inverka är i vilken mån tidigare överträdelser av diskrimineringslagstiftningen förekommit i verksamheten.</P>
<P class="p128 ft3">I varje enskilt fall ska alltså diskrimineringsersättningen bestämmas så att den utgör en rimlig kompensation till den drabbade – utifrån allvaret i den överträdelse av lagstiftningen som han eller hon utsatts för – och dessutom bidrar till att på ett effektivt sätt motverka förekomsten av diskriminering i samhället.</P>
<P class="p94 ft4">Allmänt om ersättning för förlust</P>
<P class="p129 ft5">Utöver diskrimineringsersättning bör den som brutit mot lagen i vissa fall också bli skyldig att ersätta den förlust som uppkommit på grund av lagöverträdelsen. Det rör sig således om ersättning för ekonomisk skada, t.ex. för förlust i form av mistad lön och andra förmåner. Denna ersättning bör motsvara sådant ekonomiskt skadestånd som regleras i nuvarande diskrimineringslagstiftning. För att tydliggöra att påföljden innebär en skyldighet att betala ersättning och för att få en enhetlig terminologi bör påföljden benämnas ersättning för förlust. Av redogörelsen nedan framgår i vilka situationer en skyldighet att ersätta förlust bör förekomma.</P>
<P class="p400 ft4">Anställning och befordran</P>
<P class="p123 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit att arbetsgivares skyldighet att ersätta ekonomisk skada ska gälla i samtliga situationer som omfattas av den nya lagen. Förslaget innebär bl.a. att den som blivit diskriminerad under ett anställningsförfarande eller vid beslut om befordran ska kunna få sådan ersättning för ekonomisk skada, något som i dag inte är möjligt enligt vare sig jämställdhetslagen eller 1999 års diskrimineringslagar. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga avstyrker eller är tveksamma till att förslaget genomförs, däribland <SPAN class="ft50">Arbetsdomstolen,</SPAN></P>
<P class="p464 ft47">Försvarsmakten, Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige<SPAN class="ft8">, </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft8">och </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation<SPAN class="ft8">. I många av svaren från dessa remissinstanser anges de skäl som i tidigare lagstiftningssammanhang framförts mot ekonomiskt skadestånd till arbetssökande. Dessa skäl är</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">399</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">sammanfattningsvis att det inte finns någon principiell rätt till en viss anställning eller till de förmåner som följer av anställningen och därmed ingen rätt till ekonomisk gottgörelse för att ha förbigåtts vid ett anställnings- eller befordransbeslut. Det har också ansetts svårt att med rimlig precision uppskatta storleken av den framtida skada den arbetssökande kan komma att lida redan av det skäl att det saknas överenskommelse om vilken lön den förbigångne skulle ha fått om han eller hon blivit anställd.</P>
<P class="p360 ft8">Regeringen anser att dessa principiella och praktiska skäl alltjämt är starka. Härutöver finns det ytterligare omständigheter som bidrar till svårigheterna med att införa en rätt till ersättning för ekonomisk skada också i anställnings- och befordransfallen. T.ex. synes i kommitténs resonemang utgångspunkten för beräkningen av ersättningen vara den månadslön som den arbetssökande eller den som inte blivit befordrad gått miste om. Regeringen anser att en arbetsgivare rimligen bör ha någon möjlighet att förutse vilka ersättningsbelopp som kan bli aktuella. Det är därför svårt att tänka sig en modell som kommittén föreslagit utan någon form av begränsning eller normering av de belopp som kan komma i fråga. Att begränsa ersättningen i dessa situationer, men inte i andra fall av diskriminering (se närmare nedan om att kopplingen till den s.k. takregeln i lagen [1982:80] om anställningsskydd [anställningsskyddslagen] bör tas bort i den nya diskrimineringslagen) är emellertid inte en lämplig ordning. En annan aspekt som bör beaktas är om arbetsgivarens ersättningsansvar ska gälla samtliga sökande till en anställning, eller bara den eller de som haft bättre meriter än den som fått anställningen för det fall att flera valts bort på diskriminerande grund. Samma resonemang gör sig gällande när flera personer funnits tillgängliga för befordran. Det är inte svårt att föreställa sig de tillämpningsproblem som kan uppstå för domstolarna i sådana situationer. Det kan också befaras att kommitténs förslag, om det genomförs, ger falska förespeglingar om vad man kan få för ersättning om man lidit skada vid diskriminering. Detta skulle vara en olycklig utveckling, inte minst för den enskilde och hans eller hennes motpart, men också problematisk för de domstolar som har att ta hand om de ersättningsanspråk som förs fram.</P>
<P class="p469 ft8">Sammantaget anser regeringen att såväl principiella som praktiska skäl talar emot en rätt till ersättning för ekonomisk skada för den som diskriminerats vid anställning eller befordran. I detta sammanhang bör också nämnas regeringens övergripande ambition att stimulera företag till ökad rekrytering. Det är angeläget att undvika lagregler som utsätter t.ex. småföretagare för svåröverskådlig risk varje gång de anställer någon. Med hänsyn till dessa omständigheter anser regeringen att det i den nya diskrimineringslagen inte bör införas en rätt till ersättning för ekonomisk skada i anställnings- och befordransfallen, inbegripet beslut om utbildning till befordran.</P>
<P class="p131 ft4">Utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier</P>
<P class="p123 ft8">Diskrimineringskommittén har vidare föreslagit att arbetsgivaren ska vara skyldig att ersätta ekonomisk skada om arbetsgivaren inte fullgör</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">400</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Detta är också något nytt i förhållande till vad som i dag gäller enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar. Frågan om ersättning för ekonomisk skada vid brott mot utrednings- och åtgärdsskyldigheten diskuterades i förarbetena till de lagarna (se t.ex. prop. 1997/98:55 s. 120 f). Regeringen uttalade där att det är den trakasserande handlingen som är den direkta orsaken till den ekonomiska förlust som den som trakasserats kan råka ut för, t.ex. på grund av sjukskrivning eller i form av vårdkostnader. Arbetsgivarens underlåtenhet att utreda saken och att vidta lämpliga åtgärder kan dock, som regeringen anförde i propositionen, förvärra situationen och indirekt vara orsaken till den ekonomiska förlusten. Huruvida den ekonomiska skadan uteblivit om arbetsgivaren hade agerat är dock enligt propositionen oftast mycket osäkert. Regeringen stannade därför för att ersättning för ekonomisk skada inte skulle utgå. Även i detta lagstiftningsärende anser regeringen att arbetsgivaren inte bör kunna bli skyldig att ersätta ekonomisk skada vid underlåtenhet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Någon sådan bestämmelse bör därför inte införas i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p400 ft4">Diskriminering m.m. av arbetstagare i övrigt</P>
<P class="p409 ft5">Arbetstagare bör i andra situationer än de som redogjorts för ovan kunna få ersättning för ekonomisk skada om arbetsgivaren bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier. Omfattningen av denna möjlighet till ersättning bör vara densamma som i nuvarande jämställdhetslagen och 1999 års lagar. Som närmare behandlats i avsnitt 8.1.2 föreslår regeringen att regleringen om stöd- och anpassningsåtgärder i 1999 års lag, inklusive de ändringar som trädde i kraft hösten 2006, införs i den nya diskrimineringslagen. Regeringen anser att arbetsgivarens ersättningsansvar i dessa fall bör motsvara nuvarande reglering. En arbetsgivare bör därför i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder vara skyldig att betala diskrimineringsersättning, men inte bli skyldig att ersätta förlust.</P>
<P class="p469 ft40">Sammanfattningsvis anser regeringen således att en arbetsgivare bör kunna bli skyldig att ersätta ekonomisk skada, dvs. ersätta förlust, om en arbetstagare diskriminerats i utbildning, vid yrkesvägledning, genom löne- eller andra anställningsvillkor, vid arbetsledning eller genom uppsägning, avskedande, permittering eller andra ingripande åtgärder. Arbetsgivaren bör också kunna bli skyldig att ersätta ekonomisk skada om arbetsgivaren bryter mot förbudet mot repressalier.</P>
<P class="p86 ft4">Ersättning för förlust vid diskriminering inom övriga samhällsområden</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att ersättning för ekonomisk skada ska kunna förekomma i samtliga fall när någon bryter mot lagens förbudsbestämmelser eller underlåter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Ett argument som skulle kunna föras fram för att införa en rätt till ersättning för ekonomisk skada också inom dessa samhällsområden är att påföljden vid diskriminering i dessa fall skapar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">401</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">förutsättningar för en mer avskräckande sanktion. Regeringen kan konstatera att den nya diskrimineringslagen omfattar många skilda verksamhetsområden och gäller inom såväl offentlig som privat verksamhet. <SPAN class="ft50">Lärarnas Riksförbund </SPAN>har ansett att frågan om ersättning för ekonomisk skada ska utgå vid diskriminering på andra samhällsområden än arbetslivet är otillfredsställande utredd. <SPAN class="ft50">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>anser att kommitténs argument i denna del varken är underbyggt eller tillräckligt analyserat. Även regeringen anser att frågan om ersättning för ekonomisk skada vid diskriminering på andra samhällsområden än arbetslivet kräver en djupare analys än vad Diskrimineringskommittén har gjort. Det bör i detta sammanhang också beaktas att införandet av diskrimineringsersättning som påföljd vid diskriminering skapar förutsättningar för höga ersättningsnivåer och därmed en mer avskräckande sanktion. Mot bakgrund av detta, och då de <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> direktiven mot diskriminering inte heller kan anses kräva en sanktion i form av ersättning för ekonomisk skada, är regeringen inte beredd att nu utvidga möjligheterna till ersättning för ekonomisk skada vid diskriminering på de samhällsområden som ligger vid sidan om arbetslivet.</P>
<P class="p851 ft4">Särskilt om ersättning för förlust vid diskriminering i verksamhet enligt skollagen</P>
<P class="p300 ft40">Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kan såväl ideellt som ekonomiskt skadestånd utgå. Skadeståndet enligt denna lag skiljer sig således från både lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, enligt vilka båda enbart ideellt skadestånd kan utgå. Ett skäl för denna reglering är enligt vad som uttalades i förarbetena att 2006 års lag även innefattar annan kränkande behandling. Här avses mobbning eller liknande beteenden som visserligen är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier, men som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Sådan mobbning kan, förutom kränkningar, resultera i förstörda kläder och annan egendom. Det ansågs därför naturligt att</P>
<P class="p852 ft3">skadeståndsskyldigheten skulle gå längre än övrig diskrimineringslagstiftning. Vidare ansågs det förenkla tillämpningen om samma skadeståndsregler tillämpas vid alla överträdelser av den föreslagna lagen (jfr prop. 2005/06:38 s. 111 f).</P>
<P class="p17 ft8">Som närmare framgår i avsnitt 5.3 gör regeringen bedömningen att det för närvarande inte är lämpligt att låta de bestämmelser som behövs angående annan kränkande behandling i skolan ingå i den nya diskrimineringslagen. I stället föreslås att bestämmelserna tas in i skollagen (1985:1100). Förslaget innebär att de nuvarande påföljdsbestämmelserna om skadestånd i 2006 års lag när någon utsatts för annan kränkande behandling än diskriminering, utan ändring tas in i skollagen. Vid sådan kränkande behandling i verksamhet enligt skollagen kan således skadestånd för såväl ideell som ekonomisk skada komma i fråga; se närmare avsnitt 15 samt lagförslaget om ändringar i skollagen (14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">402</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Regeringen anser att det saknas skäl att i den nya diskrimineringslagen ha särskilda bestämmelser om ersättning för ekonomisk skada vid diskriminering i utbildningsanordnares verksamhet. Ersättningsansvaret för utbildningsanordnare enligt den nya lagen bör därför endast gälla diskrimineringsersättning.</P>
<P class="p122 ft4">Jämkning av ersättningen</P>
<P class="p92 ft8">Regeringen anser att det i den nya diskrimineringslagen bör finnas en möjlighet att jämka såväl diskrimineringsersättning som ersättning för ekonomisk skada. Diskrimineringskommittén har föreslagit att jämkning ska kunna ske om det föreligger särskilda skäl. Detta innebär en inskränkning av jämkningsmöjligheten i förhållande till flertalet av de nuvarande diskrimineringslagarna, där en sådan möjlighet finns om det är ”skäligt”. <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft47">Kooperationens förhandlingsorganisation </SPAN>motsätter sig att jämkningsmöjligheten begränsas, bl.a. med motiveringen att omständigheter som är hänförliga till arbetsgivaren bör kunna beaktas i vid utsträckning. Även <SPAN class="ft47">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser att kommitténs förslag innebär att jämkningsmöjligheten tillämpas för restriktivt. Regeringen anser emellertid att det i lagen tydligt bör markeras att möjligheten till jämkning ska tillämpas restriktivt. Det finns enligt regeringens mening en risk att förutsättningen att det ska vara ”skäligt” kan ge alltför stora möjligheter att minska diskrimineringsersättningen eller låta den helt falla bort. I den nya diskrimineringslagen bär jämkning därför endast kunna komma i fråga om det föreligger särskilda skäl.</P>
<P class="p127 ft5">Skäl för jämkning av diskrimineringsersättningen bör kunna vara om spontana, verkliga försök har gjorts för att komma till rätta med situationen. Vid jämkningen bör den kränktes intresse beaktas. Vid allvarliga kränkningar bör jämkning kunna komma i fråga endast i mycket särpräglade undantagssituationer.</P>
<P class="p128 ft3">Att jämka ersättning för förlust bör inte förekomma annat än i rena undantagsfall.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen anser att jämkningsmöjligheten bör uttryckas i lagtexten på så sätt att ersättningen kan sättas ned ”helt eller delvis”.</P>
<P class="p75 ft4">Hänvisning till den s.k. takregeln i 38 § anställningsskyddslagen</P>
<P class="p92 ft8">Enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar gäller att bestämmelserna om s.k. normerat skadestånd i 38 och 39 §§ anställningsskyddslagen ska tillämpas när någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande. Hänvisning till anställningsskyddslagen innebär att i tvister som gäller en uppsägning eller ett avskedande får ersättning för ekonomisk skada som avser tid efter anställningens upphörande bestämmas till högst ett belopp som motsvarar ett visst antal månadslöner. Det finns således regler som begränsar – eller sätter ett tak på – det ekonomiska skadestånd som kan utgå i dessa fall.</P>
<P class="p302 ft47"><SPAN class="ft8">I delbetänkandet </SPAN>Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering <SPAN class="ft8">(SOU 2004:55 s. 314 f.) föreslog Diskrimineringskommittén att hänvisningen i jämställdhetslagen och 1999 års lagar till denna s.k. takregel i anställ-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">403</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">ningsskyddslagen skulle tas bort. Kommitténs slutsats var att hänvisningen till takregeln inte var förenlig med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> När ärendet behandlades ansåg dock regeringen att frågan borde analyseras ytterligare innan ett förslag kunde lämnas om att ta bort kopplingen mellan jämställdhetslagen respektive 1999 års lagar och anställningsskyddslagen när det gäller hur skadeståndet bestäms vid diskriminerande uppsägning och avskedande (jfr prop. 2004/05:147 s. 116 f.). Diskrimineringskommittén har i slutbetänkandet (SOU 2006:22) anfört att kommitténs uppfattning alltjämt är att något tak inte bör finnas samt uttalat att kommittén förutsätter att regeringen i sin fortsatta beredning av frågan beaktar kommitténs överväganden i saken (jfr s. 167 f. i betänkandet).</P>
<P class="p622 ft5">Även kommissionen har – som redogjorts för ovan – kommit till slutsatsen att Sverige genom att föreskriva ett maximibelopp för skadestånd som kan betalas ut vid diskriminerande uppsägning saknar effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis och att Sverige därför inte har fullgjort sina skyldigheter enligt direktiven. De rättsfall som kommissionen hänvisar till är de ovan nämnda <SPAN class="ft4">Marshall </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">II-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>(mål <NOBR>C-271/91)</NOBR> och <NOBR><SPAN class="ft4">Draehmpaehl-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>(mål <NOBR>C-180/95)</NOBR> i vilka <NOBR>EG-domstolen</NOBR> anger att likabehandlingsdirektivet utgör hinder mot att ersättningen för en skada som en person lidit till följd av en diskriminerande uppsägning är begränsad till ett i förväg fastställt maximibelopp.</P>
<P class="p677 ft45">Med anledning av ovanstående har regeringen att ta ställning till om en hänvisning till de aktuella bestämmelserna i 38 och 39 §§ anställningsskyddslagen bör göras även i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p17 ft8">Regeringen vill inledningsvis understryka att skadestånd enligt nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringslagar – liksom i övrigt i arbetsrätten – består av två delar: dels ekonomiskt skadestånd för ekonomiskt förlust, dels allmänt skadestånd för kränkning (ideellt skadestånd). Den begränsning som i dag kan sägas finnas beträffande skadestånd gäller bara det ekonomiska skadeståndet, och inte det allmänna skadeståndet för kränkning. Enligt regeringens mening är det av detta skäl svårt att se att svensk rätt inte skulle vara förenlig med <NOBR>EG-rätten</NOBR> på den grunden att det finns ett tak för det ekonomiska skadeståndet. Varken det allmänna skadeståndet i sig, eller summan av det ekonomiska och det allmänna, har ju någon begränsning.</P>
<P class="p15 ft8">Oavsett hur det förhåller sig med <NOBR>EG-rättens</NOBR> krav i detta avseende anser regeringen emellertid att det finns skäl att ta bort kopplingen mellan diskrimineringslagstiftningen och skadeståndsbestämmelserna i 38 och 39 §§ anställningsskyddslagen. En sådan förändring är för det första en tydlig markering av att regeringen ser allvarligt på diskriminering och betonar vikten av att diskriminering i samhället ska motverkas. Härtill ska understrykas att det är en mänsklig rättighet att skyddas mot diskriminering. Att i en ny diskrimineringslag begränsa den ersättning som kan komma i fråga som påföljd är – även om det enbart gäller ersättning för ekonomisk skada – inte lämpligt. En sådan begränsning står också i strid med regeringens strävan att i den nya lagen skapa förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid överträdelse av bestämmelserna i diskrimineringslagstiftningen. Regeringen anser därför, till skillnad mot t.ex. <SPAN class="ft47">Landsorganisationen i Sverige, Sveriges</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">404</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="p405dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395405x1.jpg/" id="p405img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft50">Akademikers Centralorganisation <SPAN class="ft40">och </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft40">att det finns skäl att behandla överträdelser av diskrimineringslagstiftningen annorlunda än överträdelser av annan arbetsrättslig lagstiftning. Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att det i den nya diskrimineringslagen inte bör göras någon hänvisning till den s.k. takregeln i 38 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen.</SPAN></P>
<P class="p86 ft4">Särskilt om hänvisningen till 39 § anställningsskyddslagen</P>
<P class="p123 ft40">Vid den bedömning som gjorts ovan angående kopplingen till den s.k. takregeln i 38 § anställningsskyddslagen uppkommer frågan hur den nuvarande hänvisningen till 39 § samma lag bör behandlas i den nya diskrimineringslagen. Hänvisningen till 39 § anställningsskyddslagen innebär att om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare, ska anställningsförhållandet anses som upplöst. Arbetsgivaren ska då för sin vägran betala skadestånd till arbetstagaren, där skadeståndet ska bestämmas enligt begränsningsregeln i 39 §. Innebörden är således att om en arbetstagare väljer att yrka ogiltigförklaring av en diskriminerande uppsägning kan – trots att hänvisningen till 38 § tagits bort – begränsningsregeln i 39 § ändå bli tillämplig. Den arbetstagare som väljer att inte begära ogiltigförklaring av den diskriminerande uppsägningen eller avskedandet skulle däremot ha rätt till ersättning för ekonomisk skada utan någon i lagen fastställd beloppsbegränsning. Regeringen anser att detta inte är en lämplig ordning. Hänvisningen till 39 § anställningsskyddslagen bör därför begränsas till första stycket första meningen denna paragraf, vilken enbart behandlar frågan om anställningsförhållandes upplösning.</P>
<P class="p853 ft3"><SPAN class="ft7">13.1.3</SPAN><SPAN class="ft95">Ersättningsansvar för arbetsgivare m.fl.</SPAN></P>
<P class="p599 ft5">Regeringens förslag: Om en arbetstagare i verksamhet på andra samhällsområden än arbetslivet diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare.</P>
<P class="p854 ft3">Om en utbildningsanordnare bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller låter bli att fullgöra sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.</P>
<P class="p855 ft40">Diskrimineringskommitténs förslag: Kommittén har föreslagit en bestämmelse om arbetsgivarens skadeståndsansvar när en arbetstagare har diskriminerat eller utsatt någon för repressalier, dock utan tillägg om vilka som i sammanhanget ska likställas med arbetstagare. Kommitténs förslag innehåller inte heller någon särskild bestämmelse om huvudmannens ansvar när en utbildningsanordnare bryter mot förbuden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">405</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">mot diskriminering eller repressalier eller underlåter att utreda och vidta</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p176 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td166"><P class="p3 ft5">åtgärder mot diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Remissinstanserna: Inga remissinstanser har invänt mot kommitténs</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td166"><P class="p3 ft5">förslag. När det gäller arbetsmarknadspolitisk</P></TD>
<TD class="tr3 td157"><P class="p31 ft5">verksamhet har</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">påpekat att det finns skäl att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">klargöra vem det är som ska betala diskrimineringsersättning för</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering som uppkommer i en sådan situation. Några</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">remissinstanser har också i fråga om utbildningsverksamhet efterfrågat</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">en större tydlighet i ansvarsfrågorna. <SPAN class="ft47">Statens skolverk </SPAN>anser t.ex. att det</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bör framgå att huvudmannen har det juridiska ansvaret.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td166"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr29 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td166"><P class="p3 ft4">Vem bär ansvaret?</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td58"><P class="p3 ft3">Det bör vara den som har diskriminerat någon eller på annat sätt brutit</P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mot den nya diskrimineringslagen som ska vara skyldig att betala</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">diskrimineringsersättning eller ersättning för förlust. Detta bör uttryckas</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">på så sätt att det är den som bryter mot lagens bestämmelser som ska</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">betala ersättningen. Diskrimineringskommittén har i huvudsak föreslagit</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p3 ft8">att ersättningsskyldigheten utformas på detta sätt.</P></TD>
<TD class="tr4 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">I de diskrimineringsförbud som nu föreslås gälla i arbetslivet, i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utbildningsverksamhet, vid tillhandahållande av varor, tjänster och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">bostäder samt vid anordnande av allmän sammankomst eller offentlig</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">tillställning anges i lagtexten vem som är förbjuden att diskriminera.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">Diskrimineringsförbuden gäller följaktligen för arbetsgivaren,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utbildningsanordnaren, tillhandahållaren samt anordnaren. Det bör</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">således inte uppkomma några svårigheter att här avgöra vem som är</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">skyldig att betala ersättning för diskrimineringen. Motsvarande gäller när</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">någon av de ovan uppräknade bryter mot repressalieförbuden. Även när</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">det gäller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">framgår av lagen vem som är skyldig att agera och sålunda också vem</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">som i lagens mening bryter mot bestämmelserna om detta. Skyldigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">att betala ersättning för den som bryter mot bestämmelserna om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utrednings- och åtgärdsskyldighet gäller följaktligen för arbetsgivare,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utbildningsanordnare eller den myndighet eller organisation som</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">omfattas av förbudet mot diskriminering i fråga om värnplikt och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td166"><P class="p3 ft5">civilplikt.</P></TD>
<TD class="tr3 td157"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Som närmare redogörs för i avsnitt 8.1.1 föreslår regeringen att vissa</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">personer ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbudet. Innebörden av förslaget är att om en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetsgivare på något sätt delegerat sin beslutanderätt eller</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetsgivarfunktionen till någon är dennes agerande att likställa med</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">arbetsgivarens handlande. Detsamma gäller också handlandet hos var och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">en av de personer som getts en ledande ställning över andra och vars</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka enskilda</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetssökandes eller arbetstagares arbetsförhållanden eller villkor. Om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">någon av dessa personer agerar i strid med diskrimineringsförbudet ska</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">det alltså ses som arbetsgivarens handlande. Skyldigheten att betala</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td166"><P class="p3 ft3">ersättning för diskrimineringen gäller därmed</P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p31 ft3">för arbetsgivaren.</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p13 ft3">406</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<P class="p137 ft3">Detsamma bör gälla när någon som likställs med arbetsgivaren bryter Prop. 2007/08:95 mot repressalieförbudet.</P>
<P class="p148 ft45">Även inom utbildningsområdet, vid tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder samt vid anordnande av allmän sammankomst och offentlig tillställning föreslår regeringen att vissa personer ska likställas med den som enligt ordalydelsen i lagen träffas av diskrimineringsförbudet, dvs. att vissa personer ska likställas med utbildningsanordnaren, tillhandahållaren respektive anordnaren (se avsnitt 8.2.1, 8.6 och 8.7). På samma sätt som beskrivits ovan i fråga om arbetsgivare bör agerande av någon av dessa personer ses som utbildningsanordnarens, tillhandahållarens respektive anordnarens handlande. Skyldighet att betala ersättning bör därför gälla för dessa aktörer. I de diskrimineringsförbud som föreslås på andra samhällsområden än de ovan nämnda anges inte i lagen vem som är förbjuden att diskriminera. Förbuden föreslås i stället gälla i viss verksamhet. Inte heller bestämmelsen om repressalieförbud på dessa områden pekar ut vem som omfattas av förbudet, utan anger endast att repressalieförbudet gäller den som påstås ha handlat i strid med vissa bestämmelser i lagen. Det innebär att förbuden mot diskriminering och repressalier kommer att gälla i många varierande situationer; såväl inom offentlig verksamhet som för privaträttsliga subjekt. I normalfallet är den som faktiskt bryter mot ett diskriminerings- eller repressalieförbud någon som är anställd i verksamheten. Regeringen anser att ansvaret för att diskriminering respektive repressalier inte förekommer i en verksamhet på dessa områden bör ligga hos den som ansvarar för verksamheten. Ett sådant arbetsgivaransvar motsvarar det principalansvar för arbetsgivare som i dag gäller enligt skadeståndslagen. Eftersom en ny påföljd nu införs i den nya diskrimineringslagen bör arbetsgivarens ansvar framgå av lagen. I den nya diskrimineringslagen bör således anges att det är arbetsgivaren som ska betala ersättning om en arbetstagare hos arbetsgivaren diskriminerat någon eller utsatt någon för repressalier i verksamheter på andra samhällsområden än arbetslivet.</P>
<P class="p856 ft4">Särskilt om ersättningsansvaret vid diskriminering i arbetsmarknadspolitisk verksamhet</P>
<P class="p115 ft3">Som närmare utvecklas i avsnitt 8.3 föreslår regeringen att diskriminering ska vara förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Den ansvarsmodell som regeringen föreslagit ovan, dvs. att det är den som bryter mot diskrimineringslagen som ska betala</P>
<P class="p238 ft5">diskrimineringsersättning, kommer vad gäller den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i första hand att innebära en ersättningsskyldighet för staten eftersom den huvudsakliga delen av verksamheten sker i statlig regi. I många fall bedrivs emellertid verksamheten i praktiken av andra än myndigheten Arbetsförmedlingen. Ett exempel är kommuner som fullgör uppgifter inom arbetsmarknadspolitiken. Ett annat exempel är en extern aktör vars tjänster upphandlas av Arbetsförmedlingen och som medverkar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten t.ex. genom att bedriva</P>
<P class="p149 ft3">arbetsmarknadsutbildning eller att bidra med kartläggnings- eller</P>
<P class="p71 ft3">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">motivationshöjande insatser. Det finns – som <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>påpekat <SPAN class="ft4">– </SPAN>skäl att klargöra vem det är som ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som uppkommer i en sådan situation.</P>
<P class="p77 ft8">Regeringen anser att ansvaret för att diskriminering inte förekommer i arbetsmarknadspolitisk verksamhet bör ligga hos den som ansvarar för eller faktiskt fullgör verksamheten. Ansvar och den faktiska kontrollen över verksamheten bör följas åt. När det gäller verksamhet som en kommun svarar för bör i enlighet med detta ett ersättningsanspråk grundas på förbudet i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och riktas mot kommunen. I fråga om t.ex. upphandlad arbetsmarknadsutbildning hos ett utbildningsföretag eller på en arbetsplats bör anspråket riktas mot företaget eller arbetsgivaren. Däremot är det diskrimineringsförbud som gäller tillhandahållande av tjänster inte tillämpligt i dessa situationer eftersom ”köparen” av tjänsten är Arbetsförmedlingen, inte den enskilde arbetssökande (2 kap. 12 § 1 i den föreslagna lagen). Inte heller bör det diskrimineringsförbud som gäller utbildningsverksamhet åberopas i en sådan situation (2 kap. 5 § i den föreslagna lagen).</P>
<P class="p78 ft40">En annan situation är den att en arbetssökande anvisas en anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller liknande. I det fallet är både Arbetsförmedlingens befattning med ärendet och arbetsgivarens mottagande och bemötande etc. av den enskilde en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Både diskrimineringsförbudet som gäller i arbetsmarknadspolitisk verksamhet (2 kap. 9 § i den föreslagna lagen) och förbudet som gäller arbetsgivare (2 kap. 1 §) är tillämpligt. Detsamma gäller om den arbetssökande anvisas det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik. Ersättningsanspråk vid diskriminering i dessa fall bör riktas mot den som i första hand kan anses ha ansvaret för att diskrimineringen skett. Om diskrimineringen inträffat under förhållanden som arbetsgivaren råder över bör ersättningsanspråket riktas mot arbetsgivaren. Om det däremot kan anses vara Arbetsförmedlingens ansvar att diskrimineringen skett bör ett anspråk på ersättning i stället riktas mot staten.</P>
<P class="p842 ft4">Ansvaret för andra än arbetstagare</P>
<P class="p92 ft40">Arbetsgivarens principalansvar enligt skadeståndslagen (1972:207) gäller i första hand arbetstagare som arbetsgivaren har i sin tjänst (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Det innebär att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig för skada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Principalansvaret gäller dock inte bara för arbetstagare, utan även för personer som ska likställas med arbetstagare (jfr 6 kap. 5 § skadeståndslagen). Som föreslagits ovan anser regeringen att det av den nya diskrimineringslagen bör framgå att det är arbetsgivaren som ska betala ersättning om en arbetstagare diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier i verksamheter på andra samhällsområden än arbetslivet. Regeringen anser att det i diskrimineringslagen också bör anges att arbetsgivaren ansvarar för personer som anses likställda med arbetstagare. Detta ansvar bör uttryckas på så sätt att den som för annans</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">408</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="p409dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395409x1.jpg/" id="p409img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett Prop. 2007/08:95 anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare. Av författningskommentaren framgår närmare vilka personer som avses.</P>
<P class="p230 ft4">Särskilt om huvudmannaskap i utbildningsverksamhet</P>
<P class="p140 ft5">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever använder båda begreppet ”huvudman”. Innebörden av huvudmannabegreppet kan sägas vara att den som är huvudman ansvarar för en verksamhet eller en institution. Den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvarar t.ex. för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser (1 kap. 12 § skollagen [1985:1100]).</P>
<P class="p672 ft8">Enligt de nuvarande diskrimineringslagarna på utbildningsområdet pekas de ansvariga rättssubjekten eller huvudmännen ut som skadeståndsskyldiga. Denna tydlighet förespråkades av Justitiekanslern inför lagen om likabehandling av studenter i högskolan (se prop. 2001/02:27 s. 73). En skadeståndstalan mot en högskola som staten är huvudman för ska exempelvis riktas mot staten och inte mot högskolan som anordnar utbildning. En talan mot en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina ska riktas mot den enskilda fysiska eller juridiska person som anordnar utbildning och inte mot lärosätet. För exempelvis en skola är det likaså huvudmannen som är skadeståndsskyldig och inte själva skolan eller dess personal, såsom t.ex. en rektor. En talan mot en kommunal grundskola ska riktas mot kommunen och en talan mot en fristående skola mot den enskilda juridiska eller fysiska person som är huvudman för verksamheten (jfr prop. 2005/06:38 s. 137). Regeringen anser att det också i den nya diskrimineringslagen bör framgå att det är huvudmannen – offentlig eller enskild – som ska betala ersättningen om en utbildningsanordnare brutit mot diskriminerings- eller repressalieförbudet eller underlåtit att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p823 ft5">När det gäller anspråk mot staten finns i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten bestämmelser om vem som företräder staten i olika sammanhang. Några särskilda regler för högskoleområdet gäller inte. Frågan behandlades i förarbetena till lagen om likabehandling av studenter i högskolan och har därefter i sitt större sammanhang varit föremål för översyn (se promemorian <SPAN class="ft4">En översyn av reglerna om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten </SPAN>Ju2001/6421/L2 och betänkandet från verksförordning till myndighetsförordning SOU 2004:23).</P>
<P class="p476 ft28"><SPAN class="ft3">13.2</SPAN><SPAN class="ft68">Ogiltighet och jämkning</SPAN></P>
<P class="p857 ft3">Regeringens förslag: Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt lagen är utan verkan i den delen.</P>
<P class="p668 ft3">Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt</P>
<P class="p486 ft12">avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt lagen,</P>
<P class="p71 ft3">409</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td175"><P class="p23 ft3">ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p180 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">sin helhet förklaras ogiltigt.</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p11 ft5">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p11 ft5">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft7">intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p23 ft3">förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td177"><P class="p1 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft7">med regeringens. I kommitténs förslag uttrycks lagens tvingande karaktär</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">på så sätt att ett avtal som inskränker någon rättigheter enligt lagen är</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">ogiltigt i den delen. Kommittén omnämner inte avtal som inskränker</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">någons skyldigheter enligt lagen utan föreslår i stället – med förebild i</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">jämställdhetslagen (1991:433) – en särskild bestämmelse om att lagens</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">regler i fråga om aktiva åtgärder är tvingande. Kommitténs förslag</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">innehåller vidare en upplysning om vad som gäller i fråga om påföljd på</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">de kollektivavtalsreglerade området. Kommittén har föreslagit två skilda</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">bestämmelser om ogiltighetsförklaring och jämkning av avtal, den ena</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft7">avseende arbetslivet och den andra avseende övriga samhällsområden.</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p1 ft7">Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Med</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">anledning av förslaget att lagens tvingande karaktär ska framgå</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">omedelbart av lagtexten efterlyser <SPAN class="ft4">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>en</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">tydligare markering att lagstiftningen tar över även i förhållande till</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">kollektivavtal. </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft7">ifrågasätter om det är nödvändigt att sätta in en regel som anger att lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">är tvingande. Enligt fakultetsnämnden måste det klargöras på vilket sätt</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">en sådan regel påverkar den föreslagna regeln om att kollektivavtal som</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">träffas avseende aktiva åtgärder inte befriar arbetsgivaren från</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">skyldigheten att iaktta lagens föreskrifter om aktiva åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>m.fl. anser att lagens regler om aktiva</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">åtgärderna ska vara semidispositiva för att gynna utvecklingen av avtal</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">på området.</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p1 ft5">När det gäller de föreslagna ogiltighetsbestämmelserna ser bl.a.</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">positivt på att bestämmelsen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">om ogiltighet förtydligas. <SPAN class="ft47">Botkyrka kommun </SPAN>anser att man bör fråga sig</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">om det endast ska vara den som utsatts för diskriminering som ska kunna</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">begära jämkning eller ogiltighet och önskar ytterligare beredning av</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">denna fråga. </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">läggning (HomO) </SPAN>ifrågasätter varför inte samma möjlighet till</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">ogiltigförklaring när någon diskriminerats genom en ordningsregel eller</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">liknande intern bestämmelse som föreslås inom arbetslivet, ska gälla</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">även inom utbildnings- och andra samhällsområden.</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p858 ft3">410</P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p92 ft8">Enligt artikel 3.2 i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), artikel 14 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och artikel 16 i arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelser som strider mot principen om likabehandling som finns i individuella avtal eller kollektivavtal, interna regler för företag, regler för fria yrkesutövare och i regler för arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer kan förklaras ogiltiga eller ändras. Ogiltighetsbestämmelserna i direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivet gäller även i förhållande till regler för vinstdrivande eller icke- vinstdrivande föreningar. Enligt artikel 13 i direktivet om varor och tjänster (direktiv 2004/113/EG) ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att avtalsbestämmelser, interna regler för företag och regler för vinstdrivande eller <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar som strider mot principen om likabehandling kan förklaras ogiltiga eller ändras. Direktivens fullständiga beteckning redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p439 ft4">Jämställdhetslagen och 1999 års lagar</P>
<P class="p409 ft5">Vid överträdelse av diskrimineringsförbuden i jämställdhetslagen respektive 1999 års lagar finns bestämmelser om ogiltighet och jämkning. Frånsett att lagarna avser olika diskrimineringsgrunder är bestämmelserna numera, sedan den 1 juli 2005, exakt likadant utformade. Bestämmelserna finns i 23 och 24 §§ jämställdhetslagen (1991:433), 14 och 15 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 10 och 11 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder respektive 9 och 10 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.</P>
<P class="p469 ft8">Enligt bestämmelserna är ett avtal ogiltigt i den utsträckning det föreskriver eller medger sådan diskriminering som är förbjuden enligt lagarna. Om en arbetstagare diskrimineras genom en bestämmelse i ett avtal med arbetsgivaren på ett sätt som är förbjudet enligt lagarna kan bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om arbetstagaren begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att det i övrigt ska gälla, kan avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Diskrimineras en arbetstagare på ett sätt som är förbjudet enligt lagarna genom att arbetsgivaren säger upp ett avtal eller vidtar annan sådan rättshandling kan även rättshandlingen förklaras ogiltig om arbetstagaren begär det. Härutöver gäller att om en arbetssökande eller arbetstagare diskrimineras på ett sätt som är förbjudet enligt lagarna genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen, kan bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den arbetssökande eller arbetstagaren begär det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">411</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft40">Såväl jämställdhetslagen som 1999 års lagar hänvisar till bestämmel- serna om ogiltighet i lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställ- ningsskyddslagen) om någon för talan med anledning av en uppsägning eller ett avskedande. Hänvisningen till anställningsskyddslagen innebär i uppsägningsfallet att anställningen inte upphör förrän tvisten slutligt har avgjorts, att arbetstagaren har rätt till bibehållna anställningsförmåner under tiden, ett förbud mot avstängning och en möjlighet för domstolen att fatta interimistiskt beslut om att anställningen ska upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning ska upphöra. (34 §). Såvitt gäller avskedandefallet innebär hänvisningen till anställningsskyddslagen att domstol kan meddela interimistiskt beslut om att anställningen, trots avskedandet, ska bestå, samt förbud mot avstängning och rätt till bibehållna anställningsförmåner så länge anställningen består (35 §).</P>
<P class="p518 ft4">Avtalslagen</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Om villkoret har sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller av andra skäl intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Reglerna i 36 § avtalslagen tillämpas också i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.</P>
<P class="p131 ft4">God sed på arbetsmarknaden</P>
<P class="p129 ft5">I arbetslivet kompletteras bestämmelsen i 36 § avtalslagen av principen om god sed på arbetsmarknaden. Enligt denna princip kan dis- kriminerande eller på annat sätt otillbörliga eller oskäliga avtalsvillkor jämkas eller ogiltigförklaras. God sed på arbetsmarknaden kan sägas motsvara en viss standard – ett allmänt faktiskt praktiserat beteende som representerar en viss yrkesetisk eller allmän moralisk nivå. Begreppet speglar en oskriven rättslig princip. Innebörden är att kollektivavtalsvillkor eller rättshandlingar inte får rättslig verkan om de strider mot god sed på arbetsmarknaden eller annars är av otillbörlig natur.</P>
<P class="p400 ft4">Lagen om förbud mot diskriminering</P>
<P class="p92 ft8">Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering innehåller också bestämmelser om ogiltighet och jämkning av avtal och andra rättshandlingar. Dessa är utformade enligt den modell för jämkning och ogiltighet som används i de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna. Bestämmelserna, som finns i 15 §, innebär i huvudsak följande. Om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">412</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<P class="p137 ft3">någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett avtal på ett sätt som är Prop. 2007/08:95 förbjudet enligt lagen, kan bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig</P>
<P class="p162 ft8">om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, kan avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Om någon diskrimineras på ett sätt som är förbjudet enligt lagen genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, kan rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p147 ft4">Utbildningsområdet</P>
<P class="p60 ft8">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan innehåller inte några bestämmelser om ogiltighet. Beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får enligt 14 § överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot något av diskrimineringsförbuden eller förbudet mot repressalier. Vid lagens tillkomst övervägdes om beslut av enskilda utbildningsanordnare skulle kunna ogiltigförklaras. <SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>påpekade dock att ett domstolsavgörande om ogiltighetsförklaring av ett sådant beslut inte leder till annan praktisk konsekvens än att utbildningssamordnaren ska företa en ny prövning av ärendet med beaktande av ogiltighetsförklaringen. Enligt Lagrådets mening kunde mot den bakgrunden ifrågasättas om inte skadeståndspåföljd skulle vara tillräckligt. På de skäl som Lagrådet angav ansåg regeringen att en bestämmelse om ogiltighet kunde utgå (prop. 2001/02:27 s. 121 f).</P>
<P class="p823 ft3">Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller inte några bestämmelser om ogiltighet. Frågan om ogiltighet har heller inte kommenterats i förarbetena (prop. 2005/06:38).</P>
<P class="p859 ft4">Yrkesorganisationer, arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer</P>
<P class="p144 ft8">De svenska diskrimineringslagarna innehåller inte några uttryckliga bestämmelser som avser ogiltighetsförklaring av diskriminerande regler för vinstdrivande eller <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar, fria yrkesutövare och arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer. Diskriminerings- utredningen 2001, vars uppgift var att lämna förslag på hur direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet skulle genomföras i Sverige, gjorde i betänkandet <SPAN class="ft47">Ett utvidgat skydd mot diskriminering </SPAN>(SOU 2002:43) bedömningen att uttrycket ”regler för fria yrkesutövare” fick anses avse regler i yrkesorganisationer och vidare att de föreningar som omfattades av direktivens tillämpningsområde var yrkesorgani- sationer, arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer (s. 394 f. i betänkandet). Diskrimineringskommittén 2001 lämnade ett förslag till en bestämmelse om ogiltigförklaring som tog sikte på stadgar i yrkesorganisationer, arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisa-</P>
<P class="p149 ft5">tioner. Den föreslagna bestämmelsen kom dock inte att flyta in i 2003 års</P>
<P class="p71 ft3">413</P>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<P class="p137 ft3">lag om förbud mot diskriminering. Regeringen anförde i propositionen Prop. 2007/08:95 att den föreningsrättsliga praxis som finns ger både medlemmar och den</P>
<P class="p238 ft3">som vill bli medlem rätt till domstolsprövning av om ett beslut om uteslutning eller beslut om nekat medlemskap varit diskriminerande. Regeringens slutsats var att någon uttrycklig regel om sådan prövning därför inte behövs. Regeringen anförde närmare följande (prop. 2002/03:65 s. 156 f).</P>
<P class="p860 ft7">Ett beslut om uteslutning ur en facklig organisation har av domstol förklarats sakna verkan (jfr NJA 1977 s. 129). När det gäller medlemskap i denna typ av ideella föreningar följer således av gällande rätt att en stadgebestämmelse som är diskriminerande inte får göras gällande mot medlemmen. Regeringen anser därför att det inte behövs någon uttrycklig regel om ogiltigförklaring av stadgarna såsom utredningen föreslagit. Av rättspraxis följer också redan att ett beslut om uteslutning som fattats på diskriminerande grunder, oavsett vad stadgarna säger, kan förklaras vara utan verkan.</P>
<P class="p861 ft7">Förslaget till diskrimineringsförbudet beträffande medlemskap m.m. i organisationer omfattar inte enbart medlemmar utan även de som vill bli medlemmar. Utredningen har föreslagit att om den som ansöker om medlemskap i en <NOBR>arbetstagar-,</NOBR> arbetsgivar- eller yrkesorganisation diskrimineras på ett sätt som är förbjudet genom en bestämmelse i stadgarna eller en annan bestämmelse som tillämpas i organisationen skall bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig. Att ogiltigförklara en bestämmelse i stadgarna leder dock inte till att sökanden blir medlem. Inte heller att ogiltigförklara beslutet om att vägra medlemskap har någon effekt eftersom inte heller det leder till att sökanden blir medlem. I praxis har domstol i stället förpliktat organisationen vid vite att bevilja sökanden inträde som medlem (jfr NJA 1948 s. 513). På grund av det anförda anser regeringen att det är tveksamt om utredningens förslag i detta avseende är en effektiv sanktion. Den föreningsrättsliga praxis som finns anser regeringen vara tillfyllest. Regeringen lämnar därför inte något förslag om möjlighet för utomstående att ogiltigförklara en organisations stadgar.</P>
<P class="p862 ft7">Sammanfattningsvis anser regeringen att den föreningsrättsliga praxis som finns ger både medlemmar och den som vill bli medlem rätt till domstolsprövning av om ett beslut om uteslutning eller beslut om nekat medlemskap varit diskriminerande. Någon uttrycklig regel om sådan prövning behövs därför inte.</P>
<P class="p56 ft3">Skälen för regerings förslag</P>
<P class="p59 ft4">Lagens bestämmelser bör vara tvingande</P>
<P class="p234 ft8">Diskrimineringskommittén har ansett att lagens bestämmelser ska vara tvingande och att lagens tvingande karaktär ska framgå omedelbart av lagtexten. <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>har ifrågasatt om en sådan regel är nödvändig och påpekat att det i arbetsrätten är gängse att lagen är tvingande om det inte särskilt anges att vissa bestämmelser får parterna avvika från med stöd av kollektivavtal. Regeringen anser emellertid att det finns ett stort värde i att det klart framgår att lagen är tvingande. Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet. Följaktligen är det en grundsten i diskrimineringslagstiftningen att de rättigheter som var och en</P>
<P class="p149 ft15">tillförsäkras genom lagen inte ska kunna avtalas bort. Regeringen</P>
<P class="p71 ft3">414</P>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<P class="p137 ft3">instämmer således i Diskrimineringskommitténs bedömning att lagens Prop. 2007/08:95 tvingande karaktär bör framgå av lagtexten.</P>
<P class="p148 ft8">Bland andra <SPAN class="ft47">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>har föreslagit att lagens bestämmelser om aktiva åtgärder bör vara <NOBR>semi-dispositiva,</NOBR> dvs. att lagens krav i fråga om aktiva åtgärder ska kunna frångås eller anpassas till olika önskemål genom kollektivavtal. Regeringen anser emellertid att även reglerna om aktiva åtgärder bör vara tvingande. Detta gäller redan i dag enligt jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Erfarenheterna från de lagarna talar för att kravet på aktiva åtgärder samt kravet på planer måste vara tvingande för att bestämmelserna ska fungera effektivt (jfr prop. 1993/94:147 s. 41 f).</P>
<P class="p61 ft4">Särskilda bestämmelser om kollektivavtal</P>
<P class="p60 ft8">Som regeringen framhållit bör den nya lagens regler vara tvingande även i förhållande till kollektivavtal. Diskrimineringskommittén har, utöver en generell bestämmelse om att lagen är tvingande, föreslagit en särskild bestämmelse med innebörd att lagens regler om aktiva åtgärder ska iakttas av arbetsgivaren även när det finns kollektivavtal med bestämmelser i dessa frågor (se 2 kap. 15 § första stycket i kommitténs författningsförslag). Motsvarande regel finns i 14 § jämställdhetslagen (1991:433). <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>har framfört att det bör klargöras hur den generella bestämmelsen om att lagen är tvingande påverkar denna särskilda bestämmelse om kollektivavtal och aktiva åtgärder. Den av kommittén föreslagna bestämmelsen om kollektivavtal bör ses som en upplysning om att lagen är tvingande även när det gäller aktiva åtgärder. Regeringen anser att det, eftersom det också föreslås en generell bestämmelse om att lagen är tvingande, nu saknas skäl att göra ett sådant förtydligande i en särskild paragraf. För att tydliggöra att lagens bestämmelser är tvingande också i fråga om aktiva åtgärder bör däremot i den ovan föreslagna bestämmelsen om att lagen är tvingande anges att detta också gäller i förhållande till de skyldigheter som regleras i den nya lagen.</P>
<P class="p639 ft8">När det gäller kollektivavtal har diskrimineringskommittén också föreslagit att bestämmelsen i 29 § jämställdhetslagen överförs till den nya lagen (se 2 kap. 15 § andra stycket i kommitténs författningsförslag). Innebörden av denna paragraf är att om en arbetsgivare inte fullgör sina förpliktelser enligt ett kollektivavtal som träffats avseende aktiva åtgärder, ska de bestämmelser om påföljder som finns i avtalet eller i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet gälla. Bestämmelsen får närmast ses som en upplysning om vad som gäller i fråga om påföljd på det kollektivavtalsreglerade området. De påföljder som paragrafen upplyser om är desamma som de som brukar förekomma på det kollektivavtalsrättsliga området. Det kan enligt regeringens mening ifrågasättas om en sådan upplysning tillför något som inte redan är allmänt känt. Regeringen anser därför att det saknas skäl att i den nya lagen införa en särskild bestämmelse med en sådan upplysning.</P>
<P class="p583 ft3">415</P>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Hur lagens tvingande karaktär bör uttryckas</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft5">För att uttrycka lagens tvingande karaktär har kommittén föreslagit formuleringen att ”ett avtal som kränker någons rättigheter enligt lagen är ogiltigt i den delen”. Regeringen konstaterar att det i lagstiftningssammanhang är vanligt förekommande att uttrycka att en lag eller delar av en lag är tvingande på det sätt kommittén föreslagit. En sådan lydelse skulle dock kunna uppfattas som om ogiltigheten av ett avtal inträder automatiskt. Som framgår nedan av förslaget om ogiltighetsregler i den nya diskrimineringslagen kan emellertid ett avtal ogiltigförklaras först på begäran av den som diskriminerats. För att tydliggöra denna skillnad anser regeringen att lagens tvingande karaktär bör uttryckas på ett något annorlunda sätt. Av lagen bör också framgå att bestämmelserna är tvingande såväl i fråga om rättigheter som skyldigheter.</P>
<P class="p661 ft8"><SPAN class="ft47">Hovrätten för Västra Sverige </SPAN>har ansett att det bör tydliggöras att lagstiftningen tar över även i förhållande till kollektivavtal. Enligt regeringen framgår detta genom formuleringen att ”ett avtal” som kränker någons rättigheter eller skyldigheter är utan verkan i den delen. Ingen avgränsning görs ju här till någon viss form av avtal och det finns därför ingen anledning att anta att kollektivavtal inte skulle omfattas. Att lagstiftningen tar över även i förhållande till kollektivavtal tydliggörs också av den föreslagna formuleringen av ogiltighetsbestämmelserna, av vilken framgår att även ett kollektivavtal kan jämkas eller förklaras ogiltigt på begäran av den som diskriminerats.</P>
<P class="p141 ft3">Sammanfattningsvis anser regeringen att det i lagen bör anges att ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt lagen är utan verkan i den delen.</P>
<P class="p230 ft4">En uttrycklig ogiltighetsregel</P>
<P class="p582 ft5">Att diskriminerande bestämmelser i avtal ska kunna jämkas eller ogiltigförklaras följer av de <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> diskrimineringsdirektiven (likabehandlingsdirektivet, direktivet mot etnisk diskriminering, arbetslivsdirektivet och direktivet om varor och tjänster). Som framgått ovan kan i svensk rätt 36 § avtalslagen många gånger tillämpas med resultat att diskriminerande avtal jämkas eller ogiltigförklaras och i arbetslivet kan även principen om god sed på arbetsmarknaden aktualiseras. Härutöver har uttryckliga ogiltighetsregler införts i jämställdhetslagen, 1999 års lagar och lagen om förbud mot diskriminering. Enligt regeringens mening bör även den nya diskrimineringslagen innehålla bestämmelser som uttryckligen ger möjlighet att jämka och ogiltigförklara diskriminerande avtal och andra rättshandlingar.</P>
<P class="p476 ft4">Nuvarande ogiltighetsregler överförs till den nya lagen</P>
<P class="p60 ft8">Diskrimineringskommittén har gjort bedömningen att de hittillsvarande ogiltighetsreglerna i jämställdhetslagen, 1999 års lagar respektive lagen om förbud mot diskriminering – tillsammans med 36 § avtalslagen och,</P>
<P class="p71 ft3">416</P>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">för arbetslivet del, bestämmelserna om god sed i arbetslivet – uppfyller <NOBR>EG-rättens</NOBR> krav på effektiva sanktioner och att de, jämte skadeståndspåföljden, fungerar som verkningsfulla påföljder mot diskriminering. Ingen remissinstans har invänt mot detta. Regeringen anser för sin del att den nu föreslagna påföljden diskrimineringsersättning och ersättning för förlust tillsammans med bestämmelser om ogiltighet och jämkning väl uppfyller <NOBR>EG-rättens</NOBR> krav. Dessa påföljder kan tillsammans förväntas fungera effektivt mot diskriminering. De nuvarande ogiltighetsreglerna kan därför utan materiella ändringar flyttas över till den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p400 ft4">Särskilt om ordningsregler på arbetsplatsen</P>
<P class="p92 ft8">Utöver ogiltigförklaring och jämkning av avtalsbestämmelser, uppsägning av avtal och liknande rättshandlingar kan, enligt jämställdhetslagen och 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet, en diskriminerande ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen förklaras sakna verkan. Sådana interna regler har ansetts syfta på tjänstereglementen eller arbetsreglementen, ordningsregler, förhållningsorder, policies och riktlinjer som bestämts av arbetsgivaren (företaget) ensidigt och som de anställda har att följa. Eftersom ensidiga ordningsregler av detta slag inte har någon giltighet i avtalsrättslig mening, får de – i stället för att ogiltigförklaras – förklaras sakna verkan (jfr. prop. 2004/05:147, s. 112).</P>
<P class="p352 ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft8">har ifrågasatt varför inte samma möjlighet som föreslås inom arbetslivet gällande ordningsregler och liknande interna bestämmelser ska gälla även inom utbildnings- och andra samhällsområden. Regeringen kan konstatera att Diskrimineringskommitténs betänkande inte berör frågan om utvidgning av tillämpningsområdet i denna del och att det således saknas underlag för att kunna överblicka konsekvenserna av ett sådant förslag. Som en bakgrund kan nämnas att ifrågavarande regel infördes i de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna den 1 juli 2005 i samband med genomförandet i svensk lagstiftning av det reviderade likabehandlingsdirektivet, vilket kräver att ”interna bestämmelser i företag” ska få ogiltigförklaras eller jämkas. Möjligheten att förklara att ordningsregler på arbetsplatsen saknar verkan har således funnits i svensk lagstiftning under förhållandevis kort tid och det är svårt att bedöma hur effektivt detta sanktionsmedel motverkar diskriminering. Om det på sikt visar sig att sanktionen i fråga är verkningsfull kan det finnas skäl att då undersöka möjligheterna till en utvidgning av tillämpningsområdet. För närvarande bör dock endast ordningsregler på arbetsplatsen få förklaras sakna verkan.</SPAN></P>
<P class="p361 ft40">En diskriminerande ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen får förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det. Liksom är fallet i nuvarande jämställdhetslagen och 1999 års lagar är det i första hand arbetssökande eller arbetstagare som kan begära att en ordningsregel ska förklaras sakna verkan. Bestämmelserna bör dock även kunna åberopas av den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör praktik där eller står till förfogande för att utföra eller utför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">417</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft (jfr. avsnitt 8.1.1). Däremot bör inte andra personer, t.ex. den som genomgår utbildning eller den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, kunna jämställas med arbetstagare på sätt som sker i bl.a. arbetsmiljölagen (1977:1160).</P>
<P class="p863 ft4">Särskilt om diskriminerande bestämmelser i stadgarna för <NOBR>yrkes-,</NOBR> arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer</P>
<P class="p123 ft40">Som nämnts ovan kan enligt befintlig föreningsrättslig praxis ett beslut om uteslutning eller nekat medlemskap i en förening prövas av domstol. Det finns också en möjlighet att ogiltigförklara en diskriminerande bestämmelse i stadgarna för en förening med stöd av 36 § avtalslagen. Dessa möjligheter ger enligt regeringens mening ett fullgott skydd mot diskriminering när denna tar sig uttryck i en diskriminerande bestämmelse i en förenings stadgar. Diskrimineringskommittén har i denna fråga också ansett att det skydd mot diskriminering som behövs – och som <NOBR>EG-direktiven</NOBR> kräver – tillgodoses genom den hittillsvarande ordningen. Ingen remissinstans har invänt mot detta. Kommittén har även påpekat att ett skydd mot diskriminering kan uppnås genom den s.k. likhetsprincipen, vilken innebär att föreningen måste behandla alla medlemmar lika och att ingen får utsättas för godtycke. Regeringen anser mot denna bakgrund att någon uttrycklig ogiltighetsbestämmelse som avser regler för yrkesorganisationer, arbetstagarorganisationer eller arbetsgivarorganisationer inte behövs i den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p842 ft4">Reglernas utformning</P>
<P class="p92 ft8">I jämställdhetslagen och 1999 års lagar finns ogiltighetsreglerna i två olika paragrafer i respektive lag. Diskrimineringskommittén har ansett att denna ordning inte är särskilt tydlig, särskilt i fråga om relationen mellan ogiltighet av kollektivavtal respektive andra avtal. Ogiltighetsreglerna är utformade så att det i en första paragraf anges att diskriminerande avtal är ogiltiga. Därefter framgår av en andra paragraf att avtal och rättshandlingar även kan ogiltigförklaras på arbetstagarens begäran. Ogiltighetsregeln i den första paragrafen är avsedd att möjliggöra att diskriminerande bestämmelser i kollektivavtal ogiltigförklaras. Regelns utformning ger vid handen att ogiltighet inträder automatiskt, dvs. att det är fråga om ogiltighet av ”nullitetskaraktär”. Enligt förarbetena ska emellertid regeln inte uppfattas så, utan avsikten är att ogiltighet även här ska inträda först på begäran.</P>
<P class="p352 ft40">Regeringen delar kommitténs uppfattning att nuvarande utformning av ogiltighetsreglerna inte är tydlig. Enligt regeringens mening bör det av lagtexten framgå att diskriminerande bestämmelser i såväl kollektivavtal som individuella avtal kan ogiltigförklaras eller jämkas. Dessutom bör det, för att klargöra att det inte är fråga om ogiltighet som inträder automatiskt, av lagtexten framgå att ogiltigheten av avtalen inträder först på begäran av den som diskriminerats. I sammanhanget bör understyrkas att dessa ogiltighetsbestämmelser fyller en annan funktion än den bestämmelse som föreslagits ovan med innebörd att lagen är tvingande. Som lagens tvingande karaktär uttrycks klargörs att rättigheter och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">418</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">skyldigheter i lagen inte kan avtalas bort. De föreslagna ogiltighetsbestämmelserna däremot anger vilka handlingsalternativ som står till buds för den som diskrimineras genom ett avtal eller liknande, dvs. en möjlighet att begära att avtalet ska ogiltigförklaras eller jämkas.</P>
<P class="p353 ft8"><SPAN class="ft47">Botkyrka kommun </SPAN>har ifrågasatt om inte andra än den som diskriminerats också bör kunna begära ogiltighetsförklaring och jämkning. Regeringen anser dock att nuvarande ordning är tillräcklig för att säkerställa att det finns ett effektivt sanktionsmedel att tillgå för den som diskriminerats. För individuella avtal bör vidare alltjämt gälla att den diskriminerade ska vara avtalspart för att ha möjlighet att få avtalet eller en bestämmelse i avtalet ogiltigförklarad eller jämkad.</P>
<P class="p78 ft8">I likhet med jämställdhetslagen, 1999 års lagar och lagen om förbud mot diskriminering bör avtalet kunna jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt, om bestämmelsen har sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll. Även en uppsägning av ett avtal eller annan sådan rättshandling bör fortsättningsvis kunna ogiltigförklaras om den som diskriminerats begär det. Som nämnts ovan bör även interna regler på arbetsplatsen kunna förklaras sakna verkan.</P>
<P class="p120 ft4">En gemensam regel om ogiltighet och jämkning</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringskommittén har föreslagit att möjligheten till ogiltighetsförklaring av avtal etc. som avser arbetslivet regleras i en paragraf i det kapitel som avser arbetslivet i den nya lagen och att möjligheten till ogiltighetsförklaring av avtal etc. som avser övriga samhällsområden regleras i en paragraf i det kapitel som avser övriga samhällsområden i den nya lagen. Dispositionen i regeringens lagförslag avviker dock från kommitténs, bl.a. med innebörd att bestämmelserna om ogiltighet och jämkning inom arbetslivet såväl som inom övriga samhällsområden förs samman i ett och samma kapitel. Regeringens förslag innebär således att det i diskrimineringslagen införs en gemensam ogiltighetsregel för samtliga samhällsområden som omfattas av lagen. Genom att könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder läggs till som förbjuden diskrimineringsgrund i olika diskrimineringsförbud, kommer ogiltighetsbestämmelserna att omfatta även dessa former av diskriminering.</P>
<P class="p548 ft4">Anställningsskyddslagen</P>
<P class="p123 ft40">Den hänvisning som i dag finns i jämställdhetslagen och 1999 års lagar till bestämmelserna om ogiltighet i 34 och 35 §§ anställningsskyddslagen om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande bör finnas även i den nya lagen (se avsnitt 14.7.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">419</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="p420dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395420x1.jpg/" id="p420img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">14 Rättegången</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">14.1</SPAN><SPAN class="ft68">Tillämpliga regler</SPAN></P>
<P class="p667 ft8">Regeringens förslag: Mål om förbud mot diskriminering och repressalier som gäller arbetsgivare och om arbetsgivares skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P>
<P class="p634 ft3">Mål om lagens övriga diskrimineringsförbud och förbud mot repressalier samt skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier på andra samhällsområden än arbetslivet ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p158 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p111 ft5">Remissinstanserna: De flesta instämmer i att arbetsrättsliga diskrimineringsmål bör handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister, dvs. i allmänhet i Arbetsdomstolen (AD), medan övriga diskrimineringsmål handläggs i allmän domstol. Bland dessa finns <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,</SPAN></P>
<P class="p864 ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,</P>
<P class="p238 ft4">Arbetslivsinstitutet, Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Advokatsamfund, Arbetsdomstolen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Göteborgs tingsrätt.</P>
<P class="p148 ft8">Flera motsätter sig dock att de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen prövas i AD. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Jämställdhetsombudsmannen, Domstolsverket, Sveriges Domareförbund, Helsingborgs tingsrätt, Falu tingsrätt,</SPAN></P>
<P class="p538 ft4">Socialstyrelsen, Mittuniversitetet, Handikappförbundens samarbetsorgan, Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges Pensionärers Riksförbund <SPAN class="ft3">anser att alla tvister om diskriminering bör prövas i allmän domstol.</SPAN></P>
<P class="p865 ft3">420</P>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p129 ft5">Enligt likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG), direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) gäller att medlemsstaterna ska säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efter- levnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört (artikel 6, 7.1 och 9.1 i respektive direktiv). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p475 ft4">Europakonventionen</P>
<P class="p123 ft8">Grundläggande rättssäkerhetsgarantier i fråga om domstolsprövningen finns i artikel 6.1 i Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Enligt artikeln ska bl.a. var och en vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.</P>
<P class="p120 ft4">Arbetsdomstolen</P>
<P class="p74 ft3">Arbetsdomstolen (AD) är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. När AD prövar en tvist tillämpas lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).</P>
<P class="p408 ft4">Lagen om rättegången i arbetstvister</P>
<P class="p92 ft8">Mål enligt jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning handläggs i dag enligt arbetstvistlagen. Talan i mål enligt de arbetsrättsliga diskrimineringslagarna förs antingen direkt i AD som första och sista instans, eller i tingsrätt som första instans med möjlighet att överklaga till AD som sista instans.</P>
<P class="p120 ft4">AD:s sammansättning</P>
<P class="p95 ft3">När ett mål avgörs består AD normalt av en ordförande samt av sex andra ledamöter som inte är anställda vid domstolen. I den vanliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">421</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<P class="p137 ft3">sjumannasammansättningen ingår tre ledamöter som inte kan anses Prop. 2007/08:95 företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen, två ledamöter som har</P>
<P class="p162 ft8">utsetts efter förslag från den privata och offentliga arbetsgivarsidan samt två ledamöter som har utsetts efter förslag från fackliga organisationer.</P>
<P class="p148 ft8">I mål av enklare beskaffenhet kan domstolen dock bestå av endast tre ledamöter. Vid prövning utom huvudförhandling av frågor som i väsentlig grad avser annat än arbetsrätt, t.ex. processrättsliga frågor, är domstolen domför med tre lagfarna domare. Dessutom kan ordföranden ensam bl.a. besluta om förberedande åtgärder, avskriva mål eller avvisa mål när det är uppenbart att rättegångshinder föreligger.</P>
<P class="p866 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Arbetsdomstolen och allmän domstol</P>
<P class="p60 ft8"><NOBR>EG-direktiven</NOBR> innebär att den som anser sig ha blivit diskriminerad ska ha rätt att få sin sak prövad i domstol. Den rätten är i Sverige självklar. Enligt de nuvarande diskrimineringslagarna kan ett påstående om diskriminering enligt jämställdhetslagen och de andra arbetsrättliga lagarna prövas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). Att ett mål prövas enligt arbetstvistlagen betyder att en arbetstvist som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal i allmänhet handläggs i Arbetsdomstolen (AD) som första och sista instans. Andra arbetstvister upptas och avgörs av tingsrätt. AD är överrätt vid överklagande i mål som tagits upp av tingsrätt (se 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ arbetstvistlagen). Mål enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan eller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever prövas vid allmän domstol som då tillämpar rättegångsbalken. Tingsrättens avgörande kan i dessa fall överklagas till hovrätten och dess avgörande kan efter prövningstillstånd överprövas av Högsta domstolen (HD).</P>
<P class="p145 ft5">Diskrimineringskommittén har nu föreslagit att den gällande ordningen ska föras över till den nya diskrimineringslagen. Remissopinionen är splittrad. Diskussionen avser i praktiken inte om en prövning enligt arbetstvistlagen eller rättegångsbalken är att föredra. Reglerna i respektive lag är mycket lika. Det saken gäller är i stället om några mål om diskriminering överhuvudtaget ska prövas i AD. Det alternativ till nuvarande ordning som står öppet är i praktiken att låta allmän domstol pröva alla diskrimineringsmål, även de som helt eller delvis har arbetsrättslig karaktär. Några remissinstanser vill föra bort diskrimineringsmålen från AD, men en klar övervikt finns för kommitténs förslag, dvs. för att behålla nuvarande ordning.</P>
<P class="p783 ft3">422</P>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p867 ft4">Kan frågor om mänskliga rättigheter handläggas av en domstol med intresseledamöter?</P>
<P class="p868 ft5">Diskrimineringskommittén redovisar i betänkandet på ett fylligt sätt sin uppfattning om hur AD och det svenska systemet förhåller sig till t.ex. vad olika <NOBR>FN-instrument</NOBR> och Europakonventionen innehåller i fråga om garantier för domstolars oberoende och opartiskhet och när det gäller rätten till en rättvis rättegång. Kommitténs slutsats är att AD är en oavhängig (oberoende) och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen både i förhållande till regering och myndigheter och till parterna i målet.</P>
<P class="p289 ft40">Mot denna slutsats har ingen remissinstans invänt, inte heller någon av de som anser att de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen bör handläggas av allmän domstol. Dessa bygger i stället sin ståndpunkt på att det är en mänsklig rättighet att skyddas mot diskriminering och att AD – där de s.k. ämbetsledamöterna dömer tillsammans med ledamöter som utsetts på förslag av arbetsmarknadens parter – inte bör anförtros att döma i sådana mål. Enligt <SPAN class="ft50">Domstolsverket </SPAN>bör diskrimineringsmål, som i grunden handlar om mänskliga rättigheter, avgöras av HD. <SPAN class="ft50">Integrationsverket </SPAN>anser att objektivitet och opartiskhet bäst garanteras om kränkningar av mänskliga rättigheter i första hand är en fråga för allmän domstol med juristdomare utan parts- och egenintressen, i stället för arbetsmarknadens parter. <SPAN class="ft50">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) </SPAN>anser att den påstådda diskrimineringen ska stå i fokus för domstolens prövning och inte den arbetsrättsliga karaktären på målet. En prövning av påståendet om diskriminering av allmän domstol i stället för hos AD skulle enligt JämO innebära fokus på diskrimineringen och den kränkning av mänskliga rättigheter som den innebär.</P>
<P class="p869 ft5">Regeringen gör följande bedömning. Alla ledamöter av AD – även de som utsetts på förslag av organisationerna på arbetsmarknaden – avlägger domared. För samtliga ledamöter och ersättare gäller vidare, liksom för domare i allmän domstol, de allmänna jävsreglerna i 4 kap. rättegångsbalken. Av förarbetena till arbetstvistlagen framgår att arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna inte ska uppträda som representanter för någon intressegrupp utan att de ska företräda erfarenheter och synsätt från arbetsgivare och arbetstagare generellt. Meningen är att AD genom dessa ledamöter ska få den sakkunskap som behövs om förhållandena på arbetsmarknaden och de rättsuppfattningar som utbildats på detta område. Vidare anges att den blandade sammansättningen av ämbetsmannaledamöter och företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna har visat sig ändamålsenlig och att AD genom sin sammansättning har kunnat uppträda med den auktoritet som är nödvändig för att dess avgöranden ska vinna allmän efterföljd på arbetsmarknaden (jfr prop. 1977:74 s. 111 och 115). Det finns enligt regeringens mening inte fog för att anse att arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna i sin dömande verksamhet företräder de organisationer på vars förslag de utsetts av regeringen. De är med andra ord inte intresseledamöter i den meningen att de företräder särskilda intressen; det finns i synnerhet inte underlag för att påstå att de företräder intressen som står i motsättning till intresset av en opartisk och rättvis rättegång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">423</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<P class="p454 ft3">De diskrimineringsmål som hittills prövats i AD har huvudsakligen Prop. 2007/08:95 handlat om påstådd diskriminering i fråga om lön, vid anställning och i</P>
<P class="p334 ft5">fråga om arbetsgivarens underlåtenhet att undersöka och åtgärda sexuella trakasserier. I mål om anställning och underlåtenhet att ingripa mot trakasserier anser kommittén att det inte går att urskilja några gemensamma intressen hos intresseledamöterna som kan befaras stå i motsats till intressen hos endera parten i tvisten inför domstolen. Detsamma gäller mål om t.ex. uppsägningar och omplaceringar. Debatten om AD har inte heller tagit sikte på de typerna av diskrimineringsmål. Det har gjorts gällande i debatten att det i lönediskrimineringsmålen finns en risk för att intressebalansen i AD rubbas på grund av att intresseledamöterna har ett gemensamt intresse av att slå vakt om kollektivavtalen och lönesättningsnormerna på arbetsmarknaden. Enligt kritikerna skulle dessa intressen medvetet eller omedvetet kunna komma att sättas före den enskildes intresse och intresset av <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> Uppfattningen tycks vara att lönediskrimineringsmålen främst handlar om tolkning och tillämpning av kollektivavtal och att parterna i praktiken dömer över sina egna avtal eller åtminstone att utgången i ett enskilt fall kan få återverkningar för avtalssystemet i stort.</P>
<P class="p339 ft5">Diskrimineringskommittén noterar i sammanhanget att ledamöterna inte deltar i mål där deras egna organisationers avtal eller intressen berörs. Den saken följer av jävsreglerna i rättegångsbalken och av reglerna i arbetstvistlagen och instruktionen för AD som anger hur domstolen ska vara sammansatt i de enskilda målen. Kommittén konstaterar vidare att kollektivavtalsregleringen i sig spelar en marginell roll i AD:s domar om lönediskriminering på så sätt att lönediskrimineringsmålen generellt inte gäller kollektivavtal utan individuell lönesättning. Av större betydelse än själva kollektivavtalen är möjligen andra allmänt förekommande värderingar eller förhållningssätt på arbetsmarknaden som sedda för sig eller tillsammans med kollektivavtalen kan sägas spegla traditionella eller vedertagna normer. I några fall har AD i sina avgöranden hänvisat till kollektivavtalen och till förarbeten till jämställdhetslagen (1991:433). Sådana förarbetsuttalanden kan visserligen i sin tur sägas bygga på värderingar och förhållningssätt som är vanligt förekommande på den svenska arbetsmarknaden, men lagstiftaren har ställt sig bakom dessa värderingar. Kommittén anmärker att den som vill rikta kritik mot dessa förhållanden har att argumentera i frågan om lagstiftningens innehåll och inte beträffande AD:s sammansättning.</P>
<P class="p870 ft5">Diskrimineringskommitténs slutsats är att det inte finns fog för slutsatsen att intresseledamöterna inte är självständiga gentemot de organisationer som nominerat dem. Regeringen ansluter sig till vad kommittén anfört i den delen. Förekomsten av intresseledamöter är alltså inte skäl för att föra bort mål om diskriminering från domstolen.</P>
<P class="p338 ft3">Enligt regeringens mening bör frågan om var de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen ska prövas i stället avgöras i första hand utifrån intresset av en säker, snabb och enhetlig rättstillämpning.</P>
<P class="p350 ft3">424</P>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Säker och snabb rättstillämpning</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft8">Enligt Diskrimineringskommittén går handläggningen av ett mål i AD snabbare än motsvarande handläggning när ett mål prövas i både tingsrätt, hovrätt och efter – i förekommande fall – prövningstillstånd i HD. Kommittén bedömer att en ordning där alla mål fördes till allmän domstol inte skulle skapa en säkrare och snabbare rättstillämpning. Flera remissinstanser ansluter sig till den uppfattningen; ingen anför motsatt mening. <SPAN class="ft47">Arbetsgivarverket </SPAN>anför att i AD finns hög arbetsrättslig kompetens och stor erfarenhet av diskrimineringsmål. En utdragen processtid på flera år kan enligt verket innebära stora påfrestningar för såväl den enskilde som verksamheten. AD är specialdomstol för arbetstvister och slut- och prejudikatinstans på området. Det måste – som kommittén anför – anses oomstritt att AD besitter landets största kapacitet för att bedöma arbetsrättsliga tvister i allmänhet. Allt eftersom växer det dessutom fram en allt större erfarenhet av diskrimineringsmålen; kommittén redovisar som en jämförelse att AD 2001 dömde i fem diskrimineringsmål, 2002 i nio diskrimineringsmål, 2003 i åtta diskrimineringsmål, 2004 i sex diskrimineringsmål, 2005 i 16 diskrimineringsmål och 2006 i 14 diskrimineringsmål. Under 2007 har endast ett fåtal mål prövats. Motsvarande uppgifter om antalet diskrimineringsmål som avgjorts i allmän domstol finns inte tillgängliga men kommittén påpekar att det för en säker och effektiv rättstillämpning krävs erfarenhet och träning. Inte ens om de arbetsrättsliga målen flyttas till allmän domstol är det enligt vad kommittén anför troligt att målen skulle bli så många att de enskilda domarna vid tingsrätterna och hovrätterna skulle få någon nämnvärd erfarenhet av den typen av mål. Det kan antas att de flesta domare aldrig eller endast sällan kommer att pröva ett diskrimineringsmål. Det förhållandet är enligt kommittén inte ägnat att bidra till en säker rättstillämpning.</P>
<P class="p871 ft3">Regeringen kan således konstatera att intresset av snabb och säker rättstillämpning talar för att det är lämpligt att låta de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen prövas i AD.</P>
<P class="p230 ft4">Enhetlig rättstillämpning</P>
<P class="p140 ft5">En viktig del av frågan om arbetsfördelningen mellan AD respektive de allmänna domstolarna gäller intresset av en enhetlig rättstillämpning. Denna fråga har två aspekter. Den ena gäller vikten av att endast en slutinstans finns i diskrimineringsmål. Enligt bl.a. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>skulle en parallell instansordning för olika diskrimineringstvister medföra betydande problem för rättsskipningen. Att behålla AD som processinstans för vissa diskrimineringsmål kan enligt <SPAN class="ft4">Socialstyrelsens </SPAN>uppfattning innebära en viss risk för utveckling av en splittrad praxis.</P>
<P class="p283 ft8">Regeringen vill inte utesluta att det kan finnas nackdelar med att låta både AD och HD utgöra slutinstans i diskrimineringsmål av olika slag. De farhågor för splittrad praxis som några remissinstanser fört fram ska dock inte överdrivas. I stället får den möjliga nackdel den parallella</P>
<P class="p43 ft3">425</P>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">ordningen kan innebära vägas mot andra argument som talar för att den nuvarande ordningen ska bestå.</P>
<P class="p77 ft40">Den andra aspekten av enhetlig rättstillämpning gäller risken för att AD respektive de allmänna domstolarna skulle komma att utveckla olika praxis i typiska rent arbetsrättsliga frågor, som t.ex. när är någon att betrakta som arbetstagare; när anses en anställning ha ingåtts; hur ska en turordningskrets bestämmas; hur tolkas ett kollektivavtal; när föreligger preskription enligt de speciella arbetsrättsliga reglerna; vad innebär kravet på tvisteförhandling som processförutsättning etc. För att undvika denna olägenhet är det – som kommittén föreslagit – lämpligt att AD är slutinstans i mål av arbetsrättslig karaktär även när det finns större eller mindre inslag av diskriminering i parternas talan. Det kan här finnas skäl att anknyta till förhållandena innan arbetstvistlagen tillkom 1974. Då handlades arbetsrättsliga tvister i skilda rättegångsformer. I huvudsak gällde att kollektivavtalstvister prövades av AD medan andra arbetsrättsliga tvister prövades av allmän domstol, dvs. tingsrätt, hovrätt och HD. Domstolssystemet var dualistiskt i den meningen att likartade rättsfrågor kunde avgöras på prejudicerande sätt i vissa fall av AD och i andra fall av HD. Detta förhållande kritiserades och systemet ändrades bl.a. just för att det skulle bli möjligt att åtminstone i sista instans få till stånd enhetliga avgöranden från en enda prejudikatinstans.</P>
<P class="p706 ft8">Regeringens slutsats är att intresset av en enhetlig rättstillämpning närmast talar för att AD inte ska handlägga arbetsrättsliga diskrimineringsmål, men att det samtidigt inte är lämpligt att rättsfrågor av typisk arbetsrättslig karaktär prövas i allmän domstol.</P>
<P class="p303 ft4">När flera grunder åberopas</P>
<P class="p92 ft8">En annan aspekt som har betydelse för frågan om AD bör pröva de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen är den som hänger samman med att det i många mål åberopas fler grunder än enbart diskriminering. I ett mål om exempelvis uppsägning kan förekomma att arbetstagarsidan i första hand åberopar att uppsägningen skett av diskriminerande skäl och i andra hand att brott mot anställningsskyddslagen föreligger. Även i förstnämnda mål lär i allmänhet det rent arbetsrättsliga inslaget vara dominerande och i så fall är AD mest lämpad för att pröva målet. Att föra ett sådant mål till allmän domstol framstår inte som motiverat.</P>
<P class="p80 ft5">Det förefaller inte heller praktiskt möjligt, eller förenligt med rimliga krav på förutsägbarhet, att ha en ordning där vilken grund som är ”den viktigaste” får styra forumvalet. Den bedömningen lär inte vara enkel att göra och det ligger nära till hands att parterna i målet har olika uppfattning om var tyngdpunkten ligger i ett mål där diskriminering är en av flera grunder som åberopas som stöd för talan. Säkert kommer det också att inträffa att ett måls tyngdpunkt förskjuts under handläggningen vid domstolen. Det är inte ovanligt att de omständigheter som särskilt poängteras i stämningsansökan vid huvudförhandlingen kommit att kompletteras, eller till och med överskuggas, av andra. Det är bl.a. av processekonomiska skäl knappast önskvärt att regleringen utformas så att den inbjuder parterna till processuella dispositioner och ”forum shopping”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">426</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="p427dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395427x1.jpg/" id="p427img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Regeringen konstaterar att de praktiska problem som kan uppstå när en Prop. 2007/08:95 part åberopar flera grunder för talan, varav diskriminering är en, närmast</P>
<P class="p238 ft3">talar för att behålla den ordning där AD prövar de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen.</P>
<P class="p112 ft4">Sammanfattning</P>
<P class="p234 ft8">Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen även fortsättningsvis ska prövas i AD. Att andra mål om diskriminering ska prövas i allmän domstol är inte omtvistat. Regeringen föreslår därför att den nuvarande ordningen ska bestå. Det betyder att mål om tillämpningen av de förbud mot diskriminering och repressalier som gäller arbetsgivare samt om arbetsgivares skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister. Mål om tillämpningen av lagens övriga diskrimineringsförbud och förbud mot repressalier samt skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier på andra samhällsområden än arbetslivet ska handläggas vid allmän domstol enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p476 ft28"><SPAN class="ft3">14.2</SPAN><SPAN class="ft68">Talerätt</SPAN></P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft7">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Talerätt för Diskrimineringsombudsmannen</SPAN></P>
<P class="p872 ft8">Regeringens förslag: Diskrimineringsombudsmannen får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen för sådan talan får ombudsmannen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål på arbetslivets område förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p873 ft3">När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p874 ft3">Föräldraledighetslagen (1995:584) ändras på så sätt att vad som föreskrivs om Jämställdhetsombudsmannens talerätt i stället ska gälla Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p158 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att Diskrimineringsombudsmannen i mål om diskriminering på arbetslivets område ska väcka talan vid tingsrätt, med Arbetsdomstolen (AD) som överinstans. Kommittén har vidare inte föreslagit någon ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) eller att ett krav på vårdnadshavares medgivande såvitt avser barn under 18 år som inte har ingått äktenskap ska gälla.</P>
<P class="p43 ft3">427</P>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget om Diskrimineringsombudsmannens talerätt som sådan. <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>beklagar dock att kommittén inte utrett om ombudsmannen ska tillerkännas rätt att intervenera i pågående rättsprocesser till stöd för den enskildes rätt, exempelvis i förvaltningsrättsliga sammanhang, eller att föra den enskildes talan inför Europadomstolen om de mänskliga rättigheterna.</P>
<P class="p80 ft5">När det gäller förslaget om att ombudsmannen i arbetsrättsliga diskrimineringsmål ska väcka talan vid tingsrätt har <SPAN class="ft4">Arbetsdomstolen </SPAN>ingen erinran. En knapp majoritet av de som yttrat sig i den delen avstyrker dock förslaget, däribland <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft4">Rikspolisstyrelsen</SPAN>. Flera – bl.a. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>och <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>– påpekar att förslaget skulle innebära längre handläggningstider och ökade rättegångskostnader. Andra, såsom <SPAN class="ft4">HomO</SPAN>, anför att även de mål som en ombudsman väcker i AD oftast har föregåtts av förhandlingar. Ingen remissinstans har invänt mot att talan i övriga diskrimineringsmål förs i allmän domstol.</P>
<P class="p875 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p123 ft8">I skäl 19 till direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och skäl 29 till arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) framhålls att personer som har diskriminerats på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd ska tillhandahållas bör enligt vad som där uttalas föreningar eller juridiska personer ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol. I artikel 7.1 i direktivet mot etnisk diskriminering och den likalydande artikeln 9.1 i arbetslivsdirektivet föreskrivs följande. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskriminering uppges ha förekommit har upphört.</P>
<P class="p361 ft8">I artikel 7.2 respektive 9.2 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">428</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p75 ft4">Diskrimineringsombudsmännens nuvarande talerätt</P>
<P class="p92 ft8">I de nuvarande diskrimineringslagarna finns bestämmelser om rätt för en eller flera av diskrimineringsombudsmännen att föra talan för den enskilde i mål enligt respektive lag, se 46 § jämställdhetslagen (1991:433), 37 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 25 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, 24 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 18 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 22 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 20 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Om ombudsmannen finner det lämpligt får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde. Enligt samtliga ovan nämnda bestämmelser utom den i jämställdhetslagen för ombudsmannen sådan annan talan som ombud för den enskilde. Därtill har Jämställdhetsombudsmannen enligt 25 § föräldraledighetslagen en rätt att föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande i tvister enligt 16 och 17 §§ samma lag. Ombudsmannens talerätt förutsätter den enskildes medgivande. I 20 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever föreskrivs att vårdnadshavarnas medgivande krävs för barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap. I mål på arbetslivets område är talerätten subsidiär till den fackliga talerätten och begränsad till fall när ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl.</P>
<P class="p481 ft4">Den subsidiära talerätten</P>
<P class="p325 ft5">De nuvarande ombudsmännens talerätt är i fall som avses i 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister subsidiär i förhållande till den talerätt som tillkommer en facklig organisation som den enskilde är eller i vissa fall har varit medlem i. I dessa fall ska det innan ombudsmannen väcker talan vara klarlagt att den fackliga organisationen inte avser att föra den enskildes talan.</P>
<P class="p352 ft8">Talerätten är subsidiär i följande fall (jfr 4 kap. 5 §). Arbetsdomstolen (AD) ska som första domstol uppta och avgöra tvister som väcks av en arbetstagarorganisation, för det första när målet gäller en tvist om kollektivavtal eller en annan arbetstvist som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Det andra fallet är arbetstvister i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av. AD är behörig domstol även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. I dessa fall är organisationen part i målet, inte ombud för den enskilde som anser sig ha blivit diskriminerad.</P>
<P class="p587 ft3">Andra arbetstvister ska upptas och avgöras av tingsrätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">429</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Den nuvarande talerätten förs över till den nya lagen</P>
<P class="p92 ft8">De nuvarande diskrimineringsombudsmännens talerätt är en etablerad ordning i diskrimineringstvister. Att den nya myndigheten får samma talerätt är värdefullt av flera skäl. Ett första skäl är att <NOBR>EG-rätten</NOBR> förutsätter att medlemsstaterna tillförsäkrar personer som diskriminerats ett lämpligt och effektivt rättsligt skydd. Inrättandet av en myndighet på området med möjlighet att föra talan för den enskildes räkning är för Sveriges del ett led i att uppfylla denna skyldighet. Vidare kommer Diskrimineringsombudsmannen att förfoga över specialistkunskap rörande rättsläget på området och olika diskrimineringsgrunder. Det sakkunniga bistånd ombudsmannen kan ge den enskilde i tvister kommer att underlätta för denne att tillvarata sina lagstadgade rättigheter. Möjligheten att föra talan i principiellt viktiga mål i domstol kommer också att ha betydelse för myndighetens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag att på olika sätt motverka diskriminering i samhället. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ombudsmannen tillerkänns en talerätt motsvarande den som gäller för de nuvarande diskrimineringsombudsmännen.</P>
<P class="p361 ft8">Talerätten förutsätter liksom tidigare medgivande från den enskilde. När den enskilde är under 18 år bör i stället krävas vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Undantag härifrån måste dock göras för sådana fall då den underårige har ingått äktenskap, eftersom vårdnaden därigenom enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har upphört.</P>
<P class="p353 ft8">Liksom enligt nuvarande reglering bör ombudsmannen också kunna föra annan talan än en talan enligt diskrimineringslagen för den enskilde i samma rättegång, förutsatt att myndigheten bedömer det lämpligt och den enskilde medger det. Det kan t.ex. röra sig om en talan grundad på lagen (1982:80) om anställningsskydd eller ett yrkande om lön eller semesterersättning på en annan grund än vad som i övrigt åberopas i ett arbetsrättsligt diskrimineringsmål. Det kan också tänkas att ombudsmannen i ett diskrimineringsmål för talan för ett barns eller en elevs räkning rörande s.k. kränkande behandling enligt skollagen (1985:1100), efter överenskommelse med Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter i denna del, se avsnitt 15.2) om vilken myndighet som lämpligen bör föra sådan talan utifrån barnets eller elevens bästa (se även kommentaren till 14 a kap. 16 § skollagen, avsnitt 19.6). I likhet med kommittén anser regeringen att orden ”som ombud”, vilka förekommer i de flesta nuvarande diskrimineringslagar, bör utmönstras ur den nya lagen. Syftet med ändringen är att markera att ombudsmannen intar ställning som part, med bl.a. åtföljande ansvar för rättegångskostnader, och inte som ombud i rättegångsbalkens mening.</P>
<P class="p721 ft4"><SPAN class="ft3">Regeringen saknar beredningsunderlag för att i detta sammanhang överväga en sådan utvidgning av talerätten som </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft3">och </SPAN>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) <SPAN class="ft3">har tagit upp i sina remissvar, dvs. att Diskrimineringsombudsmannen ska tillerkännas bl.a. en rätt att föra den enskildes talan inför Europadomstolen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">430</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Talan i mål på arbetslivets område väcks i Arbetsdomstolen</P>
<P class="p92 ft8">Diskrimineringskommittén har föreslagit att Diskrimineringsombudsmannen i mål om diskriminering ska väcka talan vid tingsrätt som första instans. Flera remissinstanser har pekat på att förslaget skulle innebära längre handläggningstider och ökade rättegångskostnader. Andra har anfört att de mål som en ombudsman väcker i Arbetsdomstolen (AD) oftast har föregåtts av förhandlingar på liknande sätt som när en facklig organisation väcker talan.</P>
<P class="p78 ft8">Det avgörande skälet för kommitténs bedömning får uppfattas vara att tvistefrågorna skulle bli bättre belysta om målen prövas i flera instanser i stället för i endast AD som första och sista instans. Regeringen kan för sin del instämma i att det i princip vore en fördel. Att tvisten prövas i två instanser ger typiskt sett möjligheter till en mer allsidig bedömning av frågorna. Men samtidigt innebär en sådan ordning att handläggningstiderna förlängs. Som flera remissinstanser påpekat ökar också rättegångskostnaderna om ett mål prövas i flera instanser.</P>
<P class="p80 ft5">En facklig organisation väcker normalt talan direkt i AD. För arbetstagarorganisationernas del brukar framhållas att det är tillräckligt, och lämpligt, med prövning i endast en domstolsinstans eftersom ärendet innan det tagits upp i domstolen varit föremål för förhandling mellan parterna. Mindre frågor och frågor där den ena parten under förhandlingens gång inser svårigheter med att vinna framgång sållas bort i stor utsträckning och behöver därmed inte belasta AD. Genom förhandlingarna uppmuntras förlikningslösningar. Även i de fall där förlikning inte nås innebär förhandlingarna att tvistefrågorna är bättre beredda än de skulle ha varit utan förhandlingar. Parterna är bättre förberedda och har större utsikter att efter en omgång vid förhandlingsbordet se styrkor och svagheter i den egna och motpartens position. De kan därför koncentrera talan i AD på det väsentliga och lämna ovidkommande eller perifera aspekter därhän. På så sätt underlättas handläggningen i AD. Ordningen innebär, som kommittén påpekar, att det i praktiken tillämpas en treinstansordning i de arbetsrättsliga målen: lokal förhandling, central förhandling och till sist AD.</P>
<P class="p469 ft8">När det gäller diskrimineringsombudsmännen finns ingen föreskrift om att förhandling ska ha skett innan talan väcks. Men ombudsmännen genomför ändå regelmässigt överläggningar med den som påstås ha diskriminerat. Dessutom lär det vara vanligt att fackliga förhandlingar, lokalt eller både lokalt och centralt, har skett i skedet innan en tvistefråga blir ett ärende för ombudsmännen. På så vis är det inte givet att det i praktiken är särskilt stor skillnad på hur en talan som förs av en ombudsman respektive en facklig organisation har förberetts innan stämningsansökan ges in till domstolen. Regeringen ser ingen anledning till att de fackliga organisationerna ska väcka talan vid tingsrätt. Likheten mellan en facklig talan och en talan som väcks av Diskrimineringsombudsmannen talar för att inte heller ombudsmannen ska inleda rättegången vid tingsrätt.</P>
<P class="p352 ft45">Till detta kommer att ombudsmannen är en myndighet och som sådan underkastad ett ansvar för en objektiv och grundlig hantering av inkomna ärenden. Risken att ett av ombudsmannen anhängiggjort mål innehåller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">431</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">ovidkommande eller perifera yrkanden eller onödig bevisning får sägas allmänt sett vara liten. Såtillvida är det knappast nödvändigt att tvister som ombudsmannen för förbereds i en underinstans. Den processekonomiska vinst som skulle kunna vara förknippad med att talan i tingsrätten rensas från ovidkommande faktorer går förlorad om talan prövas i två instanser. En sådan ordning innebär också en tidsutdräkt som drabbar båda parterna.</P>
<P class="p357 ft3">Vid en samlad bedömning anser regeringen att övervägande skäl talar för att ombudsmannen – liksom de fackliga organisationerna – i arbetstvister ska föra talan i AD som första och sista instans.</P>
<P class="p80 ft3">I tvister på andra samhällsområden än arbetslivet bör ombudsmannens talan däremot väckas i allmän domstol, i likhet med vad som hittills gällt. Tingsrättens avgörande kan på vanligt sätt överklagas till hovrätten och Högsta domstolen.</P>
<P class="p96 ft4">Talerätten i arbetstvister är subsidiär till arbetstagarorganisationers</P>
<P class="p92 ft8">Att arbetstagarorganisationernas talerätt är primär enligt nuvarande lagstiftning bygger på den särställning dessa organisationer sedan många år intagit på arbetslivets område. Organisationerna besitter kunskap inte bara om arbetsrättslig lagstiftning utan även om relevanta kollektivavtal och branschförhållanden. Enligt regeringens mening bör de fackliga organisationernas primära talerätt bestå i den nya lagen. Skulle den enskilde i ett visst fall föredra att låta sig företrädas av Diskrimineringsombudsmannen kan det i realiteten dock bli svårt för den fackliga organisationen att föra talan för den enskildes räkning.</P>
<P class="p120 ft4">Ombudsmannen bedömer själv i vilka fall talan ska väckas</P>
<P class="p92 ft47"><SPAN class="ft8">Som </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft8">påpekat har i kommitténs förslag Diskrimineringsombudsmannens talerätt inte inskränkts till att gälla endast när ombudsmannen finner att ”en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl för det”. Detta skiljer sig från vad som gäller enligt vissa av de nuvarande diskrimineringslagarna. Regeringen ansluter sig till kommitténs synsätt. Det kan vara värdefullt att ombudsmannen har ett visst handlingsutrymme för att själv bedöma i vilka fall det är lämpligt att väcka talan. Därmed behöver myndigheten inte föra den enskildes talan enbart på grund av att den enskilde själv är angelägen om att processa. En begränsning av talerätten i nu aktuellt hänseende framstår dock som onödig att uttrycka i lagtexten. Som framgår i avsnitt 12.2.2 har regeringen bedömt att ombudsmannens beslut i frågor om talans väckande inte bör få överklagas.</SPAN></P>
<P class="p131 ft4">Föräldraledighetslagen</P>
<P class="p76 ft8">Som en konsekvens av den nya ombudsmannaorganisationen (se avsnitt</P>
<P class="p72 ft3"><SPAN class="ft7">12.1</SPAN><SPAN class="ft104">och 12.2) bör Jämställdhetsombudsmannens rätt enligt 25 § föräldraledighetslagen (1995:584) att föra talan för en enskild</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">432</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="p433dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395433x1.jpg/" id="p433img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">arbetstagare eller arbetssökande i tvist enligt 16 eller 17 §§ samma lag Prop. 2007/08:95 ändras till att i stället gälla Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p131 ft3"><SPAN class="ft7">14.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Talerätt för intresseorganisationer</SPAN></P>
<P class="p876 ft5">Regeringens förslag: En ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som har rätt att föra talan för den enskilde enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får som part föra talan för en enskild som medger det. När föreningen för sådan talan får föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p877 ft3">För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet.</P>
<P class="p878 ft8">När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt lagen om rättegången i arbetstvister, får föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p482 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">med regeringens. Kommittén har dock inte föreslagit att ett krav på</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft7">vårdnadshavares medgivande såvitt avser barn under 18 år som inte har</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td212"><P class="p3 ft8">ingått äktenskap ska gälla.</P></TD>
<TD class="tr4 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p3 ft4">Handikappombudsmannen,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><P class="p174 ft4">Handikappförbundens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td68"><P class="p482 ft4">samarbetsorgan,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft4">Förbundet rörelsehindrade, Synskadades Riksförbund, Astma- och</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">Allergiförbundet, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL),</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">Full Personality Expression – Sweden, Centrum mot rasism,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td157"><P class="p3 ft4">Samarbetsorganet</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p187 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr4 td227"><P class="p35 ft4">etniska</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p35 ft4">organisationer</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p11 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p482 ft4">Sverige,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p3 ft4">Specialskolemyndigheten,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td53"><P class="p482 ft4">Elevkårernas Centralorganisation, Sveriges</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">Advokatsamfund, Sveriges Förenade Gaystudenter, TheMa <SPAN class="ft5">och </SPAN>Rädda</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">barnen </SPAN>är positiva till förslaget. <SPAN class="ft4">DO </SPAN>anser att den av kommittén</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft7">föreslagna talerätten vore ett värdefullt komplement till ombudsmannens</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft5">talerätt. </SPAN>RFSL, Full Personality Expression – Sweden <SPAN class="ft5">och </SPAN>Centrum mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">rasism </SPAN>anser att förslaget ger större möjligheter att tillvarata den</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">enskildes intressen, bl.a. framhålls att fler aktörer kommer att ta sig an</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td157"><P class="p3 ft5">diskrimineringsmål.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p3 ft4">Domstolsverket</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td228"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft5">och </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">har ingen erinran mot förslaget, men efterlyser en mer begränsad</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">respektive mer klargörande definition av vilka organisationer som</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td157"><P class="p3 ft8">kommer att omfattas.</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td127"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft4">Arbetsdomstolen, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p3 ft4">Sveriges Akademikers</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td53"><P class="p482 ft4">Centralorganisation, Arbetsgivaralliansen,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td229"><P class="p3 ft4">Kooperationens förhandlingsorganisation, Kommunala</P></TD>
<TD class="tr3 td127"><P class="p482 ft4">Företagens</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft4">Samorganisation, Malmö kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Kiruna kommun <SPAN class="ft3">anser inte att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">kommittén anfört tillräckliga skäl för talerätt och avstyrker därför</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft5">förslaget. </SPAN>Rikspolisstyrelsen <SPAN class="ft5">och </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft5">avstyrker förslaget</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p482 ft8">med hänvisning till att de anser att rådande ordning – med talerätt för</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">433</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">enskilda, arbetstagarorganisationer och diskrimineringsombudsmän – är</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">fullt tillräcklig för att den enskildes intressen ska vara tillgodosedda.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td183"><P class="p3 ft4">Göteborgs kommun, Malmö kommun, Kiruna kommun och Stockholms</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft40"><SPAN class="ft50">kommun, stadsledningskontoret </SPAN>anser att en talerätt för intresseorganisationer kan komma i konflikt med det etablerade systemet inom arbetslivet. <SPAN class="ft50">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>ställer sig tveksam till förslaget, bl.a. med hänvisning till att relevanta <NOBR>EG-direktiv</NOBR> inte kan anses kräva en sådan reglering. Ett flertal av de remissinstanser som avstyrker förslaget anser att den av kommittén föreslagna bestämmelsen i praktiken kommer att bli svår att tillämpa.</P>
<P class="p446 ft3"><SPAN class="ft4">RFSL </SPAN>vill ge intresseorganisationerna talerätt även vad gäller vitesföreläggande mot den som har en skyldighet att vidta aktiva åtgärder.</P>
<P class="p56 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p59 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p60 ft8">I skäl 19 till direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och skäl 29 till arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) framhålls att personer som har diskriminerats på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd ska tillhandahållas bör enligt vad som där uttalas föreningar eller juridiska personer ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol. I artikel 7.1 i direktivet mot etnisk diskriminering och den likalydande artikeln 9.1 i arbetslivsdirektivet föreskrivs följande. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskriminering uppges ha förekommit har upphört.</P>
<P class="p283 ft8">I artikel 7.2 respektive 9.2 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</P>
<P class="p879 ft3">Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p880 ft3">434</P>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Organisationers nuvarande talerätt för enskildas räkning</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft40">Den svenska processrätten medger som huvudregel inte att organisationer intar partställning vid sidan av den egentliga parten i en process. Undantag finns i fråga om arbetstvister där arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister har talerätt. Undantag finns även i lagen (2002:599) om grupprättegång. Med grupptalan avses en talan som en kärande för, som företrädare för flera personer med rättsverkningar för dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas som bl.a. en organisationstalan. En sådan talan får enligt 3 § nämnda lag väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller löntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter. Av 32 kap. 13 § miljöbalken följer att grupptalan också är möjlig i mål om skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk. En organisationstalan får enligt 14 § väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller av en sammanslutning av yrkesverksamma inom <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>jordbruks-,</NOBR> ren- och skogsbruksnäringen.</P>
<P class="p406 ft3">Organisationer kan inte uppträda som ombud i rättegångar; endast fysiska personer kan vara rättegångsombud. Rättegångsbalken innehåller dock inga särskilda kompetenskrav för ombud, exempelvis att vederbörande ska vara advokat eller jurist av annat slag. Det innebär att en företrädare för en organisation kan uppträda som ombud för en enskild part, t.ex. en medlem i organisationen.</P>
<P class="p236 ft4">Tidigare överväganden om organisationers talerätt i diskrimineringsmål</P>
<P class="p234 ft8">Vid remissbehandlingen av Diskrimineringsutredningens 2001 betänkande <SPAN class="ft47">Ett utvidgat skydd mot diskriminering </SPAN>(SOU 2002:43) föreslogs från flera håll att intresseorganisationer skulle tillerkännas en talerätt i diskrimineringsmål, men regeringen valde att inte föreslå någon sådan. Som skäl anfördes bl.a. att <NOBR>EG-direktiven</NOBR> inte kan uppfattas som att det obetingat fordras en egen talerätt för organisationer, utan att det räcker med den möjlighet organisationerna redan har att engagera sig i förfarandet för att stödja en medlem (prop. 2002/03:65 s. 167).</P>
<P class="p240 ft8"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> överlämnade i juni 2007 ett s.k. motiverat yttrande enligt artikel 226 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen angående genomförandet i nationell rätt av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering). Kommissionen anförde i yttrandet att artikel 7.2 och skäl 19 i direktivet kräver att genomförandebestämmelser i nationell lagstiftning måste ge föreningar och icke statliga organisationer talerätt på den diskriminerades vägnar (p. 30). I sitt svar den 27 augusti 2007 på yttrandet vidhöll dock regeringen den uppfattning som redovisats i prop. 2002/03:65.</P>
<P class="p881 ft3">435</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Behovet av en talerätt</P>
<P class="p74 ft5">Som framgått ovan kan <NOBR>EG-direktiven</NOBR> enligt regeringens bedömning inte anses kräva att intresseorganisationer vid sidan av Diskrimineringsombudsmannen tillerkänns talerätt för den enskildes räkning på diskrimineringsområdet. Som kommittén har konstaterat förekommer dock en sådan talerätt i flera andra europeiska länders rättssystem.</P>
<P class="p302 ft8">I mångt och mycket kan samma skäl som talar för ombudsmannens talerätt anföras även till stöd för en talerätt för intresseorganisationer. Hos dessa finns i många fall en bred kompetens och ett stort engagemang i olika sakfrågor. Sakkunnigt och ekonomiskt bistånd från en sådan organisation kan vara avgörande för om en enskild som blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier lyckas ta till vara sina rättigheter. För många människor kan besväret och den ekonomiska risken med att föra sin talan själv, även om det sker med anlitande av ombud, göra en domstolsprocess alltför avskräckande att ge sig in på. Att den enskilde ges goda möjligheter att driva en process i de fall det är motiverat är till fördel inte bara för den enskilde själv utan även för samhället i stort, eftersom sådana processer bidrar till att ge diskrimineringslagstiftningen genomslag. Att en stor intresseorganisation uppträder som part i ett diskrimineringsmål kan också medföra en helt annan massmedial uppmärksamhet än om den enskilde ensam för sin talan. En sådan uppmärksamhet kan även den bidra till ett ökat genomslag för lagstiftningen.</P>
<P class="p361 ft40">Det kan invändas att de intressen en talerätt skulle tjäna redan är tillgodosedda genom att den enskilde kan vända sig till ombudsmannen. Myndigheten har kunskap om den relevanta lagstiftningen och om de olika diskrimineringsgrunderna. <SPAN class="ft50">Handikappförbundens samarbetsorgan </SPAN>och <SPAN class="ft50">TheMa </SPAN>har i sina remissvar hävdat att det i många fall dock kan vara lättare för den enskilde att vända sig till en intresseorganisation än till en myndighet. Regeringen kan inte utesluta att det för vissa människor kan kännas främmande att vända sig till en myndighet jämfört med en intresseorganisation, varför en talerätt för den senare om inte annat kan tjäna som komplement till ombudsmannens talerätt.</P>
<P class="p516 ft40">Som framgått ovan har emellertid många remissinstanser motsatt sig en talerätt för intresseorganisationer. <SPAN class="ft50">Arbetsdomstolen (AD) </SPAN>har framhållit att sådana organisationer redan i dag har möjlighet att företräda en enskild genom att tillhandahålla ombud och biträda den enskilde genom att stå för rättegångskostnaderna. Enligt domstolens mening kan möjligheten att påkalla massmedial uppmärksamhet inte ensam utgöra ett bärkraftigt skäl för den föreslagna talerätten. <SPAN class="ft50">Sveriges Akademikers Centralorganisation </SPAN>är av samma åsikt och anför att även om sådan uppmärksamhet kan ge diskrimineringslagstiftningen genomslag tjänar den långt ifrån alltid den enskildes intressen. <SPAN class="ft50">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN>tror att fler processer möjligen kan leda till en välbehövlig debatt och sätta fokus på frågorna men att det sannolikt inte leder till att fler får rätt. LO framhåller att när en arbetstagarorganisation eller diskrimineringsombudsman företräder den enskilde löses många tvister</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">436</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">innan de hamnar i domstol, nämligen efter förhandling med motparten. Att utöka talerätten på sätt som föreslagits tycks enligt LO:s mening däremot ha motsatt syfte, nämligen att fler tvister ska drivas till domstol. Flera remissinstanser har slutligen hävdat att en talerätt för intresseorganisationer kan komma i konflikt med det etablerade systemet inom arbetslivet.</P>
<P class="p90 ft5">Regeringen vill i denna del åter framhålla att en talerätt för intresseorganisationer kan fungera som komplement till den nu rådande ordningen, vilket medför att risken för konflikt med etablerade system får anses liten. Genom att endast låta talerätten tillkomma sådana organisationer som kan förväntas använda den på ett ändamålsenligt vis bör vidare risken för att talerätten får en processdrivande funktion kunna minskas.</P>
<P class="p352 ft40">Sammanfattningsvis kan konstateras att goda argument kan anföras såväl för som emot en talerätt för intresseorganisationer. Vid en samlad bedömning finner regeringen att fördelarna med en sådan talerätt trots allt överväger de nackdelar den skulle kunna medföra. En talerätt för intresseorganisationer föreslås därför i den nya lagen. Talerätten bör dock på lämpligt sätt avgränsas till sådana organisationer som kan förväntas använda den på ett ändamålsenligt vis. En ytterligare förutsättning ska vara att den enskilde lämnat sitt medgivande. När den enskilde är under 18 år bör i stället krävas vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Undantag härifrån måste dock göras för sådana fall då den underårige har ingått äktenskap, eftersom vårdnaden därigenom enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har upphört. I likhet med Diskrimineringsombudsmannen bör en intresseorganisation i samma rättegång också kunna föra annan talan för den enskilde i de fall då han eller hon medger det (i denna del hänvisas till avsnitt 14.2.1).</P>
<P class="p882 ft3">För att få större praktisk betydelse bör talerätten inte begränsas till att endast avse organisationernas egna medlemmar.</P>
<P class="p80 ft5">Regeringen finner inte skäl att på sätt som <SPAN class="ft4">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande </SPAN>föreslagit utvidga talerätten för intresseorganisationer till att även avse talan om vitesförelägganden.</P>
<P class="p80 ft5">När det gäller mål på arbetslivets område har regeringen som framgått i avsnitt 14.2.1 bedömt att ombudsmannen ska väcka talan i AD, i likhet med vad som gäller för arbetstagarorganisationerna. De skäl som ligger till grund för den bedömningen gör sig inte gällande på samma sätt vad gäller nu aktuella intresseorganisationer. De bör i stället även i arbetslivsmålen väcka talan vid tingsrätten precis som den enskilde själv är hänvisad till att göra. Att AD är överinstans i dessa mål framgår av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I mål på övriga samhällsområden förs talan i allmän domstol på samma sätt som gäller för ombudsmannen.</P>
<P class="p120 ft4">Allmänt om förutsättningarna för talerätt</P>
<P class="p92 ft8">Som ovan framgått är det viktigt att på lämpligt sätt avgränsa den grupp av intresseorganisationer som ska kunna tillerkännas en rätt att för den enskildes räkning föra talan i mål enligt diskrimineringslagen. Kommittén har föreslagit att förutsättningarna för talerätten utformas i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">437</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">enlighet med vad som gäller enligt lagen (2002:599) om grupprättegång. Enligt dess 5 § får grupptalan väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller löntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren erbjuder till konsumenter. Av 8 § 5 framgår att käranden – dvs. t.ex. en förening – med hänsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och förhållandena i övrigt ska vara lämpad att företräda gruppmedlemmarna i målet.</P>
<P class="p614 ft8">Även regeringen finner att lagen om grupprättegång kan tjäna som modell för hur talerätten för intresseorganisationer i diskrimineringsmål ska utformas. Det innebär till en början att endast ideella föreningar omfattas. Vidare bör speciella processförutsättningar råda som tar sikte på föreningens sakkunskap – att bedömas mot bakgrund av dess verksamhet – intresse i saken, ekonomi, m.m. Rent allmänt kan sägas att talerätten ska tillkomma sådana föreningar som har reella möjligheter att bistå den enskilde i samma mån som ombudsmannen eller en arbetstagarorganisation kunde ha gjort. Kravet kan uttryckas så att föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt är lämpad att företräda den enskilde i målet. Det överlämnas således åt rättstillämparen att i varje enskilt fall avgöra om förutsättningarna för talerätt är uppfyllda. Prövningen ska göras i samband med att talan väcks på samma sätt som när det gäller andra processförutsättningar.</P>
<P class="p360 ft50">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft40">och </SPAN>Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige <SPAN class="ft40">har efterlyst ett förtydligande av om de lokala antidiskrimineringsverksamheterna omfattas av talerätten. Någon särskild reglering bör dock inte införas för dem eller någon annan typ av organisation. I stället får för varje organisation som gör anspråk på talerätt göras en bedömning i det enskilda fallet om villkoren i lagtexten är uppfyllda, dvs. beträffande status som ideell förening, verksamhet och intresse i saken, ekonomiska förutsättningar samt lämplighet i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">En närmare genomgång av de olika rekvisiten för talerätt följer nedan.</P>
<P class="p303 ft4">Verksamhet och intresse i saken</P>
<P class="p74 ft3">Sannolikt faller det sig naturligt att den förening som vill föra talan i ett visst mål motiveras av att målet berör just det område inom vilket föreningen är verksam och som den besitter särskilda kunskaper om. Eftersom även andra intressen dock kan tänkas locka föreningar att föra talan i vissa mål, exempelvis uppmärksammade mål, är det viktigt att avgränsa talerätten till de föreningar som verkligen kan förväntas ge sakkunnigt bistånd till den enskilde.</P>
<P class="p122 ft4">Ekonomiska förutsättningar</P>
<P class="p123 ft8">Det som sannolikt blir den främsta stötestenen för många föreningar när det gäller talerätten är kravet på ekonomiska förutsättningar. <SPAN class="ft47">Handikappförbundens samarbetsorgan </SPAN>har motsatt sig detta krav med motiveringen att intresset av att en part har ekonomisk stabilitet inte är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">438</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">specifikt för diskrimineringsmål utan gör sig gällande i alla mål. Det är förvisso sant, men enligt regeringens uppfattning måste beaktas att föreningarna tillerkänns talerätt som komplement till Diskrimineringsombudsmannens och arbetstagarorganisationernas talerätt. För att föreningarnas talerätt överhuvudtaget ska vara motiverad, trots att den som ovan redovisas strider mot huvudregeln i svensk processrätt, krävs att den verkligen tillför något till det rådande rättsläget. Föreningarna kan därför inte bedömas enligt samma måttstock som vilka parter som helst. Genom kravet på ekonomiska förutsättningar vill regeringen förvissa sig om att föreningar inte ger sig in i kanske långdragna och kostsamma domstolsprocesser utan att ha de ekonomiska förutsättningarna härför. Detta gagnar såväl den enskilde för vars räkning föreningen för talan som motparten, vilken annars löper större risk att vid framgång i målet inte få sina rättegångskostnader ersatta. Kravet syftar till att stävja missbruk av talerätten (jfr prop. 2001/02:107 s. 148).</P>
<P class="p706 ft40">Vilka ekonomiska förutsättningar som bör krävas för talerätt kan givetvis inte anges en gång för alla utan kommer att vara beroende av vilket mål det rör sig om. Generellt kan dock sägas att domstolen vid sin talerättsprövning bör fästa avseende vid storleken av de rättegångskostnader som kan förväntas uppstå i det aktuella målet. Kravet på ekonomiska förutsättningar syftar till att föreningen inte bara ska kunna ersätta motpartens rättegångskostnader om denne vinner målet utan även att föreningen under processens gång inte av ekonomiska skäl ska avstå från att inhämta bevisning och annan utredning som behövs för att den enskildes intressen på bästa sätt ska kunna tillgodoses.</P>
<P class="p516 ft8">Slutligen kan nämnas att ett flertal remissinstanser efterfrågat ökade resurser för ideella föreningar som vill föra talan i diskrimineringsmål, bl.a. föreslås att en fond upprättas ur vilken medel kan sökas för att finansiera processer. Regeringen saknar inom ramen för detta lagstiftningsärende underlag för att ta ställning till denna fråga.</P>
<P class="p86 ft4">Förhållandena i övrigt</P>
<P class="p325 ft5">Redan genom de tidigare rekvisiten för talerätt får det anses att domstolen i de flesta fall kan bedöma om en förening är lämpad för att få föra talan i målet. I vissa fall kan dock även andra förhållanden få betydelse för lämplighetsbedömningen. Framför allt gäller det fall när det kan ifrågasättas om inte föreningens intressen kan tänkas i någon mån strida mot den enskildes. En helhetsbedömning måste helt enkelt göras av om föreningen kan förväntas tillvarata den enskildes intressen i målet på bästa sätt.</P>
<P class="p131 ft4">Föreningarnas talerätt är subsidiär till arbetstagarorganisationernas</P>
<P class="p92 ft40">Av samma skäl som beträffande Diskrimineringsombudsmannen (se avsnitt 14.2.1) anser regeringen att arbetstagarorganisationernas talerätt bör vara primär även i förhållande till de ideella föreningarnas. Vissa remissinstanser har väckt frågan om föreningarnas talerätt bör göras subsidiär till ombudsmannens. Enligt regeringens mening kan det i och för sig finnas goda skäl för en sådan ordning. Ombudsmannen har både</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">439</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">specialistkunskap och ett uppdrag på området, varför myndigheten i de flesta fall får anses vara klart mer lämpad att föra talan för den enskilde, åtminstone vad gäller principiellt viktiga mål. Emellertid har den enskilde alltid möjlighet att välja bort ombudsmannen inför en process genom att i stället föra sin talan själv eller ge fullmakt åt en advokat eller annat ombud, varför ombudsmannens möjlighet att föra talan i prejudicerande mål ändå kan gå förlorad. Det är mot denna bakgrund svårt att just i detta avseende motivera varför den enskilde inte lika gärna skulle få vända sig till en ideell förening, även om föreningen kommer att uppträda som part. För att göra någons talerätt primär i relation till andras bör enligt regeringens mening krävas starkare skäl än så. De särskilda intressen som motiverar arbetstagarorganisationernas primära talerätt kan inte anses föreligga i samma utsträckning när det gäller ombudsmannen. De ideella föreningarnas talerätt bör därför inte göras subsidiär till ombudsmannens.</P>
<P class="p548 ft4">Konkurrens mellan flera taleberättigade</P>
<P class="p129 ft5">Mot bakgrund av de krav som inte minst i ekonomiskt hänseende ställs på en förening för att den ska kunna tillerkännas talerätt inställer sig naturligen frågan om flera föreningar skulle kunna företräda en enskild i ett och samma mål eller en förening vid sidan av Diskrimineringsombudsmannen eller en arbetstagarorganisation. Av remissinstanserna har <SPAN class="ft4">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande </SPAN>och <SPAN class="ft4">Full Personality Expression – Sweden </SPAN>anfört att den nya lagen bör ge en sådan möjlighet om målet kräver det.</P>
<P class="p360 ft8">Bland de krav diskrimineringslagen kommer att uppställa för talerätt kan kravet på ekonomiska förutsättningar tänkas bli svårt för många föreningar att uppfylla. Risken för att domstolsprocessen drar ut på tiden och rättegångskostnaderna därmed blir allt högre kan också rent allmänt antas vara avskräckande för en del föreningar. Om de då hade en möjlighet att sprida den ekonomiska risken på flera parter med liknande intressen – t.ex. flera handikapporganisationer – skulle talerätten för deras del och därmed också den enskildes del sannolikt få större praktisk betydelse. Det kan inte heller uteslutas att en arbetstagarorganisation i exempelvis ett mål om diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder skulle vara betjänt av bistånd från en handikapporganisation med andra kunskaper om funktionshindret än vad arbetstagarorganisationen själv förfogar över.</P>
<P class="p352 ft40">Nackdelarna med att flera parter ska uppträda för den enskildes räkning i samma mål är dock stora. En tänkbar situation är exempelvis att föreningarna under målets gång inte kommer överens om vilka rättegångshandlingar som ska företas. Just detta problem kan dock sannolikt ofta lösas genom att den enskilde får avgöra frågan. I annat fall tillhandahåller 14 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken en ordning för dessa fall, nämligen att en medparts rättegångshandling gäller till förmån för de övriga även om den strider mot deras handlingar. Ett större problem är vad som ska gälla för det fall några av föreningarna väljer att dra sig ur processen under målets gång. Domstolen hade vid talans väckande godtagit föreningarnas samlade ekonomiska förutsättningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">440</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="p441dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395441x1.jpg/" id="p441img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">och tillerkänt dem talerätt. Sedan målet pågått ett tag står den enskilde Prop. 2007/08:95 kvar med en eller ett par mindre föreningar vars ekonomiska förutsättningar är väsentligen sämre än de gemensamma förutsättningar</P>
<P class="p238 ft5">som låg till grund för rättens beslut att utfärda stämning. Att i det läget avvisa talan är en teoretisk möjlighet, som dock med hänsyn till den enskildes intressen framstår som mindre lämplig. Att låta processen fortgå trots att de kvarstående föreningarnas ekonomiska förutsättningar varken vid tidpunkten för talans väckande eller i något senare skede varit tillräckliga för talerätt skulle å andra sidan strida mot den aktuella bestämmelsens syfte. Visserligen följer det av 18 kap. 9 § rättegångsbalken att även de föreningar som dragit sig ur fortsätter att svara solidariskt för rättegångskostnaderna, men kravet på ekonomiska förutsättningar ska även borga för att det finns ekonomisk möjlighet att tillgodose den enskilde partens olika behov under den fortsatta processen, t.ex. vid föreningarnas bedömning av vilken bevisning och annan utredning som ska inhämtas.</P>
<P class="p240 ft8">Något som slutligen förtjänar att framhållas i detta sammanhang är att tanken med föreningarnas talerätt inte är att en mängd mindre föreningar med gemensamma krafter ska börja driva processer i domstol. Talerätten är i stället tänkt för sådana föreningar som med hänsyn till storlek, sakkunskap och ekonomi har reella möjligheter att bistå den enskilde i samma mån som ombudsmannen eller en arbetstagarorganisation kunde ha gjort. Dessa föreningar kan inte antas ha något nämnvärt behov av att dela talerätten med andra i samma mål.</P>
<P class="p145 ft8">Mot bakgrund av det ovan anförda finner regeringen vid en samlad bedömning att den enskilde inte bör få företrädas av mer än en förening i samma mål. Inte heller bör en förening kunna uppträda som part vid sidan av ombudsmannen eller en arbetstagarorganisation.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft3">14.3</SPAN><SPAN class="ft68">Bevisfrågor</SPAN></P>
<P class="p633 ft5">Regeringens förslag: Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p883 ft3">Regeringens bedömning: Den särskilda bevisregeln i 19 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever bör inte ha någon motsvarighet i diskrimineringslagen.</P>
<P class="p158 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att bevisregelns första led får lydelsen ”om det finns anledning att anta att någon har missgynnats på sätt som framgår av förbuden mot diskriminering eller repressalier”.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Södertälje kommun och Stockholms</P>
<P class="p71 ft3">441</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5"><SPAN class="ft4">kommun, stadsledningskontoret, </SPAN>är positiva till den föreslagna förändringen av bevisregeln. <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>förutspår en ökad bevislättnad med kommitténs förslag, medan de båda andra ombudsmännen anser att förslaget gör bevisregeln lättare att tillämpa. <SPAN class="ft4">Falu tingsrätt </SPAN>och <SPAN class="ft4">Helsingborgs stad </SPAN>tillstyrker förslaget avseende bevisbördans placering i lagtexten.</P>
<P class="p90 ft4">Arbetsdomstolen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Kooperationens förhandlingsorganisation, Kommunala Företagens Samorganisation och Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft5">avstyrker däremot förslaget. Det framhålls bl.a. att en förändring av bevisregeln framstår som onödig med hänsyn till att den inte tycks ha inneburit några svårigheter i rättstillämpningen och till att kommittén inte åsyftat någon saklig skillnad med sitt förslag. </SPAN>Sveriges Advokatsamfund, Umeå kommun <SPAN class="ft5">och </SPAN>Arbetsmarknadsstyrelsen <SPAN class="ft5">ställer sig tveksamma till förslaget.</SPAN></P>
<P class="p127 ft3">Såvitt gäller bevisregeln i 19 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever tillstyrker <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>kommitténs förslag, så länge den materiella utrednings- och åtgärdsskyldigheten inte förändras.</P>
<P class="p120 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p123 ft8">Av bevisbördedirektivet (direktiv 97/80/EG) – vilket innebar en kodifiering av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis i fråga om bevisbördans fördelning och beviskravets styrka – framgår i artikel 4.1 att när den som anser sig kränkt genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på honom eller henne lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, ska det åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling. Enligt artikel 4.2 ska direktivet inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden. Motsvarande bevisbörderegler finns i artikel 8.1 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) och artikel 10.1 i arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG). Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p360 ft8">I skälen till bevisbördedirektivet uttalas bl.a. att käranden kan berövas alla faktiska möjligheter att göra principen om likabehandling gällande inför de nationella domstolarna om framläggandet av bevis för en uppenbar diskriminering inte skulle få till följd att svaranden får bevisbördan för att dennes handlande inte är diskriminerande.</P>
<P class="p303 ft4">De svenska diskrimineringslagarna</P>
<P class="p92 ft8"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft102">45 a § jämställdhetslagen (1991:433), 36 a § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 24 a § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, 23 a §</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">442</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 17 a § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan respektive 21 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering finns en bevisregel med innebörd att om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit. Detsamma gäller enligt 18 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever såvitt gäller diskriminering, repressalier och annan kränkande behandling från huvudmannens sida. Om ett barn eller en elev däremot grundar sin talan mot huvudmannen på att han eller hon utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att huvudmannens verksamhet genomförs gäller enligt 19 § samma lag ett annorlunda formulerat beviskrav. Käranden måste i det fallet visa att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommit, innan bevisbördan övergår på svaranden som ska visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.</P>
<P class="p884 ft3">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p88 ft4">Den nuvarande bevisregelns syfte och utformning</P>
<P class="p331 ft5">Diskrimineringslagarnas bevisregel tillkom för att genomföra ovan redovisade <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis utgör därmed den främsta rättskällan vid tillämpningen av regeln. Syftet med den utformning regeln fick först i domstolens praxis och därefter i direktiven var att åstadkomma en bevislättnad för käranden, så att diskrimineringsförbuden skulle kunna upprätthållas också i praktiken. Om käranden således styrker fakta som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad föreligger ett s.k. prima <NOBR>facie-fall</NOBR> av diskriminering. Det betyder att diskriminering synes föreligga och det åligger därmed svaranden att styrka att det inte är fråga om något brott mot likabehandlingsprincipen, t.ex. genom att visa att ett faktiskt missgynnande inte haft samband med åberopad diskrimineringsgrund. Om käranden inte lyckas göra diskriminering ens antaglig går bevisbördan aldrig över på svaranden, eftersom det redan kan konstateras att diskriminering inte kan visas i målet.</P>
<P class="p722 ft40">I förarbeten till tidigare diskrimineringslagar har bevisregeln beskrivits som en regel om delad bevisbörda (se t.ex. prop. 2002/03:65 s. 104, prop. 2004/05:147 s. 138 och prop. 2005/06:38 s. 121), medan Högsta domstolen (HD) i NJA 2006 s. 170 har betecknat regeln som en presumtionsregel. Det innebär att de omständigheter som käranden visar</P>
<P class="p529 ft3"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft20">det första ledet av bevisprövningen – de presumerande omständigheterna – skapar en presumtion för att diskriminering föreligger. Svaranden kan därefter bryta presumtionen genom sina motargument och bevisningen härför.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Som kommittén påpekar har kritik riktats mot den tekniska utformning bevisregeln hittills fått i diskrimineringslagarna. Kritik har också</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">443</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">framförts av vissa remissinstanser, bl.a. har <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>anmärkt att den föreslagna formuleringen skapar ett betydande glapp mellan bevisteoretisk terminologi och praktisk tillämpning. Kritiken kan framför allt sägas angripa det ologiska i att dela upp bevisbördan avseende ett och samma rättsfaktum. En sådan ordning kan framstå som motsägelsefull, eftersom den får till följd att kärandens respektive svarandens bevisbörda i slutändan tar sikte på existensen respektive <NOBR>icke-existensen</NOBR> av samma förhållande, dvs. diskriminering eller repressalier. Det kan också vara svårt för rättstillämparen att konsekvent dela upp bevisprövningen i två olika led. Enligt regeringens mening utgör dock bevisregeln rent praktiskt inget hinder mot att båda parternas bevisning prövas i ett sammanhang när så är ändamålsenligt. Skulle svaranden exempelvis göra gällande att något missgynnande överhuvudtaget inte förekommit måste prövningen i den delen rimligen ske innan käranden kan sägas ha gjort diskriminering antaglig, eftersom sådan bl.a. förutsätter att käranden i något avseende blivit missgynnad.</P>
<P class="p439 ft4">Hur bevisregeln bör utformas</P>
<P class="p92 ft8">Vid en utvärdering av nuvarande bevisregel bör stor hänsyn tas till hur den hittills rent faktiskt har tillämpats av domstolarna. I NJA 2006 s. 170 fastslog HD – med hänvisning till bl.a. invändningar om de logiska eller i vart fall förnuftsmässiga svårigheterna med en delad bevisbörda för ett och samma rättsfaktum – att bevisregeln kan tolkas som en presumtionsregel. Även om domstolen således inte tycks ha funnit bevisregeln helt oproblematisk kan rättsfallet inte i sig anses tala för att ordalydelsen bör ändras. Såvitt gäller arbetsrättslig praxis kan konstateras att Arbetsdomstolen under lång tid varit hänvisad till den aktuella bevisregeln i diskrimineringsmål. Domstolens bevisprövning genom åren har inte varit okontroversiell; kritiker har framför allt hävdat att domstolen i prövningens andra led inte krävt tillräckligt av arbetsgivaren i bevishänseende. Även bevisregler av annat slag ställer dock domstolarna inför svårigheter med att avgöra vad som krävs för att en part ska anses ha fullgjort sin bevisbörda. Problemen i detta avseende är därför enligt regeringens mening inte i första hand kopplade till bevisregelns tekniska utformning i sig.</P>
<P class="p127 ft5">Mot bakgrund av det ovan anförda bedömer regeringen sammantaget att bevisregeln i sin nuvarande form är möjlig att tillämpa på ett ändamålsenligt sätt med avsedd bevislättnad som resultat. Svårigheterna med regelns tekniska utformning synes därmed mer teoretiska än praktiska.</P>
<P class="p90 ft3">Det nu sagda hindrar förstås inte att en ändring av bevisregelns ordalydelse är motiverad för det fall en annan lydelse skulle vara tydligare och mindre kontroversiell i teoretiskt hänseende samtidigt som den fortfarande överensstämmer med <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och bibehåller nuvarande grad av bevislättnad.</P>
<P class="p77 ft40">Kommittén har föreslagit att bevisregelns första led utformas så att den får lydelsen ”om det finns anledning att anta att någon har missgynnats på sätt som framgår av förbuden mot diskriminering och repressalier”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">444</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">Enligt regeringens uppfattning innebär denna formulering att det mindre tydligt framgår att det åligger käranden att styrka faktiska omständigheter som ger anledning till visst antagande. Uppfattningen delas av <SPAN class="ft47">Arbetsdomstolen</SPAN>, som i sitt remissvar framhållit att den föreslagna formuleringen kan ge intrycket att det exempelvis i en tvist om avskedande på diskriminerande grunder är tillräckligt att en arbetstagare gör sannolikt att han har blivit avskedad, trots att arbetsgivaren anser att det är arbetstagaren som frivilligt lämnat arbetsplatsen. En sådan otydlighet kan enligt regeringens bedömning rent faktiskt leda till att käranden kommer i åtnjutande av en större bevislättnad än vad som är fallet i dag. Även om <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte lägger hinder i vägen för ytterligare bevislättnad är det inte regeringens avsikt att införa någon sådan. Den nuvarande bevisregeln får anses fullt tillräcklig för att uppfylla EG- rättsliga krav i denna del.</P>
<P class="p312 ft8">Nämnas kan i detta sammanhang att <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>och <SPAN class="ft47">Arbetsmarknadsstyrelsen </SPAN>i sina remissvar ifrågasatt om inte bevislättnaden rentav drivits för långt genom de olika beviskrav som gäller för käranden respektive svaranden. I stället har föreslagits att käranden ska visa ”skälig grund” eller ”övervägande skäl” alternativt att en bevislättnad införs även för svaranden, så att denne exempelvis endast behöver visa ”sannolika skäl” eller göra ”klart mera sannolikt” att diskriminering inte förekommit. Regeringens uppfattning är dock att sådana alternativ avviker från <NOBR>EG-direktiven</NOBR> i så stor utsträckning att det skulle kunna väcka frågan om Sverige uppfyller kravet på bevislättnad för käranden.</P>
<P class="p312 ft8">Överhuvudtaget vill regeringen betona värdet av att bevisregeln följer <NOBR>EG-direktivens</NOBR> modell, t.ex. inför en framtida prövning inför EG- domstolen eller för att underlätta jämförelser av olika medlemsstaters diskrimineringslagstiftning. Den nuvarande bevisregeln är det alternativ som närmast överensstämmer med <NOBR>EG-direktiven,</NOBR> vilka anger att käranden ”lägger fram fakta” som ger ”anledning att anta” att diskriminering förekommit. Inte minst med hänsyn härtill framstår de presenterade alternativen från kommittén och vissa remissinstanser som mindre lämpliga vid en jämförelse. I anslutning härtill kan även påpekas att regeringen anser samma skäl tala för att lagtexten inte bör ange vem av parterna som bär bevisbördan för någon viss faktisk omständighet, vilket har efterfrågats av <SPAN class="ft47">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet</SPAN>. Det bör i stället överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra i det enskilda fallet, precis som hittills har skett.</P>
<P class="p725 ft3">Påståenden om repressalier bör, inte minst av effektivitetsskäl, i bevishänseende behandlas på samma sätt som påståenden om diskriminering.</P>
<P class="p295 ft5">På ovan anförda skäl finner regeringen vid en sammantagen bedömning att kraven på tydlighet, bevislättnad och direktivkonformitet bäst tillgodoses genom att bevisregeln utformas i enlighet med vad som hittills gällt. Den nuvarande bevisregeln bör därmed föras över oförändrad till den nya lagen.</P>
<P class="p17 ft8">Trots att direktivens bevisbörderegel är förebild för den lagtext som regeringen nu föreslår skiljer sig respektive ordalydelse i viss mån åt. Den svenska lagtexten anger att käranden ”visar omständigheter” och att svaranden ska visa att ”diskriminering och repressalier” inte har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">445</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">förekommit, medan direktiven talar om att käranden ”lägger fram fakta” och att svaranden ska visa att ”brott mot likabehandlingsprincipen” inte har förekommit. Någon saklig skillnad är inte avsedd. Syftet med att i lagtexten välja en annan formulering än direktivens är i stället att öka tydligheten och överensstämmelsen med gängse språkbruk inom svensk rätt. Därtill kommer att repressalier inte kan anses utgöra brott mot likabehandlingsprincipen.</P>
<P class="p78 ft8">Bevisregelns närmare innebörd redovisas i författningskommentaren till 4 kap. 3 § diskrimineringslagen (se avsnitt 19.1).</P>
<P class="p303 ft4">Bevisfrågan med avseende på utrednings- och åtgärdsskyldigheten</P>
<P class="p123 ft40">Den bevisregel som finns i 19 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever fick sin speciella utformning mot bakgrund av att den anknyter till den utrednings- och åtgärdsskyldighet som enligt 8 § samma lag gäller för huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer vid kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs. Lagrådet ifrågasatte om någon särskild bevisregel behövdes för dessa fall och menade att det kunde hävdas att det följer redan av 8 § att, om det har framkommit omständigheter som anges där, huvudmannen för att undgå skadeståndsskyldighet måste visa att de anbefallda åtgärderna har vidtagits (prop. 2005/06:38 s. 208). Regeringen gjorde dock motsatt bedömning av behovet av en bevisregel och hänvisade till att vissa elever eller föräldrar kan tänkas under åberopande av att ”annan kränkande behandling” förekommit vid upprepade tillfällen kräva att skolan måste vidta åtgärder på grund av händelser som för de flesta andra framstår som bagatellartade, varför skadeståndsansvar enligt regeringens uppfattning förutsatte att käranden inledningsvis visar att kränkningar förekommit (prop. 2005/06:38</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft7">s.</SPAN><SPAN class="ft26">123).</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Som framgår i avsnitt 5.3 har regeringen bedömt att det för närvarande</P>
<P class="p72 ft5">är lämpligt att inte låta bestämmelser angående annan kränkande behandling ingå i den nya lagen. Det innebär att frågan om en särskild bevisregel motsvarande den i 19 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever nu endast gäller trakasserifallet.</P>
<P class="p353 ft40">För att den materiella bestämmelsen om utrednings- och åtgärdsskyldigheten ska bli tillämplig krävs endast att barnet eller eleven anser sig ha blivit trakasserad och att huvudmannen fått kännedom om detta. När bestämmelsen nu inte längre omfattar begreppet ”annan kränkande behandling” framstår det enligt regeringens uppfattning som onödigt att i bevishänseende ålägga barnet eller eleven att styrka mer än att huvudmannen fått sådan kännedom. Därefter måste det åligga huvudmannen att visa att den i lag föreskrivna utrednings- och åtgärdsskyldigheten uppfyllts. För en sådan ordning krävs enligt regeringens mening ingen särskild bevisregel. 19 § i 2006 års lag kräver däremot betydligt mer av käranden, nämligen att denne visar att trakasserier faktiskt ägt rum. Med hänsyn härtill och i likhet med vad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">446</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="p447dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395447x1.jpg/" id="p447img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">kommittén anfört i denna del finner regeringen att denna bevisregel inte Prop. 2007/08:95 bör få någon motsvarighet i den nya lagen (jfr motsvarande resonemang i</P>
<P class="p363 ft3">fråga om skollagen [1985:1100] i avsnitt 15.2). Därigenom uppnås också enhetlighet i bevishänseende för de områden där materiella bestämmelser kommer att finnas rörande skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, dvs. arbetslivet, utbildningsområdet samt värnplikten och civilplikten. En ytterligare konsekvens är att barns och elevers ställning i detta avseende stärks.</P>
<P class="p75 ft28"><SPAN class="ft3">14.4</SPAN><SPAN class="ft68">Preskription</SPAN></P>
<P class="p498 ft3"><SPAN class="ft7">14.4.1</SPAN><SPAN class="ft95">Preskriptionsfrister</SPAN></P>
<P class="p571 ft3">Regeringens förslag: Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p885 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p886 ft5">Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p459 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p459 ft5">Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.</P>
<P class="p459 ft3">Talan på andra samhällsområden än arbetslivet ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen från den dag då personen fyllde 18 år.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td169"><P class="p482 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft7">med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att preskriptionstiden på</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft7">alla samhällsområden ska vara densamma för barn under 18 år som för</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td141"><P class="p3 ft5">andra.</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td141"><P class="p34 ft3">Remissinstanserna:</P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p3 ft4">Arbetsdomstolen,</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft4">Falu</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">tingsrätt</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft4">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft5">har inga invändningar mot</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td141"><P class="p3 ft5">förslaget.</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p482 ft4">Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td230"><P class="p3 ft4">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) <SPAN class="ft5">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td231"><P class="p482 ft4">Handikappförbundens</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td115"><P class="p13 ft3">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td141"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5"><SPAN class="ft4">samarbetsorgan </SPAN>anser att en generell preskriptionsfrist om två år bör gälla även i arbetslivet. <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>instämmer i denna åsikt utom såvitt gäller de fall då talan avser ogiltigförklaring. <SPAN class="ft4">JämO </SPAN>och <SPAN class="ft4">Integrationsverket </SPAN>anser att samma preskriptionsfrister bör gälla i arbetslivet oavsett om arbetstagaren är organiserad eller inte. <SPAN class="ft4">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Rädda Barnen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Full Personality Expression – Sweden </SPAN>anser att en längre preskriptionsfrist bör gälla för den som är under 18 år. <SPAN class="ft4">JämO </SPAN>anser att i vart fall rörande trakasserier bör underåriga åtnjuta en längre preskriptionsfrist. <SPAN class="ft4">Sveriges förenade studentkårer </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Förenade Gaystudenter </SPAN>vill ha en längre preskriptionsfrist på utbildningsområdet.</P>
<P class="p426 ft3"><SPAN class="ft4">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>motsätter sig att preskriptionsfristen vid beslut om offentlig anställning ska räknas från tidpunkten för laga kraft. De ifrågasätter hur den som förbigåtts vid beslut om statlig anställning får kännedom om denna tidpunkt samt påpekar att kommunala anställningsbeslut sällan anslås och därmed i dessa fall aldrig vinner laga kraft.</P>
<P class="p303 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Preskriptionsregler i diskrimineringsmål på arbetslivets område</P>
<P class="p92 ft40">Diskrimineringslagarna på arbetslivets område innehåller ingen generell preskriptionsfrist. I stället gäller skilda frister för olika situationer, genom hänvisningar till <NOBR>40–41</NOBR> §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) samt <NOBR>64–66</NOBR> §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). För fristen enligt 66 § första stycket medbestämmandelagen gäller dessutom att den enligt diskrimineringslagarna ska vara två månader. Iakttas inte preskriptionsfristerna är rätten till talan förlorad, vilket framgår av 42 § anställningsskyddslagen och 68 § medbestämmandelagen som diskrimineringslagarna också hänvisar till.</P>
<P class="p516 ft8">Nu relevanta hänvisningar framgår av <NOBR>53–55</NOBR> §§ jämställdhetslagen (1991:433), <NOBR>40–42</NOBR> §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, <NOBR>28–30</NOBR> §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och <NOBR>27–29</NOBR> §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Härigenom gäller sammanfattningsvis följande preskriptionsfrister i diskrimineringsmål på arbetslivets område.</P>
<P class="p302 ft40">Den som avser att yrka <SPAN class="ft50">ogiltigförklaring </SPAN>av en uppsägning eller ett avskedande ska underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om bl.a. ogiltighetstalan och skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket respektive 19 § andra stycket anställningsskyddslagen uppgår tidsfristen i stället till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde. Har tvisteförhandling enligt medbestämmandelagen eller med stöd av kollektivavtal påkallats inom underrättelsetiden ska talan väckas inom två veckor efter det att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">448</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">förhandlingen avslutades. I annat fall ska talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.</P>
<P class="p77 ft40">Den som vill kräva <SPAN class="ft50">skadestånd </SPAN>på grund av uppsägning eller avskedande ska underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Har arbetstagaren inte fått något besked enligt 8 § andra stycket respektive 19 § andra stycket anställningsskyddslagen räknas tiden i stället från den dag då</P>
<P class="p72 ft5">anställningen upphörde. Har tvisteförhandling enligt medbestämmandelagen eller med stöd av kollektivavtal påkallats inom underrättelsetiden ska talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall ska talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut.</P>
<P class="p78 ft8">För <SPAN class="ft47">annan talan </SPAN>än talan med anledning av uppsägning eller avskedande gäller att arbetstagarorganisation har rätt att påkalla förhandling inom fyra månader efter att den fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Talan ska väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. Har arbetstagarorganisationen inte iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får medlem eller tidigare medlem som berörs av tvisten väcka talan inom två månader efter det att tiden har löpt ut. Om arbetstagaren inte företräds av arbetstagarorganisation ska talan i stället väckas inom fyra månader efter att han eller hon fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. I fråga om skadeståndstalan med anledning av ett beslut om offentlig anställning räknas tidsfristerna i stället från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.</P>
<P class="p439 ft4">Preskriptionsregler i diskrimineringsmål på övriga samhällsområden</P>
<P class="p409 ft5">Enligt 19 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 23 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 21 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska talan om skadestånd väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. Såvitt gäller trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever föreskriver inte sistnämnda lag någon preskriptionsfrist. Det innebär att reglerna i preskriptionslagen (1981:130) i stället blir tillämpliga, vilket ger en preskriptionstid om tio år.</P>
<P class="p154 ft3">Iakttas inte preskriptionsfristerna är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p439 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Allmänt om preskriptionsfristen i diskrimineringsmål</P>
<P class="p123 ft45">En första fråga är om det bör införas en enhetlig preskriptionsfrist för diskrimineringsmål på alla samhällsområden, dvs. även arbetslivet. Ett flertal remissinstanser har anfört att så bör vara fallet, främst med hänsyn</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">449</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">till att reglerna då skulle bli enklare att tillämpa och till att diskrimineringsskyddet skulle bli lika starkt inom arbetslivet som på övriga samhällsområden.</P>
<P class="p77 ft8">Även regeringen inser att fördelar finns med en enhetlig preskriptionsfrist för alla diskrimineringsmål. I likhet med kommittén anser dock regeringen att nackdelarna med en sådan ordning vore alltför stora för att en ändring ska vara motiverad. Exempelvis vore det mindre lämpligt att en arbetstagare som kan åberopa en diskrimineringsgrund skulle åtnjuta en betydligt längre preskriptionsfrist än en arbetstagare som inte kan det. Särskilt beträffande talan om ogiltigförklaring på grund av uppsägning eller avskedande – där som huvudregel gäller en frist om två veckor – skulle skillnaden bli närmast stötande. Visserligen kan hävdas att mer förmånliga regler i viss utsträckning är acceptabla eftersom målet om diskriminering handlar om mänskliga rättigheter. Det räcker dock knappast som skäl för en ändring, med hänsyn till det motstående intresset av att i sådana tvister snabbt få rättsläget fastställt. Därtill kommer rent allmänt att det skulle störa det arbetsrättsliga regelverket med dess olika preskriptionsfrister att införa en helt annan ordning i de arbetstvister som råkar röra diskriminering. Mot bakgrund av det nu sagda anser regeringen att en enhetlig preskriptionsfrist endast bör omfatta andra samhällsområden än arbetslivet samt att preskriptionsfristerna i arbetsrättsliga diskrimineringsmål även fortsättningsvis ska vara i allt väsentligt desamma som för andra arbetstvister.</P>
<P class="p360 ft8">Regeringen föreslår således följande preskriptionsfrister. På arbetslivets område ska de frister som följer av 40 och 41 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd samt <NOBR>64–66</NOBR> §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) gälla även i diskrimineringsmål. I likhet med vad som hittills gällt ska i stället för den månadslånga fristen enligt 66 § första stycket medbestämmandelagen en frist om två månader gälla. På övriga samhällsområden ska preskriptionsfristen uppgå till två år. Regeringens överväganden och ställningstagande i frågan om lämplig preskriptionsfrist för barn under 18 år samt för studenter och studerande (se mer om begreppen i författningskommentaren till 2 kap. 5 § diskrimineringslagen, avsnitt 19.1) redovisas för sig i separata avsnitt.</P>
<P class="p131 ft4">Preskriptionsfristen för barn under 18 år</P>
<P class="p123 ft8">Ett flertal remissinstanser har föreslagit att preskriptionstiden förlängs såvitt gäller barn under 18 år. <SPAN class="ft47">Riksförbundet för sexuellt likaberättigande </SPAN>och <SPAN class="ft47">Full Personality Expression – Sweden </SPAN>har i huvudsak anfört följande. Om vårdnadshavare vägrar att lämna sitt medgivande till att talan väcks går barnets rätt till talan förlorad i de fall barnet inte uppnår 18 års ålder före preskriptionstidens utgång. Att medgivande inte lämnas kan exempelvis bero på att föräldrarna i fråga inte har accepterat sin tonårings sexuella läggning. Om inte preskriptionstiden förlängs bör i vart fall den underårige ha en möjlighet att även utan föräldrarnas medgivande väcka talan genom att företrädas av någon annan, lämpligen Barnombudsmannen. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>hänvisar till att barn</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">450</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">som utsätts för t.ex. sexuella trakasserier ofta inte orkar berätta om detta förrän efter flera år. <SPAN class="ft4">Rädda Barnen </SPAN>anser att barn oftare än vuxna har anledning att frukta repressalier efter en anmälan och föreslår för sin del att preskriptionstiden börjar löpa först när barnet fyllt 18 år.</P>
<P class="p17 ft8">Enligt regeringens mening har remissinstanserna onekligen lyft fram speciella problem som kan uppstå för barn under 18 år som utsätts för t.ex. diskriminering. Mot detta måste dock vägas de nackdelar som uppkommer om frågan huruvida talan ska väckas med anledning av en viss händelse tillåts att stå öppen under lång tid. Från rättssäkerhetssynpunkt är det nämligen angeläget att ärendet utreds och behandlas inom rimlig tid. Vidare bör eventuell muntlig bevisning läggas fram i någorlunda nära anslutning till berörda förhållanden. Den tvååriga preskriptionstid som gäller för andra samhällsområden än arbetslivet innebär en avvägning mellan å ena sidan intresset av att den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier har tillräckligt med tid för att tillvarata sin rätt, å andra sidan motpartens behov av att inte riskera att bli stämd för något som ligger ett antal år tillbaka i tiden. När den drabbade är under 18 år föreligger dock enligt regeringens mening särskilda skäl för en annan preskriptionsfrist, främst med hänsyn till att ett barn kan ha svårt att inom två år ens berätta om t.ex. trakasserier, än mindre väcka talan. En tvåårig frist som börjar löpa redan när den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts kan därför ge ett stötande resultat för barnets del (jfr prop. 2005/06:38 s. 126).</P>
<P class="p312 ft8">Sådan kränkande behandling som avses i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever omfattas inte av den nya diskrimineringslagen, utan kommer istället att regleras i skollagen (1985:1100), vilket regeringen redovisat skälen för i avsnitt 5.3. Som framgår av avsnitt 15.2 införs inte i skollagen någon särskild preskriptionsregel för dessa fall, vilket innebär att de precis som nu faller under preskriptionslagen (1981:130) och därmed omfattas av en tioårig preskriptionsfrist.</P>
<P class="p15 ft40">Att införa skollagens ordning för de olika typer av diskriminering, repressalier m.m. som regleras i diskrimineringslagen anser regeringen inte vara nödvändigt för att underårigas intressen ska kunna tillvaratas. Inte heller framstår det som lämpligt att låta preskriptionslagens tidsfrist gälla t.ex. enbart trakasserier och föreskriva en annan frist för andra situationer. Regeringen föreslår i stället att en tvåårig preskriptionsfrist ska gälla för barn under 18 år i alla situationer som omfattas av diskrimineringslagen, förutom arbetslivet, men att denna frist inte ska börja löpa förrän personen i fråga fyllt 18 år. Avsikten med detta är såväl att tillgodose intresset av en enhetlig preskriptionsfrist som att beakta de särskilda problem som kan uppstå i preskriptionshänseende för underåriga. Förslaget omfattar dock inte arbetslivet. Frågan om samma regler bör gälla för unga i arbetslivet bör analyseras närmare. Regeringen överväger att återkomma i frågan i annat sammanhang.</P>
<P class="p887 ft3">Med hänsyn till ovan gjorda bedömning finns det enligt regeringen inte några skäl att överväga om underåriga ska ha möjlighet att i brist på vårdnadshavares medgivande vända sig till någon annan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">451</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Preskriptionsfristen för studenter och studerande</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft4">Sveriges Förenade Studentkårer <SPAN class="ft5">och </SPAN>Sveriges Förenade Gaystudenter <SPAN class="ft5">anser att en längre preskriptionsfrist än två år bör gälla på utbildningsområdet. Som skäl för detta har de anfört att eftersom studenter ofta går utbildningar som är längre än två år och under hela utbildningstiden står i beroendeförhållande till utbildningsanordnaren bör en student ha möjlighet att vänta med att väcka talan till dess att han eller hon avslutat sin utbildning. Enligt regeringens uppfattning är problemet med att den diskriminerade står i långvarigt beroendeförhållande till den som diskriminerar inte unikt för studenter och studerande (se mer om begreppen i författningskommentaren till 2 kap. 5 § diskrimineringslagen, avsnitt 19.1) utan kan förekomma även bland andra, t.ex. på arbetslivets område. Som framgått ovan är den tvååriga preskriptionsfristen resultatet av en avvägning mellan motstående intressen. Med hänsyn härtill bör starka skäl krävas för att föreskriva en längre frist. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl beträffande studenter och studerande, varför föreslås att samma preskriptionsfrist ska gälla på utbildningsområdet som på övriga samhällsområden med undantag för arbetslivet.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Särskilt om statliga och kommunala anställningsbeslut</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p3 ft3">Som ovan framgått räknas preskriptionstiden för talan om ersättning med</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">anledning av beslut om offentlig anställning från den dag då beslutet</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">vann laga kraft. </SPAN>Tjänstemännens centralorganisation <SPAN class="ft5">och </SPAN>Lärarförbundet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">har hävdat att denna ordning är olämplig och har motiverat det enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">följande. De kommunala anställningsbesluten kan efter överklagande</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">numera inte bli föremål för annat än laglighetsprövning. Det är vanligt att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">besluten inte anslås och att tiden för överklagande därmed aldrig börjar</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">löpa. Det får i sin tur till följd att någon preskriptionstid heller aldrig</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">börjar att löpa enligt de föreslagna bestämmelserna. Såvitt gäller beslut</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">om statlig anställning kan ifrågasättas hur den som förbigåtts vid</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">tillsättningen av en tjänst ska erhålla kännedom om att beslutet så</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">småningom vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Regeringen är medveten om att praktiska problem av nu aktuellt slag</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kan uppstå genom den utformning som föreslagna preskriptionsregler har</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">i denna del. Problemen är dock inte av sådant slag att de bör lösas inom</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ramen för diskrimineringslagstiftningen, av följande skäl. Sedan ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">statligt anställningsbeslut överklagats kan var och en som så önskar hålla</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sig informerad om vad som sker och därmed få klart för sig när beslutet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">vunnit laga kraft. Dessutom är den enskilde oförhindrad att redan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">dessförinnan väcka sin skadeståndstalan, även om skadeståndsmålet inte</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kommer att kunna avgöras förrän anställningsbeslutet vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Mot denna bakgrund kan det inte anses råda något hinder mot att knyta</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">rättsverkningar till tidpunkten för laga kraft. När det gäller kommunala</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">anställningsbeslut ska ett överklagande enligt 10 kap. 6 §</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kommunallagen (1991:900) ha inkommit till länsrätten inom tre veckor</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">från den dag då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">Om något anslag på sätt som denna bestämmelse förutsätter rent faktiskt</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">452</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="p453dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395453x1.jpg/" id="p453img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">inte sker leder det naturligtvis till problem på flera plan för de Prop. 2007/08:95 inblandade. Ett problem som inte består i de formella reglerna i sig</P>
<P class="p415 ft3">rörande tillkännagivande av beslut, utan i hur dessa regler i praktiken tillämpas, bör dock inte lösas genom en särreglering i diskrimineringslagen. Regeringen anser därför sammanfattningsvis att preskriptionsfristerna beträffande beslut om offentlig anställning bör börja löpa från den dag då beslutet vann laga kraft, på samma sätt som gäller i dag.</P>
<P class="p452 ft3"><SPAN class="ft7">14.4.2</SPAN><SPAN class="ft95">Preskriptionsavbrott</SPAN></P>
<P class="p766 ft8">Regeringens förslag: Diskrimineringsombudsmannen kan i mål på arbetslivets område avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid från dagen för avbrottet.</P>
<P class="p888 ft3">Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
<P class="p889 ft5">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt kommitténs förslag har dock Diskrimineringsombudsmannen inte rätt att avbryta preskription vid skadeståndstalan eller talan om ogiltigförklaring med anledning av uppsägning eller avskedande.</P>
<P class="p366 ft4"><SPAN class="ft5">Remissinstanserna: </SPAN>Arbetsgivarverket, Arbetsgivaralliansen, Rikspolisstyrelsen <SPAN class="ft5">och </SPAN>Kommunala Företagens Samorganisation <SPAN class="ft5">avstyrker förslaget. </SPAN>Arbetsgivaralliansen <SPAN class="ft5">och </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft5">anser att om preskriptionsfristerna upplevs som för korta är en bättre lösning på problemet att ge ombudsmannen en rätt att påkalla förhandling i likhet med vad som gäller för arbetstagarorganisationer.</SPAN></P>
<P class="p732 ft8">De flesta remissinstanser som yttrat sig över förslaget i denna del är positiva. <SPAN class="ft47">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Arbetsdomstolen (AD) </SPAN>anser därtill att rätten till preskriptionsavbrott bör göras mer omfattande än vad kommittén föreslagit. De tre förstnämnda vill utvidga rätten till att även gälla såväl skadeståndstalan som talan om ogiltigförklaring med anledning av uppsägning eller avskedande, medan <SPAN class="ft47">HomO </SPAN>och <SPAN class="ft47">AD </SPAN>begränsar sig till skadeståndstalan. <SPAN class="ft47">Handikappförbundens samarbetsorgan </SPAN>anser att även andra intresseorganisationer än arbetstagarorganisationer bör ha rätt att avbryta preskription.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td169"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p3 ft4">Ombudsmannen får en rätt till preskriptionsavbrott</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td169"><P class="p3 ft3">Enligt nuvarande lagstiftning har diskrimineringsombudsmännen inte</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">någon rätt att avbryta preskription. En arbetstagarorganisation har som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">453</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td169"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">ovan framgått möjlighet att förlänga en frist genom att påkalla förhandling. Eftersom arbetstagarorganisationen har primär talerätt är det först sedan den i ett visst fall beslutat att inte väcka talan som ombudsmännens rätt att företräda den enskilde aktualiseras. Dessa har då ofta mycket kort tid på sig att före preskriptionstidens utgång hinna göra en tillfredsställande utredning av om rättsläget och bevisläget är sådant att det finns skäl att väcka talan. Att Diskrimineringsombudsmannen i den nya lagen ges en rätt att avbryta preskription skulle därmed öka myndighetens reella möjligheter att bistå den enskilde i dessa fall. Kommitténs förslag i denna del har också vunnit bifall hos ett flertal av de remissinstanser som yttrat sig i frågan.</P>
<P class="p570 ft8">Vissa remissinstanser har dock motsatt sig förslaget. Det har bl.a. hävdats att preskriptionsfristerna räcker som de är och att ett bättre alternativ vore att ge ombudsmannen samma rätt att påkalla förhandling som arbetstagarorganisationerna har. <SPAN class="ft47">Kommunala Företagens Samorganisation </SPAN>har påpekat att en rätt för ombudsmannen att avbryta preskription kommer att medföra att arbetstagare som kan åberopa diskriminering som grund för sin talan hamnar i ett mer fördelaktigt läge än den som inte kan göra det. För det fall arbetstagarna i fråga inte företräds av arbetstagarorganisation är nämligen den senare hänvisad till att exempelvis söka biträde av advokat, medan den förstnämnda kan vända sig till ombudsmannen. I båda fallen kan en grundlig utredning vara nödvändig, men endast i det senare fallet finns en möjlighet att genom preskriptionsavbrott få mer tid för en sådan utredning.</P>
<P class="p298 ft40">Att olika regler i viss mån kommer att gälla mellan sådana arbetstagare vars talan stöds på en diskrimineringsgrund och sådana vars talan inte gör det är enligt regeringens mening inte ett tillräckligt skäl för att avstå från att införa en rätt till preskriptionsavbrott som annars är motiverad. Redan i dag gäller i vissa avseenden olika regler för olika arbetstagare, nämligen för sådana som företräds av arbetstagarorganisation jämfört med sådana som inte gör det. Att en enskild som väljer att vända sig till en intresseorganisation eller en advokat i stället för till ombudsmannen hamnar i ett sämre läge än den som företräds av myndigheten är heller inget skäl mot den föreslagna rätten till preskriptionsavbrott.</P>
<P class="p429 ft5">Ett alternativ till en rätt för ombudsmannen att göra preskriptionsavbrott skulle vara att helt enkelt förlänga preskriptionsfristerna i de fall där ombudsmannen avser att göra en utredning. I likhet med kommittén anser dock regeringen att det bör undvikas att ytterligare komplicera det arbetsrättsliga regelverket med ännu fler preskriptionsfrister. Regeringen anser inte heller att en rätt för ombudsmannen att påkalla förhandling vore att föredra framför en rätt till preskriptionsavbrott.</P>
<P class="p622 ft5">Med beaktande av det ovan anförda är regeringens slutsats att en rätt för ombudsmannen att avbryta preskription bör införas på arbetslivets område. Däremot föreligger inte motsvarande skäl för en rätt till preskriptionsavbrott på andra samhällsområden. Verkan av preskriptionsavbrott är att en ny preskriptionsfrist av samma längd börjar löpa. Preskriptionen bör inte kunna avbrytas mer än en gång. Att en arbetstagarorganisation i ett tidigare skede förlängt preskriptionsfristen genom att påkalla förhandling medför inte att ombudsmannens rätt till preskriptionsavbrott går förlorad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">454</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Preskriptionsavbrott åstadkoms genom att ombudsmannen skriftligen meddelar arbetsgivaren om avbrottet. Enligt kommitténs förslag skulle meddelandet ange att ombudsmannen överväger att väcka talan. Som <SPAN class="ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering </SPAN>påpekat i sitt remissvar kan dock preskription behöva avbrytas i ett utredningsskede då myndigheten ännu inte hunnit så långt som till att överväga att väcka talan. Enligt regeringens mening kan det finnas ett värde i att det inte genom meddelandet framstår som om ombudsmannen redan tagit ställning till om utredningen räcker för att talans väckande ska övervägas. Regeringen föreslår i stället en mer neutral formulering, nämligen att meddelandet helt enkelt ska ange att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott.</P>
<P class="p469 ft8">Meddelandet ska ha kommit arbetsgivaren till handa men det krävs däremot inte att arbetsgivaren rent faktiskt tagit del av det, dvs. läst det. Det avgörande är att arbetsgivaren haft den möjligheten. Regeringen anser det inte behövligt att, som <SPAN class="ft47">Rikspolisstyrelsen </SPAN>föreslagit i sitt remissvar, i lagtexten reglera vad som gäller om bevisbördan för att ett preskriptionsavbrytande meddelande kommit arbetsgivaren till handa. Det följer av rättspraxis att den bevisbördan åvilar ombudsmannen (se NJA 1996 s. 809 och 1998 s. 750).</P>
<P class="p86 ft4">Ingen rätt till preskriptionsavbrott för intresseorganisationer</P>
<P class="p92 ft47">Handikappförbundens samarbetsorgan <SPAN class="ft8">har föreslagit att även de intresseorganisationer som genom den nya lagen tillerkänns talerätt ska ha en rätt att avbryta preskription. Regeringen anser dock inte att det vore lämpligt. I det skede när ett preskriptionsavbrott aktualiseras är det nämligen fortfarande oklart om den aktuella organisationen efter talans väckande verkligen kommer att tillerkännas talerätt av domstolen. Innan talerätten är klarlagd bör organisationen inte åtnjuta den rätt till preskriptionsavbrott som rimligen är knuten till en faktisk möjlighet att föra talan för den enskildes räkning. Regeringen anser därför att nu aktuella intresseorganisationer inte bör tillerkännas en rätt att avbryta preskription.</SPAN></P>
<P class="p890 ft4">Rätten till preskriptionsavbrott gäller inte talan om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande</P>
<P class="p330 ft40">Enligt kommitténs förslag ska Diskrimineringsombudsmannens rätt att göra preskriptionsavbrott endast gälla andra mål än sådana som avser uppsägning eller avskedande. Som skäl för att undanta sistnämnda mål har kommittén angett att intresset av att rättsläget snabbt fastställs tar över intresset av en extra tidsfrist för ombudsmannen. Ett antal remissinstanser har som framgått ovan motsatt sig denna inskränkning. <SPAN class="ft50">Handikappombudsmannen</SPAN>, som är en av dem som förordar en rätt till preskriptionsavbrott i alla arbetslivsmål, har framhållit att diskriminering i form av uppsägning eller avskedande är mycket ingripande för den enskilde. <SPAN class="ft50">Arbetsdomstolen </SPAN>och <SPAN class="ft50">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) </SPAN>anser att de skäl kommittén anfört endast gör sig gällande i mål om ogiltigförklaring av uppsägning eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">455</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="p456dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395456x1.jpg/" id="p456img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">avskedande, men däremot inte vid skadeståndstalan. Enligt regeringens Prop. 2007/08:95 mening är dessa invändningar befogade. Visserligen gör regeringen</P>
<P class="p162 ft8">samma bedömning som kommittén såvitt gäller talan om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, eftersom långvarig oklarhet om huruvida ett anställningsförhållande består eller inte består får alltför stora konsekvenser för de inblandade. Däremot kan samma sak knappast sägas om talan om ersättning på grund av uppsägning eller avskedande. Det är svårt att se varför intresset av en snabb lösning av tvisten skulle väga särskilt mycket tyngre i dessa fall än i andra mål om diskrimineringsersättning eller skadestånd. Regeringens slutsats i denna del blir därför att endast de mål som gäller talan om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande bör undantas från ombudsmannens rätt att avbryta preskription.</P>
<P class="p866 ft28"><SPAN class="ft3">14.5</SPAN><SPAN class="ft68">Sekretess</SPAN></P>
<P class="p633 ft5">Regeringens förslag: Sekretess gäller hos domstol i mål om tillämpning av diskrimineringslagen eller 14 a kap. <NOBR>7–12</NOBR> §§ skollagen (1985:1100) för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p873 ft5">Sekretess gäller hos Diskrimineringsombudsmannen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs i ärende enligt diskrimineringslagen samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild.</P>
<P class="p891 ft40">Sekretess gäller hos Nämnden mot diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs i ärende enligt diskrimineringslagen.</P>
<P class="p892 ft40">Sekretess gäller hos Statens skolinspektion för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs i ärende enligt 14 a kap. skollagen.</P>
<P class="p893 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p111 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget. <SPAN class="ft4">Falu tingsrätt </SPAN>har tillstyrkt. <SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>har föreslagit att Diskrimineringsombudsmannen ges en rätt att sekretessbelägga uppgifter även i ärenden enligt föräldraledighetslagen (1995:584).</P>
<P class="p783 ft3">456</P>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Bakgrund</P>
<P class="p88 ft4">Nuvarande sekretesskydd</P>
<P class="p92 ft8">Av 9 kap. 20 § sekretesslagen (1980:100) följer att sekretess gäller hos domstol i mål om tillämpning av de nuvarande diskrimineringslagarna för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p78 ft40">Sekretess gäller även enligt 9 kap. 21 § sekretesslagen i vissa ärenden hos diskrimineringsombudsmännen, Jämställdhetsnämnden, Nämnden mot diskriminering och Statens skolverk för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Hos samtliga ombudsmän omfattar sekretessen ärenden enligt de diskrimineringslagar som respektive ombudsman har att utöva tillsyn över. Därutöver gäller sekretess hos Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) i andra ärenden som rör rådgivning åt enskild. För Handikappombudsmannens del är denna ytterligare sekretess inte begränsad till sådana rådgivningsärenden utan avser all verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen. Det innebär att ett vidare sekretesskydd råder hos denna myndighet än hos övriga ombudsmän. I förarbetena till nämnda lag hänvisas beträffande sekretesskyddets omfattning till ombudsmannens rätt enligt 4 § att begära in uppgifter från bland andra myndigheter, landsting och kommuner som har skyldighet att fullgöra uppgifter som rör personer med funktionshinder (prop. 1993/94:219 s. 19). Sekretessen hos Jämställdhetsnämnden omfattar ärenden enligt jämställdhetslagen (1991:433), hos Nämnden mot diskriminering ärenden enligt övriga diskrimineringslagar för arbetslivet och hos Statens skolverk ärenden enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p853 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">Sekretess hos Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen ska varje svensk medborgare, till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning, ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får enligt 2 § begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa särskilda ändamål, bl.a. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Samma bestämmelse föreskriver att begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar måste anges noga i särskild lag. Sekretessregler måste således utformas efter en avvägning mellan motstående intressen. Öppenhet, tillgänglighet och offentlighet bör gälla som utgångspunkt, samtidigt som enskilda personers integritet måste beaktas.</P>
<P class="p302 ft8">I likhet med kommittén bedömer regeringen att verksamheten hos Diskrimineringsombudsmannen sannolikt är mer integritetskänslig än</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">457</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">hos många andra myndigheter. Sekretess bör därför gälla för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i ärenden enligt diskrimineringslagen och i andra ärenden som rör rådgivning åt enskild. Sådana rådgivningsärenden kan t.ex. handla om att en enskild rådfrågat ombudsmannen angående ett icke lagreglerat område.</P>
<P class="p295 ft5">En fråga i sammanhanget är om sekretessen hos ombudsmannen bör gälla även annan verksamhet än den ovan nämnda. I denna del kan konstateras att diskrimineringslagen spänner över ett antal olika samhällsområden och att den därmed kommer att inrymma de flesta situationer där behov av sekretess kan förväntas uppstå. Eftersom även andra ärenden i den mån de rör rådgivning åt enskild omfattas av sekretess kan ifrågasättas om den verksamhet som återstår verkligen är sådan att den motiverar ytterligare sekretesskydd. Det torde här främst handla om ombudsmannens egen uppsökande verksamhet, utbildningsverksamhet och liknande. Några integritetskänsliga uppgifter förekommer normalt inte i sådan verksamhet. Därtill kommer att regleringen i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen innebär att generella begränsningar av offentligheten bör undvikas (jfr prop. 2001/02:191 s. 103). Mot bakgrund av det nu anförda delar regeringen kommitténs bedömning att annan verksamhet utöver ärenden enligt diskrimineringslagen och andra rådgivningsärenden inte bör omfattas av sekretess.</P>
<P class="p290 ft47">Jämställdhetsombudsmannen (JämO) <SPAN class="ft8">har i sitt remissvar påpekat att sekretessen enligt 9 kap. 21 § sekretesslagen (1980:100) inte omfattar ärenden i vilka myndigheten för talan för en enskild med stöd av 25 § föräldraledighetslagen (1995:584). </SPAN>JämO <SPAN class="ft8">har därför föreslagit att sekretessen utökas i detta hänseende. Som framgått i avsnitt 14.2.1 kommer Diskrimineringsombudsmannen att ha samma talerätt enligt föräldraledighetslagen som i dag tillkommer JämO. Innan en ändring av bestämmelsen i 9 kap. 21 § sekretesslagen övervägs i nu aktuellt hänseende bör domstolssekretessen enligt 9 kap. 20 § samma lag ses över i motsvarande mån. Regeringen saknar beredningsunderlag för att nu göra en sådan översyn.</SPAN></P>
<P class="p312 ft8">Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att sekretesskyddet enligt förslaget i denna del i allt väsentligt motsvaras av nuvarande reglering. Beträffande sekretessen för verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen kan följande tilläggas. Som ovan framgått har denna sekretess motiverats av ombudsmannens rätt enligt 4 § nämnda lag att begära in uppgifter. Bestämmelsen saknar motsvarighet i förslagen till diskrimineringslag och lag om Diskrimineringsombudsmannen, varför ett särskilt sekretesskydd i detta avseende inte är nödvändigt. Flera samhällsområden som vid tillkomsten av lagen om Handikappombudsmannen inte var reglerade i någon diskrimineringslagstiftning omfattas dock av den nya</P>
<P class="p753 ft3">diskrimineringslagen, varför uppgifter som Diskrimineringsombudsmannen begär in med stöd av den nya lagen kommer att omfattas av den föreslagna sekretessen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">458</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Sekretess hos Nämnden mot diskriminering och Statens skolinspektion</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft8">Av samma skäl som ovan anförts beträffande ombudsmannen bör sekretess gälla hos Nämnden mot diskriminering i ärenden enligt diskrimineringslagen samt hos Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter i den aktuella delen, se avsnitt 15.2) i ärenden enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100). Ärendena enligt skollagen avser sådan kränkande behandling av barn och elever som för närvarande omfattas av lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (se avsnitt 15). Sekretessen bör även för dessa myndigheter omfatta uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Förslaget motsvarar vad som gäller enligt nuvarande regler.</P>
<P class="p56 ft4">Sekretess hos domstol</P>
<P class="p109 ft3">Slutligen föreslås att sekretess i samma utsträckning som enligt nuvarande reglering ska gälla hos domstol i mål enligt diskrimineringslagen och 14 a kap. skollagen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p236 ft4">Ett rakt skaderekvisit</P>
<P class="p234 ft8">I sekretesslagen förekommer två typer av skaderekvisit, ”raka” och ”omvända”. Det raka skaderekvisitet innebär en presumtion för offentlighet, dvs. det är endast om det kan antas att skada uppkommer vid röjande av uppgift som sekretess föreligger. Med ett omvänt skaderekvisit råder i stället en presumtion för sekretess. Endast när det står klart att uppgiften kan röjas utan att skada uppkommer är uppgiften offentlig. Det innebär i praktiken ofta att uppgiften inte kan lämnas ut om inte mottagarens identitet och avsikter med uppgiften är kända.</P>
<P class="p146 ft5">De nu aktuella sekretessbestämmelserna i 9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen innehåller enligt sin nuvarande lydelse ett rakt skaderekvisit. Som kommittén anfört bör också det normala vara att presumtion för offentlighet råder, dvs. sekretess är möjlig men utgör inte huvudregeln. I likhet med kommittén anser inte regeringen att de ärenden sekretessen ska omfatta typiskt sett kan förväntas innehålla sådana uppgifter att ett rakt skaderekvisit inte skulle vara tillräckligt. Ett sådant skaderekvisit föreslås därför gälla även fortsättningsvis och presumtion för offentlighet således råda.</P>
<P class="p56 ft4">Meddelarfrihet</P>
<P class="p234 ft40">I 16 kap. 1 § sekretesslagen finns de tystnadsplikter uppräknade som har företräde framför principen om meddelarfrihet, dvs. rätten enligt 1 kap.</P>
<P class="p149 ft12">1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §</P>
<P class="p71 ft3">459</P>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="p460dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395460x1.jpg/" id="p460img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för Prop. 2007/08:95 publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. Denna frihet</P>
<P class="p149 ft3">är inte begränsad när det gäller uppgifter som omfattas av sekretess enligt</P>
<P class="p238 ft3">9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen. Regeringen anser att inte heller den tystnadsplikt som följer av dessa bestämmelser i deras nya lydelse bör ha företräde framför meddelarfriheten.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">14.6</SPAN><SPAN class="ft68">Rättegångskostnader</SPAN></P>
<P class="p667 ft40">Regeringens förslag: I mål på andra samhällsområden än arbetslivet kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få</P>
<P class="p894 ft3">tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild.</P>
<P class="p407 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget i denna del. </SPAN>Rädda Barnen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Förbundet Rörelsehindrade <SPAN class="ft3">har tillstyrkt förslaget.</SPAN></P>
<P class="p148 ft5">Bakgrund: 18 kap. rättegångsbalken innehåller regler om rättegångskostnader i tvistemål. De bestämmelser som avser dispositiva mål är tillämpliga i diskrimineringsmål, såväl i arbetslivet som på övriga samhällsområden. Huvudregeln finns i 1 § enligt vilken förlorande part ska ersätta motparten dennes rättegångskostnader, om inte annat är föreskrivet. Av 3 § följer att fördelningen av rättegångskostnaderna kan bli en annan om den vinnande parten på närmare angivet vis föranlett onödig rättegång. Var den omständighet som utgången i målet berodde på inte känd för den förlorande parten före rättegången och borde denna part inte heller ha ägt kännedom därom kan förordnas att vardera parten ska bära sina kostnader. Även med stöd av 4 § kan fördelningen av kostnaderna avvika från huvudregeln, om flera yrkanden prövats och parterna vunnit ömsom eller om parts yrkande bifallits endast till viss del.</P>
<P class="p240 ft40">I mål på arbetslivets område gäller lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen), till vilken hänvisas i 45 § jämställdhetslagen (1991:433), 36 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 24 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och 23 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. 5 kap. 3 § arbetstvistlagen hänvisar i sin tur till rättegångsbalkens regler. 5 kap. 2 § innehåller dock en särskild regel om rättegångskostnaderna i arbetstvister. Den föreskriver att det i sådana mål kan förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P>
<P class="p895 ft8">För mål på andra samhällsområden än arbetslivet framgår det att rättegångsbalkens regler är tillämpliga genom hänvisningar i 17 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 20 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 17 § lagen (2006:67) om</P>
<P class="p71 ft3">460</P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Samma bestämmelser innehåller också en särreglering motsvarande den i 5 kap. 2 § arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 2003 års lag anger dock att detta inte gäller när någon av diskrimineringsombudsmännen för talan som part. Om myndigheten förlorar ett mål enligt den lagen får myndigheten således utan undantag stå för sina och motpartens rättegångskostnader, såvida inte annat förordnats med stöd av reglerna i 18 kap. rättegångsbalken.</P>
<P class="p481 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">En särskild reglering om fördelningen av rättegångskostnaderna</P>
<P class="p92 ft40">En strikt tillämpning av rättegångsbalkens huvudregel om att förlorande part ska bära såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader kan medföra att den som anser sig ha blivit diskriminerad avstår från att driva en process på grund av den ekonomiska risken. Det kan leda till att tvister där en talan vore befogad aldrig blir föremål för domstolsprövning. Därtill kommer att även i sådana fall när den som anser sig ha blivit diskriminerad förlorar målet kan han eller hon ha haft skälig anledning att få tvisten prövad. Målets utgång kan exempelvis ha berott på att rättsläget eller bevisläget varit svårbedömt. Vidare kan målets utgång ha berott på omständigheter som i processens början inte var kända för den förlorande parten, utan att förutsättningarna i 18 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken för den sakens skull är uppfyllda.</P>
<P class="p424 ft8">Ovanstående problem uppkommer naturligtvis i många typer av mål och för de flesta anvisas inte någon annan lösning än vad som följer av 18 kap. rättegångsbalken. Regeringen anser dock att det för diskrimineringsmålens del är lämpligt att möjliggöra ett större hänsynstagande till förlorande part än vad bestämmelserna i rättegångsbalken tillåter (jfr t.ex. prop. 2002/03:65 s. <NOBR>168–169</NOBR> och prop. 2005/06:38 s. 125). Därför föreslås en reglering motsvarande vad som hittills gällt, dvs. att domstolen kan förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. För arbetslivsmålens del framgår detta genom hänvisningen i 4 kap. 1 § första stycket till lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). Som ovan framgått innehåller 5 kap. 2 § sistnämnda lag en bestämmelse om rättegångskostnader. Såvitt gäller övriga samhällsområden föreslås i stället en särskild bestämmelse i den nya lagen.</P>
<P class="p439 ft4">Undantag för Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p123 ft8">Den nya lagen omfattar skilda verksamheter och gäller inom såväl offentlig som privat verksamhet. En bestämmelse om att vardera parten kan få bära sin rättegångskostnad kan få konsekvenser som inte är önskvärda när ombudsmannen står som förlorande part. Att förpliktas att ersätta motpartens rättegångskostnader får inte samma ekonomiska konsekvenser för en myndighet som för en enskild eller en del företag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">461</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="p462dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395462x1.jpg/" id="p462img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Det kan därför framstå som oskäligt om exempelvis en mindre Prop. 2007/08:95 näringsidkare i ett mål mot ombudsmannen skulle tvingas bära sina rättegångskostnader själv, trots att domstolen funnit att diskriminering</P>
<P class="p162 ft5">inte förekommit och myndigheten därför förlorat målet. Att myndigheten kan ha haft goda skäl att driva målet, kanske för att det varit av principiellt intresse, har då mindre betydelse. Den föreslagna ordningen i fråga om fördelningen av rättegångskostnaderna bör därför inte gälla när ombudsmannen för talan som part i mål på andra samhällsområden än arbetslivets. När det gäller arbetslivsmålen saknas motsvarande undantag i 5 kap. 2 § arbetstvistlagen. Kommittén har dock inte föreslagit någon ändring i denna del.</P>
<P class="p111 ft3">De intresseorganisationer som för talan i diskrimineringsmål får normalt antas vara mer kostnadskänsliga än ombudsmannen. Något motsvarande undantag bör därför inte gälla för deras del.</P>
<P class="p111 ft3">För tydlighets skull ska tilläggas att i de fall ombudsmannen eller en intresseorganisation för talan för den enskildes räkning kan inte den enskilde själv bli skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader. Ansvaret för rättegångskostnaderna åvilar helt ombudsmannen respektive organisationen i egenskap av part.</P>
<P class="p62 ft28"><SPAN class="ft3">14.7</SPAN><SPAN class="ft68">Övriga frågor om rättegången</SPAN></P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft7">14.7.1</SPAN><SPAN class="ft95">Vissa bestämmelser för mål om ogiltigförklaring m.m.</SPAN></P>
<P class="p484 ft3">Regeringens förslag: Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p668 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p668 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p717 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats,</SPAN></P>
<P class="p686 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">39 § första stycket första meningen om anställningsförhållandes upplösning, och</SPAN></P>
<P class="p686 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m.</SPAN></P>
<P class="p829 ft8">Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p896 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p48 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget.</P>
<P class="p56 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Ogiltigförklaring av uppsägning och avskedande m.m.</P>
<P class="p897 ft3">De nuvarande diskrimineringslagarna på arbetslivets område föreskriver</P>
<P class="p149 ft62">att vissa bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd</P>
<P class="p71 ft3">462</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">(anställningsskyddslagen) ska tillämpas när någon i diskrimineringsmål för talan om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, se 53 § jämställdhetslagen (1991:433), 40 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 28 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och 27 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. De bestämmelser till vilka hänvisas helt eller delvis är, såvitt nu är av intresse, <NOBR>34–35,</NOBR> 37, 39 och 43 §§.</P>
<P class="p516 ft8">Av 34 § anställningsskyddslagen följer att en anställning vid tvist om uppsägnings giltighet inte upphör till följd av uppsägningen förrän tvisten slutligt har avgjorts samt att arbetstagaren har rätt till bibehållna anställningsförmåner under tiden och inte får stängas av från arbete. Vidare framgår att domstolen i en sådan tvist kan besluta interimistiskt att anställningen ska upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid annan tidpunkt, eller att en pågående avstängning ska upphöra. I 35 § föreskrivs att domstolen i tvist om giltigheten av ett avskedande kan besluta att anställningen trots avskedandet ska bestå till dess att tvisten slutligt avgjorts samt att arbetsgivaren i sådant fall inte får stänga av arbetstagaren från arbete. Enligt 37 § får avstängning inte ske på grund av de omständigheter som föranlett uppsägning eller avskedande, om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat uppsägningen respektive avskedandet. I 39 § föreskrivs att om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare, ska anställningsförhållandet anses som upplöst. Av 43 § framgår, såvitt nu är av intresse, att mål om uppsägning eller avskedande ska handläggas skyndsamt av domstolen. Bestämmelsen innehåller också anvisningar för handläggningen av yrkanden om interimistiskt beslut.</P>
<P class="p721 ft3">Regeringen föreslår att de ovan redovisade bestämmelserna i anställningsskyddslagen även enligt den nya lagen görs tillämpliga i mål om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande.</P>
<P class="p73 ft4">Talan om ersättning med anledning av beslut om offentlig anställning</P>
<P class="p123 ft40">Enligt de nuvarande diskrimineringslagarna på arbetslivets område får skadeståndstalan med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning inte prövas innan beslutet har vunnit laga kraft, se 57 § jämställdhetslagen (1991:433), 39 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 27 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och 26 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Det innebär att en arbetssökande har möjlighet att först överklaga en offentlig arbetsgivares beslut till sista instans och därefter föra talan om skadestånd. Så länge beslutet inte har vunnit laga kraft får dock talan om skadestånd inte prövas, vare sig på talan av den arbetssökande som själv överklagat eller på talan av andra sökande som inte gjort det. Däremot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">463</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="p464dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395464x1.jpg/" id="p464img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">råder inget hinder mot att väcka en sådan talan (se prop. 1990/91:113 s. Prop. 2007/08:95 121). Ett bifall till överklagandet påverkar inte rätten att väcka skadeståndstalan.</P>
<P class="p102 ft5">Regeringen föreslår en bestämmelse av motsvarande innehåll i den nya lagen.</P>
<P class="p104 ft8">Som redovisats i avsnitt 14.4.1 har remissinstanser ifrågasatt hur den som förbigåtts vid beslut om statlig anställning får kännedom om när beslutet så småningom vunnit laga kraft. Samma remissinstanser har även anfört att kommunala anställningsbeslut sällan anslås, vilket i sådana fall får till följd att de aldrig vinner laga kraft. Regeringens överväganden i dessa frågor framgår av nämnda avsnitt.</P>
<P class="p400 ft3"><SPAN class="ft7">14.7.2</SPAN><SPAN class="ft95">Processuella regler för den enskilde i visst fall</SPAN></P>
<P class="p766 ft8">Regeringens förslag: Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
<P class="p898 ft3">När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma sak.</P>
<P class="p878 ft8">Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen. När rättens avgörande i ett sådant mål har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde eller ombudsmannen eller föreningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr13 td102"><P class="p34 ft3">Diskrimineringskommitténs</P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p3 ft3">förslag:</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p3 ft3">Överensstämmer</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p482 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td102"><P class="p3 ft5">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td232"><P class="p34 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot förslaget.</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td102"><P class="p3 ft3">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr22 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td169"><P class="p3 ft4">Den enskildes processuella ställning när Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td102"><P class="p3 ft54">eller en förening för talan</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr19 td169"><P class="p3 ft3">Av 18 § tredje stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">i högskolan, 24 § första stycket lagen (2003:307) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering och 20 § tredje stycket lagen (2006:67) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följer</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">att bestämmelserna i rättegångsbalken om jävsförhållanden, personlig</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor rörande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">bevisningen ska gälla även den för vilken vederbörande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">diskrimineringsombudsman för talan enligt dessa lagar. Lagarna för</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetslivet hänvisar i stället till den motsvarande reglering som finns i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, se 47 § andra</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td232"><P class="p3 ft3">stycket jämställdhetslagen (1991:433), 38 § andra stycket</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p482 ft7">lagen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td146"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">(1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 26 § andra stycket lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och 25 § andra stycket lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.</P>
<P class="p353 ft40">Enligt 24 § första stycket lagen om förbud mot diskriminering gäller hänvisningen till rättegångsbalken även vad som föreskrivs om pågående rättegång (litis pendens). Andra stycket i samma bestämmelse avser situationen när den enskilde själv för talan. Hänvisningen beträffande pågående rättegång gäller i det fallet en ombudsman som för talan för den enskilde. Föreskriften, som saknar motsvarighet i de andra lagarna, innebär att den enskilde och ombudsmannen anses som en enda part när det gäller frågor om pågående rättegång (prop. 2002/03:65 s. 171).</P>
<P class="p302 ft8">Ombudsmännens talerätt innebär att när någon av dem för talan för en enskilds räkning är myndigheten den egentlige parten. Trots det behandlas alltså den enskilde i processuellt hänseende på samma sätt som en part i de avseenden som ovan redovisats. Regeringen anser att motsvarande ordning bör gälla enligt den nya lagen och föreslår därför en bestämmelse med i sak detta innehåll. När det gäller utformningen av bestämmelsen bör viss justering ske i förhållande till 24 § lagen om förbud mot diskriminering, mot bakgrund av synpunkter från <SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>om att innebörden bör kunna komma till ett klarare uttryck.</P>
<P class="p120 ft4">Rättskraft och överklagande</P>
<P class="p92 ft8">I alla de nuvarande diskrimineringslagarna med undantag för lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering anges att talan som förs av en ombudsman behandlas som om talan hade förts av den enskilde själv, se 56 § jämställdhetslagen (1991:433), 43 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 31 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, 30 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 20 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och 20 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Av förarbeten framgår att innebörden av ovan nämnda bestämmelse bl.a. är att den enskilde omfattas av domens rättskraft samt att den enskilde själv kan överklaga domen även om inte ombudsmannen gör det (se prop. 2001/02:27 s. 100 och prop. 2005/06:38 s. <NOBR>151–152).</NOBR></P>
<P class="p360 ft8">I 25 § lagen om förbud mot diskriminering föreskrivs i stället uttryckligen att rättens avgörande i ett mål där en av ombudsmännen för talan för en enskild har rättskraft i förhållande till denna person samt att avgörandet får överklagas av den enskilde. Bestämmelsen tillkom på förslag av Lagrådet eftersom den lydelse som förekommer i de andra diskrimineringslagarna ansågs oklar (prop. 2002/03:65 s. 171 och 347).</P>
<P class="p78 ft8">Regleringen i 25 § lagen om förbud mot diskriminering framstår som den mest lämpliga i nu aktuellt hänseende. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse med motsvarande innehåll i sak tas in i den nya lagen. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras med hänsyn till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">465</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<P class="p333 ft3"><SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>efterlyst en tydligare formulering. Lagrådet har dessutom Prop. 2007/08:95 föreslagit en uttrycklig begränsning av den enskildes rätt att överklaga</P>
<P class="p334 ft3">till sådana fall då Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen hade haft rätt att överklaga. Regeringen finner att ett sådant tillägg bidrar till ökad tydlighet och därför bör tas in i lagtexten.</P>
<P class="p899 ft3">466</P>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="p467dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395467x1.jpg/" id="p467img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">15 Ändringar i skollagen</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">15.1</SPAN><SPAN class="ft68">Förbud m.m. mot kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p900 ft3">Regeringens förslag: Den som är huvudman för samt anställda och uppdragstagare i sådan verksamhet som regleras i skollagen (1985:1100) får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.</P>
<P class="p433 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p148 ft8">Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan är i huvudsak eniga om att bestämmelserna om annan kränkande behandling än diskriminering i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inte ska vara en del av den nya diskrimineringslagen. Flertalet har också tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot att dessa regler i stället placeras i skollagen. <SPAN class="ft47">Barn- och elevombudet för likabehandling </SPAN>inom Statens skolverk anser dock att reglerna bör finnas i en självständig lag. Flera remissinstanser framför att skyddet mot kränkningar i skollagens verksamheter måste vara lika starkt oavsett om de är diskriminerande eller inte. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft47">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>och <SPAN class="ft47">Friskolornas Riksförbund</SPAN>, hänvisar till de betänkligheter mot ytterligare skadeståndsregler som de framförde inför 2006 års lag; nämligen att skadeståndsbestämmelser inte är rätt väg för att komma till rätta med kränkande behandling. <SPAN class="ft47">Friskolornas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft47">Göteborgs kommun </SPAN>efterlyser kvalitetssäkrade åtgärdsprogram för att komma till rätta med mobbning och kränkningar. <SPAN class="ft47">Barnombudsmannen </SPAN>saknar en barnkonsekvensanalys av förslaget att bestämmelserna om annan kränkande behandling placeras i skollagen.</P>
<P class="p470 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p59 ft4">Vad som menas med kränkande behandling</P>
<P class="p109 ft3">Vad som enligt nuvarande lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever</P>
<P class="p238 ft3">menas med ”kränkande behandling” framgår av författningskommentaren till nya 14 a kap. 3 § skollagen (1985:1100). Se avsnitt 19.6 och vad som anförs i avsnitt 5.3.</P>
<P class="p236 ft4">Bestämmelserna flyttas över till skollagen</P>
<P class="p234 ft8">Regeringen har i avsnitt 5.3 uttalat att det för närvarande är lämpligt att inte låta de bestämmelser som behövs angående annan kränkande</P>
<P class="p149 ft15">behandling än diskriminering i skollagens verksamheter ingå i den nya</P>
<P class="p71 ft3">467</P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<P class="p137 ft3">diskrimineringslagen. Den fråga som då uppkommer är hur regelverket Prop. 2007/08:95 om annan kränkande behandling ska behandlas. Det kan antingen finnas i</P>
<P class="p149 ft3">en särskild lag eller på lämpligt sätt arbetas in i skollagen.</P>
<P class="p148 ft8">En ordning där bestämmelserna behålls i en särskild lag har förordats av <SPAN class="ft47">barn- och elevombudet för likabehandling </SPAN>inom Statens skolverk som menar att reglerna bör ses som ett skydd för mänskliga rättigheter enligt FN:s barnkonvention medan skollagens syfte bl.a. är att reglera verksamheterna. Övriga remissinstanser har förordat eller inte haft någon invändning mot att – då diskrimineringslagstiftningen renodlas – reglerna förs över till skollagen.</P>
<P class="p148 ft40">Tillämpningsområdet för förbudet och de andra bestämmelserna mot kränkande behandling enligt den nuvarande 2006 års lag är verksamheterna i skollagen. I skollagen finns vidare bestämmelser bl.a. om att den som verkar i skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (1 kap.</P>
<P class="p238 ft5">2 § skollagen). Bestämmelser om skolans skyldighet att motverka och ingripa mot alla typer av kränkande behandling har också en nära koppling till såväl skollagens bestämmelser om grundläggande värden som lagens regelverk för att upprätthålla ordning, trygghet och studiero. Den naturliga platsen för bestämmelserna om annan kränkande behandling än diskriminering är därmed i skollagen. Att reglera förbudet i en separat lag skulle innebära att bestämmelser som gäller kränkningar i skolan återfanns i tre olika lagar: den nya diskrimineringslagen, skollagen samt den särskilda lagen. Enligt regeringens uppfattning saknas det skäl för en sådan uppdelning.</P>
<P class="p672 ft3">Med hänsyn till det sagda anser regeringen i likhet med Diskrimineringskommittén att bestämmelserna om annan kränkande behandling bör föras över till ett särskilt kapitel i skollagen.</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft4">Barnombudsmannen </SPAN>har efterlyst en barnkonsekvensanalys av att bestämmelserna om kränkande behandling placeras i skollagen.</P>
<P class="p148 ft8">Den uppenbara konsekvensen är att bestämmelser som rör diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kommer att återfinnas på två håll, dels i diskrimineringslagen, dels i skollagen. Detta innebär dock inte att barns ställning försvagas. Diskrimineringskommittén har för sin del ansett att det för det enskilda barnet knappast har någon betydelse i vilken författning bestämmelserna finns. Även regeringen kan konstatera att det materiella skyddet mot diskriminering, repressalier och annan kränkande behandling är detsamma med de ändringar som regeringen föreslår. Skyddet mot diskriminering utsträcks nu även till praktisk arbetslivsorientering i grundskolan (se avsnitt 8.1.1) och det görs tydligt att Diskrimineringsombudsmannen och Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter i den aktuella delen, se avsnitt 15.2) får föra talan både enligt diskrimineringslagen och i fråga om kränkande behandling enligt skollagen i samma rättegång när så är lämpligt (se strax nedan, avsnitt</P>
<P class="p431 ft8">15.2). Med hänsyn härtill framstår den nya ordningen snarare som en förstärkning av barnets rätt. Att ombudsmannen och Skolinspektionen enligt regeringens förslag har att tillämpa flera lagrum kan inte ha någon betydelse för saken. För det enskilda barnet är det dock viktigt att</P>
<P class="p473 ft3">468</P>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="p469dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395469x1.jpg/" id="p469img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">ombudsmannen och Skolinspektionen samarbetar för att underlätta för Prop. 2007/08:95 barnet.</P>
<P class="p73 ft4">En tryggare skolmiljö</P>
<P class="p99 ft8">Några remissinstanser har efterlyst åtgärdsprogram för att komma till rätta med mobbning och kränkningar. Ändamålet med bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling är att motverka sådant beteende. För att detta ska lyckas krävs att de som arbetar med frågorna har den kunskap och de verktyg som behövs. Mot denna bakgrund gav regeringen våren 2007 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att under tre år utforma och genomföra en utbildningssatsning för skolor om forskningsbaserade och utvärderade åtgärdsprogram mot mobbning. Även effekterna av befintliga metoder mot mobbning som används i skolorna ska utvärderas (U2007/1205/S).</P>
<P class="p588 ft8">Den 1 augusti 2007 stärktes vidare skolans disciplinära befogenheter genom ändringar i skollagen. Lärare och rektorer får nu omhänderta störande eller farliga föremål från elever och kommuner får mot vårdnadshavares önskemål flytta en grundskoleelev till en annan skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero (prop. 2006/07:69, bet. 2006/07:UbU13, rskr. 2006/07:183). Regeringen avser att ytterligare förtydliga lärarnas befogenheter i det förslag till ny skollag som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Härutöver avser regeringen att de närmaste åren föreslå särskilda statliga satsningar på lärarnas och rektorernas utbildning och fortbildning.</P>
<P class="p481 ft28"><SPAN class="ft3">15.2</SPAN><SPAN class="ft68">Vissa ändringar i regelverket</SPAN></P>
<P class="p901 ft8">Regeringens förslag: Bestämmelserna om ändamål och tillämpningsområde, definitioner, att lagen är tvingande, ansvar för personal, aktiva åtgärder, utrednings- och åtgärdsskyldighet, förbud mot kränkande behandling och repressalier, skadestånd, tillsyn samt bevisbörda och rättegången i övrigt i det nya kapitlet i skollagen (1985:1100) motsvarar i huvudsak hittills gällande regelverk i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den särskilda bevisregeln i 2006 års lag utmönstras. Några särskilda preskriptionsregler gäller inte.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p482 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">med regeringens. Kommittén har föreslagit att bevisregeln ska ha</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">följande lydelse: Om det finns anledning att anta att ett barn eller en elev</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft7">har utsatts för kränkande behandling eller repressalier är det skolan som</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p902 ft7">ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte förekommit.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">Remissinstanserna: Vissa synpunkter som remissinstanserna har haft</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft8">på den nya diskrimineringslagen – och som behandlas i andra avsnitt –</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p482 ft4"><SPAN class="ft3">har relevans även här. </SPAN>Barn- och elevombudet för likabehandling <SPAN class="ft3">vid</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Statens skolverk och <SPAN class="ft4">Lärarförbundet </SPAN>anser att den möjlighet till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">vitesföreläggande i fråga om aktiva åtgärder som föreslås gälla i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">diskrimineringslagen bör gälla även i fråga om annan kränkande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft47"><SPAN class="ft8">behandling. </SPAN>Barn- och elevombudet för likabehandling <SPAN class="ft8">menar att det bör övervägas om den föreslagna Nämnden mot diskriminering ska kunna utfärda vitesförelägganden även utifrån dessa bestämmelser. </SPAN>Skolverket <SPAN class="ft8">anser att en vitesmöjlighet bör övervägas även i skollagskapitlet då det annars kan uppfattas som att alla kränkningar inte tas på samma allvar.</SPAN></P>
<P class="p80 ft4">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering <SPAN class="ft5">är positiv till den föreslagna förändringen av bevisregelns utformning och har inget att erinra mot att den särskilda bevisregeln i 2006 års lag tas bort. </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft5">anser att den särskilda bevisregeln kanske överensstämmer mer med vad som skulle vara en väl avvägd skadeståndsskyldighet. Ett par remissinstanser ifrågasätter om inte den föreslagna bevisregeln i det nya skollagskapitlet innebär en orimlig skärpning för skolan, som måste visa att t.ex. mobbning inte ägt rum.</SPAN></P>
<P class="p357 ft3"><SPAN class="ft4">Jämställdhetsombudsmannen </SPAN>anser att preskriptionsfristen bör vara längre än två år när talan grundar sig på kränkande behandling mot barn och elever i skolan, såsom i 2006 års lag, och <SPAN class="ft4">Rädda Barnen </SPAN>menar att barn generellt behöver längre frister.</P>
<P class="p120 ft3">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p88 ft4">De flesta bestämmelserna i 2006 års lag förs över utan ändring</P>
<P class="p92 ft40">I den nuvarande lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever finns bestämmelser bl.a. med definitioner av vissa nyckelbegrepp samt regler om huvudmannens ansvar för personal och om aktiva åtgärder, utrednings- och åtgärdsskyldighet, förbud mot kränkande behandling och repressalier, skadestånd, tillsyn samt rättegången. Regeringen har i propositionen 2007/08:50 Nya skolmyndigheter, som överlämnades till riksdagen i februari 2008, föreslagit vissa lagändringar som innebär en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter inom skolväsendet m.m. där vissa uppgifter som hittills har åvilat Statens skolverk i stället ska fullgöras av en ny myndighet, Statens skolinspektion. Skolinspektionen ska enligt förslaget bl.a. överta de uppgifter som enligt 2006 års lag åvilar Skolverket (a. prop. s. 35 f.). Ovan nämnda bestämmelser i denna lag bör</P>
<P class="p493 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft88">i enlighet med vad Diskrimineringskommittén föreslagit – föras över till skollagen med dels de ändringar som föranleds av inrättandet av Skolinspektionen, dels de ändringar som föranleds av redaktionella skäl. Detta gäller bl.a. den tydliga ansvarspreciseringen i 2006 års lag som bör behållas och inte – såsom Diskrimineringskommittén föreslagit – ersättas av samlingsbegreppet ”skola”. Bestämmelserna behandlas närmare i författningskommentaren till 14 a kapitlet skollagen (1985:1100, se avsnitt 19.6).</SPAN></P>
<P class="p120 ft4">Skadestånd och vite</P>
<P class="p123 ft8">När gäller överträdelse av bestämmelser om aktiva åtgärder har regeringen i avsnitt 11 anfört att vite i stället för skadestånd bör gälla som sanktion även i fråga om verksamheter enligt skollagen i den nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">470</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">diskrimineringslagen. Detta är en anpassning till övrig diskrimineringslagstiftning där vite är den gängse reaktionen mot uteblivna eller otillräckliga aktiva åtgärder.</P>
<P class="p80 ft5">Att skadestånd gäller som påföljd vid bristande aktiva åtgärder i skollagsreglerad verksamhet är, som Diskrimineringskommittén närmare utvecklat i betänkandet, något problematiskt eftersom åtgärderna är av kollektivt slag. Ett alternativ vore att införa regler om vite. Skadeståndspåföljden erbjuder dock den fördelen att ersättning kan begäras även för kränkande behandling som har föregått en anmälan eller dylikt, exempelvis om ett barn eller en elev redan har lämnat skolan eller verksamheten när anmälan görs och skadestånd begärs för den inträffade kränkningen under påstående att huvudmannen eftersatt sin allmänna skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling (jfr prop. 2005/06:38 s. 208 f.).</P>
<P class="p353 ft8">En vitessanktion när det gäller annan kränkande behandling än diskriminering – vilket ett par remissinstanser har förordat – kräver enligt regeringen ytterligare överväganden och beredning. Den frågan är inte närmare behandlad av Diskrimineringskommittén. På skolområdet finns det heller inte, till skillnad från på diskrimineringsområdet, befintliga organ som utfärdar sådana vitesförelägganden. Det är Statens skolverk som har tillsyn över regelverket om annan kränkande behandling och regelverket förs nu in i skollagen. Skollagen är som tidigare har nämnts föremål för en genomgripande översyn och en fråga som övervägs i detta arbete är befogenhet för Statens skolinspektion att utfärda vitesförelägganden mot huvudmän för att avhjälpa brister i verksamheterna. Mot denna bakgrund bör i detta skede ingen ändring av de nuvarande skadeståndspåföljderna göras i samband med att regelverket överförs till skollagen. Skadeståndsbestämmelsen i 2006 års lag fick sin närmare utformning efter förslag från Lagrådet och bör nu överföras i huvudsak oförändrad till det nya skollagskapitlet (jfr a. prop. s. 206).</P>
<P class="p400 ft4">Särskilt om barn- och elevombudet</P>
<P class="p92 ft8">Enligt 2006 års lag ska Statens skolverk inom sitt ansvarsområde se till att lagen följs. Sedan den 1 april 2006 finns inom Skolverket en särskild funktion: barn- och elevombudet för likabehandling. Enligt Skolverkets instruktion ska barn- och elevombudet utföra de uppgifter som enligt 2006 års lag ska ombesörjas av Skolverket ”när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt” (se förordningen [2002:1160] med instruktion för Statens skolverk, 5 b §). Ombudet för bl.a. talan för barn och elever i skadeståndstvister enligt lagen. Enligt förarbetena ska ombudets verksamhet vara skild från Skolverkets övriga verksamhet (prop. 2005/06:38 s. 118). Regeringens bedömning är enligt propositionen 2007/08:50 att barn- och elevombudet bör föras över från Skolverket till Statens skolinspektion (s. 35 f.).</P>
<P class="p352 ft47">Skolverket <SPAN class="ft8">och </SPAN>barn- och elevombudet för likabehandling <SPAN class="ft8">inom verket har föreslagit förändringar i rådande ordning för tillsyn över lagens efterlevnad. </SPAN>Skolverket <SPAN class="ft8">anser att verkets roll som tillsynsmyndighet bör renodlas och att verket inte ska ikläda sig rollen som part. </SPAN>Barn- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">471</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3"><SPAN class="ft4">elevombudet för likabehandling </SPAN>anser att ombudet bör göras till en egen myndighet eller i vart fall få en så självständig roll som möjligt genom att dess tillsynsuppgift regleras i lag.</P>
<P class="p77 ft40">Frågan om Skolverkets tillsyn och barn- och elevombudets verksamhet har inte behandlats av Diskrimineringskommittén och ingen annan remissinstans har haft synpunkter i frågan. Ombudsfunktionen har funnits en relativt kort tid och i förarbetena utvecklades skälen till varför uppgiften anförtroddes Skolverket (prop. 2005/06:38 s. 117 f.). Barn- och elevombudets verksamhet förefaller framgångsrik och synes ägnad att stärka den enskildes rätt. Mot denna bakgrund föreslås här inte någon förändring i fråga om barn- och elevombudets ställning. Skolinspektionen kommer alltså fortsättningsvis – på samma sätt som Skolverket hittills gjort – att genom barn- och elevombudet företräda barn och elever när det gäller kränkande behandling. För det enskilda barnet innebär regleringen i nya diskrimineringslagen och skollagen att han eller hon kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen eller till funktionen barn- och elevombudet inom Skolinspektionen efter vad som framstår som mest ändamålsenligt i det enskilda fallet. Här kan också erinras om att enligt den föreslagna 14 a kap. 16 § skollagen ska gälla att när Skolinspektionen för talan enligt skollagen får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven. En sådan talan</P>
<P class="p903 ft3">kan avse anspråk enligt diskrimineringslagen (se författningskommentaren till dels 14 a kap. 16 § skollagen, avsnitt 19.6, dels 6 kap. 2 § diskrimineringslagen, avsnitt 19.1).</P>
<P class="p73 ft4">Bevisfrågor</P>
<P class="p392 ft5">I 2006 års lag finns det två bevisregler. Den ena gäller om ett barn eller en elev visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för kränkande behandling eller repressalier från verksamhetens sida; huvudmannen ska då visa att detta inte förekommit (18 §). Den andra regeln gäller om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med verksamheten; huvudmannen ska då visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits (19 §).</P>
<P class="p130 ft3">Den förstnämna bevisregeln – som har sin motsvarighet i den nya diskrimineringslagen – bör överföras till det nya skollagskapitlet utan ändringar i sak.</P>
<P class="p77 ft8">Den andra särskilda bevisregeln bör enligt Diskrimineringskommittén tas bort då den dels inte korresponderar helt med de materiella reglerna, dels inte innebär någon bevislättnad för den enskilde. Enligt kommittén bör i stället vanliga bevisprinciper gälla. Det skulle innebära att barnet eller eleven får visa att skolan fått kännedom om att den unge anser sig utsatt för kränkande behandling varvid skolan har bevisbördan för att utredning skett och åtgärder vidtagits. Har ingen eller endast en bristfällig utredning gjorts inträder skadeståndsskyldighet för eftersatt utrednings- och åtgärdsskyldighet, oberoende av om kränkande behandling förekommit. Påståenden om kränkande behandling kan låta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">472</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">bli att utredas och åtgärdas endast i tydliga fall, när det inte råder någon tvekan om att de är ogrundade.</P>
<P class="p77 ft8">Den särskilda bevisregeln fick även anmärkningar av Lagrådet vid dess granskning inför tillkomsten av 2006 års lag. Lagrådet ifrågasatte om regeln var behövlig då det redan av den materiella regeln om skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet kan hävdas att, om det har framkommit omständigheter som där anges, huvudmannen för att undgå skadeståndsskyldighet måste visa att de anbefallda åtgärderna har vidtagits (prop. 2005/06:38 s. 208). I förarbetena motiverades regeln med att det inte kan uteslutas att vissa elever eller föräldrar under åberopande av att det förekommit ”annan kränkande behandling”, vid upprepade tillfällen gör gällande att skolan måste vidta åtgärder, trots att händelsen eller händelserna för de flesta andra framstår som bagatellartade. I en domstolsprocess, anfördes det, måste det inledningsvis krävas att den som kräver skadestånd visar att det förekommit kränkningar. Konsekvenserna av regeln avsågs dock böra följas upp. En annan anmärkning från Lagrådet föranledde att regelns tillämpningsområde utvidgades till att även täcka kränkande behandling som föregått en anmälan eller dylikt (a. prop. s. 123).</P>
<P class="p352 ft8">Regeringen anser att den särskilda bevisregeln i 2006 års lag väcker tveksamhet. Det bör i sammanhanget framhållas att en skolas eller verksamhets utredningsskyldighet endast väcks av påstådda uppträdanden som enligt definitionen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det ska vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar (jfr a. prop. s. 137). Ett skadestånd förutsätter vidare att ett barn eller en elev har orsakats någon form av skada. Skadestånd för kränkning – i andra fall än vid repressalier – utgår inte heller om kränkningen är ringa. Denna begränsning formulerades i 2006 års lag efter förslag från Lagrådet och bör enligt regeringen nu kvarstå (se a. prop. s. 207). Med hänsyn till det anförda anser regeringen att den nu berörda bevisregeln kan utmönstras (jfr motsvarande resonemang i fråga om diskrimineringslagen i avsnitt 14.3). För det enskilda barnet innebär det snarast att barnets ställning stärks i detta avseende.</P>
<P class="p439 ft4">Preskription m.m.</P>
<P class="p129 ft5">I 2006 års lag finns en preskriptionsregel som anger en preskriptionstid på två år för skadeståndskrav grundade på vissa bestämmelser i lagen. Regeln hänför sig främst till vissa fall av diskriminering, men gäller även när det är fråga om repressalier. I övrigt föreskrivs inga särskilda preskriptionstider utan i stället gäller preskriptionslagen (1981:130), vilken typiskt sett ger en längre preskriptionstid (jfr prop. 2005/06:38 s. 126).</P>
<P class="p357 ft5">Preskriptionsfristerna i den nya diskrimineringslagen får ses i sitt sammanhang (se avsnitt 14.4). Detsamma bör gälla för regelverket om annan kränkande behandling. Att ha en särskild preskriptionstid enbart för repressalier i kontrast till samtliga övriga fall enligt det nya skollagskapitlet framstår inte som behövligt (jfr prop. 2005/06:38 s. 126). Någon särskild preskriptionsregel bör därför, i enlighet med Diskrimineringskommitténs förslag, inte överföras till skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">473</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="p474dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395474x1.jpg/" id="p474img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">16 Övriga lagändringar</P>
<P class="p667 ft8">Regeringens förslag: Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ändras på så sätt att hänvisningar till jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning ersätts av hänvisningar till den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p904 ft3">Högskolelagen (1992:1434) och lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ändras på så sätt att hänvisningar till lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan ersätts av hänvisningar till den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p905 ft8">Skollagen (1985:1100) ändras på så sätt att det i 1 kap. 1 § läggs till att det föreslagna 14 a kap. ska gälla i pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg enligt lagen.</P>
<P class="p893 ft3">Diskrimineringskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. Kommittén har dock inte föreslagit någon ändring i skollagen.</P>
<P class="p48 ft3">Remissinstanserna: Ingen har invänt mot dessa lagändringar.</P>
<P class="p111 ft5">Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att en ny diskrimineringslag ska ersätta de nuvarande diskrimineringslagarna föranleder några följdändringar i andra lagar. Hänvisningar till jämställdhetslagen (1991:433) och de andra arbetsrättsliga diskrimineringslagarna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare bör ersättas av hänvisningar till den nya diskrimineringslagen. Högskolelagen (1992:1434) och lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina bör ändras på så sätt att hänvisningar till lagen om likabehandling av studenter i högskolan ersätts av hänvisningar till den nya diskrimineringslagen. I lagarna bör också några redaktionella ändringar göras.</P>
<P class="p146 ft3">I skollagen (1985:1100) anges i 1 kap. 1 § att vissa bestämmelser i lagen gäller när det allmänna anordnar pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Att även det föreslagna 14 a kap. (se avsnitt 15) bör gälla i detta sammanhang bör läggas till i paragrafen.</P>
<P class="p731 ft3">474</P>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">17 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p282 ft8">Diskrimineringslagen, lagen om Diskrimineringsombudsmannen och de andra lagändringar som föreslås bör träda i kraft den 1 januari 2009. <SPAN class="ft47">Lagrådet </SPAN>har föreslagit en övergångsbestämmelse av vilken följer dels att de nya reglerna ska vara tillämpliga på diskriminering och annat förfarande i strid med lagarna som inträffar efter det att bestämmelserna trätt i kraft samt att äldre bestämmelser ska gälla för övriga fall, dels att Diskrimineringsombudsmannen ska överta pågående ärenden och andra uppgifter från de nuvarande diskrimineringsombudsmännen. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och anser vidare att det av bestämmelsen även bör framgå att den nya Nämnden mot diskriminering ska överta ärenden och andra uppgifter från Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p141 ft3">Övergångsbestämmelser behövs även till dels 3 kap. 10, 11 och 13 §§ diskrimineringslagen (2008:000) när det gäller arbetsgivarens skyldigheter att vart tredje år kartlägga och analysera lönefrågor, upprätta en handlingsplan för jämställda löner och en plan för jämställdhetsarbetet, dels lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100). Se avsnitt 2.1, 2.5 och 19.1.</P>
<P class="p906 ft3">475</P>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p54 ft1">18 Konsekvens- och kostnadsanalys</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">18.1</SPAN><SPAN class="ft68">Ett starkare skydd mot diskriminering</SPAN></P>
<P class="p206 ft4">Skyddet för mänskliga rättigheter stärks</P>
<P class="p234 ft8">Syftet med regeringens förslag till ett starkare skydd mot diskriminering är att stärka individers rättsskydd och bidra till att människor som kränkts får upprättelse och ekonomisk ersättning för liden skada. Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet och lagstiftningen bör utformas så att detta förhållande får ett tydligt genomslag.</P>
<P class="p146 ft5">De nya reglerna bör kunna bidra till ökad jämlikhet, stärkt jämställdhet mellan kvinnor och män och mer av förståelse och öppenhet mellan människor. I ett samhälle där människor med olika intressen, olika bakgrund, olika läggning och olika värderingar ska leva samman är detta ambitiösa mål, men lagstiftningen bör ha en attitydpåverkande verkan på kort och lång sikt och en mindre långtgående ambition är egentligen inte tänkbar.</P>
<P class="p387 ft4">Ökad jämställdhet och stärkt integration</P>
<P class="p234 ft8">Förslagens syfte är bl.a. att stärka strävandena mot ökad jämställdhet mellan könen respektive stärkt integration för personer med utländsk bakgrund. Flera av de nya eller utökade diskrimineringsförbud som föreslås gäller därför diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet. Lagförslagen är i grunden könsneutralt utformade och gäller lika för kvinnor och män oavsett etnisk tillhörighet. På ett antal områden föreslås dock särreglering som gör särskilda riktade insatser till förmån för kvinnor eller personer med utländsk bakgrund tillåtna. Förslagen är över huvud taget, i ett samhälleligt perspektiv, ägnade att bidra till rättvisa och jämlikhet mellan människor. Sedda i ett perspektiv av stärkta mänskliga rättigheter och ett utökat skydd mot diskriminering i allmänhet kan de nya bestämmelserna antas bidra till att stärka utsatta gruppers ställning på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt.</P>
<P class="p56 ft4"><NOBR>EG-rätten</NOBR> genomförs</P>
<P class="p234 ft8">Sverige har genom medlemskapet i EU förbundit sig att genomföra de direktiv som antas av gemenskapen och att även i övriga avseenden följa <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Förslagen innebär – i enlighet med detta – att flera EG- direktiv nu slutligt genomförs i Sverige. Här märks särskilt likabehandlingsdirektivet, direktivet mot etnisk diskriminering och arbetslivsdirektivet. Direktivens fullständiga beteckningar redovisas i avsnitt 4.3. Direktiven har särskilt betydelse för de förslag om diskrimineringsförbud som gäller diskrimineringsgrunden ålder (avsnitt</P>
<P class="p214 ft3">7.8) och samhällsområdet utbildningsverksamhet (avsnitt 8.2). Att inte</P>
<P class="p149 ft12">vidta de åtgärder som regeringen föreslår i de delarna skulle innebära att</P>
<P class="p71 ft3">476</P>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">Sverige inte uppfyller sina åtaganden mot EU vilket skulle kunna få konsekvenser i form av bl.a. skadeståndsskyldighet gentemot EU.</P>
<P class="p73 ft4">Inga konsekvenser för statsfinanserna eller samhällsekonomin</P>
<P class="p92 ft40">För arbetsgivare, utbildningsanordnare, myndigheter, enskilda och andra som har att följa diskrimineringsförbuden innebär förslagen en del nya åtaganden och i vissa fall säkerligen att invanda handlingssätt och rutiner måste omprövas. Ändrade vanor eller handlingssätt kräver i sig tid och kan medföra kostnader. Den som bryter mot ett diskrimineringsförbud kan dessutom åläggas att betala diskrimineringsersättning. Vid en tvist kan kostnader uppkomma för experthjälp från t.ex. advokat eller en branschorganisation eller för rättegångskostnader.</P>
<P class="p516 ft40">Redan i dag svarar statliga myndigheter för tillsyn över diskrimineringslagstiftningen; kostnader för den uppgiften finns alltså redan i dag. Det kommer i samband med genomförandet av den nya diskrimineringslagen att behövas insatser för information och kunskapsöverföring beträffande den nya lagens räckvidd och innehåll (se närmare strax nedan under rubriken Informationsinsatser). Regeringen bedömer dock att dessa kan finansieras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p86 ft4">En lag och en ombudsman</P>
<P class="p409 ft5">Regeringen föreslår att en ny lag införs: diskrimineringslagen. Lagen ska ha till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Samtidigt som den nya lagen träder i kraft upphör sju hittills gällande civilrättsliga diskrimineringslagar. Redan att en lag ersätter sju – och att antalet paragrafer nedbringas avsevärt – innebär ett förtydligande och en förenkling både för den som har att iaktta diskrimineringsförbuden, den som kan åberopa dem och domstolar och andra som ska tillämpa bestämmelserna.</P>
<P class="p907 ft3">Regeringen föreslår också att en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen – ska svara för tillsynen över den nya lagen. De hittillsvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering</P>
<P class="p72 ft5">Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) bör avvecklas när den nya myndigheten bildas.</P>
<P class="p77 ft40">Den gemensamma diskrimineringslagen och den ändrade ombudsmannaorganisationen är ägnade att stärka skyddet mot diskriminering. Detta syfte och att den effekten kan antas uppstå är det väsentliga argumentet för att ändra den befintliga regleringen och myndighetsstrukturen. Att samla diskrimineringsbestämmelserna i en lag i stället för flera medför inte några ekonomiska konsekvenser i form av ökade utgifter från statsbudgeten. I ett inledningsskede får t.ex. fackliga organisationer som ska tillämpa eller åberopa reglerna orientera sig i en ny författning som delvis är annorlunda uppbyggd än de tidigare, men</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">477</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<P class="p137 ft3">den hittillsvarande materiella regleringen består. De nya reglerna kräver Prop. 2007/08:95 utbildning och tid och aktiva insatser för att bli kända men eventuella</P>
<P class="p162 ft40">kostnader eller tidsåtgång föranleds inte av att bestämmelserna samlats i en enda lag, utan av att diskrimineringsförbuden blivit fler och nu omfattar ett större område av samhället än tidigare. Regeringen bedömer att det är en förenkling av lagstiftningen att reglerna förs samman i en gemensam lag. Det bör bli enklare både för dem som har att följa reglerna och för dem som kan åberopa dem att få en överblick över hela diskrimineringslagstiftningen när bestämmelserna finns i en enda lag.</P>
<P class="p279 ft8">Syftet med att slå samman ombudsmännens verksamhet är att skapa en mer effektiv tillsyn av efterlevnaden av diskrimineringslagen. När den materiella regleringen får ny skepnad med fler diskrimineringsgrunder och nya diskrimineringsförbud, är det naturligt att också ombudsmannaorganisationen ändras. Den nya samlade myndigheten kommer förutom de uppgifter som i dag åvilar JämO, DO, HO och HomO att få tillsyn över bestämmelser i den nya lagen bl.a. i fråga om diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder samt förbud på nya samhällsområden. Därtill får ombudsmannen utökade befogenheter som t.ex. rätten att få tillträde till arbetsplatser och andra lokaler. Kostnader kan uppstå initialt t.ex. för utbildning av myndighetens personal och information om verksamheten. Samtidigt kan administrativa och andra samordningsvinster förutses. Här kan omedelbart pekas på sådant som att myndighetens gemensamma administrativa funktioner såsom personalavdelning, datasupport m.m. innebär fördelar. Att genomföra gemensamma informationsinsatser och utbildningar medför lägre kostnader. Gemensamma lokaler kan innebära lägre kostnader för lokalhyra. Sammantaget gör regeringen bedömningen att den nya ombudsmannens eventuellt ökade kostnader kan finansieras inom ramen för befintliga resurser hos de nuvarande fyra ombudsmännen (JämO, DO, HO och HomO).</P>
<P class="p644 ft3">De organisations- och strukturförändringar som följer av vad som angetts i denna proposition kommer att inbegripa bemanning. Diskrimineringsombudsmannen ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.</P>
<P class="p236 ft4">Nya diskrimineringsgrunder</P>
<P class="p234 ft8">Regeringen föreslår diskrimineringsförbud för de nya diskrimineringsgrunderna ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Förslagen som gäller ålder kan antas få stor praktisk betydelse. Förutom för dem som kan åberopa skyddet mot diskriminering gäller detta i första hand för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Arbetsgivarna kommer att bli tvungna att se över sina förhållningssätt, rutiner och handlingssätt. Kollektivavtal med åldersgränser måste granskas och eventuellt omförhandlas ur ett diskrimineringsperspektiv. Utbildning kan bli nödvändig. Detta kommer att medföra både utökad tidsåtgång och merarbete, men att införa diskrimineringsförbud som gäller åldersdiskriminering i arbetslivet är en tvingande följd av</P>
<P class="p214 ft15">medlemskapet i EU.</P>
<P class="p71 ft3">478</P>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<P class="p305 ft3">Diskrimineringsförbudet som gäller könsöverskridande identitet eller Prop. 2007/08:95 uttryck kan inte antas medföra några nämnvärda konsekvenser av</P>
<P class="p238 ft3">ekonomisk eller annan art för arbetsgivare, utbildningsanordnare eller i övrigt.</P>
<P class="p111 ft5">För dem som skyddas av diskrimineringsförbuden kan däremot de nya reglerna antas ha stor betydelse. Det nya skyddet kan antas motsvara ett starkt behov inte minst när det gäller skyddet mot åldersdiskriminering. För s.k. transpersoner (könsöverskridande identitet eller uttryck) är det första gången som den utsatta situationen lyfts fram i ett större lagstiftningssammanhang. Regeringen bedömer att det nya skyddet för könsöverskridande identitet eller uttryck får stor rättslig och attitydpåverkande betydelse för de personer som omfattas av de nya reglerna.</P>
<P class="p148 ft3">De nya diskrimineringsförbuden som avser ålder – för arbetsgivare arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av närings- verksamhet, yrkesbehörighet och medlemskap m.m. i <NOBR>arbetstagar-,</NOBR> arbetsgivar- och yrkesorganisationer – innebär dessutom att de EG- rättsliga kraven på stärkt skydd mot diskriminering uppfylls. Åldersdiskriminering är förbjuden inom arbetslivet i vid mening enligt arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG).</P>
<P class="p233 ft4">Diskrimineringsförbud på nya samhällsområden</P>
<P class="p113 ft5">Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte gällt – i fråga om viss utbildning, allmän sammankomst och offentlig tillställning, värnplikt och civilplikt och i fråga om offentlig anställning. Förbudet mot könsdiskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder utökas till att fullt ut gälla på det sociala området. Förbudet som gäller varor, tjänster och bostäder utsträcks till att omfatta även privatpersoner.</P>
<P class="p141 ft3">Dessa förslag griper in i viktiga samhällsområden och avsikten är att förbuden ska ha märkbar effekt. Det finns också skäl att anta att så blir fallet. En önskvärd och förväntad konsekvens är till en början att icke godtagbar negativ särbehandling för de skyddade grunderna kan antas minska genom de nya diskrimineringsförbuden.</P>
<P class="p148 ft40">Två av de föreslagna nya bestämmelserna avser förbud mot könsdiskriminering inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten (avsnitt 8.8.) och ett generellt diskrimineringsförbud för den som helt eller delvis omfattas av lagen om offentlig anställning (avsnitt 8.11). Båda förslagen innebär en utvidgning av diskrimineringslagstiftningens räckvidd, men regeringens bedömning är att de nya förbuden inte medför några nämnvärda konsekvenser av ekonomisk art.</P>
<P class="p158 ft3">För dem som tvingas anpassa sig till nya diskrimineringsförbud innebär reglerna en viss administrativ och rättslig börda. De nya diskrimineringsförbuden innebär dock inte utökade (positiva) förpliktelser i meningen nya tvingade rutiner som ska följas. Fråga är i stället i huvudsak om att verksamhetsansvariga ska avhålla sig från visst beteende såsom trakasserier och annat kränkande beteende.</P>
<P class="p488 ft3">479</P>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Mot denna bakgrund bedöms utökningen till nya samhällsområden inte ha några ekonomiska konsekvenser för staten eller huvudmännen för olika verksamheter.</P>
<P class="p908 ft4">Arbetsgivares och utbildningsanordnares ansvar för stöd- och anpassningsåtgärder</P>
<P class="p325 ft3">Förslagen som rör arbetsgivares och utbildningsanordnares ansvar för s.k. stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder innebär att befintlig reglering förs över från lagar som nu upphävs till den nya diskrimineringslagen. Inga konsekvenser av ekonomisk art kan förväntas följa av detta.</P>
<P class="p94 ft4">Talerätt för vissa organisationer</P>
<P class="p92 ft40">Förslaget som rör talerätt i domstol för vissa organisationer kan förväntas bidra till ökad uppmärksamhet på diskrimineringslagstiftningen hos föreningar och allmänt i samhället. Hos berörda organisationer finns i många fall en bred kompetens och ett stort engagemang i olika sakfrågor. Sakkunnigt och ekonomiskt bistånd från en sådan organisation kan vara avgörande för om en enskild som blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier lyckas ta till vara sina rättigheter. Indirekt kan ett utökat engagemang för diskrimineringsfrågor hos allmänheten bidra till ändrade attityder och större medvetenhet om vikten att motverka diskriminering.</P>
<P class="p534 ft3">I vart fall på kort sikt kan det inte förväntas att domstolarnas arbetsbörda påverkas nämnvärt av organisationernas talerätt (se vidare nedan angående konsekvenser för domstolarna).</P>
<P class="p73 ft4">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p325 ft5">Reglerna om aktiva åtgärder inom arbetslivet föreslås vara i huvudsak desamma som i dag. Regeringen föreslår dock att kravet på årliga lönekartläggningar och årliga planer bör ändras så att det i stället ska ske vart tredje år. Konsekvenserna belyses närmare nedan under avsnittet om regelförenkling. Detta kommer att minska arbetsgivarnas administrativa kostnader.</P>
<P class="p302 ft40">Regeringen föreslår också ändringar av aktiva åtgärder inom utbildningsområdet. Regeringen föreslår att kravet på att upprätta likabehandlingsplaner utökas till att gälla årligen för de verksamheter som omfattas av lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. För dessa verksamheter gäller dock redan i dag att det ska finnas en likabehandlingsplan för verksamheten som årligen ska följas upp och ses över. Förslaget bör inte innebära någon påtaglig administrativ börda för dessa verksamheter. Det som är tids- och resurskrävande är att över huvud taget upprätta sådana planer. Ett krav på upprättande av planer gäller redan i dag. Barn- och elevombudet inom Statens skolverk har tillsammans med ombudsmännen mot diskriminering utvecklat verktyg i syfte att underlätta för verksamheterna att upprätta de handlingar som de enligt lag har skyldighet att redovisa. Syftet med aktiva åtgärder är att fungera som ett förebyggande och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">480</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">tydligt verktyg mot diskriminering i det dagliga arbetet i verksamheterna. Det förebyggande arbetet kan bespara huvudmannen för verksamheten en kostnadskrävande arbetsinsats i efterhand genom långdragna processer vid en påtalad diskriminering.</P>
<P class="p353 ft8">Regeringen föreslår vidare att en utbildningsanordnare som underlåter att fullgöra sina skyldigheter vid vite bör kunna föreläggas att fullgöra dem. Skyldigheten att årligen upprätta en plan är i lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inte kopplad till någon vitessanktion. Det är möjligt att införandet av en vitessanktion kan få effekter för verksamheter som inte har gjort tillräckligt för att uppfylla kraven i de befintliga lagarna mot diskriminering. De kostnader som kan uppkomma får i så fall anses vara rimliga. I sammanhanget bör också nämnas att den gällande skadeståndsregeln för vissa verksamheter inom utbildningsområdet som underlåter att vidta aktiva åtgärder föreslås att utgå. För dessa verksamheter bör ändringen inte innebära en ökat utgiftstryck vid bristande uppfyllelse av regler om aktiva åtgärder.</P>
<P class="p127 ft3">Förslagen angående årliga planer och vitessanktionen bedöms mot denna bakgrund inte medföra några kostnader för verksamheter med statlig, kommunal eller enskild huvudman.</P>
<P class="p73 ft4">En ny nämnd mot diskriminering</P>
<P class="p123 ft8">Regeringen föreslår att en ny nämnd – Nämnden mot diskriminering – ska pröva ärenden om vitesförelägganden och överklagandeärenden på samma sätt som de nuvarande nämnderna, Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering. Förutom ärenden om aktiva åtgärder beträffande diskrimineringsgrunden kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning föreslås att den nya nämnden även prövar ärenden om vitesföreläggande inom utbildningsområdet. Som föreslås i avsnitt 12.2.2 får den nya ombudsmannen dessutom utökade möjligheter att vitesförelägga arbetsgivare, näringsidkare m.fl. som inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Ombudsmannens beslut om vite för samtliga aktuella områden och diskrimineringsgrunder föreslås kunna överklagas till nämnden.</P>
<P class="p357 ft3">De nuvarande nämnderna bör avvecklas när den nya nämnden bildas. Regeringen bedömer att en sammanslagning av de nuvarande nämndernas verksamhet innebär vissa effektivitetsvinster. Sammantaget gör regeringen bedömningen att förslaget inte har några ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p94 ft4">Domstolarna</P>
<P class="p92 ft40">Förslagen till utökade diskrimineringsförbud kommer att påverka domstolarnas arbetsbörda. Detta gäller både Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Det är svårt att med någon precision ange graden av ökad belastning på domstolarna. Viss ledning kan hämtas av de utökade skydd mot diskriminering som följt av förstärkt lagstiftning i 1999, 2003 respektive 2005 års lagstiftningsärenden. Erfarenheterna ger</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">481</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<P class="p137 ft3">vid handen att arbetsbördan i antal mål och ärenden mätt inte ökar i Prop. 2007/08:95 särskilt stor utsträckning.</P>
<P class="p148 ft40">Sammantaget gör regeringen bedömningen att den föreslagna lagstiftningen inte medför någon sådan ökning av arbetsbördan vid de allmänna domstolarna som inte kan tas om hand med befintliga resurser. Regeringen avser dock att noga följa utvecklingen. En utvärdering av konsekvenserna för domstolarna bör ske tre år efter ikraftträdandet.</P>
<P class="p62 ft4">Informationsinsatser</P>
<P class="p234 ft8">Den svenska diskrimineringslagstiftningen ändrades senast väsentligt genom lagstiftning som trädde i kraft 2003. Som en följd av de ändrade reglerna avsattes då medel för information gentemot allmänheten.</P>
<P class="p111 ft5">Under år 2004 bedrev ombudsmännen mot diskriminering en omfattande annons- och informationskampanj riktad mot allmänheten. Genom <NOBR>TV-inslag,</NOBR> affischer i stadsmiljö, i tunnelbanan och på bussar, annonser i pressen, särskilda hemsidor på Internet m.m., informerades alla i hela landet om att nya regler om förbud mot diskriminering trätt i kraft. Vidare innehöll den särskilda informationskampanjen en redogörelse för reglernas innehåll och uppgifter om hur den som anser sig ha blivit diskriminerad, eller den mot vilken ett påstående om diskriminering väckts, kommer i kontakt med någon av ombudsmännen mot diskriminering.</P>
<P class="p141 ft3">Särskilda informations- och utbildningsinsatser kan också behövas med anledning av de nya reglerna och den ändrade ombudsmannaorganisationen.</P>
<P class="p148 ft8">Förutom myndigheter verkar många enskilda organisationer genom bl.a. information och upplysning i frågor om diskriminering och lika rättigheter. En central roll har de fackliga organisationerna, organisationen Sveriges Kommuner och Landsting och arbetsgivarorganisationerna samt de lokala verksamheter mot diskriminering som med sina respektive kontaktnät över hela landet informerar om och debatterar lagar som berör dem och deras medlemmar. Inte minst i fråga om de nya diskrimineringsgrunderna kan organisationerna spela en stor roll när det gäller att sprida information.</P>
<P class="p146 ft3">Regeringen avser att återkomma i frågan om informations- och utbildningsinsatser. Finansiering bedöms kunna ske inom befintliga ramar.</P>
<P class="p230 ft4">Miljön</P>
<P class="p388 ft3">Förslagen väntas inte ha miljökonsekvenser.</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">18.2</SPAN><SPAN class="ft68">Särskilt om regelförenkling och företagens villkor</SPAN></P>
<P class="p909 ft40">Regeringen har som målsättning att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till 2010 (se prop. 2006/07:1, utgiftsområde 24, s. 27). Arbetet med</P>
<P class="p149 ft12">regelförenkling är ett av medlen för att regeringens mål om fler jobb ska</P>
<P class="p71 ft3">482</P>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">uppnås. Med anledning av detta regelförenklingsarbete finns det skäl att särskilt analysera konsekvenserna av regeringens förslag om ett starkare skydd mot diskriminering i förhållande till företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt.</P>
<P class="p94 ft4">En stor mängd företag berörs</P>
<P class="p92 ft40">Storleken på ett företag kan bedömas utifrån antalet anställda eller efter omsättning. Statistik visar att en majoritet av omkring 990 000 svenska företag har färre än 10 anställda och har en relativt låg omsättning. Vid en konsekvensanalys ska dock tas hänsyn även till strukturen hos olika branscher. För det fall det finns ett fåtal stora företag på ett område kan alla övriga företag – även sådana som inte kan betecknas som små med hänsyn till t.ex. antal anställda – betraktas som små i detta sammanhang.</P>
<P class="p78 ft8">Regeringens förslag berör en stor mängd företag på en rad samhällsområden. Diskrimineringsförbuden som rör arbetslivet gäller alla arbetsgivare, däribland privata små företag. I fråga om tillämpningsområdet för förbudet som gäller varor, tjänster och bostäder förekommer en mängd företag inom detaljhandeln, hotell- och restaurang, transporter m.m. som kan betecknas som små, både med hänsyn till faktisk storlek och till situationen inom respektive bransch. Även på andra områden kommer små företag att beröras av förslagen. I fråga om utbildningsområdet förekommer skolor som drivs av enskilda, t.ex. fristående skolor. På det sociala området finns enskilda som bedriver rörelse i verksamhet som omfattas av socialtjänsten. Det finns privata företag som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Såvitt avser konsekvenserna av regeringens förslag är det inte görligt att mer än översiktlig ge en bild av de företag som avses med en analys av detta slag.</P>
<P class="p357 ft5">Regeringen ser det inte som en möjlig väg att uppnå ett heltäckande skydd mot diskriminering genom reglering som bygger enbart på frivillighet. För flera av diskrimineringsförbuden är en ordning baserad på frivillighet eller överenskommelser utesluten med hänsyn till Sveriges förpliktelser enligt gemenskapslagstiftningen.</P>
<P class="p80 ft5">Många företag berörs redan i dag av den arbetsrättsliga diskrimineringslagstiftningen och bestämmelserna i 2003 års lag. Den huvudsakliga delen av förslagen innebär inte mer än marginellt nya åligganden eller krav på att arbetsgivare och näringsidkare ska vidta vissa åtgärder. Företagen bör orientera sig om innebörden av de nya reglerna. Det kan förutses behov av rådgivning och utbildning i frågor som gäller t.ex. diskrimineringsgrunden ålder. Det kommer dock att finnas möjlighet till stöd till företag från t.ex. arbetsgivar- eller branschorganisationer.</P>
<P class="p130 ft3">Förslagen innebär inte krav på investeringar och kan inte förutses påverka produktionsmöjligheter för företagen.</P>
<P class="p80 ft3">När regler införs som påverkar små företag ska beaktas att ett mindre företag i jämförelse med ett stort företag måste använda en proportionellt större del av sina resurser för att uppfylla administrativa åtaganden. Vidare är tidsåtgången för att hantera regler proportionellt större i små företag än i större företag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">483</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Aktiva åtgärder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft5">Regeringen föreslår att nuvarande regler om aktiva åtgärder i jämställdhetslagen och lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning överförs i sin helhet, samlat till den nya lagen. Reglerna föreslås att tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i dag.</P>
<P class="p145 ft8">Mot bakgrund av regeringens målsättning att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010 föreslår regeringen vissa ändringar i kravet på lönekartläggning samt upprättande av en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan (se avsnitt 11.2.5 och 11.2.6).</P>
<P class="p240 ft8">Regeringen föreslår att kravet på årliga lönekartläggningar och årliga planer bör ändras så att det i stället ska ske vart tredje år. Denna åtgärd bör underlätta företagares arbetsbörda. Tidsåtgången blir mindre och kostnaderna minskas. Det gäller inte minst kravet på kartläggning av löner och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p146 ft3">Regeringen föreslår vidare att undantaget från skyldigheten att upprätta sådana planer bör ändras, från färre än tio arbetstagare, till att gälla arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte färre än 25 arbetstagare. Bara genom denna ändring halveras antalet företag som omfattas av skyldigheten att upprätta planer.</P>
<P class="p112 ft4">Större tydlighet i tillsynsarbetet</P>
<P class="p234 ft8">En sammanslagning av ombudsmännens verksamhet bör underlätta för den som diskrimineringsförbuden, skyldigheten att vidta aktiva åtgärder</P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft7">m.m.</SPAN><SPAN class="ft104">riktar sig mot. Med en sammanslagen myndighet behöver arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra berörda bara vända sig till en myndighet i stället för till flera. En sammanslagen myndighet bör också leda till större tydlighet i tillsynsarbetet och underlätta en enhetlig tillämpning av regelverket och därmed minska den administrativa bördan för dem som är föremål för tillsynen.</SPAN></P>
<P class="p461 ft1">19 Författningskommentar</P>
<P class="p47 ft28"><SPAN class="ft3">19.1</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till diskrimineringslag</SPAN></P>
<P class="p909 ft8">Diskrimineringslagen föreslås ersätta sju nuvarande civilrättsliga diskrimineringslagar, jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande</P>
<P class="p149 ft15">behandling av barn och elever. Lagen består till en del av bestämmelser</P>
<P class="p71 ft3">484</P>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="p485dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395485x1.jpg/" id="p485img1">
</DIV>
<P class="p362 ft3">som förts över från de lagarna och bearbetats, men också av Prop. 2007/08:95 bestämmelser som inte motsvaras av tidigare lagstiftning. Äldre</P>
<P class="p415 ft3">förarbeten ger inte längre fullt ut ledning för vad som är avsikten med de bestämmelser som flyttats över från någon av de lagar som nu föreslås ska upphävas.</P>
<P class="p122 ft3">1 kap. Inledande bestämmelser</P>
<P class="p88 ft4">Lagens ändamål</P>
<P class="p910 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p911 ft3">Bestämmelsen anger lagens ändamål. Paragrafen ska uppfattas som en programförklaring och ett sätt att i lagtexten markera avståndstagande från diskriminering som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p102 ft3">Begreppet diskriminering förklaras i 1 kap. 4 §. Sex av de sju diskrimineringsgrunderna definieras i 1 kap. 5 §.</P>
<P class="p122 ft4">Lagens innehåll</P>
<P class="p910 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången.</P>
<P class="p400 ft3">Paragrafen innehåller en innehållsförteckning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Lagen är tvingande</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td169"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">enligt denna lag är utan verkan i den delen.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><P class="p3 ft3">Paragrafen anger att lagen är tvingande till förmån för den som omfattas</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">av skyddet mot diskriminering. Att ett avtal som innebär att någons</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">rättigheter eller skyldigheter enligt lagen inskränks är utan verkan i den</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">delen innebär att dess innehåll inte kan genomdrivas i domstol. Den som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ingått eller formellt lyder under ett sådant avtal är inte heller skyldig att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">följa det. Avtal m.m. kan utan hinder av denna regel ingås som ger någon</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">mer omfattande rättigheter, förmåner eller skyldigheter än vad som gäller</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">enligt lagen.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p34 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 13.2.</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">485</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="p486dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395486x1.jpg/" id="p486img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Diskriminering</P>
<P class="p912 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>I denna lag avses med diskriminering</P>
<P class="p604 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft105">direkt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft105">indirekt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,</P>
<P class="p914 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft105">trakasserier</SPAN>: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p915 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft105">sexuella trakasserier</SPAN>: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p604 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft105">instruktioner att diskriminera</SPAN>: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i <NOBR>1–4</NOBR> och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
<P class="p841 ft3">I paragrafen definieras diskrimineringsbegreppet. Det finns fem former</P>
<P class="p72 ft3">av diskriminering. Regeringens överväganden om diskrimineringsbegreppet finns i avsnitt 6.</P>
<P class="p94 ft3">Direkt diskriminering (första punkten)</P>
<P class="p74 ft3"><SPAN class="ft4">Första punkten </SPAN>gäller direkt diskriminering (se avsnitt 6.2). Legaldefinitionen av direkt diskriminering är densamma som i jämställdhetslagen och de andra diskrimineringslagarna. Direkt diskriminering är uppbyggt kring missgynnande, jämförelse och orsakssamband.</P>
<P class="p94 ft4">Missgynnandet</P>
<P class="p92 ft40">En första nödvändig förutsättning för direkt diskriminering är att någon missgynnas. Ett missgynnande innebär att någon – en arbetssökande, en arbetstagare, en kund, en student, en patient etc. – försätts i ett sämre läge eller går miste om en förbättring, en förmån, en serviceåtgärd eller liknande. En behandling är missgynnande om den kan sägas medföra en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">486</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">skada eller nackdel för den enskilde. Det som typiskt sett är förenat med faktisk förlust, obehag eller liknande är missgynnande. Avgörande är att en negativ effekt inträder, inte vilken orsak som kan ligga bakom missgynnandet. Ett exempel på missgynnande i arbetslivet är att en arbetssökande inte kallas till en anställningsintervju eller att en arbetstagare går miste om en löneförhöjning eller en befordran. Exempel på missgynnande inom andra områden är att en sökande vägras tillträde till en utbildning eller att någon får tillgodogöra sig en vara, tjänst eller bostad genom köp eller hyra på sämre villkor än andra. Att en person nekas att köpa en bostad eller förvägras inträde på en restaurang är andra exempel. Även obehag och personligt lidande på grund av trakasserier kan utgöra missgynnande. En missgynnande behandling kan bestå i både aktivt handlande och underlåtenhet att handla.</P>
<P class="p518 ft4">Jämförelsen</P>
<P class="p92 ft40">Hur den person som menar sig ha blivit diskriminerad har behandlats ska jämföras med hur någon eller några andra personer behandlas, har blivit behandlade eller skulle ha behandlats. Endast om jämförelsen visar en avvikelse från hur någon annan person som befinner sig i en jämförbar situation behandlas kan behandlingen bedömas som diskriminering.</P>
<P class="p353 ft8">Det är naturligt att jämförelsen i allmänhet görs med en annan faktiskt existerande person, t.ex. att en arbetstagare jämförs med en arbetskamrat, att en student som läser på en högskola jämför sig med en annan student eller att två kunder i en butik jämförs med varandra. I dessa fall sker jämförelsen med en faktisk jämförelseperson. Om det inte finns någon verklig person att jämföra med får jämförelsen göras med en tänkt jämförelseperson (en hypotetisk jämförelseperson).</P>
<P class="p302 ft8">Jämförelsen blir dock rättvisande endast om personerna befinner sig i situationer där det är rimligt eller naturligt att jämföra dem med varandra. För att en rättvisande jämförelse ska kunna göras måste de personer som jämförs befinna sig i en <SPAN class="ft47">jämförbar situation</SPAN>. Om det i det enskilda fallet kan anses rimligt och naturligt att olika individer behandlas lika befinner sig dessa i en jämförbar situation. Detta kriterium – jämförbar situation – kan ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett. I arbetslivet kan ”jämförbar situation” ha betydelse t.ex. när det gäller att jämföra två arbetssökande varav endast den ene har de kvalifikationer som krävs för att det sökta arbetet ska kunna utföras väl. Om de arbetssökandes meriter skiljer sig åt så klart att de båda personerna inte befinner sig i en jämförbar situation kan inte jämförelsen utvisa att den som har de sämre meriterna diskriminerats. På andra samhällsområden får frågan om jämförbar situation en delvis annan karaktär och i några fall underordnad betydelse. På vissa områden kommer individens kvalifikationer eller uppfyllande av vissa icke- diskriminerande villkor att ha stor betydelse. Det gäller – exempelvis – beviljande av <NOBR>F-skattesedel,</NOBR> auktorisation av tolk, medlemskap i advokatsamfundet och arbetslöshetsersättning. I dessa och andra fall är det naturligt att vissa krav eller kriterier ska vara uppfyllda för att förmånen ska beviljas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">487</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">I andra fall kan ”jämförbar situation” utgå från människors behov. Så kan vara fallet t.ex. i fråga om hälso- och sjukvård och inom socialtjänsten. Där blir i första hand vård- eller stödbehovet styrande för om två personer kan anses vara i jämförbara situationer. Detta gäller de personer som i övrigt uppfyller grundläggande krav, t.ex. bosättning, för att få tillgång till vård eller en insats.</P>
<P class="p128 ft5">I ytterligare andra fall är utgångspunkten att i princip alla befinner sig i en jämförbar situation i den meningen att alla – oavsett personliga egenskaper – har rätt att inte bli bemötta på ett diskriminerande sätt. Så bör vara fallet t.ex. vid restaurangbesök, vid besök i nöjeslokaler, för kunder i butiker och för den som söker olika typer av samhällelig service. I situationer som dessa lär kriteriet jämförbar situation ha en underordnad praktisk betydelse.</P>
<P class="p120 ft4">Särskilt om jämförelsen vid påstådd åldersdiskriminering</P>
<P class="p92 ft8">En jämförelse mellan faktiska personer förutsätter inte att de som jämförs har samma ålder. Om två arbetstagare har samma kvalifikationer och personliga förutsättningar i övrigt är de – oberoende av deras respektive ålder – i en jämförbar situation. En jämförelse dem emellan kan därmed utvisa diskriminering. Det är en annan sak att en skillnad i ålder kan antas spegla också att arbetstagare nått olika befattningar, att det finns en skillnad i erfarenhet och annat. Den typen av kriterier kan göra att skillnader i ålder försvårar eller omöjliggör en faktisk jämförelse med någon annan.</P>
<P class="p128 ft3">I praktiken är det antagligen svårt att nå framgång med ett påstående om åldersdiskriminering efter en konkret jämförelse. En hypotetisk jämförelse ligger närmare till hands. Antag att saken gäller misstänkt lönediskriminering på grund av ålder. Frågan som ska ställas blir då: vilken lön skulle arbetstagaren ha haft om arbetsgivaren inte beaktat arbetstagarens ålder?</P>
<P class="p122 ft4">Orsakssambandet</P>
<P class="p123 ft8">Den tredje nödvändiga förutsättningen för direkt diskriminering är att det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden. Ett sådant samband kan vara starkt eller svagt. Allra starkast är det om det finns en avsikt att missgynna en person på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. I det fallet finns tydligt det nödvändiga orsakssambandet. En diskriminerande avsikt är emellertid inte nödvändig för att diskriminering ska kunna vara för handen. Om någon missgynnar någon annan för att tillmötesgå en tredje persons önskemål finns det nödvändiga orsakssambandet. Ett exempel är att en hyresvärd nekar en person med viss hudfärg att hyra en lägenhet på grund av andra hyresgästers motvilja mot att få en granne med annan etnisk tillhörighet än den de har själva. Även om avsikten till och med är att gynna eller bespara någon lidande eller obehag, men effekten blir att denne t.ex. nekas att hyra en lägenhet eller inträde i en restaurang, finns orsakssambandet mellan handlingssättet och diskrimineringsgrunden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">488</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft5">Om hänsyn till någon av diskrimineringsgrunderna är en av flera orsaker till handlandet är detta tillräckligt. Den aktuella diskrimineringsgrunden behöver inte vara det enda eller det avgörande skälet för beslutet. Orsakssambandet är således för handen även när diskrimineringsgrunden är en av flera faktorer som utgör orsaken till den missgynnande behandlingen. Detta kan uttryckas som att det inte behöver vara fråga om ett missgynnande <SPAN class="ft4">på grund av </SPAN>diskrimineringsgrunden. Det räcker med att missgynnandet <SPAN class="ft4">har samband med </SPAN>diskrimineringsgrunden.</P>
<P class="p614 ft8">Orsakssambandet finns när en person diskrimineras av skäl som har samband med personens egen anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna. Men förbudet gäller i två fall till. Det ena gäller "felaktigt förmodad" tillhörighet till någon av de skyddade grupperna. Om någon t.ex. nekas inträde i en nöjeslokal därför att nöjesarrangören tycker illa om homosexuella personer och felaktigt tror att personen i fråga är homosexuell finns det ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden, även om antagandet om den sexuella läggningen är felaktigt. Det andra fallet är då en person diskrimineras på grund av att han eller hon har en anknytning till någon annans tillhörighet till en av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är att en hyresvärd nekar att hyra ut en lägenhet till en person på grund av att dennes make eller sambo har en viss etnisk tillhörighet eller för att en släkting är homosexuell. Att någon missgynnas på grund av en sådan anknytning till t.ex. en viss etnisk grupp omfattas av diskrimineringsförbudet på samma sätt som när den som missgynnas själv har den etniska tillhörigheten. Ett exempel som kan ses som ett fall av felaktigt förmodad tillhörighet eller som ett fall av anknytning till någon annans tillhörighet, är diskriminering av en kvinna som själv är född och uppvuxen i Sverige men som gift sig med en invandrare och tagit makens efternamn.</P>
<P class="p127 ft5">Om någon missgynnas i nära tidsmässig anslutning till en viss avgörande händelse – såsom att det blir känt att han eller hon har ett funktionshinder – kan det påverka bedömningen av om det nödvändiga orsakssambandet finns. Så skedde i avgörandet AD 2005 nr 32, där Arbetsdomstolen uttryckligen anger att en relativt kort tidsrymd om fyra månader mellan arbetsgivarens kännedom om en arbetstagares funktionshinder och en uppsägning av denne gav ”anledning till antagande” att arbetstagaren blev negativt särbehandlad på grund av sin sjukdom.</P>
<P class="p439 ft4">Särskilt om orsakssambandet vid påstådd åldersdiskriminering</P>
<P class="p123 ft40">I de fall en arbetstagares ålder öppet åberopas som skäl t.ex. för att tillämpa en bestämmelse i ett kollektivavtal som tar hänsyn till ålder är orsakssambandet mellan den diskriminerande handlingen och diskrimineringsgrunden ålder klart. Men i andra fall lär sambandet med ålder vara indirekt och därför mindre tydligt. Om arbetsgivaren som skäl för ett visst handlande anför att erfarenhet, anställningstid, mognad eller liknande premierats är detta omständigheter som typiskt sett gynnar den som är äldre. Om arbetsgivaren i stället hänför sig till sådant som fysisk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">489</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">styrka eller smidighet, datakunskap eller beredskap att resa mycket i tjänsten, gynnas i praktiken många gånger yngre arbetstagare.</P>
<P class="p77 ft8">De omständigheter som nu nämnts är normalt tecken på indirekt diskriminering. Det blir då i första hand en fråga om de omständigheter som åberopats typiskt sett missgynnar äldre respektive yngre personer och – i så fall – om de kan motiveras sakligt inom ramen för intresseavvägningen (se nedan angående indirekt diskriminering).</P>
<P class="p452 ft3">Indirekt diskriminering (andra punkten)</P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft47">Andra punkten </SPAN>gäller indirekt diskriminering (se avsnitt 6.3). Legaldefinitionen av indirekt diskriminering är i huvudsak densamma som i jämställdhetslagen och de andra diskrimineringslagarna. Skillnaden är framför allt att orden ”som i praktiken särskilt missgynnar” ändrats till ”som kan komma att särskilt missgynna” utan att någon ändring i sak är avsedd; dessutom har diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder tillkommit.</P>
<P class="p90 ft3">Indirekt diskriminering är uppbyggt kring missgynnande, jämförelse och intresseavvägning.</P>
<P class="p75 ft4">Missgynnandet</P>
<P class="p74 ft3">Med missgynnande i fråga om indirekt diskriminering menas detsamma som i fråga om direkt diskriminering – faktisk liden skada, obehag eller annan nackdel. Här hänvisas till vad som i den delen anförts i avsnittet om direkt diskriminering.</P>
<P class="p80 ft5">Missgynnande uppstår när någon tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som vid en närmare granskning i praktiken typiskt sett missgynnar personer som tillhör någon av de grupper som skyddas i lagstiftningen. Det tar sig uttryck i att de personerna jämfört med andra har svårare att uppfylla kriteriet eller bestämmelsen eller att förfaringssättet medför en negativ effekt för dem.</P>
<P class="p80 ft3">Den s.k. lagprövningsrätten för offentliga organ är fastlagd i 11 kap. 14 § regeringsformen (RF). Ordet "bestämmelse" i definitionen av indirekt diskriminering innefattar inte föreskrifter som avses i 8 kap. RF, dvs. lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter (jfr prop. 2005/06:38 s. 143 f.).</P>
<P class="p94 ft4">Jämförelsen</P>
<P class="p123 ft40">För att avgöra om ett krav kan komma att särskilt missgynna personer ur en viss grupp måste en jämförelse göras mellan den grupp som en person tillhör och någon annan grupp. Jämförelsen ska ta sikte på den andel av de som kan, eller inte kan, uppfylla kravet i de grupper som jämförs. Om jämförelsen visar en betydande skillnad i de båda gruppernas möjligheter att typiskt sett uppfylla kravet talar detta för att indirekt diskriminering är för handen. Skillnaden mellan de som kan respektive inte kan uppfylla kravet i de grupper som jämförs bör vara betydande för att någon ur en grupp ska anses ha missgynnats genom det uppställda kravet. EG-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">490</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">domstolen har, i fråga om könsdiskriminering, flera gånger uttalat att det åligger de nationella domstolarna att bedöma om bestämmelsen etc. drabbar en betydligt större procentandel av det ena könet. Innebörden är att vad som utgör en betydande skillnad får överlämnas till domstolarna att avgöra i belysning av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgöranden.</P>
<P class="p151 ft3">Det måste göras en faktisk jämförelse mellan de grupper som är aktuella. Det är i detta sammanhang inte aktuellt att använda hypotetiska jämförelsepersoner.</P>
<P class="p73 ft4">Intresseavvägningen</P>
<P class="p74 ft5">Det finns ett visst utrymme för tillämpning av ett kriterium, en bestämmelse eller ett förfarande, trots att detta har negativ effekt och särskilt kan komma att missgynna personer med anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna. Denna s.k. intresseavvägning är avgörande för frågan om ett visst förfarande ska anses vara tillåtet eller otillåtet som indirekt diskriminering.</P>
<P class="p302 ft8">För att en åtgärd som typiskt sett har negativa effekter för en viss grupp ska vara tillåten måste två krav vara uppfyllda. För det första måste syftet vara objektivt sett godtagbart. När det är fastställt att ett till synes neutralt kriterium etc. typiskt sett missgynnar en viss grupp är frågan om den som tillämpar detta kriterium eftersträvar att uppnå ett viktigt syfte (”har ett berättigat syfte”). Detta syfte ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att det ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> För det andra måste åtgärden (medlet för att uppnå syftet) vara lämplig och nödvändig. Om det finns andra, icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte utgör missgynnandet i princip indirekt diskriminering i strid med lagen.</P>
<P class="p151 ft5">Intresseavvägningen anses innebära att ett kriterium etc. kan prövas utifrån verksamhetsbehovet hos arbetsgivaren, utbildningsanordnaren, myndigheten, näringsidkaren etc. Utöver ett godtagbart verksamhetsbehov bör även tillämpning av nationellt bestämda regler som är avsedda att tillgodose viktiga samhälleliga syften inom ramen för ett lands social- eller sysselsättningspolitik godtas. Bestämmelser i lag med krav på svenskt medborgarskap anses generellt vara berättigade, lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p361 ft40">Ett exempel från arbetslivet som illustrerar intresseavvägningen är följande. Antag att en arbetsgivare för en viss anställning ställer upp ett krav på "god svensk språkbehandling". Detta krav kan uppfyllas av alla, oavsett etnisk tillhörighet, men sannolikheten är hög för att den som kommit till Sverige nyligen eller först i vuxen ålder inte klarar kravet lika bra som den som är född i Sverige. Det uppställda kravet är till synes neutralt mellan personer med olika etnisk tillhörighet, men en jämförelse mellan "gruppen svenskfödda" och en tänkt grupp "födda utomlands" visar att de som utgör den senare gruppen i allmänhet klarar kravet sämre. De kan därmed inte räkna med att anställas – de missgynnas typiskt sett. Därmed är dock inte klart att fråga är om indirekt diskriminering. Det är möjligt att kravet på god svensk språkbehandling är helt relevant för den anställning som saken gäller. Antag att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">491</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">anställningen är av sådan art att det är nödvändigt att arbetstagaren talar och skriver god svenska. Om så är fallet kan konstateras för det första att det krav som arbetsgivaren ställt upp "motiveras av ett berättigat syfte" – objektivt sett krävs sådana språkkunskaper för att arbetet ska utföras tillfredsställande. För det andra kan konstateras att arbetsgivarens tillämpning av kravet är "ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå syftet". Om bedömningen av båda dessa led – syftet respektive medlet för att uppnå syftet – utfaller till arbetsgivarens fördel har den arbetssökande inte diskriminerats. Denna bedömning av syfte och medel är ett uttryck för intresseavvägningen mellan – i exemplet – arbetsgivarens (i sig berättigade) intresse av att försäkra sig om en väl utförd arbetsprestation och de arbetssökandes (likaledes berättigade) intresse av att inte uteslutas från möjligheten att få en anställning på grund av ett icke relevant krav.</P>
<P class="p312 ft8">Vad som menas belyses i ett avgörande om etnisk diskriminering från Arbetsdomstolen (AD 2002 nr 128). Domstolen konstaterade att en arbetsgivares krav på tydlig och korrekt svenska hos arbetssökande "uppenbarligen [är] sådant att det framstår som neutralt, men i praktiken missgynnar personer med viss etnisk tillhörighet." Det betydde, enligt domstolen, att en tillämpning av detta krav var godtagbar endast om syftet med bolagets krav kunde motiveras av sakliga skäl och åtgärden varit lämplig och nödvändig för att syftet skulle uppnås.</P>
<P class="p640 ft40">I AD 2005 nr 87 tillämpade ett företag ett s.k. längdkrav av innebörd att det för anställning erfordrades att de arbetssökande var minst 163 cm långa. Arbetsdomstolen fann att tillämpningen av den nedre gränsen för längdkravet hade en klart negativ effekt för kvinnliga arbetssökande som, när de inte uppfyllde detta krav, automatiskt sållades bort och alltså helt uteslöts från möjligheten till en vidare prövning i anställningsärendet. Bolaget åberopade att längdkravet var nödvändigt för att minska risken för belastningsskador och att kravet därmed motiverades av objektiva faktorer som inte hade samband med kön. Enligt domstolens mening hade bolaget inte på ett övertygande sätt visat att längdkravet varit en sådan lämplig och nödvändig åtgärd för att uppnå bolagets syfte med kravet, att åtgärden trots den negativa effekten för kvinnor skulle anses tillåten. Fråga var alltså om indirekt könsdiskriminering.</P>
<P class="p916 ft3">Trakasserier som har samband med någon diskrimineringsgrund (tredje punkten)</P>
<P class="p713 ft40"><SPAN class="ft50">Tredje punkten </SPAN>gäller trakasserier som har samband med någon diskrimineringsgrund (se avsnitt 6.4). Innehållet i bestämmelsen är detsamma som i jämställdhetslagen och de andra diskrimineringslagarna; dessutom har diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder tillkommit. Denna form av diskriminering är uppbyggd kring uttrycken missgynnande, oönskat, insikt och orsakssamband.</P>
<P class="p15 ft8">Trakasserier är handlingar, beteenden eller bemötanden som kränker den utsattes värdighet på ett sätt som har anknytning till de skyddade diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan avse fysiskt, verbalt eller annat uppträdande. Handlingarna eller bemötandet ska innebära missgynnande i form av skada eller obehag och på så sätt kränka den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">492</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">enskildes värdighet. Helt bagatellartade skillnader i bemötande bör inte betraktas som missgynnande och därmed trakasserier. Det bör vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar.</P>
<P class="p17 ft8">Exempel på diskriminerande trakasserier är nedsättande tillmälen på grund av den utsattes eller någon annans tillhörighet eller anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om rasistiska texter, bilder, märken och klotter eller sådant som att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester. Trakasserier kan vidare avse nedsvärtning eller ett förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. kommentarer om utseende eller beteende. Attityder och skämt m.m. som inte riktas mot en eller flera individer omfattas i princip inte. Upprepade nedsättande uttalanden som riktas till en större grupp kan dock komma att betraktas som diskriminering om någon i gruppen gjort klart att yttrandena uppfattas som kränkande. Ett handlingssätt eller bemötande som för omgivningen eller isolerat framstår som harmlöst, kan övergå till att bli trakasserande när det upprepas och då den drabbade klargör att beteendet är kränkande.</P>
<P class="p15 ft8">För att det ska vara fråga om trakasserier ska handlandet eller beteendet vara oönskat. Det är den utsatte som avgör om beteendet eller handlingarna är oönskat och kränkande. Bedömningen ska alltså inte göras utifrån antaganden om en allmänt omfattad mening om vilka beteenden som typiskt sett kan sägas vara "ägnade att" kränka någons värdighet. Lagtekniskt framgår ledet "oönskat" av att ordet kränker är en del av definitionen (jfr Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:177 s. 99).</P>
<P class="p295 ft5">Den som trakasserar måste ha insikt om att hans eller hennes beteende kränker någon på ett sätt som kan utgöra diskriminering. Den trakasserade bör göra klart för den som trakasserar att beteendet upplevs som kränkande. Det betyder i praktiken att en person inte med framgång kan påstå sig vara diskriminerad genom trakasserier om han eller hon inte låter den som står för trakasserierna förstå att han eller hon känner sig kränkt av anspelningarna gentemot någon av de skyddade kategorierna. I vissa fall kan omständigheterna vara sådana att kränkningen utan vidare måste stå klar för den som trakasserar. I de fallen behövs inga särskilda påpekanden från den som känner sig trakasserad.</P>
<P class="p289 ft40">Ett handlingssätt eller bemötande ska ha ett orsakssamband med den diskrimineringsgrund som är aktuell för att utgöra trakasserier i lagens mening. Liksom är fallet vid de andra typerna av diskriminering är det inte nödvändigt att anknytningen är till den utsattes eget kön, etniska tillhörighet etc. Även när anknytningen gäller någon annans tillhörighet, eller när fråga är om "felaktigt förmodad" tillhörighet till en skyddad grupp, är rekvisitet orsakssamband uppfyllt. På motsvarande sätt behöver tillhörigheten inte vara ensam orsak till handlandet eller beteendet.</P>
<P class="p724 ft3">Även anspelningar på någon av diskrimineringsgrunderna och som grundar sig i personliga motsättningar kan utgöra trakasserier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">493</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">Sexuella trakasserier (fjärde punkten)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft3"><SPAN class="ft4">Fjärde punkten </SPAN>gäller sexuella trakasserier (se avsnitt 6.4). Med sexuella trakasserier avses detsamma som i jämställdhetslagen och de andra diskrimineringslagarna.</P>
<P class="p554 ft5">Diskrimineringstypen sexuella trakasserier är lagtekniskt uppbyggd kring uttrycken missgynnande, oönskat, insikt och av sexuell natur. Handlingarna eller bemötandet ska innebära missgynnande i form av skada eller obehag och på så sätt kränka den enskildes värdighet. Handlandet eller beteendet ska vidare vara oönskat och den som trakasserar måste ha insikt om att hans eller hennes beteende kränker någon. Innebörden av dessa begrepp är densamma som nyss redogjordes för under rubriken ”Trakasserier som har samband med en diskrimineringsgrund”.</P>
<P class="p554 ft5">Det som skiljer sexuella trakasserier från den andra typen av trakasserier är att uppträdandet ska vara av sexuell natur. Uppträdandet kan vara verbalt, <NOBR>icke-verbalt</NOBR> eller fysiskt. Verbalt uppträdande av sexuell natur kan vara t.ex. ovälkomna förslag eller påtryckningar om sexuell samvaro. <NOBR>Icke-verbalt</NOBR> uppträdande av sexuell natur kan bl.a. handla om att visa pornografiska bilder, föremål eller skrivet material. Fysiskt uppträdande av sexuell natur kan handla om oönskad fysisk kontakt, t.ex. beröring, klappande, nypande eller strykningar mot en annan persons kropp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">Instruktioner att diskriminera (femte punkten)</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Femte punkten </SPAN>gäller instruktioner att diskriminera (se avsnitt 6.5).</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Innehållet i bestämmelsen är detsamma som i lagen om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering förutom att diskrimineringsgrunderna könsöverskridande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">identitet eller uttryck och ålder har tillkommit.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Ordern eller instruktionen ska lämnas antingen åt någon som står i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">instruktionen eller till någon som gentemot denna åtagit sig att fullgöra</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ett uppdrag. I t.ex. förhållandet mellan en näringsidkare och dennes</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">anställda är lydnads- eller beroendeförhållandet formellt reglerat i avtal</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">där den anställde har att följa instruktionen. I ett fall då en arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">via arbetsförmedlingen söker personer att anställa, och då arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">lämnar anvisningar om att t.ex. personer med viss hudfärg ska sorteras</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">bort, finns knappast ett lydnads- eller beroendeförhållande, men väl ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">uppdragsförhållande. Om en byggherre eller motsvarande anlitar mäklare</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">för att sälja en fastighet eller en bostad och instruktionen innebär att t.ex.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">spekulanter med viss etnisk tillhörighet ska sorteras bort, kan likaså ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">uppdragsförhållande sägas föreligga mellan säljaren och mäklaren. I de</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">exemplen och t.ex. i relationen mellan en person i chefsbefattning på en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">myndighet och en underlydande föreligger antingen ett lydnads- eller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">beroendeförhållande eller ett uppdragsförhållande i den mening som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">avses i diskrimineringsförbudet.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Förutom ett lydnads- eller beroendeförhållande, eller ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">uppdragsförhållande, krävs också att en missgynnande effekt uppstår.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Påtryckningar om att någon ska diskriminera en person är instruktioner</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">att diskriminera i strid med lagen under förutsättning att en</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">494</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="p495dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395495x1.jpg/" id="p495img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">missgynnande effekt för en eller flera individer uppstår. Om sådan effekt inte uppkommer står en påtryckning eller en instruktion inte i strid med lagen.</P>
<P class="p77 ft8">Ett exempel på instruktioner att diskriminera som medför missgynnande är följande. Antag att en tjänsteman på Arbetsförmedlingen följer en instruktion från en arbetsgivare av innebörd att tjänstemannen inte ska hänvisa arbetssökande med viss hudfärg till den arbetsgivaren. Här uppkommer en diskriminerande effekt (missgynnande) för den arbetssökande som inte får möjligheten att få arbetet och orsakssambandet mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden är tydligt. Både arbetsgivaren som lämnar instruktionen och Arbetsförmedlingen som följer den gör sig skyldiga till diskriminering. Om tjänstemannen däremot inte följer instruktionen uppstår normalt inget missgynnande; ingen person utsätts i ett sådant fall för diskriminering från Arbetsförmedlingens sida.</P>
<P class="p78 ft8">Undantagsvis kan missgynnande uppstå även om en instruktion inte åtlyds av den som tagit emot den. Så kan vara fallet när instruktionen riktat sig mot en viss person eller flera personer som således särskilt utpekats som tilltänkta föremål för diskriminering. I ett sådant fall har den enskilde utsatts för en kränkning redan genom att ha pekats ut. Om instruktionen inte blivit åtlydd, men ändå blivit känd av den eller de personer som instruktionen avser, föreligger en kränkning av denne, alltså ett brott mot diskrimineringsförbudet. Så är fallet när en instruktion som riktat sig mot en viss person resulterat i stor uppmärksamhet eller ”skvaller” även om det slutligen visar sig att den inte åtlyddes av den som tog emot instruktionen.</P>
<P class="p917 ft4">Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder</P>
<P class="p918 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>I denna lag avses med</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft105">kön</SPAN>: att någon är kvinna eller man,</P>
<P class="p604 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft105">könsöverskridande identitet eller uttryck</SPAN>: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,</P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft105">etnisk tillhörighet</SPAN>: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,</P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft105">funktionshinder</SPAN>: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,</P>
<P class="p919 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft105">sexuell läggning</SPAN>: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft105">ålder</SPAN>: uppnådd levnadslängd.</P>
<P class="p602 ft4">Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p528 ft3">Paragrafen innehåller definitioner av sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Den sjunde – religion eller annan trosuppfattning – har inte ansetts behöva definieras (se avsnitt 7.5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">495</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p920 ft3">Regeringens överväganden om diskrimineringsgrunderna finns i avsnitt 7.</P>
<P class="p17 ft47"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft106">första stycket första punkten </SPAN><SPAN class="ft8">finns definitionen av diskrimineringsgrunden kön. Definitionen utgår från att alla i rättslig bemärkelse är antingen kvinnor eller män. Att transsexuella kvinnor eller män som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet kan åberopa diskrimineringsgrunden, och att de således omfattas av begreppet könsdiskriminering, följer av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EG-rätten.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EG-domstolens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> praxis är diskriminering av transsexuella förbjuden som en form av könsdiskriminering (mål </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">C-13/94</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> P mot S och Cornwall County Council, REG 1996 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">I-2143).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> I det s.k. recastdirektivet (direktiv 2006/54/EG, se avsnitt 4.3) som fr.o.m. den 15 augusti 2009 ersätter ett antal direktiv om könsdiskriminering, bekräftas detta. Direktivet är tillämpligt även på diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte (skäl 3). Att den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön framgår av paragrafens </SPAN>andra stycke<SPAN class="ft8">. Kön behandlas i avsnitt 7.2.</SPAN></P>
<P class="p640 ft8">Könsöverskridande identitet eller uttryck (<SPAN class="ft47">första stycket andra punkten</SPAN>) tar sikte på vad som i olika sammanhang kallats ”transpersoner”. Definitionen har inte skarpa avgränsningar. Allmänt sett avses dels en persons <SPAN class="ft47">mentala </SPAN>eller självupplevda könsbild, dvs. det som inte utan vidare är iakttagbart för andra, dels hur någon uttrycker sitt <SPAN class="ft47">sociala kön</SPAN>, exempelvis med kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Avsikten är att den som identifierar sig eller uttrycker sig som exempelvis transvestit eller intersexuell ska kunna åberopa diskrimineringsförbuden<SPAN class="ft47">. </SPAN>Denna angivelse av kategorier ska inte ses som en uttömmande lista på vem som kan åberopa diskrimineringsgrunden, utan som exempel. Den som identifierar sig som transsexuell men inte avser att ändra sin könstillhörighet är ett annat exempel.</P>
<P class="p312 ft8">Det är inte avsikten att någon med åberopande av diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck ska kunna begära att en arbetsgivare, en utbildningsanordnare eller annan ska inrätta särskilda omklädningsrum, toaletter eller andra faciliteter för den som inte vill nyttja vad som är avsett för kvinnor eller män. I sammanhang där enskilda förväntas ange sin könstillhörighet för att få del av en tjänst – exempelvis inom socialförsäkringen – kan inte heller någon åberopa diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck om endast alternativen kvinna respektive man erbjuds. Regeringens överväganden om könsöverskridande identitet eller uttryck finns i avsnitt 7.3.</P>
<P class="p312 ft40">Definitionen av <SPAN class="ft50">etnisk tillhörighet </SPAN>finns i <SPAN class="ft50">tredje punkten</SPAN>. Med nationellt ursprung avses att personer har samma nationstillhörighet, som t.ex. finländare, polacker eller svenskar. Med etniskt ursprung menas att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Några exempel är nationella minoriteter såsom samer och romer. Ordet ras används inte eftersom lagen utgår från att alla människor tillhör en och samma ras; människorasen. I stället upptar definitionen orden hudfärg och ”annat liknande förhållande”. Däri innefattas t.ex. föreställningar om att det skulle gå att indela människor i raser. Om diskriminering förekommer med hänvisning till någons ”ras” eller med någon annan nedsättande beteckning som syftar på personer med utländsk eller svensk bakgrund,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">496</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="p497dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395497x1.jpg/" id="p497img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">faller det inom ramen för vad som menas med ”annat liknande förhållande”. Även diskriminering av ”invandrare” innefattas i samlingsbeteckningen etnisk tillhörighet. Att någon är invandrare har ansetts vara detsamma som att ha ett annat nationellt ursprung än majoritetsbefolkningen (jfr t.ex. prop. 1993/94:101 s. 44). Medborgarskap omfattas i sig inte av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Icke berättigade krav på exempelvis svenskt medborgarskap riskerar ändå att bedömas som indirekt diskriminerande, eftersom sådana krav typiskt sett missgynnar människor med annat etniskt eller nationellt ursprung än svenskt. Regeringens överväganden om etnisk tillhörighet finns i avsnitt 7.4.</P>
<P class="p907 ft3">Med diskrimineringsgrunderna <SPAN class="ft4">funktionshinder </SPAN>och <SPAN class="ft4">sexuell läggning </SPAN>avses detsamma som i tidigare lagar om förbud mot diskriminering, se närmare avsnitten 7.6 respektive 7.7.</P>
<P class="p80 ft3">Diskrimineringsgrunden <SPAN class="ft4">ålder </SPAN>är ny i svensk diskrimineringslagstiftning. Här avses en fysisk persons levnadsålder, räknad från hans eller hennes födelse. Därmed omfattas både ungdom och äldre utan att det finns vare sig en nedre eller övre åldersgräns (se avsnitt 7.8).</P>
<P class="p303 ft3">2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier</P>
<P class="p87 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p921 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p83 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">är arbetstagare,</SPAN></P>
<P class="p83 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p83 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p151 ft4">Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p578 ft4">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p922 ft40">Paragrafen innehåller diskrimineringsförbudet som gäller för arbetsgivare. Regeringens överväganden angående förbudet i <SPAN class="ft50">första stycket </SPAN>finns i avsnitt 8.1.1. Arbetstagare är den som är part i ett anställningsavtal. Här innefattas även lärlingar om de är anställda medan de varvar utbildning och arbete. Med arbetssökande avses den som tydligt gett till känna för en arbetsgivare att han eller hon önskar en anställning. Den som gjort en förfrågan om arbete anses inte som arbetssökande men kan ändå åberopa diskrimineringsförbudet. I kategorin ”söker eller fullgör praktik” innefattas studenter eller studerande som under studierna fullgör praktik och personer som tar del</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">497</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik eller annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet med inslag av yrkespraktik. Här avses också <NOBR>PRAO-elever</NOBR> och den som tar del av arbetsplatsförlagd utbildning enligt gymnasieförordningen (1992:394). Med inhyrd eller inlånad arbetskraft avses bl.a. personal från bemanningsföretag.</P>
<P class="p295 ft5">Nytt i förhållande till jämställdhetslagen och de andra diskrimineringslagarna är regleringen i fråga om praktik samt att diskrimineringsförbudet kan åberopas av personer som utan att söka en viss anställning gör en förfrågan om arbete och av dem som utför eller står till förfogande för att utföra arbete som inhyrd eller inlånad personal. Genom det sistnämnda tillägget kan en arbetsgivare som söker personal via ett bemanningsföretag inte av diskriminerande skäl neka att ta emot en viss person som bemanningsföretaget erbjuder arbetsgivaren. Redan genom att den personen genom sin egen arbetsgivare, bemanningsföretaget, står till arbetsgivarens förfogande blir diskrimineringsförbudet tillämpligt. Förbudet i förhållande till praktikanter och inhyrd respektive inlånad personal gäller i de avseenden som arbetsgivaren/kundföretaget kan disponera över, således i första hand anlitande och mottagande av arbetskraft, arbetsledning, trakasserier och sexuella trakasserier.</P>
<P class="p923 ft3">Diskrimineringsförbudet avser de fem former av diskriminering som definieras i 1 kap. 4 § (se kommentaren ovan). Förbudet gäller diskriminering som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar (se kommentaren till 1 kap. 5 § angående diskrimineringsgrunderna).</P>
<P class="p17 ft40">Det materiella tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet är vittomfattande. Alla situationer med koppling till arbetet som kan uppstå mellan en arbetsgivare och en arbetstagare etc. omfattas. Generellt gäller att förbuden tar sikte på mer än bagatellartade skillnader i behandling.</P>
<P class="p17 ft8">Bl.a. följande omfattas av diskrimineringsförbudet. I fråga om <SPAN class="ft47">arbetstagare </SPAN>omfattas alla situationer där arbetsgivare och arbetstagare kan mötas på arbetsplatsen eller som har en naturlig anknytning till arbetet. Den del av diskrimineringsförbudet som avser trakasserier (inklusive sexuella trakasserier) innebär ett generellt förbud mot kränkande bemötande på någon av de grunder som avses i lagen. Detta innefattar både ledning och fördelning av arbete och situationer som inte präglas av arbetsledning eller egentligt beslutsfattande. Ordval och jargong under raster eller t.ex. vid en fest som förläggs på arbetsplatsen eller någon annanstans faller under trakasseriförbudet.</P>
<P class="p15 ft8">Beslut om befordran eller att arbetsgivaren tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran är ett annat exempel på när förbudet gäller. Vidare gäller diskrimineringsförbudet arbetsgivarens hantering av löne- och anställningsvillkor. Diskriminering i fråga om löne- och anställningsvillkor kan bestå i att en viss arbetstagare får lägre lön än andra eller inte kommer i åtnjutande av samma förmåner eller villkor som andra. Jämförelsen ska inriktas på att särskilt avse den aktuella arbetstagarens villkor i förhållande till andra arbetstagare med samma eller näraliggande arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare. Därutöver kan man tänka sig t.ex. fall där lönen för en ensam anställd är så uppseendeväckande låg att den framstår som diskriminerande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">498</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<P class="p305 ft3">Diskriminering i fråga om arbetsledningsbeslut består i att en Prop. 2007/08:95 arbetstagare med visst kön, viss etnisk tillhörighet etc. särbehandlas när</P>
<P class="p162 ft40">arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Typiska exempel på ledningsbeslut är beslut om hur många och vilka arbetstagare som ska sättas att utföra ett visst arbete, hur arbetet ska organiseras, vem som ska utses till förman eller genomgå utbildning och beslut om ordningsföreskrifter på arbetsplatsen. Även omplaceringar eller förflyttningar med mindre ingripande verkningar kan i allmänhet ses som arbetsledningsbeslut. Detsamma gäller t.ex. indragning av förmåner och utebliven befordran som arbetstagaren haft anledning att räkna med. Detta är förhållanden som arbetsgivaren typiskt sett ensidigt beslutar om.</P>
<P class="p414 ft8">Även sådant som omplaceringar som påtagligt försämrar en arbetstagares inkomst och arbetsförhållanden, och kanske rent av syftar till att provocera en arbetstagare till att själv säga upp sig, liksom uppsägningar, avskedanden och permitteringar omfattas av förbudet.</P>
<P class="p240 ft47"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>arbetssökande <SPAN class="ft8">och </SPAN>den som gör en förfrågan <SPAN class="ft8">om arbete omfattas en arbetsgivares anställningsbeslut och alla åtgärder och underlåtenheter som föregår detta. Ett besked t.ex. per telefon om att ett anställningsförfarande är avslutat eller att inget arbete finns att söka hos en arbetsgivare kan utgöra diskriminering om det är ett sätt att avvisa eller avskräcka icke önskvärda personer från att söka arbete. Förfaranden vid hantering av ansökningshandlingar, urval till anställningsintervjuer, referenstagning och andra kontakter med tidigare arbetsgivare, lämplighetstester och andra åtgärder som en arbetsgivare kan tänkas vidta under ett anställningsförfarande omfattas också. Det är inte en förutsättning att ett anställningsbeslut fattas. Även en ensam arbetssökande som inte får den sökta anställningen kan göra gällande diskriminering. Om ett anställningsförfarande avbryts och ingen anställs kan alltså diskriminerande förfaranden under rekryteringen angripas. Det gäller t.ex. om en arbetsgivare inte vill anställa en person med visst kön, viss etnisk tillhörighet etc. och därför inte anställer någon alls.</SPAN></P>
<P class="p823 ft3">Formulering av platsannonser omfattas inte av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p54 ft4">Särskilt om åldersdiskriminering</P>
<P class="p140 ft5">Några exempel på situationer där förbudet mot åldersdiskriminering kan komma att tillämpas är att arbetssökandes ålder används som kriterium för urval vid anställning eller antagning till yrkespraktik, att en arbetstagare inte får del av information, utbildning och möjlighet till befordran på grund av sin ålder eller att han eller hon behandlas sämre när det gäller lön, arbetstider och andra anställningsvillkor av skäl som har samband med ålder.</P>
<P class="p672 ft8">En arbetsgivare kan utan att uttryckligen ta åldersrelaterade hänsyn komma att fatta beslut eller vidta andra åtgärder som i praktiken – eller indirekt – innebär att åldern hos arbetssökande eller arbetstagare får betydelse. Om, således, en arbetsgivare antar att fysisk rörlighet, beredskap att resa i arbetet, datakunskap och annat typiskt sett är vanligare hos yngre arbetstagare än hos äldre, kan ungdom komma att</P>
<P class="p149 ft15">premieras. Om arbetsgivare i stället särskilt värdesätter erfarenhet och</P>
<P class="p71 ft3">499</P>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">personlig mognad kan detta sägas typiskt sett gynna äldre framför yngre. I princip får sådana situationer bedömas som möjliga fall av indirekt diskriminering. Intresseavvägningen avgör om förfarandet är förenligt med diskrimineringslagen.</P>
<P class="p17 ft8">I en del verksamheter är god fysisk förmåga särskilt viktig. Det kan gälla sådant som anställning som polis eller brandman, vissa befattningar inom Försvarsmakten eller räddningstjänsten och liknande men också arbete som t.ex. gymnastiklärare eller instruktör på ett gym. Diskrimineringsförbudet är avsett att innebära att ålder hos arbetssökande inte beaktas, men den fysiska kapaciteten hos enskilda sökande är givetvis relevant och tillåten att ta hänsyn till.</P>
<P class="p924 ft4">Stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder (andra stycket)</P>
<P class="p300 ft8"><SPAN class="ft47">Andra stycket </SPAN>innebär att det är diskriminering att beakta en arbetssökandes, en arbetstagares eller en yrkespraktikants funktionshinder i det fall arbetsgivaren genom stöd- och anpassningsåtgärder skulle kunna skapa en jämförbar situation, alltså en situation där det är rimligt och naturligt att jämföra den som har ett funktionshinder med den som inte har ett funktionshinder. Arbetsgivaren tillåts inte fästa avseende vid de begränsningar i förmågan att utföra ett arbete som ett funktionshinder kan innebära, om begränsningarna genom stöd- och anpassningsåtgärder skulle kunna elimineras eller reduceras så att de väsentligaste uppgifterna av ett arbete kan utföras.</P>
<P class="p430 ft5">Förbudet är tillämpligt i alla de faktiska situationer som omfattas av diskrimineringsförbudet enligt första stycket (jfr kommentaren ovan). Det innebär dock inte en skyldighet att anställa den som har ett funktionshinder, inte ens om sökandena genom stöd- och anpassningsåtgärder blivit likvärdiga eller skulle ha blivit det om åtgärderna hade vidtagits.</P>
<P class="p313 ft5">Regeln kan inte åberopas av den som utan att vara arbetssökande gör en förfrågan om arbete hos en arbetsgivare. ”Yrkespraktik” är vidare ett snävare begrepp än ”praktik”, som används i diskrimineringsförbudet i första stycket. I andra stycket omfattas studenter som fullgör yrkesinriktad praktik på en arbetsplats som en del av studierna och de som tar del av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik eller annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet med inslag av yrkespraktik.</P>
<P class="p298 ft8">Behovet av stöd- och anpassningsåtgärder kan vara föranlett av svårigheter att utföra arbetsuppgifterna eller av svårigheter att ta sig in i och ut ur en arbetslokal. Begreppet arbetslokal innefattar här till arbetsplatsen angränsande lokaler, såsom matrum, hygienutrymmen och samlingslokaler. Åtgärder som kan övervägas kan vara sådana som avser att förbättra den fysiska tillgängligheten till arbetsplatsen och därtill hörande lokaler (tillgänglighet) liksom att i möjligaste mån göra dessa lokaler användbara för den funktionshindrade (användbarhet). Det kan vara fråga om tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap eller förändringar i den fysiska arbetsmiljön. Det kan handla om förstärkt belysning för den som är synskadad, god ventilation för den som är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">500</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<DIV id="p501dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395501x1.jpg/" id="p501img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td192"><P class="p3 ft3">allergiker, tekniska hjälpmedel för att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td156"><P class="p40 ft3">underlätta lyft eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p31 ft3">transporter,</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td183"><P class="p579 ft5">datorstöd m.m. Även förändringar av arbetsuppgifterna, arbetstiderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td192"><P class="p3 ft8">eller arbetsmetoderna kan bli aktuella.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p34 ft3">Arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">behöver</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft3">dock</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft3">inte</P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p3 ft3">överväga</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft3">stöd-</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p31 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft5">anpassningsåtgärder som skulle kunna bli oskäliga. Vid bedömningen måste hänsyn tas till både de ekonomiska förhållandena och arbetsgivarens rätt att organisera arbetet på det sätt som arbetsgivaren finner lämpligt. Vad som är skäligt får bestämmas från fall till fall. I avsnitt 8.1.2 har redogjorts för några av de omständigheter som bör kunna beaktas vid en sådan bedömning. Om det inte skäligen kan krävas att arbetsgivaren vidtar de stöd- och anpassningsåtgärder som är erforderliga föreligger inte diskriminering. Detsamma gäller om det över huvud taget inte skulle vara möjligt att eliminera eller i tillräcklig mån reducera effekterna av funktionshindret genom stöd- och anpassningsåtgärder.</P>
<P class="p284 ft8">När det gäller yrkespraktik är arbetsgivarens skyldigheter i fråga om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder typiskt sett mindre långtgående än vid anställning, eftersom en tid med yrkespraktik inte innebär samma typ av nära avtalsrelation som en anställning och sådan praktik dessutom normalt pågår under en kortare tid än en anställning.</P>
<P class="p925 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.1.2.</P>
<P class="p62 ft4">Tredje stycket</P>
<P class="p926 ft5">Innebörden av <SPAN class="ft4">tredje stycket </SPAN>är att om en arbetsgivare på något sätt delegerat sin beslutanderätt eller arbetsgivarfunktionen till någon anställd är den anställdes agerande att likställa med arbetsgivarens handlande. Detsamma gäller handlande av personer som getts en ledande ställning över andra och vars beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka arbetsförhållandena eller villkoren för en arbetstagare, någon som gör en förfrågan om eller söker arbete, som söker eller fullgör praktik eller som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Om en arbetsgivare anlitar s.k. headhunters eller rekryteringsföretag för att sköta eller hjälpa till i ett anställningsförfarande likställs även handlande av dessa personer med arbetsgivarens handlande.</P>
<P class="p927 ft4"><SPAN class="ft3">2 </SPAN>§ Förbudet i 1 § hindrar inte</P>
<P class="p503 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet,</SPAN></P>
<P class="p928 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p503 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">tillämpning av åldersgränser för rätt till </SPAN><NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller</P>
<P class="p929 ft3">501</P>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<DIV id="p502dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395502x1.jpg/" id="p502img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p930 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p931 ft8">Paragrafen innehåller fyra undantag från det diskrimineringsförbud som gäller för arbetsgivare. Enligt <SPAN class="ft47">första punkten </SPAN>hindrar inte förbudet särbehandling vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar är att särbehandlingen föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna och att egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet. Formuleringen är avsedd att i så hög grad som är möjligt motsvara artikel 4.1 i direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG, se avsnitt 4.3) och motsvarande formuleringar i likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG, se avsnitt 4.3) och arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG, se avsnitt 4.3).</P>
<P class="p298 ft8">Med ”yrkeskrav” avses yrkeskvalifikationer, meriter eller förutsättningar för att kunna utföra ett arbete väl. Att yrkeskravet ska vara ”verkligt” syftar på att kravet inte får vara uppdiktat, att dess uppställande t.ex. inför ett anställningsbeslut inte framstår som en förevändning eller dimridå som döljer den verkliga orsaken till varför en viss person anställs eller inte anställs. Det måste stå klart att det verkligen varit de krav som arbetet ställer, eller det sammanhang där arbetet utförs, som varit styrande i det enskilda fallet. Att kravet vidare ska vara ”avgörande” innebär att fråga ska vara om en egenskap eller förmåga hos den arbetssökande som gör att han eller hon kan utföra arbetet bättre än andra. ”Som har ett berättigat syfte” syftar på att kravet ska vara godtagbart i bemärkelsen att det är förenligt med de värderingar som direktivet uttrycker, eller allmänt sett värt att sträva efter i ett demokratiskt samhälle som respekterar människors grundläggande fri- och rättigheter. Att kravet ska vara ”lämpligt och nödvändigt” betyder att dess uppställande ska leda till önskat resultat och att inga alternativa, mindre ingripande handlingssätt ska kunna leda till resultatet.</P>
<P class="p298 ft40">Tillämpningsområdet för undantaget är snävt. Det får för det första tillämpas endast vid anställningar, befordran och utbildning för befordran. Övriga faktiska situationer, som t.ex. lönesättning eller arbetsledning, omfattas inte. Vidare ska undantaget tolkas restriktivt och omfatta enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utöva yrkesverksamheten. Som exempel på när undantaget kan användas kan nämnas teaterföreställningar där det krävs att skådespelare har t.ex. ett visst kön, viss etnisk tillhörighet eller viss ålder för att föreställningen ska bli äkta. Ett annat exempel är verksamheter som tillhandahåller personliga tjänster åt personer ur en viss etnisk grupp för att främja deras sociala välfärd. Om dessa tjänster bäst kan utföras av någon som tillhör samma etniska grupp kan särbehandling vara tillåten. Regeringens överväganden angående undantagsregeln finns i avsnitt 8.1.3.</P>
<P class="p932 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft47">andra punkt </SPAN>innehåller ett undantag från diskrimineringsförbudet för positiv särbehandling på grund av kön. Vad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">502</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<DIV id="p503dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395503x1.jpg/" id="p503img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">som menas med positiv särbehandling och under vilka närmare Prop. 2007/08:95 förutsättningar rättsfiguren kan användas utvecklas i avsnitt 8.1.4. Utöver</P>
<P class="p162 ft40">det som där sägs gäller att positiv särbehandling är tillåten i det enskilda fallet när en arbetsgivare bedriver systematisk verksamhet som har till syfte att främja jämställdheten i stort. Detta markeras genom att det i lagtexten anges att det ska vara fråga om ett ”led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet”. Detta förutsätter att arbetsgivaren t.ex. anknyter till träffade jämställdhetsavtal eller annat samarbete med arbetstagarorganisationer på personalpolitikens område. Enstaka diskriminerande åtgärder eller förfaranden utan stöd i en jämställdhetsplan eller ett jämställdhetsavtal kan inte försvaras med hänsyn till undantaget för positiv särbehandling. Ett lämpligt sätt att visa att det verkligen är fråga om positiv särbehandling och inte diskriminering, är att hänvisa till regler och riktlinjer som har fastställts i samråd med arbetsgivarens fackliga motparter, t.ex. i en jämställdhetsplan. En måttstock för när underrepresentation anses föreligga är om arbetsgivaren har mindre än 40 procent av ett kön i den aktuella typen av arbete. Regeringens överväganden kring undantaget finns i avsnitt 8.1.4<SPAN class="ft50">.</SPAN></P>
<P class="p933 ft5">Den <SPAN class="ft4">tredje punkten </SPAN>innehåller ett undantag från diskrimineringsförbudet för ålder i fråga om <NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i kollektivavtal eller individuella avtal. Innebörden av undantaget är att förbudet mot åldersdiskriminering inte med framgång kan åberopas mot kollektivavtal eller individuella avtal som innehåller åldersgränser för rätt till <NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner. Till exempel en avtalsreglering som anger att en förmån av angivet slag utfaller när en person uppnår viss ålder kan alltså inte angripas med diskrimineringsförbudet. Regeringens överväganden angående undantaget finns i avsnitt 8.1.5.</P>
<P class="p639 ft3">Den <SPAN class="ft4">fjärde punkten </SPAN>innehåller ett generellt formulerat undantag från förbudet mot åldersdiskriminering. En åldersrelaterad bestämmelse, ett förfarande eller ett kriterium som inte är tillåtet enligt första eller tredje punkterna i 2 §, kan vara tillåtet enligt detta undantag. Regeringens överväganden angående undantaget finns i avsnitt 8.1.5.</P>
<P class="p112 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p934 ft4">Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p545 ft40">Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om trakasserier och sexuella trakasserier. Vad som i lagen avses med begreppen trakasserier och sexuella trakasserier</P>
<P class="p149 ft62">anges i 1 kap. 4 §. Om en arbetsgivare låter bli att utreda och vidta</P>
<P class="p71 ft3">503</P>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<DIV id="p504dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395504x1.jpg/" id="p504img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">åtgärder mot trakasserier, leder detta i princip till att arbetsgivaren blir Prop. 2007/08:95 skyldig att betala diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 §.</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft5">I</SPAN><SPAN class="ft107">första stycket </SPAN>anges när arbetsgivarens ansvar gäller. En första förutsättning för att utrednings- och åtgärdsskyldigheten ska kunna göras gällande är att arbetsgivaren får kännedom om trakasserierna. Detta bör anses vara fallet när en företrädare för arbetsgivaren eller andra personer hos arbetsgivaren med ledande befattning får kännedom om sådana trakasserier.</P>
<P class="p148 ft40">Utrednings- och åtgärdsskyldigheten gäller när det är fråga om trakasserier i samband med arbetet. Innebörden av uttrycket ”i samband med arbetet” är att arbetsgivaren ska reagera mot trakasserier på arbetsplatsen, men också mot trakasserier som inträffar utanför arbetstid och utanför driftstället (arbetsplatsen) om händelserna har ett naturligt samband med arbetet. Ett exempel är trakasserier i samband med tjänsteresor eller som inträffar under en fest som de anställda inbjuds till och som hålls på en extern lokal. Ett annat exempel är trakasserier i samband med en utflykt som de anställda gör tillsammans.</P>
<P class="p433 ft3">Det ska vara fråga om trakasserier ”av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren”. Arbetsgivarens ansvar omfattar således inte situationer när t.ex. en leverantör eller en kund utsätter en arbetstagare på arbetsplatsen för trakasserier.</P>
<P class="p111 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>gäller arbetsgivarens skyldighet också i förhållande till den som fullgör praktik eller arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Regeringens överväganden finns i avsnitt 9.</P>
<P class="p236 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P>
<P class="p157 ft5">Paragrafen behandlar den situationen att en arbetssökande som inte anställts eller tagits ut till anställningsintervju eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran anser sig eller misstänker att han eller hon blivit diskriminerad. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran lämna skriftlig uppgift om utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter hos den som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen. De upplysningar som en arbetsgivare är skyldig att lämna avser inte vitsord eller värdeomdömen. Arbetsgivaren behöver inte heller lämna ut uppgifter av negativ art. Om arbetsgivaren nekar att fullgöra sina skyldigheter enligt paragrafen finns ingen sanktion angiven i lagen. Dock kan den enskilde vända sig till Diskrimineringsombudsmannen som enligt 4 kap. 3 § 2 kan biträda den enskildes begäran. Arbetsgivarens skyldighet gentemot ombudsmannen är sanktionerad med vite (se 4 kap. 4 §).</P>
<P class="p524 ft3">504</P>
</DIV>
<DIV id="page_505">
<DIV id="p505dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395505x1.jpg/" id="p505img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Regeln motsvaras i huvudsak av snarlika bestämmelser i Prop. 2007/08:95 jämställdhetslagen och de andra arbetsrättsliga diskrimineringslagarna.</P>
<P class="p149 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.1.6.</P>
<P class="p387 ft3">Utbildning</P>
<P class="p59 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p935 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och</P>
<P class="p936 ft4">uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.</P>
<P class="p937 ft4">Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p938 ft5">Paragrafen innehåller diskrimineringsförbudet som gäller för utbildningsanordnare. Begreppet utbildningsanordnare används som en allmän samlingsterm för den som bedriver verksamhet enligt skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet. Förbudet motsvarar i huvudsak diskrimineringsförbuden i lagen om likabehandling av studenter i högskolan och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Därutöver omfattar förbudet också annan utbildningsverksamhet än som avsetts i de lagarna. Förbudet är generellt utformat.</P>
<P class="p507 ft3">Diskrimineringsförbudet gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §.</P>
<P class="p111 ft5">Förbudet innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Det avser beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ansökningar och ärenden, vidare underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden.</P>
<P class="p925 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.2.</P>
<P class="p54 ft4">Diskrimineringsförbudet i första stycket</P>
<P class="p234 ft40">Med <SPAN class="ft50">verksamhet som avses i skollagen </SPAN>avses utbildning och annan verksamhet som regleras i den lagen. Härigenom innefattas det offentliga skolväsendet för barn och ungdom respektive för vuxna, offentligt</P>
<P class="p149 ft15">bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, fristående skolor</P>
<P class="p71 ft3">505</P>
</DIV>
<DIV id="page_506">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR height=0>
<TD width=44px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=50px></TD>
<TD width=32px></TD>
<TD width=45px></TD>
<TD width=54px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=70px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=99px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td32"><P class="p3 ft3">samt enskilt bedriven förskoleverksamhet, förskoleklass</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p176 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">skolbarnsomsorg. Även de särskilda utbildningsformer som regleras i 10</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">kap. skollagen omfattas, liksom skolhälsovården.</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Att någon bedriver <SPAN class="ft4">annan utbildningsverksamhet </SPAN>syftar på flera olika</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td32"><P class="p3 ft3">former av utbildning. Här avses t.ex. högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p31 ft8">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">högskolelagen (1992:1434) och utbildning som kan leda fram till en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">examen som en enskild utbildningsanordnare får utfärda enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. För anställning som</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td159"><P class="p3 ft5">doktorand</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft5">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p178 ft5">utbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p182 ft5">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td142"><P class="p3 ft5">forskarnivå</P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p939 ft5">gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p31 ft5">dock</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">diskrimineringsbestämmelserna som rör arbetslivet. Härutöver omfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft3">t.ex.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td138"><P class="p3 ft3">basårsutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td168"><P class="p11 ft3">förordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td234"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p41 ft3">(2007:432)</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p31 ft3">om</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td235"><P class="p3 ft5">collegeutbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p809 ft5">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td168"><P class="p3 ft5">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p940 ft5">(2002:763)</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p31 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">högskoleintroducerande utbildning, grundutbildning till polis enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">polisutbildningsförordningen (1999:740) och militära utbildningar utöver</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">grundutbildning och repetitionsutbildning. Ytterligare exempel är</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">kompletterande utbildningar som avses i förordningen (2000:521) om</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">statligt stöd till sådana utbildningar, kvalificerad yrkesutbildning enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning, uppdragsutbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">inom det offentliga skolväsendet enligt lagen (1991:1109) om</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">uppdragsutbildning i vissa fall, uppdragsutbildning vid universitet och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">högskolor enligt förordningen (2002:760), utbildning som avses i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">förordningen (2002:1013) om utbildning vid Nationellt centrum för</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">flexibelt lärande, utbildning enligt förordningen (1992:1261) om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås; internationell gymnasial</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utbildning som inte regleras i skollagen, utbildning av utlandssvenska</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">barn och ungdomar och barn till utlandsanställda vid styrelsen för</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">internationell utveckling, utbildning enligt förordningen (2003:477) om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utbildning i skydd mot olyckor samt utbildning vid folkhögskolor och</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td235"><P class="p3 ft5">studieförbund.</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft5">Sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td103"><P class="p184 ft7">utbildningsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p41 ft5">omfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p31 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbudet oavsett om utbildningsanordnaren eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">huvudmannen för verksamheten är staten, en kommun, ett landsting eller</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td210"><P class="p3 ft5">en enskild juridisk eller fysisk person.</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Utanför diskrimineringsförbudets tillämpningsområde faller sådant</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">som inte naturligt kan ses som bedrivande av en ”verksamhet”, t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">privatlektioner som lämnas i hemmet i något skolämne, mellan grannar i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">ett bostadsområde eller på annat liknande sätt hos privatpersoner på ett</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">sätt som närmast är att hänföra till privatlivet. Privatundervisning riktad</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">till allmänheten kan dock falla under diskrimineringsförbudet som gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">för tjänster (se kommentaren till 2 kap. 12 §).</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Med ”barn” avses de som deltar i eller söker till förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. ”Elever” är de som utbildas eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td32"><P class="p3 ft5">som söker utbildning enligt skollagen. En ”student” är</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p31 ft8">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">högskoleförordningen den som är antagen till och bedriver</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">högskoleutbildning (se 1 kap. 4 § högskoleförordningen [1993:100].</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">”Studerande” är övriga som tar del av utbildningsverksamhet, såsom</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">personer som studerar vid folkhögskolor eller deltar i kvalificerad</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">yrkesutbildning. Även den som söker till högskolestudier eller andra</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td236"><P class="p3 ft5">studier är avsedd att omfattas.</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra meningen </SPAN>ska anställda och uppdragstagare i</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">verksamheten likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p13 ft3">506</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_507">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">ramen för anställningen eller uppdraget. Det betyder att handlande av dessa kategorier ska betraktas som handlande av utbildningsanordnaren. Om exempelvis en person som fått i uppdrag att undervisa inom gymnasieskolan med stöd av lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan, trakasserar en elev är det utbildningsanordnaren som anses ha diskriminerat denne. Det ansvar som en utbildningsanordnare har mot deltagarna sträcker sig emellertid inte till medhjälpare som står utanför verksamhetens organisation eller inte är verksamma i själva arbetet. Frågan har störst praktisk betydelse när det gäller att fastställa utbildningsanordnarens ansvar för att betala diskrimineringsersättning för diskriminering inom verksamheten.</P>
<P class="p552 ft4">Anpassningsåtgärder (andra stycket)</P>
<P class="p325 ft5">Utbildningsanordnares ansvar för s.k. anpassningsåtgärder enligt andra stycket motsvarar 10 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Skyldigheten gäller för universitet och högskolor med offentlig huvudman när de bedriver utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) samt för enskilda utbildningsanordnare när de bedriver utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p443 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.2.2.</P>
<P class="p77 ft40">Att en person har ett funktionshinder kan medföra att en jämförbar situation inte föreligger jämfört med en person utan funktionshinder. Det är dock ofta möjligt att kompensera den begränsning ett funktionshinder innebär för förmågan att genomföra studier genom att vidta anpassningsåtgärder. Åtgärder som kan komma i fråga är sådana som avser att förbättra den fysiska tillgängligheten till högskolan och därtill hörande lokaler (tillgänglighet) liksom att i möjligaste mån göra dessa lokaler användbara för funktionshindrade (användbarhet). Det kan vara fråga om förändringar av lokalernas utformning, såsom höga trösklar, heltäckningsmattor, avsaknad av hiss, placering av dörröppnare, utformning av toalettutrymmen och liknande. Det kan också handla om god ventilation för den som är allergiker, teleslingor och god akustik för personer med nedsatt hörsel, synskadades behov av kontrast och förstärkt belysning m.m. Tillgänglighet till och användbarhet av exempelvis kurslitteratur, andra läromedel eller hjälpmedel i studierna omfattas inte.</P>
<P class="p706 ft8">Högskolans ansvar för att vidta anpassningsåtgärder är begränsat till vad som anses skäligt. Vad som är skäligt får bedömas från fall till fall. En viktig faktor är kostnaden för att vidta åtgärden. Kostnaden ska ställas i relation till högskolans ekonomiska situation, dvs. bedömningen ska ta sikte på förmågan att bära kostnaden.</P>
<P class="p353 ft40">Även förhållandena på högskolan bör kunna få betydelse. Vad finns det för faktisk möjlighet att vidta en åtgärd och vilka ansträngningar krävs? Vilken effekt förväntas den vidtagna åtgärden få för den funktionshindrades möjligheter att genomföra sina studier? Kommer den funktionshindrade personen att kunna genomföra studierna effektivare än om åtgärden inte vidtas? Vållas högskolan annan olägenhet till följd av åtgärdsskyldigheten? Kan åtgärderna medföra betydande olägenheter under en eventuell installation eller byggnation? Hur snabbt förväntas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">507</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508">
<DIV id="p508dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395508x1.jpg/" id="p508img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">åtgärden kunna vidtas? De anpassningsåtgärder som kan vara i och för sig lämpliga för att kompensera ett funktionshinder kan i det enskilda fallet kräva mer tid, större kostnader eller större förändringar än vad som kan vara rimligt att kräva.</P>
<P class="p80 ft3">Om effekten endast blir marginell bör det, sammantaget med en kostnad som inte är obetydlig, typiskt sett peka på att det inte skäligen kan krävas att högskolan vidtar anpassningsåtgärden. Av betydelse är också vilken omfattning utbildningen har. Är det fråga om t.ex. kortare kurser kan detta förhållande tala för att det inte är skäligt att kräva att högskolan vidtar åtgärden i fråga.</P>
<P class="p941 ft4"><SPAN class="ft3">6 § </SPAN>Förbudet i 5 § hindrar inte</P>
<P class="p942 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p942 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass,</SPAN></P>
<P class="p943 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft108">det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p944 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p944 ft4">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p124 ft5">I paragrafen finns fyra undantag från diskrimineringsförbudet. Den <SPAN class="ft4">första punkten </SPAN>gäller för alla utbildningsanordnare utom dem som bedriver verksamhet enligt skollagen (1985:1100). De har rätt att tillämpa särskilda riktade åtgärder på grund av kön vid tillträde eller antagning till studierna. Fråga ska vara om planmässig verksamhet. Vad som menas med sådana särskilt riktade insatser har behandlats i avsnitt 8.2.3. Undantaget gäller inte för urval eller tillträde till utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen, såsom exempelvis för grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p614 ft8">Andra och tredje punkterna avser åldersdiskriminering. Det undantag som gäller enligt <SPAN class="ft47">andra punkten </SPAN>avser barn och ungdomar upp till och med grundskolenivå. Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte att det i angivna verksamhetsgrenar är förbjudet att dela in barnen eller eleverna i årsklasser eller att på annat sätt beakta deras ålder. Det allmänt hållna undantaget i <SPAN class="ft47">tredje punkten </SPAN>ger möjlighet att i det enskilda fallet särbehandla personer på grund av ålder om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Samma formulering används i 2 kap. 2 § 4. I kommentaren till den bestämmelsen utvecklas regelns innebörd. Till det kan – specifikt för utbildningsverksamhet – läggas att i författning förekommande åldersgränser anses vara sådana som är tillåtna att tillämpa enligt undantaget i tredje punkten. Det kan avse t.ex. åldersgränser i gymnasieskolan eller vuxenutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">508</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509">
<DIV id="p509dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395509x1.jpg/" id="p509img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Undantaget i <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>gäller för den s.k. folkbildningen, dvs. Prop. 2007/08:95 folkhögskolor och studieförbund. Det avser diskrimineringsgrunderna</P>
<P class="p162 ft40">etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. För diskrimineringsgrunderna kön och ålder kan dessa utbildningsanordnare använda undantagen i första stycket. För funktionshinder är inget undantag nödvändigt eftersom diskrimineringsförbudet endast kan åberopas av den som har ett funktionshinder.</P>
<P class="p111 ft5">Innebörden av paragrafen är för folkhögskolornas och studieförbundens del att enstaka kurser eller över huvud taget utbildning som särskilt riktar sig till t.ex. kvinnor, invandrare, romer, äldre eller yngre personer inte hindras av diskrimineringsförbudet om kriterierna i paragrafen är uppfyllda.</P>
<P class="p139 ft3">Regeringens överväganden om undantagen finns i avsnitt 8.2.3 och 8.2.4.</P>
<P class="p230 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">7 § </SPAN>Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p945 ft5">Paragrafen innehåller bestämmelser om utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om trakasserier och sexuella trakasserier. Vad som i lagen avses med begreppen trakasserier och sexuella trakasserier anges i 1 kap. 4 §. Vad som avses med utbildningsanordnare framgår av 2 kap. 5 §. Om en utbildningsanordnare låter bli att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, leder detta i princip till att utbildningsanordnaren eller dennes huvudman blir ersättningsskyldig enligt 5 kap. 1 §.</P>
<P class="p823 ft5">Skyldigheten för utbildningsanordnaren att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier gäller i förhållande till barn, elever, studenter och studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet. Vad som menas med dessa kategorier framgår av kommentaren till 2 kap. 5 §.</P>
<P class="p111 ft5">En första förutsättning för att utrednings- och åtgärdsskyldigheten ska kunna göras gällande är att utbildningsanordnaren får kännedom om de påstådda trakasserierna. Detta anses till en början vara fallet när någon med ledningsfunktion i verksamheten, t.ex. rektor eller någon som är huvudman för verksamheten, får sådan kännedom. Utbildningsanordnaren är dock också utrednings- och åtgärdsskyldig när annan personal i verksamheten, t.ex. en lärare eller skolsköterska, får kännedom om att en deltagare i eller sökande till verksamheten anser sig utsatt för trakasserier.</P>
<P class="p946 ft3">Utrednings- och åtgärdsskyldigheten gäller när det är fråga om</P>
<P class="p149 ft86">trakasserier i samband med verksamheten. Innebörden av uttrycket ”i</P>
<P class="p71 ft3">509</P>
</DIV>
<DIV id="page_510">
<DIV id="p510dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395510x1.jpg/" id="p510img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">samband med verksamheten” är att utbildningsanordnaren ska reagera Prop. 2007/08:95 mot trakasserier hos utbildningsanordnaren, men också mot trakasserier</P>
<P class="p238 ft5">som inträffar på annan plats om händelserna har ett naturligt samband med utbildningsanordnarens verksamhet. Ett exempel är trakasserier i samband med en skolutflykt eller en skolfest. Utbildningsanordnarens ansvar kan även sträcka sig till vad som händer på väg till och från den aktuella verksamheten, exempelvis vid färd i en skolbuss, även om utbildningsanordnaren inte har någon övervakning vid sådana transporter.</P>
<P class="p279 ft8">I paragrafen görs ingen särskild begränsning av utbildningsanordnarens skyldighet med avseende på vem som uppträder trakasserande. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder omfattar exempelvis det fallet att en student trakasserar en annan student eller att en lärare eller annan anställd trakasserar en deltagare i verksamheten. Skyldigheten sträcker sig dock längre än så och tar även sikte på konsulter och andra som utbildningsanordnaren anlitar i sin verksamhet (se också prop. 2001/02:27 s. 58 och 87).</P>
<P class="p240 ft8">Bestämmelserna i paragrafen bör i övrigt tillämpas på samma sätt som motsvarande regler för arbetslivet respektive värnplikt och civilplikt.</P>
<P class="p925 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 9.</P>
<P class="p54 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">8 § </SPAN>Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.</P>
<P class="p947 ft3">Paragrafen motsvarar den i huvudsak likalydande regleringen i 12 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p148 ft8">Paragrafen behandlar den situationen att en sökande som har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om utbildningsanordnaren tillämpar ett sådant förfarande, anser sig eller misstänker sig ha blivit diskriminerad vid antagningen. Utbildningsanordnaren är skyldig att på hans eller hennes begäran lämna skriftlig uppgift om utbildning och andra meriter hos andra personer som togs ut till prov eller intervju eller som fick utbildningsplatsen. De upplysningar som utbildningsanordnaren är skyldig att lämna avser inte vitsord eller värdeomdömen. Utbildningsanordnaren behöver inte heller lämna ut uppgifter av negativ art. Om utbildningsanordnaren nekar att fullgöra sina skyldigheter enligt paragrafen finns ingen sanktion angiven i lagen. Dock kan den enskilde vända sig till Diskrimineringsombudsmannen som enligt 4 kap. 3 § 2 kan biträda den enskildes begäran. Utbildningsanordnarens skyldighet gentemot ombudsmannen är sanktionerad med vite (se 4 kap. 4 §).</P>
<P class="p141 ft3">Skyldigheten gäller alla utbildningsanordnare. Paragrafen har dock i princip ingen självständig betydelse för utbildningsanordnare med</P>
<P class="p149 ft44">offentlig huvudman. För dessa anses motsvarande skyldighet oavsett</P>
<P class="p71 ft3">510</P>
</DIV>
<DIV id="page_511">
<DIV id="p511dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395511x1.jpg/" id="p511img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft3">reglering i diskrimineringslagen följa av offentlighetsprincipen (jfr prop. 2001/02:27 s. 95).</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.2.5.</P>
<P class="p948 ft3">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag</P>
<P class="p542 ft4"><SPAN class="ft3">9 § </SPAN>Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p24 ft4">Förbudet hindrar dock inte</P>
<P class="p585 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, eller</SPAN></P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p949 ft5">Paragrafen anger diskrimineringsförbudet som gäller inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det motsvarar i huvudsak 5 § lagen om förbud mot diskriminering. Diskrimineringsförbudet gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §. Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p302 ft40">Förbudet innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Det omfattar sådan behandling som kan ha betydelse för en arbetssökandes eller arbetstagares möjligheter att ta del av arbetsförmedling och annan arbetsmarknadsservice. Här innefattas obehöriga hänsyn till någon av diskrimineringsgrunderna vid beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden – inklusive underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder – och trakasserande bemötanden. Diskrimineringsförbudet kan åberopas endast av arbetssökande och arbetstagare. Som arbetssökande betraktas den som är inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen eller som söker anställning via en från staten fristående aktör, t.ex. ett bemanningsföretag. De arbetstagare som kan åberopa förbudet är de som tar del av arbetsmarknadspolitiska insatser, t.ex. den vars anställning finansieras med anställningsstöd. Diskrimineringsförbudet kan däremot inte åberopas av en arbetsgivare som via Arbetsförmedlingen eller t.ex. ett bemanningsföretag söker personal eller medverkar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</P>
<P class="p848 ft4"><SPAN class="ft3">Med </SPAN>arbetsmarknadspolitisk verksamhet <SPAN class="ft3">avses all handläggning hos myndigheten Arbetsförmedlingen av ärenden om vägledning,</SPAN></P>
<P class="p93 ft40">platsförmedling (arbetsförmedling), anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program eller andra insatser i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (jfr förordningen [2000:628] om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Även arbetsförmedling som på offentligt uppdrag förekommer hos från staten fristående aktörer är en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ingår också hanteringen av frågor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">511</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512">
<P class="p137 ft3">om aktivitetsstöd och andra ekonomiska arbetsmarknadspolitiskt Prop. 2007/08:95 betingade stöd såsom rese- och logiersättning och flyttningsbidrag.</P>
<P class="p162 ft5">Vidare omfattas kommunala och, i förekommande fall, landstingskommunala åtgärder som syftar till att arbetslösa ska få arbete och som typiskt sett motsvarar sådana insatser som görs av eller på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Detta kan avse t.ex. kommunala s.k. jobbtorg. Privata subjekts ("utförare") medverkan i arbetsmarknadspolitisk verksamhet omfattas också. Detta gäller t.ex. programmet arbetspraktik och upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Ett utbildningsföretag eller en arbetsgivare som i samarbete med Arbetsförmedlingen tar emot personer för arbetspraktik eller något annat program får alltså inte diskriminera den enskilde t.ex. vid urval, handledning eller allmänt i bemötande.</P>
<P class="p146 ft5">Insatser inom ramen för Europeiska socialfonden kan utgöra arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Arbetslöshetskassornas verksamhet omfattas däremot inte av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten enligt lagen (se i stället kommentaren till 2 kap. 14 §, diskrimineringsförbud i fråga om bl.a. arbetslöshetsförsäkringen).</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft5">Med </SPAN>arbetsförmedling utan offentligt uppdrag <SPAN class="ft5">avses den arbetsförmedling som inte bedrivs inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Här avses alltså privat arbetsförmedling, t.ex. rekrytering som ett bemanningsföretag enligt avtal med en arbetsgivare svarar för. Bemanningsföretagets åtagande kan avse hela eller delar av rekryteringsprocessen. Några exempel är annonsering, intervjuer, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">CV-urval,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> personlighets- och motivationstester och referenstagning. En annan form av arbetsförmedling är att ett företag tillhandahåller en databas eller liknande i vilken arbetssökande kan registrera sig som sökande och arbetsgivare kan annonsera eller söka efter personer att anställa. Om det förekommer diskriminering i hanteringen av databasen (eller motsvarande) är diskrimineringsförbudet tillämpligt.</SPAN></P>
<P class="p644 ft3">Diskrimineringsförbudet ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska möjligheten att vinna tillträde är förminskad för en funktionshindrad på grund av att en lokal eller anläggning saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p236 ft4">Undantag från diskrimineringsförbudet (andra stycket)</P>
<P class="p144 ft5"><SPAN class="ft5">I</SPAN><SPAN class="ft109">andra stycket </SPAN>finns undantagen från diskrimineringsförbudet. Undantaget i <SPAN class="ft4">första punkten </SPAN>gäller åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Undantaget syftar till att säkerställa att det finns utrymme för jämställdhetsfrämjande insatser och insatser av främjandekaraktär i fråga om etnisk tillhörighet. Några exempel har angetts i avsnitt 8.3. Regeln klargör att sådana åtgärder inte innebär könsdiskriminering eller etnisk diskriminering av den som inte får del av förmåner eller särskilda åtgärder.</P>
<P class="p648 ft3">512</P>
</DIV>
<DIV id="page_513">
<DIV id="p513dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395513x1.jpg/" id="p513img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Det andra undantaget avser diskrimineringsgrunden ålder (<SPAN class="ft4">andra </SPAN>Prop. 2007/08:95 <SPAN class="ft4">punkten</SPAN>). Ett exempel på ett berättigat skäl för att beakta någons ålder</P>
<P class="p238 ft5">skulle någon gång kunna vara att Arbetsförmedlingen söker sätta samman en grupp deltagare i samma ålder inom arbetsmarknadsutbildning.</P>
<P class="p111 ft5">Nu gällande arbetsmarknadspolitiska författningar och arbetsrättsliga lagar som innehåller åldersgränser anses förenliga med <NOBR>EG-rätten</NOBR> såsom ett utflöde av politiska prioriteringar i frågor om sysselsättning och arbetsmarknad. Bestämmelserna kan alltså behållas och en arbetsgivare, en fackförening, en myndighet såsom Arbetsförmedlingen, en kommun eller annan som tillämpar någon av författningarna gör sig inte därmed skyldig till åldersdiskriminering.</P>
<P class="p240 ft8">Både den offentliga arbetsförmedlingen och privata arbetsförmedlingar är avsedda att kunna omfattas av undantagen i andra stycket oavsett om de fullgör arbetsförmedling på offentligt uppdrag eller inte.</P>
<P class="p229 ft3">Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet</P>
<P class="p950 ft4"><SPAN class="ft3">10 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p951 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p937 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke.</SPAN></P>
<P class="p937 ft4">Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p937 ft4">Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p952 ft8">Paragrafen anger diskrimineringsförbuden för start och bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet. De motsvarar i huvudsak 6 och 7 §§ lagen om förbud mot diskriminering. Diskrimineringsförbuden gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §. Diskrimineringsförbuden gäller till förmån för enskilda personer, inte för juridiska personer. Om näringsverksamhet bedrivs av t.ex. ett bolag och diskriminering drabbar den juridiska personen gäller alltså inte förbudet till skydd för bolaget som sådant. Diskrimineringsförbuden omfattar beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden – inklusive underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder – och trakasserande bemötanden.</P>
<P class="p879 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.4.</P>
<P class="p643 ft3">513</P>
</DIV>
<DIV id="page_514">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p3 ft4">Start eller bedrivande av näringsverksamhet (första stycket första</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">punkten)</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft8">Diskrimineringsförbudet i <SPAN class="ft47">första stycket första punkten </SPAN>gäller till en början ekonomiskt stöd som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet. Som ekonomiska stöd räknas statliga och andra bidrag, t.ex. de olika regionalpolitiska stöden. För närvarande kan enskilda som driver näringsverksamhet under egen firma få bidrag enligt förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag, förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken och förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd. Ett annat exempel på ekonomiskt stöd till enskilda är Trygghetsfondens <NOBR>starta-eget-bidrag.</NOBR> Uppräkningen är inte uttömmande. Andra befintliga eller kommande statliga stöd eller andra bidragsformer omfattas också.</P>
<P class="p335 ft5">Diskriminering som kan förekomma när det gäller andra finansieringsformer för start eller bedrivande av näringsverksamhet omfattas inte av diskrimineringsförbudet enligt denna bestämmelse. Detta gäller exempelvis de arbetsmarknadspolitiska insatserna stöd till start av näringsverksamhet <NOBR>(starta-eget-bidrag)</NOBR> enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. Diskriminering som rör hantering av dessa arbetsmarknadspolitiska insatser faller under diskrimineringsförbudet i 2 kap. 9 §. Frågor som rör banklån, lån som administreras av det statliga företaget ALMI Företagspartner AB eller lån hos andra långivare omfattas av diskrimineringsförbudet för tjänster i 2 kap. 12 §.</P>
<P class="p448 ft5">Diskrimineringsförbudet gäller vidare tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet. Den sorts tillstånd som avses är t.ex. trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490), tillstånd för tillfällig försäljning enligt lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning och serveringstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738). Uppräkningen är inte uttömmande. ”Registrering” tar sikte på möjligheten att registrera enskild firma (enskild näringsverksamhet), handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag hos Bolagsverket.</P>
<P class="p606 ft5">Uttrycket ”liknande som kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet” är avsett att fånga upp andra frågor som typiskt sett är av vikt för den som startar eller bedriver näringsverksamhet. Ett exempel är <NOBR>F-skattsedel</NOBR> som utfärdas, och återkallas i förekommande fall, av Skatteverket.</P>
<P class="p337 ft3">Arbetslöshetsersättning till företagare enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och företagares sjuk- och föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring omfattas av diskrimineringsförbudet i 2 kap. 14 §.</P>
<P class="p953 ft3">514</P>
</DIV>
<DIV id="page_515">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Yrkesbehörighet (första stycket andra punkten)</P>
<P class="p95 ft3">Diskrimineringsförbudet i fråga om yrkesbehörighet i <SPAN class="ft4">första stycket andra punkten </SPAN>avser sådant som behörighet och legitimation för apotekare, arbetsterapeut, barnmorska, kiropraktor, logoped, läkare,</P>
<P class="p93 ft8">naprapat, optiker, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesutövning på hälso- och sjukvårdens område. Endast den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det är behörig att utöva yrket. Frågor om meddelande av legitimation och av särskilt förordnande att utöva yrke prövas i dessa fall av Socialstyrelsen.</P>
<P class="p80 ft3">Vidare omfattas sådant som behörighet och legitimation för att få utöva veterinäryrket enligt lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket. Legitimation meddelas av Jordbruksverket.</P>
<P class="p77 ft5">Ett annat exempel är elinstallationsarbete, som får utföras endast av el- installatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen. Elsäkerhetsverket prövar frågor om meddelande av behörighet att utföra elinstallationsarbete med stöd av elinstallatörsförordningen (1990:806).</P>
<P class="p80 ft5">När det gäller frågor om auktorisation, registrering och godkännande gäller diskrimineringsförbudet sådant som godkännande och auktorisation av revisorer enligt revisorslagen (2001:883), Kammarkollegiets handhavande av auktorisation av tolkar och översättare enligt förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, frågor som gäller tillstånd och registrering av försäkringsmäklare hos Finansinspektionen enligt lagen (2005:405) om försäkringsförmedling och godkännande som trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare hos trafikskolor enligt lagen (1998:493) om trafikskolor.</P>
<P class="p357 ft3">De nu angivna exemplen anger inte uttömmande vilka fall av behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p73 ft4">Undantag som gäller ålder (andra stycket)</P>
<P class="p74 ft3">Undantaget i <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>avser båda diskrimineringsförbuden i första stycket och gäller för diskrimineringsgrunden ålder. I författningar förekommande åldersgränser på dessa områden anses förenliga med EG- rätten såsom ett utflöde av rättsliga traditioner och politiska prioriteringar. En myndighet eller annan som tillämpar en åldersgräns som anges i en författning gör sig alltså inte därmed skyldig till åldersdiskriminering.</P>
<P class="p122 ft4">Undantag för kön och etnisk tillhörighet (tredje stycket)</P>
<P class="p123 ft45">Undantaget i <SPAN class="ft52">tredje stycket </SPAN>syftar på statliga eller kommunala stödåtgärder vars ändamål är att kvinnor och män med svensk eller annan etnisk tillhörighet ska kunna starta och driva företag på lika villkor och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">515</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516">
<DIV id="p516dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395516x1.jpg/" id="p516img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">förutsättningar, och att hinder som försvårar sådant företagande ska reduceras eller avskaffas. Exempel på sådana åtgärder är företagarutbildning och rådgivning och liknande, t.ex. inom ramen för Verket för näringsutvecklings (Nutek) program för kvinnors respektive invandrares företagande, verksamhet hos Resurscentrum för kvinnor eller rådgivning riktad till personer med utländsk bakgrund hos Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum.</P>
<P class="p443 ft3">Undantaget gäller inte i fråga yrkesbehörighet.</P>
<P class="p439 ft3">Medlemskap i vissa organisationer</P>
<P class="p954 ft4"><SPAN class="ft3">11 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p913 ft4">Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p124 ft5">Paragrafen innehåller förbud för en arbetstagarorganisation, arbets- givarorganisation eller yrkesorganisation att diskriminera i fråga om medlemskap eller medverkan i organisationen och förmåner som orga- nisationen tillhandahåller sina medlemmar. De motsvarar i huvudsak 8 § lagen om förbud mot diskriminering. Lagen omfattar ett skydd mot diskriminering för enskilda personer. Förbudet avser således inte skydd för juridiska personer. Därmed omfattas inte en arbetsgivare som är juridisk person och som t.ex. önskar medlemskap i en arbetsgivar- organisation.</P>
<P class="p130 ft3">Diskrimineringsförbudet gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §.</P>
<P class="p77 ft8">Förbudet innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Det avser beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden som t.ex. en ansökan om medlemskap, vidare underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden.</P>
<P class="p353 ft40">Med arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation avses desamma som i 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). I medbestämmandelagen definieras begreppet arbetstagarorganisation som en ”sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i för- hållandet till arbetsgivaren”. Med arbetsgivarorganisation avses enligt samma paragraf motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.</P>
<P class="p78 ft8">Med yrkesorganisation avses organisationer vars syfte är att tillvarata en viss yrkesgrupps intressen. Typexempel på yrkesorganisationer är Sveriges advokatsamfund, FAR SRS (tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR respektive Svenska Revisorsamfundet SRS) och Sveriges Arkitekter (tidigare Svenska Arkitekters Riksförbund SAR).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">516</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517">
<DIV id="p517dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395517x1.jpg/" id="p517img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft8">Med medlemskap avses beviljande och upphörande av medlemskap. Även diskriminerande behandling under ett ansökningsförfarande om medlemskap omfattas av förbudet. Skyddet omfattar även rätten att på egen begäran utträda ur organisationen. Med medverkan i organisationen avses t.ex. rätt att närvara, yttra sig och rösta och att ställa sig till förfogande till val inom organisationen.</P>
<P class="p80 ft5">Förmåner som organisationen tillhandahåller sina medlemmar kan vara att organisationen förhandlar för eller företräder en medlem inför domstol. Andra exempel är erbjudanden till medlemmarna om olika former av rabatter eller att medlemmarna ges tillgång till olika tjänster som organisationen erbjuder dem. Det kan vara fråga om t.ex. förmånliga försäkringar eller banklån, rabatter på tidningsprenumerationer eller litteratur, olika former av evenemang, yrkesvägledning, karriärvägledning, karriärrådgivning, juridisk rådgivning och möjlighet att delta i olika slag av utbildningar. Ett exempel på medlemsförmåner är lån till nyföretagare som förekommer eller har förekommit hos vissa fackförbund.</P>
<P class="p357 ft5">Diskrimineringsförbudet ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska möjligheten att vinna tillträde är förminskad för en funktionshindrad på grund av att en lokal eller anläggning saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p302 ft40">Enligt <SPAN class="ft50">andra stycket </SPAN>hindrar inte diskrimineringsförbudet att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Undantagsregelns närmare innebörd, liksom regeringens överväganden angående diskrimineringsförbudet i övrigt, redovisas i avsnitt 8.5.</P>
<P class="p481 ft3">Varor, tjänster och bostäder m.m.</P>
<P class="p954 ft4"><SPAN class="ft3">12 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden för den som</P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller</SPAN></P>
<P class="p955 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft51">anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i</SPAN></P>
<P class="p601 ft4">första stycket ska likställas med denne.</P>
<P class="p913 ft4">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot diskriminering som har samband med kön gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster och hindrar inte heller att kvinnor och män i fråga om andra tjänster eller bostäder behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p615 ft8">Paragrafen innehåller förbud mot diskriminering för den som tillhanda- håller varor, tjänster och bostäder till allmänheten (<SPAN class="ft47">första stycket första punkten</SPAN>) samt för den som anordnar allmän sammankomst och offentlig tillställning (<SPAN class="ft47">första stycket andra punkten</SPAN>). Förbudet som gäller varor, tjänster och bostäder motsvarar i huvudsak 9 § lagen om förbud mot diskriminering. Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.6 (varor,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">517</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_518">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">tjänster och bostäder) respektive 8.7 (allmän sammankomst och offentlig tillställning).</P>
<P class="p80 ft5">Diskrimineringsförbuden gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §, med undantag för diskrimineringsgrunden ålder enligt vad som framgår av <SPAN class="ft4">tredje stycket</SPAN>.</P>
<P class="p80 ft3">Förbuden innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. De avser beslutsfattande – inklusive underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder – faktiskt handlande och trakasserande bemötanden.</P>
<P class="p122 ft4">Varor, tjänster och bostäder (första stycket första punkten)</P>
<P class="p92 ft8">Med <SPAN class="ft47">vara </SPAN>avses ett objekt som är omsättningsbart. Med <SPAN class="ft47">tjänst </SPAN>avses något som någon gör eller utför åt någon annan mot ersättning. Hantverks- och andra arbetsprestationer mot betalning är några exempel. Lån och försäkringar är andra exempel. Den som betalar för att gå en kurs eller utbildning hos ett utbildningsföretag eller hos t.ex. en bilskola köper en tjänst. Förbudet gäller också statliga lån såsom lån enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Sång- eller musiklektioner eller annan privatundervisning i hemmet mot betalning är att anse som tjänster; diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § för utbildningsanordnare anses inte tillämpligt på sådan verksamhet. Idrottsevenemang med skilda klasser eller villkor för medverkan för kvinnor och män är inte att betrakta som tjänster enligt diskrimineringslagen. Med <SPAN class="ft47">bostad </SPAN>avses alla former av boende såväl permanenta bostäder som tillfälliga bostäder och fritidsbostäder. Det innebär att begreppet bostad omfattar både fast och lös egendom. Upplåtelseformen har inte någon betydelse. Förbudet mot diskriminering i fråga om bostad gäller alltså oavsett om det är fråga om köp, hyra eller någon annan upplåtelseform.</P>
<P class="p361 ft40">Med <SPAN class="ft50">tillhandahållande </SPAN>avses köp, byte, upplåtelse och gåva, således den civilrättsliga transaktionen. Ett tillhandahållande kan vara momentant, såsom vid försäljning av en vara, eller mer utdraget som t.ex. då någon genomgår en utbildning under viss tid. I <SPAN class="ft50">tillhandahållande till allmänheten </SPAN>ligger att både transaktioner som sker yrkesmässigt eller annars i näringsverksamhet, och privatpersoners transaktioner, faller innanför förbudets tillämpningsområde i den mån de erbjuds till allmänheten i betydelsen en obestämd krets av personer. Transaktioner som sker till följd av att en privatperson riktar ett erbjudande till allmänheten, genom t.ex. en tidningsannons eller ett anslag på en offentlig anslagstavla, omfattas i princip av bestämmelsens tillämpningsområde (jfr dock strax nedan om ”privat- och familjelivet”). Hur en annons eller annat liknande meddelande utformas träffas däremot inte i sig av förbudet. Utanför diskrimineringsförbudets räckvidd faller också situationer då någon erbjuder en vara etc. till en mindre krets, såsom till släkt eller familj, bekanta, arbetskamrater eller liknande.</P>
<P class="p882 ft3">Regeln innebär att det i princip är otillåtet att tillämpa olika priser eller andra villkor på något sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Som exempel på skilda prisvillkor som får</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">518</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">anses diskriminerande kan anföras rabatter av olika slag som kan erbjudas personer av det ena könet eller någon som har eller inte har viss etnisk tillhörighet. Sålunda strider det i princip mot diskrimineringsförbudet att tillämpa olika villkor för kvinnor och män, t.ex. lägre taxa vid taxiresor, eller att av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna erbjuda olika pris på varor och tjänster till olika personer. Detsamma gäller ogynnsamt bemötande eller mindre förmånliga villkor för inträde i t.ex. restauranger, nöjeslokaler eller butiker. I NJA 2006 s. 170 fann Högsta domstolen att en person som avvisades från en restaurang utsatts för diskriminering på grund av sin sexuella läggning i strid med diskrimineringsförbudet för varor, tjänster och bostäder i lagen om förbud mot diskriminering.</P>
<P class="p295 ft5">Diskrimineringsförbudet beträffande varor, tjänster och bostäder i första punkten gäller tillhandahållande <SPAN class="ft4">utanför privat- och familjelivet</SPAN>. I detta ligger att transaktioner som privatpersoner vid enstaka tillfällen gör av varor, tjänster och bostäder inte omfattas av förbudet. Några exempel på vad som avses är sådant som enstaka fall av uthyrning eller försäljning av den egna bostaden, försäljning av föremål med särskilt affektionsvärde såsom arvegods, sällskapsdjur, egendom av personlig karaktär eller föremål som används i det egna hushållet. Hur ofta och på vilket sätt en privatperson hyr ut eller försäljer egendom eller erbjuder tjänster av samma slag har stor betydelse för om transaktionen ska anses falla inom ”privat- och familjelivet”. Den som erbjuder varor eller tjänster till allmänheten vid mer än enstaka tillfällen eller som kan sägas bedriva en mer stadigvarande verksamhet kan inte åberopa undantagsregeln.</P>
<P class="p956 ft3">Bestämmelsen ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska tillgången till en vara, tjänst eller bostad är svårtillgänglig för en person med funktionshinder på grund av att en butik eller byggnad saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p957 ft4">Allmän sammankomst eller offentlig tillställning (första stycket andra punkten)</P>
<P class="p300 ft8">Med allmän sammankomst och offentlig tillställning avses detsamma som i 16 kap. 9 § brottsbalken och i ordningslagen (1993:1617). Vad som närmare avses med dessa begrepp redovisas i avsnitt 8.7.</P>
<P class="p16 ft40">Diskrimineringsförbudet gäller i alla situationer då en enskild person kan missgynnas genom beslut, faktiskt handlande, underlåtenhet att handla och bemötande av personer. Förbudet kan antas komma att ha särskild betydelse i fråga om t.ex. inträde och möjligheter att ta del av eller tillgodogöra sig en konsert eller en teaterföreställning, vidare i fråga om inträdesavgifter och andra villkor för att ta del av en sammankomst eller tillställning och när det gäller hur enskilda bemöts av den som anordnar eller ansvarar för ett evenemang eller över huvud taget kan sägas företräda den som anordnar sammankomsten eller tillställningen.</P>
<P class="p807 ft3">Det finns inga bestämmelser om undantag från diskrimineringsförbudet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">519</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Diskrimineringsförbudet ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska möjligheten att vinna tillträde är förminskad för en funktionshindrad på grund av att en lokal eller anläggning saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p122 ft4">Ansvar för medhjälpare m.m. (andra stycket)</P>
<P class="p123 ft8">Regeln i <SPAN class="ft47">andra stycket </SPAN>avser båda diskrimineringsförbuden enligt första stycket. Enligt bestämmelsen ska den som i förhållande till allmänheten företräder den som tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten eller anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning, likställas med denne. Här avses dels anställda, dels andra som inte är anställda hos ägaren eller den som anordnar sammankomsten eller tillställningen. Några exempel är ordningsvakter eller s.k. entrévärdar vid en restaurang eller ett nöjesställe eller en tillställning, och butikskontrollanter som anlitats för att hålla uppsikt i en butik. Diskriminering av kunder eller gäster som dessa personer gör sig skyldiga till ska anses vara diskriminering av den som tillhandahåller varan eller tjänsten respektive anordnar den allmänna sammankomsten eller den offentliga tillställningen. Anspråk på diskrimineringsersättning eller talan i ett mål om diskriminering kan därmed riktas mot den verksamhetsansvarige ägaren eller anordnaren (se också kommentaren till 5 kap. 1 och 2 §§).</P>
<P class="p400 ft4">Undantag från diskrimineringsförbuden (tredje stycket)</P>
<P class="p123 ft40"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft110">tredje stycket </SPAN>finns undantagsbestämmelser från förbuden. Åldersdiskriminering undantas helt. Vidare undantas tillhandahållande av försäkringstjänster från könsdiskrimineringsförbudet. Därtill undantas från förbudet mot könsdiskriminering andra tjänster än försäkringar samt bostäder om olika behandling av kvinnor och män har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Denna regel kan beskrivas som en avvägningsnorm. Avgörande är om andra intressen i det enskilda fallet kan väga tyngre än eller i allt fall lika tungt som likabehandlingsprincipen. När det är fastställt att antingen kvinnor eller män missgynnas genom ett visst handlingssätt är frågan om den som tillämpar villkoret eftersträvar att uppnå ett viktigt syfte. Det syftet måste vara objektivt sett godtagbart. Det ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att ges företräde framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> Vidare måste åtgärden – det medel som används för att uppnå syftet – vara lämplig och nödvändig. Om det finns andra, icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte utgör missgynnandet i princip diskriminering i strid med lagen.</P>
<P class="p958 ft8">Utrymmet för avsteg från likabehandlingsprincipen är litet. Undantagsregeln ska i princip tolkas och tillämpas snävt. Ytterst är EG- domstolens praxis vägledande. Vad som utgör ett berättigat syfte för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">520</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521">
<DIV id="p521dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395521x1.jpg/" id="p521img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">särbehandling måste därmed i rättstillämpningen bestämmas i belysning av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgöranden.</P>
<P class="p77 ft40">Några exempel på hur undantagsregeln är avsedd att tillämpas är dessa. Tjänster i form av skyddade boenden för kvinnor eller män som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld eller annat utnyttjande omfattas inte av diskrimineringsförbudet. Även andra tjänster där det kan visas att villkoren är nödvändiga för att tillgodose kvinnors eller mäns särskilda skyddsintressen kan undantas. Detsamma gäller lån eller rådgivning som lämnas till kvinnor på mer förmånliga villkor än till män i samband med start eller bedrivande av näringsverksamhet. Även tillhandahållande av bostäder som inte har karaktären av skyddat boende kan i vissa fall undantas från diskrimineringsförbudet. Ett särskilt fall är bostäder som tillhandahålls enbart kvinnor eller män av stiftelser som enligt sina stiftelseförordnanden driver näringsverksamhet i form av uthyrning av bostäder (verksamhetsstiftelser). En sådan stiftelse kan ha sin grund t.ex. i ett testamentsförordnande. Bostäder som tillhandahålls av sådana stiftelser bör kunna undantas från diskrimineringsförbudet. Under undantagsregeln bör också kunna falla särskilda riktade insatser mot kvinnor eller män, som t.ex. en kommun gör med syftet att utjämna underrepresentation mellan könen eller skilda förutsättningar för flickor och pojkar, t.ex. i idrottssammanhang. Dessa exempel anger inte uttömmande när avsteg från diskrimineringsförbudet kan göras. De är å andra sidan inte heller av den arten att de alltid bör medge avsteg från diskrimineringsförbudet. Utfallet av prövningen av om undantaget är tillämpligt kan många gånger bero av vilka skäl en näringsidkare, långivare etc. i det enskilda fallet åberopar och vad han eller hon kan styrka. Om exempelvis en långivare som stöd för särbehandling åberopar en dokumenterad strävan att främja kvinnors företagande kan tillämpning av undantagsregeln komma i fråga. Om en sådan dokumenterad strävan saknas eller inte kan visas bör däremot undantaget normalt inte tillämpas. Om någon som hyr ut bostadslägenheter nekar kvinnor eller män att hyra på grund av tillämpning av ett villkor i ett stiftelseförordnande eller testamente är detta som framgått ett sådant fall där tillämpning av undantaget kan komma i fråga. Om rutinerna för uthyrning å andra sidan är en följd av slentrian, obetänksamhet eller rent av fördomar tillåts inte avsteg från diskrimineringsförbudet. Rent kommersiella intressen omfattas inte av undantagets tillämpningsområde.</P>
<P class="p959 ft3">Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.</P>
<P class="p954 ft4"><SPAN class="ft3">13 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">verksamhet inom socialtjänsten samt stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p602 ft4">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p913 ft4">Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet eller verksamhet inom socialtjänsten hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">521</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522">
<DIV id="p522dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395522x1.jpg/" id="p522img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p831 ft4">de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p615 ft8">Paragrafen innehåller diskrimineringsförbudet som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (<SPAN class="ft47">första stycket första punkten</SPAN>) och insatser inom socialtjänsten m.m. (<SPAN class="ft47">första stycket andra punkten</SPAN>). De motsvarar i huvudsak 13 respektive 10 § lagen om förbud mot</P>
<P class="p665 ft3">diskriminering. Diskrimineringsförbuden gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §, med undantag för ålder (se andra stycket).</P>
<P class="p80 ft5">Regeringens överväganden angående diskrimineringsförbuden finns i avsnitt 8.8. Paragrafen har fått sin lydelse efter påpekanden från <SPAN class="ft4">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p77 ft8">Förbuden innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. De avser beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden, sådant som information, rådgivning och uppsökande verksamhet, vidare underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden. Förbuden omfattar sådant som rätten att ta del av vård, behandling och andra insatser, insatsernas räckvidd och innehåll och i förekommande fall betalning av avgifter. Om en patient i det enskilda fallet behandlas eller bemöts utifrån sitt kön eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna, med effekten att han eller hon missgynnas genom sämre vård, längre väntetider, särskilda avgifter etc., gäller förbudet som avser hälso- och sjukvården (<SPAN class="ft47">första stycket första punkten</SPAN>). Om någon i kontakter med socialtjänsten av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna bemöts eller behandlas på ett sämre sätt än andra gäller förbudet i paragrafens <SPAN class="ft47">första stycke andra punkten</SPAN>.</P>
<P class="p360 ft8">Diskrimineringsförbudet omfattar inte bedömningar av vårdbehov som grundas på beprövad erfarenhet och vedertagna behandlingsmetoder, och inte heller medicinska felbedömningar. Motsvarande gäller för bedömningar av enskildas behov av insatser inom socialtjänsten. Om det saknas effektiva vård- eller behandlingsmetoder, läkemedel etc. för en viss sjukdom är det inte heller fråga om diskriminering.</P>
<P class="p90 ft3">Diskrimineringsförbuden ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska möjligheten att vinna tillträde är förminskad för en funktionshindrad på grund av att en lokal eller anläggning saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p122 ft4">Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (första punkten)</P>
<P class="p123 ft8">Med hälso- och sjukvård avses i lagen åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt insatser enligt tandvårdslagen (1985:125). Annan medicinsk verksamhet är åtgärder exempelvis med anledning av abortlagen (1974:595), lagen (2006:351) om genetisk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">522</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">integritet m.m. eller lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar i den mån verksamheten inte kan anses som hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p80 ft3">Diskrimineringsförbudet i sådan verksamhet gäller oberoende av finansiering och driftsform.</P>
<P class="p80 ft3">Verksamhet inom detaljhandel med läkemedel omfattas inte av diskrimineringsförbudet i förevarande 13 §. Frågor om privata sjukvårdsförsäkringar omfattas inte heller av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p960 ft4">Verksamhet inom socialtjänsten, stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag (andra punkten)</P>
<P class="p123 ft8">Verksamhet inom socialtjänsten enligt <SPAN class="ft47">andra punkten </SPAN>är för det första verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Därutöver avses sådan verksamhet som anges i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten, dvs. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd, verksamhet som i övrigt bedrivs av Statens institutionsstyrelse, verksamhet hos kommunala invandrarbyråer, verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftning om mottagande av asylsökande m.fl., handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade och verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med verksamhet förstås inte enbart handläggning av ett ärende utan även rent faktisk verksamhet, som t.ex. handlingar och uppgifter i övrigt som gäller uppsökande verksamhet, social hemhjälp, vård och behandling vid behandlingshem, servicehus och annan social service som lämnas av socialnämnden. Även tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration av sådan verksamhet omfattas. Här avses framför allt länsstyrelsernas och Socialstyrelsens arbete med bl.a. tillsyn och kommunernas arbete med kvalitet i verksamheten.</P>
<P class="p721 ft3">Diskrimineringsförbudet gäller vidare i fråga om färdtjänst och riksfärdtjänst enligt lagen (1997:736) om färdtjänst respektive lagen (1997:735) om riksfärdtjänst, vilka områden inte brukar anses vara en del av socialtjänsten. Vidare gäller förbudet hantering av bidrag för anpassning och återställning av bostäder enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.</P>
<P class="p122 ft4">Undantag från diskrimineringsförbuden</P>
<P class="p95 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>gäller inte diskrimineringsförbuden diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p77 ft8">Undantaget i <SPAN class="ft47">tredje stycket </SPAN>kan beskrivas som en avvägningsnorm. När det är fastställt att antingen kvinnor eller män missgynnas genom ett visst handlingssätt är frågan om den som tillämpar villkoret eftersträvar ett viktigt syfte. Det syftet måste vara objektivt sett godtagbart. Det ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att ges företräde</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">523</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524">
<DIV id="p524dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395524x1.jpg/" id="p524img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">framför principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> Vidare måste åtgärden – det medel som används för att uppnå syftet – vara lämplig och nödvändig. Om det finns andra, icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte utgör missgynnandet i princip diskriminering i strid med lagen.</P>
<P class="p80 ft5">Utrymmet för avsteg från likabehandlingsprincipen är litet. Undantagsregeln ska i princip tolkas och tillämpas snävt. Några exempel på när undantagsregeln är avsedd att kunna tillämpas är särskilda akutmottagningar för våldtagna kvinnor, boenden för kvinnor som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av män, skyddat boende och andra insatser som riktar sig till män som utsätts för våld i nära relationer och särskilt utformade insatser som erbjuds hemlösa kvinnor eller män med missbruksproblem.</P>
<P class="p127 ft3">Undantaget gäller inte stöd i form av färdtjänst eller riksfärdtjänst eller bostadsanpassningsbidrag. Prioriteringar inom vården eller socialtjänsten som görs utifrån den enskildes behov av vård eller stöd står inte i strid med diskrimineringsförbudet och aktualiserar inte heller tillämpning av undantaget i tredje stycket.</P>
<P class="p86 ft3">Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd</P>
<P class="p954 ft4"><SPAN class="ft3">14 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft42">socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">arbetslöshetsförsäkringen, och</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">statligt studiestöd.</SPAN></P>
<P class="p604 ft4">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p913 ft4">Förbudet mot diskriminering som har samband med kön i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller utbetalning av barnbidrag.</P>
<P class="p615 ft8">Paragrafen innehåller diskrimineringsförbuden som gäller socialförsäkringen och anslutande bidragssystem (<SPAN class="ft47">första stycket första punkten</SPAN>), arbetslöshetsförsäkringen (<SPAN class="ft47">första stycket andra punkten</SPAN>) och studiestöd (<SPAN class="ft47">första stycket tredje punkten</SPAN>). Förbuden motsvarar i huvudsak 11, 12 respektive 12 a § lagen om förbud mot diskriminering. Diskrimineringsförbuden gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §, med undantag för ålder (se <SPAN class="ft47">andra stycket</SPAN>).</P>
<P class="p90 ft3">Regeringens överväganden angående diskrimineringsförbuden finns i avsnitt 8.9.</P>
<P class="p77 ft8">Förbuden innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. De avser beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden, sådant som information, rådgivning och uppsökande verksamhet, vidare underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden. Förbuden omfattar sådant som möjligheter att ta del av utbetalningar, bidrag och förmåner, dessas räckvidd och innehåll och i förekommande fall betalning av avgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">524</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p80 ft3">Diskrimineringsförbuden ger inget skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet<SPAN class="ft4">. </SPAN>Det är alltså inte diskriminering i strid med denna paragraf om t.ex. den fysiska möjligheten att vinna tillträde är förminskad för en funktionshindrad på grund av att en lokal eller anläggning saknar hissar eller andra hjälpmedel.</P>
<P class="p122 ft4">Socialförsäkringen och anslutande bidragssystem</P>
<P class="p74 ft3">Vilka förmåner och vem som omfattas av socialförsäkringen framgår av socialförsäkringslagen (1999:799). Några exempel på förmåner som avses är ersättning för sjukvård, föräldrapenning, barnbidrag och verksamhet enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</P>
<P class="p77 ft8">Utöver det som i socialförsäkringslagen definieras som socialförsäkring finns det vissa anslutande bidragssystem som administreras av Försäkringskassan. Dessa är t.ex. statligt personskadeskydd enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., krigsskadeersättning till sjömän enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, ersättning till smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt olika former av ersättningar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Vidare handhar Försäkringskassan olika former av ersättningar enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. I 11 kap. förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga anges att Totalförsvarets pliktverk beslutar och betalar ut bidrag (10 §), att den myndighet, den kommun eller det landsting där den totalförsvarspliktiga tjänstgör beslutar och betalar ut annan förmån än dagpenning, familjebidrag, ekonomiskt stöd i form av bidrag och grupplivförsäkring till totalförsvarspliktiga (12 §) och att Arbetsförmedlingen beslutar och betalar viss ersättning enligt 8 kap. 4 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (13 §). Dessa förmåner som ges till totalförsvarspliktiga omfattas av begreppet anslutande bidragssystem även i de fall andra än Försäkringskassan handhar förmånerna. Diskriminering i fråga om dessa förmåner som har anknytning till totalförsvarsplikten är avsedd att omfattas av förbudet i förevarande 2 kap. 14 §, och inte av det diskrimineringsskydd som följer av 2 kap. 15 § (värnplikt och civilplikt).</P>
<P class="p400 ft4">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p95 ft3">Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen finns i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor <NOBR>(a-kassor)</NOBR> som är föreningar och som regleras i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.</P>
<P class="p77 ft40">Bestämmelsen omfattar arbetslöshetskassornas handhavande av alla frågor som gäller försäkringen, t.ex. ansökan och beviljande av ersättning, ersättningens storlek, karenstid, ersättningstidens längd, avdrag på dagpenningen, avstängning från rätt till ersättning, nedsättning av ersättning och utfärdande av intyg. Uppräkningen är inte uttömmande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">525</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_526">
<P class="p137 ft3">Vidare omfattas frågor om medlemskap i en arbetslöshetskassa, Prop. 2007/08:95 medlemsavgifter och s.k. särskild uttaxering till en arbetslöshetskassa.</P>
<P class="p148 ft8">Diskrimineringsförbudet omfattar också Arbetsförmedlingens arbete med t.ex. information om villkoren för ersättning och kontroll av att arbetssökande uppfyller dessa villkor. Vidare omfattas Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som svarar för den samlade tillsynen över arbetslöshetskassorna och som också granskar Arbetsförmedlingens arbete med information till och kontroll av arbetssökande.</P>
<P class="p148 ft40">Utanför diskrimineringsförbudets räckvidd faller i princip övriga frågor som omfattas av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Frågor om föreningarnas bildande, registrering, tillsyn över <NOBR>a-kassorna</NOBR> och statsbidrag till kassorna, vilket regleras i den lagen, rör inte den enskildes förhållanden och omfattas inte av lagens diskrimineringsförbud.</P>
<P class="p61 ft4">Studiestöd</P>
<P class="p115 ft5">Med studiestöd avses statligt studiestöd såsom studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395), bidrag till elever med hörselskador och svårt rörelsehinder enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar och utbildningsbidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander.</P>
<P class="p387 ft4">Undantag från diskrimineringsförbuden</P>
<P class="p109 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>gäller förbuden inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p148 ft5">Övriga undantag från diskrimineringsförbudet i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem finns i <SPAN class="ft4">tredje stycket</SPAN>. De klargör att förbudet mot könsdiskriminering på det området inte innebär hinder mot tillämpning av bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller utbetalning av barnbidrag. De bestämmelser som avses i sammanhanget är bestämmelser <SPAN class="ft4">dels </SPAN>om änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, <SPAN class="ft4">dels </SPAN>om hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, <SPAN class="ft4">dels </SPAN>om utbetalning av barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag. Dessa bestämmelser kan alltså även fortsättningsvis tillämpas enligt sin lydelse utan hinder av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p114 ft3">Paragrafens andra stycke har fått sin lydelse på förslag av <SPAN class="ft4">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p666 ft3">526</P>
</DIV>
<DIV id="page_527">
<DIV id="p527dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395527x1.jpg/" id="p527img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Värnplikt och civilplikt</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p961 ft4"><SPAN class="ft3">15 § </SPAN>Diskriminering är förbjuden vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p604 ft4">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</P>
<P class="p28 ft4">Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om</P>
<P class="p604 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män, eller att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund, eller</SPAN></P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</SPAN></P>
<P class="p528 ft3">Paragrafen innehåller diskrimineringsförbudet som gäller dels vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden och inskrivning för värnplikt och civilplikt, dels under fullgörande av sådan värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring.</P>
<P class="p83 ft5">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.10.</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft5">I</SPAN><SPAN class="ft108">första stycket </SPAN>finns diskrimineringsförbudet. Det gäller för de diskrimineringsgrunder som avses i 1 kap. 5 §, med undantag för ålder (se <SPAN class="ft4">andra stycket</SPAN>). Det innebär förbud mot direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Det avser beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden, underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden.</P>
<P class="p77 ft8">Diskrimineringsförbudet riktar sig i första hand mot Totalförsvarets pliktverk, men också t.ex. andra myndigheter, kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar kan träffas av förbudet. Förbudet omfattar de situationer som kan uppstå från den tidpunkt då kallelse till mönstring skickas ut till och med då den enskildes värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring upphör. Vad som närmare avses med mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för och fullgörande av värnplikt eller civilplikt framgår av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt; jfr också avsnitt 8.10.</P>
<P class="p151 ft5">Värnplikten fullgörs hos Försvarsmakten. Civilplikten fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver. Sådana bestämmelser finns i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Diskrimineringsförbudet i fråga om fullgörande av tjänstgöringen riktar sig därmed mot Försvarsmakten och i förekommande fall andra utbildningsansvariga organisationer. Ett exempel på diskriminerande förfarande, som är förbjudet enligt bestämmelsen, är att de militära vitsord som Försvarsmakten utfärdar efter avslutad tjänstgöring innehåller ovidkommande referenser till någons kön, etniska tillhörighet, sexuella läggning etc.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">527</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_528">
<DIV id="p528dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395528x1.jpg/" id="p528img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Försäkringskassan handhar olika former av ersättningar enligt lagen Prop. 2007/08:95 (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör</P>
<P class="p162 ft8">inom totalförsvaret. Totalförsvarets pliktverk och andra myndigheter beslutar och betalar ut bidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Dessa förmåner till totalförsvarspliktiga omfattas av begreppet till socialförsäkringen anslutande bidragssystem. Diskriminering i fråga om dessa förmåner som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr3 td127"><P class="p3 ft5">har anknytning till</P></TD>
<TD class="tr3 td211"><P class="p13 ft5">totalförsvarsplikten omfattas därför av förbudet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p3 ft3">2 kap. 14 §, och</P></TD>
<TD class="tr4 td211"><P class="p13 ft3">inte av det diskrimineringsskydd som följer av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft3">förevarande 2 kap. 15 §.</P>
<P class="p148 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">andra </SPAN>stycket omfattas inte åldersdiskriminering av förbudet. I <SPAN class="ft4">tredje </SPAN>stycket finns bestämmelser om att diskrimineringsförbudet inte hindrar tillämpning av bestämmelser om <SPAN class="ft4">dels </SPAN>mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män, <SPAN class="ft4">dels </SPAN>att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund, <SPAN class="ft4">dels </SPAN>möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Här avses bestämmelser av sådan innebörd i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</P>
<P class="p61 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">16 § </SPAN>Om en myndighet eller en organisation som omfattas av förbudet i 15 § får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig i samband med sådan verksamhet som avses i paragrafen ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p962 ft4">Första stycket gäller dock inte trakasserier som har samband med ålder.</P>
<P class="p963 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier och sexuella trakasserier för en myndighet eller organisation som omfattas av det diskrimineringsförbud som gäller i fråga om värnplikt och civilplikt. Utrednings- och åtgärdsskyldigheten avser inte trakasserier som har samband med ålder (se <SPAN class="ft47">andra stycket</SPAN>). Myndighetens eller organisationens skyldighet gäller i förhållande till totalförsvarspliktiga enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Om myndigheten eller organisationen låter bli att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, leder detta i princip till att myndigheten eller organisationen blir ersättningsskyldig enligt 5 kap.</P>
<P class="p582 ft3">1 §. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag. Regeringens överväganden finns i avsnitt 9.</P>
<P class="p148 ft8">De myndigheter som omfattas av förbudet mot diskriminering är främst Totalförsvarets pliktverk och Försvarsmakten. Dessa myndigheter är därmed också skyldiga att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Andra myndigheter och organisationer som kan omfattas är bl.a.</P>
<P class="p149 ft86">kommuner, landsting, vissa utbildningsansvariga organisationer samt</P>
<P class="p71 ft3">528</P>
</DIV>
<DIV id="page_529">
<DIV id="p529dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395529x1.jpg/" id="p529img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">enskilda vårdinrättningar (jfr också författningskommentaren till 2 kap. Prop. 2007/08:95 15 § ovan).</P>
<P class="p111 ft5">En myndighet eller organisation som träffas av bestämmelsen om utrednings- och åtgärdsskyldighet kan anses ha fått kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier när en företrädare för myndigheten eller organisationen, t.ex. någon med ledande befattning på myndigheten eller organisationen, på något sätt får kännedom om sådana trakasserier. Detsamma gäller om befäl eller andra som ansvarar för genomförandet av utbildning av totalförsvarspliktiga får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier.</P>
<P class="p279 ft8">Omfattningen av myndighetens eller organisationens utrednings- och åtgärdsskyldighet motsvarar omfattningen av diskrimineringsförbudet i</P>
<P class="p434 ft8">2 kap. 15 §. Skyldigheten gäller därmed i samband med sådan verksamhet som avses i den paragrafen, dvs. mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden, inskrivning för eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt. Myndighetens eller organisationens utrednings- och åtgärdsskyldighet mot trakasserier som förekommit i samband med fullgörande av värnplikt eller civilplikt avser i första hand förhållandena på utbildningsplatsen under själva utbildningen eller tjänstgöringen. Härutöver avses utflykter och andra sammankomster som sker utanför utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen, men som ändå har ett naturligt samband med verksamheten. Det görs ingen särskild begränsning av myndigheternas och organisationernas skyldigheter med avseende på vem som uppträder trakasserande (jfr författningskommentaren till 2 kap.</P>
<P class="p431 ft8">7 § ovan). Bestämmelserna i paragrafen bör i övrigt tillämpas på samma sätt som motsvarande regler för arbetslivet och utbildningsväsendet.</P>
<P class="p147 ft3">Offentlig anställning</P>
<P class="p776 ft4"><SPAN class="ft3">17 </SPAN>§ Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller <NOBR>9–15</NOBR> §§ när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning</P>
<P class="p964 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller</SPAN></P>
<P class="p965 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft51">på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med</SPAN></P>
<P class="p966 ft4">ålder.</P>
<P class="p947 ft3">Paragrafen innehåller det särskilda diskrimineringsförbud som gäller för myndigheternas företrädare i kontakter med enskilda. Diskrimineringsförbudet gäller för de diskrimineringsgrunder som anges i 1 kap. 5 §, med undantag för ålder (se <SPAN class="ft4">andra stycket</SPAN>).</P>
<P class="p148 ft40">Förbudet gäller anställda vid riksdagen och dess myndigheter, myndigheterna under regeringen och hos kommuner, landsting och kommunalförbund. Riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare och arbetstagare som är anställda med</P>
<P class="p149 ft44">särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning</P>
<P class="p71 ft3">529</P>
</DIV>
<DIV id="page_530">
<DIV id="p530dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395530x1.jpg/" id="p530img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">omfattas dock inte. Anställda hos bolag och stiftelser som är privaträttsliga subjekt men som har staten eller kommuner som ägare eller stiftare omfattas inte av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p77 ft8">Diskrimineringsförbudet tar i första hand sikte på hur anställda vid statliga eller kommunala myndigheter uppträder och bemöter allmänheten eller enskilda personer. Förbudet kan få praktisk betydelse när det gäller språkbruk såsom kommentarer och uttryckssätt, och hur attityder gentemot t.ex. kvinnor och invandrare kommer till uttryck. Utanför förbudet faller självfallet sådant som hur arbetstagaren tolkar och tillämpar en bestämmelse eller över huvud taget bedömningar som han eller hon gör eller åtgärder som han eller hon vidtar för att fullgöra sina åligganden i anställningen. Diskrimineringsförbudet är därmed väsentligen ett förbud mot kränkande uppträdande och trakasserier. Att låta någon vänta extra länge på viss service kan vara ett exempel på uppträdande som kan omfattas av diskrimineringsförbudet. Att vägra att lämna ut en handling eller att inte svara i telefon av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna är ett annat exempel på vad som kan omfattas av diskrimineringsförbudet.</P>
<P class="p302 ft40">Med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp enligt <SPAN class="ft50">första stycket första punkten </SPAN>avses sådant som omfattas av myndigheternas serviceskyldighet enligt i första hand förvaltningslagen (1986:223) och sekretesslagen (1980:100). Här avses vad som förekommer vid kontakter mellan myndighetsföreträdare och medborgarna, t.ex. vid telefonsamtal, besök vid en myndighet eller en kommun etc. Myndighetsföreträdarens uppträdande vid rådgivning, information, utlämnande av allmän handling eller expediering av fattade beslut är några exempel på vad som avses. Innehållet i råden eller informationen, eller vilken bedömning i sak som gjorts vid utlämnade av allmän handling omfattas däremot inte.</P>
<P class="p80 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">första stycket andra punkten </SPAN>gäller diskrimineringsförbudet när den som helt eller delvis omfattas av lagen om offentlig anställning på annat sätt än i fråga om upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp har kontakter med enskilda inom ramen för anställningen. Här avses sådant som telefonsamtal, personliga möten eller sammanträffanden med enskilda personer eller grupper ur allmänheten. Avgränsningen ”i anställningen” innebär att förbudet inte omfattar hur någon uppträder när han eller hon inte är i tjänst.</P>
<P class="p967 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.11.</P>
<P class="p75 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p968 ft4"><SPAN class="ft3">18 § </SPAN>En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p919 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</SPAN></P>
<P class="p24 ft4">Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">530</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531">
<DIV id="p531dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395531x1.jpg/" id="p531img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p913 ft4">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p516 ft40">Paragrafen innehåller repressalieförbud för arbetsgivare. De förbjudna förfaranden som avses i paragrafen, dvs. repressalier, kan ta sig många skilda uttryck. Karaktäristiskt för repressalier är att de har ett drag av bestraffningsåtgärder. Det kan vara fråga om såväl ett handlande som en underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren. Det kan röra sig om en uppsägning, men också om att en utlovad förmån uteblir eller att arbetstagaren drabbas av andra nackdelar i sitt arbete eller får försämrade arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Repressalieförbud för andra än arbetsgivare finns i 2 kap. 19 §. Jfr också författningskommentaren till 2 kap. 19 §. Paragrafen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft50">Lagrådets </SPAN>förslag. Regeringens överväganden finns i avsnitt 10.</P>
<P class="p424 ft8">Bestämmelsen i <SPAN class="ft47">första stycket </SPAN>anger när arbetsgivarens repressalieförbud gäller. Enligt första och andra punkterna gäller förbudet när arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen eller när arbetstagaren medverkat i en utredning enligt lagen. Anmälan, påtalande eller medverkan i en utredning kan avse kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, en tillsynsmyndighet, en tjänsteman på en myndighet där diskrimineringen eller det otillåtna handlandet påstås ha skett eller en branschorganisation där en näringsidkare är medlem. Uppräkningen är inte uttömmande.</P>
<P class="p80 ft5">Repressalieförbudet i tredje punkten är nytt i förhållande till tidigare reglering och innebär att arbetsgivaren är förbjuden att utsätta arbetstagaren för repressalier på grund av att han eller hon har avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Regeln har sin förebild i artikel 2.3 andra stycket likabehandlingsdirektivet (direktiv 76/207/EEG, ändrat genom direktiv 2002/73/EG, se avsnitt 4.3). Skyddet mot repressalier förutsätter inte att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för påståendet om att arbetsgivaren handlat i strid med lagen.</P>
<P class="p969 ft3"><SPAN class="ft3">I</SPAN><SPAN class="ft107">andra stycket </SPAN>anges vilka, utöver arbetstagare, som skyddas av paragrafens repressalieförbud.</P>
<P class="p80 ft3">Bestämmelsen i <SPAN class="ft4">tredje stycket </SPAN>anger vilka som ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpning av förbudet. Se motsvarande bestämmelse i 2 kap. 1 § tredje stycket samt författningskommentaren till denna paragraf. Frågan i vilken utsträckning arbetsgivaren har möjlighet att i sin tur vända sig mot den som fattade beslutet får besvaras med stöd av allmänna regler.</P>
<P class="p961 ft4"><SPAN class="ft3">19 § </SPAN>Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7 eller 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 eller 17 § eller 3 kap. 15 eller 16 §, får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon</P>
<P class="p28 ft4">1. anmält eller påtalat ett sådant handlande,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">531</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532">
<DIV id="p532dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395532x1.jpg/" id="p532img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr2 td237"><P class="p3 ft4">2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</SPAN></P>
<P class="p971 ft8">Paragrafen innehåller förbud för andra än arbetsgivare mot att utsätta någon för repressalier. Det repressalieförbud som gäller för arbetsgivare finns i 2 kap. 18 §. Med repressalier avses ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder som kan drabba en person som framfört klagomål mot vad han eller hon har uppfattat som diskriminering eller annat handlande i strid med lagen. Karaktäristiskt för repressalier är att de har ett drag av bestraffningsåtgärder. Det förbjudna förfarandet, dvs. repressalierna, avser inte bara ett handlande från den som påståtts ha diskriminerat m.m. utan tar sikte också på situationer när denne låter bli att handla. Jfr också författningskommentaren till 2 kap. 18 §. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med <SPAN class="ft47">Lagrådets </SPAN>förslag. Regeringens överväganden finns i avsnitt 10.</P>
<P class="p714 ft8">Regeln är en ”spegelbild” av diskrimineringsförbuden. Den som påstås ha diskriminerat någon är förbjuden att vidta repressalieåtgärder. Förbudet enligt paragrafen gäller för den som påstås ha brutit mot diskrimineringsförbuden i fråga om utbildning, studiestöd, arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet, medlemskap m.m., varor, tjänster och bostäder m.m., hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringssystemet, värn- och civilplikt samt offentlig anställning. Repressalieförbudet gäller också för en utbildningsanordnare, respektive en myndighet eller organisation som omfattas av diskrimineringsförbudet i fråga om värnplikt och civilplikt, som påstås ha brustit i sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Förbudet gäller vidare för en utbildningsanordnare som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna om aktiva åtgärder.</P>
<P class="p337 ft5">Repressalieförbudet gäller enligt <SPAN class="ft4">första </SPAN>och <SPAN class="ft4">andra punkterna </SPAN>till förmån för den som anmält eller påtalat handlandet i strid med lagen eller medverkat i en utredning enligt lagen. Anmälan, påtalande eller medverkan i en utredning kan avse kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, en tillsynsmyndighet, en tjänsteman på en myndighet där diskrimineringen eller det otillåtna handlandet påstås ha skett eller en branschorganisation där en näringsidkare är medlem. Uppräkningen är inte uttömmande.</P>
<P class="p349 ft3">Repressalieförbudet i <SPAN class="ft4">tredje punkten </SPAN>är nytt i förhållande till tidigare reglering. Förbudet gäller till förmån för den som avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat (jfr motsvarande bestämmelse i 2 kap. 18 §).</P>
<P class="p339 ft40">Skyddet mot repressalier förutsätter inte att det vid en slutlig prövning visar sig finnas fog för påståendet om att någon handlat i strid med lagen.</P>
<P class="p972 ft3">532</P>
</DIV>
<DIV id="page_533">
<DIV id="p533dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395533x1.jpg/" id="p533img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">3 kap. Aktiva åtgärder</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p59 ft4">Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder.</P>
<P class="p973 ft3">Paragrafen motsvarar 2 § jämställdhetslagen och 2 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p111 ft5">Paragrafen anger arbetsgivares och arbetstagares skyldighet att samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Samverkan innebär att arbetsgivare och fackliga organisationer ska arbeta gemensamt i en dialog. Arbetsgivaren och arbetstagarna ska också särskilt motverka diskriminering i arbetslivet som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det sist nämnda ska uppfattas som en erinran om sambandet mellan reglerna om samverkan och aktiva åtgärder och diskrimineringsförbuden.</P>
<P class="p146 ft3">Samverkansskyldigheten är allmänt hållen. Några särskilda procedurregler har inte ansetts nödvändiga utan de närmare formerna lämnas till parterna för att anpassas till specifika behov i en viss bransch eller på en arbetsplats.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.1.</P>
<P class="p974 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p503 ft4">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<P class="p975 ft3">Paragrafen motsvarar 2 § jämställdhetslagen.</P>
<P class="p148 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft47">första stycke </SPAN>anger arbetsgivares och arbetstagares gemensamma skyldighet att verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, och för att främja lika möjligheter till löneutveckling. Regeln gäller alltså</P>
<P class="p149 ft15">endast diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p71 ft3">533</P>
</DIV>
<DIV id="page_534">
<DIV id="p534dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395534x1.jpg/" id="p534img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Paragrafen har en tydlig koppling till arbetet med lönekartläggning och Prop. 2007/08:95 löneanalys (se <NOBR>10–12</NOBR> §§ nedan). Arbetet kan utföras på så sätt att</P>
<P class="p238 ft5">arbetsgivaren samråder med arbetstagarsidan om hur arbetet ska läggas upp. Därefter ges arbetstagarnas företrädare möjlighet att delta vid kartläggning och analys av lönesystem och löneskillnader. Arbetstagarsidan representeras vanligtvis av de fackliga organisationer som finns på arbetsplatsen, men arbetstagarna kan också utse sina egna representanter i en samverkansgrupp. Saknas facklig organisation får arbetsgivaren ta ställning till på vad sätt arbetstagarna lämpligast kan beredas möjlighet till samverkan.</P>
<P class="p279 ft8">Att främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män kan ske på många olika sätt. De metoder man väljer har självklart samband med vilka problem man vill lösa. Ibland kan ett okvalificerat och lågavlönat arbete behöva organiseras på ett nytt sätt, så att arbetstagare får mer varierade arbetsuppgifter och därmed kan använda sin förmåga fullt ut och även bredda sitt kunnande. Ibland kan det vara nödvändigt att genom utbildningsinsatser av olika slag öka den enskilda arbetstagarens kompetens, så att han eller hon får nödvändiga förutsättningar att ta sig an nya arbetsuppgifter eller höja kvaliteten på utfört arbete. I samtliga fall främjas möjligheterna till en positiv löneutveckling. I jämställdhetsarbetet är det viktigt att se sambandet mellan kompetensutveckling och lön men också att vara medveten om sambandet mellan arbetsorganisation och kompetensutveckling. Lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män kan praktiskt betyda att särskilda satsningar på kompetensutveckling ska komma det kön tillgodo som ditintills fått stå tillbaka.</P>
<P class="p672 ft8"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>definieras vad som menas med ”arbete som är att betrakta som likvärdigt”. Ett arbete är likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde i jämförelse med det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas. Definitionen anger inte uttömmande de kriterier som i ett enskilt fall kan användas för att fastställa om arbeten är likvärdiga. Definitionen klargör att det är själva arbetet, dess krav och natur, och inte den individ som utför arbetet, som är det centrala i begreppet.</P>
<P class="p114 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.1.</P>
<P class="p58 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p503 ft4">Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter finns i 4– 13 §§.</P>
<P class="p976 ft3">534</P>
</DIV>
<DIV id="page_535">
<DIV id="p535dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395535x1.jpg/" id="p535img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Paragrafen motsvarar 3 § jämställdhetslagen och 2 § lagen om åtgärder Prop. 2007/08:95 mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion</P>
<P class="p149 ft3">eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft4">Första stycket </SPAN>om målinriktat arbete är en övergripande regel om aktiva åtgärder som gäller diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och som riktar sig mot alla arbetsgivare oavsett storlek. Skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete innebär att arbetsgivaren på eget initiativ ska främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Arbetet ska ske planmässigt. Det betyder att tyngdpunkten i arbetet inte ska ligga på improvisation eller tillfälligheter. Arbetsgivaren ska ha en klar målsättning för sitt aktiva arbete.</P>
<P class="p111 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>finns närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter i de efterföljande paragraferna <NOBR>(4–13</NOBR> §§). <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>har framhållit att det inte finns något behov av att i 3 § hänvisa till föreskrifter i de efterföljande paragraferna. Enligt Lagrådet kan därför andra stycket utgå.</P>
<P class="p146 ft5">Arbetsgivarens skyldighet att bedriva ett arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i praktiken tar sikte på de åtgärder som behandlas i följande paragrafer. Genom hänvisningen tydliggörs detta. Vidare bör, på de skäl som framgår under avsnitt 11.2.1, hittillsvarande bestämmelser om aktiva åtgärder i huvudsak föras över till den nya lagen utan ändringar.</P>
<P class="p879 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.2.</P>
<P class="p62 ft4">Arbetsförhållanden</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p977 ft3">Paragrafen motsvarar 4 § jämställdhetslagen och 5 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p111 ft5">Paragrafen innehåller lagens bestämmelse om att arbetsgivare ska vidta sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p111 ft3">Åtgärderna ska ta sikte både på den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.</P>
<P class="p148 ft8">Skyldigheten kan sägas utgå delvis från att arbetsgivaren ska beakta vad som typiskt sett utgör skillnader mellan t.ex. kvinnor och män. En sådan skillnad som ofta finns är fysisk styrka; en annan är att verktyg ibland är konstruerade så att de passar män bättre än kvinnor. Regeln tar sikte på arbetsmiljön, arbetets organisation och övriga arbetsförhållanden. Det handlar i regel om enkla och praktiska åtgärder</P>
<P class="p149 ft62">som att ha omklädningsrum och toaletter för både kvinnor och män och</P>
<P class="p71 ft3">535</P>
</DIV>
<DIV id="page_536">
<DIV id="p536dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395536x1.jpg/" id="p536img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">teknisk utrustning som passar båda könen. Vidare avses utbildning och information till ledning, fackliga ombud och de anställda om arbetsmiljö och arbetsanpassning, och om olika gruppers förhållanden.</P>
<P class="p353 ft8">När det särskilt gäller etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning bör en arbetsgivare se till att sådant som arbetsorganisationen, arbetsplatsen, arbetsredskapen och arbetstider, semester- och andra ledighetsregler anpassas till de anställdas behov och de ramar arbetsgivaren har. En praktisk fråga är den om de anställda kan ta ledigt vid andra högtider än de kristna. Flexibla arbetstider kan underlätta för personer som behöver studera svenska språket. Manualer och säkerhetsföreskrifter kan behöva översättas till andra språk än svenska. Varningstext kan ersättas med symboler. En del religioner tillåter inte att utövaren äter viss mat. Den aspekten kan ha betydelse t.ex. när fria måltider ingår i lönen eller när arbetsgivaren subventionerar lunch eller andra måltider.</P>
<P class="p443 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.3.</P>
<P class="p978 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.</P>
<P class="p87 ft3">Paragrafen motsvarar 5 § jämställdhetslagen.</P>
<P class="p80 ft3">Enligt paragrafen ska arbetsgivaren underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Regeln gäller alltså endast för diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p80 ft5">Arbetsgivaren ska underlätta för arbetstagare av båda könen att förena förvärvsarbete med ledighet. Arbetsgivaren kan t.ex. välja att räkna tid för vård av barn som en merit, att begränsa övertid eller arbete på obekväm arbetstid, att göra det möjligt med deltidsarbete även på högre tjänster eller att införa flexibel arbetstid.</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.3.</P>
<P class="p979 ft4"><SPAN class="ft3">6 § </SPAN>Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p949 ft3">Paragrafen motsvarar 6 § jämställdhetslagen och 6 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p77 ft8">I paragrafen anges att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p77 ft40">Arbetsgivaren ska i vart fall anta en policy som slår fast att inga former av sexuella trakasserier, trakasserier eller repressalier tolereras på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidare göra klart för de anställda vad som händer om någon bryter mot arbetsgivarens policy, t.ex. att omplaceringar eller uppsägningar kan bli aktuella. Arbetsledare och fackliga företrädare bör utbildas så att de lär sig känna igen trakasserier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">536</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537">
<DIV id="p537dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395537x1.jpg/" id="p537img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p980 ft8">Vidare ska arbetsgivaren upprätta en beredskapsplan för hur eventuella sexuella trakasserier, trakasserier eller repressalier ska hanteras.</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.3.</P>
<P class="p452 ft4">Rekrytering</P>
<P class="p981 ft4"><SPAN class="ft3">7 § </SPAN>Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.</P>
<P class="p949 ft3">Paragrafen motsvarar 8 § jämställdhetslagen och 7 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p80 ft5">Paragrafen anger, tillsammans med 8 och 9 §§, arbetsgivarens skyldigheter i fråga om rekrytering m.m.</P>
<P class="p77 ft8">Enligt paragrafen ska arbetsgivaren verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder tar främst sikte på arbetsgivarens handlande vid utannonsering av det lediga arbetet. En arbetsgivare kan exempelvis i platsannonser ange att man välkomnar arbetssökande av båda könen och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta ger en mycket tydlig signal om vilken policy som gäller på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan vidare behöva analysera sådant som vilken typ av kompetens som krävs för arbetsuppgiften, hur rekryteringen går till och vem som är närvarande vid intervjun. Arbetsgivaren bör analysera vilken innebörd man lägger i begreppet ”kompetens” och hur man värderar olika meriter hos arbetssökande. Ett sätt att i praktiken göra det möjligt för alla att söka anställningar kan vara att alla arbeten annonseras ut. Annonser kan sättas ut i andra medier än de arbetsgivaren brukar använda. Om arbetsgivaren kallar fler arbetssökande till intervjuer än vad som varit vanligt ökar också utsikterna att bredda variationen hos arbetsstyrkan.</P>
<P class="p443 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.4.</P>
<P class="p979 ft4"><SPAN class="ft3">8 § </SPAN>Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.</P>
<P class="p439 ft3">Paragrafen motsvarar 7 § jämställdhetslagen.</P>
<P class="p77 ft8">I paragrafen anges att arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn könsfördelning. Regeln gäller alltså endast för diskrimineringsgrunden kön. Här avses sådana tänkbara åtgärder som att diskutera vidareutbildning vid utvecklingssamtal med särskild ansträngning, att aktivera kvinnor att vidareutbilda sig. Med kompetenshöjande åtgärder avses t.ex. arbetscirkulation och arbetsutvidgning. Arbetsgivaren kan vidare upprätta en utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för att både kvinnor eller män ska kunna befordras till högre tjänster.</P>
<P class="p587 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">537</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538">
<DIV id="p538dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395538x1.jpg/" id="p538img1">
</DIV>
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p982 ft4"><SPAN class="ft3">9 § </SPAN>När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar.</P>
<P class="p983 ft4">Första stycket ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p97 ft3">Paragrafen motsvarar 9 § jämställdhetslagen.</P>
<P class="p104 ft8">Paragrafen innehåller arbetsgivarens skyldighet att göra särskilda ansträngningar för att steg för steg arbeta för att skapa en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Här avses dels strävan att få sökande av underrepresenterat kön, dels strävan att efter hand söka uppnå en jämnare fördelning av kvinnliga och manliga anställda. En arbetsgivare kan välja att tillämpa positiv särbehandling på grund av kön, dvs. vid lika meriter normalt välja sökande av det underrepresenterade könet. (Jfr om positiv särbehandling kommentaren till 2 kap. 2 § 2.)</P>
<P class="p150 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.4.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft4">Lönefrågor</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft3">10 § </SPAN>I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p30 ft4">i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p32 ft4">– bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p30 ft4">som tillämpas hos arbetsgivaren, och</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p32 ft4">– löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">att betrakta som lika eller likvärdigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p32 ft4">Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">avse skillnader mellan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p32 ft4">– kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p32 ft4">– grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p30 ft4">anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><P class="p3 ft3">Paragrafen innehåller reglerna om arbetsgivares skyldigheter i fråga om</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">lönekartläggning. Paragrafen gäller endast diskrimineringsgrunden kön.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Den har i huvudsak utan ändring flyttats över från jämställdhetslagen.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Nytt i förhållande till jämställdhetslagen är att kartläggningen och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">analysen av arbetstagarnas löner och andra anställningsvillkor ska göras</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">vart tredje år. Se om övergångsbestämmelsen till lagen, sist i avsnitt 19.1.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">I paragrafen anges att alla arbetsgivare, oavsett antalet anställda, vart</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">tredje år ska göra en kartläggning och en analys av arbetstagarnas löner</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">538</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_539">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">och andra anställningsvillkor. Ansvaret för kartläggningen och analysen av arbetstagarnas löner och andra anställningsvillkor är arbetsgivarens, men paragrafen utgår från att arbetet ska ske i samverkan med arbetstagarna. Det är naturligt att arbetsgivaren samverkar med de lokala fackliga organisationerna. I de fall det saknas facklig verksamhet på arbetsplatsen innebär dock inte paragrafen att arbetsgivaren kan underlåta att samverka. Samverkan ska då ske med de anställda. Lönekartläggningens syfte framgår av paragrafen. Syftet är att ge möjlighet att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Kartläggningen och analysen ska med andra ord präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Lönekartläggningen ska innefatta både en granskning av själva lönesystemet och en genomgång av arbetstagarnas löner. Det är logiskt och lämpligt att börja med granskningen av lönesystemet eftersom den information som därmed tas fram är till nytta också för det senare arbetet.</P>
<P class="p932 ft40">Avsikten med kartläggningen är att få fram all relevant information om lönebestämmelser som tillämpas på arbetsplatsen oavsett om de finns i kollektivavtal eller är bestämda på annat sätt. Det innebär att även si- doförmåner såsom tjänstebil, bostads- eller reseförmåner, bonussystem och liknande som utgör lön ska tas med i kartläggningen. Till denna fas i arbetet hör också att sammanställa information om kriterier för inplacering i betalningsgrupper eller annan klassificering av arbetets svårighetsgrad liksom kriterier och system för att bedöma individens kvalifikationer och prestationer. Efter kartläggningen ska en analys av lönesystemet genomföras, en analys med ett jämställdhetsperspektiv. Den kan tänkas ge till resultat att man upptäcker att arbetstagare av det ena könet inte har tillgång till viss typ av löneförmån som de borde ha eller att reglerna på annat sätt inte är könsneutrala.</P>
<P class="p568 ft8">När regelsystemet har granskats ska arbetsgivaren, i samverkan med företrädare för de anställda, kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. En bedömning ska göras om de löneskillnader man då finner, direkt eller indirekt har samband med kön.</P>
<P class="p15 ft8">För att kunna bedöma om löneskillnaderna är sakliga vid lika eller likvärdigt arbete måste arbetstagarna grupperas på ett sådant sätt att man kan göra lönejämförelser mellan arbetstagare vars arbete kan betraktas som lika eller likvärdigt. Gruppindelningen görs på det sättet att arbetstagare som kan sägas utföra lika arbete sätts i samma grupp. Det är arbetsuppgifterna som ska styra gruppindelningen, inte avtals- eller organisationstillhörighet. Samtliga arbetstagare, således även chefer och arbetsledare, ska omfattas av gruppindelningen. Anställningsformen har ingen betydelse som grund för gruppindelning, inte heller om arbetet utförs i hemmet eller i arbetsgivarens lokaler.</P>
<P class="p640 ft40">Gruppindelningen är basen för den analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som därefter ska göras. Analysens ändamål är att undersöka om det finns löneskillnader som helt eller delvis har samband med kön. Det är önskvärt att analysen görs så brett som möjligt. Det finns givetvis inga hinder att försöka fånga upp andra löneorättvisor än de som utgör lönediskriminering i lagens mening. Som anges i lagtexten ska bedömningen särskilt ta sikte på att granska orsakerna till löneskillnader i två situationer. Den första avser arbete som är att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">539</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540">
<DIV id="p540dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395540x1.jpg/" id="p540img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">betrakta som lika. Den andra handlar, som nedan beskrivs, om arbete som är att betrakta som likvärdigt.</P>
<P class="p80 ft5">Vid lika arbete ska analyseras vad eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män beror på. Det betyder att arbetsgivaren ska göra en bedömning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom de grupper man fastställt. Hela löneskillnaden ska kunna förklaras på ett sakligt sätt. Vid individuell lönesättning är det i regel nödvändigt att göra bedömningen på individnivå.</P>
<P class="p80 ft5">Den andra situationen handlar om löneskillnader vid arbete som är att betrakta som likvärdigt. Här ska lönejämförelserna göras på gruppnivå i syfte att upptäcka den strukturella undervärdering som kan vara förknippad med arbetsuppgifter som är eller har varit typiska för kvinnor. En grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar vara kvinnodominerat ska i lönehänseende jämföras med en grupp vars arbetstagare inte utför kvinnodominerat arbete. Jämförelserna ska avse grupp eller grupper vars arbete är att betrakta som likvärdigt. Har en grupp med mansdominerat arbete en högre lönenivå än en grupp med kvinnodominerat arbete, trots att kraven i arbetet är lägre, bör jämförelserna omfatta också en sådan grupp. Analysen av lönenivåer, lönespridning och andra jämförelser som är adekvata att göra på gruppnivå ska syfta till att utröna om det helt eller delvis finns något samband mellan lön och kön.</P>
<P class="p127 ft3">Jämn könsfördelning anses föreligga om andelen arbetstagare av ett kön i en viss typ av arbete är minst 40 procent. När andelen kvinnor uppgår till eller överstiger 60 procent kan arbetet betraktas som kvinnodominerat.</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.6.</P>
<P class="p984 ft4"><SPAN class="ft3">11 § </SPAN>Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 §. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år.</P>
<P class="p913 ft4">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan.</P>
<P class="p913 ft4">Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
<P class="p615 ft40">Paragrafen innehåller regeln om arbetsgivares skyldighet att vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Paragrafen gäller diskrimineringsgrunden kön. Paragrafen motsvarar i huvudsak 11 § jämställdhetslagen. Paragrafen har dock ändrats på så sätt att en plan för jämställda löner ska upprättas vart tredje år i stället för varje år samt på så sätt att skyldigheten att upprätta en handlingsplan inte gäller arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">540</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td178"><P class="p3 ft3">arbetstagare, i stället för, som enligt jämställdhetslagen, tio. Se om</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p176 ft3">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">övergångsbestämmelsen till lagen, sist i avsnitt 19.1.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p1 ft5">Regeringens överväganden finns i avsnitten 11.2.5 och 11.2.7.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">12 § </SPAN>Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">den information som behövs för att organisationen ska kunna</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">samverka vid kartläggning, analys och upprättande av</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">handlingsplan för jämställda löner.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p174 ft4">Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">(1980:100).</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr31 td176"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td178"><P class="p3 ft3">Enligt paragrafen ska arbetsgivaren lämna den information som en</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">arbetstagarorganisation behöver för att kunna samverka vid kartläggning,</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Paragrafen</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">gäller diskrimineringsgrunden kön. Den har utan ändring flyttats över</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">från jämställdhetslagen. Informationsskyldigheten innebär inte något</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">krav på att komma överens med arbetstagarsidan.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft8">Om informationen avser uppgift om lön eller andra förhållanden som</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">berör enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">arbetslivet respektive 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p1 ft5">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.2.8.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td178"><P class="p3 ft4">Jämställdhetsplan</P></TD>
<TD class="tr18 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><P class="p3 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p3 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">13 § </SPAN>Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">åtgärder enligt <NOBR>4–9</NOBR> §§ som behövs på arbetsplatsen och en</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">påbörja eller genomföra under de kommande åren.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p174 ft4">Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">enligt 11 §.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p174 ft4">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">stycket har genomförts ska tas in i efterföljande plan.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p174 ft4">Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">än 25 arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr31 td176"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td178"><P class="p3 ft8">Paragrafen anger att arbetsgivaren vart tredje år ska upprätta en plan för</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">sitt jämställdhetsarbete. Paragrafen gäller endast diskrimineringsgrunden</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">kön.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft7">Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § jämställdhetslagen. Paragrafen</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">har dock ändrats på så sätt att en jämställdhetsplan ska upprättas vart</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td178"><P class="p3 ft8">tredje år i stället för varje år samt på så sätt att skyldigheten att upprätta</P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p13 ft3">541</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_542">
<DIV id="p542dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395542x1.jpg/" id="p542img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">en jämställdhetsplan inte gäller arbetsgivare som vid det senaste Prop. 2007/08:95 kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare, i stället för som,</P>
<P class="p238 ft3">enligt jämställdhetslagen, tio. Se om övergångsbestämmelsen till lagen, sist i avsnitt 19.1.</P>
<P class="p148 ft8">Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt <NOBR>4–9</NOBR> §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 §. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande plan.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitten 11.2.5 och 11.2.9.</P>
<P class="p56 ft3">Utbildning</P>
<P class="p59 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">14 § </SPAN>En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p928 ft4">Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§.</P>
<P class="p947 ft3">Paragrafen motsvarar 3 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan och 5 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft116">första stycket </SPAN>föreskrivs en skyldighet för utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, att inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vad som menas med barn, elever och studenter framgår av kommentaren till 2 kap. 5 §.</P>
<P class="p279 ft8">Det målinriktade arbetet för de berörda utbildningarna och verksamheterna enligt skollagen bör ta sikte på att ge barnen och eleverna en säker och trygg miljö och härigenom höja verksamhetens kvalitet. När det gäller utbildning efter fullgörande av den obligatoriska skolgången bör det målinriktade arbetet ta sikte på att främja möjligheterna för personer som tillhör de i lagstiftningen skyddade grupperna att fullgöra olika typer av utbildning. Detta kan ske genom att</P>
<P class="p473 ft3">542</P>
</DIV>
<DIV id="page_543">
<DIV id="p543dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395543x1.jpg/" id="p543img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">åtgärder vidtas för att bredda rekryteringen till olika typer av utbildningar Prop. 2007/08:95 genom information. I praktiken ska det målinriktade arbetet ta sikte på</P>
<P class="p162 ft8">dels att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier (se 15 §), dels att årligen upprätta en likabehandlingsplan (se 16 §).</P>
<P class="p111 ft5">Enligt <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>finns det inte något behov av hänvisningen i <SPAN class="ft4">andra stycket</SPAN>. Regeringen anser dock att paragrafen bör utformas på i princip samma sätt som motsvarande paragraf som gäller inom arbetslivet (jfr 3 kap. 3 § ovan).</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.3.1.</P>
<P class="p62 ft4">Att förebygga och förhindra trakasserier</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">15 § </SPAN>En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p241 ft3">Paragrafen motsvarar 4 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan och 7 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p148 ft8">I paragrafen anges en skyldighet för utbildningsanordnare som avses i 14 § att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att den som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier. Regeln gäller diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och gälla i förhållande till de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten. Här avses konkreta åtgärder som att i en policy klart slå fast att inga former av trakasserier tolereras på skolan och att upprätta en beredskapsplan för hur eventuella trakasserier ska hanteras.</P>
<P class="p925 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.3.2.</P>
<P class="p54 ft4">Likabehandlingsplan</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">16 § </SPAN>En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p928 ft4">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p583 ft3">543</P>
</DIV>
<DIV id="page_544">
<DIV id="p544dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395544x1.jpg/" id="p544img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Paragrafen motsvarar 5 § lagen om likabehandling av studenter i Prop. 2007/08:95 högskolan och 6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan</P>
<P class="p149 ft3">kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p148 ft40">I paragrafen anges en skyldighet för utbildningsanordnare som avses i 14 § att varje år upprätta en likabehandlingsplan. En likabehandlingsplan bör finnas för varje enskild verksamhet. Med verksamhet avses här den utbildning eller annan verksamhet som en särskild förskola eller skola bedriver, eller den utbildning som en särskild högskola etc. bedriver (jfr 14 §). Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs dels för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, dels för att förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p985 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 11.3.3.</P>
<P class="p54 ft3">4 kap. Tillsyn</P>
<P class="p206 ft3">Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p59 ft4">Diskrimineringsombudsmannens uppgifter</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.</P>
<P class="p503 ft4">Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:000) om Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p986 ft8"><SPAN class="ft47">Första stycket första meningen </SPAN>anger att Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att lagen följs. <SPAN class="ft47">Första stycket andra meningen </SPAN>anger att ombudsmannen i första hand ska försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. Innebörden är att ombudsmannen bör sträva efter förlikningar och uppgörelser utom rätta. Bestämmelsen motsvarar 31 § jämställdhetslagen och motsvarande bestämmelser i 1999 års arbetsrättsliga lagar.</P>
<P class="p139 ft3"><SPAN class="ft3">I</SPAN><SPAN class="ft117">andra stycket </SPAN>ges en hänvisning till lagen (2008:000) om Diskrimineringsombudsmannen i vilken det finns bestämmelser om ombudsmannens uppgifter.</P>
<P class="p51 ft3">Regeringens överväganden om ombudsmannens tillsyn finns i avsnitt 12.2.2.</P>
<P class="p987 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det.</P>
<P class="p988 ft3">Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna om ombudsmannens talerätt (6 kap. 2 §).</P>
<P class="p71 ft3">544</P>
</DIV>
<DIV id="page_545">
<DIV id="p545dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395545x1.jpg/" id="p545img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden om talerätten finns i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p75 ft4">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p981 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p919 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,</SPAN></P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">komma till överläggningar med ombudsmannen.</SPAN></P>
<P class="p602 ft4">Skyldigheten enligt <NOBR>1–3</NOBR> gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p97 ft4">Första stycket första <SPAN class="ft3">och </SPAN>andra punkterna <SPAN class="ft3">innehåller bestämmelser om</SPAN></P>
<P class="p72 ft3">uppgiftsskyldighet gentemot Diskrimineringsombudsmannen. Regeringens överväganden om uppgiftsskyldigheten finns i avsnitt 12.2.2.</P>
<P class="p77 ft8">Enligt <SPAN class="ft47">första punkten </SPAN>gäller skyldigheten att på begäran av ombudsmannen lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen. Här avses alla uppgifter som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt lagen. Några exempel från arbetslivet är uppgifter från ansökningshandlingar och andra uppgifter i ett anställningsärende, uppgifter om arbetsgivarens rekryteringspolitik, utbildningsplaner och dylikt. Privatpersoner omfattas inte av uppgiftsskyldighet enligt första punkten.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft4">Andra punkten </SPAN>gäller uppgifter om meriter (jfr kommentaren till 2 kap.</P>
<P class="p72 ft3">4 och 8 §§). Innebörden är att uppgiftsskyldigheten för arbetsgivare och utbildningsanordnare gäller när ombudsmannen biträder en enskild person som begärt att få ut sådana uppgifter.</P>
<P class="p77 ft40"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft118">tredje punkten </SPAN>avses ombudsmannens tillträde till arbetsplatser, myndigheter, restauranger, butiker, skolor och andra lokaler där verksamhet som avses i lagen bedrivs. Innebörden är att ombudsmannen har formell rätt att på arbetsplatser, i skolor etc. intervjua personer, bekanta sig med hur lokaler är beskaffade och att över huvud taget söka underlag för sina ställningstaganden. Ombudsmannens rätt till tillträde till arbetsplatser och andra lokaler antas ha betydelse för tillsynen över aktiva åtgärder, bl.a. i fråga om lönekartläggning på grund av kön och för frågan om en arbetsgivare vidtagit skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Bestämmelsen motsvarar 33 § jämställdhetslagen men har utökats till att avse alla de samhällsområden som regleras i lagen.</P>
<P class="p500 ft3"><SPAN class="ft4">Fjärde punkten </SPAN>i första stycket gäller överläggningar. Avsikten är i första hand att en skyldighet att komma till överläggningar kan vara av värde för att underlätta lösningar utom rätta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">545</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546">
<DIV id="p546dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395546x1.jpg/" id="p546img1">
</DIV>
<P class="p778 ft3"><SPAN class="ft4">Andra stycket </SPAN>innehåller en begränsningsregel som tar sikte på Prop. 2007/08:95 uppgiftsskyldighet enligt första stycket första, andra och tredje punkten. I</P>
<P class="p363 ft8">dessa fall finns, oavsett diskrimineringsgrund, ett undantag för uppgifter som gäller utrikestjänsten, försvaret, affärs- eller driftsförhållanden eller andra uppgifter där motstående intressen är så starka att uppgiften inte bör lämnas ut. Regeln antas i praktiken komma att tillämpas vid prövning av begäran om vitesföreläggande av ombudsmannen. Inskränkningen av huvudregeln om insyn ska tillämpas restriktivt. Paragrafens andra stycke har fått sin lydelse på förslag av <SPAN class="ft47">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p303 ft4">Vite</P>
<P class="p910 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p989 ft3">Paragrafen motsvarar 34 § jämställdhetslagen och 25 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p104 ft8">Enligt 1 § ska ombudsmannen i första hand sträva efter överenskommelser utom rätta. Paragrafen anger att om en arbetsgivare, utbildningsanordnare etc. inte rättar sig efter en uppmaning om att lämna ut uppgifter eller lämna tillträde och vad som i övrigt anges i 3 §, finns vitesmöjligheten som ett påtryckningsmedel.</P>
<P class="p102 ft3">Att ombudsmannen förelägger någon att vidta en viss åtgärd vid vite innebär att vitet kan komma att dömas ut av domstol, om den begärda åtgärden inte vidtas.</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 12.2.2.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr6 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td185"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 § kan</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p23 ft4">staten</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p174 ft4">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p3 ft4">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft4">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p990 ft47">huvudman</P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p39 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p23 ft4">utbildningsverksamhet.</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p39 ft4">Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p23 ft4">till</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft4">nämnden</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p173 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td119"><P class="p3 ft4">vitesföreläggande,</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p991 ft4">en</P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p39 ft4">central</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td239"><P class="p23 ft4">åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. <NOBR>4–13</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p39 ft4">I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr13 td240"><P class="p23 ft4">framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P></TD>
<TD class="tr13 td241"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr15 td178"><P class="p3 ft8">Paragrafen anger att vite kan föreläggas även i fråga om aktiva åtgärder.</P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">Av paragrafen framgår att en arbetsgivare som inte följer föreskrifterna</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">om aktiva åtgärder i 3 kap. <NOBR>4–13</NOBR> §§ eller en utbildningsanordnare som</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr13 td178"><P class="p3 ft8">inte följer föreskrifterna om aktiva åtgärder i 3 kap. 15 och 16 §§ vid vite</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p13 ft3">546</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_547">
<DIV id="p547dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395547x1.jpg/" id="p547img1">
</DIV>
<P class="p750 ft3">kan föreläggas att fullgöra dem. Ombudsmannen gör i sådant fall en Prop. 2007/08:95 framställning till Nämnden mot diskriminering som beslutar om vitet ska</P>
<P class="p580 ft5">föreläggas. Ombudsmannen ska i första hand försöka komma överens med arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren. Att gå till nämnden är avsett som en sista utväg.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p34 ft15">Av bestämmelsen framgår också att ett föreläggande om vite kan riktas</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">utbildningsverksamhet.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Rätten att begära vitesföreläggande tillkommer i första hand</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmannen. I andra hand har en kollektivavtalsbärande central</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">facklig organisation rätten att begära vite hos nämnden såvitt avser aktiva</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder i arbetslivet.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Paragrafen motsvarar 35 § jämställdhetslagen och 26 § lagen om</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">religion eller annan trosuppfattning. Ombudsmannens rätt att begära</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">vitesföreläggande för utbildningsanordnare som inte fullgör sina</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">skyldigheter är ny.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Regeringens överväganden om vitesföreläggande i fråga om aktiva</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder finns i avsnitten 11.2.10 och 11.3.4.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td169"><P class="p3 ft4">Överklagandeförbud</P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft3">6 § </SPAN>Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna</P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p30 ft4">lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p3 ft3">Paragrafen innebär att andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen än</P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">beslut om vitesförelägganden inte får överklagas. Enligt 4 § kan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmannens beslut om vitesföreläggande överklagas till Nämnden</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">mot diskriminering. Sådana beslut som inte får överklagas är t.ex.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsombudsmannens beslut i frågor som rör talans väckande,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmannens bedömning att inte utreda en anmälan eller att det</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">saknas anledning att verka för någon form av uppgörelse mellan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">anmälaren och den som utpekas som ansvarig för diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p34 ft5">Bestämmelsen har tagits in en egen paragraf och utformats i enlighet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td169"><P class="p3 ft3">Nämnden mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr35 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p3 ft4">Nämndens uppgifter</P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td169"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft3">7 § </SPAN>Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om</P></TD>
<TD class="tr36 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p30 ft4">vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärendena</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p30 ft4">tillämpas <NOBR>8–15</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p3 ft3">Paragrafen innehåller en bestämmelse om Nämnden mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">vars uppgift är att pröva överklaganden av ombudsmannens vitesbeslut</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">enligt 4 § och framställningar om vitesförelägganden enligt 5 §. Se också</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">kommentaren till de följande <NOBR>8–15</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Regeringens överväganden om nämnden finns i avsnitt 12.3.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">547</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td169"><P class="p3 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_548">
<DIV id="p548dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395548x1.jpg/" id="p548img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande</P>
<P class="p961 ft4"><SPAN class="ft3">8 § </SPAN>Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som Nämnden mot diskriminering behöver för sin prövning.</P>
<P class="p604 ft4">När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska Diskrimineringsombudsmannen ges tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p949 ft3">Paragrafen motsvarar 36 § jämställdhetslagen och 27 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p80 ft5">Paragrafen anger en rätt för Nämnden mot diskriminering att av arbetsgivare eller utbildningsanordnare infordra yttrande över framställningen och uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för nämndens prövning.</P>
<P class="p80 ft3">Av <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>framgår att Diskrimineringsombudsmannen ska ges tillfälle att yttra sig när en arbetstagarorganisation gjort en framställning om vitesföreläggande.</P>
<P class="p992 ft4"><SPAN class="ft3">9 § </SPAN>Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. När det behövs ska nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.</P>
<P class="p399 ft3">Paragrafen motsvarar 37 § jämställdhetslagen och 28 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p80 ft5">Paragrafen anger att nämnden ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Nämnden ges också en möjlighet att komplettera utredningen i ärendet när det behövs. Det får förutsättas att den behövliga utredningen för nämndens bedömning regelmässigt kommer att förebringas av parterna, men nämnden har även möjlighet att själv inhämta kompletterande utredning i olika avseenden. En sådan rätt följer naturligt av nämndens ställning som ett från ombudsmannen fristående förvaltningsrättsligt organ som har att göra en självständig bedömning av vad som i förekommande fall krävs av arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren. Som framgår av lagtexten får nämnden också avvisa överflödig utredning.</P>
<P class="p993 ft4"><SPAN class="ft3">10 § </SPAN>Ärendena avgörs efter muntlig förhandling, utom när Nämnden mot diskriminering anser att någon sådan förhandling inte behövs.</P>
<P class="p994 ft3">Paragrafen motsvarar 38 § jämställdhetslagen och 29 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p77 ft40">Paragrafen anger att ärenden om vitesföreläggande i regel avgörs efter en muntlig förhandling inför nämnden, vid vilken parternas ståndpunkter och argument läggs fram och utredningen gås igenom. Ett ärende bör avgöras på grundval av det skriftliga materialet enbart om det med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">548</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549">
<DIV id="p549dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395549x1.jpg/" id="p549img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">hänsyn till omständigheterna ter sig obehövligt med en förhandling. Vill någon av parterna att en förhandling ska hållas, bör det inte annat än i rena undantagsfall kunna anses obehövligt med en sådan. Inte heller bör ett ärende avgöras utan muntlig förhandling om det inom nämnden finns ledamöter som anser det lämpligast med en sådan förhandling.</P>
<P class="p995 ft4"><SPAN class="ft3">11 § </SPAN>Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som gjort framställningen hos nämnden och den som framställningen riktas mot. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p996 ft4">Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
<P class="p997 ft3">Paragrafen motsvarar 39 § jämställdhetslagen och 30 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p295 ft5">Paragrafen anger att den som gjort en framställning hos nämnden samt den som framställningen riktas mot ska kallas till förhandlingen. Nämnden får också kalla andra till förhandlingen. Vid förhandlingen får nämndens ledamöter tillfälle att ställa frågor till parterna och till de sakkunniga och andra som nämnden har kallat.</P>
<P class="p295 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>kan den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare kallas personligen vid vite.</P>
<P class="p998 ft4"><SPAN class="ft3">12 § </SPAN>Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling.</P>
<P class="p930 ft4">Om Diskrimineringsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande.</P>
<P class="p999 ft3">Paragrafen motsvarar 40 § jämställdhetslagen och 31 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p295 ft5">Paragrafen anger att nämnden kan avgöra ett ärende utan hinder av att arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren inte yttrar sig eller i övrigt medverkar till nämndens behandling av ärendet. Detsamma gäller när arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren uteblir från muntlig förhandling. Denna möjlighet bör inte anlitas förrän det har givits tillräcklig anledning att anta att arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren verkligen vägrar att medverka.</P>
<P class="p313 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>förfaller framställningen om vitesföreläggande om den som gjort framställningen uteblir från en förhandling.</P>
<P class="p998 ft4"><SPAN class="ft3">13 § </SPAN>Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende om vitesföreläggande ålägga den som framställningen riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om de andra åtgärderna inte är uppenbart mera betungande för denne.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">549</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550">
<DIV id="p550dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395550x1.jpg/" id="p550img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1000 ft4">I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna <SPAN class="ft119">Prop. 2007/08:95 </SPAN>ska påbörjas eller genomföras.</P>
<P class="p629 ft4">Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.</P>
<P class="p1001 ft40">Paragrafen motsvarar 41 § jämställdhetslagen och 32 § lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Paragrafen anger att det står nämnden fritt att utforma sitt vitesföreläggande på det sätt, som nämnden finner lämpligast, men att den dock inte får gå utöver vad ombudsmannen eller arbetstagarorganisationen har begärt på sådant sätt att föreläggandet blir uppenbart mer betungande för arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren.</P>
<P class="p139 ft3">Enligt andra stycket ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna ska påbörjas eller genomföras. Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.</P>
<P class="p230 ft4">Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">14 § </SPAN>Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§.</P>
<P class="p974 ft4"><SPAN class="ft3">15 § </SPAN>Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som har överklagat beslutet om vitesföreläggande och Diskrimineringsombudsmannen. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p503 ft4">Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
<P class="p1001 ft8">Paragraferna motsvarar i sak 42 § jämställdhetslagen och 33 §, <NOBR>21–23</NOBR> §§ respektive <NOBR>20–22</NOBR> §§ i 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet.</P>
<P class="p111 ft3">Paragraferna innehåller bestämmelser om handläggningen hos Nämnden mot diskriminering i frågor som gäller överklaganden av ombudsmannens vitesbeslut enligt 4 §.</P>
<P class="p230 ft4">Överklagandeförbud</P>
<P class="p857 ft4"><SPAN class="ft3">16 § </SPAN>Beslut enligt denna lag av Nämnden mot diskriminering får inte överklagas.</P>
<P class="p988 ft3">Paragrafen motsvarar 43 § jämställdhetslagen och 34 §, 20 § respektive 19 § i 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet.</P>
<P class="p48 ft3">Paragrafen innehåller ett överklagandeförbud.</P>
<P class="p1002 ft3">550</P>
</DIV>
<DIV id="page_551">
<DIV id="p551dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395551x1.jpg/" id="p551img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft4">Utdömande av vite</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1003 ft4"><SPAN class="ft3">17 § </SPAN>Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p717 ft4">I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet.</P>
<P class="p241 ft3">Paragrafen motsvarar till viss del 44 § jämställdhetslagen och 35 §, 20 § respektive 19 § i 1999 års lagar mot diskriminering i arbetslivet.</P>
<P class="p111 ft5">Paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>anger att sedan Diskrimineringsombudsmannen eller Nämnden mot diskriminering förelagt vite enligt 4 eller 5 §, prövas frågan om vitet ska dömas ut av tingsrätt. Talan om utdömande av vite ska föras av Diskrimineringsombudsmannen. Talan förs av ombudsmannen även i fall då vitet har förelagts av nämnden.</P>
<P class="p146 ft3">Av <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>framgår att tingsrätten kan pröva också vitets lämplighet, dvs. bl.a. beloppets storlek. Stycket har utformats i enlighet med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag. Det som är nytt är att ett föreläggandes lämplighet kan prövas av domstol även i de fall som avses enligt 4 §. Som Lagrådet påpekat finns det inte något skäl för en begränsning av domstolsprövningen i ett mål om utdömande av vite som förelagts enligt 4 §.</P>
<P class="p233 ft3">Överklagandenämnden för högskolan</P>
<P class="p1004 ft4"><SPAN class="ft3">18 § </SPAN>Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får, i fråga om utbildning</P>
<P class="p936 ft4">enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot</P>
<P class="p1005 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § första stycket, om beslutet avser</SPAN></P>
<P class="p1006 ft4">a. tillträde till utbildning,</P>
<P class="p1007 ft4">b. tillgodoräknande av utbildning,</P>
<P class="p1008 ft4">c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,</P>
<P class="p1007 ft4">d. byte av handledare,</P>
<P class="p1008 ft4">e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå,</P>
<P class="p1009 ft4">f. utbildningsbidrag för doktorander, eller g. en ingripande åtgärd mot en student,</P>
<P class="p1006 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft51">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § andra stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p1007 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft51">förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.</SPAN></P>
<P class="p937 ft4">Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.</P>
<P class="p951 ft4">Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den där föreskrivna ordningen i stället för enligt första stycket.</P>
<P class="p71 ft3">551</P>
</DIV>
<DIV id="page_552">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">Av paragrafen framgår att ett beslut av en högskola med offentlig huvudman i vissa fall kan överprövas på den grunden att det strider mot diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § eller förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §. Någon motsvarande rätt att överklaga finns inte beträffande beslut av enskilda utbildningsanordnare. Paragrafen motsvarar 14 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p78 ft8">Rätten att överklaga tar sikte på lärosätenas beslut i egentlig bemärkelse och inte på någon annan typ av åtgärd eller faktiskt handlande som i och för sig kan innefatta t.ex. diskriminering. Av bl.a. 21 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att lärosätena är skyldiga att för varje beslut i ett ärende upprätta en handling som visar bl.a. beslutets innehåll (jfr 1 kap. 5 § högskoleförordningen [1993:100]).</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft47">Första stycket första punkten </SPAN>anger vilka beslut som är överklagbara såsom stridande mot förbudet i 2 kap. 5 § första stycket. Uppräkningen innebär motsatsvis bl.a. att rätten att överklaga inte gäller i fråga om beslut om examination eller annan bedömning av en studieprestation.</P>
<P class="p353 ft8">Enligt <SPAN class="ft47">andra stycket </SPAN>ska överklagandenämnden bifalla ett överklagande under två förutsättningar, nämligen dels att universitetets eller högskolans beslut strider mot något av de angivna förbuden, dels att detta kan antas ha inverkat på utgången i ärendet. När det framstår som klart att beslutet skulle ha blivit detsamma även om ingen diskriminering eller några repressalier förekommit, ska beslutet inte upphävas, men i sådant fall kan studenten eller sökanden ha rätt till diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen. Det är dock tillräckligt att felaktigheten kan "antas" ha haft någon inverkan för ett bifall till överklagandet. Om överklagandenämnden finner att lärosätet har satt något av förbuden åt sidan, kan det leda till att nämnden måste pröva även andra förhållanden som vägts in i beslutet, annars kan det inte bedömas om diskrimineringen eller repressalierna har påverkat ärendets utgång. Det förutsätts dock att den prövningen blir relativt begränsad, eftersom det bara är i klara fall som det inte kan anses ens antagligt att en överträdelse av förbuden har påverkat utgången.</P>
<P class="p130 ft3">Vid bifall ska överklagandenämnden inte fatta något nytt beslut i universitetets eller högskolans ställe, utan återförvisa ärendet. Ärendet ska dock visas åter enbart om det behövs.</P>
<P class="p77 ft40">Av <SPAN class="ft50">tredje stycket </SPAN>framgår att paragrafen är subsidiär i förhållande till de bestämmelser om överklagande som finns i andra författningar. När det finns andra föreskrifter om överklagande, ska en student eller en sökande använda sig av den möjligheten och kan då åberopa även att beslutet står i strid mot förbuden mot diskriminering eller repressalier. Exempelvis kan beslut av en disciplinnämnd om avstängning överklagas till allmän förvaltningsdomstol (12 kap. 3 § högskoleförordningen). Vidare innehåller högskoleförordningen bestämmelser om att vissa beslut enligt förordningen, t.ex. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning, kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (12 kap. 2 § högskoleförordningen).</P>
<P class="p1010 ft3">Ett beslut kan överklagas av den student eller den sökande som beslutet angår.</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 8.2.6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">552</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_553">
<DIV id="p553dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395553x1.jpg/" id="p553img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Att någon överklagar ett beslut med stöd i 18 § utgör inte hinder mot Prop. 2007/08:95 att han eller hon också väcker talan om diskriminering.</P>
<P class="p1011 ft4"><SPAN class="ft3">19 § </SPAN>Beslut enligt denna lag av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.</P>
<P class="p985 ft3">Paragrafen innehåller ett överklagandeförbud.</P>
<P class="p58 ft3">5 kap. Ersättning och ogiltighet</P>
<P class="p108 ft3">Ersättning</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen.</P>
<P class="p962 ft4">En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 första stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran.</P>
<P class="p1012 ft4">Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis.</P>
<P class="p986 ft40">Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättningsskyldighet som påföljd vid överträdelser av lagens förbud mot diskriminering eller repressalier samt vid underlåtenhet att fullgöra skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Diskrimineringsersättning är en ny påföljd. Av beteckningen diskrimineringsersättning följer att det är fråga om en ersättning som betalas av den som brutit mot lagens bestämmelser.</P>
<P class="p240 ft8">Av <SPAN class="ft47">första stycket första meningen </SPAN>framgår när diskrimineringsersättning ska betalas och vad sådan ersättning avser. Diskrimineringsersättningen ska beräknas med utgångspunkt i allvaret i den lagöverträdelse som skett. Flera omständigheter är av betydelse vid den bedömningen. Utgångspunkten ska vara överträdelsens art och omfattning. När det gäller överträdelsens art ska det anses allvarligare när ett åsidosättande av lagen får mer ingripande konsekvenser, t.ex. om den som diskriminerats därigenom förlorar ett arbete eller en bostad eller möjlighet till utbildning än när överträdelsen inte får bestående konsekvenser. Även sådana omständigheter som om lagöverträdelsen tar sig för den drabbade skändliga uttryck, sker i offentlighet eller annars är ägnad att väcka allmän uppmärksamhet ska anses försvårande. Vid bedömningen ska både den drabbades intresse av att reglerna upprätthålls och den personliga upplevelsen av kränkning som överträdelsen innebär vägas in.</P>
<P class="p583 ft3">553</P>
</DIV>
<DIV id="page_554">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p295 ft3">Även avsikten hos den som diskriminerat ska beaktas. Typiskt sett är det försvårande om det har funnits en vilja att kränka någon på grund av tillhörigheten till de skyddade grupperna.</P>
<P class="p295 ft5">Diskrimineringsersättningen ska alltid bestämmas så att den på ett skäligt sätt kompenserar den som drabbats av lagöverträdelsen. Sammanvägningen av de olika faktorerna måste göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p17 ft40"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft39">första stycket andra meningen </SPAN>framhålls att ersättningens preventiva syfte ska beaktas särskilt när storleken på ersättningen bestäms. Vid bedömningen av hur stor diskrimineringsersättningen ska vara har alltså det allmänna intresset av att diskriminering inte förekommer i samhället särskild betydelse. Detta innebär att diskrimineringsersättning generellt ska bestämmas till så höga belopp att påföljden effektivt verkar avhållande från överträdelser. När det gäller överträdelser som begås i näringsverksamhet innebär bestämmelsen vidare att det kan finnas anledning att beakta t.ex. omsättningen i verksamheten. I en verksamhet med hög omsättning torde det i normalfallet krävas ett högre ersättningsbelopp för att den avskräckande effekten ska uppnås. En annan faktor som kan inverka är i vilken mån tidigare överträdelser av diskrimineringslagstiftningen förekommit i verksamheten.</P>
<P class="p734 ft4"><SPAN class="ft3">I</SPAN><SPAN class="ft120">första stycket tredje meningen </SPAN><SPAN class="ft3">klargörs att diskrimineringsersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen.</SPAN></P>
<P class="p295 ft5">Av bestämmelsen i <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>framgår att en arbetsgivare som bryter mot diskriminerings- eller repressalieförbudet utöver diskrimineringsersättning också ska betala ersättning för förlust. Hänvisningen till bestämmelserna i 2 kap. 1 § första stycket innebär att arbetsgivarens skyldighet att betala ersättning för förlust inte gäller i fråga om stöd- och anpassningsåtgärder.</P>
<P class="p17 ft8">Med ersättning för förlust avses ersättning för ekonomisk skada. Skyldigheten för arbetsgivaren att betala sådan ersättning gäller enbart förlust som uppkommer för arbetstagaren. Ersättningsskyldigheten avseende ekonomisk skada gäller därmed inte för arbetssökande när förlusten uppkommit t.ex. vid ett anställningsförfarande. Arbetsgivarens skyldighet att betala sådan ersättning gäller inte heller vid förlust som uppkommer vid beslut som rör befordran.</P>
<P class="p313 ft5">Förutsättningen för ersättning för förlust är att en arbetstagare diskriminerats eller utsatts för repressalier och på grund av det förorsakats ekonomisk förlust t.ex. mistad lön och andra anställningsförmåner eller kostnader av olika slag. En arbetstagare kan t.ex. åsamkas kostnader för sjukvård som föranleds av arbetsgivarens handlande. Det kan vara fråga om utgifter för sjukhusvård, läkare eller medicin.</P>
<P class="p312 ft8">Enligt bestämmelsen i <SPAN class="ft47">tredje stycket </SPAN>kan ersättningen sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl, dvs. jämkas. I kravet på särskilda skäl ligger att möjligheten till jämkning ska tillämpas restriktivt. Att jämka ersättning för förlust torde inte förekomma annat än i rena undantagsfall. Skäl för jämkning av diskrimineringsersättningen kan vara om spontana, verkliga försök har gjorts att komma till rätta med situationen. Vid överväganden om jämkningen bör den drabbades intresse beaktas. Vid allvarliga kränkningar kan jämkning komma i fråga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">554</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_555">
<DIV id="p555dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395555x1.jpg/" id="p555img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">endast i mycket särpräglade undantagssituationer. En avsaknad av direkt avsikt hos den som diskriminerat utgör inte skäl för jämkning. Däremot kan som skäl för jämkning beaktas att den som diskriminerat varken insett eller borde ha insett att tillämpningen av en bestämmelse etc. medförde diskriminering.</P>
<P class="p150 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 13.1.</P>
<P class="p1013 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14, 15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare.</P>
<P class="p913 ft4">Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 § ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.</P>
<P class="p121 ft5">Av paragrafen framgår vem som ska betala diskrimineringsersättning när överträdelser av diskriminerings- eller repressalieförbuden skett i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, hälso- och sjukvård, socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd, värnplikt och civilplikt samt offentlig anställning. Av paragrafen framgår vidare vem som ska betala diskrimineringsersättningen om en utbildningsanordnare bryter mot diskriminerings- eller repressalieförbudet eller låter bli att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.</P>
<P class="p721 ft5">Bestämmelsen i <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>reglerar arbetsgivarens ansvar i förhållande till den som utsatts för diskriminering eller repressalier. Det är arbetsgivaren som ska betala diskrimineringsersättning om en arbetstagare i verksamheten diskriminerat någon eller utsatt någon för repressalier. Som arbetstagare räknas här samma kategorier som i andra sammanhang, t.ex. när det gäller rätt till semester, betraktas som arbetstagare.</P>
<P class="p352 ft8">Diskrimineringen eller repressalierna ska ha skett i verksamheten för att arbetsgivaren ska bli ersättningsskyldig. Om t.ex. en arbetstagare hos en arbetsförmedling diskriminerar en arbetssökande vid förmedling av arbete är arbetsgivaren ersättningsskyldig i förhållande till den diskriminerade. Arbetsgivaren är också ersättningsansvarig trots att arbetstagaren handlat i strid mot arbetsgivarens anvisningar om t.ex. ett <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> bemötande av vårdtagare eller kunder.</P>
<P class="p78 ft40">När det gäller arbetsgivarens ansvar för arbetstagares agerande i strid med diskriminerings- eller repressalieförbuden ska, enligt <SPAN class="ft50">första stycket andra meningen</SPAN>, vissa personer likställas med arbetstagare. En förutsättning för att arbetsgivarens ansvar ska inträda är dock att den person som likställs med arbetstagaren handlat i strid med lagen. När det gäller diskrimineringsförbudet i offentlig anställning enligt 2 kap. 17 § gäller detta enbart för den som har en sådan anställning. Andra personer än de faktiska arbetstagarna kan inte bryta mot diskrimineringsförbudet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">555</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_556">
<DIV id="p556dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395556x1.jpg/" id="p556img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td243"><P class="p3 ft3">och arbetsgivaransvaret i den paragrafen aktualiseras</P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p31 ft3">därmed inte för</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td243"><P class="p3 ft5">andra än arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p34 ft3">Avgörande för bedömningen av vilka som ska</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p31 ft3">likställas med</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft5">arbetstagare är om personen i fråga utför arbete för annans räkning under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande. Om uppdragsgivaren bestämmer hur arbetet ska utföras och utövar en viss kontroll över personen som utför arbetet bör denna person anses likställd med en arbetstagare hos samme uppdragsgivare. Det kan t.ex. vara fråga om inlånad eller inhyrd arbetskraft, bl.a. personal från bemanningsföretag. Det kan också vara fråga om den som fullgör yrkespraktik. Uppdragstagare faller inte generellt in under denna kategori, men s.k. beroende uppdragstagare vilka med hänsyn till omständigheterna – t.ex. organisatoriska faktorer – i praktiken intar ställning som arbetstagare kan omfattas (se bl.a. AD 1978 nr 7).</P>
<P class="p145 ft8"><SPAN class="ft47">Andra stycket </SPAN>innebär att huvudmannen för verksamheten ska betala diskrimineringsersättning om en utbildningsanordnare bryter mot diskriminerings- eller repressalieförbudet eller låter bli att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Ersättningsskyldigheten vilar på den fysiska eller juridiska person som ansvarar för utbildningsanordnarens verksamhet. När det är fråga om en utbildningsanordnare med offentlig huvudman är det alltså staten, en kommun eller ett landsting som har att betala diskrimineringsersättningen. En talan mot t.ex. en högskola som staten är huvudman för ska riktas mot staten och inte mot högskolan som anordnar utbildning. För exempelvis en kommunal grundskola är det huvudmannen, dvs. kommunen, som är ersättningsskyldig och inte själva skolan eller dess personal. Gäller det en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina ska talan riktas mot den enskilda fysiska eller juridiska person som anordnar utbildning och inte mot lärosätet. Bestämmelser om att huvudmannen är skadeståndsansvarig finns i 13 § lagen om likabehandling av studenter i högskolan respektive 15 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p1014 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 13.1.</P>
<P class="p206 ft3">Ogiltighet</P>
<P class="p1015 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt.</P>
<P class="p1016 ft4">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p1017 ft4">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p1018 ft3">556</P>
</DIV>
<DIV id="page_557">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td244"><P class="p3 ft3">Paragrafen innehåller bestämmelser om ogiltighet och jämkning</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p31 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p176 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">påföljd för diskriminering. Den motsvarar i fråga om arbetslivet 23 och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">24 §§ jämställdhetslagen, 14 och 15 §§ lagen om åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">annan trosuppfattning, 10 och 11 §§ lagen om förbud mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">i arbetslivet på grund av funktionshinder samt 9 och 10 §§ lagen om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. För</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">avtal på andra samhällsområden än arbetslivet finns motsvarande</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td244"><P class="p3 ft5">bestämmelser i 15 § lagen om förbud mot diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5"><SPAN class="ft4">Första stycket </SPAN>omfattar avtalsvillkor i individuella avtal eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">kollektivavtal som genom sin tillämpning innebär diskriminering. Med</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">individuella avtal avses såväl arbetsrättsliga avtal, t.ex. mellan en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">arbetsgivare och en arbetstagare, som avtal på andra samhällsområden än</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td244"><P class="p3 ft3">arbetslivet, t.ex. mellan en hyresvärd och en hyresgäst.</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p31 ft8">Med</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kollektivavtal avses detsamma som i 23 § lagen (1976:580) om</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">medbestämmande i arbetslivet, dvs. ett skriftligt avtal mellan</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft7">arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td244"><P class="p3 ft5">arbetsgivare och arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Om någon tillämpar olika avtalsvillkor beroende på kön,</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder på ett</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">sätt som strider mot lagen kan villkoret jämkas eller förklaras ogiltigt. På</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">samma sätt som i 36 § avtalslagen kan avtalet även i övrigt jämkas eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td244"><P class="p3 ft5">avtalet i sin helhet förklaras ogiltigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Möjligheten att få ett individuellt avtal eller en bestämmelse i ett</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sådant avtal ogiltigförklarad eller jämkad gäller om den diskriminerade</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">är part i avtalet. Den som utsätts för diskriminering t.ex. genom att inte få</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">hyra en bostadslägenhet som i stället hyrs ut till annan, har inte möjlighet</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">att få avtalet mellan hyresvärden och hyresgästen ogiltigförklarat.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">Däremot kan den som diskriminerats i sådana fall ha rätt till</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td244"><P class="p3 ft3">diskrimineringsersättning.</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Enligt bestämmelsen i <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>kan en uppsägning av ett avtal</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">eller annan sådan rättshandling förklaras ogiltig om den som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">diskriminerats begär det. Med annan sådan rättshandling avses t.ex. en</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">ingripande omplacering av en arbetstagare, ett beslut att avsluta en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">provanställning eller att en hyresvärd har anmodat hyresgästen att flytta.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Av <SPAN class="ft4">tredje stycket </SPAN>framgår att en ordningsregel eller liknande intern</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bestämmelse på arbetsplatsen, i vissa fall kan jämkas eller förklaras</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td244"><P class="p3 ft5">sakna verkan. Det som avses är tjänstereglementen</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p31 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetsreglementen, ordningsregler, förhållningsorder, policies och</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">riktlinjer som bestämts av arbetsgivaren (företaget) ensidigt och som de</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">anställda har att följa. Det handlar således om regler som inte kommer till</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">uttryck vare sig i individuella avtal eller i kollektivavtal, och inte heller i</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">någon form av författning eller andra generella, bindande bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">som formulerats av någon annan än den berörde arbetsgivaren. Eftersom</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">ensidiga ordningsregler av detta slag inte har någon giltighet i</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">avtalsrättslig mening, får de – i stället för att ogiltigförklaras – förklaras</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sakna verkan. Det är den som diskriminerats som kan begära att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft7">ordningsregeln på arbetsplatsen ska jämkas eller förklaras sakna verkan. I</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">första hand avses arbetstagare och arbetssökande, men också den som</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p13 ft3">557</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_558">
<DIV id="p558dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395558x1.jpg/" id="p558img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">söker eller fullgör praktik eller som står till förfogande för att utföra eller Prop. 2007/08:95 utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft kan göra en sådan</P>
<P class="p149 ft3">begäran.</P>
<P class="p111 ft5">Förklaring om att en bestämmelse etc. är ogiltig eller saknar verkan meddelas av domstol på talan av Diskrimineringsombudsmannen eller den som anser sig ha blivit diskriminerad eller den förening som har talerätt.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 13.2.</P>
<P class="p56 ft3">6 kap. Rättegången</P>
<P class="p59 ft3">Tillämpliga regler</P>
<P class="p743 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P>
<P class="p928 ft4">Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p947 ft5">Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka processuella regler som ska tillämpas i olika tvister enligt lagen. Att mål om tillämpningen av diskrimineringsförbuden m.m. i 2 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ och förbudet mot repressalier i 2 kap. 18 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister innebär i praktiken att dessa mål normalt prövas av Arbetsdomstolen. Övriga tvister enligt lagen ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om dispositiva mål.</P>
<P class="p56 ft3">Rätt att föra talan</P>
<P class="p743 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p929 ft3">558</P>
</DIV>
<DIV id="page_559">
<DIV id="p559dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395559x1.jpg/" id="p559img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p930 ft4">För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet.</P>
<P class="p1019 ft4">När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p931 ft40">Paragrafen reglerar den talerätt för den enskildes räkning som tillkommer Diskrimineringsombudsmannen och andra ideella föreningar än arbetstagarorganisationer i mål om förbud mot diskriminering eller repressalier eller om utrednings- och åtgärdsskyldighet. Talerätten gäller i mål såväl på arbetslivets område som på övriga samhällsområden. För ombudsmannens del motsvarar den vad som redan tidigare gällt för de olika diskrimineringsombudsmännen. Den talerätt som införs för föreningarnas del är däremot ny på diskrimineringsområdet – dvs. utöver vad som sedan länge gällt för arbetstagarorganisationer – men förekommer i liknande form i lagen (2002:599) om grupprättegång och i 32 kap. 13 och 14 §§ miljöbalken. Fler än en förening kan inte föra den enskildes talan i samma mål, inte heller kan en förening uppträda som part vid sidan av ombudsmannen eller en arbetstagarorganisation.</P>
<P class="p568 ft40">Av paragrafens <SPAN class="ft50">första stycke </SPAN>framgår att ombudsmannen eller en ideell förening annan än arbetstagarorganisation, som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen, får föra talan för den enskildes räkning. Vilka organisationer som kan anses utgöra ideella föreningar får avgöras utifrån sedvanliga associationsrättsliga kriterier. Utöver vad som framgår av lagtexten gäller självfallet som en ytterligare förutsättning att föreningen är partsbehörig enligt allmänna processrättsliga regler.</P>
<P class="p15 ft8">Ombudsmannen respektive föreningen får i samma mål också föra annan talan för den enskildes räkning. Även i den delen av målet intar således ombudsmannen eller föreningen själv ställning som part. Det kan t.ex. röra sig om en talan grundad på lagen (1982:80) om anställningsskydd eller ett yrkande om lön och semesterersättning på annan grund (exempelvis att arbetstagaren enligt kollektivavtal haft rätt till högre lön eller ersättning än som utbetalats) än vad som i övrigt åberopats i målet. Det kan också vara fråga om att ombudsmannen eller föreningen för talan rörande såväl diskriminering enligt diskrimineringslagen som s.k. kränkande behandling enligt skollagen (1985:1100). I fråga om en talan där det hävdas både att diskriminering enligt diskrimineringslagen och kränkande behandling enligt skollagen förekommit får man räkna med att ombudsmannen, eller i förekommande fall föreningen, och Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2) kommer överens om vem som lämpligen bör föra talan utifrån barnets eller elevens bästa (jfr kommentaren till 14 a kap. skollagen, avsnitt 19.6, och prop. 2005/06:30 s. 118 och 151).</P>
<P class="p289 ft8">Ombudsmannen respektive föreningen avgör själva vilka mål de vill föra till domstol. Ombudsmannens beslut som rör väckande av talan får inte överklagas, vilket följer av 4 kap. 1 § andra stycket. Talerätten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">559</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_560">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">kräver den enskildes medgivande. Om den enskilde är under 18 år och inte har ingått äktenskap ska i stället vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna ge sitt medgivande. På inrådan av <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>har i paragrafens första stycke förtydligats att medgivande från den enskilde krävs inte bara för talan enligt diskrimineringslagen utan även för annan talan. Lagrådets förslag till omformulering i övrigt av första stycket har i viss mån beaktats.</P>
<P class="p430 ft5">Paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>anger de speciella processförutsättningar som gäller för att en ideell förening ska kunna tillerkännas talerätt. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda vid talans väckande ska föreningens talan avvisas. Bestämmelsen har i denna del utformats efter förebild från 8 § 5 lagen om grupprättegång. Föreningen måste för att få föra talan vara lämpad för det, vilket ska bedömas med hänsyn till ett antal olika krav angivna i lagtexten.</P>
<P class="p430 ft5">Ett krav gäller föreningens verksamhet och intresse i saken. Det är viktigt att föreningens ändamål och verksamhet är relevanta i det aktuella fallet och att föreningen därmed kan förväntas ha särskilda kunskaper i frågor som målet rör. En handikapporganisation kan i detta hänseende vanligen anses lämpad att föra talan i ett mål om diskriminering på grund av funktionshinder, en studentorganisation i ett mål på utbildningsområdet, etc.</P>
<P class="p298 ft40">Det är också viktigt att föreningen har ekonomiska möjligheter för att kunna bistå den enskilde i tvisten. Den ekonomiska aspekten handlar inte enbart om risken för att föreningen i slutändan får stå för motpartens rättegångskostnader, utan även om att den enskildes talan ska kunna utföras på ett sätt som inte hämmas av ekonomiska begränsningar i annan utsträckning än vad som hade varit fallet om ombudsmannen eller en arbetstagarorganisation i stället hade fört talan. Utan tillräckliga ekonomiska resurser kan föreningen exempelvis känna sig tvingad att avstå från kostnadskrävande bevisning eller annan utredning som hade varit av betydelse för utgången i målet. Att motparten i slutändan eventuellt kommer att få stå för dessa kostnader ska inte tillmätas någon betydelse vid prövningen av föreningens ekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p568 ft8">Vilka ekonomiska förutsättningar som krävs för talerätt kommer att vara beroende av vilket mål det rör sig om. Generellt kan sägas att domstolen vid sin prövning bör fästa avseende vid storleken av de totala rättegångskostnader som kan förväntas uppstå i det aktuella målet. Det får förutsättas att föreningen i samband med talans väckande ger in någon typ av räkenskapshandling såsom t.ex. årsredovisning som underlag för bedömningen. I många fall torde det redan därigenom vara uppenbart att en viss förening har de ekonomiska förutsättningar som krävs. I andra fall kan dock domstolen behöva förelägga föreningen att lämna kompletterande uppgifter om sin ekonomi. Eftersom syftet med kravet på ekonomiska förutsättningar främst är att stävja missbruk av talerätten ska normalt inte någon mer ingående undersökning av föreningens ekonomi vara nödvändig.</P>
<P class="p312 ft40">Utöver kraven i fråga om verksamhet, intresse i saken och ekonomiska förutsättningar gäller även att föreningen med hänsyn till förhållandena i övrigt ska vara lämpad att föra talan. Ett sådant förhållande som avses här kan vara att föreningens och den enskildes intressen inte i tillräcklig mån överensstämmer i den aktuella tvisten. Det kan då vara mindre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">560</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_561">
<DIV id="p561dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395561x1.jpg/" id="p561img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">lämpligt att föreningen för den enskildes talan, även om föreningen i Prop. 2007/08:95 övrigt uppfyller kraven för talerätt. Domstolen måste göra en helhetsbedömning av om föreningen i det aktuella målet kan förväntas ta</P>
<P class="p162 ft40">till vara den enskildes intressen på bästa sätt. Paragrafens <SPAN class="ft50">tredje stycke </SPAN>ger arbetstagarorganisationerna primär talerätt i de fall som avses i 4 kap.</P>
<P class="p238 ft5">5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister i förhållande till såväl ombudsmannen som föreningar. Endast om vederbörande arbetstagarorganisation väljer att inte företräda en medlem aktualiseras ombudsmannens och föreningarnas talerätt. Utan att så framgår uttryckligen av lagtexten gäller självfallet att den enskilde är fri att föra sin talan själv eller med anlitande av ett ombud.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p54 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p59 ft3">Paragrafen innehåller lagens bevisregel.</P>
<P class="p148 ft40">Bevisregeln är uppdelad i ett första led där bevisbördan åvilar käranden och ett andra led där bevisbördan övergått på svaranden. Enligt NJA 2006 s. 170 rör det sig om en presumtionsregel. Käranden ska för sin del visa omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering eller repressalier förekommit. Om direkt diskriminering görs gällande kan sådana omständigheter exempelvis bestå i att svaranden behandlat käranden mindre förmånligt än svaranden behandlat en person av motsatt kön och att det rör sig om en jämförbar situation. Lyckas käranden styrka dessa omständigheter skapas en presumtion för att det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och könstillhörigheten, dvs. att diskriminering föreligger. För att undgå skyldighet att betala ersättning måste svaranden motbevisa presumtionen, genom att exempelvis visa omständigheter som ger stöd för att missgynnandet helt och hållet haft andra orsaker än kärandens könstillhörighet. Av ovan nämnda rättsfall framgår att det får avgöras från fall till fall vilka de presumerande omständigheterna är (jfr prop. 1999/00:143 s. 54 och 56).</P>
<P class="p893 ft5">Beträffande indirekt diskriminering åligger det käranden att styrka omständigheter till stöd för att t.ex. ett till synes neutralt kriterium i praktiken missgynnar viss könstillhörighet – dvs. får en diskriminerande effekt – medan svaranden har bevisbördan för att kriteriet i fråga objektivt kan motiveras av ett berättigat syfte och medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p145 ft8">Eftersom bevisregeln grundar sig på <NOBR>EG-direktiv</NOBR> är <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis i diskrimineringsmål vägledande för dess tillämpning (se t.ex. mål 109/88 Handels- og Kontorsfunktionærernes Forbund i Danmark mot Dansk Arbejdsgiverforening [Danfoss], REG 1989 <NOBR>I-3199,</NOBR> <NOBR>C-127/92</NOBR> Enderby mot Frenchay Health Authority m.fl., REG 1993 <NOBR>I-5535</NOBR> och C-</P>
<P class="p149 ft19">381/99 Brunnhofer mot Bank der österreichischen Postsparkasse AG,</P>
<P class="p71 ft3">561</P>
</DIV>
<DIV id="page_562">
<DIV id="p562dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395562x1.jpg/" id="p562img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">REG 2001 <NOBR>I-4961).</NOBR> Ledning ges också i NJA 2006 s. 170 samt i Arbetsdomstolens praxis i diskrimineringsmål (se t.ex. AD 2001 nr 76, 2002 nr 128, 2003 nr 55, 58 och 73 samt 2005 nr 21).</P>
<P class="p83 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.3.</P>
<P class="p94 ft3">Preskription</P>
<P class="p88 ft4">Arbetslivet</P>
<P class="p981 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p604 ft4">Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p604 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p1020 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p913 ft4">Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.</P>
<P class="p1021 ft40">Paragrafen innehåller lagens preskriptionsfrister för arbetslivet. Preskriptionsfristerna gäller även när Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p72 ft3">eller en förening för talan som part enligt 6 kap. 2 §. Annan talan för den enskildes räkning som ombudsmannen eller föreningen för i samma rättegång omfattas däremot inte av preskriptionsregeln.</P>
<P class="p77 ft40">Paragrafens <SPAN class="ft50">första stycke </SPAN>reglerar, genom hänvisning till <NOBR>40–42</NOBR> §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen), vad som gäller vid talan om ersättning eller ogiltigförklaring med anledning av uppsägning eller avskedande. Den som avser att yrka ogiltigförklaring ska underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Enligt 8 § andra stycket respektive 19 § andra stycket anställningsskyddslagen har arbetsgivaren en skyldighet att ge arbetstagaren besked om bl.a. vad arbetstagaren måste iaktta för att kunna yrka skadestånd eller göra gällande att en uppsägning eller ett avskedande är ogiltigt. Har arbetsgivaren försummat denna skyldighet uppgår tidsfristen i stället till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde. Om tvisteförhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) eller med stöd av kollektivavtal påkallats inom underrättelsetiden ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">562</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_563">
<DIV id="p563dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395563x1.jpg/" id="p563img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall ska talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.</P>
<P class="p77 ft40">Den som vill kräva ersättning på grund av uppsägning eller avskedande ska underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked som avses i 8 § andra stycket respektive 19 § andra stycket anställningsskyddslagen räknas tiden i stället från den dag då</P>
<P class="p72 ft5">anställningen upphörde. Har tvisteförhandling enligt medbestämmandelagen eller med stöd av kollektivavtal påkallats inom underrättelsetiden ska talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall ska talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut.</P>
<P class="p353 ft40">Paragrafens <SPAN class="ft50">andra stycke </SPAN>avser annan talan än talan med anledning av uppsägning eller avskedande. Bestämmelsen hänvisar i denna del till 64– 66 och 68 §§ medbestämmandelagen. Hänvisningen gäller dock inte den månadslånga frist som föreskrivs i 66 § första stycket medbestämmandelagen. Denna frist är i stället två månader lång. Härigenom gäller följande om preskription i nu aktuella fall. Arbetstagarorganisation har rätt att påkalla förhandling inom fyra månader efter att den fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Ska enligt föreskrift i kollektivavtal både lokal och central förhandling äga rum gäller detta den lokala förhandlingen. Central förhandling ska i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Följden av att förhandling inte påkallas inom föreskriven tid är att rätten till förhandling går förlorad. Talan ska väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling ägt rum räknas tiden från det att den centrala förhandlingen avslutats. Har arbetstagarorganisationen inte iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får medlem eller tidigare medlem som berörs av tvisten väcka talan inom två månader efter det att tiden har löpt ut. Om arbetstagaren inte företräds av sin organisation ska talan i stället väckas inom fyra månader efter det att han eller hon fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.</P>
<P class="p1022 ft3">Av paragrafens <SPAN class="ft4">tredje stycke </SPAN>framgår att vid talan om ersättning på grund av ett beslut om offentlig anställning räknas tidsfristerna i stället från den dag då beslutet vann laga kraft.</P>
<P class="p1023 ft3">Iakttas inte preskriptionsfristerna är rätten till talan förlorad. Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.4.1.</P>
<P class="p1024 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet.</P>
<P class="p1025 ft4">Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">563</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_564">
<DIV id="p564dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395564x1.jpg/" id="p564img1">
</DIV>
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p415 ft5">Paragrafen reglerar Diskrimineringsombudsmannens rätt till preskriptionsavbrott i alla mål på arbetslivets område utom sådana i vilka talan avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande. Bestämmelsen saknar motsvarighet i tidigare diskrimineringslagar.</P>
<P class="p102 ft5">Ombudsmannen avbryter preskription genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. För preskriptionsavbrytande effekt krävs att ombudsmannen kan visa att meddelandet kommit arbetsgivaren till handa, men inte att arbetsgivaren faktiskt tagit del av handlingen, dvs. läst den. Av meddelandet ska framgå vilken arbetstagare eller arbetssökande saken gäller samt när och i allmänna ordalag hur det påtalade agerandet gått till. Meddelandet kan även tänkas innehålla en begäran om överläggning med arbetsgivaren, men det är inte något krav att en sådan begäran framställs.</P>
<P class="p588 ft5">Följden av ett preskriptionsavbrott är att en ny preskriptionstid, av samma längd som den första, börjar löpa. Preskription kan inte avbrytas mer än en gång. Att en arbetstagarorganisation i ett tidigare skede förlängt preskriptionsfristen genom att påkalla förhandling fråntar inte ombudsmannen rätten att göra preskriptionsavbrott.</P>
<P class="p150 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.4.2.</P>
<P class="p452 ft4">Andra samhällsområden</P>
<P class="p910 ft4"><SPAN class="ft3">6 § </SPAN>Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p1026 ft4">Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR height=0>
<TD width=8px></TD>
<TD width=70px></TD>
<TD width=74px></TD>
<TD width=54px></TD>
<TD width=114px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=111px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td100"><P class="p3 ft3">Paragrafen</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p3 ft3">innehåller</P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p3 ft3">lagens</P></TD>
<TD class="tr2 td151"><P class="p3 ft3">preskriptionsfrister</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p173 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p22 ft7">andra</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">samhällsområden än arbetslivet. Av bestämmelsen följer att en talan ska</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">underlåtenhetsfall från den tidpunkt då en skyldighet skulle ha fullgjorts.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">Om den person som utsatts för t.ex. diskriminering var under 18 år när</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">händelsen inträffade gäller i stället att talan ska väckas inom två år räknat</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">från den dag då personen fyllde 18 år. Om talan inte väcks i rätt tid är</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">rätten till talan förlorad. Preskriptionsfristen gäller även när</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td43"><P class="p3 ft5">enligt 6 kap. 2 §. Annan talan för den enskildes</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5">räkning</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p22 ft5">som</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td178"><P class="p3 ft7">ombudsmannen eller föreningen för i samma rättegång omfattas däremot</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td84"><P class="p3 ft8">inte av preskriptionsregeln.</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td245"><P class="p1 ft5">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.4.1.</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td84"><P class="p3 ft3">Rättegångskostnader</P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td172"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr28 td173"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft5">7 § </SPAN>I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p13 ft3">564</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_565">
<DIV id="p565dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395565x1.jpg/" id="p565img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p831 ft4">inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §.</P>
<P class="p919 ft4">I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft47">första stycke </SPAN>innehåller ett undantag från den huvudregel i 18 kap. 1 § rättegångsbalken som föreskriver att den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Bestämmelsen innebär att domstolen i stället kan förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, under förutsättning att den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. De fall som avses är när käranden, dvs. den som påstår att t.ex. diskriminering förekommit, förlorat målet – det är ju käranden som genom att väcka talan önskat få tvisten prövad. Vidare ligger i bestämmelsens ordalydelse att målet ska ha avgjorts efter en prövning i sak. Möjligheten att på detta sätt förordna om rättegångskostnaderna gäller inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §.</P>
<P class="p90 ft5">Skälig anledning att få tvisten prövad kan föreligga när omständigheterna varit sådana att rättsläget eller bevisläget varit svårbedömt och det framstår som obefogat strikt att hålla fast vid huvudregeln om förlorande parts ansvar för rättegångskostnaderna. Det kan även handla om att målets utgång berott på omständigheter som i processens början inte var kända för den förlorande parten, utan att förutsättningarna i 18 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken för den sakens skull är uppfyllda.</P>
<P class="p357 ft5">Paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>hänvisar till 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, som föreskriver att det i mål som handläggs enligt den lagen kan förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Något undantag görs inte för de fall när ombudsmannen för talan.</P>
<P class="p302 ft40">När ombudsmannen eller en intresseorganisation för talan för den enskildes räkning kan inte den enskilde själv bli skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader. Ansvaret för rättegångskostnaderna åvilar helt ombudsmannen respektive organisationen i egenskap av part.</P>
<P class="p119 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.6.</P>
<P class="p75 ft3">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p981 ft4"><SPAN class="ft3">8 § </SPAN>Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p1027 ft4"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft42">34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p1027 ft4"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft42">35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p1028 ft4"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft42">37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats,</SPAN></P>
<P class="p1029 ft4"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft42">39 § första stycket första meningen om anställningsförhållandes upplösning, och</SPAN></P>
<P class="p1028 ft4"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft42">43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">565</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_566">
<DIV id="p566dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395566x1.jpg/" id="p566img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">Paragrafen innebär att vissa bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) görs tillämpliga i diskrimineringsmål när talan avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande.</P>
<P class="p77 ft8">Av 34 § anställningsskyddslagen följer att en anställning vid tvist om uppsägnings giltighet inte upphör till följd av uppsägningen förrän tvisten slutligt har avgjorts samt att arbetstagaren har rätt till bibehållna anställningsförmåner under tiden och inte får stängas av från arbete. Vidare framgår att domstolen i en sådan tvist kan besluta interimistiskt att anställningen ska upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid annan tidpunkt, eller att en pågående avstängning ska upphöra. 35 § föreskriver att domstolen i tvist om giltigheten av ett avskedande kan besluta att anställningen trots avskedandet ska bestå till dess att tvisten slutligt avgjorts samt att arbetsgivaren i sådant fall inte får stänga av arbetstagaren från arbete. Enligt 37 § får avstängning inte ske på grund av de omständigheter som föranlett uppsägning eller avskedande, om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat uppsägningen respektive avskedandet. 39 § föreskriver att om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare, ska anställningsförhållandet anses som upplöst. Av 43 § framgår, såvitt nu är av intresse, att mål om uppsägning eller avskedande ska handläggas skyndsamt av domstolen. Bestämmelsen innehåller också anvisningar för handläggningen av yrkanden om interimistiskt beslut.</P>
<P class="p443 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.7.1.</P>
<P class="p1013 ft4"><SPAN class="ft3">9 § </SPAN>Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p1030 ft8">Paragrafen innebär att en arbetssökande har möjlighet att överklaga en offentlig arbetsgivares beslut till sista instans och därefter föra talan om ersättning. Så länge beslutet inte har vunnit laga kraft får dock talan om ersättning inte prövas vare sig på talan av den arbetssökande som själv överklagat eller på talan av andra sökande som inte gjort det. Ett bifall till överklagandet påverkar inte rätten att väcka talan om ersättning.</P>
<P class="p150 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.7.1.</P>
<P class="p979 ft4"><SPAN class="ft3">10 § </SPAN>Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
<P class="p1031 ft4">När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma sak.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">566</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_567">
<DIV id="p567dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395567x1.jpg/" id="p567img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft40">Av paragrafens <SPAN class="ft50">första stycke </SPAN>följer att i sådana fall när Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskilds räkning ska den enskilde i vissa avseenden behandlas som om han eller hon vore part i rättegången, trots att den egentliga partsställningen intas av ombudsmannen respektive föreningen. De processuella reglerna i rättegångsbalken om jävsförhållanden, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen ska i sådana mål tillämpas på den enskilde. Detsamma gäller bestämmelsen i 13 kap. 6 § rättegångsbalken om pågående rättegång (litis pendens). En pågående rättegång där ombudsmannen eller en förening för talan som part utgör därmed hinder för den enskilde att föra talan om samma sak.</P>
<P class="p128 ft3">Enligt paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>gäller beträffande pågående rättegång ett spegelvänt förhållande på så sätt att en talan för en enskilds räkning som väcks av ombudsmannen eller en förening inte får tas upp till prövning om en rättegång rörande samma sak redan inletts av den enskilde.</P>
<P class="p1032 ft8">Paragrafen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft47">Lagrådets </SPAN>förslag. Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.7.2.</P>
<P class="p992 ft4"><SPAN class="ft3">11 § </SPAN>Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen.</P>
<P class="p1033 ft4">När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde eller Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen.</P>
<P class="p1034 ft5">Paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>innebär att en enskild för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan har rätt att överklaga avgörandet även om ombudsmannen respektive föreningen inte gör det. Rätten är begränsad till de fall då ombudsmannen eller föreningen hade haft rätt att överklaga. Enligt paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>får avgörandet rättskraft i förhållande till den enskilde på samma sätt som om den enskilde själv hade fört talan. Bestämmelsen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p328 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.7.2.</P>
<P class="p439 ft3">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1035 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Genom lagen upphävs</SPAN></P>
<P class="p601 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p831 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P>
<P class="p1037 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft121">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p1037 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft121">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,</SPAN></P>
<P class="p601 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">567</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_568">
<DIV id="p568dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395568x1.jpg/" id="p568img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p601 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p1037 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft108">lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</SPAN></P>
<P class="p543 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på en ombudsman</SPAN></P>
<P class="p1038 ft4">ska efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på Jämställdhetsnämnden eller Nämnden mot diskriminering ska efter ikraftträdandet fullgöras av Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p1039 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig.</SPAN></P>
<P class="p1040 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft42">Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året.</SPAN></P>
<P class="p528 ft3">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsens <SPAN class="ft4">första punkt </SPAN>anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2009. I <SPAN class="ft4">andra punkten </SPAN>anges vilka lagar som upphävs genom den nya diskrimineringslagen.</P>
<P class="p80 ft5">Enligt bestämmelsens <SPAN class="ft4">tredje punkt </SPAN>– som lagts till på förslag av <SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>– ska de upphävda lagarna tillämpas på sådana diskrimineringsfall och repressaliefall som inträffat före den 1 januari 2009. Vidare framgår att Diskrimineringsombudsmannen och Nämnden mot diskriminering övertar pågående ärenden och andra uppgifter från de nuvarande diskrimineringsombudsmännen respektive nämnderna. Regeringens överväganden finns i avsnitt 17.</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft41">fjärde punkten </SPAN>anges att arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig. För det företag som etableras först 2010 kommer arbetsgivaren således redan samma år att omfattas av skyldigheten att kartlägga och analysera lönefrågor, dvs. 2010 och därefter vart tredje år.</P>
<P class="p78 ft40"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft122">bestämmelsens </SPAN><SPAN class="ft50">femte punkt </SPAN>anges att arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året. De skyldigheter som åsyftas är arbetsgivarens skyldighet att vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och en plan för jämställdhetsarbetet (jämställdhetsplan). Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan gäller enligt 3 kap. 11 och 13 §§ dock inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare, i stället för, som enligt jämställdhetslagen, tio. Det betyder att skyldigheten enligt 3 kap. 11 och 13 §§ gäller för den arbetsgivare som vid kalenderårsskiftet 2008/2009 sysselsatte 25 eller fler arbetstagare samt för övriga arbetsgivare första gången året närmast efter det kalenderårsskifte när antalet sysselsatta arbetstagare första gången uppgår till minst 25 eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">568</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_569">
<DIV id="p569dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395569x1.jpg/" id="p569img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Om ett företag etableras först 2010 och antalet arbetstagare uppgår till 25 Prop. 2007/08:95 eller fler vid kalenderårsskiftet 2010/2011 kommer arbetsgivaren således</P>
<P class="p162 ft8">2011 att omfattas av skyldigheten att upprätta både en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan. Om det däremot handlar om en arbetsgivare som har gjort en lönekartläggning 2009 och som först 2011 omfattas av skyldigheten att upprätta både en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan kan arbetsgivaren upprätta planerna 2012, dvs. samma år då skyldigheten att kartlägga och analysera lönefrågor enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras på nytt, i stället för 2011. På så sätt kommer den nya lönekartläggningen att ligga till grund för åtgärderna i planen för jämställda löner.</P>
<P class="p229 ft28"><SPAN class="ft3">19.2</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om Diskrimineringsombudsmannen</SPAN></P>
<P class="p900 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen har de uppgifter som framgår av diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p503 ft4">Ombudsmannen ska därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet.</P>
<P class="p962 ft4">Ombudsmannen ska också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p206 ft3">Paragrafen anger vilka uppgifter Diskrimineringsombudsmannen har.</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">I</SPAN><SPAN class="ft123">första stycket </SPAN>hänvisas till de uppgifter som framgår av diskrimineringslagen (se kommentaren ovan).</P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft47">Andra stycket </SPAN>och <SPAN class="ft47">tredje stycket </SPAN>avser förhållanden som inte motsvaras av diskrimineringsförbud i den nämnda lagen. Även på sådana samhällsområden åligger det ombudsmannen att verka för att diskriminering inte förekommer respektive att verka för lika rättigheter och möjligheter. Här avses sådant som utbildning, kunskapsöverföring och liknande. Ombudsmannen bör också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män samt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans som har kopplingar till de föreslagna diskrimineringsgrunderna. Vidare avses att ombudsmannen bör synliggöra strukturer som kan vara ett hinder för lika rättigheter och möjligheter.</P>
<P class="p1041 ft3">Regeringens överväganden om ombudsmannens uppgifter till den del som inte omfattas av diskrimineringslagen finns i avsnitt 12.2.3.</P>
<P class="p1042 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen ska genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter.</P>
<P class="p108 ft3">Paragrafen gäller ombudsmannens rådgivning gentemot allmänheten.</P>
<P class="p149 ft12">Ombudsmannen ska ge personer som vänder sig dit råd och information</P>
<P class="p71 ft3">569</P>
</DIV>
<DIV id="page_570">
<DIV id="p570dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395570x1.jpg/" id="p570img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">om hur de ska kunna ta till vara sin rätt. Rådgivningen avser Prop. 2007/08:95 grundläggande upplysningar om de regler som saken gäller och om hur</P>
<P class="p238 ft3">man kan få hjälp. Rådgivningen bör vara enkel och formlös men också aktiv. Hur verksamheten närmare ska bedrivas och hur ingående den ska vara får bedömas från fall till fall.</P>
<P class="p1043 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen ska vidare inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p964 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p1008 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer,</SPAN></P>
<P class="p1007 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">följa forsknings- och utvecklingsarbete,</SPAN></P>
<P class="p1008 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p1007 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p947 ft3">Paragrafen som rör Diskrimineringsombudsmannens uppgifter utöver 1 och 2 §§ är utformad som att den anger skyldigheter, men kan antas i praktiken innebära en möjlighet och ett handlingsutrymme för ombudsmannen att i berörda avseenden agera efter vad som bedöms ändamålsenligt.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 12.2.3.</P>
<P class="p147 ft28"><SPAN class="ft3">19.3</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</SPAN></P>
<P class="p1044 ft3">5 kap.</P>
<P class="p1045 ft3">5 § Brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser</P>
<P class="p1046 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">förtal och grovt förtal,</SPAN></P>
<P class="p1047 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,</SPAN></P>
<P class="p1048 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller</SPAN></P>
<P class="p1047 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes </SPAN>sexuella läggning<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft8">Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.</P>
<P class="p1049 ft3">Innebär brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan</P>
<P class="p1050 ft3">570</P>
</DIV>
<DIV id="page_571">
<DIV id="p571dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395571x1.jpg/" id="p571img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td247"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p177 ft3">förordnande av regeringen eller den regeringen har</P></TD>
<TD class="tr6 td249"><P class="p3 ft3">bemyndigat</P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p180 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td246"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td251"><P class="p177 ft3">därtill.</P></TD>
<TD class="tr2 td252"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td178"><P class="p3 ft3">Hänvisningen till ”homosexuella läggning” i <SPAN class="ft4">första stycket fjärde</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8"><SPAN class="ft47">punkten </SPAN>har ändrats till ”sexuella läggning”. Därmed omfattas numera</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">personer med heterosexuell, homosexuell och bisexuell läggning av</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td190"><P class="p3 ft5">bestämmelsen.</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td247"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p1 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 7.7.2.</P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td190"><P class="p3 ft3">16 kap.</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td253"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr27 td247"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td173"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft8">9 § En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för <SPAN class="ft4">olaga diskriminering</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p23 ft5">till böter eller fängelse i högst ett år.</P></TD>
<TD class="tr3 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p39 ft8">Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft7">en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p23 ft3">eller innehar allmänt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p39 ft5">För olaga diskriminering <SPAN class="ft4">döms </SPAN>även anordnare av allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft8">sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">anordnare, om han <SPAN class="ft4">eller hon </SPAN>diskriminerar någon på grund av hans</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5"><SPAN class="ft4">eller hennes </SPAN>ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft5">trosbekännelse genom att vägra honom <SPAN class="ft4">eller henne </SPAN>tillträde till</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p23 ft5">andra.</P></TD>
<TD class="tr3 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p39 ft8">Om någon som avses i <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena på sätt som där sägs</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td254"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft3">diskriminerar annan på grund av <SPAN class="ft4">hans eller hennes sexuella</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td254"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p23 ft5"><SPAN class="ft4">läggning</SPAN>, döms likaledes för olaga diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td174"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td176"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr24 td178"><P class="p3 ft3">Paragrafen har ändrats materiellt på så sätt att en hänvisning till</P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">homosexuell läggning i <SPAN class="ft47">fjärde stycket </SPAN>har ersatts med en hänvisning till</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">sexuell läggning. Därmed omfattas numera personer med heterosexuell,</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">homosexuell och bisexuell läggning av bestämmelsen. I <SPAN class="ft47">första </SPAN>och <SPAN class="ft47">tredje</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td190"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">styckena </SPAN>har endast språkliga justeringar gjorts.</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p1 ft7">Regeringens</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td190"><P class="p3 ft3">överväganden finns i avsnitt 7.7.2.</P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1051 ft28"><SPAN class="ft3">19.4</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</SPAN></P>
<P class="p1044 ft3">1 kap.</P>
<P class="p792 ft8">3 § Tvist som ska handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock inte fall som avses i 31 § första eller tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Inte heller får avtal som före tvistens</P>
<P class="p486 ft5">uppkomst träffats om att tvisten ska avgöras av skiljemän utan</P>
<P class="p71 ft3">571</P>
</DIV>
<DIV id="page_572">
<DIV id="p572dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395572x1.jpg/" id="p572img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td255"><P class="p3 ft8">förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, göras gällande</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td255"><P class="p3 ft3">i tvist om föreningsrätt eller i tvist enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller</SPAN></P>
<P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">diskrimineringslagen (2008:000).</SPAN></P>
<P class="p1052 ft8">Paragrafen har ändrats på så sätt att den inte längre hänvisar till jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. I stället har en hänvisning till den nya diskrimineringslagen förts in. Diskrimineringslagen kommenteras i avsnitt 19.1.</P>
<P class="p1053 ft8">Dessutom har ordet skall ändrats till ska. Regeringens överväganden finns i avsnitt 16.</P>
<P class="p1054 ft28"><SPAN class="ft3">19.5</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</SPAN></P>
<P class="p1044 ft3">9 kap.</P>
<P class="p743 ft3">20 § Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs,</P>
<P class="p42 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">i mål om kollektivavtal,</SPAN></P>
<P class="p503 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">i mål om tillämpningen av lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd, lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, </SPAN><NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, <NOBR>4–11</NOBR> §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, <SPAN class="ft4">2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:000), </SPAN><NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning <SPAN class="ft4">samt 14 a kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">7–12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> §§ skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p1055 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P class="p1056 ft8"><SPAN class="ft8">I</SPAN><SPAN class="ft124">första stycket </SPAN>har hänvisningarna tagits bort till bestämmelser i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I stället hänvisas nu till bestämmelser i 2 kap. och 5 kap.</P>
<P class="p43 ft3">572</P>
</DIV>
<DIV id="page_573">
<DIV id="p573dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395573x1.jpg/" id="p573img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">diskrimineringslagen samt i 14 a kap. skollagen (1985:1100). Prop. 2007/08:95 Diskrimineringslagen kommenteras i avsnitt 19.1.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.5.</P>
<P class="p974 ft3">21 § Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs:</P>
<P class="p42 ft4"><SPAN class="ft5">1. </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt</P>
<P class="p839 ft4">diskrimineringslagen (2008:000) <SPAN class="ft5">samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</SPAN></P>
<P class="p503 ft4"><SPAN class="ft3">2. Nämnden mot diskriminering i ärende </SPAN>enligt diskrimineringslagen,</P>
<P class="p629 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Statens skolinspektion i ärende enligt </SPAN>14 a kap. skollagen (1985:1100), och</P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om</SPAN></P>
<P class="p1057 ft5">försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister.</P>
<P class="p629 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P class="p389 ft5">Ändringen innebär att sekretessprövning ska göras i ärenden hos Diskrimineringsombudsmannen enligt diskrimineringslagen och i annat ärende som rör rådgivning åt enskild och hos Nämnden mot diskriminering i ärende enligt samma lag. Ändringen innebär vidare att sekretessprövning ska göras hos Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2) i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100). Sekretessen gäller med ett rakt skaderekvisit, dvs. för sekretess krävs att det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p748 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.5.</P>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft3">19.6</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</SPAN></P>
<P class="p206 ft3">1 kap.</P>
<P class="p743 ft3">1 § För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.</P>
<P class="p503 ft5">Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.</P>
<P class="p42 ft3">Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av</P>
<P class="p486 ft12">förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. För dessa verksamheter</P>
<P class="p71 ft3">573</P>
</DIV>
<DIV id="page_574">
<DIV id="p574dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395574x1.jpg/" id="p574img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p831 ft3">gäller i denna lag endast 1 kap. 2 a §, 2 a kap., <SPAN class="ft4">14 a kap</SPAN>. samt 15 kap. 5 och 11 §§.</P>
<P class="p399 ft3">Paragrafens <SPAN class="ft4">tredje stycke </SPAN>har ändrats på så sätt att en hänvisning till nya 14 a kap. lagts till.</P>
<P class="p97 ft3">14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P class="p325 ft3">Kapitlet i skollagen är nytt. Det ersätter lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i den del som avser det som i den lagen benämns ”annan kränkande behandling” (se prop. 2005/06:38, bet. 2005/06:UbU4 och rskr. 2005/06:149). Regeringens överväganden om det nya kapitlet i lagen finns i avsnitt 15.</P>
<P class="p122 ft3">Ändamål och tillämpningsområde</P>
<P class="p968 ft4"><SPAN class="ft3">1 § </SPAN>Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p602 ft4">Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.</P>
<P class="p949 ft3">I paragrafens <SPAN class="ft4">första stycke </SPAN>anges ändamålet med kapitlet. <SPAN class="ft4">Andra stycket </SPAN>anger det område där bestämmelserna tillämpas, vilket är utbildning och annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100).</P>
<P class="p80 ft3">Paragrafen motsvaras av 1 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. När det fortsättningsvis talas om ”verksamhet” avses all den verksamhet som en särskild förskola, ett särskilt fritidshem och en särskild skola etc. bedriver (jfr prop. 2005/06:38 s. 135).</P>
<P class="p303 ft3">Diskriminering</P>
<P class="p609 ft4"><SPAN class="ft3">2 § </SPAN>Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p131 ft3">Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om förbud</P>
<P class="p980 ft8"><SPAN class="ft7">m.m.</SPAN><SPAN class="ft125">mot diskriminering i samband med verksamhet enligt skollagen finns i diskrimineringslagen. Se avsnitt 19.1 om diskrimineringslagen.</SPAN></P>
<P class="p452 ft3">Definitioner</P>
<P class="p918 ft4"><SPAN class="ft3">3 § </SPAN>I detta kapitel avses med</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft49">elev</SPAN>: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,</P>
<P class="p1058 ft4"><SPAN class="ft49">barn</SPAN>: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,</P>
<P class="p602 ft4"><SPAN class="ft49">personal</SPAN>: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">574</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_575">
<DIV id="p575dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395575x1.jpg/" id="p575img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft49">huvudman</SPAN>: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,</P>
<P class="p913 ft4"><SPAN class="ft49">kränkande behandling</SPAN>: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:000) kränker ett barns eller en elevs värdighet.</P>
<P class="p922 ft8">Paragrafen innehåller definitioner av elev, barn, personal, huvudman och kränkande behandling. Definitionerna av elev, barn och personal är desamma som i 2 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 135 f.). I personalbegreppet ingår personer med ledningsfunktion i verksamheterna, dvs. även rektorer eller motsvarande, varför dessa inte behöver anges särskilt i övriga paragrafer där deras skyldigheter inte avviker från annan personals. Med huvudman avses den som är huvudman för en skollagsreglerad verksamhet. Beroende på verksamhet kan huvudmannen vara en kommun, ett landsting, staten eller en enskild juridisk eller fysisk person. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det motsvaras av det som i 2006 års lag kallas annan kränkande behandling (jfr prop. 2005/06:38 s. 136 f.). Uppträdandet har inte samband med någon diskrimineringsgrund. Här avses mobbning och liknande beteenden som har sin grund i att någon exempelvis är överviktig, har en viss hårfärg eller är en ”plugghäst” etc.</P>
<P class="p127 ft5">Kränkande behandling kan även föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen över exempelvis någons hårfärg eller klädsel ger uttryck för sitt missnöje genom att t.ex. knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling.</P>
<P class="p120 ft3">Tvingande bestämmelser</P>
<P class="p1059 ft4"><SPAN class="ft3">4 § </SPAN>Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.</P>
<P class="p126 ft8">I paragrafen anges kapitlets tvingande karaktär. Bestämmelsen motsvarar 4 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 138 f.).</P>
<P class="p303 ft3">Ansvar för personalen</P>
<P class="p981 ft4"><SPAN class="ft3">5 § </SPAN>Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.</P>
<P class="p399 ft3">Huvudmannen ansvarar enligt bestämmelsen för att anställda och uppdragstagare i verksamheten fullgör de skyldigheter som anges i kapitlet när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">575</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_576">
<DIV id="p576dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395576x1.jpg/" id="p576img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 3 § lagen (2006:67) om förbud mot Prop. 2007/08:95 diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr</P>
<P class="p149 ft3">prop. 2005/06:38 s. 137 f.).</P>
<P class="p112 ft3">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p59 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft3">6 § </SPAN>Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.</P>
<P class="p1056 ft5">Paragrafen anger huvudmannens ansvar för att se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 5 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 139). Jfr också 3 kap. 14 § diskrimineringslagen (se författningskommentaren ovan, avsnitt 19.1).</P>
<P class="p387 ft4">Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">7 § </SPAN>Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.</P>
<P class="p977 ft3">Paragrafen anger huvudmannens ansvar för att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 7 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 140). Jfr 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (se författningskommentaren avsnitt 19.1).</P>
<P class="p236 ft4">Årlig plan</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">8 § </SPAN>Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p1060 ft8">Paragrafen anger huvudmannens ansvar för att det varje år upprättas en plan som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den motsvarar i huvudsak 6 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan</P>
<P class="p1050 ft3">576</P>
</DIV>
<DIV id="page_577">
<P class="p750 ft3">kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 139 f.). Prop. 2007/08:95 Bestämmelsen har dock skärpts på så sätt att det anges att en plan ska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td178"><P class="p3 ft12">upprättas – inte bara följas upp och ses över – årligen och att</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td165"><P class="p3 ft5">genomförandet av planerade åtgärder ska redovisas. Jfr 3 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p22 ft5">16 §</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td165"><P class="p3 ft3">diskrimineringslagen (se författningskommentaren avsnitt 19.1).</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td177"><P class="p22 ft8">Inget hindrar att kraven enligt förevarande bestämmelse och de som</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">följer av den nyssnämnda bestämmelsen i diskrimineringslagen uppfylls i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td165"><P class="p3 ft3">en och samma plan.</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td165"><P class="p3 ft3">Förbud mot kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td172"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td173"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p3 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">9 § </SPAN>Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td256"><P class="p23 ft4">elev för kränkande behandling.</P></TD>
<TD class="tr3 td257"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td176"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr24 td178"><P class="p3 ft3">Paragrafen innehåller kapitlets förbud mot att huvudmannen eller</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft5">personalen utsätter ett barn eller en elev för kränkande behandling.</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">Kränkande behandling har definierats i 2 §. Bestämmelsen motsvarar i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">sak 13 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 145).</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td178"><P class="p3 ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr18 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td173"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">10 § </SPAN>Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td258"><P class="p23 ft4">förhindra kränkande behandling i framtiden.</P></TD>
<TD class="tr13 td259"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td178"><P class="p3 ft7">Paragrafen anger huvudmannens ansvar för att – när huvudmannen eller</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten – utreda</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p3 ft3">fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra en</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">fortsättning. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 8 § lagen (2006:67) om</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft8">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p3 ft8">elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 140 f.). Jfr 2 kap. 7 § diskrimineringslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td165"><P class="p3 ft5">(se författningskommentaren avsnitt 19.1).</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td165"><P class="p3 ft3">Förbud mot repressalier</P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td173"><P class="p3 ft126"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4"><SPAN class="ft3">11 § </SPAN>Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td175"><P class="p23 ft4">en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p23 ft4">medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td256"><P class="p23 ft4">påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.</P></TD>
<TD class="tr3 td257"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td176"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p3 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr24 td178"><P class="p3 ft3">Paragrafen innehåller lagens förbud mot att huvudmannen eller</P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p3 ft7">personalen utsätter ett barn eller en elev för repressalier. Bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td165"><P class="p3 ft5">motsvarar i huvudsak 14 § lagen (2006:67) om förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p22 ft5">mot</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td118"><P class="p13 ft3">577</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td172"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_578">
<DIV id="p578dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395578x1.jpg/" id="p578img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr Prop. 2007/08:95 prop. 2005/06:38 s. 146).</P>
<P class="p230 ft3">Skadestånd</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">12 § </SPAN>Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>7–11</NOBR> §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.</P>
<P class="p1061 ft4">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p947 ft3">Enligt paragrafen är huvudmannen skyldig att betala skadestånd om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7– 11 §§. Både ideellt och ekonomiskt skadestånd avses. Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 15 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 146 f.).</P>
<P class="p236 ft3">Tillsyn</P>
<P class="p1062 ft4"><SPAN class="ft3">13 § </SPAN>Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande</P>
<P class="p839 ft4">ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.</P>
<P class="p545 ft3">Paragrafen anger att Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2) utövar tillsyn över att bestämmelserna i kapitlet följs. Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 16 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som dock avser Statens skolverk (jfr prop. 2005/06:38 s. 149).</P>
<P class="p233 ft3">Rättegången</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">14 § </SPAN>Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p503 ft4">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P>
<P class="p545 ft8">Paragrafen motsvaras i huvudsak av 17 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 149 f. och såvitt gäller rättegångskostnader även</P>
<P class="p405 ft3">578</P>
</DIV>
<DIV id="page_579">
<DIV id="p579dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395579x1.jpg/" id="p579img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">författningskommentaren till 6 kap. 7 § diskrimineringslagen, avsnitt Prop. 2007/08:95 19.1).</P>
<P class="p230 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">15 § </SPAN>Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p947 ft3">Paragrafen innehåller en bevisregel som motsvaras av 18 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 150). Den särskilda bevisregeln i 19 § i 2006 års lag har tagits bort och har således inte förts över till det nya skollagskapitlet. Regeringens överväganden finns i avsnitt 15.2.</P>
<P class="p236 ft3">Rätt att föra talan m.m.</P>
<P class="p633 ft4"><SPAN class="ft3">16 § </SPAN>I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p962 ft4">Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
<P class="p1063 ft4">När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.</P>
<P class="p1064 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft47">första stycke </SPAN>innehåller en regel om rätt för Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2) att föra talan för ett barns eller en elevs räkning i tvist om skadestånd enligt kapitlet. Vidare har Skolinspektionen rätt att i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven. Även i den delen intar således myndigheten ställning som part. En sådan talan kan avse anspråk med anledning av diskriminering enligt diskrimineringslagen. I fråga om en talan där det hävdas både att diskriminering enligt diskrimineringslagen och kränkande behandling enligt skollagen förekommit får man räkna med att Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen kommer överens om vem som lämpligen bör föra talan utifrån barnets eller elevens bästa</P>
<P class="p435 ft3">579</P>
</DIV>
<DIV id="page_580">
<DIV id="p580dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395580x1.jpg/" id="p580img1">
</DIV>
<P class="p333 ft3">(jfr kommentaren till 6 kap. 2 § diskrimineringslagen, avsnitt 19.1; och a. Prop. 2007/08:95 prop. s. 118 och s. 151).</P>
<P class="p339 ft8">Av paragrafens <SPAN class="ft47">andra stycke </SPAN>följer att i sådana fall när Skolinspektionen för talan för ett barns eller en elevs räkning ska barnet eller eleven i vissa avseenden behandlas som om han eller hon vore part i rättegången, trots att den egentliga partsställningen intas av Skolinspektionen. De processuella reglerna i rättegångsbalken om jävsförhållanden, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen ska i sådana mål tillämpas på barnet eller eleven. Detsamma gäller bestämmelsen i 13 kap.</P>
<P class="p624 ft3">6 § rättegångsbalken om pågående rättegång (litis pendens). En pågående rättegång där Skolinspektionen för talan som part utgör därmed hinder för barnet eller eleven att föra talan om samma sak.</P>
<P class="p339 ft8">Enligt <SPAN class="ft47">tredje stycket </SPAN>gäller beträffande pågående rättegång ett spegelvänt förhållande på så sätt att en talan för ett barns eller en elevs räkning som väcks av Skolinspektionen inte får tas upp till prövning om en rättegång rörande samma sak redan inletts av barnet eller eleven.</P>
<P class="p335 ft3">Paragrafen är utformad i enlighet med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag och motsvarar i huvudsak 20 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p1065 ft4"><SPAN class="ft3">17 § </SPAN>Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.</P>
<P class="p1066 ft4">När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion.</P>
<P class="p1067 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft47">första stycke </SPAN>innebär att ett barn eller en elev för vilken Statens skolinspektion (som i prop. 2007/08:50 föreslås överta Statens skolverks tillsynsuppgifter, se avsnitt 15.2) för talan har rätt att överklaga avgörandet även om Skolinspektionen inte gör det. Rätten är begränsad till de fall då Skolinspektionen hade haft rätt att överklaga.</P>
<P class="p337 ft3">Paragrafens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>innebär att avgörandet får rättskraft i förhållande till barnet eller eleven på samma sätt som om han eller hon själv hade fört talan.</P>
<P class="p335 ft5">Bestämmelsen är utformad i enlighet med <SPAN class="ft4">Lagrådets </SPAN>förslag och motsvaras i huvudsak av 22 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som dock avser Statens skolverk.</P>
<P class="p335 ft3">Att samma preskriptionsfrist för talans väckande gäller oavsett om Skolinspektionen eller barnet eller eleven själv för talan har inte ansetts behöva framgå av lagtexten (jfr författningskommentaren till 6 kap. 4 och 6 §§ diskrimineringslagen).</P>
<P class="p1068 ft3">580</P>
</DIV>
<DIV id="page_581">
<DIV id="p581dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395581x1.jpg/" id="p581img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p13 ft3">19.7</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p25 ft28">Förslaget till lag om ändring i högskolelagen</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td189"><P class="p25 ft28">(1992:1434)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft3">1 kap.</P>
<P class="p792 ft8">5 a § I <SPAN class="ft47">diskrimineringslagen (2008:000) </SPAN>finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet <SPAN class="ft47">ska </SPAN>bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett <SPAN class="ft47">kön</SPAN>, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder <SPAN class="ft47">för studenter och sökande till</SPAN></P>
<P class="p1069 ft4">utbildningen.</P>
<P class="p986 ft40">Paragrafen har ändrats i sak på så sätt att hänvisningen till bestämmelser om högskolors skyldigheter gentemot studenter och sökande enligt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan har ersatts av vad som nu gäller för universitet och högskolor som bedriver utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) gentemot studenter och sökande till</P>
<P class="p538 ft3">utbildningsverksamhet enligt diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen kommenteras i avsnitt 19.1. Dessutom har könstillhörighet ändrats till kön utan att någon ändring i sak därmed skett. Vidare har ordet skall ändrats till ska.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 16.</P>
<P class="p1070 ft28"><SPAN class="ft3">19.8</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina</SPAN></P>
<P class="p413 ft4"><SPAN class="ft3">3 a § Bestämmelser om </SPAN>förbud m.m. mot diskriminering i fråga om utbildning <SPAN class="ft3">finns i </SPAN>diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p938 ft3">Hänvisningen till lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan har ersatts av en hänvisning till diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen kommenteras i avsnitt 19.1.</P>
<P class="p48 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 16.</P>
<P class="p1071 ft28"><SPAN class="ft3">19.9</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)</SPAN></P>
<P class="p667 ft8">25 § I en tvist enligt 16 eller 17 § får <SPAN class="ft47">Diskrimineringsombudsmannen </SPAN>föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt</P>
<P class="p1072 ft8">4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock <SPAN class="ft47">ombudsmannen </SPAN>föra talan bara om organisationen inte gör det.</P>
<P class="p503 ft5">Talan som förs av <SPAN class="ft4">Diskrimineringsombudsmannen </SPAN>behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Det som enligt lagen om rättegången i arbetstvister gäller i fråga om den enskildes ställning i rättegången <SPAN class="ft4">ska </SPAN>tillämpas också när ombudsmannen för talan.</P>
<P class="p71 ft3">581</P>
</DIV>
<DIV id="page_582">
<DIV id="p582dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395582x1.jpg/" id="p582img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1073 ft3">Hänvisningar till Jämställdhetsombudsmannen har ersatts av hänvisningar till den nya Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p1074 ft8">Dessutom har ordet skall ändrats till ska. Regeringens överväganden finns i avsnitt 14.2.1.</P>
<P class="p1075 ft28"><SPAN class="ft3">19.10</SPAN><SPAN class="ft127">Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare</SPAN></P>
<P class="p900 ft3">5 § En arbetsgivare <SPAN class="ft4">ska</SPAN>, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstationerade arbetstagare:</P>
<P class="p1076 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, </SPAN><NOBR>27–29,</NOBR> 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),</P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">2 §, 4 § första stycket och </SPAN><NOBR>16–22</NOBR> §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</P>
<P class="p503 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2–7</SPAN></NOBR> §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt</P>
<P class="p717 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. </SPAN><NOBR>1–4</NOBR> och 18 §§ samt 5 kap. 1 och 3 §§ diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p471 ft5">Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget samt, när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.</P>
<P class="p1077 ft3">10 § Mål om tillämpningen av 5 § första stycket samt 7 § handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller</P>
<P class="p42 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,</SPAN></P>
<P class="p1078 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">23 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegången,</SPAN></P>
<P class="p629 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">6 kap. </SPAN><NOBR>2–5,</NOBR> 8, 10 och 11 §§ diskrimineringslagen (2008:000) om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.,</P>
<P class="p629 ft3">Talan får föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.</P>
<P class="p1052 ft8">Bestämmelsernas hänvisningar till paragrafer i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning har ändrats.</P>
<P class="p929 ft3">582</P>
</DIV>
<DIV id="page_583">
<DIV id="p583dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395583x1.jpg/" id="p583img1">
</DIV>
<P class="p137 ft3">Hänvisning sker nu till diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen Prop. 2007/08:95 kommenteras i avsnitt 19.1.</P>
<P class="p1079 ft40">I 5 § har dessutom ordet skall ändrats till ska. Regeringens överväganden finns i avsnitt 16.</P>
<P class="p1080 ft60"><SPAN class="ft3">19.11</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</SPAN></P>
<P class="p1081 ft5">5 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft4">sexualliv</SPAN>.</P>
<P class="p1082 ft8">Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, om det är <SPAN class="ft47">absolut </SPAN>nödvändigt för syftet med behandlingen.</P>
<P class="p962 ft3">Personuppgifter enligt första stycket får inte användas som sökbegrepp om inte regeringen har föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas endast för det ändamål som anges i 3 § första stycket 3.</P>
<P class="p156 ft5">Paragrafen har ändrats på så sätt att ”sexuella läggning” i <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>bytts ut mot ”sexualliv”. I <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>har ordet ”oundgängligen” ersatts av ”absolut”, utan att detta innebär någon ändring av bestämmelsens innebörd (jfr t.ex. prop. 2006/07:46 s. 9).</P>
<P class="p565 ft3">Regeringens överväganden finns i avsnitt 7.7.2.</P>
<P class="p1083 ft3">583</P>
</DIV>
<DIV id="page_584">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft1">Rådets direktiv 2000/43/EG</P>
<P class="p1084 ft28">RÅDETS DIREKTIV</P>
<P class="p1085 ft28">2000/43/EG</P>
<P class="p1086 ft28">av den 29 juni 2000</P>
<P class="p1087 ft3">om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft28">EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA</P>
<P class="p864 ft28">DIREKTIV</P>
<P class="p1088 ft3">med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13 i detta,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av kommissionens förslag<SPAN class="ft29">(1)</SPAN>,</P>
<P class="p155 ft3">med beaktande av Europaparlamentets yttrande<SPAN class="ft29">(2)</SPAN>,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén<SPAN class="ft29">(3)</SPAN>,</P>
<P class="p155 ft3">med beaktande av Regionkommitténs yttrande<SPAN class="ft29">(4)</SPAN>, och av följande skäl:</P>
<P class="p1090 ft8"><SPAN class="ft8">(1)</SPAN><SPAN class="ft43">Fördraget om Europeiska unionen markerar en ny fas i processen för att skapa en allt närmare sammanslutning mellan de europeiska folken.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft8"><SPAN class="ft8">(2)</SPAN><SPAN class="ft129">Enligt artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen bygger Europeiska unionen på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna, och unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.</SPAN></P>
<P class="p545 ft40"><SPAN class="ft8">(3)</SPAN><SPAN class="ft130">Rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering för alla och envar är grundläggande rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, i den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering samt i FN:s konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka har undertecknats av alla medlemsstater.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft8"><SPAN class="ft8">(4)</SPAN><SPAN class="ft46">Det är viktigt att respektera sådana grundläggande fri- och rättigheter, däribland rätten till föreningsfrihet. När det gäller tillgången till och tillhandahållandet av varor och tjänster är det också viktigt att respektera</SPAN></P>
<P class="p435 ft3">584</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_585">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p920 ft3">skyddet för privat- och familjelivet samt för transaktioner som utförs i det sammanhanget.</P>
<P class="p1091 ft3"><SPAN class="ft3">(5)</SPAN><SPAN class="ft23">Europaparlamentet har antagit ett antal resolutioner om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet i Europeiska unionen.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(6)</SPAN><SPAN class="ft23">Europeiska unionen förkastar de teorier som försöker slå fast att det finns olika människoraser. Användningen av termen "ras" i detta direktiv innebär inte ett accepterande av sådana teorier.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(7)</SPAN><SPAN class="ft23">Europeiska rådet uppmanade i Tammerfors den </SPAN><NOBR>15-16</NOBR> oktober 1999 kommissionen att så snart som möjligt lägga fram förslag för att genomföra artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> när det gäller kampen mot rasism och främlingsfientlighet.</P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(8)</SPAN><SPAN class="ft63">I riktlinjerna för sysselsättningen under år 2000, som Europeiska rådet i Helsingfors enades om den </SPAN><NOBR>10-11</NOBR> december 1999, framhålls behovet av att utveckla förutsättningarna för en arbetsmarknad som främjar social integrering genom utformningen av enhetliga strategier för att motverka diskriminering av sådana grupper som t.ex. etniska minoriteter.</P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(9)</SPAN><SPAN class="ft26">Diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung kan undergräva förverkligandet av målen i </SPAN><NOBR>EG-fördraget,</NOBR> särskilt förverkligandet av en hög sysselsättningsnivå och en hög nivå på det sociala skyddet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet. Sådan diskriminering kan även undergräva strävan att utveckla Europeiska unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.</P>
<P class="p1095 ft3"><SPAN class="ft3">(10)</SPAN><SPAN class="ft90">Kommissionen lade i december 1995 fram ett meddelande om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(11)</SPAN><SPAN class="ft80">Rådet antog den 15 juli 1996 gemensam åtgärd 96/443/RIF om åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet(5), enligt vilken medlemsstaterna förbinder sig att säkerställa ett effektivt rättsligt samarbete när det gäller överträdelser som består i rasistiskt och främlingsfientligt beteende.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft5">(12)</SPAN><SPAN class="ft131">För att säkerställa utvecklingen av demokratiska och toleranta samhällen där alla kan vara delaktiga, oavsett ras eller etniskt ursprung, bör de särskilda åtgärder som vidtas mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inbegripa mer än tillträde till förvärvsarbete och verksamhet som egenföretagare och även omfatta sådana områden som utbildning, socialt skydd, inbegripet social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.</SPAN></P>
<P class="p1096 ft40"><SPAN class="ft8">(13)</SPAN><SPAN class="ft132">Därför bör all direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung på de områden som omfattas av detta direktiv förbjudas i hela gemenskapen. Detta förbud mot diskriminering bör även</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 1</P>
<P class="p1098 ft3">585</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_586">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8">tillämpas på medborgare i tredje land men omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och påverkar inte tillämpningen av bestämmelser om villkor för inresa, bosättning och tillträde till anställning och sysselsättning för medborgare i tredje land.</P>
<P class="p1099 ft8"><SPAN class="ft8">(14)</SPAN><SPAN class="ft133">Vid genomförandet av principen om likabehandling oberoende av ras eller etniskt ursprung bör gemenskapen i enlighet med artikel 3.2 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, i synnerhet som kvinnor ofta utsätts för flera olika former av diskriminering.</P>
<P class="p1100 ft8"><SPAN class="ft8">(15)</SPAN><SPAN class="ft88">Bedömningen av händelser av vilka den slutsatsen kan dras att det förekommit direkt eller indirekt diskriminering är en fråga för nationella rättsliga instanser eller andra behöriga organ i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Särskilt vad gäller indirekt diskriminering kan sådana regler innebära att alla medel, inklusive statistiska bevis, används för att fastställa att diskriminering föreligger.</SPAN></P>
<P class="p931 ft8"><SPAN class="ft8">(16)</SPAN><SPAN class="ft43">Det är viktigt att skydda alla fysiska personer mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. Medlemsstaterna skall även, när så är lämpligt och i enlighet med nationell sedvana och praxis, sörja för att juridiska personer skyddas om de blir utsatta för diskriminering på grund av sina medlemmars eller delägares ras eller etniska ursprung.</SPAN></P>
<P class="p997 ft3"><SPAN class="ft3">(17)</SPAN><SPAN class="ft63">Förbudet mot diskriminering bör inte hindra att bestämmelser får bibehållas eller antas för att förhindra eller kompensera nackdelar för en grupp av personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung, och sådana åtgärder kan innebära att organisationer för personer av en viss ras eller etniskt ursprung är tillåtna, om deras huvudsakliga syfte är att främja dessa personers särskilda behov.</SPAN></P>
<P class="p1101 ft8"><SPAN class="ft8">(18)</SPAN><SPAN class="ft43">Under mycket begränsade omständigheter kan en särbehandling vara berättigad när en egenskap som avser ras eller etniskt ursprung utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, när syftet är legitimt och kravet är rimligt. Sådana omständigheter skall ingå i den information som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen.</SPAN></P>
<P class="p1100 ft8"><SPAN class="ft8">(19)</SPAN><SPAN class="ft93">Personer som har diskriminerats på grund av ras och etniskt ursprung bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd skall tillhandahållas bör föreningar eller juridiska personer också ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol.</SPAN></P>
<P class="p1102 ft3"><SPAN class="ft3">(20)</SPAN><SPAN class="ft101">För att principen om jämlikhet skall kunna genomföras i praktiken krävs ett lämpligt rättsligt skydd mot repressalier.</SPAN></P>
<P class="p1103 ft8"><SPAN class="ft8">(21)</SPAN><SPAN class="ft88">För att principen om likabehandling skall kunna tillämpas effektivt måste reglerna om bevisbördan anpassas på så sätt att bevisbördan</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 1</P>
<P class="p1098 ft3">586</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_587">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">övergår till svaranden när det föreligger ett prima <NOBR>facie-fall</NOBR> av</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft3">(22)</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna kan underlåta att tillämpa reglerna om bevisbördan på sådana förfaranden där det åligger domstolen eller annat behörigt organ att utreda fakta i målet. De förfaranden som avses är sådana där käranden inte behöver bevisa de fakta som det åligger domstolen eller det behöriga organet att utreda.</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft3">(23)</SPAN><SPAN class="ft90">Medlemsstaterna bör främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter och med </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer för att motverka och bekämpa olika former av diskriminering.</P>
<P class="p1105 ft3"><SPAN class="ft3">(24)</SPAN><SPAN class="ft101">Skyddet mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung skulle stärkas om varje medlemsstat hade ett eller flera organ med uppgift att analysera problemen, studera tänkbara lösningar och ge praktiskt stöd till alla som utsätts för diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">(25)</SPAN><SPAN class="ft133">I detta direktiv fastställs minimikrav, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att införa eller behålla mer förmånliga bestämmelser. Genomförandet av detta direktiv bör inte åberopas som skäl till inskränkningar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.</SPAN></P>
<P class="p938 ft3"><SPAN class="ft3">(26)</SPAN><SPAN class="ft104">Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft8">(27)</SPAN><SPAN class="ft133">Medlemsstaterna kan på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter överlåta åt dem att genomföra detta direktiv när det gäller de bestämmelser som kan omfattas av kollektivavtal, om medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de kontinuerligt kan garantera de resultat som föreskrivs i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p986 ft40"><SPAN class="ft8">(28)</SPAN><SPAN class="ft103">I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa en gemensam hög skyddsnivå mot diskriminering i alla medlemsstater, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, och det kan därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.</P>
<P class="p231 ft3">HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</P>
<P class="p1106 ft3">587</P>
</DIV>
<DIV id="page_588">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">KAPITEL I</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">ALLMÄNNA BESTÄMMELSER</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 1</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">Syfte</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">Syftet med detta direktiv är att fastställa en ram för bekämpning av</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung för att genomföra</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">principen om likabehandling i medlemsstaterna.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 2</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">Begreppet diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">I detta direktiv avses med principen om likabehandling att det inte får förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.</SPAN></P>
<P class="p1108 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">Enligt punkt 1 skall</SPAN></P>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft101">direkt diskriminering anses förekomma när en person på grund av ras eller etniskt ursprung behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft90">indirekt diskriminering anses förekomma när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung jämfört med andra personer, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p282 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Trakasserier skall anses vara diskriminering enligt punkt 1 när ett oönskat beteende som har samband med ras eller etniskt ursprung syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. Begreppet trakasserier får i detta sammanhang definieras i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning och praxis.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft101">En föreskrift att diskriminera en person på grund av ras eller etniskt ursprung skall anses vara diskriminering enligt punkt 1.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft3">Artikel 3</P>
<P class="p1111 ft3">Tillämpningsområde</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Inom ramen för gemenskapens befogenheter skall detta direktiv tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, i fråga om följande:</SPAN></P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft43">Villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning</SPAN></P>
<P class="p1050 ft3">588</P>
</DIV>
<DIV id="page_589">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">befordran.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft104">Tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik.</SPAN></P>
<P class="p1108 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft23">Anställnings- och arbetsvillkor, inklusive avskedande och löner.</SPAN></P>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft20">Medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner dessa organisationer tillhandahåller.</SPAN></P>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft23">Socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård.</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft3">f)</SPAN><SPAN class="ft26">Sociala förmåner.</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft3">g)</SPAN><SPAN class="ft26">Utbildning.</SPAN></P>
<P class="p1112 ft3"><SPAN class="ft3">h)</SPAN><SPAN class="ft90">Tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Detta direktiv omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och påverkar inte bestämmelser och villkor för inresa till och bosättning på medlemsstaternas territorium för medborgare i tredje land och statslösa personer. Det påverkar inte heller sådan behandling som beror på den rättsliga ställning som medborgarna i tredje land och de statslösa personerna har.</SPAN></P>
<P class="p1113 ft3">Artikel 4</P>
<P class="p1085 ft3">Verkliga och avgörande yrkeskrav</P>
<P class="p138 ft8">Utan hinder av artikel 2.1 och 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med ras eller etniskt ursprung inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt.</P>
<P class="p1114 ft3">Artikel 5</P>
<P class="p1115 ft3">Positiv särbehandling</P>
<P class="p157 ft3">I syfte att säkerställa full jämlikhet i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande.</P>
<P class="p647 ft3">589</P>
</DIV>
<DIV id="page_590">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p1116 ft3">Artikel 6</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p1116 ft3">Minimikrav</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling än de som anges i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1117 ft3">KAPITEL II</P>
<P class="p1118 ft3">RÄTTSMEDEL OCH SÄKERSTÄLLANDE AV</P>
<P class="p1119 ft3">EFTERLEVNADEN AV BESTÄMMELSERNA</P>
<P class="p1120 ft3">Artikel 7</P>
<P class="p1121 ft3">Tillvaratagande av rättigheter</P>
<P class="p157 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft25">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört.</SPAN></P>
<P class="p545 ft40"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft132">Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p547 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Punkterna 1 och 2 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om tidsfrister för att väcka talan när det gäller principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1122 ft3">Artikel 8</P>
<P class="p1123 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft125">Medlemsstaterna skall, i enlighet med sina nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1124 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkt 1 skall inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">590</P>
</DIV>
<DIV id="page_591">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">3. Punkt 1 skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1073 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkterna 1, 2 och 3 skall också tillämpas på förfaranden som inleds enligt artikel 7.2.</SPAN></P>
<P class="p1125 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft134">Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller det behöriga organet att utreda fakta i målet.</SPAN></P>
<P class="p1114 ft3">Artikel 9</P>
<P class="p1126 ft3">Repressalier</P>
<P class="p157 ft3">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att skydda enskilda mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder på grund av klagomål eller förfaranden för att se till att principen om likabehandling följs.</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 10</P>
<P class="p1128 ft3">Information</P>
<P class="p1105 ft8">Medlemsstaterna skall se till att på lämpligt sätt och på hela sitt territorium informera berörda personer om de bestämmelser som antas enligt detta direktiv och om relevanta bestämmelser som redan gäller.</P>
<P class="p1129 ft3">Artikel 11</P>
<P class="p1130 ft3">Dialog mellan arbetsmarknadens parter</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall, i enlighet med nationella sedvanor och praxis, vidta lämpliga åtgärder för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter i syfte att främja likabehandling, inklusive genom att övervaka praxis på arbetsplatser, kollektivavtal, etiska regler, forskning eller utbyte av erfarenheter och god praxis.</SPAN></P>
<P class="p526 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft135">Medlemsstaterna skall, när detta står i överensstämmelse med nationella sedvanor och praxis, uppmuntra arbetsmarknadens parter att, utan att deras oberoende åsidosätts, på lämplig nivå avtala om bestämmelser mot diskriminering på de områden som avses i artikel 3 och som faller inom räckvidden för förhandlingar om kollektivavtal. Dessa överenskommelser skall beakta de minimikrav som föreskrivs i detta direktiv och motsvarande nationella genomförandeåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p1131 ft3">Artikel 12</P>
<P class="p1132 ft3">Dialog med <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer</P>
<P class="p157 ft3">Medlemsstaterna skall främja en dialog med lämpliga <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer som i enlighet med nationella lagar och praxis har ett berättigat intresse av att motverka diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung i syfte att främja principen om likabehandling.</P>
<P class="p794 ft3">591</P>
</DIV>
<DIV id="page_592">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr13 td244"><P class="p1133 ft3">KAPITEL III</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td244"><P class="p1134 ft5">ORGAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td244"><P class="p1133 ft3">Artikel 13</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall utse ett eller flera organ för främjande av likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av ras eller etniskt ursprung. Dessa organ får utgöra en del av organ som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller att ta till vara enskildas rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall säkerställa att behörigheten för dessa organ omfattar följande:</SPAN></P>
<P class="p162 ft40">- Att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, utan att det påverkar rättigheterna för personer som har blivit diskriminerade eller för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som anges i artikel</P>
<P class="p108 ft3">- Att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering.</P>
<P class="p1073 ft3">- Att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering.</P>
<P class="p1135 ft3">KAPITEL IV</P>
<P class="p1136 ft3">SLUTBESTÄMMELSER</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 14</P>
<P class="p1137 ft3">Efterlevnad</P>
<P class="p1108 ft3">Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att</P>
<P class="p1138 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft104">lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs,</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft23">bestämmelser som strider mot principen om likabehandling som finns i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt i regler för vinstdrivande eller </SPAN><NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar, för fria yrkesutövare och för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.</P>
<P class="p1131 ft3">Artikel 15</P>
<P class="p1139 ft3">Sanktioner</P>
<P class="p138 ft40">Medlemsstaterna skall bestämma vilka sanktioner som skall tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla åtgärder som behövs för deras genomförande. Sanktionerna, som kan bestå av skadestånd till den utsatta personen, skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast den 19 juli 2003 och eventuella ändringar av dessa utan dröjsmål.</P>
<P class="p1018 ft3">592</P>
</DIV>
<DIV id="page_593">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 16</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1140 ft5">Genomförande</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 19 juli 2003 eller kan på</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">gemensam begäran av arbetsmarknadens parter överlåta åt dessa att</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">genomföra detta direktiv i fråga om bestämmelser som omfattas av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">kollektivavtal. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft7">arbetsmarknadens parter senast den 19 juli 2003, i samförstånd inför de</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">åtgärder som behövs; medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">åtgärder för att vid varje tillfälle kunna säkerställa de resultat som</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">detta.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft8">När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 17</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1140 ft3">Rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall senast den 19 juli 2005, och därefter vart femte år, till kommissionen överlämna all information som kommissionen behöver för att utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft88">Kommissionens rapport skall ta vederbörlig hänsyn till synpunkterna från det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet samt till synpunkterna från arbetsmarknadens parter och relevanta </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer. I enlighet med principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall denna rapport bland annat innehålla en bedömning av vilken inverkan de vidtagna åtgärderna haft på kvinnor och män. Mot bakgrund av den mottagna informationen skall rapporten, om så är nödvändigt, omfatta förslag till översyn och uppdatering av detta direktiv.</P>
<P class="p1141 ft3">Artikel 18</P>
<P class="p1142 ft3">Ikraftträdande</P>
<P class="p1143 ft3">Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.</P>
<P class="p1144 ft3">Artikel 19</P>
<P class="p1139 ft3">Adressater</P>
<P class="p1108 ft3">Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</P>
<P class="p155 ft3">Utfärdat i Luxemburg den 29 juni 2000.</P>
<P class="p708 ft3">593</P>
</DIV>
<DIV id="page_594">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">På rådets vägnar</P>
<P class="p1145 ft3"><SPAN class="ft3">M.</SPAN><SPAN class="ft23">Arcanjo Ordförande</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">_________________________________</P>
<P class="p76 ft38"><SPAN class="ft136">(1)</SPAN><SPAN class="ft37">Ännu ej offentliggjort i EGT.</SPAN></P>
<P class="p20 ft7"><SPAN class="ft136">(2)</SPAN><SPAN class="ft31">Yttrandet avgivet den 18 maj 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft137">(3)</SPAN><SPAN class="ft33">Yttrandet avgivet den 12 april 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft137">(4)</SPAN><SPAN class="ft33">Yttrandet avgivet den 31 maj 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).</SPAN></P>
<P class="p20 ft7"><SPAN class="ft136">(5)</SPAN><SPAN class="ft31">EGT L 185, 24.7.1996, s. 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 1</P>
<P class="p1098 ft3">594</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_595">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td58"><P class="p3 ft1">Rådets direktiv 2000/78/EG</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td260"></TD>
<TD class="tr37 td58"><P class="p3 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1146 ft28">RÅDETS DIREKTIV</P>
<P class="p1085 ft28">2000/78/EG</P>
<P class="p1119 ft28">av den 27 november 2000</P>
<P class="p1147 ft28">om inrättande av en allmän ram för likabehandling</P>
<P class="p120 ft28">EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA</P>
<P class="p197 ft28">DIREKTIV</P>
<P class="p1148 ft3">med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13 i detta,</P>
<P class="p1091 ft3">med beaktande av kommissionens förslag<SPAN class="ft29">(1)</SPAN>,</P>
<P class="p408 ft3">med beaktande av Europaparlamentets yttrande<SPAN class="ft29">(2)</SPAN>,</P>
<P class="p1091 ft3">med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande<SPAN class="ft29">(3)</SPAN>,</P>
<P class="p408 ft3">med beaktande av Regionkommitténs yttrande<SPAN class="ft29">(4)</SPAN>, och av följande skäl:</P>
<P class="p1149 ft8"><SPAN class="ft8">(1)</SPAN><SPAN class="ft129">Enligt artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen bygger Europeiska unionen på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna, och unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.</SPAN></P>
<P class="p911 ft3"><SPAN class="ft3">(2)</SPAN><SPAN class="ft101">Principen om likabehandling av kvinnor och män har slagits fast i många av gemenskapens rättsakter, särskilt i rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor(5).</SPAN></P>
<P class="p1150 ft3"><SPAN class="ft3">(3)</SPAN><SPAN class="ft26">Vid genomförandet av principen om likabehandling bör gemenskapen i enlighet med artikel 3.2 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, i synnerhet som kvinnor ofta utsätts för flera olika former av diskriminering.</P>
<P class="p1151 ft8"><SPAN class="ft8">(4)</SPAN><SPAN class="ft43">Rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering för alla och envar är grundläggande rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, i </SPAN><NOBR>FN-konventionerna</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">och kulturella rättigheter samt i Europeiska konventionen om skydd för</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p13 ft3">595</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_596">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka har undertecknats av alla medlemsstater. I Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 111 förbjuds diskriminering i arbetslivet.</P>
<P class="p1152 ft8"><SPAN class="ft8">(5)</SPAN><SPAN class="ft133">Det är viktigt att respektera sådana grundläggande rättigheter och friheter. Detta direktiv kränker inte rätten till föreningsfrihet, inbegripet rätten för var och en att tillsammans med andra bilda fackföreningar och att ansluta sig till dessa för att skydda sina intressen.</SPAN></P>
<P class="p997 ft3"><SPAN class="ft3">(6)</SPAN><SPAN class="ft139">I Europeiska gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare erkänns betydelsen av att bekämpa alla former av diskriminering, däribland behovet av att vidta lämpliga åtgärder för social och ekonomisk integration av äldre och personer med funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(7)</SPAN><SPAN class="ft104">I </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> tas även främjandet av samordning mellan medlemsstaternas sysselsättningspolitik upp som ett mål. Ett nytt kapitel om sysselsättning har därför lagts till i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> i syfte att utveckla en samordnad europeisk sysselsättningsstrategi för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft.</P>
<P class="p1152 ft8"><SPAN class="ft8">(8)</SPAN><SPAN class="ft88">I riktlinjerna för sysselsättningen under år 2000, som godkänts av Europeiska rådet i Helsingfors den </SPAN><NOBR>10-11</NOBR> december 1999, framhålls behovet av att främja en arbetsmarknad som är gynnsam för social integration genom utformningen av enhetliga strategier för att motverka diskriminering av grupper som t.ex. funktionshindrade. I dessa understryks även att särskild vikt skall fästas vid stöd till äldre arbetstagare så att de i högre grad skall kunna delta i arbetslivet.</P>
<P class="p999 ft3"><SPAN class="ft3">(9)</SPAN><SPAN class="ft23">Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidrar i hög grad till att medborgarna kan delta fullt ut i det ekonomiska, kulturella och sociala livet och till deras personliga utveckling.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(10)</SPAN><SPAN class="ft140">Rådet antog den 29 juni 2000 direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(6), genom vilket skydd redan ges mot sådan diskriminering i fråga om sysselsättning och arbete.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(11)</SPAN><SPAN class="ft141">Diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning kan undergräva förverkligandet av målen i </SPAN><NOBR>EG-fördraget,</NOBR> särskilt förverkligandet av en hög sysselsättningsnivå och en hög nivå på det sociala skyddet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten, ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet samt fri rörlighet för personer.</P>
<P class="p1101 ft40"><SPAN class="ft8">(12)</SPAN><SPAN class="ft103">Därför bör all direkt eller indirekt diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning på de områden som omfattas av detta direktiv förbjudas i hela gemenskapen. Detta förbud mot diskriminering bör också gälla medborgare i tredje land</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 2</P>
<P class="p1098 ft3">596</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_597">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3">men omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och påverkar inte bestämmelser om inresa, bosättning och tillträde till anställning och sysselsättning för medborgare i tredje land.</P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(13)</SPAN><SPAN class="ft80">Detta direktiv gäller inte system för social trygghet och socialt skydd vilkas förmåner inte jämställs med lön i den betydelse denna term ges vid tillämpningen av artikel 141 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget,</NOBR> och inte heller statliga utbetalningar som syftar till att ge tillträde till anställning eller fortsatt anställning.</P>
<P class="p1154 ft3"><SPAN class="ft3">(14)</SPAN><SPAN class="ft90">Detta direktiv påverkar inte de nationella bestämmelserna om pensionsålder.</SPAN></P>
<P class="p1103 ft8"><SPAN class="ft8">(15)</SPAN><SPAN class="ft88">Bedömningen av händelser av vilka den slutsatsen kan dras att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering är en fråga för nationella rättsliga instanser eller andra behöriga organ, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Särskilt vad gäller indirekt diskriminering kan sådana regler innebära att alla medel, inklusive statistiska bevis, används för att fastställa att diskriminering föreligger.</SPAN></P>
<P class="p997 ft3"><SPAN class="ft3">(16)</SPAN><SPAN class="ft139">Åtgärder för att anpassa arbetsplatserna till funktionshindrade personers behov spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa diskriminering på grund av funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(17)</SPAN><SPAN class="ft80">Detta direktiv innebär inte något krav på att anställa, befordra, utbilda eller ge fortsatt anställning åt en person som saknar kompetens eller förmåga eller som inte står till förfogande för att utföra den aktuella tjänstens grundläggande uppgifter eller följa en given utbildning, skyldigheten att vidta rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder påverkas dock inte.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(18)</SPAN><SPAN class="ft90">Detta direktiv får i synnerhet inte leda till att försvarsmakten, polisen, kriminalvårdsmyndigheterna eller räddningstjänsten åläggs att anställa eller ge fortsatt anställning åt personer som inte har den förmåga som krävs för att utföra samtliga uppgifter som de kan åläggas att utföra med hänsyn till dessa myndigheters legitima krav på att vara funktionsdugliga.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(19)</SPAN><SPAN class="ft139">För att medlemsstaterna skall kunna fortsätta att upprätthålla försvarsmaktens kapacitet kan de välja att för hela eller delar av försvarsmakten inte tillämpa de bestämmelser i detta direktiv som rör funktionshinder och ålder. De medlemsstater som vill utöva denna rätt måste fastställa tillämpningsområdet för detta undantag.</SPAN></P>
<P class="p1152 ft8"><SPAN class="ft8">(20)</SPAN><SPAN class="ft88">Lämpliga åtgärder bör vidtas, dvs. effektiva och praktiska åtgärder för att organisera arbetsplatsen med hänsyn till personer med funktionshinder, t.ex. inredning av lokaler eller anpassning av utrustning, arbetstakt, arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter eller arbetsledning.</SPAN></P>
<P class="p1100 ft7"><SPAN class="ft8">(21)</SPAN><SPAN class="ft142">I syfte att avgöra huruvida åtgärderna blir alltför betungande, bör man särskilt beakta de ekonomiska och andra kostnader som åtgärderna</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 2</P>
<P class="p1098 ft3">597</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_598">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">medför, organisationens eller företagets storlek och ekonomiska resurser och möjligheten att erhålla offentliga medel eller annat stöd.</P>
<P class="p1155 ft3"><SPAN class="ft3">(22)</SPAN><SPAN class="ft101">Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationell lagstiftning som gäller civilstånd och de förmåner som är avhängiga därav.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(23)</SPAN><SPAN class="ft23">Under mycket begränsade omständigheter kan en särbehandling vara berättigad, när en egenskap som avser religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, förutsatt att syftet är legitimt och kravet är rimligt. Sådana omständigheter skall ingå i den information som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen.</SPAN></P>
<P class="p1101 ft8"><SPAN class="ft8">(24)</SPAN><SPAN class="ft125">Europeiska unionen har i sin förklaring nr 11 om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning, fogad till slutakten till Amsterdamfördraget, uttryckligen uttalat att den respekterar och inte ingriper i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna enligt nationell rätt samt att den även respekterar filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning. Medlemsstaterna får härvidlag bibehålla eller föreskriva särskilda bestämmelser om verkliga, legitima och nödvändiga yrkeskrav för utövning av en yrkesverksamhet inom dessa områden.</SPAN></P>
<P class="p931 ft8"><SPAN class="ft8">(25)</SPAN><SPAN class="ft88">Förbudet mot åldersdiskriminering är en viktig faktor för att uppnå de mål som fastställs genom riktlinjerna för sysselsättning och för att uppmuntra mångfald inom sysselsättningen. Särbehandling på grund av ålder kan dock motiveras under vissa förhållanden och kräver alltså särskilda bestämmelser som kan variera efter förhållandena i medlemsstaterna. Det är följaktligen mycket viktigt att göra en skillnad mellan berättigad särbehandling, särskilt sådan som motiveras av de legitima målen för sysselsättningspolitiken, arbetsmarknaden och yrkesutbildningen och den diskriminering som bör vara förbjuden.</SPAN></P>
<P class="p999 ft5"><SPAN class="ft5">(26)</SPAN><SPAN class="ft87">Förbudet mot diskriminering bör inte hindra att bestämmelser får bibehållas eller antas för att förhindra eller kompensera nackdelar för en grupp av personer med en viss religion eller övertygelse, ett visst funktionshinder, en viss ålder eller en viss sexuell läggning, och sådana åtgärder kan innebära att organisationer för personer med en viss religion eller övertygelse, ett visst funktionshinder, en viss ålder eller en viss sexuell läggning är tillåtna om deras huvudsakliga syfte är att främja dessa personers särskilda behov.</SPAN></P>
<P class="p997 ft5"><SPAN class="ft5">(27)</SPAN><SPAN class="ft81">Rådet fastställde i sin rekommendation 86/379/EEG av den 24 juli 1986 om anställning av personer med funktionshinder i gemenskapen(7) en vägledande ram, i vilken det ges exempel på positiva åtgärder för att främja anställning och utbildning av personer med funktionshinder, och bekräftade i sin resolution av den 17 juni 1999 om lika möjligheter till sysselsättning för personer med funktionshinder(8) betydelsen av att särskild uppmärksamhet bland annat ägnas åt anställning, fortsatt anställning, utbildning och praktik under hela livstiden för personer med funktionshinder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 2</P>
<P class="p1098 ft3">598</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_599">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40"><SPAN class="ft8">(28)</SPAN><SPAN class="ft132">I detta direktiv fastställs minimikrav, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att införa eller behålla mer förmånliga bestämmelser. Genomförandet av detta direktiv får inte åberopas som skäl till inskränkningar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.</SPAN></P>
<P class="p1156 ft5"><SPAN class="ft5">(29)</SPAN><SPAN class="ft64">Personer som har diskriminerats på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd skall tillhandahållas bör föreningar eller juridiska personer också ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol.</SPAN></P>
<P class="p1157 ft3"><SPAN class="ft3">(30)</SPAN><SPAN class="ft101">För att principen om jämlikhet skall kunna genomföras i praktiken krävs ett lämpligt rättsligt skydd mot repressalier.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(31)</SPAN><SPAN class="ft101">För att principen om likabehandling skall kunna tillämpas effektivt måste reglerna om bevisbördan anpassas på så sätt att bevisbördan övergår till svaranden när det föreligger prima </SPAN><NOBR>facie-fall</NOBR> av diskriminering. Det åligger dock inte svaranden att bevisa att käranden tillhör en viss religion, har vissa övertygelser, ett visst funktionshinder, är av en viss ålder eller har en viss sexuell läggning.</P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(32)</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna kan underlåta att tillämpa reglerna om bevisbördan på sådana förfaranden där det åligger domstol eller annat behörigt organ att utreda fakta i målet. De förfaranden som avses är sådana där käranden inte behöver bevisa de fakta som det åligger domstolen eller det behöriga organet att utreda.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(33)</SPAN><SPAN class="ft90">Medlemsstaterna bör främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt, inom ramen för nationell praxis, med de </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationerna för att motverka och bekämpa olika former av diskriminering på arbetsplatsen.</P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(34)</SPAN><SPAN class="ft139">Nödvändigheten av att främja fred och försoning mellan de viktigaste samhällsgrupperna i Nordirland kräver att särskilda bestämmelser införs i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(35)</SPAN><SPAN class="ft104">Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8"><SPAN class="ft8">(36)</SPAN><SPAN class="ft133">Medlemsstaterna kan på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter överlåta åt dem att genomföra detta direktiv när det gäller de bestämmelser som omfattas av kollektivavtal, om medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de kontinuerligt kan garantera de resultat som föreskrivs i detta direktiv.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 2</P>
<P class="p1098 ft3">599</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_600">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">(37) I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">målet för detta direktiv, nämligen att i gemenskapen skapa möjligheter</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">att verka för likabehandling i arbetslivet, inte i tillräcklig utsträckning</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">uppnås av medlemsstaterna, och det kan därför, på grund av åtgärdens</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">omfattning och verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå. I enlighet</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">med proportionalitetsprincipen går detta direktiv inte utöver vad som är</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">nödvändigt för att uppnå detta mål.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td58"><P class="p3 ft3">HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</P></TD>
<TD class="tr38 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">KAPITEL I</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">ALLMÄNNA BESTÄMMELSER</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 1</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">Syfte</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft8">Syftet med detta direktiv är att fastställa en allmän ram för bekämpning</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">av diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, för att principen om</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">likabehandling skall kunna genomföras i medlemsstaterna.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 2</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">Begreppet diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">I detta direktiv avses med principen om likabehandling att det inte får förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på någon av de grunder som anges i artikel 1.</SPAN></P>
<P class="p89 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">Enligt punkt 1 skall</SPAN></P>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft101">direkt diskriminering anses förekomma när en person på någon av de grunder som anges i artikel 1 behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft90">indirekt diskriminering anses förekomma när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer med en viss religion eller övertygelse, ett visst funktionshinder, en viss ålder, eller en viss sexuell läggning jämfört med andra personer, om inte</SPAN></P>
<P class="p1150 ft3"><SPAN class="ft3">i)</SPAN><SPAN class="ft23">bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga, eller</SPAN></P>
<P class="p1161 ft8"><SPAN class="ft8">ii)</SPAN><SPAN class="ft88">när det gäller personer med ett visst funktionshinder, arbetsgivaren eller varje person eller organisation på vilken detta direktiv är tillämpligt är skyldig, enligt den nationella lagstiftningen, att vidta lämpliga åtgärder</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">i enlighet med principerna i artikel 5 för att undanröja de nackdelar som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">denna bestämmelse, detta kriterium eller förfaringssätt för med sig.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">600</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_601">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1162 ft3">3. Trakasserier skall anses vara diskriminering enligt punkt 1 när ett Bilaga 2 oönskat beteende som har samband med någon av de grunder som anges</P>
<P class="p238 ft3">i artikel 1 syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. Begreppet trakasserier får i detta sammanhang definieras i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning och praxis.</P>
<P class="p1088 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft101">En föreskrift att diskriminera en person på någon av de grunder som anges i artikel 1 skall anses vara diskriminering enligt punkt 1.</SPAN></P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft43">Detta direktiv skall inte påverka de åtgärder som föreskrivs i nationell lagstiftning och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för den allmänna säkerheten, ordningens bevarande, förebyggande av brott samt skydd för hälsa och andra personers fri- och rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p1122 ft3">Artikel 3</P>
<P class="p1111 ft3">Tillämpningsområde</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Inom ramen för gemenskapens befogenheter skall detta direktiv tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, i fråga om följande:</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran.</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft104">Tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik.</SPAN></P>
<P class="p1089 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft23">Anställnings- och arbetsvillkor, inklusive avskedande och löner.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft20">Medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner dessa organisationer tillhandahåller.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Detta direktiv omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och påverkar inte bestämmelser och villkor för inresa till och bosättning på medlemsstaternas territorium för medborgare i tredje land och statslösa personer. Det påverkar inte heller sådan behandling som beror på den rättsliga ställning som medborgarna i tredje land och de statslösa personerna har.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft80">Detta direktiv skall inte tillämpas på utbetalningar från offentliga system eller liknande, däribland offentliga system för social trygghet eller socialt skydd.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">601</P>
</DIV>
<DIV id="page_602">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">4. Medlemsstaterna får föreskriva att detta direktiv inte skall tillämpas på</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">försvarsmakten när det gäller diskriminering på grund av funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">och ålder.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1164 ft3">Artikel 4</P>
<P class="p1165 ft3">Yrkeskrav</P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Utan hinder av artikel 2.1 och 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av de grunder som anges i artikel 1 inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt.</SPAN></P>
<P class="p986 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">I fråga om yrkesmässig verksamhet inom kyrkliga och andra offentliga eller enskilda organisationer, vilkas etiska grundsyn grundar sig på religion eller övertygelse, får medlemsstaterna beträffande yrkesverksamhet inom dessa organisationer i sin vid detta direktivs antagande gällande nationella lagstiftning, eller i framtida lagstiftning som tar upp vid detta direktivs antagande gällande nationella praxis, bibehålla eller införa föreskrifter om att särbehandling som grundar sig på en persons religion eller övertygelse inte skall utgöra diskriminering, om denna religion eller övertygelse, på grund av verksamhetens art eller det sammanhang i vilket den utövas, utgör ett verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav med hänsyn till organisationens etiska grundsyn. Denna särbehandling skall ske med beaktande av konstitutionella bestämmelser och principer i medlemsstaterna samt av de allmänna principerna i gemenskapsrätten och får inte åberopas som skäl för diskriminering på andra grunder.</SPAN></P>
<P class="p1060 ft8">Kyrkor och andra offentliga eller enskilda organisationer vilkas etiska grundsyn bygger på religion eller övertygelse, och som handlar i enlighet med nationella författningar och lagar, har utan hinder av detta direktiv rätt att kräva av de personer som arbetar för organisationerna i fråga att de handlar i god tro och är lojala mot organisationernas etiska grundsyn, förutsatt att direktivets bestämmelser i övrigt respekteras.</P>
<P class="p1114 ft3">Artikel 5</P>
<P class="p1166 ft3">Rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder</P>
<P class="p1105 ft8">För att garantera principen om likabehandling för personer med funktionshinder skall rimliga anpassningsåtgärder vidtas. Detta innebär att arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som behövs i det konkreta fallet för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller att genomgå utbildning, såvida sådana åtgärder inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren. Om denna börda i tillräcklig grad kompenseras genom åtgärder som redan ingår i den berörda medlemsstatens politik för personer med funktionshinder bör den inte anses oproportionerlig.</P>
<P class="p1167 ft3">602</P>
</DIV>
<DIV id="page_603">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr13 td261"><P class="p1168 ft3">Artikel 6</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td261"><P class="p1168 ft3">Befogad särbehandling på grund av ålder</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft135">Utan hinder av artikel 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte skall utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p498 ft3">I sådan särbehandling kan i synnerhet följande inbegripas:</P>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft90">Införande av särskilda villkor för tillträde till anställning och till yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor, inbegripet villkor för avskedande och löner, för ungdomar och äldre arbetstagare samt underhållsskyldiga personer i syfte att främja deras anställbarhet eller att skydda dem.</SPAN></P>
<P class="p1150 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft63">Fastställande av minimivillkor avseende ålder, yrkeserfarenhet eller anställningstid för tillträde till anställningen eller för vissa förmåner förknippade med anställningen.</SPAN></P>
<P class="p1161 ft40"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft143">Fastställande av en högsta åldersgräns för rekrytering, grundat på den utbildning som krävs för tjänsten i fråga eller på att det krävs en rimligt lång anställningsperiod innan personen i fråga skall pensioneras.</SPAN></P>
<P class="p1169 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Utan hinder av artikel 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att följande inte utgör diskriminering på grund av ålder: fastställande av åldersgräns för att, när det gäller företags- och yrkesbaserade system för social trygghet, komma ifråga för pensions- eller invaliditetsförmåner, inbegripet fastställande av olika åldersgränser för arbetstagare eller grupper eller kategorier av arbetstagare och för tillämpningen inom ramen för dessa system av ålderskriterier för försäkringstekniska beräkningar, under förutsättning att detta inte leder till diskriminering på grund av kön.</SPAN></P>
<P class="p1170 ft3">Artikel 7</P>
<P class="p1171 ft3">Positiv särbehandling och särskilda åtgärder</P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft80">I syfte att säkerställa full jämlikhet i yrkeslivet får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer på någon av de grunder som anges i artikel 1 missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft102">När det gäller personer med funktionshinder får principen om likabehandling inte utgöra hinder för medlemsstaterna att behålla eller anta bestämmelser om skydd för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen eller för åtgärder som syftar till att införa eller behålla bestämmelser eller förmåner i syfte att skydda dessa personer eller bidra till att de blir</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p3 ft3">delaktiga i arbetslivet.</P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p13 ft3">603</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_604">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1172 ft3">Artikel 8<SPAN style="padding-left:184px;">Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p1128 ft3">Minimikrav</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling än de som anges i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p162 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1173 ft3">KAPITEL II</P>
<P class="p1174 ft3">RÄTTSMEDEL OCH RÄTTSTILLÄMPNING</P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 9</P>
<P class="p1121 ft3">Tillvaratagande av rättigheter</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört.</SPAN></P>
<P class="p282 ft40"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft132">Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p547 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Punkterna 1 och 2 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om tidsfrister för att väcka talan när det gäller principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1176 ft3">Artikel 10</P>
<P class="p1123 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft125">Medlemsstaterna skall, i enlighet med sina nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1177 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkt 1 skall inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr2 td262"><P class="p3 ft3">3. Punkt 1 skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden.</P></TD>
<TD class="tr2 td263"><P class="p13 ft3">604</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_605">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1162 ft3">4. Punkterna 1, 2 och 3 skall också tillämpas på förfaranden som inleds Bilaga 2 enligt artikel 9.2.</P>
<P class="p1125 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft134">Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller det behöriga organet att utreda fakta i målet.</SPAN></P>
<P class="p1178 ft3">Artikel 11</P>
<P class="p1179 ft3">Skydd mot repressalier</P>
<P class="p1105 ft8">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att skydda anställda mot uppsägning eller mot annan ogynnsam behandling som utgör en reaktion från arbetsgivarens sida på ett klagomål inom företaget eller ett rättsligt förfarande som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.</P>
<P class="p1178 ft3">Artikel 12</P>
<P class="p1180 ft3">Spridning av information</P>
<P class="p157 ft3">Medlemsstaterna skall se till att på lämpligt sätt och på hela sitt territorium informera berörda personer, t.ex. på arbetsplatsen, om de bestämmelser som antas enligt detta direktiv och om relevanta bestämmelser som redan gäller.</P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 13</P>
<P class="p1130 ft3">Dialog mellan arbetsmarknadens parter</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall, i enlighet med nationella sedvanor och praxis, vidta lämpliga åtgärder för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter i syfte att främja likabehandling, inklusive genom att övervaka praxis på arbetsplatser, kollektivavtal, etiska regler, forskning eller utbyte av erfarenheter och god praxis.</SPAN></P>
<P class="p282 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft64">Medlemsstaterna skall, när detta står i överensstämmelse med nationella sedvanor och praxis, uppmuntra arbetsmarknadens parter att, utan att deras oberoende åsidosätts, på lämplig nivå avtala om bestämmelser mot diskriminering på de områden som avses i artikel 3 och som faller inom räckvidden för förhandlingar om kollektivavtal. Dessa överenskommelser skall beakta de minimikrav som föreskrivs i detta direktiv och motsvarande nationella genomförandeåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p1141 ft3">Artikel 14</P>
<P class="p1132 ft3">Dialog med <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer</P>
<P class="p1105 ft8">Medlemsstaterna skall främja en dialog med lämpliga <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer som i enlighet med nationella lagar och praxis har ett berättigat intresse av att motverka diskriminering på någon av de grunder som anges i artikel 1 i syfte att främja principen om likabehandling.</P>
<P class="p1182 ft3">605</P>
</DIV>
<DIV id="page_606">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr13 td264"><P class="p1183 ft3">KAPITEL III</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td264"><P class="p1183 ft5">SÄRSKILDA BESTÄMMELSER</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td264"><P class="p1183 ft3">Artikel 15</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td264"><P class="p1183 ft3">Nordirland</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">För att komma till rätta med problemet att ett av de stora religiösa samfunden är underrepresenterat inom polisväsendet i Nordirland, skall särbehandlingen vid rekrytering till dessa tjänster däribland för stödpersonal, inte utgöra diskriminering i den mån sådan särbehandling är uttryckligen tillåten i nationell lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">För att upprätthålla en balans i fråga om möjligheterna till anställning för lärare i Nordirland och samtidigt bidra till att överbrygga de historiska motsättningarna mellan de stora religiösa samfunden i Nordirland, skall bestämmelserna i detta direktiv avseende religion eller övertygelser inte vara tillämpliga vid rekrytering av lärare vid skolorna i Nordirland i den utsträckning som detta är uttryckligen tillåtet i nationell lagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p1184 ft3">KAPITEL IV</P>
<P class="p1136 ft3">SLUTBESTÄMMELSER</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 16</P>
<P class="p1137 ft3">Efterlevnad</P>
<P class="p1108 ft3">Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att</P>
<P class="p1138 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft104">lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs,</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft23">bestämmelser som strider mot principen om likabehandling som finns i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt i regler för vinstdrivande eller </SPAN><NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar, för fria yrkesutövare och för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.</P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 17</P>
<P class="p1139 ft3">Sanktioner</P>
<P class="p1105 ft40">Medlemsstaterna skall bestämma vilka sanktioner som skall tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla åtgärder som behövs för deras genomförande. Sanktionerna, som kan bestå av skadestånd till den utsatta personen, skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast den 2 december 2003 och eventuella ändringar av dessa utan dröjsmål.</P>
<P class="p1185 ft3">606</P>
</DIV>
<DIV id="page_607">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 18</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1140 ft5">Genomförande</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 2 december 2003, eller</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft7">kan, på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter, överlåta åt dessa</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">att genomföra detta direktiv i fråga om bestämmelser som omfattas av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">kollektivavtal. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft7">arbetsmarknadens parter senast den 2 december 2003 i samförstånd inför</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">de åtgärder som behövs; medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">åtgärder för att vid varje tillfälle kunna säkerställa de resultat som</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">detta.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft8">Medlemsstaterna får om så behövs ta ytterligare tre år på sig från och</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">med den 2 december 2003, eller sammanlagt högst sex år, för att</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">genomföra bestämmelserna i detta direktiv om diskriminering på grund</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">av ålder och funktionshinder för att på så sätt beakta särskilda</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft7">omständigheter. De skall genast underrätta kommissionen om så är fallet.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">Varje medlemsstat som väljer att utnyttja denna tilläggsfrist skall årligen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">rapportera till kommissionen om de åtgärder den vidtar för att motverka</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">diskriminering på grund av ålder och funktionshinder och om de</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">framsteg den gör i genomförandet av bestämmelserna. Kommissionen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">skall årligen rapportera till rådet.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft8">När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 19</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1140 ft3">Rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1186 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Medlemsstaterna skall senast den 2 december 2005 och därefter vart femte år, till kommissionen överlämna all information som kommissionen behöver för att utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft88">Kommissionens rapport skall ta vederbörlig hänsyn till synpunkterna från arbetsmarknadens parter och berörda </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer. I enlighet med principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall denna rapport bland annat innehålla en bedömning av vilken inverkan de vidtagna åtgärderna har på kvinnor och män. Mot bakgrund av den mottagna informationen skall rapporten, om så är nödvändigt, omfatta förslag till översyn och uppdatering av detta direktiv.</P>
<P class="p1187 ft3">Artikel 20</P>
<P class="p1188 ft3">Ikraftträdande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Europeiska gemenskapernas officiella tidning.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">607</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_608">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1189 ft3">Artikel 21<SPAN style="padding-left:181px;">Bilaga 2</SPAN></P>
<P class="p1139 ft3">Adressater</P>
<P class="p1108 ft3">Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</P>
<P class="p155 ft3">Utfärdat i Bryssel den 27 november 2000.</P>
<P class="p1089 ft3">På rådets vägnar</P>
<P class="p1190 ft3"><SPAN class="ft8">É.</SPAN><SPAN class="ft26">Guigou Ordförande</SPAN></P>
<P class="p1089 ft3">_________________________________</P>
<P class="p1089 ft38"><SPAN class="ft136">(1)</SPAN><SPAN class="ft37">EGT C 177 E, 27.6.2000, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft136">(2)</SPAN><SPAN class="ft31">Yttrandet avgivet den 12 oktober 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(3)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT C 204, 18.7.2000, s. 82.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(4)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT C 226, 8.8.2000, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(5)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 39, 14.2.1976, s. 40.</SPAN></P>
<P class="p149 ft38"><SPAN class="ft136">(6)</SPAN><SPAN class="ft37">EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(7)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 225, 12.8.1986, s. 43.</SPAN></P>
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft136">(8)</SPAN><SPAN class="ft31">EGT C 186, 2.7.1999, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft3">608</P>
</DIV>
<DIV id="page_609">
<DIV id="p609dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395609x1.jpg/" id="p609img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft1">Rådets direktiv 76/207/EEG (konsoliderad text)</P>
<P class="p1192 ft3">Rådets direktiv 76/207/EEG (konsoliderad text)av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den</P>
<P class="p1193 ft28">23 september 2002</P>
<P class="p1194 ft28">Konsoliderad TEXT</P>
<P class="p1195 ft28">producerad via <NOBR>CONSLEG-systemet</NOBR></P>
<P class="p1196 ft3">av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer</P>
<P class="p1197 ft28">CONSLEG: 1976L0207 — 05/10/2002</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr13 td265"><P class="p3 ft3">►<SPAN class="ft144">B</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td132"><P class="p3 ft3">RÅDETS DIREKTIV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td265"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p3 ft7">av den 9 februari 1976</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1198 ft3">om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (76/207/EEG)</P>
<P class="p1199 ft3">(EGT L 39, 14.2.1976, s. 40)</P>
<P class="p1108 ft3">Ändrat genom:</P>
<P class="p1073 ft3">►<SPAN class="ft144">M1</SPAN> Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 (L 269 15 5.10.2002)</P>
<P class="p1108 ft3">▼<SPAN class="ft144">B</SPAN></P>
<P class="p1200 ft3">RÅDETS DIREKTIV av den 9 februari 1976</P>
<P class="p1201 ft3">om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (76/207/EEG)</P>
<P class="p1202 ft28">EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV</P>
<P class="p1203 ft3">med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av kommissionens förslag,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av Europaparlamentets yttrande<SPAN class="ft29">(1)</SPAN>,</P>
<P class="p1204 ft3">med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande<SPAN class="ft29">(2)</SPAN>, och med beaktande av följande:</P>
<P class="p435 ft3">609</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_610">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr6 td58"><P class="p3 ft3">I sin resolution av den 21 januari 1974 om ett socialt åtgärdsprogram<SPAN class="ft29">(3)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">inbegrep rådet bland de angelägnaste uppgifterna åtgärder i syfte att</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, däribland</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">lön.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">I fråga om lönen antog rådet den 10 februari 1975 direktiv 75/117/EEG</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">principen om lika lön för kvinnor och män<SPAN class="ft29">(4)</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td58"><P class="p3 ft3">Gemenskapens agerande för att realisera principen om lika behandling</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">för kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">och befordran och andra arbetsvillkor förefaller också vara nödvändigt;</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">likabehandling av kvinnliga och manliga arbetstagare utgör ett av</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">gemenskapens mål, när bl.a. harmoniseringen av levnads- och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetsvillkoren skall främjas och förbättringen därvidlag bibehållas.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">Fördraget lämnar inte de speciella befogenheter som behövs för detta</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">ändamål.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft8">Definition och successivt genomförande av principen om likabehandling</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">när det gäller sociala trygghetsfrågor bör säkerställas genom framtida</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">rättsakter.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1205 ft3">Artikel 1</P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Syftet med detta direktiv är att i medlemsstaterna realisera principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, däribland befordran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och, enligt de villkor som nämns i punkt 2, social trygghet. Denna princip kallas härefter likabehandlingsprincipen.</SPAN></P>
<P class="p457 ft3">▼<SPAN class="ft144">M1</SPAN></P>
<P class="p415 ft3">1a. Medlemsstaterna skall aktivt ta hänsyn till målet att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män när de utarbetar och genomför lagar och andra författningar samt politiska beslut eller riktlinjer och verksamhet på de områden som avses i punkt 1.</P>
<P class="p457 ft3">▼<SPAN class="ft144">B</SPAN></P>
<P class="p363 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft145">För att säkerställa att likabehandlingsprincipen i sociala trygghetsfrågor kommer att successivt genomföras skall rådet på förslag från kommissionen anta bestämmelser som klart anger dess väsentliga innehåll, dess räckvidd och åtgärderna för dess tillämpning.</SPAN></P>
<P class="p1206 ft3">Artikel 2</P>
<P class="p1207 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft133">I följande bestämmelser skall likabehandlingsprincipen innebära att det inte får förekomma någon som helst diskriminering på grund av kön, vare sig direkt eller indirekt, särskilt med hänvisning till äktenskaplig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr2 td41"><P class="p3 ft3">status eller familjestatus</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p13 ft3">610</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_611">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1162 ft3">2. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som Bilaga 3 här anges:</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft3">—</SPAN><SPAN class="ft80">direkt diskriminering: när en person på grund av könstillhörighet behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft3">—</SPAN><SPAN class="ft101">indirekt diskriminering: när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft3">—</SPAN><SPAN class="ft90">trakasserier: när ett oönskat beteende som har samband med en persons könstillhörighet förekommer och syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.</SPAN></P>
<P class="p526 ft8"><SPAN class="ft8">—</SPAN><SPAN class="ft88">sexuella trakasserier: när någon form av oönskat verbalt, ickeverbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur förekommer som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt när en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.</SPAN></P>
<P class="p947 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Trakasserier och sexuella trakasserier i den mening som avses i detta direktiv skall anses vara diskriminering på grund av könstillhörighet och skall därför förbjudas.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3">Det förhållandet att en person avvisar eller låter bli att reagera mot ett sådant beteende får inte ligga till grund för ett beslut som gäller denna person.</P>
<P class="p1112 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft146">En instruktion att diskriminera personer på grund av könstillhörighetskall anses vara diskriminering enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft140">Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller allmän praxis uppmuntra arbetsgivare och dem som ansvarar för tillgång till yrkesutbildning att vidta åtgärder för att förebygga alla former av diskriminering på grund av könstillhörighet, särskilt trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft24">Medlemsstaterna får i fråga om tillträde till anställning, inbegripet den utbildning som leder därtill, föreskriva att en sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som hänförs till könstillhörighet inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap, på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, förutsatt att målet är berättigat och kravet är rimligt.</SPAN></P>
<P class="p1167 ft3">611</P>
</DIV>
<DIV id="page_612">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">7. Detta direktiv skall inte påverka bestämmelser om skydd för kvinnor,</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">särskilt beträffande graviditet och moderskap.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft8">En kvinna som är mammaledig skall vid mammaledighetens slut ha rätt</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">att återgå till sitt arbete eller ett likvärdigt arbete, på villkor som inte är</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mindre gynnsamma för henne och komma i åtnjutande av de</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förbättringar av arbetsvillkoren som hon skulle ha haft rätt till under sin</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">bortovaro.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">Mindre förmånlig behandling av en kvinna som har samband med</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">graviditet eller mammaledighet i den mening som avses i direktiv</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">92/85/EEG skall anses utgöra diskriminering enligt detta direktiv.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft3">▼<SPAN class="ft144">M1</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Det här direktivet skall inte heller påverka tillämpningen av bestämmelserna i rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS</P>
<P class="p162 ft40"><SPAN class="ft35">(5)</SPAN><SPAN class="ft143">och i rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som</SPAN></P>
<P class="p434 ft8">är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG <SPAN class="ft55">(6)</SPAN>. Det skall heller inte påverka medlemsstaternas rätt att erkänna särskild rätt till pappaledighet och/eller adoptionsledighet. Medlemsstater som erkänner sådan rätt skall vidta nödvändiga åtgärder för att skydda manliga och kvinnliga arbetstagare mot uppsägning och avskedande på grund av att de utövar denna rätt och se till att de vid slutet av en sådan ledighet har rätt att återuppta sitt arbete, eller ett likvärdigt arbete på villkor som inte är mindre gynnsamma för dem, och komma i åtnjutande av de förbättringar av arbetsvillkoren som de skulle ha haft rätt till under sin bortovaro.</P>
<P class="p1208 ft3"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna får behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 3</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Tillämpningen av principen om likabehandling innebär att det inte får förekomma direkt eller indirekt diskriminering på grund av könstillhörighet i den offentliga eller privata sektorn, inbegripet offentliga organ i fråga om följande:</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft104">Tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft3">612</P>
</DIV>
<DIV id="page_613">
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft146">Anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägning och Prop. 2007/08:95</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">avskedanden, och löner enligt direktiv 75/117/EEG.</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft8">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft20">Medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner som dessa organisationer tillhandahåller.</SPAN></P>
<P class="p1210 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Medlemsstaterna skall därför vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att</SPAN></P>
<P class="p1211 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft104">lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs,</SPAN></P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft23">bestämmelser som strider mot principen om likabehandling som finns i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt i regler för fria yrkesutövare och arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer skall eller får förklaras ogiltiga eller ändras.</SPAN></P>
<P class="p1212 ft3">Artikel 6</P>
<P class="p1160 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft25">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation, i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit, har upphört.</SPAN></P>
<P class="p97 ft3">▼<SPAN class="ft144">M1</SPAN></P>
<P class="p363 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft129">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa en faktisk och effektiv kompensation eller gottgörelse, enligt vad medlemsstaterna bestämmer, för den förlust och skada som lidits av den person som drabbats av diskriminering i strid mot artikel 3, på ett sätt som är avskräckande och står i proportion till den skada som lidits; sådan kompensation eller gottgörelse får inte begränsas av en i förväg fastställd övre gräns, utom i de fall då arbetsgivaren kan bevisa att den enda skada som en sökande lidit till följd av diskriminering i den mening som avses i detta direktiv är vägran att beakta hans/hennes arbetsansökan.</SPAN></P>
<P class="p1213 ft40"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes godkännande, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p88 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkterna 1 och 3 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p3 ft3">tidsfrister för att väcka talan som rör principen om likabehandling.</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p13 ft3">613</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_614">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td122"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p1 ft5">Artikel 7</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">bestämmelser för att skydda anställda, inbegripet dem som är</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetstagarrepresentanter enligt nationell lag och/eller praxis, mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">uppsägning eller annan ogynnsam behandling som utgör en reaktion från</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetsgivarens sida på ett klagomål inom företaget eller ett rättsligt</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förfarande som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td122"><P class="p3 ft3">▼<SPAN class="ft144">B</SPAN></P></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p3 ft3">Artikel 8</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft3">Medlemsstaterna skall se till att de bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv jämte redan gällande bestämmelser på området kommer till de anställdas kännedom på alla lämpliga sätt, t.ex. på deras arbetsplats.</P>
<P class="p47 ft3">▼<SPAN class="ft144">M1</SPAN></P>
<P class="p1176 ft3">Artikel 8a</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft147">Medlemsstaterna skall utse och genomföra de nödvändiga förberedelserna för ett eller flera organ för främjande, analys och kontroll av samt till stöd för likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av könstillhörighet. Dessa organ får utgöra en del av de organ som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller att ta till vara enskildas rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall säkerställa att behörigheten för dessa organ omfattar följande:</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, utan att det påverkar rättigheterna för personer som har blivit diskriminerade eller för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som avses i artikel 6.3.</SPAN></P>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">Att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1138 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft148">Att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1214 ft3">Artikel 8b</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall, i enlighet med nationella sedvanor och praxis, vidta lämpliga åtgärder för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter i syfte att främja likabehandling, inklusive genom att övervaka praxis på arbetsplatser, kollektivavtal, etiska regler, forskning eller utbyte av erfarenheter och god praxis.</SPAN></P>
<P class="p789 ft3">614</P>
</DIV>
<DIV id="page_615">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">▼<SPAN class="ft144">M1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft64">Medlemsstaterna skall, när detta står i överensstämmelse med nationella sedvanor och praxis, uppmuntra arbetsmarknadens parter att, utan att deras oberoende åsidosätts, främja likabehandling av kvinnor och män och att, på lämplig nivå, avtala om bestämmelser mot diskriminering på de områden som avses i artikel 1 och som faller inom räckvidden för förhandlingar om kollektivavtal. I dessa överenskommelser skall de minimikrav beaktas som föreskrivs i detta direktiv och motsvarande nationella genomförandeåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p947 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning, nationella kollektivavtal eller nationell praxis uppmuntra arbetsgivarna att främja likabehandling av kvinnor och män på arbetsplatsen på ett planerat och systematiskt sätt.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft133">I detta syfte bör arbetsgivarna uppmuntras att med lämpliga jämna mellanrum förse arbetstagarna och/eller deras företrädare med lämplig information om likabehandlingen av kvinnor och män inom företaget.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft8">Denna information kan innehålla statistik avseende andelen kvinnor och män på olika nivåer i organisationen och eventuella åtgärder för att i samarbete med arbetstagarrepresentanterna förbättra situationen.</P>
<P class="p1129 ft3">Artikel 8c</P>
<P class="p156 ft3">Medlemsstaterna skall främja en dialog med lämpliga <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer som i enlighet med nationella lagar och praxis har ett berättigat intresse av att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet i syfte att främja principen om likabehandling.</P>
<P class="p1214 ft3">Artikel 8d</P>
<P class="p156 ft3">Medlemsstaterna skall bestämma vilka sanktioner som skall tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de tillämpas.</P>
<P class="p1104 ft3">Sanktionerna, som kan bestå av skadestånd till den diskriminerade personen, skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 5 oktober 2005 och skall utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dessa.</P>
<P class="p1189 ft3">Artikel 8e</P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga för skyddet av principen om likabehandling än de som anges i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1215 ft3">615</P>
</DIV>
<DIV id="page_616">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">2. Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td122"><P class="p3 ft3">▼<SPAN class="ft144">B</SPAN></P></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p3 ft3">Artikel 9</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1056 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft133">Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 30 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft8">Beträffande den första delen av artikel 3.2 c och den första delen av artikel 5.2 c skall medlemsstaterna emellertid inom fyra år efter dagen för anmälan av detta direktiv utföra en första utvärdering, och vid behov en första omarbetning av de lagar och andra författningar som nämns däri.</P>
<P class="p947 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft140">Medlemsstaterna skall med jämna mellanrum utvärdera den yrkesverksamhet som nämns i artikel 2.2 för att mot bakgrund av den sociala utvecklingen avgöra, om det är berättigat att bibehålla ifrågavarande undantag. De skall underrätta kommissionen om resultaten av denna utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p47 ft3">▼<SPAN class="ft144">B</SPAN></P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall även till kommissionen översända texterna i de lagar och andra författningar som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 10</P>
<P class="p156 ft3">Inom två år efter utgången av den <NOBR>30-månadersperiod</NOBR> som fastställs i artikel 9.1 första stycket skall medlemsstaterna översända all nödvändig information till kommissionen, så att den kan avfatta en rapport om detta direktivs tillämpning för överlämnande till rådet.</P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 11</P>
<P class="p1089 ft3">Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</P>
<P class="p149 ft3">__________________________________</P>
<P class="p1089 ft38"><SPAN class="ft136">(1)</SPAN><SPAN class="ft37">EGT nr C 111, 20.5.1975, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft136">(2)</SPAN><SPAN class="ft31">EGT nr C 286, 15.12.1975, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(3)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT nr C 13, 12.2.1974, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(4)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT nr L 45, 19.2.1975, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft137">(5)</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 145, 19.6.1996, s. 4.</SPAN></P>
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft136">(6)</SPAN><SPAN class="ft31">EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft3">616</P>
</DIV>
<DIV id="page_617">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td58"><P class="p3 ft1">Rådets direktiv 2004/113/EG</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td260"></TD>
<TD class="tr37 td58"><P class="p3 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1217 ft28">RÅDETS DIREKTIV</P>
<P class="p1218 ft28">2004/113/EG</P>
<P class="p1219 ft28">av den 13 december 2004</P>
<P class="p1220 ft28">om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster</P>
<P class="p387 ft28">EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA</P>
<P class="p149 ft28">DIREKTIV</P>
<P class="p1109 ft3">med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13.1,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av kommissionens förslag,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av Europaparlamentets yttrande <SPAN class="ft29">[1]</SPAN>,</P>
<P class="p1138 ft3">med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande <SPAN class="ft29">[2]</SPAN>,</P>
<P class="p1089 ft3">med beaktande av Regionkommitténs yttrande <SPAN class="ft29">[3]</SPAN>, och av följande skäl:</P>
<P class="p1052 ft8"><SPAN class="ft8">(1)</SPAN><SPAN class="ft46">Enligt artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen bygger unionen på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna, och unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.</SPAN></P>
<P class="p545 ft40"><SPAN class="ft8">(2)</SPAN><SPAN class="ft130">Rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering för alla och envar är grundläggande rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, i den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering samt i FN:s konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka har undertecknats av alla medlemsstater.</SPAN></P>
<P class="p973 ft3"><SPAN class="ft3">(3)</SPAN><SPAN class="ft90">Samtidigt som diskriminering förbjuds är det viktigt att andra grundläggande fri- och rättigheter respekteras, bland annat skyddet för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget samt religionsfrihet.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">617</P>
</DIV>
<DIV id="page_618">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3"><SPAN class="ft3">(4)</SPAN><SPAN class="ft26">Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip för Europeiska unionen. Artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder all könsdiskriminering och föreskriver att jämställdhet mellan kvinnor och män skall säkerställas på alla områden.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(5)</SPAN><SPAN class="ft135">Enligt artikel 2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är det en av gemenskapens grundläggande uppgifter att främja sådan jämställdhet. I artikel 3.2 i fördraget föreskrivs också att gemenskapen i all verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft5"><SPAN class="ft5">(6)</SPAN><SPAN class="ft87">Kommissionen aviserade i sitt meddelande om den socialpolitiska agendan att den hade för avsikt att lägga fram ett förslag till direktiv mot könsdiskriminering på områden utanför arbetsmarknaden. Ett sådant förslag är helt i enlighet med rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män </SPAN><NOBR>(2001–2005)</NOBR> [4], som omfattar samtliga av gemenskapens politikområden och syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män genom en anpassning av dessa politikområden och vidtagande av konkreta åtgärder för att förbättra situationen för kvinnor och män i samhället.</P>
<P class="p1222 ft3"><SPAN class="ft3">(7)</SPAN><SPAN class="ft80">Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i Nice den 7 och 9 december 2000 kommissionen att förstärka rättigheterna i fråga om likabehandling genom att anta ett förslag till direktiv för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom andra områden än sysselsättning och yrkesverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p1152 ft40"><SPAN class="ft8">(8)</SPAN><SPAN class="ft91">Gemenskapen har antagit en rad rättsinstrument för att förebygga och motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Dessa instrument har visat hur viktig lagstiftning är för kampen mot diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft3"><SPAN class="ft3">(9)</SPAN><SPAN class="ft23">Könsdiskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, förekommer även på andra områden än arbetsmarknaden. Denna diskriminering kan få lika stora negativa konsekvenser och hindra kvinnor och män från att i full utsträckning integreras väl i det ekonomiska och sociala livet.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft5">(10)</SPAN><SPAN class="ft69">Dessa problem är särskilt tydliga när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Könsdiskriminering bör därför förhindras och undanröjas på detta område. Precis som i fråga om rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung [5] kan detta mål uppnås bättre med hjälp av gemenskapslagstiftning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 4</P>
<P class="p1098 ft3">618</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_619">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3"><SPAN class="ft3">(11)</SPAN><SPAN class="ft63">Sådan lagstiftning bör förbjuda könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Med varor bör avses varor enligt bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i fråga om fri rörlighet för varor. Med tjänster bör avses tjänster enligt artikel 50 i det fördraget.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft5">(12)</SPAN><SPAN class="ft81">För att förhindra diskriminering på grund av kön bör detta direktiv tillämpas på såväl direkt som indirekt diskriminering. Direkt diskriminering uppstår endast då en person på grund av kön behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation. Olika behandling av kvinnor och män när det gäller hälso- och sjukvård som grundar sig på fysiska skillnader mellan könen, till exempel, gäller inte jämförbara situationer och utgör därför inte diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p999 ft3"><SPAN class="ft3">(13)</SPAN><SPAN class="ft139">Diskrimineringsförbudet bör gälla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner i samband med detta. Det bör inte gälla medie- och reklaminnehåll och inte heller offentlig eller privat utbildning.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(14)</SPAN><SPAN class="ft63">Alla individer har rätt att fritt sluta avtal inbegripet rätt att välja avtalspart för en transaktion. En individ som tillhandahåller varor eller tjänster kan ha ett antal subjektiva skäl till val av avtalspart. Så länge som valet av avtalspart inte grundar sig på denna persons kön bör inte detta direktiv påverka individens frihet att välja avtalspart.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(15)</SPAN><SPAN class="ft101">Det finns redan ett antal rättsliga instrument för genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller frågor som rör arbetslivet. Detta direktiv bör därför inte gälla frågor som rör detta område. Samma princip gäller för egenföretagande i den mån detta omfattas av befintliga rättsliga instrument. Direktivet bör endast gälla försäkringar och pensioner som är privata, frivilliga och åtskilda från anställningsförhållandet.</SPAN></P>
<P class="p1101 ft40"><SPAN class="ft8">(16)</SPAN><SPAN class="ft143">Skillnader i behandling kan endast godtas om de motiveras av ett berättigat syfte. Ett berättigat syfte kan till exempel vara skydd av offer för könsrelaterat våld (som vid upprättande av skyddat boende för enbart det ena könet), skäl som rör privatliv och anständighet (som då en person upplåter en bostad i en del av sitt hem), främjande av jämställdhet eller kvinnors eller mäns intressen (till exempel frivilligorganisationer för enbart det ena könet), föreningsfrihet (som medlemskap i privata klubbar för enbart det ena könet) samt anordnande av idrottsaktiviteter (som idrottsarrangemang för enbart det ena könet). Varje begränsning bör dock vara lämplig och nödvändig i enlighet med de kriterier som härrör ur Europeiska gemenskapernas domstols praxis.</SPAN></P>
<P class="p1224 ft3"><SPAN class="ft3">(17)</SPAN><SPAN class="ft90">Principen om likabehandling beträffande tillgång till varor och tjänster innebär inte något krav på att kvinnor och män alltid skall erbjudas varor och tjänster på samma sätt, under förutsättning att de inte tillhandahålls på ett fördelaktigare sätt till det ena könet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 4</P>
<P class="p1098 ft3">619</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_620">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft8">(18)</SPAN><SPAN class="ft93">Användningen av könsspecifika försäkringstekniska faktorer är utbredd i samband med att försäkringstjänster och andra liknande finansiella tjänster tillhandahålls. För att säkra likabehandling av kvinnor och män bör användningen av kön som en försäkringsteknisk faktor inte leda till skillnader i enskildas premier och ersättningar. För att marknaden inte skall utsättas för alltför plötsliga förändringar bör genomförandet av denna regel endast gälla nya avtal som ingås efter utsatt tidsfrist för införlivande av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p931 ft40"><SPAN class="ft8">(19)</SPAN><SPAN class="ft130">Vissa riskkategorier kan variera mellan könen. I vissa fall är kön en men inte nödvändigtvis den enda avgörande faktorn vid bedömningen av de försäkrade riskerna. Beträffande avtal för försäkring av dessa risktyper får medlemsstaterna besluta att tillåta undantag från regeln om könsneutrala premier och ersättningar så länge de kan garantera att de bakomliggande försäkringstekniska och statistiska uppgifter som utgör grund för beräkningarna är tillförlitliga, regelbundet uppdateras och är tillgängliga för allmänheten. Undantag medges endast om den könsneutrala regeln inte redan tillämpas i den nationella lagstiftningen. Fem år efter införlivandet av detta direktiv bör medlemsstaterna på nytt granska motiveringen till dessa undantag med beaktande av de senaste försäkringstekniska och statistiska uppgifterna och en rapport från kommissionen tre år efter tidpunkten för införlivandet av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1225 ft40"><SPAN class="ft8">(20)</SPAN><SPAN class="ft130">Mindre förmånlig behandling av kvinnor på grund av graviditet och moderskap bör anses vara en form av direkt könsdiskriminering och följaktligen förbjuden i försäkringstjänster och liknande finansiella tjänster. Kostnader som har samband med risk för graviditet och moderskap bör därför inte läggas på enbart de som tillhör det ena könet.</SPAN></P>
<P class="p1099 ft8"><SPAN class="ft8">(21)</SPAN><SPAN class="ft43">Personer som har utsatts för könsdiskriminering bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd skall tillhandahållas bör föreningar, organisationer och andra rättsliga enheter också ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol.</SPAN></P>
<P class="p931 ft40"><SPAN class="ft8">(22)</SPAN><SPAN class="ft143">För att principen om likabehandling skall kunna tillämpas effektivt bör reglerna om bevisbördan anpassas på så sätt att bevisbördan övergår till svaranden när det föreligger ett prima </SPAN><NOBR>facie-fall</NOBR> av diskriminering.</P>
<P class="p1226 ft3"><SPAN class="ft3">(23)</SPAN><SPAN class="ft90">För att principen om likabehandling skall kunna genomföras i praktiken krävs ett lämpligt rättsligt skydd mot repressalier.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(24)</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna bör i syfte att främja principen om likabehandling uppmuntra dialogen med berörda intressenter som i enlighet med nationell lagstiftning och praxis har ett berättigat intresse av att bidra till att motverka könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 4</P>
<P class="p1098 ft3">620</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_621">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">(25) Skyddet mot könsdiskriminering bör stärkas genom att det i varje</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">medlemsstat finns ett eller flera organ med behörighet att analysera</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">problemen, undersöka tänkbara lösningar och ge praktiskt stöd till</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">människor som utsätts för diskriminering. Dessa organ kan vara</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">desamma som de som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mänskliga rättigheterna eller enskildas rättigheter eller som har till</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">uppgift att genomföra principen om likabehandling.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1052 ft8"><SPAN class="ft8">(26)</SPAN><SPAN class="ft133">I detta direktiv fastställs minimikrav, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att behålla eller införa mer förmånliga bestämmelser. Genomförandet av detta direktiv bör inte åberopas som skäl till inskränkningar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.</SPAN></P>
<P class="p947 ft3"><SPAN class="ft3">(27)</SPAN><SPAN class="ft139">Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p526 ft5"><SPAN class="ft5">(28)</SPAN><SPAN class="ft24">Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkra en enhetlig och hög nivå av skydd mot diskriminering i alla medlemsstater, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget vidta åtgärder. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.</SPAN></P>
<P class="p1208 ft3"><SPAN class="ft3">(29)</SPAN><SPAN class="ft101">I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning [6] uppmanas medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan direktivet och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.</SPAN></P>
<P class="p47 ft3">HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</P>
<P class="p1227 ft3">KAPITEL I</P>
<P class="p1228 ft3">ALLMÄNNA BESTÄMMELSER</P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 1</P>
<P class="p1229 ft3">Syfte</P>
<P class="p157 ft3">Syftet med detta direktiv är att fastställa en ram för bekämpning av könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, för att i medlemsstaterna genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män.</P>
<P class="p1120 ft3">Artikel 2</P>
<P class="p1128 ft3">Definitioner</P>
<P class="p1089 ft3">I detta direktiv avses med</P>
<P class="p708 ft3">621</P>
</DIV>
<DIV id="page_622">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">a) <SPAN class="ft47">direkt diskriminering</SPAN>: när en person på grund av kön behandlas mindre</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">behandlats i en jämförbar situation,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft5"><SPAN class="ft5">b)</SPAN><SPAN class="ft121">indirekt diskriminering</SPAN>: när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga,</P>
<P class="p538 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft107">trakasserier</SPAN>: när ett oönskat beteende som har samband med en persons kön syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas,</P>
<P class="p162 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft116">sexuella trakasserier</SPAN>: när ett oönskat beteende av sexuell natur, som tar sig fysiska, verbala eller <NOBR>icke-verbala</NOBR> uttryck, syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt då en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.</P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 3</P>
<P class="p1111 ft3">Tillämpningsområde</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Inom ramen för gemenskapens befogenheter skall detta direktiv tillämpas på alla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten oberoende av den berörda personen, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft63">Detta direktiv påverkar inte individens frihet att välja avtalspart så länge som valet inte grundar sig på avtalspartens kön.</SPAN></P>
<P class="p1112 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft139">Detta direktiv skall inte gälla medie- och reklaminnehåll eller utbildning.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft63">Detta direktiv skall inte gälla frågor som rör arbetslivet, inklusive verksamhet som egenföretagare, i den utsträckning dessa frågor omfattas av andra rättsakter i gemenskapslagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 4</P>
<P class="p1230 ft3">Principen om likabehandling</P>
<P class="p1143 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">I detta direktiv skall principen om likabehandling av kvinnor och män innebära att</SPAN></P>
<P class="p1231 ft8"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft93">ingen direkt könsdiskriminering får förekomma, inklusive mindre förmånlig behandling av kvinnor på grund av graviditet och moderskap,</SPAN></P>
<P class="p108 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">ingen indirekt könsdiskriminering får förekomma.</SPAN></P>
<P class="p583 ft3">622</P>
</DIV>
<DIV id="page_623">
<P class="p137 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av förmånligare Prop. 2007/08:95 bestämmelser om skydd av kvinnor i samband med graviditet och Bilaga 4 moderskap.</SPAN></P>
<P class="p61 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Trakasserier och sexuella trakasserier i den mening som avses i detta</SPAN></P>
<P class="p149 ft3">direktiv skall anses vara könsdiskriminering och skall därför förbjudas.</P>
<P class="p156 ft3">Det förhållandet att en person avvisar eller låter bli att reagera mot ett sådant beteende får inte ligga till grund för ett beslut som gäller denna person.</P>
<P class="p1143 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">En instruktion att direkt eller indirekt diskriminera personer på grund av kön skall anses vara diskriminering enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft84">Detta direktiv utesluter inte skillnader i behandling, om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 5</P>
<P class="p1232 ft3">Försäkringstekniska faktorer</P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Medlemsstaterna skall se till att i alla nya kontrakt som ingås senast efter den 21 december 2007, användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar i samband med försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster inte resulterar i att skillnader uppstår i enskilda personers premier och ersättningar.</SPAN></P>
<P class="p986 ft40"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft143">Trots vad som anges i punkt 1, får medlemsstaterna besluta att före den 21 december 2007 tillåta proportionerliga skillnader i enskildas personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter. Berörda medlemsstater skall underrätta kommissionen och se till att korrekta uppgifter som är relevanta för användningen av kön som en avgörande försäkringsteknisk faktor sammanställs, offentliggörs och regelbundet uppdateras. Dessa medlemsstater skall se över sitt beslut fem år efter den</SPAN></P>
<P class="p947 ft3"><SPAN class="ft7">21</SPAN><SPAN class="ft63">december 2007 med beaktande av den rapport från kommissionen som nämns i artikel 16, och skall översända resultaten av denna översyn till kommissionen.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Kostnader som har samband med graviditet och moderskap skall i inget fall leda till skillnader i enskilda personers premier och ersättningar.</SPAN></P>
<P class="p156 ft3">Medlemsstaterna får skjuta upp genomförandet av de åtgärder som krävs för att följa denna punkt i högst två år efter den 21 december 2007. I sådana fall skall den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen.</P>
<P class="p789 ft3">623</P>
</DIV>
<DIV id="page_624">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 6</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">Positiv särbehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">I syfte att säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft8">praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft8">från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kompensera könsrelaterat missgynnande.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 7</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft3">Minimikrav</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1052 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft133">Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling mellan kvinnor och män än de som anges i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p986 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1117 ft3">KAPITEL II</P>
<P class="p1118 ft3">RÄTTSMEDEL OCH SÄKERSTÄLLANDE AV</P>
<P class="p1119 ft3">EFTERLEVNADEN AV BESTÄMMELSERNA</P>
<P class="p1120 ft3">Artikel 8</P>
<P class="p1121 ft3">Tillvaratagande av rättigheter</P>
<P class="p1163 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft25">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört.</SPAN></P>
<P class="p582 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft149">Medlemsstaterna skall i sina nationella rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa en faktisk och effektiv kompensation eller gottgörelse, enligt vad medlemsstaterna bestämmer, för den förlust och skada som lidits av den person som drabbats av diskriminering i den mening som avses i detta direktiv, på ett sätt som är avskräckande och står i proportion till den skada som lidits. En på förhand fastställd övre gräns får inte begränsa denna gottgörelse eller kompensation.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft40"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra juridiska personer, som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne och med hans eller hennes tillstånd engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p524 ft3">624</P>
</DIV>
<DIV id="page_625">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">4. Punkterna 1 och 3 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">tidsfrister för att väcka talan som rör principen om likabehandling.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1233 ft3">Artikel 9</P>
<P class="p1234 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p1207 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft125">Medlemsstaterna skall, i enlighet med sina nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1235 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkt 1 skall inte hindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</SPAN></P>
<P class="p1091 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">Punkt 1 skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkterna 1, 2 och 3 skall också tillämpas på förfaranden som inleds enligt artikel 8.3.</SPAN></P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller annan behörig myndighet att utreda fakta i målet.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 10</P>
<P class="p1238 ft3">Repressalier</P>
<P class="p1161 ft8">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att skydda personer mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder på grund av klagomål eller rättsliga förfaranden som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.</P>
<P class="p1239 ft3">Artikel 11</P>
<P class="p1240 ft3">Dialog med berörda intressenter</P>
<P class="p1160 ft3">Medlemsstaterna skall i syfte att främja principen om likabehandling främja en dialog med berörda intressenter som i enlighet med nationella lagar och praxis har ett berättigat intresse av att motverka könsdiskriminering när det gäller tillgången till och tillhandahållande av varor och tjänster.</P>
<P class="p1241 ft3">KAPITEL III</P>
<P class="p1242 ft3">ORGAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING</P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 12</P>
<P class="p1207 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft150">Medlemsstaterna skall utse och genomföra de nödvändiga förberedelserna för ett eller flera organ för främjande, analys och kontroll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">av samt till stöd för likabehandling av alla personer utan åtskillnad på</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p13 ft3">625</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_626">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">grund av kön. Dessa organ får utgöra en del av myndigheter som på</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">enskildas rättigheter eller att genomföra principen om likabehandling.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1138 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft101">Medlemsstaterna skall säkerställa att behörigheten för de organ som avses i punkt 1 omfattar följande:</SPAN></P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft43">Att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, utan att det påverkar de rättigheter för personer som har blivit diskriminerade eller för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som avses i artikel 8.3.</SPAN></P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">Att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1112 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft148">Att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1243 ft3">KAPITEL IV</P>
<P class="p1136 ft3">SLUTBESTÄMMELSER</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 13</P>
<P class="p1137 ft3">Efterlevnad</P>
<P class="p157 ft3">Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att principen om likabehandling respekteras när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster inom tillämpningsområdet för detta direktiv och i synnerhet att</P>
<P class="p1073 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft104">lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs,</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft104">avtalsbestämmelser, interna regler för företag och regler för vinstdrivande eller </SPAN><NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> föreningar som strider mot principen om likabehandling, förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.</P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 14</P>
<P class="p1244 ft3">Påföljder</P>
<P class="p1105 ft40">Medlemsstaterna skall föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt detta direktiv och skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Påföljderna, som kan bestå av skadestånd till den utsatta personen, skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 21 december 2007, och alla senare ändringar som gäller dem så snart som möjligt.</P>
<P class="p1245 ft3">626</P>
</DIV>
<DIV id="page_627">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 15</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">Informationsspridning</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p1107 ft3">Medlemsstaterna skall se till att på lämpligt sätt och på hela sitt</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1107 ft7">territorium informera berörda personer om de bestämmelser som antas</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">enligt detta direktiv och om relevanta bestämmelser som redan gäller.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 16</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1140 ft3">Rapporter</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall senast den 21 december 2009, och därefter vart femte år, till kommissionen lämna över all tillgänglig information om tillämpningen av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1161 ft8">Kommissionen skall utarbeta en sammanfattande rapport som skall innefatta en översikt över medlemsstaternas nuvarande förfaranden med avseende på artikel 4 när det gäller kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar. Den skall lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet senast den 21 december 2010. Vid behov skall kommissionen till sin rapport foga förslag till ändring av direktivet.</P>
<P class="p1246 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft90">Kommissionen skall i sin rapport ta hänsyn till synpunkter från berörda intressenter.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 17</P>
<P class="p1238 ft3">Införlivande</P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 21 december 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.</SPAN></P>
<P class="p1150 ft3">När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.</P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 18</P>
<P class="p1188 ft3">Ikraftträdande</P>
<P class="p89 ft3">Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td268"><P class="p3 ft3">Europeiska unionens officiella tidning.</P></TD>
<TD class="tr2 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td268"><P class="p1247 ft3">Artikel 19</P></TD>
<TD class="tr12 td269"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td268"><P class="p1247 ft5">Adressater</P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td268"><P class="p3 ft3">Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</P></TD>
<TD class="tr34 td269"><P class="p13 ft3">627</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_628">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Utfärdat i Bryssel den 13 december 2004.</P>
<P class="p1248 ft3">På rådets vägnar B. R. Bot Ordförande</P>
<P class="p20 ft3">____________________________________</P>
<P class="p457 ft38"><SPAN class="ft38">[1]</SPAN><SPAN class="ft37">Yttrandet avgivet den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).</SPAN></P>
<P class="p20 ft7"><SPAN class="ft7">[2]</SPAN><SPAN class="ft31">EUT C 241, 28.9.2004, s. 44.</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft34">[3]</SPAN><SPAN class="ft33">EUT C 121, 30.4.2004, s. 27.</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft34">[4]</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 17, 19.1.2001, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft34">[5]</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.</SPAN></P>
<P class="p20 ft7"><SPAN class="ft7">[6]</SPAN><SPAN class="ft31">EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 4</P>
<P class="p1098 ft3">628</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_629">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft22">Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG</P>
<P class="p1249 ft28">EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV</P>
<P class="p1238 ft28">2006/54/EG</P>
<P class="p1086 ft28">av den 5 juli 2006</P>
<P class="p1250 ft28">om genomförandet av principen om lika möjligheter och</P>
<P class="p18 ft28">likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1251 ft28">EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV</P>
<P class="p1252 ft3">med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 141.3,</P>
<P class="p1091 ft3">med beaktande av kommissionens förslag,</P>
<P class="p1253 ft3">med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande<SPAN class="ft29">[1]</SPAN>,</P>
<P class="p1254 ft3">i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget<SPAN class="ft29">[2]</SPAN>, och av följande skäl:</P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft3">(1)</SPAN><SPAN class="ft140">Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i</SPAN></P>
<P class="p1255 ft15">fråga om tillträde till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor<SPAN class="ft29">[3] </SPAN>och rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i</P>
<P class="p1256 ft8">fråga om företags eller yrkesbaserade system för social trygghet<SPAN class="ft55">[4] </SPAN>har ändrats mycket<SPAN class="ft55">[5]</SPAN>. Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män<SPAN class="ft55">[6] </SPAN>och rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering<SPAN class="ft55">[7] </SPAN>innehåller också bestämmelser vars syfte är att genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män. Eftersom direktiven nu skall ändras igen bör bestämmelserna av tydlighetsskäl omarbetas så att de viktigaste bestämmelserna på detta område liksom vissa konsekvenser av Europeiska gemenskapernas domstols (nedan kallad "domstolen") rättspraxis samlas i en enda text.</P>
<P class="p911 ft3"><SPAN class="ft3">(2)</SPAN><SPAN class="ft23">Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i gemenskapslagstiftningen enligt artiklarna 2 och 3.2 i fördraget och domstolens rättspraxis. Enligt dessa bestämmelser i fördraget är jämställdhet mellan kvinnor och män en "uppgift" och ett "syfte" för gemenskapen och de inför en uttrycklig skyldighet att främja jämställdhet i all sin verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft3"><SPAN class="ft3">(3)</SPAN><SPAN class="ft101">Domstolen har slagit fast att principen om likabehandling inte kan inskränkas endast till diskriminering som beror på tillhörigheten till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">endera könet. Med beaktande av principens syfte och arten av de</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">629</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_630">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p920 ft3">rättigheter som den syftar till att skydda, kan den även tillämpas på fall av diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte.</P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(4)</SPAN><SPAN class="ft26">Artikel 141.3 i fördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att vidta gemenskapsåtgärder som säkerställer tillämpningen av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke, inklusive principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(5)</SPAN><SPAN class="ft139">I artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuds också all könsdiskriminering och fastställs rätten till likabehandling av kvinnor och män på alla områden, inklusive i fråga om anställning, arbete och lön.</SPAN></P>
<P class="p1152 ft8"><SPAN class="ft8">(6)</SPAN><SPAN class="ft93">Trakasserier och sexuella trakasserier strider mot principen om likabehandling av kvinnor och män och utgör könsdiskriminering enligt detta direktiv. Sådana former av diskriminering förekommer inte enbart på arbetsplatsen utan även i samband med tillträde till anställning, yrkesutbildning och yrkesmässig befordran. De bör alltså förbjudas och bör bli föremål för effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.</SPAN></P>
<P class="p931 ft8"><SPAN class="ft8">(7)</SPAN><SPAN class="ft88">I detta sammanhang bör arbetsgivare och de som är ansvariga för yrkesutbildning uppmuntras att vidta åtgärder för att bekämpa alla former av könsdiskriminering, och särskilt att vidta åtgärder för att förebygga trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen samt i samband med tillgång till anställning, yrkesutbildning och yrkesmässig befordran i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.</SPAN></P>
<P class="p997 ft3"><SPAN class="ft3">(8)</SPAN><SPAN class="ft26">Principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete enligt artikel 141 i fördraget och domstolens fasta rättspraxis är en viktig aspekt av principen om likabehandling av kvinnor och män och en viktig och oundgänglig del av gemenskapen regelverk, inklusive domstolens rättspraxis, mot könsdiskriminering. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser för dess genomförande.</SPAN></P>
<P class="p1101 ft8"><SPAN class="ft8">(9)</SPAN><SPAN class="ft88">För att kunna bedöma huruvida arbetstagare utför lika arbete eller likvärdigt arbete bör man i enlighet med domstolens fasta rättspraxis avgöra om de med avseende på en rad faktorer, bl.a. arbetets art, utbildning och arbetsvillkor, kan anses vara i jämförbara situationer.</SPAN></P>
<P class="p88 ft8"><SPAN class="ft8">(10)</SPAN><SPAN class="ft43">Domstolen har slagit fast att under vissa förhållanden principen om lika lön inte bara gäller när kvinnor och män har samma arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p1099 ft8"><SPAN class="ft8">(11)</SPAN><SPAN class="ft93">Medlemsstaterna bör tillsammans med arbetsmarknadens parter söka lösa problemet med att kvinnor fortfarande har lägre löner än män och att det finns en könssegregerad arbetsmarknad med hjälp av system för flexibel arbetstid som gör det lättare för såväl män som kvinnor att förena familjeliv och arbetsliv. Detta kan även inbegripa rimlig föräldraledighet som båda föräldrarna kan utnyttja och tillgång till barnomsorg och vård av närstående till ett överkomligt pris.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">630</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_631">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft3"><SPAN class="ft3">(12)</SPAN><SPAN class="ft139">Särskilda åtgärder bör vidtas för att säkra genomförandet av principen om likabehandling i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet och tydligare ange dess tillämpningsområde.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft3"><SPAN class="ft3">(13)</SPAN><SPAN class="ft23">I sin dom av den 17 maj 1990 i mål </SPAN><NOBR>C-262/88</NOBR> [8] slår domstolen fast att alla förmåner som utges enligt företags- eller yrkesbaserade pensionssystem utgör lön i den mening som avses i artikel 141 i fördraget.</P>
<P class="p1158 ft40"><SPAN class="ft8">(14)</SPAN><SPAN class="ft143">Även om begreppet lön enligt artikel 141 i fördraget inte omfattar socialförsäkringsförmåner, har det klart fastställts att pensionssystem för offentligt anställda omfattas av principen om lika lön om förmånerna betalas ut på grund av anställningsförhållandet mellan arbetstagaren och</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">arbetsgivaren, även om detta system är en del av ett allmänt lagstadgat system. Enligt domstolens domar i mål <NOBR>C-7/93<SPAN class="ft55">[9]</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN>och mål C 351/00<SPAN class="ft55">[10]</SPAN>,</P>
<P class="p1257 ft3">kommer detta villkor att uppfyllas om pensionssystemet gäller en viss kategori arbetstagare, om förmånerna står i direkt relation till antalet tjänsteår och om beloppet beräknas på grundval av tjänstemannens senaste lön. Av tydlighetsskäl är det därför lämpligt att anta särskilda bestämmelser om detta.</P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft5">(15)</SPAN><SPAN class="ft97">Domstolen har bekräftat att avgifterna för manliga respektive kvinnliga arbetstagare till ett förmånsbestämt pensionssystem omfattas av bestämmelserna i artikel 141 i fördraget. Olikheter i fråga om arbetsgivaravgifter till sådana förmånsbestämda pensionssystem, som baseras på kapitalinvesteringar, där olikheterna beror på försäkringstekniska beräkningsfaktorer som varierar med kön, skall inte bedömas utifrån samma bestämmelse.</SPAN></P>
<P class="p997 ft5"><SPAN class="ft5">(16)</SPAN><SPAN class="ft64">När det gäller vissa fonderade förmånsbestämda system kan exempelvis vissa inslag vara olika för kvinnor och män, t.ex. omvandling av en del av en periodisk pension till ett fast belopp, överföring av pensionsrättigheter, efterlevandepension som utbetalas till en närstående i utbyte mot att försäkringstagaren avstår från en del av pensionen, eller sänkt pension när arbetstagaren väljer att gå i förtidspension, när olikheten i belopp beror på effekter av att sådana könsbundna försäkringstekniska beräkningsfaktorer använts vid den tidpunkt när systemets finansiering fastställdes.</SPAN></P>
<P class="p1258 ft8"><SPAN class="ft8">(17)</SPAN><SPAN class="ft43">Det har slagits fast att förmåner enligt företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet inte skall anses som lön i den mån förmånerna kan hänföras till anställningsperioder som föregår den 17 maj 1990, utom när det gäller arbetstagare eller medförsäkrade som före den dagen har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt tillämplig nationell lag. Det är därför nödvändigt att begränsa tillämpningen av principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1259 ft8"><SPAN class="ft8">(18)</SPAN><SPAN class="ft93">Domstolen har konsekvent hävdat att Barberprotokollet</SPAN><SPAN class="ft55">[11] </SPAN>inte påverkar rätten att ansluta sig till ett företags- eller yrkesbaserat pensionssystem och att begränsningen i tiden av domens rättsverkan i mål <NOBR>C-262/88</NOBR> inte gäller i fråga om rätten att vara ansluten till ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">631</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_632">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">yrkespensionssystem. Domstolen fastställde även att nationella regler om frister för väckande av talan enligt nationell rätt kan åberopas gentemot arbetstagare som gör gällande sin rätt att vara anslutna till ett yrkespensionssystem under förutsättning att de nationella reglerna inte är mindre gynnsamma för sådan talan än de är för liknande talan av nationell karaktär och att de inte i praktiken omöjliggör utövandet av gemenskapsrätten. Domstolen har även påpekat att den omständigheten att en arbetstagare kan göra anspråk på att med retroaktiv verkan anslutas till ett yrkespensionssystem inte medför att denne kan underlåta att erlägga de avgifter som är hänförliga till ifrågavarande försäkringsperiod.</P>
<P class="p1260 ft5"><SPAN class="ft5">(19)</SPAN><SPAN class="ft151">Att garantera lika möjligheter till anställning och den yrkesutbildning som leder till anställning är av största vikt för tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Undantag från denna princip bör därför begränsas till sådan yrkesverksamhet där det är nödvändigt att anställa en person av visst kön på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, förutsatt att det eftersträvade syftet är legitimt och är i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen.</SPAN></P>
<P class="p852 ft3"><SPAN class="ft3">(20)</SPAN><SPAN class="ft63">Detta direktiv inskränker inte rätten till föreningsfrihet, inbegripet rätten för var och en att tillsammans med andra bilda fackföreningar och att ansluta sig till dessa för att skydda sina intressen. Åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i fördraget kan inbegripa medlemskap i eller fortsatt verksamhet för organisationer eller fackföreningar vars huvudsyfte är att i praktiken främja principen om likabehandling av kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p1101 ft8"><SPAN class="ft8">(21)</SPAN><SPAN class="ft88">Förbudet mot diskriminering bör inte hindra att åtgärder bibehålls eller antas för att förhindra eller kompensera nackdelar för en grupp av personer av ett och samma kön. Sådana åtgärder innebär att organisationer för personer av ett och samma kön är tillåtna, om organisationernas huvudsakliga mål är att främja dessa personers särskilda behov och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft5"><SPAN class="ft5">(22)</SPAN><SPAN class="ft24">I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män får principen om likabehandling enligt artikel 141.4 i fördraget inte hindra medlemsstaterna från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att utöva yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären. Med tanke på det aktuella läget och med beaktande av förklaring nr 28 till Amsterdamfördraget bör medlemsstaterna i första hand sträva efter att förbättra kvinnornas situation i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft3"><SPAN class="ft3">(23)</SPAN><SPAN class="ft135">Det framgår tydligt av domstolens rättspraxis att ogynnsam behandling av kvinnor som är relaterad till havandeskap eller moderskap utgör direkt könsdiskriminering. Detta direktiv bör därför uttryckligen omfatta sådan behandling.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">632</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_633">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8"><SPAN class="ft8">(24)</SPAN><SPAN class="ft43">Domstolen har konsekvent framhållit att det när det gäller principen om likabehandling är legitimt att skydda kvinnans fysiska tillstånd under och efter en graviditet och att vidta åtgärder för moderskapsskydd som ett sätt att uppnå faktisk jämställdhet. Detta direktiv bör därför inte påverka tillämpningen av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober</SPAN></P>
<P class="p332 ft45">1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar<SPAN class="ft152">[12]</SPAN>. Detta direktiv bör inte heller påverka rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni</P>
<P class="p85 ft3">1996 om ramavtalet för föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS<SPAN class="ft29">[13]</SPAN>.</P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft8">(25)</SPAN><SPAN class="ft153">Av tydlighetsskäl är det därför lämpligt att anta särskilda bestämmelser om skyddet av kvinnors anställningsrättigheter vid moderskapsledighet och särskilt deras rätt att återuppta samma arbete eller ett likvärdigt arbete, inte få försämrade villkor på grund av denna ledighet samt rätten att komma i åtnjutande av de förbättringar av arbetsvillkoren som de skulle ha haft rätt till under sin bortovaro.</SPAN></P>
<P class="p97 ft3"><SPAN class="ft3">(26)</SPAN><SPAN class="ft101">I en resolution av den 29 juni 2000 från rådet och ministrarna för</SPAN></P>
<P class="p72 ft3">sysselsättning och socialpolitik, församlade i rådet, om balans mellan kvinnor och män i deltagandet i arbets- och familjelivet<SPAN class="ft29">[14] </SPAN>uppmuntrades medlemsstaterna att överväga att se över möjligheten att inom sina respektive rättssystem bevilja manliga arbetstagare en individuell och icke överförbar rätt till faderskapsledighet med bibehållande av de rättigheter som är förenade med anställningen.</P>
<P class="p1262 ft8"><SPAN class="ft8">(27)</SPAN><SPAN class="ft88">Liknande överväganden gäller om medlemsstater beviljar män och kvinnor en individuell och icke överförbar rätt till adoptionsledighet. Det är medlemsstaternas uppgift att avgöra huruvida de skall bevilja en sådan rättighet till faderskaps- och/eller adoptionsledighet och även bestämma villkoren, med undantag för uppsägning, avskedande och återgång till arbetet, som faller utanför det här direktivets räckvidd.</SPAN></P>
<P class="p1263 ft3"><SPAN class="ft3">(28)</SPAN><SPAN class="ft90">För att principen om likabehandling skall kunna genomföras i praktiken måste medlemsstaterna införa lämpliga förfaranden.</SPAN></P>
<P class="p124 ft3"><SPAN class="ft3">(29)</SPAN><SPAN class="ft23">Adekvata rättsliga eller administrativa förfaranden för att säkerställa efterlevnaden av de skyldigheter som fastställs i detta direktiv är av största vikt för att principen om likabehandling skall kunna genomföras i praktiken.</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft8">(30)</SPAN><SPAN class="ft133">Antagandet av reglerna om bevisbörda är viktigt för att säkra att principen om likabehandling upprätthålls i praktiken. Domstolen har förklarat att bestämmelser därför bör antas för att se till att bevisbördan övergår till svaranden när det föreligger ett prima facie fall av diskriminering, utom vid sådana förfaranden där det åligger domstolen eller annat behörigt nationellt organ att utreda fakta. Det måste dock klargöras att bedömning av fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering även fortsättningsvis är en fråga för det berörda nationella organet i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Medlemsstaterna har dessutom möjlighet att på</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">633</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_634">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p920 ft3">alla stadier av förfarandet införa bevisregler som är fördelaktigare för käranden.</P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(31)</SPAN><SPAN class="ft101">För att detta direktiv skall ge ett effektivare skydd bör föreningar, organisationer och andra rättsliga enheter också ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig i förfaranden, antingen på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(32)</SPAN><SPAN class="ft90">Med tanke på att rätten till ett effektivt rättsligt skydd är av grundläggande art, bör det säkerställas att arbetstagarna även i fortsättningen omfattas av ett sådant skydd även efter det att det förhållande som gett upphov till den förmodade överträdelsen av principen om likabehandling har upphört. En arbetstagare som försvarar eller lämnar bevis till förmån för en person som skyddas enligt detta direktiv bör ha rätt till samma skydd.</SPAN></P>
<P class="p1264 ft5"><SPAN class="ft5">(33)</SPAN><SPAN class="ft69">För att principen om likabehandling skall få avsedd verkan har domstolen tydligt slagit fast att det skadestånd som tilldöms för överträdelse av denna princip skall vara adekvat i förhållande till den skada som lidits. Därför bör det inte fastställas någon övre gräns för denna kompensation, utom då arbetsgivaren kan bevisa att den enda skada som drabbat en sökande till följd av diskriminering enligt detta direktiv är vägran att ta sökandens ansökan om arbete under övervägande.</SPAN></P>
<P class="p852 ft3"><SPAN class="ft3">(34)</SPAN><SPAN class="ft90">För att säkerställa att principen om likabehandling tillämpas i praktiken bör medlemsstaterna främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter och, inom ramen för nationell praxis, med </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer.</P>
<P class="p1153 ft3"><SPAN class="ft3">(35)</SPAN><SPAN class="ft140">Medlemsstaterna bör fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av skyldigheterna i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft3"><SPAN class="ft3">(36)</SPAN><SPAN class="ft101">Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft3"><SPAN class="ft3">(37)</SPAN><SPAN class="ft90">I syfte att skapa ökad förståelse för varför kvinnor och män behandlas olika på arbetsmarknaden och i arbetslivet bör jämförbar könsuppdelad statistik tas fram, analyseras och tillgängliggöras på lämpliga nivåer.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8"><SPAN class="ft8">(38)</SPAN><SPAN class="ft125">Likabehandling av kvinnor och män på arbetsmarknaden och i arbetslivet kan inte inskränkas till lagstiftningsåtgärder. Europeiska unionen och medlemsstaterna bör i istället fortsätta att i största möjliga</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">634</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_635">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">utsträckning göra allmänheten medveten om lönediskrimineringen och</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sträva efter att förändra den allmänna attityden genom att i möjligaste</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mån engagera alla berörda parter, både på offentlig och privat nivå.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">Dialogen mellan arbetsmarknadens parter kan spela en viktig roll i detta</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbete.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p938 ft3"><SPAN class="ft3">(39)</SPAN><SPAN class="ft101">Skyldigheten att införliva detta direktiv i nationell lagstiftning bör bara gälla de bestämmelser som har ändrats i sak jämfört med tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de tidigare direktiven.</SPAN></P>
<P class="p1104 ft3"><SPAN class="ft3">(40)</SPAN><SPAN class="ft101">Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga I del B.</SPAN></P>
<P class="p1265 ft8"><SPAN class="ft8">(41)</SPAN><SPAN class="ft125">I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet "Bättre lagstiftning"</SPAN><SPAN class="ft55">[15] </SPAN>uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt</P>
<P class="p1073 ft3">visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.</P>
<P class="p1089 ft3">HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.</P>
<P class="p1266 ft3">AVDELNING I</P>
<P class="p1228 ft3">ALLMÄNNA BESTÄMMELSER</P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 1</P>
<P class="p1229 ft3">Syfte</P>
<P class="p157 ft3">Syftet med detta direktiv är att säkerställa att principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet genomförs.</P>
<P class="p156 ft3">Därför innehåller det bestämmelser för att genomföra principen om likabehandling i fråga om följande:</P>
<P class="p1089 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Tillträde till anställning, inklusive befordran, och yrkesutbildning.</SPAN></P>
<P class="p1089 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">Arbetsvillkor, inklusive lön.</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft23">Företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet.</SPAN></P>
<P class="p1138 ft3">Det innehåller också bestämmelser om fastställande av lämpliga förfaranden för att garantera att detta genomförande blir effektivare.</P>
<P class="p1267 ft3">635</P>
</DIV>
<DIV id="page_636">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p1116 ft3">Artikel 2</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p1116 ft3">Definitioner</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft3">1. I detta direktiv avses med</P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft42">direkt diskriminering</SPAN>: när en person på grund av kön behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,</P>
<P class="p1169 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft121">indirekt diskriminering</SPAN>: när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga,</P>
<P class="p1268 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft107">trakasserier</SPAN>: när ett oönskat beteende som har samband med en persons kön förekommer och syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas,</P>
<P class="p1161 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft41">sexuella trakasserier</SPAN>: när någon form av oönskat verbalt, <NOBR>icke-verbalt</NOBR> eller fysiskt beteende av sexuell natur förekommer som syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt när en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas,</P>
<P class="p1269 ft3"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft121">lön</SPAN>: den gängse grund- eller minimilönen samt alla övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av sin arbetsgivare på grund av anställningen,</P>
<P class="p1270 ft4"><SPAN class="ft5">f)</SPAN><SPAN class="ft51">företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem</SPAN><SPAN class="ft5">: system som inte regleras av rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet i fråga om social trygghet [16] vilkas syfte är att ge dem som arbetar, både anställda och egenföretagare, i ett företag eller i en grupp av företag, inom ett område för ekonomisk verksamhet eller yrkessektor eller grupp av sådana sektorer, förmåner som skall komplettera förmånerna enligt lagstadgade system för social trygghet eller ersätta dessa, vare sig deltagandet i sådana system är obligatoriskt eller frivilligt.</SPAN></P>
<P class="p442 ft3">2. I detta direktiv avses med diskriminering</P>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft80">trakasserier och sexuella trakasserier, och annan mindre förmånlig behandling på grund av att en person avvisar eller låter bli att reagera mot ett sådant beteende,</SPAN></P>
<P class="p89 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">instruktion att diskriminera personer på grund av kön,</SPAN></P>
<P class="p408 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft63">varje form av mindre förmånlig behandling av en kvinna som har</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p3 ft15">samband med graviditet eller barnledighet i den mening som avses i</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">direktiv 92/85/EEG.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">636</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_637">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1172 ft3">Artikel 3<SPAN style="padding-left:184px;">Bilaga 5</SPAN></P>
<P class="p1115 ft3">Positiv särbehandling</P>
<P class="p157 ft3">Medlemsstaterna får behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel 141.4 i fördraget för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.</P>
<P class="p1271 ft3">AVDELNING II</P>
<P class="p1272 ft3">SÄRSKILDA BESTÄMMELSER</P>
<P class="p1273 ft3">KAPITEL 1</P>
<P class="p1274 ft3">Lika lön</P>
<P class="p1175 ft3">Artikel 4</P>
<P class="p1275 ft3">Förbud mot diskriminering</P>
<P class="p157 ft3">För lika eller likvärdigt arbete skall direkt och indirekt könsdiskriminering avskaffas vid alla former och villkor för ersättning.</P>
<P class="p162 ft8">I synnerhet när ett arbetsvärderingssystem används för att bestämma lön, skall detta vara baserat på samma kriterier för både kvinnor och män och vara utformat så att det utesluter all könsdiskriminering.</P>
<P class="p1227 ft3">KAPITEL 2</P>
<P class="p37 ft3">Likabehandling i företags- eller yrkesbaserade</P>
<P class="p1276 ft3">socialförsäkringssystem</P>
<P class="p1120 ft3">Artikel 5</P>
<P class="p1275 ft3">Förbud mot diskriminering</P>
<P class="p156 ft3">Utan att det påverkar artikel 4 skall det inte förekomma någon direkt eller indirekt könsdiskriminering i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet i fråga om</P>
<P class="p1108 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">sådana förmåners räckvidd och villkoren för att få del av dem,</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">skyldighet att betala avgifter och beräkningen av avgifterna,</SPAN></P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft104">beräkningen av förmåner, däribland tilläggsförmåner avseende make/maka eller närstående och de villkor som avgör hur länge rätten till förmånerna skall kvarstå.</SPAN></P>
<P class="p1120 ft3">Artikel 6</P>
<P class="p1277 ft3">Tillämplighet på personer</P>
<P class="p157 ft3">Detta kapitel skall gälla för medlemmar av den förvärvsarbetande befolkningen, däribland egenföretagare, personer vars verksamhet avbrutits av sjukdom, barnafödande, olycksfall eller ofrivillig arbetslöshet samt arbetssökande liksom även pensionerade och invalidiserade arbetstagare, och deras medförsäkrade i enlighet med nationell lag och/eller praxis.</P>
<P class="p71 ft3">637</P>
</DIV>
<DIV id="page_638">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p1107 ft3">Artikel 7</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1107 ft5">Materiellt tillämpningsområde</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">1. Detta kapitel gäller</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p988 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft139">företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem som lämnar skydd vid</SPAN></P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft3">i)</SPAN><SPAN class="ft23">sjukdom,</SPAN></P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft3">ii)</SPAN><SPAN class="ft26">invaliditet,</SPAN></P>
<P class="p1278 ft8"><SPAN class="ft8">iii)</SPAN><SPAN class="ft43">ålderdom inklusive förtidspensionering, iv) olycksfall i arbetet samt yrkessjukdomar,</SPAN></P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft3">v)</SPAN><SPAN class="ft26">arbetslöshet,</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft133">företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem som ger andra sociala förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner och i synnerhet efterlevandeförmåner samt familjebidrag, om sådana förmåner utgör en ersättning som arbetsgivaren betalar den anställde.</SPAN></P>
<P class="p986 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft102">Detta kapitel gäller också pensionssystem för en viss kategori offentligt anställda, om förmånerna som betalas ut inom systemet betalas på grund av anställningsförhållandet. Detta skall inte påverkas av att sådana system ingår i allmänna lagstadgade pensionssystem.</SPAN></P>
<P class="p1122 ft3">Artikel 8</P>
<P class="p1279 ft3">Undantag från det materiella tillämpningsområdet</P>
<P class="p1108 ft3">1. Detta kapitel gäller inte</P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">individuella avtal för egenföretagare,</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">system för egenföretagare med endast en deltagare,</SPAN></P>
<P class="p1089 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft23">anställda löntagares försäkringsavtal där arbetsgivaren inte är part,</SPAN></P>
<P class="p238 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft20">frivilliga bestämmelser i företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem som erbjuds deltagare individuellt för att garantera dem</SPAN></P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft3">i)</SPAN><SPAN class="ft23">antingen ytterligare förmåner,</SPAN></P>
<P class="p1073 ft3"><SPAN class="ft3">ii)</SPAN><SPAN class="ft63">eller ett val av dag då de normala förmånerna för egenföretagare utfaller, eller ett val mellan flera förmåner,</SPAN></P>
<P class="p1163 ft3"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft139">företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem i den mån förmånerna finansieras genom avgifter som betalas frivilligt av arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft40"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft130">Detta kapitel hindrar inte en arbetsgivare från att bevilja personer som redan har uppnått pensionsåldern enligt ett företags- eller yrkesbaserat socialförsäkringssystem, men som ännu inte har uppnått pensionsåldern för lagstadgad pension, ett pensionstillägg vars syfte är att göra förmånsbeloppet likvärdigt med eller nästan likvärdigt med det belopp som betalas ut till personer av det andra könet i samma situation, vilka</SPAN></P>
<P class="p473 ft3">638</P>
</DIV>
<DIV id="page_639">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p980 ft40">redan har uppnått den lagstadgade pensionsåldern, fram till dess att de personer som åtnjuter tillägget uppnår den lagstadgade pensionsåldern.</P>
<P class="p1206 ft3">Artikel 9</P>
<P class="p1280 ft3">Exempel på diskriminering</P>
<P class="p124 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft80">Med bestämmelser som står i strid med likabehandlingsprincipen avses sådana bestämmelser som direkt eller indirekt utgår från kön, när det gäller att</SPAN></P>
<P class="p1281 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft63">avgöra vilka personer som får delta i ett företags- eller yrkesbaserat socialförsäkringssystem,</SPAN></P>
<P class="p1282 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft147">fastställa om deltagande i ett företags- eller yrkesbaserat socialförsäkringssystem skall vara obligatoriskt eller frivilligt,</SPAN></P>
<P class="p124 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft80">fastställa olika regler för ålder för inträde i systemet eller vilken anställningsperiod eller försäkringsperiod i detta som minst krävs för att erhålla dess förmåner,</SPAN></P>
<P class="p132 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft90">fastställa olika regler, förutom vad som bestäms i h och j, för återbetalning av avgifter då en arbetstagare lämnar ett system utan att ha uppfyllt de villkor som garanterar honom en uppskjuten rätt till långtidsförmåner,</SPAN></P>
<P class="p1281 ft3"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft90">ställa olika villkor för beviljande av förmåner eller att inskränka förmånerna till arbetstagare av det ena eller andra könet,</SPAN></P>
<P class="p1091 ft3"><SPAN class="ft3">f)</SPAN><SPAN class="ft26">fastställa olika pensionsålder,</SPAN></P>
<P class="p1034 ft3"><SPAN class="ft3">g)</SPAN><SPAN class="ft90">temporärt upphäva innehavet eller förvärvet av rättigheter under moderskapsledighet eller ledighet av familjeskäl som beviljas enligt lag eller avtal och betalas av arbetsgivaren,</SPAN></P>
<P class="p132 ft3"><SPAN class="ft3">h)</SPAN><SPAN class="ft135">fastställa olika förmånsnivåer, utom i den mån det kan vara nödvändigt för att ta hänsyn till försäkringstekniska beräkningsfaktorer, som är olika beroende på kön, för avgiftsbaserade system; när det gäller fonderade förmånsbestämda system kan vissa inslag skilja sig åt, där olikheten i belopp beror på effekter av att försäkringstekniska faktorer använts, vilka skilde sig åt beroende på kön vid den tidpunkt när systemet fonderades.</SPAN></P>
<P class="p498 ft3"><SPAN class="ft3">i)</SPAN><SPAN class="ft23">fastställa olika nivåer för arbetstagares avgifter,</SPAN></P>
<P class="p1091 ft3"><SPAN class="ft3">j)</SPAN><SPAN class="ft23">fastställa olika nivåer för arbetsgivaravgifter, utom</SPAN></P>
<P class="p980 ft8"><SPAN class="ft8">i)</SPAN><SPAN class="ft93">vid avgiftsbestämda system om syftet är att utjämna de slutliga förmånernas belopp eller att göra dem mer likartade för bägge könen,</SPAN></P>
<P class="p72 ft3"><SPAN class="ft3">ii)</SPAN><SPAN class="ft101">vid fonderade förmånsbestämda system där arbetsgivarens bidrag är avsedda att säkerställa nödvändiga medel för att täcka kostnaden för de baserade förmånerna,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">639</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_640">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">k) fastställa olika normer eller normer tillämpliga endast på arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">av ett specificerat kön, utom i de fall som föreskrivs i h och j, i fråga om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">garantin för eller bibehållandet av rätten till uppskjutna förmåner, då en</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetstagare lämnar ett system.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft139">När man överlämnar åt förmånssystemets förvaltning att inom räckvidden för detta kapitel efter gottfinnande bevilja förmåner, skall den rätta sig efter likabehandlingsprincipen.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 10</P>
<P class="p48 ft3">Genomförande vad avser egen företagare</P>
<P class="p1207 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft43">Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de bestämmelser i företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem för egenföretagare som strider mot likabehandlingsprincipen har reviderats och trätt i kraft senast den 1 januari 1993 eller, för medlemsstater som anslöt sig efter detta datum, det datum då direktiv 86/378/EEG blev tillämpligt på deras territorium.</SPAN></P>
<P class="p1283 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Detta kapitel skall inte utesluta att de bestämmelser för rättigheter och skyldigheter som gällde under medlemskapet i ett företags- eller yrkesbaserat socialförsäkringssystem för egenföretagare, innan systemet reviderades, fortfarande skall gälla för tiden i fråga.</SPAN></P>
<P class="p1284 ft3">Artikel 11</P>
<P class="p1285 ft3">Möjlighet till uppskjutande vad avser egenföretagare</P>
<P class="p415 ft3">Medlemsstaterna får, när det gäller företags- eller yrkesbaserade socialförsäkringssystem för egenföretagare, uppskjuta en obligatorisk tillämpning av likabehandlingsprincipen i fråga om</P>
<P class="p1210 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft90">att avgöra pensionsålder i syfte att bevilja ålderspension och de eventuella konsekvenserna för andra förmåner,</SPAN></P>
<P class="p1286 ft3"><SPAN class="ft3">i)</SPAN><SPAN class="ft63">antingen till den dag då sådan likabehandling uppnås i lagstadgade system,</SPAN></P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">ii)</SPAN><SPAN class="ft26">eller senast till dess att sådan likabehandling krävs genom ett direktiv,</SPAN></P>
<P class="p1151 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft90">efterlevandepensioner till dess att det i gemenskapslagstiftningen stadgas att likabehandlingsprincipen skall gälla i lagstadgade system för social trygghet i detta avseende,</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft140">tillämpningen av artikel 9.1 i vad gäller användningen av försäkringstekniska beräkningsfaktorer fram till den 1 januari 1999 eller, för medlemsstater som anslöt sig efter detta datum, det datum då direktiv 86/378/EEG blev tillämpligt på deras territorium.</SPAN></P>
<P class="p1284 ft3">Artikel 12</P>
<P class="p1086 ft3">Retroaktiv verkan</P>
<P class="p1207 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Varje bestämmelse som syftar till att genomföra detta kapitel, när det gäller arbetstagare, skall omfatta alla förmåner från företags- eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">yrkesbaserade system för social trygghet som härrör från</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">640</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_641">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">anställningstiden efter den 17 maj 1990 och skall tillämpas retroaktivt till</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">den dagen, utan att det påverkar rättigheter för de arbetstagare eller deras</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">medförsäkrade som före den dagen har väckt talan vid domstol eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">inlett ett likvärdigt förfarande enligt nationell lag. I det fallet skall</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">genomförandebestämmelserna tillämpas retroaktivt till den 8 april 1976</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">och omfatta alla förmåner som härrör från anställningsperioder efter den</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">dagen. För medlemsstater som anslöt sig till gemenskapen efter den 8</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">april 1976 och före den 17 maj 1990 skall den dagen ersättas av den dag</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">då artikel 141 i fördraget blev tillämplig på deras territorium.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">Den andra meningen i punkt 1 hindrar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om frister som kan åberopas vid talan mot arbetstagare eller deras medförsäkrade som har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt nationell lag före den 17 maj 1990, under förutsättning att de nationella bestämmelserna inte är mindre förmånliga för en talan av det slaget än för liknande talan av inhemsk art och att de inte gör utövandet av rättigheter som följer av gemenskapsrätten omöjligt i praktiken.</SPAN></P>
<P class="p1208 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">För medlemsstater vilkas anslutning ägde rum efter den 17 maj 1990 och som den 1 januari 1994 var parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall datumet den 17 maj 1990 i punkt 1 första meningen ersättas med datumet den 1 januari 1994.</SPAN></P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft43">För andra medlemsstater vilkas anslutning ägde rum efter den 17 maj 1990 skall datumet den 17 maj 1990 i punkterna 1 och 2 ersättas av det datum då artikel 141 i fördraget blev tillämplig på deras territorium.</SPAN></P>
<P class="p1129 ft3">Artikel 13</P>
<P class="p1287 ft3">Flexibel pensionsålder</P>
<P class="p1143 ft3">Om män och kvinnor har rätt att begära flexibel pensionsålder enligt samma villkor skall det inte anses vara oförenligt med detta kapitel.</P>
<P class="p1288 ft3">KAPITEL 3</P>
<P class="p1289 ft3">Likabehandling i fråga om tillträde till anställning, yrkesutbildning</P>
<P class="p1290 ft3">och befordran samt arbetsvillkor</P>
<P class="p1181 ft3">Artikel 14</P>
<P class="p1275 ft3">Förbud mot diskriminering</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Det får inte förekomma någon direkt eller indirekt könsdiskriminering i den offentliga eller privata sektorn, inbegripet offentliga organ i fråga om följande:</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran.</SPAN></P>
<P class="p789 ft3">641</P>
</DIV>
<DIV id="page_642">
<P class="p362 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft104">Tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, Prop. 2007/08:95 yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive Bilaga 5 yrkespraktik.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft140">Anställnings- och arbetsvillkor, inklusive villkor för att ett anställningsförhållande skall upphöra, och löner enligt artikel 141 i fördraget.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft3">d)</SPAN><SPAN class="ft20">Medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner som dessa organisationer tillhandahåller.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna får i fråga om tillträde till anställning, inbegripet den utbildning som leder därtill, föreskriva att en sådan särbehandling som föranleds av en egenskap som hänförs till kön inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap, på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs, utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, förutsatt att dess mål är berättigat och kravet är rimligt.</SPAN></P>
<P class="p1291 ft3">Artikel 15</P>
<P class="p1292 ft3">Återgång till arbete efter moderskapsledighet</P>
<P class="p1207 ft8">En kvinna som är moderskapsledig skall vid ledighetens slut ha rätt att återgå till sitt arbete eller ett likvärdigt arbete, på villkor som inte är mindre gynnsamma för henne och komma i åtnjutande av de förbättringar av arbetsvillkoren som hon skulle ha haft rätt till under sin</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">bortovaro.</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td169"><P class="p1293 ft3">Artikel 16</P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p1293 ft8">Faderskapsledighet och adoptionsledighet</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p1293 ft3">Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att erkänna</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p1293 ft3">särskild rätt till faderskapsledighet och/eller adoptionsledighet.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft8">Medlemsstater som erkänner sådan rätt skall vidta nödvändiga åtgärder</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft8">för att skydda manliga och kvinnliga arbetstagare mot uppsägning och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p1293 ft3">avskedande på grund av att de utövar denna rätt och se till att de vid</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft5">slutet av en sådan ledighet har rätt att återgå till sitt arbete, eller ett</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft8">likvärdigt arbete på villkor som inte är mindre gynnsamma för dem, och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p1293 ft8">komma i åtnjutande av de förbättringar av arbetsvillkoren som de skulle</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ha haft rätt till under sin bortovaro.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p1293 ft3">AVDELNING III</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1294 ft5">ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p1294 ft3">KAPITEL 1</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft8">Rättsmedel och efterlevnaden av bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p1293 ft3">Avsnitt 1</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p1293 ft8">Rättsmedel</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">642</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_643">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1189 ft3">Artikel 17<SPAN style="padding-left:181px;">Bilaga 5</SPAN></P>
<P class="p1121 ft3">Tillvaratagande av rättigheter</P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft46">Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, efter att eventuellt ha vänt sig till andra behöriga myndigheter, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, har tillgång till rättsliga förfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört.</SPAN></P>
<P class="p545 ft40"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft132">Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne, med hans eller hennes tillstånd, engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1295 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Punkterna 1 och 2 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om tidsfrister för att väcka talan som rör principen om likabehandling.</SPAN></P>
<P class="p1144 ft3">Artikel 18</P>
<P class="p1296 ft3">Kompensation eller gottgörelse</P>
<P class="p282 ft5">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa en faktisk och effektiv kompensation eller gottgörelse, enligt vad medlemsstaterna bestämmer, för den förlust och skada som lidits av den person som drabbats av könsdiskriminering, på ett sätt som är avskräckande och står i proportion till den skada som lidits. Sådan kompensation eller gottgörelse får inte begränsas av en i förväg fastställd övre gräns, utom i de fall då arbetsgivaren kan bevisa att den enda skada som en sökande lidit till följd av diskriminering i den mening som avses i detta direktiv är vägran att ta sökandens ansökan under övervägande.</P>
<P class="p1297 ft3">Avsnitt 2</P>
<P class="p1123 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 19</P>
<P class="p1123 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p1105 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft43">Medlemsstaterna skall i enlighet med sina nationella rättssystem vidta nödvändiga åtgärder för att se till att svaranden är skyldig att bevisa att det inte föreligger något brott mot likabehandlingsprincipen när personer, som anser sig förfördelade på grund av att likabehandlingsprincipen inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram sådana fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p435 ft3">643</P>
</DIV>
<DIV id="page_644">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">2. Punkt 1 skall inte förhindra att medlemsstaterna inför bevisregler som</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">är fördelaktigare för käranden.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller den behöriga instansen att utreda fakta i målet.</SPAN></P>
<P class="p1108 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">Punkterna 1, 2 och 3 skall även tillämpas på</SPAN></P>
<P class="p1090 ft8"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft43">de förhållanden som avses i artikel 141 i fördraget och, i den mån det förekommer könsdiskriminering, direktiven 92/85/EEG och 96/34/EG,</SPAN></P>
<P class="p938 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft63">alla civila eller administrativa förfaranden inom den offentliga eller den privata sektorn vilka innebär att talan kan föras enligt nationell rätt för att bestämmelserna i led a skall tillämpas, med undantag av utomrättsliga förfaranden av frivillig art eller som föreskrivs i nationell rätt.</SPAN></P>
<P class="p685 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft26">Denna artikel skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden, om inte medlemsstaterna beslutar det.</SPAN></P>
<P class="p1273 ft3">KAPITEL 2</P>
<P class="p1298 ft3">Främjande av likabehandling – dialog</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 20</P>
<P class="p1299 ft3">Jämställdhetsorgan</P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft147">Medlemsstaterna skall utse och genomföra de nödvändiga förberedelserna för ett eller flera organ för främjande, analys och kontroll av samt till stöd för likabehandling av alla personer utan könsdiskriminering. Dessa organ får utgöra en del av de organ som på nationell nivå ansvarar för att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller att ta till vara enskildas rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall säkerställa att behörigheten för dessa organ omfattar följande:</SPAN></P>
<P class="p156 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft23">Att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, utan att det påverkar rättigheterna för personer som har blivit diskriminerade eller för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som avses i artikel 17.2.</SPAN></P>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft26">Att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1138 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft148">Att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering.</SPAN></P>
<P class="p1231 ft8"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft129">Att utbyta tillgänglig information med motsvarande organ på europeisk nivå, exempelvis ett framtida europeiskt jämställdhetsinstitut.</SPAN></P>
<P class="p1050 ft3">644</P>
</DIV>
<DIV id="page_645">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr13 td270"><P class="p1300 ft3">Artikel 21</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td270"><P class="p1300 ft8">Social dialog</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1169 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Medlemsstaterna skall, i enlighet med nationell sedvänja och praxis, vidta lämpliga åtgärder för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter i syfte att främja likabehandling, inklusive till exempel genom att övervaka praxis på arbetsplatser, vid yrkesutbildning, när det gäller tillträde till anställning och yrkesmässig befordran samt genom övervakning av kollektivavtal, etiska regler, forskning eller utbyte av erfarenheter och god praxis.</SPAN></P>
<P class="p1283 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft25">Medlemsstaterna skall, när detta står i överensstämmelse med nationell sedvänja och praxis, uppmuntra arbetsmarknadens parter att, utan att deras oberoende åsidosätts, främja likabehandling av kvinnor och män, och flexibla arbetslösningar i syfte att underlätta förenande av arbete och familjeliv, och att, på lämplig nivå, avtala om bestämmelser mot diskriminering på de områden som avses i artikel 1 och som faller inom räckvidden för förhandlingar om kollektivavtal. Dessa överenskommelser skall beakta bestämmelserna i detta direktiv och motsvarande nationella genomförandeåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p1301 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning, nationella kollektivavtal eller nationell praxis uppmuntra arbetsgivarna att på ett planerat och systematiskt sätt främja likabehandling av kvinnor och män på arbetsplatsen när det gäller tillträde till anställning, yrkesutbildning och yrkesmässig befordran.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft88">I detta syfte skall arbetsgivarna uppmuntras att med lämpliga jämna mellanrum förse arbetstagarna och/eller deras företrädare med lämplig information om likabehandlingen av kvinnor och män inom företaget.</SPAN></P>
<P class="p1302 ft3">Denna information kan innehålla en översyn av andelen kvinnor och män på olika nivåer i organisationen, deras löner och löneskillnader, och eventuella åtgärder för att i samarbete med arbetstagarrepresentanterna förbättra situationen.</P>
<P class="p1284 ft3">Artikel 22</P>
<P class="p1303 ft3">Dialog med <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer</P>
<P class="p1161 ft8">Medlemsstaterna skall främja en dialog med lämpliga <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer som i enlighet med nationell lag och praxis har ett berättigat intresse av att motverka könsdiskriminering i syfte att främja</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">principen om likabehandling.</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td169"><P class="p1294 ft3">KAPITEL 3</P></TD>
<TD class="tr14 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft5">Allmänna övergripande bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p1293 ft3">Artikel 23</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1293 ft5">Efterlevnad</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p1293 ft8">Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">645</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_646">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1162 ft3"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft104">lagar och andra författningar som strider mot principen om Bilaga 5 likabehandling upphävs,</SPAN></P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft3">b)</SPAN><SPAN class="ft135">bestämmelser som strider mot principen om likabehandling i individuella avtal eller kollektivavtal, i interna regler för företag samt i regler för fria yrkesutövare och arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer, eller enligt någon annan ordning skall eller får förklaras ogiltiga eller ändras,</SPAN></P>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft23">företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet som innehåller</SPAN></P>
<P class="p238 ft3">sådana villkor inte får godkännas eller förlängas genom administrativa åtgärder.</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 24</P>
<P class="p1179 ft3">Skydd mot repressalier</P>
<P class="p1105 ft8">Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att skydda anställda, inbegripet dem som är arbetstagarrepresentanter enligt nationell lag och/eller praxis, mot uppsägning eller annan ogynnsam behandling som utgör en reaktion från arbetsgivarens sida på ett klagomål inom företaget eller ett rättsligt förfarande som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.</P>
<P class="p1178 ft3">Artikel 25</P>
<P class="p1139 ft3">Sanktioner</P>
<P class="p157 ft5">Medlemsstaterna skall bestämma vilka sanktioner som skall tillämpas på överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna, som kan bestå av skadestånd till den diskriminerade personen, skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 5 oktober 2005, och alla senare ändringar som gäller dem utan dröjsmål.</P>
<P class="p1141 ft3">Artikel 26</P>
<P class="p1304 ft3">Förebyggande av diskriminering</P>
<P class="p156 ft3">Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller praxis uppmuntra arbetsgivare och dem som ansvarar för tillgång till yrkesutbildning att vidta effektiva åtgärder för att förebygga alla former av könsdiskriminering, särskilt trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, när det gäller tillträde till anställning, yrkesutbildning och yrkesmässig befordran.</P>
<P class="p1305 ft3">646</P>
</DIV>
<DIV id="page_647">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p1116 ft3">Artikel 27</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p1116 ft3">Minimikrav</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga för skyddet av principen om likabehandling än de som anges i detta direktiv.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft63">Genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv skall under inga omständigheter vara en tillräcklig motivering för att sänka skyddsnivån för arbetstagare på det område som omfattas av direktivet, utan att detta påverkar medlemsstaternas rätt att med hänsyn till en förändrad situation införa lagar och andra författningar som skiljer sig från dem som gäller när detta direktiv anmäls, under förutsättning att direktivets bestämmelser uppfylls.</SPAN></P>
<P class="p1291 ft3">Artikel 28</P>
<P class="p1306 ft3">Förhållandet till gemenskapsbestämmelser och nationella</P>
<P class="p1307 ft3">bestämmelser</P>
<P class="p1308 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Detta direktiv skall inte påverka bestämmelser om skydd för kvinnor, särskilt beträffande graviditet och moderskap.</SPAN></P>
<P class="p1211 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft63">Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 96/34/EG och direktiv 92/85/EEG.</SPAN></P>
<P class="p1309 ft3">Artikel 29</P>
<P class="p1310 ft3">Jämställdhetsintegrering</P>
<P class="p1160 ft3">Medlemsstaterna skall aktivt ta hänsyn till målet att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män när de utarbetar och genomför lagar och andra författningar samt politiska beslut eller riktlinjer och verksamhet på de områden som avses i detta direktiv.</P>
<P class="p1284 ft3">Artikel 30</P>
<P class="p37 ft3">Informationsspridning</P>
<P class="p1169 ft3">Medlemsstaterna skall se till att samtliga berörda personer på alla lämpliga sätt, till exempel på arbetsplatsen, informeras om de åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv samt om de bestämmelser som redan gäller.</P>
<P class="p1311 ft3">AVDELNING IV</P>
<P class="p1312 ft3">SLUTBESTÄMMELSER</P>
<P class="p1237 ft3">Artikel 31</P>
<P class="p1228 ft3">Rapporter</P>
<P class="p1161 ft40"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft143">Medlemsstaterna skall senast den 15 februari 2011 till kommissionen överlämna all den information som behövs för att kommissionen skall kunna utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td271"><P class="p3 ft3">genomförandet av detta direktiv.</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p13 ft3">647</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_648">
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1313 ft5">2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna Bilaga 5 vart fjärde år underrätta kommissionen om bestämmelser som rör åtgärder som antagits i enlighet med artikel 141.4 i fördraget samt information om dessa åtgärder och genomförandet av dem. På grundval</P>
<P class="p415 ft3">av den informationen kommer kommissionen vart fjärde år att anta och offentliggöra en rapport med en jämförande utvärdering av åtgärder med hänsyn till förklaring nr 28 som fogas till slutakten till Amsterdamfördraget.</P>
<P class="p1160 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft80">Medlemsstaterna skall utvärdera den yrkesverksamhet som avses i artikel 14.2 för att mot bakgrund av den sociala utvecklingen avgöra, om det är berättigat att bibehålla ifrågavarande undantag. De skall underrätta kommissionen om resultaten av denna utvärdering med jämna mellanrum, dock minst vart åttonde år.</SPAN></P>
<P class="p1284 ft3">Artikel 32</P>
<P class="p1314 ft3">Översyn</P>
<P class="p89 ft3">Senast den 15 februari 2013 skall kommissionen se över tillämpningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">av detta direktiv och om nödvändigt föreslå ändringar.</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td169"><P class="p1315 ft3">Artikel 33</P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p1316 ft5">Genomförande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p3 ft3">Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 15</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">augusti 2008 eller se till att arbetsmarknadens parter genom avtal senast</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">den dagen inför de bestämmelser som krävs. Medlemsstaterna får, om</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">det är nödvändigt att beakta särskilda svårigheter, dröja ytterligare högst</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ett år med att följa detta direktiv. Medlemsstaterna skall vidta alla</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">nödvändiga åtgärder för att de skall kunna garantera att de mål som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">fastställs i detta direktiv uppfylls. De skall genast överlämna texterna till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">dessa bestämmelser till kommissionen.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p3 ft3">När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">offentliggörs. De skall också innehålla ett uttalande om att hänvisningar i</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">lagar och andra författningar till direktiv som upphävts genom detta</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">direktiv skall tolkas som hänvisningar till direktivet. Närmare föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">om hur hänvisningen skall göras och hur uttalandet skall formuleras skall</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">varje medlemsstat själv utfärda.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td169"><P class="p3 ft3">Skyldigheten att införliva detta direktiv i nationell lagstiftning skall bara</P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">gälla de bestämmelser som har ändrats i sak jämfört med tidigare</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är i huvudsak</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">oförändrade föreligger enligt de tidigare direktiven.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p3 ft3">Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">område som omfattas av detta direktiv.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p13 ft3">648</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_649">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1189 ft3">Artikel 34<SPAN style="padding-left:181px;">Bilaga 5</SPAN></P>
<P class="p1317 ft3">Upphävande</P>
<P class="p157 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Direktiven 75/117/EEG, 76/207/EEG, 86/378/EEG och 97/80/EG skall upphöra att gälla med verkan från och med den 15 augusti 2009, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för att införliva direktivet i nationell lagstiftning och tidpunkten för tillämpningen av de direktiv som förtecknas i bilaga I del B.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.</SPAN></P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 35</P>
<P class="p1142 ft3">Ikraftträdande</P>
<P class="p1112 ft3">Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.</P>
<P class="p1127 ft3">Artikel 36</P>
<P class="p1139 ft3">Adressater</P>
<P class="p1089 ft3">Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.</P>
<P class="p1089 ft3">Utfärdat i Strasbourg den 5 juli 2006.</P>
<P class="p155 ft3">På Europaparlamentets vägnar</P>
<P class="p149 ft3">J. Borrell fontelles</P>
<P class="p149 ft3">Ordförande</P>
<P class="p1108 ft3">På rådets vägnar</P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft8">P.</SPAN><SPAN class="ft26">Lehtomäki</SPAN></P>
<P class="p149 ft3">Ordförande</P>
<P class="p149 ft3">________________________________</P>
<P class="p1108 ft7"><SPAN class="ft7">[1]</SPAN><SPAN class="ft31">EUT C 157, 28.6.2005, s. 83.</SPAN></P>
<P class="p162 ft32"><SPAN class="ft35">[2]</SPAN><SPAN class="ft154">Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 10 mars 2006 (EUT C 126 E, 30.5.2006, s. 33) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 1 juni 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).</SPAN></P>
<P class="p1073 ft34"><SPAN class="ft34">[3]</SPAN><SPAN class="ft155">EGT L 39, 14.2.1976, s. 40. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15).</SPAN></P>
<P class="p1073 ft38"><SPAN class="ft38">[4]</SPAN><SPAN class="ft156">EGT L 225, 12.8.1986, s. 40. Direktivet ändrat genom direktiv 96/97/EG (EGT L 46, 17.2.1997, s. 20).</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft34">[5]</SPAN><SPAN class="ft33">Se bilaga I del A.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft34">[6]</SPAN><SPAN class="ft33">EGT L 45, 19.2.1975, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p1073 ft34"><SPAN class="ft34">[7]</SPAN><SPAN class="ft155">EGT L 14, 20.1.1998, s. 6. Direktivet ändrat genom direktiv 98/52/EG (EGT L 205, 22.7.1998, s. 66).</SPAN></P>
<P class="p1073 ft38"><SPAN class="ft38">[8]</SPAN><NOBR><SPAN class="ft157">C-262/88:</SPAN></NOBR> Barber mot Guardian Royal Exchange Assurance Group (Rec. 1990, s. I- 1889).</P>
<P class="p1073 ft34"><SPAN class="ft34">[9]</SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">C-7/93:</SPAN></NOBR> Bestuur van het Algemeen Burgerlijk Pensioenfonds mot G. A. Beune (Rec. 1994, s. <NOBR>I-4771).</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr27 td272"><P class="p3 ft158">[10] <NOBR>C-351/00:</NOBR> Pirkko Niemi (REG 2002, s. <NOBR>I-7007).</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td74"><P class="p13 ft3">649</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td272"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_650">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft38"><SPAN class="ft38">[11]</SPAN><SPAN class="ft159">Protokoll nr 17 till artikel 141 till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1992).</SPAN></P>
<P class="p20 ft38"><SPAN class="ft38">[12]</SPAN><SPAN class="ft160">EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p85 ft38"><SPAN class="ft38">[13]</SPAN><SPAN class="ft156">EGT L 145, 19.6.1996, s. 4. Direktivet ändrat genom direktiv 97/75/EG (EGT L 10, 16.1.1998, s. 24).</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft34">[14]</SPAN><SPAN class="ft161">EGT C 218, 31.7.2000, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p20 ft34"><SPAN class="ft34">[15]</SPAN><SPAN class="ft161">EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p20 ft38"><SPAN class="ft38">[16]</SPAN><SPAN class="ft160">EGT L 6, 10.1.1979, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p20 ft3"><NOBR>--------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p89 ft3">DIREKTIVETS BILAGOR UTELÄMNAS HÄR.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 5</P>
<P class="p1098 ft3">650</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_651">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1318 ft1">Sammanfattning av Diskrimineringskommitténs förslag</P>
<P class="p120 ft28">Inledning</P>
<P class="p1262 ft8">Förslagen i detta slutbetänkande syftar generellt till att stärka individers rättsskydd och att bidra till att människor som kränkts får upprättelse och ekonomisk ersättning för liden skada. De nya reglerna bör kunna bidra till ökad jämlikhet, stärkt jämställdhet mellan kvinnor och män och mer av förståelse och öppenhet mellan människor. I ett samhälle där människor med olika intressen, olika bakgrund, olika läggning och olika värderingar skall leva samman är detta ambitiösa mål, men lagstiftningen bör anses ha en moralbildande verkan på kort och lång sikt och en mindre långtgående ambition är egentligen inte tänkbar.</P>
<P class="p302 ft40">Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, ojämlikhet mellan människor, främlingsfientlighet och utanförskap, misstro och rädsla mot den som ”är annorlunda”, rasism och homofobi – allt detta är samhällsproblem som måste prioriteras i ett öppet samhälle. Lagstiftning enbart kan inte förändra verkligheten. Men lagstiftning är ett av flera verktyg som inte kan avvaras. Fokus i detta slutbetänkande ligger därför</P>
<P class="p411 ft8">– och i enlighet med det uppdrag regeringen gett oss – på just lagförslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft28">Kommitténs uppdrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">Kommitténs uppgift är sammanfattningsvis att göra en översyn av den</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">svenska diskrimineringslagstiftningen och – framför allt – överväga dels</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden, dels en</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">samordning eller sammanslagning av några av eller samtliga av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td231"><P class="p3 ft3">Jämställdhetsombudsmannen,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td123"><P class="p34 ft3">Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft3">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p482 ft7">etnisk</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering på grund av sexuell läggning. I övervägandena rörande</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">ombudsmännen skall kommittén även i tillämpliga delar inkludera</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Barnombudsmannen (dir. 2002:11 samt tilläggsdir. 2003:69 och 2005:8).</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td127"><P class="p34 ft5">Kommitténs</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p3 ft5">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p1319 ft7">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><P class="p785 ft5">sammanfattningsvis</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p482 ft5">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td231"><P class="p3 ft3">kommittédirektiven omfattat att</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td231"><P class="p1320 ft3">samhällsområden,</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga om skydd mot missgynnande av personer med</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet bör införas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td273"><P class="p1320 ft7">på andra samhällsområden än i arbetslivet och högskolan,</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga om ett skydd mot diskriminering av alla s.k.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td105"><P class="p1320 ft5">transpersoner bör införas,</P></TD>
<TD class="tr3 td263"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga om regler om aktiva åtgärder bör införas i arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p1320 ft3">för andra diskrimineringsgrunder än kön och etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga om regler om aktiva åtgärder bör införas på</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td231"><P class="p1320 ft3">utbildningsområdet när</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p1321 ft7">det</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td274"><P class="p482 ft3">gäller andra utbildningsformer än</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p13 ft3">651</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_652">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1322 ft5">högskoleutbildning, för dem som fullgör värnplikt eller civilplikt samt på andra samhällsområden,</P>
<P class="p1323 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga om regler om positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet bör införas i arbetslivet,</SPAN></P>
<P class="p1324 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga om det, mot bakgrund av vad kommittén i övrigt kommer fram till, finns skäl att ersätta straffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken med någon annan typ av reglering,</SPAN></P>
<P class="p1325 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft162">överväga om och i så fall i vilken utsträckning det är möjligt att utmönstra termen ras ur de författningar där den förekommer,</SPAN></P>
<P class="p1326 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft162">behandla termen sexuell läggning i lagstiftningen och överväga om detta begrepp bör ersätta termerna homosexualitet och homosexuell läggning i författningar där detta kan bli aktuellt,</SPAN></P>
<P class="p1327 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">bedöma om ytterligare åtgärder är nödvändiga eller lämpliga med hänsyn till tre </SPAN><NOBR>EG-direktiv</NOBR> om könsdiskriminering; likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG), direktivet om social trygghet (79/7/EEG) och direktivet om egen rörelse (86/613/EEG),</P>
<P class="p1326 ft40"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft163">se över ansvarsområden och uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning,</SPAN></P>
<P class="p1324 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga en samordning eller sammanslagning av några av eller samtliga dessa ombudsmän samt om den eller de framtida ombudsmannainstitutioner som föreslås skall vara underställda regeringen eller riksdagen,</SPAN></P>
<P class="p1324 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga behovet av något eller några särskilda organ med de uppgifter som Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering har i dag och i vilka former en sådan verksamhet i så fall skall bedrivas,</SPAN></P>
<P class="p1328 ft5"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft164">överväga hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål skall utformas,</SPAN></P>
<P class="p1328 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga om länsstyrelserna bör få ett tillsynsansvar när det gäller aktiva åtgärder,</SPAN></P>
<P class="p1328 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">överväga om intresseorganisationer bör få talerätt i diskrimineringsmål,</SPAN></P>
<P class="p1326 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft162">överväga behovet av ett förbud mot instruktioner att diskriminera även utan ett lydnads- eller beroendeförhållande samt av ett förbud mot sådana instruktioner att diskriminera som inte leder till ett missgynnande i det enskilda fallet,</SPAN></P>
<P class="p1324 ft3"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft148">lämna förslag till bestämmelser om planer för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning i arbetslivet samt överväga om liknande bestämmelser bör införas också för andra diskrimineringsgrunder,</SPAN></P>
<P class="p1326 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft162">i sina överväganden när det gäller tillgänglighetsfrågan beakta förslagen i och remissvaren över betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) i de delar som rör diskriminering av personer med funktionshinder på grund av</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">652</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_653">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p1320 ft3">bristande tillgänglighet och användbarhet av lokaler i skolan,</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1320 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p247 ft3"><SPAN class="ft4">• </SPAN>överväga om ett skydd mot diskriminering även bör omfatta</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1320 ft5">situationer där privatpersoner vänder sig till allmänheten vid</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1320 ft3">tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">Kommittén skall lämna de förslag till författningsändringar och andra</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft28">Delbetänkandet</P>
<P class="p365 ft8">I maj 2004 lade kommittén fram delbetänkandet Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55). I delbetänkandet lämnas förslag till ändringar i jämställdhetslagen (1991:433), lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och andra lagar med syftet att genomföra tre EG-</P>
<P class="p494 ft8">direktiv om könsdiskriminering; likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG), direktivet om social trygghet (79/7/EEG) och direktivet om egen rörelse (86/613/EEG) i svensk rätt. Delbetänkandet innehåller också kommitténs förslag i den del av uppdraget som gäller frågan om lagstiftning mot diskriminering på grund av kön skall införas även på de andra områden som omfattas av direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG) än arbetslivsområdet och högskoleområdet. Till dessa områden hör tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.</P>
<P class="p345 ft3">Kommitténs förslag i delbetänkandet behandlades i propositionen Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (prop. 2004/05:147). Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2005 (bet. 2004/05:AU7, rskr. 2004/05:267).</P>
<P class="p86 ft28">Ett skydd för mänskliga rättigheter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p3 ft3">Förbud mot diskriminering finns genomgående i konventioner och andra</P></TD>
<TD class="tr13 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">instrument om mänskliga rättigheter. I artikel 1 i FN:s allmänna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">förklaring om de mänskliga rättigheterna stadgas att alla människor är</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">födda fria och lika i värde och rättigheter. Enligt artikel 2 förbjuds</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering. Enligt artikeln är envar berättigad till alla de fri- och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">rättigheter som omfattas av förklaringen utan åtskillnad av något slag</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Förbud mot diskriminering finns också i artikel 2.1 och 26 i FN:s</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 2.2 i FN:s</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 2 i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">artikel 5 i FN:s konvention om avskaffande av alla former av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">rasdiskriminering, artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">artikel 2 i Internationella arbetsorganisationen (ILO) konvention (nr 111)</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning och i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">artikel 14 i den europeiska konventionen angående skydd för de</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td115"><P class="p13 ft3">653</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td169"><P class="p3 ft66"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_654">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td48"><P class="p3 ft3">mänskliga</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p3 ft3">rättigheterna</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p3 ft3">de</P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p3 ft3">grundläggande</P></TD>
<TD class="tr2 td275"><P class="p3 ft3">friheterna Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td1"><P class="p3 ft3">(Europakonventionen).</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td275"><P class="p1329 ft3">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft8">Europeiska unionen (EU) bygger på principen om respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta framgår av artikel 6.1 i Fördraget om Europeiska unionen (Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget). Enligt artikel 6.2 skall unionen som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen.</P>
<P class="p366 ft3">Europeiska gemenskapernas domstol <NOBR>(EG-domstolen)</NOBR> har förklarat att mänskliga rättigheter utgör en integrerad del av de allmänna rättsprinciper vars upprätthållande domstolen skall säkerställa och att skyddet för mänskliga rättigheter även innefattar rättigheterna i Europakonventionen.</P>
<P class="p104 ft5">Genom artikel 13 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan rådet, inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Enligt artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna <NOBR>(EU-stadgan)</NOBR> är all diskriminering på grund av bl.a. kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning förbjuden.</P>
<P class="p102 ft3">Vi konstaterar att diskriminering utgör ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Ett sätt att motverka diskriminering och därmed verka för grundläggande mänskliga rättigheter är genom lagstiftning. I detta slutbetänkande föreslås sådana åtgärder.</P>
<P class="p86 ft28">En ny lag mot diskriminering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">Den hittillsvarande situationen med ett flertal lagar mot diskriminering är</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">svår att överblicka. Den kan närmast beskrivas som ett lapptäcke. Vår</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">avsikt är att de lagförslag som lämnas i detta slutbetänkande skall göra</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td276"><P class="p3 ft5">lagstiftningen både effektivare och mer heltäckande.</P></TD>
<TD class="tr3 td277"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">Vi föreslår därför att en ny lag om förbud och andra åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering införs. Lagen skall ha till ändamål att motverka</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td278"><P class="p3 ft5">trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Lagen skall gälla i arbetslivet, i fråga om utbildning,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap m.m. i <NOBR>arbetstagar-,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5"><NOBR>arbetsgivar-,</NOBR> och yrkesorganisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">sammankomst och offentlig tillställning, socialtjänsten m.m.,</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p3 ft5">socialförsäkringssystemet,</P></TD>
<TD class="tr3 td196"><P class="p3 ft5">arbetslöshetsförsäkringen,</P></TD>
<TD class="tr3 td277"><P class="p3 ft5">hälso-</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">sjukvården, statligt studiestöd, värn- och civilplikt samt i fråga om</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td276"><P class="p3 ft3">offentlig anställning och offentligt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr4 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Lagen innehåller både bestämmelser om aktiva åtgärder och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbud. Lagen är indelad i fyra kapitel. Kapitel 1</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">innehåller inledande bestämmelser bl.a. definitionen av vad som menas</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">654</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_655">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">med diskriminering. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">regleras i kapitel 2 om arbetslivet. Utbildning och andra</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">samhällsområden regleras i kapitel 3. Hur tillsynen av lagens efterlevnad</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">skall gå till regleras i kapitel 4.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">Samtidigt som den nya lagen införs upphävs jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">(1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">(2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:000) om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">elever. Förbud mot annan kränkande behandling än diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">skolan regleras i ett nytt 14 a kap. i skollagen (1985:1100).</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft28">En ny, sammanslagen ombudsmannamyndighet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td169"><P class="p3 ft3">Vi föreslår att de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering –</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p3 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft5">(DO),</P></TD>
<TD class="tr3 td279"><P class="p3 ft5">Handikappombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft5">(HO)</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">(HomO) – slås samman till en myndighet, Ombudsmannen mot</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering. Den nya ombudsmannen skall utöva tillsyn över</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><P class="p3 ft5">läggning och ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td279"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Barnombudsmannen (BO) bör däremot inte slås samman med de</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td197"><P class="p3 ft3">övriga ombudsmännen.</P></TD>
<TD class="tr4 td279"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Den nya myndigheten bör ledas av ett ombudsmannakollektiv (minst</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td278"><P class="p3 ft7">fem). En av dessa bör vara administrativ chef och chefsombudsman.</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">Vi konstaterar att en viktig del av frågan om ombudsmannens</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">självständighet och oberoende är att ombudsmannens ansvarsområden</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">och uppgifter tydligt skall framgå av lag och inte av förordning. Det är</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">alltså riksdagen som skall bestämma mandatet, och regeringen kan</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">därmed inte själv ändra på ombudsmannens uppdrag. I enlighet härmed</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">bör alltså ombudsmannens ansvarsområden och uppgifter tas in i lag.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Därigenom garanterar man på ett bättre sätt myndighetens</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">självständighet och oberoende eftersom eventuella ändringar av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">ombudsmannens ansvarsområden och uppgifter måste underställas</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">riksdagen. Genom att ombudsmannens ansvarområden och uppgifter</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">regleras i lag betonar man också vikten av ombudsmannens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">dels för den som utsatts för diskriminering, dels för statsmakterna.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">Ombudsmannens ansvarsområden och uppgifter skall regleras dels i den</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering, dels i en ny</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td280"><P class="p3 ft5">särskild lag om Ombudsmannen mot diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p482 ft3">Ombudsmannen skall se till att den nya lagen om förbud och andra</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder mot diskriminering följs. Ombudsmannen skall i första hand</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">försöka förmå dem som omfattas av förbuden mot diskriminering och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td169"><P class="p3 ft3">repressalier och av bestämmelserna om aktiva åtgärder, att frivilligt följa</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p13 ft3">655</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_656">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">lagen. Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder skall vara skyldig att på begäran av ombudsmannen</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft87">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft90">lämna uppgifter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild att få ut uppgifter om meriter (arbetslivet och skolan),</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft81">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p1330 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft46">komma till överläggningar med ombudsmannen. Uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 gäller inte om det i ett enskilt fall</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p84 ft5">Den som inte rättar sig efter en begäran enligt ovan får av ombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet.</P>
<P class="p84 ft3">Ombudsmannen skall enligt lagen om Ombudsmannen mot diskriminering</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft149">verka för att diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet,</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">verka för jämställdhet mellan kvinnor och män samt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft63">genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft24">inom sitt verksamhetsområde</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft24">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">informera,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">bilda opinion,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbilda,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft24">överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">följa den internationella utvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">följa forsknings- och utvecklingsarbete, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering skall tills vidare vara en myndighet under regeringen.</P>
<P class="p80 ft3">Regeringen bör iaktta stor återhållsamhet i regleringsbreven till ombudsmannen.</P>
<P class="p80 ft5">Ombudsmannen ges självständig möjlighet att deltaga i regeringens rapportering till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor samt möjlighet att självständigt kommunicera med konventionsorganet.</P>
<P class="p77 ft40">Frågan om en grundlagsreglering av ombudsmannens ställning liksom om vidare konstitutionella överväganden om huvudmannaskapet föreslås</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">656</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_657">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td281"><P class="p3 ft3">utredas i särskild ordning lämpligen inom</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p3 ft3">ramen</P></TD>
<TD class="tr2 td108"><P class="p40 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p31 ft3">den s.k.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td281"><P class="p3 ft5">Grundlagsutredningen.</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Det är viktigt att den nya myndigheten får tillräckligt med resurser så</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">att arbetet mot diskriminering kan förstärkas och förbättras. Som en</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p31 ft8">jämförelse kan nämnas att ramanslaget för JämO för budgetåret 2006</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">uppgår till 28 346 000 kr, varav 450 000 kr utgör ramanslag för</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Jämställdhetsnämnden (prop. 2005/06:01, utgiftsområde 14, bet.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109). För DO uppgår ramanslaget för</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">budgetåret 2006 till 31 239 000 kr, varav 150 000 kr utgör ramanslag för</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Nämnden mot diskriminering (prop. 2005/06:01, utgiftsområde 8, bet.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">2005/06:SfU2, rskr. 2005/06:68). För HO uppgår ramanslaget för</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">budgetåret 2006 till 14 892 000 kr (prop. 2005/06:01, utgiftsområde 9,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">bet. 2005/06:SoU1, rskr. 2005/06:111). För HomO uppgår ramanslaget</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td58"><P class="p31 ft8">för budgetåret 2006 till 9 218 000 kr (prop. 2005/06:02, utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td281"><P class="p3 ft3">14, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:110).</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p173 ft3">Den</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft3">nya</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p31 ft3">samlade</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft3">myndigheten kommer förutom de uppgifter som i dag åvilar JämO, DO, HO och HomO att få tillsyn över en rad nya bestämmelser i den nya lagen bl.a. i fråga om nya diskrimineringsgrunder, förbud på nya samhällsområden, skydd för juridiska personer, utökade bestämmelser om aktiva åtgärder, åtgärder för ökad tillgänglighet m.m. Väsentliga resursförstärkningar kommer att behövas.</P>
<P class="p62 ft28">Straffbestämmelsen om olaga diskriminering</P>
<P class="p282 ft8">Vi anser att den straffrättsliga bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken inte bör upphävas. En avkriminalisering är enligt vår bedömning olämplig både ur allmänpreventiv synvinkel och på grund av kriminaliseringens symbolfunktion. Det faktum att staten använder det kanske starkaste uttrycket för avståndstagande – kriminalisering – har ett symbolvärde och utgör en markering av att det offentliga Sverige ser frågan som en gemensam angelägenhet. Som vi ser saken kan det statliga ansvaret, och de resurser som staten tillhandahåller via polis och åklagare, inte ersättas av en ordning där arbetet mot diskriminering helt överlåts till de enskildas sfär. En motsatt hållning, där diskriminering bekämpades enbart via skadestånd i civilmål, skulle kunna uppfattas som att staten tar sin hand från diskrimineringsfrågan.</P>
<P class="p284 ft8">Vi menar vidare att det ur skyddssynpunkt inte är rimligt att avkriminalisera olaga diskriminering eftersom en civilrättslig reglering aldrig kan ge samma typ av skydd för medborgarna. Trots problem kring bristande effektivitet och dubbelreglering så anser vi alltså att det inte finns tillräckliga skäl för att avskaffa den straffrättsliga bestämmelsen.</P>
<P class="p146 ft3">Frågan om en förstärkning av bestämmelsen om olaga diskriminering bör utredas vidare i särskild ordning.</P>
<P class="p1331 ft3">657</P>
</DIV>
<DIV id="page_658">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p3 ft28">Bestämmelserna i den nya lagen mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft3">Diskrimineringsgrunderna</P>
<P class="p582 ft5">Diskriminering skall vara förbjuden enligt följande diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Av dessa är diskrimineringsgrunderna könsidentitet och ålder nya i svensk diskrimineringslagstiftning. Ålder definieras inte i lagtexten. Med könsidentitet avses ”en persons identitet, utseende eller beteende med avseende på kön, oavsett om identiteten, utseendet eller beteendet skiljer sig från vad som traditionellt ansetts utgöra normen för kvinnor respektive män”.</P>
<P class="p507 ft3">Diskrimineringsgrunden kön definieras som ”det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställs för henne eller honom”.</P>
<P class="p148 ft8">Genom diskrimineringsgrunderna kön och könsidentitet kommer diskrimineringslagstiftningen att omfatta gruppen ”transpersoner”. Gruppen transpersoner kan allmänt beskrivas som individer som tidvis eller alltid har eller uppfattas ha eller ger uttryck för eller uppfattas ge uttryck för en könsidentitet som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Hit hör till exempel den som är eller uppfattas vara transsexuell, transvestit, intergender, intersexuell, transgenderist, dragking eller dragqueen.</P>
<P class="p279 ft8">Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet definieras, på samma sätt som enligt hittillsvarande reglering, som ”att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg”. Termen ras bör inte utmönstras ur de författningar där den förekommer. Vi konstaterar att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och att det ur biologisk synpunkt följaktligen inte heller finns någon grund att använda ordet ras om människor. Termen ras används emellertid i internationella konventioner och <NOBR>EG-direktiv</NOBR> för att skydda människor från ageranden som har sin grund i en uppfattning om att det finns olika raser och inte för att det finns en tro på förekomsten av olika raser eller för att stödja en sådan uppfattning. Sveriges måste uppfylla sina internationella åtaganden. Till detta kommer att skyddet mot diskriminering riskerar att försämras om termen skulle utmönstras.</P>
<P class="p141 ft5">Diskrimineringsgrunden funktionshinder definieras på samma sätt som hittillsvarande reglering såsom varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.</P>
<P class="p139 ft3">Sexuell läggning har använts i olika betydelser i olika lagar. Vi föreslår att den betydelse termen har i diskrimineringslagstiftningen – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning – används konsekvent även i 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken, men ersätts av ”sexualliv” i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården.</P>
<P class="p71 ft3">658</P>
</DIV>
<DIV id="page_659">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skydd för juridiska personer</P>
<P class="p74 ft3">Diskrimineringslagarna har hittills inneburit skydd för endast fysiska personer. Vi föreslår nu att diskrimineringsförbuden i den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering skall gälla även diskriminering av juridiska personer på de samhällsområden där så är befogat (jfr strax nedan om diskrimineringsförbuden).</P>
<P class="p86 ft3">Diskrimineringsbegreppet</P>
<P class="p330 ft8">Diskrimineringsbegreppet i svensk rätt är väsentligen hämtat från EG- rätten. I likabehandlingsdirektivet (76/207/EEG), direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG), arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) och direktivet om likabehandling av kvinnor och män i fråga om varor och tjänster (2004/113/EG) avses med diskriminering direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. De olika formerna av diskriminering är definierade på samma sätt i de olika direktiven. Begreppen har därmed samma innebörd oavsett diskrimineringsgrund.</P>
<P class="p302 ft8">En av kommitténs utgångspunkter är att skyddet mot diskriminering skall vara så lika som möjligt för de olika diskrimineringsgrunderna. Att definitionerna av grundläggande begrepp är enhetligt utformade kan antas bidra till att skyddet mot diskriminering blir lika starkt oavsett diskrimineringsgrund. Innebörden av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera i den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering skall således vara densamma oavsett diskrimineringsgrund.</P>
<P class="p302 ft3">Med direkt diskriminering avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p80 ft5">Med indirekt diskriminering avses att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som är ägnat att särskilt missgynna någon med visst kön, viss könsidentitet, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p80 ft3">Med trakasserier avses ett uppträdande som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och som kränker någons värdighet.</P>
<P class="p80 ft5">Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.</P>
<P class="p80 ft3">Med instruktioner att diskriminera avses order eller instruktioner att diskriminera som lämnas åt någon som står i lydnads- eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">659</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_660">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR height=0>
<TD width=51px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=38px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=13px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=93px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td282"><P class="p3 ft7">som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för personer</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr3 td276"><P class="p3 ft7">med funktionshinder är också att anse som diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td207"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsförbuden</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr19 td207"><P class="p3 ft3">Likabehandlingsdirektivet</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td168"><P class="p3 ft3">(76/207/EEG),</P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p23 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p1332 ft7">gäller</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p31 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunden kön, direktivet mot etnisk diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">(2000/43/EG), som gäller för diskrimineringsgrunderna ras och etniskt</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">ursprung och arbetslivsdirektivet (2000/78/EG), som gäller för</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringsgrunderna religion eller övertygelse, funktionshinder,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sexuell läggning och ålder, anger olika skyddsnivåer för olika</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">diskrimineringsgrunder. Således kräver <NOBR>EG-bestämmelserna</NOBR> ett mer</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">omfattande skydd för ras och etniskt ursprung än för t.ex. kön,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">funktionshinder och sexuell läggning. <NOBR>EG-regleringen</NOBR> är dock en</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">minimireglering. Inget hindrar därför en medlemsstat från att gå längre</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">än vad direktiven kräver. Det finns skäl att göra det. En av kommitténs</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">utgångspunkter är att skyddet skall vara så lika som möjligt för de olika</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">diskrimineringsgrunderna.</P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">För de diskrimineringsgrunder som omfattas av den nuvarande</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringslagstiftningen – kön, etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning – är skyddet</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">relativt lika vad gäller vilka samhällsområden som i dag omfattas av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft5">lagstiftningen.</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p30 ft5">De</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p1333 ft8">luckor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td63"><P class="p27 ft5">som</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p177 ft5">finns</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p1334 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td89"><P class="p3 ft5">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td93"><P class="p31 ft5">nuvarande</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td207"><P class="p3 ft8">diskrimineringslagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p182 ft3">är</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p40 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p178 ft3">kön</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p180 ft3">inte</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><P class="p1335 ft7">omfattas</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p31 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbud i fråga om socialtjänsten m.m. samt hälso- och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft5">sjukvården</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft5">att</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td263"><P class="p3 ft5">funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p1336 ft8">inte</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p1321 ft7">omfattas</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p31 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td283"><P class="p3 ft3">diskrimineringsförbud</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p11 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p38 ft3">fråga</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td152"><P class="p3 ft3">socialtjänsten</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p31 ft8">m.m.,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft5">sjukvården.</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td85"><P class="p34 ft3">För</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td154"><P class="p3 ft8">könsidentitet</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p1337 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p27 ft3">ålder</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p187 ft7">saknas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p11 ft7">ännu</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p1319 ft136">så</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p31 ft3">länge</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td283"><P class="p3 ft8">diskrimineringsförbud.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Vi föreslår diskrimineringsförbud i arbetslivet, i fråga om utbildning,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap m.m. i <NOBR>arbetstagar-,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbetsgivar- och yrkesorganisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">sammankomst och offentlig tillställning, socialtjänsten m.m.,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p3 ft5">socialförsäkringssystemet,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p3 ft8">arbetslöshetsförsäkringen,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p1319 ft7">hälso-</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p31 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sjukvården, statligt studiestöd, värnplikt och civilplikt, offentlig</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">anställning och offentligt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">I fråga om samhällsområdena varor, tjänster och bostäder, allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sammankomst och offentlig tillställning, socialtjänsten m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">socialförsäkringssystemet,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td74"><P class="p3 ft8">arbetslöshetsförsäkringen,</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p1319 ft7">hälso-</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p31 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sjukvården, statligt studiestöd, värnplikt och civilplikt, offentlig</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">anställning och offentligt uppdrag</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td284"><P class="p3 ft3">krävs ytterligare</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td77"><P class="p38 ft3">utredning</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p31 ft3">innan</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbud för ålder kan utformas. I övrigt gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td226"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbuden</P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p3 ft5">alla de diskrimineringsgrunder vi behandlar i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td226"><P class="p3 ft7">slutbetänkandet: således</P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p3 ft5">kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">660</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td226"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_661">
<P class="p83 ft3">En del av dessa diskrimineringsförbud förs över från den Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1313 ft3">hittillsvarande diskrimineringslagstiftningen. En del Bilaga 6 diskrimineringsförbud är nya. Här märks särskilt diskrimineringsförbud</P>
<P class="p363 ft5">som gäller de nya diskrimineringsgrunderna könsidentitet och ålder. Vidare motsvaras diskrimineringsförbuden i fråga om vissa delar av utbildningssektorn, allmän sammankomst och offentlig tillställning, värn- och civilplikt, offentlig anställning och offentligt uppdrag inte av några förbudsregler i dag. I fråga om kön har tidigare diskrimineringsförbud saknats på samhällsområdena socialtjänsten m.m. samt hälso- och sjukvården. I fråga om funktionshinder har tidigare diskrimineringsförbud saknats i fråga om socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvården. En nyhet är också att diskrimineringsförbudet i fråga om varor tjänster och bostäder skall gälla för den som tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten. Privatpersoner kommer därmed att omfattas av förbudet. Förbudet skall dock inte gälla om det är nödvändigt av hänsyn till skydd för privatlivet. Förbud mot diskriminering av juridiska personer skall gälla i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, medlemskap m.m., varor, tjänster och bostäder och i fråga om offentlig anställning och offentligt uppdrag.</P>
<P class="p480 ft5">För dem som skyddas av diskrimineringsförbuden kan de nya reglerna om diskrimineringsförbud i fråga om könsidentitet och ålder antas ha stor positiv betydelse. Det nya skyddet kan antas motsvara ett starkt behov på båda områdena. Frågan om åldersdiskriminering är högaktuell och omdebatterad. Våra förslag på det området kan sannolikt ses som ett första steg mot en än mer utvecklad lagstiftning i fråga om åldersdiskriminering. För transpersoner (könsidentitet) är det kanske första gången som den utsatta situationen lyfts fram i ett större lagstiftningssammanhang. Vi bedömer att det nya skyddet för könsidentitet får stor rättslig och moralisk betydelse för de personer som omfattas av de nya reglerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td192"><P class="p3 ft3">Utökade krav på aktiva åtgärder</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td169"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsförbuden kompletteras av de aktiva åtgärderna. Aktiva</P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">åtgärder kan allmänt beskrivas som åtgärder som vidtas för att främja</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">jämställdhet mellan kvinnor och män och annan likabehandling. De</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">aktiva åtgärderna kan i princip sägas ta sikte på behandlingen av</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">arbetstagare m.fl. som grupper och inte som individuella fall. Generellt</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kan sägas att aktiva åtgärder är avsedda att verka pådrivande och mana</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td278"><P class="p3 ft5">till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p482 ft5">Vi menar att de aktiva åtgärderna är en verkligt betydelsefull del i</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p3 ft3">diskrimineringslagstiftningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft3">De</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p35 ft3">utgör</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p1338 ft7">komplement</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p482 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbuden men är värdefulla också i egen kraft som</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">framåtsyftande och mer ”positiva” insatser än diskrimineringsförbuden</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">som kan sägas vara av mer repressiv art. Till skillnad från</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">diskrimineringsförbuden är bestämmelserna om de aktiva åtgärderna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">utformade så att de inbjuder till kreativitet och bejakar den vilja till</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td192"><P class="p3 ft3">effektivt arbete mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">och för</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p1338 ft3">lika möjligheter</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p482 ft7">och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">661</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
<TD class="tr5 td150"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_662">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">rättigheter som kan finnas hos bl.a. enskilda arbetsgivare och hos fackliga organisationer. Arbete med aktiva åtgärder kan förhindra att enskilda drabbas av diskriminering men det kan också innebära att arbetsgivare och andra undviker att utsättas för påståenden eller anklagelser om diskriminering eller underlåtelse att utreda och åtgärda trakasserier.</P>
<P class="p90 ft5">Som anfördes redan när den äldre jämställdhetslagen tillkom 1979, räcker det inte med förbud mot individuell orättvisa – dvs. diskrimineringsförbuden – för att en reell och någorlunda snabb utveckling mot jämställdhet mellan könen och jämlikhet oavsett de andra diskrimineringsgrunderna skall uppnås (jfr prop. 1978/79:175 s. 78.) Därför behövs även de aktiva åtgärderna.</P>
<P class="p352 ft40">Reglerna om aktiva åtgärder skall vara så likartade som möjligt för de olika diskrimineringsgrunderna. Det innebär att bestämmelser om aktiva åtgärder – som i dag finns för kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning – bör gälla även för könsidentitet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och att reglerna skall vara lika när det är möjligt och ändamålsenligt. Vi föreslår därför att skyldighet införs att vidta aktiva åtgärder för alla diskrimineringsgrunderna.</P>
<P class="p1010 ft3">Därutöver bör möjligheterna tas till vara dels att ”vässa” de befintliga aktiva åtgärderna i den meningen att de görs mer effektiva, dels att söka finna på nya typer av aktiva åtgärder</P>
<P class="p83 ft3">Förslagen i denna del är främst följande.</P>
<P class="p80 ft5">Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön (jämställdhet i arbetslivet), könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. De skall särskilt motverka alla former av diskriminering som avses i 2 kap. i lagen. I fråga om diskrimineringsgrunden kön skall arbetsgivare och arbetstagare – liksom i dag enligt jämställdhetslagen – särskilt verka för att dels utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt, dels främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p353 ft8">Arbetsgivare skall vidare vidta aktiva åtgärder i fråga om rekrytering m.m., utbildning och kompetensutveckling, allas möjlighet att söka lediga anställningar, för att få sökande av underrepresenterat kön och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar, för att det på arbetsplatsen skall finnas arbetstagare med olika etnisk tillhörighet, i lönefrågor, upprätta en årlig likabehandlingsplan för sitt arbete med aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön (jämställdhet i arbetslivet), könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Planen skall innehålla en översikt över de aktiva åtgärder enligt lagen som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p352 ft8">Aktiva åtgärder i fråga om utbildning skall finnas för all utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100), utbildning som avses i högskolelagen (1992:1434), utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">662</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_663">
<P class="p149 ft3">eller annan utbildningsverksamhet. Kravet skall omfatta samtliga Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1339 ft3">diskrimineringsgrunder.<SPAN style="padding-left:277px;">Bilaga 6 Skolor och andra som bedriver utbildning skall vidta aktiva åtgärder i</SPAN></P>
<P class="p1340 ft40">fråga om målinriktat arbete, för att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier och upprätta en årlig likabehandlingsplan Aktiva åtgärder i fråga om värnplikt och civilplikt innebär krav på ett målinriktat arbete för att aktivt främja totalförsvarspliktigas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. De aktiva åtgärderna skall avse tjänstgöringsförhållanden, åtgärder att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier och</P>
<P class="p155 ft3">upprätta en årlig likabehandlingsplan.</P>
<P class="p148 ft8">Arbetsgivare, skolor och de myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga, och som inte följer lagens föreskrifter om aktiva åtgärder, kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter.</P>
<P class="p146 ft3">Aktiva åtgärder på andra samhällsområden än arbetslivet, utbildning och värn- och civilplikten bör utredas vidare.</P>
<P class="p56 ft3">Positiv särbehandling</P>
<P class="p144 ft8">Enligt våra förslag skall positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet och på grund av kön vara tillåten i arbetslivet. Undantag från förbudet mot diskriminering i arbetslivet införs därför. Förbudet mot diskriminering gäller inte om en arbetsgivares handlingssätt i frågor som gäller anställning, uttagning till anställningsintervju eller andra åtgärder under anställningsförfarandet, befordran eller utbildning för befordran eller annan utbildning är ett led i strävanden att främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet (positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet). När det gäller positiv särbehandling för kön flyttas det befintliga undantaget i jämställdhetslagen (1991:433) för positiv särbehandling över till den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering. Diskrimineringsförbudet gäller inte om en arbetsgivares handlingssätt är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet, och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga (positiv särbehandling på grund av kön).</P>
<P class="p283 ft8">Vi föreslår också att positiv särbehandling på grund av kön skall vara tillåten i fråga om högskolestudier, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och medlemskap m.m. i <NOBR>arbetstagar-,</NOBR> arbetsgivar- och yrkesorganisationer. När det gäller medlemskap m.m. flyttas det befintliga undantaget i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering över till den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering.</P>
<P class="p866 ft3">Åtgärder för ökad tillgänglighet m.m.</P>
<P class="p115 ft3">I den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering föreslås följande gälla.</P>
<P class="p48 ft3">Den som omfattas av lagens förbud mot diskriminering som gäller</P>
<P class="p149 ft19">utbildning och andra samhällsområden än arbetslivet får inte missgynna</P>
<P class="p71 ft3">663</P>
</DIV>
<DIV id="page_664">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft3">en person med funktionshinder genom att underlåta att vidta sådana skäliga åtgärder för tillgänglighet som skulle kunna bidra till att den personen kan ta del av den vara, tjänst eller bostad eller verksamhet som avses, på lika villkor med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p80 ft5">Skyldigheten att vidta åtgärder för tillgänglighet gäller dock inte enskilda personer som tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder.</P>
<P class="p80 ft5">Underlåtenhet att vidta åtgärder för tillgänglighet är att anse som diskriminering.</P>
<P class="p77 ft40">Inom arbetslivet – dvs. förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare – föreslås att den nuvarande regleringen i lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder överförs till den nya lagen. Diskrimineringsförbudet för arbetsgivare gäller därmed även då arbetsgivaren vid anställning, befordran eller utbildning för befordran genom att vidta stöd- och anpassningsåtgärder kan skapa en situation för en person med funktionshinder som är jämförbar med den för personer utan sådant funktionshinder och det skäligen kan krävas att arbetsgivaren vidtar sådana åtgärder.</P>
<P class="p704 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p330 ft8">Med repressalier avses ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder som kan drabba någon som anmält någon eller anfört klagomål mot vad han eller hon uppfattat som diskriminering eller gjort gällande att ansvariga inom verksamheten inte har vidtagit åtgärder för att exempelvis förhindra fortsatta trakasserier. Det kännetecknande för repressalier är att de har ett drag av bestraffningsåtgärder.</P>
<P class="p150 ft3">I den nya lagen föreslås följande förbud mot repressalier.</P>
<P class="p77 ft40">En arbetsgivare får inte utsätta en arbetssökande eller arbetstagare för repressalier på grund av att den arbetssökande eller arbetstagaren har</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft63">anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med någon av bestämmelserna i 2 kap. i lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt 2 kap. i lagen.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Förbudet gäller också i förhållande till den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När förbudet tillämpas skall den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet utförs anses som arbetsgivare.</P>
<P class="p80 ft3">Den som omfattas av förbuden mot diskriminering i fråga om utbildning och andra samhällsområden än arbetslivet får inte utsätta någon för repressalier på grund av att han eller hon har</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft24">anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i 3 kap. i lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt 3 kap. i lagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">664</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_665">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p74 ft3">Arbetsgivare, skolor och myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga skall vara skyldiga att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier enligt följande.</P>
<P class="p77 ft8">En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder eller sexuella trakasserier i samband med arbetet, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Arbetsgivarens skyldighet gäller också i förhållande till den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p353 ft8">En skola som får kännedom om att någon som deltar i eller söker till en utbildning eller verksamhet anser sig ha blivit utsatt för trakasserier som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder eller sexuella trakasserier i samband med utbildningen eller verksamheten, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p302 ft8">En myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga och som får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller sexuella trakasserier i samband med värn- eller civilplikten, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p481 ft3">Påföljder</P>
<P class="p325 ft3">Lagens tvingande karaktär föreslås framgå direkt av lagtexten. Ett avtal som inskränker någons rättigheter enligt lagen skall vara ogiltigt i den delen.</P>
<P class="p80 ft5">En bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal som medger eller innebär att någon diskrimineras på ett sätt som är förbjudet enligt lagen skall jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt.</P>
<P class="p353 ft40">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling på ett sätt som är förbjudet enligt lagen skall rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p353 ft40">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen på ett sätt som är förbjudet enligt 2 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">665</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_666">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">om arbetslivet skall bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p77 ft8">Den som bryter mot förbuden mot diskriminering – inklusive de bestämmelser som gäller stöd- och anpassningsåtgärder – eller repressalier eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserier, skall betala skadestånd för den kränkning som detta innebär (allmänt eller ideellt skadestånd) och för den förlust som uppkommer (ekonomiskt skadestånd). Graden av kränkning skall vara avgörande för det ideella skadeståndets storlek. Om det finns särskilda skäl kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Avsikten hos den som diskriminerat skall inte utgöra skäl för jämkning av skadeståndet.</P>
<P class="p78 ft8">Vi föreslog i delbetänkandet Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55 s. 314 f.) att nuvarande begränsning av det ekonomiska skadeståndet i diskrimineringslagstiftningen skulle tas bort. Riksdagen och regeringen hade dock en annan uppfattning när ärendet behandlades våren 2005 (se prop. 2004/05:147 s. 116 f., bet.2004/05:AU7, rskr 2004/05:267). Vår uppfattning är alltjämt att EG- rätten kräver att kopplingen mellan diskrimineringslagstiftningen och den s.k. takregeln för ekonomiskt skadestånd enligt anställningsskyddslagen tas bort. Vi upprepar emellertid inte nu vårt förslag utan förutsätter att regeringen i sin fortsatta beredning av frågan beaktar våra överväganden i saken.</P>
<P class="p410 ft3">Rättegången</P>
<P class="p82 ft4">Domstolarna</P>
<P class="p1341 ft8">De arbetsrättsliga diskrimineringsmålen bör även fortsättningsvis prövas i Arbetsdomstolen (AD). Vår slutsats är att AD är en oavhängig och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 Europakonventionen och att AD även i övrigt uppfyller de krav som följer av artikeln. Det finns därmed enligt vår mening inte rättsligt tvingande skäl att ändra på AD:s roll eller på sammansättningen i diskrimineringsmålen i domstolen. Därmed är dock inte sagt att det inte av andra skäl kan vara motiverat att föreslå ändringar i något avseende. En viktig utgångspunkt är att domstolsprocessen bör vara utformad på ett sådant sätt att intresset av en säker, snabb och enhetlig rättstillämpning främjas på bästa sätt. Eventuella ändringar får inte heller skapa nya svårigheter som undviks med nu gällande ordning.</P>
<P class="p90 ft5">AD:s sammansättning i diskrimineringsmål bör ändras. Lagen om rättegången i arbetstvister ändras så att endast fem ledamöter deltar i sådana mål. Sammansättningen bör vara en ordförande, en vice ordförande, en ”tredje man”, en arbetsgivarledamot och en arbetstagarledamot. På detta sätt är intresseledamöterna inte i majoritet i målen men finns ändå med och kan tillföra sina särskilda sakkunskaper om arbetsmarknaden.</P>
<P class="p357 ft3">Det skulle vara en fördel för dömandet om särskild expertis i diskrimineringsfrågor fanns med i domstolen. Ett sätt att tillförsäkra domstolen särskild sådan kompetens är att den oberoende</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">666</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_667">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">ämbetsmannaledamoten (”tredje mannen”) i diskrimineringsmål, förutom det redan i dag gällande kravet på särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden, även skall ha särskild insikt i diskrimineringsfrågor. Detta bör framgå av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Tredje männen utses från en särskild lista där personer med sådan kompetens står upptagna. På så sätt kan rätten tillföras värdefull expertkunskap. En sådan ordning skulle vara ett användbart komplement till de möjligheter domstolen och parterna redan har att kalla in sakkunniga när behov bedöms finnas. En ledamot med särskild erfarenhet eller inblick i diskrimineringsfrågor skulle utgöra ett värdefullt tillskott i dömandet. Önskemålet om särskild kompetens i diskrimineringsfrågor bör även kunna tillgodoses inom ramen för ökade och riktade utbildningsinsatser.</P>
<P class="p357 ft3">En talan i ett mål om diskriminering som förs av Ombudsmannen mot diskriminering skall väckas vid tingsrätt. AD är överrätt om målet överklagas. Mot AD:s dom eller beslut får talan inte föras.</P>
<P class="p80 ft3">Ordförande i AD som för närvarande förordnas på tre år skall i stället vara ordinarie domare i AD.</P>
<P class="p89 ft4">Talerätt</P>
<P class="p132 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering skall ha rätt att som part föra talan för en enskild i mål om förbuden mot diskriminering och repressalier samt skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, om den personen medger det. Om ombudsmannen för sådan talan får ombudsmannen i samma rättegång föra också annan talan för den enskilde.</P>
<P class="p352 ft40">I arbetslivet skall ombudsmannens talerätt, liksom enligt gällande bestämmelser, vara subsidiär i förhållande till den fackliga talerätten. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister får ombudsmannen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p353 ft40">En ideell förening som enligt sina stadgar tillvaratar sina medlemmars intressen har rätt att som part föra talan för en enskild i mål om förbuden mot diskriminering och repressalier samt skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, om den personen medger det.</P>
<P class="p151 ft5">I arbetslivet skall föreningens talerätt vara subsidiär i förhållande till den fackliga talerätten. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister får föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p90 ft3">Talerätten för intresseorganisationen förutsätter att föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra en talan och förhållandena i övrigt är lämpad att företräda den enskilde.</P>
<P class="p1091 ft4">Bevisbördan</P>
<P class="p1341 ft8">En bevisregel som innebär en bevislättnad för den som påstår att diskriminering inträffat är nödvändig. Vi föreslår att den utformas på följande sätt. Om det finns anledning att anta att någon har missgynnats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">667</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_668">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">på sätt som framgår av förbuden mot diskriminering eller repressalier, är det svaranden som skall visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p1091 ft4">Preskription</P>
<P class="p1341 ft40">Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p1342 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft101">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p1343 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft63">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p1342 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft101">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">I fråga om någon annan talan än som avses i första stycket skall följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p1342 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft101">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p1342 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft101">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p1344 ft40"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft143">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen skall vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p1342 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft81">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Om talan rör skadestånd med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.</P>
<P class="p80 ft3">Talan i en tvist som inte rör arbetslivet skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p89 ft4">Preskriptionsavbrott</P>
<P class="p1341 ft8">Vi föreslår en ny regel om preskriptionsavbrott. Ombudsmannen mot diskriminering kan i ett mål som rör annan diskriminering i arbetslivet än uppsägning eller avskedande avbryta preskription genom att se till att arbetsgivaren får del av ett skriftligt meddelande som anger att ombudsmannen överväger att väcka talan. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid från dagen för avbrottet. Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
<P class="p97 ft4">Sekretess</P>
<P class="p1341 ft40">I fråga om sekretess föreslår vi följande. Sekretess i mål om tillämpning av den nya lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P>
<P class="p78 ft8">Sekretess gäller hos den nya Ombudsmannen mot diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs i ärende enligt den nya lagen om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 6</P>
<P class="p1098 ft3">668</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_669">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">förbud och andra åtgärder mot diskriminering samt i annat ärende som</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td285"><P class="p3 ft5">rör rådgivning åt enskild.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Sekretess gäller hos den nya Nämnden mot diskriminering för uppgift</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">men om uppgiften röjs i ärende enligt den nya lagen om förbud och andra</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td285"><P class="p3 ft5">åtgärder mot diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr29 td286"><P class="p3 ft3">En ny nämnd mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr29 td143"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td45"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr19 td58"><P class="p3 ft8">Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering ersätts av en ny</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">nämnd mot diskriminering. Nämnden skall pröva ärenden om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vitesförelägganden och överklagandeärenden på samma sätt som de</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">tidigare nämnderna. Däremot skall nämnden inte åläggas någon</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft3">rådgivande</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p3 ft3">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p3 ft3">förhållande</P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p31 ft8">nya</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft3">ombudsmannamyndigheten eller ha i uttryckligt uppdrag att föreslå regeringen författningsändringar eller andra åtgärder.</P>
<P class="p387 ft28">Arbetslivsdirektivet genomförs</P>
<P class="p909 ft8">EG:s arbetslivsdirektiv (2000/78/EG) är i huvudsak genomfört i svensk rätt genom de senare årens ändringar i diskrimineringslagstiftningen. Det som återstår är framför allt diskrimineringsförbud för ålder i arbetslivet. Att ett sådant diskrimineringsförbud skall införas i EU:s medlemsstater framgå av artikel 6 i arbetslivsdirektivet. Genom vårt förslag till ny reglering är <NOBR>EG-direktivet</NOBR> i den delen genomfört i Sverige.</P>
<P class="p866 ft28">Tillsynsansvar för länsstyrelserna</P>
<P class="p909 ft3">Vi anser att frågan om att införa ett regionalt tillsynsansvar hos landets länsstyrelser för arbetet med aktiva åtgärder bör anstå en tid.</P>
<P class="p56 ft28">Informationsinsatser</P>
<P class="p389 ft3">Den svenska diskrimineringslagstiftningen ändrades senast väsentligt genom lagstiftning som trädde i kraft 2003. Som en följd av de ändrade reglerna avsattes då icke obetydliga belopp för information gentemot allmänheten. En liknande insats kommer att vara nödvändig när de nya reglerna träder i kraft.</P>
<P class="p1345 ft3">669</P>
</DIV>
<DIV id="page_670">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft1">Diskrimineringskommitténs författningsförslag</P>
<P class="p1346 ft28">Förslag till lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering</P>
<P class="p457 ft3">1 kap. Inledande bestämmelser</P>
<P class="p1347 ft3">Lagens ändamål</P>
<P class="p74 ft3">1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p94 ft3">Lagen är tvingande</P>
<P class="p74 ft3">2 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter enligt denna lag är ogiltigt i den delen.</P>
<P class="p75 ft3">Definitioner</P>
<P class="p498 ft8">Diskriminering</P>
<P class="p498 ft3">3 § I denna lag avses med diskriminering</P>
<P class="p77 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft42">direkt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">indirekt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som är ägnat att särskilt missgynna någon med visst kön, viss könsidentitet, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga,</P>
<P class="p128 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft42">trakasserier</SPAN>: ett uppträdande som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p79 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuella trakasserier</SPAN>: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">instruktioner att diskriminera</SPAN>: order eller instruktioner att diskriminera någon enligt <NOBR>1–4</NOBR> eller enligt 3 kap. 24 § som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
<P class="p1098 ft3">670</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_671">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p34 ft3">Underlåtenhet att vidta sådana åtgärder för tillgänglighet som avses i</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">3 kap. 24 § är också att anse som diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft8">Kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning</P>
<P class="p1044 ft3">4 § I denna lag avses med</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft42">kön</SPAN>: det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställs för henne eller honom,</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">könsidentitet</SPAN>: en persons identitet, utseende eller beteende med avseende på kön, oavsett om identiteten, utseendet eller beteendet skiljer sig från vad som traditionellt ansetts utgöra normen för kvinnor respektive män,</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft42">etnisk tillhörighet</SPAN>: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft42">funktionshinder</SPAN>: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuell läggning</SPAN>: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.</P>
<P class="p1348 ft8">Skola</P>
<P class="p1044 ft3">5 § I denna lag avses med <SPAN class="ft4">skola</SPAN>: den som bedriver</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbildning som avses i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">annan utbildningsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p387 ft3">2 kap. Arbetslivet</P>
<P class="p232 ft3">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p47 ft8">Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare</P>
<P class="p389 ft3">1 § Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön (jämställdhet i arbetslivet), könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. De skall särskilt motverka alla former av diskriminering som avses i detta kapitel.</P>
<P class="p1104 ft3">2 § Arbetsgivare och arbetstagare skall särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller</P>
<P class="p310 ft3">671</P>
</DIV>
<DIV id="page_672">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">likvärdigt. De skall också främja lika möjligheter till löneutveckling för</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kvinnor och män.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">krav arbetet ställer skall göras med beaktande av kriterier såsom kunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">natur skall särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft8">3 § Bestämmelserna i detta kapitel såvitt avser jämställdhet i arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">tar sikte på att förbättra främst kvinnornas villkor.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Målinriktat arbete</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">4 § Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetslivet oavsett kön (jämställdhet i arbetslivet), könsidentitet, etnisk</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">läggning eller ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter finns i <NOBR>5–14</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Arbetsförhållanden</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft8">5 § Arbetsgivaren skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetsförhållandena skall lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">6 § Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att alla arbetstagare oavsett</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kön skall kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td58"><P class="p3 ft8">Skyldighet att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier</P></TD>
<TD class="tr40 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">7 § Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">att någon arbetssökande eller arbetstagare utsätts för diskriminering eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">repressalier enligt denna lag.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">Skyldigheten i första stycket gäller också i förhållande till den som</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När regeln</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">tillämpas skall den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utförs anses som arbetsgivare.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1349 ft3">672</P>
</DIV>
<DIV id="page_673">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1350 ft8">Rekrytering m.m.</P>
<P class="p282 ft8">8 § Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.</P>
<P class="p146 ft3">Arbetsgivaren skall vidare verka för att alla arbetstagare ges möjlighet till kompetensutveckling och befordran, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p1104 ft3">9 § Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att alla, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder i praktiken skall kunna söka lediga anställningar på lika villkor.</P>
<P class="p389 ft5">10 § När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren skall söka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Arbetsgivaren skall också söka se till att det på arbetsplatsen finns arbetstagare med olika etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p507 ft3">Första stycket skall dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p476 ft8">Lönefrågor</P>
<P class="p1163 ft3">11 § I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män skall arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Arbetsgivaren skall bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen skall särskilt avse skillnader mellan</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och</SPAN></P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft3">12 § Arbetsgivaren skall varje år upprätta en handlingsplan för</P>
<P class="p149 ft12">jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och</P>
<P class="p71 ft3">673</P>
</DIV>
<DIV id="page_674">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">analysen enligt 11 §. I planen skall anges vilka lönejusteringar och andra</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p3 ft3">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">betrakta som lika eller likvärdigt. Planen skall innehålla en</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">lönejusteringar som behövs skall genomföras så snart som möjligt och</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">senast inom tre år.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">genomförts skall tas in i efterföljande års handlingsplan.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">inte arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte färre än tio</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">13 § Arbetsgivaren skall förse en arbetstagarorganisation i förhållande</P></TD>
<TD class="tr24 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">som behövs för att organisationen skall kunna samverka vid</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">löner.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td58"><P class="p3 ft8">Likabehandlingsplan</P></TD>
<TD class="tr40 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">14 § Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt arbete med</P></TD>
<TD class="tr12 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">oavsett kön (jämställdhet i arbetslivet), könsidentitet, etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">eller ålder. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 5–</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">10 §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kommande året.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Planen skall också innehålla en översiktlig redovisning av den</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren skall göra enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">12 §.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft8">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">genomförts skall tas in i efterföljande års plan.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan gäller inte</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte färre än tio</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Kollektivavtal</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">15 § Kollektivavtal som träffas i hänseenden som anges i <NOBR>5–14</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr12 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">befriar inte arbetsgivaren från skyldighet att iaktta föreskrifterna i dessa</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">paragrafer.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td168"><P class="p13 ft3">674</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_675">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td199"><P class="p39 ft3">Om en arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr2 td198"><P class="p31 ft3">inte fullgör sina förpliktelser enligt ett sådant</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><P class="p39 ft5">kollektivavtal skall de</P></TD>
<TD class="tr3 td198"><P class="p31 ft8">bestämmelser om påföljder som finns i avtalet</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p1351 ft7">eller i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet gälla.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft8">Vite</P>
<P class="p1163 ft3">16 § En arbetsgivare som underlåter att fullgöra sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt <NOBR>5–14</NOBR> §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem i enlighet med vad som anges i 4 kap. 6 §.</P>
<P class="p112 ft3">Förbud mot diskriminering</P>
<P class="p115 ft3">17 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder av arbetssökande eller arbetstagare, är förbjuden för arbetsgivare i fråga om</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft69">anställning, uttagning till anställningsintervju eller andra åtgärder under ett anställningsförfarande,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">befordran,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">yrkespraktik,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft24">yrkesvägledning,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft81">löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft23">arbetsledning,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft23">uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd,</SPAN></P>
<P class="p149 ft5">och</P>
<P class="p506 ft8"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft46">annat bemötande på arbetsplatsen eller i samband med arbetet. Förbudet i första stycket 4, 7 och 9 gäller också i förhållande till den</SPAN></P>
<P class="p238 ft3">som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När förbudet tillämpas skall den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet utförs anses som arbetsgivare.</P>
<P class="p55 ft3">18 § Förbudet i 17 § gäller inte</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">vid anställning, befordran eller utbildning för befordran om det på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs är nödvändigt att en arbetsgivare tar hänsyn till någon av diskrimineringsgrunderna,</SPAN></P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">om en arbetsgivares handlingssätt är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga (positiv särbehandling på grund av kön),</SPAN></P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">om en arbetsgivares handlingssätt i frågor som gäller anställning, uttagning till anställningsintervju eller andra åtgärder under ett anställningsförfarande, befordran, utbildning för befordran eller annan utbildning är ett led i strävanden att främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet (positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet),</SPAN></P>
<P class="p1352 ft3">675</P>
</DIV>
<DIV id="page_676">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td244"><P class="p34 ft3">4. i fråga om åldersgränser för rätt till pensions-</P></TD>
<TD class="tr2 td199"><P class="p3 ft3">eller Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td244"><P class="p3 ft3">invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller</P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p1353 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">om hänsyn till en arbetstagares ålder kan motiveras av ett berättigat mål och de medel arbetsgivaren valt för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p476 ft8">Stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder</P>
<P class="p389 ft3">19 § Förbudet i 17 § gäller även då arbetsgivaren vid anställning, befordran eller utbildning för befordran genom att vidta stöd- och anpassningsåtgärder kan skapa en situation för en person med funktionshinder som är jämförbar med den för personer utan sådant funktionshinder och det skäligen kan krävas att arbetsgivaren vidtar sådana åtgärder.</P>
<P class="p236 ft3">Uppgift om meriter</P>
<P class="p115 ft3">20 § En arbetssökande som inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, och en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den har som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P>
<P class="p236 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p60 ft40">21 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetssökande eller arbetstagare för repressalier på grund av att den arbetssökande eller arbetstagaren har</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med denna lag, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Förbudet i första stycket gäller också i förhållande till den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När förbudet tillämpas skall den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet utförs anses som arbetsgivare.</P>
<P class="p267 ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p144 ft5">22 § En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med arbetet, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p145 ft8">Skyldigheten i första stycket gäller också i förhållande till den som utan att vara anställd på en arbetsplats söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete där som inhyrd eller inlånad arbetskraft. När regeln</P>
<P class="p71 ft3">676</P>
</DIV>
<DIV id="page_677">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">tillämpas skall den hos vilken praktiken söks eller fullgörs eller arbetet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">utförs anses som arbetsgivare.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft3">Påföljder</P>
<P class="p47 ft8">Ogiltighet</P>
<P class="p115 ft5">23 § En bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal som medger eller innebär att någon diskrimineras på ett sätt som är förbjudet enligt detta kapitel, skall jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt.</P>
<P class="p823 ft3">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling på ett sätt som är förbjudet enligt detta kapitel, skall rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p111 ft3">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen på ett sätt som är förbjudet enligt detta kapitel, skall bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p229 ft8">Skadestånd</P>
<P class="p389 ft3">24 § Om en arbetsgivare bryter mot förbuden mot diskriminering i 17 eller 19 § eller repressalier i 21 § eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier enligt 22 § skall arbetsgivaren betala skadestånd för den kränkning som detta innebär och för den förlust som uppkommer.</P>
<P class="p111 ft3">Om det finns särskilda skäl kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p233 ft3">Rättegången</P>
<P class="p47 ft8">Tillämpliga regler vid rättegång</P>
<P class="p1163 ft3">25 § Mål om tillämpningen av förbuden mot diskriminering eller repressalier eller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier i detta kapitel skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P>
<P class="p148 ft40">I sådana mål skall som arbetstagare anses också arbetssökande och den som söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete på en arbetsplats som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktik söks eller fullgörs eller arbete söks eller utförs skall anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas i en tvist enligt första stycket.</P>
<P class="p1354 ft3">677</P>
</DIV>
<DIV id="page_678">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft8">Bevisbörda</P>
<P class="p133 ft3">26 § Om det finns anledning att anta att någon har missgynnats på sätt som framgår av förbuden mot diskriminering eller repressalier i detta kapitel, är det arbetsgivaren som skall visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.</P>
<P class="p410 ft8">Rätt att föra talan</P>
<P class="p74 ft5">27 § I en tvist enligt 25 § får Ombudsmannen mot diskriminering eller en annan ideell förening än som avses i 28 § och som enligt sina stadgar har att tillvarata sina medlemmars intressen som part föra talan för en enskild som medger det. Om ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång föra också annan talan för den enskilde. Ombudsmannens beslut i dessa frågor får inte överklagas.</P>
<P class="p360 ft8">För att få föra talan skall föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet.</P>
<P class="p151 ft3">Vad som finns föreskrivet om den enskildes ställning i rättegången i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall tillämpas också när ombudsmannen eller föreningen för talan.</P>
<P class="p132 ft3">28 § När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p410 ft8">Preskription</P>
<P class="p499 ft3">29 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Om någon för någon annan talan än som avses i första stycket skall följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p1355 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen skall vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p91 ft3">Om talan rör skadestånd med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
<P class="p1098 ft3">678</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_679">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">vann laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft8">Preskriptionsavbrott</P>
<P class="p109 ft5">30 § Ombudsmannen mot diskriminering kan avbryta preskription i fall som avses i 29 § andra stycket genom att se till att arbetsgivaren får del av ett skriftligt meddelande som anger att ombudsmannen överväger att väcka talan. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 29 § andra stycket från dagen för avbrottet.</P>
<P class="p879 ft3">Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
<P class="p470 ft8">Ogiltigförklaring av uppsägningar eller avskedanden m.m.</P>
<P class="p1163 ft3">31 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p1356 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p1356 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p1357 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats,</SPAN></P>
<P class="p1357 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">38 § andra stycket andra meningen om ersättning för förlust efter anställningens upphörande,</SPAN></P>
<P class="p1356 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">39 § om beräkningen av skadestånd, och</SPAN></P>
<P class="p1357 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m.</SPAN></P>
<P class="p526 ft8">32 § Talan om skadestånd med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p938 ft3">33 § Talan som förs av Ombudsmannen mot diskriminering eller av en förening behandlas som om talan hade förts av arbetstagaren eller den arbetssökande själv.</P>
<P class="p56 ft3">3 kap. Utbildning och andra samhällsområden</P>
<P class="p232 ft3">Aktiva åtgärder i fråga om utbildning</P>
<P class="p55 ft8">Målinriktat arbete</P>
<P class="p389 ft5">1 § En skola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder för den som deltar i eller söker till utbildningen eller verksamheten.</P>
<P class="p48 ft15">Närmare föreskrifter om skolans skyldigheter finns i 2 och 3 §§.</P>
<P class="p71 ft3">679</P>
</DIV>
<DIV id="page_680">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft8">Skyldighet att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier</P>
<P class="p133 ft3">2 § En skola skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att den som deltar i eller söker till utbildningen eller verksamheten utsätts för diskriminering eller repressalier enligt denna lag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft8">Likabehandlingsplan</P>
<P class="p383 ft8">3 § En skola skall varje år upprätta en plan som skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder för den som deltar i eller söker till utbildningen eller verksamheten och för att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier enligt 2 §. Planen skall vidare innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p345 ft3">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td169"><P class="p34 ft12">Skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan gäller inte, om det</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">finns särskilda skäl för undantag med hänsyn till verksamhetens ringa</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">omfattning eller omständigheterna i övrigt.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td169"><P class="p3 ft8">Vite</P></TD>
<TD class="tr39 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td169"><P class="p3 ft3">4 § En skola som underlåter att fullgöra sina skyldigheter i fråga om</P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">aktiva åtgärder enligt 2 och 3 §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">i enlighet med vad som anges i 4 kap. 6 §.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td169"><P class="p3 ft3">Aktiva åtgärder i fråga om värn- och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p3 ft8">Målinriktat arbete</P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td169"><P class="p3 ft3">5 § De myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga</P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">aktivt främja totalförsvarspliktigas lika rättigheter och möjligheter</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p34 ft3">Närmare föreskrifter om myndigheternas skyldigheter finns i <NOBR>6–8</NOBR> §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td169"><P class="p3 ft8">Tjänstgöringsförhållanden</P></TD>
<TD class="tr39 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td169"><P class="p3 ft3">6 § De myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga</P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till omständigheterna</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">kan krävas för att tjänstgöringsförhållandena skall lämpa sig för alla</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">totalförsvarspliktiga oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><P class="p3 ft5">religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p3 ft3">läggning.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td115"><P class="p13 ft3">680</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><P class="p3 ft9"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_681">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft8">Skyldighet att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier</P>
<P class="p133 ft3">7 § De myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att totalförsvarspliktiga utsätts för diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller repressalier enligt denna lag.</P>
<P class="p475 ft8">Likabehandlingsplan</P>
<P class="p74 ft5">8 § De myndigheter som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga skall varje år upprätta en plan som skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för totalförsvarspliktiga oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och för att förebygga och förhindra diskriminering och repressalier enligt 7 §. Planen skall vidare innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som myndigheterna avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.</P>
<P class="p130 ft3">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p474 ft8">Vite</P>
<P class="p133 ft3">9 § En myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga som underlåter att fullgöra sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt <NOBR>6–8</NOBR> §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem i enlighet med vad som anges i 4 kap. 6 §.</P>
<P class="p94 ft3">Förbud mot diskriminering</P>
<P class="p498 ft8">Utbildning</P>
<P class="p133 ft3">10 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden för skolor av den som deltar i eller söker till</P>
<P class="p1358 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft25">utbildning eller annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">utbildning som avses i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">annan utbildningsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p1359 ft5">Förbudet mot åldersdiskriminering gäller dock inte 1. i fråga om</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbildning i förskoleklass,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
<P class="p1098 ft3">681</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_682">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p34 ft8">– utbildning i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1360 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">om hänsyn till åldern hos den som deltar i eller söker till en utbildning eller verksamhet kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering gäller inte om behandlingen är ett led i strävanden att främja lika möjligheter till högskolestudier oavsett kön (positiv särbehandling på grund av kön).</P>
<P class="p866 ft8">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet</P>
<P class="p389 ft3">11 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">vid förmedling av arbete hos den offentliga arbetsförmedlingen eller annan som bedriver arbetsförmedling, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">i fråga om andra insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p48 ft3">Diskrimineringsförbudet innebär dock inte hinder mot</P>
<P class="p51 ft5">– insatser som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, eller</P>
<P class="p148 ft8">– tillämpning av bestämmelser som är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet eller som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete oavsett ålder.</P>
<P class="p1348 ft8">Start eller bedrivande av näringsverksamhet</P>
<P class="p909 ft5">12 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden i fråga om ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att kunna starta eller bedriva näringsverksamhet.</P>
<P class="p139 ft3">Förbudet mot åldersdiskriminering gäller inte om hänsyn till en persons ålder kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p1348 ft8">Yrkesutövning</P>
<P class="p909 ft3">13 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden i fråga om behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att kunna utöva ett visst yrke.</P>
<P class="p111 ft3">Förbudet mot åldersdiskriminering gäller inte om hänsyn till en persons ålder kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p435 ft3">682</P>
</DIV>
<DIV id="page_683">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft8">Medlemskap m.m.</P>
<P class="p133 ft3">14 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering gäller dock inte förmåner som en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet som ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft8">Varor, tjänster och bostäder m.m.</P>
<P class="p389 ft3">15 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden för den som</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning.</SPAN></P>
<P class="p51 ft5">Förbudet i första stycket 1 gäller dock inte om det är nödvändigt av hänsyn till skydd för privatlivet.</P>
<P class="p48 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering gäller inte tillhandahållande av</P>
<P class="p1007 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">försäkringstjänster, eller</SPAN></P>
<P class="p1361 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">andra tjänster eller bostäder, om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p866 ft8">Socialtjänsten m.m.</P>
<P class="p389 ft3">16 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">insatser inom socialtjänsten, och</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering gäller dock inte i fråga om insatser inom socialtjänsten, om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga.</P>
<P class="p866 ft8">Socialförsäkringssystemet</P>
<P class="p282 ft3">17 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i fråga om socialförsäkringen och</P>
<P class="p149 ft86">anslutande bidragssystem.</P>
<P class="p71 ft3">683</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_684">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p34 ft3">Förbudet mot könsdiskriminering innebär dock inte hinder mot</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">tillämpning av bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,</SPAN></P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">utbetalning av barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.</SPAN></P>
<P class="p402 ft8">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p282 ft3">18 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i fråga om arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p476 ft8">Hälso- och sjukvården</P>
<P class="p1163 ft3">19 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.</P>
<P class="p476 ft8">Studiestöd</P>
<P class="p909 ft3">20 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i fråga om statligt studiestöd.</P>
<P class="p1348 ft8">Värn- och civilplikt</P>
<P class="p909 ft3">21 § Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjuden i fråga om värn- och civilplikt.</P>
<P class="p148 ft45">Förbudet mot könsdiskriminering innebär dock inte hinder mot tillämpning av bestämmelser om mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p402 ft8">Offentlig anställning och offentligt uppdrag</P>
<P class="p909 ft8">22 § Även i andra fall som avses i <NOBR>10–21</NOBR> §§ är diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning förbjuden i</P>
<P class="p286 ft3">684</P>
</DIV>
<DIV id="page_685">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">verksamhet där den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">uppdrag går allmänheten till handa.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft8">Förbud mot diskriminering av juridiska personer</P>
<P class="p389 ft3">23 § Diskrimineringsförbuden i 11 § första stycket 2, 12 och 14 §§, 15 § första stycket 1 och 22 § gäller också till skydd för juridiska personer.</P>
<P class="p1348 ft8">Tillgänglighet för personer med funktionshinder</P>
<P class="p109 ft5">24 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering i <NOBR>10–22</NOBR> §§ får inte missgynna en person med funktionshinder genom att underlåta att vidta sådana skäliga åtgärder för tillgänglighet som skulle kunna bidra till att den personen kan ta del av den vara, tjänst eller bostad eller verksamhet som avses, på lika villkor med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p142 ft3">Skyldigheten att vidta åtgärder för tillgänglighet gäller dock inte enskilda personer som tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder.</P>
<P class="p54 ft3">Uppgift om meriter</P>
<P class="p60 ft3">25 § En sökande som har nekats tillträde till en utbildning har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av skolan om vilken utbildning eller vilka andra meriter den har som har blivit antagen till utbildningen.</P>
<P class="p112 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p60 ft3">26 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering i <NOBR>10–24</NOBR> §§ får inte utsätta någon för repressalier på grund av att han eller hon har</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat att någon handlat i strid med denna lag, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p112 ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p267 ft8">Utbildning</P>
<P class="p1163 ft3">27 § En skola som får kännedom om att någon som deltar i eller söker till en utbildning eller verksamhet anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med utbildningen eller verksamheten, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p838 ft3">685</P>
</DIV>
<DIV id="page_686">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1350 ft8">Värn- och civilplikt</P>
<P class="p282 ft8">28 § En myndighet som utbildar eller rekryterar totalförsvarspliktiga och som får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller sexuella trakasserier i samband med värn- eller civilplikten, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.</P>
<P class="p61 ft3">Påföljder</P>
<P class="p47 ft8">Ogiltighet</P>
<P class="p909 ft8">29 § En bestämmelse i ett avtal som medger eller innebär att någon diskrimineras på ett sätt som är förbjudet enligt detta kapitel, skall jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt.</P>
<P class="p139 ft3">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling på ett sätt som är förbjudet enligt detta kapitel, skall rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.</P>
<P class="p476 ft8">Skadestånd</P>
<P class="p389 ft5">30 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering i <NOBR>10–24</NOBR> §§ eller repressalier i 26 § eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier enligt 27 och 28 §§ skall betala skadestånd för den kränkning som detta innebär och för den förlust som uppkommer.</P>
<P class="p139 ft3">Om det finns särskilda skäl kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p111 ft3">Om en arbetstagare diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier skall skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst.</P>
<P class="p112 ft3">Överklagande</P>
<P class="p60 ft8">31 § Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman, får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr4 td287"><P class="p3 ft3">mot förbudet mot diskriminering i 10 § om beslutet avser</P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td287"><P class="p34 ft5">– tillträde till utbildningen,</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td287"><P class="p34 ft3">– tillgodoräknande av utbildning,</P></TD>
<TD class="tr13 td156"><P class="p13 ft3">686</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_687">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p34 ft8">– anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p3 ft3">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">– byte av handledare,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">– indragning av handledare och andra resurser vid forskarutbildning,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">– utbildningsbidrag för doktorander, eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">– en ingripande åtgärd mot en student.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft8">Ett beslut som fattats av den som avses i första stycket får överklagas</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">till Överklagandenämnden för högskolan även på den grunden att</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">beslutet strider mot förbudet i fråga om tillgänglighet i 24 § eller mot</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förbudet mot repressalier i 26 §.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Om överklagandenämnden finner att beslutet strider mot något av</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, skall beslutet</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">högskolan för ny prövning.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, skall</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">överklagande ske i den där föreskrivna ordningen i stället för enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bestämmelserna i första och andra stycket.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">32 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna lag</P></TD>
<TD class="tr15 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">får inte överklagas.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"><P class="p3 ft3">Rättegången</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td58"><P class="p3 ft8">Tillämpliga regler vid rättegång</P></TD>
<TD class="tr33 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">33 § Mål om tillämpningen av förbuden mot diskriminering eller</P></TD>
<TD class="tr12 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">repressalier eller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">trakasserier i detta kapitel skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">tillåten.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering för talan som part enligt 35 §.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td58"><P class="p3 ft8">Bevisbörda</P></TD>
<TD class="tr40 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft8">34 § Om det finns anledning att anta att någon har missgynnats på sätt</P></TD>
<TD class="tr12 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">som framgår av förbuden mot diskriminering eller repressalier i detta</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kapitel, är det svaranden som skall visa att diskriminering eller</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">repressalier inte förekommit.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Rätt att föra talan</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">35 § I en tvist enligt 33 § får Ombudsmannen mot diskriminering eller</P></TD>
<TD class="tr12 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">en annan ideell förening än som avses i 2 kap. 28 § och som enligt sina</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">stadgar har att tillvarata sina medlemmars intressen som part föra talan</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">för en enskild som medger det. Om ombudsmannen eller en förening för</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft7">sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td168"><P class="p13 ft3">687</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td58"><P class="p3 ft89"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_688">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">föra annan talan för den enskilde. Ombudsmannens beslut i dessa frågor</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td196"><P class="p3 ft5">får inte överklagas.</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">För att få föra en talan skall föreningen med hänsyn till sin verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">samt förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td196"><P class="p3 ft5">målet.</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">36 § Vad som finns föreskrivet i rättegångsbalken om part beträffande</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt hörande</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">gälla den för vilken Ombudsmannen mot diskriminering eller en förening</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td196"><P class="p3 ft5">för talan.</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Vad som gäller enligt rättegångsbalken om pågående rättegång för en</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">enskild som för talan enligt denna lag gäller även när ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td244"><P class="p3 ft7">eller en förening för talan som part för den enskilde enligt denna lag.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td145"><P class="p3 ft3">37 §</P></TD>
<TD class="tr15 td288"><P class="p182 ft3">Rättens avgörande</P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p3 ft3">i ett mål</P></TD>
<TD class="tr15 td123"><P class="p183 ft3">där Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p31 ft3">mot</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering eller en förening för talan för en enskild har rättskraft i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förhållande till denna person. Avgörandet får överklagas av den enskilde.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td196"><P class="p3 ft8">Preskription m.m.</P></TD>
<TD class="tr40 td79"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">38 § Talan i en tvist enligt detta kapitel skall väckas inom två år efter</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td244"><P class="p3 ft5">ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">39 § Talan som förs av Ombudsmannen mot diskriminering eller av en</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td244"><P class="p3 ft8">förening behandlas som om talan hade förts av den enskilde själv.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td196"><P class="p3 ft3">4 kap. Tillsyn</P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td289"><P class="p3 ft3">Ombudsmannen mot diskriminering</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p3 ft3">1 §</P></TD>
<TD class="tr19 td288"><P class="p1 ft3">Ombudsmannen mot</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p3 ft3">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p186 ft3">skall utöva tillsyn</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p31 ft3">över</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft3">efterlevnaden av denna lag.</P>
<P class="p156 ft3">2 § Ombudsmannen mot diskriminering skall i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.</P>
<P class="p111 ft3">Bestämmelser om ombudsmannen finns i lagen (2008:000) om Ombudsmannen mot diskriminering.</P>
<P class="p157 ft3">3 § Av bestämmelserna i 2 kap. 27 § och 3 kap. 35 § framgår att Ombudsmannen mot diskriminering får föra talan i domstol för en enskild som medger det.</P>
<P class="p1362 ft3">688</P>
</DIV>
<DIV id="page_689">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1350 ft8">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p1163 ft3">4 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Ombudsmannen mot diskriminering</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft87">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft101">lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 20 § och 3 kap. 25 §,</SPAN></P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft81">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p506 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft46">komma till överläggningar med ombudsmannen. Uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 gäller inte om det i ett enskilt fall</SPAN></P>
<P class="p149 ft3">finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p476 ft8">Vite</P>
<P class="p1163 ft3">5 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 4 § får av Ombudsmannen mot diskriminering föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vite får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p1104 ft5">6 § Den som underlåter att fullgöra sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 2 kap. <NOBR>5–14</NOBR> §§ och 3 kap. 2, 3 och <NOBR>6–8</NOBR> §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Ombudsmannen mot diskriminering.</P>
<P class="p240 ft8">Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning om vitesföreläggande i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 2 kap. 5– 14 §§. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare.</P>
<P class="p139 ft3">I framställningen skall anges vilka åtgärder som bör åläggas den gentemot vilken framställningen riktas, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p230 ft3">Nämnden mot diskriminering</P>
<P class="p115 ft3">7 § Nämnden mot diskriminering utses av regeringen. Nämnden har till uppgift att pröva framställningar om vitesförelägganden enligt 6 § och överklaganden av beslut om vitesförelägganden enligt 5 §. I ärendena tillämpas bestämmelserna i <NOBR>8–15</NOBR> §§.</P>
<P class="p1185 ft3">689</P>
</DIV>
<DIV id="page_690">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1350 ft8">Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande</P>
<P class="p282 ft8">8 § Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot skall, vid påföljd att ärendet ändå kan komma att avgöras, föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som nämnden behöver för sin prövning.</P>
<P class="p146 ft3">När en arbetstagarorganisation gjort framställningen skall Ombudsmannen mot diskriminering beredas tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p138 ft8">9 § Nämnden mot diskriminering skall se till att ärendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. När det behövs skall nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.</P>
<P class="p938 ft3">10 § Ärendena avgörs efter muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan förhandling inte behövs.</P>
<P class="p156 ft3">11 § Till en förhandling skall den som gjort framställningen hos nämnden samt den gentemot vilken framställningen riktas, kallas. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p111 ft3">Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
<P class="p1104 ft3">12 § Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling.</P>
<P class="p111 ft3">Om Ombudsmannen mot diskriminering eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande.</P>
<P class="p389 ft3">13 § Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende ålägga den som framställningen om vitesföreläggande riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om dessa åtgärder inte är uppenbart mera betungande för denne.</P>
<P class="p111 ft5">I beslutet skall nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna skall påbörjas eller genomföras.</P>
<P class="p111 ft3">Nämndens beslut skall vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.</P>
<P class="p402 ft8">Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande</P>
<P class="p1163 ft3">14 § Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§.</P>
<P class="p327 ft3">690</P>
</DIV>
<DIV id="page_691">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">15 § Till en förhandling skall den som har överklagat vitesbeslutet och</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">Ombudsmannen mot diskriminering kallas. Om det behövs för</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Överklagande av nämndens beslut</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">16 § Nämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td58"><P class="p3 ft8">Utdömande av vite</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p3 ft3">17 § Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">förs vid tingsrätt av Ombudsmannen mot diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">I mål om utdömande av vite som förelagts enligt 6 § får tingsrätten</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bedöma även vitets lämplighet.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td290"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr3 td291"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td58"><P class="p34 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">(1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">(2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:000) om</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">elever skall upphöra att gälla.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1363 ft3">691</P>
</DIV>
<DIV id="page_692">
<DIV id="p692dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395692x1.jpg/" id="p692img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p238 ft28">Förslag till lag (2008:000) om Ombudsmannen mot diskriminering</P>
<P class="p909 ft8">1 § Ombudsmannen mot diskriminering har de uppgifter som framgår av lagen (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering.</P>
<P class="p146 ft3">Ombudsmannen skall därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet.</P>
<P class="p148 ft5">Ombudsmannen skall också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p111 ft3">Ombudsmannen skall också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män samt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi.</P>
<P class="p1104 ft3">2 § Regeringen utser minst fem personer som ombudsmän för en bestämd tid. En av dessa skall vara chefsombudsman. Chefsombudsmannen skall vara administrativ chef.</P>
<P class="p157 ft3">3 § Ombudsmannen mot diskriminering skall genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter.</P>
<P class="p157 ft3">4 § Ombudsmannen mot diskriminering skall vidare inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">informera,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">bilda opinion,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">utbilda,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">följa den internationella utvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">följa forsknings- och utvecklingsarbete, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p157 ft3">5 § Ombudsmannens beslut om anställningar får överklagas hos regeringen. Andra beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p1364 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 då lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen skall upphöra att gälla.</P>
<P class="p1365 ft3">692</P>
</DIV>
<DIV id="page_693">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft8">En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans </SPAN><SPAN class="ft47">eller hennes </SPAN><SPAN class="ft8">ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom </SPAN><SPAN class="ft47">eller henne </SPAN><SPAN class="ft8">till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för </SPAN><SPAN class="ft165">olaga diskriminering</SPAN><SPAN class="ft8"> till böter eller fängelse i högst ett år.</SPAN></DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i brottsbalken</P>
<P class="p1366 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1367 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 5 §</SPAN><SPAN class="ft29">5</SPAN></P>
<P class="p148 ft8">Brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">förtal och grovt förtal,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr8 td68"><P class="p164 ft12">4. förolämpning mot</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p165 ft12">någon med</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p164 ft12">4. förolämpning</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p13 ft12">mot någon med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5">anspelning på hans eller hennes</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">anspelning på hans eller hennes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p164 ft4">homosexuella <SPAN class="ft3">läggning.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p164 ft4">sexuella <SPAN class="ft3">läggning.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3">Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.</P>
<P class="p148 ft3">Innebär brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill.</P>
<P class="p1368 ft3"><SPAN class="ft3">16</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 9 §</SPAN><SPAN class="ft29">6</SPAN></P>
<P class="p1369 ft8">En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för <SPAN class="ft47">olaga diskriminering </SPAN>till böter eller fängelse i högst ett år.</P>
<P class="p1370 ft7"><SPAN class="ft30">5</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:437.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">6</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 1987:610.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">693</P>
</DIV>
<DIV id="page_694">
<DIV id="p694dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395694x1.jpg/" id="p694img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p31 ft8">Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td265"><P class="p3 ft3">innehar allmänt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td208"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td110"><P class="p34 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p1321 ft7">olaga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td96"><P class="p1371 ft7">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft7">dömes</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p34 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft5">olaga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td106"><P class="p1372 ft7">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p13 ft7">dömes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td150"><P class="p22 ft5">anordnare</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p165 ft7">allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td150"><P class="p34 ft7">anordnare</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p1373 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft7">allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td263"><P class="p3 ft5">sammankomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td76"><P class="p1374 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td77"><P class="p166 ft5">offentlig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">sammankomst</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p1375 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td292"><P class="p13 ft5">offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td154"><P class="p3 ft3">tillställning</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p40 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td118"><P class="p165 ft3">medhjälpare till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td125"><P class="p3 ft3">tillställning</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr4 td208"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td152"><P class="p13 ft3">medhjälpare till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft5">sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p29 ft5">anordnare,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p180 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p166 ft5">han</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">sådan anordnare, om han <SPAN class="ft4">eller hon</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">diskriminerar någon på grund av</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">diskriminerar någon på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">hans ras, hudfärg, nationella eller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td161"><P class="p3 ft3">hans <SPAN class="ft4">eller hennes </SPAN>ras, hudfärg,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft8">etniska ursprung eller trosbekännelse</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft7">nationella eller etniska ursprung eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">genom att vägra honom tillträde till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">trosbekännelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p3 ft5">genom</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft5">att</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p13 ft5">vägra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td293"><P class="p3 ft8">sammankomsten eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td162"><P class="p166 ft8">tillställningen</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td161"><P class="p3 ft3">honom <SPAN class="ft4">eller henne </SPAN>tillträde till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">på de villkor som gäller för andra.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft7">sammankomsten</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td104"><P class="p13 ft5">eller tillställningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">på de villkor som gäller för andra.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td71"><P class="p166 ft8">Om någon som avses i <NOBR>första-tredje</NOBR></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td161"><P class="p13 ft8">Om någon som avses i <NOBR>första-tredje</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">styckena på sätt som där sägs</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">styckena på sätt som där sägs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">diskriminerar annan på grund av <SPAN class="ft4">att</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">diskriminerar annan på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft4">denne</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p1336 ft4">har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td100"><P class="p3 ft4">homosexuell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td77"><P class="p166 ft7">läggning,</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft4">dennes</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td150"><P class="p180 ft4">sexuella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p1376 ft7">läggning,</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p13 ft3">döms</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft3">döms</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><P class="p22 ft3">likaledes</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p1 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p166 ft3">olaga</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td161"><P class="p3 ft3">likaledes för olaga diskriminering.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft3">diskriminering.</P>
<P class="p1377 ft3">Denna lag träder i kraft den …</P>
<P class="p1378 ft3">694</P>
</DIV>
<DIV id="page_695">
<DIV id="p695dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395695x1.jpg/" id="p695img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1379 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</P>
<P class="p670 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td90"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td294"><P class="p35 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td296"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p22 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr14 td81"><P class="p181 ft3">§</P></TD>
<TD class="tr14 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td286"><P class="p22 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p13 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td286"><P class="p22 ft5">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p35 ft5">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td286"><P class="p26 ft8">som är känt om personens ras eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td297"><P class="p35 ft8">som är känt om personens ras eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td294"><P class="p3 ft5">etniska ursprung, politiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td45"><P class="p22 ft5">åsikter,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p35 ft5">etniska ursprung, politiska åsikter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td296"><P class="p3 ft5">religiösa</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td79"><P class="p22 ft5">filosofiska</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p35 ft5">religiösa</P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p3 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td292"><P class="p13 ft5">filosofiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td296"><P class="p3 ft3">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td81"><P class="p178 ft3">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p35 ft3">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p178 ft3">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr4 td295"><P class="p13 ft3">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td296"><P class="p3 ft5">fackförening,</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft5">hälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td45"><P class="p22 ft4">sexuella</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td298"><P class="p35 ft5">fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft4">sexualliv.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td296"><P class="p3 ft4">läggning<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.</P>
<P class="p279 ft8">Personuppgifter enligt första stycket får inte användas som sökbegrepp om inte regeringen har föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas endast för det ändamål som anges i 3 § första stycket 3.</P>
<P class="p1380 ft3">Denna lag träder i kraft den …</P>
<P class="p1381 ft3">695</P>
</DIV>
<DIV id="page_696">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1073 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</P>
<P class="p1382 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 och 6 §§ lagen (1974:371)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>om rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1367 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 3 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock inte fall som avses i 31 § första eller tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Inte heller får avtal som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, göras gällande i tvist om föreningsrätt eller i tvist enligt</P>
<P class="p925 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft74">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, </SPAN><SPAN class="ft3">eller</SPAN></P>
<P class="p1369 ft8"><SPAN class="ft47">5.</SPAN><SPAN class="ft43">lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">arbetstagare och arbetstagare med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5"><SPAN class="ft4">– </SPAN>lagen (2002:293) om förbud mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">tidsbegränsad anställning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td235"><P class="p3 ft5">diskriminering av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p13 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p1371 ft8">och</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p186 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p13 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td299"><P class="p3 ft5">tidsbegränsad anställning, <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p34 ft4">– 2 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p1383 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p39 ft4">(2008:000)</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p13 ft4">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td161"><P class="p13 ft4">förbud och andra åtgärder mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td235"><P class="p3 ft4">diskriminering<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1384 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1977:530.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2003:315.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">696</P>
</DIV>
<DIV id="page_697">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">De tre andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. </SPAN><SPAN class="ft4">I mål enligt 2 kap. lagen (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering skall de tre andra ledamöterna dessutom ha särskild insikt i diskrimineringsfrågor</SPAN><SPAN class="ft3">.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td263"><P class="p187 ft3">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td235"><P class="p182 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p26 ft5">1 §<SPAN class="ft29">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p182 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td300"><P class="p34 ft5">Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice</P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">ordförande samt sjutton andra ledamöter.</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p34 ft3">Ledamot</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p939 ft3">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p166 ft3">vara svensk</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p34 ft3">Ledamot</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p164 ft3">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td285"><P class="p1385 ft3">vara svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">medborgare och får ej vara underårig</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">medborgare och får ej vara underårig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">eller i konkurstillstånd eller ha</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">eller i konkurstillstånd eller ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft3">förvaltare</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p939 ft8">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p181 ft3">11 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p166 ft3">7 §</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft3">förvaltare</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p164 ft3">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p1383 ft7">11 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p1385 ft3">7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><P class="p3 ft5">föräldrabalken. Innan</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p34 ft5">ledamot</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p165 ft5">tar</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td70"><P class="p3 ft5">föräldrabalken. Innan ledamot</P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p1385 ft5">tar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">säte i arbetsdomstolen, skall han ha</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">säte i arbetsdomstolen, skall han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p3 ft3">avlagt domared.</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td70"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">eller hon </SPAN>ha avlagt domared.</P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td300"><P class="p34 ft7">För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i</P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td300"><P class="p3 ft8">denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt</P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft3">anges.</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p34 ft5">Ledamöter och ersättare förordnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td205"><P class="p34 ft4">Ordförandena</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">förordnas</P></TD>
<TD class="tr3 td235"><P class="p1385 ft4">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td231"><P class="p3 ft5">av regeringen för tre år.</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td233"><P class="p3 ft4">regeringen som ordinarie domare i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4">domstolen.</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p175 ft4">Övriga</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p1321 ft7">ledamöter</P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p1385 ft8">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td233"><P class="p3 ft5">ersättare förordnas av regeringen för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft3">tre år.</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td235"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1386 ft3">2 §<SPAN class="ft29">4</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland personer som ej kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.</P>
<P class="p111 ft5">Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv.</P>
<P class="p264 ft3">De tre andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p1387 ft3">6 §<SPAN class="ft29">5</SPAN></P>
<P class="p148 ft40">Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt högst sex och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § skall högst tre och lägst en delta. Av de ledamöter som avses i 3 § skall högst fyra och lägst två delta, lika många för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.</P>
<P class="p1388 ft4">I mål enligt 2 kap. lagen (2008:000) om förbud och</P>
<P class="p1389 ft4">andra åtgärder mot</P>
<P class="p1390 ft4">diskriminering<SPAN style="padding-left:70px;">är</SPAN></P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft30">3</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 1992:124.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">4</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 1977:530.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">5</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 1997:752.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">697</P>
</DIV>
<DIV id="page_698">
<DIV id="p698dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395698x1.jpg/" id="p698img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td160"><P class="p3 ft4">Arbetsdomstolen domför med</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft4">ordförande</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p181 ft4">samt</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p33 ft4">fyra andra</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p3 ft4">ledamöter.</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft4">Av de</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p1391 ft4">ledamöter</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1392 ft4">som avses i 2 § skall tre delta. Av de ledamöter som avses i 3 § skall en för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan delta.</P>
<P class="p272 ft3">Arbetsdomstolen är även domför med ordförande samt en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft139">vid huvudförhandling i mål som saknar betydelse för ledning av rättstillämpningen och även i övrigt är av enklare slag,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">vid avgörande av mål utan huvudförhandling,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td71"><P class="p166 ft19">Arbetsdomstolen är vidare domför</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td161"><P class="p13 ft19">Arbetsdomstolen är vidare domför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5">med tre lagfarna domare vid</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">med tre lagfarna domare vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p166 ft3">handläggning som avses i <SPAN class="ft4">andra</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td161"><P class="p13 ft3">handläggning som avses i <SPAN class="ft4">tredje</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p165 ft5">stycket punkterna 2 eller 3, om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">stycket punkterna 2 eller 3, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5">prövningen i väsentlig grad avser</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">prövningen i väsentlig grad avser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td301"><P class="p3 ft3">annat än arbetsrättsliga frågor.</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td301"><P class="p3 ft3">annat än arbetsrättsliga frågor.</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p34 ft5">Vill</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td292"><P class="p3 ft5">någon</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p40 ft5">ledamot</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p166 ft5">vid</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p34 ft5">Vill</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td292"><P class="p3 ft5">någon</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p40 ft5">ledamot</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p13 ft5">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td296"><P class="p3 ft5">handläggning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td284"><P class="p177 ft5">enligt <SPAN class="ft4">andra</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p166 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td296"><P class="p3 ft5">handläggning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td284"><P class="p177 ft5">enligt <SPAN class="ft4">tredje</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p13 ft5">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p166 ft3"><SPAN class="ft4">tredje </SPAN>stycket att ett mål skall</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td161"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">fjärde </SPAN>stycket att ett mål skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft8">avgöras eller en viss fråga prövas av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td161"><P class="p13 ft8">avgöras eller en viss fråga prövas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft7">domstolen</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p182 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft5">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td67"><P class="p166 ft7">sammansättning</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft7">domstolen</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p182 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft5">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td128"><P class="p13 ft7">sammansättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p166 ft8">som föreskrivs i första stycket, gäller</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td161"><P class="p13 ft8">som föreskrivs i första stycket, gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td151"><P class="p3 ft8">ledamotens mening.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td151"><P class="p3 ft8">ledamotens mening.</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1393 ft3">Denna lag träder i kraft den …</P>
<P class="p1394 ft3">698</P>
</DIV>
<DIV id="page_699">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</P>
<P class="p1382 ft3">Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen (1980:100)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1395 ft3"><SPAN class="ft3">9</SPAN><SPAN class="ft166">kap. 20 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p148 ft40">Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td296"><P class="p3 ft15">uppgiften röjs,</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td145"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td145"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td89"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td292"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td50"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td120"><P class="p34 ft5">1. i mål om kollektivavtal,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft5">2. i mål om tillämpningen av lagen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p13 ft5">2. i mål om tillämpningen av lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft3">(1982:80)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td88"><P class="p3 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td104"><P class="p39 ft7">anställningsskydd,</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p23 ft3">(1982:80)</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p177 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td138"><P class="p13 ft3">anställningsskydd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td11"><P class="p1396 ft7">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p41 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p23 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td127"><P class="p1397 ft5">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p13 ft5">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p1372 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p3 ft5">arbetslivet,</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft7">31–</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td90"><P class="p23 ft5">medbestämmande i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p13 ft8">arbetslivet, 31–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p41 ft8">33 §§ lagen (1994:260) om offentlig</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td140"><P class="p13 ft3">33 §§ lagen (1994:260) om offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">anställning,</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p180 ft5"><NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft7">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p23 ft8">anställning,</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td79"><P class="p1398 ft5"><NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p13 ft7">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft8">(1994:261) om fullmaktsanställning,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p13 ft5">(1994:261) om fullmaktsanställning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td104"><P class="p39 ft4">jämställdhetslagen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td140"><P class="p13 ft4">2 kap. <NOBR>17–24</NOBR> §§ och 3 kap. <NOBR>10–30</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(1991:433)<SPAN class="ft5">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p180 ft4"><NOBR>8–20</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p13 ft4">lagen (2008:000) om förbud och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(1999:130)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p182 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p3 ft4">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td168"><P class="p23 ft4">andra åtgärder</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p13 ft4">diskriminering,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p41 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td140"><P class="p13 ft3"><NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om förbud</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">av etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p23 ft5">mot</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td127"><P class="p1399 ft8">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">annan trosuppfattning, <NOBR>3–16</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td168"><P class="p23 ft7">deltidsarbetande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td79"><P class="p175 ft5">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p13 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft4">lagen (1999:132) om förbud mot dis-</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p23 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p21 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p13 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">kriminering i arbetslivet på grund av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td140"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft5">anställning </SPAN>samt 14 a kap. skollagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft4">funktionshinder,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td99"><P class="p23 ft4"><NOBR>3–15</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td168"><P class="p23 ft4">(1985:1100).</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4">(1999:133)</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p1383 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p41 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">av sexuell läggning<SPAN class="ft5">, </SPAN><NOBR>6–11</NOBR> och 13 §§</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td11"><P class="p1400 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p39 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td296"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p30 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p178 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft5"><SPAN class="ft4">högskolan, </SPAN><NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293)</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft3">om förbud mot diskriminering av</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td99"><P class="p181 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft8">och</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p40 ft5">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p39 ft5">tidsbegränsad</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft3">anställning,</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td162"><P class="p180 ft4"><NOBR>5–18</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p1383 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td296"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p1 ft4">samt</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p1371 ft4"><NOBR>6–15</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4">(2006:000)</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p1383 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1401 ft4">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p230 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1992:1474.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2006:000.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">699</P>
</DIV>
<DIV id="page_700">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p27 ft8">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1402 ft5">21 §<SPAN class="ft29">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p31 ft7">enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR height=0>
<TD width=70px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=69px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=181px></TD>
<TD width=20px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft5">uppgiften röjs:</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4"><SPAN class="ft5">1</SPAN>. Jämställdhetsombudsmannen i</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p34 ft4"><SPAN class="ft5">1. </SPAN>Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft4">mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p3 ft4">ärende enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td131"><P class="p166 ft4">jämställdhetslagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td161"><P class="p3 ft4">diskriminering i ärende enligt lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft4">(1991:433),</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td118"><P class="p181 ft4">lagen (2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">(2008:000) om förbud och andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p26 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">åtgärder mot diskriminering <SPAN class="ft5">samt i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td170"><P class="p3 ft4">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p164 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td161"><P class="p3 ft3">annat ärende som rör rådgivning åt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4">förbud mot diskriminering och lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p3 ft5">enskild<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft4">(2006:000)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p35 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p1403 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p166 ft4">diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1404 ft4">behandling av barn och elever <SPAN class="ft3">samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild</SPAN>,</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Jämställdhetsnämnden i ärende</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">enligt<SPAN style="padding-left:70px;">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p1405 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller</SPAN></P>
<P class="p1406 ft4">annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</P>
<P class="p1407 ft3"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft23">Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen </SPAN><SPAN class="ft4">(1999:130) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106">
<TR>
<TD class="tr10 td77"><P class="p3 ft54">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p3 ft54">mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td143"><P class="p277 ft54">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p166 ft54">i</P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p13 ft15"><SPAN class="ft54">2. </SPAN>Nämnden mot diskriminering i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">arbetslivet på grund av etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">ärende enligt lagen <SPAN class="ft4">(2008:000) om</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td77"><P class="p3 ft4">tillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p180 ft4">religion</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p166 ft4">eller annan</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p13 ft4">förbud och andra åtgärder mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft4">trosuppfattning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td131"><P class="p166 ft4">lagen (1999:132)</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p1408 ft4">diskriminering,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td77"><P class="p3 ft4">arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p809 ft4">på</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p784 ft4">grund</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">funktionshinder och lagen (1999:133)</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">arbetslivet på grund av sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td77"><P class="p3 ft4">läggning,</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td201"><P class="p34 ft4">5. Handikappombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p166 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td202"><P class="p3 ft4">ärende enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p39 ft4">(1999:132)</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft30">3</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2006:000.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">700</P>
</DIV>
<DIV id="page_701">
<DIV id="p701dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395701x1.jpg/" id="p701img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR height=0>
<TD width=37px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=67px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=225px></TD>
<TD width=93px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p3 ft4">förbud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td25"><P class="p27 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td162"><P class="p176 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr2 td61"><P class="p1409 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">arbetslivet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p1410 ft4">på</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p1411 ft4">grund</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p1409 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft4">funktionshinder,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td302"><P class="p1409 ft4">lagen (2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">om likabehandling av studenter i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p1 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td159"><P class="p164 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1409 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">förbud mot diskriminering och lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">(2006:000)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p1412 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p1413 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p1409 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td58"><P class="p3 ft4">diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">behandling av barn och elever samt i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p3 ft4">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td135"><P class="p1409 ft4">lagen (1994:749)</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td120"><P class="p3 ft4">om Handikappombudsmannen,</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td120"><P class="p34 ft4">6. Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p1409 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">diskriminering på grund av sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td58"><P class="p3 ft4">läggning i ärende enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">(1999:133)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p1414 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p1335 ft47">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p1409 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p1415 ft4">sexuell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p1416 ft47">läggning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td303"><P class="p1409 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p278 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p1335 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p1409 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p1415 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p1417 ft47">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td303"><P class="p1409 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p1412 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p1413 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1409 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">diskriminering och lagen (2006:000)</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td58"><P class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering och</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft4">annan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p184 ft4">kränkande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td159"><P class="p176 ft4">behandling</P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1409 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1401 ft4">barn och elever samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft23">Statens skolverk i ärende enligt </SPAN>lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, <SPAN class="ft3">och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td304"><P class="p34 ft38"><SPAN class="ft167">8</SPAN>. Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p166 ft12">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td161"><P class="p13 ft12"><SPAN class="ft58">3. </SPAN>Statens skolverk i ärende enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">ärende enligt lagen (1997:379) om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td161"><P class="p22 ft4">14 a kap. skollagen (1985:1100<SPAN class="ft5">), och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft3">försöksverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p166 ft7">avseende</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft5">medverkan</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p166 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft7">Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p177 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p166 ft7">vissa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td304"><P class="p34 ft7"><SPAN class="ft100">4</SPAN>. Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p13 ft5">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft3">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td161"><P class="p13 ft3">ärende enligt lagen (1997:379) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft5">försöksverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td78"><P class="p13 ft7">avseende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft5">medverkan</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft7">Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p177 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p13 ft7">vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft3">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P class="p1418 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till mål och ärenden enligt jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen</P>
<P class="p149 ft15">(2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:000) om</P>
<P class="p71 ft3">701</P>
</DIV>
<DIV id="page_702">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och i fråga om uppgifter som hänför sig till verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1419 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 7</P>
<P class="p1098 ft3">702</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_703">
<DIV id="p703dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395703x1.jpg/" id="p703img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P>
<P class="p1366 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1420 ft5"><SPAN class="ft5">1</SPAN><SPAN class="ft25">kap.</SPAN></P>
<P class="p246 ft3">5 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft47"><SPAN class="ft8">I lagen </SPAN>(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan <SPAN class="ft8">finns bestämmelser om att </SPAN>högskolorna <SPAN class="ft8">inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter </SPAN>för studenter och sökande <SPAN class="ft8">oavsett </SPAN>könstillhörighet, <SPAN class="ft8">etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft47"><SPAN class="ft8">I lagen </SPAN>(2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering <SPAN class="ft8">finns bestämmelser om att </SPAN>skolor <SPAN class="ft8">inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och</SPAN></P>
<P class="p260 ft4"><SPAN class="ft3">möjligheter oavsett </SPAN>kön, könsidentitet<SPAN class="ft3">, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning </SPAN>eller ålder för den som deltar i eller söker till utbildningen eller verksamheten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p1421 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2003:312.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">703</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_704">
<DIV id="p704dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395704x1.jpg/" id="p704img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1138 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina</P>
<P class="p160 ft3">Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td132"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td306"><P class="p1 ft3">3 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p34 ft5">Bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p1334 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td284"><P class="p166 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p34 ft5">Bestämmelser om <SPAN class="ft4">förbud mot</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">av studenter och sökande <SPAN class="ft3">finns i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft4">diskriminering m.m. i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td202"><P class="p167 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">utbildning <SPAN class="ft5">finns i lagen </SPAN>(2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p1336 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p175 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">om förbud och andra åtgärder mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft4">högskolan.</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft4">diskriminering.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1393 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p1422 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2001:1289.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">704</P>
</DIV>
<DIV id="page_705">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1423 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare</P>
<P class="p670 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1424 ft3">5 §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">En arbetsgivare skall, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstationerade arbetstagare:</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, </SPAN><NOBR>27–29,</NOBR> 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">2 §, 4 § första stycket och </SPAN><NOBR>16–22</NOBR> §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">15–16</SPAN></NOBR> b §§, 17 § första stycket</P>
<P class="p263 ft4"><NOBR>2–7</NOBR> och andra stycket samt <NOBR>21–28</NOBR> §§ jämställdhetslagen (1991:433),</P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">8–9</SPAN></NOBR> b §§, 10 § <NOBR>2–7</NOBR> samt 11- 20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P>
<P class="p1407 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–15</NOBR> §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning <SPAN class="ft3">samt</SPAN></P>
<P class="p264 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">2–7</SPAN></NOBR> §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD class="tr11 td71"><P class="p3 ft19">anställning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td156"><P class="p34 ft19">– <NOBR>2–7</NOBR> §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p186 ft19">(2002:293)</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p13 ft19">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p3 ft5">förbud mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p183 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td70"><P class="p3 ft3">deltidsarbetande arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p13 ft8">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft3">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td96"><P class="p13 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1390 ft3">anställning, <SPAN class="ft4">samt</SPAN></P>
<P class="p1425 ft4">– 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 17 § första stycket <NOBR>2–9</NOBR> och andra stycket samt <NOBR>18–24</NOBR> §§ lagen (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering.</P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:482.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">705</P>
</DIV>
<DIV id="page_706">
<DIV id="p706dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395706x1.jpg/" id="p706img1">
</DIV>
<P class="p305 ft3">Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen Prop. 2007/08:95 (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, Bilaga 7 arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2005:426) om arbetstid m.m.</P>
<P class="p238 ft3">för flygpersonal inom civilflyget samt, när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.</P>
<P class="p1426 ft3">10 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Mål om tillämpningen av 5 § första stycket samt 7 § handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">23 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegången,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td71"><P class="p166 ft168">– 45 <NOBR>a–56</NOBR> §§ jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p34 ft168">– 2 kap. <NOBR>26–31</NOBR> och 33 §§</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p13 ft168">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5"><SPAN class="ft4">(1991:433) </SPAN>om bevisbörda, rätt att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">(2008:000) om förbud och andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">föra talan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td265"><P class="p166 ft4">gemensam handläggning</P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">åtgärder mot </SPAN>diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p13 ft3">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td70"><P class="p3 ft5">och preskription m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">bevisbörda, rätt att föra talan och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4">– 36 <NOBR>a–38,</NOBR> 40, 41 och 43 §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p3 ft5">preskription m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft4">(1999:130)</P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p30 ft4">om åtgärder</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td71"><P class="p165 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4">av etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft4">annan</P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p177 ft4">trosuppfattning</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1401 ft4">bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">24 </SPAN><NOBR>a–26,</NOBR> 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m. samt</P>
<P class="p1407 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">23 </SPAN><NOBR>a–25,</NOBR> 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.</P>
<P class="p272 ft3">Talan får föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.</P>
<P class="p1427 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p1428 ft7"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:481.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">706</P>
</DIV>
<DIV id="page_707">
<P class="p381 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p381 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p20 ft28">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p1429 ft3">Härigenom föreskrivs att det i skollagen (1985:1100) skall införas ett nytt kapitel, 14 a kap., med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR height=0>
<TD width=157px></TD>
<TD width=69px></TD>
<TD width=32px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=51px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=75px></TD>
<TD width=55px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td294"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td301"><P class="p1430 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr7 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr14 td307"><P class="p1430 ft3">14 a kap. Åtgärder mot kränkande</P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td130"><P class="p1430 ft5">behandling</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td67"><P class="p1430 ft4">1 §</P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td308"><P class="p3 ft4">I detta kapitel avses med</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td308"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft49">skola</SPAN><SPAN class="ft4">: </SPAN>den som utövar</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p1431 ft3">sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft5">verksamhet som regleras i denna lag,</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td309"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft49">elev</SPAN>: den som utbildas eller söker</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td310"><P class="p1430 ft3">utbildning enligt denna lag,</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td309"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft49">barn</SPAN>: den som deltar i eller söker</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td67"><P class="p1430 ft5">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td131"><P class="p1432 ft7">förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p1431 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td307"><P class="p1430 ft3">skolbarnomsorg enligt denna lag, och</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td294"><P class="p3 ft169"> </P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p3 ft169"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td292"><P class="p3 ft54">kränkande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td7"><P class="p22 ft54">behandling<SPAN class="ft15">:</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p1431 ft15">ett</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p3 ft169"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr41 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr41 td311"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr41 td69"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr41 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft5">uppträdande som utan att vara</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td307"><P class="p1430 ft3">diskriminering kränker ett barns eller</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td301"><P class="p1430 ft5">en elevs värdighet.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td67"><P class="p1430 ft4">2 §</P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td104"><P class="p3 ft4">Avtalsvillkor som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td157"><P class="p1431 ft4">inskränker en</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td67"><P class="p1430 ft4">skolas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p187 ft4">skyldigheter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td36"><P class="p22 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p1431 ft4">detta</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td310"><P class="p1430 ft4">kapitel är utan verkan.</P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td67"><P class="p1430 ft4">3 §</P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr24 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr24 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr24 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td309"><P class="p3 ft4">En skola ansvarar för att anställda</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft4">och uppdragstagare i verksamheten</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft4">följer de skyldigheter som anges i</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td307"><P class="p1430 ft4">detta kapitel, när de handlar i</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft4">tjänsten eller inom ramen för</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td130"><P class="p1430 ft4">uppdraget.</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td67"><P class="p1430 ft4">4 §</P></TD>
<TD class="tr38 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr38 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr38 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr38 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr38 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr38 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td309"><P class="p3 ft4">En skola skall inom ramen för sin</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td130"><P class="p1430 ft4">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p181 ft4">bedriva</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td157"><P class="p1431 ft4">ett målinriktat</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft4">arbete för att motverka kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td307"><P class="p1430 ft4">behandling av barn och elever.</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td292"><P class="p3 ft4">Närmare</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td7"><P class="p41 ft4">föreskrifter om</P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p1431 ft4">skolans</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td307"><P class="p1430 ft4">skyldigheter finns i 5 och 6 §§.</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td67"><P class="p1430 ft4">5 §</P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td85"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td295"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td309"><P class="p3 ft4">En skola skall vidta åtgärder för</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td294"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td307"><P class="p1430 ft4">att förebygga och förhindra att barn</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p13 ft3">707</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_708">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1425 ft4">och elever utsätts för kränkande behandling.</P>
<P class="p1433 ft4">6 §</P>
<P class="p1425 ft4">En skola skall varje år upprätta en plan som skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.</P>
<P class="p1434 ft4">7 §</P>
<P class="p1425 ft4">En skola får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.</P>
<P class="p1435 ft4">8 §</P>
<P class="p1436 ft4">En skola får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon handlat i strid med detta kapitel eller medverkat i en utredning enligt detta kapitel.</P>
<P class="p1437 ft4">9 §</P>
<P class="p1436 ft4">En skola som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med skolgången, är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra en fortsättning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110">
<TR>
<TD class="tr13 td134"><P class="p3 ft4">10 §</P></TD>
<TD class="tr13 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr13 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p34 ft4">Om skolan åsidosätter</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p1431 ft4">sina</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p3 ft4">skyldigheter enligt <NOBR>5–9</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p1431 ft4">skall</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">skolan betala skadestånd till barnet</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td303"><P class="p3 ft4">eller eleven för den kränkning som</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td303"><P class="p3 ft4">detta innebär och för den förlust som</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p13 ft3">708</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_709">
<P class="p1136 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p1136 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p83 ft4">uppkommer.</P>
<P class="p1438 ft4">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p87 ft4">11 §</P>
<P class="p1438 ft4">Statens skolverk skall se till att bestämmelserna i detta kapitel följs.</P>
<P class="p1439 ft4">En skola är skyldig att på uppmaning av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i skolans verksamhet som kan vara av betydelse för tillsynen.</P>
<P class="p88 ft4">12 §</P>
<P class="p1438 ft4">Mål om skadestånd enligt detta kapitel skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.</P>
<P class="p1440 ft4">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P>
<P class="p439 ft4">13 §</P>
<P class="p1438 ft4">Om det finns anledning att anta att ett barn eller en elev har utsatts för</P>
<P class="p1441 ft4">kränkande behandling eller repressalier enligt detta kapitel, är det skolan som skall visa att</P>
<P class="p1441 ft4">kränkande behandling eller repressalier inte förekommit.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111">
<TR>
<TD class="tr2 td303"><P class="p3 ft4">14 §</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td303"><P class="p34 ft54">I en tvist om skadestånd enligt</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p3 ft169"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td303"><P class="p3 ft4">detta kapitel får Statens skolverk som</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">part föra talan för en elev som</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">medger det. För den som är under 18</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td303"><P class="p3 ft4">år och som inte har ingått äktenskap</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">får dock talan inte föras utan</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">medgivande av vårdnadshavaren.</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td303"><P class="p34 ft4">Om Statens skolverk för talan</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">enligt första stycket får verket i</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p3 ft4">samma rättegång också föra annan</P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td303"><P class="p3 ft4">talan för barnet eller eleven.</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td303"><P class="p34 ft4">Vad som finns föreskrivet i</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p13 ft3">709</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_710">
<DIV id="p710dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395710x1.jpg/" id="p710img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1442 ft4">rättegångsbalken om part</P>
<P class="p1443 ft4">beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken Statens skolverk för talan enligt första stycket.</P>
<P class="p1444 ft4">15 §</P>
<P class="p1425 ft4">En talan som förs av Statens skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv.</P>
<P class="p1437 ft4">16 §</P>
<P class="p1425 ft4">Bestämmelser om diskriminering i samband med skolgången finns i lagen (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering.</P>
<P class="p1393 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p1445 ft3">710</P>
</DIV>
<DIV id="page_711">
<DIV id="p711dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395711x1.jpg/" id="p711img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p1073 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112">
<TR>
<TD class="tr13 td74"><P class="p34 ft3">Härigenom föreskrivs</P></TD>
<TD class="tr13 td312"><P class="p13 ft3">att 10 kap. 8 § lagen (1994:1809) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td313"><P class="p3 ft5">totalförsvarsplikt skall ha följande lydelse.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td74"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr15 td312"><P class="p1446 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td312"><P class="p1447 ft3">10 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td312"><P class="p1448 ft3">8 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p295 ft5">Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon</P>
<P class="p312 ft8"><SPAN class="ft47">1.</SPAN><SPAN class="ft170">vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser, </SPAN><SPAN class="ft47">eller</SPAN></P>
<P class="p724 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft171">med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft5">Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft3">Denna lag träder i kraft den</P>
<P class="p1449 ft3">711</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_712">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1450 ft22">Förteckning över remissinstanser (Diskrimineringskommitténs betänkande)</P>
<P class="p1451 ft8">Remissyttranden över En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Ångermanlands tingsrätt, Falu tingsrätt, Arbetsdomstolen, Justitiekanslern,</P>
<P class="p256 ft8">Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Nämnden mot diskriminering,</P>
<P class="p1452 ft40">Integrationsverket, Migrationsverket, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen, Myndighet för handikappolitisk samordning, Barnombudsmannen, Tullverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Nämnden för offentlig upphandling, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Kammarkollegiet, Statskontoret, Verket för förvaltningsutveckling,</P>
<P class="p1452 ft40">Statens skolverk, Skolväsendets överklagandenämnd, Specialskolemyndigheten, Sameskolstyrelsen, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Överklagandenämnden för högskolan, Stockholms universitet, Uppsala universitet Juridiska fakultetsnämnden, Umeå universitet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Södertörns högskola, Centrala studiestödsnämnden, Forum för levande historia, Boverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsombudsmannen, Jämställdhetsnämnden, Medlingsinstitutet, Verket för näringslivsutveckling, ILO kommittén, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Västmanland, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Botkyrka kommun, Kiruna kommun, Malmö kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Umeå kommun, Arbetsgivaralliansen, Centrum mot rasism, Elevkårernas centralorganisation, Fastighetsägarna i Sverige, Friskolornas Riksförbund, Fredrika Bremerförbundet, Full Personality Expression – Sweden, Förbundet Rörelsehindrade, Företagarna, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Internationella</P>
<P class="p1453 ft8">juristkommissionen, Kooperationens förhandlingsorganisation, Kommunala Företagens Samorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Näringslivets regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Rädda barnen, Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges elevråd, Sveriges Förenade Gaystudenter, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kristna Råd, Sveriges Kvinnolobby, Sveriges Pensionärers Riksförbund,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 8</P>
<P class="p1098 ft3">712</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_713">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td277"><P class="p3 ft3">Sveriges</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td314"><P class="p3 ft8">Skolledarförbund, Synskadades riksförbund,</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p31 ft7">Tjänstemännens</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td315"><P class="p3 ft5">Centralorganisation och Ungdomsstyrelsen.</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">Därutöver har yttranden inkommit från Sveriges Pensionärsförbund,</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p3 ft7">Marschen</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p21 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td284"><P class="p3 ft3">tillgänglighet,</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft3">Astma-</P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p31 ft3">Allergiförbundet,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">Hörselskadades Riksförbund, Forum 50+, Sveriges Dövas Riksförbund,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td277"><P class="p3 ft8">Stiftelsen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td308"><P class="p178 ft3">Pingstförsamlingarnas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td66"><P class="p31 ft3">Handikappverksamhet, Stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft5">Mälardalens Kvinnolobby, Sverigeunionen av Soroptimistklubbar, Kvinna Skaraborg, Patientföreningen Benjamin, Riksförbundet för sexuell upplysning, <NOBR>Dea-föreningen</NOBR> för Kvinnomuseer, Stockholms universitets studentkår, ROKS, Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> Kvinnor i svenska kyrkan, SACO studentråd, Stiftarna av Independent Living i Sverige STIL, Internationella Kvinnoförbundet, Svenska kommunalpensionärers Riksförbund, TheMa, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Västsvenska Quinnors Lobby, Sveriges Quinnoråd, Barn- och elevombudet vid Skolverket, Alla Kvinnors Hus och Föreningen Sveriges ledarhundförare.</P>
<P class="p1454 ft3">713</P>
</DIV>
<DIV id="page_714">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft1">Sammanfattning av förslagen (Ds 2007:10)</P>
<P class="p129 ft5">Enligt uppdraget skall utredningen behandla frågan om det finns anledning att göra några ändringar i gällande regler om ideellt skadestånd för kränkning; för närvarande utgår sådant skadestånd – som alltså inte ersätter någon ekonomisk skada – bara vid brott som innebär angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära (2 kap. 3 § skadeståndslagen; SkL). Bl.a. skall övervägas frågan om ideellt skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen. Vidare skall utredas om ersättningsnivån vid diskriminering och andra överträdelser av diskrimineringslagarna skall kopplas till den allmänna skadeståndsrätten på sätt som skett i ett avgörande av Högsta domstolen (NJA 2006 s. 170). I diskussionen har satts i fråga om ersättningens preventiva funktion kan uppnås på detta vis.</P>
<P class="p469 ft8">Vad angår utvidgning av rätten till kränkningsersättning i allmänhet har i diskussionen föreslagits olika allmänna regler som skulle ersätta kopplingen till vissa brott. Enligt utredningen är det emellertid svårt att finna någon lämplig generell avgränsning av ersättningsrätten i detta fall. Vad som kan övervägas är däremot en speciell bestämmelse om kränkningar vid myndighetsutövning; typiskt sett är det framför allt här som kränkningar förekommer utanför det kriminaliserade området. En sådan utvidgning skulle gå att förena med de allmänna reglerna om ekonomiskt skadestånd. Om man liksom i dag håller fast vid att skadestånd bara utgår vid allvarlig kränkning skulle lagen inte heller uppmuntra till processer om bagateller, vilket annars är en viss risk när det gäller ideellt skadestånd av detta slag.</P>
<P class="p352 ft8">Utredningen föreslår alltså ett tillägg i 3 kap. 2 § SkL, som innebär att ideellt skadestånd vid myndighetsutövning utgår när någons person, frihet, frid eller ära allvarligt kränkts, oavsett om det föreligger brott. I promemorian framhålls att ändringen knappast ter sig särskilt angelägen men dock är den minst olämpliga från lagteknisk och praktisk synpunkt, om man vill utvidga rätten till kränkningsersättning.</P>
<P class="p78 ft8">Ännu en fråga kommer upp beträffande regeln i 3 kap. 2 § SkL med anledning av HD:s avgörande NJA 2005 s. 462. Här har domstolen ålagt staten ett ansvar på grund av denna paragraf sedan en person i strid med artikel 6.1 i Europakonventionen inte fått vissa anklagelser mot honom prövade inom skälig tid, varvid denne utan stöd av lag tilldömts bl.a. ideellt skadestånd för kränkning av hans rätt enligt konventionen. Det finns skäl att anpassa den svenska lagstiftningen så att den är bättre förenlig med det uppkomna rättsläget.</P>
<P class="p302 ft8">I promemorian diskuteras olika alternativ för en sådan anpassning. I första hand föreslås ett tillägg till 3 kap. 2 § som innebär att ideellt skadestånd skulle utgå, utöver i de fall som anges i paragrafen i övrigt, när någons rättigheter enligt Europakonventionen åsidosätts vid myndighetsutövning. (Uttrycket ”kränkning” skulle undvikas i detta fall, som inte behöver innebära någon sådan personlig kränkning som regleras i 2 kap. 3 §.) Förutsättningen skulle alltså vara att ”fel eller försummelse” förekommit vid myndighetsutövningen, ett uttryck som här – enligt vad HD uttalat i NJA 2005 s. 462 – skulle få tolkas i enlighet med konventionens principer. Enligt ett tillägg i 5 kap. 6 § skulle vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 9</P>
<P class="p1098 ft3">714</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_715">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p311 ft5">ideellt skadestånd i detta fall bestämmas med ledning av tillämpningen av artikel 41 i Europakonventionen. – En komplikation kan visserligen uppkomma vid konventionsstridig lagstiftning, där man kan göra gällande att i enlighet med den princip som framgår av 11 kap. 14 § regeringsformen ersättning skulle utgå bara vid uppenbart fel. Enligt utredningen innebär emellertid detta inte något nytt problem; liksom i dag får en skadelidande i sådana fall grunda skadeståndskravet direkt på konventionen, en talan som enligt detta alternativ inte skulle regleras i lagen. Att gå in på regeringsformens regler om lagprövning ligger utanför utredningsuppdraget.</P>
<P class="p290 ft8">I sammanhanget diskuterar promemorian också om man i sammanhanget bör ändra 3 kap. 7 §, som begränsar rätten att föra talan bl.a. vid påstådda fel av regering och riksdag. Frågan har aktualiserats redan tidigare på grund av möjligheten att grunda en skadeståndstalan på EG:s regler (se SOU 1997:194). Enligt utredningen ger den senare utvecklingen ytterligare anledning att överväga en sådan reform, men den ligger utanför utredningsuppdraget.</P>
<P class="p15 ft8">Utredningen diskuterar emellertid också ett annat, mera långtgående alternativ att anpassa lagstiftningen efter det nuvarande rättläget. I en ny regel i 3 kap. 4 § SkL skulle föreskrivas att staten när den åsidosätter en enskilds rättigheter enligt Europakonventionen skall utge skäligt skadestånd; detta skulle också här bestämmas med ledning av tillämpningen av art. 41 i konventionen. Något krav på fel och försummelse skulle i så fall inte gälla, utan det skulle även vid skada genom lagstiftning räcka att styrka konventionsbrott. Genom kravet på ”skäligt” skadestånd skulle det finnas möjlighet att ogilla talan i bagatellartade fall. I en bilaga till promemorian har tagits in lagtext och författningskommentar enligt detta alternativ.</P>
<P class="p312 ft8">Ingendera av dessa lösningar framstår dock som helt problemfri med hänsyn till vissa svårigheter att förena svensk rätt – bl.a. regeln om lagprövning – med Europakonventionens principer på skadeståndsområdet. Man kan ställa frågan om något av de båda alternativen helt tillgodoser de krav som bör ställas på en lagreglering av statens ansvar vid överträdelse av konventionen. De kan dock gå jämförelsevis snabbt att genomföra. En mera genomgripande ändring av lagstiftningen på området tar längre tid. Om något sådant kommer i fråga, bör reformarbetet lämnas åt en utredning med större resurser och mera kvalificerad sammansättning.</P>
<P class="p640 ft40">Enligt uppdraget skall som nämnt utredningen också ta upp de problem som uppkommit genom HD:s dom NJA 2006 s. 170, där domstolen efter en jämförelse med kränkningsersättningen vid vissa allvarliga brott sänkte skadeståndet för diskriminering av två homosexuella restauranggäster. Domen har befarats leda till en sänkning av ersättningen för diskriminering som skulle försvåra sanktionens preventiva funktion i strid med bl.a. EG:s direktiv i frågan. Enligt utredningen stämmer HD:s dom väl med de hänsyn till brottsoffren som präglar svensk lagstiftning och den stora allmänhetens inställning; att högre ersättning för kränkning skulle utgå vid diskriminering än vid allvarlig brottslighet kunde lätt uppfattas som stötande. För att om möjligt undvika en sådan jämförelse föreslår emellertid utredningen att skadeståndet vid diskriminering, som delvis anses fylla andra ändamål än</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 9</P>
<P class="p1098 ft3">715</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_716">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft40">vanligt skadestånd, skall få en särskild beteckning – diskrimineringsersättning – och att dess preventiva funktion skall betonas i lagtexten. På detta sätt kan ersättningsreglerna utvecklas mera oberoende av HD:s praxis rörande annat skadestånd, och en skillnad i fråga om beloppens beräkning framstår som mindre anmärkningsvärd. En sådan lagändring kan också vara motiverat av systematiska skäl: diskrimineringsersättningen är ett så särpräglat inslag i skadeståndsrätten att den lämpligen bör hänvisas till ett civilrättsligt specialområde.</P>
<P class="p734 ft3">Ändringen i terminologi bör förslagsvis ske samtidigt som en sammanhållen diskrimineringslagstiftning genomförs i enlighet med betänkandet SOU 2006:22. Några sakliga ändringar i ersättningsreglerna föreslås däremot inte; något sådant skulle ligga utanför utredningens uppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1097 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 9</P>
<P class="p1098 ft3">716</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_717">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft1">Författningsförslag (Ds 2007:10)</P>
<P class="p120 ft28">Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)</P>
<P class="p843 ft8">Härmed föreskrivs i fråga om skadeståndslagen (1972:207) att 3 kap.</P>
<P class="p197 ft3">2 § och 5 kap. 6 § skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113">
<TR>
<TD class="tr4 td316"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1455 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 2 §</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td316"><P class="p166 ft54">Staten eller en kommun skall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td317"><P class="p22 ft54">Om en skada vållas genom fel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td104"><P class="p3 ft54">ersätta</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td317"><P class="p22 ft54">eller försummelse vid myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><P class="p3 ft4">hetsutövning i</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p22 ft4">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p22 ft4">vilken staten eller en kommun</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p22 ft4">svarar, skall staten eller kommunen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft4">ersätta</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p34 ft4">1. personskada,</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p166 ft4">sakskada eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p180 ft4">1. personskada,</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p38 ft4">sakskada</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p22 ft4">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p166 ft4">ren förmögenhetsskada, som vållas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td318"><P class="p3 ft4">ren förmögenhetsskada,</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td316"><P class="p166 ft4">genom fel eller försummelse vid</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft47">myndighetsutövning</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p166 ft4">i verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p166 ft4">för vars fullgörande staten eller</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td316"><P class="p166 ft4">kommunen svarar, och Staten eller</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p3 ft4">en kommun skall ersätta</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p166 ft4">2. skada på grund av att någon</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p13 ft4">2. annan skada som någon lider</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td316"><P class="p166 ft4">annan kränks på sätt som anges i 2</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td317"><P class="p22 ft4">genom att hans rättigheter enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p166 ft4">kap. 3 § genom fel eller</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft4">den</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p3 ft4">europeiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p13 ft4">konventionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td316"><P class="p166 ft4">försummelse vid sådan myndig-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p13 ft4">angående skydd för de mänskliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p3 ft4">hetsutövning.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><P class="p3 ft4">rättigheterna</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p178 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p13 ft4">de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p3 ft4">grundläggande</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">friheterna</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p13 ft4">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p3 ft4">åsidosätts, och</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td317"><P class="p13 ft4">3.skada på grund av att någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p22 ft4">allvarligt kränks genom angrepp på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p3 ft4">dennes person, frihet, frid eller ära.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1456 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 6 §</SPAN></P>
<P class="p111 ft5">Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid skall särskilt beaktas om handlingen</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">haft förnedrande eller skändliga inslag,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet,</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft23">varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.</SPAN></P>
<P class="p1457 ft172">Ersättning som avses i 3 kap. 2 §</P>
<P class="p71 ft3">717</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_718">
<DIV id="p718dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395718x1.jpg/" id="p718img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1458 ft4">2 skall bestämmas efter vad som är</P>
<P class="p1459 ft4">skäligt med ledning av tillämpningen av artikel 41 i den europeiska konventionen angående</P>
<P class="p1459 ft4">skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna.</P>
<P class="p500 ft3">Den som har gjort sig skyldig till ärekränkning eller dylik brottslig gärning eller som annars är skadeståndsskyldig med anledning av sådant brott kan på yrkande av den kränkte i mål om gärningen efter omständigheterna åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet.</P>
<P class="p841 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 10</P>
<P class="p1098 ft3">718</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_719">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft8">Om en arbetsgivare bryter mot förbuden mot diskriminering i 17 eller 19 § eller repressalier i 21 § eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter att utreda och vidta åt- gärder mot trakasserier enligt 22 §</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft5">skall arbetsgivaren betala </SPAN><SPAN class="ft4">diskrimineringsersättning </SPAN><SPAN class="ft5">för den kränkning som detta innebär och </SPAN><SPAN class="ft4">ersätta </SPAN><SPAN class="ft5">den förlust som uppkommer.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft4">När diskrimineringsersättningen bestäms skall särskilt beaktas syftet att motverka sådan diskriminering som har skett.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft5">Om det finns särskilda skäl kan </SPAN><SPAN class="ft4">ersättningen </SPAN><SPAN class="ft5">sättas ned eller helt falla bort.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td58"><P class="p3 ft1">Författningsförslag (Ds 2007:10)</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td260"></TD>
<TD class="tr37 td58"><P class="p3 ft138"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1460 ft28">Förslag till ändring i lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering</P>
<P class="p160 ft3">Härmed föreskrivs i fråga om lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>att 2 kap. 24, 29 och 32 §§ samt 3 kap. 30 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före 2 kap. 24 § och 3 kap. 30 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115">
<TR>
<TD class="tr4 td316"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft4">Skadestånd<SPAN style="padding-left:147px;">Ersättning</SPAN></P>
<P class="p1461 ft7"><SPAN class="ft8">2</SPAN><SPAN class="ft31">kap. 24 §</SPAN></P>
<P class="p1462 ft40">Om en arbetsgivare bryter mot förbuden mot diskriminering i 17 eller 19 § eller repressalier i 21 § eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier enligt 22 §</P>
<P class="p1463 ft3">skall arbetsgivaren betala <SPAN class="ft4">skadestånd </SPAN>för den kränkning som detta innebär och <SPAN class="ft4">för </SPAN>den förlust som uppkommer.</P>
<P class="p1464 ft3">Om det finns särskilda skäl kan <SPAN class="ft4">skadeståndet </SPAN>sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P class="p1465 ft3">29 §</P>
<P class="p111 ft3">Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra ford- ringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p143 ft3">719</P>
</DIV>
<DIV id="page_720">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p31 ft3">Om någon för någon annan talan än som avses i första stycket skall</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p1466 ft7">arbetslivet tillämpas:</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p104 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen skall vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr10 td316"><P class="p166 ft15">Om talan rör <SPAN class="ft54">skadestånd </SPAN>med</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td317"><P class="p13 ft15">Om talan rör <SPAN class="ft54">ersättning </SPAN>med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft5">anledning</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft5">av ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><P class="p166 ft7">anställningsbeslut</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft5">anledning</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft5">av ett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td168"><P class="p22 ft7">anställningsbeslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">som har meddelats av en</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td317"><P class="p13 ft5">som har meddelats av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td284"><P class="p3 ft5">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr3 td277"><P class="p40 ft5">med</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p166 ft5">offentlig</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p3 ft5">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr3 td277"><P class="p3 ft5">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td91"><P class="p22 ft5">offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td316"><P class="p166 ft8">ställning, räknas tidsfristerna enligt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td317"><P class="p22 ft8">ställning, räknas tidsfristerna enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">andra stycket från den dag då</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td317"><P class="p22 ft5">andra stycket från den dag då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td316"><P class="p165 ft7">anställningsbeslutet vann laga kraft.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td317"><P class="p26 ft7">anställningsbeslutet vann laga kraft.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td319"><P class="p1467 ft3">32 §</P></TD>
<TD class="tr15 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td277"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p34 ft5">Talan</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td147"><P class="p166 ft4">skadestånd <SPAN class="ft5">med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p180 ft5">Talan</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p181 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p181 ft4">ersättning</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p22 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td316"><P class="p166 ft8">anledning av ett beslut om anställ-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td317"><P class="p22 ft8">anledning av ett beslut om anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">ning som har meddelats av en</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td317"><P class="p13 ft5">ning som har meddelats av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td316"><P class="p166 ft8">arbetsgivare med offentlig ställning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td317"><P class="p22 ft8">arbetsgivare med offentlig ställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td316"><P class="p166 ft3">får inte prövas innan anställnings-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td317"><P class="p22 ft3">får inte prövas innan anställnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td316"><P class="p3 ft3">beslutet har vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td120"><P class="p3 ft3">beslutet har vunnit laga kraft.</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1468 ft4">Ersättning</P>
<P class="p20 ft4">Skadestånd</P>
<P class="p1469 ft3"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 30 §</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td316"><P class="p166 ft12">Den som bryter mot förbuden</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td200"><P class="p1470 ft12">Den som bryter mot förbuden</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td316"><P class="p166 ft8">mot diskriminering i <NOBR>10–24</NOBR> §§ eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td200"><P class="p251 ft8">mot diskriminering i <NOBR>10–24</NOBR> §§ eller</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">repressalier i 26 § eller underlåter</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p251 ft5">repressalier i 26 § eller underlåter</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p166 ft8">att fullgöra sina skyldigheter att ut-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p251 ft8">att fullgöra sina skyldigheter att ut-</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td316"><P class="p166 ft3">reda och vidta åtgärder mot</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td200"><P class="p251 ft3">reda och vidta åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft5">trakasserier</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p166 ft5">27 och 28 §§</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td205"><P class="p3 ft5">trakasserier enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td283"><P class="p1470 ft5">27 och 28 §§</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">skall betala <SPAN class="ft4">skadestånd </SPAN>för den</P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p3 ft5">skall</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p23 ft7">betala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p1470 ft4">diskriminerings-</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td316"><P class="p166 ft3">kränkning som detta innebär och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td200"><P class="p251 ft3"><SPAN class="ft4">ersättning </SPAN>för den kränkning som</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">för </SPAN>den förlust som uppkommer.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p1470 ft8">detta innebär och <SPAN class="ft47">ersätta </SPAN>den förlust</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td205"><P class="p3 ft15">som uppkommer.</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td121"><P class="p180 ft4">När</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td102"><P class="p1470 ft4">diskrimineringsersättningen</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p251 ft4">bestäms skall särskilt beaktas syftet</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td200"><P class="p251 ft4">att motverka sådan diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft4">som har skett.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">Om det finns särskilda skäl kan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p1470 ft5">Om det finns särskilda skäl kan</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td316"><P class="p166 ft3"><SPAN class="ft4">skadeståndet </SPAN>sättas ned eller helt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td200"><P class="p251 ft3"><SPAN class="ft4">ersättningen </SPAN>sättas ned eller helt</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p3 ft5">falla bort.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft5">falla bort.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td283"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td316"><P class="p166 ft5">Om en arbetstagare diskriminerar</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p251 ft5">Om en arbetstagare diskriminerar</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td316"><P class="p166 ft3">någon eller utsätter någon för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td200"><P class="p251 ft3">någon eller utsätter någon för</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft3">repressalier</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p184 ft3">skall</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p166 ft4">skadeståndet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><P class="p3 ft3">repressalier</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft3">skall</P></TD>
<TD class="tr4 td283"><P class="p1470 ft4">ersättningen</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p13 ft3">720</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_721">
<DIV id="p721dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395721x1.jpg/" id="p721img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td63"><P class="p3 ft3">betalas</P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p3 ft3">har betalas</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p3 ft8">har Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td288"><P class="p3 ft7">arbetstagaren i sin tjänst.</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td320"><P class="p1471 ft7">arbetstagaren i sin tjänst.</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td157"><P class="p1411 ft3">Bilaga 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p1472 ft3">721</P>
</DIV>
<DIV id="page_722">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft1">Förteckning över remissinstanser (Ds 2007:10)</P>
<P class="p1473 ft3">Remissyttranden över Skadeståndsfrågor vid kränkning (Ds 2007:10) har avgetts av Svea hovrätt, Sundsvalls tingsrätt, Arbetsdomstolen,</P>
<P class="p93 ft40">Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Justitiekanslern, Arbetsgivarverket, Brottsoffermyndigheten, Statens skolverk (Barn- och elevombudet), Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell</P>
<P class="p72 ft5">läggning (HomO), Handikappombudsmannen, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges advokatsamfund, Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen, Lärarnas Riksförbund, Göteborgs tingsrätt, Riksdagens ombudsmän, Domstolsverket, Grund- lagsutredningen, Sveriges Försäkringsförbund och Föreningen Svenskt näringsliv.</P>
<P class="p97 ft3">Därutöver har yttrande inkommit från Polisförbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 11</P>
<P class="p1098 ft3">722</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_723">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft1">Lagrådsremissens författningsförslag</P>
<P class="p120 ft28">Förslag till diskrimineringslag</P>
<P class="p843 ft3">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft29">7 </SPAN>följande.</P>
<P class="p439 ft3">1 kap. Inledande bestämmelser</P>
<P class="p88 ft4">Lagens ändamål</P>
<P class="p92 ft8">1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p303 ft4">Lagens innehåll</P>
<P class="p95 ft3">2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången.</P>
<P class="p122 ft4">Lagen är tvingande</P>
<P class="p95 ft3">3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.</P>
<P class="p73 ft4">Diskriminering</P>
<P class="p76 ft3">4 § I denna lag avses med diskriminering</P>
<P class="p77 ft40"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft39">direkt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft30">7</SPAN><SPAN class="ft31">Jfr</SPAN></P>
<P class="p1474 ft32"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft36">Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073,</SPAN></P>
<P class="p68 ft34"><SPAN class="ft32">–</SPAN><SPAN class="ft33">Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22, Celex 32000L0043), och</SPAN></P>
<P class="p1475 ft32"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft36">Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078 och rättelse av rubriken i EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01/).</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">723</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_724">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft8">kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft3">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">indirekt diskriminering</SPAN>: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,</P>
<P class="p240 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft41">trakasserier</SPAN>: ett uppträdande som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder och som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p1041 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuella trakasserier</SPAN>: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,</P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">instruktioner att diskriminera</SPAN>: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i <NOBR>1–4</NOBR> och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
<P class="p1476 ft4">Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder</P>
<P class="p897 ft3">5 § I denna lag avses med</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft42">kön</SPAN>: att någon är kvinna eller man,</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">könsöverskridande identitet eller uttryck: </SPAN><SPAN class="ft5">att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft42">etnisk tillhörighet</SPAN>: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,</P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft42">funktionshinder</SPAN>: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">sexuell läggning</SPAN>: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft42">ålder</SPAN>: uppnådd levnadslängd.</P>
<P class="p51 ft3">Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.</P>
<P class="p1477 ft3">724</P>
</DIV>
<DIV id="page_725">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier</P>
<P class="p88 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p1478 ft3">1 § En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetstagare eller den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Diskrimineringsförbudet gäller även när arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p84 ft3">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p89 ft3">2 § Förbudet i 1 § hindrar inte</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft43">särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som kan motiveras av ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet,</SPAN></P>
<P class="p151 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">tillämpning av åldersgränser för rätt till </SPAN><NOBR>pensions-,</NOBR> efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft23">särbehandling på grund av ålder, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p96 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p92 ft8">3 § Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p90 ft3">Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</P>
<P class="p73 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p95 ft3">4 § Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">725</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_726">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">och andra meriter den har som togs ut till anställningsintervjun eller som</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">fick arbetet eller utbildningsplatsen.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft3">Utbildning</P>
<P class="p59 ft4">Diskrimineringsförbud</P>
<P class="p113 ft5">5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera någon som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.</P>
<P class="p145 ft8">Diskrimineringsförbudet gäller även när en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.</P>
<P class="p206 ft3">6 § Förbudet i 5 § hindrar inte</P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p148 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p111 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">särbehandling på grund av ålder, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p112 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p115 ft5">7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att någon som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p488 ft3">726</P>
</DIV>
<DIV id="page_727">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Uppgift om meriter</P>
<P class="p92 ft8">8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den har som blivit antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.</P>
<P class="p1479 ft3">Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag</P>
<P class="p129 ft3">9 § Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag.</P>
<P class="p83 ft3">Förbudet hindrar dock inte</P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, eller</SPAN></P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">särbehandling på grund av ålder, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft3">Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet</P>
<P class="p82 ft3">10 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av en persons ålder, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p77 ft8">Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p452 ft3">Medlemskap i vissa organisationer</P>
<P class="p82 ft3">11 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">727</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_728">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Varor, tjänster och bostäder m.m.</P>
<P class="p82 ft3">12 § Diskriminering är förbjuden för den som</P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller</SPAN></P>
<P class="p105 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft25">anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">första stycket ska likställas med denne.</P>
<P class="p80 ft3">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot diskriminering som har samband med kön gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster och hindrar inte heller att kvinnor och män i fråga om andra tjänster eller bostäder behandlas olika, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p359 ft3">Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.</P>
<P class="p82 ft3">13 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">insatser inom socialtjänsten samt stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p91 ft40">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet eller insatser inom socialtjänsten hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det kan motiveras av ett berättigat syfte och de</P>
<P class="p20 ft3">medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p94 ft3">Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd</P>
<P class="p82 ft3">14 § Diskriminering är förbjuden i fråga om</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">arbetslöshetsförsäkringen, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">statligt studiestöd.</SPAN></P>
<P class="p107 ft40">Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet mot könsdiskriminering i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser</P>
<P class="p20 ft3">om</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft43">änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,</SPAN></P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft23">utbetalning av barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">728</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_729">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td58"><P class="p3 ft3">Värnplikt och civilplikt</P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft4">Diskrimineringsförbud</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft3">15 § Diskriminering är förbjuden vid mönstring, antagningsprövning eller annan utredning om personliga förhållanden samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt.</P>
<P class="p110 ft8">Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om</P>
<P class="p148 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män, eller att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund, i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller</SPAN></P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</SPAN></P>
<P class="p230 ft4">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p60 ft8">16 § Om en myndighet eller en organisation som omfattas av förbudet i 15 § får kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig i samband med sådan verksamhet som avses i 15 § ha blivit utsatt för trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.</P>
<P class="p387 ft3">Offentlig anställning</P>
<P class="p115 ft3">17 § Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller <NOBR>9–15</NOBR> §§ när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning</P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp, eller</SPAN></P>
<P class="p110 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft31">på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.</SPAN></P>
<P class="p62 ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p116 ft3">18 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren</P>
<P class="p48 ft3">– anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,</P>
<P class="p48 ft3">– medverkat i en utredning enligt lagen, eller</P>
<P class="p51 ft5">– avvisat eller låtit bli att reagera mot arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</P>
<P class="p48 ft3">Förbudet gäller också i förhållande till den som</P>
<P class="p48 ft5">– gör en förfrågan om eller söker arbete,</P>
<P class="p48 ft173">– söker eller fullgör praktik, eller</P>
<P class="p71 ft3">729</P>
</DIV>
<DIV id="page_730">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren.</P>
<P class="p118 ft8">19 § Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 eller 17 § eller 3 kap. 15 eller 16 §, får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon</P>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat ett sådant handlande,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">avvisat eller låtit bli att reagera mot trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</SPAN></P>
<P class="p120 ft3">3 kap. Aktiva åtgärder</P>
<P class="p87 ft3">Arbetslivet</P>
<P class="p88 ft4">Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare</P>
<P class="p95 ft3">1 § Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder.</P>
<P class="p121 ft5">2 § Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p78 ft45">Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<P class="p122 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p95 ft3">3 § Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p83 ft3">Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter finns i <NOBR>4–13</NOBR> §§.</P>
<P class="p94 ft4">Arbetsförhållanden</P>
<P class="p123 ft8">4 § Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">730</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_731">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
<P class="p124 ft3">5 § Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.</P>
<P class="p124 ft3">6 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier.</P>
<P class="p94 ft4">Rekrytering</P>
<P class="p95 ft3">7 § Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ges möjlighet att söka lediga anställningar.</P>
<P class="p125 ft8">8 § Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.</P>
<P class="p126 ft8">9 § När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar.</P>
<P class="p90 ft3">Första stycket ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p73 ft4">Lönefrågor</P>
<P class="p95 ft3">10 § I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan</P>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">731</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_732">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft5">11 § Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 §. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år.</P>
<P class="p127 ft3">En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
<P class="p118 ft40">12 § Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p78 ft8">Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).</P>
<P class="p303 ft4">Jämställdhetsplan</P>
<P class="p74 ft5">13 § Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt <NOBR>4–9</NOBR> §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.</P>
<P class="p128 ft3">Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 §.</P>
<P class="p80 ft5">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande plan.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare.</P>
<P class="p86 ft3">Utbildning</P>
<P class="p88 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p92 ft8">14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">732</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_733">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td321"><P class="p3 ft3">att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td158"><P class="p31 ft3">oavsett kön, etnisk</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td321"><P class="p3 ft5">tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td96"><P class="p3 ft5">funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p31 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td244"><P class="p3 ft8">sexuell läggning för den som deltar i eller söker till verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td139"><P class="p3 ft3">och 16 §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr17 td230"><P class="p3 ft4">Att förebygga och förhindra trakasserier</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr16 td58"><P class="p3 ft8">15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att</P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">förebygga och förhindra att den som deltar i eller söker till verksamheten</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet,</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td192"><P class="p3 ft8">läggning eller för sexuella trakasserier.</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td320"><P class="p3 ft4">Likabehandlingsplan</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr19 td58"><P class="p3 ft8">16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning för den som</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">deltar i eller söker till verksamheten och för att förebygga och förhindra</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p3 ft7">sexuella trakasserier och sådana trakasserier som avses i 15 §. Planen ska</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">vidare innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td320"><P class="p3 ft3">kommande året.</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft8">En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td230"><P class="p3 ft5">genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td320"><P class="p3 ft3">4 kap. Tillsyn</P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr26 td322"><P class="p3 ft3">Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr34 td230"><P class="p3 ft4">Diskrimineringsombudsmannens uppgifter</P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr16 td58"><P class="p3 ft3">1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag</P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td320"><P class="p3 ft5">lagen att frivilligt följa den.</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td58"><P class="p31 ft3">Ombudsmannens beslut får överklagas endast om det är särskilt</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td139"><P class="p3 ft5">föreskrivet.</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Övriga bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns i lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td230"><P class="p3 ft7">(2008:000) om Diskrimineringsombudsmannen.</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td139"><P class="p3 ft3">2 § Av</P></TD>
<TD class="tr24 td81"><P class="p3 ft3">bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p341 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr24 td62"><P class="p3 ft3">kap.</P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p183 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p183 ft3">§</P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p182 ft3">framgår</P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p31 ft3">att</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1480 ft3">Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det.</P>
<P class="p1481 ft3">733</P>
</DIV>
<DIV id="page_734">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft4">Uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p95 ft3">3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,</SPAN></P>
<P class="p80 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och</SPAN></P>
<P class="p1330 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft46">komma till överläggningar med ombudsmannen. Uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 gäller inte om det i ett enskilt fall</SPAN></P>
<P class="p20 ft3">finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p452 ft4">Vite</P>
<P class="p74 ft3">4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vite får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.</P>
<P class="p121 ft5">5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. <NOBR>4–13,</NOBR> 15 och 16 §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet.</P>
<P class="p90 ft5">Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning om vitesföreläggande i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4– 13 §§.</P>
<P class="p128 ft3">I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den gentemot vilken framställningen riktas, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.</P>
<P class="p94 ft3">Nämnden mot diskriminering</P>
<P class="p88 ft4">Nämndens uppgifter</P>
<P class="p95 ft3">6 § Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärendena tillämpas bestämmelserna i <NOBR>7–14</NOBR> §§.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p20 ft3">734</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_735">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande</P>
<P class="p95 ft3">7 § Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som nämnden behöver för sin prövning.</P>
<P class="p80 ft3">När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska Diskrimineringsombudsmannen beredas tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p1473 ft8">8 § Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. När det behövs ska nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.</P>
<P class="p949 ft3">9 § Ärendena avgörs efter muntlig förhandling, utom när Nämnden mot diskriminering anser att någon sådan förhandling inte behövs.</P>
<P class="p124 ft3">10 § Till en förhandling ska den kallas som gjort framställningen hos Nämnden mot diskriminering samt den gentemot vilken framställningen riktas. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p80 ft3">Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
<P class="p133 ft3">11 § Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling.</P>
<P class="p77 ft40">Om Diskrimineringsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande.</P>
<P class="p124 ft3">12 § Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende ålägga den som framställningen om vitesföreläggande riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om dessa åtgärder inte är uppenbart mera betungande för denne.</P>
<P class="p80 ft5">I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna ska påbörjas eller genomföras.</P>
<P class="p80 ft3">Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.</P>
<P class="p94 ft4">Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande</P>
<P class="p95 ft3">13 § Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 8 och 9 §§.</P>
<P class="p1482 ft8">14 § Till en förhandling ska den som har överklagat vitesbeslutet och Diskrimineringsombudsmannen kallas. Om det behövs för utredningen, får Nämnden mot diskriminering också kalla andra till förhandlingen.</P>
<P class="p151 ft3">Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">735</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_736">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft4">Överklagande av nämndens beslut</P>
<P class="p95 ft3">15 § Beslut av Nämnden mot diskriminering enligt denna lag får inte överklagas.</P>
<P class="p75 ft4">Utdömande av vite</P>
<P class="p74 ft3">16 § Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen.</P>
<P class="p80 ft3">I mål om utdömande av vite som förelagts enligt 5 § får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet<SPAN class="ft28">.</SPAN></P>
<P class="p73 ft3">Överklagandenämnden för högskolan</P>
<P class="p123 ft40">17 § Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot</P>
<P class="p119 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft43">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § första stycket, om beslutet avser</SPAN></P>
<P class="p119 ft3">– tillträde till utbildning,</P>
<P class="p83 ft3">– tillgodoräknande av utbildning,</P>
<P class="p83 ft8">– anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,</P>
<P class="p83 ft3">– byte av handledare,</P>
<P class="p83 ft3">– indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på</P>
<P class="p20 ft5">forskarnivå,</P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">utbildningsbidrag för doktorander, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">en ingripande åtgärd mot en student,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § andra stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.</P>
<P class="p80 ft3">Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den där föreskrivna ordningen i stället för enligt bestämmelserna i första stycket.</P>
<P class="p132 ft3">18 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna lag får inte överklagas.</P>
<P class="p88 ft3">5 kap. Ersättning och ogiltighet</P>
<P class="p88 ft3">Ersättning</P>
<P class="p123 ft8">1 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">736</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_737">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p3 ft3">överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som</P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p3 ft3">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">kränkts av överträdelsen.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i 2 kap. 1 första</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">som rör anställning eller befordran.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft8">Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft8">2 § Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13,</P></TD>
<TD class="tr15 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">14, 15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft8">Om en utbildningsanordnare bryter mot bestämmelserna i 2 kap. 5, 7</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">eller 19 § ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p3 ft3">Ogiltighet</P></TD>
<TD class="tr26 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"><P class="p3 ft3">3 § Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt</P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag,</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förklaras ogiltigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft8">Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">som diskriminerats begär det.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft8">Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sakna verkan om den som diskriminerats begär det.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td58"><P class="p3 ft3">6 kap. Rättegången</P></TD>
<TD class="tr29 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p3 ft3">Tillämpliga regler</P></TD>
<TD class="tr26 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"><P class="p3 ft3">1 § Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas</P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft8">vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft8">Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">eller 19 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">förlikning om saken är tillåten.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td58"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td168"><P class="p13 ft3">737</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_738">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p20 ft3">Rätt att föra talan</P>
<P class="p409 ft5">2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en annan ideell förening än sådan som avses i tredje stycket och som enligt sina stadgar har att tillvarata sina medlemmars intressen, får som part föra talan för en enskild som medger det. Om ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p614 ft8">För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet.</P>
<P class="p151 ft3">När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.</P>
<P class="p94 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p123 ft40">3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit.</P>
<P class="p303 ft3">Preskription</P>
<P class="p88 ft4">Arbetslivet</P>
<P class="p74 ft3">4 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring,</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p80 ft5">Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft46">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">738</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_739">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft8">5 § I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att se till att arbetsgivaren får del av ett skriftligt meddelande som anger att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet.</P>
<P class="p150 ft3">Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.</P>
<P class="p75 ft4">Andra samhällsområden</P>
<P class="p95 ft3">6 § Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p80 ft3">Om talan rör den som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då denna person fyllde 18 år.</P>
<P class="p122 ft3">Rättegångskostnader</P>
<P class="p123 ft3">7 § I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan som part enligt 2 §.</P>
<P class="p80 ft3">I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället bestämmelsen i 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P>
<P class="p96 ft3">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p74 ft3">8 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas:</P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">34 § om en uppsägnings giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">35 § om ett avskedandes giltighet m.m.,</SPAN></P>
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats,</SPAN></P>
<P class="p153 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">39 § första stycket första meningen om anställningsförhållandes upplösning, och</SPAN></P>
<P class="p153 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m.</SPAN></P>
<P class="p121 ft3">9 § Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p1482 ft40">10 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen ska även gälla den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">739</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_740">
<DIV id="p740dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395740x1.jpg/" id="p740img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p77 ft40">Vad som gäller enligt rättegångsbalken om pågående rättegång för en enskild som för talan enligt denna lag gäller även när ombudsmannen eller en förening för talan som part för den enskilde enligt denna lag.</P>
<P class="p126 ft3">11 § Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild har rättskraft i förhållande till denna person. Avgörandet får överklagas av den enskilde.</P>
<P class="p1483 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Genom lagen upphävs</SPAN></P>
<P class="p83 ft3">– jämställdhetslagen (1991:433),</P>
<P class="p83 ft3">– lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på</P>
<P class="p20 ft3">grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,</SPAN></P>
<P class="p83 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</SPAN></P>
<P class="p91 ft8">2. Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig.</P>
<P class="p80 ft3">3. Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">740</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_741">
<DIV id="p741dimg1">
<INGENBILD zsrc="GV0395741x1.jpg/" id="p741img1">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om Diskrimineringsombudsmannen</P>
<P class="p1484 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p156 ft3">1 § Diskrimineringsombudsmannen har de uppgifter som framgår av diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P class="p148 ft8">Ombudsmannen ska därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet.</P>
<P class="p111 ft3">Ombudsmannen ska också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p157 ft3">2 § Diskrimineringsombudsmannen ska genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara sina rättigheter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr13 td61"><P class="p3 ft3">3 § Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p3 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p3 ft3">vidare</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p3 ft3">inom</P></TD>
<TD class="tr13 td65"><P class="p3 ft8">sitt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft3">verksamhetsområde</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">följa forsknings- och utvecklingsarbete,</SPAN></P>
<P class="p51 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka diskriminering, och</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">ta initiativ till andra lämpliga åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p1485 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 då lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen ska upphöra att gälla.</P>
<P class="p1486 ft3">741</P>
</DIV>
<DIV id="page_742">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i brottsbalken</P>
<P class="p1366 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § och 16 kap. 9 § brottsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1487 ft3"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 5 §</SPAN><SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft23">förtal och grovt förtal,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft23">förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,</SPAN></P>
<P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft43">förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117">
<TR>
<TD class="tr8 td68"><P class="p164 ft12">4. förolämpning mot</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p165 ft12">någon med</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p13 ft12">4. förolämpning mot någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5">anspelning på hans eller hennes</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p22 ft5">med anspelning på hans eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p164 ft4">homosexuella <SPAN class="ft3">läggning.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p167 ft8">hennes <SPAN class="ft47">sexuella </SPAN>läggning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3">Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.</P>
<P class="p148 ft3">Innebär brott som avses i <NOBR>1–3</NOBR> §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill.</P>
<P class="p168 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:437.</SPAN></P>
<P class="p169 ft3">742</P>
</DIV>
<DIV id="page_743">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr2 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p46 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td162"><P class="p1140 ft8">16 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p46 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td162"><P class="p210 ft5">9 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p34 ft5">En näringsidkare som i sin</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p34 ft5">En näringsidkare som i sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td69"><P class="p1336 ft7">diskriminerar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td277"><P class="p172 ft3">någon</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td142"><P class="p3 ft7">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td128"><P class="p1488 ft7">diskriminerar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td141"><P class="p1489 ft3">någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">på grund av hans ras, hudfärg,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p3 ft5">på grund av hans <SPAN class="ft4">eller hennes </SPAN>ras,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">nationella eller</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td118"><P class="p172 ft8">etniska ursprung</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft5">hudfärg,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td11"><P class="p38 ft5">nationella eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p1489 ft7">etniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">eller trosbekännelse genom att inte</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft7">ursprung</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td75"><P class="p1 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td317"><P class="p1489 ft8">trosbekännelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">gå honom till handa på de villkor</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p3 ft5">genom att inte gå honom <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td128"><P class="p177 ft8">näringsidkaren</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p22 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p172 ft5">sin</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">henne </SPAN>till handa på de villkor som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">verksamhet tillämpar i förhållande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td162"><P class="p3 ft3">näringsidkaren</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p1334 ft3">i</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p1321 ft7">sin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td324"><P class="p1489 ft8">verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">till andra, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>dömas för <SPAN class="ft4">olaga</SPAN></P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p3 ft5">tillämpar i förhållande till andra,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td63"><P class="p26 ft5">till böter</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p172 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft4">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">dömas</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p34 ft5">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p1490 ft49">olaga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td293"><P class="p3 ft8">fängelse i högst ett år.</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td162"><P class="p3 ft49">diskriminering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td86"><P class="p166 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p3 ft8">böter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td141"><P class="p1489 ft3">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td90"><P class="p3 ft8">fängelse i högst ett år.</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=16 class="tr3 td183"><P class="p34 ft5">Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=16 class="tr4 td183"><P class="p3 ft3">den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=16 class="tr3 td183"><P class="p3 ft5">näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td265"><P class="p3 ft5">innehar allmänt uppdrag.</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p34 ft3">För</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft3">olaga</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td7"><P class="p38 ft3">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p278 ft4">dömes</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p1491 ft3">För olaga diskriminering <SPAN class="ft4">döms</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td128"><P class="p625 ft5">anordnare</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p183 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p277 ft7">allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft5">även</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td125"><P class="p165 ft5">anordnare</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p1 ft5">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p1492 ft5">allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">sammankomst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td63"><P class="p1403 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td277"><P class="p278 ft5">offentlig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p34 ft7">sammankomst</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p1492 ft5">eller offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">tillställning</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td325"><P class="p277 ft3">och medhjälpare till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td67"><P class="p34 ft3">tillställning och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td48"><P class="p1 ft3">medhjälpare</P></TD>
<TD class="tr4 td202"><P class="p1492 ft3">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">sådan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td128"><P class="p1493 ft5">anordnare,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p180 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p278 ft5">han</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p34 ft5">sådan anordnare, om han <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">diskriminerar någon på grund av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td90"><P class="p34 ft5"><SPAN class="ft4">hon </SPAN>diskriminerar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td9"><P class="p1371 ft7">någon</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p1492 ft5">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">hans ras, hudfärg, nationella eller</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p34 ft3">grund av hans <SPAN class="ft4">eller hennes </SPAN>ras,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft7">etniska ursprung eller trosbekännelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td142"><P class="p34 ft5">hudfärg,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td5"><P class="p1383 ft7">nationella</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p40 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p1492 ft8">etniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">genom att vägra honom tillträde till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td142"><P class="p34 ft5">ursprung</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td75"><P class="p34 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td317"><P class="p1492 ft5">trosbekännelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p3 ft7">sammankomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td86"><P class="p1371 ft7">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td159"><P class="p278 ft8">tillställningen</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p34 ft3">genom att vägra honom <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">på de villkor som gäller för andra.</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft4">henne</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td16"><P class="p1416 ft8">tillträde</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p1492 ft5">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td67"><P class="p34 ft7">sammankomsten</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td141"><P class="p1492 ft5">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p34 ft3">tillställningen på de villkor som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td67"><P class="p34 ft5">gäller för andra.</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p34 ft5">Om någon som avses i första–</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p1492 ft5">Om någon som avses i första–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td66"><P class="p3 ft8">tredje styckena på sätt som där sägs</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p34 ft3">tredje styckena på sätt som där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">diskriminerar annan på grund av <SPAN class="ft4">att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p34 ft5">sägs</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td125"><P class="p3 ft5">diskriminerar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td9"><P class="p1494 ft7">annan</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p1492 ft5">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft4">denne</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p1 ft4">har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td69"><P class="p1432 ft4">homosexuell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td277"><P class="p278 ft7">läggning,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td323"><P class="p34 ft4"><SPAN class="ft5">grund av </SPAN>hans eller hennes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft3">döms</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td128"><P class="p625 ft3">likaledes</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p176 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p278 ft3">olaga</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td323"><P class="p34 ft3"><SPAN class="ft4">sexuella </SPAN>läggning, döms likaledes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p34 ft5">för olaga diskriminering.</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td326"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td327"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td328"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td329"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p985 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p1495 ft7"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 1987:610.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">743</P>
</DIV>
<DIV id="page_744">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p750 ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</P>
<P class="p1496 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1974:371)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>om rättegången i arbetstvister ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t118">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1367 ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 3 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td71"><P class="p3 ft12">Tvist som <SPAN class="ft58">skall </SPAN>handläggas enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td161"><P class="p3 ft12">Tvist som <SPAN class="ft58">ska </SPAN>handläggas enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">denna lag får i stället genom avtal</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">denna lag får i stället genom avtal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft7">hänskjutas</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p11 ft5">till</P></TD>
<TD class="tr3 td296"><P class="p27 ft5">avgörande</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft7">hänskjutas</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p11 ft5">till</P></TD>
<TD class="tr3 td296"><P class="p27 ft5">avgörande</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">skiljemän. Detta gäller dock inte fall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td161"><P class="p3 ft8">skiljemän. Detta gäller dock inte fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">som avses i 31 § första eller tredje</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">som avses i 31 § första eller tredje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft5">stycket</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td296"><P class="p1415 ft5">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft5">stycket</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td296"><P class="p1415 ft5">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p13 ft7">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p3 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p166 ft3">i arbetslivet. Inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p3 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p13 ft3">i arbetslivet. Inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">heller får avtal som före tvistens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">heller får avtal som före tvistens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">uppkomst träffats om att tvisten <SPAN class="ft4">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft8">uppkomst träffats om att tvisten <SPAN class="ft47">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">avgöras av skiljemän utan förbehåll</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td161"><P class="p3 ft3">avgöras av skiljemän utan förbehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">om rätt för parterna att klandra</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">om rätt för parterna att klandra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">skiljedomen, göras gällande i tvist</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">skiljedomen, göras gällande i tvist</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td201"><P class="p3 ft8">om föreningsrätt eller i tvist enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td201"><P class="p3 ft8">om föreningsrätt eller i tvist enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p925 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft42">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</SPAN></P>
<P class="p1407 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</SPAN></P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft42">lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, </SPAN><SPAN class="ft3">eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td140"><P class="p39 ft15"><SPAN class="ft54">5. </SPAN>lagen (2002:293) om förbud mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td140"><P class="p13 ft15"><SPAN class="ft54">– </SPAN>lagen (2002:293) om förbud mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft5">diskriminering av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td98"><P class="p39 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p23 ft5">diskriminering av</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p13 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft5">arbetstagare och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td98"><P class="p39 ft8">arbetstagare med</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p23 ft5">arbetstagare och</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p13 ft8">arbetstagare med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td140"><P class="p3 ft3">tidsbegränsad anställning.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td140"><P class="p23 ft3">tidsbegränsad anställning, <SPAN class="ft4">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td140"><P class="p174 ft4">– diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td235"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p23 ft4">(2008:000).</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td330"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td331"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p740 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1977:530.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2003:315.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">744</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_745">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p20 ft28">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</P>
<P class="p1497 ft3">Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 och 21 §§ sekretesslagen (1980:100)<SPAN class="ft29">1 </SPAN>ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t120">
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1498 ft3"><SPAN class="ft3">9</SPAN><SPAN class="ft166">kap. 20 §</SPAN><SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p148 ft40">Sekretess gäller hos domstol, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td296"><P class="p3 ft15">uppgiften röjs,</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td145"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr10 td101"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td120"><P class="p34 ft5">1. i mål om kollektivavtal,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft3">2. i mål om tillämpningen av lagen</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p13 ft3">2. i mål om tillämpningen av lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">(1982:80)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p3 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td104"><P class="p39 ft7">anställningsskydd,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td95"><P class="p23 ft5">(1982:80)</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p177 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td67"><P class="p13 ft7">anställningsskydd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td11"><P class="p1396 ft7">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p41 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p23 ft5">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td125"><P class="p278 ft5">(1976:580)</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p13 ft5">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td51"><P class="p3 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p1372 ft3">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td115"><P class="p3 ft3">arbetslivet,</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p39 ft7">31–</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td127"><P class="p23 ft7">medbestämmande</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p39 ft3">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td115"><P class="p40 ft3">arbetslivet,</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p13 ft3">31–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p41 ft8">33 §§ lagen (1994:260) om offentlig</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p13 ft5">33 §§ lagen (1994:260) om offentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">anställning,</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p180 ft5"><NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft7">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td95"><P class="p23 ft8">anställning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td125"><P class="p1499 ft7"><NOBR>4–11</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><P class="p13 ft5">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft8">(1994:261) om fullmaktsanställning,</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p13 ft3">(1994:261) om fullmaktsanställning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4"><NOBR>15–28</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td104"><P class="p39 ft4">jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p23 ft4">2 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p174 ft4">samt 5</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft4">kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p35 ft4"><NOBR>1–3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p13 ft4">§§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(1991:433)<SPAN class="ft5">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p180 ft4"><NOBR>8–20</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p13 ft4">diskrimineringslagen (2008:000), <SPAN class="ft5">3–</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft4">(1999:130)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td88"><P class="p182 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft4">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p23 ft3">7 §§</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft3">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td125"><P class="p164 ft3">(2002:293)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p13 ft3">om förbud</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p41 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p23 ft5">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td181"><P class="p3 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p13 ft5">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">av etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td127"><P class="p23 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td79"><P class="p181 ft5">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p13 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft4">annan trosuppfattning, <NOBR>3–16</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p23 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td128"><P class="p13 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">lagen (1999:132) om förbud mot dis-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td95"><P class="p23 ft5">anställning</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p181 ft4">samt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td67"><P class="p13 ft4">14 a kap. <NOBR>9–12</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">kriminering i arbetslivet på grund av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td191"><P class="p23 ft4">skollagen (1985:1100).</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td51"><P class="p3 ft4">funktionshinder,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td99"><P class="p23 ft4"><NOBR>3–15</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(1999:133)</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p1383 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p41 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft4">av sexuell läggning<SPAN class="ft3">, </SPAN><NOBR>6–11</NOBR> och 13 §§</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td11"><P class="p1400 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td296"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td179"><P class="p30 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p178 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td140"><P class="p39 ft3"><SPAN class="ft4">högskolan, </SPAN><NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293)</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td140"><P class="p39 ft5">om förbud mot diskriminering av</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft5">deltidsarbetande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td99"><P class="p181 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft8">och</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td179"><P class="p40 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p39 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft5">anställning,</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td162"><P class="p180 ft4"><NOBR>5–18</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p3 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p1383 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td296"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td179"><P class="p1 ft4">samt</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p1371 ft4"><NOBR>6–15</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p39 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td182"><P class="p3 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p184 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p187 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p39 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1401 ft4">diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p48 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P class="p536 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Lagen omtryckt 1992:1474.</SPAN></P>
<P class="p149 ft34"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft33">Senaste lydelse 2006:68.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">745</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td58"><P class="p1402 ft3">21 §<SPAN class="ft29">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft5">personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft174"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p31 ft7">enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft174"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td94"><P class="p3 ft3">uppgiften röjs:</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4"><SPAN class="ft5">1</SPAN>. Jämställdhetsombudsmannen i</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p34 ft7">1. Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft4">ärende enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td131"><P class="p166 ft4">jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">i ärende enligt diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td170"><P class="p3 ft4">(1991:433),</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td118"><P class="p181 ft4">lagen (2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">(2008:000) </SPAN>samt i annat ärende som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td94"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p26 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft5">rör rådgivning åt enskild<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft4">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p164 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p166 ft4">förbud mot diskriminering och lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td170"><P class="p3 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p173 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p784 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td71"><P class="p166 ft4">diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td71"><P class="p165 ft4">behandling av barn och elever <SPAN class="ft3">samt i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft3">annat ärende som rör rådgivning åt enskild<SPAN class="ft4">,</SPAN></P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Jämställdhetsnämnden i ärende</SPAN></P>
<P class="p263 ft4">enligt<SPAN style="padding-left:70px;">jämställdhetslagen (1991:433),</SPAN></P>
<P class="p1500 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft42">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller</SPAN></P>
<P class="p1501 ft4">annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td140"><P class="p39 ft3"><SPAN class="ft4">4. </SPAN>Nämnden mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr2 td140"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">2. </SPAN>Nämnden mot diskriminering i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p3 ft5">ärende enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td104"><P class="p187 ft4"><SPAN class="ft5">lagen </SPAN>(1999:130)</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft5">ärende enligt </SPAN>diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft4">åtgärder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td36"><P class="p23 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td156"><P class="p39 ft4">diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P style="text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4">(2008:000),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p41 ft4">arbetslivet på grund av etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><P class="p3 ft4">tillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p3 ft4">religion</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p39 ft4">eller annan</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td94"><P class="p3 ft4">trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p39 ft4">(1999:132)</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft4">arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p184 ft4">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4">grund</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p39 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">funktionshinder och lagen (1999:133)</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td140"><P class="p39 ft4">om förbud mot diskriminering i</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td140"><P class="p39 ft4">arbetslivet på grund av sexuell</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft4">läggning,</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td201"><P class="p34 ft4">5. Handikappombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td140"><P class="p39 ft4">ärende enligt lagen (1999:132) om</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft4">förbud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td36"><P class="p3 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p3 ft4">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft30">3</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2006:68.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">746</P>
</DIV>
<DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:552px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395747x1.jpg/" style="width:123px;height:1px;">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td129"><P class="p3 ft4">arbetslivet</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p176 ft4">på</P></TD>
<TD class="tr2 td89"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td80"><P class="p1140 ft4">grund</P></TD>
<TD class="tr2 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr2 td86"><P class="p166 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr2 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr2 td156"><P class="p13 ft3">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td293"><P class="p3 ft4">funktionshinder, lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td162"><P class="p166 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P style="text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft5">Bilaga 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">om likabehandling av studenter i</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p277 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td159"><P class="p164 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">förbud mot diskriminering och lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p164 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td129"><P class="p1493 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">behandling av barn och elever samt i</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p176 ft4">enligt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td118"><P class="p166 ft4">lagen (1994:749)</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td120"><P class="p3 ft4">om Handikappombudsmannen,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td293"><P class="p34 ft4">6. Ombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">diskriminering på grund av sexuell</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">läggning i ärende enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">(1999:133)</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p173 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p174 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">diskriminering i arbetslivet på grund</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p22 ft4">sexuell</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td154"><P style="text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft47">läggning,</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td80"><P class="p166 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p3 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td127"><P class="p3 ft4">om likabehandling</P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p22 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td152"><P class="p1494 ft47">högskolan,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td80"><P class="p166 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td129"><P class="p3 ft4">(2003:307)</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p184 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td129"><P class="p174 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td212"><P class="p3 ft4">diskriminering och lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td139"><P class="p165 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">om förbud mot diskriminering och</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft4">annan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td129"><P class="p26 ft4">kränkande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td159"><P class="p34 ft4">behandling</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">barn och elever samt i annat ärende</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td120"><P class="p3 ft4">som rör rådgivning åt enskild,</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p166 ft5"><SPAN class="ft4">7. </SPAN>Statens skolverk i ärende enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td233"><P class="p1385 ft5"><SPAN class="ft4">3. </SPAN>Statens skolverk i ärende enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft4">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p186 ft4">(2006:67)</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p181 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p23 ft4">förbud</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft4">mot</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td233"><P style="text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4">14 a kap. skollagen (1985:1100<SPAN class="ft3">), och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">diskriminering och annan kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">behandling av barn och elever, <SPAN class="ft5">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td120"><P class="p34 ft7"><SPAN class="ft100">8</SPAN>. Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft3">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td304"><P class="p34 ft7"><SPAN class="ft100">4</SPAN>. Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p1385 ft3">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p3 ft7">ärende</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p22 ft5">enligt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td127"><P class="p23 ft5">lagen (1997:379)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td233"><P class="p1385 ft5">ärende enligt lagen (1997:379) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td263"><P class="p3 ft7">försöksverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td139"><P class="p166 ft5">avseende</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft5">försöksverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td103"><P class="p1385 ft7">avseende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p3 ft3">medverkan</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p166 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft3">medverkan</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p1385 ft3">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td212"><P class="p3 ft7">Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p182 ft5">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td80"><P class="p166 ft5">vissa</P></TD>
<TD class="tr3 td305"><P class="p3 ft7">Konsumentombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p177 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p1385 ft7">vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p3 ft8">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p3 ft3">tvister.</P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft3">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana mål och ärenden samt sådan verksamhet som anges i 9 kap. 20 och 21 §§ i deras äldre lydelse.</P>
<P style="text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">747</P>
</DIV>
<DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P class="p155 ft28">Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 241px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) <SPAN class="ft47">dels </SPAN>att 1 kap. 1 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p272 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 14 a kap., med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 258px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft26">kap. 1 §</SPAN><SPAN class="ft29">10</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.</P>
<P class="p148 ft40">Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=5 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p3 ft8">kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft5">Det allmänna</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p3 ft5">anordnar</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p172 ft7">också</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p34 ft5">Det</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft5">allmänna</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft5">anordnar</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft5">också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">pedagogisk verksamhet i form av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td72"><P class="p3 ft3">pedagogisk verksamhet i form av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td294"><P class="p3 ft5">förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p172 ft5">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p3 ft5">förskoleverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td51"><P class="p3 ft7">skolbarnsomsorg.</P></TD>
<TD class="tr3 td292"><P class="p29 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p172 ft7">dessa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td51"><P class="p3 ft7">skolbarnsomsorg.</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p29 ft5">För</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p22 ft5">dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">verksamheter gäller i denna lag</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td72"><P class="p3 ft3">verksamheter gäller i denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td66"><P class="p3 ft8">endast bestämmelserna i 1 kap. 2 a</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p3 ft5">endast</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p181 ft5">bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p13 ft5">1 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td66"><P class="p3 ft5">§, 2 a kap. samt 15 kap. 5 och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td72"><P class="p3 ft8">2 a §, 2 a kap., <SPAN class="ft47">14 a kap</SPAN>. samt 15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p3 ft3">11 §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td292"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p3 ft8">kap. 5 och 11 §§.</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft3">14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P class="p230 ft3">Ändamål och tillämpningsområde</P>
<P class="p115 ft3">1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p111 ft3">Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.</P>
<P class="p112 ft3">Diskriminering</P>
<P class="p60 ft8">2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:000).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft30">10</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Senaste lydelse 2005:21.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">748</P>
</DIV>
<DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">Definitioner</P>
<P class="p82 ft3">3 § I detta kapitel avses med</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft4">elev: </SPAN>den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft4">barn: </SPAN>den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,</P>
<P class="p83 ft8"><SPAN class="ft47">personal: </SPAN>anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft4">huvudman: </SPAN>den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft4">kränkande behandling: </SPAN>ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:000) kränker ett barns eller en elevs värdighet.</P>
<P class="p96 ft3">Tvingande bestämmelser</P>
<P class="p74 ft3">4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.</P>
<P class="p73 ft3">Ansvar för personalen</P>
<P class="p74 ft3">5 § Huvudmannen ansvarar för att anställda och uppdragstagare i verksamheten följer de skyldigheter som anges i detta kapitel, när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.</P>
<P class="p73 ft3">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p88 ft4">Målinriktat arbete</P>
<P class="p74 ft3">6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.</P>
<P class="p73 ft4">Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling</P>
<P class="p74 ft3">7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.</P>
<P class="p75 ft4">Årlig plan</P>
<P class="p92 ft8">8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 71px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">749</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 63px;padding: 0px;border: none;width: 561px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 509px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 411px;overflow: hidden;">
<P class="p1196 ft3">Förbud mot kränkande behandling</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska huvudmannen se till att omständigheterna utreds och att, i förekommande fall, de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatt kränkande behandling vidtas.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Förbud mot repressalier</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon handlat i strid med detta kapitel eller medverkat i en utredning enligt detta kapitel.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Skadestånd</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>7–11</NOBR> §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft3">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Tillsyn</P>
<P style="text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">13 § Statens skolverk ska se till att bestämmelserna i detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">vara av betydelse för tillsynen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Rättegången</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">14 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft3">I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 490px;padding: 0px;border:none;width: 71px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">750</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV style="position:absolute;top:429px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395751x1.jpg/" style="width:123px;height:1px;">
</DIV>
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">Bevisbörda</P>
<P class="p123 ft8">15 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte förekommit.</P>
<P class="p303 ft3">Rätt att föra talan m.m.</P>
<P class="p74 ft3">16 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolverk som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p80 ft5">Om Statens skolverk för talan enligt första stycket får verket i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven.</P>
<P class="p77 ft40">Bestämmelserna i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen ska gälla även den för vilken Statens skolverk för talan enligt detta kapitel. Vad som gäller enligt rättegångsbalken om pågående rättegång för ett barn eller en elev som för talan enligt detta kapitel gäller även när Statens skolverk för talan som part för barnet eller eleven.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">17 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolverk för talan för ett barn eller en elev har rättskraft i förhållande till denna person. Avgörandet får överklagas av barnet eller eleven.</P>
<P class="p1483 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
<P class="p1098 ft3">751</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)</P>
<P class="p1366 ft3">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107">
<TR>
<TD class="tr4 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1420 ft5"><SPAN class="ft5">1</SPAN><SPAN class="ft25">kap.</SPAN></P>
<P class="p246 ft3">5 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119">
<TR>
<TD class="tr10 td133"><P class="p34 ft15">I</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p3 ft15">lagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td114"><P class="p278 ft54">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr10 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p166 ft54">om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td161"><P class="p13 ft54"><SPAN class="ft15">I </SPAN>diskrimineringslagen (2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p1493 ft4">av</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td227"><P class="p38 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft5">finns</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td146"><P class="p3 ft7">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p785 ft5">om</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p13 ft5">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5"><SPAN class="ft4">högskolan </SPAN>finns bestämmelser om att</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">högskolorna inom ramen för sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">högskolorna inom ramen för sin</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><P class="p3 ft3">verksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p173 ft4">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft3">bedriva</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p13 ft3">ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p3 ft5">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft4">skall</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td227"><P class="p177 ft5">bedriva</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p166 ft5">ett</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">målinriktat arbete för att aktivt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft5">målinriktat arbete för att aktivt</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft5">främja</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td40"><P class="p184 ft5">lika</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td182"><P class="p1 ft5">rättigheter</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p13 ft5">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">främja lika rättigheter <SPAN class="ft4">för studenter</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><P class="p3 ft3">möjligheter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p40 ft3">oavsett</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p38 ft4">kön,</P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p13 ft7">etnisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td71"><P class="p3 ft4">och sökande <SPAN class="ft5">oavsett </SPAN>könstillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td48"><P class="p3 ft5">tillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p3 ft5">religion</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p38 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p13 ft7">annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft5">etnisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p38 ft5">tillhörighet,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td57"><P class="p166 ft5">religion eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td51"><P class="p3 ft5">trosuppfattning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td67"><P class="p13 ft5">sexuell läggning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p3 ft3">annan</P></TD>
<TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr4"><P class="p1403 ft3">trosuppfattning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><P class="p165 ft7">sexuell</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td161"><P class="p13 ft3">eller funktionshinder <SPAN class="ft4">för den som</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td201"><P class="p3 ft5">läggning eller funktionshinder.</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td161"><P class="p3 ft4">deltar i eller söker till utbildningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td326"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td326"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p985 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2003:312.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">752</P>
</DIV>
<DIV id="page_753" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft3">Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 98px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td132"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr7"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td140"><P class="p23 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr14"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td143"><P class="p1 ft3">3 a §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p34 ft5">Bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p1334 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td128"><P class="p39 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td140"><P class="p13 ft5">Bestämmelser om <SPAN class="ft4">förbud m.m. mot</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td140"><P class="p3 ft4">av studenter och sökande <SPAN class="ft3">finns i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td140"><P class="p23 ft4">diskriminering i fråga om utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td115"><P class="p3 ft5">lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td202"><P class="p167 ft4">(2001:1286)</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p23 ft5">finns</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p13 ft4">diskrimineringslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p3 ft4">likabehandling</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p1336 ft4">av</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p175 ft4">studenter</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft4">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td284"><P class="p23 ft4">(2008:000).</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft4">högskolan.</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr4"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr10"><P class="p3 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p985 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2001:1289.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">753</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_754" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:517px;left:68px;z-index:-1;width:208px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395754x1.jpg/" style="width:208px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P class="p253 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P class="p149 ft28">Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)</P>
<P class="p1366 ft3">Härigenom föreskrivs att 25 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft29"><SPAN class="ft3">25</SPAN><SPAN class="ft26">§</SPAN>11</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft5">I en tvist enligt 16 eller 17 §</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p22 ft5">I en tvist enligt 16 eller 17 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p3 ft5">får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td304"><P class="p172 ft4">Jämställdhetsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft5">får</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft5">föra talan för en enskild</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft4">Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p23 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td81"><P class="p172 ft7">arbetssökande.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft5">föra talan för en enskild</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td124"><P class="p3 ft7">Talan</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p184 ft3">förs</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td68"><P class="p172 ft8">vid Arbetsdomstolen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td139"><P class="p3 ft7">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p23 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td79"><P class="p22 ft7">arbetssökande.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft7">När en arbetstagarorganisation har</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft5">Talan</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p1 ft5">förs</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p22 ft8">vid Arbetsdomstolen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft8">rätt att föra talan för den enskilde</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft7">När en arbetstagarorganisation har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p172 ft8">enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371)</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td72"><P class="p3 ft8">rätt att föra talan för den enskilde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft8">om rättegången i arbetstvister, får</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft8">enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td66"><P class="p172 ft47"><SPAN class="ft8">dock </SPAN>Jämställdhetsombudsmannen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft8">om rättegången i arbetstvister, får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p172 ft8">föra talan bara om organisationen</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft3">dock</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td130"><P class="p3 ft4">ombudsmannen <SPAN class="ft3">föra</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p22 ft7">talan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p3 ft8">inte gör det.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td72"><P class="p3 ft5">bara om organisationen inte gör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p46 ft5">Talan</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p35 ft5">som</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p11 ft5">förs</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p172 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft5">det.</P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td134"><P class="p3 ft4">Jämställdhetsombudsmannen</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td139"><P class="p46 ft3">Talan</P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p35 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p11 ft3">förs</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p22 ft3">av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;">
<P class="p14 ft40">behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Det som enligt lagen om rättegången i arbetstvister gäller i fråga om den enskildes ställning i rättegången <SPAN class="ft50">skall </SPAN>tillämpas också när ombudsmannen för talan.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft50">Diskrimineringsombudsmannen <SPAN class="ft40">behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Det som enligt lagen om rättegången i arbetstvister gäller i fråga om den enskildes ställning i rättegången </SPAN>ska <SPAN class="ft40">tillämpas också när ombudsmannen för talan.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;">
<P class="p48 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft30">11</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Senaste lydelse 2006:442.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">754</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_755" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 164px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare</P>
<P class="p57 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1999:678) om</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 395px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td237"><P class="p3 ft3">utstationering av arbetstagare ska ha följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td294"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td225"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td69"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td130"><P style="text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3">5 §<SPAN class="ft29">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td66"><P class="p278 ft5">En arbetsgivare <SPAN class="ft4">skall</SPAN>, oavsett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td160"><P class="p13 ft5">En arbetsgivare <SPAN class="ft4">ska</SPAN>, oavsett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td66"><P class="p3 ft3">vilken lag som annars gäller för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td160"><P class="p13 ft3">vilken lag som annars gäller för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td294"><P class="p3 ft5">anställningsförhållandet,</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p277 ft7">tillämpa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td160"><P class="p13 ft5">anställningsförhållandet, tillämpa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td100"><P class="p3 ft5">följande</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p3 ft7">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p278 ft5">för</P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p34 ft5">följande</P></TD>
<TD class="tr3 td152"><P class="p3 ft5">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p13 ft5">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td294"><P class="p3 ft8">utstationerade arbetstagare:</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td225"><P class="p34 ft3">utstationerade arbetstagare:</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, </SPAN><NOBR>27–29,</NOBR> 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),</P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">2 §, 4 § första stycket och </SPAN><NOBR>16–22</NOBR> §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</P>
<P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">15–16</SPAN></NOBR> b §§, 17 § första stycket</P>
<P class="p263 ft4"><NOBR>2–7</NOBR> och andra stycket samt <NOBR>21–28</NOBR> §§ jämställdhetslagen (1991:433),</P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">8–9</SPAN></NOBR> b §§, 10 § <NOBR>2–7</NOBR> samt 11- 20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–16</NOBR> §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">2, </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> b §§, 5 § <NOBR>2–7</NOBR> och <NOBR>6–15</NOBR> §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning <SPAN class="ft3">samt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 395px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td156"><P class="p34 ft5">– <NOBR>2–7</NOBR> §§ lagen</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p186 ft5">(2002:293)</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft5">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><P class="p13 ft5">– <NOBR>2–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td117"><P class="p3 ft5">förbud mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p183 ft5">diskriminering</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft5">av</P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p3 ft5">förbud mot</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p13 ft5">diskriminering av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td70"><P class="p3 ft5">deltidsarbetande arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p166 ft8">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><P class="p13 ft7">deltidsarbetande arbetstagare och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft3">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td98"><P class="p166 ft3">tidsbegränsad</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p3 ft3">arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p13 ft7">med tidsbegränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft3">anställning.</P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td231"><P class="p3 ft3">anställning, <SPAN class="ft4">samt</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 1– 4 och 18 §§ samt 5 kap. 1 och 3</SPAN></P>
<P class="p1389 ft4"><SPAN class="ft47">§§</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 54px;line-height: 15px;">diskrimineringslagen</SPAN></P>
<P class="p1390 ft4">(2008:000).</P>
<P class="p163 ft8">Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete,</P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft30">1</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:482.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">755</P>
</DIV>
<DIV id="page_756" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:580px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395756x1.jpg/" style="width:123px;height:1px;">
</DIV>
<P class="p137 ft3">arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2005:426) om arbetstid m.m. Prop. 2007/08:95 för flygpersonal inom civilflyget samt, när det gäller arbetsgivare som Bilaga 12 bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om</P>
<P class="p238 ft3">privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.</P>
<P class="p268 ft3">10 §<SPAN class="ft29">2</SPAN></P>
<P class="p111 ft3">Mål om tillämpningen av 5 § första stycket samt 7 § handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller</P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,</SPAN></P>
<P class="p48 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft25">23 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegången,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p166 ft58">– 45 <NOBR>a–56</NOBR> §§ jämställdhetslagen</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p13 ft58">– 6 kap. <NOBR>2–5,</NOBR> 8, 10 och 11 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p166 ft5"><SPAN class="ft4">(1991:433) </SPAN>om bevisbörda, rätt att</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p13 ft4">diskrimineringslagen (2008:000)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p166 ft4"><SPAN class="ft5">föra talan, </SPAN>gemensam handläggning</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p13 ft8">om bevisbörda, rätt att föra talan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P style="text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft7">och preskription m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P style="text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft7">och preskription m.m.,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1407 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">36 </SPAN><NOBR>a–38,</NOBR> 40, 41 och 43 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller</P>
<P class="p1501 ft4">annan trosuppfattning om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.,</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">24 </SPAN><NOBR>a–26,</NOBR> 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m. samt</P>
<P class="p1407 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft51">23 </SPAN><NOBR>a–25,</NOBR> 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning om bevisbörda, rätt att föra talan och preskription m.m.</P>
<P class="p272 ft3">Talan får föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p190 ft7"><SPAN class="ft30">2</SPAN><SPAN class="ft31">Senaste lydelse 2005:481.</SPAN></P>
<P class="p71 ft3">756</P>
</DIV>
<DIV id="page_757" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:473px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395757x1.jpg/" style="width:123px;height:1px;">
</DIV>
<P class="p53 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p53 ft3">Bilaga 12</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården</P>
<P class="p504 ft3">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td147"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td158"><P class="p35 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td159"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p1 ft3">5 §</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p277 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p22 ft5">Uppgifter om en person får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td160"><P class="p3 ft8">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td161"><P class="p35 ft8">behandlas enbart på grund av vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft7">som är känt om personens ras eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft7">som är känt om personens ras eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft8">etniska ursprung, politiska åsikter,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft8">etniska ursprung, politiska åsikter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">religiösa</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p277 ft3">filosofiska</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">religiösa</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft3">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td154"><P class="p22 ft3">filosofiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft5">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td128"><P class="p178 ft8">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p277 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p35 ft5">övertygelse,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td162"><P class="p178 ft5">medlemskap</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p22 ft5">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft5">fackförening,</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p40 ft5">hälsa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p277 ft4"><SPAN class="ft5">eller </SPAN>sexuella</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft8">fackförening, hälsa eller <SPAN class="ft47">sexualliv.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft4">läggning<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p277 ft5">Om uppgifter om en person</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p13 ft5">Om uppgifter om en person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft5">behandlas på annan grund får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft5">behandlas på annan grund får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">uppgifterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p40 ft3">kompletteras</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p277 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">uppgifterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td162"><P class="p181 ft3">kompletteras</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft7">sådana uppgifter som avses i första</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft7">sådana uppgifter som avses i första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td160"><P class="p3 ft5">stycket, om det är <SPAN class="ft4">oundgängligen</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td161"><P class="p35 ft5">stycket, om det är <SPAN class="ft4">absolut</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p3 ft3">nödvändigt</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p1 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p181 ft3">syftet</P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p277 ft7">med</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p35 ft3">nödvändigt</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">syftet</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft7">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td159"><P class="p3 ft7">behandlingen.</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p35 ft7">behandlingen.</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft8">Personuppgifter enligt första stycket får inte användas som sökbegrepp om inte regeringen har föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas endast för det ändamål som anges i 3 § första stycket 3.</P>
<P class="p58 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P style="text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">757</P>
</DIV>
<DIV id="page_758" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft1">Lagrådets yttrande</P>
<P class="p498 ft3">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2008-02-22</NOBR></P>
<P class="p1034 ft3">Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och regeringsrådet Nils Dexe.</P>
<P class="p88 ft3">Ett starkare skydd mot diskriminering</P>
<P class="p1034 ft3">Enligt en lagrådsremiss den 24 januari 2008 (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft25">diskrimineringslag,</SPAN></P>
<P class="p601 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om Diskrimineringsombudsmannen,</SPAN></P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i brottsbalken,</SPAN></P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,</SPAN></P>
<P class="p601 ft3"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</SPAN></P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft5"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft87">lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,</SPAN></P>
<P class="p601 ft3"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft26">lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),</SPAN></P>
<P class="p84 ft5"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft87">lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbets- tagare,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft80">lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av person- uppgifter inom kriminalvården.</SPAN></P>
<P class="p399 ft3">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Örjan Härneskog, rättssakkunniga Ingrid Björnsson, kanslirådet Cafer Uzunel och rättssakkunniga Åsa Andersson.</P>
<P class="p89 ft3">Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</P>
<P class="p133 ft5">I lagrådsremissen föreslås bl.a. att sju av de lagar som innehåller förbud mot diskriminering på olika grunder ska upphävas och ersättas av en gemensam lag, kallad diskrimineringslagen. En sådan ordning anges i den allmänna motiveringen ha flera fördelar, genom att den är ett tydligare och effektivare redskap mot diskriminering, underlättar skapandet av ett likartat skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområde, kan antas bidra till uniform tillämpning och gemensam rättspraxis och är mer överskådlig än sju olika lagar. Vidare anges att sammanslagningen av sju lagar till en gemensam lag också innebär en förenkling av regelverket och att ambitionen därutöver varit att förenkla lagtexten och göra den mer tillgänglig.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">Lagrådet anser i likhet med vad som anförs i lagrådsremissen att sammanföringen av sju lagar på diskrimineringsområdet till en gemensam lag i sig innebär en förenkling av regelverket med förutsättningar att underlätta tillämpningen. Det är dock fortfarande så att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">758</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_759" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p93 ft40">förbudet mot diskriminering m.m. bara omfattar vissa angivna områden, såsom arbetslivet och undervisning, och vissa diskrimineringsgrunder. Det räcker alltså inte att konstatera att en person blivit osakligt särbehandlad; det måste också ha skett inom något område och på någon grund som täcks av lagen. För att ta vara på möjligheterna till förenkling och bredda skyddet mot diskriminering synes det vara angeläget att, som också anges i remissen, undersöka t.ex. om det skulle vara möjligt att införa ett generellt förbud mot diskriminering, oavsett grund.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">Lagrådet konstaterar vidare att någon fullständig samordning av bestämmelserna på de områden som täcks av de sju befintliga lagarna inte kunnat göras. En stor del av de särbestämmelser som finns i dessa lagar förs över till den nya lagen. Där föreskrivs visserligen ett generellt förbud mot diskriminering på angivna grunder på de olika områden inom vilka diskriminering förbjuds. Omfattningen av förbuden är dock inte densamma på alla områden. På flera men inte alla områden anges t.ex. att diskrimineringsgrunden ålder inte gäller. Vidare anges också regelmässigt att ett visst diskrimineringsförbud inte hindrar olika åtgärder. Vad som på det sättet undantas från förbudet varierar från område till område.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Lagrådet ifrågasätter om inte en högre grad av enhetlighet skulle kunna uppnås till förmån för enkelheten och tillämpningen.</P>
<P class="p1091 ft144">Förslaget till diskrimineringslag</P>
<P class="p1091 ft3">2 kap. 13 §</P>
<P class="p1341 ft8">Enligt paragrafens första stycke 2 är diskriminering förbjuden i fråga om bl.a. insatser inom socialtjänsten. I författningskommentaren räknas upp ett flertal verksamheter som anges falla inom området insatser inom socialtjänsten. Bland dessa finns t.ex. behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och tillsyn, utvärdering m.m. av verksamhet inom socialtjänstområdet. Det är enligt Lagrådets mening knappast möjligt att beteckna de angivna exemplen som ”insatser inom socialtjänsten”. I stället skulle, i överensstämmelse med uttryckssättet i författningskommentaren, uttrycket ”verksamhet inom socialtjänsten” kunna användas såväl i första stycket 2 som i tredje stycket.</P>
<P class="p841 ft3">2 kap. 14 §</P>
<P class="p121 ft5">I tredje stycket finns en detaljrik redovisning av några undantag från diskrimineringsförbuden rörande socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Lagrådet sätter i fråga om inte undantagen fått en alltför utförlig precisering. Det skulle kunna vara tillräckligt med den närmare redovisning som finns i lagrådsremissens författningskommentar. Stycket skulle i så fall och efter en redaktionell justering kunna ges följande lydelse:</P>
<P class="p360 ft8">Förbudet mot diskriminering som har samband med kön i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem hindrar inte heller</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">759</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_760" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p72 ft3">tillämpning av bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller utbetalning av barnbidrag.</P>
<P class="p1091 ft3">2 kap. 16 §</P>
<P class="p118 ft5">Av paragrafen framgår att en myndighet eller en organisation kan vara skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier i fråga om sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder omfattas inte. Lagtexten blir mer lättläst om man på motsvarande sätt som i jämförbara paragrafer i kapitlet, <NOBR>12–15</NOBR> och 17 §§, inte närmare anger de aktuella diskrimineringsgrunderna utan i stället i ett efterföljande stycke gör undantag beträffande diskrimineringsgrunden ålder. Ett sådant stycke kan ges följande lydelse:</P>
<P class="p127 ft3">Första stycket gäller dock inte trakasserier och sexuella trakasserier som har samband med ålder.</P>
<P class="p1091 ft3">2 kap. 18 och 19 §§</P>
<P class="p1341 ft8">Enligt 18 § får en arbetsgivare inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren bl.a. låtit bli att reagera mot arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Enligt 19 § får den som påstås ha gjort sig skyldig till trakasserier eller sexuella trakasserier inte utsätta det påstådda offret för repressalier på grund av bl.a. att offret låtit bli att reagera mot trakasserierna. Dessa bestämmelser är nya i svensk rätt och de är avsedda att genomföra artikel 2.3 andra stycket i likabehandlingsdirektivet. Sverige har fått en s.k. formell underrättelse från kommissionen i vilken kommissionen framför kritik mot Sverige när det gäller genomförandet av stycket.</P>
<P class="p90 ft5">Behovet av de föreslagna bestämmelserna är svårt att förstå. Varför ska den som har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier behöva ett lagfäst skydd mot repressalier som utlöses av att den trakasserade inte reagerat alls eller inte tillräckligt kraftfullt mot trakasserierna? Den föreslagna bestämmelsen kan uppfattas som underförstådd kritik av offrets passivitet.</P>
<P class="p80 ft5">Men så ska direktivbestämmelsen inte förstås att döma av ordvalet på andra språk. I den engelska versionen av direktivet talas om ”submission”, den franska om ”soumission” och den tyska om ”Duldung”. Dessa ord för tankarna inte så mycket till ett allmänt oföretagsamt offer som ”låtit bli att reagera” mot trakasserier utan mera till ett offer som inte förmått stå emot en övermakt. Svenska ord som ”tåla”, ”fördra”, ”uthärda”, ”underkasta sig”, ”finna sig i” eller ”foga sig i” återger enligt Lagrådets mening på ett bättre sätt avsikterna med direktivbestämmelsen. Lagrådet föreslår att paragraferna ges följande lydelse:</P>
<P class="p130 ft3">18 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,</SPAN></P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">760</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_761" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p83 ft3">Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">gör en förfrågan om eller söker arbete,</SPAN></P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft26">söker eller fullgör praktik, eller</SPAN></P>
<P class="p85 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft87">står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p80 ft3">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbets- givaren.</P>
<P class="p1034 ft3">19 § Den som påstås ha handlat i strid med 2 kap. 5, 7, <NOBR>9–17</NOBR> § eller 3 kap. 15 eller 16 §, får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon</P>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft26">anmält eller påtalat ett sådant handlande,</SPAN></P>
<P class="p20 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft25">medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft26">avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat.</SPAN></P>
<P class="p498 ft3">3 kap. 2 §</P>
<P class="p121 ft5">I första stycket i det remitterade förslaget föreskrivs att arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. Enligt andra stycket i samma förslag är ett arbete att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det vid en bedömning på visst sätt kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Lagrådet föreslår att paragrafen utformas på följande sätt:</P>
<P class="p361 ft8">Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbeten som är lika eller likvärdiga. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.</P>
<P class="p353 ft8">Vid prövningen av om ett arbete är likvärdigt med ett annat arbete, ska en jämförelse göras mellan de krav det ena och det andra arbetet ställer samt respektive arbetes natur. Vid bedömningen av de krav som arbetet ställer ska särskilt beaktas i vad mån det fordras kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas.</P>
<P class="p97 ft3">3 kap. 3 §</P>
<P class="p124 ft3">I paragrafens första stycke anges att en arbetsgivare är skyldig att bedriva visst arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter. I dess andra stycke görs en hänvisning till att närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter finns i <NOBR>4–13</NOBR> §§.</P>
<P class="p80 ft3">Skyldigheter för arbetsgivare föreskrivs alltså i flera på varandra följande paragrafer. Något behov av att i 3 § andra stycket hänvisa till föreskrifter i de efterföljande paragraferna synes inte finnas. Stycket kan därför utgå.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">761</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_762" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">3 kap. 14 §</P>
<P class="p1091 ft8">Av det skäl som angetts under 3 § bör andra stycket i paragrafen utgå.</P>
<P class="p87 ft3">4 kap. 1 §</P>
<P class="p1034 ft3">Enligt paragrafens andra stycke får Diskrimineringsombudsmannens beslut överklagas endast om det är särskilt föreskrivet.</P>
<P class="p77 ft40">De enda beslut av Diskrimineringsombudsmannen som får överklagas enligt lagen synes vara beslut enligt 4 kap. 4 § om vitesförelägganden.</P>
<P class="p80 ft3">Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen utformas så att därav direkt framgår att andra beslut som ombudsmannen fattar enligt lagen än sådana som avser vitesförelägganden inte får överklagas.</P>
<P class="p80 ft5">Stycket bör, i överensstämmelse med vad som föreslås beträffande beslut av Nämnden mot diskriminering, brytas ut till en egen paragraf, betecknad 6 §, sist under mellanrubriken Diskrimineringsombudsmannen och med en underrubrik Överklagandeförbud närmast före paragrafen. Efterföljande paragrafer får numreras om. Paragrafen föreslås få följande lydelse:</P>
<P class="p80 ft3">Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas.</P>
<P class="p89 ft3">4 kap. 3 §</P>
<P class="p132 ft5">I första stycket redovisas i fyra punkter fall då en person kan vara skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen lämna uppgifter (punkterna 1 och 2), ge tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler (punkt 3) eller komma till överläggningar med ombudsmannen (punkt 4). Av andra stycket framgår att uppgiftsskyldigheten enligt punkterna 1 och 2 inte gäller om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot.</P>
<P class="p352 ft40">Av lagrådsremissens författningskommentar framgår att undantagsregeln i andra stycket tar sikte på uppgifter som gäller utrikestjänsten, försvaret, affärs- eller driftsförhållanden eller andra uppgifter där motstående intressen är så starka att uppgiften inte bör lämnas ut. Lagrådet sätter i fråga om inte i huvudsak lika starka motstående intressen kan göra sig gällande i fall som avses i punkten 3.</P>
<P class="p88 ft3">4 kap. 16 §</P>
<P class="p121 ft5">Enligt andra stycket får tingsrätten i mål om utdömande av vite som förelagts enligt 5 § bedöma även vitets lämplighet. Bestämmelserna i 5 § avser sådana vitesförelägganden som meddelas av Nämnden mot diskriminering. I vissa andra situationer är det enligt 4 § Diskrimine- ringsombudsmannen som ska få meddela vitesförelägganden. Ombudsmannens beslut om vitesföreläggande får enligt 4 § andra meningen överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Av 15 § följer att nämndens beslut i ett överklagat ärende om vitesföreläggande inte får överklagas.</P>
<P class="p361 ft40">Ett vitesföreläggande ska alltså inte få överklagas hos domstol. Den föreslagna regleringen innebär emellertid att ett sådant vitesföreläggande</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">762</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_763" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p72 ft5">som beslutats av Nämnden mot diskriminering i hela dess vidd kan prövas av domstol i ett mål om utdömande av vitet. Domstolsprövningen i ett mål om utdömande av vite i fråga om ett vite som förelagts av Diskrimineringsombudsmannen skulle däremot vara mer begränsad. I lagrådsremissen redovisas inte något skäl för en sådan begränsning. Enligt Lagrådets mening bör ett föreläggandes lämplighet få prövas av domstol även i det senare fallet. Lagrådet föreslår att andra stycket får följande lydelse:</P>
<P class="p127 ft3">I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet.</P>
<P class="p1091 ft3">6 kap. 2 §</P>
<P class="p124 ft5">Av lagrådsremissen framgår att första stycket första meningen avses innebära att bl.a. en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen, med undantag för arbetstagar- organisation som avses i tredje stycket, ska som part få föra talan för en enskild som medger det. Den föreslagna lagtexten har emellertid getts en utformning med en annan innebörd.</P>
<P class="p90 ft5">Enligt andra meningen i första stycket gäller vidare att i fall då ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde. Av bestämmelsen bör, i likhet med vad som föreskrivs i första meningen, uttryckligen framgå att den får tillämpas bara om den enskilde medger det.</P>
<P class="p128 ft3">På grund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafens första stycke ges följande lydelse:</P>
<P class="p77 ft40">Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen, utom en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.</P>
<P class="p439 ft3">6 kap. 10 §</P>
<P class="p132 ft5">Paragrafens andra stycke innebär att en talan för en enskilds räkning som väcks av Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte får tas upp till prövning om en rättegång rörande saken redan inletts av den enskilde. Denna innebörd bör enligt Lagrådets uppfattning kunna komma till ett klarare uttryck i bestämmelsen än vad som följer av remissförslaget. Lagrådet föreslår att paragrafen, efter en redaktionell justering av första stycket, ges följande lydelse:</P>
<P class="p357 ft3">Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">763</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_764" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td58"><P class="p34 ft3">När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombuds-</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p3 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">mannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft5">Bilaga 13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">sak.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p3 ft3">6 kap. 11 §</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><P class="p3 ft3">I paragrafen anges att rättens avgörande i ett mål där Diskriminerings-</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">ombudsmannen eller en förening för talan för en enskild har rättskraft i</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">förhållande till denna person. Vidare föreskrivs att avgörandet får</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">överklagas av den enskilde.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p34 ft3">Lagrådet kan inte se annat än att bestämmelsen om att rättens</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">avgörande får överklagas av den enskilde endast avses ta sikte på</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">avgöranden av tingsrätt och således inte på avgöranden av</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">Arbetsdomstolen. Bestämmelsen bör därför formuleras om. Dessutom</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">sätter Lagrådet i fråga om det inte på ett tydligare sätt går att tala om vad</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">som avses med regleringen. Paragrafen skulle förslagsvis kunna ges</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">följande lydelse:</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft5">en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p34 ft5">När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p3 ft8">laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td58"><P class="p3 ft3">eller Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft4">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p945 ft3">Lagrådet förordar att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna delas upp i två punkter så att ikraftträdandebestämmelsen blir punkt 1 och innehållet i övrigt bildar punkt 2.</P>
<P class="p148 ft5">De materiella bestämmelserna i den föreslagna diskrimineringslagen skiljer sig i vissa avseenden från motsvarande bestämmelser i de upphävda lagarna. De upphävda lagarna bör därför fortfarande tillämpas i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter enligt de upphävda lagarna som de olika ombudsmännen har bör dock efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen. Bestämmelser av denna innebörd bör tas in i en ny punkt 3 av följande lydelse:</P>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft63">De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på en ombudsman ska efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen.</SPAN></P>
<P style="text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">764</P>
</DIV>
<DIV id="page_765" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;">
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft144">Förslaget till lag om ändring skollagen (1985:1100)</P>
<P class="p1091 ft3">14 a kap. 16 och 17 §§</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Paragraferna bör ges en formulering som motsvarar vad Lagrådet förordat beträffande 6 kap. 2, 10 och 11 §§ diskrimineringslagen.</P>
<P class="p1091 ft144">Övriga lagförslag</P>
<P class="p408 ft3">Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 99px;overflow: hidden;">
<P class="p920 ft8">Prop. 2007/08:95 Bilaga 13</P>
<P class="p1098 ft3">765</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_766" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;">
<DIV style="position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="GV0395766x1.jpg/" style="width:110px;height:1px;">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft1">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p498 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2008</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling</P>
<P class="p457 ft3">Föredragande: statsrådet Sabuni</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Regeringen beslutar proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;">
<P class="p20 ft3">Prop. 2007/08:95</P>
<P class="p19 ft3">766</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_767" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 501px;margin-left: 66px;font: 12px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p181 ft1">Rättsdatablad</P></TD>
<TD class="tr16 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td263"><P class="p34 ft7">Prop. 2007/08:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;" class="tr16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;" class="tr16"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td60"><P class="p181 ft11">Författningsrubrik</P></TD>
<TD class="tr36 td325"><P class="p3 ft11">Bestämmelser som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td306"><P class="p3 ft11">Celexnummer för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p3 ft11">inför, ändrar, upp-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td306"><P class="p3 ft11">bakomliggande EG-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td325"><P class="p3 ft11">häver eller upprepar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td306"><P class="p3 ft11">regler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p3 ft11">ett normgivnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td158"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td325"><P class="p3 ft14">bemyndigande</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;" class="tr8"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr8"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;" class="tr8"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td263"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td60"><P class="p181 ft8">Diskrimineringslagen</P></TD>
<TD class="tr26 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td306"><P class="p3 ft8">31975L0117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><P class="p181 ft14">(2008:000)</P></TD>
<TD class="tr10 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td306"><P class="p3 ft14">31976L0207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td60"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td325"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td306"><P class="p3 ft8">31979L0007</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft8">31986L0613</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">31997L0080</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">32000L0043</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">32000L0078</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">32002L0073</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">32004L0113</P>
<P class="p149 ft8">-</P>
<P class="p1191 ft3">767</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen antar regeringens förslag tilldiskrimineringslag, Bifall, BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation22Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om Diskrimineringsombudsmannen, BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation33Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i brottsbalken, BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation44Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation55Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i sekretesslagen (1980:100), BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation66Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i skollagen (1985:1100), Delvis bifallDelvis bifall2007/08:AU7?Acklamation77Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i högskolelagen (1992:1434), BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation88Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation99Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584), BifallBifall2007/08:AU7?Acklamation1010Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, Delvis bifallDelvis bifall2007/08:AU7?Acklamation1111Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården. BifallBifall2007/08:AU7?AcklamationBBordläggning2008-03-13 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2008-03-13 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2008-03-13 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2008-03-14 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2008-03-28 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avIntegrations- och jämställdhetsdepartementet2014-11-23 18:37:20statustextstatustextÄrendet är avslutatGV03952017-10-19 16:33:21tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-23 18:37:20GV0395prop_200708__95.pdf2554078pdfEtt starkare skydd mot diskrimineringhttps://data.riksdagen.se/fil/89F83EFD-EDD6-4A74-8E80-0D21244DBEA5behandlas_i2007/08:AU7GV01AU7bet2007/08AU7Ett starkare skydd mot diskrimineringBetänkandeföljdmotionav Lars Ohly m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2007/08:95<br/>
Ett starkare skydd mot diskrimineringGV02A8mot2007/08A8Ett starkare skydd mot diskrimineringav Lars Ohly m.fl. (V)Motionföljdmotionav Maria Wetterstrand m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 2007/08:95<br/>
Ett starkare skydd mot diskrimineringGV02A9mot2007/08A9Ett starkare skydd mot diskrimineringav Maria Wetterstrand m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Sven-Erik Österberg m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2007/08:95<br/>
Ett starkare skydd mot diskrimineringGV02A7mot2007/08A7Ett starkare skydd mot diskrimineringav Sven-Erik Österberg m.fl. (S)Motion