<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222526</hangar_id>
 <dok_id>GV03168</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>168</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2007/08:168</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SB</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>168</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-07-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-05 15:55:24</systemdatum>
 <publicerad>2008-07-15 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lissabonfördraget</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV03168/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV03168</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV03168</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Lissabonfördraget&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 79px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:396px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:55px;height:96px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 498px;padding: 0px;border:none;width: 77px;overflow: hidden;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 498px;padding: 0px;border:none;width: 77px;overflow: hidden;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 498px;padding: 0px;border:none;width: 77px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 625px 0px 0px 498px;padding: 0px;border:none;width: 77px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 352px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 560px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}

#page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:70px;height:1px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:243px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:409px;height:34px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 3px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 500px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}

#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:198px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:417px;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:409px;height:417px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_46 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:409px;height:50px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:39px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:409px;height:50px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_50 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:409px;height:66px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:409px;height:65px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:409px;height:81px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:239px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:409px;height:81px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:362px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:409px;height:50px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:377px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:409px;height:50px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:409px;height:65px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:293px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:409px;height:96px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:33px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:203px;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:409px;height:203px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:233px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:126px;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:409px;height:126px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 500px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}

#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:409px;height:50px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}

#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:78px;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:409px;height:78px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:156px;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:409px;height:156px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_87 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_89 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:502px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:409px;height:50px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_92 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:582px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:409px;height:65px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 500px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:409px;height:81px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 60px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_96 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:186px;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:409px;height:186px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_97 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_101 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:79px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:157px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:409px;height:157px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:554px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:409px;height:96px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:409px;height:96px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_109 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:188px;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:409px;height:188px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_113 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_114 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:615px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:409px;height:127px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_121 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:234px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:409px;height:234px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_123 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_124 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_125 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_126 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_127 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:427px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:409px;height:96px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_133 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:48px;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:409px;height:48px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_135 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:248px;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:409px;height:248px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_137 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:473px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:293px;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:409px;height:293px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_140 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:33px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:409px;height:33px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_142 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:112px;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:409px;height:112px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:628px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:140px;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:409px;height:140px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 583px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 77px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:79px;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:409px;height:79px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_151 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:48px;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:409px;height:48px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_153 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:296px;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:409px;height:296px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_157 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:151px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:409px;height:80px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:142px;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:409px;height:142px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_162 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:409px;height:81px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_163 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_165 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:518px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:409px;height:127px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_168 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:308px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:409px;height:96px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:409px;height:96px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:248px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:409px;height:35px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 573px;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:28px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:409px;height:80px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:519px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:409px;height:127px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_176 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_178 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:94px;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:409px;height:94px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:48px;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:409px;height:48px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_185 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:409px;height:50px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:409px;height:66px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:409px;height:50px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_190 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:410px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:409px;height:81px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:616px;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:409px;height:616px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_195 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:193px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:409px;height:81px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:627px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:409px;height:81px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_199 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:163px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:409px;height:50px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:426px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:295px;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:409px;height:295px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_205 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_207 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_208 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:301px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:310px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:409px;height:310px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_213 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 41px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:204px;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:409px;height:204px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_215 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:331px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:296px;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:409px;height:296px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_216 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:109px;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:409px;height:109px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:64px;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:409px;height:64px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:347px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:218px;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:409px;height:218px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:393px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:111px;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:409px;height:111px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:409px;height:50px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:409px;height:127px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_230 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_231 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:409px;height:50px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_232 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:409px;height:35px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_233 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:409px;height:80px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_235 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:409px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:409px;height:50px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:371px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:409px;height:50px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_238 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:722px;left:60px;z-index:-1;width:409px;height:48px;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:409px;height:48px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:263px;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:409px;height:263px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_241 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_245 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:250px;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:409px;height:250px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_247 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_249 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_251 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:382px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:409px;height:127px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_254 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:178px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:409px;height:81px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_257 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}
#page_259 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:409px;height:65px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_260 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:377px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:409px;height:96px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_261 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:101px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:409px;height:96px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_264 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:193px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:409px;height:127px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:266px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:203px;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:409px;height:203px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_267 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:702px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:409px;height:50px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_269 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_270 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:337px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:409px;height:96px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 77px 41px;padding: 0px;border: none;width: 583px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 493px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:490px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:142px;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:409px;height:142px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 79px 60px;padding: 0px;border: none;width: 564px;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:409px;height:66px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_275 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 606px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 349px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_4 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 401px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 84px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:70px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 76px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 75px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 352px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_4 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 575px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:230px;left:49px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:70px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_285 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 575px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 483px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 54px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_287 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:154px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:110px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft1{font: 18px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft2{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft3{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft4{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft6{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft7{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft8{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft10{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft11{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft12{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft13{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 16px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}
.ft18{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;}
.ft21{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: 13px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft24{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft25{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft27{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft28{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft30{font: 17px 'Arial';margin-left: 51px;line-height: 20px;}
.ft31{font: 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft32{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft34{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft36{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft37{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft38{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft39{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft40{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft41{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft42{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft43{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 42px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft47{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 18px 'Arial';margin-left: 52px;line-height: 21px;}
.ft50{font: 13px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft51{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft52{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft54{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 15px;}
.ft55{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft56{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft57{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft58{font: 12px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 15px;}
.ft61{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft62{font: 13px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft63{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft64{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft65{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft66{font: 18px 'Arial';margin-left: 42px;line-height: 21px;}
.ft67{font: 15px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 14px;}
.ft69{font: 15px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft71{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft72{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft73{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft74{font: 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft75{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 16px;}
.ft76{font: 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 15px;}
.ft77{font: 13px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 12px;}
.ft78{font: 13px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 16px;}
.ft79{font: 12px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 15px;}
.ft80{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft81{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft83{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft86{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft87{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft88{font: 18px 'Arial';margin-left: 43px;line-height: 21px;}
.ft89{font: 17px 'Arial';margin-left: 43px;line-height: 19px;}
.ft90{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 12px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft93{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft97{font: 12px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft98{font: 14px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 14px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft104{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 138px;padding-right: 208px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -69px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 203px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 185px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-right: 223px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 500px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 226px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 228px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 25px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p289{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 241px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 206px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p340{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 173px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p377{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p392{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p394{text-align: left;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p398{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p401{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 182px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p427{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p459{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 58px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 158px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 336px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p498{text-align: right;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p543{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 177px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 182px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p558{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 107px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 107px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 69px;padding-right: 208px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 208px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 158px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 198px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 207px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 117px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 310px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 200px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 493px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 232px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 185px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p626{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p632{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 174px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 174px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 513px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 23px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 17px;}
.tr3{height: 15px;}
.tr4{height: 16px;}
.tr5{height: 6px;}
.tr6{height: 25px;}
.tr7{height: 33px;}
.tr8{height: 20px;}
.tr9{height: 22px;}
.tr10{height: 13px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 12px;}
.tr13{height: 49px;}
.tr14{height: 27px;}
.tr15{height: 28px;}
.tr16{height: 29px;}
.tr17{height: 26px;}
.tr18{height: 18px;}
.tr19{height: 30px;}
.tr20{height: 31px;}
.tr21{height: 19px;}
.tr22{height: 4px;}
.tr23{height: 9px;}
.tr24{height: 10px;}
.tr25{height: 11px;}
.tr26{height: 2px;}
.tr27{height: 3px;}
.tr28{height: 7px;}
.tr29{height: 39px;}
.tr30{height: 24px;}
.tr31{height: 42px;}
.tr32{height: 41px;}

.t0{width: 502px;margin-top: 15px;font: 18px 'Arial';}
.t1{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 23px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 365px;margin-left: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 316px;margin-left: 76px;font: 12px 'Arial';}
.t6{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 366px;margin-left: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 392px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 392px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 429px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t11{width: 260px;margin-left: 132px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 365px;margin-left: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 316px;margin-left: 76px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 479px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 316px;margin-left: 144px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 392px;margin-left: 68px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 392px;margin-left: 68px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 505px;font: 11px 'Arial';}
.t19{width: 305px;margin-left: 68px;margin-top: 12px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 505px;margin-left: 68px;margin-top: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 505px;margin-top: 11px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 505px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 505px;margin-left: 68px;font: 11px 'Arial';}
.t24{width: 505px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 393px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 12px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 505px;margin-left: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t28{width: 505px;margin-left: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t29{width: 513px;margin-top: 30px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 505px;margin-left: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 513px;margin-top: 25px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 505px;margin-left: 68px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 513px;font: 13px 'Arial';}
.t34{width: 513px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 513px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 505px;font: 13px 'Arial';}
.t37{width: 505px;margin-left: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 11px;font: 13px 'Arial';}
.t39{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t40{width: 369px;margin-left: 24px;font: 13px 'Arial';}
.t41{width: 505px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t42{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t43{width: 481px;margin-left: 92px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t46{width: 308px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 301px;font: 13px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV031681x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;Lissabonfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Stockholm den 3 juli 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Cecilia Malmström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;(Statsrådsberedningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I propositionen föreslås att Lissabonfördraget om ändring av fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapen (Lissabonfördraget) samt de protokoll som har förtecknats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;i slutakten till fördraget ska godkännas. Fördraget undertecknades i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Lissabon den 13 december 2007 och träder i kraft den 1 januari 2009,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förutsatt att samtliga medlemsstater då har ratificerat fördraget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Lissabonfördraget innehåller ändringar i och tillägg till de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;grundläggande fördragen och vissa protokoll som hör till dem. Fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om Europeiska unionen &lt;NOBR&gt;(EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; kvarstår i modifierad form,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medan fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördraget) byter namn till fördraget om Europeiska unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och artiklarna i fördragen numreras om. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;propositionen redovisas dessa ändringar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Unionen ersätter Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Den hittillsvarande indelningen av samarbetet i tre pelare upphör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Samarbetsformerna för de frågor som i de nuvarande fördragen ligger i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tredje pelaren (polissamarbete och straffrättsligt samarbete) förstärks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;genom Lissabonfördraget genom ändrade beslutsformer och rättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;instrument. Den grundläggande mellanstatliga karaktären på samarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken består.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget överlåts viss ytterligare beslutanderätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Ett tillträde till Lissabonfördraget föranleder en ändring av lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen. I propositionen läggs förslag fram till en sådan lagändring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Termer och förkortningar...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p12 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_9"&gt;...............9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Ärendet och dess beredning............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;Tillkomsten av Lissabonfördraget ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft5"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;Bakgrund..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_14"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft5"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;Lissabonfördraget.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;Dialogen med riksdagen...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft5"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;Sveriges prioriterade frågor..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;Lissabonfördragets struktur och huvudsakliga innehåll..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft5"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;Fördragets struktur ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;Fördragets huvudsakliga innehåll.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Sverige bör tillträda Lissabonfördraget ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Lissabonfördraget ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bestämmelser i regeringsformen som rör&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;internationella avtal..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Konstitutionella överväganden – överlåtelse av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;beslutanderätt ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft16"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Allmänna utgångspunkter ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;7.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Övergång från beslutsfattande med&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;enhällighet till kvalificerad majoritet ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;7.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;Flexibilitetsklausulen ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;7.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Former för ett förenklat&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;ändringsförfarande, s.k. passereller.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;7.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Ändringar gällande den nuvarande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;gemenskapsrätten m.m....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;7.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Handelsavtal....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;7.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;Ett område med frihet, säkerhet och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;rättvisa.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;7.2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;Den gemensamma utrikes- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;säkerhetspolitiken............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;7.2.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;EU:s stadga om de grundläggande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;rättigheterna ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;7.2.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;EU-domstolens&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_59"&gt; behörighet..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft5"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;7.2.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;En samlad konstitutionell bedömning .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Ändring i anslutningslagen .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;67&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;9 Unionens upprättande, värden och mål...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;10 Förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;73&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;11 Unionen som juridisk person ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;Grundläggande rättigheter ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;rättigheterna m.m.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Anslutning av unionen till Europakonventionen .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;av medlemskap i unionen ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;13 Unionens befogenheter ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;Grundläggande principer för unionens befogenheter ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Unionens befogenheter – Kategorier och områden .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;95&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;14 Unionens institutioner och organ .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;Allmänt..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Europaparlamentet.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;Europeiska rådet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;108&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;Rådet..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;Europeiska kommissionen.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Unionens höga representant för utrikes frågor och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;säkerhetspolitik..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;120&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;14.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;Europeiska unionens domstol........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Övriga bestämmelser för unionens institutioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;organ och byråer............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;De nationella parlamentens roll ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;Utövande av unionens befogenheter ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;Unionens rättsakter........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förfaranden för antagande av akter och andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;bestämmelser.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Fördjupade samarbeten..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;Den öppna samordningsmetoden...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;149&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;Bestämmelser om demokratiska principer ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;Finansiella bestämmelser .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;154&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;Unionen och dess närmaste omvärld............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;Medlemskap i unionen .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Allmänna bestämmelser för unionens verksamhet.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Bestämmelser som ska beaktas i hela unionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;verksamhet ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;21.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;21.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;Öppenhet .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;21.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Skydd för personuppgifter.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kyrkors och konfessionslösa organisationers&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;ställning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;22&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Icke-diskriminering&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_172"&gt; och unionsmedborgarskap ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;22.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Icke-diskriminering .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;22.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Unionsmedborgarskap...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Unionens interna åtgärder ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;23.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Inre marknaden..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;23.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;Ekonomisk och monetär politik.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;23.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;Politik på andra områden...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;23.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;Jordbruk och fiskeri......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;23.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft10"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;Transporter och transeuropeiska nät..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;188&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;23.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Sysselsättning................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft5"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;23.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Socialpolitik ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft5"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;23.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Konsumentskydd...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ekonomisk, social och territoriell&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;sammanhållning ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Forskning och teknisk utveckling samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td41"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft21"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;rymden ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft22"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;23.3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;Miljö ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;23.3.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Energi ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;23.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;23.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;Allmänna bestämmelser ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Politik som gäller gränskontroll, asyl och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft18"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;invandring .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;23.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;Civilrättsligt samarbete .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Straffrättsligt samarbete, materiell&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft18"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;straffrätt och förebyggande av brottslighet....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft19"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;23.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;Åklagarsamarbete..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;23.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Polissamarbete ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Områden där unionen får besluta om att genomföra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;stödjande, samordnande eller kompletterande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;åtgärder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;23.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;Utbildning, yrkesutbildning,&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;ungdomsfrågor och idrott..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;23.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Kultur ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;23.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Folkhälsa .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;23.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Industri ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;23.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;Turism ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;23.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Civilskydd .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;23.5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;Administrativt samarbete ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;24 Associering av utomeuropeiska länder och territorier ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;25 Unionens yttre åtgärder.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;25.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;25.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Särskilda bestämmelser om den gemensamma&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;utrikes- och säkerhetspolitiken.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;25.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;försvarspolitiken.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;25.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Unionens yttre åtgärder på andra områden än den&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft24"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft16"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;25.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft10"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;Den gemensamma handelspolitiken..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;25.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;Samarbete med tredjeland och humanitärt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;bistånd ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;256&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;25.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;Restriktiva åtgärder .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;25.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;Internationella avtal.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;25.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;Unionens förbindelser med internationella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;organisationer och tredjeland samt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;unionens delegationer....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;25.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Solidaritetsklausulen .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;26 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;26.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Förfaranden för ändring av &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;EU-fördraget&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_266"&gt; och EUF-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;fördraget ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p13 ft5"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;26.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;Protokoll och bilagor .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p13 ft3"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;EU-fördragets&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_271"&gt; och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;EUF-fördragets&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_271"&gt; territoriella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;tillämpningsområde .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Varaktighet, ratificering och ikraftträdande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;Lissabonfördraget..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft16"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;26.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;Omnumrering av &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;EU-fördraget&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_273"&gt; och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;EUF-fördraget ......&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;27 Författningskommentar................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;27.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500)&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;med anledning av Sveriges anslutning till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Europeiska unionen .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Bilaga 1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Promemorians lagförslag ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Bilaga 2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Förteckning över remissinstanserna...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Bilaga 3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Lagrådsremissens lagförslag..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Bilaga 4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Lagrådets yttrande..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juli 2008...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;DEL 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Lissabonfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Protokoll och bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Slutakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Förteckning över artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Förteckning över artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;särskilda lagstiftningsförfaranden ska tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Bilaga 10 Förteckning över artiklar i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där beslutsfattande med enhällighet i rådet ska tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;Bilaga 11 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft1"&gt;Termer och förkortningar&lt;SPAN class="ft26"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändring av fördraget om Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen, fördragen om upprättandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska gemenskaperna och vissa akter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som hör samman med dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslutningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagen (1994:1500) med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Coreper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ständiga representanternas kommitté&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;COSAC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;samarbetsorgan för de nationella parlamenten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ECB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska centralbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ECBS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska centralbankssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska gemenskapen /Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EIB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska investeringsbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EMU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska och monetära unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ERA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;europeiska forskningsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ESA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska rymdorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget den 7 februari 1992 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Maastrichtfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget om Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionens funktionssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Euratom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Euratomfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;benämningen på den gemensamma valutan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Eurojust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska enheten för rättsligt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska konventionen den 4 november&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;1950 om skydd för de mänskliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;rättigheterna och de grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;friheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska polisbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Förenta nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framtidskonventet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska konventet om EU:s framtid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;GUSP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EU:s gemensamma utrikes- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;säkerhetspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;höga representanten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;unionens höga representant för utrikes frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och säkerhetspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska kommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konstitutionella fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget den 29 oktober 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om upprättande av en konstitution för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europa (fördraget trädde aldrig i kraft)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;KUSP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Lissabonfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Lissabonfördraget den 13 december 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av fördraget om Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen och fördraget om upprättandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Nato&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Nordatlantiska fördragsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Nicefördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Nicefördraget den 26 februari 2001 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ändring av fördraget om Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen, fördragen om upprättandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska gemenskaperna och vissa akter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som hör samman med dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Organisationen för ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samarbete och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;OSSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Organisationen för säkerhet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samarbete i Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsskrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;WTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Världshandelsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p40 ft27"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft1"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;godkänner Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 2 § ska lyda ”Införlivande av Europeiska unionens regler”.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft32"&gt;Europeiska gemenskaperna &lt;SPAN class="ft8"&gt;får &lt;/SPAN&gt;efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft8"&gt;fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Europeiska unionen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Europeiska atomenergi- gemenskapen &lt;SPAN class="ft8"&gt;får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;De rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p54 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;§&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft10"&gt;De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;1. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;1. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;2. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;2. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;Konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p57 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;november 1962 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;november 1962 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fördraget &lt;SPAN class="ft5"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;gemenskapen i syfte att göra den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;gemenskapen i syfte att göra den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;särskilda ordningen för associering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;särskilda ordningen för associering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:368.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Protokollet &lt;/SPAN&gt;den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 april 1970&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft38"&gt;om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Akten &lt;/SPAN&gt;den 20 september 1976 om allmänna direkta val av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft38"&gt;företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 28 maj 1979&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;om Hellenska republikens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 13 mars 1984&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p69 ft5"&gt;av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;protokollet &lt;/SPAN&gt;den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 april 1970&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft38"&gt;om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;akten &lt;/SPAN&gt;den 20 september 1976 om allmänna direkta val av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft38"&gt;företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 28 maj 1979&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;om Hellenska republikens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 13 mars 1984&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Portugisiska republikens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft5"&gt;Europeiska atomenergi- gemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Europeiska &lt;/SPAN&gt;enhetsakten den 17 och 28 februari 1986&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 7 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1992 om Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 24 juni 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;om Konungariket Norges,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Republiken Österrikes,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i &lt;SPAN class="ft32"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 16 april 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;Slovakiens anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Portugisiska republikens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;Europeiska atomenergi- gemenskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;europeiska &lt;/SPAN&gt;enhetsakten den 17 och 28 februari 1986&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 7 februari&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1992 om Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 24 juni 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;om Konungariket Norges,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Republiken Österrikes,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i &lt;SPAN class="ft32"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;deras lydelse enligt Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 16 april 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;Slovakiens anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="p12dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316812x1.jpg/" id="p12img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Rumäniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Rumäniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;till Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p91 ft4"&gt;20. Lissabonfördraget den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p57 ft4"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;december 2007 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fördraget om Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och fördraget om upprättandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20. Bilagor &lt;/SPAN&gt;och protokoll som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;21. bilagor &lt;/SPAN&gt;och protokoll som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;hör till de fördrag och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;hör till de fördrag och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;instrument som anges i &lt;NOBR&gt;1–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;instrument som anges i &lt;NOBR&gt;1–&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft26"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p44 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Vid Europeiska rådets möte den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; juni 2007 enades stats- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;regeringscheferna om hur ett nytt fördrag skulle se ut. Vid mötet enades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;man om att reformerna från det konstitutionella fördraget skulle bevaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;och inlemmas i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; samtidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som innehållet på ett antal preciserade punkter skulle justeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska rådet beslutade att sammankalla en regeringskonferens för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förverkliga överenskommelsen. Regeringskonferensen sammankallades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;formellt den 23 juli 2007. Konferensen avslutades med undertecknandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;(Lissabonfördraget) i Lissabon den 13 december 2007 (EUT C 306,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;17.12.2007, s. 1, Celex 12007L).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;Lissabonfördraget träder enligt sin lydelse i kraft den 1 januari 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förutsatt att samtliga medlemsstater då har ratificerat fördraget. Vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;folkomröstning om fördraget på Irland den 12 juni 2008 fick &lt;NOBR&gt;nej-sidan&lt;/NOBR&gt; en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;majoritet av de avgivna rösterna. Europeiska rådet noterade vid sitt möte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;den &lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; juni 2008 resultatet av folkomröstningen på Irland. Vidare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;noterades att parlamenten i 19 medlemsstater har ratificerat fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samt att ratificeringsprocessen fortsätter i de övriga medlemsstaterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska rådet enades om att återkomma till denna fråga vid mötet den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;15 oktober 2008 för att överväga hur man ska gå vidare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;Innebörden av Lissabonfördraget och de huvudsakliga ändringarna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tilläggen i förhållande till nuvarande grundläggande fördrag inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt behovet av ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;har redovisats i departementspromemorian Lissabonfördraget (Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;2007:48). Beträffande övriga lagändringar av konsekvenskaraktär som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;behövs för att anpassa svensk lagstiftning till Lissabonfördraget sker för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;närvarande en översyn inom Regeringskansliet. Dessa lagändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behandlas inte i denna proposition.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 1 &lt;/SPAN&gt;till propositionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Promemorian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;remissbehandlats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;tillgänglig i Statsrådsberedningen (Dnr SB &lt;NOBR&gt;2007/8774/EU-kansliet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;Under den fortsatta beredningen har det uppmärksammats att det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett behov av att tydliggöra att nu gällande rättsakter, avtal och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;beslut som Europeiska gemenskaperna har antagit efter Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning till Europeiska unionen alltjämt ska gälla. Därför föreslås ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nytt andra stycke i 3 § i anslutningslagen med sådant innehåll.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringen beslutade den 29 maj 2008 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;över det lagförslag som finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 3&lt;/SPAN&gt;. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagrådsremissens lagförslag har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Övriga bilagor till propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft5"&gt;Lissabonfördraget i svensk text finns som &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 5 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. De protokoll och den bilaga som regeringskonferensen beslutade finns som &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 6&lt;/SPAN&gt;. Slutakten med förklaringar finns som &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 7&lt;/SPAN&gt;. De återstående bilagorna innehåller förteckningar över artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där det ordinarie lagstiftningsförfarandet (&lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 8&lt;/SPAN&gt;) respektive särskilda lagstiftningsförfaranden (&lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 9&lt;/SPAN&gt;) ska tillämpas, förteckning över artiklar i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där beslutsfattande med enhällighet i rådet ska tillämpas (&lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 10&lt;/SPAN&gt;) samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (&lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 11&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;4 Tillkomsten av Lissabonfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget utgör grunden för unionen och reglerar dess institutionella uppbyggnad och dess arbete. Medlemsstaternas regeringar har vid olika tillfällen sett behov av att göra förändringar i fördragen. Regeringarna har vid dessa tillfällen i enlighet med den procedur som fördragen föreskriver inrättat ett särskilt forum för förhandlingar. I dessa så kallade regeringskonferenser har regeringsföreträdare förhandlat och beslutat om anpassningar och ändringar i fördragen. Sådana konferenser föregick 1993 års Maastrichtfördrag, 1999 års Amsterdamfördrag och 2003 års Nicefördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Framtidskonventet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;Vid regeringskonferensen under Europeiska rådets möte i Nice i december år 2000 antogs en förklaring om unionens framtid. Stats- och regeringscheferna framhöll i förklaringen att en bredare och djupare debatt om unionens framtida utveckling var önskvärd. Man beslöt att sammankalla en ny regeringskonferens under 2004 för att besvara fyra frågor. Dessa frågor rörde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;hur EU:s och medlemsstaternas befogenheter ska avgränsas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;vilken ställning stadgan om de grundläggande rättigheterna, som tidigare antagits som ett politiskt dokument, ska ha,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;hur fördragen ska förenklas och göras tydligare samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;vilken roll de nationella parlamenten ska ha i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Vid Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001 antogs ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;en förklaring om unionens framtid. I Laekenförklaringen breddades den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;kommande regeringskonferensens uppdrag till att även gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;maktbalansen mellan institutionerna och EU:s anslutning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;grundläggande friheterna. Europeiska rådet enades också om att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;konvent skulle förbereda den kommande regeringskonferensen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Konventet antog namnet Europeiska konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) och fick i uppgift att sammanställa ett underlag som regeringskonferensen kunde arbeta utifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Framtidskonventet bestod av 105 ordinarie ledamöter och 102 ersättare. Konventet leddes av ordföranden Valéry Giscard d’Estaing. Varje land deltog med en regeringsrepresentant och två representanter för det nationella parlamentet. Också de dåvarande tio kandidatländerna samt Bulgarien, Rumänien och Turkiet deltog. Sverige representerades av tidigare vice statsminister Lena &lt;NOBR&gt;Hjelm-Wallén&lt;/NOBR&gt; som statsministerns personliga representant i konventet. Riksdagens ordinarie ledamöter i framtidskonventet var Sören Lekberg (s) och Göran Lennmarker (m) med Kenneth Kvist (v) respektive Ingvar Svensson (kd) som ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Därtill ingick representanter för Europaparlamentet och kommissionen. Representanter för Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, &lt;NOBR&gt;EU-ombudsmannen&lt;/NOBR&gt; och arbetsmarknadens parter i Europa fick observatörsstatus. Konsultationer med europeiska folkrörelser och intresseorganisationer genomfördes under arbetets gång och ett särskilt möte med ungdomar från samtliga länder företrädda i konventet genomfördes också (ungdomskonventet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Konventet inleddes den 28 februari 2002 och avslutades i juni 2003, då resultatet av konventet presenterades vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki. Europeiska rådet välkomnade konventets utkast till konstitutionellt fördrag och ansåg att det utgjorde en god grund för att inleda regeringskonferensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;Departementspromemoriorna och regeringsskrivelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;Regeringskansliet utarbetade en departementspromemoria om konventets utkast till konstitutionellt fördrag (Ds 2003:36 Europeiska konventet om EU:s framtid – Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens) och genomförde en remissomgång med ett stort antal svenska remissinstanser under sommaren 2003. I en departementspromemoria presenterades en sammanställning av remissvaren (Ds 2003:58). En regeringsskrivelse, Europeiska konventet om EU:s framtid, överlämnades därefter till riksdagen den 2 oktober 2003 (skr. 2003/04:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Riksdagsbehandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Riksdagen ansåg vid sin behandling av regeringens skrivelse (bet. 2003/04:KUU1, rskr. 2003/04:57) att konventets arbete hade varit framgångsrikt. Konventets förslag innebar, enligt riksdagen, ett angeläget förtydligande av samarbetets natur och omfattning genom att reglerna fördes samman i ett samlat och välstrukturerat fördrag. Det låg, enligt riksdagen, i medlemsstaternas och &lt;NOBR&gt;EU-medborgarnas&lt;/NOBR&gt; intresse att huvuddragen i konventets förslag förverkligades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Regeringskonferensen &lt;NOBR&gt;2003&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Regeringskonferensen om det nya konstitutionella fördraget inleddes av stats- och regeringscheferna i Rom den 4 oktober 2003. Förhandlingarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p112 ft3"&gt;fördes sedan på såväl stats- och regeringschefsnivå som på Prop. 2007/08:168 utrikesministernivå. En grupp bestående av kontaktpersoner på tjänstemannanivå från de olika medlemsstaternas regeringskanslier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;möttes vid ett antal tillfällen för att förbereda utrikesministrarnas möten. Under hösten 2003 behandlades ett stort antal frågor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;regeringskonferensen. De allra flesta av dessa kunde man utan omfattande förhandlingar uppnå enighet om. Förändringarna i den institutionella strukturen och utformningen av viktningen av röster vid omröstning i ministerrådet förblev dock svårlösta. Det irländska ordförandeskapet genomförde under vintern 2004 omfattande konsultationer med medlemsstaternas regeringar. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den &lt;NOBR&gt;17–18&lt;/NOBR&gt; juni 2004 avhandlade stats- och regeringscheferna konferensens sista utestående frågor. Främst utgjordes dessa av röstviktningen, kommissionens sammansättning samt vissa frågor om omfattningen av beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Fördraget undertecknades i Rom den 29 oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sveriges prioriterade frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringen lade fast sina utgångspunkter för förhandlingen i sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;skrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:13). Genom riksdagens behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av skrivelsen framgick att regeringens utgångspunkter i huvudsak fick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stöd av en bred riksdagsmajoritet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;Framtidskonventets förslag var från svensk synpunkt en god grund för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;de vidare förhandlingarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft3"&gt;Viktiga utgångspunkter för Sverige var att en uppgörelse om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;centrala institutionella frågorna måste utgöras av en tillfredsställande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;helhetslösning, där alla institutioner stärks samtidigt som balansen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan institutionerna behålls.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft5"&gt;I vissa sakpolitiska frågor verkade Sverige för förändringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;konventsförslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p117 ft5"&gt;gällde bland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p116 ft5"&gt;annat utformningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna om jämställdhet, restriktiva åtgärder (frysning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tillgångar), folkhälsa, miljö och beslutsregler för vissa delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tjänstehandeln.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft3"&gt;Sverige fick gehör för att jämställdhet skulle skrivas in i artikeln om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionens värden. Det innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;klargörs som ett av unionens grundläggande värden i anslutning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, rättsstaten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;respekt för de mänskliga rättigheterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;En annan prioriterad fråga för Sverige var utvecklandet av det rättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och inrikes samarbetet, inte minst för att bekämpa gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;brottslighet och få till stånd en human europeisk asyl- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;invandringspolitik. Sverige tog en aktiv del i förhandlingsarbetet i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;del, bl.a. genom att lägga förslag som innebär att tvistiga frågor i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fall kan lyftas till Europeiska rådet för ställningstagande. Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;möjlighet visade sig vara en förutsättning för att vissa medlemsstater&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skulle kunna acceptera ett utvidgat unionssamarbete på området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft5"&gt;En annan förändring som Sverige förespråkade rörde restriktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;åtgärder mot fysiska och juridiska personer, bl.a. frysning av tillgångar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Sverige förordade och fick gehör för tydliga bestämmelser om att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;åtgärderna måste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;innefatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;nödvändiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p116 ft5"&gt;bestämmelser om rättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p119 ft3"&gt;garantier. I en förklaring underströks betydelsen av klara och tydliga Prop. 2007/08:168 kriterier i syfte att garantera en rättslig prövning av beslut om restriktiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft38"&gt;åtgärder. På svensk begäran tydliggjordes också att endast terrorism och verksamhet som är relaterad till terrorism kan utgöra grund för frysning av tillgångar för individer och grupper inom unionens eget område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Sverige agerade framgångsrikt – i samarbete med Irland, Österrike och Finland – för att i fördraget klargöra att den nationella militära alliansfriheten inte påverkas av fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;De nationella ratifikationsprocesserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Först ut att ratificera det konstitutionella fördraget var Litauen, där parlamentariskt godkännandebeslut fattades den 11 november 2004. Därefter fattades godkännandebeslut i 15 andra länder: Ungern, Slovenien, Italien, Grekland, Österrike, Slovakien, Estland, Bulgarien, Rumänien, Tyskland, Lettland, Cypern, Malta, Belgien och Finland. Genom sitt parlamentsbeslut den 5 december 2006 blev Finland det sista landet som ratificerade det konstitutionella fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;I fyra länder genomfördes folkomröstningar. Vid folkomröstning i Spanien och Luxemburg accepterades fördraget. Vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna godkändes inte fördraget. Därmed kunde det konstitutionella fördraget inte ratificeras av dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Ytterligare sju länder slutförde inte ratifikationsprocesserna: Storbritannien, Portugal, Sverige, Danmark, Irland, Polen och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Regeringskansliet utarbetade en departementspromemoria om det konstitutionella fördraget (Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa) och genomförde en remissomgång med ett stort antal svenska remissinstanser december 2004 till mars 2005. En remissammanställning finns tillgänglig i Statsrådsberedningen (Dnr SB &lt;NOBR&gt;2005/5239/EU-kansliet).&lt;/NOBR&gt; I samband med regeringens beredning av det konstitutionella fördraget inhämtades ett yttrande av Lagrådet över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagrådet konstaterade i sitt yttrande av den 28 juni 2005 att ett godkännande av det konstitutionella fördraget och den därav föranledda överlåtelsen av beslutanderätt kunde ske utan grundlagsändring (se vidare avsnitt 7). Sverige slutförde som ovan nämnts inte ratificeringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lissabonfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft4"&gt;Reflektionsperioden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;Vid Europeiska rådets möte den &lt;NOBR&gt;16–17&lt;/NOBR&gt; juni 2005 noterade stats- och regeringscheferna resultaten av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. För att överväga situationen inleddes en period av eftertanke, med en bred debatt där medborgarna, det civila samhället, arbetsmarknadens parter, de nationella parlamenten och de politiska partierna skulle delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;Vid sitt möte den &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; juni 2006 gjorde Europeiska rådet en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft22"&gt;utvärdering av reflektionsperioden. Europeiska rådet gav det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;inkommande tyska ordförandeskapet i uppdrag att ta fram en rapport om den fortsatta processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Förberedelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft3"&gt;Det tyska ordförandeskapet gjorde tidigt klart målsättningen att föra fördragsfrågan mot en lösning. I den förklaring som antogs i Berlin den 25 mars 2007, till högtidlighållande av unionens &lt;NOBR&gt;50-årsjubileum,&lt;/NOBR&gt; angav stats- och regeringscheferna att unionen skulle få en förnyad grundval till 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Under våren 2007 höll det tyska ordförandeskapet bilaterala samtal med medlemsstaterna i syfte att förbereda sin rapport om fördragsfrågan. Varje medlemsland utsåg särskilda kontaktpersoner med nära anknytning till respektive stats- eller regeringschef för att delta i samtalen. Sverige representerades av statssekreterare Nicola Clase.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Under samtalen framkom att ordförandeskapets inriktning var att bevara de viktiga reformerna i det konstitutionella fördrag som hade förhandlats fram i regeringskonferensen 2003/2004. Särskilt underströks att de reformer som rörde hur unionens institutioner fungerar skulle bevaras oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Ordförandeskapet öppnade samtidigt för att ta bort vissa symbolfrågor i förhållande till det konstitutionella fördraget och för att justera viss terminologi. En central fråga var också metoden för fördragsändringarna. I stället för att helt ersätta dagens fördrag med en ny sammanhållen text, skulle det upprättas ett klassiskt ändringsfördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Vad gällde EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna aktualiserades den alternativa lösningen att begränsa sig till en kort referens till stadgan i fördraget, samtidigt som stadgan skulle ges rättsligt bindande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Ordförandeskapet tog också upp några möjliga tillägg i förhållande till det konstitutionella fördraget som kunde krävas för att nå en uppgörelse. Det gällde bland annat tänkta tillägg om energi och klimat samt en reglering av de så kallade Köpenhamnskriterierna om unionens utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Inför junitoppmötet inbjöd ordförandeskapet samtliga stats- och regeringschefer för samtal i Berlin. Sveriges statsminister träffade förbundskansler Angela Merkel den 21 maj 2007. Europeiska rådets möte förbereddes också genom ett möte i rådet för allmänna frågor den 17 juni, där Sverige representerades av &lt;NOBR&gt;EU-minister&lt;/NOBR&gt; Cecilia Malmström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Vid Europeiska rådets möte den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; juni 2007 enades stats- och regeringscheferna om hur ett nytt fördrag skulle se ut. De tankar som hade framkommit under vårens konsultationer vann brett stöd. Således uppnåddes enighet om att reformerna från det konstitutionella fördraget skulle bevaras och inlemmas i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EG- fördraget, samtidigt som innehållet på ett antal preciserade punkter skulle justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Den svåraste frågan var reglerna för medlemsstaternas respektive vikt vid beslut som tas med kvalificerad majoritet i rådet, som kunde lösas först efter långa diskussioner. Mindre tillägg gjordes om bland annat energi- och klimatfrågan. Förutsättningarna för unionens utvidgning ändrades inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p133 ft3"&gt;Europeiska rådet beslutade att sammankalla en regeringskonferens för Prop. 2007/08:168 att förverkliga den uppnådda överenskommelsen. Ett detaljerat mandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft38"&gt;till regeringskonferensen fogades som en bilaga till Europeiska rådets slutsatser. Det inkommande portugisiska ordförandeskapet uppmanades att utarbeta ett utkast till fördragstext i enlighet med mandatet och överlämna det till regeringskonferensen så snart som den inleddes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;Regeringskonferensen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Regeringskonferensen genomfördes under övergripande ansvar av stats- och regeringscheferna, som bistods av medlemmarna av rådet i konstellationen allmänna frågor och yttre förbindelser. Kommissionens företrädare deltog i konferensen. Europaparlamentet var nära knutet till och medverkade i konferensens arbete med tre företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Regeringskonferensen sammankallades formellt den 23 juli 2007. I samband med detta presenterade det portugisiska ordförandeskapet ett första utkast till nytt fördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;En &lt;NOBR&gt;juridisk-teknisk&lt;/NOBR&gt; arbetsgrupp, med representanter från samtliga medlemsstater, genomförde under perioden 27 augusti – 3 oktober en granskning för att tillse att ordförandeskapets utkast respekterade regeringskonferensens mandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vid regeringskonferensens möte på stats- och regeringschefsnivå den &lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; oktober 2007 nåddes enighet om Lissabonfördragets närmare utformning. Efter ytterligare översättningsarbete och språktekniskt arbete undertecknades fördraget i Lissabon den 13 december 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dialogen med riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft4"&gt;Löpande samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft5"&gt;Inför och under regeringskonferensen förhandlade regeringen i nära samråd med riksdagen. Regeringen samrådde och lämnade information vid ett flertal tillfällen till det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU), &lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-nämndens&lt;/NOBR&gt; beredningsgrupp. Under Europeiska rådets möten informerade regeringen i de fall nya förslag lades fram under förhandlingens gång och samrådde med nämnden genom telefonkonferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft3"&gt;Inför stats- och regeringschefernas möten höll nämnden offentliga TV- sända sammanträden där samråd med företrädare för regeringen ägde rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft38"&gt;I ett betänkande (2006/07:KUU1) lade riksdagen fast sin mening inför regeringskonferensen och gav därmed regeringen mandat inför det avslutande förhandlingsarbetet. Riksdagen framhöll bland annat sin syn att det institutionella paketet inte skulle öppnas för omförhandlingar och att de nationella parlamentens roll, såsom den definierades i det konstitutionella fördraget, inte fick urholkas. Riksdagen angav också att det mot bakgrund av diskussionen bland medlemsstaterna kunde finnas skäl att, i stället för ett konsoliderat fördrag, framförhandla ett ändringsfördrag som endast i delar ersatte och kompletterade de gällande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft16"&gt;fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p141 ft45"&gt;Sveriges prioriterade frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft5"&gt;Sverige arbetade inför och under regeringskonferensen aktivt för att slå vakt om de viktiga reformer som hade uppnåtts i det konstitutionella fördraget. Utgångspunkten var att bevara balansen och helhetslösningen i det konstitutionella fördraget med så begränsade justeringar som möjligt i fråga om det sakliga innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Sverige var under förhandlingarna ett av de länder som starkast försvarade unionens fortsatta utvidgning genom att motsätta sig tanken om att införa de så kallade Köpenhamnskriterierna i fördraget och att göra dessa bindande. Efter långa och ingående diskussioner, särskilt vid Europeiska rådets toppmöte i juni, enades man om ett tillägg i EU- fördraget om att de villkor för &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; som Europeiska rådet enats om ska beaktas. Innebörden av detta är att villkor avseende anslutning till unionen även fortsättningsvis har en politisk snarare än en juridisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft5"&gt;Sverige värnade i övrigt aktivt bestämmelserna om unionens värden och målsättningar, inklusive de viktiga skrivningarna om jämställdhet och hållbar utveckling, liksom bestämmelser om grundläggande rättigheter. Betydelsen av en aktiv och stark klimatpolitik markeras genom Lissabonfördraget. Till andra frågor som bevakades särskilt hörde bestämmelserna om öppenhet, god förvaltning samt representativ demokrati och deltagandedemokrati. På samtliga dessa punkter nåddes framgång, då frågorna infördes i Lissabonfördraget. Öppenhetens ställning som övergripande princip för hela unionens verksamhet förtydligades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lissabonfördragets struktur och huvudsakliga innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Fördragets struktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft3"&gt;Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget) består av sju artiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Lissabonfördraget inleds med två artiklar som innehåller ändringar i nu gällande fördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom artikel 1 ändras fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget). &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; delas in i sex avdelningar: Allmänna bestämmelser (I), Bestämmelser om demokratiska principer (II), Institutionella bestämmelser (III), Bestämmelser om fördjupade samarbeten (IV), Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (V) samt Slutbestämmelser (VI). Avdelningarna I, IV (nuvarande VII), V och VI (nuvarande VIII) följer strukturen i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De två andra avdelningarna (II och III) är nya.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p133 ft3"&gt;Genom artikel 2 ändras fördraget om upprättandet av Europeiska Prop. 2007/08:168 gemenskapen &lt;NOBR&gt;(EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; byter namn till fördraget om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; innehåller Lissabonfördragets slutbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Till fördraget finns en &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga&lt;/SPAN&gt;, vilken utgör en integrerad del av fördraget. Bilagan innehåller jämförelsetabeller rörande omnumreringen av bestämmelserna i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vid regeringskonferensen antogs &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 protokoll. &lt;/SPAN&gt;Dessa har samma rättsliga status som de fördrag till vilka de fogas. Protokollen och bilagan redovisas närmare i avsnitt 26.2 och 26.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Vid regeringskonferensen antogs även 50 gemensamma förklaringar och noterades 15 ensidiga förklaringar av en eller flera medlemsstater. Sammantaget rör det sig alltså om &lt;SPAN class="ft4"&gt;65 förklaringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft38"&gt;Regeringskonferensens slutakt innehåller en förteckning över de texter som medlemsstaterna i konferensen antog eller beaktade, nämligen Lissabonfördraget, de 13 protokollen och samtliga förklaringar. Förklaringarna bifogas slutakten. Till skillnad från fördraget och protokollen utgör slutakten inte en del av unionsrätten. Folkrätten föreskriver att en förklaring som fogas till ett avtal ska tas i beaktande vid tolkningen av avtalet. Betydelsen av en förklaring beror på innehållet och på hur många av avtalsparterna som ställer sig bakom den. Gemensamma förklaringar visar den gemensamma partsavsikten medan ensidiga får bedömas bl.a. utifrån förekomsten av motförklaringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Fördragets huvudsakliga innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget görs ändringar i eller tillägg till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; kvarstår i modifierad form, medan EG- fördraget byter namn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen ersätter och efterträder Europeiska gemenskapen (EG). Unionen ersätter Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person och ges rätt att bl.a. ingå internationella överenskommelser inom ramen för unionens befogenheter på hela dess verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft5"&gt;Som en följd härav upphör den hittillsvarande indelningen av samarbetet i tre pelare om gemenskapspolitiken med bl.a. den inre marknaden (första pelaren), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (andra pelaren) respektive polis- och straffrättsliga frågor (tredje pelaren).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft3"&gt;Polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet förstärks genom ändrade beslutsformer och nya rättsliga instrument där Europaparlamentet ges ett större inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Det blir möjligt att slå fast övergripande mål för unionens yttre agerande i alla dess delar. Vissa särbestämmelser kommer dock fortfarande att gälla för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Unionens värden och mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;Unionens värden innefattar respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Unionens målsättningar återger den övergripande inriktning som unionen ska arbeta efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Unionen ska främja fred, unionens värden och folkens välfärd. Den ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser samt en inre marknad. Den ska verka för bl.a. hållbar utveckling med en välavvägd ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och sociala framsteg samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Unionen ska också bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Den ska i sina förbindelser med omvärlden bidra till fred, säkerhet och hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Respekten för nationell identitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Det betonas att unionen ska respektera medlemsstaternas nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer. Det regionala och lokala självstyret lyfts fram särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Grundläggande rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande. Unionen ska även ansluta sig till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som medlemsstaterna redan är anslutna till. Dessa två åtgärder kompletterar varandra. Tillsammans säkerställer de att unionen fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Unionens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Unionen förblir i grunden ett samarbete mellan suveräna stater och bygger på principen om tilldelade befogenheter. Unionen får agera endast inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har gett den. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen ska tillhöra medlemsstaterna. Dessa grundläggande principer var också en av förutsättningarna vid folkomröstningen 1994 om svenskt medlemskap i unionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Behörighetsfördelningen inom unionen tydliggörs genom att fördraget, i enlighet med etablerad rättspraxis i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; beskriver unionens befogenheter som antingen exklusiva för unionen eller delade med medlemsstaterna, respektive stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder till stöd för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen utvidgas och den parlamentariska kontrollen av klausulens användning stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Unionens institutioner och organ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Viktiga förändringar görs i institutionernas sammansättning och sätt att fungera. Förändringarna bör ses i ett sammanhang där alla institutioner stärks, samtidigt som balansen mellan dem består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Europaparlamentet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Europaparlamentets inflytande stärks genom att det som regel ska vara medbeslutande i lagstiftningsfrågor och parlamentet får ökade befogenheter på bl.a. budgetområdet. Antalet ledamöter fastställs till maximalt 750, plus ordföranden. Hur dessa platser ska fördelas mellan medlemsstaterna anges i ett utkast till beslut som har lagts fram av Europaparlamentet och som rådet förväntas anta. Antalet svenska EU- parlamentariker ökas från 19 till 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Europeiska rådet och rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Europeiska rådet får status som en av EU:s institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;En ordförande för Europeiska rådet väljs för en tid av två och ett halvt år. Detta uppdrag ersätter det nuvarande roterande ordförandeskapet i Europeiska rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Ordförandeskapet i rådet fortsätter att rotera mellan medlemsstaterna. Enda undantaget är rådet för utrikes frågor, som kommer att ledas av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Enligt ett separat utkast till beslut av Europeiska rådet, fogat till fördraget genom en gemensam förklaring, förutses att ordförandeskapet i rådet innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under 18 månader. Medlemsstaterna inom gruppen bistår varandra på grundval av ett gemensamt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet utökas och görs till huvudregel med undantag för utrikes- och säkerhetspolitiken där enhällighet fortsatt ska gälla. Också på enstaka andra områden ska enhällighet fortsatt gälla. Skatter är ett sådant område. Bland de områden där beslutsfattande med kvalificerad majoritet ökar märks särskilt rättsliga och inrikes frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;En ny definition av kvalificerad majoritet börjar tillämpas från och med den 1 november 2014, med vissa övergångsbestämmelser fram till den 31 mars 2017. Den grundas på principen att minst 55 % av medlemsstaterna, som företräder minst 65 % av den samlade befolkningen i unionen, krävs för att beslut ska kunna fattas. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;hittillsvarande systemet, där varje medlemsland har ett visst antal röster, Prop. 2007/08:168 upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Europeiska kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft5"&gt;Inledningsvis består principen om en kommissionsledamot per medlemsland. I enlighet med den grundsats som slogs fast redan i Nicefördraget ska en övergång ske till en mindre kommission. Från och med den 1 november 2014 ska antalet ledamöter motsvara två tredjedelar av medlemsstaterna om inte Europeiska rådet beslutar något annat. I tillsättningen av kommissionsledamöter behandlas medlemsstaterna absolut lika, oavsett befolkningsstorlek. Uppdragen ska rotera på jämlik grund mellan ledamöter från alla medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Kommissionen får en tydligare roll som initiativtagare till och verkställare av unionens politik, bl.a. genom att en unionslagstiftningsakt endast får antas på förslag av kommissionen, om inte annat föreskrivs i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;En ny post som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inrättas och får en central roll när det gäller att formulera och genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den höga representanten ska vara ordförande i rådet för utrikes frågor och samtidigt vara vice ordförande i kommissionen med ansvar för de yttre förbindelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Europeiska unionens domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft5"&gt;Domstolen blir i princip behörig över båda fördragens tillämpningsområde. Uttryckliga undantag från domstolens behörighet görs dels för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, där domstolen i stort sett saknar behörighet, dels för området med frihet, säkerhet och rättvisa, där domstolen inte ska vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat. Detsamma gäller när medlemsstaterna utövar sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;De nationella parlamentens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;De nationella parlamenten ges ökade möjligheter att direkt påverka unionens politik genom en politisk mekanism, som direkt involverar de nationella parlamenten för kontroll av subsidiaritetsprincipens efterlevnad. Vidare ska parlamenten delges information om rådets arbete genom att bl.a. dagordningar för, och resultatet av, rådets möten direkt skickas till de nationella parlamenten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Utövande av unionens befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Beteckningarna på de rättsakter som unionen förfogar över för att utöva sina befogenheter (förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden) förändras inte genom Lissabonfördraget. Dessa rättsakter ska användas inom alla områden som samarbetet inom unionen omfattar. Beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och området med frihet, säkerhet och rättvisa behålls dock särskilda bestämmelser samtidigt som de rättsliga instrumenten harmoniseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;En normhierarki införs. De centrala bestämmelserna på ett område ska antas genom lagstiftningsförfarande, s.k. lagstiftningsakter. Endast unionens lagstiftare (Europaparlamentet och rådet) får anta lagstiftningsakter. Kommissionen ska kunna anta s.k. delegerade akter som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Principen om att medlemsstaterna har befogenhet att genomföra unionens rättsligt bindande akter klargörs. Om enhetliga villkor för genomförandet av unionens rättsligt bindande akter krävs ska kommissionen i allmänhet och rådet i särskilda fall, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; tilldelas genomförandebefogenheter. De ska anta s.k. genomförandeakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;Antalet förfaranden för att fatta beslut reduceras. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet och tillämpning av det s.k. ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket motsvarar nuvarande ordning med medbeslutande för Europaparlamentet, utvidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Fördjupade samarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;Möjligheten ökar för medlemsstater att använda s.k. fördjupade samarbeten utan deltagande av alla medlemsstater. Minst nio medlemsstater måste delta. Strukturen för bestämmelserna om fördjupade samarbeten förenklas till följd av avskaffandet av pelarstrukturen. Särskilda regler gäller dock för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och inom ramen för det straffrättsliga samarbetet, åklagarsamarbetet och polissamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;Den öppna samordningsmetoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft38"&gt;Den öppna samordningsmetoden innebär att medlemsstaterna kan samordna nationell politik genom gemensamma mål och utvärdering samt samverka i övrigt i syfte att uppnå unionens mål. Samordning enligt denna metod innebär således inte en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Sysselsättningsområdet är ett av de områden där den öppna samordningsmetoden har kommit att utvecklas mest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft3"&gt;Det införs ingen allmän klausul om den öppna samordningsmetoden. I stället har samordningsmetoder, som påminner om den öppna samordningsmetoden, fördragsfästs inom fyra särskilda politikområden: socialpolitik, folkhälsa, industri samt forskning, teknisk utveckling och rymden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bestämmelser om demokratiska principer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft5"&gt;Grundläggande principer för den europeiska demokratin slås fast. Formerna för det civila samhällets deltagande definieras. Unionens institutioner ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället. För att unionens åtgärder ska vara så enhetliga och öppna som möjligt ska kommissionen samråda med berörda parter innan förslag läggs fram. Detta påminner om det svenska remissförfarandet och motsvarar även kommissionens nuvarande praxis. Genom ett s.k. medborgarinitiativ kan unionsmedborgare efter insamling av en miljon namnunderskrifter från ett betydande antal medlemsstater uppmana kommissionen att lägga fram förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Finansiella bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Beslut om hur unionen ska finansieras – s.k. egna medel – fattas, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets hörande. Nationellt godkännande krävs av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive författningar. En nyhet är att bestämmelser om genomförande beslutas av rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande av Europaparlamentet, om huvudbeslutet avseende egna medel förutser sådana regler om genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft5"&gt;Unionens långtidsbudget – det finansiella perspektivet – byter namn till den fleråriga budgetramen och ges en rättslig grund. Ramen fastställs av rådet med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet, som ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Europeiska rådet får enhälligt besluta om övergång till beslut med kvalificerad majoritet i rådet för fastställandet av ramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Unionens årliga budget fastställs i enhetliga beslutsprocedurer för samtliga utgifter. Uppdelningen mellan s.k. obligatoriska och icke- obligatoriska utgifter försvinner. Europaparlamentet får därmed till skillnad från i dag en viktig roll även i fråga om jordbruksutgifter. Antalet läsningar av budgetförslaget reduceras. I det fall rådet och Europaparlamentet inte är överens och inte heller en förlikningskommitté kan enas om en lösning, ska kommissionen lägga ett nytt budgetförslag. Detta behandlas på samma sätt som det första förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Frivilligt utträde ur unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;En ny artikel införs med ett förfarande som ska följas i det fall en medlemsstat frivilligt beslutar att utträda ur unionen. Förfarandet vägleds delvis av motsvarande procedur i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten men innehåller mer specifika bestämmelser. En uttrycklig bestämmelse om frivilligt utträde tydliggör dels att en enskild stats vilja att frånträda unionen måste respekteras, dels att det finns ett rättsenligt sätt för en medlemsstat att även utan övriga medlemsstaters medgivande utträda ur unionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Bestämmelser som ska beaktas i hela unionens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Enligt en ny artikel ska unionen säkerställa samstämmighet mellan all sin politik och verksamhet. Vissa bestämmelser ska beaktas eller respekteras i hela unionens verksamhet. Bestämmelserna omfattar jämställdhet mellan kvinnor och män, socialt skydd, bekämpande av diskriminering, miljöskydd, konsumentskydd och djurskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Liknande bestämmelser finns sedan tidigare men det sker en modernisering och anpassning i enlighet med den övergripande målbeskrivningen för unionens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Vissa bestämmelser, som tidigare varit tillämpliga endast i gemenskapsrätten, får giltighet för unionens samlade verksamhet. Det gäller bl.a. bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;En ny rättslig grund skapas enligt vilken principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska fastställas. Åtgärderna på unionsnivå får dock inte påverka medlemsstaternas befogenheter att tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Öppenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Unionens institutioner ska fullgöra sina uppgifter så öppet som möjligt och bidra till att medborgarnas möjligheter till insyn i unionens arbete ökar. Offentlighetsprincipen ska gälla för handlingar hos alla unionens institutioner, organ och byråer med vissa undantag för &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken. Det ger en ökad insyn i unionens verksamhet jämfört med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Det fördragsfästs att rådets sammanträden ska vara offentliga när förslag till lagstiftning diskuteras och antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det understryks vidare att unionens institutioner, organ och byråer ska ha en öppen, effektiv och oberoende förvaltning. En rättslig grund för förordningar om god förvaltning införs. Bindande regler om god förvaltning för samtliga institutioner, organ och byråer gör det tydligt för medborgaren vilka krav på en god och effektiv förvaltning som kan ställas på EU och dess tjänstemän. Ombudsmannens viktiga uppgift att säkra en öppen och god förvaltning inom EU förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Skydd av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;En rättslig grund upprättas för skydd av personuppgifter inom hela unionsrättens tillämpningsområde, med en viss särreglering för utrikes- och säkerhetspolitiken. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken upprättas en särskild rättslig grund avseende behandling av personuppgifter i medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Kyrkornas och de religiösa sammanslutningarnas och samfundens, liksom de filosofiska och konfessionslösa organisationernas ställning enligt nationell lagstiftning erkänns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Unionsmedborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Unionen ges möjlighet att anta åtgärder om social trygghet och socialt skydd för unionsmedborgare. Unionen får även anta åtgärder för att underlätta det diplomatiska och konsulära skyddet i tredjeland för unionsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Inre marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Den nuvarande balansen i bestämmelserna om den inre marknaden bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Immaterialrätten får en egen rättslig grund. Beslut ska fattas med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. När det gäller bestämmelser om språkanvändning i samband med sådana rättigheter krävs dock enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Användandet av kvalificerad majoritet på området ökar något. Beslut om social trygghet för att genomföra fri rörlighet för migrerade arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta innebär att framtida ändringar gällande bestämmelser om arbetskraftens fria rörlighet kan beslutas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Under vissa förutsättningar får dock en rådsmedlem begära att utkastet överlämnas till Europeiska rådet. I sådant fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas och en akt ska under vissa omständigheter anses som icke antagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Ekonomisk och monetär politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik förblir en uppgift främst för medlemsstaterna, även om vissa viktiga delar av denna samordning följer gemensamma förfaranden. Kommissionen får bl.a. möjlighet att självständigt utfärda varningar till medlemsstater som inte bedöms följa de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Samarbetet mellan de länder som ingår i euroområdet formaliseras och förstärks, bl.a. genom att en ordförande för denna grupp väljs för en tid om två och ett halvt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Sammantaget består de etablerade principerna för samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Jordbruk och fiskeri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Europaparlamentets möjlighet att påverka jordbruks- och fiskeripolitiken ökar genom att man övergår till det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. medbeslutande för Europaparlamentet tillämpas. Undantaget från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;medbeslutande av parlamentet är fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Socialpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Arbetsmarknadens parters betydelse och den sociala dialogen erkänns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Forskning och teknisk utveckling samt rymden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Som komplement till det fleråriga ramprogrammet upprättas en särskild rättslig grund för åtgärder på det europeiska forskningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Vidare upprättas en ny rättslig grund för att utarbeta en europeisk rymdpolitik. För att uppnå syftet för politiken får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Utövandet av unionens befogenheter på området forskning och teknisk utveckling samt rymden får inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;En särskild bestämmelse införs om att unionens åtgärder på internationell nivå särskilt ska avse att bekämpa klimatförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Energifrågorna får en egen rättslig grund, som anpassar fördraget till hur politikområdet praktiskt redan behandlas. Medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjande av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur påverkas inte. Fördraget avspeglar därigenom mer korrekt unionens nuvarande verksamhet. Bland de mål som nämns i den nya artikeln anges utveckling av nya och förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Området med frihet, säkerhet och rättvisa rör politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete och polissamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Inom området ska som huvudregel samma beslutsformer och beslutsprocedurer användas som för övriga politikområden. Åtgärder på området ska som huvudregel antas av rådet tillsammans med Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;De rättsliga och inrikes frågorna har en särskild karaktär genom att de berör kärnuppgifter för nationalstaten som att upprätthålla lag och ordning och svara för myndighetsutövning mot enskilda medborgare. Ett antal särregler införs som beaktar detta. Det anges t.ex. att området med frihet, säkerhet och rättvisa ska respektera de grundläggande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rättigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;medlemsstaterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;Det finns vidare särskilda bestämmelser för bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;rådet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;parlamentens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p12 ft10"&gt;medbestämmande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;medlemsstaternas initiativrätt, formerna för att fatta beslut och EU- domstolens behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Enligt en ny bestämmelse kan unionen för att förebygga och bekämpa terrorism och därmed sammanhängande verksamhet vidta åtgärder angående kapitalrörelser och betalningar, såsom frysning av tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;För Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks deltagande i samarbetet gäller särskilda förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Unionen ska utarbeta en politik med syfte att införa ett system för förvaltning av unionens yttre gränser. Den faktiska innebörden av detta blir föremål för fortsatta förhandlingar om enskilda förslag till lagstiftning. En uttrycklig rättslig grund införs som ger rådet befogenhet att under vissa förutsättningar anta bestämmelser om pass, identitetskort, bevis om uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Den tidigare målsättningen om en gemensam och enhetlig asyl- och invandringspolitik befästs. Unionen får en ny befogenhet att besluta om åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;En annan nyhet är att unionen får befogenhet att besluta om åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium. Det kan dock inte handla om harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Civilrättsligt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Bestämmelsen om civilrättsligt samarbete överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag. Åtgärderna på det civilrättsliga området ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med undantag för det familjerättsliga området där rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet kan enhälligt besluta att det ordinarie lagstiftningsförfarandet i stället ska användas på vissa särskilt utpekade aspekter av familjerätten, men varje enskilt nationellt parlament har möjlighet att förhindra en sådan ändring av beslutsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut, som varit vägledande för utvecklingen på detta område, fördragsfästs nu uttryckligen som grunden för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft4"&gt;Straffrättsligt samarbete, materiell straffrätt och förebyggande av brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;Även på det straffrättsliga området fördragsfästs principen om ömsesidigt erkännande. Det ges också en grund för tillnärmning av straff- och straffprocessuella bestämmelser när det behövs för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;säkerställa tillämpningen av denna princip samt garantera den enskildes rättssäkerhet och brottsoffers rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Tillnärmning av materiell straffrätt ska kunna ske genom att det införs minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag. Sådan tillnärmning behövs främst för att underlätta det rättsliga samarbetet mot sådan brottslighet mellan brottsbekämpande myndigheter i olika medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Tillnärmning av materiell straffrätt kan även ske på områden som redan omfattas av andra åtgärder för harmonisering, om det visar sig nödvändigt för att säkerställa att unionens politik genomförs effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En särskild ordning införs för vissa frågor på det straffrättsliga området som innebär att en medlemsstat under vissa förutsättningar kan begära att ett utkast till direktiv överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande, den s.k. nödbromsen. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;En uttrycklig möjlighet skapas för vissa stödjande insatser i syfte att utveckla brottsförebyggande arbete i medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Åklagarsamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Fördraget möjliggör en förstärkning och fördjupning av åklagarsamarbetet inom Eurojust. Det öppnas även en möjlighet att i framtiden inrätta en europeisk åklagarmyndighet utifrån Eurojust. Ett beslut om detta förutsätter dock enhällighet i rådet och Europaparlamentets godkännande. Om enhällighet inte kan uppnås i rådet får en grupp om minst nio medlemsstater begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Polissamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Genom fördraget utökas möjligheterna att fördjupa det europeiska polissamarbetet, bl.a. genom att det skapas en rättslig grund för att ersätta den nuvarande Europolkonventionen med förordningar om Europols uppgifter och organisation. Därigenom förenklas också möjligheterna att över tiden anpassa Europols uppgifter och uppbyggnad till den brottslighet som ska bekämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det ges också en rättslig grund för att utforma ett samarbete mellan nationella myndigheter när det gäller medlemsstaternas inre säkerhet i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott. En huvuduppgift i detta arbete under kommande år blir att förbättra informationsutbytet rörande gränsöverskridande brottslighet med beaktande av kraven på rättssäkerhet och integritetsskydd för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Polis- och tullfrågornas starka nationella anknytning motiverar vissa begränsningar för vad ett operativt unionssamarbete kan omfatta. Som exempel kan nämnas att tvångsåtgärder mot enskilda på svenskt territorium även i framtiden blir en uppgift för våra nationella myndigheter. Det förblir även en nationell uppgift att avgöra hur polisen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;och tullen ska vara organiserad på nationell nivå. Rådet ska fatta beslut om åtgärder om operativt samarbete med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Om enhällighet inte kan uppnås i rådet får en grupp om minst nio medlemsstater begära att ett utkast till åtgärder överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Ungdomsfrågor och idrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Unionen ges uttrycklig befogenhet att främja europeiska insatser på idrottsområdet, särskilt i fråga om rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar, samarbete mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt skydd av idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet. Idrottens frivilliga grund och dess sociala och pedagogiska funktion framhålls. Unionen ges även befogenhet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;På kulturområdet ges rådet möjlighet att fatta beslut med kvalificerad majoritet om stimulansåtgärder i stället för som i dag med enhällighet. Unionens möjligheter att agera på kulturområdet förblir begränsade. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Folkhälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Unionen får en uttrycklig möjlighet att fastställa regler för kvalitet på läkemedel och anta stimulansåtgärder för att bekämpa allvarliga gränsöverskridande hot på hälsoområdet. Unionen får även anta stödåtgärder som direkt avser skydd av folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol. Fördraget betonar samtidigt att medlemsstaternas ansvar för sin hälso- och sjukvårdspolitik måste respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Turism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;En ny rättslig grund införs för stöd till medlemsstaternas insatser inom turistsektorn. Unionens insatser ska kunna gynna företagsutvecklingen inom denna sektor och främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Civilskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Civilskydd skrivs in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som ett område där unionen kan vidta stödjande åtgärder. I dag finns det ingen gemensam definition i unionen för detta begrepp, som i Sverige tidigare har översatts med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;räddningstjänst. Innebörden motsvarar närmast övergripande frågor om skydd mot och beredskap för att hantera konsekvenser av olyckor och kriser inom olika samhällsfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten till exempel genom att främja utbildningsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Unionens yttre åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I och med att pelarstrukturen avskaffas blir det möjligt att slå fast övergripande mål för unionens yttre agerande i alla dess delar: &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik, handelspolitik, utvecklingspolitik, humanitära insatser, restriktiva åtgärder, internationella avtal och yttre representation. Detta möjliggör ökad effektivitet, förbättrad samordning och samstämmighet mellan politikområdena samt en tydligare representation gentemot omvärlden. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik får en central roll när det gäller att samordna och genomföra unionens yttre politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Enhällighet behålls som huvudregel för beslutsfattande inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Beslut med kvalificerad majoritet förblir möjligt att använda i rådet för genomförande av bl.a. strategier och målsättningar som Europeiska rådet enhälligt har lagt fast. En nyhet är att majoritetsbeslut är möjligt när unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i rådet lägger fram förslag på särskild begäran av Europeiska rådet. Europeiska rådet kan även enhälligt besluta om utvidgning av användning av omröstning med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En medlemsstat ska dock även fortsättningsvis kunna avstå från att delta i ett beslut och därmed inte heller vara förpliktigad att tillämpa beslutet. Enskilda medlemsstater har också möjlighet att motsätta sig antagandet av ett majoritetsbeslut som går emot vitala nationella intressen. Det absoluta kravet på enhällighet kvarstår i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft5"&gt;Inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken vidareutvecklas och effektiviseras krishantering som en uppgift för unionen, så att det täcker in såväl konfliktförebyggande som fredsfrämjande insatser med civila och militära resurser. Två nya samarbetsformer införs som syftar till att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bidra med militära resurser till unionens krishanteringsförmåga. Det rör sig dels om en gemensam byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel (Europeiska försvarsbyrån), dels ett s.k. permanent strukturerat samarbete öppet för alla medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p191 ft3"&gt;Skrivningen om gemensamt försvar innebär alltjämt att ett sådant först Prop. 2007/08:168 förutsätter enhälligt beslut av Europeiska rådet och godkännande enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;nationella konstitutionella bestämmelser. Det tydliggörs att denna skrivning, liksom den om stöd och bistånd i händelse av ett väpnat angrepp, inte ska inverka på militärt alliansfria medlemsstaters säkerhetspolitiska hållning. Förfarandet för finansieringen av krishanteringsinsatser effektiviseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Den gemensamma handelspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Unionens uppgifter i den gemensamma handelspolitiken tydliggörs. Unionen får exklusiv befogenhet på hela det handelspolitiska området. Möjligheten att tillämpa kvalificerad majoritet som beslutsregel utvidgas. Europaparlamentet får en viktigare roll. Samtidigt upprätthålls den nationella vetorätten bl.a. i vissa tjänstesektorer, som hälsa och utbildning med nära anknytning till nationell politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;Gemensamma mål och principer införs för unionens yttre agerande inklusive utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete samt humanitärt bistånd. Fattigdomsbekämpningen lyfts fram som det främsta målet inom utvecklingssamarbetet. En särskild rättslig grund skapas för åtgärder på området humanitärt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Restriktiva åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;En särskild rättslig grund införs om sanktioner mot fysiska eller juridiska personer samt mot grupper eller enheter som inte är stater. Sanktioner mot personer, grupper och enheter används redan i viss utsträckning. I dag saknas en tydlig rättslig grund för detta. Betydelsen av grundläggande rättssäkerhetskrav framhålls i fördragstexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Solidaritetsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Det införs en bestämmelse om en s.k. solidaritetsklausul som innebär att alla unionens tillgängliga instrument ska kunna utnyttjas för att bl.a. hindra terroristhot inom EU. Det anges även att en utsatt medlemsstat ska kunna begära hjälp och assistans från övriga medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Ändringar av fördragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Ändringar av fördragen ska ske på traditionellt sätt enligt folkrätten, dvs. efter nationellt godkännande i medlemsstaterna i enlighet med vad deras nationella författningar föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Europeiska rådet kan med enhällighet utöka tillämpningen av beslut med kvalificerad majoritet på ytterligare områden utan krav på nationellt godkännande. Det gäller även utökande av Europaparlamentets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft50"&gt;medbeslutande. Sådana initiativ från Europeiska rådet ska översändas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="p35dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316835x1.jpg/" id="p35img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;de nationella parlamenten. Om något parlament invänder, kan Europeiska Prop. 2007/08:168 rådets beslut inte antas. Detta ger således varje nationellt parlament en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;vetorätt. I frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser gäller alltid kravet på nationellt godkännande i enlighet med vad som krävs för ändringar i unionens befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Bestämmelserna innebär att det grundläggande kravet på nationellt godkännande består vid förändringar av unionens uppgifter. Möjlighet finns för nationella parlamentet att hindra övergång till majoritetsomröstning. Härigenom klargörs att det är medlemsstaterna som avgör vad unionen får respektive inte får göra i enlighet med den grundläggande principen om tilldelade befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft1"&gt;6 Sverige bör tillträda Lissabonfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godkänner Lissabonfördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En bred majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran. Till dem som tillstyrker förslaget hör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft4"&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft4"&gt;Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, Sveriges exportråd, Stockholms Handelskammare, Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen Hallands län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Stockholms universitet, Örebro universitet, Handikappombudsmannen, Malmö kommun, Umeå kommun, Västra Götalandsregionen, Norrbottens läns landsting, Svenska kyrkan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Landsorganisationen i Sverige (LO), Liberala Ungdomsförbundet, Sveriges Kristna Råd, Säkerhets- och försvarsföretagen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga Européer&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Till dem som inte har något att erinra mot förslaget hör &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt, Örebro tingsrätt, Umeå tingsrätt, Länsrätten i Västernorrlands län,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft4"&gt;Domstolsverket, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten, Folke Bernadotteakademin, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Statens haverikommission, Socialstyrelsen, Riksgäldskontoret,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen Skåne län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Länsstyrelsen Norrbottens län, Internationella programkontoret för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;utbildningsområdet, Lunds universitet, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Energimarknadsinspektionen, Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Riksantikvarieämbetet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet),&lt;/NOBR&gt; Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Näringspunkten&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;anser att från en allmän konstitutionell försiktighetsprincip bör det förfarande för godkännande av fördraget som är konstitutionellt invändningsfritt i första hand tillämpas. Ett mindre antal remissinstanser anser att frågan om tillträde till Lissabonfördraget bör avgöras i en folkomröstning eller genom två likalydande beslut med mellanliggande riksdagsval alternativt att beslut i riksdagen bör anstå till efter nyval i riksdagen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;anser att en grundlagsändring måste göras för att Sverige ska kunna ratificera Lissabonfördraget. Även om en grundlagsändring inte skulle behövas, anser universitetet att det likafullt är politiskt tillrådligt att låta väljarna ta ställning till Lissabonfördraget. Det kan, enligt Uppsala universitet, ske antingen genom att det ratificeras enligt samma ordning som gäller för grundlagsändring eller genom en rådgivande folkomröstning med reellt bindande verkan. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Attac Sverige &lt;/SPAN&gt;anser att processen bakom Lissabonfördraget har klara demokratiska brister och saknar den nödvändiga legitimitet som behövs för att fördraget ska kunna ratificeras i nuvarande skick. Attac Sverige anser vidare att riksdagens eventuella godkännande av Lissabonfördraget bör föregås av en folkomröstning. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Folkrörelsen Nej till EU, några lokalavdelningar till Folkrörelsen Nej till EU, Poståkeriklubbens lokala fackklubb i Göteborg, två nätverk för folkomröstning i Karlskrona och Ludvika &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft32"&gt;medborgare till ett antal av cirka 30 personer &lt;/SPAN&gt;anser att riksdagens eventuella godkännande av Lissabonfördraget bör föregås av en rådgivande folkomröstning. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Föreningen medborgare för folkomröstning &lt;/SPAN&gt;anser att frågan om tillträde till Lissabonfördraget är en grundlagsfråga och bör avgöras i en beslutande folkomröstning alternativt att nyval utlyses med anledning av denna fråga. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Transportarbetareförbundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;EU-kritiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; Centernätverket &lt;/SPAN&gt;anser att frågan om Sveriges tillträde till Lissabonfördraget bör behandlas som en grundlagsfråga och avgöras genom två likalydande beslut med mellanliggande riksdagsval alternativt i en rådgivande folkomröstning som ges en bindande verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Med få undantag uttrycker remissinstanserna tillfredsställelse över Lissabonfördraget. Den ökade öppenheten och ett mer demokratiskt och effektivare beslutsfattande framhålls bland annat av &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sieps, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg, Stockholms Handelskammare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft32"&gt;Statskontoret, Statens jordbruksverk, Halmstad kommun, Västernorrlands läns landsting, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), LO, Tidningsutgivarna &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga Européer &lt;SPAN class="ft8"&gt;som positivt. Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;SKL&lt;SPAN class="ft8"&gt;, anser att Lissabonfördraget i viktiga aspekter innebär framsteg för den lokala och regionala nivån i EU. Att unionens rättighetsstadga blir rättsligt bindande och att unionen ska ansluta sig till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna välkomnas av flera remissinstanser. LO anser att den viktigaste delen i Lissabonfördraget är att rättighetsstadgan blir rättsligt bindande och att detta kan komma att påverka kommande beslut i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EG-domstolen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; Några remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Svenska Kvinnors Europa Nätverk (SKEN) och Sveriges Kvinnolobby, &lt;SPAN class="ft8"&gt;framhåller betydelsen av att jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts fram i Lissabonfördraget. Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;SPAN class="ft8"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Migrationsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;, ser positivt på att det rättsliga och inrikes samarbetet vidareutvecklas genom Lissabonfördraget eller har inget att erinra mot förslaget. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;framhåller särskilt avskaffandet av pelarstrukturen som en av de största framgångarna med Lissabonfördraget. Att Lissabonfördraget tydliggör att unionens åtgärder på internationell nivå särskilt ska avse att bekämpa klimatförändringen framhålls bland annat av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens folkhälsoinstitut, Vetenskapsrådet, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statens energimyndighet, Solna stad, Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms läns landsting &lt;/SPAN&gt;som positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Halmstad kommun, TCO &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), &lt;SPAN class="ft3"&gt;understryker vikten av att sprida information till det civila samhället om det nya fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft38"&gt;Europa står inför stora utmaningar och möjligheter. I samverkan med andra europeiska länder kan Sverige agera effektivt i gränsöverskridande frågor, som kampen mot klimatförändringen, internationell brottslighet och åsidosättande av mänskliga rättigheter. Ökad rörlighet, konkurrenskraft, sysselsättning och hållbar utveckling är viktiga uppgifter för unionen och av stor betydelse för vårt land. Genom medlemskapet i EU får Sverige ett långt större inflytande på den globala nivån än vad vi förmår på egen hand. Sverige ska därför tillhöra kärnan i EU. Det innebär ett tydligt och långsiktigt åtagande att verka för att det europeiska samarbetet hålls levande och framåtblickande. Sverige ska delta aktivt i de forum där besluten tas. Vi ska tillsammans med de andra europeiska länderna dela ansvaret för Europas stora framtidsfrågor. Arbetet ska bedrivas i nära dialog med medborgarna. Lissabonfördraget innebär inte minst från dessa utgångspunkter ett viktigt steg framåt för Europa och Sverige. Med det nya fördraget kan EU arbeta effektivare och samtidigt bli modernare, mer demokratiskt och tydligare för medborgarna. Unionen blir både öppnare och mer effektiv. Den får genom rättighetsstadgan en tydligare värdegrund. Vi får starkare redskap för att gemensamt bekämpa gränsöverskridande brottslighet och bättre förutsättningar att agera på ett mer sammanhållet sätt internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;Ett öppnare och mer demokratiskt EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Fördraget stärker öppenheten och medborgarnas möjlighet att delta i den demokratiska processen. Principen om handlingars offentlighet utvidgas till att gälla alla EU:s institutioner, organ och byråer och en ny regel införs om öppna möten när rådet diskuterar och antar lagstiftning. Fördraget tydliggör att EU:s institutioner ska medverka till en öppen debatt om unionens verksamhet och dessutom föra en regelbunden dialog med civila samhällets aktörer. En särskild nyhet är medborgarinitiativ, som innebär att en miljon &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; tillsammans kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Den representativa demokratin i EU stärks. Genom att Prop. 2007/08:168 Europaparlamentet blir delaktigt på fler områden får de folkvalda i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;parlamentet i större utsträckning ett avgörande inflytande över beslut. Även nationella parlament får en stärkt roll. Ingen lag kommer att stiftas i EU utan att den har granskats av riksdagen och andra nationella parlament. Om tillräckligt många nationella parlament anser att ett lagförslag inte bör behandlas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; kan det leda till att förslaget helt stoppas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Tydligare rättigheter för medborgarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;Genom fördraget blir unionens rättighetsstadga rättsligt bindande för EU- institutionerna och för medlemsstaterna när dessa tillämpar EU:s lagar och regler. Därmed skapas ett tydligare skydd för rättigheter såsom yttrandefrihet, religionsfrihet och rätt till tillgång till handlingar. Även unionens framtida anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bidrar till att klarlägga vilka grundläggande rättigheter och principer som unionen ska respektera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;EU:s värden och målsättningar blir tydligare och utsträcks dessutom till att gälla hela fördraget. Övergripande bestämmelser om exempelvis jämställdhet mellan kvinnor och män samt skydd av barnets rättigheter som utgör nya målsättningar för unionen blir generellt tillämpliga för alla politikområden. Detta är av stor långsiktig betydelse såväl internt inom unionen som i förhållande till omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;En mer begriplig och handlingskraftig union&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget blir de grundläggande spelreglerna i EU mer begripliga. Slopandet av de s.k. pelarna innebär att en ibland otydlig kategoriindelning försvinner. Unionens agerande blir mer enhetligt och lättare för medborgarna att följa. Ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna redovisas på ett klarare sätt. Fördraget slår fast att det är medlemsstaterna som bestämmer hur mycket makt EU ska ha. Det nya fördraget gör därmed tydligt vad EU ska ägna sig åt och vad EU inte ska ägna sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft5"&gt;De nya reglerna för beslutsfattande i rådet kan ses som en viktig effektivitetsreform. Utökad användning av omröstning med kvalificerad majoritet underlättar beslutsfattandet. Särskilt i en utvidgad union är det för effektiviteten i beslutsfattandet viktigt med kvalificerad majoritet. De förenklade röstregler, som ska gälla på sikt och som innebär att ett beslut ska ha stöd av minst 55 % av medlemsstaterna som ska representera minst 65 % av den samlade befolkningen i unionen, skapar större tydlighet och sammantaget en rimlig balans i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;På sikt ska antalet kommissionsledamöter begränsas till 2/3 av antalet medlemsstater, något som bör stärka kommissionen i dess roll som initiativtagare och verkställare av unionens politik. Posterna som kommissionsledamöter kommer då att rotera på lika villkor mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;P class="p133 ft3"&gt;Europeiska rådet får en vald ordförande, som leder dess arbete. Prop. 2007/08:168 Samtidigt finns det roterande ordförandeskapet kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Sammantaget görs viktiga förändringar i institutionernas sammansättning och sätt att fungera. Förändringarna bör ses i ett sammanhang där alla institutioner stärks, samtidigt som balansen mellan dem består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Bättre verktyg för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft38"&gt;Bekämpande av grov gränsöverskridande brottslighet har länge erkänts som ett viktigt europeiskt samarbetsområde, men samarbetet har hittills gått långsamt. Det är angeläget både för unionen och Sverige som nation att det brottsbekämpande arbetet förbättras och anpassas till utmaningen. En av de kanske viktigaste reformerna i det nya fördraget är därför just att unionen ges nya och kraftfulla redskap inom det straffrättsliga samarbetet och när det gäller operativt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter. Förutsättningar skapas för att bl.a. fastställa minimiregler om brottsrekvisit och påföljder vid gränsöverskridande brottslighet t.ex. narkotikahandel, korruption, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn. Samtidigt införs balanserade bestämmelser som syftar till att de rättsliga traditionerna i medlemsstaterna på detta område ska kunna respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Starkare &lt;NOBR&gt;EU-samarbete&lt;/NOBR&gt; om asyl och migration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft51"&gt;Den gradvisa utvecklingen av en gemensam europeisk politik för asyl och migration med en hög humanitär ambition är en fortsatt angelägen fråga. En harmoniserad asylpolitik för hela unionen, där medlemsstaterna tillämpar samma bestämmelser och erkänner varandras beslut, ger sammantaget en bättre ordning för medlemsstaterna och för den enskilde, men även en mer rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Ett mer sammanhållet internationellt agerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft38"&gt;I och med att pelarstrukturen avskaffas blir det möjligt att slå fast övergripande mål för EU:s yttre agerande i alla dess delar: utrikes- och säkerhetspolitik, handelspolitik, utvecklingspolitik, humanitära insatser, restriktiva åtgärder, internationella avtal och yttre representation. Förutsättningar ges därmed för ökad effektivitet och samstämmighet mellan politikområdena. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik får en central roll när det gäller att formulera och genomföra unionens yttre politik utifrån de mandat som medlemsstaterna enats om i Europeiska rådet och i rådet för utrikes frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Det nya fördraget ger förutsättningar att förbättra och effektivisera EU:s förmåga till fredsfrämjande insatser. EU:s krishanteringsuppgifter inbegriper enligt fördraget nu uttryckligen såväl konfliktförebyggande som fredsfrämjande insatser med civila och militära resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bekämpningen av klimatförändringen blir en uttrycklig uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft3"&gt;En välkommen nyhet för EU:s internationella agerande är att det nya fördraget tydliggör att unionens åtgärder på den internationella nivån särskilt ska avse bekämpning av klimatförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Utvidgningen av EU kan fortsätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Arbetet med en fortsatt &lt;NOBR&gt;EU-utvidgning&lt;/NOBR&gt; går vidare. Ett EU med fler än dagens 27 medlemsstater ställer krav på bättre samarbetsformer om beslutsfattandet ska fungera. Lissabonfördraget förändrar inte EU:s arbetssätt och maktfördelning i grunden, men ger effektiva besluts- former, tydlig ansvarsfördelning och fungerande instrument i en utvidgad union. Med det nya fördraget blir det enklare att få en fortsatt fungerande utvidgning av unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Sverige bör tillträda det nya fördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Lissabonfördraget möjliggör för EU att ta sig an framtidens utmaningar och möjligheter med samlad kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen får bättre redskap att möta globaliseringens utmaningar på områden där medborgarna önskar det, t.ex. för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, bekämpa klimatförändringen och för att vara en stark utrikespolitisk aktör till stöd för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;EU blir mer öppet och demokratiskt. Dess värden och målsättningar moderniseras, samtidigt som dess uppdrag avgränsas och beskrivs på ett bättre sätt än hittills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;EU blir också effektivare i sitt beslutsfattande utan att den grundläggande balansen mellan aktörerna inom unionen förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Det nya fördraget innebär sammantaget viktiga steg framåt för det europeiska samarbetet i en riktning som överensstämmer med svenska intressen. Fördraget ger en god grund för fortsatt välkomnande av nya medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Det är regeringens mening att riksdagen bör ta ställning till Lissabonfördraget på sedvanligt sätt. Enligt vad som framgår ovan finns goda skäl för att Sverige bör tillträda fördraget. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Lissabonfördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;Lissabonfördraget förutsätter att Sverige överlåter viss ytterligare beslutanderätt till unionen, särskilt genom att unionens polis- och straffrättsliga samarbete görs föremål för s.k. gemensamt beslutsfattande. Förutsättningarna för denna överlåtelse analyseras utförligt i avsnitt 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Ett tillträde till fördraget föranleder en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (se avsnitt 8).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p217 ft1"&gt;7 De konstitutionella förutsättningarna för &lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2007/08:168 &lt;/SPAN&gt;Sveriges tillträde till Lissabonfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft3"&gt;För att åskådliggöra det nuvarande samarbetet inom EU brukar detta beskrivas som ett samarbete inom tre pelare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft38"&gt;Det traditionella gemenskapssamarbetet återfinns i den första pelaren och grundar sig på &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I denna pelare finns även det samarbete som grundas på Euratomfördraget. Till samarbetet i den första pelaren hör bl.a. tull- och handelspolitiska frågor, den inre marknaden, den ekonomiska och monetära unionen (EMU), miljöpolitiken, socialpolitiken, visering, asyl och invandring samt civilrättsligt samarbete. På grundval av fördragen och gemenskapslagstiftningen har en särskild rättsordning, &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; eller gemenskapsrätten, utvecklats. Samarbetet brukar betecknas som överstatligt bl.a. på grund av att medlemsstaterna har bestämt sig för att överlämna en del av sin nationella beslutanderätt till ett gemensamt utövande inom EG. Medlemsstaterna har alltså i viss mån avstått från att ensidigt fatta beslut för att i stället i motsvarande mån fatta beslut tillsammans med övriga medlemsstater i unionen. De beslut som fattas på den första pelarens område kan ha företräde framför nationella regler. Gemenskapsreglerna kan också skapa rättigheter och skyldigheter för enskilda i medlemsstaterna utan förmedling av nationella rättsakter eller beslut. Kommissionen och &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; vakar över att reglerna följs och det finns rättsliga sanktioner som kan drabba försumliga medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Samarbetet i den andra pelaren rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Samarbetet i den tredje pelaren rör polisiärt och straffrättsligt samarbete. Samarbetet i dessa pelare grundar sig på &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; i andra och tredje pelaren har karaktären av ett mellanstatligt samarbete inom vilket medlemsstaterna bl.a. ingår olika överenskommelser med varandra. Sådana överenskommelser betraktas i många fall som internationella överenskommelser i regeringsformens mening och kräver därmed regeringsbeslut, i vissa fall också riksdagsgodkännande, innan regeringen i rådet kan rösta för att överenskommelsen ska ingås. Medlemsstaterna är bundna av de gemensamma besluten på i princip samma sätt som följer av ett internationellt samarbete enligt folkrättens regler. Det finns inte några rättsliga sanktioner som kan drabba medlemsstater som inte rättar sig efter de gemensamma besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Lissabonfördraget, som bl.a. innebär att indelningen i tre olika pelare försvinner, är att betrakta som en sedvanlig folkrättslig överenskommelse. Fördraget ska ratificeras av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. För att Sverige ska kunna tillträda Lissabonfördraget måste därför de konstitutionella förutsättningarna för detta vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;I det följande presenteras först regeringsformens bestämmelser om ingående av internationella överenskommelser och om överlåtelse av beslutanderätt (avsnitt 7.1). Därefter görs en genomgång av i vilken utsträckning Lissabonfördraget förutsätter att ytterligare beslutanderätt förs över till unionen (avsnitten &lt;NOBR&gt;7.2.1–7.2.10).&lt;/NOBR&gt; Efter den genomgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p21 ft3"&gt;görs i det avslutande avsnittet bedömningen att Sverige kan tillträda Prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget utan en samtidig ändring av grundlag (avsnitt 7.2.11).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p141 ft45"&gt;Bestämmelser i regeringsformen som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p141 ft45"&gt;internationella avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) är behörigheten att ingå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;internationella överenskommelser med en annan stat eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;mellanfolklig organisation förbehållen regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I vissa fall ska riksdagen godkänna den internationella överens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;kommelsen. Enligt 10 kap. 2 § första stycket RF får regeringen inte ingå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;en för Sverige bindande internationell överenskommelse utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen har godkänt den, om överenskommelsen förutsätter att en lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas eller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;överenskommelsen i övrigt gäller något ämne i vilket riksdagen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;besluta. Dessutom krävs enligt 10 kap. 2 § tredje stycket RF att riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;godkänner överenskommelser som är av större vikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Enligt 10 kap. 2 § andra stycket RF ska ett beslut om godkännande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en internationell överenskommelse, i de fall en särskild beslutsordning är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts, fattas i samma ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som det beslutet. Detta innebär att om en internationell överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;exempelvis förutsätter en grundlagsändring, ska även överenskommelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;godkännas i grundlagsordning, dvs. genom två beslut med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;mellanliggande val.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelserna i 10 kap. 5 § RF reglerar frågor om överlåtelse av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;beslutanderätt. Överlåtelse av beslutanderätt innebär att befogenheter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fatta beslut som annars tillkommer svenska organ, t.ex. riksdagen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen, överlämnas till exempelvis ett mellanstatligt organ. Det kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;t.ex. vara fråga om att överlåta befogenheten att meddela bindande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;föreskrifter, dvs. normgivningsmakt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen får överlåta beslutanderätt ”inom ramen för samarbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen” (10 kap. 5 § första stycket RF). Det är alltså&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;riksdagen som beslutar om överlåtelsen och beslutet ska fattas med tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fjärdedels majoritet eller i den ordning som gäller för stiftande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;grundlag. En förutsättning för att riksdagen ska kunna besluta om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;överlåtelse av beslutanderätt till EU är att EU har ett fri- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rättighetsskydd som motsvarar det som ges i regeringsformen och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europakonventionen. En annan förutsättning är att överlåtelsen inte får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;röra principerna för statsskicket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Den senast nämnda förutsättningen, dvs. att överlåtelsen inte får röra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;principerna för statsskicket, fördes in i bestämmelsen genom en ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som trädde i kraft den 1 januari 2003. Av förarbetena (prop. 2001/02:72,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bet. 2001/02:KU18) framgår att syftet med denna ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förutsättning för överlåtelse var att kodifiera förarbetsuttalanden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gjordes i samband med grundlagsändringarna inför Sveriges anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till EU (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21). Då uttalades att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;överlåtelse av beslutanderätt inte utan grundlagsändring kan ske i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;omfattning att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upphör att vara giltiga. Konstitutionsutskottet betonade i samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagstiftningsärende också att riksdagens ställning som det främsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;statsorganet inte genom överlåtelse av normgivningsmakt får urholkas i väsentlig grad. Vidare framhölls att 10 kap. 5 § första stycket RF inte kan anses öppna en möjlighet att överlåta beslutsbefogenheter på det område som omfattar bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Här pekade utskottet särskilt på den fria åsiktsbildningens stora betydelse för vårt statsskick samt på den allmänna och lika rösträtten. Andra grundläggande konstitutionella principer som utskottet särskilt pekade på var offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet samt andra viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Konstitutionsutskottet utvecklade sitt resonemang i det lagstiftningsärende som utmynnade i den senaste grundlagsändringen och framhöll att det inte är möjligt att i några entydiga termer ange hur långt &lt;NOBR&gt;EU-samarbetets&lt;/NOBR&gt; räckvidd kan sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Utskottet betonade att det i varje enskilt fall, med utgångspunkt i grundlagsbestämmelsernas innehåll, måste bestämmas i vilka fall en grundlagsändring behöver ske på grund av ny överlåtelse av beslutanderätt. Utskottet framhöll också att dess uttalanden från grundlagsärendet år 1993/94 inte kan uppfattas syfta till att i några mer precisa termer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft18"&gt;”avgränsa vilken överlåtelse av beslutanderätt som kan ske utan respektive &lt;SPAN class="ft53"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;utan samtidig ändring av grundlag. Uttalandena kan i stället ses som en erinran till framtida riksdagar att i samband med överlåtelse av ny beslutanderätt i synnerhet bevaka den typ av principiellt viktiga grundlagsområden som uttalandena tar sikte på”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet framhöll också att uttalandena från år 1993/94 inte kan uppfattas som uttömmande. Utskottet valde att särskilt peka på principer som enligt utskottet hade betydelse för den fria åsiktsbildningen (bet. 2001/02:KU18, s. 42 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I förtydligande syfte gjorde konstitutionsutskottet i grundlagsärendet 2001/02 ytterligare en ändring i 10 kap. 5 § första stycket RF (bet. 2001/02:KU18 s. 44). Genom en ny sista mening i stycket klargjordes att överlåtelse av beslutanderätt inte kan beslutas förrän efter det att riksdagen enligt 10 kap. 2 § RF godkänt det fördrag som aktualiserar överlåtelsen. Detta innebär t.ex. att om ett fördrag förutsätter en grundlagsändring och därmed ska beslutas i grundlagsordning, kan riksdagens beslut om överlåtelse – som ju kan fattas med &lt;SPAN class="ft32"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut med tre fjärdedels majoritet – inte fattas förrän riksdagens andra beslut om godkännande av fördraget föreligger. Denna nya bestämmelse klargör alltså i vilken ordning riksdagens beslut ska fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;När det gäller frågan om vad som gäller om EG antar regler som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabla uttalade konstitutionsutskottet 1993/94 (bet. 1993/94:KU21, s. 29) att den svenska hållningen inte bör vara att tala om en konflikt mellan &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; och nationell rätt. Vad frågan i stället bör gälla, menade konstitutionsutskottet, är om &lt;NOBR&gt;EG-organet&lt;/NOBR&gt; haft rätt att med verkan för Sverige fatta ett sådant beslut som det fattat och om den beslutade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="p44dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316844x1.jpg/" id="p44img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;rättsakten ligger inom det område där beslutanderätten överlåtits. Om Prop. 2007/08:168 rättsakten ligger utanför detta område menade konstitutionsutskottet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;den inte är giltig som &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Uttalandet har härefter upprepats av riksdagen, senast av det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (bet. 2003/04:KUU1, s. 51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Konstitutionella överväganden – överlåtelse av beslutanderätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att unionen blir juridisk person förutsätter inte i sig någon överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen av remissinstanserna har haft något att anföra i fråga om promemorians bedömning i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget ändras stora delar av den nuvarande primärrätten, däribland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EG-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Bland annat försvinner den nuvarande indelningen i tre olika pelare och unionen ersätter EG som juridisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Det förhållandet att unionen nu blir en juridisk person förutsätter inte i sig någon ny överlåtelse av beslutanderätt. Avgörande för frågan om en anslutning till Lissabonfördraget förutsätter överlåtelse av beslutanderätt är i stället om unionen genom fördraget tilldelas nya beslutsbefogenheter, dvs. befogenheter som EG enligt nu gällande fördrag inte har och som, sedda för sig, förutsätter ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Övergång från beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;En övergång i rådets beslutsordning från enhällighet till kvalificerad majoritet på områden där beslutanderätt redan har överlåtits, kan ha stor principiell och politisk betydelse i enskilda frågor. En sådan övergång förutsätter dock inte i sig någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft32"&gt;Remissinstanserna: Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft8"&gt;delar promemorians bedömning att en övergång till majoritetsbeslut inte förutsätter överlåtelse av ytterligare kompetens till unionen. Regeringsrättens ledamöter anser dock att förändringen är av central betydelse och motiverar en närmare analys. &lt;/SPAN&gt;Örebro universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser, i motsats till vad som framförs i promemorian, att övergång från enhällighet till majoritetsbeslut kan innebära att ytterligare beslutanderätt överförs från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft3"&gt;Sverige till unionen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkrörelsen Nej till EU &lt;/SPAN&gt;anför att Lissabonfördraget innebär att mera maktbefogenheter överförs till unionen genom att många nya politikområden övergår till majoritetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet har funnits på viktiga områden, exempelvis jordbruksområdet, ända sedan Europeiska gemenskaperna upprättades på &lt;NOBR&gt;50-talet.&lt;/NOBR&gt; För den inre marknaden infördes denna möjlighet emellertid först i och med ikraftträdandet av Europeiska enhetsakten (1987). Tillämpningsområdet utökades sedan såväl genom Maastrichfördraget (1993) som genom Amsterdam- (1999) och Nicefördragen (2003). Inom gemenskapsrätten kan därför redan i dag den överväldigande delen av besluten fattas med kvalificerad majoritet (jämför prop. 2001/02:8 s. 54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;En övergång från beslutsfattande med krav på enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet förutsätter inte i sig någon överlåtelse av beslutanderätt till unionen (jämför prop. 1993/94:114, s. 21, bet. 1997/98:UU13, s. 30, prop. 2001/02:8, s. 23). Den avgörande frågan är i stället om det sker någon överlåtelse av beslutanderätt som annars tillkommer svenska organ. Överlåtelse av beslutanderätt sker alltså om EU tilldelas nya befogenheter att fatta beslut som kan bli omedelbart tillämpliga i Sverige och således direkt bindande för domstolar, myndigheter och enskilda utan något mellanliggande internrättsligt beslut och som har företräde framför eventuellt motstridande nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget sker en viss ytterligare övergång från beslutsfattande med enhällighet till majoritetsbeslut på den nuvarande &lt;SPAN class="ft32"&gt;första pelarens område&lt;/SPAN&gt;. Här är det alltså fråga om en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet på områden där beslutanderätt redan har överlåtits till unionen genom tidigare fördrag. Det är dock fråga om relativt få ändringar och på begränsade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Det gäller vissa delar av de rättsliga och inrikes frågor som regleras i första pelaren, bl.a. laglig migration av tredjelandsmedborgare till och mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Andra områden i första pelaren där det nu sker en övergång från beslutsfattande med enhällighet till majoritetsbeslut är social trygghet för migrerande arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Nyheten i Lissabonfördraget ligger främst i att de polisiära och straffrättsliga frågorna på den nuvarande &lt;SPAN class="ft32"&gt;tredje pelarens område &lt;/SPAN&gt;blir föremål för gemensamt beslutsfattande och i huvudsak kommer att omfattas av samma rättsliga instrument och beslutsprocedurer som kommer att gälla för den nuvarande gemenskapsrätten. Ändringarna på dessa områden förutsätter att beslutsbefogenheter förs över till unionen eftersom EU tilldelas befogenheter att fatta beslut som bl.a. kan bli omedelbart tillämpliga i Sverige. Samma sak skedde när områdena yttre gränskontroller, asyl- och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor genom Amsterdamfördraget fördes över från den tredje pelaren till gemenskapssamarbetet i den första pelaren. När det gäller det polisiära och straffrättsliga samarbetet är det alltså inte fråga om en övergång i rådets beslutsordning från enhällighet till kvalificerad majoritet på ett område där beslutanderätt redan har överlåtits. Lissabonfördraget förutsätter i dessa delar att beslutsbefogenheter förs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="p46dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316846x1.jpg/" id="p46img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;över till unionen eftersom samarbetsområdena nu blir föremål för gemensamt beslutsfattande (se vidare avsnitt 7.2.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Förteckningar över artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där det ordinarie lagstiftningsförfarandet respektive särskilda lagstiftningsförfaranden ska tillämpas finns som &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 8 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 9 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. Av dessa förteckningar framgår i vilka fall det sker en övergång i rådets beslutsordning från enhällighet till kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Om medlemsstaterna väljer att ändra beslutsordningen inom EU från enhällighet till kvalificerad majoritet på områden där beslutanderätt redan har överlåtits handlar det alltså, enligt regeringens mening, inte om någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt. Vad unionen får göra påverkas inte. Däremot kan en sådan övergång naturligtvis av andra skäl vara av stor principiell och politisk betydelse. Den kan påverka såväl balansen mellan unionen och medlemsstaterna som balansen medlemsstaterna emellan. En förändring av beslutsformen innebär därför många viktiga ställningstaganden. Sådana förändringar har inte sällan varit de mest omdiskuterade under senare års regeringskonferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Det finns starka politiska skäl för att på viktiga verksamhetsområden i unionen kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet. Sammantaget ökar det förutsättningarna att fatta beslut. Särskilt i en utvidgad union är det för effektiviteten i beslutsfattandet viktigt att beslut kan fattas med kvalificerad majoritet. Samtidigt bör det understrykas att det sällan sker någon formell omröstning i rådet. Det stora flertalet beslut fattas med konsensus. Att det i det enskilda fallet finns en möjlighet till majoritetsbeslut bidrar emellertid till att öka medlemsstaternas vilja att finna en för alla acceptabel lösning. Möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet har visat sig mycket viktig för utvecklingen på miljö- och konsumentområdet. Likaså har den på ett tydligt sätt bidragit till effektiviteten i rådsarbetet när det gäller gemenskapens ekonomisk- politiska samarbete. Genomförandet av t.ex. den inre marknaden hade knappast varit möjlig om inte rådet hade kunnat fatta beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Det är också viktigt att framhålla att Sverige under förhandlings- processerna i unionen naturligtvis alltid, oavsett om besluten fattas med enhällighet eller kvalificerad majoritet, agerar aktivt och därmed har möjlighet att påverka övriga medlemsstater i en för Sverige förmånlig riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet tas också upp i avsnitt 14.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Flexibilitetsklausulen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillämpningsområdet för flexibilitets- klausulen (artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; utvidgas och förutsätter att viss beslutanderätt förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Överensstämmer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;anser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;flexibilitetsklausulen redan i sin tidigare lydelse och än mer i sin lydelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;enligt Lissabonfördraget framstår som problematisk med hänsyn till frågan om var gränsen går för unionens kompetens. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;/SPAN&gt;anser att den nya lydelsen av flexibilitetsklausulen inte kommer att förstärka unionens legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 308 i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan rådet, om fördraget inte ger annan befogenhet, ändå besluta om åtgärder om dessa behövs för att inom den gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemenskapens mål. Rådets beslut ska fattas med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter att Europaparlamentet har hörts. Denna s.k. flexibilitetsklausul har varit viktig för den inre marknadens framväxt, funktion och effektivitet. Den har använts för att anta rättsakter på ett flertal olika områden, bl.a. gällande miljö, hälsa, energi och transporter samt för upprättande av nya &lt;NOBR&gt;EU-organ.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget ändras flexibilitetsklausulen (artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; så att tillämpningsområdet utvidgas till att avse samtliga politikområden som fastställs i fördragen utom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Flexibilitetsklausulen kan således användas om en åtgärd från unionens sida skulle visa sig nödvändig för att, inom ramen för den politik som fastställs i fördragen, nå något av de mål som avses i fördragen, och fördragen inte föreskriver de nödvändiga befogenheterna för detta. Den ändrade artikeln förutsätter att viss ytterligare normgivningsmakt förs över till unionen. De rättsakter som nu kommer att kunna antas med stöd av klausulen är inte begränsade till att förverkliga gemenskapens mål inom ramen för den gemensamma marknaden utan kan avse åtgärder inom ramen för all den politik som anges i fördragen, bortsett från den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, om det är nödvändigt för att nå något av de mål som avses i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (41) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;förklarar konferensen att hänvisningen till unionens mål avser de mål som anges i artikel 2.2 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och målen i artikel 2.5 i det ändrade EU- fördraget när det gäller yttre åtgärder enligt femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare klargörs att det därför är uteslutet att en åtgärd som grundar sig på artikel 308 endast ska eftersträva mål som anges i artikel 2.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dvs. målen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd. Vidare understryks i en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (42) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;den fasta rättspraxis som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; givit uttryck för när det gäller tillämpningen av artikel 308, bl.a. att klausulen inte kan ligga till grund för en utvidgning av tillämpningsområdet för unionens befogenheter utöver den allmänna ram som skapas av bestämmelserna i fördragen som helhet, särskilt de bestämmelser i vilka unionens uppgifter och verksamhet fastställs. Vidare anges att klausulen under inga omständigheter kan användas som grund för antagande av bestämmelser som i sak skulle innebära en ändring av fördragen utan att det förfarande som fastställts för detta ändamål har följts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Av bestämmelsen framgår vidare att den inte kan användas för lagharmonisering på områden där unionen inte har sådan befogenhet,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;t.ex. på områden för stödjande, samordnande eller kompletterande Prop. 2007/08:168 åtgärder (artikel 308.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Genom artikel 308.4 utesluts den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) från tillämpningsområdet. Vidare sägs att alla akter som antas enligt denna artikel måste respektera de begränsningar som fastställs i artikel 25b andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dvs. genomförandet av den politik som avses i artiklarna &lt;NOBR&gt;2b–2e&lt;/NOBR&gt; i EUF- fördraget ska inte påverka tillämpningen av de förfaranden för och respektive omfattning av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utövandet av unionens befogenheter enligt kapitlet om GUSP i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I den &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensamma förklaringen (41) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;noteras särskilt att i enlighet med artikel 15b.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; får lagstiftningsakter inte antas på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Flexibilitetsklausulen undantas från tillämpningen av de förenklade procedurer för ändring av fördragen som följer av artikel 48.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 308a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 26.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen begränsas av att Lissabonfördraget introducerar särskilda rättsliga grunder på områden där artikel 308 tidigare har använts. Som exempel kan nämnas immateriella rättigheter (artikel 97a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och energi (artikel 176a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Mot denna bakgrund kan, enligt regeringens bedömning, den nya flexibilitetsklausulen förväntas komma att användas i mindre utsträckning än den nuvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;När rådet antar en rättsakt med stöd av flexibilitetsklausulen ska beslutet fattas med enhällighet på förslag av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Att beslut ska fattas med enhällighet säkerställer, enligt regeringens mening, att bestämmelsen inte kommer att tillämpas på ett sådant sätt att unionens befogenheter utvidgas på ett för Sverige oacceptabelt sätt. Härtill kommer att t.ex. kommissionen enligt protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna alltid ska skicka sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till unionslagstiftaren, dvs. till rådet och Europaparlamentet (artikel 4 i protokollet). Kommissionen ska vid förfarandet för kontroll av subsidiaritetsprincipen uppmärksamma nationella parlament på de förslag som grundar sig på artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 308.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Riksdagen har alltså möjlighet att kontrollera användandet av flexibilitetsklausulen dels genom regeringen, dels genom att avge ett yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och anföra att den anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 6 i protokollet, se avsnitt 15 nedan, se också bet. 2003/04:KUU1, s. 53). Lissabonfördraget innebär således att den parlamentariska kontrollen av flexibilitetsklausulens användning har stärkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Flexibilitetsklausulen tas också upp i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="p49dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316849x1.jpg/" id="p49img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Former för ett förenklat ändringsförfarande, s.k. passereller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De förenklade förfarandena för att ändra i fördragen (artikel 48.6 och 48.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft32"&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det kan ifrågasättas om den föreslagna ordningen med förenklade förfaranden för att ändra i fördragen innebär att formuleringen i 1 kap. 1 § regeringsformen (RF) att all makt utgår ifrån folket kan anses helt rättvisande. &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft8"&gt;noterar att det förenklade ändringsförfarandet inte uttryckligen synes förutsätta att ändringen godkänts av alla medlemsstaterna och att någon formell ratificering av Europeiska rådets beslut inte heller synes vara aktuell. Advokatsamfundet efterlyser analys och klargöranden angående frågan hur ett framtida godkännandebeslut av Europeiska rådets beslut om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i tredje delen i EUF- fördraget ska hanteras i Sverige och hur riksdagens ställning ska säkerställas i detta fall. &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att möjligheten i Lissabonfördraget för Europeiska rådet att flytta områden som beslutas med enhällighet till beslut med majoritetsomröstningar omgärdas av sådana begränsningar (samtliga medlemsstater måste godkänna förslaget) att det, om det över huvudtaget kommer att användas, bara kommer att ske i undantagsfall. &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;ser det som ett allvarligt problem och en utmaning mot EU:s folkliga förankring samt grundläggande demokratiska principer att Lissabonfördraget föreskriver att för det fall rådet ska besluta med enhällighet på ett visst område eller i ett visst fall får Europeiska rådet anta ett beslut om bemyndigande för rådet att besluta med kvalificerad majoritet på området eller i det fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; innehåller bestämmelser med mekanismer för förenklat ändringsförfarande (s.k. passereller).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;För det första får Europeiska rådet enligt artikel 48.6 i det ändrade EU- fördraget besluta om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rör unionens politik och inre åtgärder. Europeiska rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen samt Europeiska centralbanken när det gäller institutionella ändringar på det monetära området. Ett beslut enligt artikel 48.6 träder i kraft först efter att det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och får inte utöka unionens befogenheter. Artikeln förutsätter ingen överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft38"&gt;För det andra ska Europeiska rådet när det gäller &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller avdelning V med rubriken ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken” i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; kunna besluta om övergång från beslutsfattande i rådet med enhällighet på ett visst område&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;eller i ett visst fall, till beslutsfattande med kvalificerad majoritet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;första stycket). Här undantas beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. För det tredje ska Europeiska rådet när det gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kunna besluta om en övergång från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;andra stycket). Europeiska rådet ska i båda fallen besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet som ska besluta med en majoritet av dess ledamöter. Varje initiativ från Europeiska rådet till ändring av beslutsproceduren ska översändas till de nationella parlamenten. Om en invändning från ett nationellt parlament meddelas inom sex månader från översändandet ska något beslut om ändring inte antas. Artikeln förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En förteckning över artiklar i fördragen där enhälligt beslut i rådet ska tillämpas finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 10 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. Enligt det förenklade ändringsförfarandet i artikel 48.7 första stycket kan Europeiska rådet alltså fatta beslut om övergång från beslutsfattande i rådet med enhällighet på ett visst område eller i ett visst fall till beslut med kvalificerad majoritet, men bara när det gäller artiklarna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller i avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;En förteckning över artiklar där särskilda lagstiftningsförfaranden ska tillämpas finns i &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 9 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. De förfaranden som ska följas när särskilda lagstiftningsförfaranden tillämpas anges särskilt i varje artikel. Enligt det förenklade ändringsförfarandet i artikel 48.7 andra stycket kan alltså Europeiska rådet fatta beslut om övergång från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. beslutsfattande med kvalificerad majoritet och medbeslutande för Europaparlamentet, i något av de fall som anges i &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 9 &lt;/SPAN&gt;men bara när det gäller artiklarna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Det är viktigt att man i en utvidgad union har möjlighet att på ett enklare och effektivare sätt, än genom en regeringskonferens med efterföljande ratificeringsförfaranden, ändra beslutsprocedurerna i fördragen om det skulle visa sig att medlemsstaterna är ense om detta. Europeiska rådet ska fatta beslut med enhällighet och varje nationellt parlament har vetorätt. Detta får, enligt regeringens mening, anses vara ett tillräckligt skydd för att ett enskilt land på ett demokratiskt sätt ska kunna ta tillvara sin rätt. Förenklade ändringsförfaranden är ingen nyhet som införs genom Lissabonfördraget. Som exempel kan nämnas att man i Amsterdamfördraget införde förenklade förfaranden för att ändra i fördragets beslutsprocedurer på områdena visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer (jfr. prop. 1997/98:58 del 1 s. 69 f). Genom rådets beslut 2004/927/EG av den 22 december 2004 har man låtit delar av de områden som omfattas av avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; regleras av förfarandet i artikel 251 i det fördraget (EUT L 396, 31.12.2004, s. 45, Celex 32004D0927).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Med anledning av att &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;har efterlyst en analys av frågan hur ett framtida godkännandebeslut av Europeiska rådets beslut om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska hanteras i Sverige och hur riksdagens ställning ska säkerställas i detta fall, vill regeringen anföra följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Av artikel 48.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; framgår uttryckligen att ett ändringsbeslut träder i kraft först sedan det har godkänts av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="p51dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316851x1.jpg/" id="p51img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft5"&gt;medlemsstaterna – dvs. samtliga medlemsstater – i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Detta innebär alltså att riksdagens godkännande, i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. regeringsformen (RF), kan behöva inhämtas innan Sverige kan acceptera ändringsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft38"&gt;När det gäller artikel 48.7 kan nämnas att riksdagsstyrelsen i sin framställning Riksdagen i en ny tid behandlade en i huvudsak motsvarande artikel i det konstitutionella fördraget (framst. 2005/06:RS3). Riksdagsstyrelsen förslog i det fallet att motsvarande regler som för subsidiaritetskontrollen skulle gälla i riksdagen (se avsnitt 15 nedan). Riksdagsstyrelsen presenterade också förslag till ändringar i riksdagsordningen med anledning av detta (se a.a. s. 65 och 198).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft3"&gt;Former för ett förenklat ändringsförfarande, s.k. passereller, tas också upp i avsnitt 26.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ändringar gällande den nuvarande gemenskapsrätten m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;EU:s befogenheter utvidgas på vissa områden. Detta förutsätter att viss beslutanderätt förs över till unionen. På andra områden innebär fördraget endast förtydliganden av vad som redan gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har haft något att anföra i fråga om promemorians bedömning i denna del. Några remissinstanser har yttrat sig angående den ändrade beslutsordningen. Deras synpunkter tas upp och bemöts i avsnitt 7.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;När det gäller den nuvarande första pelaren innebär Lissabonfördraget att beslutsprocedurerna förenklas (se vidare avsnitt 16.2). Lagstiftningsakter ska normalt antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 251 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att det finns några områden där beslut tidigare har fattats, helt eller delvis, med enhällighet men där enligt Lissabonfördraget beslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Som framgår i avsnitt 7.2.2 ovan förutsätter emellertid en sådan ändring av beslutsordningen inte att ytterligare beslutsbefogenheter förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Lissabonfördraget innebär att ett begränsat antal nya rättsliga grunder har skapats (se &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilagorna 8 &lt;/SPAN&gt;och 9 till propositionen angående förändringar i fråga om lagstiftning). Några av dessa förutsätter att beslutsbefogenheter förs över till unionen medan andra endast innebär förtydliganden av vad som redan gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Ett exempel på en bestämmelse som utvidgar unionens befogenheter är artikel 16b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som gäller skydd för personuppgifter (se vidare avsnitt 21.4). Enligt artikel 16b.2 ska bestämmelser om skydd för enskilda personer i fråga om behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och byråer och i medlemsstaterna, när dessa utövar verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, samt om den fria rörligheten för sådana uppgifter, meddelas genom det ordinarie&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;lagstiftningsförfarandet. Genom den nya artikeln får unionen befogenhet att anta rättsakter om skydd för personuppgifter inom hela tillämpningsområdet för unionsrätten, med vissa särbestämmelser för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken avseende behandling av personuppgifter i medlemsstaterna. EG:s nuvarande befogenhet omfattar endast den första pelaren. Eftersom EU:s befogenhet genom Lissabonfördraget således utvidgas förutsätter artikeln att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Detsamma gäller beträffande flera andra artiklar vars tillämpningsområde på motsvarande sätt utvidgas, t.ex. artiklarna 16d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gällande förbud mot diskriminering på grund av nationalitet och 16e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som gäller åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (se vidare avsnitt 22.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft5"&gt;En ny rättslig grund som utgör ett förtydligande, och som alltså inte förutsätter någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt, är artikel 97a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikeln anges att det genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet får föreskrivas åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå (se vidare avsnitt 23.1). När det gäller immateriella rättigheter har gemenskapen tidigare fattat beslut om harmonisering av immaterialrätt och inrättande av gemenskapsrättigheter, då med artiklarna 95 eller 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rättslig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Även i artikel 152 om folkhälsa görs ett förtydligande som inte förutsätter någon ytterligare överlåtelse. Enligt artikel 152.4 i EUF- fördraget – som utgör ett område där unionens och medlemsstaternas befogenheter enligt artikel 2c.2 k i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är delade – ska rådet föreskriva åtgärder som bidrar till att de mål som anges i artikeln uppnås (se vidare avsnitt 23.5.3). I artikel 152.4 föreskrivs åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter. Gemenskapen har tidigare beslutat om åtgärder på detta område med artikel 95 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rättslig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft5"&gt;I detta sammanhang bör även artikel 176a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; nämnas (se vidare avsnitt 23.3.9). Genom den införs en uttrycklig rättslig grund för energifrågor. Unionen har dock redan enligt det nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; beslutat om åtgärder på energiområdet, bl.a. inom ramen för den inre marknaden och skyddet av miljön och ett råd för energifrågor har exempelvis funnits sedan länge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft38"&gt;Ytterligare en rättslig grund som förtydligas är artikel 37.2 i EUF- fördraget om jordbruk och fiskeri (se vidare avsnitt 23.3.1). I artikeln föreskrivs att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri, ska meddelas genom det ordinära lagstiftningsförfarandet. Fiskeri nämns inte uttryckligen i nuvarande artikel 37.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; men gemenskapen har tidigare antagit rättsakter gällande fiskeri med stöd av denna artikel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Dessa bestämmelser förutsätter således ingen ytterligare överlåtelse till EU utan är endast förtydliganden av vad som redan gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316853x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Några andra områden som särskilt bör nämnas är de på vilka unionen får befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. I artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionen får vidta sådana åtgärder på områdena skydd för och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott, civilskydd samt administrativt samarbete. Fördraget i denna del förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av lagstiftande befogenheter eftersom det i artikel 2a.5 uttryckligen sägs att unionens åtgärder inte ska ersätta medlemsstaternas befogenheter på dessa områden. Unionen har således endast befogenhet att besluta om kompletterande åtgärder. Härtill kommer att unionens rättsakter enligt artikel 2a.5 andra stycket inte får innebära någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar. Som tidigare har nämnts är tillämpning av flexibilitets- klausulen uttryckligen undantagen på sådana områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Det europeiska rymdprogrammet bör också nämnas (se vidare avsnitt 23.3.7). Enligt artikel 2c.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen när det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat genom att besluta om och genomföra program. Unionens befogenhet får dock inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. När det gäller forskning och teknisk utveckling har EG redan nu befogenhet att genomföra bl.a. program men genom Lissabonfördraget utökas alltså unionens befogenhet till att också avse rymden. Detta förutsätter dock inte någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt eftersom medlemsstaterna har kvar sina befogenheter och unionens åtgärder endast ska komplettera dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Handelsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Artikel 188c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som gäller ingående av avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer på den gemensamma handelspolitikens område förutsätter att viss ytterligare beslutanderätt förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen av remissinstanserna har haft något att anföra i fråga om promemorians bedömning av om ändringarna i fördragen när det gäller ingående av handelsavtal förutsätter överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;När det gäller ingående av avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer på den gemensamma handelspolitikens område kan konstateras att huvudregeln enligt Lissabonfördraget innebär att beslut ska fattas med kvalificerad majoritet. När det gäller förhandlingar om och ingående av avtal inom handeln med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter samt utländska direktinvesteringar, ska beslut dock fattas med enhällighet om avtalet innehåller bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att interna regler ska kunna antas (artikel 188c.4 i EUF- fördraget). Detta motsvarar i stort nuvarande regler i artikel 133.4 och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316854x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p256 ft3"&gt;133.5 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; om ingående av avtal på områden som rör handel Prop. 2007/08:168 med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;Enligt Lissabonfördraget gäller vidare att det är rådet som med enhällighet ska besluta beträffande förhandlingar om och ingående av avtal på sådana områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om dessa avtal riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald (artikel 188c.4 tredje stycket a). Rådet ska också besluta med enhällighet när det gäller förhandlingar om och ingående av avtal på sådana områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om dessa avtal riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa (artikel 188c.4 tredje stycket b). Enligt de nuvarande bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; artikel 133.6, ska avtal på dessa områden ingås gemensamt av gemenskapen och medlemsstaterna, dvs. både EG och medlemsstaterna står som parter på den ena sidan av avtalen. För svenskt vidkommande innebär det att avtalen kräver regeringsbeslut och i vissa fall också riksdagsgodkännande innan de kan ingås. Enligt de nya bestämmelserna i fördragen är det emellertid unionen som ensam ingår avtalen. Härigenom kommer regeringsbeslut och riksdagsgodkännande inte att behöva inhämtas utan avtalen kan, om förutsättningarna för s.k. direkt effekt är uppfyllda, genom unionens beslut bli direkt bindande i förhållande till enskilda här i landet. Artikel 188c förutsätter i motsvarande mån att beslutanderätt förs över till unionen. Här bör framhållas att det av artikel 188c.6 framgår att unionens externa befogenhet inte får påverka den interna befogenheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft3"&gt;Handelsavtal tas också upp i avsnitt 25.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om unionens interna beslut och ingående av avtal på det polisiära och straffrättsliga området enligt Lissabonfördraget förutsätter att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Detsamma gäller &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; utvidgade behörighet på området.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td98"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Överensstämmer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som har uttalat sig i frågan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;däribland &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft8"&gt;, har inte haft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;något att invända mot redovisningen och bedömningen i promemorian.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Det som i Lissabonfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;benämns ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utgörs av det som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;hittills oftast brukar kallas för unionens rättsliga och inrikes frågor. Dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;består av straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, polissamarbete samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samarbete i frågor om gränskontroll, asyl och invandring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;De rättsliga och inrikes frågorna regleras för närvarande på olika sätt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;fördragen. Straffrättsligt samarbete och polissamarbete regleras i EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p116 ft8"&gt;fördraget och utgör kärnan i det mellanstatliga samarbete som brukar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallas unionens tredje pelare. Yttre gränskontroll,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p116 ft3"&gt;asyl- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor regleras däremot i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och ingår i det som brukar kallas första pelaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Lissabonfördraget skapar en enhetlig ram för de rättsliga och inrikes frågorna genom att det ordinarie lagstiftningsförfarandet nu, med vissa undantag, blir tillämpligt på hela området. Härigenom kommer det straffrättsliga samarbetet och polissamarbetet att i huvudsak omfattas av samma rättsliga instrument och beslutsprocedurer som kommer att gälla för exempelvis samarbetet rörande den inre marknaden. Detta innebär t.ex. att regeringsbeslut och, i förekommande fall riksdagsgodkännande, inte kommer att behöva inhämtas innan regeringen i rådet kan rösta ja till en rättsakt som unionen antar på dessa områden. Områdena polis- och straffrättsligt samarbete blir alltså föremål för gemensamt beslutsfattande på samma sätt som skedde när områdena yttre gränskontroller, asyl- och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor genom Amsterdamfördraget fördes över från tredje pelaren till gemenskapssamarbetet i första pelaren. Vidare kommer kommissionen att kunna kontrollera om medlemsstaterna har genomfört de gemensamt fattade besluten och hur det har skett, något som naturligtvis är viktigt för att bekämpandet av den gränsöverskridande brottsligheten ska kunna bli effektivt. Det polisiära och straffrättsliga samarbetet kommer också att i stort omfattas av de allmänna bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet, dvs. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet på området vidgas (se vidare avsnitt 7.2.10). Fördraget i denna del förutsätter därför att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Existerande tredjepelarrättsakter underställs dock kommissionens och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; befogenheter först efter en övergångsperiod på fem år (se närmare artikel 10 i &lt;SPAN class="ft55"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Det ordinarie lagstiftningsförfarandet blir tillämpligt också när det gäller yttre gränskontroll, asyl och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor. Unionens befogenhet på dessa områden utvidgas inte i förhållande till vad som nu gäller enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; med undantag av personkontroll vid gränser (se avsnitt 23.4.2). Unionen får när det gäller invandringspolitik en ny befogenhet, nämligen att besluta om åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen (artikel 63a.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Sådana åtgärder får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar och förutsätter ingen överlåtelse av beslutanderätt till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en möjlighet att inrätta en europeisk åklagarmyndighet som ska vara behörig att utreda och lagföra gärningsmän och andra medverkande som begått brott som skadar unionens ekonomiska intressen (artikel 69e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det införs också en möjlighet att fastställa villkoren för och gränserna inom vilka de nationella myndigheterna, som är ansvariga för straffrättsligt samarbete och polissamarbete, får agera på en annan medlemsstats territorium i samverkan och i samförstånd med denna stat (artikel 69h i EUF- fördraget). Härigenom förutsätts att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning i viss omfattning förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft38"&gt;En annan ändring gäller proceduren för ingående av avtal med tredje land och internationella organisationer på områdena för polis- och straffrättsligt samarbete. I detta avseende innebär Lissabonfördraget att i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316856x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;den utsträckning unionen övertar medlemsstaternas befogenhet att lagstifta övertar unionen också rätten att ingå internationella avtal. Detta förutsätter att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Här bör nämnas att regeringskonferensen enades om en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (36) till artikel 188n i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av internationella avtal avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/SPAN&gt;. I förklaringen bekräftar konferensen att medlemsstaterna får förhandla om och ingå avtal med tredjeländer eller internationella organisationer på områdena civilrättsligt och straffrättsligt samarbete samt polis- och tull- samarbete, om avtalen i fråga överensstämmer med unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Området med frihet, säkerhet och rättvisa tas också upp i avsnitt 23.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om unionens interna beslut och ingående av avtal på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område förutsätter inte någon överlåtelse av beslutanderätt utan kommer att fortsätta att vara ett område med grundläggande mellanstatlig karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har inte haft något att anföra i fråga om promemorians bedömning i denna del. &lt;SPAN class="ft4"&gt;F.d. ambassadören Anders Kruse &lt;/SPAN&gt;anser att inordnandet av internationella avtal inom utrikes- och säkerhetspolitikens område i de allmänna bestämmelserna om internationella avtal som unionen träffar innebär en överlåtelse av beslutanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken intar en särskild ställning i fördraget. Beslut på området ska, med några undantag, antas enhälligt av Europeiska rådet och rådet. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska genomföras av unionens höga representant och medlemsstaterna i enlighet med fördragen (artikel 11.1 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Antagandet av lagstiftningsakter är uttryckligen undantagna som beslutsinstrument på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;Enligt artikel 21 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska Europaparlamentet höras om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt informeras om hur samarbetet utvecklas. Europaparlamentets roll är dock begränsad eftersom det inte ges något konkret inflytande över beslutsfattandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Av bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken framgår vidare att det, liksom i det nuvarande EU- fördraget finns möjlighet till s.k. konstruktivt avstående när beslut ska fattas med enhällighet, dvs. möjlighet att avstå från att rösta (artikel 15b.1 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I ett sådant fall blir&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;medlemsstaten inte skyldig att tillämpa beslutet, men ska godta att det är förpliktande för unionen. Även en motsvarande möjlighet som enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; att med hänvisning till ”skäl av vital betydelse som rör nationell politik” förhindra att beslut antas med kvalificerad majoritet finns kvar (artikel 15b.2 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ska enligt artikel 11.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 240a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte vara behörig på området, dock med undantag för bl.a. laglighetsprövning av beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Sammantaget innebär bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att området även efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommer att vara ett område med grundläggande mellanstatlig karaktär. Enligt huvudregeln ska beslut även i fortsättningen fattas med enhällighet och genomföras av varje medlemsstat i enlighet med dess konstitutionella bestämmelser. Något rättsligt system för kontroll av att medlemsstaterna genomför besluten, eller hur de genomförs, införs inte och domstolens behörighet på området är uttryckligen undantagen. Fördraget i denna del förutsätter således ingen överlåtelse av lagstiftande befogenheter till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft38"&gt;När det gäller unionens befogenhet att ingå avtal på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan konstateras att sådana avtal i princip ska ingås enligt samma regler som gäller för övriga avtal. En viktig skillnad gäller dock Europaparlamentets roll. Enligt vad som gäller för unionens övriga avtal ska Europaparlamentet antingen lämna sitt godkännande till att ett avtal ingås eller samråd dessförinnan hållas med parlamentet. För avtal som endast gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken gäller dock att Europaparlamentet varken behöver lämna sitt godkännande eller att samråd måste hållas (artikel 188n.6 andra stycket). Härtill kommer att rådet ska besluta med enhällighet när avtalet avser en fråga där enhällighet hade krävts för att anta en unionsakt (artikel 188n.8 andra stycket). Detta innebär att avtal på området enligt huvudregeln ska ingås genom enhälligt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Som ovan har konstaterats förutsätter inte bestämmelserna om unionens interna beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område någon överlåtelse av beslutanderätt utan samarbetet kommer att fortsätta att vara ett område med grundläggande mellanstatlig karaktär. På motsvarande sätt förutsätter, enligt regeringens bedömning, inte heller bestämmelserna om ingående av avtal på området att beslutsbefogenheter förs över till unionen eftersom samarbetets karaktär inte ändras av att bestämmelser tas in i ett avtal med t.ex. tredje land. Att så är fallet framgår bl.a. av artikel 24 i det ändrade EU- fördraget, i kapitlet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt den artikeln får unionen ingå avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer på de områden – alltså de &lt;SPAN class="ft32"&gt;mellanstatliga &lt;/SPAN&gt;områden – som kapitlet omfattar. Det förhållandet att avtal som unionen ingår blir folkrättsligt bindande för unionen föranleder ingen annan bedömning. För svenskt vidkommande innebär det att regeringsformens bestämmelser i 10 kap. RF om ingående av internationella överenskommelser även i fortsättningen iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft38"&gt;Avtal på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område ska alltså enligt huvudregeln ingås med enhällighet. I vissa fall ska dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316858x1.jpg/" id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;avtal ingås genom beslut med kvalificerad majoritet. Här är det viktigt att framhålla att medlemsstaterna kan motsätta sig att beslut fattas med kvalificerad majoritet under åberopande av ”skäl av vital betydelse som rör nationell politik” (artikel 15b.2 andra stycket i det ändrade EU- fördraget). Vilka frågor som påkallar att vetorätten utnyttjas avgör varje medlemsstat suveränt. Regeringen vill här även peka på att konstitutionsutskottet i samband med riksdagens behandling av Amsterdamfördraget framhöll att det förhållandet att beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område i vissa fall kan fattas med kvalificerad majoritet inte – mot bakgrund av den kvarstående vetorätten – påverkade den grundläggande mellanstatliga karaktären av samarbetet. Utskottet konstaterade avslutningsvis att några beslutsbefogenheter inte överlämnades (bet. 1997/98:UU13, s. 127). I normalfallen, dvs. då åberopande av vetorätten inte är aktuellt, föranleder bestämmelserna i 10 kap. RF att regeringen under förhandlingarna i rådet lämnar en s.k. parlamentarisk granskningsreservation. Innebörden av en sådan reservation är att en överenskommelse inte kommer att träffas förrän de svenska konstitutionella bestämmelserna har uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken tas också upp i avsnitt 25.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande förutsätter inte i sig att beslutsbefogenheter förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser välkomnar att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande och delar promemorians bedömning att detta i sig inte förutsätter att beslutsbefogenheter förs över till unionen. Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter, &lt;/SPAN&gt;har påpekat att konsekvenserna av att stadgan görs rättsligt bindande är svåröverblickbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lissabonfördraget innebär att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande. Detta sker genom att en referens till stadgan införs i artikel 6.1 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; I det andra stycket i artikel 6.1 föreskrivs att bestämmelserna i stadgan inte på något sätt ska utöka unionens befogenheter så som de definieras i fördragen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Bestämmelserna i stadgans avslutande avdelning syftar till att klargöra och säkerställa bl.a. stadgans tillämpningsområde (artikel 51) och de garanterade rättigheternas räckvidd (artikel 52). Av artikel 51.2 följer att stadgan inte innebär någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten, inte medför någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och heller inte ändrar de befogenheter och uppgifter som fastställs i fördragen. Enligt artikel 52.2 ska de rättigheter i stadgan för vilka bestämmelser finns i fördragen, utövas på de villkor och inom de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316859x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;gränser som fastställs i dessa. Av bestämmelserna följer således att stadgan inte utvidgar unionens befogenheter och heller inte kan användas för att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på de områden som stadgan innehåller. Rättsliga grunder för unionens rättsakter på olika områden finns i stället i fördragen och det är dessa som syftar till att ange och avgränsa unionens befogenheter. Stadgan kan alltså inte användas som rättslig grund för nya rättsakter utan dess huvudsyfte är att i ett dokument samla de rättigheter, friheter och principer som enligt existerande regler och praxis redan erkänns av EU i ett dokument, så att de blir överskådliga och lättförståeliga för unionens medborgare och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Sannolikt kommer framtida praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att påverka innehållet i vissa av stadgans rättigheter och därigenom få betydelse för tillämpningen av unionsrätten i Sverige. I detta hänseende skiljer sig inte stadgans bestämmelser från bestämmelserna i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Att stadgan blir rättsligt bindande förutsätter inte i sig att beslutsbefogenheter förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Utvidgningen av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet till att också omfatta EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna tas upp i avsnitt 7.2.10. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna tas också upp i avsnitt 12.1 och 14.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Eftersom &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet enligt Lissabonfördraget med vissa undantag ska vara generell förutsätter fördraget att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund, &lt;/SPAN&gt;delar bedömningen i promemorian att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; ökade behörighet förutsätter att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Högsta domstolens ledamöter, Regeringsrättens ledamöter, Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Handikappombudsmannen, &lt;/SPAN&gt;framhåller att tillämpningsproblem kan uppstå när stadgan om de grundläggande rättigheterna görs rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Förändringarna i reglerna om domstolssystemet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; innebär som utgångspunkt att domstolen ska vara behörig på samtliga områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; uppgift är att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av fördragen (artikel 9f.1 i det ändrade EU- fördraget). På samma sätt som enligt den nuvarande ordningen kommer det att vara domstolen som normalt sett, från fall till fall, avgör var gränserna för unionens befogenhet går. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; kan vid sin prövning t.ex. finna att unionen har fattat beslut på ett område där medlemsstaterna inte har tilldelat den någon beslutanderätt och därför ogiltigförklara beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;Från domstolens generella behörighet undantas bestämmelserna om Prop. 2007/08:168 den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förutom när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;att kontrollera att artikel 25b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; följs och i fråga om laglighetsprövning av beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda (artikel 240a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; För området frihet, säkerhet och rättvisa gäller den begränsningen att domstolen inte är behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat (artikel 240b). Detsamma gäller när medlemsstaterna utövar sitt ansvar att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Eftersom domstolens behörighet enligt Lissabonfördraget ska vara generell, med undantag av de begränsningar som anges i artiklarna 240a– 240b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; förutsätter fördraget att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Detta gäller i första hand de områden som tidigare reglerades i den tredje pelaren, dvs. polisiärt och straffrättsligt samarbete. Ett annat område är EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (avsnitt 7.2.9). Ytterligare ett område där domstolens behörighet utvidgas är upprättandet av fördjupade samarbeten (artikel 10 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artiklarna 280a– 280i i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;Som har framgått ovan får &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; genom Lissabonfördraget befogenhet att laglighetspröva beslut om restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer som rådet har antagit på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område. Bestämmelsen innebär att domstolen kan ogiltigförklara ett sådant beslut på någon av grunderna bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller tillämpningen av fördragen eller i fråga om maktmissbruk (artikel 230 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vad domstolen vid en sådan laglighetsprövning gör är att den prövar om beslutet ligger inom ramen för det samarbete som regleras i fördraget. Några beslutsbefogenheter förs härmed inte över till unionen. Det förhållandet att fördraget ger domstolen denna behörighet innebär alltså inte någon överföring av intern beslutanderätt från medlemsstaterna till domstolen. Domstolen kan inte ålägga medlemsstaterna att vidta några åtgärder. Däremot bortfaller vid en ogiltigförklaring medlemsstaternas folkrättsliga bundenhet att genomföra beslutet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ska också ha behörighet att kontrollera att artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft5"&gt;25b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; följs. Enligt denna artikel ska genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte påverka tillämpningen av unionens övriga befogenhetskategorier och vice versa. Inte heller denna bestämmelse förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt eftersom domstolens behörighet i detta avseende endast omfattar frågan om fattade beslut är fördragsenliga; domstolen kan vid en sådan prövning inte ålägga medlemsstaterna att vidta någon åtgärd. Detsamma gäller beträffande domstolens behörighet (artikel 188n.11 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; att på begäran av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, lämna ett yttrande om huruvida ett planerat avtal är förenligt med fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;När det gäller konsekvenserna av att stadgan om de grundläggande rättigheterna görs rättsligt bindande vill regeringen anföra följande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="p61dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316861x1.jpg/" id="p61img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p273 ft3"&gt;Genom att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt Prop. 2007/08:168 bindande blir den en del av unionens primärrätt. Den kan därmed bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;föremål för tolkning och tillämpning av såväl unionens som medlemsstaternas domstolar. Utvidgningen av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet till att också omfatta stadgans område förutsätter, som ovan har nämnts, att beslutsbefogenheter förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;pekar på betydelsen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; roll för rättsutvecklingen inom EU. Flera remissinstanser framhåller att konsekvenserna av att stadgan blir rättsligt bindande är svåröverblickbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft38"&gt;När det gäller omfattningen av de befogenheter som förutsätts överlåtas till unionen med anledning av att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; får behörighet på stadgans område, vill regeringen särskilt framhålla betydelsen av artikel 6.1 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt stadgans avslutande artiklar (avdelning VII). Av dessa framgår bl.a. att stadgan inte innebär någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten, inte medför någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och heller inte ändrar de befogenheter och uppgifter som fastställs i fördragen (artikel 51.2). Vidare ska de rättigheter i stadgan för vilka bestämmelser finns i fördragen, utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa (artikel 52.2). Stadgan utvidgar alltså inte unionens befogenheter och kan heller inte användas för att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på de områden som stadgan innehåller. Detta har naturligtvis även &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att beakta vid sin rättstillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tas också upp i avsnitt 14.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;En samlad konstitutionell bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget förutsätter att viss ytterligare beslutanderätt förs över till unionen. Det finns inga konstitutionella hinder för att Sverige ska kunna tillträda Lissabonfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser som har yttrat sig har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;inget att invända mot promemorians bedömning att det inte finns några&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;konsitutionella hinder för att Sverige ska kunna tillträda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;Lissabonfördraget. Bland dessa finns &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Blekinge&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tullverket&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft32"&gt;Statskontoret&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen Uppsala län&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;universitet &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet&lt;SPAN class="ft5"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringsrättens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p278 ft4"&gt;ledamöter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p279 ft4"&gt;Justitiekanslern,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Statskontoret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Länsstyrelsen Uppsala län och Örebro universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;gör bedömningen mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;bakgrund av Lagrådets yttrande den 28 juni 2005 beträffande det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;konstitutionella fördraget. &lt;/SPAN&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;(Sieps) &lt;/SPAN&gt;instämmer i promemorians konstaterande att det för att Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;ska kunna tillträda Lissabonfördraget krävs överlåtelse av ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;beslutanderätt i enlighet med det förfarande som beskrivs i 10 kap 5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(RF) och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hinder för en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;överlåtelse inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;föreligger, men framhåller att de konstitutionella följderna av medlemskapet i EU inte återspeglas på ett korrekt sätt i regeringsformen. Sieps anser att den största förändring som Lissabonfördraget medför är en förstärkning av EU:s kapacitet, dvs det sätt på vilket EU är organiserat och fungerar. Sieps menar att denna förändring inte kan bedömas på ett tillfredställande sätt enligt 10 kap 5 § RF eftersom frågan där begränsas till &lt;SPAN class="ft32"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;EU ska få göra men inte &lt;SPAN class="ft32"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;EU ska få göra detta. Att fokusera på beslutanderätt och i viss mån bortse från andra förändringar som t.ex. en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet på flera områden, en förstärkning av Europaparlamentets roll i lagstiftningsprocessen, en utökad domstolskontroll och förändrade förutsättningar för framtida fördragsändringar leder enligt Sieps till en ofullständig analys. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;anser att övervägande skäl talar för att Lissabonfördraget inte innebär att innehållet i Sveriges grundlagar förändras, men att Sveriges omfattande samarbete inom EU borde framgå av regeringsformen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har inte framfört några synpunkter på promemorians bedömning, men anser också att det bör övervägas om det omfattande internationella samarbete som Sverige numera deltar i bör komma till uttryck i regeringsformens stadgande om statsskickats grunder. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;framhåller att den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen har inslag som vållar problem vid internationellt samarbete, bl.a. på straffrättens område. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Umeå tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;har också pekat på vikten av att värna om den svenska principen om fri bevisprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;har pekat på ett antal frågor som ledamöterna anser borde bli föremål för uppmärksamhet i det fortsatta lagstiftningsärendet. Det avser bl.a. att EU:s stadga om grundläggande rättigheter föreslås bli rättsligt bindande. Ett mindre antal remissinstanser anser att en grundlagsändring krävs innan Sverige kan ratificera Lissabonfördraget. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;anser vid en samlad bedömning att det är relativt stora och omfattande förändringar av fördragens struktur, interna sammanhang och materiella innehåll som introduceras genom Lissabonfördraget. Vid en kombinerat formell och realistisk bedömning innebär de omfattande förändringarna att åtminstone formuleringen om ”principerna för statsskicket” först måste tas bort ur den nuvarande lydelsen av 10 kap. 5 § RF, innan Sverige kan ratificera Lissabonfördraget. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Folkrörelsen Nej till EU, några lokalavdelningar till Folkrörelsen Nej till EU, Poståkeriklubbens lokala fackklubb i Göteborg, ett nätverk för folkomröstning i Karlskrona och några medborgare &lt;/SPAN&gt;anser att Lissabonfördraget innebär en så stor maktöverlåtelse från Sveriges riksdag till EU:s överstatliga institutioner att det strider mot vår nuvarande grundlag och lägger grunden för en helt annorlunda framtid än den folkomröstningen om &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; 1994 handlade om. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Föreningen medborgare för folkomröstning &lt;/SPAN&gt;anser att Lissabonfördraget påverkar statsskickets grunder och medför överföring av suveränitet på centrala områden som utrikespolitik och straffrätt vilket innebär att fördraget borde föranleda grundlagsändring genom att den s.k. plattläggningsparagrafen från 1994 blir införd i svensk grundlag. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Transportarbetareförbundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;EU-kritiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; Centernätverket &lt;/SPAN&gt;anser att en ratificering av Lissabonfördraget medför så principiellt viktiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;överföringar av befogenheter att de får anses ”röra principerna för statsskicket”. Förbundet anser dessutom att en ratificering av fördraget utgör en fara för de fri- och rättigheter som utvecklats i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Som tidigare har redovisats gäller enligt 10 kap. 5 § första stycket RF som förutsättning för överlåtelse av beslutanderätt till EU att EU har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar det som ges i 2 kap. RF och i Europakonventionen. Överlåtelsen får inte heller röra principerna för statsskicket. Regeringen utvecklar i det följande sin syn på huruvida Lissabonfördraget uppfyller dessa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Vid Sveriges anslutning till EU och vid tillträdet till Amsterdam- och Nicefördragen gjorde riksdagen bedömningen att fri- och rättighetsskyddet inom EG ligger i nivå med det som gäller i Sverige. Beträffande Lissabonfördraget kan det konstateras att fri- och rättighetsskyddet stärks genom att det kommer till tydligare uttryck. Detta är i första hand en följd av att de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer (artikel 6.3 i det ändrade EU- fördraget) samt att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande genom den nya hänvisningen i artikel 6.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare införs en bestämmelse om att unionen ska ansluta sig till Europakonventionen (artikel 6.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Regeringen delar mot denna bakgrund den uppfattning som bland andra &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;har gett uttryck för, nämligen att genom Lissabonfördraget får de krav som 10 kap. 5 § första stycket RF ställer upp i fråga om skyddet för grundläggande fri- och rättigheter anses säkerställda på ett tydligare sätt än enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Principerna för statsskicket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft5"&gt;Förutsättningen att överlåtelse av beslutanderätt till EU inte får ”röra principerna för statsskicket” infördes genom en grundlagsändring som trädde i kraft så sent som den 1 januari 2003. Riksdagen har alltså ansett att Sverige kan vara medlem i EU och bunden av de nu gällande fördragen utan att det har bedömts ”röra principerna för statsskicket”. Konstitutionsutskottet uttalade i grundlagsärendet 2001/02 att det inte är möjligt att i några entydiga termer ange hur långt &lt;NOBR&gt;EU-samarbetets&lt;/NOBR&gt; räckvidd kan sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Enligt utskottet är det i sista hand en fråga som det ankommer på riksdagen att besluta om (bet. 2001/02:KU18, s. 42 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning är de uttalanden som gjordes av konstitutionsutskottet i samband med grundlagsändringarna inför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Sveriges anslutning till EU av betydelse för bedömningen om den Prop. 2007/08:168 överlåtelse som nu aktualiseras kan anses falla inom ramarna för 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft38"&gt;5 § första stycket RF (bet. 1993/94:KU21). Som tidigare har redogjorts för (se avsnitt 7.1) uttalades då bl.a. att riksdagens ställning som det främsta statsorganet inte genom överlåtelse av normgivningsmakt får urholkas i väsentlig grad. Vidare framhölls att 10 kap. 5 § första stycket RF inte kan anses öppna en möjlighet att överlåta beslutsbefogenheter på det område som omfattar bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Utskottet pekade här särskilt på den fria åsiktsbildningens stora betydelse för vårt statsskick och framhöll att offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, censurförbudet, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen alla har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft3"&gt;En första fråga att ta ställning till är således i vilken utsträckning Lissabonfördraget förutsätter att beslutsbefogenheter – särskilt normgivningsmakt – förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det är ändringarna beträffande det straffrättsliga och polisiära samarbetet, dvs. nuvarande tredje pelaren, som i första hand förutsätter att beslutsbefogenheter förs över till unionen. Det är främst fråga om överlåtelse av normgivningsmakt. Unionen får exempelvis befogenhet att anta direktiv som innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag. Men det är inte fråga om att ge unionen en generell behörighet på det straffrättsliga och polisiära området. Unionens behörighet anges i stället i ett antal specifika rättsliga grunder som på t.ex. den materiella straffrättens område i första hand syftar till att bekämpa särskilt allvarlig gränsöverskridande brottslighet. I den utsträckning det saknas rättslig grund för unionen att agera, påverkas naturligtvis inte riksdagens – och inte heller övriga statsorgans – normgivningsmakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Unionens befogenhet på området begränsas genom att befogenheten i första hand omfattar minimiregler som ska antas genom direktiv. Detta innebär att det överlämnas till medlemsstaternas nationella organ att genomföra de resultat som enligt direktivet ska uppnås. För svenskt vidkommande innebär det att genomförandet ska ske med iakttagande av t.ex. bestämmelserna i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en möjlighet att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Medlemsstaterna kan dock välja att inte delta i ett eventuellt sådant samarbete. Det införs också en möjlighet att fastställa villkoren för och gränserna inom vilka de nationella myndigheterna, som är ansvariga för straffrättsligt samarbete och polissamarbete, får agera på en annan medlemsstats territorium i samverkan och i samförstånd med denna stat. Fördraget förutsätter i dessa delar att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning i viss omfattning förs över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;I den utsträckning ändringarna på området med frihet, säkerhet och rättvisa innebär att unionen övertar medlemsstaternas befogenhet att lagstifta övertar unionen också rätten att ingå internationella avtal. Även detta förutsätter att beslutanderätt i viss omfattning lämnas över till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Den speciella karaktären på de rättsliga och inrikes frågorna har motiverat en rad särbestämmelser på området (se avsnitt 23.4). Som exempel kan nämnas att de nationella parlamenten har en stärkt roll vid subsidiaritetskontrollen (artikel 7 i &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna&lt;/SPAN&gt;), att både kommissionen och medlemsstaterna har initiativrätt (artikel 61i i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget),&lt;/NOBR&gt; att bestämmelserna inte ska påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten (artikel 61e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; samt att medlemsstaterna har möjlighet att i vissa fall begära att ett utkast till direktiv överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande, den s.k. nödbromsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;När det gäller övriga ändringar förutsätter flexibilitetsklausulen, vars tillämpningsområde utvidgas, att ytterligare viss normgivningsmakt förs över till unionen. Som tidigare har nämnts finns dock begränsningar för flexibilitetsklausulens tillämpningsområde (se avsnitt 7.2.3 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Unionen bedöms genom Lissabonfördraget också få utvidgade befogenheter på vissa områden, till exempel när det gäller skydd för personuppgifter och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet. Även här är det fråga om överlåtelse av viss normgivningsmakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Vidare innebär fördraget att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet utvidgas. Denna utvidgade behörighet förutsätter, vid sidan av det straffrättsliga och polisiära samarbetet, den största överföringen av beslutsbefogenheter. Som tidigare har nämnts ska domstolens behörighet enligt Lissabonfördraget vara generell, med undantag av de begränsningar som anges i artiklarna &lt;NOBR&gt;240a-240b&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 7.2.10 ovan). Utvidgningen gäller i första hand de områden som tidigare reglerades i den tredje pelaren, dvs. polisiärt och straffrättsligt samarbete. Ett annat område är stadgan om de grundläggande rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Unionens befogenheter på områden där grundläggande principer i vårt konstitutionella system berörs är, som också tidigare har bedömts vara fallet, utomordentligt begränsade (jämför bet. 1993/94:KU21 s. 28). Som &lt;SPAN class="ft32"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;har framfört har dock den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen inslag som ibland väcker frågor vid internationellt samarbete, bl.a. på straffrättens område. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Umeå tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;har också pekat på vikten av att värna om den svenska principen om fri bevisprövning. Enligt regeringens bedömning utgör emellertid den tidigare nämnda s.k. nödbromsen ett skydd för att dessa för Sverige så viktiga intressen ska kunna försvaras också i det fortsatta arbetet på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;I detta sammanhang finns det anledning att bemöta några argument som förts fram i debatten, nämligen att det konstitutionellt skulle vara tveksamt om en kvalificerad majoritet i riksdagen med stöd av 10 kap. 5 § första stycket RF kan godkänna överlåtelse av beslutanderätt på det straffrättsliga området till unionen när motsvarande överlåtelse av straffrättslig kompetens från riksdagen till regeringen inte är möjlig utan att 8 kap. RF ändras. En annan liknande frågeställning är hur inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet förhåller sig till bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§ RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Regeringen vill med anledning av dessa frågeställningar anföra följande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Bestämmelserna i regeringsformen reglerar interna svenska förhållanden och beslutsprocesser. 1 kap. RF ska t.ex. enligt förarbetena ge en bild i stort av de grundstenar på vilka den svenska författningen vilar medan 8 kap. RF huvudsakligen reglerar fördelningen av den interna svenska normgivningskompetensen mellan de svenska statsorganen. Vid sidan om det svenska systemet finns emellertid ett annat regelsystem med annat ursprung och som följer andra principer, nämligen det gemenskapsrättsliga. Att när det gäller &lt;NOBR&gt;EG/EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; göra jämförelser med vad som i olika situationer skulle gälla internt i Sverige är därför inte korrekt eftersom de gemenskapsrättsliga föreskrifterna – och för det fall Lissabonfördraget träder i kraft, de unionsrättsliga föreskrifterna – inte på samma sätt kan härledas till någon av grundlagarna. De har i stället ytterst sin grund i fördragens bestämmelser och får sin legitimitet ur det förhållandet att riksdagen med stöd av 10 kap. 5 § första stycket RF har överlåtit beslutanderätt (jfr SOU 1993:14, s. 179 f. och prop. 1993/94:114, s. 27). Det kan naturligtvis hävdas att detta förhållande leder till att den som tar del av 8 kap. RF får en ofullständig bild av normgivningen i Sverige eftersom kapitlet inte ger någon upplysning om att en betydande normgivning av samma slag som den nationella – t.ex. inom det obligatoriska lagområdet – beslutas av EG:s institutioner. Som exempel på områden där lagform enligt 8 kap. RF är obligatorisk och där EG redan i dag har befogenhet att lagstifta kan nämnas det civilrättsliga området och indirekta skatter, bl.a. moms. Om unionen tilldelas lagstiftande befogenheter utöver de som EG redan i dag har, t.ex. på det straffrättsliga området, kan det naturligtvis hävdas att denna ofullständiga bild blir än större. Detta är emellertid en följd av hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i Sverige, ytterst riksdagen, har valt att i regeringsformen reglera det förhållandet att vi är medlemmar i EU. I sammanhanget bör, med anledning av vad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;anfört om att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; inte på ett korrekt sätt återspeglas i regeringsformen, nämnas att Grundlagsutredningen (dir. 2004:96) har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;När det gäller omfattningen av de befogenheter som tidigare har förts över till EG och de som nu förutsätts föras över till unionen bör avslutningsvis också framhållas att befogenheterna härleds ur fördragens olika bestämmelser. Varje rättsakt som unionen antar måste vara grundad på en eller flera enskilda fördragsbestämmelser. Den rättsliga grunden måste dessutom särskilt anges i eller på annat sätt tydligt framgå av varje enskild rättsakt. Detta innebär att omfattningen av befogenhetsöverföringen begränsas av fördraget i sig eftersom unionen inte själv kan utvidga sin befogenhet till nya områden. Exempelvis innebär bestämmelsen om förenklat ändringsförfarande på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 15b.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; endast att unionen kan övergå till nya beslutsformer på ett i fördraget redan givet område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Lissabonfördraget förutsätter att beslutsbefogenheter, främst normgivningsmakt och rättskipningsuppgifter, förs över till unionen. Enligt regeringens uppfattning kan överlåtelsen inte anses leda till att riksdagens ställning som det främsta statsorganet urholkas i väsentlig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316867x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;grad. Överlåtelsen rör inte heller någon av de grundläggande principer Prop. 2007/08:168 som konstitutionsutskottet nämnde i grundslagsärendet 1993/94. Genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;den s.k. nödbromsen finns ett skydd för att straffrättsliga inslag på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området även i fortsättningen kan värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft4"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Den överlåtelse av beslutanderätt som Lissabonfördraget förutsätter är varken i sak eller i omfattning av sådant slag att den kan sägas röra principerna för statsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits till EG är överlåtelsen av sådan omfattning att den kan anses röra principerna för statsskicket. Det finns således inga konstitutionella hinder för att Sverige ska kunna tillträda fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft1"&gt;8 Ändring i anslutningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Anslutningslagen ändras dels genom att mottagaren av beslutanderätten ändras från Europeiska gemenskaperna till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, dels genom att Lissabonfördraget införs i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i 4 §. Ändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorians förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En majoritet av de remissinstanser som uttryckligen har uttalat sig i frågan har tillstyrkt lagförslaget eller har lämnat det utan erinran. Det gäller &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Riksbank&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Brottsoffermyndigheten&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Örebro universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Umeå universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fiskeriverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens energimyndighet, Handikappombudsmannen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Företagarna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I Sverige tillämpas den principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter (SOU 1974:100, s. 44). En sådan metod är inkorporering. Inkorporeringen innebär att det i en lag eller en annan författning anges att det internationella avtalet eller delar av det ska gälla i Sverige. Detta innebär i sin tur att avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En annan metod är transformering. Denna metod innebär att det internationella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft3"&gt;Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt i Sverige på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft62"&gt;nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Prop. 2007/08:168 Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft38"&gt;tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att gemenskapernas beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4 §. I 3 § kommer således överlåtelsen av beslutanderätt till gemenskaperna till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Det nya fördraget förutsätter att anslutningslagen ändras, dels genom att mottagaren av beslutanderätten ändras från Europeiska gemenskaperna till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen i 3 §, dels genom att Lissabonfördraget införs i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i 4 §. Hänvisningen i 3 § till att Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen får fatta beslut som gäller här i landet tas bort. Mot den bakgrunden finns behov av att tydliggöra att nu gällande rättsakter, avtal och andra beslut som Europeiska gemenskaperna har antagit efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. Därför föreslås ett nytt andra stycke i 3 § med sådant innehåll. En liknande bestämmelse i form av en övergångsbestämmelse föreslogs i propositionen angående fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;Underrubriken närmast före 2 § i lagtexten föreslås ändras från ”Införlivande av gemenskapernas regler” till ”Införlivande av Europeiska unionens regler”. Det kan när det gäller lagförslagets utformning ifrågasättas om underrubriken i stället borde ändras från ”Införlivande av gemenskapernas regler” till ”Införlivande av Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemenskapens regler”. Regeringen anser dock att den i promemorian föreslagna rubriceringen i huvudsak beskriver vad 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lagen innehåller och därför föreslås inte den senare lydelsen av underrubriken .&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft38"&gt;Lagändringen ska träda i kraft vid fördragets ikraftträdande. Enligt artikel 6 i Lissabonfördraget ska fördraget ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Fördraget träder i kraft den 1 januari 2009, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller, om så inte är fallet, den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats hos Republiken Italiens regering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av fördraget är uppfyllda. Det bör ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316869x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p40 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p298 ft1"&gt;Unionens upprättande, värden och mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget görs ändringar i eller tillägg till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; kvarstår i modifierad form, medan &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; byter namn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen ersätter och efterträder Europeiska gemenskapen (EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft5"&gt;Unionen tilldelas befogenheter av medlemsstaterna för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. Unionens grundläggande värden ska innefatta respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts också fram bland de grundläggande värdena. Bland unionens övergripande mål lyfts bl.a. hållbar utveckling, full sysselsättning, hög miljöskyddsnivå och ett område med frihet säkerhet och rättvisa fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser som yttrat sig i denna fråga välkomnar bestämmelserna om unionens värden och mål. Ett antal remissinstanser kommenterar olika specifika värden särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;Jämställdhetsombudsmannen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Halmstad kommun &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att ”jämställdhet mellan kvinnor och män” lyfts fram bland unionens värden. &lt;/SPAN&gt;Barnombudsmannen &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att unionens värden innefattar ”respekt för de mänskliga rättigheterna” och utgår ifrån att skrivningen inkluderar barnets rättigheter. &lt;/SPAN&gt;Västernorrlands läns landsting &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att mänskliga rättigheterna, skydd för minoriteter, mångfald, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;icke-diskriminering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; tolerans och jämställdhet lyfts fram bland unionens värden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Ett antal remissinstanser kommenterar olika specifika mål särskilt. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jämställdhetsombudsmannen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;/SPAN&gt;välkomnar att ”jämställdhet mellan kvinnor och män” framhålls bland unionens mål. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;/SPAN&gt;välkomnar att ”folkens välfärd” framhålls bland unionens mål. &lt;SPAN class="ft32"&gt;TCO &lt;/SPAN&gt;välkomnar att ”social marknadsekonomi” och ”full sysselsättning” nämns bland målen för EU. TCO anser att målsättningarna för sysselsättningssamarbetet stärks i och med att full sysselsättning ingår bland unionens mål i stället för nuvarande mål om hög sysselsättning. &lt;SPAN class="ft32"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;anser att det är mycket viktigt för kommande inriktning på EU:s arbete att begreppen ”full sysselsättning” och ”social marknadsekonomi” finns med bland EU:s målsättningar. De begrepp som används i de nuvarande fördragen är, enligt LO, inte så entydiga och ger inte den tyngd åt sociala överväganden som de nya formuleringarna gör. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;är positiv till att ”social marknadsekonomi” och främjandet av ”social rättvisa och socialt skydd” lyfts fram bland unionens mål. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Naturvårdsverket, Solna stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;ser positivt på att ”en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö” skrivs in bland unionens mål. LO är även positiva till att hållbar utveckling lyfts fram. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;välkomnar att unionens mål innefattar ”skydd av barnets rättigheter” och att unionen i sina förbindelser med den övriga världen ska bidra till ”skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;välkomnar att ”inre marknaden” och ”fri och rättvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;handel” finns uppräknat bland unionens mål. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;anser att Prop. 2007/08:168 det är en brist att bestämmelsen om unionens mål inte fått stärkta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;skrivningar om den fria marknadsekonomins betydelse för ekonomisk tillväxt och som förutsättning för välstånd, sysselsättning och sociala och miljömässiga framsteg. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;IOGT-NTO&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;kritiserar att ”god folkhälsa” inte finns inskrivet bland unionens mål. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;har synpunkter på den svenska språkversionen av Lissabonfördraget som tas upp under avsnitt 26.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Justitiekanslern&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kommerskollegium&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Solna stad, Jönköpings kommun, Umeå kommun, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;LO, &lt;/SPAN&gt;konstaterar att Lissabonfördraget blir ytterligare ett ändringsfördrag och att den överskådlighet och lättillgänglighet som eftersträvades genom det konstitutionella fördraget härigenom i viss mån gått om intet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Samarbetet inom EU regleras genom folkrättsliga fördrag mellan suveräna stater. Medlemsstaterna har genom de grundläggande fördragen tilldelat gemenskaperna vissa beslutsbefogenheter eller kompetenser. Befogenheternas omfång och utövande är underkastade fasta rättsliga ramar och bestäms av fördragen. Dessa har erkänts av medlemsstaterna och kan ändras endast av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;De grundläggande gemensamma principer som utgör själva grundvalen för samarbetet inom EU kommer till uttryck i artikel 6.1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Uppgifterna för Europeiska gemenskapen formuleras i artikel 2 i EG- fördraget. Tyngdpunkten låg ursprungligen på de ekonomiska faktorerna men stegvis har nya mål utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Unionens upprättande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget görs ändringar i eller tillägg till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det blir således inte något konstitutionellt fördrag som ersätter &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; På så sätt blir det lättare att fokusera på vad som är nytt och vad som förändras i förhållande till nu gällande fördrag. Genom Lissabonfördraget kvarstår &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; i modifierad form, medan &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; byter namn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen ersätter och efterträder Europeiska gemenskapen (EG). EG försvinner således som begrepp. EU som juridisk person behandlas i avsnitt 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft38"&gt;Artikel 1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; får en ändrad lydelse. Den inledande bestämmelsen behandlar unionens upprättande och beskriver dess grundläggande drag. Det klargörs att unionen tilldelas befogenheter från medlemsstaterna för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. På samma sätt som enligt de nuvarande fördragen härleds således EU:s agerande ur de befogenheter som medlemsstaterna tilldelar unionen. Det införs en uttrycklig bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att de befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;som inte har tilldelats unionen i fördraget ska tillhöra medlemsstaterna (artikel 3b.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;För varje kategori av befogenheter anges vilka följder unionens sätt att utöva dessa befogenheter har. Fördelningen av befogenheter mellan institutionerna samt mellan dem och medlemsstaterna regleras politikområde för politikområde. Unionens befogenheter behandlas närmare i avsnitt 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Befogenheten att ändra &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ligger kvar hos medlemsstaterna (se avsnitt 26.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;I den inledande bestämmelsen i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en bestämmelse som anger att unionen grundas på &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Dessa fördrag ska ha samma rättsliga värde. En motsvarande bestämmelse införs i en ny inledande bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 1a). I den inledande bestämmelsen klargörs vidare syftet med &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Fördraget reglerar unionens funktionssätt och fastställer områdena för avgränsningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.2, 2.1 samt 2.11 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Unionens värden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft51"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny artikel 1a i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I den nya artikeln återges unionens grundläggande värden på ett allmängiltigt och principiellt sätt. Beskrivningen av unionens gemensamma värden ersätter de nuvarande principer som anges i artikel 6.1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I bestämmelsen framhävs respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Syftet är att understryka de värden som förenar medlemsstaterna och som därför är de grundvalar som unionen ska vila på. Respekt för och främjande av dessa värden är en förutsättning för medlemskap i unionen (se avsnitt 20). Ett allvarligt åsidosättande av dessa värden från en medlemsstats sida kan räcka för att utlösa ett varnings- och sanktionsförfarande mot denna medlemsstat (se avsnitt 12.3). Sverige fick gehör för att jämställdhet skulle skrivas in i den nya artikeln om unionens värden. Regeringen anser att det är viktigt att jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts fram bland de grundläggandena värdena. I artikel 2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; om unionens mål, anges också jämställdhet mellan kvinnor och män (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft38"&gt;Även på andra ställen i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; nämns ytterligare eller mer detaljerade inslag i unionens värden, t.ex. i ingressen till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; i artikel 2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om unionens allmänna mål, i den nya avdelningen II ”Bestämmelser om demokratiska principer” i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i de bestämmelser där de särskilda målen för de olika politikområdena fastställs i fördragen. Vidare innehåller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna grundläggande rättigheter och principer som EU:s institutioner ska värna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;i sin verksamhet och inom ramen för sina befogenheter. Genom Prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget blir stadgan rättsligt bindande (se avsnitt 12.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.1 och 1.3 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Unionens mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget ges artikel 2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ett nytt innehåll. Artikeln kommer att innehålla bestämmelser om unionens mål. Unionens mål ska vara att främja fred, unionens värden och folkens välfärd. Unionen ska erbjuda medborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft5"&gt;Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Unionen ska även främja vetenskapliga och tekniska framsteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Dessutom ska unionen bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen ska vidare främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen ska även i sina förbindelser med den övriga världen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Unionen ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Inom ramarna för de befogenheter som medlemsstaterna tilldelar unionen i fördragen ska unionen eftersträva målen med lämpliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;I fördragen anges de mer specifika mål som eftersträvas inom unionens politik på olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Ett nytt &lt;/SPAN&gt;protokoll om den inre marknaden och konkurrens &lt;SPAN class="ft5"&gt;fogas till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; där det bl.a. anges att inre marknaden enligt definitionen i artikel 2 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids (se även avsnitt 23.1 om inre marknaden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Regeringen välkomnar att viktiga mål som jämställdhet, hållbar utveckling, full sysselsättning, hög miljöskyddsnivå och ett område med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316873x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;frihet, säkerhet och rättvisa framhävs. Viktigt är även att barnets Prop. 2007/08:168 rättigheter givits en framträdande plats i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Folkhälsa är en högt prioriterad fråga för Sverige. I detta sammanhang finns det anledning att peka på referenserna som införs genom Lissabonfördraget till alkoholens och tobakens skadeverkningar (jfr. avsnitt 23.5.3) och artikel 5a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som anger att unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska beakta en hög hälsoskyddsnivå för människor (jfr. avsnitt 21.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artikel 1.4 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget sammanförs och utvecklas principer som rör förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna i en ny artikel. Medlemsstaternas likhet inför fördragen betonas och principen om respekt för medlemsstaternas nationella identitet utvecklas och inbegriper uttryckligen det regionala och lokala självstyret. Förtydliganden görs också av principen om lojalt samarbete. I en gemensam förklaring erinras om att unionsrätten har företräde framför nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad, Stockholms stad,, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Halmstads kommun, Stockholms läns landsting, Norrbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Värmland &lt;/SPAN&gt;är positiva till att det regionala och lokala självstyret uttryckligen erkänns på EU- nivå. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;framhåller bestämmelsen i artikeln 3a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; där det bl.a. anges att i synnerhet så ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar. Säkerhetspolisen menar att det kommer att bli en grannlaga uppgift för Sverige att bevaka vad som faller inom den nationella säkerheten. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;är kritiskt till att principen om EU- rättens företräde inte har kommit till uttryck i fördragstexten utan i en gemensam förklaring (17) om företräde och anser att det såväl av rättssäkerhetsskäl som av legitimitetsskäl är av yttersta vikt att det tydligt klargörs att de beslut som unionen fattar har företräde framför nationell rätt, dvs. även framför nationella grundlagsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; bygger på en allmän lojalitetsprincip som finns i artikel 10 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; och som har vidareutvecklats genom praxis. Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner är förpliktade att lojalt samarbeta med varandra. Medlemsstaterna måste respektera varandras och gemenskapens intressen. En lojalitetsplikt finns även i artikel 11.2 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; avseende området för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Unionen ska enligt artikel 6.3 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; även respektera den nationella identiteten hos sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft19"&gt;medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="p74dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316874x1.jpg/" id="p74img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Genom &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis har även en viktig princip om Prop. 2007/08:168 företräde vuxit fram. I korthet innebär principen att samtliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;och domstolar i medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa gemenskapsrätten i dess helhet. &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; anspråk på företräde gäller även i förhållande till medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Centrala principer som fastställer förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna förs samman och utvecklas i en ny artikel 3a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikeln anges att i enlighet med artikel 3b i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska varje befogenhet som inte har tilldelats unionen i fördragen tillhöra medlemsstaterna. Det fördragsfästs vidare att unionen ska respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen. Principen om respekt för de nationella identiteterna, som tidigare har funnits i fördragen, utvecklas närmare. Det klargörs att unionen ska respektera medlemsstaternas nationella identitet som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det regionala och lokala självstyret. Unionen ska även respektera medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner. Bland dessa framhålls särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Det anges att i synnerhet ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;I artikeln utvecklas även principen om lojalt samarbete på så sätt att det anges att unionen och medlemsstaterna ska respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter. Medlemsstaterna ska hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter, och de ska avstå från varje åtgärder som kan äventyra fullgörandet av unionens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Bestämmelsen förtydligar i huvudsak de principer som redan fastställs i nu gällande fördrag och den rättspraxis som vuxit fram på området. Genom att principerna anges i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördragets&lt;/NOBR&gt; allmänna bestämmelser tydliggörs att de gäller på alla områden inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (17) om företräde &lt;SPAN class="ft8"&gt;erinras om att unionsrätten, i enlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; fasta rättspraxis, har företräde framför nationell rätt. Till förklaringen bifogas även ett yttrande från rådets juridiska avdelning av den 22 juni 2007, där det anges att det förhållandet att principen om företräde inte kommer att införas i fördragen inte ändrar den gällande principen och rättspraxis från domstolen. Enligt regeringens bedömning återger den gemensamma förklaringen gällande rättsläge vad avser principen om företräde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artikel 1.5 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;11 Unionen som juridisk person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Europeiska unionen (EU) ersätter och efterträder Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person. Samtidigt avskaffas den s.k. pelarstrukturen för att förenkla unionens struktur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p133 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser ställer sig positiva till Prop. 2007/08:168 förslaget att EU ersätter och efterträder EG som juridisk person och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft5"&gt;den s.k. pelarstrukturen avskaffas. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;anser att det är bra att unionen blir juridisk person genom de fördelar det för med sig inom ramen för internationella kontakter och ingående av avtal. Kollegiet anser att avskaffandet av pelarmodellen får anses vara en av de största framgångarna med Lissabonfördraget. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Tullverket &lt;/SPAN&gt;anser att Lissabonfördraget innebär en bättre grund för unionssamarbetet än den nuvarande regleringen med samarbete grundat på den s.k. pelarstrukturen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Linköpings universitet &lt;/SPAN&gt;anser att det kommer att förtydliga unionens arbete att EU ersätter EG som juridisk person. Linköpings universitet vill se en tydligare förklaring till hur slopandet av pelarsystemet kommer att innebära att EU:s arbete och ansvarsområde blir tydligare för EU:s medborgare, myndigheter och nationella domstolar. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;/SPAN&gt;anser att det är positivt att den s.k. pelarstrukturen försvinner. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;/SPAN&gt;tar avstånd från tanken att unionen blir juridisk person och anser att nationerna ska företräda sig själva i internationella organisationer som FN liksom i liknande frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Enligt de nuvarande fördragen är Europeiska gemenskapen (EG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) juridiska personer medan Europeiska unionen (EU) saknar uttrycklig status som juridisk person. Situationen är tvetydig i flera avseenden. Den gör det bland annat svårt att hävda unionens identitet på den internationella arenan, vilket är av yttersta vikt i förbindelser med tredjeland och internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft3"&gt;Samarbetet inom unionen omfattar enligt nu gällande fördrag tre huvudsakliga delar. Man brukar tala om att EU bygger på tre pelare. Första pelaren består i huvudsak av det ursprungliga &lt;NOBR&gt;EG-samarbetet&lt;/NOBR&gt; (gemenskapssamarbetet). Andra pelaren innehåller samarbetet i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Tredje pelaren består av polissamarbete och straffrättsligt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Unionen som juridisk person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget tilldelas Europeiska unionen uttrycklig status som juridisk person och ersätter och efterträder EG i denna egenskap. En ny bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som anger att unionen är en juridisk person (artikel 46a). Samtidigt upphävs den bestämmelse i EG- fördraget som idag anger att EG ska vara en juridisk person (artikel 281). EG försvinner således som begrepp. Det kommer att innebära praktiska fördelar och undanröja de tvetydigheter som i dag finns. Det är också en förutsättning för unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se avsnitt 12.2). Unionen kan som folkrättssubjekt, vid sidan av medlemsstaterna, ingå avtal med tredjeland eller internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft5"&gt;organisationer för unionens räkning. Euratom bibehåller sin status som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="p76dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316876x1.jpg/" id="p76img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p295 ft3"&gt;självständig juridisk person (se avsnitt 26.2). I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;(24)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;om Europeiska unionens ställning som juridisk person &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;bekräftas att det faktum att unionen är en juridisk person inte på något sätt ger unionen rätt att lagstifta eller agera utanför de befogenheter som medlemsstaterna tilldelat den i fördragen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Regler om unionens status som rättssubjekt i medlemsstaterna anges i artikel 282 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Dessa regler motsvarar i sak samma bestämmelser som gällt för EG. Unionen ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Unionen ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstol och andra myndigheter. Den ska i sådana fall företrädas av kommissionen. Genom Lissabonfördraget införs dock en bestämmelse om att unionen i frågor som rör en viss institutions funktion ska företrädas av den institutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.55, 2.280 och 2.281 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft4"&gt;Pelarstrukturen försvinner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget avskaffas pelarstrukturen. Detta kan komma att bidra till att unionens agerande blir mer effektivt. Med avskaffandet av pelarna försvinner en oprecis kategoriindelning. Unionen får en mer enhetlig och förenklad struktur. Det blir tydligt att unionsbegreppet omfattar såväl de gemensamma institutionerna som medlemsstaterna när de samverkar inom ett politikområde som täcks av fördragen. Det betyder emellertid inte att unionens samtliga åtgärder börjar omfattas av en enhetlig beslutsordning. Det kommer fortfarande att finnas kvar olika beslutsregler inom de olika samarbetsområdena. Unionen har endast de befogenheter som fördragen uttryckligen ger den på respektive politikområde. Unionen kan således inte skapa sin egen kompetens. De nya befogenheter som unionen föreslås få inom det polisiära och straffrättsliga området är i sig inte en följd av pelarstrukturens avskaffande utan beror – förutom vissa andra förändringar i sak – på att den nuvarande tredje pelarens område blir föremål för gemensamt beslutsfattande och i huvudsak kommer att omfattas av samma rättsliga instrument och beslutsprocedurer som kommer att gälla för den nuvarande gemenskapsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;12 Grundläggande rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. EU:s stadga av den 7 december 2000, anpassad den 12 december 2007 i Strasbourg, blir rättsligt bindande. Stadgan ska ha samma rättsliga värde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft16"&gt;som &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="p77dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316877x1.jpg/" id="p77img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft5"&gt;Stadgan tydliggör vilka grundläggande rättigheter och principer som EU:s institutioner ska värna i sin verksamhet och inom ramen för sina befogenheter. Det blir mer synligt för medborgare, myndigheter och nationella domstolar vilka rättigheter medborgarna har inom ramen för unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft3"&gt;I stadgan finns bestämmelser som klargör förhållandet mellan stadgan och andra regelverk, t.ex. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), och som tydliggör att stadgan inte innebär att unionen får utvidgade befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser välkomnar att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande. Sålunda är bland andra &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Migrationsverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Datainspektionen&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft32"&gt;Barnombudsmannen&lt;SPAN class="ft8"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:80px;"&gt;Linköpings&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:80px;"&gt;universitet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsombudsmannen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Handikappombudsmannen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Solna stad&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkan, Sveriges advokatsamfund&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IOGT-NTO&lt;SPAN class="ft8"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Region Dalarna&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Sveriges Kristna Råd, SWERA Svensk flyktinghjälp &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga Européer &lt;SPAN class="ft8"&gt;positiva till förslaget. &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att stadgan kommer att få betydelse för den svenska rättstillämpningen på migrationsområdet även om principerna i den torde ha gällt även tidigare som allmänna rättsgrundsatser och påpekar att det redan idag förekommer att svenska domstolar hänvisar till stadgan trots att den inte är rättsligt bindande för medlemsstaterna. &lt;/SPAN&gt;Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;understryker att rättighetsstadgan till betydande del bygger på sådana allmänna rättsprinciper som redan tillämpas inom gemenskapsrätten och att man kan förutse att rättstillämpningen på grundval av stadgan kommer att vidareutvecklas på denna grundval. &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att stadgan sannolikt innebär en förändring av viss betydelse, i varje fall för den viktiga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; och dess rättspraxis. Vidare innebär stadgan, enligt Uppsala universitet, att enskilda kan åberopa rättigheterna i den och att nationella domstolar i sin tillämpning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; ska ta hänsyn till den. &lt;/SPAN&gt;Örebro universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att demokratin stärks till följd av införandet av stadgan. &lt;/SPAN&gt;LO &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att en bindande rättighetsstadga är den viktigaste förändringen i Lissabonfördraget. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ILO-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; om motsvarande rättigheter eller den rättspraxis som utvecklats där måste, enligt LO, vara utgångspunkten för tolkningen av rättigheterna inom EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft3"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft32"&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Handikappombudsmannen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, pekar på att tillämpningsproblem kan uppstå när stadgan görs rättsligt bindande. &lt;/SPAN&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att konsekvenserna av att stadgan görs rättsligt bindande är svåröverblickbara och att komplexiteten på området mänskliga rättigheter ökar. &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern &lt;SPAN class="ft8"&gt;konstaterar att det alltjämt kvarstår oklarheter vad gäller de rättsliga effekterna av att stadgan görs rättsligt bindande samt att dessa frågor därmed i betydande grad kommer att överlämnas till rättstillämpningen. &lt;/SPAN&gt;Handikappombudsmannen &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;många av bestämmelserna i stadgan är så generellt formulerade att de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;riskerar att bli otydliga och svåra att tillämpa. Handikappombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;menar dock att stadgan fastslår flera viktiga principer som, inte minst sett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;ur ett historiskt perspektiv, har betydelse för skyddet mot diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och andra kränkningar som har samband med funktionshinder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Ett mindre antal remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;TCO &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;LO&lt;/SPAN&gt;, har haft synpunkter på protokollet om Polens och Förenade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;grundläggande rättigheterna. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;promemorians bedömning att protokollet i praktiken torde ha marginell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betydelse och inte påverkar andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaters&lt;/NOBR&gt; tillämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;stadgan. Advokatsamfundet anser att protokollet innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;tillämpningen av stadgan tillåts begränsas i två medlemsstater och att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;strider mot själva rättsstatprincipen och principen om alla EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medborgares likhet inför lagen. Advokatsamfundet varnar vidare för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;utveckling mot multijurisdiktionell processföring i flera medlemsstater&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och s.k. &lt;NOBR&gt;forum-shopping.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;TCO &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;anser att protokollet innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Polen och Förenade kungariket beviljats undantag från EU:s stadga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;de grundläggande rättigheterna vilket de anser olyckligt. LO menar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;protokollets praktiska betydelse inte kan förutses och att den kommer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;framgå först då det finns konkreta fall.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Säkerhetspolisen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Handikappombudsmannen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;SACO, &lt;/SPAN&gt;har haft synpunkter på hur de olika rättighetssystemen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förhålla sig till varandra och hur tillämpningen är tänkt att se ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;anser att rättighetsskyddet kommer att bli mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tydligt för såväl medborgare som myndigheter och domstolar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;tillämpar unionsrätten men att det är närmast oundvikligt att det kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att utvecklas två parallella system. Enligt Kammarrätten i Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;kommer i mål inför svenska domstolar som rör unionssamarbetet EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;stadga efter den 1 januari 2009 att vara huvuddokumentet medan i mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;gällande rent nationell lagstiftning har Europakonventionen dock fortsatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;betydelse. Kammarrätten i Stockholm konstaterar att europarättens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;inverkan på svensk rätt kommer att medföra att rättstillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gradvis blir alltmer komplicerad med ökad resursåtgång som följd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;ser att frågor kan uppstå när både Europeiska unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;domstol och Europadomstolen ska ha ansvar för tolkning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rättigheter som garanteras i Europakonventionen. I de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europadomstolen inte har utarbetat en fullödig praxis riskerar, enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Säkerhetspolisen, Europeiska unionens domstols domar på området att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en snävare räckvidd. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;saknar en närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;behandling i promemorian av frågan om hur svenska domstolar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;myndigheter ska förhålla sig till stadgan sedd i relation till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Europakonventionen och det svenska rättighetsskyddet i regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;och andra grundlagar. Universitetet anser att när vi nu får tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;rättighetssystem torde huvudprincipen vara att rättighetssystemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kompletterar varandra och ska tillämpas kumulativt så att den för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;enskilde mest fördelaktiga skyddsregeln blir den som läggs till grund.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Handikappombudsmannen &lt;/SPAN&gt;anser att det hade varit bättre om Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;unionens stadga, i stället för att upprepa samma rättigheter i ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett dokument, endast hade angett på vilka områden EU avsett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft5"&gt;skyddsnivån ska vara högre än vad som redan uppnås genom Europakonventionens bestämmelser. &lt;SPAN class="ft4"&gt;SACO &lt;/SPAN&gt;anser att motstridiga tolkningar av grundrättigheter kan uppkomma mellan &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och Europadomstolen och att det väcker frågor om hur problem med framtida konflikter på det rättsliga området ska hanteras. SACO anser att tillämpningen av stadgan inte får bli för snäv och att det är viktigt att det även fortsättningsvis ges utrymme för skillnader i nationella system. Till exempel får rätten till kollektiva åtgärder sitt innehåll från nationell praxis och lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Ett mindre antal remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad, Svenska kyrkan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd, &lt;/SPAN&gt;efterlyser regler om när och på vilket sätt ansvar kan utkrävas vid brott mot stadgan. Enligt &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;kan praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; angående stadgan komma att få ekonomiska konsekvenser exempelvis vid tillämpning rörande sociala trygghetssystemen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;efterfrågar därför analyser som utvisar konsekvenserna för den lokala nivån. &lt;SPAN class="ft32"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;menar att det finns behov att följa de närmaste årens utveckling av stadgans tillämpning noga och föreslår en gemensam utvärdering av regeringskansliet och SKL. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;vill understryka vikten av att det görs tydligt vilka mekanismer som ska finnas för att följa upp unionsinstitutionernas ansvar för att tillerkända rättigheter ska få en reell innebörd för varje enskild människa som vistas inom EU:s territorium. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;konstaterar att bl.a. rätt till skadestånd torde komma att bli ett viktigt remedium för enskilda som lidit skada genom handlande från svenska offentliga organs sida som inte stått i överensstämmelse med rättighetsstadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft4"&gt;Svenska Transportarbetareförbundet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att stadgans bindande karaktär fråntar svenska lagstiftare och svenska domstolar rätten att ändra, tolka och döma i frågor som rör mänskliga fri- och rättigheter, vilket med beaktande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; praxis i fråga om kollektiva och fackliga rättigheter ter sig riskabelt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är principer som EU redan i dag bygger på. EU har dock tidigare inte haft något samlat dokument där enskildas grundläggande rättigheter anges. Enskildas rättigheter har på unionsnivån garanterats främst genom regler i olika rättsliga instrument och genom &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Genom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 7 december 2000, togs dock ett första steg mot ett mer tydligt befästande av dessa rättigheter och principer. Stadgan var emellertid endast en politisk deklaration utan rättsligt bindande verkan. Vid regeringskonferensen 2003/2004 kom man överens om att stadgan skulle göras rättsligt bindande. Vissa justeringar och tillägg gjordes dock, främst i de avslutande allmänna bestämmelserna i avdelning VII i stadgan. De syftade till att klargöra förhållandet mellan stadgan och andra regelverk, t.ex. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), och att tydliggöra att stadgan inte innebär att unionen får utvidgade befogenheter. Denna justerade stadga tillkännagavs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;december 2007 i Strasbourg. Lissabonfördraget fullföljer ambitionen att Prop. 2007/08:168 göra stadgan rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Genom Lissabonfördraget blir stadgan rättsligt bindande. Detta sker genom att en bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som hänvisar till EU:s stadga av den 7 december 2000, anpassad den 12 december 2007 i Strasbourg (artikel 6.1 första stycket). I artikeln klargörs att stadgan ska ha samma rättsliga värde som fördragen. Härigenom blir rättighetsskyddet mer synligt i EU:s rättsordning och nationella domstolar ges tydliga anvisningar om vilka rättigheter &lt;NOBR&gt;EU-medborgarna&lt;/NOBR&gt; har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Rättigheterna, friheterna och principerna i stadgan ska tolkas i enlighet med de allmänna bestämmelserna i avdelning VII i stadgan om dess tolkning och tillämpning. Vederbörlig hänsyn ska även tas till de förklaringar som det hänvisas till i stadgan, där källorna till bestämmelserna anges (artikel 6.1 tredje stycket i det ändrade EU- fördraget). EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 11 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. EU:s stadga jämte förklaringarna till stadgan finns publicerade i Europeiska unionens tidning (EUT C 303, 14.12.2007, s. 1, Celex 32007X1214(01)).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Stadgan utgör i huvudsak en kodifiering av de rättigheter, friheter och principer som redan erkänns i unionsrätten. Den tydliggör för såväl medborgare som myndigheter och domstolar vilka rättigheter medborgarna har inom ramen för unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Bestämmelserna i stadgan riktar sig till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Stadgans rättigheter, friheter och principer hämtar sin inspiration från medlemsstaternas gemensamma författningstraditioner och internationella förpliktelser, bl.a. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), unionens och Europarådets sociala stadgor samt från den praxis som har utvecklats i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; och Europadomstolen i Strasbourg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (1) om Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna &lt;SPAN class="ft5"&gt;anges att stadgan, som är rättsligt bindande, bekräftar de grundläggande rättigheter som garanteras av Europakonventionen och som följer av de konstitutionella traditioner som är gemensamma för medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Lissabonfördraget innebär att de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, även fortsatt ska ingå i unionsrätten som allmänna principer (artikel 6.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande artikel 6.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Stadgan är uppdelad i sju avdelningar, varav de sex första utgörs av olika områden innehållande rättigheter, friheter och principer. Den sjunde avdelningen innehåller tolknings- och tillämpningsbestämmelser. Stadgans rättigheter, friheter och principer är av vitt skilda slag. Den innehåller klassiska fri- och rättigheter såsom rätten till liv (artikel 2) och yttrandefrihet (artikel 11), men den innehåller också andra slags bestämmelser om exempelvis rätt till tillgång till arbetsförmedlingar (artikel 29). Andra bestämmelser rör endast och specifikt EU:s interna angelägenheter, såsom rösträtt och valbarhet till Europaparlamentet (artikel 39) eller rätt att göra framställningar (artikel 44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;De flesta bestämmelserna i avdelningarna &lt;NOBR&gt;I–VI&lt;/NOBR&gt; är alltså formulerade på ett relativt generellt sätt, liksom motsvarande rättighetskataloger i Europakonventionen eller regeringsformen, och lämnar därmed i viss utsträckning till rättstillämpningen att närmare konkretisera innehållet i dem. Samtliga materiella rättigheter ska läsas tillsammans med de avslutande bestämmelserna om tolkning och tillämpning av stadgan, där det anges hur rättigheterna begränsas. Likaså ska de läsas tillsammans med förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna. I dessa förklaringar anges överskådligt varifrån inspiration har hämtats till var och en av artiklarna, t.ex. från Europakonventionen eller från Europadomstolens eller &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis. Förklaringarna ska, enligt artikel 52.7 i stadgan vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;När en nationell domstol tillämpar unionsrätt ska den alltså respektera bestämmelserna i stadgan. Stadgan kan, i likhet med fördragen, också bli föremål för tolkning av unionens domstolar. Några remissinstanser har pekat på att utformningen av stadgan kan leda till tillämpningssvårigheter. Regeringen instämmer i att det materiella innehållet i stadgans rättigheter kan komma att påverkas av framtida praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och denna praxis kan därigenom få betydelse för tillämpningen av unionsrätten i Sverige. I detta hänseende skiljer sig emellertid inte stadgans bestämmelser från fördragens bestämmelser. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; tillämpar redan motsvarande rättighetsskydd som i stadgan i sin rättspraxis. Det kan inte uteslutas att utvecklingen i praxis kan komma att få ekonomiska konsekvenser när det gäller den nationella tillämpningen av exempelvis de sociala trygghetssystemen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;menar att det bl.a. mot denna bakgrund finns behov av att följa de närmaste årens utveckling av stadgans tillämpning noga och föreslår en gemensam utvärdering av regeringskansliet och SKL. Regeringen delar SKL:s uppfattning om att en utvärdering av utvecklingen av stadgans tillämpning kontinuerligt bör göras men anser att formerna för denna utvärdering får övervägas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft38"&gt;I ett väsentligt hänseende skiljer sig dock stadgeartiklarna från artiklarna i fördragen. Stadgan kan nämligen inte utgöra rättslig grund för antagandet av rättsakter. Det anges tydligt att den inte innebär att unionen får utvidgade befogenheter (den nya artikel 6.1 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 51.2 i stadgan). Av bestämmelsen i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; framgår att stadgan inte på något sätt ska utöka unionens befogenheter såsom de definieras i fördragen. Det bekräftas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;också i en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (1) om Europeiska unionens stadga om &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2007/08:168 &lt;/SPAN&gt;de grundläggande rättigheterna&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Stadgan kan således inte användas för att få till stånd en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning när det gäller grundläggande fri- och rättigheter. Vidare får ingen bestämmelse i stadgan tolkas som att den inskränker eller inkräktar på de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som inom respektive tillämpningsområde erkänns i unionsrätten, internationell rätt och de internationella konventioner i vilka unionen eller samtliga medlemsstater är parter, särskilt Europakonventionen, samt i medlemsstaternas författningar (artikel 53 i stadgan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Polens och Förenade kungarikets tillämpning av stadgan regleras i ett särskilt protokoll som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om Polens och Förenade kungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna &lt;/SPAN&gt;klargörs tillämpningen av stadgan i förhållande till dessa medlemsstaters lagar och administrativa åtgärder samt möjligheten till rättslig prövning i nämnda medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), &lt;/SPAN&gt;anser att protokollet innebär att tillämpningen av stadgan tillåts begränsas i två medlemsstater. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;anser att det strider mot själva rättsstatprincipen och principen om alla EU- medborgares likhet inför lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;Enligt regeringens bedömning torde protokollet i praktiken ha marginell betydelse. Protokollet påverkar inte heller enligt regeringens mening, andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaters&lt;/NOBR&gt; tillämpning av stadgan. Ytterst kommer protokollets innebörd, liksom innebörden av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och stadgan i övrigt, att få klargöras genom framtida praxis från EU- domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Stadgan tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (7.2.9 och 7.2.10) samt i avsnitt 14.7 om &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 1.8 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;I det följande lämnas en redogörelse för innehållet i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Ingressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;I ingressen anges ett antal utgångspunkter för stadgan. Här bekräftas att Europas folk mellan sig har skapat en allt fastare sammanslutning och har beslutat att dela en fredlig framtid på grundval av gemensamma värden, att EU bygger på odelbara och universella värden om människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;Vidare bekräftas att unionen ska söka främja en balanserad och hållbar utveckling och ska trygga fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital samt etableringsfriheten. Det är bl.a. mot denna bakgrund som medborgarnas rättigheter bör göras mer synliga. Stadgan ska tolkas av unionens och medlemsstaternas domstolar med vederbörlig hänsyn till de förklaringar som finns till stadgan. Åtnjutandet av stadgans rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;medför ansvar och skyldigheter mot andra människor, mot mänskligheten och mot kommande generationer. Slutligen slås fast att Europeiska unionen erkänner de rättigheter, friheter och principer som stadgan innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Värdighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Avdelning I (artiklarna &lt;NOBR&gt;1–5)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Värdighet. Den första artikeln utgör också en bestämmelse om människans värdighet (artikel 1). Människans värdighet är okränkbar och människans värdighet ska respekteras och skyddas. Vidare finns bestämmelser om rätt till liv (artikel 2) och rätt till integritet (artikel 3). Var och en har rätt till liv och ingen får dömas till döden eller avrättas. Var och en har rätt till fysisk och mental integritet. Inom medicin och biologi ska i synnerhet förbudet mot rashygieniska metoder och förbud mot reproduktiv kloning av människor respekteras. Vidare återfinns här förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling (artikel 4) och förbud mot slaveri, tvångsarbete och människohandel (artikel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Bestämmelserna i denna avdelning har enligt förklaringarna sin grund framför allt i FN:s allmänna förklaring 1948 om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Friheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Avdelning II (artiklarna &lt;NOBR&gt;6–19)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Friheter. Avdelningen innehåller bestämmelser om rätt till frihet och säkerhet (artikel 6) och respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7). Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Vidare innehåller avdelningen bestämmelser om skydd av personuppgifter (artikel 8). Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Uppgifterna ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och en oberoende myndighet ska kontrollera att reglerna efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Det finns också bestämmelser om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj (artikel 9) och att var och en ska ha rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (artikel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Yttrandefrihet och informationsfrihet behandlas också, liksom att mediernas frihet och mångfald ska respekteras (artikel 11). Mötes- och föreningsfrihet (artikel 12), frihet för konsten och vetenskapen (artikel 13), rätt till utbildning (artikel 14), fritt yrkesval och rätt att arbeta (artikel 15), näringsfrihet (artikel 16), rätt till egendom (artikel 17), rätt till asyl (artikel 18) och skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning (artikel 19) är andra fri- och rättigheter som också omfattas av denna avdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Enligt förklaringarna har huvuddelen av bestämmelserna i denna avdelning helt eller delvis sin grund i Europakonventionen. När det gäller bestämmelserna om rätt till utbildning (artikel 14), rätt till egendom (artikel 17) samt skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;har grunderna i huvudsak hämtats från tilläggsprotokollen till konventionen. I vissa fall har bestämmelserna helt eller delvis sin grund i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;artiklar i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och rättsakter som utfärdats med stöd av dessa. Prop. 2007/08:168 Det gäller bestämmelserna om skydd av personuppgifter (artikel 8), som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;i huvudsak hämtar sin grund i artikel 286 i nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; samt direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Det gäller också bestämmelserna om rätt till asyl (artikel 18) som hämtar sin grund i artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I andra fall har det i förklaringarna i första hand gjorts hänvisningar till den rättspraxis som vuxit fram genom &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar. Det gäller exempelvis bestämmelsen om näringsfrihet (artikel 16) och bestämmelsen om att mediernas frihet och mångfald ska respekteras (artikel 11). Bestämmelserna om mötes- och föreningsfrihet (artikel 12) motsvarar bestämmelserna i Europakonventionen och bestämmelserna om fritt yrkesval och rätt att arbeta (artikel 15) bygger i huvudsak på bestämmelser i den Europeiska sociala stadgan och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;Jämlikhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Avdelning III (artiklarna &lt;NOBR&gt;20–26)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Jämlikhet. Alla människor ska vara lika inför lagen (artikel 20) och all diskriminering på grund av nationalitet eller på grund av bl.a. kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden (artikel 21). Vidare finns här bestämmelser om kulturell, religiös och språklig mångfald (artikel 22), jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23), barnets rättigheter (artikel 24), äldres rättigheter (artikel 25) samt integrering av personer med funktionshinder (artikel 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Jämställdhetsombudsmannen &lt;/SPAN&gt;anser att stadgan bör leda till positiva följder såvitt avser bekämpningen av diskriminering och främjande av jämställdheten (i enlighet med artikel 23 i stadgan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Alla människors likhet inför lagen är enligt förklaringarna en allmän rättslig princip som återfinns i alla europeiska konstitutioner och som av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fastställts vara en grundläggande princip i gemenskapsrätten. Bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; (artikel 21), kulturell, religiös och språklig mångfald (artikel 22) och jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23) bygger i huvudsak på artiklar från nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Det poängteras särskilt att bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; inte skapar någon befogenhet att anta antidiskrimineringslagar. En sådan befogenhet, med delvis annan räckvidd, ges i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 16e) . Bestämmelsen i stadgan om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; träffar endast diskriminering från unionens egna institutioner och organ samt diskriminering från medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten. Bestämmelsen om jämställdhet mellan kvinnor och män bygger, förutom på artiklar i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; på den reviderade sociala stadgan, gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter och rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. Barnets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;rättigheter (artikel 24) bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling 1989. De äldres rättigheter (artikel 25) och integrering av personer med funktionshinder (artikel 26) har sin grund i den Europeiska sociala stadgan och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Solidaritet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Avdelning IV (artiklarna &lt;NOBR&gt;27–38)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Solidaritet. Avdelningen innehåller till största delen bestämmelser som rör arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter. Här finns emellertid också bestämmelser om hälsoskydd, tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, miljöskydd och konsumentskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Arbetstagarna eller deras representanter ska på lämpliga nivåer garanteras rätt till information och samråd (artikel 27). Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk (artikel 28). Var och en ska ha rätt till kostnadsfri arbetsförmedling (artikel 29), varje arbetstagare ska ha rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund (artikel 30) och varje arbetstagare ska ha rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden och rätt till en begränsning av den maximala arbetstiden samt ha rätt till dygns- och veckovila och årlig betald semester (artikel 31). Barnarbete är förbjudet (artikel 32) och skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska och sociala planet ska säkerställas (artikel 33). Unionen ska erkänna och respektera rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis (artikel 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis (artikel 35). Unionen ska för att främja social och territoriell sammanhållning i unionen erkänna och respektera den tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis i enlighet med fördragen (artikel 36). En hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet ska integreras i unionens politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling (artikel 37) och en hög nivå ifråga om konsumentskydd ska tryggas i unionens politik (artikel 38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft4"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation &lt;SPAN class="ft3"&gt;(TCO), &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;välkomnar särskilt bestämmelserna om arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget samt om förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder (artiklarna 27 och 28 i stadgan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout är redan enligt en bestämmelse i nuvarande artikel 137.5 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; undantagen från EU:s lagstiftningskompetens. Motsvarande bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;finns i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det finns således inte någon rättslig grund för unionen att anta lagstiftning som skulle inskränka eller på annat sätt reglera den nationella strejkrätten. Att stadgan görs rättsligt bindande innebär inte någon förändring i det avseendet. Däremot kan som påpekats ovan det materiella innehållet i stadgans rättigheter, t.ex. rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, komma att påverkas av framtida praxis från EU- domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;Grunderna för hälsoskydd (artikel 35), miljöskydd (artikel 37) och konsumentskydd (artikel 38) har hämtats från bestämmelser i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; När det gäller hälsoskydd har inspiration också hämtats från den Europeiska sociala stadgan. Bestämmelsen om miljöskydd har dessutom inspirerats av vissa nationella författningar. Tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel 36) överensstämmer enligt förklaringarna till stadgan fullt ut med artikel 16 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Medborgarnas rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;Avdelning V (artiklarna &lt;NOBR&gt;39–46)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Medborgarnas rättigheter. Avdelningen innehåller bestämmelser om rösträtt och valbarhet. Varje unionsmedborgare ska ha rösträtt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten (artikel 39). Varje unionsmedborgare ska vidare ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten (artikel 40). Vidare finns bestämmelser om rätt till god förvaltning (artikel 41), rätt till tillgång till handlingar (artikel 42) samt bestämmelser om Europeiska ombudsmannen (artikel 43). Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner. Slutligen finns bestämmelser om rätt att göra framställningar till Europaparlamentet (artikel 44), om rörelse- och uppehållsfrihet inom medlemsstaternas territorier (artikel 45) samt om diplomatiskt och konsulärt skydd (artikel 46).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft3"&gt;Huvuddelen av artiklarna i denna avdelning motsvarar bestämmelser som återfinns i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen om rätten till god förvaltning (artikel 41) som handlar om att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer har också vuxit fram ur EG- domstolen rättspraxis, där bland annat god förvaltning slagits fast som en allmän rättsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Rättskipning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Avdelning VI (artiklarna &lt;NOBR&gt;47–50)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Rättskipning och tar upp vissa principer som ska gälla för domstolar i deras rättstillämpning. I artikel 47 fastslås rätten till effektivt rättsmedel inför en opartisk domstol samt rätten till rättshjälp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Artikeln grundar sig huvudsakligen på motsvarande bestämmelser i Europakonventionen och på den praxis som vuxit fram på detta område genom Europadomstolens och &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Sedan Sveriges inträde i EU har möjlighet till domstolsprövning införts på en rad områden där slutinstansen tidigare var myndigheter eller andra instanser som inte är domstolar. Det svenska processuella systemet har sålunda genomgått en anpassning till EU:s krav på domstolsprövning. Det bedöms att våra nationella regler om rättshjälp uppfyller de krav som ställs i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Vidare innehåller avdelningen bestämmelser om att var och en som blivit anklagad för en lagöverträdelse ska betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts och han eller hon ska garanteras respekt för rätten till försvar (artikel 48). Vidare fastslås principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff (artikel 49) samt rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott (artikel 50).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft38"&gt;Bestämmelserna grundar sig huvudsakligen på motsvarande bestämmelser i Europakonventionen och på den praxis som vuxit fram på detta område genom Europadomstolens och &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Avdelning VII (artiklarna &lt;NOBR&gt;51–54)&lt;/NOBR&gt; bär rubriken Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan. Avdelningen innehåller bestämmelser om stadgans tillämpningsområde (artikel 51), rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning (artikel 52), skyddsnivån (artikel 53) samt förbud mot missbruk av rättigheter (artikel 54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;När det gäller tillämpningsområdet riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, bestämmelserna i stadgan till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Institutionerna, organen, byråerna och medlemsstaterna ska därför respektera rättigheterna, iaktta principerna och främja tillämpningen av dem i enlighet med sina respektive befogenheter och under iakttagande av gränserna för unionens befogenheter enligt fördragen (artikel 51.1). Stadgan innebär inte någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför unionens befogenheter. Inte heller medför den någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och den ändrar inte heller de befogenheter och uppgifter som fastställs i fördragen (artikel 51.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft38"&gt;Enligt de tidigare nämnda förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna är avsikten med denna artikel att tydligt slå fast att stadgan först och främst är tillämplig på unionens institutioner och organ, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. Med ”institutioner” avses Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och revisionsrätten. Uttrycket ”organ och byråer” används allmänt i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;fördragen för att avse alla organ som inrättas genom fördragen eller Prop. 2007/08:168 sekundärrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Det är emellertid inte bara unionens institutioner och organ som ska iaktta bestämmelser i stadgan utan också medlemsstaterna. I denna del hänvisar förklaringen till &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis som slagit fast att medlemsstaterna är skyldiga att respektera de grundläggande rättigheter som fastställts inom ramen för unionen endast när de fattar beslut inom tillämpningsområdet för unionsrätten. Medlemsstaternas skyldighet att iaktta stadgan inskränks således till de fall då medlemsstaten tillämpar unionsrätt. Regeln gäller såväl medlemsstatens centrala myndigheter som regionala och lokala instanser och offentliga organ när de tillämpar unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;I förklaringen till denna artikel anges vidare att bestämmelserna i artikeln bekräftar att stadgan inte får medföra någon utvidgning av de befogenheter och uppgifter som unionen ges i fördragen. En motsvarande bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 6.1). Det handlar om att uttryckligen nämna det som logiskt följer av subsidiaritetsprincipen och av att unionen endast har de befogenheter den har tilldelats. Stadgan utgör alltså inte i sig någon rättslig grund för unionen att agera lagstiftare. De grundläggande rättigheter som garanteras i unionen har endast verkan inom ramen för de befogenheter som fastställs i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft4"&gt;Rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;När det gäller rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning anges att varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter (artikel 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft5"&gt;I förklaringen anges att artikel 52 behandlar begränsningssystemet. I den använda formuleringen har, enligt förklaringen, inspiration hämtats från &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis enligt följande: ”Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, förutsatt att dessa begränsningar faktiskt svarar mot mål av allmänintresse som gemenskapen eftersträvar och i förhållande till dessa mål inte utgör ett orimligt och oacceptabelt ingripande som påverkar själva innehållet i dessa rättigheter.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Det är både naturligt och nödvändigt att det finns en möjlighet att begränsa de rättigheter och friheter som finns i stadgan. I såväl Europakonventionen som i regeringsformen finns utrymme för att de fri- och rättigheter som garanteras medborgaren får begränsas om vissa förutsättningar är uppfyllda. Att mer precist ange i vilka fall de olika rättigheterna får begränsas så att tolkningsfrågor helt kan undvikas har inte varit möjligt och är inte heller lämpligt. Skyddet för grundläggande rättigheter är till sin karaktär ett rättsområde som utvecklas i takt med att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;samhället gör det och reglerna bör ge tillräckligt utrymme för en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft4"&gt;Rättigheter som motsvarar rättigheter som finns i andra delar av fördragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft3"&gt;De rättigheter som erkänns i stadgan och för vilka bestämmelser återfinns i fördragen ska, enligt stadgan, utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa (artikel 52.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I förklaringen anges att denna bestämmelse tar sikte på rättigheter som redan uttryckligen garanterades i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och har erkänts i stadgan och som nu finns i fördragen (framför allt de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet). I artikel 52.2 klargörs det att dessa rättigheter även i fortsättningen ska utövas på de villkor och med de begränsningar som gäller för den unionsrätt som de grundas på och som fastställs i fördragen. Det rättighetssystem som följer av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och som nu återfinns i fördragen ändras inte av stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;Rättigheter som motsvarar rättigheter som garanteras i Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft38"&gt;I den mån stadgan omfattar rättigheter som motsvarar sådana rättigheter som garanteras av Europakonventionen ska de, enligt stadgan, ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Detta hindrar dock inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd (artikel 52.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Enligt förklaringen syftar denna bestämmelse till att trygga det nödvändiga sammanhanget mellan stadgan och Europakonventionen genom att fastställa regeln att rättigheterna i denna stadga, i den mån de svarar mot rättigheter som garanteras även i konventionen, ska ha samma innebörd och räckvidd, även i fråga om tillåtna begränsningar, som i konventionen. Därav följer särskilt att lagstiftaren vid fastställande av begränsningar i dessa rättigheter ska respektera samma normer som fastlagts i det detaljerade systemet för begränsningar i konventionen och som därigenom blir tillämpliga för de rättigheter som omfattas av denna punkt, utan att detta inkräktar på unionsrättens och Europeiska unionens domstols autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft38"&gt;Vidare anges i förklaringen att hänvisningen till Europakonventionen gäller såväl konventionen som protokollen. De garanterade rättigheternas innebörd och räckvidd bestäms inte endast av ordalydelsen i dessa instrument utan också av rättspraxis vid Europadomstolen och Europeiska unionens domstol. Syftet med den sista meningen i bestämmelsen är att göra det möjligt för unionen att säkerställa ett mer omfattande skydd. I alla händelser får den skyddsnivå som erbjuds genom stadgan aldrig vara lägre än den som garanteras i konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm, Säkerhetspolisen, Stockholms universitet, Handikappombudsmannen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), &lt;SPAN class="ft3"&gt;har haft synpunkter på hur de olika rättighetssystemen ska förhålla sig till varandra och hur tillämpningen är tänkt att se ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Regeringen vill betona att för nationella myndigheter och domstolar är Prop. 2007/08:168 stadgan i de delar den motsvarar Europakonventionens fri- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;rättigheter inte avsedd att medföra några förändringar. Artiklarna i Europakonventionen innehåller de grundläggande fri- och rättigheter som fortfarande ska gälla. Se även avsnitt 14.7 om &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; under rubriken Förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och de nationella domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;I den mån som grundläggande rättigheter enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner erkänns i stadgan, ska rättigheterna tolkas i samstämmighet med dessa traditioner (artikel 52.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Enligt förklaringen till denna punkt bör de berörda rättigheterna, hellre än en rigorös ”minsta gemensamma nämnare”, tolkas så att de erbjuder en högre skyddsnivå som är adekvat för unionsrätten och i harmoni med de gemensamma konstitutionella traditionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Av förklaringarna till stadgan framgår att de rättigheter som avses i denna artikel är de som har erkänts av domstolen sedan den konstaterat att en rättighet återfinns i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, som t.ex. rätten till egendom i artikel 17 i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Genomförande av principerna i stadgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft5"&gt;Enligt stadgetexten får de bestämmelser i stadgan som innehåller principer genomföras genom lagstiftningsakter och verkställighetsakter som beslutas av unionens institutioner, organ och byråer och genom medlemsstaternas akter när de vid utövandet av sina respektive befogenheter genomför unionsrätten. De får endast prövas i domstol med avseende på tolkningen av dem och avgöranden om sådana akters laglighet (artikel 52.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Enligt förklaringen klargörs i denna bestämmelse gränsdragningen mellan ”rättigheter” och ”principer” i stadgan. Enligt denna gränsdragning ska subjektiv rätt respekteras medan principer ska iakttas. Principerna får genomföras genom lagstiftningsakter eller verkställighetsakter och de blir viktiga för domstolarna endast när sådana akter tolkas eller ses över. De ger dock inte upphov till krav på positiv särbehandling från unionens institutioner eller medlemsstaternas myndigheter. Som exempel på principer anges i förklaringen äldres rättigheter (artikel 25), integrering av person med funktionshinder (artikel 26) samt miljöskydd (artikel 37). Det ges i förklaringen även exempel på artiklar som innehåller inslag både av rättigheter och principer, nämligen jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23), familjeliv och yrkesliv (artikel 33) och social trygghet, socialt stöd och stöd till boendet (artikel 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Av de flesta artiklarna i stadgan framgår tydligt om de innehåller rättigheter eller principer. Endast ett fåtal artiklar kan sägas innehålla både rättigheter och principer. Förklaringarna ger dock tillräcklig, om än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316891x1.jpg/" id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;inte fullständig vägledning. Den slutliga bedömningen av de artiklar som Prop. 2007/08:168 kan anses oklara får därför ytterst lämnas till rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft4"&gt;Beaktande av nationell lag och praxis samt förklaringarna till stadgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Enligt stadgetexten ska nationell lagstiftning och praxis beaktas fullt ut i enlighet med vad som anges i stadgan (artikel 52.6) och förklaringarna som finns till vägledning för tolkningen ska vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar (artikel 52.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;Skyddsnivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft3"&gt;När det gäller skyddsnivån anges i stadgan att ingen bestämmelse i stadgan får tolkas som att den inskränker eller inkräktar på de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som inom respektive tillämpningsområde erkänns i unionsrätten, internationell rätt och de internationella konventioner i vilka unionen eller samtliga medlemsstater är parter, särskilt Europakonventionen, samt i medlemsstaternas författningar (artikel 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft4"&gt;Förbud mot missbruk av rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft3"&gt;När det slutligen gäller förbud mot missbruk av rättigheter anges i stadgan att ingen bestämmelse i stadgan får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan (artikel 54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Anslutning av unionen till Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Det införs en bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att unionen ska ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser välkomnar att unionen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;ansluta sig till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sålunda är bland andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Brottsoffermyndigheten, Migrationsverket&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Statens folkhälsoinstitut&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Barnombudsmannen&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Handikapp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;ombudsmannen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Kyrkan&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IOGT-NTO&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; &lt;/SPAN&gt;Samarbetsorgan för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;etniska organisationer i Sverige (SIOS), Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft4"&gt;Européer &lt;SPAN class="ft5"&gt;positiva till förslaget. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;fördelen med att unionen ansluter sig till Europakonventionen är att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;kommer att stå klart att Europadomstolen är överordnad &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;vid bedömningen om EU:s institutioner eller medlemsstaterna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;genomförandet av unionsrätten når upp till Europakonventionens krav.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft5"&gt;Samtidigt har Europadomstolen, enligt Kammarrätten i Stockholm, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p95 ft8"&gt;senare års rättspraxis klargjort att den i första hand ser det som EG-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;domstolens uppgift att svara för rättighetsskyddet vid genomförandet av gemenskapssamarbetet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen Uppsala län &lt;/SPAN&gt;anser att unionens anslutning till Europakonventionen förhoppningsvis kommer att utveckla den enskilde medborgarens rättigheter ytterligare. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Örebro universitet &lt;/SPAN&gt;anser att demokratin stärks till följd av att unionen ansluter sig till Europakonventionen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Handikappombudsmannen &lt;/SPAN&gt;anser att en anslutning kommer att ge ett överskådligt och enhetligt skydd i medlemsstaterna och EU:s institutioner, organ och byråer. Handikappombudsmannen menar att genom en anslutning ställs EU:s verksamhet under en extern kontroll av ett organ som har ett högt förtroende bland unionens medborgare vilket kan öka unionens legitimitet och förankring. &lt;SPAN class="ft32"&gt;SIOS &lt;/SPAN&gt;välkomnar att förbuden mot diskriminering ges en tydlig och horisontell betydelse inom EU, genom att unionen ansluter sig till Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;har pekat på att det kan uppstå en konkurrenssituation mellan Europadomstolen och &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i fråga om uttolkningen av Europakonventionens fri- och rättighetsskydd. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;konstaterar att det alltjämt kvarstår oklarheter vad gäller de rättsliga effekterna av att EU ska ansluta sig till Europakonventionen samt att dessa frågor därmed i betydande grad kommer att överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Sedan en tid tillbaka har på Europanivå förts en diskussion om en eventuell anslutning av unionen till Europakonventionen. Såväl Europaparlamentet som kommissionen har förespråkat en sådan anslutning. Här i Sverige har riksdagen vid flera tillfällen förespråkat en sådan anslutning (bet. 2002/03:KUU1, rskr. 2002/03:140 och bet. 2003/04:KUU1, rskr. 2003/04:57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att unionen ska ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 6.2). Enligt särskilda bestämmelser som införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 188n.6 och 188n.8) ska rådet anta ett beslut om ingående av avtalet om unionens anslutning till Europakonventionen med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Beslutet om avtalets ingående träder i kraft först sedan det har godkänts av &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna&lt;/NOBR&gt; i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser (se även avsnitt 25.4.4). Unionen ges härigenom en rättslig grund för anslutning som för närvarande saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft5"&gt;Även Europarådet har skapat en rättslig grund för att unionen ska kunna ansluta sig till Europakonventionen. Detta har åstadkommits genom en särskild bestämmelse i protokoll nr 14 till Europakonventionen, vilket dock ännu inte trätt i kraft. Artikel 17 i detta protokoll föreskriver att det ska införas ett nytt stycke i artikel 59 i konventionen, enligt vilket Europeiska unionen får ansluta sig till konventionen. Det återstår dock att lösa en del rättsliga frågor när det gäller anslutningen. En anslutning kräver formella beslut både av EU och av Europarådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;Lissabonfördraget anger att anslutningen inte ska ändra unionens befogenheter såsom de definieras i fördragen. I ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om artikel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;i fördraget om Europeiska unionen angående unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="p93dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316893x1.jpg/" id="p93img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;de grundläggande friheterna &lt;/SPAN&gt;anges att det kommande anslutningsavtalet Prop. 2007/08:168 ska avspegla nödvändigheten av att bevara unionens och unionsrättens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft38"&gt;särdrag. Detta gäller särskilt vid unionens deltagande i kontrollmyndigheterna enligt Europakonventionen och när det gäller de mekanismer som är nödvändiga för att säkerställa att talan som väcks av &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; och framställningar från enskilda korrekt riktas till medlemsstaterna och/eller unionen, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Viljan att särdragen i unionens rättsordning ska bevaras vid en anslutning har även kommit till uttryck i en &lt;SPAN class="ft55"&gt;gemensam förklaring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;till artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I förklaringen noteras vidare den regelbundna dialogen mellan Europeiska unionens domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och att en sådan dialog kan förstärkas när unionen ansluts till Europakonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Regeringen anser att det finns all anledning att välkomna en anslutning av unionen till Europakonventionen. En anslutning kommer att ge ett överskådligt och enhetligt skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna i medlemsstaterna och i EU:s institutioner, organ och byråer. Vidare garanterar en anslutning att EU:s verksamhet ställs under extern kontroll och den bidrar till att skyddet för grundläggande fri- och rättigheter säkerställs i hela Europa, inte bara inom EU. Som nämnts ovan återstår en del rättsliga frågor att lösa i det avtal som ska slutas mellan Europarådet och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Regeringen avser att även fortsättningsvis ta aktiv del i det återstående arbetet med att få anslutningen till stånd så snart som möjligt. I fråga om den befarade konkurrenssituationen mellan Europadomstolen och EU- domstolen i fråga om uttolkningen av Europakonventionens fri- och rättighetsskydd bedömer regeringen att Europadomstolens ställning som främsta uttolkare av Europakonventionen inte skulle riskeras i och med en anslutning. Samarbetet mellan domstolarna har hittills fungerat väl och deras respektive tolkningar av Europakonventionen har i allt väsentligt gått i samma riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;Europakonventionen tas också upp i avsnitt 14.7 om &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 1.8 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskap i unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I de nuvarande fördragen finns bestämmelser med förfaranden för tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskapet i unionen. Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artikel 7 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns en möjlighet för rådet att fatta beslut om att tillfälligt upphäva vissa rättigheter för en medlemsstat vid allvarligare kränkningar av de grundläggande principer som samarbetet inom unionen vilar på. Dessa principer anges i artikel 6.1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare finns en s.k. varningsmekanism som kan tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;redan vid risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316894x1.jpg/" id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;grundläggande principerna. I artikel 309 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns Prop. 2007/08:168 bestämmelser om vilka följder sådana beslut om sanktionsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;mot en medlemsstat får med avseende på &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;ändringar i nuvarande artikel 7 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som innehåller bestämmelser med förfaranden för tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskapet i unionen. Bl.a. ersätts hänvisningen till åsidosättande av ”principer” av en hänvisning till åsidosättande av unionens gemensamma värden som anges i artikel 1a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Dessa värden behandlas ovan i avsnitt 9 men här kan ändå sägas att det i huvudsak är fråga om samma principer som gällt hittills. Övriga ändringar är av mer teknisk natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Vidare får artikel 309 i det gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; en ny lydelse genom Lissabonfördraget. Artikeln i dess nya lydelse kommer att innehålla de regler om röstförfaranden som ska tillämpas i Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet i de situationer som omfattas av artikel 7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär inte några ändringar i substans i dessa bestämmelser. Röstreglerna i rådet förändras dock genom Lissabonfördraget (se avsnitt 14.4). Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;205.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns i artikel 3.4 i ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.9 och 2.291 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;13 Unionens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Grundläggande principer för unionens befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En ny bestämmelse om grundläggande principer för unionens befogenheter införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen slår på ett tydligare sätt än i dag fast de grundläggande principer som gäller för unionens befogenheter. Det anges att de befogenheter som inte har tilldelats unionen i fördragen ska tillhöra medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Remissinstanserna: Glesbygdsverket&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Solna stad, Stockholms stad, Malmö kommun&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Halmstads kommun&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Stockholms läns landsting &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting &lt;SPAN class="ft5"&gt;är positiva till att subsidiaritetsprövningen ska innehålla en bedömning av om målen för en planerad åtgärd i tillräcklig utsträckning kan uppnås även på lokal eller regional nivå. &lt;/SPAN&gt;Jönköpings kommun &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser att ambitionen att verkligen fatta beslut så nära medborgarna som möjligt ökar möjligheterna att höja förtroendet för EU hos medborgarna och att besluten blir bättre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Samarbetet inom EU och EG vilar på principen om tilldelade befogenheter, dvs. institutionerna har de befogenheter som medlemsstaterna har beslutat att tilldela dem. De nuvarande fördragen innehåller en mängd bestämmelser och principer för utövande av dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;befogenheter. I artikel 5 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges principen om tilldelade Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;befogenheter, subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;artikel 3b i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Den nya bestämmelsen innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundläggande principer för utövandet av unionens befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Bestämmelsen ersätter nuvarande artikel 5 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;grundläggande principerna är &lt;/SPAN&gt;principen om tilldelade befogenheter&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Principen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tilldelade befogenheter ska styra avgränsningen av unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;befogenheter. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet ska styra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utövandet av dessa befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Enligt principen om tilldelade befogenheter ska unionen endast handla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördragen för att nå de mål som fastställs där. På samma sätt som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;de nuvarande fördragen härleds alltså EU:s agerande ur de befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som medlemsstaterna tilldelar unionen. Till skillnad mot de nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördragen anges uttryckligen i den nya bestämmelsen att de befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som inte har tilldelats unionen i fördragen tillhör medlemsstaterna. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;understryks även i artikel 3a.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;gemensam förklaring (18) om avgränsningen av befogenheter &lt;SPAN class="ft3"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;konferensen antog. Principen om tilldelade befogenheter är av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;grundläggande betydelse för såväl den politiska som den rättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kontrollen av hur unionen utövar sin makt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;subsidiaritetsprincipen &lt;/SPAN&gt;ska unionen vidta en åtgärd endast om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;målet som ska uppnås inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemsstaterna själva (och därför bättre kan uppnås på unionsnivå). En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;nyhet är att subsidiaritetsprövningen ska innehålla en bedömning av om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;målen för en planerad åtgärd i tillräcklig utsträckning kan uppnås av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemsstaterna även på regional eller lokal nivå. På de områden där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen har exklusiva befogenheter tillämpas inte subsidiaritets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;principen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;proportionalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;ska unionen inte vidta någon åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som till innehåll och form går utöver vad som är nödvändigt för att nå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;målen i fördragen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;institutioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;subsidiaritets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;proportionalitetsprinciperna i enlighet med ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna&lt;SPAN class="ft5"&gt;, som fogas till EU-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De nationella parlamenten får ökade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;möjligheter att pröva dessa principer. Enligt protokollet finns en politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;mekanism som ger de nationella parlamenten möjlighet att kontrollera att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;subsidiaritetsprincipen efterlevs. Protokollet behandlas närmare i avsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td97"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;(Se artikel 1.6 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p56 ft45"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;Unionens befogenheter – Kategorier och områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om indelning av unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;befogenheter i kategorier och områden införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Därmed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;blir befogenhetsfördelningen inom unionen mer överskådlig och det blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;lättare att utkräva ansvar. Unionens befogenheter indelas i tre kategorier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV0316896x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;Indelningen görs utifrån den befogenhet att lagstifta som unionen har tilldelats och beroende på om denna befogenhet tilldelats unionen ensam (exklusiv befogenhet), tillsammans med medlemsstaterna (delad befogenhet) eller om den i huvudsak omfattas av medlemsstaternas befogenhet (stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;En särskild bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för att klargöra den särskilda karaktären hos samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;En särskild bestämmelse införs också i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för att klargöra att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är av särskild art. Tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen utvidgas och den parlamentariska kontrollen av klausulens användning stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm, Säkerhetspolisen&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tullverket&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Konsumentverket&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga Européer, &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar den tydligare fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater som Lissabonfördraget ger uttryck för. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att indelningen i olika befogenhetskategorier bidrar till att skapa förutsättningar för en tydligare bild av avgränsningen av unionens befogenheter, vilket är bra. &lt;/SPAN&gt;Unga Européer &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det finns ett demokratiskt värde i att det nu blir lättare att se och förklara vilken nivå som har ansvar för en viss fråga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft32"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;har yttrat sig över flexibilitetsklausulen. Deras synpunkter tas upp i avsnitt 7.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; innehåller inte några bestämmelser som indelar unionens befogenheter i kategorier och områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft51"&gt;Eftersom det inte varit möjligt att förutse alla eventuella fall där institutionerna kan behöva agera för att uppfylla gemenskapens mål utgör artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; en restkompetens. Rådet kan med stöd av restkompetensen i denna bestämmelse vidta nödvändiga åtgärder för att, inom ramen för den gemensamma marknaden, förverkliga gemenskapens mål om fördraget inte innehåller nödvändiga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny avdelning I med rubriken ”Unionens befogenhetskategorier och befogenhetsområden” och de nya artiklarna &lt;NOBR&gt;2a–2e&lt;/NOBR&gt; i första delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;I de nya bestämmelserna beskrivs unionens olika befogenhets- kategorier och det anges mer i detalj för varje kategori vilka följder unionens sätt att utöva sina befogenheter leder till när det gäller medlemsstaternas befogenheter. Indelningen i huvudsakliga befogenhetskategorier syftar till att skapa ökad tydlighet och överskådlighet samt underlätta ansvarsutkrävandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Unionens befogenheter delas in i tre huvudkategorier utifrån den befogenhet att lagstifta som unionen tilldelats allteftersom denna befogenhet har tilldelats unionen ensam (exklusiv befogenhet), delas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;mellan unionen och medlemsstaterna (delad befogenhet) eller i huvudsak omfattas av medlemsstaternas befogenhet (områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Omfattningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter fastställs för varje område i fördragen (artikel 2a.6 i EUF- fördraget). Syftet med hänvisningen är att ange att räckvidden för och unionens befogenheter på varje område avgörs av de särskilda bestämmelserna i fördragen. Härigenom säkerställs att det inte görs några ändringar i förhållande till den nuvarande situationen utöver dem som regeringskonferensen uttryckligen har beslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Ändringar i sak när det gäller befogenhetsfördelningen rör sådana politikområden där fördragsbestämmelserna även i övrigt har reviderats på ett mer övergripande sätt. Detta gäller särskilt området med frihet, säkerhet och rättvisa som redovisas närmare i avsnitt 23.4. Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik har inte kunnat inordnas under de tre huvudkategorier som unionens befogenheter indelats i. I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs särskilda bestämmelser i syfte att beakta att unionens befogenheter på dessa områden är av särskild art (artiklarna 2a.3 och 2d).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;För att klargöra att även samordningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är av särskild art införs en bestämmelse i EUF- fördraget. Enligt bestämmelsen har unionen befogenheter att fastställa och genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik, i enlighet med vad som framgår av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 2a.4, se vidare avsnitt 25.2 och 25.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget utvidgas även tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen i nuvarande artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och den parlamentariska kontrollen av klausulens användning stärks. Den nya flexibilitetsklausulen motsvarar dock i sina huvuddrag nuvarande klausul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;I artikel 48.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;(18)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;om avgränsningen av befogenheter &lt;/SPAN&gt;anges särskilt att företrädarna för medlemsstaternas regeringar som samlas i en regeringskonferens får i enlighet med det ordinarie ändringsförfarandet besluta att ändra de fördrag som ligger till grund för unionen, inklusive för att utöka eller minska de befogenheter som tilldelas unionen i fördragen (beträffande ordinarie ändringsförfarandet se avsnitt 26.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.12 och 2.289 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Områden med exklusiva befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;På de områden där unionen har exklusiv befogenhet får endast unionen lagstifta och anta rättsligt bindande akter, medan medlemsstaterna får göra detta endast efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra akter som har antagits av unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Unionen ska ha exklusiv befogenhet på följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tullunionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;c)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valuta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Den gemensamma handelspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;Unionen ska även ha exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal om ingåendet av avtalet föreskrivs i en unionslagstiftningsakt, eller om ingåendet är nödvändigt för att den ska kunna utöva sin befogenhet internt eller i den mån ingåendet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa (artikel 2b.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen återspeglar i huvudsak &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis avseende unionens exklusiva befogenhet när det gäller ingåendet av internationella avtal. Internationella avtal behandlas närmare i avsnitt 25.4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Förteckningen över områdena med exklusiv befogenhet är uttömmande. På de områden där unionen har exklusiv befogenhet tillämpas inte subsidiaritetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Områden med delade befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft5"&gt;På områden med delad befogenhet har både unionen och medlemsstaterna befogenhet att lagstifta och anta rättsligt bindande akter. Medlemsstaterna utövar sin befogenhet i den mån som unionen inte har utövat sin befogenhet eller har beslutat att inte längre utöva den. I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (18) om avgränsningen av befogenheter &lt;/SPAN&gt;klargörs bl.a. att den sistnämnda situationen kan uppstå när de behöriga unionsinstitutionerna beslutar att upphäva en lagstiftningsakt, särskilt för att säkerställa en ständig respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Rådet får, på initiativ av en eller flera av sina medlemmar (medlemsstaternas företrädare) och i enlighet med artikel 208 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; uppmana kommissionen att lägga fram förslag till upphävande av en lagstiftningsakt. Konferensen välkomnar att kommissionen förklarat att den ska ägna särskild uppmärksamhet åt dessa uppmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft3"&gt;Unionen ska, enligt subsidiaritetsprincipen, endast utnyttja sin befogenhet om målen för den planerade åtgärden uppnås bättre på unionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen och medlemsstaterna ska ha delade befogenheter på följande huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Inre marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Socialpolitik, i fråga om aspekter som anges i EUF- fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jordbruk och fiskeri, med undantag av bevarandet av havets biologiska resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Konsumentskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Transeuropeiska nät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Energi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Området med frihet, säkerhet och rättvisa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;k)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft3"&gt;de aspekter på folkhälsa som anges i EUF- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft5"&gt;De områden som omfattas av delad befogenhet är sådana som inte omfattas av exklusiv befogenhet eller är områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. Genom att hänvisa till "huvudområden" i förteckningen över områden med delad befogenhet undviker man att närmare behöva fastställa varje område. Den exakta definitionen och räckvidden för varje område med delade befogenheter fastställs genom de relevanta bestämmelserna i fördragen. I ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om utövandet av delade befogenheter &lt;/SPAN&gt;klargörs vidare med hänvisning till artikel 2a.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; att när unionen har vidtagit åtgärder på ett visst område ska dess utövande av sina befogenheter på detta område endast omfatta de delar som styrs av unionsakten i fråga och således inte omfatta hela området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft5"&gt;Jordbruk och fiskeri, med undantag av bevarandet av havets resurser, hör till områden med delad befogenhet. Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken hör till områden med exklusiv befogenhet (se ovan under exklusiva befogenheter). Bestämmelserna om jordbruk och fiskeri redogörs för närmare under avsnitt 23.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;Det bör särskilt uppmärksammas att området med frihet, säkerhet och rättvisa omfattas av delad befogenhet. Det innebär bl.a. att unionen får delad befogenhet även för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (nuvarande tredje pelaren) i enlighet med vad som anges i EUF- fördraget. Samtidigt införs rättsliga grunder för att skapa en gemensam invandringspolitik och ett gemensamt asylsystem. Bestämmelserna på området med frihet, säkerhet och rättvisa redovisas närmare under avsnitt 23.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Vidare omfattas energi av uppräkningen över områden med delade befogenheter. En uttrycklig rättslig grund för detta område skapas i EUF- fördraget (artikel 176a). För bestämmelsen om energi redogörs närmare under avsnitt 23.3.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller folkhälsa hör till den delade befogenheten medan skydd för och förbättring av människors hälsa hör till områdena för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. Denna indelning återspeglas i den reviderade artikeln om folkhälsa i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 152). Bestämmelsen om folkhälsa redovisas närmare under avsnitt 23.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Forskning och teknisk utveckling, där området för rymdfrågor ingår, samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd har lagts in i separata bestämmelser för att understryka dessa områdens särprägel i förhållande till övriga områden som faller under delad befogenhet (artikel 2c.3 och 2c.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Medlemsstaterna behåller sina befogenheter på dessa områden även om unionen utövar sina befogenheter. En särskild rättslig grund för rymdpolitik införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 172a). Bestämmelserna om forskning, teknisk utveckling och rymden redovisas närmare under avsnitt 23.3.7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Områdena för stödjande åtgärder definieras som områden där unionen ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder, utan att för den skull ersätta medlemsstaternas befogenheter på dessa områden. De rättsligt bindande akter som antas av unionen på grundval av de särskilda bestämmelserna för dessa områden får inte innebära harmonisering av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Områdena för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Skydd för och förbättring av människors hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Industri.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Turism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Civilskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Administrativt samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;Förteckningen över områdena med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är uttömmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; upprättas särskilda rättsliga grunder för turism, idrottsfrågor, civilskydd samt administrativt samarbete vilka saknas i de nuvarande fördragen. Områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder behandlas närmare under avsnitt 23.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; en särskild bestämmelse angående samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik samt tillämpliga delar av medlemsstaternas socialpolitik för att klargöra den särskilda karaktären hos denna samordning (artikel 2d). På detta område har det klargjorts att det är medlemsstaterna som ska samordna sin ekonomiska politik och sysselsättningspolitik inom unionen och att unionens befogenhet endast består av att meddela närmare föreskrifter om denna samordning (artikel 2a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft5"&gt;Medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik inom unionen särskilt genom rådets allmänna riktlinjer. Särskilda bestämmelser ska tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta. Unionen ska vidare vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik, särskilt genom att ange riktlinjer för denna politik. Unionen får även ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget bevaras den nuvarande grundstrukturen, där den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken utgör medlemsstaternas befogenhet och den monetära politiken utgör unionens exklusiva befogenhet (se ovan under områden med exklusiva befogenheter).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Flexibilitetsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget får flexibilitetsklausulen i artikel 308 i EG- fördraget en ny lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Artikel 308 i det gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ger gemenskapen befogenhet att vidta de åtgärder som behövs för att inom den gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemenskapens mål, förutsatt att &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; i övrigt inte innehåller de nödvändiga befogenheterna. Artikeln kan sålunda bara användas om det inte finns en annan tillämplig rättslig grund i fördraget. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har vidare markerat att artikel 308 inte får användas för att utvidga gemenskapens befogenheter utöver den allmänna ram som följer av samtliga bestämmelser i fördraget, i synnerhet de bestämmelser i vilka gemenskapens uppgifter och åtgärder fastställs (yttrande 2/94 gemenskapens anslutning till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, REG 1996 s. &lt;NOBR&gt;I–1759).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget utvidgas tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen. Den nya klausulen ger unionen en flexibilitet att vidta åtgärder för att förverkliga ett bredare spektrum av unionsmålsättningar. Det förutsätts inte längre att åtgärderna ska inrymmas inom den gemensamma marknadens ram. Det räcker att en åtgärd från unionens sida är nödvändig för att, inom ramen för den politik som fastställs i fördragen, nå något av de mål som avses i fördragen och fördragen inte innehåller de nödvändiga befogenheterna för detta. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (41) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;förklarar konferensen att hänvisningen till unionens mål avser de mål som anges i artikel 2.2 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och målen i artikel 2.5 i det ändrade EU- fördraget när det gäller yttre åtgärder enligt femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare klargörs att det därför är uteslutet att en åtgärd som grundar sig på artikel 308 endast ska eftersträva mål som anges i artikel 2.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dvs. målen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (42) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;understryker konferensen den fasta rättspraxis som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; givit uttryck för när det gäller tillämpningen av artikel 308, bl.a. att klausulen inte kan ligga till grund för en utvidgning av tillämpningsområdet för unionens befogenheter utöver den allmänna ram som skapas av bestämmelserna i fördragen som helhet, särskilt de bestämmelser i vilka unionens uppgifter och verksamhet fastställs. Vidare anges att klausulen under inga omständigheter kan användas som grund för antagande av bestämmelser som i sak skulle innebära en ändring av fördragen utan att det förfarande som fastställts för detta ändamål har följts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Klausulens tillämpningsområde begränsas i praktiken av att Lissabonfördraget introducerar särskilda rättsliga grunder för åtgärder på vissa områden där nuvarande artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; används. Exempel på sådana områden är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;– immaterialrätt i en ny artikel 97a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;– energi i en ny artikel 176a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;– civilskydd i en ny artikel 176c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Det kommer dock fortfarande att vara nödvändigt att använda artikel 308 Prop. 2007/08:168 när det gäller åtgärder för vilka man inte introducerat någon särskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;rättslig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;I flexibilitetsklausulen anges att de bestämmelser som antas på grundval av klausulen inte får innebära en harmonisering av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar i de fall där fördragen utesluter en sådan harmonisering. Detta utesluter sådan harmonisering på områdena för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (se artiklarna 2a.5 och 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Inte heller kan klausulen användas för att uppnå mål som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Alla akter som antas enligt artikel 308 måste respektera de begränsningar som fastställs i artikel 25b andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dvs. genomförandet av den politik som avses i artiklarna &lt;NOBR&gt;2b–2e&lt;/NOBR&gt; i EUF- fördraget ska inte påverka tillämpningen av de förfaranden för och respektive omfattning av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utövandet av unionens befogenheter enligt kapitlet om GUSP i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (41) till artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;noteras särskilt att i enlighet med artikel 15b.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; får lagstiftningsakter inte antas på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Den parlamentariska kontrollen av klausulens användning stärks i förhållande till nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Rådet beslutar fortsatt med enhällighet samtidigt som Europaparlamentets inflytande stärks vid antagandet av akter på grundval av denna klausul eftersom dess godkännande krävs. I nuvarande artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; har Europaparlamentet endast yttranderätt. Även om rådet antar bestämmelserna i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande ska rådet besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Den ytterligare kontroll av subsidiaritetsprincipen som införs, genom att alla nationella parlament i sin kontroll ska uppmärksammas på att förslaget grundar sig på denna artikel, är särskilt viktig ur demokratisk synpunkt. Detta i förening med domstolens tillsyn utgör en kontrollmöjlighet så att klausulens tillämpning inte kommer att leda till att unionens befogenhet utvidgas på ett sätt som de nationella parlamenten inte haft möjlighet att ta ställning till genom godkännande av en fördragsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft3"&gt;Flexibilitetsklausulen undantas från tillämpningen av de förenklade procedurer för ändring av fördragen som följer av artikel 48.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 308a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 26.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Flexibilitetsklausulen tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (7.2.3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p140 ft27"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p141 ft1"&gt;Unionens institutioner och organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Institutionernas uppgifter förtydligas. I syfte att stärka samtliga institutioner utan att rubba balansen mellan dem skapas nya regler om bl.a. Europeiska rådet, röstregler i rådet samt om kommissionens sammansättning. En post som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inrättas. Genom Lissabonfördraget fastställs att unionens institutioner ska vara Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och revisionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Få remissinstanser ger något allmänt sammanfattande omdöme om förändringarna på det institutionella området. Ett antal remissinstanser kommenterar i stället de enskilda elementen i den institutionella paketlösningen (se avsnitten 14.2 till 14.8). &lt;SPAN class="ft4"&gt;Örebro universitet &lt;/SPAN&gt;anser att strukturen för de högsta politiska posterna inom unionen är ganska komplicerad. Universitetet anser att den nya strukturen medför att rågången och uppdelningen mellan de olika institutionerna kommer att minska, men att det också uppstår en viss risk för konkurrens mellan de tre höga befattningshavarna - ordföranden i Europeiska rådet, ordföranden i kommissionen samt den höga representanten, tillika ordföranden i kommissionen och ibland ordförande i rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artikel 5 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; och i artiklarna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om unionens institutioner och organ. Närmare bestämmelser om dem finns i femte delen i EG-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft5"&gt;fördraget. Motsvarande bestämmelser för Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) ges i Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;I den regeringskonferens som ledde fram till Nicefördraget år 2003 gjordes en grundlig översyn av institutionerna och den institutionella grunden för en utvidgning av unionen. Närmare redogörelser för Nicefördraget samt anpassningarna genom anslutningsfördragen för utvidgningen av unionen med tio nya medlemsstater år 2004 och med ytterligare två nya medlemsstater år 2007 finns i regeringens proposition rörande Nicefördraget (prop. 2001/02:8), i regeringens proposition angående Europeiska unionens utvidgning 2004 (prop. 2003/04:25) och i regeringens proposition om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (prop. 2005/06:106).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft3"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Institutionella bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;De institutionella bestämmelserna återfinns dels i det ändrade EU- fördraget i en ny avdelning III med rubriken ”Institutionella bestämmelser” (artiklarna &lt;NOBR&gt;9–9f),&lt;/NOBR&gt; dels i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; i sjätte delen med rubriken ”Institutionella och finansiella bestämmelser” (artiklarna 190– 201b, &lt;NOBR&gt;204–213,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;215–219,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;221–248,&lt;/NOBR&gt; 256a, &lt;NOBR&gt;258–260&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;262–267b).&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna &lt;NOBR&gt;1.13–1.20,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2.177–2.232&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2.246–2.256&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen ska ha en institutionell ram med syfte att främja dess värderingar, sträva efter att förverkliga dess mål, tjäna dess egna, dess medborgares och medlemsstaternas intressen samt att säkerställa konsekvens, effektivitet och kontinuitet i dess politik och verksamhet. Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och revisionsrätten är unionens institutioner (artikel 9.1 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;Varje institution ska handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Institutionerna ska samarbeta lojalt med varandra (artikel 9.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Europaparlamentet blir medlagstiftare tillsammans med rådet på fler områden genom att det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas på fler områden. Parlamentet får även ökat inflytande över bl.a. unionens budget. När det gäller parlamentets sammansättning sätts ett tak på 750 ledamöter, plus ordföranden. Ett beslut om hur de 751 platserna ska fördelas mellan länderna ska fattas av Europeiska rådet inför valet till Europaparlamentet år 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Stats- och regeringschefernas forum – Europeiska rådet – får status som egen institution och ges en vald ordförande som väljs för en mandatperiod på två och ett halvt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Formerna för ordförandeskapet i rådet ändras något i syfte att effektivisera rådsarbetet genom stärkt samordning mellan de tre medlemsstater som har ordförandeskapet under en &lt;NOBR&gt;18-månadersperiod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Röstning med kvalificerad majoritet i rådet blir huvudregel. På vissa områden gäller dock fortsatt enhällighet, bl.a. på områdena utrikes- och säkerhetspolitik och skattepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Definitionen av vad som är kvalificerad majoritet – röstviktningen – ändras till ett system med s.k. dubbel majoritet. Enligt det nya systemet krävs att minst 55 % av medlemmarna i rådet ska rösta ja och att dessa länder ska representera minst 65 % av unionens befolkning för att ett beslut ska fattas. Systemet ska gälla från och med den 1 november 2014, med vissa övergångsbestämmelser fram till den 31 mars 2017. Den nya modellen är mer överskådlig än den nuvarande och behöver inte omförhandlas vid varje ny utvidgning av EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;I syfte att bevara kommissionens handlingskraft förutser Lissabonfördraget att kommissionen minskas, så att antalet ledamöter motsvarar två tredjedelar av medlemsstaterna. Posterna i kommissionen ska rotera på strikt jämlik grund mellan ledamöter från medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;Nyheten ligger inte i att kommissionen minskas, det beslutades redan Prop. 2007/08:168 genom Nicefördraget, utan i att antalet ledamöter fastställs och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;principerna läggs fast för hur rotationen ska gå till. De nya reglerna ska gälla från och med den 1 november 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;För att unionens externa agerande ska bli tydligare och bättre samordnat inrättas en post som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den höga representanten ska vara ordförande i rådskonstellationen för utrikes frågor och samtidigt vara en av vice ordförandena i kommissionen. Han eller hon får också ett särskilt ansvar för unionens utrikes- och säkerhetspolitik och ska samordna unionens politik gentemot omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;Domstolens namn ändras till Europeiska unionens domstol och förstainstansrätten byter namn till tribunalen. Domstolen blir behörig över alla delar av fördragen, utom i fråga om dem som särskilt har undantagits. Till de områden som är undantagna hör utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft3"&gt;Enligt regeringens bedömning förtydligas institutionernas huvuduppgifter, sammansättning och röstregler i syfte att stärka samtliga institutioner utan att rubba balansen mellan dem. Den institutionella helhetslösningen är en god kompromiss som kan underlätta beslutsfattandet i en utvidgad union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;Övriga ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft51"&gt;Ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs sammansättning ska regleras i ett beslut, som ska antas med enhällighet av rådet. Platsfördelningen regleras i dag direkt i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;Europeiska investeringsbankens (EIB:s) stadga får ändras i sin helhet av rådet som beslutar med enhällighet. I dag kan delar av stadgan endast ändras genom fördragsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft3"&gt;I det följande redogörs närmare för ändringarna i anslutning till varje berörd institution eller berört organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Europaparlamentet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentet ges ökat inflytande dels genom att medbeslutande blir allmän princip på lagstiftningsområdet, dels genom att parlamentet får ökade befogenheter på bl.a. budgetområdet. Antalet platser i Europaparlamentet för varje medlemsstat bestäms till lägst sex och högst 96. Det sammanlagda antalet platser i Europaparlamentet får inte överstiga 750, plus ordföranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen, Linköpings universitet och Unga Européer&lt;SPAN class="ft8"&gt;, är positiva till Europaparlamentets stärkta roll. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det är ett stort framsteg att medbeslutande blir huvudregel på lagstiftningsområdet. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar den nya maxgränsen för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;antalet ledamöter i Europaparlamentet och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;välkomnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft3"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;även att Sverige enligt en särskild överenskommelse kommer att få ett ökat antal ledamöter i Europaparlamentet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen Uppsala län &lt;/SPAN&gt;anser att Europaparlamentets stora storlek inger oro med tanke på att parlamentets inflytande stärks på åtskilliga områden och att det ökade inflytandet för parlamentet ställer krav på en effektiv organisation. Länsstyrelsen hyser dock viss förståelse för att unionens geografiska utvidgning kräver att alla delar av unionen får en kraftfull representation i Europaparlamentet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) &lt;/SPAN&gt;konstaterar att långtgående förändringar införs som alla syftar till att åstadkomma en förstärkning av Europaparlamentets ställning&lt;SPAN class="ft32"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;189-201&lt;/NOBR&gt; i det nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om Europaparlamentet som dels har rådgivande uppgifter, dels i vissa frågor är medbeslutande med ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Efter ändringar genom Nicefördraget år 2003, anslutningsfördraget om utvidgning av unionen år 2004 och fördraget om Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen år 2007 ska Europaparlamentets 736 platser fördelas på 27 medlemsstater med verkan från början av mandatperioden &lt;NOBR&gt;2009–2014.&lt;/NOBR&gt; Enligt vissa övergångsregler har platserna i Europaparlamentet tillfälligt utökats till 785 fram till mandatperioden &lt;NOBR&gt;2009–2014.&lt;/NOBR&gt; Platsfördelningen bygger på medlemsstaternas befolkningsstorlek. Flest platser har Tyskland med 99 platser medan Malta har fem. Sverige har 19 platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Institutionella bestämmelser om Europaparlamentet återfinns dels i artikel 9a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dels i artiklarna &lt;NOBR&gt;190–201&lt;/NOBR&gt; i EUF- fördraget. (Se artiklarna 1.15 och &lt;NOBR&gt;2.178–2.188&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny artikel 9a i det ändrade EU- fördraget, där de övergripande bestämmelserna om Europaparlamentet anges. I artikeln klargörs att Europaparlamentet tillsammans med rådet har ett lagstiftande uppdrag och att det ska utöva budgetfunktionen. Europaparlamentets ställning stärks genom att huvudregeln blir att Europaparlamentet är medbeslutande i lagstiftningsfrågor (ordinarie lagstiftningsförfarandet) och att parlamentet får utökade befogenheter på bl.a. budgetområdet (se avsnitt 16.2 och 18). Vidare kommer Europaparlamentets godkännande att krävas vid användandet av den s.k. flexibilitetsklausulen (se avsnitt 13.2), vid användandet av det förenklade ändringsförfarandet (se avsnitt 26.1) samt vid vissa beslut om fördjupat samarbete (se avsnitt 16.3). Europaparlamentets utökade medverkan gör att det parlamentariska inflytandet stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft38"&gt;Europaparlamentet ska även välja kommissionens ordförande på förslag av Europeiska rådet (artiklarna 9a.1 och 9d.7 i det ändrade EU- fördraget). I dag utses ordföranden av Europeiska rådet sedan den nominerade kandidaten har godkänts av Europaparlamentet. Europeiska rådet ska ta hänsyn till resultatet i Europaparlamentsvalet när kommissionens ordförande nomineras. Det kan genom detta förväntas bli&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;en större partipolitisk samstämmighet mellan parlamentet och kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Det införs även en skyldighet för kommissionen att underrätta Europaparlamentet om skälen, när den inte lägger fram förslag i det fall parlamentet begärt det (artikel 192 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna bestämmelse stärker parlamentets roll vid framtagandet av förslag till rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget utökas antalet platser i Europaparlamentet till högst 750, plus ordföranden (artikel 9a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Samtidigt anges det lägsta antalet ledamöter per medlemsstat till sex. Ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. Europeiska rådet ska enhälligt på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande besluta om fördelningen av platserna med respekt för principen om degressiv proportionalitet. En närmare definition av denna princip ges inte i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Enligt artikel 2 i &lt;/SPAN&gt;protokollet om övergångsbestämmelser &lt;SPAN class="ft3"&gt;ska Europeiska rådet i god tid före 2009 års val till Europaparlamentet anta ett beslut om parlamentets sammansättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Enligt ett utkast till beslut av Europeiska rådet om Europaparlamentets sammansättning anges att principen om degressiv proportionalitet ska tillämpas så att fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet i så hög grad som möjligt avspeglar befolkningsmängden i olika medlemsstater. Ju större befolkning ett land har, desto fler platser har landet rätt till och desto fler invånare ska företrädas av varje ledamot. Enligt utkastet till beslut får Sverige 20 platser i Europaparlamentet, vilket är en ökning med en plats i förhållande till nu gällande regelverk. Flest platser får Tyskland med 96 platser. Minst antal platser får Cypern, Luxemburg och Malta med 6 platser vardera. Europaparlamentet har gett sitt politiska godkännande till utkastet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Enligt en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (4) om Europaparlamentets sammansättning &lt;SPAN class="ft3"&gt;kommer en extra plats tilldelas Italien.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Enligt en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (5) om Europeiska rådets politiska överenskommelse om utkastet till beslut om Europaparlamentets sammansättning &lt;SPAN class="ft3"&gt;ska ett reviderat utkast till beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2009-2014&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; bli föremål för en politisk överenskommelse i Europeiska rådet, grundat på Europaparlamentets förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Beslutsfattande m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Europaparlamentet ska, liksom tidigare, fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i fördragen (artikel 198 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Eftersom pelarstrukturen tas bort genom Lissabonfördraget, blir reglerna om tillfälliga undersökningskommittéer (artikel 193 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;reglerna om unionsmedborgarnas rätt att göra framställningar till Prop. 2007/08:168 Europaparlamentet (artikel 194 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; tillämpliga även på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;frågor inom nuvarande andra och tredje pelarnas områden. På samma sätt utökas ombudsmannens tillsyn till att även omfatta utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 195 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Närmare föreskrifter om utövandet av undersökningsrätten ska fastställas av Europaparlamentet på eget initiativ genom förordningar, efter rådets och kommissionens godkännande (artikel 193 i EUF- fördraget). I dag fastställs dessa föreskrifter av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Europaparlamentet ges en rätt att höra Europeiska rådet (artikel 197 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag kan endast rådet höras. Denna ändring ligger i linje med att Europeiska rådet ges ställning som formell institution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Med beaktande av att unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska ingå i kommissionen, ändras bestämmelserna om misstroendevotum så att det framgår att även den höga representanten ska avgå från kommissionen om Europaparlamentet antar ett förslag till misstroendevotum (artikel 201 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Europeiska rådet får status som en av EU:s institutioner och får en vald ordförande med motsvarande uppgifter som det ordförandeskap som hittills roterat mellan medlemsstaterna. Förändringarna bör ses sammanvägda med de övriga institutionella förändringar som Lissabonfördraget lägger fast i fråga om rådet, kommissionen och Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft32"&gt;Remissinstanserna: Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps&lt;SPAN class="ft8"&gt;) konstaterar att Europeiska rådet förstärks genom att det blir en institution, får rätt att fatta bindande beslut, får en utvidgad uppgift och en permanent ordförande med egna resurser. Även &lt;/SPAN&gt;Örebro universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;konstaterar att Europiska rådet genom Lissabonfördraget kommer att få en betydligt starkare ställning än hittills och nu kommer att bli en av EU:s institutioner. Universitetet anser att detta delvis sker på bekostnad av det hittills mycket mäktiga ministerrådet. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positivt till att Europeiska rådet får status som formell institution, då det förhoppningsvis kommer att innebära att dess roll blir tydligare. Universitetet anser också att det är positivt att det Europeiska rådet utvecklar och utvidgar sitt samarbete med unionens övriga organ. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att en ordförande i Europeiska rådet bör bidra till att förstärka kontinuiteten i EU:s arbetet. &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att risken är stor att nationernas roll i realiteten urholkas då en vald ordförande ska företräda Europa utåt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Europeiska rådet har i dag inte status som &lt;NOBR&gt;EU-institution.&lt;/NOBR&gt; Europeiska rådets uppgifter och sammansättning anges i artikel 4 i nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Europeiska rådet ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling. Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;eller regeringschefer samt kommissionens ordförande, biträdda av medlemsstaternas utrikesministrar och en ytterligare medlem av kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Europeiska rådet ska även enligt artikel 13 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), inklusive för frågor som har försvarsmässiga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Bestämmelser om Europeiska rådet återfinns dels i artikel 9b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dels i artiklarna 201a och 201b under ett nytt avsnitt 1a med rubriken ”Europeiska rådet” i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del. (Se artiklarna 1.16 och 2.189 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Europeiska rådet får formell status som en av EU:s institutioner (artikel 9 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Europeiska rådets uppgift ska även i fortsättningen vara att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Det ska inte ha någon lagstiftande funktion (artikel 9b.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Europeiska rådet ska, förutom sin nye ordförande, även i fortsättningen bestå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska också delta i Europeiska rådets arbete (artikel 9b.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Om dagordningen kräver det kan var och en av Europeiska rådets medlemmar besluta att han eller hon ska biträdas av en minister. Denna behöver till skillnad mot nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; således inte vara medlemsstatens utrikesminister. Kommissionens ordförande kan biträdas av en kommissionsledamot (artikel 9b.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Beslutsfattande m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;Det slås fast att Europeiska rådet ska fatta beslut med konsensus, om inte annat föreskrivs i fördragen (artikel 9b.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det innebär att medlemsstaterna även i fortsättningen måste vara överens om de beslut som Europeiska rådet fattar. Vidare fördragsfästs att Europeiska rådet ska fatta beslut med enkel majoritet i procedurfrågor och när det antar sin arbetsordning (artikel 201a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;I vissa fall ska Europeiska rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet. Detta gäller exempelvis beslut om andra rådskonstellationer än rådet för allmänna frågor och rådet för utrikes frågor samt villkoren för jämlikt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;roterande ordförandeskap (artikel 201b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Definitionen av Prop. 2007/08:168 kvalificerad majoritet i Europeiska rådet utvecklas närmare i avsnitt 14.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ingen medlem av Europeiska rådet får vid omröstning företräda mer än en annan medlem. Den omständigheten att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att Europeiska rådet fattar beslut som kräver enhällighet. När Europeiska rådet beslutar genom omröstning, får ordföranden och kommissionens ordförande inte delta i omröstningen (artikel 201a.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Europeiska rådet ska sammanträda två gånger per halvår eller när situationen i övrigt kräver det (artikel 9b.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Även i dag möts Europeiska rådet i praktiken minst två gånger under varje ordförandeskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Europaparlamentets ordförande kan av Europeiska rådet inbjudas att höras. Europeiska rådet ska biträdas av rådets generalsekretariat (artikel 201a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Europeiska rådets ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget får Europeiska rådet en vald ordförande. Ordföranden ska väljas med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Uppdraget kan förnyas en gång (artikel 9b.5 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I händelse av förhinder eller allvarlig försummelse får ordföranden avsättas enligt samma förfarande. Ordföranden får inte inneha ett nationellt mandat. I dag roterar ordförandeskapet mellan medlemsstaterna i perioder om sex månader. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (6) till artikel 9b.5 och 9b.6, artikel 9d.6 och 9d.7 och artikel 9e i fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;anges att hänsyn bör tas till behovet att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater vid valet av den person som ska inneha befattningen som Europeiska rådets ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Europeiska rådets ordförande ska på liknande sätt som hittillsvarande roterande ordförandeskap har gjort leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt. Ordföranden ska även säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet i konstellationen allmänna frågor. Ordföranden ska vidare verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i Europeiska rådet. Europeiska rådets ordförande ska också på sin nivå representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att befogenheterna för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik åsidosätts (artikel 9b.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (8) om de praktiska åtgärder som ska vidtas när Lissabonfördraget träder i kraft när det gäller ordförandeskapet i Europeiska rådet och i rådet i konstellationen utrikes frågor &lt;SPAN class="ft3"&gt;finns uppmaningar om att vissa praktiska åtgärder bör vidtas om Lissabonfördraget träder i kraft efter den 1 januari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft25"&gt;Avsikten med en vald ordförande är att stärka samordningen och effektiviteten i Europeiska rådet. Företrädarrollen utåt är tydligt reglerad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;Förändringarna bör ses sammanvägda med de övriga institutionella Prop. 2007/08:168 förändringar som fördraget lägger fast i fråga om rådet, kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;och Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Inom rådet görs beslutsfattande med kvalificerad majoritet till generell regel med undantag för bl.a. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Röstreglerna i rådet ändras, så att kvalificerad majoritet föreligger om minst 55 % av rådets medlemmar som företräder minst 65 % av unionens befolkning stödjer ett visst förslag (s.k. dubbel majoritet). Den nya definitionen av kvalificerad majoritet träder i kraft den 1 november 2014, med vissa övergångsbestämmelser fram till den 31 mars 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft3"&gt;Ordförandeskapet i rådet organiseras i grupper om tre medlemsstater under 18 månader. Ordförandeskapet i samtliga rådskonstellationer utom rådet för utrikes frågor leds i tur och ordning av en av dessa tre medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft5"&gt;ställer sig positiva till utökat användande av kvalificerad majoritet vid omröstning i rådet och den nya definitionen av kvalificerad majoritet, vilket bör bidra till ökad effektivitet inom EU. &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser att det är ett stort framsteg att huvudregeln för beslutsfattande blir kvalificerad majoritet kombinerat med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;medbeslutande för Europaparlamentet. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Liberala Ungdomsförbundet och Unga Européer &lt;/SPAN&gt;anser att beslut med dubbla majoriteter i rådet är ett steg i rätt riktning och ger ett mer effektivt beslutsfattande, men beklagar fördröjningen till 2014 för införandet av de nya reglerna. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;anser att de nya röstreglerna innebär att befolkningsrika länder får ökat inflytande på bekostnad av glesare befolkade länder. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Linköpings universitet &lt;/SPAN&gt;är positivt till en ny form av ordförandeskap, men ställer sig frågande till hur det ökade användandet av kvalificerad majoritet kan kombineras med tanken om att EU ska komma närmare folket. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens jordbruksverk &lt;/SPAN&gt;anser att förfarandet att tre på varandra följande ordförandeskap ska samarbeta innebär en risk för att ett stort land kan dominera över mindre länder. Några remissinstanser har yttrat sig närmare över övergången i rådets beslutsordning från enhällighet till kvalificerad majoritet. Deras synpunkter tas upp i avsnitt 7.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;202-210&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om Europeiska unionens råd (rådet) som är unionens beslutande institution. Ett medlemsland är ordförande för rådet och EU:s löpande arbete sex månader i taget enligt ett rullande schema.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; om röstviktningen i rådet ändrades genom Nicefördraget år 2003, med vissa anpassningar genom fördraget om utvidgningen av unionen år 2004. Nicefördragets bestämmelser om röstviktning trädde i kraft den 1 november 2004. Vissa anpassningar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft3"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;röstreglerna gjordes även genom fördraget om Bulgariens och Prop. 2007/08:168 Rumäniens anslutning till unionen år 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;När rådets beslut ska fattas med kvalificerad majoritet ska medlemsstaternas röster vägas. Systemet innebär att varje medlemsstats röst har en viss vikt. De större medlemsstaterna har fler röster men inte i proportion till sin folkmängd. De mindre medlemsstaterna är därmed överrepresenterade. Detta brukar kallas degressiv proportionalitet. Det totala antalet röster i rådet uppgår för närvarande till 345. Flest har Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien med vardera 29. Minst antal röster har Malta med 3. Sverige har 10 röster. För kvalificerad majoritet krävs 255 röster av 345 i nuvarande EU med 27 medlemsstater. Dessutom krävs två tredjedelar av medlemsstaterna i de fall beslut fattas utan att något kommissionsförslag föreligger. Medlemsstaterna har vidare möjlighet att kräva att medlemsstater som utgör den kvalificerade majoriteten motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt ska beslutet inte antas. Denna regel gäller inte automatiskt utan först om någon medlemsstat begär att den ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Bestämmelser om rådet återfinns dels i artikel 9c i det ändrade EU- fördraget, dels i artiklarna &lt;NOBR&gt;204–210&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna 1.17 och &lt;NOBR&gt;2.190–2.195&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;I en ny artikel 9c.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; klargörs att rådet tillsammans med Europaparlamentet ska lagstifta och utöva budgetfunktionen. Rådet ska vidare, i likhet med nu gällande bestämmelser, fastställa politik och fungera samordnande i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft3"&gt;Rådet ska även i fortsättningen bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt (artikel 9c.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Rådets konstellationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Genom Lissabonfördrag införs vissa nya bestämmelser om rådets olika konstellationer (artikel 9c.6 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-fördraget).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; Rådet för allmänna frågor och rådet för utrikes frågor nämns i fördraget. Vilka de övriga råden ska vara anges inte utan ska fastställas genom beslut av Europeiska rådet. Europeiska rådet ska besluta med kvalificerad majoritet. Särskilda övergångsbestämmelser finns i artikel 4 i &lt;/SPAN&gt;protokollet om övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Rådet för allmänna frågor har ett särskilt ansvar för att säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Rådet ska också tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten. Rådet för utrikes frågor ska utforma unionens yttre åtgärder på grundval av de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet anger och säkerställa samstämmigheten i unionens åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Öppenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;En viktig förändring i förhållande till nu gällande bestämmelser är att alla möten i rådet när det överlägger och röstar om ett utkast till en lagstiftningsakt ska vara offentliga (artikel 9c.8 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Beslutsfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny huvudregel som anger att rådet ska besluta med kvalificerad majoritet om inte annat föreskrivs i fördragen (artikel 9c.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt nu gällande bestämmelser ska rådet fatta beslut med enkel majoritet i de frågor där särskilda beslutsregler inte anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;På samma sätt som tidigare ska rådet fatta beslut med enkel majoritet i procedurfrågor liksom vid antagandet av rådets arbetsordning (artikel 207 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Den överväldigande delen av besluten inom gemenskapen kan redan i dag fattas med kvalificerad majoritet. En övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet sker främst för vissa delar av det polisiära och straffrättsliga samarbetet, som tidigare tillhörde den tredje pelaren. En övergång till kvalificerad majoritet sker inom den hittillsvarande gemenskapsrätten även för exempelvis vissa rättsliga och inrikes frågor samt social trygghet. Det är rimligt att kvalificerad majoritet ska tillämpas på flertalet områden, då detta stärker förutsättningarna för ett effektivt beslutsfattande. Förändringarna bör ses sammanvägda med de övriga institutionella förändringarna, bland annat ökat inflytande för Europaparlamentet och de nationella parlamenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Övergången i rådets beslutsordning från enhällighet till kvalificerad majoritet tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Definition av kvalificerad majoritet i Europeiska rådet och rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den nuvarande röstviktningen med på förhand angivna röstetal för varje medlemsstat överges genom Lissabonfördraget. I stället införs en regel med så kallad dubbel majoritet, där såväl antalet medlemsstater som folkmängden i varje land vägs in (artikel &lt;NOBR&gt;9c.4–5&lt;/NOBR&gt; i det ändrade EU- fördraget och artikel 205.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den nya regeln innebär att kvalificerad majoritet uppnås med minst 55 % av rådets medlemmar, dock minst 15 rådsmedlemmar, vilka ska företräda medlemsstater vars&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;befolkning omfattar minst 65 % av unionens befolkning. En blockerande minoritet ska omfatta minst fyra rådsmedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (utan på förslag av en eller flera medlemsstater), ska kvalificerad majoritet definieras som minst 72 % av rådets medlemmar, vilka ska företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 % av unionens befolkning (artikel 205.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt nu gällande bestämmelser finns liknande högre krav på kvalificerad majoritet då beslut fattas utan att kommissionen har lagt fram förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Den nya definitionen av kvalificerad majoritet träder i kraft den 1 november 2014. Fram till detta datum ska nuvarande röstningsregler gälla (artikel 3.3 i &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;). Under perioden 1 november 2014 till den 31 mars 2017 ska vissa övergångsbestämmelser tillämpas. Dessa innebär att en medlemsstat kan begära att ett visst beslut ska fattas enligt de nuvarande röstningsreglerna (9c.5 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 3 i &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;En viktig utgångspunkt för de nya röstningsreglerna har varit att respektera de mindre medlemsstaternas möjlighet till inflytande i EU med bibehållande av unionens legitimitet och stärkande av dess effektivitet. Samtidigt måste också de stora länderna uppfatta systemet som trovärdigt. Med de nya röstningsreglerna blir det, enligt regeringens bedömning, enklare att fatta beslut i rådet. Lösningen är hållbar genom att den inte behöver ändras varje gång unionen får nya medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;I en union med utökat antal medlemmar växer betydelsen av ett löpande och nära samarbete mellan medlemsstater som har näraliggande intressen i de sakfrågor som är under förhandling. Formell omröstning förekommer endast i ett begränsat antal fall. De flesta frågor löses i rådet genom förhandlingar under trycket av att beslut med kvalificerad majoritet kan komma till stånd. Särskilt för mindre och medelstora länder, vars enskilda röstvikt under såväl det hittillsvarande som det nya systemet är begränsad, är detta en allt viktigare aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Regeringen gör bedömningen att lösningen med den nya definitionen av kvalificerad majoritet är, i beaktande av andra institutionella förändringar, tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild bestämmelse som reglerar hur kvalificerad majoritet ska definieras när inte samtliga rådsmedlemmar deltar i omröstningen (artikel 205.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Tidigare var detta reglerat i ett antal artiklar. I den nya bestämmelsen klargörs att kvalificerad majoritet ska bestämmas med ovannämnda procentsatser avseende de av medlemsstaterna som ingår i sådant beslutsfattande. I bestämmelsen anges också att en blockerande minoritet åtminstone ska omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlemsstat. Denna bestämmelse ska gälla från och med den 1 november 2014, utan möjligheter till undantag för tiden fram till den 31 mars 2017. Övergångsbestämmelser till artikel 205.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns i artikel 3.4 i &lt;SPAN class="ft55"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (7) till artikel 9c.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 205.2 i fördraget om Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;finns ett utkast till rådsbeslut som anger att rådet ska hålla överläggningar en fråga om ett visst antal rådsmedlemmar motsätter sig att rådet antar en akt med kvalificerad majoritet. Under perioden den 1 november 2014 och den 31 mars 2017 ska överläggningar hållas i en fråga om rådsmedlemmar, som företräder minst tre fjärdedelar av den befolkning eller minst tre fjärdedelar av det antal medlemsstater som krävs för att utgöra en blockerande minoritet, uppger att de motsätter sig att rådet antar en akt med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Från den 1 april 2017 ska överläggningar hållas i en fråga om rådsmedlemmar, som företräder minst 55 % av den befolkning eller minst 55 % av det antal medlemsstater som krävs för att utgöra en blockerande minoritet, uppger att de motsätter sig detta. Under överläggningarna ska rådet göra allt som står i dess makt för att, inom rimlig tid och utan att det påverkar de obligatoriska tidsgränser som anges i unionsrätten, nå en tillfredsställande lösning för att bemöta de farhågor som framförs. En liknande ordning med möjlighet att skjuta upp beslut finns redan enligt en överenskommelse i rådet 1994 (”Ioanninakompromissen”). Enligt förklaringen ska rådsbeslutet träda i kraft den dag då Lissabonfördraget träder i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;protokollet om rådets beslut om genomförande av artikel 9c.4 i fördraget Europeiska unionen och artikel 205.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt under tiden 1 november 2014- 31 mars 2017 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och från och med den 1 april 2017 anges att innan rådet behandlar ett utkast som syftar till att ändra eller upphäva nämnda rådsbeslut, direkt eller genom någon annan rättsakt, ska Europeiska rådet hålla en preliminär överläggning om utkastet och besluta med konsensus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft3"&gt;Definitionen av kvalificerad majoritet ska även gälla för Europeiska rådets beslut (artikel 201a.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Ordförandeskapet i rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Ordförandeskap i andra råd än det för utrikes frågor ska även i fortsättningen rotera mellan medlemsstaterna (artikel 9c.9 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Systemet för denna rotation beslutas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet (artikel 201.b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (9) till artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap &lt;SPAN class="ft8"&gt;finns ett utkast till Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap. Beslutet kommer att antas samma dag som Lissabonfördraget träder i kraft. Av utkastet till beslut framgår följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Med undantag av rådet för utrikes frågor, ska ordförandeskapet i rådet innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper ska sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Varje medlem i gruppen ska i tur och ordning vara ordförande för alla råd i sex månader, med undantag av rådet för utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen ska bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="p116dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168116x1.jpg/" id="p116img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Ordförandeskapet för kommittén med de ständiga representanterna för Prop. 2007/08:168 medlemsstaternas regeringar (”Coreper”) ska innehas av en företrädare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;för den medlem av gruppen som innehar ordförandeskapet i rådet för allmänna frågor. Ordförandeskapet i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik ska innehas av en företrädare för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Ordförandeskapet i förberedande organ för de olika råden ska, med undantag av rådet för utrikes frågor, ombesörjas av den medlem av gruppen som innehar ordförandeskapet i rådet ifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I utkastet till beslut om ordförandeskap i rådet understryks att rådet för allmänna frågor i samarbete med kommissionen ska upprätta en flerårig programplanering för de olika rådens verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (8) om de praktiska åtgärder som ska vidtas när Lissabonfördraget träder i kraft när det gäller ordförandeskapet i Europeiska rådet och i rådet i konstellationen utrikes frågor &lt;SPAN class="ft5"&gt;finns uppmaningar om att vissa praktiska åtgärder bör vidtas om Lissabonfördraget träder i kraft efter den 1 januari 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Sammantaget innebär dessa förändringar att ledarskapet för rådet och kontinuiteten i dess arbete stärks, samtidigt som alla medlemsstater fortsatt utövar ordförandeskap på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I artikel 6 i &lt;/SPAN&gt;protokollet om övergångsbestämmelser &lt;SPAN class="ft5"&gt;finns en övergångs- bestämmelse angående rådets generalsekreterare, rådets höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt rådets ställföreträdande generalsekreterare som innebär att deras mandattid löper ut den dag då Lissabonfördraget träder i kraft. Rådet ska utnämna en generalsekreterare i enlighet med artikel 207.2 i EUF- fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;Genom en ändring i artikel 210 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska rådet fastställa löner, arvoden och pensioner även för unionens höga representant och rådets generalsekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs även en skyldighet för kommissionen att underrätta rådet om skälen, i de fall den inte lägger fram något förslag efter anmodan från rådet (artikel 208 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska kommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget utgår ifrån tidigare fördragsändringar där det anges att kommissionen ska minskas så att antalet ledamöter ska motsvara två tredjedelar av antalet medlemsstater. Posterna i kommissionen ska rotera på strikt jämlik grund mellan ledamöter från medlemsstaterna. Det nya systemet ska införas från och med den 1 november 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;Kommissionens ordförande ska väljas av Europaparlamentet på förslag av Europeiska rådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Liberala Ungdomsförbundet &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Unga Européer&lt;SPAN class="ft8"&gt;, anser att Lissabonfördragets regler om färre kommissionärer är positiva och nödvändiga för att ge kommissionen en effektivare roll inom EU. &lt;/SPAN&gt;Liberala Ungdomsförbundet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det är positivt att EU går ifrån regeln om att varje land ska representeras av en kommissionär. Förbundet anser dock att det är viktigt att även stora länder kan avstå ifrån en kommissionär. &lt;/SPAN&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att kommissionen förstärks genom att den får en effektiviserad övervakningsroll och en effektiviserad möjlighet att själv anta förordningar, direktiv och beslut. &lt;/SPAN&gt;CONCORD Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att Sverige bör arbeta för att det även i framtiden finns en kommissionär för utvecklingspolitik. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det vore bättre att fastställa ett bestämt antal kommissionärer, i stället för att ange att ledamöterna ska motsvara två tredjedelar av antalet medlemsstater, eftersom det annars finns en risk att kommissionen förlorar i handlingskraft vid en fortsatt utvidgning av unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;211–219&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om kommissionen som har ansvaret för initiativ till nya regler och övervakar att regler som antas följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Med den kommission som tillträdde den 22 november 2004 frångicks den gamla ordningen med två ledamöter från vart och ett av de fem största medlemsstaterna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Storbritannien). I kommissionen ingår från och med den 22 november 2004 en medborgare från varje medlemsstat. Sedan den 1 januari 2007 finns det därmed 27 kommissionsledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;När unionen består av 27 medlemsstater ska enligt Nicefördraget antalet ledamöter i kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater. Detta ska ske när den första kommissionen tillträder efter den 27:e medlemsstatens inträde, dvs. år 2009. Rådet ska då enhälligt besluta om antalet ledamöter. Ledamöterna ska utses på grundval av en jämlik rotation där alla medlemsstater, oavsett storlek, behandlas lika. Rådet beslutar enhälligt om hur denna rotation ska se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft51"&gt;Bestämmelser om kommissionen återfinns dels i artikel 9d i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; dels i artiklarna 211a, 213 och &lt;NOBR&gt;215–219&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna 1.18 och &lt;NOBR&gt;2.196–2.203&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Kommissionens huvudsakliga uppgifter och roll består i nuvarande form. Genom Lissabonfördraget förtydligas kommissionens uppgifter. Kommissionen ska främja unionens allmänna intressen och ta lämpliga initiativ i detta syfte. Den ska säkerställa och övervaka tillämpningen av unionsrätten. Kommissionen ska genomföra budgeten och förvalta program. Den ska även samordna, verkställa och förvalta samt ta initiativ till unionens årliga och fleråriga programplanering. Med undantag av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;bl.a. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska kommissionen Prop. 2007/08:168 representera unionen utåt (artikel 9d.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Det kan noteras att en unionslagstiftningsakt får antas endast på förslag av kommissionen om inte annat föreskrivs i fördragen. Övriga akter ska antas på förslag av kommissionen om det föreskrivs i fördragen (artikel 9d.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Kommissionen får härigenom en tydligare roll som initiativtagare till och verkställare av unionens politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Samtidigt ska kommissionen beakta och besvara initiativ från andra aktörer. Det införs en skyldighet för kommissionen att underrätta Europaparlamentet respektive rådet om skälen, i de fall den inte lägger fram förslag efter anmodan från någon av dem (artiklarna 192 och 208 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vidare införs en bestämmelse om s.k. medborgarinitiativ, vilket innebär att minst en miljon unionsmedborgare som kommer från ett betydande antal medlemsstater kan gå samman och uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag inom kommissionens befogenheter (artikel 8b.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget fastställs att den första kommission som tillsätts när Lissabonfördraget har trätt i kraft ska bestå av en medborgare per medlemsstat, inklusive ordföranden och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som ska vara en av kommissionens vice ordföranden (artikel 9d.4 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft38"&gt;Från och med den 1 november 2014 ska antalet ledamöter, inklusive ordföranden och unionens höga representant, motsvara två tredjedelar av antalet medlemsstater, om inte Europeiska rådet enhälligt beslutar något annat (artikel 9d.5 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Nuvarande system med en kommissionsledamot per medlemsstat frångås alltså i enlighet med Nicefördragets principer. Ledamöterna ska utses bland medlemsstaternas medborgare på grundval av ett system med absolut lika rotation. Förändringen bör bidra till att stärka effektiviteten i kommissionens arbete samtidigt som dess legitimitet fortsatt understryks genom en absolut lika behandling av medlemsstaterna i dess sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft3"&gt;Systemet för denna rotation ska regleras i ett beslut som ska antas med enhällighet av Europeiska rådet. Två principer ska vara vägledande när rotationen fastställs (artikel 211a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;För det första ska medlemsstaterna behandlas fullständigt jämlikt när det fastställs i vilken ordning och hur länge deras medborgare ska vara ledamöter av kommissionen. Skillnaden mellan det totala antalet mandatperioder för medborgare från två givna medlemsstater får aldrig överstiga ett. För det andra ska var och en av de på varandra följande kommissionerna ha en sådan sammansättning att de på ett tillfredsställande sätt speglar samtliga medlemsstaters demografiska och geografiska spännvidd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I artikel 5 i &lt;/SPAN&gt;protokollet om övergångsbestämmelser &lt;SPAN class="ft38"&gt;anges att de kommissionsledamöter som tjänstgör vid den tidpunkt då Lissabonfördraget träder i kraft ska förbli i tjänst till dess deras mandattid löper ut. Det betyder att den kommission som tillträdde den 22 november&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;P class="p394 ft8"&gt;2004 består mandattiden ut till 2009. Som ett undantag från detta anges Prop. 2007/08:168 att så snart unionens höga representant utsetts, så ska kommissionären av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;samma nationalitet avgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (10) till artikel 9d i fördraget om Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft3"&gt;understryks bland annat att kommissionen – när den inte längre innefattar medborgare från alla medlemsstater – särskilt bör uppmärksamma nödvändigheten av att säkerställa full öppenhet i sina förbindelser med alla medlemsstater.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Beslutsfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;Kommissionen ska även fortsättningsvis besluta med en majoritet av sina ledamöter. I kommissionens arbetsordning ska anges när beslutsförhet föreligger (artikel 219 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Kommissionens ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;I dag nominerar rådet, på stats- eller regeringschefsnivå och med kvalificerad majoritet, den person som det vill utse till kommissionens ordförande. Rådet utser ordföranden genom beslut med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Enligt de nya bestämmelserna ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet – med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd – föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande (artikel 9d.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna kandidat ska väljas av Europaparlamentet genom majoritetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Rådet ska i samförstånd med den valde ordföranden anta förteckningen över de övriga personer som det föreslår till ledamöter av kommissionen. Dessa ska väljas på förslag av medlemsstaterna. Ordföranden, unionens höga representant och de övriga ledamöterna av kommissionen ska kollektivt godkännas vid en omröstning i Europaparlamentet. På grundval av detta godkännande utses kommissionen av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Vid valet av den person som ska inneha befattningen som kommissionens ordförande bör hänsyn tas till behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater (&lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (6) till artikel 9b.5 och 9b.6, artikel 9d.6 och 9d.7 och artikel 9e i fördraget om Europeiska unionen). &lt;/SPAN&gt;I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (11) till artikel 9d.6 och 9d.7 i fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;understryks att Europaparlamentet och Europeiska rådet har ett gemensamt ansvar för att processen som leder fram till valet av kommissionsordförande löper smidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;Kommissionens ordförande ska ange riktlinjer för kommissionens uppgifter, besluta om den interna organisationen och se till att den arbetar effektivt som ett kollektivt organ samt utse vice ordförande, med undantag av den post som vice ordförande som tillkommer unionens höga representant (artikel 9d.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft3"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft5"&gt;Övriga institutionella bestämmelser om kommissionen motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser. Här avses bl.a. bestämmelserna om kommissionens ledamöters skyldigheter och ämbete, bestämmelser om fördelningen av kommissionens olika ansvarsområden och om dess arbetsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft3"&gt;Möjligheten för Europaparlamentet att rösta om misstroendevotum mot kommissionen som helhet består (artiklarna 9d.8 i det ändrade EU- fördraget och 201 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; En kommissionsledamot ska avgå om kommissionens ordförande begär det (artikel 9d.6 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td119"&gt;&lt;P class="p398 ft45"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;Unionens höga representant för utrikes frågor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft45"&gt;säkerhetspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En post som unionens höga representant för utrikes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;frågor och säkerhetspolitik inrättas och får en central roll när det gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;att formulera och genomföra den gemensamma utrikes- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;säkerhetspolitiken. Den höga representanten ska vara ordförande i rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;för utrikes frågor och samtidigt vara vice ordförande i kommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;med ansvar för de yttre förbindelserna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft4"&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft3"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;positiva till inrättandet av en hög representant för utrikes frågor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;säkerhetspolitik och anser att detta stärker unionens ställning inåt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;utåt. &lt;SPAN class="ft32"&gt;CONCORD Sverige &lt;/SPAN&gt;anser att utvecklingspolitiken måste få en stark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;och oberoende roll när sammanslagningen av posten som rådets höga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;representant och kommissionären för externa relationer äger rum.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;Föreningen anser att utvecklingsperspektivet även bör beaktas när en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;europeisk avdelning för yttre åtgärder skapas. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Verdandi &lt;/SPAN&gt;anser att inrättandet av posten som unionens höga representant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;för utrikes frågor och säkerhetspolitik i realiteten innebär en förstärkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;av unionens överstatlighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 18 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; företräder rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;ordförandeland unionen i frågor som omfattas av den gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;utrikes- och säkerhetspolitiken och ansvarar för dess genomförande. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;denna kapacitet uttrycker ordförandeskapet i princip unionens positioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;i internationella organisationer och konferenser. Ordförandeskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;biträds av rådets generalsekreterare, som fungerar som rådets höge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;representant när det gäller den gemensamma utrikes- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;säkerhetspolitiken. Kommissionen ska medverka fullt ut i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget inrättas en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;befattning som unionens höga representant för utrikes frågor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;säkerhetspolitik. Institutionella bestämmelser om den höga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;representanten finns i artikel 9e i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft5"&gt;Den höga representanten ska utnämnas av Europeiska rådet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;kvalificerad majoritet och med godkännande av kommissionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;ordförande. Europeiska rådet får entlediga den höga representanten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td115"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft5"&gt;samma förfarande. Vid valet av den person som ska inneha befattningen som unionens höga representant bör hänsyn tas till behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater (&lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (6) till artikel 9b.5 och 9b.6, artikel 9d.6 och 9d.7 och artikel 9e i fördraget om Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Den höga representanten ska kombinera de uppgifter som nu åligger kommissionsledamoten för yttre förbindelser, rådets höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och rådets ordförandeland i dessa frågor. Unionens höga representant ska även vara en av kommissionens vice ordföranden. I artikel 5 i &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;anges vissa övergångsbestämmelser i samband med att den höga representanten utnämns. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (12) till artikel 9e i fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;erinras om att den höga representant som utnämns när Lissabonfördraget träder i kraft, ska ha en mandatperiod som löper till slutet av mandatperioden för den nuvarande kommissionen. Det erinras vidare om att den höga representant, vars mandatperiod kommer att inledas i november 2009 samtidigt som nästa kommissions mandatperiod, ska utnämnas i enlighet med artiklarna 9d och 9e i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Den höga representanten ska leda och bidra till utformningen av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den höga representanten har självständig initiativrätt inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den höga representanten ska såsom rådets bemyndigade ställföreträdare verkställa denna politik. Den höga representanten ska handla på samma sätt i fråga om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artiklarna 9e.2 och 15a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Den höga representanten ska även vara ordförande i rådet för utrikes frågor (artikel 9e.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Därigenom svarar den höga representanten också för organisation och samordning av rådets interna arbete när det gäller de yttre förbindelserna samt övervakar genomförandet av Europeiska rådets och rådets beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;I kommissionen ska den höga representanten ha ansvar för de yttre förbindelserna och för samordningen av övriga delar av unionens yttre åtgärder. Vid utövandet av detta ansvar omfattas den höga representanten av de förfaranden som reglerar kommissionens arbete (artikel 9e.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;Närmare ansvarsfördelning och arbetsformer för den höga representantens dubbla mandat kan komma att behöva utvecklas. Sammantaget bör dock den höga representantens funktion kunna bidra till ökad effektivitet och en mer enhetlig extern representation, inom ramen för de befogenheter och de beslutsförfaranden som fördragen förutser för unionens yttre åtgärder (se avsnitt 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft38"&gt;Den höga representanten ska också svara för den politiska dialogen med tredjepart samt framföra unionens ståndpunkt inom internationella organisationer och vid internationella konferenser (artikel 13.a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Dessutom ska unionens höga representant svara för samordningen av medlemsstaternas uppträdande vid internationella organisationer och konferenser inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 19 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Till stöd för den höga representanten ska inrättas en europeisk Prop. 2007/08:168 avdelning för yttre åtgärder. Den ska bestå av tjänstemän från rådets generalsekretariat, kommissionen och utsänd personal från medlemsstaternas nationella diplomattjänster (artikel 13a.3 i det ändrade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Avdelningens närmare organisation och uppgifter ska anges i ett europeiskt beslut som antas av rådet. Rådet ska besluta på förslag av den höga representanten efter att ha hört Europaparlamentet och efter kommissionens godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (15) till artikel 13a i fördraget om Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft5"&gt;anges att så snart Lissabonfördraget har undertecknats bör rådets generalsekreterare, rådets höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kommissionen och medlemsstaterna inleda det förberedande arbetet med den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.19, 1.30 och 1.33 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska unionens domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Namnet på Europeiska gemenskapernas domstolen ändras till Europeiska unionens domstol. Förstainstansrätten ska i fortsättningen benämnas Europeiska unionens tribunal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Domstolens behörighet ska gälla samtliga områden i det ändrade EU- fördraget och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om det inte uttryckligen anges att behörigheten är begränsad. Uttryckliga undantag från domstolens behörighet görs dels generellt för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (dock med undantag för restriktiva åtgärder mot enskilda), dels i viss del för området frihet, säkerhet och rättvisa där domstolen t.ex. inte ska vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;I en gemensam förklaring anges att om domstolen begär att antalet generaladvokater ska utökas med tre (till elva i stället för åtta) kommer rådet genom enhälligt beslut att godkänna en sådan ökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft32"&gt;Remissinstanserna: Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), &lt;SPAN class="ft8"&gt;framhåller att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; förstärks genom en generaliserad och utvidgad jurisdiktion. &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft8"&gt;har inget att invända mot att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; även fortsättningsvis kommer att sakna behörighet att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat. Säkerhetspolisen är vidare positiv till avsaknaden av behörighet för domstolen i frågor där medlemsstaterna utövar sitt ansvar att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. &lt;/SPAN&gt;SWERA, Svensk flyktinghjälp, &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar utvidgningen av enskildas möjlighet att föra talan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter, Regeringsrättens ledamöter, Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Handikapp- ombudsmannen &lt;/SPAN&gt;pekar på att tillämpningsproblem kan uppstå när stadgan om de grundläggande rättigheterna görs rättsligt bindande. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsrätten i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Göteborg &lt;/SPAN&gt;konstaterar att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; ökade behörighet även i övrigt kan förväntas innebära större arbetsbörda för de nationella domstolarna. Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfundet, &lt;/SPAN&gt;anser att EU- domstolen utökade behörighet medför att domstolen behöver reformeras och flera av dessa remissinstanser framhåller vikten av att förhandsavgöranden effektiviseras så att handläggningstiderna kan kortas. Detta särskilt med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fortsättningsvis även kan komma att handlägga mål beträffande personer som är frihetsberövade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;anser att det är osäkert om svensk processordning fullt ut uppfyller de krav på rättsmedel i nationell domstol som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer. Universitetet anser att man, som en minimiåtgärd, bör understryka betydelsen av att svenska domstolar fullt ut upprätthåller de krav som följer av artikel 9f.1 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Universitet pekar även på att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttryckligen slagit fast att felaktig tillämpning av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; av en nationell högsta domstolsinstans kan grunda skadeståndsansvar för medlemsstaten. Universitetet finner mot denna bakgrund att man bör korrigera skadeståndslagens utformning. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;/SPAN&gt;anser att Lissabonfördraget ger ökade möjligheter att inrätta en särskild avdelning vid &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för arbetsmarknadsfrågor och arbetsrätt. LO anser även att bestämmelsen om en granskningskommitté för att utse nya domare ger möjlighet till reformering av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;tillstyrker den nya lydelsen av artikel 245 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; enligt vilken de flesta bestämmelser i domstolens stadga får ändras enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Några remissinstanser som har yttrat sig över &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tas även upp i avsnitt 7.2.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Unionens domstolssystem består i dag av Europeiska gemenskapernas domstol, Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt och Europeiska unionens personaldomstol. Förstainstansrätten utgör inte formellt en egen institution utan är knuten till domstolen. Förstainstansrättens avgöranden kan överklagas till domstolen. Genom Nicefördraget infördes möjligheten att, genom enhälligt beslut av rådet, inrätta specialdomstolar för att i första instans avgöra vissa typer av mål, till exempel mål mellan institutionerna och deras anställda. Specialdomstolarnas avgöranden kan överklagas till förstainstansrätten och i undantagsfall kan förstainstansrättens avgöranden i sådana mål också prövas av domstolen. Specialdomstolarna knyts till förstainstansrätten på samma sätt som förstainstansrätten till domstolen. År 2004 beslutade rådet att inrätta en sådan specialdomstol, personaldomstolen, med behörighet att som första instans pröva tvister mellan unionen och dess anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft51"&gt;Domstolen har till uppgift att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget men är i dag inte generellt behörig att pröva frågor som rör områden som regleras i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Nicefördraget infördes också en bestämmelse genom vilken rådet kan besluta om att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd. Enligt Nicefördraget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;förutsätts i det fallet också att medlemsstaterna antar bestämmelserna i enlighet med medlemsstaternas konstitutionella regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Bestämmelserna om unionens domstolssystem finns främst i artiklarna &lt;NOBR&gt;220–245&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; och i protokollet om domstolens stadga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget flyttas innehållet i artikel 220 och delar av artikel 221 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; om domstolens och förstainstansrättens sammansättning och behörighet m.m. med vissa ändringar till artikel 9f i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; under en ny avdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;III&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;med rubriken ”Institutionella bestämmelser”. Övriga institutionella bestämmelser om domstolssystemet återfinns i artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;221–245&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; sjätte del, avsnitt 4 under rubriken ”Europeiska unionens domstol”. Närmare bestämmelser om domstolen finns också i protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol. (Se artiklarna 1.20 och &lt;NOBR&gt;2.204–2.226&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Den största förändringen i reglerna om domstolssystemet är att domstolens behörighet som utgångspunkt ska gälla samtliga områden i fördragen. Domstolens namn ändras därför till Europeiska unionens domstol, nedan kallad &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Förstainstansrätten ska i fortsättningen benämnas Europeiska unionens tribunal för att motsvara rättens ställning i domstolssystemet i förhållande till domstolen. Tribunalen ska även fortsättningsvis vara knuten till domstolen. Detsamma gäller specialdomstolarna som heller inte formellt kommer att utgöra egna institutioner. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tas också upp under avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (se avsnitt 7.2.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Reglerna om domstolens och tribunalens sammansättning ändras inte jämfört med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Antalet domare ska därmed som nu vara en per medlemsstat i domstolen och minst en per medlemsstat i tribunalen. Domare och generaladvokater utses också fortsättningsvis av medlemsstaterna i samförstånd, efter nominering av respektive medlemsstat. Genom en ny artikel 224a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inrättas en rådgivande kommitté som ska avge yttrande om kandidaternas lämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;I en gemensam förklaring (38) till artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt angående antalet generaladvokater i domstolen anges att om domstolen, i enlighet med artikel 222 första stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; begär att antalet generaladvokater ska utökas med tre (till elva i stället för åtta) kommer rådet genom enhälligt beslut att godkänna en sådan ökning. Konferensen samtycker även till att Polen, liksom nu är fallet med Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Förenade kungariket, får en ständig generaladvokat, varvid fem generaladvokater i stället för tre kommer att rotera i det befintliga rotationssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 2.209 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Domstolens behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Domstolens uppgift är att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av fördragen. Från domstolens generella behörighet för fördragens samtliga områden undantas enligt en ny artikel 240a i EUF- fördraget bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förutom vad gäller beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda och kontroll av att artikel 25b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; följs. För området frihet, säkerhet och rättvisa gäller den begränsningen att domstolen inte är behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat vilket framgår av en ny artikel 240b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Detsamma gäller när medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter att upprätthålla lag och ordning och skyddet för den inre säkerheten. (Se artikel 2.223 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Som flera remissinstanser har framhållit ställer särskilt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; utökade behörighet inom området frihet, säkerhet och rättvisa krav på att handläggningstiderna av framför allt mål om förhandsavgörande kortas. Genom Nicefördraget lades en grund för att göra det möjligt att reformera och effektivisera domstolsstrukturen och arbetsformerna (se även avsnitt 23.4 om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa). Sådana reformer sker i första hand genom ändring av domstolens stadga och rättegångsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Effektiviseringsfrågorna drivs aktivt av Sverige i rådet. Ett viktigt framsteg i denna del är beslutet att upprätta personaldomstolen, vilken avlastar domstolen och tribunalen så att handläggningstiderna i domstolen på sikt kan kortas. Ytterligare ett exempel på effektivisering av domstolens verksamhet är det nya förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande som trädde i kraft den 1 mars 2008. Förfarandet möjliggör en snabb och rättssäker hantering av mål som kräver en mycket skyndsam handläggning, t.ex. vissa fall av frihetsberövande. Det nya förfarandet innehåller framför allt tre särdrag i förhållande till det ordinarie förfarandet. För det första är den skriftliga delen av förfarandet begränsat på så sätt att det endast är parterna i målet, den medlemsstat där den hänskjutande domstolen är belägen, kommissionen och i förekommande fall rådet och Europaparlamentet som har rätt att ge in skriftliga yttranden till domstolen. Övriga intressenter, däribland övriga medlemsstater, får i stället en möjlighet att föra fram synpunkter vid en muntlig förhandling. För det andra påskyndas handläggningen avsevärt genom att domstolen internt hanterar de brådskande målen i särskild ordning. För det tredje sker skriftväxlingen i praktiken främst på elektronisk väg, vilket ytterligare påskyndar hanteringen. Genom det nya förfarandet kommer handläggningstiderna således att väsentligen kortas ned och domstolen står därför bättre rustad att hantera brådskande mål på området frihet, säkerhet och rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p403 ft4"&gt;Talan mot akter som har beslutats av unionens institutioner, organ och byråer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft5"&gt;Genom en ändring i artikel 230 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; klargörs att ogiltighetstalan kan väckas mot samtliga akter som har rättsverkan mot tredjeman. Av artikeln framgår numera därför uttryckligen att ogiltighetstalan kan väckas inte enbart mot akter som har beslutats av unionens institutioner utan också mot akter som har antagits av unionens organ eller byråer. Som en följd av att Europeiska rådet genom Lissabonfördraget får status som institution anges i artikel 230 i EUF- fördraget att domstolens behörighet också omfattar akter som har beslutats av Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredjeman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;Motsvarande förändringar har införts i fråga om passivitetstalan i artikel 232 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Passivitetstalan kan därmed fortsättningsvis väckas också mot Europeiska rådet samt unionens organ och byråer. Domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden omfattar i enlighet härmed giltigheten och tolkningen av akter som har beslutats av unionens institutioner, organ och byråer och regleras som tidigare i artikel 234 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.214, 2.216 och 2.218 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Enskildas talerätt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget görs en försiktig utvidgning av enskildas möjligheter att föra talan direkt vid unionsdomstolarna mot regleringsakter som inte medför genomförandeåtgärder (artikel 230.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; När det gäller enskildas talan mot akter som har beslutats av unionens organ eller byråer framgår av ett nytt stycke fem i artikel 230 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; att särskilda villkor och former för sådan talan kan föreskrivas i beslutet om inrättande av organet respektive byrån. (Se artikel 2.214 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Dessutom införs i artikel 9f i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ett uttryckligt stadgande att medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. (Se artikel 1.20 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;har berört frågan om de rättsmedel som finns i den svenska rättsordningen tillgodoser de krav som Lissabonfördraget ställer i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Enskildas möjligheter att få tillgång till ett effektivt domstolsskydd har tidigare huvudsakligen framgått av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis. Av särskild betydelse är den enskildes möjligheter att få lagenligheten prövad av de rättsakter som antas av unionens institutioner, organ och byråer. Det följer av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis att det har inrättats ett fullständigt system för kontroll av huruvida sådana rättsakter är lagenliga. Fysiska och juridiska personer har således möjlighet att, under de förutsättningar som anges i artikel 230.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; väcka en ogiltighetstalan direkt vid unionsdomstolarna. I de fall det, på grund av de begränsningar i talerätten som föreskrivs i denna bestämmelse, inte är möjligt att väcka talan vid unionsdomstolarna, har den enskilde möjlighet att få&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;lagenligheten av sådana rättsakter prövad vid nationell domstol. Det följer nämligen av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis att den enskilde i så fall ska ha möjlighet att inför nationell domstol åberopa att en sådan rättsakt är ogiltig och därvid förmå den nationella domstolen, som själv saknar behörighet att pröva giltigheten av rättsakten, att begära förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; (dom den 25 juli 2002 i mål C- 50/00 P, Unión de Pequeños Agricultores mot Europeiska unionens råd, REG 2002 s. &lt;NOBR&gt;I–6677&lt;/NOBR&gt; och dom den 1 april 2004 i mål &lt;NOBR&gt;C-263/02&lt;/NOBR&gt; P, Europeiska gemenskapernas kommission mot &lt;NOBR&gt;Jégo-Quéré&lt;/NOBR&gt; et Cie SA, REG 2004 s. &lt;NOBR&gt;I–3425).&lt;/NOBR&gt; Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ankommer det således på medlemsstaterna att inrätta ett system för rättslig prövning som gör det möjligt att säkerställa rätten till ett verksamt rättsligt skydd. Säkerställandet av tillgången till effektiva rättsmedel är viktig inte bara för att den enskilde ska kunna tillvarata de rättigheter som &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; medför utan också för att unionsrätten ska få genomslag i medlemsstaterna. Förutom rätten att få frågan om giltigheten av en unionsrättsakt prövad, ingår därmed som en viktig del i det effektiva domstolsskyddet dessutom att enskilda tillförsäkras möjligheten att få prövat om nationell lagstiftning är förenlig med unionsrätten. För att den enskildes unionsrättigheter ska tillvaratas kan svenska domstolar alltså i en process också behöva ta ställning till om svensk rätt är förenlig med unionsrätten. Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ingår principen om rätt till ett effektivt domstolsskydd bland gemenskapens allmänna rättsprinciper och grundar sig på medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner som har stadfästs i artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;Som regeringen konstaterat inledningsvis, innebär förändringarna av talerättsmöjligheterna i artikel 230.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; att enskilda ges ökade möjligheter att väcka talan direkt vid unionsdomstolarna. Skyldigheten att tillhandahålla talerättsmöjligheter vid nationell domstol minskar därmed i den delen i motsvarande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Artikel 9 f andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; innebär en kodifiering av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis vad gäller rätten till ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Som har behandlats närmare i avsnitt 12.1 om Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ingår dessutom rätten till ett effektivt rättsmedel i stadgans grundläggande rättigheter som nu blir rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Regeringen välkomnar det förtydligande av den enskildes möjligheter att få tillgång till ett verksamt rättsligt skydd för sina unionsrättigheter som de nya bestämmelserna innebär. Kodifieringen av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis i artikel 9f i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; innebär dock inte i sig några utökade skyldigheter för medlemsstaterna i förhållande till vad som gäller enligt nu gällande fördrag och vad som för övrigt även följer av Sveriges åtagande enligt de nämnda bestämmelserna i Europakonventionen. Regeringen bedömer därför att ett godkännande av Lissabonfördraget inte kräver några ändringar av svensk lagstiftning i fråga om enskildas tillgång till ett effektivt domstolsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Den fråga om möjligheten att föra talan om skadestånd som väcks av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;är inte ny. I betänkandet Det allmännas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;skadeståndsansvar vid överträdelse av &lt;NOBR&gt;EG-regler&lt;/NOBR&gt; (SOU 1997:194) Prop. 2007/08:168 konstaterades att talerättsförbudet i 3 kap. 7 § skadeståndslagen inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;tillämpligt på en skadeståndstalan som grundar sig på en överträdelse av gemenskapsrätten. Vid remissbehandlingen framfördes inga avvikande uppfattningar i den frågan. Bl.a. Justitiekanslern och Hovrätten över Skåne och Blekinge instämde uttryckligen i utredningens synpunkt. EG- domstolens senare praxis föranleder ingen annan bedömning. Godkännandet av Lissabonfördraget innebär inte någon förändring härvidlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och de nationella domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Förhållandet mellan unionens domstolar och de nationella domstolarna ändras inte genom bestämmelserna i Lissabonfördraget. Några remissinstanser har anfört att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; ökade behörighet kan leda till handläggningsproblem. Till exempel har &lt;SPAN class="ft32"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;bland annat pekat på att om det förhållandet att det i artikel 6.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att Europakonventionen ska &lt;SPAN class="ft32"&gt;ingå &lt;/SPAN&gt;i unionsrätten är tänkt att innebära något annat eller mer i sak än nuvarande bestämmelse, enligt vilken Europakonventionen &lt;SPAN class="ft32"&gt;respekteras, &lt;/SPAN&gt;så skulle det från handläggningssynpunkt innebära en helt ohållbar ordning, bland annat i fråga om skyldigheten att begära förhandsavgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Den omständigheten att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; får en ökad behörighet leder till att förhandsavgöranden kan behöva inhämtas i ett större antal frågor än vad som nu är fallet. Det är dock svårt att på förhand bedöma i vilken omfattning nationella domstolar kommer att begära förhandsavgöranden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; rörande olika delar av fördragen. Detta gäller bland annat i fråga om det straffrättsliga samarbetet (se avsnitt 23.4) och stadgan (se avsnitt 12.1). När det gäller stadgan vill regeringen särskilt erinra om att bedömningen av om förhandsavgörande behöver inhämtas ska ske med beaktande av de förklaringar som utarbetas till stadgan. De nationella domstolarna kan nämligen i dessa förklaringar söka vägledning om hur stadgans bestämmelser ska tolkas och tillämpas (jfr den nya lydelsen av artikel 6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; enligt vilken förklaringarna vederbörligen ska beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar). Vad sedan gäller artikel 6.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; vill regeringen framhålla att någon ändring i sak i förhållande till lydelsen av artikel 6.2 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; inte var avsedd. Det bör vidare noteras att det redan i dag skulle kunna uppstå en situation där Europakonventionen bedöms på olika sätt av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och Europadomstolen. Enligt regeringen mening är det dock inte troligt att varken artikel 6.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller unionens framtida anslutning till Europakonventionen i sig medför en ökad risk för potentiella konflikter mellan unionsrätten och Europakonventionen. (Se artikel 1.8 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna tas också upp i avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft3"&gt;7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.9 och 7.2.10) samt i avsnitt 12.1 om EU:s stadga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Domstolens möjlighet att yttra sig över internationella avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Möjligheten för en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen att begära att domstolen yttrar sig i frågan om ett planerat internationellt avtal är förenligt med fördragen kvarstår men regleras i en ny artikel 188n.11 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om internationella avtal. Möjligheten att inhämta yttrande omfattar samtliga internationella avtal. Omfattningen av domstolens behörighet när det gäller ett tilltänkt avtal som ska ingås inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får bedömas med hänsyn till den begränsning av domstolens behörighet på detta område som framgår av artikel 240a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna 2.173 och 2.223 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft4"&gt;Specialdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Bestämmelsen om inrättande av specialdomstolar finns i artikel 225a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna artikel gäller att specialdomstolar inrättas genom förordningar som ska antas enligt det ordinarie lagstiftnings- förfarandet. I dag fattar rådet beslut med enhällighet efter Europaparlamentets yttrande. (Se artikel 2.211 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Effektiviserat förfarande när det gäller överträdelseärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget har vissa ändringar gjorts i syfte att effektivisera förfarandet i ärenden där en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt fördragen (överträdelseärenden). Enligt den nya lydelsen av artikel 228.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller att kommissionen, om kommissionen anser att medlemsstaten inte har följt domstolens dom i ett överträdelseärende, har rätt att direkt väcka en ny talan vid domstolen utan att först ha avgivit ett så kallat motiverat yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Genom ändringar i artikel 228.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs dessutom möjligheten för domstolen att redan i samband med den första domstolsprövningen av ett överträdelseärende som gäller underlåtenhet att underrätta kommissionen om åtgärder för införlivande av ett direktiv ålägga medlemsstaten att betala ett standardbelopp eller ett vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft3"&gt;(Se artikel 2.212 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft4"&gt;Tvister som rör industriellt rättsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft5"&gt;Vad gäller möjligheten att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör europeiska immateriella rättigheter får domstolen liksom tidigare, enligt artikel 229a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; ges sådan behörighet genom rättsakter. Rådet beslutar, liksom tidigare, om sådan utvidgad behörighet för domstolen med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Bestämmelserna ska träda i kraft efter att ha godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella regler. (Se artikel 2.213 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft3"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Mål om förhandsavgörande mot frihetsberövad person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;I bestämmelsen om domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden (artikel 234 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; har det tillägget gjorts att det uttryckligen anges att om målet vid den nationella domstolen rör en frihetsberövad person så ska förhandsavgörandet meddelas så snart som möjligt. (Se artikel 2.218 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Ändring av domstolens stadga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Också ändringsproceduren för protokollet om domstolens stadga ändras. I dag fattar rådet beslut med enhällighet efter Europaparlamentets yttrande. Enligt den nya lydelsen av artikel 245 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får, med undantag för avdelning I och artikel 64 (som rör språkregimen), bestämmelserna i stadgan ändras enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Ändringen av beslutsformen för stadgeändring har medfört den följdändringen i artikel 13 i stadgan att ett beslut att utse biträdande referenter vid domstolarna fortsättningsvis fattas med kvalificerad majoritet i stället för som tidigare genom enhälligt beslut. (Se artikel 2.226 i Lissabonfördraget och &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokoll (nr 1) om ändring av de protokoll som är fogade till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och/eller fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/SPAN&gt;.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Övriga bestämmelser för unionens institutioner, organ och byråer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Övriga bestämmelser om unionens institutioner, organ och byråer är i huvudsak oförändrade. Europeiska centralbanken får status som en av EU:s institutioner. Ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs sammansättning ska regleras i ett beslut. Europeiska investeringsbankens stadga får ändras av rådet med enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Solna stad, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Stockholms läns landsting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Värmland, &lt;/SPAN&gt;är positiva till att Regionkommitténs ställning stärks och att den regionala och lokala nivån därmed får mer inflytande i EU. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Västra Götalandsregionen &lt;/SPAN&gt;är också positiv till de ändringar som görs för att stärka Regionkommittén, men framhåller att ett starkare mandat för kommittén hade varit önskvärt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;är positivt till att Regionkommitténs ställning stärks, men anser att dess talerätt inte bara bör gälla procedurfrågor utan också huruvida lagförslagen lever upp till subsidiaritetsprincipen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;/SPAN&gt;framhåller att det är positivt att bestämmelsen om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs sammansättning uppdateras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft4"&gt;Europeiska centralbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft5"&gt;I artiklarna 112 och 113 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns institutionella bestämmelser om Europeiska centralbanken (ECB). ECB utgör tillsammans med de nationella centralbankerna det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) (artikel 107.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; ECBS:s huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet (artikel 105.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Utan att åsidosätta detta mål ska ECBS stödja den allmänna ekonomiska politiken inom gemenskapen i syfte att bidra till att förverkliga gemenskapens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;ECBS leds av ECB:s beslutande organ, dvs. dess råd och direktionen (artikel 107.3 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; ECB:s direktion består av ordförande, vice ordförande och fyra andra ledamöter (artikel 112.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;ECB utformar självständigt unionens monetära politik och har ensamrätt på att tillåta sedelutgivning inom gemenskapen (artiklarna 105 och 106 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den ska årligen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska rådet överlämna en årsrapport om verksamheten inom ECBS och om den monetära politiken under det föregående och innevarande året (artikel 113.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft3"&gt;ECB ska inom sitt behörighetsområde höras om varje utkast till unionsrättsakt samt om varje utkast till rättsregler på nationell nivå (artikel 105.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft3"&gt;Närmare bestämmelser om ECBS och ECB finns i ett protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft4"&gt;Revisionsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;246–248&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns närmare bestämmelser om revisionsrätten som granskar unionens räkenskaper. Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsstat vilka ska utses av rådet efter att ha hört Europaparlamentet. Revisionsrätten är en institution (artikel 7 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;257–265&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén som har rådgivande uppgifter (artikel 7.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Kommittéerna får inte ha mer än 350 ledamöter vardera. Sverige har tolv ledamöter i respektive kommitté.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft4"&gt;Europeiska investeringsbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;I artiklarna 266 och 267 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om Europeiska investeringsbanken (EIB). EIB har till uppgift att genom att anlita kapitalmarknaderna och utnyttja egna medel bidra till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;balanserad utveckling och störningsfri funktion av den gemensamma Prop. 2007/08:168 marknaden i gemenskapens intresse. Medlemmarna i EIB är medlemsstaterna. Närmare bestämmelser om EIB finns i ett protokoll om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Europeiska investeringsbankens stadga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Tjänsteföreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Bestämmelser för att fastställa löner, arvoden och pensioner för vissa högre tjänstemän och funktioner finns i artiklarna 210 och 247.8 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Bestämmelser om unionens övriga institutioner och organ, dvs. Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken (EIB) återfinns i huvudsak i sjätte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; under rubriken ”Institutionella och finansiella bestämmelser”. I en övergripande bestämmelse i artikel 9 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att ECB och revisionsrätten är &lt;NOBR&gt;EU-institutioner.&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 1.14 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Europeiska centralbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Europeiska centralbanken får formell status som en av EU:s institutioner (artikel 9 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det innebär att Europeiska centralbanken omfattas av öppenhetsreglerna (se avsnitt 21.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Bestämmelser om Europeiska centralbanken flyttas till artiklarna &lt;NOBR&gt;245a–245c&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; under ett nytt avsnitt 4a med rubriken ”Europeiska centralbanken”. Förkortningen ”ECB” ersätts med Europeiska centralbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Europeiska centralbanken ska, i likhet med nu gällande bestämmelser, tillsammans med de nationella centralbankerna utgöra det Europeiska centralbankssystemet (ECBS). ECBS och Europeiska centralbanken ges samma huvudmål och uppgift som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta utgör Eurosystemet. De ska föra unionens monetära politik. Endast Europeiska centralbanken får tillåta utgivning av euron.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;En nyhet är att Europeiska centralbankens direktion ska utses av Europeiska rådet, som ska besluta med kvalificerad majoritet, på rekommendation av rådet och efter att Europaparlamentet och &lt;NOBR&gt;ECB-rådet&lt;/NOBR&gt; har hörts (artikel 245b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det är en förändring i förhållande till nuvarande ordning där direktionen utses genom överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar på stats- eller regeringschefsnivå, på rekommendation av rådet som ska ha hört Europaparlamentet och &lt;NOBR&gt;ECB-rådet.&lt;/NOBR&gt; Förändringen bidrar till att tillsättningarna ska ske så smidigt som möjligt. Närmare bestämmelser om Europeiska centralbanken finns i &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;(Se artiklarna 1.14, 2.2 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.227–2.229&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; och &lt;/SPAN&gt;protokollet om ändring av de protokoll som är fogade till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen och/eller fördraget om upprättande av Europeiska atomgemenskapen &lt;SPAN class="ft3"&gt;i Lissabonfördraget.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft4"&gt;Revisionsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Revisionsrätten ska fortsatt vara en institution (artikel 9 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Mer konkreta bestämmelser om revisionsrättens funktion finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;246-248&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Revisionsrättens huvuduppdrag förblir att göra en oberoende granskning av hur unionens medel uppbärs och används. (Se artiklarna 1.14, &lt;NOBR&gt;2.230–2.232&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Enligt artikel 9.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen bistås av en ekonomisk och social kommitté och en regionkommitté, vilka ska ha en rådgivande funktion. I dag bistår kommittéerna rådet och kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Närmare bestämmelser om Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén återfinns i ett nytt kapitel 3 med rubriken ”Unionens rådgivande organ” i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; sjätte del (artiklarna 256a, &lt;NOBR&gt;258-260&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;262–265&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Kommittéernas sammansättning ska regleras i ett beslut som antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen (artikel 258 och 263 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Platsfördelningen av ledamöter regleras i dag direkt i fördraget. Särskilda övergångsbestämmelser finns i artiklarna 6 och 7 i &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Rådet ska regelbundet se över hur kommittéerna ska vara sammansatta med hänsyn till den ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingen inom unionen. Rådet ska på förslag av kommissionen anta beslut för detta ändamål (artikel 256a.5 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Regionkommittén ska, i likhet med nuvarande bestämmelser, bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling (256a.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Ekonomiska och sociala kommittén ska vara sammansatt av företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska, medborgerliga områden och fackområden samt kulturella områden (artikel 256a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag anges att kommittén ska vara sammansatt av de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället, särskilt företrädare för tillverkare, jordbrukare, transportföretag, arbetstagare, köpmän, hantverkare, fria yrken, konsumenter och allmänna samhällsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Kommittéernas ledamöter och suppleanter ska utses för en tid av fem år (artiklarna 259 och 263 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag utses de för en tid av fyra år. Ordföranden och presidiet i respektive kommitté ska väljas för en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;tid av två och ett halvt år (artiklarna 260 och 264 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag Prop. 2007/08:168 väljs de för en tid av två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Regionkommittén ska vara behörig att väcka talan vid Europeiska unionens domstol när det gäller en rättsakt som enligt fördragen inte kan antas utan att kommittén har hörts (artikel 230 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Kommittéerna kan även sammankallas på begäran av Europaparlamentet (artiklarna 260 och 264 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag sammankallas de på begäran av rådet eller kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.14 och &lt;NOBR&gt;2.246–2.254&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Europeiska investeringsbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;Bestämmelserna avseende Europeiska investeringsbanken (EIB) finns kvar i artiklarna 266 och 267 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Närmare bestämmelser om Europeiska investeringsbanken finns i ett &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga&lt;/SPAN&gt;. Bankens stadga har i huvudsak uppdaterats och moderniserats och därmed anpassats till dagens förhållanden. Detta avser bl.a. bestämmelser som var relevanta när banken en gång skapades, men som inte är det i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Genom en ändring i artikel 266 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får Europeiska investeringsbankens stadga ändras i sin helhet av rådet, som ska besluta med enhällighet, efter hörande av Europaparlamentet och kommissionen (om begäran kommer från banken) eller efter hörande av Europaparlamentet och banken (om förslaget kommer från kommissionen). Denna bestämmelse har införts för att underlätta ändring av stadgan. Enligt nu gällande bestämmelser kan endast vissa artiklar i stadgan ändras utan att en fördragsändring görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.255–2.256&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; och &lt;/SPAN&gt;protokollet om ändring av de protokoll som är fogade till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen och/eller fördraget om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen &lt;SPAN class="ft3"&gt;i Lissabonfördraget.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Tjänsteföreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Tjänsteföreskrifter för unionens tjänstemän och anställningsvillkor för unionens övriga anställda ska genom en ändring i artikel 283 i EUF- fördraget fastställas av Europaparlamentet och rådet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet sedan övriga berörda institutioner har hörts. Enligt nu gällande bestämmelser antas sådana föreskrifter av rådet med kvalificerad majoritet efter att övriga berörda institutioner har hörts. (Se artikel 2.282 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft1"&gt;15 De nationella parlamentens roll&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;De nationella parlamentens roll i unionens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördragsfästs och stärks.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p424 ft5"&gt;Unionens utkast till lagstiftningsakter ska skickas till de nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="p135dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168135x1.jpg/" id="p135img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;parlamenten, som ska göra en subsidiaritetskontroll. Om en viss andel av parlamentens röster ställer sig bakom en invändning ska utkastet omprövas. Om kommissionen står fast vid ett förslag inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska såväl rådet som Europaparlamentet göra en subsidiaritetsprövning. Om en viss majoritet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen faller förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Varje nationellt parlament har vetorätt i fråga om Europeiska rådets utnyttjande av de nya förenklade förfarandena för att ändra fördraget, de s.k. passerellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Det ställs ökade krav på att de nationella parlamenten ska delges information om rådets arbete. Den tid som parlamenten har att granska lagda lagförslag utökas också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;De nationella parlamenten har även getts en utvärderande roll inom området för frihet, säkerhet och rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ska vara behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ett stort antal remissinstanser som kommenterat promemorian i denna del välkomnar att de nationella parlamenten får en starkare roll i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och flera av instanserna understryker vikten av att subsidiaritetsprincipen förstärks. Bland dessa finns &lt;SPAN class="ft32"&gt;Säkerhetspolisen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms stad&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Malmö kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Skellefteå kommun, Umeå kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Västra Götalandsregionen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Västernorrlands läns landsting&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Norrbottens läns landsting&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sverige Kommuner och Landsting (SKL)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenskt Näringsliv&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;IOGT-NTO&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Dalarna&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Riksorganisationen Verdandi&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Värmland&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Linköpings universitet &lt;/SPAN&gt;anser att de nationella parlamentens ökade inflytande är ett positivt steg i processen att starkare binda samman nationell och europeisk politik. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Halmstad kommun &lt;/SPAN&gt;anser att de nationella parlamentens stärkta roll i beslutsprocessen medför ett tydligare ansvar för &lt;NOBR&gt;EU-frågorna&lt;/NOBR&gt; bland riksdagsledamöterna och därmed en ökad möjlighet till information och ansvarsutkrävande sett ur ett medborgarperspektiv. Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköping kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Umeå kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Västernorrlands läns landsting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sverige Kommuner och Landsting (SKL), &lt;/SPAN&gt;betonar vikten av att det utvecklas en väl fungerande dialog mellan riksdagen och företrädare för kommuner, landsting och regioner. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;välkomnar att de nationella parlamenten får en fördragsfäst roll genom Lissabonfördraget som en förstärkning i EU- samarbetets demokratiska element. Universitetet efterfrågar dock förslag på hur de nya bestämmelserna angående de nationella parlamentens roll är avsedda att genomföras inom ramen för det svenska konstitutionella systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;De nationella parlamentens roll i unionens arbete har under senare år uppmärksammats allt mer. Genom Amsterdamfördraget tillkom protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitets- principerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna återfinns i artikel 5 i Prop. 2007/08:168 nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Subsidiaritetsprincipen innebär att på de områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;där gemenskapen inte är ensam behörig ska den vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå. Proportionalitetsprincipen innebär att gemenskapen inte ska vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft38"&gt;I det nuvarande protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna anges bl.a. att gemenskapens åtgärder ska begränsas till frågor som har gränsöverskridande aspekter eller som inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras på nationell nivå. Gemenskapen ska endast lagstifta i den mån det är nödvändigt och de åtgärder som gemenskapen vidtar ska lämna så mycket utrymme som möjligt för beslut på nationell nivå. Gemenskapens institutioner ska noga pröva om och motivera varför åtgärder ska vidtas på gemenskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Genom Amsterdamfördraget tillkom också protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Protokollet är uppdelat i två delar och den första delen handlar om den information som ska lämnas till de nationella parlamenten. Den viktigaste bestämmelsen stadgar att en tidsfrist på minst sex veckor ska förflyta från den dag då ett lagstiftningsförslag, eller ett förslag inom ramen för den tredje pelaren, av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och rådet på alla de officiella språken, till den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut. Härigenom underlättas de nationella parlamentens deltagande i beslutsprocessen. I protokollets andra del finns bestämmelser som innebär att samarbetsorganet för de nationella parlamenten, COSAC, ges en tydlig rådgivande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;En ny artikel 8c, som fördragsfäster och stärker de nationella parlamentens roll i unionens arbete, införs i avdelning II under rubriken ”Bestämmelser om demokratiska principer” i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se även avsnitt 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Av artikeln framgår att de nationella parlamenten aktivt ska bidra till att unionen fungerar väl genom att informeras av unionens institutioner och få sig tillsända utkast till unionens lagstiftningsakter i enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;och genom att se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med de förfaranden som anges i &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;De nationella parlamenten ska vidare ha en utvärderande roll inom området för frihet, säkerhet och rättvisa samt delta i den politiska övervakningen av Europol och utvärderingen av Eurojusts verksamhet. De nationella parlamenten ska vidare delta i det s.k. förenklade ändringsförfarandet och bli informerade om ansökningar om anslutning till unionen. De nationella parlamenten ska även delta i det interparlamentariska samarbetet mellan nationella parlament och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Europaparlamentet i enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om de nationella&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;parlamentens roll i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Regeringen anser, i likhet med remissinstanserna, att det är positivt att de nationella parlamentens roll i unionens arbete stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 1.12 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft4"&gt;Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;De viktigaste ändringarna vad avser de nationella parlamentens roll görs i ett nytt &lt;/SPAN&gt;protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Det tidigare protokollet med samma namn upphävs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Genom det nya protokollet införs en politisk mekanism som ger de nationella parlamenten en direkt roll i kontrollen av att subsidiaritetsprincipen efterlevs. Bestämmelserna (artikel 4 i protokollet) innebär att förslag från kommissionen, initiativ från en grupp medlemsstater, initiativ från Europaparlamentet, framställningar från domstolen, rekommendationer från Europeiska centralbanken och framställningar från Europeiska investeringsbanken som syftar till antagandet av en lagstiftningsakt ska skickas till de nationella parlamenten. Vidare ska samtliga utkast till unionens lagstiftningsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Inom åtta veckor från avsändandet har de nationella parlamenten och kamrarna i sådana parlament möjlighet att genom ett motiverat yttrande framföra att det aktuella utkastet enligt parlamentets eller kammarens uppfattning inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 6 i protokollet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Varje nationellt parlament förfogar över två röster (artikel 7 i protokollet). Om minst en tredjedel av samtliga röster står bakom ett yttrande ska förslaget omprövas. För frågor på området för frihet, säkerhet och rättvisa är tröskeln en fjärdedel. Efter omprövningen kan kommissionen, eller den som har lagt fram förslaget, antingen stå fast vid sitt förslag, ändra det eller dra tillbaka det. Beslutet ska i samtliga fall vara motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Om ett förslag till lagstiftningsakt, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, bestrids med enkel majoritet av det antal röster som tilldelats de nationella parlamenten måste kommissionen ompröva sitt förslag och kan välja att antingen stå fast vid sitt förslag, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att stå fast vid förslaget måste den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget står i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska kommissionens motiverade yttrande, jämte de nationella parlamentens yttranden, tillställas rådet och Europaparlamentet, som före sin första behandling av förslaget ska överväga i vilken mån det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Om de med en majoritet av 55 procent av rådets medlemmar eller en majoritet av de avgivna rösterna i Europaparlamentet anser att förslaget inte är förenligt med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;subsidiaritetsprincipen ska förslaget inte behandlas vidare och har alltså Prop. 2007/08:168 fallit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Härutöver gäller (artikel 8 i protokollet) att Europeiska unionens domstol ska vara behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen som väcks av en medlemsstat eller överlämnas av den på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament, i enlighet med dess interna rättsordning. Även Regionkommittén ska vara behörig att väcka talan när det gäller en lagstiftningsakt som inte kan antas utan att kommittén har hörts (artikel 230 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;I ytterligare en viktig bestämmelse (artikel 2 i protokollet) stadgas att kommissionen ska hålla ett omfattande samråd innan den föreslår en lagstiftningsakt. Vid sådana samråd ska den regionala och lokala dimensionen av de planerade återgärderna beaktas. Det är således en form av remissförfarande som nu regleras i protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;De nationella parlamentens roll i subsidiaritetsprövningen innebär att de ges en direkt och aktiv roll i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet,&lt;/NOBR&gt; något som tidigare i princip varit förbehållet medlemsstaternas regeringar. Det bidrar till att stärka den viktiga subsidiaritetsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Med anledning av &lt;SPAN class="ft55"&gt;Stockholms universitets &lt;/SPAN&gt;påpekande att promemorian saknar förslag om hur de nya bestämmelserna är avsedda att genomgöras inom ramen för det svenska konstitutionella systemet kan följande sägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Riksdagsstyrelsen behandlade, mot bakgrund av i huvudsak motsvarande bestämmelser i det konstitutionella fördraget, i sin framställning Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3) bl.a. frågan om hur riksdagens prövning av att subsidiaritetsprincipen följs borde hanteras samt presenterade förslag till ändringar i riksdagsordningen med anledning härav. Enligt förslaget borde fackutskotten ha huvudansvaret för prövningen medan konstitutionsutskottet borde ha en samordnande roll och vara det utskott som föreslår kammaren att ett motiverat yttrande borde lämnas till EU:s institutioner (a.a. s. 60 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Flera remissinstanser har framfört att ett effektivt användande av subsidiaritetsprincipen förutsätter en väl fungerande nationell konsultation, inte minst med den regionala och lokala nivån. Regeringen delar denna uppfattning. Även Riksdagsstyrelsen framhöll i sin framställning (a.a. s. 63 f.) vikten av kontakter mellan bl.a. Sveriges kommuner och landsting och riksdagens utskott i dessa frågor men gjorde bedömningen att det inte fanns skäl att reglera sådana kontakter i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Ett nytt &lt;/SPAN&gt;protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft3"&gt;ersätter ett tidigare protokoll med samma titel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Enligt det nya protokollet ska parlamenten delges information om rådets arbete genom att bl.a. dagordningarna för och resultaten av rådets möten direkt skickas till medlemsstaternas nationella parlament (artikel 5 i protokollet). Skärpta krav införs när det gäller tidsgränser i rådets arbete för att de nationella parlamenten ska hinna granska lagförslag. Det nuvarande protokollet stadgar att minst sex veckor ska förflyta från den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;dag då ett lagstiftningsförslag, eller ett förslag inom ramen för den tredje Prop. 2007/08:168 pelaren, av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;rådet på alla de officiella språken, till den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut. Detta krav skärps nu så att minst åtta veckor måste förflyta mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då förslaget förs upp på rådets dagordning för beslut. Till detta läggs ytterligare en tidsgräns som fastställer att det från den dag då ett förslag förs upp på rådets dagordning och till dess att det antas en gemensam ståndpunkt i normalfallet ska förflyta tio dagar (artikel 4 i protokollet). Möjligheten att utöva inflytande skapar behov av klara tidsmarginaler för att de nationella parlamenten ska kunna påverka sina regeringar. Genom de nya bestämmelserna tillgodoses detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;Slutligen införs en bestämmelse som anger att om Europeiska rådet överväger att använda de förenklade förfarandena (artikel 48.7 första eller andra styckena i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 26.1) för att ändra i fördragen ska ett sådant initiativ från Europeiska rådet översändas till de nationella parlamenten. När en invändning från ett nationellt parlament har meddelats inom sex månader från detta översändande ska det förenklade förfarandet inte användas (se t.ex. avsnitt 23.4.3 om veto på familjerättens område). Genom detta skapas även under det förenklade förfarandet en garanti mot att grundläggande förändringar av fördragen inte sker utan prövning av de nationella parlamenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft1"&gt;16 Utövande av unionens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Unionens rättsakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Beteckningarna på de rättsakter som unionen förfogar över för att utöva sina befogenheter (förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden) förändras inte genom Lissabonfördraget. Dessa rättsakter ska användas inom alla områden som samarbetet inom unionen omfattar. Beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och området med frihet, säkerhet och rättvisa behålls dock särskilda bestämmelser samtidigt som de rättsliga instrumenten harmoniseras. Beslut ges en något vidare definition än i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; bl.a. för att göra det möjligt att använda beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft38"&gt;En normhierarki införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De centrala bestämmelserna på ett område ska antas genom lagstiftningsförfarande, s.k. lagstiftningsakter. Endast unionens lagstiftare (Europaparlamentet och rådet) får anta lagstiftningsakter. Kommissionen ska kunna anta s.k. delegerade akter som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Principen om att medlemsstaterna har befogenhet att genomföra unionens rättsligt bindande akter klargörs. Om enhetliga villkor för genomförandet av unionens rättsligt bindande akter krävs ska kommissionen i allmänhet och rådet i särskilda fall, i likhet med nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; tilldelas genomförandebefogenheter. De ska anta s.k. genomförandeakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft5"&gt;välkomnar att det införs en normhierarki inom sekundärrätten, men tycker att det är oklart hur direktiv som kommissionen utfärdar på grund av befogenhet i fördragstexten t.ex. artikel 86.3 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; ska klassificeras. &lt;/SPAN&gt;Finansinspektionen &lt;SPAN class="ft5"&gt;konstaterar med tillfredsställelse att det i en gemensam förklaring (39) till artikel 249b i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; noteras att kommissionen avser att fortsätta samråd med nationella experter vid utarbetande av utkast till delegerade akter på området finansiella tjänster (s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Lamfalussy-förfarandet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;De europeiska gemenskaperna kan i dag meddela rättsakter som är rättsligt bindande för medlemsstaterna. En typ av rättsakt är förordningar vilka är bindande för medlemsstaterna på i princip samma sätt som en nationell lag fungerar i det enskilda landet. En annan typ av rättsakt är direktiv. Dessa är bindande på så sätt att medlemsstaterna ska uppnå vad som föreskrivs i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Artikel 249 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehåller en uppräkning av gemenskapsrättsakter och deras rättsverkan. Där görs skillnad mellan bindande rättsakter (förordningar, direktiv och beslut) samt icke bindande rättsakter (rekommendationer och yttranden). Enligt artikel 202 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska rådet ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövande av denna befogenhet. Dessa regler antas av rådet med enhällighet efter yttrande från Europaparlamentet. Rådet kan också, i särskilda fall, förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Förteckningen i artikel 249 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; är inte uttömmande. De nuvarande fördragens bestämmelser omfattar även andra instrument t.ex. för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (andra pelaren) respektive polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet (tredje pelaren).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget införs ett nytt avsnitt 1 med rubriken ”Unionens rättsakter” före artikel 249 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 2.234 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Rättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Beteckningarna på de rättsakter som unionen förfogar över för att utöva sina befogenheter förändras inte genom Lissabonfördraget. De rättsakter som unionen har till sitt förfogande för att utöva sina befogenheter är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;förordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;yttranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;En nyhet genom Lissabonfördraget består i att rättsakterna ska användas inom alla områden som fördragen omfattar, också sådana som enligt de nuvarande fördragen omfattas av andra och tredje pelaren (artikel 249 första stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och området med frihet, säkerhet och rättvisa behålls dock särskilda bestämmelser samtidigt som de rättsliga instrumenten harmoniseras (se avsnitt 23.4 och 25.2). I artikel 9 i &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;finns en övergångsbestämmelse angående de akter som unionens institutioner, organ och byråer antar på grundval av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (inom ramen för GUSP och polissamarbetet och straffrättsliga samarbetet) före ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Rättsverkan för dessa akter ska bestå så länge de inte upphävs, ogiltigförklaras eller ändras med tillämpning av fördragen. Detta gäller även de konventioner mellan medlemsstater som ingås på grundval av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Beslut ges en något vidare definition än i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; (artikel 249 fjärde stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Beslut ska till alla delar vara bindande men behöver till skillnad mot den nuvarande bestämmelsen inte ange vem eller vilka det riktar sig till. Om beslutet är riktat ska det bara vara bindande för dem som det är riktat till. Ett av syftena med den utvidgade definitionen är att det blir möjligt att använda beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny artikel 249a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen gör en åtskillnad mellan å ena sidan rättsakter som ska antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande (&lt;SPAN class="ft32"&gt;lagstiftningsakter&lt;/SPAN&gt;) och å andra sidan akter som inte förutsätter sådant förfarande. Rättsakter som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör &lt;SPAN class="ft32"&gt;lagstiftningsakter &lt;/SPAN&gt;(artikel 249a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Endast unionens lagstiftare (Europaparlamentet och rådet) får anta lagstiftningsakter. De typer av akter som får användas specificeras till förordningar, direktiv eller beslut. På den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område är det inte möjligt att använda sig av lagstiftningsakter, dvs. akter som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande (se artiklarna 11.1 andra stycket och 15b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Lagstiftningsförfarandet behandlas närmare nedan under avsnitt 16.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild bestämmelse i EUF- fördraget som behandlar rekommendationer (artikel 249d). Rekommendationer ska antas av rådet som ska besluta på förslag av kommissionen i samtliga fall där det i fördragen föreskrivs att rådet ska anta akter på förslag av kommissionen. Rådet ska besluta enhälligt på de områden där enhällighet krävs för antagandet av en unionsakt. Även kommissionen, samt Europeiska centralbanken i de särskilda fall som anges i fördragen, ska anta rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.235 och 2.236 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Normhierarki&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;Enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; ska rådet ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;villkor för utövande av denna befogenhet. Dessa regler antas av rådet med enhällighet efter yttrande från Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en normhierarki i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som i princip omfattar tre nivåer när det gäller sekundärrätt. Den kan i huvudsak beskrivas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;De centrala bestämmelserna på ett visst område antas genom lagstiftningsförfarande i form av s.k. &lt;SPAN class="ft4"&gt;lagstiftningsakter &lt;/SPAN&gt;(artikel 249a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Det införs en ny kategori akter, s.k. delegerade akter, som antas av kommissionen (artikel 249b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I rubriken till delegerade akter ska adjektivet ”delegerad” finnas med. Dessa s.k. &lt;SPAN class="ft55"&gt;icke- lagstiftningsakter &lt;/SPAN&gt;är hierarkiskt underordnade s.k. &lt;SPAN class="ft55"&gt;lagstiftningakter&lt;/SPAN&gt;. Syftet är att uppmuntra lagstiftaren att koncentrera sig på de grundläggande inslagen och undvika att lagstiftningsakterna blir alltför detaljerade. I lagstiftningsakterna ska det uttryckligen fastställas mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen av befogenheten. De väsentliga delarna av ett område får inte delegeras. Villkoren för delegeringen ska fastställas av lagstiftaren från fall till fall. Dessa villkor kan bestå i att Europaparlamentet eller rådet får besluta om att återkalla delegeringen och/eller att den delegerade akten får träda i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom den tidsfrist som anges i lagstiftningsakten. Villkoren för delegeringen gör det möjligt för unionens lagstiftare att behålla den slutliga kontrollen över hur denna uppgift utövas. Införandet av delegerade akter kan komma att effektivisera lagstiftningsarbetet. I en &lt;SPAN class="ft55"&gt;gemensam förklaring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;(39)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;till artikel 249b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;noterar konferensen att kommissionen, i enlighet med sin fasta praxis, avser att fortsätta att samråda med experter som utsetts av medlemsstaterna vid utarbetandet av kommissionens utkast till delegerade akter på området finansiella tjänster (s.k. Lamfalussy- förfarandet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget klargörs principen enligt vilken det är medlemsstaterna som har befogenhet att genomföra unionens rättsligt bindande akter (artikel 249c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Undantaget från denna princip är om enhetliga villkor för genomförandet av unionens rättsligt bindande akter krävs. Bestämmelsen återger i princip lydelsen av nuvarande artikel 202 tredje strecksatsen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I allmänhet antas genomförandeakterna av kommissionen och i särskilda fall av rådet, särskilt när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i de fall som anges i artiklarna 11 och 13 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I rubriken till genomförandeakter ska ordet ”genomförande” finnas med. Vad gäller medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (nuvarande beslut enligt kommittéförfarandet) ska allmänna regler och principer för detta, på samma sätt som enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; fastställas i förväg. En förordning ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. av rådet och Europaparlamentet tillsammans och med kvalificerad majoritet. Ändringen innebär en förstärkt ställning för Europaparlamentet, i och med att dessa regler ska antas gemensamt av rådet och Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft3"&gt;(Se artikel 2.236 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p435 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förfaranden för antagande av akter och andra bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Antalet förfaranden för att fatta beslut reduceras. Lagstiftningsakter ska som regel antas enligt medbeslutandeproceduren (rådet och Europaparlamentet är medlagstiftare). Denna procedur byter samtidigt namn till det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att uttrycka dess nya rang som generell procedur för antagande av lagstiftning. I vissa fall ska dock fortfarande särskilda lagstiftningsförfaranden tillämpas. De förfaranden som ska följas i dessa fall anges i varje artikel särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;välkomnar att beslut med kvalificerad majoritet kombinerat med medbeslutande för Europaparlamentet genom Lissabonfördraget utvidgas till att omfatta fler områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Den lagstiftande makten tillkommer enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; antingen rådet och Europaparlamentet gemensamt (medbeslutandeförfarandet) eller rådet med medverkan av Europaparlamentet i de flesta fall. Kommissionen har också stor betydelse genom sin initiativrätt när det gäller lagstiftning. Institutionernas respektive roller avgränsas från fall till fall i fördragen enligt ett stort antal förfaranden. Proceduren för Europaparlamentets medbeslutande finns i artikel 251 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Proceduren för samarbetsförfarandet finns i artikel 252 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Amsterdamfördraget minskade avsevärt tillämpningsområdet för samarbetsförfarandet, vilket för närvarande endast tillämpas på den ekonomiska och monetära politiken. Samarbetsförfarandet infördes genom Europeiska enhetsakten för att ge ökad tyngd år samrådet med Europaparlamentet vid antagandet av vissa beslut, även om man lät rådet få sista ordet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Vissa allmänna bestämmelser för institutionerna finns på olika håll i det nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det gäller bland annat beslut om att ändra kommissionens förslag (artikel 250). Vidare finns en bestämmelse om regleringen av interinstitutionella avtal (artikel 218.1), en bestämmelse om att rättsakter ska vara motiverade (artikel 253), en bestämmelse om offentliggörande och publicering av akter (artikel 254) och en bestämmelse om verkställbarhet av akter om betalningsskyldighet för andra än medlemsstater (artikel 256).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Ett nytt avsnitt 2 med rubriken ”Förfaranden för antagande av akter och andra bestämmelser” införs före artikel 250 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 2.237 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Lagstiftningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Det finns ett stort behov av att rationalisera och förenkla förfarandena för antagande av rättsakter. Genom Lissabonfördraget reduceras antalet beslutsförfaranden. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;tillämpning av det s.k. &lt;SPAN class="ft4"&gt;ordinarie lagstiftningsförfarandet &lt;/SPAN&gt;(motsvarar det Prop. 2007/08:168 nuvarande medbeslutandeförfarandet) utvidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Huvudregeln enligt Lissabonfördraget ska vara att lagstiftningsakter antas i enlighet med det &lt;SPAN class="ft32"&gt;ordinarie lagstiftningsförfarandet &lt;/SPAN&gt;(artikel 249a.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Förfarandet motsvarar, med vissa anpassningar, medbeslutandeförfarandet enligt nuvarande artikel 251 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Benämningen det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska bättre ge uttryck för dess nya rang som allmän regel för antagande av lagstiftning och vara lättare att förstå för medborgarna. En detaljerad beskrivning av förfarandet görs i en särskild bestämmelse (artikel 251 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Beslutsfattande med kvalificerad majoritet ska tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används. En förteckning över artiklar där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas återfinns i &lt;SPAN class="ft32"&gt;bilaga 8 &lt;/SPAN&gt;till propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Särskilda bestämmelser har införts för de fall en lagstiftningsakt lagts fram på initiativ av en grupp av medlemsstater eller på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen (artikel 251.15 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;I särskilda fall ska lagstiftningsakter antas av Europaparlamentet med medverkan av rådet eller av rådet med medverkan av Europaparlamentet i enlighet med särskilda lagstiftningsförfaranden (artikel 249a.2 i EUF- fördraget). En förteckning över artiklar där &lt;SPAN class="ft4"&gt;särskilda lagstiftningsförfaranden &lt;/SPAN&gt;ska tillämpas finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 9 &lt;/SPAN&gt;till propositionen. Det förfarande som ska följas när särskilda lagstiftningsförfaranden tillämpas anges i varje artikel särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Uppdelningen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet och särskilda lagstiftningsförfaranden bidrar till att förtydliga vilket beslutsförfarande som ska gälla. Det blir härigenom tydligt för enskilda vem inom EU som fattar beslut om lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Från den allmänna regeln att lagstiftningsakter antas på förslag av kommissionen finns undantag, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; I de fall som anges särskilt i fördragen ska lagstiftningsakter antas på initiativ av en grupp medlemsstater eller Europaparlamentet, på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen eller Europeiska investeringsbanken (artikel 249a.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs även en mekanism med ett förenklat ändringsförfarande (en s.k. passerell) som innebär att Europeiska rådet med enhällighet ska kunna besluta om övergång från det särskilda lagstiftningsförfarandet till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;andra stycket i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen redovisas närmare under avsnitt 26.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget upphävs det s.k. samarbetsförfarandet i nuvarande artikel 252 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.236 och 2.239 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Andra bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;I nuvarande artikel 250 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns en bestämmelse med krav på enhällighet i rådet för att ändra kommissionens förslag. Genom Lissabonfördraget införs undantag från denna princip. Det gäller följande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="p145dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168145x1.jpg/" id="p145img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget:&lt;/NOBR&gt; den fleråriga budgetramen (artikel 270a),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;unionens budget (artiklarna 268 och 272 samt artikel 273 andra stycket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft3"&gt;och förlikningskommittén inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 251.10 och 251.13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny artikel 252a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; angående interinstitutionella avtal. Sådana avtal har i enlighet med praxis ingåtts mellan institutionerna Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Den nya bestämmelsen innebär att en rättslig grund införs för ingåendet av sådana avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft8"&gt;I nuvarande artikel 253 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; återges principen om att rättsakter ska vara motiverade. Denna bestämmelse ändras genom Lissabonfördraget. Det införs bl.a. två nya bestämmelser. Om fördraget inte anger vilken typ av akt som ska antas ska institutionerna välja typ av akt i det enskilda fallet. Det erinras om att proportionalitetsprincipen ska styra valet av akt för utövande av befogenheterna. Vidare ska lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) avstå från att anta akter som inte anges i det lagstiftningsförfarande som är tillämpligt på det berörda området. Regeln finns redan i artikel 7 i rådets beslut 2006/683/EG, Euratom om antagande av rådets arbetsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget får nuvarande artikel 254 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; en ny lydelse. Artikeln i dess nuvarande lydelse innehåller bestämmelser om de olika akternas undertecknande och offentliggörande, genom publicering i Europeiska unionens officiella tidning (EUT), samt ikraftträdande som är väsentliga för att garantera rättssäkerheten. Genom Lissabonfördraget anpassas artikeln till de nya bestämmelserna om unionens rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft3"&gt;En ny rättslig grund för antagande av regler om god förvaltning upprättas (artikel 254a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen om handlingsoffentlighet (artikel 255 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; flyttas till artikel 16a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Båda dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 21.3 om öppenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;Vidare görs genom Lissabonfördraget en ändring i nuvarande artikel 256 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Artikeln innehåller bestämmelser om verkställbarhet av akter om betalningsskyldighet för andra än medlemsstater. Artikeln ska omfatta akter antagna av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.238 och &lt;NOBR&gt;2.240–2.245&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Fördjupade samarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna kan sinsemellan bedriva samarbete inom olika områden. Denna form för samarbete som i nu gällande fördrag benämns närmare samarbeten byter i den svenska versionen av Lissabonfördraget namn till fördjupade samarbeten. Bestämmelserna om fördjupade samarbeten görs tillämpliga på samtliga samarbetsområden inom ramen för fördragen. Minst nio &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; måste delta för att ett fördjupat samarbete ska kunna inrättas och ska, i likhet med nu gällande fördrag, endast tillgripas som en sista utväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft3"&gt;Särskilda förfaranden tillämpas när det gäller fördjupade samarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td115"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p444 ft8"&gt;ramen för det straffrättsliga samarbetet, åklagarsamarbetet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;polissamarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td126"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft4"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft5"&gt;Allmänna bestämmelser om närmare samarbete som ska tillämpas på alla områden inom ramen för unionen återfinns i artiklarna &lt;NOBR&gt;43–45&lt;/NOBR&gt; i EU- fördraget. Vidare finns särskilda bestämmelser för de områden som omfattas av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; i artiklarna 11 och 11 a i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; för polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet i artiklarna &lt;NOBR&gt;40–40b&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) i artiklarna &lt;NOBR&gt;27a–27e&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det förekommer andra typer av närmare samarbete som organiseras direkt i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rör t.ex. Schengenregelverket och den gemensamma valutan. Sådant samarbete berörs inte i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;De medlemsstater som önskar upprätta ett närmare samarbete sinsemellan kan använda sig av unionens institutioner och utöva dess befogenheter inom vissa gränser och villkor. Samarbetet får exempelvis inte avse ett område som faller under gemenskapens exklusiva befogenheter. Närmare samarbete får endast inledas som en sista utväg, när det i rådet har fastställts att de mål som eftersträvas genom samarbetet inte kan uppnås inom rimlig tid med tillämpning av relevanta bestämmelser i fördragen. Minst åtta medlemsstater måste delta i samarbetet. Alla rådets medlemmar får delta i rådets överläggningar, men endast de rådsmedlemmar som företräder de medlemsstater som deltar i det närmare samarbetet får delta i beslutsfattandet. Akter som antas inom ramen för ett närmare samarbete ska endast vara bindande för de deltagande medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft4"&gt;Första pelaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft5"&gt;När det gäller samarbete på de områden som omfattas av &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser (första pelaren) kan ett närmare samarbete bara inledas på grundval av ett förslag från kommissionen. Ett beslut om att inleda ett närmare samarbete antas enligt huvudregeln av rådet med kvalificerad majoritet efter hörande av Europaparlamentet. Om det närmare samarbetet omfattar ett område som faller under medbeslutandeförfarandet krävs Europaparlamentets samtycke. En medlemsstat kan emellertid begära att frågan om att inleda närmare samarbete hänskjuts till Europeiska rådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Andra pelaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Ett närmare samarbete inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP, andra pelaren) kan endast avse genomförande av gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter. Samarbete som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser är uttryckligen undantaget. Ett närmare samarbete måste respektera principer, mål, allmänna riktlinjer och samstämmighet inom GUSP samt de beslut som fattats inom ramen för GUSP. Samarbetet måste också respektera unionens och gemenskapens befogenheter. De medlemsstater som avser delta i ett närmare samarbete ska rikta en begäran om det till rådet. Begäran ska översändas till kommissionen för yttrande och till Europaparlamentet för kännedom. Beslutet om att inleda ett närmare samarbete fattas av rådet med kvalificerad majoritet. En medlemsstat har möjlighet att åberopa ett nationellt veto för den händelse staten i fråga motsätter sig att en grupp medlemsstater inleder ett sådant samarbete. Frågan kan då komma att hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft4"&gt;Tredje pelaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Närmare samarbete inom ramen för polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet (tredje pelaren) upprättas i princip på samma sätt som i den första pelaren. En skillnad är att medlemsstaterna inom den tredje pelarens område själva kan lägga fram ett initiativ om att inleda ett samarbete om kommissionen väljer att inte göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Förfarande för deltagande i ett pågående närmare samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;Varje medlemsstat som önskar tillträda ett närmare samarbete ska anmäla sin avsikt till rådet och kommissionen. Kommissionen fattar beslut i frågan när det gäller områden som faller inom ramen för den första pelaren. Rådet fattar beslut när det gäller andra och tredje pelaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget övertar avdelning IV i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; rubriken i avdelning VII i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som ändras till ”Bestämmelser om fördjupade samarbeten”. Nuvarande närmare samarbeten benämns i den svenska versionen av Lissabonfördraget fördjupade samarbeten. En ny bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som redovisar grunddragen för regleringen av fördjupade samarbeten (artikel 10 i det ändrade EU- fördraget). Villkor och närmare bestämmelser för genomförandet av fördjupade samarbeten, omröstningsregler, förfarandet för bemyndigande och förfarandet när det gäller andra medlemsstaters deltagande i ett senare skede införs under en ny avdelning III med rubriken ”Fördjupade samarbeten” efter artikel 280 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artiklarna &lt;NOBR&gt;280a–280i&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; De nya bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget ersätter artiklarna &lt;NOBR&gt;27a–27e,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;40–40b&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;43–45&lt;/NOBR&gt; i gällande EU-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft19"&gt;fördraget och artiklarna 11 och 11 a i gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Särskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;205.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns i artikel 3.4 i ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget. Strukturen för bestämmelserna om fördjupade samarbeten förenklas genom Lissabonfördraget till följd av att pelarindelningen avskaffas. Några ändringar i sak i bestämmelserna om fördjupade samarbeten införs också. (Se artiklarna 1.22, 1.46, 1.52, 2.22, 2.277 samt 2.278 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Villkor för fördjupade samarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;De allmänna villkoren för fördjupade samarbeten är huvudsakligen desamma som enligt nuvarande bestämmelser och de görs tillämpliga på samtliga samarbetsområden inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget. Möjligheten att inleda ett fördjupat samarbete inom GUSP begränsas inte längre till att endast avse genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt. Hela GUSP omfattas, inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;En nyhet genom Lissabonfördraget består i att uttryckligen föreskriva att man i beslutet om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete kan fastställa särskilda villkor för deltagande i samarbetet. Villkoren för deltagande ska vara desamma för de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet från början som för de medlemsstater som tillträder senare (artikel 280c.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Tröskeln för deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;En annan nyhet är att det krävs att minst nio av unionens medlemsstater deltar i ett fördjupat samarbete (artikel 10.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Förfarande för bemyndigande att upprätta ett fördjupat samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Förfarandena för bemyndigande att upprätta fördjupade samarbeten förändras. Ett beslut om att inleda ett samarbete ska antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen efter Europaparlamentets godkännande (artikel 280d.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att Europaparlamentet får vetorätt samtidigt som medlemsstater inte längre får hänskjuta frågan till Europeiska rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;Särskilda förfaranden tillämpas när det gäller fördjupade samarbeten inom ramen för GUSP. Rådet ska anta beslutet om bemyndigande med enhällighet efter yttrande från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen (artikel 280d.2 i EUF- fördraget). Varje medlemsstat har alltså en vetomöjlighet på området. Europaparlamentet ska endast informeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken införs genom Lissabonfördraget vissa särskilda förfaranden som redovisas i avsnitt 25.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Inom ramen för det straffrättsliga samarbetet, åklagarsamarbetet och polissamarbetet införs även särskilda bestämmelser om fördjupat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;samarbete (artiklarna 69a.3, 69b.3, 69e.1 och 69f.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; se Prop. 2007/08:168 avsnitt 23.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft4"&gt;Förfarande för deltagande i ett pågående fördjupat samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Varje medlemsstat som önskar delta i ett pågående fördjupat samarbete ska, i likhet med nuvarande bestämmelser, anmäla sin avsikt till rådet och kommissionen. Kommissionen ska bekräfta deltagandet. Om kommissionen anser att villkoren för deltagande inte är uppfyllda kan den berörda medlemsstaten hänskjuta frågan till rådet för beslut med kvalificerad majoritet (artikel 280f.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Inom ramen för GUSP ska dock medlemsstaten anmäla sin avsikt till rådet, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen. Rådet ska enhälligt bekräfta deltagandet efter samråd med unionens höga representant (artikel 280f.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft4"&gt;Förenklat förfarande för att ändra beslutsprocedur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft5"&gt;En ny bestämmelse införs genom Lissabonfördraget som ger de medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete möjlighet att enhälligt besluta om att övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på de områden där enhällighet tillämpas i rådet enligt fördragen (artikel 280h.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Samma sak ska gälla beslut om att övergå från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 280h.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I det senare fallet ska rådet besluta efter att ha hört Europaparlamentet. Bestämmelserna är dock inte tillämpliga på beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser (artikel 280h.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (40) till artikel 280d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;får medlemsstaterna redan när de gör en begäran om upprättande av ett fördjupat samarbete ange om de avser att använda sig av ovan nämnda möjligheter i artikel 280h.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft3"&gt;Övriga bestämmelser om fördjupade samarbeten som genom Lissabonfördraget införs i fördragen motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p56 ft45"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;Den öppna samordningsmetoden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Samordningsmetoder som påminner om den öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;samordningsmetoden skrivs in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inom fyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;politikområden: socialpolitik, folkhälsa, industri samt forskning, teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;utveckling och rymden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft4"&gt;Remissinstanserna: Svenska Röda Korset &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att den öppna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;samordningsmetoden är ett utmärkt instrument för ökad samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;mellan medlemsstaterna framför allt inom socialpolitik och folkhälsa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="p150dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168150x1.jpg/" id="p150img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att den öppna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;samordningsmetoden är ett elegant sätt att samordna politikområden utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;att förändra kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;/SPAN&gt;anser att det är positivt att den öppna samordningsmetoden skrivs in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inom fyra politikområden för att beskriva denna form av metod för samarbete som utökar det informella samarbetet mellan medlemsstaterna utan att ge mer kompetens till EU. Metoden har, enligt LO, visat sig lämplig för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;stöder konstaterandet i promemorian att metoden förutsätter en väl fungerande nationell konsultation och samordning, inte minst med den regionala och lokala nivån samt med arbetsmarknadens parter. Solna stad anser att metoden är ett viktigt verktyg för unionsarbetet inte minst genom att europeiska städer och regioner får möjlighet att delta i utbyte av bästa praxis sinsemellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Den så kallade öppna samordningsmetoden används i EU:s arbete på ett antal områden. Den innebär att medlemsstaterna kan samordna nationell politik genom gemensamma mål och utvärdering samt samverka i övrigt i syfte att uppnå unionens mål. Samordning enligt denna metod innebär således inte en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Sysselsättningsområdet är ett av de områden där den öppna samordningsmetoden har kommit att utvecklas mest (se avsnitt 23.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs ingen allmän klausul om den öppna samordningsmetoden. I stället fördragsfästs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;samordningsmetoder, som påminner om den öppna samordningsmetoden, inom fyra särskilda politikområden i EUF- fördraget: socialpolitik (artikel 140); folkhälsa (artikel 152), industri (artikel 157) samt forskning, teknisk utveckling och rymden (artikel 165.2). Detta innebär ett tydliggörande av samordningsmetoden som ett viktigt verktyg för unionsarbetet (se avsnitten 23.3.4, 23.5.3, 23.5.4 och 23.3.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Regeringen delar remissinstansernas syn att det är positivt att den öppna samordningsmetoden tydliggörs genom Lissabonfördraget. Metoden bygger på mellanstatligt samarbete och innebär således inte harmonisering av lagstiftning. Regeringen delar uppfattningen att ett effektivt användande av metoden förutsätter en väl fungerande nationell konsultation och samordning, inte minst med den regionala och lokala nivån, samt med arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.119, 2.127, 2.129 och 2.137 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;17 Bestämmelser om demokratiska principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Det skrivs in i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; att unionen ska respektera principen om jämlikhet mellan unionens medborgare. Det slås vidare fast att unionen ska bygga på principen om representativ demokrati och principen om deltagandedemokrati. Det införs också en bestämmelse om s.k. medborgarinitiativ i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som innebär att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="p151dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168151x1.jpg/" id="p151img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft3"&gt;kommissionen kan uppmanas att lägga fram ett visst förslag, inom ramen för sina befogenheter, om minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater skrivit under en begäran om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser som kommenterat promemorian i denna del välkomnar principerna om demokratisk jämlikhet, representativ demokrati och deltagandedemokrati. Bland dessa finns &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Röda Korset&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Västra Götalandsregionen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)&lt;/SPAN&gt;. Några remissinstanser, bland andra &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen Uppsala län, Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), &lt;/SPAN&gt;som kommenterat bestämmelsen om medborgarinitiativ befarar att dess praktiska betydelse kan bli något begränsad då det inte finns någon tvingande bestämmelse om att kommissionen måste lägga fram ett förslag med anledning av ett medborgarinitiativ. Flera remissinstanser anser att det är positivt att unionens institutioner ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och civila samhället. Bland de instanser som är positiva till denna dialog finns &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft32"&gt;Folkbildningsförbundet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Studieförbundet Vuxenskolan&lt;SPAN class="ft8"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset &lt;SPAN class="ft8"&gt;vill betona vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för medborgare och representanter för civilsamhället att lämna åsikter på unionens åtgärdsområden och att delta i unionens beslutsprocesser. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;ställer sig positiv till det ökade inflytandet för medborgare och vill se tydliga förslag på hur information ska spridas och vilka initiativ som ska tas för att få med så många medborgare som möjligt när det gäller beslutsprocessen och i diskussionerna kring hur unionen ska utvecklas i framtiden. &lt;/SPAN&gt;Malmö kommun &lt;SPAN class="ft8"&gt;pekar på behovet av insatser för att nå fram till medborgarna och få dem att känna delaktighet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; och att regeringen måste ta ytterligare initiativ till detta. &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting &lt;SPAN class="ft8"&gt;understryker vikten av dialog och diskussion med medborgare och de representativa sammanslutningarna för förverkligandet av principen om deltagandedemokrati. Landstinget tillstyrker ambitionen att fördjupa dessa samråd ytterligare med lokala och regionala politiker om viktiga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; i en regelbunden och öppen dialog. &lt;/SPAN&gt;Folkbildningsförbundet &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Studieförbundet Vuxenskolan &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att folkbildningen och studieförbunden genom sin starka lokala närvaro och stora bredd är en unik resurs för att nå ut i breda folklager och har värdefull kunskap och erfarenhet att bidra med vid implementeringen av deltagandedemokrati. Studieförbundet Vuxenskolan betonar att ambitionen enligt promemorian att fördjupa samrådet med civilsamhället är viktig. Även &lt;/SPAN&gt;Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva &lt;SPAN class="ft8"&gt;anger att Folkrörelserådet har omkring 4 500 lokala utvecklingsgrupper spridda över hela landet som kan stärka civilsamhällets kapacitet lokalt. Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Solna stad&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Jönköpings kommun, Halmstads kommun, Stockholms läns landsting&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;SKL&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Region Dalarna &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Region Värmland, &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det finns ett ökat behov av en effektiv svensk konsultationsprocess med den lokala och regionala nivån i den offentliga beslutsprocessen, inklusive det svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft8"&gt;efterlyser en bredare analys av eventuella förvaltningspolitiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;konsekvenser av ett svenskt tillträde till fördraget. Statskontoret anser framförallt att den förvaltningspolitiska ansvarsfördelningen mellan Sverige och EU bör tydliggöras samt att det svenska kommitté- och remissväsendets beredning av förslag från EU bör klargöras. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;anser att varje proposition som avlämnas till riksdagen bör redovisa resultaten av en konsekvensanalys som visar hur propositionen förhåller sig till aktuellt politikområde inom EU och på vilket sätt den lokala och regionala nivån berörs. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Dalarna &lt;/SPAN&gt;anser att det i det svenska systemet måste finnas formella former för lokalt och regionalt inflytande gentemot riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Vid Europeiska rådets möten i Nice år 2000 och i Laeken år 2001 konstaterades att unionen måste bli mer demokratisk, öppen och effektiv i syfte att föra unionens institutioner närmare medlemsstaternas medborgare. Vid regeringskonferensen år 2003/2004 gjordes överenskommelsen om att fördragsfästa principer om demokrati. Lissabonfördraget fullföljer den ambitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget ändras rubriken till avdelning II i EU- fördraget till ”Bestämmelser om demokratiska principer”. Artikel 8 i EU- fördraget ersätts med nya artiklar som innehåller bestämmelser om de principer som den europeiska demokratin anses vila på. Dessa är principen om demokratisk jämlikhet, principen om representativ demokrati och principen om deltagandedemokrati (artiklarna &lt;NOBR&gt;8–8b&lt;/NOBR&gt; ). Det införs också en möjlighet till medborgarinitiativ i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 8b.4). Vidare införs en bestämmelse om de nationella parlamentens roll (artikel 8c) som behandlas i avsnitt 15. (Se artiklarna 1.12, 2.37 och 2.180 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Principen om demokratisk jämlikhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Unionen ska i all sin verksamhet respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare (artikel 8 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens medborgare ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner, organ och byråer. Regeringen bedömer att denna principbestämmelse kan sägas stärka betydelsen av alla människors lika värde. Bestämmelsen stöds av en majoritet av remissinstanserna. Vidare införs en bestämmelse om att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska ha unionsmedborgarskap. Unionsmedborgarskapet ska komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet. Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel 17 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Unionsmedborgarskapet behandlas i avsnitt 22.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Principen om representativ demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Unionens sätt att fungera ska bygga på principen om representativ demokrati (artikel 8a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta avspeglas genom Europaparlamentet som företräder medborgarna på unionsnivå. Det avspeglas vidare genom att medlemsstaterna i Europeiska rådet företräds&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;av sin stats- eller regeringschef och i rådet av sin regering, vilka själva är demokratiskt ansvariga inför sitt nationella parlament eller sina medborgare. Medborgarna ska också ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. Vidare införs en bestämmelse om att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 1 i gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Medborgarnas vilja framgår också via de politiska partierna på europeisk nivå som ska bidra till att skapa medvetande bland medborgarna för europeisk politik och till att uttrycka medborgarnas vilja. Bestämmelsen om politiska partier motsvarar nuvarande artikel 191 första stycket i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Den rättsliga grunden för att anta regler för politiska partier på europeisk nivå, särskilt bestämmelser om deras finansiering finns i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 191). I likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; ska sådana bestämmelser antas av rådet och Europaparlamentet med kvalificerad majoritet, dvs. i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det fastslås att sådana bestämmelser ska antas genom förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Regeringen anser att genom principen om representativ demokrati betonas vikten av att denna typ av demokrati ska utgöra ett fundament i det europeiska samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Principen om deltagandedemokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I enlighet med principen om deltagandedemokrati ska unionens institutioner ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att uttrycka och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden (artikel 8b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens institutioner ska också föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället. För att unionens åtgärder ska vara så enhetliga och öppna som möjligt ska kommissionen ha ett omfattande samråd med berörda parter innan förslag läggs fram. Detta påminner om det svenska remissförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Regeringen anser att det genom principen om deltagandedemokrati markeras att en öppen dialog och diskussion med medborgarna, de representativa sammanslutningarna och det civila samhället utvecklar, fördjupar och breddar demokratin. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är att medborgarna deltar såväl i unionens beslutsprocesser som i utvecklingen inom unionen i stort. Detta välkomnas också av flertalet remissinstanser. Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun, Halmstads kommun, Stockholms läns landsting&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Dalarna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Värmland&lt;/SPAN&gt;, anser att det finns ett ökat behov av en effektiv svensk konsultationsprocess med den lokala och regionala nivån i den offentliga beslutsprocessen, inklusive det svenska &lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;anser att varje proposition som avlämnas till riksdagen bör redovisa resultaten av en konsekvensanalys som visar hur propositionen förhåller sig till aktuellt politikområde inom EU och på vilket sätt den lokala och regionala nivån berörs. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Region Dalarna &lt;/SPAN&gt;anser att det i det svenska systemet måste finnas formella former för lokalt och regionalt inflytande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;gentemot riksdagen&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Regeringen anser att det är angeläget att på ett tidigt Prop. 2007/08:168 stadium tillvarata det civila samhällets synpunkter i olika &lt;NOBR&gt;EU-frågor.&lt;/NOBR&gt; I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;dag sker beredning av olika &lt;NOBR&gt;EU-frågor&lt;/NOBR&gt; med representanter för det civila samhället, bland annat i form av referensgrupper under olika sakdepartement. Ambitionen är att fördjupa dessa samråd ytterligare. Det är angeläget att löpande samråda och föra dialog med företrädare för civilsamhället samt med lokala och regionala politiker i viktiga EU- frågor. Nya dialogformer har därutöver skapats, t.ex. avser &lt;NOBR&gt;EU-ministern&lt;/NOBR&gt; att besöka samtliga län i Sverige under åren &lt;NOBR&gt;2007-2009&lt;/NOBR&gt; och föra samtal om &lt;NOBR&gt;EU-politiken&lt;/NOBR&gt; med kommunala och regionala politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Medborgarinitiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Ett antal unionsmedborgare som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater får ta initiativ till att uppmana kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram förslag i frågor där dessa medborgare anser att en unionsrättsakt krävs för att tillämpa &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 8b.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelser om förfaranden och villkor för att lägga fram ett sådant medborgarinitiativ, däribland det minsta antal medlemsstater som de medborgare som lägger fram förslaget måste komma från, ska meddelas i förordningar som ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 21 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft1"&gt;18 Finansiella bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Principerna för arbetet med unionens budget samlas i en särskild artikel i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Bestämmelser om &lt;NOBR&gt;EU-budgetens&lt;/NOBR&gt; inkomstsida (unionens egna medel) ska, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; antas av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets hörande. Nationellt godkännande krävs av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Det införs dock en bestämmelse som ger rådet möjlighet att med enhällighet bestämma att vissa genomförandebestämmelser ska antas av rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande av Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Det finansiella perspektivet byter namn till den fleråriga budgetramen. Det upprättas en särskild rättslig grund i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för den fleråriga budgetramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;EU:s årliga budgetprocess förenklas. Uppdelningen mellan s.k. obligatoriska och &lt;NOBR&gt;icke-obligatoriska&lt;/NOBR&gt; utgifter i unionens årliga budget försvinner. Europaparlamentet får därmed en viktig roll även i fråga om jordbruksutgifter medan rådet får ökat inflytande över övriga utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;En rättslig grund för bekämpning av bedrägeri finns redan i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär i stort sett ingen förändring på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft4"&gt;Remissinstanserna: Statens jordbruksverk &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser att klara förenklingar uppnås genom att låta rådet och Europaparlamentet endast göra en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;läsning av kommissionens budgetförslag samt genom att en och samma beslutsprocedur ska gälla för hela årsbudgeten. Det sistnämnda bidrar, enligt Jordbruksverket, även till en ökad överskådlighet på budgetområdet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;/SPAN&gt;anser att det är positivt att Europaparlamentet ges större möjlighet att påverka EU:s budget och att den demokratiska processen därigenom stärks samt ger större legitimitet bland EU:s medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artikel 269 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns en bestämmelse om unionens egna medel. I dag fattas beslut om systemet för unionens egna medel, dvs. &lt;NOBR&gt;EU-budgetens&lt;/NOBR&gt; inkomster och medlemsstaternas &lt;NOBR&gt;EU-avgifter,&lt;/NOBR&gt; av rådet med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Medlemsstaterna ska sedan godkänna beslutet i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft5"&gt;Den fleråriga budgetramen kallas i dag för det finansiella perspektivet och är ett flerårigt budgettak för EU:s utgifter. Det finansiella perspektivet regleras i ett interinstitutionellt avtal mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Beslut om det interinstitutionella avtalet har, för rådets räkning, fattats av det Europeiska rådet och således har enhällighet gällt vid beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;271–276&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om unionens budget. I dag gäller för den årliga budgetprocessen att rådet har sista ordet om jordbruksutgifterna – de s.k. obligatoriska utgifterna – medan Europaparlamentet har den slutliga makten beträffande i princip samtliga övriga utgifter – de s.k. icke obligatoriska utgifterna. Således gäller olika beslutsregler för de respektive institutionerna beroende på vilken typ av utgifter det är fråga om. Rådet och Europaparlamentet gör två läsningar var av kommissionens budgetförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;277–279&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns på det finansiella området en slags restpost med bestämmelser bl.a. om i vilken valuta budgeten ska upprättas (artikel 277) och om hur kommissionen ska agera vid valutaväxling (artikel 278). Därtill anges att rådet med enhällighet, fram till 2007 därefter kvalificerad majoritet, efter Europaparlamentets hörande ska anta en budgetförordning med mer detaljerade regler om hur budgeten ställs upp, genomförandet av budgeten, redovisning och revision samt olika aktörers roller och ansvar (artikel 279.1). Det anges också att rådet genom enhälligt beslut efter att ha hört Europaparlamentet ska fastställa vissa mer detaljerade bestämmelser avseende &lt;NOBR&gt;EU-budgetens&lt;/NOBR&gt; inkomstsida (artikel 279.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;I artikel 280 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns allmänna bestämmelser om att gemenskapen och dess medlemsstater ska arbeta med att bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen. Detta arbete ska samordnas mellan aktörerna. Det anges också att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ska presentera en årlig rapport för Europaparlamentet om åtgärder mot bedrägerier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Budgetmässiga och finansiella principer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Det är enligt regeringen positivt att bestämmelser om unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;budgetmässiga och finansiella principer genom Lissabonfördraget samlas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i en artikel (artikel 268 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det underlättar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;överskådligheten och kan också ge principerna mer tyngd än när de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;presenteras var för sig. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i nuvarande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; och sekundärlagstiftning. (Se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;artikel 2.257 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Unionens egna medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Ett nytt kapitel 1 med rubriken ”Unionens egna medel” införs före artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;269 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikeln om unionens egna medel (finansieringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;av &lt;NOBR&gt;EU-budgeten)&lt;/NOBR&gt; införs en bestämmelse om att unionen ska se till att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;(artikel 269 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6.4 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;I artikeln om unionens egna medel tydliggörs även att bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;om systemet för egna medel ska meddelas i ett beslut som, i likhet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; ska antas av rådet med enhällighet efter hörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;av Europaparlamentet. Genom ett sådant enhälligt beslut kan bl.a. nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;inkomstkategorier inrättas eller befintliga inkomstkategorier avvecklas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Liksom i dag ska medlemsstaterna därefter godkänna beslutet i enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;med deras konstitutionella bestämmelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;En nyhet är att genomförandebestämmelser för systemet för unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;egna medel ska fastställas av rådet med kvalificerad majoritet efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;godkännande av Europaparlamentet, dock endast i den mån som detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;föreskrivs i det grundläggande beslut som antagits med enhällighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;Med andra ord beslutar rådet med enhällighet om vissa grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;bestämmelser samt om vad som ska anses vara genomförande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;bestämmelser och som därmed ska fastställas med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Beträffande vilken typ av inkomstkategorier som ska finnas gäller alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;enhällighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget upphör artikel 270 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; att gälla.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelserna flyttas till artikel 268.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; med vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ändringar. I Lissabonfördraget upprätthålls således i allt väsentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;nuvarande ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.258–2.260&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Den fleråriga budgetramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ett nytt kapitel 2 med rubriken ”Flerårig budgetram” införs i EUF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördraget. Det finansiella perspektivet byter namn till den fleråriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;budgetramen och ges genom Lissabonfördraget en rättslig grund (artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;270a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det innebär enligt regeringen en förbättring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;jämfört med dagens system. Den fleråriga budgetramen spelar en så pass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;central roll i EU:s budgetsystem att den bör ges denna status.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;Budgetramen har sedan den infördes främjat stabilitet och långsiktighet på budgetområdet. Den fleråriga budgetramen ska fastställas av rådet med enhällighet i en förordning efter godkännande av Europaparlamentet som ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Det anges dock att Europeiska rådet med enhällighet får anta ett beslut om bemyndigande för rådet att besluta om övergång till omröstning med kvalificerad majoritet för fastställandet av den fleråriga budgetramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;Budgetramen ska huvudsakligen innehålla beloppsmässiga tak för olika utgiftskategorier i EU:s budget. Ramen ska fastställas för en period på minst fem år. Om man inte lyckas enas om en ny budgetram ska taken för det sista året i den tidigare ramen fortsätta att gälla till dess att man har enats om en ny.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artikel 2.261 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Unionens årliga budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Ett nytt kapitel 3 med rubriken ”Unionens årliga budget” införs efter artikel 270a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget slås fast att en och samma beslutsprocedur ska gälla för hela årsbudgeten (artikel 272 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det innebär att uppdelningen mellan obligatoriska och icke obligatoriska utgifter försvinner. Det innebär också att Europaparlamentet får ökat formellt inflytande över jordbruksutgifterna samtidigt som rådet får ökat formellt inflytande över övriga utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I stället för dagens två läsningar ska rådet och Europaparlamentet endast göra en läsning var av kommissionens budgetförslag. Om institutionerna inte är överens ska en förlikningskommitté bestående av representanter för rådet och Europaparlamentet sammankallas. Om förlikningskommittén kommer överens ska rådet och Europaparlamentet godkänna överenskommelsen för att budgeten ska anses antagen. Om förlikningskommittén inte kommer överens ska kommissionen lägga ett nytt budgetförslag som hanteras på samma sätt som det första förslaget. Har man i detta stadium passerat årsskiftet får unionen varje månad använda en tolftedel av anslagen i den aktuella avdelningen i budgeten för det föregående budgetåret till dess att en ny budget har antagits (artikel 273 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Förändringarna bör sammantaget verka för en stärkt budgetdisciplin samtidigt som balansen mellan institutionerna upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft38"&gt;En ny artikel 273a införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; med bestämmelser om anslag för utgifter som tas upp i budgeten. Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel 271 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I sista stycket införs en bestämmelse om att utöver Europaparlamentets, rådets, kommissionens och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; utgifter, ska även Europeiska rådets utgifter tas upp i budgeten. Genom Lissabonfördraget får Europeiska rådet formell status som en av EU:s institutioner (se avsnitt 14.3 om Europeiska rådet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.262–2.267&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Genomförande av budgeten och ansvarsfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Ett nytt kapitel 4 med rubriken ”Genomförande av budgeten och ansvarsfrihet” införs före artikel 274 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget införs en bestämmelse om att kommissionen ska genomföra budgeten i samarbete med medlemsstaterna (artikel 274 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; EU:s budgetförordning ska ange medlemsstaternas kontroll- och revisionsskyldigheter vid genomförandet av budgeten samt deras ansvar i samband med detta. Den ska även ange det ansvar och de bestämmelser som ska gälla för hur varje institution ska medverka när dess egna utgifter verkställs. Vidare införs en bestämmelse om att kommissionen ska överlämna en rapport om utvärdering av unionens finanser till Europaparlamentet och rådet på grundval av de resultat som uppnåtts (artikel 275 andra stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Rådet och Europaparlamentet ska granska utvärderingsrapporten (artikel 276.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.268–2.270&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;Ett nytt kapitel 5 med rubriken ”Gemensamma bestämmelser” införs före artikel 277 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget görs några mindre förändringar i de gemensamma finansiella bestämmelserna jämfört med nu gällande fördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Det slås fast att den fleråriga budgetramen och den årliga budgeten ska upprättas i euro (artikel 277 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;En nyhet är att det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas vid beslut om finansiella regler med närmare detaljer om budgeten och regler om ordningen för kontroll av det ansvar som aktörerna i budgetförvaltningen har (regleras i EU:s budgetförordning) (artikel 279.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vidare ska, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; rådet efter att ha hört Europaparlamentet besluta om närmare bestämmelser och förfaranden för hur budgetinkomster ska ställas till kommissionens förfogande samt nödvändiga åtgärder vid likviditetsbehov. Genom Lissabonfördraget slås dock fast att rådet ska fatta detta beslut med kvalificerad majoritet (artikel 279.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I tidigare fördrag gällde enhällighet för rådets beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Det införs en ny bestämmelse om att Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man (artikel 279a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Vidare införs en ny bestämmelse om att regelbundna möten ska sammankallas mellan Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande på kommissionens initiativ inom ramen för budgetförfarandet (artikel 279b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.271–2.274&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Bekämpning av bedrägeri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Ett nytt kapitel 6 med rubriken ”Bekämpning av bedrägeri” införs före artikel 280 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget tydliggörs, i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="p159dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168159x1.jpg/" id="p159img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;enlighet med &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis, att åtgärder som vidtas för att Prop. 2007/08:168 bekämpa bedrägerier inte bara ska ha avskräckande effekt och ge ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;effektivt skydd i medlemsstaterna. Samma sak ska gälla i förhållande till unionens institutioner, organ och byråer (artikel 280 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.275 och 2.276 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft1"&gt;19 Unionen och dess närmaste omvärld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En särskild bestämmelse om unionens relation till sin närmaste omvärld införs i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I bestämmelsen slås fast att unionen ska utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder (grannskapspolitik). Unionen ges behörighet att ingå särskilda avtal med de berörda länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Förbindelserna mellan unionen och dess närmaste omvärld är inte reglerade i nu gällande fördrag. EG har dock utvecklat särskilda avtalsformer och speciella relationer till länder i unionens närområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs under de allmänna bestämmelserna i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; en särskild artikel om unionens relation till dess närmaste omvärld (artikel 7a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I artikeln anges att unionen ska utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete (grannskapspolitik). För att genomföra grannskapspolitiken får unionen ingå särskilda avtal med berörda länder. Avtalen får innebära ömsesidiga rättigheter och skyldigheter samt möjligheten att genomföra dessa åtgärder gemensamt. Genomförandet ska omfattas av regelbundet samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft5"&gt;Under senare år har unionen utvecklat särskilda avtalsformer och speciella relationer till grannländer och länder i unionens närområde. Den nya artikeln framhäver dessa relationer på en central plats i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och ger länderna på så sätt en särställning i unionens yttre förbindelser. I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (3) till artikel 7a i fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;anges att unionen kommer att beakta den särskilda situationen för länder med litet territorium som har särskilda närhetsförbindelser med unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft3"&gt;Det bör noteras att bestämmelsen om grannlandspolitiken är skild från frågor om utvecklingspolitik. Den innebär i sig inte att fördelningen av unionens finansiella resurser ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artikel 1.10 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft3"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="p160dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168160x1.jpg/" id="p160img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p140 ft27"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p278 ft1"&gt;Medlemskap i unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser angående kriterier för medlemskap samt förfaranden för anslutning till unionen. Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i dessa bestämmelser. Det införs en bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att de villkor för &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; som Europeiska rådet enats om ska beaktas vid ansökan om medlemskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;En annan nyhet är att det i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en bestämmelse om att ett medlemsland frivilligt kan utträda ur unionen och det föreslås en procedur för sådana fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;Remissinstanserna: Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att den nya artikel 49a i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; om ett frivilligt utträde ur unionen måste ses som verklighetsanpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Kriterierna för medlemskap i unionen redovisas i dag ganska allmänt i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; står det att varje europeisk stat som respekterar de principer som anges i artikel 6.1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; får ansöka om medlemskap. De principer som därvid avses är principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. Även förfarandet för anslutning till unionen finns i dag i artikel 49 i EU- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Frågan om möjlighet till utträde är visserligen inte reglerad i de nuvarande fördragen. Det har ändå ansetts fullt möjligt för ett land att lämna samarbetet och några rättsliga hinder häremot kan inte anses föreligga. Att de andra medlemsstaterna i ett sådant fall inte skulle respektera den berörda statens vilja har inte bedömts som ett realistiskt politiskt scenario. Att utträdesbestämmelser saknas kan dock ge upphov till praktiska problem. Bestämmelser om frivilligt utträde finns i många andra internationella organisationer där suveräna stater är medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Villkor för medlemskap och förfaranden för anslutning till unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i artikel 49 i nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Beträffande kriterierna för medlemskap i unionen ersätts hänvisningen till ”principer” av en hänvisning till beskrivningen av unionens gemensamma värden som definieras i artikel 1a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Dessa värden behandlas ovan i avsnitt 9 men här kan ändå sägas att det i huvudsak är fråga om samma principer som gällt hittills. Bestämmelserna är dock något mer specifika än den hittillsvarande regleringen, då de anger att stater som ansöker om medlemskap ska förbinda sig att gemensamt främja dessa värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft38"&gt;Bestämmelserna om anslutning motsvarar i huvudsak dagens ordning. Det fördragsfästs att Europaparlamentet och medlemsstaternas nationella parlament ska underrättas om en ansökan om anslutning. Rådet ska, i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;likhet med gällande fördrag, besluta med enhällighet efter att ha hört kommissionen och efter Europaparlamentets godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Det införs en bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att de villkor för EU- medlemskap som Europeiska rådet enats om ska beaktas (artikel 49 sista meningen i första stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Innebörden av detta är att villkor avseende anslutning även fortsättningsvis har en politisk snarare än juridisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.54 och 1.57 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Frivilligt utträde ur unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny artikel 49a i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Den nya artikeln innehåller bestämmelser om ett förfarande som ska följas i det fall en medlemsstat frivilligt beslutar att utträda ur unionen. Förfarandet vägleds delvis av motsvarande procedur i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten, men innehåller mer specifika bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En medlemsstat som beslutar att utträda ska anmäla detta till Europeiska rådet. Europeiska rådet ska sedan ta fram riktlinjer, mot bakgrund av vilka unionen ska förhandla fram ett avtal med den berörda medlemsstaten om villkoren för utträdet, med beaktande av medlemsstatens framtida förbindelser med unionen. Kommissionen ska lägga fram rekommendationer till rådet som ska anta ett förhandlingsmandat och utse förhandlare av avtalet (se artikel 188n.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Avtalet ska ingås på unionens vägnar och rådet ska fatta beslut om dess antagande med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Medlemsstaten ifråga får därvid inte delta i Europeiska rådets eller rådets beslut eller överläggningar som rör den medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska upphöra att gälla för den berörda medlemsstaten antingen när avtalet träder i kraft eller, om något avtal inte finns, två år efter medlemsstatens anmälan om utträde. Europeiska rådet kan dock, i samförstånd med den berörda medlemsstaten, enhälligt besluta att förlänga denna tidsfrist. Förekomsten av ett avtal är alltså inte tvingande för möjligheten till utträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;En uttrycklig bestämmelse om frivilligt utträde tydliggör dels att en enskild stats vilja att frånträda fördragen måste respekteras, dels att det finns en rättslig procedur för en medlemsstat att även utan övriga medlemsstateras medgivande utträda ur unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En medlemsstat som utträtt ur unionen, men som på nytt vill ansluta sig, ska omfattas av det normala förfarandet för anslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel 205.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns i artikel 3.4 i ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 1.58 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p467 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna bestämmelser för unionens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bestämmelser som ska beaktas i hela unionens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; samlas bestämmelser som ska beaktas eller respekteras i hela unionens verksamhet i ett sammanhållet avsnitt. Dessa allmänna bestämmelser omfattar jämställdhet mellan män och kvinnor, socialt skydd, bekämpande av diskriminering, miljöskydd, konsumentskydd och djurskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till att övergripande hänsyn samlas på ett ställe i EUF- fördraget och ska beaktas eller respekteras inom hela unionens verksamhet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;välkomnar att förbudet mot diskriminering på grund av ålder ska beaktas i hela unionens verksamhet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens jordbruksverk &lt;/SPAN&gt;är positivt till att djurskyddet ska gälla övergripande i unionen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;anser att bestämmelsen om konsumentskydd i artikel 6a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är en förbättring i jämförelse med dagens situation, men menar att bestämmelsen med fördel bör införlivas även i unionens målbestämmelser. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO) &lt;/SPAN&gt;ser med tillfredsställelse att bestämmelser om jämställdhet och om bekämpande av diskriminering ska beaktas och respekteras i hela unionens verksamhet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;anser att bestämmelsen om att unionens mål ska beaktas i all politik och verksamhet kommer att bli viktig i unionens fortsatta arbete. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Kvinnors Europa Nätverk (SKEN) och Sveriges Kvinnolobby &lt;/SPAN&gt;framhåller särskilt bestämmelsen om jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; återfinns de allmänna bestämmelser som ska beaktas, respekteras eller integreras i all gemenskapens verksamhet både som principer i &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; första del och i anknytning till respektive politikområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Bestämmelser som ska beaktas i hela unionens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;I en ny avdelning II med rubriken ”Allmänna bestämmelser” i EUF- fördragets första del samlas bestämmelser med övergripande tillämpning (artiklarna 2f, 3, &lt;NOBR&gt;5a-5b,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;6-6b&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;16-16c&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I en inledande artikel 2f i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionen ska säkerställa samstämmighet mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga mål och i enlighet med principen om tilldelade befogenheter. De allmänna bestämmelserna i denna avdelning ska beaktas eller respekteras i hela unionens verksamhet även på områden som enligt de nuvarande fördragen ligger inom andra och tredje pelaren. Vissa horisontella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;principer finns även i anknytning till politikområdena (t.ex. bestämmelser om folkhälsa i artikel 152 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.13–2.30&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Enligt artikel 3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen i all verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. Bestämmelsen har genom Lissabonfördraget utvidgats till att även omfatta områden som ligger inom andra och tredje pelaren enligt de nuvarande fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Enligt en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (19) till artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska unionen, i sina allmänna insatser för att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, inom sina olika politikområden, sträva efter att bekämpa alla slag av våld i hemmet. Medlemsstaterna bör vidare vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bestraffa dessa brott samt att stödja och skydda brottsoffren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 2.14 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Socialt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Enligt artikel 5a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet beakta de krav som är förknippade med främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor. Denna horisontella bestämmelse är ny, men motsvarar i huvudsak nuvarande målsättningar för unionens socialpolitik (artikel 136 i nu gällande EG- fördrag). (Se artikel 2.17 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Bekämpande av diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Det införs en ny horisontell bestämmelse om bekämpande av diskriminering i artikel 5b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt artikeln ska unionen vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. En rättslig grund för bekämpande av sådan diskriminering återfinns i artikel 16e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 22.1). (Se artikel 2.18 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Miljöskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Enligt artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska miljöskyddskraven integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. (Se artikel 2.19 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Konsumentskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;Enligt artikel 6a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska konsumentskyddskraven beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs. Bestämmelsen motsvarar artikel 153.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 2.20 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;Djurskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft5"&gt;Genom en ny artikel 6b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; fördragsfästs att unionen och medlemsstaterna vid utformningen och genomförandet av unionens politik ifråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning samt teknisk utveckling och rymden, fullt ut ska ta hänsyn till kraven på välfärd för djuren som kännande varelser. Samtidigt ska unionen och medlemsstaterna respektera medlemsstaternas lagstiftning och sedvänjor särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv. Artikeln motsvarar i huvudsak protokollet om djurskydd och djurens välbefinnande som finns fogat till nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Artikeln ersätter protokollet. Hänsyn till djurens välbefinnande framhävs genom att denna övergripande artikel tas in i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft3"&gt;(Se artikel 2.21 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p56 ft45"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p475 ft45"&gt;Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en rättslig grund som gör det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;möjligt att fastställa principer och villkor som ska gälla vid utförande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa principer och villkor får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;inte påverka medlemsstaternas befogenheter att tillhandahålla, beställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;och finansiera dessa tjänster.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td121"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft4"&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket &lt;SPAN class="ft3"&gt;framhåller att regeringen på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; bör verka för att kommissionen övervakar en konsistent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;tillämpning av regelverket när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;intresse i syfte att begränsa riskerna för konkurrenssnedvridande effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;och hinder för marknadstillträde. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;är positiv till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;markeringen i protokollet om tjänster av allmänt intresse att de lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;och regionala myndigheterna har en avgörande roll och ett stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse så nära användarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;behov som möjligt. Jönköpings kommun noterar också den, enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;kommunen, viktiga markeringen i protokollet att bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;fördragen inte på något sätt ska påverka medlemsstaternas behörighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;inte är av ekonomisk art. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;att EU i och med protokollet om tjänster av allmänt intresse och artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;16 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får en utvidgad kompetens på området för tjänster av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;allmänt ekonomiskt intresse. SKL anser inte att det kan hävdas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;protokollet om tjänster av allmänt intresse främst syftar till att klarlägga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;det rådande rättsläget. Erkännandet av principen om den lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;självstyrelsen får tvärtom en konkret innebörd i protokollet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft4"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det kvarstår oklarheter om gränsdragningen mellan tjänster av allmänt ekonomisk intresse och tjänster av allmänt intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Tjänster i allmänhetens intresse är sådana tjänster som de offentliga myndigheterna anser ligga i det allmännas intresse och som därför omfattas av särskilda förpliktelser. Hit hör tjänster utförda på icke- affärsmässiga grunder, statliga tjänster och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Det är endast tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som omfattas av reglerna för den inre marknaden, konkurrens och statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Under de senaste åren har tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom post, el, vatten och kommunikationer i stor utsträckning avreglerats av medlemsstaterna. Mot den bakgrunden infördes genom Amsterdamfördraget en bestämmelse som syftar till att garantera att den nya konkurrensen på dessa områden inte påverkar tillgången till, kvaliteten hos och karaktären av de tjänster som tillhandahålls medborgarna. Enligt artikel 16 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; ska gemenskapen och medlemsstaterna sörja för att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utförs. Genom bestämmelsen markeras den betydelse tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har för unionens gemensamma värderingar och den roll som dessa tjänster spelar när det gäller att främja social och territoriell sammanhållning. Gemenskapen och medlemsstaterna ska sörja för att tjänsterna utförs på grundval av principer och villkor som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Åliggandet för gemenskapen och medlemsstaterna gäller inom ramen för deras respektive befogenheter och inom ramen för fördragets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;I artikel 16 klargörs att den artikeln inte påverkar fördragets regler om statsstöd och konkurrens i artiklarna 73, 86 och 87 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Företag som anförtrotts att utföra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; – särskilt konkurrensbestämmelserna – i den utsträckning som dessa bestämmelser inte hindrar företaget att fullgöra sina uppgifter. Handelns utveckling får dock inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (artikel 86 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I den mån finansieringen av tjänsterna kan tolkas som statligt stöd kan den rättsliga grunden för gruppundantag (artikel 89 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; utnyttjas för att klargöra finansieringsvillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;För närvarande antar gemenskapen sektor för sektor lagstiftning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;I artikel 16 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; klargörs liksom tidigare att artikeln inte påverkar fördragets regler om statsstöd och konkurrens i artiklarna 73, 86 och 87. Genom ett tillägg anges nu att inte heller artikel 3a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Enligt artikel 16 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen och medlemsstaterna var och en inom ramen för sina respektive befogenheter sörja för att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;I bestämmelsen betonas att unionen och medlemsstaterna ska sörja för att dessa tjänster utförs på grundval av principer och villkor, ”särskilt ekonomiska och finansiella”, som gör det möjligt för dem att fullgöra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;sina uppgifter. Artikeln är i denna del oförändrad, förutom att tillägget Prop. 2007/08:168 ”särskilt ekonomiska och finansiella” införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild rättslig grund på detta område enligt vilken Europaparlamentet och rådet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska fastställa principer och villkor, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter att i överensstämmelse med fördragen tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster. Regeringen anser att utvidgningen av EU:s kompetens på detta område är acceptabel eftersom den måste ske under förutsättning, såsom anges i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; att de principer och villkor som fastställs på detta område inte får påverka medlemsstaternas befogenheter att tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft8"&gt;Bestämmelsen om konkurrensreglernas tillämpning på företag som anförtrotts att tillhandahålla sådana tjänster (artikel 86.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och den rättsliga grunden som möjliggör gruppundantag från reglerna om statligt stöd (artikel 89 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; är i princip oförändrade jämfört med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Till Lissabonfördraget fogas ett nytt &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokoll om tjänster av allmänt intresse &lt;/SPAN&gt;där det bl.a. framhålls att unionens gemensamma värden särskilt inbegriper nationella, regionala och lokala myndigheters stora handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse samt mångfalden och skillnaderna i unionen när det gäller användarnas behov och preferenser avseende dessa tjänster. Det framhålls också att bestämmelserna i fördraget inte på något sätt påverkar medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera &lt;NOBR&gt;icke-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; allmännyttiga tjänster. Protokollet syftar främst till att klarlägga rådande rättsläge. Frågan om protokollet härutöver tillför något nytt, kommer ytterst att få klargöras genom praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;(Se artikel 2.27 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Öppenhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En rättslig grund om god förvaltning i EU:s institutioner, organ och byråer införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Det fördragsfästs att rådets sammanträden ska vara offentliga när lagstiftningsförslag diskuteras och antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Offentlighetsprincipen utvidgas till att omfatta samtliga EU:s institutioner, organ och byråer med vissa undantag för Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Den vidgade öppenheten välkomnas av flera remissinstanser, bland annat &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Göteborg, Säkerhetspolisen, Riksarkivet, Solna stad, Jönköpings kommun, Västernorrlands läns landsting, Svenska kyrkan, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Tidningsutgivarna, Svenska Journalistförbundet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Stockholms Handelskammare &lt;SPAN class="ft3"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;menar att Lissabonfördraget innebär att EU blir mer öppet och demokratiskt. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen Uppsala län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Föreningen Unga Européer &lt;/SPAN&gt;framhåller att Sverige är ett föregångsland när det gäller öppenhet och god förvaltning och därför bör bidra aktivt i dessa frågor inom EU. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;anser att ett öppnare EU kan bidra till att medborgarnas intresse för EU ökar. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;betonar att de nya öppenhetsbestämmelserna bidrar till att alla som berörs av de beslut som fattas kan bli mer delaktiga. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Journalistförbundet &lt;/SPAN&gt;välkomnar reglerna om öppenhet, insyn och allmänhetens tillgång till handlingar, men anser att det är en brist att det saknas regler om yttrandefrihet och meddelarfrihet för anställda. Båda dessa instanser anser att det borde finnas en regel om rätt att meddela sig med massmedia och ett förbud mot efterforskning av källan. &lt;SPAN class="ft32"&gt;TCO &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Journalistförbundet &lt;/SPAN&gt;är även kritiskt till att insynen i Europeiska centralbanken begränsas till dess administrativa verksamhet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Journalistförbundet &lt;/SPAN&gt;anser att rätten att överklaga beslut om utlämnande av handling bör regleras så att envar har möjlighet att få ett beslut överprövat, utan att behöva anlita ett juridiskt biträde. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) &lt;/SPAN&gt;välkomnar en ökad öppenhet och ett ökat samråd, men vill samtidigt poängtera att det finns risk för en ökad skepsis gentemot unionen om förändringarna innebär att överläggningarna bara byter arena eller om kommissionen inte följer upp medborgarnas initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Allmänhetens rätt att få tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar slås fast i artikel 255 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; De närmare principerna, villkoren och gränserna för denna rätt anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Vidare har de decentraliserade EG- myndigheterna antagit bestämmelser som innebär att de ska tillämpa samma regler om handlingsoffentlighet som gäller för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det följer av artikel 8 i rådets beslut 2002/682/EG, Euratom om antagande av rådets arbetsordning, att kommissionens presentation av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;viktigare lagstiftningsförslag som ska antas med medbeslutandeförfarande och den debatt som sedan hålls i rådet ska vara offentliga. Det är ordförandeskapet som rekommenderar vilka lagstiftningsförslag som anses vara de viktigaste. Listan över sådana förslag antas sedan av rådet efter samråd med kommissionen. Vidare ska rådets möten vara offentliga när rådet överlägger och röstar om rättsakter som ska antas med medbeslutandeförfarande. Reglerna om öppenhet i rådets arbete reformerades senast år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en övergripande bestämmelse om att arbetet i unionens institutioner, organ och byråer ska utföras så öppet som möjligt i syfte att främja en god förvaltning och det civila samhällets deltagande (artikel 16a.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen återger tanken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;om öppenhet i artikel 1 andra stycket i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna 2.28 och 2.244 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;God förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Regeringen välkomnar att en ny rättslig grund införs för antagandet av regler om god förvaltning (artikel 254a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; När unionens institutioner, organ och byråer fullgör sina uppgifter ska de stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration. Enligt bestämmelsen ska sådana regler antas genom förordningar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Bindande regler om god förvaltning gör det tydligt för medborgaren vilka krav på en god och effektiv förvaltning som kan ställas på EU och dess tjänstemän. Bestämmelsen får ses som ett viktigt steg mot ett öppnare och effektivare EU. (Se artikel 2.243 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Öppna rådsmöten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft5"&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att Europaparlamentets sammanträden ska vara öppna, liksom rådets sammanträden när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt (artikel 16a.2). Som nämnts ovan är vissa delar av rådets möten redan i dag öppna. Nyheten är att detta nu läggs fast i fördraget och att denna regel gäller generellt. Föreskriften innebär framförallt att all debatt i rådet om lagstiftning ska ske offentligt och att detta inte är något som rådet kan ändra i sin interna arbetsordning. (Se artikel 2.28 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Handlingsoffentlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Den rätt till handlingsoffentlighet som följer av bestämmelserna i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; utsträcks till att gälla unionens samtliga institutioner, organ och byråer oberoende av medium (artikel 16a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att samma principer om handlingsoffentlighet kommer att gälla för hela unionens verksamhet. Det bidrar till att medborgarnas möjligheter till insyn i unionens arbete ökar. Ändringen får till följd att varje nytt organ och varje ny byrå som skapas måste ha regler om handlingsoffentlighet som följer de fastslagna principerna. Den innebär också att redan existerande organ och byråer måste ändra sina interna regler om de inte redan följer gällande principer. Det finns dock en begränsning i detta avseende. Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och den Europeiska investeringsbanken (EIB) ska omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet endast beträffande deras administrativa verksamhet. Europaparlamentet och rådet ska också säkerställa att handlingar som gäller lagstiftningsförfaranden offentliggörs. Slutligen anges uttryckligen att frågor om öppenhet ska regleras i förordningar (artikel 16a.3 tredje stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Regeringen delar &lt;/SPAN&gt;Svenska Journalistförbundets &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Tjänstemännens Centralorganisations (TCO:s) &lt;SPAN class="ft8"&gt;uppfattning att det i fördragen inte bör finna sådana begränsningar i de grundläggande reglerna som nu gäller för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;Europeiska centralbanken, och är av uppfattningen att sådana Prop. 2007/08:168 begränsningar inte heller bör finnas för EIB och &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Likaså&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;instämmer regeringen i att det i fördraget borde ha angetts att EU:s tjänstemän har en grundläggande rätt till yttrandefrihet. Frågan regleras nu, på svenskt initiativ, i de s.k. tjänsteföreskrifterna. Regeringen bedömer att de steg i öppenhetsvänlig riktning som ändå tagits i och med Lissabonfördraget bör välkomnas och regeringen avser att fortsatt verka för att reglerna ska förbättras ytterligare i samband med framtida fördragsrevisioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft3"&gt;(Se artikel 2.28 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft4"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft3"&gt;Som framgår av avsnitt 23.5.7 upprättas en rättslig grund för samarbete mellan medlemsstaternas förvaltningar, såsom en del av området för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;21.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Skydd för personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En ny rättslig grund upprättas för skydd av personuppgifter som kommer att gälla inom hela unionsrättens tillämpningsområde, med vissa undantag för området för utrikes- och säkerhetspolitiken. En särskild rättslig grund upprättas för personuppgifter i medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen &lt;SPAN class="ft5"&gt;välkomnar att det upprättas en ny rättslig grund för skydd av personuppgifter som kommer att gälla inom hela unionsrättens tillämpningsområde med undantag för området för utrikes- och säkerhetspolitiken samt att det upprättas en särskild rättslig grund som ska gälla för personuppgifter i medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft5"&gt;förutsätter att det noggrant bevakas att hänsyn tas till den nationella säkerheten om det på det straffrättsliga och polisiära samarbetsområdet visar sig nödvändigt att inrätta särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i dag i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, såvitt gäller behandling av personuppgifter som utförs på gemenskapsrättens område i medlemsstaterna. Direktivet grundar sig på artikel 95 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Vidare finns sådana bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, såvitt gäller behandling av personuppgifter inom gemenskapens institutioner och organ. Förordningen grundar sig på artikel 286 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Det finns också sådana bestämmelser i flera olika rättsakter som antagits inom ramen för tredje pelaren. I oktober 2005 lämnade kommissionen ett förslag till rådet om antagande av ett rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för det brottsbekämpande och straffrättsliga samarbetet. Bestämmelser som ger ett skydd för personuppgifter finns också i artikel 8 i Europakonventionen och i Europarådets dataskyddskonvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny rättslig grund om skydd för enskilda personer i fråga om behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och byråer och i medlemsstaterna, när dessa utövar verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, samt om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Europaparlamentet och rådet ska enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa sådana bestämmelser (artikel 16b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Samtidigt införs i ett nytt andra kapitel under avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; en särskild rättslig grund för motsvarande bestämmelser på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i fråga om behandling av personuppgifter i medlemsstaterna. Sådana bestämmelser ska antas av rådet med enhällighet (artikel 25a i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;Enligt uttryckligt stadgande ska de bestämmelser som antas enligt artikel 16b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte påverka bestämmelser som antas i enlighet med artikel 25a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 16b.2 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Av de båda artiklarna följer att oberoende myndigheter ska kontrollera att dessa bestämmelser följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Innebörden av artikel 16b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är att unionen sammantaget ges befogenhet att anta rättsakter om skydd för personuppgifter inom hela unionsrättens tillämpningsområde i fråga om behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och byråer. Tillskapandet av en särskild rättslig grund för området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken medför dock att olika rättsakter kommer att gälla på utrikes- och säkerhetspolitikens område och på unionsrättens område i övrigt när det gäller behandling av personuppgifter i medlemsstaterna. De bestämmelser som antas med stöd av artikel 25a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; kommer inte att omfattas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (20) till artikel 16b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft38"&gt;anges att vederbörlig hänsyn måste tas till ärendets särdrag när bestämmelser antas om skydd för personuppgifter som kan få direkta konsekvenser för den nationella säkerheten. I förklaringen uppmärksammas också att det regelverk som redan i dag är tillämpligt på området, främst dataskyddsdirektivet, medger att avvikelser från bestämmelserna får göras i sådana situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (21) om skydd av personuppgifter på området för straffrättsligt samarbete och polissamarbete &lt;SPAN class="ft3"&gt;bekräftas att det på grund av det straffrättsliga och polisiära samarbetsområdets särskilda natur kan visa sig nödvändigt att inrätta särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter på det området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168171x1.jpg/" id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p273 ft3"&gt;I fråga om de bestämmelser som beslutas med stöd av artikel 16b i Prop. 2007/08:168 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; på områden för straffrättsligt och polisiärt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;(kapitel 4 och 5 i avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; innehåller &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om Danmarks ställning&lt;/SPAN&gt;, liksom &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/SPAN&gt;, bestämmelser som klargör att dessa stater inte är bundna av dessa dataskyddsregler i vidare mån än de är bundna av sådana materiella bestämmelser på området som förutsätter att dataskyddsbestämmelserna ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Regeringen välkomnar de nya möjligheter som nu ges för att få till stånd harmoniserade regler till skydd för personuppgifter inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft3"&gt;Artikel 25a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 15a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.45 och 2.29 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;21.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I en ny artikel i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; erkänns den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund liksom filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt nationell lagstiftning. Unionen ska erkänna deras identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft5"&gt;vill understryka betydelsen av den nya artikel 16c i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; om kyrkor och konfessionslösa organisationers ställning. Dessa båda remissinstanser välkomnar särskilt att unionen ska upprätthålla en öppen och regelbunden dialog med kyrkorna och vill understryka vikten av att den sker regelbundet och med öppenhet samt med breda möjligheter för medlemsstaternas kyrkor och samfund att på ett demokratiskt sätt vara delaktiga. Även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IOGT-NTO&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft5"&gt;ser med tillfredsställelse på att kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning erkänns och skrivs in i EUF- fördraget och att unionen ska upprätthålla en öppen och regelbunden dialog med dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I anslutning till Amsterdamfördraget antogs en gemensam förklaring (11) om att unionen ska respektera och inte ingripa i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna. Unionen ska på samma sätt även respektera filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;I en ny artikel 16c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en bestämmelse som i huvudsak återger texten i förklaring (11) till Amsterdamfördraget. I artikeln anges att unionen ska respektera och inte påverka den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen. Unionen ska även respektera den ställning som filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt den nationella lagstiftningen. Det anges vidare att unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras Prop. 2007/08:168 identitet och specifika bidrag ska erkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Regeringen vill understryka att artikeln inte framhäver en trosinriktning framför den andra och att den omfattar även konfessionslösa organisationer samt att artikeln i princip fördragsfäster nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft3"&gt;(Se artikel 2.30 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Icke-diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och unionsmedborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;22.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Icke-diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Det grundläggande diskrimineringsförbudet på grund av nationalitet utvidgas till att omfatta hela unionens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga välkomnar att diskrimineringsförbudet utvidgas till att omfatta hela unionens verksamhet. Bland dessa återfinns &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jämställdhets- ombudsmannen, Halmstad kommun, Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kristna Råd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Principen om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; eller likabehandlingsprincipen innebär att varje form av negativ särbehandling på grund av nationalitet är förbjuden. Detta grundläggande diskrimineringsförbud finns i artikel 12 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Det definieras och utvecklas närmare i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrags&lt;/NOBR&gt; regler om varor, tjänster, personer och kapital. Även reglerna om jämställdhet mellan kvinnor och män, där negativ särbehandling på grund av kön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;förbjuds, baseras på principen om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; (artikel 13 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Det grundläggande diskrimineringsförbudet flyttas från artikel 12 till artikel 16d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; andra del om icke- diskriminering och unionsmedborgarskap. Den rättsliga grunden för bestämmelser om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning flyttas från artikel 13 till artikel 16e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget utvidgas tillämpningsområdet för dessa artiklar till att omfatta hela unionens verksamhet, även sådan verksamhet som tidigare tillhörde andra och tredje pelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Artiklarna 16d och 16e tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (avsnitt 7.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.23–2.24&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2.31–2.33&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td128"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;Unionsmedborgarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p488 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om unionsmedborgarskap tydliggörs. Genom Lissabonfördraget utvidgas den rättsliga grunden på området så att även social trygghet och socialt skydd omfattas. Unionen ska även kunna vidta åtgärder för att främja unionsmedborgares rätt till skydd i tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft4"&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft5"&gt;välkomnar ökat fokus på social trygghet och socialt skydd i samband med unionsmedborgarskap. &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan &lt;SPAN class="ft5"&gt;anser att även om den rättsliga grunden avseende unionsmedborgarskap utvidgas, så torde effekten bli begränsad eftersom rådet beslutar med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;17–22&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om unionsmedborgarskapet. Innebörden av dessa är att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska ha unionsmedborgarskap. Unionsmedborgarskapet ska komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet. Unionsmedborgarna ska ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt vid kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgaren är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;rätt att göra framställningar till Europaparlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen samt rätt att vända sig till unionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;institutioner och rådgivande organ på något av fördragets språk och få svar på samma språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft3"&gt;Rådet har möjlighet att anta bestämmelser i syfte att genomföra dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om unionsmedborgarskap återfinns i artiklarna &lt;NOBR&gt;17–22&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; andra del om icke- diskriminering och unionsmedborgarskap. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; I vissa bestämmelser har beslutsproceduren ändrats och i något fall har den rättsliga grunden utvidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;I artikel 17 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; samlas och tydliggörs unionsmedborgarnas rättigheter och skyldigheter. Det anges att unionsmedborgarna ska ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen. Det anges vidare att dessa rättigheter ska utövas enligt de villkor och de begränsningar som fastställs i fördragen och genom de åtgärder som beslutas med tillämpning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft3"&gt;Enligt artikel 18 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan Europaparlamentet och rådet, liksom tidigare, anta bestämmelser i syfte att underlätta utövandet av unionsmedborgarnas rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft3"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget utvidgas den rättsliga grunden till att även Prop. 2007/08:168 omfatta åtgärder om social trygghet och socialt skydd. Om inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;befogenheter för detta ändamål föreskrivs i fördragen, får rådet besluta om åtgärder om social trygghet eller socialt skydd. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet (artikel 18.3 i EUF- fördraget). Tidigare innehöll artikeln ett undantag för såväl bestämmelser om social trygghet och socialt skydd, som bestämmelser om pass, identitetskort, uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument. Vad avser bestämmelser om pass, identitetskort, uppehållstillstånd och andra jämförbara dokument, har det inrättats en ny rättslig grund för dessa frågor i artikel 62.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 23.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Om en unionsmedborgare befinner sig inom ett tredjeland där hans eget hemland inte är representerat, ska denne kunna vända sig till och få skydd av varje medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter som finns i det landet (artikel 20 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt nuvarande bestämmelse ska medlemsstaterna på mellanstatlig basis komma överens om de inbördes regler som kan behövas för detta ändamål. Genom Lissabonfördraget införs en möjlighet för rådet att, genom antagande av direktiv, föreskriva de samordnings- och samarbetsåtgärder som behövs för att främja ett sådant skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;Enligt en ny artikel 21 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska Europaparlamentet och rådet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggandet av ett medborgarinitiativ enligt artikel 8b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se även avsnitt 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.34–2.38&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft1"&gt;23 Unionens interna åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Inre marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget medför i stort sett inga förändringar i politikområdet inre marknaden. Den nuvarande balansen bevaras och användandet av kvalificerad majoritet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;En nyhet är att det införs en särskild rättslig grund som gör det möjligt att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen. Den nya särskilda rättsliga grunden på det immaterialrättsliga området innebär större tydlighet på området och en välkommen rationalisering och förenkling av beslutsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;anser att det är viktigt att den inre marknaden och fri och rättvis handel räknas upp i EU:s målartikel (artikel 2.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Kommerskollegium anser vidare att det är acceptabelt att den inre marknaden omfattas av delad kompetens, men anser att delar av den inre marknaden med fördel skulle kunna omfattas av exklusiv kompetens. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;är kritisk till att artikel 3.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; tas bort och därmed hänvisningen till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;konkurrens och anser att det är förenat med viss osäkerhet om ett protokoll om den inre marknaden kan ha samma tolkningsstatus som ingressen och fördragets första artiklar där fördragets mål läggs fast. Konkurrensverket framhåller vikten av att regeringen inom EU verkar för att främja en effektiv konkurrens på den inre marknaden och på marknader utanför EU vilket kräver ett aktivt förhållningssätt till begreppet konkurrenskraft. Även &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;ställer sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;frågande till varför inre marknadsperspektivet och konkurrensperspektivet inom EU tonas ned genom Lissabonfördraget. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;beklagar att klargörandet i protokollet om den inre marknaden och konkurrens inte kommit till uttryck i fördragstexten i unionens målbestämmelse (artikel 2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget),&lt;/NOBR&gt; men menar att texten i målbestämmelsen i denna del trots allt får anses som en acceptabel kompromiss. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommerskollegium, Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges exportråd &lt;/SPAN&gt;är positiva till att en rättslig grund införs till stöd för ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter inom unionen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;beklagar att enhällighet ska gälla för språkanvändningen i samband med immateriella rättigheter. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;välkomnar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft38"&gt;medbeslutandeproceduren utsträcks till nya områden. Kommerskollegium anser också att det är positivt för den inre marknaden att kvalificerad majoritet blir huvudregel och framhåller att sådana frågor som social trygghet för migrerande arbetstagare, företagare och deras familjemedlemmar kan beslutas med kvalificerad majoritet, gynnar den inre marknadens funktion. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;välkomnar den nya bestämmelsen i artikel 58.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om restriktiva skatteåtgärder vid svårigheter att kontrollera kapitalrörelser från tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Generella bestämmelser om den inre marknadens upprättande och funktion finns i artiklarna 14 och 15 samt artiklarna 297 och 298 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelserna återger de grundläggande förutsättningarna för den inre marknaden och reglerna om hur medlemsstaterna bör agera för att motverka påfrestningar på den inre marknaden som kan följa av åtgärder som medlemsstaterna kan känna sig tvingade att utföra på grund av allvarliga interna störningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Fri rörlighet för personer och tjänster och etableringsrätten regleras i artiklarna &lt;NOBR&gt;39–55&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikel 294 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns vidare en bestämmelse om kapitalplacering i bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;23–31&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehåller bestämmelser om fri rörlighet för varor. Förbuden mot import- och exportrestriktioner är centrala för den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Bestämmelserna finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;28–30&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det finns en mängd vägledande rättsfall baserade på artiklarna ifråga. Vidare innehåller artikel 135 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; en bestämmelse om tullsamarbete. Tullsamarbetet syftar till att effektivt ingripa mot överträdelser av gemenskapens tull- och jordbruksregler vid import och export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;81–89&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; utgör grunden för EU:s konkurrenslagstiftning. Europeiska kommissionen och rådet har med dessa artiklar som grund utfärdat ett stort antal rättsakter som ytterligare förtydligar och förklarar hur dessa artiklar ska tillämpas. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dessutom utvecklat en rättspraxis till vägledning för såväl privata som offentliga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;81–86&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; riktar sig till privata och offentligt ägda företag. Reglerna uppställer förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning. Dessutom regleras grunderna för kommissionens befogenheter vid övervakandet av marknadens aktörer. Artiklarna &lt;NOBR&gt;87–89&lt;/NOBR&gt; innehåller regler om förhandskontroll av statligt stöd samt under vilka förutsättningar statligt stöd kan lämnas så att det inte snedvrider konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;90–93&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehåller bestämmelser om skatter. Där stadgas inledningsvis att medlemsstaterna inte vare sig direkt eller indirekt får belasta varor från andra medlemsstater med avgifter som är högre än motsvarande avgifter för inhemska varor. Vidare finns en rättslig grund för harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;94–97&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; återger möjligheten att harmonisera lagstiftningen på den inre marknaden. Det finns en stor volym sekundärrätt med utgångspunkt i artikel 95 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt en omfattande praxis på området. Möjligheten till harmonisering av medlemsstaternas lagar och författningar är en förutsättning för den inre marknadens bibehållande och fortsatta funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;Lissabonfördraget medför i princip inte några förändringar vad avser struktur och innehåll i politikområdet den inre marknaden. Enligt en ny artikel 2.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; på en framträdande plats i fördraget, anges att unionen ska upprätta en inre marknad. Inre marknaden hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med delad befogenhet (artikel 2c.2 a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Tullunionen och fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion hör dock till områden med exklusiv befogenhet (artikel 2b.1 &lt;NOBR&gt;a-b&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den centrala ställning som bestämmelserna om inre marknaden har idag förändras således inte. Sverige är ett starkt handelsberoende land och den fria rörligheten måste säkerställas så långt det är möjligt. Undantag från den fria rörligheten kan vara motiverade på vissa områden, t.ex. när det gäller en hög skyddsnivå i fråga om hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;Som en övergripande ändring i hela &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ersätts begreppet ”den gemensamma marknaden” med begreppet ”den inre marknaden”. Vidare tas hänvisningen till det utgångna datumet för upprättande av den inre marknaden bort. Genom Lissabonfördraget införs i den tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; en ny avdelning I med rubriken ”Den inre marknaden”. De generella artiklarna 14 och 15 om inre marknadens upprättade och mål flyttas till avdelning I och blir artiklarna 22a och 22b i EUF- fördraget. Den nuvarande avdelning I ”Fri rörlighet för varor” ändras till avdelning Ia. Artikel 294 om likabehandling av medborgare med avseende på kapitalplacering i bolag flyttas till kapitel 2 ”Etableringsrätt” och blir artikel 48a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom en ändring i artikel 42 i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska åtgärder inom den sociala trygghetens område nu även omfatta egenföretagare. Vad avser tillnärmning av lagstiftning, byter artiklarna 94 och 95 plats. Syftet med omnumreringen är att klargöra förhållandet mellan de båda artiklarna. I inledningen till artikel 95 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; görs ett tillägg om att artikeln inte ska påverka tillämpningen av artikel 94 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.4, 2.2, 2.12, &lt;NOBR&gt;2.40–2.45,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2.50–2.62&lt;/NOBR&gt; och 2.286 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Protokollet om den inre marknaden och konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget tas artikel 3.1 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; bort. I artikeln anges bl.a. att gemenskapens verksamhet ska innefatta en inre marknad och en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;I en ny artikel 2.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; stadgas i stället att unionen ska upprätta en inre marknad och att unionen ska verka för en hållbar utveckling som bygger på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I ett nytt &lt;/SPAN&gt;protokoll om den inre marknaden och konkurrens &lt;SPAN class="ft5"&gt;anges att den inre marknaden enligt artikel 2 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; innefattar en ordning som säkerställer att konkurrens inte snedvrids. Det anges vidare att unionen om nödvändigt ska kunna vidta åtgärder enligt bestämmelserna i fördragen, inbegripet den s.k. flexibilitetsklausulen i artikel 308 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Enligt ett yttrande från rådets rättstjänst den 22 juni 2007 (11198/07) står protokollet om den inre marknaden och konkurrens i överensstämmelse med fördragen, men är i praktiken rättsligt överflödigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Enligt regeringens mening är ett säkerställande av att konkurrensen inte snedvrids centralt för en väl fungerande inre marknad. Protokollet om den inre marknaden och konkurrens förtydligar endast att detta fortsatt är en övergripande målsättning för unionen. Det bör även noteras att de materiella bestämmelserna och rättsgrunderna om en gemensam konkurrenspolitik finns kvar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.4 och 2.14 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Restriktiva skatteåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Enligt artikel 57.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får rådet besluta om åtgärder som utgör ett steg tillbaka inom unionsrätten när det gäller liberalisering av kapitalrörelser till eller från ett tredje land. Genom Lissabonfördraget införs en ny bestämmelse i artikel 58.4 där det anges att i avsaknad av åtgärder enligt artikel 57.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får kommissionen på ansökan av en medlemsstat fatta beslut om att restriktiva skatteåtgärder som en medlemsstat vidtar med avseende på ett eller flera tredjeländer ska anses förenliga med fördragen om de är berättigade med hänsyn till något av unionens mål och förenliga med en väl fungerande inre marknad. Om beslut av kommissionen saknas tre månader efter ansökan, får rådet med enhällighet anta ett sådant beslut. Någon motsvarighet till punkten finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;inte i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.60–2.61&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Konkurrensregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Enligt en ny artikel 2b.1 a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen ha exklusiv befogenhet avseende upprättande av nödvändiga konkurrensregler för en fungerande marknad. Bestämmelser om konkurrensregler finns i övrigt kvar i artiklarna &lt;NOBR&gt;81–89&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget medför några mindre ändringar i artiklarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Vad avser kommissionens möjligheter att anta vissa genomförandebestämmelser för gruppundantag anges det uttryckligen att kommissionen får anta förordningar avseende de avtalskategorier som rådet har beslutat om (artikel 85.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Ändringen motsvarar nuvarande tillämpning. I artikel 87.2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som rör statligt stöd med anledning av Tysklands tidigare delning, anges att beslut kan fattas om att upphäva bestämmelserna tidigast fem år efter det att Lissabonfördraget trätt i kraft. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (29) till artikel 87.2c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;noteras att artikeln ska tolkas i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;I artikel 87.3a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; görs ett tillägg om att statligt stöd i de regioner som avses i artikel 299 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (Franska Guyana och på Guadeloupe, Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) kan anses vara förenliga med den inre marknaden med hänsyn till dessa regioners strukturella, ekonomiska och sociala situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Till artikel 88 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; har fogats en ny punkt fyra där det anges att kommissionen ska ha rätt att genom förordningar anta särskilda genomförandebestämmelser om granskning av stödåtgärder i medlemsstaterna. Ändringen motsvarar nuvarande tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.12 och &lt;NOBR&gt;2.76–2.78&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Bestämmelser om skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Bestämmelserna om skatter är i princip oförändrade. I artikel 93 i EUF- fördraget om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter på den inre marknaden görs ett förtydligande. Som nödvändig förutsättning för att harmonisera lagstiftning anges som tillägg “att undvika snedvridning av konkurrensen”. Rådet ska, i likhet med nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; fatta beslut med enhällighet i skattefrågor efter att ha hört Europaparlamentet. (Se artikel 2.79 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Immaterialrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft51"&gt;Rättslig grund för åtgärder inom ramen för den inre marknaden avseende immaterialrätt har hittills varit artikel 95 eller artikel 308 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Med dessa artiklar som grund har åtgärder kunnat vidtas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;harmonisering av immaterialrätt och inrättande av gemenskapsrättigheter. Enligt artikel 95 fattas beslut av rådet med kvalificerad majoritet enligt medbeslutandeförfarandet. Artikel 308 i EG-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;fördraget föreskriver enhälligt beslut i rådet och att Europaparlamentet ska höras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild rättslig grund när det gäller gemenskapens lagstiftningsåtgärder på immaterialrättsområdet (artikel 97a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I fråga om befogenheten att lagstifta på detta rättsområde motsvarar den bestämmelserna i nu gällande EG- fördrag. Enligt artikeln ska det inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå. Åtgärderna ska beslutas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta innebär att flera beslut kan fattas med kvalificerad majoritet än som är möjligt i dag. När det gäller bestämmelser om språkanvändning i samband med sådana rättigheter uppställer dock artikel 97a i EUF- fördraget krav på enhälligt beslut av rådet efter hörande av Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Regeringen välkomnar att det har skapats en särskild rättslig grund för immaterialrättsliga frågor. Detta innebär en större tydlighet på ett rättsområde som har stor betydelse för det europeiska näringslivet och den europeiska ekonomin. Det är också betydelsefullt att åtgärder på detta rättsområde som huvudregel antas av rådet med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta innebär en välkommen rationalisering och förenkling av beslutsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;Med dessa utgångspunkter hade regeringen – i likhet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;– föredragit att även lagstiftning som gäller språkanvändning skulle beslutas med kvalificerad majoritet. Trots detta anser regeringen att de ändringar som görs genom Lissabonfördraget sammantaget innebär betydande förbättringar på det immaterialrättsliga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;Artikel 97a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 2.84 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Ändrade beslutsprocedurer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Enligt huvudregeln kommer det ordinarie lagstiftningsförfarandet att tillämpas för de flesta beslut även inom politikområdet inre marknaden. Användandet av kvalificerad majoritet ökar något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Genom en ändring i artikel 42 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska rådet besluta om sådana åtgärder inom den sociala trygghetens område som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för migrerade arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag fattar rådet beslut med enhällighet. Det införs samtidigt en möjlighet för en medlemsstat att vända sig till Europeiska rådet om en lagstiftningsakt skulle påverka grundläggande aspekter av dess nationella trygghetssystem. Om en medlemsstat väljer att vända sig till Europeiska rådet ska lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas. Inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Europeiska rådet hänskjuta frågan tillbaka till rådet, besluta att inte vidta Prop. 2007/08:168 någon åtgärd, eller begära att kommissionen lägger fram ett nytt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (23) till artikel 42 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft5"&gt;erinras om att Europeiska rådet i detta fall ska besluta med konsensus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom en ändring i artikel 45 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska beslut om att viss verksamhet inte ska omfattas av reglerna om etableringsrätten antas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag fattar rådet beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;I artikel 47 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser för att underlätta för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare. Genom en ändring i artikeln ska Europaparlamentet och rådet anta direktiv på detta område enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I dag fattar rådet beslut med enhällighet när det gäller vissa aspekter av yrkeslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;Artikel 57 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ändras vad avser antagande av åtgärder beträffande kapitalrörelser till eller från tredje land i vissa fall. Sådana åtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag fattar rådet ensamt beslut om sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Genom en ändring i artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet även användas vid beslut om att tillämpa bestämmelserna om tjänsterörlighet på tredjelandsmedborgare. I dag fattar rådet ensamt beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Genom en ändring i artikel 52 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska beslut om att genomföra liberaliseringen av en särskild tjänst antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag fattar rådet beslut om sådana åtgärder med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets yttrande. I praktiken omfattas dock tjänsteområdet redan idag av medbeslutandeförfarandet eftersom direktiv på området har antagits med artikel 47 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rättslig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Även artikel 96 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ändras så att åtgärder för att eliminera snedvridning av konkurrensvillkor ska antas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag fattar rådet ensamt beslut med kvalificerad majoritet. Genom en ändring i artikel 96.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; tas skrivningen om att kommissionen och rådet får vidta åtgärder bort och det anges enbart att alla övriga lämpliga åtgärder enligt fördragen får vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.51, &lt;NOBR&gt;2.53–2.54,&lt;/NOBR&gt; 2.56, 2.58, 2.60 och 2.83 i Lissabon- fördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ekonomisk och monetär politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik förblir en uppgift främst för medlemsstaterna, även om vissa viktiga delar av denna samordning följer gemensamma förfaranden. Kommissionen får bl.a. möjlighet att självständigt utfärda varningar till medlemsstater som inte bedöms följa de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft3"&gt;Samarbetet mellan de länder som ingår i euroområdet formaliseras och förstärks, bl.a. genom att en ordförande för denna grupp väljs för en tid om två och ett halvt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft32"&gt;Remissinstanserna: Sveriges riksbank &lt;SPAN class="ft8"&gt;konstaterar att Lissabonfördraget inte påverkar riksbankens möjligheter att självständigt bedriva penningpolitik eller utföra sina andra uppgifter enligt riksbankslagen. Inte heller påverkas formerna för riksbankens integration i eurosystemet om Sverige i en framtid skulle införa euron som valuta. &lt;/SPAN&gt;Unga Européer &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att ändringarna i den ekonomiska och monetära politiken understryker betydelsen av att delta i eurosamarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;98–124&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om ekonomisk och monetär politik. Den ekonomiska politiken är medlemsstaternas befogenhet även om den samordnas inom unionen. Rådet antar varje år allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. I riktlinjerna görs en bedömning av det ekonomiska läget och vilka åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. Rådet övervakar med kommissionens hjälp den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna och bedömer hur deras ekonomiska politik överensstämmer med de allmänna riktlinjerna. Det finns också bestämmelser om att undvika alltför stora underskott. De referensvärden som härvidlag gäller definieras i protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott. Kommissionen ska övervaka utvecklingen av budgetsituationen i medlemsstaterna och undersöka om budgetdisciplinen iakttas enligt särskilda kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) är ett samarbete inom EU som syftar till att samordna medlemsstaternas ekonomiska politik och att införa en gemensam valuta. EMU har genomförts i tre etapper. Den sista etappen inleddes 1999 och innebär en fullbordad valutaunion med gemensam centralbank (Europeiska centralbanken) samt gemensam valuta och penningpolitik. En förutsättning för valutaunionen har varit och är att de deltagande ländernas ekonomier befinner sig på ungefär samma nivå. Ett antal ekonomiska krav som ett land måste uppfylla för att få delta i valutaunionen har därför ställts upp, de s.k. konvergenskriterierna. För att säkerställa sunda offentliga finanser inom unionen har EU inrättat den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget införs bestämmelser som klargör den särskilda karaktären hos den samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik som idag gäller (artiklarna 2a.3 och 2d.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det är medlemsstaterna som ska samordna sin ekonomiska politik. Medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik inom unionen särskilt genom rådets allmänna riktlinjer. Särskilda bestämmelser ska tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta. Den monetära politiken utgör unionens exklusiva befogenhet (artikel 2b.1 i EUF- fördraget). Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande bestämmelser om unionens ekonomiska och monetära politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.15 och &lt;NOBR&gt;2.85–2.110&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Fördelningen av befogenheter mellan institutionerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft5"&gt;Lissabonfördraget innebär inte, enligt regeringens mening, några genomgripande förändringar i regelverket eller i fördelningen av befogenheter på det &lt;NOBR&gt;ekonomisk-politiska&lt;/NOBR&gt; området. Antagandet av de allmänna riktlinjerna ska fortfarande ske på samma sätt som tidigare, med den skillnaden att endast euroländerna får rösta om de rekommendationer som riktar sig till dessa länder (artikel 115a i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;En viss förskjutning görs dock i riktning mot mer inflytande för kommissionen. Bestämmelserna syftar till att säkerställa genomförandet av medlemsstaternas åtaganden. Kommissionen ska till exempel få möjlighet att självständigt utfärda en varning till en medlemsstat som inte bedöms efterleva de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Rådet kommer dock, på samma sätt som i dag, med kvalificerad majoritet och på rekommendation av kommissionen, kunna besluta om att lämna den berörda medlemsstaten de rekommendationer som behövs. Skillnaden gentemot nuvarande bestämmelser är att den berörda medlemsstaten inte får delta i detta beslut (artikel 99 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft5"&gt;Om kommissionen anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat, lämnar kommissionen idag ett yttrande till rådet. Enligt Lissabonfördraget kommer kommissionen i stället att lämna ett yttrande till den medlemsstaten och informera rådet om detta (artikel 104.5 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;Om kommissionen bedömer att en medlemsstat har ett alltför stort underskott lämnar kommissionen idag en rekommendation till rådet att slå fast detta. Enligt Lissabonfördraget kommer kommissionen i stället att lämna ett förslag i denna fråga (artikel 104.6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna skillnad innebär att rådet, för att ändra innehållet i förslaget från kommissionen, måste uppnå enhällighet om ändringsförslaget. Vid en rekommendation från kommissionen, såsom fallet är i dag, har rådet möjlighet att ändra texten med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (30) till artikel 104 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft5"&gt;bekräftar regeringskonferensen bl.a. att stabilitets- och tillväxtpakten är ett viktigt instrument för att uppnå en ökning av tillväxtpotentialen och ett säkerställande av sunda offentliga finanser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Instrumenten för genomförande och uppföljning av den ekonomiska politiken behöver stärkas. Det är därför positivt att fördraget innehåller bestämmelser som syftar till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns en bestämmelse om att rådet kan besluta om lämpliga åtgärder med hänsyn till det ekonomiska läget, särskilt om det uppstår allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor. Genom Lissabonfördraget införs bestämmelser om att åtgärderna ska beslutas i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och när det gäller allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor framhålls särskilt energiområdet (artikel 100 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Euroområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget kommer beslutsfattandet i euroområdet att stärkas. Redan i dag finns ett antal frågor där euroländerna själva fattar beslut, bl.a. sanktioner i stabilitets- och tillväxtpakten, växelkurspolitik och tekniska frågor som rör euromynten. Genom Lissabonfördraget kommer euroländerna att kunna samordna sin ekonomiska politik på ett mer formellt sätt. Det fastställs att euroländerna ska stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin, utarbeta riktlinjerna för den ekonomiska politiken och se till att dessa överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen samt se till att de övervakas (artikel 115a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det finns, enligt regeringens bedömning, skäl för euroländerna att på olika sätt säkerställa ett väl fungerande beslutsfattande i euroområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Redan idag finns ett informellt samarbete mellan finansministrarna från medlemsstaterna i valutaunionen, den s.k. eurogruppen. Genom Lissabonfördraget ges den s.k. eurogruppen en fastare ställning genom att den omnämns i fördraget (artikel 115b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Ett nytt &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokoll om eurogruppen &lt;/SPAN&gt;fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; där det bl.a. framgår att ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta ska välja en ordförande för två och ett halvt år. Beslut ska fattas med en majoritet av dessa medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft4"&gt;Euroländernas externa agerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft38"&gt;När frågor av särskilt intresse för valutaunionen diskuteras vid internationella finansiella institutioner och konferenser ska enligt dagens bestämmelser beslut om vilken ståndpunkt gemenskapen ska framföra fattas med kvalificerad majoritet av rådet (artikel 111.4 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Beslutet fattas på förslag av kommissionen efter att ha hört Europeiska centralbanken. Nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; specificerar inte på vilket sätt den gemensamma ståndpunkten ska förmedlas, dvs. hur euroländerna ska vara representerade. Genom Lissabonfördraget stärks euroländernas s.k. externa agerande. Detta sker dels genom att endast euroländer får delta i beslutsfattandet om gemensamma ståndpunkter i frågor av särskilt intresse för den ekonomiska och monetära unionen och om hur dessa ståndpunkter ska framföras, dels genom stärkt stimulans för enad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft3"&gt;representation vid internationella finansinstitutioner och finanskonferenser (artikel 115c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;Institutionella bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft3"&gt;I &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; regleras den ekonomiska och finansiella kommittén genom artikel 114. Inledningen i denna artikel är dock obsolet då den reglerar den monetära kommittén. Monetära kommittén upphörde i och med valutaunionens start och ersattes med den ekonomiska och finansiella kommittén. Genom Lissabonfördraget görs därför en uppdatering av dessa bestämmelser (artikel 114 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Ändring av beslutsprocedurerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Proceduren för samarbetsförfarandet finns i artikel 252 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Amsterdamfördraget minskade avsevärt tillämpningsområdet för samarbetsförfarandet, vilket för närvarande endast tillämpas på den ekonomiska och monetära politiken (artiklarna 99.5, 102.2, 103.2 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;106.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget upphävs det s.k. samarbetsförfarandet i nuvarande artikel 252 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (jfr avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;om förfaranden för antagande av akter och andra bestämmelser). Beslutsförfarandena i de artiklar där samarbetsförfarandet idag tillämpas ändras därför enligt följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;För att säkerställa en fastare samordning av den ekonomiska politiken ska rådet i dag på grundval av rapporter från kommissionen övervaka den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat och inom unionen samt den ekonomiska politikens överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna och regelbundet göra en samlad bedömning. För denna multilaterala övervakning ska medlemsstaterna lämna erforderliga uppgifter till kommissionen. Genom Lissabonfördraget anges att närmare föreskrifter om det multilaterala övervakningsförfarandet ska antas genom förordningar med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 99.6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Ändringen innebär således en förstärkt ställning för Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;101–103&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om förbud för Europeiska centralbanken (ECB) och nationella centralbanker att ge de gemensamma institutionerna eller de nationella offentliga organen, inklusive statsägda företag, rätt att övertrassera sina konton eller ge dem andra former av krediter. ECB eller centralbankerna får inte heller direkt från dem förvärva skuldförbindelser. En positiv särbehandling av gemenskapsorgan eller nationella offentliga institutioner eller företag är likaså förbjuden. Vidare ska gemenskapen inte ansvara för eller åta sig förpliktelser som har ingåtts av nationella offentliga institutioner eller företag. Genom Lissabonfördraget anges att rådet efter att ha hört Europaparlamentet får ange närmare hur dessa förbud ska tillämpas (artikel 103.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Rådet kan enligt artikel 106.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; vidta åtgärder för att harmonisera valörerna och de tekniska specifikationerna för alla mynt som ska sättas i omlopp. Genom Lissabonfördraget anges att sådana åtgärder ska antas av rådet efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken (artikel 106.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Enligt en särskild bestämmelse i fördraget kan i dag en rad artiklar i stadgan för Europeiska centralbanken ändras av rådet antingen genom beslut med kvalificerad majoritet på rekommendation av Europeiska centralbanken efter att ha hört kommissionen eller genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen efter att ha hört Europeiska centralbanken (artikel 107 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I båda fallen krävs Europaparlamentets samtycke. Genom Lissabonfördraget kommer ändringar att kunna ske med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 107.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den huvudsakliga skillnaden blir att något krav på enhällighet inte längre kommer att finnas när förslaget till ändringar kommer från kommissionen. Europaparlamentets inflytande kommer att öka med tillämpningen av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget ska nödvändiga åtgärder för att använda euron som gemensam valuta föreskrivas med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter det att Europeiska centralbanken har hörts (artikel 111a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Någon motsvarande bestämmelse om nödvändiga åtgärder för att använda euron finns inte i dag och den rättsliga grunden för antagande av bestämmelserna är således ny.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Inom ramen för den monetära politiken får rådet i dag genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen efter att ha hört Europeiska centralbanken och med Europaparlamentets samtycke tilldela Europeiska centralbanken särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag. Genom Lissabonfördraget får Europeiska centralbanken genom förordningar som ska antas av rådet tilldelas dessa särskilda uppgifter. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken (artikel 105.6 i EUF- fördraget). En viss försvagning sker här av Europaparlamentets inflytande i och med att dess samtycke ersätts med dess hörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;I ett flertal fall på området ekonomisk och monetär politik ska rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet enligt den nya definition av detta begrepp som införs genom Lissabonfördraget (se även avsnitt 14.4). Det rör sig bl.a. om rådsbeslut om rekommendationer till en medlemsstat som för en politik som inte är förenlig med de allmänna riktlinjerna eller har ett alltför stort underskott (artiklarna 99.4 104.6 och 104.7 i EUF- fördraget), rådsbeslut om antagande av landsspecifika riktlinjer (artikel 115a.1b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget),&lt;/NOBR&gt; rådsbeslut om åtgärder för att säkerställa ett enat externt handlande (artikel 115c.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och olika rådsbeslut som rör de s.k. medlemsstaterna med undantag (artiklarna 116a.4 och 117a.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel 205.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns i artikel 3.4 i ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; regleras ekonomiska och monetära unionens (EMU) genomförande. Den tredje och sista etappen inleddes 1999 och innebär en fullbordad valutaunion. Genom Lissabonfördraget görs en teknisk anpassning och en uppdatering av övergångsbestämmelserna för EMU (artiklarna &lt;NOBR&gt;116–124&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; bl.a. med hänsyn till valutaunionens upprättande. Exempelvis utgår de delar av artiklarna 116 och 117 i EG- fördraget som handlar om andra etappen i EMU, eftersom de numera är obsoleta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Övriga bestämmelser om ekonomiska och monetära politiken motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td128"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;23.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td129"&gt;&lt;P class="p475 ft45"&gt;Politik på andra områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jordbruk och fiskeri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentet ges ett ökat inflytande över jordbrukspolitiken med vissa undantag. Någon ändring av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken görs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft32"&gt;Remissinstanserna: Statens jordbruksverk&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Kyrkan, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att Europaparlamentet får ett större inflytande över jordbrukspolitiken. &lt;/SPAN&gt;LRF &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att den demokratiska processen därigenom stärks och ger större legitimitet bland EU:s medborgare. &lt;/SPAN&gt;Statens jordbruksverk &lt;SPAN class="ft8"&gt;framhåller dock att ytterligare en aktör i lagstiftningsarbetet kan göra beslutsfattandet mer komplext och mer tidskrävande. Rådande arbetsformer vid förhandlingar kan, enligt Jordbruksverket, behöva ses över och ytterligare resurser, både på unionsnivå och nationellt, kan behöva läggas på förhandlingar. &lt;/SPAN&gt;Fiskeriverket &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att förändringarna i kompetensfördelningen och beslutsproceduren på jordbruks- och fiskeområdet kan komma att påverka svensk fiskeriadministration, men att det är svårt att säga hur arbetssätt och resursbehov kommer att påverkas i praktiken. Verket anmärker att begreppet havets biologiska resurser inte klargörs i promemorian, trots att regeringen i skrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:13) bedömt att ett sådant klargörande kunde behövas. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet &lt;SPAN class="ft8"&gt;stöder förslaget att politikområdet bör ges namnet Jordbruk och fiskeri. &lt;/SPAN&gt;LRF &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser det vara av största betydelse att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken inte förändrats genom Lissabonfördraget. &lt;/SPAN&gt;Svenska Kyrkan &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser det olyckligt att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken ligger kvar oförändrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;32–38&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns de grundläggande bestämmelserna om den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma marknaden omfattar jordbruket och handeln med jordbruksprodukter (dvs. bl. a. jordens, husdjursskötselns och fiskets produkter). De varor som avses tas upp i en särskild lista, som finns i bilaga I till &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Målen för jordbrukspolitiken är att höja jordbrukets produktivitet, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga försörjningen och ge konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft5"&gt;Den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna kan innebära gemensamma konkurrensregler, samordning av nationella marknadsorganisationer och upprättande av en europeisk marknadsorganisation. Den gemensamma organisationen får omfatta allt som behövs för att uppnå jordbrukspolitikens mål, särskilt prisreglering, produktions- och saluföringsstöd, lagring samt import- och exportreglering. Diskriminering mellan konsumenter eller producenter inom gemenskapen är förbjuden. Utvecklings- och garantifonder för jordbruket får bildas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;P class="p133 ft3"&gt;Jordbrukspolitiken kan innefatta samordning av yrkesutbildning, Prop. 2007/08:168 forskning och kunskapsöverföring samt konsumtionsfrämjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft5"&gt;Jordbruksområdet undantas från konkurrensreglerna om inte rådet beslutar annat. Stöd tillåts särskilt till företag som missgynnas genom struktur- eller naturförhållanden och inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Rådet får efter hörande av Europaparlamentet med kvalificerad majoritet utfärda förordningar, direktiv och beslut. Rådet får även utfärda rekommendationer. Under vissa förutsättningar får rådet enligt samma beslutsförfarande ersätta nationella marknadsorganisationer med en gemensam organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Utjämningsavgifter fastställs av kommissionen och har till syfte att återställa jämvikten när nationella marknadsorganisationer och liknande påverkar konkurrensläget i andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Det tydliggörs genom Lissabonfördraget att den gemensamma jordbrukspolitiken och användningen av benämningen ”jordbruk” också ska omfatta fiskerisektorn. Detta återspeglas även genom att orden ”och fiskeri” inkluderas i rubriken till avdelning II ”Jordbruk” i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft38"&gt;Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Undantag gäller dock för bevarandet av havets biologiska resurser inom fiskeripolitiken, som faller under unionens exklusiva befogenheter (artikel 2b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Som &lt;SPAN class="ft55"&gt;Fiskeriverket &lt;/SPAN&gt;påpekat har regeringen tidigare angett att begreppet havets biologiska resurser borde klargöras. Gränsen för ett sådant begrepp bör, enligt regeringens bedömning, närmare utvecklas i sekundärrätten och genom domstolspraxis. Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande bestämmelser om jordbruks- och fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Europaparlamentets möjligheter att påverka jordbruks- och fiskeripolitiken ökar genom att man övergår till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 37.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för jordbruks- och fiskeripolitiken ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Samma beslutsprocedur ska användas vid undantag från begränsningen i tillämpningen av konkurrensreglerna (artikel 36 första stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och vid ersättande av nationella marknadsorganisationer med en gemensam organisation ( artikel 37.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dag fattar rådet beslut om sådana bestämmelser med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets yttrande (artikel 37.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;Fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter ska dock antas av rådet efter förslag av kommissionen (artikel 37.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget) .&lt;/NOBR&gt; Detsamma gäller tillåtande av stöd till missgynnade företag och stöd inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram (artikel 36 andra stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;Artikel 37 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; tas också upp i avsnitt 7 om de&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;konstitutionella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förutsättningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tillträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p12 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Lissabonfördraget (7.2.5).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.46–2.49&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;23.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p516 ft4"&gt;Transporter och transeuropeiska nät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Transporter och transeuropeiska nät finns redan som politikområden i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i politikområdena med undantag för att användandet av kvalificerad majoritet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p518 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;70-80&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;transportpolitik. Medlemsstaterna ska inom ramen för en gemensam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;transportpolitik förverkliga fördragets mål om en gemensam marknad på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;transportområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;Rådet ska i enlighet med medbeslutandeförfarandet fastställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;gemensamma regler för internationella transporter till eller från en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;territorier, villkoren för att transportföretag som hör hemma utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;ska få utföra transporter i en medlemsstat, åtgärder för att förbättra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;transportsäkerheten och alla andra lämpliga åtgärder. Bestämmelser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;avser principerna för regleringen av transportväsendet och som skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;kunna få allvarliga återverkningar på levnadsstandarden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;sysselsättningen i vissa regioner samt på utnyttjandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;transportutrustningen ska dock beslutas av rådet med enhällighet efter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;Europaparlamentet hörts. De åtgärder som hittills vidtagits har syftat till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;att åstadkomma gemensamma regler och villkor för transporter inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;unionen samt även till att bland annat förbättra transportsäkerheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Vid transporter inom gemenskapen ska all diskriminering avskaffas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;som består i att transportföretag tillämpar olika fraktsatser och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;befordringsvillkor, på grund av godsets ursprungs- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;bestämmelseland, för att frakta samma slag av gods samma väg. Rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;ska med kvalificerad majoritet utfärda föreskrifter för att genomföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sådana bestämmelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;154–156&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;transeuropeiska nät. Gemenskapen ska bidra till att upprätta och utveckla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;transeuropeiska nät för infrastruktur inom transport, telekommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;samt energi. Gemenskapens insatser ska, inom ramen för öppna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;konkurrensutsatta marknader, inriktas på att främja de nationella nätens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;samtrafikförmåga, driftskompatibilitet samt tillträde till näten. För att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;förverkliga dessa mål ska gemenskapen fastställa riktlinjer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;prioriteringar för projekt av gemensamt intresse samt upprätta allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;regler för beviljandet av finansiellt stöd från gemenskapen. Riktlinjerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;och övriga åtgärder ska antas av rådet i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;medbeslutandeförfarandet. Riktlinjer och projekt som angår en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemsstats territorium kräver den berörda medlemsstatens samtycke.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Områdena transporter och transeuropeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;nät hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;medlemsstaterna (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser om transporter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Kravet på enhällighet avskaffas i fråga om bestämmelser vilkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;tillämpning skulle kunna få allvarliga återverkningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;levnadsstandarden och sysselsättningen i vissa regioner samt på utnyttjandet av transportmedel. I stället föreskrivs att sådana fall ska beaktas vid antagandet av regler eller andra lämpliga åtgärder (artikel 71.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft5"&gt;Beslutsförfarandet för att genomföra avskaffande av diskriminering vid transporter inom gemenskapen ändras på så sätt att Europaparlamentet ska höras innan rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet (artikel 75.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vidare har genom Lissabonfördraget införts en möjlighet för rådet att, efter fem år från ikraftträdandet av fördraget, upphäva artikel 78 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som möjliggör att vissa åtgärder vidtas för att uppväga de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom Tysklands delning för näringslivet i vissa av de områden i förbundsrepubliken som påverkats av delningen. I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (28) till artikel 78 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelsen ska tillämpas i enlighet med gällande praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Åtgärder på sjöfarts- respektive luftfartsområdena ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 80.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I praktiken antas lagstiftning på områdena redan idag gemensamt av Europaparlamentet och rådet med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Lissabonfördraget innebär inga förändringar innehållsmässigt för politikområdet transeuropeiska nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.69–2.75&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Sysselsättning finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär inga förändringar innehållsmässigt för politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ett antal remissinstanser välkomnar att ”full sysselsättning” blir ett övergripande mål för unionen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;/SPAN&gt;beklagar dock att det nya begreppet inte finns med i de artiklar som beskriver sociala och arbetsmarknadsfrågor i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Även om &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget ska ha samma juridiska betydelse kan man, enligt LO, inte bortse från de övergripande målsättningarna när den praktiska politiken formuleras&lt;SPAN class="ft32"&gt;. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;/SPAN&gt;välkomnar att EU ska vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik (artikel 2d i det ändrade EU- fördraget). Ekonomisk politik och sysselsättningspolitik jämställs därmed som viktiga samordningsfrågor. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;anser att ett närmare samarbete med den lokala nivån vid utformningen av nationella reformprogram och handlingsplaner är en nödvändighet för att den höga europeiska målsättningen på sysselsättningsområdet ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;En hög sysselsättningsnivå är ett av unionens övergripande mål. I enlighet med artiklarna &lt;NOBR&gt;125–130&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska medlemsstaterna och gemenskapen främja en samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att utveckla en gemensam sysselsättningsstrategi. Bestämmelserna innebär inte att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;sysselsättningspolitiken harmoniseras på gemenskapsnivå, utan huvudansvaret för sysselsättningspolitiken ligger hos medlemsstaterna. Den gemensamma sysselsättningsstrategin bygger på ett årligt multilateralt övervakningsförfarande bestående av en gemensam bedömning av sysselsättningsläget i gemenskapen, gemensamma mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken samt återrapporteringar från medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som klargör den särskilda karaktären hos den samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik som idag gäller (artiklarna 2a.3 och 2d.2). Det är medlemsstaterna som ska samordna sin sysselsättningspolitik. Unionens befogenhet består endast av att vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik, särskilt genom att ange riktlinjer för denna politik. Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Det är regeringens uppfattning att målsättningarna för sysselsättningssamarbetet stärks i och med att full sysselsättning ingår som ett av unionens övergripande mål (artikel 2.3 i det ändrade EU- fördraget), jämfört med dagens målsättning om hög sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Regeringen ska eftersträva att den högre ambitionsgrad som den skarpare skrivningen i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; speglar får praktiska återverkningar även vad gäller &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; när det ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.4, 2.12 och 2.111 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Socialpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Socialpolitik finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i politikområdet. En ny artikel införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som erkänner betydelsen av arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft32"&gt;Remissinstanserna: Försäkringskassan &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; som helhet i viss mån stärker EU:s sociala dimension, bland annat genom att ”social marknadsekonomi” och främjandet av ”social rättvisa och socialt skydd” lyfts fram bland unionens mål (artikel 2 i det ändrade EU- fördraget). &lt;/SPAN&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att socialpolitik uttryckligen erkänns som ett område med delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna i fråga om aspekter som anges i fördraget. Ett antal remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL&lt;SPAN class="ft8"&gt;)&lt;/SPAN&gt;, TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att den sociala dialogen tydliggörs i Lissabonfördraget och att unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. &lt;/SPAN&gt;TCO &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar även att fördraget erkänner rollen för det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning. &lt;/SPAN&gt;SACO &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det är oklart hur beslut som antas enligt artikel 139.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; till genomförande av ett avtal framförhandlat av arbetsmarknadens parter ska klassificeras. &lt;/SPAN&gt;Solna stad &lt;SPAN class="ft8"&gt;stöder konstaterandet i promemorian att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;användandet av den s.k. öppna samordningsmetoden på det socialpolitiska området förutsätter en väl fungerande nationell konsultation och samordning, inte minst med den regionala och lokala nivån samt med arbetsmarknadens parter. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft55"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;anser att det är utmärkt att möjligheten för unionen att ta initiativ till att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik inom ramen för den öppna samordningsmetoden stärks genom Lissabonfördraget. Svenska Kyrkan och Sveriges Kristna Råd förespråkar en utvärdering av hur metoden fungerar inom medlemsstaterna. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;menar att nuvarande fördrag på ett tillfredsställande sätt sätter ramarna för EU:s socialpolitiska befogenheter och att inga ytterligare befogenheter hade behövt tillföras EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;136–148&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; reglerar gemenskapens samarbete inom det socialpolitiska området. I artikel 136 anges att målet ska vara att främja sysselsättning, att förbättra levnads- och arbetsvillkor, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning. Begreppet socialpolitik omfattar således, förutom socialpolitik i mer traditionell mening, också områden som arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;En rad minimidirektiv har antagits med stöd av artikel 137 som är den rättsliga grunden inom det socialpolitiska området. I &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; har arbetsmarknadens parter en specifik roll på det socialpolitiska området. Artikel 138 innehåller en allmän bestämmelse om samråd samt en skyldighet för kommissionen att samråda med företrädarna för arbetsmarknadens parter innan förslag läggs fram på det socialpolitiska området. Artikel 137.3 gör det möjligt för en medlemsstat att, på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter, överlåta åt dessa att genomföra direktiv på det arbetsrättsliga området. Medlemsstaten ska dock vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontinuerligt kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Artikel 139 möjliggör för arbetsmarknadens parter att ingå avtal på unionsnivå som, på parternas begäran, senare kan få gemenskapsstatus genom ett beslut av rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I mars 2003 fattade rådet beslut om att inrätta ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning som ersätter den Ständiga sysselsättningskommittén. Toppmötet fungerar som samrådsorgan mellan rådet, kommissionen och arbetsmarknadens parter. Det ska ge parterna på europeisk nivå möjlighet att inom ramen för den sociala dialogen bidra till de olika delarna av Lissabonstrategin. Toppmötet sammanträder inför Europeiska rådets vårmöte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; anvisar också en metod (den öppna samordningsmetoden) som kan vidtas för att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 140 ska kommissionen, för att nå de mål som anges i artikel 136, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och underlätta för dem att samordna sina åtgärder på det socialpolitiska området. Kommissionen ska därför i nära kontakt med medlemsstaterna företa utredningar, avge yttranden och organisera samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget ändras rubriken till avdelning XI ”Socialpolitik, utbildning, yrkesutbildning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;ungdomsfrågor” i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; till ”Socialpolitik” och Prop. 2007/08:168 omnumreras till avdelning IX. Rubriken till kapitel 1 ”Sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;bestämmelser” under samma avdelning ska utgå. Kapitel 2 ”Europeiska socialfonden” under samma avdelning i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ändras till avdelning X.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Unionen får ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik (artikel 2d.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Socialpolitiken hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna endast i fråga om de aspekter som anges i EUF- fördraget (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.)&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny bestämmelse som erkänner betydelsen av arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen på unionsnivå (artikel 136a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Unionen ska även underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning som omnämnts ovan fördragsfästs. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att det är av stort värde att Lissabonfördraget tydligt erkänner och befäster betydelsen av arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen på unionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande bestämmelser om socialpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Avtal som ingås mellan arbetsmarknadens parter på unionsnivå kan enligt nuvarande bestämmelser, i frågor som omfattas av artikel 137 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; på parternas begäran genomföras genom ett beslut av rådet (artikel 139.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget införs en bestämmelse om att Europaparlamentet ska underrättas vid ett sådant genomförande av avtal som ingås på unionsnivå (artikel 139.2 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;I nuvarande artikel 137.3 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; tillförsäkras att arbetsmarknadens parter på nationell nivå kan ges i uppgift att genomföra direktiv som antagits med stöd av artikel 137.2. Genom Lissabonfördraget tydliggörs att arbetsmarknadens parter på nationell nivå även kan ges möjlighet att genomföra ett beslut av rådet som har antagits med stöd av artikel 139 (artikel 137.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Samordning av nationell politik inom unionen, den s.k. öppna samordningsmetoden, tydliggörs på det socialpolitiska området i artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;140 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 16.4). I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (31) till artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;bekräftas bl.a. att politikområdet i artikeln i huvudsak faller inom medlemsstaternas behörighetsområde samt att unionens åtgärder på området är av kompletterande karaktär och inte syftar till att harmonisera nationella system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft3"&gt;Regeringen anser att ett effektivt användande av den öppna samordningsmetoden på det socialpolitiska området förutsätter en väl fungerande nationell konsultation och samordning, inte minst med den regionala och lokala nivån, samt med arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.114–2.122&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="p193dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168193x1.jpg/" id="p193img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Konsumentskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Konsumentskydd finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär inga förändringar innehållsmässigt för politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;anser att tillämpningen av bestämmelsen om konsumentskydd bör stärkas så att konsumenternas ställning och inflytande ökar. Konsumentverket välkomnar att konsumentskyddskraven omnämns i artikel 6a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Konsumentskyddet regleras i artikel 153 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; För att främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå ska gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt till att främja deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig för att tillvarata sina intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Målen på området ska bland annat uppnås genom åtgärder som beslutas inom ramen för förverkligandet av den inre marknaden i enlighet med artikel 95 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Med den artikeln som grund har åtgärder kunnat vidtas för att harmonisera lagstiftning där så är möjligt och lämpligt. Därutöver kan målen uppnås genom bestämmelser som understödjer, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik. Dessa åtgärder är av minimikaraktär och möjliggör alltså för medlemsstaterna att nationellt införa strängare skyddsbestämmelser. Samtliga åtgärder på konsumentområdet beslutar rådet tillsammans med Europaparlamentet enligt det s.k. medbeslutandeförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Konsumentskyddet hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel 2c EUF- fördraget). Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Principen om att konsumentskyddskraven ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs finns angiven i nuvarande artikel 153.2 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom Lissabonfördraget blir principen mer synlig genom att den flyttas till artikel 6a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.20 och 2.128 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Sammanhållningspolitiken finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i politikområdet. Territoriell sammanhållning läggs till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft32"&gt;Remissinstanserna: Glesbygdsverket&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Solna stad&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Malmö kommun&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Region Värmland &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att den territoriella sammanhållningen skrivs in som ett av unionens mål. Det territoriella samarbetet är, enligt &lt;/SPAN&gt;Solna stad&lt;SPAN class="ft8"&gt;, en viktig komponent för att minska den regionala obalansen och uppnå målen i Lissabonstrategin. &lt;/SPAN&gt;Gotlands kommun &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting &lt;SPAN class="ft8"&gt;understryker den särskilda hänsyn till regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;som kommer till uttryck i Lissabonfördraget. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Västernorrlands läns &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:168 &lt;SPAN class="ft4"&gt;landsting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;välkomnar tillägget i artikel 158 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft5"&gt;att de nordligaste regionerna med låg befolkningstäthet tas upp bland de regioner som det ska tas särskild hänsyn till. &lt;SPAN class="ft4"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Värmland &lt;/SPAN&gt;betonar att ansvaret för det regionala territoriets utveckling bör ligga på lokala och regionala myndigheter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Dalarna &lt;/SPAN&gt;anser att en konsekvens av det nya fördraget bör bli att Europas regioner får utökat ansvar för det regionala utvecklingsarbetet, vilket medför att strukturer måste finnas för dialog mellan lokal, regional, nationell och europeisk nivå för att synkronisera perspektiv och insatser. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Verket för näringslivsutveckling (Nutek) &lt;/SPAN&gt;räknar med att även gleshetskriterierna kommer att behandlas i den rapport som kommissionen ska lägga fram vart tredje år varför dessa kriterier kommer att ges ett fortsatt starkt fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Sammanhållningspolitiken regleras i artiklarna &lt;NOBR&gt;158–162&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Ett av unionens mål är enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan olika regioner och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, vilka också omfattar landsbygdsområden. För att uppnå detta mål vidtar unionen åtgärder genom strukturfonderna, sammanhållningsfonden och Europeiska investeringsbanken. Kommissionen ska vart tredje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén om de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;De allmänna bestämmelserna om strukturfonderna och sammanhållningsfonden antas sedan den 1 januari 2007 genom kvalificerad majoritet av rådet efter Europaparlamentets samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget kompletteras de nuvarande målen ekonomisk och social sammanhållning med territoriell sammanhållning. Detta återspeglas genom att rubriken till avdelning XVII i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ändras från ”Ekonomisk och social sammanhållning” till ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;Bestämmelserna på området ekonomisk, social och territoriell sammanhållning hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med delad befogenhet (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande bestämmelser om sammanhållningspolitiken. Skrivningarna avseende de minst gynnade regionerna ändras genom att öar och landsbygdsområden tas bort i denna del (artikel 158 andra stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I stället införs en bestämmelse om att bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner (artikel 158 tredje stycket i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt en &lt;SPAN class="ft55"&gt;gemensam förklaring (33) till artikel 158 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;kan öregioner även inbegripa hela östater.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Den rapport som kommissionen ska lägga fram vart tredje år ska, förutom ekonomisk och social sammanhållning, även omfatta de framsteg som gjorts för att uppnå territoriell sammanhållning (artikel 159 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Beslutsreglerna för att anta de allmänna bestämmelserna om strukturfonderna och sammanhållningsfonden ändras på så sätt att förordningar ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 161 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.130–2.134&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Forskning och teknisk utveckling samt rymden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Forskning och teknisk utveckling finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Som komplement till det fleråriga ramprogrammet upprättas en särskild rättslig grund i EUF- fördraget för åtgärder på det europeiska forskningsområdet. Dessutom upprättas en ny rättslig grund i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för europeisk rymdpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft55"&gt;Remissinstanserna: Krisberedskapsmyndigheten &lt;SPAN class="ft38"&gt;välkomnar målet om att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde och särskilt skrivningen om att alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördragen ska underlättas. Krisberedskapsmyndigheten betonar vikten av den europeiska säkerhetsforskningen för utvecklingen av den europeiska såväl som den svenska krisberedskapen. &lt;/SPAN&gt;Vetenskapsrådet &lt;SPAN class="ft38"&gt;ser positivt på att syftet med unionens verksamhet preciseras på så sätt att den ska stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik och att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga. Upprättandet av en ny rättslig grund, vilken ger möjlighet att som komplement till ramprogrammet föreskriva nödvändiga åtgärder för att genomföra det europeiska forskningsområdet (artikel 166.5 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;EUF-fördraget)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; kan, enligt Vetenskapsrådet, antas bidra till målet. Vetenskapsrådet är även positivt till framlyftandet av ”samordningsmetoder” inom forskning, teknisk utveckling och rymden (artikel 165.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;EUF-fördraget),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; men vill understryka att den vetenskapliga kvaliteten måste vara utgångspunkten för allt samarbete och att detta samarbete därför måste vila på frivillig basis. Vetenskapsrådet välkomnar att en ny rättslig grund upprättas i EUF- fördraget för europeisk rymdpolitik. &lt;/SPAN&gt;Rymdstyrelsen &lt;SPAN class="ft38"&gt;tillstyrker den nya rättsliga grunden i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; för europeisk rymdpolitik men vill påpeka att det kvarstår osäkerhet runt hur unionen ska arbeta med rymdfrågorna inom områden som t.ex. miljö och transport. Rymdstyrelsen understryker vikten av att EU:s arbete görs i nära samarbete med den Europeiska rymdorganisationen, ESA. Rymdstyrelsen anser att de nya bestämmelserna kommer att utgöra en bra grund för ett bättre samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;163–173&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om forskning och teknisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Gemenskapen och medlemsstaterna ska samordna sin verksamhet inom forskning och teknisk utveckling för att säkerställa det inbördes sammanhanget mellan medlemsstaternas politik och gemenskapens politik. Samarbetet inom EU har de senaste åren på grund av inrättandet av det europeiska forskningsområdet, ERA, blivit allt intensivare, då forskningens strategiska betydelse för ekonomisk tillväxt särskilt har uppmärksammats i Lissabonarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;De nuvarande fördragen anger ingen särskild rättslig grund för samarbete inom rymdpolitiken på unionsnivå. Europeiskt rymdsamarbete bedrivs i dag inom ramen för den mellanstatliga Europeiska rymdorganisationen, European Space Agency (ESA). Samarbetets syfte är att för uteslutande fredliga ändamål tillhandahålla och främja samarbete mellan Europas stater inom rymdforskning, teknologiutveckling och rymdtillämpningar genom att bl.a. utarbeta och implementera en europeisk rymdpolitik. Under flera år har ESA och kommissionen bedrivit ett samarbete som har byggt på att rymdteknologi är ett användbart verktyg för genomförande av sektorspolitiken inom EU (främst inom forskning, transport, miljö, och jordbruk). Samarbetet har bl.a. lett till att ESA och EU år 2000 antog varsin likalydande resolution om en gemensam europeisk rymdstrategi samt att ESA och kommissionen ingick ett ramavtal år 2003. I april 2007 antog kommissionen och ESA en gemensam europeisk rymdpolicy (European Space Policy, ESP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget inkluderas orden ”samt rymden” i rubriken till avdelning XVIII ”Forskning och teknisk utveckling” i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; En ny rättslig grund upprättas för europeisk rymdpolitik (artikel 172a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;När det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden ska unionen ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat att besluta om och genomföra program. Utövandet av unionens befogenhet får dock inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter (artikel 2c.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.135–2.142&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Forskning och teknisk utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget görs vissa ändringar i nuvarande bestämmelser om forskning och teknisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Syftet med unionens verksamhet preciseras på så sätt att den ska stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik, att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga, inbegripet inom unionens industri och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördragen (artikel 163.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (34) till artikel 163 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;konferensen enig om att unionen kommer att beakta de grundläggande riktlinjerna och valen i medlemsstaternas forskningspolitik när den vidtar åtgärder inom forskning och teknisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Genom en bestämmelse klargörs att kommissionen särskilt får ta initiativ med syfte att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering, den s.k. öppna samordningsmetoden (se avsnitt 16.4). Europaparlamentet ska informeras fullt ut (artikel 165.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Vidare upprättas en ny rättslig grund som gör det möjligt att, som komplement till det fleråriga ramprogrammet, föreskriva nödvändiga åtgärder för att genomföra det europeiska forskningsområdet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;166.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Sådana åtgärder ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Rymden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget upprättas en ny rättslig grund för europeisk rymdpolitik (artikel 172a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen innebär att unionen ska utarbeta en europeisk rymdpolitik i syfte att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. I detta syfte får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden. Åtgärder ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och kan få formen av ett europeiskt rymdprogram. Det anges också att unionen ska upprätta alla lämpliga kontakter med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och att de åtgärder som antas inte ska medföra en harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Regeringen ser positivt på att förutsättningar skapas för utveckling av en europeisk rymdpolitik. Regeringen betraktar hänvisningen till ESA som viktig då ESA bör spela en fortsatt viktig roll i den gemensamma europeiska rymdverksamheten, och vill även framhålla betydelsen av en fortsatt utveckling av samarbetsformerna mellan EU och ESA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Det europeiska rymdprogrammet tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabon- fördraget (avsnitt 7.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Miljö finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i politikområdet. En särskild bestämmelse införs om att unionens åtgärder på internationell nivå särskilt ska avse att bekämpa klimatförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Statens folkhälsoinstitut&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Vetenskapsrådet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Statens jordbruksverk&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Verket för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft32"&gt;näringslivsutveckling (Nutek)&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet, Solna stad&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Jönköpings kommun &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Stockholms läns landsting, &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiva till att en särskild bestämmelse införs om att unionens åtgärder på internationell nivå särskilt ska avse att bekämpa klimatförändringen. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket, Solna stad &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft8"&gt;ser positivt på att miljöfrågorna ställning stärks genom att ”en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö” skrivs in bland unionens mål. &lt;/SPAN&gt;Stockholms läns landsting &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiva till att miljöfrågornas ställning stärks ytterligare, men anser att tillämpningen av principerna om subsidiaritet och proportionalitet i miljöpolitikens utformning och genomförande kan förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;174–176&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser på politikområdet miljö. I bestämmelserna slås de allmänna målen för miljön fast. Vidare anges principer som ska tillämpas vid beslut på området (förebyggande åtgärder ska vidtas, föroreningar ska hejdas vid källan och förorenaren ska betala). Rådet ska enligt medbeslutandeförfarandet med kvalificerad majoritet besluta om vilka åtgärder som ska vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges för gemenskapens miljöpolitik (artikel 175.1). Med avvikelse från denna beslutsordning ska rådet enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet besluta om a) bestämmelser av främst skattekaraktär, b) åtgärder som påverkar fysisk planering, kvantitativ förvaltning av vattenresurser eller sådana åtgärder som direkt eller indirekt berör tillgången till dessa resurser, och markanvändning utom avfallshantering samt c) åtgärder som väsentligen påverkar en medlemsstats val mellan energikällor och den allmänna strukturen hos dess energiförsörjning (artikel 175.2). Miljöreglerna är minimiregler som tillåter de medlemsstater som så vill att tillämpa strängare miljökrav. Sådana åtgärder måste vara förenliga med fördraget (artikel 176).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna på politikområdet miljö hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild bestämmelse om att unionens åtgärder på internationell nivå särskilt ska avse att bekämpa klimatförändringen (artikel 174.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att det är värdefullt att Lissabonfördraget tydligt betonar klimatfrågans särställning i det internationella miljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Enligt nuvarande bestämmelser får rådet genom enhälligt beslut efter att ha hört Europaparlamentet besluta att frågor som antas av rådet med enhällighet ska antas med kvalificerad majoritet. Genom Lissabonfördraget anges i stället att rådet med samma förenklade förfarande (passerell) får besluta att göra det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpligt på dessa områden (artikel 175.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Ändringen innebär en förstärkt ställning för Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft38"&gt;Inom ramen för en hållbar utveckling skrivs en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö in bland unionens mål (artikel 2 i det ändrade EU- fördraget). Principen att miljöskyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;att främja en hållbar utveckling motsvarar den som finns angiven i nu gällande fördrag (artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Vad gäller frågan om tillämpningen av principerna om subsidiaritet och proportionalitet på miljöområdet så innebär Lissabonfördraget att dessa grundläggande principer för unionens befogenheter slås fast på ett tydligare sätt än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.4, 2.19, 2.143 och 2.144 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En särskild rättslig grund upprättas i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för åtgärder på energiområdet. Bestämmelsen anpassar nu gällande EG- fördrag till hur politikområdet redan behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft32"&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen Jämtlands län&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiva till att energifrågorna får en egen rättslig grund. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen Jämtlands län &lt;SPAN class="ft8"&gt;understryker vikten av att medlemsstaterna enligt den nya bestämmelsen själva ska ha rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor. &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att en särskild rättslig grund bättre kommer att spegla rådande förhållanden om hur politikområdet idag behandlas. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;menar att en särskild rättslig grund för energifrågorna ökar tydligheten och stärker rättssäkerheten. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Energiföreningars Riksorganisation &lt;SPAN class="ft8"&gt;framhåller bland målen för unionens energipolitik särskilt främjandet av energieffektivitet och utvecklingen av förnybara energikällor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Åtgärder på området energi inkluderas i listan över gemenskapens aktiviteter i artikel 3.1 u i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Energi har dock i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; ingen särskild rättlig grund som ett eget politikområde. Såväl förordningar som direktiv har antagits på energiområdet men då grundats bland annat på artiklar på områdena inre marknad (artikel 95), transeuropeiska nätverk (artikel 155), miljö (artikel 175) och flexibilitetsklausulen (artikel 308).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget ersätts nuvarande avdelning XX med rubriken ”Utvecklingssamarbete” i tredje delen i EG- fördraget av en ny avdelning XX ”Energi”. En särskild rättslig grund upprättas för åtgärder på energiområdet (artikel 176a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; ”Utvecklingssamarbete” flyttas till en ny avdelning III med rubriken ”Samarbete med tredjeländer och humanitärt bistånd” i femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 25.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;Området energi hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enligt den nya rättsliga grunden ska målet för unionens energipolitik vara att garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och främja sammankopplade energinät. Detta ska ske inom ramen för upprättandet av den inre marknaden samt med hänsyn till kravet på att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;skydda och förbättra miljön. Åtgärderna ska göras i en anda av solidaritet Prop. 2007/08:168 mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Åtgärder som är nödvändiga för att uppnå målen ska antas av Europaparlamentet och rådet. De ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. För åtgärder av i huvudsak fiskal karaktär gäller särskilda bestämmelser. Sådana åtgärder ska antas av rådet med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Åtgärder på unionsnivå ska dock inte påverka medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (35) till artikel 176a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;anges att bestämmelsen inte påverkar medlemsstaternas rätt att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa sin energiförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;I likhet med remissinstanserna välkomnar regeringen den nya rättsliga grunden på energiområdet och särskilt målet att främja utvecklingen av nya och förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Artikel 176a tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (avsnitt 7.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 2.147 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Området med frihet, säkerhet och rättvisa rör politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete och polissamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Samma instrument och beslutsprocedurer ska användas inom ramen för samarbetet på området med frihet, säkerhet och rättvisa som för övriga politikområden. Åtgärder på området ska som huvudregel antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Vissa särbestämmelser för bland annat Europeiska rådet, nationella parlaments medbestämmande, medlemsstaternas initiativrätt, formerna för att fatta beslut och EU- domstolens behörighet, kommer alltjämt att finnas. En sådan särbestämmelse är den s.k. nödbromsen som innebär en möjlighet att hänvisa vissa frågor på det straffrättsliga området till Europeiska rådet för avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;En särskild rättslig grund upprättas enligt vilken unionen för att förebygga och bekämpa terrorism och därmed sammanhängande verksamhet kan vidta åtgärder angående kapitalrörelser och betalningar, såsom frysning av tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;För Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks deltagande i samarbetet gäller särskilda förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svea hovrätt&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft32"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Tullverket&lt;SPAN class="ft8"&gt;, ser positivt på att det rättsliga och inrikes samarbetet vidareutvecklas genom Lissabonfördraget eller har inget att erinra mot förslaget. &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar den ändring av beslutsförfarandet som fördraget innebär där krav på enhälliga beslut i rådet ersätts av ett mer effektivt beslutsfattande. Åklagarmyndigheten anser att det nya beslutsförfarandet har en bra balans mellan effektivitet och hänsynstagande till nationella intressen. Åklagarmyndigheten delar bedömningen i promemorian (sid. 299) att de särlösningar som föreslås för det rättsliga och inrikes området är väl avvägda. &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att Lissabonfördraget torde medföra att EU:s förmåga att bekämpa brott ökar men också kommer att ställa ökade krav på svensk polis förmåga att verka i internationella sammanhang. &lt;/SPAN&gt;Tullverket &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det nya regelverket sammantaget innebär att bl.a. polis- och tullsamarbetet och det straffrättsliga samarbetet bör kunna förenklas och bli effektivare. Tullverket hälsar med tillfredsställelse att medlemsstaterna bibehålls vid rätten att ingå avtal om t.ex. polis- och tullsamarbete med tredje länder, om avtalen överensstämmer med unionsrätten, vilket fastslås i gemensam förklaring (36) till artikel 188n i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EUF-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Svenska Kyrkan &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiva till att de nationella parlamenten och Europaparlamentet ges en starkare roll och högre grad av insyn på ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;uttrycker oro över att mål och ärenden på unionsrättens område inte kan avgöras inom skälig tid när EG- domstolens kompetens ökar. Högsta domstolens ledamöter understryker att fördröjningar i handläggningen vore särskilt allvarliga på det straffrättsliga området. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Migrationsverket &lt;/SPAN&gt;anser att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; utökade behörighet inom området frihet, säkerhet och rättvisa kan komma att innebära längre handläggningstider. För asyl- och invandringsområdet finns dock sedan den 1 mars 2008 ett snabbförfarande på plats, vilket Migrationsverket välkomnar (se vidare under avsnitt 14.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om polissamarbete och det straffrättsliga samarbetet återfinns i avdelning VI i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (tredje pelaren). Bestämmelser om visering, asyl, invandring och annat samarbete som rör fri rörlighet för personer finns i avdelning IV i tredje delen i EG- fördraget (första pelaren). Hela samarbetsområdet syftar till att gradvis upprätta vad som i fördraget benämns ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft38"&gt;Genom &lt;NOBR&gt;1996–97&lt;/NOBR&gt; års fördragsrevision samlades i Amsterdamfördraget frågor om polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete, visering, asyl- och invandringspolitik samt vissa civilrättsliga frågor under den gemensamma beteckningen ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. På detta sätt markerades att det fanns ett egenvärde i ett närmare unionssamarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, skapa enhetliga normer för en human europeisk asyl- och invandringspolitik samt förbättra det civilrättsliga samarbetet. En grundläggande skillnad mellan de olika delarna av det samlade området var att polissamarbetet, tullsamarbetet och det straffrättsliga samarbetet – det som kallas för EU:s tredje pelare – alltjämt var rent mellanstatligt,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;medan asyl- och invandringspolitik samt civilrättsligt samarbete fördes Prop. 2007/08:168 över till första pelaren och fick vissa överstatliga drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Det stod tidigt klart att formerna för samarbetet på det rättsliga och inrikes området inte svarade mot de ökade ambitioner som kom till uttryck i Amsterdamfördraget och de förväntningar på resultat som detta förde med sig. Denna motsättning mellan de mål som skulle uppnås och de medel som stod till förfogande för uppgiften blev än tydligare efter Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober år 1999 om genomförandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. De slutsatser som då antogs lade grunden för ett mycket omfattande lagstiftningsarbete som ännu inte är genomfört i alla delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Till bristerna med den nuvarande ordningen hör att kravet på enhällighet för beslut på det rättsliga och inrikes området ofta innebär långdragna förhandlingar om detaljfrågor och urvattnade förhandlingsresultat. Användandet av konventioner för polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete kräver tidsödande nationella förfaranden för antagande och genomförande. Det finns inte heller någon fördragsreglerad ordning för kontroll av genomförandet i medlemsstaterna av de fattade besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Mot denna bakgrund var det naturligt att en genomgripande översyn av området med frihet, säkerhet och rättvisa skulle bli en av huvuduppgifterna för framtidskonventet och den efterföljande regeringskonferensen 2003/2004. En utgångspunkt under arbetet har varit att avskaffa pelarstrukturen och att så långt som möjligt reglera beslutsformer och rättsliga instrument på ett enhetligt sätt. För det rättsliga och inrikes samarbetet har förhandlingsarbetet kommit att innebära mer av överstatliga inslag på området. Lissabonfördraget fullföljer den ambitionen. Det kan noteras att det under hela förhandlingsarbetet har funnits en bred enighet bland medlemsstaterna om denna inriktning på reformarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft5"&gt;Strukturen på de fördragsbestämmelser som reglerar det rättsliga och inrikes samarbetet förändras i grunden genom att den nuvarande gemenskapsrättens övergripande principer görs tillämpliga också på det straffrättsliga och polisiära samarbetet. Genom Lissabonfördraget ersätts avdelning IV med rubriken ”Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer” i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; av en ny avdelning IV med rubriken ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. Den närmare regleringen av dessa politikområden återfinns i den nya avdelningen som innehåller fem kapitel med allmänna bestämmelser, gränskontrollbestämmelser, asyl och invandring, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete och polissamarbete (artiklarna &lt;NOBR&gt;61–69h&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;För hela samarbetsområdet gäller s.k. delad befogenhet mellan medlemsstaterna och unionen (artikel 2c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens befogenheter behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft18"&gt;Samma instrument och beslutsprocedurer ska användas på området med frihet, säkerhet och rättvisa som för övriga politikområden. Åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;på området ska som huvudregel antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Det är av stor betydelse för unionen och för Sverige som nation att det rättsliga och inrikes samarbetet kan vidareutvecklas. Lissabonfördraget innebär ökade möjligheter till ett effektivt beslutsfattande och till rättsakter som medför konkreta framsteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft5"&gt;Den enhetliga rättsliga ram som skapas genom Lissabonfördraget innebär inte att regelverket behöver vara identiskt på alla samarbetsområden. De rättsliga och inrikes frågorna har en särskild karaktär genom att de berör kärnuppgifter för nationalstaten, som att upprätthålla lag och ordning och svara för myndighetsutövning mot enskilda medborgare. Genom Lissabonfördraget införs ett antal balanserande särbestämmelser som beaktar detta. Det slås t.ex. fast att unionen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa ska respektera de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna (artikel 61 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det finns vidare särskilda bestämmelser för bl.a. Europeiska rådet, de nationella parlamenten, medlemsstaternas initiativrätt, formerna för att fatta beslut och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet som alla motiveras av den starka nationella anknytning som utmärker de rättsliga och inrikes frågorna. Regeringen bedömer, i likhet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/SPAN&gt;, att de särlösningar som föreslås för det rättsliga och inrikes området är väl avvägda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Området med frihet, säkerhet och rättvisa tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.51, 1.53 och &lt;NOBR&gt;2.63–2.68&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Europeiska rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget föreskrivs att Europeiska rådet ska fastställa strategiska riktlinjer för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 61a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Besluten ska fattas med konsensus. Artikeln kan sägas fördragsfästa den ordning som under senare år har etablerats genom de handlingsprogram för samarbetsområdet som antogs vid Europeiska rådets möten i Tammerfors och Haag (det s.k. Haag- programmet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;De nationella parlamenten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Särskilda regler gäller för de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll av straffrättsligt samarbete och polissamarbete (artikel 61b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; På dessa områden räcker det med att en fjärdedel av de nationella parlamenten har invändningar enligt den subsidiaritetskontroll av förslag eller initiativ till lagstiftningsakter som redogjorts för ovan (se avsnitt 15) för att kommissionen måste ompröva sitt förslag. På övriga områden är tröskeln en tredjedel av medlemsstaternas parlament.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;De nationella parlamenten ska tillsammans med Europaparlamentet informeras om innehållet i och resultatet av de ömsesidiga utvärderingar som genomförs av hur medlemsstaterna genomför unionens politik på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 61c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det anges vidare att de tillsammans med Europaparlamentet på olika sätt ska få insyn i verksamheten i den kommitté för operativt samarbete som föreslås bli inrättad i rådsstrukturen samt i Eurojust och Europol (artiklarna 61d, 69d, och 69g i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft4"&gt;Initiativrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Ett utmärkande drag för det straffrättsliga samarbetet, polissamarbetet samt åtgärder som säkerställer ett administrativt samarbete inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är att såväl medlemsstaterna som kommissionen har rätt att lägga fram förslag till rättsakter. Detta utgör ett avsteg från den ordning som gäller inom den nuvarande första pelaren, där kommissionen i princip har exklusiv initiativrätt. Lissabonfördraget innebär att den delade initiativrätten finns kvar med den begränsningen att ett initiativ av medlemsstaterna måste stödjas av minst en fjärdedel av dessa (artikel 61i i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Avsikten med bestämmelsen är att å ena sidan ta hänsyn till nationalstatens särskilda ansvar och uppgifter på de straffrättsliga och polisiära områdena och att å andra sidan förhindra att unionens dagordning rubbas av att enskilda medlemsstater lägger fram förslag som mera speglar inrikespolitiska prioriteringar än ett verkligt unionsintresse. Bestämmelsen kan sägas befästa en ordning som alltmer har etablerats på samarbetsområdet och som innebär att det som huvudregel är kommissionen som lägger fram förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft3"&gt;Begränsningen av medlemsstaternas initiativrätt till förslag som stöds av minst en fjärdedel av dessa framstår som lämplig. Förutsättningarna för ett konsekvent lagstiftningsprogram och för genomarbetade förslag till rättsakter ökar om kommissionen även på detta område i första hand tar ansvaret för nya initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Beslutsfattandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft5"&gt;Lissabonfördraget skapar en enhetlig ram för de rättsliga och inrikes frågorna genom att det ordinarie lagstiftningsförfarandet nu, med vissa undantag, blir tillämpligt på hela området. För en del områden, t.ex. operativt polissamarbete och familjerätten, behålls kravet på enhällighet för beslut. Formerna för Europaparlamentets deltagande i beslutsprocessen varierar. I vissa fall begränsas parlamentets medverkan till att det ska höras innan rådet fattar beslut. I andra fall gäller ett krav på parlamentets godkännande utan att för den skull det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas. För tillnärmning av lagstiftning på vissa områden, såsom materiell straffrätt, gäller att enbart direktiv ska kunna användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;En betydelsefull nyhet är den möjlighet som införs för medlemsstaterna att, för vissa frågor på det straffrättsliga området, hänvisa ett utkast till direktiv till Europeiska rådet för ställningstagande om det skulle negativt påverka grundläggande aspekter av en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;medlemsstats straffrättsliga system (artiklarna 69a.2, 69a.3 och 69b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt avsnitt 23.4.4). Denna s.k. nödbroms tillkom ursprungligen på svenskt initiativ. Bestämmelsen är inspirerad av den nuvarande artikel 23 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som innehåller en liknande reglering för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. En annan mekanism återfinns i artikel 69e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om en europeisk åklagare (se avsnitt 23.4.5) och i artikel 69f i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om polissamarbete (se avsnitt 23.4.6). Bestämmelsen innebär att om enhällighet inte kan uppnås i rådet får en grupp om minst nio medlemsstater begära att ett utkast till åtgärder överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan, i samtliga ovan nämnda fall, fördjupade samarbeten upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater. I dessa fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete enligt artikel 10.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 280d.1 i EUF- fördraget anses vara beviljat och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas (se avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (26) om en medlemsstats &lt;NOBR&gt;icke-deltagande&lt;/NOBR&gt; i en åtgärd som grundar sig på avdelning IV i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft8"&gt;fastslås att när en medlemsstat väljer att inte delta i en åtgärd som grundar sig på avdelning IV ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa” ska rådet ingående diskutera tänkbara återverkningar och konsekvenser av att medlemsstaten inte deltar i åtgärden. Varje medlemsstat får uppmana kommissionen att undersöka situationen med utgångspunkt i artikel 96 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (som innehåller bestämmelser om kommissionens åtgärder när bestämmelser i medlemsstaterna framkallar en snedvridning av konkurrensvillkoren). Det ska inte påverka en medlemsstats möjligheter att hänskjuta frågan till Europeiska rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;I redogörelsen nedan för de specifika samarbetsområdena uppmärksammas vissa av de föreslagna särreglerna för beslutsfattandet närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; behörighet är i dag föremål för en särskild reglering på det rättsliga och inrikes området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Lissabonfördraget innebär att området med frihet, säkerhet och rättvisa omfattas av de allmänna bestämmelserna om domstolen i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 14.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Domstolen ska inte vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat eller av medlemsstaternas utövning av sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och att skydda den inre säkerheten (artikel 240b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel 35.5 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I artikel 10 i ett &lt;/SPAN&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;SPAN class="ft38"&gt;finns en övergångsbestämmelse angående unionsakter på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete som har antagits före ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Bestämmelsen innebär att existerande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;tredjepelarrättsakter underställs kommissionens och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; Prop. 2007/08:168 befogenheter först efter en övergångsperiod på fem år. Kommissionens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;befogenheter enligt artikel 226 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska således inte vara tillämpliga på sådana akter under övergångsperioden. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; befogenheter enligt avdelning VI i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; i den lydelse som är i kraft före ikraftträdandet av Lissabonfördraget, ska under övergångsperioden vara oförändrade när det gäller dessa akter, också när de har godkänts enligt artikel 35.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna artikel har en medlemsstat möjlighet att godta domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden i vissa fall enligt avdelning VI i EU- fördaget. Sverige har i samband med Amsterdamfördraget förklarat sig godta domstolens behörighet enligt villkoren i artikel 35.2 och 35.3 b i det nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Om existerande tredjepelarrättsakter ändras innebär det att kommissionens och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; befogenheter enligt det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska vara tillämpliga på den ändrade akten. Övergångsåtgärden ska upphöra att gälla fem år efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (50) till artikel 10 i protokollet om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;uppmanar konferensen Europaparlamentet, rådet och kommissionen att inom ramen för sina respektive befogenheter sträva efter att, i lämpliga fall och i den mån det är möjligt inom tidsfristen på fem år, anta rättsakter som ändrar eller ersätter de existerande tredjepelarrättsakter som avses i artikel 10.1 i protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;Regeringen delar remissinstansernas synpunkt om vikten av att handläggningstiderna i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte blir för långa och att individens rättssäkerhet inte åsidosätts. Som redogjorts för i avsnitt 14.7 pågår ett reformarbete i rådet för att modernisera och effektivisera processen. Detta arbete har bland annat resulterat i inrättandet av ett nytt förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande, vilket syftar till att avsevärt förkorta handläggningstiderna av sådana mål. Regeringen är medveten om att arbetsbördan kommer att öka något för i första hand domstolar med anledning av att regelverket blir mer omfattande. Härigenom utvidgas skyldigheten att begära förhandsavgöranden till fler områden än i dag. Det bör dock beaktas att det redan nu finns en möjlighet, och i vissa fall en skyldighet, för svenska domstolar att begära förhandsavgörande rörande rättsliga och inrikes frågor (jfr. artikel 68.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 35 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Dessutom ingår de svenska domstolarnas tillämpning av unionsrätten i dessa avseenden i det samarbete med &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som bl.a. syftar till att tillvarata individers rättigheter och bidra till en enhetlig unionsrättslig praxis. Från dessa utgångspunkter ser regeringen positivt på förändringarna i frågan om unionsrättslig prövning i svenska domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Skyddet av rättsstaten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft38"&gt;I en särskild artikel anges att bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inte ska påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten (artikel 61e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna bestämmelse är delvis hämtad från den nuvarande artikel 33 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p527 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;64.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen speglar uppfattningen att det är en grundläggande nationell uppgift att försvara rättsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget klargörs också att medlemsstaterna inbördes och på eget ansvar får organisera sådana former för samarbete och samordning som de finner lämpliga mellan de behöriga avdelningarna vid sina administrationer med ansvar för att skydda den nationella säkerheten (artikel 61f i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Administrativt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Rådet ska besluta om åtgärder för att säkerställa ett administrativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på området med frihet, säkerhet och rättvisa och även mellan dessa myndigheter och kommissionen (artikel 61g i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen motsvarar artikel 66 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Rådet ska i likhet med gällande bestämmelser besluta efter att ha hört Europaparlamentet. Bestämmelsen utvidgas nu till att även omfatta polissamarbete och straffrättsligt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Restriktiva åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;En särskild rättslig grund upprättas för åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar (artikel 61h i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Om det är nödvändigt för att uppnå målen på området med frihet, säkerhet och rättvisa, när det gäller att förebygga och bekämpa terrorism och därmed sammanhängande verksamhet, ska det fastställas en ram för administrativa åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar. Denna kan avse frysning av tillgångar, finansiella medel eller ekonomiska vinster som tillhör, ägs eller innehas av fysiska eller juridiska personer, av grupper eller av enheter som inte är stater. Ramen för de administrativa åtgärderna ska fastställas i förordningar som ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet ska på förslag av kommissionen besluta om åtgärder för att genomföra denna ram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft5"&gt;Det var på svensk begäran som det i fördraget tydliggjordes att endast verksamhet relaterad till terrorism kan utgöra grund för frysning av tillgångar för individer och grupper inom unionens eget område. En bestämmelse om att akterna måste innefatta nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier lades även till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;På svenskt initiativ anges i en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (25) till artiklarna 61h och 188k i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft8"&gt;att beslut om att vidta restriktiva åtgärder enligt artikeln måste grunda sig på klara och tydliga kriterier som bör vara anpassade till det specifika innehållet i varje restriktiv åtgärd. Detta för att möjliggöra en grundlig rättslig prövning av beslutet. Se också avsnitt 25.4.3 om restriktiva åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;Avtal med tredje part&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (36) till artikel 188n i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av internationella avtal avseende ett område med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;frihet, säkerhet och rättvisa&lt;/SPAN&gt;, anges att medlemsstaterna får förhandla om och ingå avtal med tredjeländer eller internationella organisationer på de områden som omfattas av det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet samt polis- och tullsamarbetet, så länge avtalen i fråga överensstämmer med unionsrätten. Förklaringen syftar till att klargöra att de enskilda medlemsstaterna även inom ramen för ett unionssamarbete med överstatliga inslag har möjlighet att ingå t.ex. polissamarbetsavtal med andra länder så länge avtalen inte strider mot de rättsakter som antagits av unionen. Att så är fallet följer redan av &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; men frågan har ansetts så politiskt viktig att den uppmärksammats också på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Skydd av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (21) om skydd av personuppgifter på området för straffrättsligt samarbete och polissamarbete&lt;SPAN class="ft5"&gt;, anges att det på grund av de särskilda förhållanden som gäller på dessa områden kan visa sig bli nödvändigt med särskilda regler om skydd av personuppgifter och om fri rörlighet för sådana uppgifter på dessa områden. Dessa ska antas i enlighet med artikel 16b i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; (se avsnitt 21.4 om skydd för personuppgifter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft4"&gt;Protokoll rörande Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks medverkan i frågor om asyl, migration, yttre gränser och civilrätt regleras i dag i särskilda protokoll till &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Genom &lt;/SPAN&gt;protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa &lt;SPAN class="ft5"&gt;kan Förenade kungariket och Irland för varje enskild rättsakt välja att stå utanför samarbetsområdet. Till skillnad från tidigare omfattar undantaget hela samarbetet på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Förenade kungariket och Irland kommer också att få möjlighet att välja att inte delta när existerande tredjepelarrättsakter ändras. En särskild beslutsordning införs för att i dessa fall säkerställa att Förenade kungarikets och Irlands val att stå utanför de föreslagna ändringarna i en befintlig rättsakt inte leder till negativa konsekvenser för övriga medlemsstater (artikel 4a i protokollet). En motsvarande ordning införs också vad gäller Schengensamarbetet (se närmare artikel 5 i &lt;/SPAN&gt;protokollet om Schengen&lt;SPAN class="ft5"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Förenade konungariket ges även en möjlighet att inte omfattas av existerande tredjepelarrättsakter när dessa efter en övergångsperiod på fem år underställs kommissionens och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; befogenheter (se närmare artikel 10 i &lt;SPAN class="ft32"&gt;protokollet om övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Inte mindre än fem förklaringar relaterar till och förtydligar innehållet i den ganska komplicerade reglering som nu kommer att gälla beträffande Förenade kungarikets och Irlands möjlighet att stå utanför samarbetet på området med frihet, säkerhet och rättvisa: &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (44) till artikel 5 i protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, gemensam förklaring (45) till artikel 5.2 i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, gemensam förklaring (46) till artikel 5.3 i protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar samt gemensam förklaring (47) till artikel 5.3, 5.4 och 5.5 i protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Danmark kan enligt &lt;/SPAN&gt;protokollet om Danmarks ställning &lt;SPAN class="ft5"&gt;stå utanför alla delar av samarbetet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Till skillnad mot nuvarande bestämmelser får nu Danmark även en möjlighet att välja att delta i samarbetet. I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (48) om protokollet om Danmarks ställning &lt;SPAN class="ft5"&gt;noterar regeringskonferensen att Danmark förklarar att det inte kommer att använda sin rösträtt för att förhindra antagande av de bestämmelser som inte är tillämpliga på Danmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet finns i artikel 3.4 i ett &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokoll om övergångsbestämmelser &lt;/SPAN&gt;som fogas till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En rättslig grund upprättas i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för kontroll, övervakning och förvaltning av de yttre gränserna. En uttrycklig rättslig grund införs som ger rådet befogenhet att under vissa förutsättningar anta bestämmelser om pass, identitetskort, bevis om uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;Unionen ska utarbeta en gemensam asyl- och invandringspolitik som grundar sig på solidaritet mellan medlemsstaterna och som är rättvis för medborgare i tredjeland. Bland annat ska enhetliga regler för asylstatus och gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla asylstatus införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;Vidare införs en artikel i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om att unionen ska utforma en gemensam invandringspolitik där bland annat gemensamma villkor för inresa och vistelse samt rättigheter för tredjelandsmedborgare ingår. En nyhet är att unionen i samband med utformandet av den gemensamma invandringspolitiken ska besluta om åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;En annan nyhet är att unionen får vidta åtgärder för att främja integration av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium. Dessa åtgärder får dock inte leda till harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft55"&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Göteborg &lt;SPAN class="ft38"&gt;kan se framför sig att gemensamma förfaranderegler på asylområdet kan komma att innebära att ordningen med överprövning i migrationsdomstolarna kan komma att förändras. &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket &lt;SPAN class="ft38"&gt;ser positivt på att unionen på asyl- och invandringsområdet ska tillämpa ett system med majoritetsomröstning vid beslutsfattandet. Migrationsverket ställer sig positivt till svenska strävanden om ett så harmoniserat asylsystem som möjligt inom EU. Migrationsverket konstaterar att Lissabonfördraget ställer ökade krav på enhetliga regler, i stället för miniminormer som tidigare förekommit på asyl- och migrationsområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;vilket enligt Migrationsverket kan göra att det blir svårare att nationellt upprätthålla generösare regler. Migrationsverket ser positivt på att en enhetlig europeisk status inrättas för alla som är berättigade till internationellt skydd. Migrationsverket anser att en enhetlig status för såväl flyktingar som skyddsbehövande i övrigt är en positiv utveckling. Migrationsverket ser positivt på införandet av gemensamma regler för mottagande av asylsökande. Migrationsverket anser att EU:s återtagandeavtal är ett viktigt led i återvändandearbetet och att gemensamma avtal kan underlätta för det enskilda landet som därigenom inte behöver sluta enskilda avtal med unionens medlemsstater. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Röda Korset &lt;/SPAN&gt;är positivt till en gemensam politik avseende asyl, alternativt skydd och tillfälligt skydd i enlighet med internationell flyktingrätt. Svenska Röda Korset är vidare positivt till att denna gemensamma politik ska ta sig uttryck i enhetlig asylstatus och enhetlig status för alternativt skydd för skyddsbehövande. Svenska Röda Korset är dock oroat över att de gemensamma &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; kommer att hamna på en låg nivå och betonar att de måste bygga på en i grunden generös flyktingpolitik som är förenlig med internationell rätt. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen Jämtlands län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;är positiva till målsättningen om en gemensam och enhetlig asyl- och invandringspolitik. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;anser att en harmoniserad asylpolitik där medlemsstaterna tillämpar samma bestämmelser och erkänner varandras beslut bör leda till en rättvisare ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Som framhålls i fördraget måste en sådan asylpolitik, enligt Jönköpings kommun, ha en hög humanitär nivå. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;är positiva till en gemensam europeisk asylpolitik. Svenska Kyrkan och Sveriges Kristna Råd utgår från att ett förstärkt arbete med EU:s gemensamma gränsskydd också kommer att innefatta att rädda liv och att ta emot de människor som söker sig till medlemsstaterna för att söka asyl. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;välkomnar att EU ska ha befogenhet att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet utforma en gemensam invandringspolitik. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Migrationsverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;välkomnar att unionen uttryckligen ska vidta åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Migrationsverket, Länsstyrelsen Jämtlands län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) &lt;/SPAN&gt;ser positivt på att unionen ska stödja medlemsstaternas verksamhet att främja integrationen av tredjelandsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna 62 och 63 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om kontroll vid de inre respektive yttre gränserna, asyl och invandring. Vid Europeiska rådets möte i Sevilla den &lt;NOBR&gt;21-22&lt;/NOBR&gt; juni 2002 välkomnades kommissionens meddelande om en integrerad förvaltning av EU- medlemsstaternas yttre gränser, med förslag om bland annat ett gemensamt regelverk, samordning och samarbete samt delat kostnadsansvar och en granskning av lämpligheten och genomförbarheten av en europeisk gränskontrollstyrka. Det mesta av denna integrerade förvaltning har idag genomförts i form av gemenskapskodexen om gränspassage av personer, den europeiska gränsbyrån (Frontex) och den europeiska gränsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;Med syfte att öka harmoniseringen av medlemsstaternas asyl- och migrationspolitik antogs vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;ett omfattande program för den europeiska asyl- och migrationspolitiken. Ett nytt femårigt arbetsprogram för området frihet, säkerhet och rättvisa – det s.k. Haagprogrammet – antogs år 2004. Haagprogrammet och en tillhörande handlingsplan innehåller konkreta åtgärder som lagstiftningsåtgärder, utvärderingar och grönböcker. Handlingsplanen lägger också betydande vikt vid den externa dimensionen av asyl- och migrationsfrågorna. Haagprogrammet fastställde att utvecklingen av asylsystemet skulle ske i två faser och att ett gemensamt europeiskt asylsystem skulle vara upprättat år 2010. Flera direktiv bl.a. om asylprövning och skyddsgrunder har antagits och miniminormer på området har införts. I juni 2007 presenterade kommissionen en grönbok om den fortsatta harmoniseringen av den europeiska asylpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Genom Lissabonfördraget ersätts nuvarande artiklarna &lt;NOBR&gt;62–64&lt;/NOBR&gt; i avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; av ett nytt kapitel 2 med rubriken ”Politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring” och nya artiklar &lt;NOBR&gt;62–63b&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Unionens politik på området och dess genomförande ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna (artikel 63b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; (Se artikel 2.65 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Gränskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Europaparlamentet och rådet ska föreskriva åtgärder om den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, kontroll av de personer som passerar de yttre gränserna, villkoren för att medborgare i tredjeländer ska få resa fritt inom unionen under en kortare tid samt att personer, oavsett deras medborgarskap, inte ska kontrolleras när de passerar de inre gränserna. Åtgärderna ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 62 i EUF- fördraget). Artikeln motsvarar huvudsakligen nuvarande artikel 62 i EG- fördraget som gäller kontroll vid de inre respektive yttre gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;I enlighet med Europeiska rådets slutsatser om en integrerad förvaltning av de yttre gränserna har det i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införts skrivningar om att unionen ska utarbeta en politik med syftet att stegvis införa ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna och vidta alla nödvändiga åtgärder för införandet av detta system (artikel 62.2 d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Innebörden av detta lär bli föremål för förhandlingar inom ramen för förslag till rättsakter, t.ex. om ökad solidaritet i gränssamarbetet. Även dessa åtgärder ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Regeringen ser positivt på upprättandet av ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna, vilket kommer att underlätta samarbetet mellan nationella myndigheter och bidra till en hög och enhetlig standard på gränskontrollverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft3"&gt;Vidare införs en bestämmelse som ger rådet befogenhet att anta bestämmelser om pass, identitetskort, bevis om uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument (artikel 62.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Förutsättningen för att åtgärder ska få antas från unionens sida är att det Prop. 2007/08:168 visar sig nödvändigt för att underlätta utövandet av unionsmedborgarnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;rättigheter att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (artikel 17.2 a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och om fördragen inte innehåller befogenheter för ändamålet. Motsvarande bestämmelse i nuvarande artikel 18.3 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehåller inte någon rätt för gemenskapen att vidta åtgärder på området. I praktiken har bestämmelser om pass antagits med stöd av EG:s befogenhet att meddela bestämmelser om gränskontroll. Artikel 62 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; påverkar inte medlemsstaternas befogenheter att fastställa sina geografiska gränser i enlighet med internationell rätt (artikel 62.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Asyl och invandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Unionen ska fastställa en gemensam politik avseende asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd i enlighet med internationell flyktingrätt (artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Artikeln sammanfattar målsättningen för den enhetliga och gemensamma politik som medlemsstaterna kom överens om 1999, vid Europeiska rådets möte i Tammerfors och innebär att Europaparlamentet och rådet ska föreskriva åtgärder för ett gemensamt europeiskt asylsystem. Detta ska ske i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Innehållet motsvarar i huvudsak asylavsnittet i nuvarande artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Europaparlamentet och rådet ska fastställa en enhetlig asylstatus för medborgare i tredjeland som ska gälla i hela unionen, och en enhetlig status för subsidiärt skydd för de medborgare i tredjeland som, utan att beviljas europeisk asyl, har behov av internationellt skydd. Vidare ska Europaparlamentet och rådet fastställa ett gemensamt system för tillfälligt skydd för fördrivna personer i händelse av massiv tillströmning, gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla asylstatus eller subsidiärt skydd, kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl eller subsidiärt skydd och normer för mottagande av personer som söker asyl eller subsidiärt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;En viktig skillnad är att beträffande asylstatus, status för subsidiärt skydd och mottagande av personer som söker asyl eller subsidiärt skydd, föreskriver fördraget enhetliga regler i stället för miniminormer som tidigare var fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ett nytt avsnitt i artikeln föreskriver att åtgärder även ska vidtas för att söka partnerskap och samarbete med tredjeländer för att hantera flöden av personer som söker asyl, subsidiärt skydd eller tillfälligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Slutligen ska rådet kunna anta provisoriska åtgärder till förmån för en eller flera medlemsstater som försätts i en nödsituation på grund av plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer. Rådet ska anta åtgärderna på förslag av kommissionen efter att ha hört Europa- parlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft38"&gt;Unionen ska besluta om en gemensam invandringspolitik som innebär en effektiv förvaltning av migrationsströmmar och en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i medlemsstaterna samt förebyggande av och förstärkt bekämpning av olaglig invandring och människohandel (artikel 63a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Innehållet motsvarar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;huvudsak nuvarande artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; En skillnad är dock att det i nuvarande regelverk främst handlar om miniminormer men att det i det nya fördraget handlar om en gemensam invandringspolitik. Vad gäller asyl och invandring anser regeringen, i likhet med flera remissinstanser att en harmoniserad politik, där medlemsstaterna tillämpar samma bestämmelser och erkänner varandras beslut, sammantaget kommer att innebära en bättre ordning för medlemsstaterna och den enskilde, och en mer rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Europaparlamentet och rådet ska föreskriva villkor för inresa och vistelse, normer för medlemsstaternas utfärdande av visering och uppehållstillstånd för längre tid, inbegripet sådana som avser familjeåterförening (artikel 63a.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vidare ska rättigheter fastställas för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i en medlemsstat, inbegripet villkor för fri rörlighet och vistelse i övriga medlemsstater. Gemensamma åtgärder ska också vidtas mot olaglig invandring och olaglig vistelse, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av personer som vistas olagligt. En nyhet i jämförelse med gällande fördrag, är att unionen uttryckligen ska vidta åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn. Åtgärderna beslutas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Regeringen välkomnar att fördraget öppnar möjligheter att på unionsnivå besluta om åtgärder mot människohandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (22) till artiklarna 42 och 63a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;anges att om en lagstiftningsakt på grundval av artikel 63a.2 skulle påverka viktiga aspekter av en medlemsstats sociala trygghetssystem kommer den medlemsstatens intressen att vederbörligen beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Unionen får med tredjeländer ingå avtal med syftet att de tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa, närvaro eller vistelse på en medlemsstats territorium ska återtas i sina ursprungsländer eller de länder de kommer från (artikel 63a.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Åtgärder för att främja integration ingår också som ett nytt avsnitt i bestämmelsen om hur den gemensamma invandringspolitiken ska utformas (artikel 63a.4). Europaparlamentet och rådet får föreskriva åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium. Sådana åtgärder ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Främjandeåtgärder på området får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Det kommer även i fortsättningen att vara upp till medlemsstaterna att bestämma hur många tredjelandsmedborgare som får beviljas inresa från ett tredjeland till deras territorium för att där söka sysselsättning som arbetstagare eller egenföretagare (artikel 63a.5).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;23.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p516 ft4"&gt;Civilrättsligt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget innebär inte några större förändringar på det civilrättsliga området. Principen om ömsesidigt erkännande skrivs uttryckligen in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet på det civilrättsliga området. Samarbetet får även under vissa närmare angivna förutsättningar innefatta antagandet av bestämmelser om tillnärmning av nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Åtgärderna på det civilrättsliga området ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med undantag för det familjerättsliga området där rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet ska enhälligt kunna besluta att det ordinarie lagstiftningsförfarandet i stället ska användas på vissa särskilt utpekade aspekter av familjerätten, men varje enskilt nationellt parlament ska ha möjlighet att förhindra en sådan ändring av beslutsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har över lag avstått från att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;kommentera promemorian i denna del. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten &lt;/SPAN&gt;uttalar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;sig dock och är positiv till att principen om ömsesidigt erkännande anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;i anslutning till samarbetsområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Genom Nicefördragets ikraftträdande har det skett en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i civilrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;frågor med undantag för de aspekter som berör familjerätten. Artikel 65 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som ger den rättsliga grunden för det civilrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;samarbetet, lämnades emellertid oförändrad i avvaktan på en mera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;genomgripande fördragsreform.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Lagstiftningsarbetet på det civilrättsliga området har präglats av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samarbetet byggts på principen om ömsesidigt erkännande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget ersätts nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;artikel 65 i avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; av ett nytt kapitel 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;med rubriken ”Civilrättsligt samarbete” och en ny artikel 65 i EUF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;fördraget. I den nya artikeln anges principen om ömsesidigt erkännande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;nu uttryckligen som en grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;Samarbetet ska enbart omfatta frågor som har gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;följder. En ytterligare inskränkning är att bestämmelsen ska tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;Det civilrättsliga samarbetet får innefatta tillnärmning av nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;lagstiftning, om det är nödvändigt för att förverkliga ett samarbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;civilrättsliga frågor med gränsöverskridande följder där samarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bygger på principen om ömsesidigt erkännande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;Ett antal konkreta frågor som det civilrättsliga samarbetet ska omfatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 65.2). Dessa motsvarar i huvudsak artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;65 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och speglar därutöver vad som man kom överens om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;vid Europeiska rådets möte i Tammerfors. Åtgärder ska vidtas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;säkerställa ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden samt verkställighet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;dessa, gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;utomrättsliga handlingar, förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;samarbete som rör bevisupptagning samt faktisk tillgång till rättslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;prövning. Vidare ska åtgärder vidtas för att undanröja hinder mot väl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;fungerande civilrättsliga förfaranden, vid behov genom att främja förenligheten mellan de civilprocessrättsliga regler som är tillämpliga i medlemsstaterna, utveckla alternativa metoder för att lösa tvister samt stöd till utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Åtgärderna på det civilrättsliga området ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. På det familjerättsliga området gäller dock särskilda regler. Här ska rådet anta åtgärder med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet ska på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet kunna fatta ett beslut med enhällighet om att i stället tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet på vissa i beslutet särskilt utpekade aspekter av familjerätten. Ett sådant förslag ska översändas till de nationella parlamenten. Det räcker med att ett av de nationella parlamenten framför invändningar inom sex månader från dagen för översändandet för att hindra att beslutet antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Den föreslagna fördragsbestämmelsen om civilrättsligt samarbete överensstämmer väsentligen med vad som gäller idag och är godtagbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;(Se artikel 2.66 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Straffrättsligt samarbete, materiell straffrätt och förebyggande av brottslighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Det straffrättsliga samarbetet ska bygga på principen om ömsesidigt erkännande och inbegripa en tillnärmning av nationell lagstiftning på det straff- och straffprocessrättsliga området. Rättsliga grunder upprättas i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;beslut om minimiregler för ömsesidig tillåtlighet av bevis och fastställande av personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;minimiregler om brottsrekvisit och påföljder dels för särskilt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft22"&gt;allvarlig brottslighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft22"&gt;gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p11 ft22"&gt;inslag, dels för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att säkerställa ett effektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;genomförande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;unionens politik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;på ett område som redan omfattas av harmoniseringsåtgärder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;brottsförebyggande arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;En särskild ordning införs för vissa frågor på det straffrättsliga området som innebär att en medlemsstat under vissa förutsättningar kan begära att ett utkast till direktiv överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande, den s.k. nödbromsen. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till eller lämnar utan erinran de förändringar som föreslås när det gäller straffrättsligt samarbete, materiell straffrätt och förebyggande av brottslighet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Åklagarmyndigheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;har inget att invända mot redovisningen och analyserna i promemorian. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ser positivt på den ändring av beslutsförfarandet på det straffrättsliga området som fördraget innebär och som, enligt myndigheten, medför ett effektivare beslutsfattande och rättsakter med mer substans samtidigt som hänsyn tas till nationella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;/SPAN&gt;anser att det är betydelsefullt att det inom unionen på sikt uppnås gemensamma värdegrunder inom straffrätten och definitionsmässig samsyn av brott och straffvärden. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;påpekar att det är svårt att se vilka konsekvenser direktiv och lagstiftning angående minimiregler om påföljder för brottslighet med gränsöverskridande inslag får. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Brottsoffermyndigheten &lt;/SPAN&gt;konstaterar att Lissabonfördraget medför möjligheter till förbättringar för brottsoffer eftersom beslutsförfarandet på det straffrättsliga området blir smidigare och det införs en uttrycklig rättslig grund för att anta minimiregler genom direktiv om brottsoffers rättigheter. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Tullverket &lt;/SPAN&gt;anser att minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för bl.a. särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag (artikel 69b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; kan medföra nackdelar eller problem för Sverige som i vissa fall har en striktare syn på brott och straff än andra medlemsstater, t.ex. när det gäller vissa narkotikabrott. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten &lt;/SPAN&gt;är positiv till att principen om ömsesidigt erkännande anges i anslutning till samarbetsområdet. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;påpekar att &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; på straffrättens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;straffprocessrättens område genom Europaparlamentets medbeslutanderätt får en starkare demokratisk förankring, implementeringen i medlemsstaterna bör fungera bättre än fallet varit med rambesluten och man får en från rättssäkerhetssynpunkt värdefull förstärkning av domstolskontrollen. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Jämställdhetsombudsmannen &lt;/SPAN&gt;framhåller särskilt att det stärkta straffrättsliga samarbetet torde innebära att frågor som bekämpandet av sexhandel med kvinnor och våld mot kvinnor i hemmet får ökad prioritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft3"&gt;framhåller att den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen har inslag som vållar problem vid internationellt samarbete, bl.a. på straffrättens område. &lt;/SPAN&gt;Umeå tingsrätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft3"&gt;har också pekat på vikten av att värna om den svenska principen om fri bevisprövning. Deras synpunkter tas upp i avsnitt 7.2.11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Det straffrättsliga samarbetet inom unionen har genomgått en snabb utveckling under senare år. Vägledande för arbetet har varit genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut, som syftar till att ge europeisk effekt åt nationella rättsliga avgöranden och att effektivisera samarbetet mellan de nationella myndigheterna. Samtidigt med detta har en viss tillnärmning skett av brottsrekvisit och påföljder, bl.a. för att underlätta ömsesidigt erkännande. Det är angeläget att det påbörjade arbetet kan fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Det är svårt att förutse hur det europeiska straffrättsliga samarbetet kommer att utvecklas. Den gränsöverskridande brottsligheten tar sig hela tiden nya och mer avancerade uttryck. Det måste finnas en fortsatt vilja att finna europeiska lösningar på hur denna brottslighet ska bekämpas. Europeiska rådet har i det s.k. Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen dragit upp riktlinjerna för de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;kommande årens arbete. Lissabonfördraget ger enligt regeringens bedömning en god grund för fortsatta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget ersätts artikel 66 i avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; av artikel 61g i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artiklarna &lt;NOBR&gt;67–69&lt;/NOBR&gt; i avdelning IV i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; upphör att gälla. Ett nytt kapitel 4 med rubriken ”Straffrättsligt samarbete” och de nya artiklarna &lt;NOBR&gt;69a–69e&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs, som omfattar straffrättsligt samarbete, förebyggande av brottslighet och åklagarsamarbete. Åklagarsamarbetet (artiklarna 69d och 69e) behandlas i avsnitt 23.4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Artikel 31.1 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ersätts av två nya artiklar som reglerar dels straffrättsligt samarbete och tillnärmning av straffprocessrätt, dels materiell straffrätt (artiklarna 69a och 69b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Syftet är att artiklarna ska återspegla den avvägning som måste göras mellan genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande och arbetet med tillnärmning av straffrätten. Dessa båda uppgifter kan, men behöver inte stå i ett motsatsförhållande till varandra. En förutsättning för ömsesidigt erkännande medlemsstaterna emellan är i många fall att domar och beslut har tillkommit med stöd av likartade regler och rättssäkerhetsgarantier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;För att uppnå målet med frihet, säkerhet och rättvisa är det viktigt med ett effektivt brottsförebyggande arbete. Genom den särskilda artikel som nu förs in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 69c) ges unionen uttrycklig möjlighet att uppmuntra och stödja medlemsstaterna i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;(Se artikel 2.67 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Straffrättsligt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Det straffrättsliga samarbetet inom unionen ska bygga på principen om ömsesidigt erkännande och inbegripa en tillnärmning av nationell lagstiftning på det straffrättsliga och straffprocessrättsliga området. Beslut i frågor om straffrättsligt samarbete ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Samarbetet syftar till att säkerställa erkännande i hela unionen av domar och rättsliga avgöranden, förebygga och lösa behörighetskonflikter mellan medlemsstaterna, främja personalutbildning inom rättsväsendet och i övrigt underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna när det gäller lagföring och verkställighet av beslut (artikel 69a.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Införandet av vissa gemensamma regler för delar av straffprocessen syftar till att säkerställa full tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande och att, inom hela unionen garantera såväl den enskildes rättssäkerhet i det straffrättsliga förfarandet som brottsoffers rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft38"&gt;Lissabonfördraget innebär att direktiv kan användas, om det är nödvändigt för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och det rättsliga samarbetet i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskridande dimension. Direktiven ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I detta syfte kan unionen besluta om minimiregler för ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna, fastställande av personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet samt brottsoffers rättigheter. Samarbetet kan också omfatta andra specifika delar av det straffrättsliga förfarandet som har fastställts av rådet med enhällighet och med Europaparlamentets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;godkännande. Det anges avslutningsvis att antagandet av minimiregler Prop. 2007/08:168 inte hindrar en medlemsstat från att behålla eller införa en högre nivå av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft8"&gt;skydd för den enskilde i straffprocessen (artikel 69a.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget beaktar på ett helt annat sätt än de nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;fördragen att den nationella lagstiftningen på området ofta har en stark folklig, historisk och kulturell förankring. Således anges att införandet av dessa minimiregler måste beakta skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsliga traditioner och rättssystem. När det gäller frågan om ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna kan det också anmärkas att regleringen syftar till att möjliggöra att det upprättas minimiregler så att bevisning som har insamlats i en medlemsstat i enlighet med dessa regler ska tillåtas i straffrättsliga förfaranden i andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Som angetts ovan har på svenskt initiativ införts en möjlighet för en medlemsstat att begära att ett utkast till direktiv enligt artikel 69a.2 överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande om det skulle negativt påverka grundläggande aspekter av en medlemsstats straffrättsliga system (artikel 69a.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att förfarandet i rådet tillfälligt upphävs. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet avbryts. Denna s.k. nödbroms är det yttersta skyddet för att viktiga svenska intressen, t.ex. när det gäller vår grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet eller den fria bevisprövningen, ska kunna försvaras i det fortsatta arbetet på området. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater (se vidare avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Materiell straffrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget upprättas en särskild rättslig grund som gör det möjligt att enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta direktiv som innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag (artikel 69b.1 i EUF- fördraget). I den rättsliga grunden finns en uppräkning av de brottstyper som avses. Det rör sig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;terrorism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;olaglig narkotikahandel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;olaglig handel med vapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;penningtvätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;korruption&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;förfalskning av betalningsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;IT-brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;organiserad brottslighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft38"&gt;Bestämmelsen ger en möjlighet för rådet att med hänsyn till brottslighetens utveckling, med enhällighet och efter Europaparlamentets godkännande, fastställa andra områden av brottslighet som uppfyller de nämnda kriterierna. Anledningen till att endast direktiv ska kunna användas på området är att den materiella straffrätten är så pass olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;reglerad i medlemsstaterna att lagstiftningen bör genomföras nationellt på ett sätt som passar för respektive stats straffrättsliga system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;En fråga som har varit föremål för diskussion inom unionen under lång tid är om det är möjligt att besluta om straffrättslig tillnärmning i ett gemenskapsinstrument, eller om befogenheten i detta avseende ligger exklusivt i tredje pelaren. Denna fråga löses på så sätt att Lissabonfördraget innebär att pelarstrukturen avskaffas och att det uttryckligen anges att tillnärmning av materiell straffrätt ska kunna ske genom antagandet av direktiv också när det visar sig nödvändigt för att säkerställa att unionens politik ska kunna genomföras effektivt på ett område som redan omfattas av harmoniseringsåtgärder (artikel 69b.2). Direktiven, som ska innehålla minimiregler om brottsrekvisit och påföljder, ska beslutas enligt samma förfarande som används för antagande av de nämnda harmoniseringsåtgärderna. Det går inte att säkert förutsäga vilka brottstyper som skulle kunna bli föremål för tillnärmning med stöd av bestämmelsen. Något som dock redan i dag tilldrar sig ett stort intresse inom unionen är miljöbrottslighet och brott mot gemenskapens finansiella intressen, s.k. &lt;NOBR&gt;EU-bedrägerier.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft5"&gt;I likhet med vad som gäller för vissa frågor på det straffrättsliga området har på svenskt initiativ införts en ordning som innebär att en medlemsstat ska kunna begära att ett utkast till direktiv under vissa förutsättningar ska kunna överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Vidare kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater om enighet inte uppnås i Europeiska rådet (se vidare avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Förebyggande av brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en särskild rättslig grund för brottsförebyggande arbete (artikel 69c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den rättsliga grunden syftar till att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder för att förebygga brottslighet. Åtgärder ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får dock inte omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Den relativt begränsade omfattning som artikeln har givits speglar uppfattningen att brottsförebyggande arbete i första hand bör bedrivas lokalt, regionalt och nationellt. Det finns emellertid ett mervärde i att samarbeta också på unionsnivå, t.ex. för att utbyta erfarenheter och goda exempel och för att ge stöd åt gränsöverskridande projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Åklagarsamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Ramarna för Eurojust slås fast i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Eurojust får möjlighet att inleda brottsutredningar och föreslå inledande av lagföringsförfaranden som genomförs av behöriga nationella myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;En rättslig grund upprättas i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som öppnar en möjlighet att i framtiden inrätta en europeisk åklagare. Ett sådant beslut kräver enhällighet i rådet och Europaparlamentets godkännande. Om enhällighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;inte kan uppnås i rådet får en grupp om minst nio medlemsstater begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft32"&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;har inget att invända mot redovisningen och instämmer i de bedömningar som görs i promemorian beträffande Eurojust och en europeisk åklagarmyndighet (s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;322-325).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; Åklagarmyndigheten är mycket tveksam till inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet i vart fall inom en överskådlig framtid. &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;har inget att invända mot redovisningen och analyserna i promemorian. Ekobrottsmyndigheten ser en fördel med att en rättslig grund skapas för att i framtiden inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet kan, enligt Ekobrottsmyndigheten, komma att framstå som en nödvändig utveckling för att kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten ska bli tillräckligt effektiv. En sådan myndighet bör dock, enligt Ekobrottsmyndigheten, till att börja med verka inom ett begränsat område till dess arbetet har konsoliderats och kan omfatta ytterligare områden. &lt;/SPAN&gt;Tullverket &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det är positivt att Lissabonfördraget tydliggör åklagarkontoret Eurojusts arbetsuppgifter och att fördraget ger möjlighet till vidareutveckling av Eurojust. Tullverket instämmer i den tveksamhet som redovisas i promemorian (s. 324 f) till inrättande av en europeisk åklagarmyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I början av år 2002 fattade rådet beslut om att inrätta Eurojust, ett organ för förbättrat åklagarsamarbete vid gränsöverskridande brottsutredningar. Eurojust har till uppgift att underlätta samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller utredning av och åtal för grov, ofta organiserad, brottslighet. Eurojust ska bl.a. hjälpa medlemsstaterna i samarbetet kring frågor om internationell rättslig hjälp och utlämning. På begäran av en medlemsstat kan Eurojust också hjälpa till med utredningar och åtal som rör en medlemsstat eller ett land utanför unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft4"&gt;Eurojust&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Genom inrättandet av Eurojust har det europeiska åklagarsamarbetet fått en välkommen förstärkning. Lissabonfördraget innebär att Eurojusts arbetsuppgifter tydliggörs och att möjligheter till en vidareutveckling av Eurojustsamarbetet införs. Det framtida arbetet i Eurojust ska regleras i förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 69d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Av en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (27) till artikel 69d.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;framgår att nationella bestämmelser och förfaranden för inledande av brottsutredningar bör beaktas när detta sker. Eurojusts uppgifter kan enligt fördraget innefatta inledande av brottsutredningar och förslag till inledande av lagföringsförfaranden som genomförs av de behöriga nationella myndigheterna, särskilt de som gäller brott som skadar unionens ekonomiska intressen, samordning av utredningar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;lagföringsförfaranden samt stärkande av det rättsliga samarbetet, bland annat genom lösning av behörighetskonflikter och nära samarbete med det europeiska rättsliga nätverket för åklagare. I förordningar ska också bestämmas villkoren för Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande i utvärderingen av Eurojusts verksamhet. Enligt artikel 8c i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska de nationella parlamenten delta i utvärderingen av Eurojusts verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Regeringen välkomnar de möjligheter till en vidareutveckling av Eurojustsamarbetet som Lissabonfördraget ger. Den exakta avgränsningen av Eurojusts framtida befogenheter och vad som ska falla på Eurojust som myndighet och på de enskilda nationella Eurojustmedlemmarna att besluta om får fastställas i den sekundärrättsliga lagstiftningen. Eurojusts behörighet att inleda brottsutredningar och föreslå lagföringsförfaranden kan inte innefatta en skyldighet för nationella behöriga myndigheter att utan egen prövning och ställningstagande inleda sådana förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;(Se artikel 2.67 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft4"&gt;En europeisk åklagarmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Frågan om Eurojusts arbetsuppgifter måste ses mot bakgrund av att det genom Lissabonfördraget också upprättas en rättslig grund som gör det möjligt för rådet att med enhällighet och efter Europaparlamentets godkännande inrätta en europeisk åklagarmyndighet som baseras på Eurojust (artikel 69e.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Om enhällighet inte nås i rådet kan minst nio medlemsstater begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Detta innebär att förfarandet i rådet tillfälligt upphävs. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet avbryts. Om ingen enighet uppnås kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater (se vidare avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Den europeiska åklagarmyndigheten är när beslut om dess inrättande fattats behörig att, i samverkan med Europol, utreda och lagföra gärningsmän och andra medverkande som begått brott som skadar unionens ekonomiska intressen, s.k. &lt;NOBR&gt;EU-bedrägerier&lt;/NOBR&gt; (artikel 69e.2 i EUF- fördraget). Den europeiska åklagarmyndighetens befogenheter kan genom ett beslut av Europeiska rådet utsträckas till att också omfatta kampen mot grov brottslighet som har ett gränsöverskridande inslag. Som en följd av det kan Europeiska rådet även utsträcka åklagarmyndighetens befogenheter när det gäller gärningsmän och andra medverkande som begått grova brott som påverkar mer än en medlemsstat. Beslutet av Europeiska rådet måste fattas med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande och efter att ha hört kommissionen (artikel 69e.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Lissabonfördraget skapar en möjlighet i form av en rättslig grund för att i framtiden inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Frågan har emellertid redan varit föremål för en omfattande debatt. Många har pekat på att förslaget skulle kräva ett omfattande lagstiftningsarbete, bl.a. på det processrättsliga området, utan att det med säkerhet kan sägas att det skulle resultera i en effektivare brottsbekämpning inom unionen. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;förordar andra åtgärder innefattande en vidareutveckling av samarbetet inom Eurojust. Andra åter har ansett att en europeisk åklagarmyndighet på sikt är ett naturligt och nödvändigt steg i utvecklandet av det europeiska straffrättssamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Ett par remissinstanser är negativa eller tveksamma till att skapa en särskild europeisk åklagarmyndighet. Regeringen kan konstatera att inrättandet av nya unionsorgan är en fråga av stor principiell betydelse. Det är också något som kan få betydande och i förväg svårbedömda återverkningar på de nationella myndigheternas arbetsuppgifter och på utformningen av den nationella lagstiftningen. Om den rättsliga grund som skapas i fördraget skulle användas i framtiden för konkreta förslag aktualiserar det en rad frågor som kräver närmare analys. Det går dock inte att nu ange vilka specifika ställningstaganden som skulle behöva göras för svenskt vidkommande. Det beror på vilken utformning förslagen får. Utan att ta ställning till hur Sverige kan komma att ställa sig i sakfrågan kan konstateras att kravet i fördraget på enhällighet för beslut i denna fråga och Sveriges möjlighet att stå utanför ett eventuellt fördjupat samarbete ger oss erforderligt manöverutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artikel 2.67 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Polissamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Polissamarbete och rättsligt samarbete ska omfatta såväl lagstiftande som operativa uppgifter. För att förbättra förutsättningarna för operativt samarbete ska det inrättas en ständig kommitté i rådet med uppgift att understödja och stärka samarbetet i frågor om inre säkerhet. Ramarna för Europol slås fast i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare upprättas rättsliga grunder i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för samarbete mellan berörda nationella myndigheter när det gäller medlemsstaternas inre säkerhet och agerande på en annan medlemsstats territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft3"&gt;Rådet ska fatta beslut om åtgärder om operativt samarbete med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Om enhällighet inte kan uppnås i rådet får en grupp om minst nio medlemsstater begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft32"&gt;Remissinstanserna: Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;har inget att invända mot redovisningen och analyserna i promemorian. &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiv och tillstyrker en ratificering av Lissabonfördraget. &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiv till samarbetet på det polisiära området. Säkerhetspolisen bedömer att det är svårt att överblicka de konkreta uppgifterna för den nya ständiga kommittén för främjande och stärkande av det operativa samarbetet inom unionen i frågor om inre säkerhet. &lt;/SPAN&gt;Krisberedskapsmyndigheten &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiv till att det genom inrättandet av en ständig kommitté för frågor som rör unionens inre säkerhet skapas förutsättningar för ökad samverkan kring frågor rörande säkerhet och beredskap. Krisberedskapsmyndigheten menar att krisberedskap kan komma att hanteras inom den nya kommittén och därför kan arbetsformer och organisation behöva ses över nationellt i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;P class="p119 ft3"&gt;eftersom dessa frågor hanteras av flera departement. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Tullverket &lt;/SPAN&gt;påtalar att Prop. 2007/08:168 det blir av särskilt intresse för brottsbekämpningen att följa utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft3"&gt;av befogenheterna för bedrägeribekämpningskontoret, OLAF i förhållande till Europol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I den nuvarande artikel 30 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges vad det europeiska polissamarbetet ska omfatta. Det handlar främst om gemensamma insatser för att stärka samarbetet mellan de nationella brottsbekämpande myndigheterna. Artikeln anger också vilka arbetsuppgifter som ska tillkomma den europeiska polisbyrån Europol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft5"&gt;Den arbetsgrupp i framtidskonventet som beredde de rättsliga och inrikes frågorna angav som en ”gyllene regel” att man borde sträva efter att göra en åtskillnad mellan de lagstiftande och de operativa uppgifterna när det gäller polissamarbete och rättsligt samarbete. På detta sätt skulle det bli tydligare när rådet uppträder som lagstiftare och när det utövar olika verkställande funktioner. Lissabonfördraget fullföljer den ambitionen vilket avspeglar sig tydligast i artiklarna om polissamarbetet inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;Under fördragsförhandlingarna har förts en diskussion om hur man kan stärka unionens operativa samarbete. Det har uppfattats som en brist att det inte finns någon övergripande samordning av detta arbete, inte minst med tanke på de behov av gränsöverskridande insatser som kan uppstå vid större katastrofer, terroristattacker och liknande som berör flera medlemsstater. I sammanhanget har också framhållits de ökade krav på bevakning av unionens gemensamma yttre gräns som blir ett resultat av utvidgningen av unionen. Gränskontrollen har också en rent brottsbekämpande funktion utöver den migrationspolitiska dimensionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs ett nytt kapitel 5 med rubriken ”Polissamarbete” och nya artiklar 69f, 69g och 69h i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vidare införs en bestämmelse om att det ska inrättas en ständig kommitté i rådet för operativt samarbete (artikel 61d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det är av strategisk nationell betydelse för Sverige att det europeiska polissamarbetet kan fortsätta att utvecklas. Människohandel, narkotikahandel och terrorism är exempel på brott som bara kan bekämpas effektivt om det finns ett väl fungerande gränsöverskridande polis- och tullsamarbete. Lissabonfördraget möjliggör ett intensifierat samarbete över gränserna mellan brottsbekämpande myndigheter. Det utgör en god ram för det utomordentligt viktiga polis- och tullsamarbetet inom unionen. Detta samarbete måste även framdeles präglas av en strävan att utveckla kontakterna och informationsutbytet mellan nationella myndigheter och i förhållande till Europol. I denna strävan kommer Sverige, precis som i dag, att ägna stor uppmärksamhet åt frågor som har att göra med enskildas rättssäkerhet och integritet samt skydd för personuppgifter. (Se artiklarna 2.64 och 2.68 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;En kommitté för operativt samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget inrättas en ständig kommitté i rådet med uppgift att understödja och stärka det operativa samarbetet i frågor om inre säkerhet (artikel 61d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Kommittén ska främja samordningen av de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Företrädare för unionens berörda organ och byråer får medverka i kommitténs arbete. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska informeras om arbetet. Kommitténs uppgift är tänkt att begränsas till övergripande strategiska insatser. Den ska även ha en roll vid tillämpningen av den solidaritetsklausul som införs genom Lissabonfördraget (se avsnitt 25.4.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft5"&gt;En ständig kommitté inom rådsstrukturen kan bli ett viktigt forum för medlemsstaterna för att avhandla strategiska frågor såsom samarbetsformer och inriktningen på det operativa polissamarbetet. Även frågor om &lt;NOBR&gt;civil-militär&lt;/NOBR&gt; samverkan på polisområdet kan, när behov uppstår, behandlas i kommittén. Kommitténs arbete bör fokusera på frågor som har ett gränsöverskridande unionsintresse och inte på strikt nationella angelägenheter. Kommittén kan däremot vara ett viktigt forum för utbyte av erfarenheter om hur det nationella arbetet kan bedrivas. Med tanke på betydelsen av de frågor som kan komma att avhandlas i kommittén är det positivt att det särskilt anges i fördraget att Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska hållas informerade om dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;Samarbete mellan behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget upprättas också en rättslig grund för att utforma ett samarbete mellan alla behöriga myndigheter när det gäller medlemsstaternas inre säkerhet, innefattande polisen, tullen och andra brottsbekämpande organ som är specialiserade på att förebygga, upptäcka och utreda brott (artikel 69f i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; För detta ändamål får unionen besluta om åtgärder beträffande informationsbehandling, stöd till utbildning, utbytesverksamhet och forskning samt gemensam utredningsteknik i samband med upptäckt av allvarliga former av organiserad brottslighet. Åtgärderna ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;När det gäller operativt myndighetssamarbete finns en mera inskränkt bestämmelse som innebär att rådet med enhällighet får besluta om åtgärder efter att hört Europaparlamentet. Om enhällighet inte nås i rådet kan minst nio medlemsstater begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Detta innebär att förfarandet i rådet tillfälligt upphävs. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet avbryts. Om ingen enighet uppnås i Europeiska rådet kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst nio medlemsstater (se avsnitt 16.3). Det särskilda förfarandet ska inte tillämpas på akter som innebär en utveckling av Schengenregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Europol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget slås fast att Europols uppgift ska vara att stödja och stärka medlemsstaternas polismyndigheters och andra brottsbekämpande organs insatser samt deras ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och sådana former av brottslighet som skadar ett gemensamt intresse som omfattas av unionens politik (artikel 69g.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;En rättslig grund upprättas för den europeiska polisbyrån Europol som möjliggör att det antas förordningar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att bestämma dess struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter (artikel 69g.2). Som exempel på uppgifter för Europol nämns dels behandling av information från medlemsstaternas myndigheter och vissa andra källor, dels samordning, organisering och genomförande av utredningar och operativa insatser tillsammans med medlemsstaternas behöriga myndigheter eller inom gemensamma utredningsgrupper, i förekommande fall i samverkan med det europeiska åklagarkontoret Eurojust. I förordning ska också ges föreskrifter för den kontroll av Europols verksamhet som utförs av Europaparlamentet under medverkan av de nationella parlamenten. Europols operativa insatser ska genomföras i samverkan och i samförstånd med myndigheterna i den eller de medlemsstater vars territorium berörs. Tvångsåtgärder får endast genomföras av de behöriga nationella myndigheterna (artikel 69g.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft8"&gt;Det är välkommet att Europolkonventionen den 1 januari 2010 kommer att ersättas av ett rådsbeslut. På sikt kommer den sedan att ersättas av en förordning, som med utgångspunkt från de ramar som fördraget ställer upp ytterligare preciserar Europols uppgifter i förhållande till medlemsstaternas myndigheter och till andra unionsorgan. I en sådan förordning får fastställas på vilket sätt Europol ska kunna stödja och medverka i de operativa insatser som genomförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Här förtjänar att poängteras att det genom Lissabonfördraget slås fast att tvångsåtgärder endast ska kunna genomföras av berörda nationella myndigheter. Regeringen vill också särskilt framhålla den viktiga förändring som innebär att det kommer att ges föreskrifter om hur Europaparlamentet under medverkan av de nationella parlamenten ska kunna utöva kontroll av Europols verksamhet. Enligt artikel 8c i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska de nationella parlamenten delta i den politiska övervakningen av Europol.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Agerande på en annan medlemsstats territorium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Rådet ska med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fastställa villkoren för och gränserna inom vilka de nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndigheterna, som är ansvariga för straffrättsligt samarbete och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;polissamarbete, får agera på en annan medlemsstats territorium i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samverkan och i samförstånd med myndigheterna i denna medlemsstat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(artikel 69h i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;32 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I det s.k. Schengenregelverket finns bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;detta i fråga om efterföljande in i en annan medlemsstat i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;gränsöverskridande förföljande (s.k. hot pursuit) eller Prop. 2007/08:168 gränsöverskridande övervakning (se prop. 1999/2000:64, s. 90 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Det är bra att det också i unionslagstiftningen ställs upp gränser för när och hur de nationella myndigheterna får agera på en annan medlemsstats territorium i samverkan och i samförstånd med denna stat. Det bör anmärkas att enhällighet gäller för beslut i denna viktiga fråga. Bestämmelsen hindrar inte att Sverige, exempelvis inom ramen för det nordiska samarbetet, går längre än övriga EU i frågor om exempelvis sampatrullering eller liknande operativ samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;För Europols stöd och medverkan finns, som framgått ovan, en motsvarande reglering av denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Områden där unionen får besluta om att genomföra stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft38"&gt;Enligt artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder (se avsnitt 13.2). Områdena för dessa åtgärder ska på europeisk nivå vara skydd för och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott, civilskydd samt administrativt samarbete. (Se artikel 2.12 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget medför i stort sett inga förändringar i dessa delar. Unionens insatser på området kompletteras dock med målet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;En rättslig grund för idrott upprättas. Idrott ingår därmed som en ny del i detta politikområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft4"&gt;Remissinstanserna: Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Jönköpings kommun &lt;SPAN class="ft5"&gt;är positiva till att unionen ges befogenhet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet &lt;SPAN class="ft5"&gt;ställer sig bakom förslaget till nya skrivningar gällande idrott i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EUF-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; Riksidrottsförbundet vill dock understryka nödvändigheten av att ta hänsyn till idrottens särdrag och självständighet samt framhålla att idrottspolitik först och främst är en nationell angelägenhet och ska behandlas med hänsyn till subsidiaritetsprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna 149 och 150 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Utgångspunkten för dessa bestämmelser är att frågor som rör politikens utformning på dessa områden huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen har befogenhet att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet genom insatser. Gemenskapen och medlemsstaterna ska även främja&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på utbildningsområdet, särskilt Europarådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;När gemenskapen handlar inom ramen för området utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor ska det ske med respekt för medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemets organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. Vidare ska det ske med respekt för medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation. Rådet kan anta stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas av rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även med kvalificerad majoritet anta rekommendationer på utbildningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft3"&gt;Kommissionen har i juli 2007 presenterat en vitbok om idrott (KOM (2007) 391 slutlig). Vitboken om idrott utgör ett övergripande initiativ inom idrottsområdet och syftar till att på ett samlat sätt behandla idrottsrelaterade frågor inom &lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor återfinns i en ny avdelning XI under rubriken ”Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott” i EUF- fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Artikel 149 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kompletteras med en ny rättslig grund för idrott. Enligt den nya bestämmelsen ska unionen bidra till att främja europeiska insatser på idrottsområdet och ska då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion (artikel 149.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Regeringen delar den bedömning som &lt;SPAN class="ft32"&gt;Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;gör att det är positivt att artikel 149 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inkluderar idrott och att det sker i den omfattning som föreslås. Idrott kommer även fortsättningsvis främst att vara en nationell angelägenhet. Den nya fördragsbestämmelsen ger dock goda förutsättningar för idrottsorganisationer att såväl på europeisk nivå som på nationell nivå aktivt delta i dialogen och utformningen av unionens insatser på idrottsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget kompletteras även unionens insatser på området med målet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv samt att utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisan och öppenheten i idrottstävlingar och samarbetet mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller unga idrottsmän och idrottskvinnor (artikel 149.2 i EUF- fördraget). Regeringen delar &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannens, Ungdomsstyrelsens &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jönköpings kommuns &lt;/SPAN&gt;uppfattning att det är positivt att unionen ges befogenhet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;Även i sina relationer med tredje land och behöriga internationella organisationer ska unionen och medlemsstaterna kunna främja samarbetet på idrottsområdet (artikel 149.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Beslutsreglerna ändras genom att Europaparlamentet och rådet ska anta stimulansåtgärder på dessa områden enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Idag antas sådana åtgärder endast av rådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Åtgärderna får, liksom tidigare, inte omfatta någon harmonisering av Prop. 2007/08:168 medlemsstaternas lagstiftning (artikel 149.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;även en bestämmelse om att rådet får anta rekommendationer på samtliga nämnda områden med kvalificerad majoritet (artikel 149.4 och 150.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.123-2.125&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Kultur finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget medför i stort sett inte någon förändring i politikområdet. Övergång sker till beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: Riksarkivet &lt;/SPAN&gt;tillstyrker inriktningen att det inte ska ske någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning inom kulturområdet. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Studieförbundet Vuxenskolan &lt;/SPAN&gt;anser att det är en viktig princip att kulturpolitiken förblir en angelägenhet för den lokala, regionala och nationella nivån. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens kulturråd &lt;/SPAN&gt;har inget att invända mot det nya beslutsförfarandet på kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artikel 151 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om politik på kulturområdet. Utgångspunkten för nuvarande bestämmelser är att frågor som rör kulturpolitikens utformning huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen har befogenhet att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet genom insatser. Gemenskapen och medlemsstaterna ska även främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på kulturområdet, särskilt Europarådet. Gemenskapen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja den kulturella mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft5"&gt;När gemenskapen handlar på kulturområdet ska det ske med respekt för medlemsstaternas nationella och regionala mångfald. Rådet får anta stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas av rådet med enhällighet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även anta rekommendationer med enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om kultur finns kvar i avdelning XII, artikel 151 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Lissabonfördraget medför i stort sett inte någon ändring i politikområdet. Beslutsreglerna ändras dock genom att beslut om stimulansåtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får, liksom tidigare, inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Rådet får även anta rekommendationer med kvalificerad majoritet. Enligt nuvarande bestämmelser antas såväl stimulansåtgärder som rekommendationer med enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artikel 2.126 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p558 ft4"&gt;23.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p23 ft4"&gt;Folkhälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Unionen får en uttrycklig befogenhet att fastställa kvalitets- och säkerhetsstandarder på läkemedel och medicintekniska produkter. Unionen ges även befogenhet att anta stimulansåtgärder som syftar till att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna, allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa samt skydd av folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol. Förhållandet mellan unionen och medlemsstaternas ansvar för sin hälso- och sjukvårdspolitik tydliggörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flera av de remissinstanser som yttrat sig frågan, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Handikappombudsmannen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Stockholms läns landsting, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Riksorganisationen Verdandi&lt;/SPAN&gt;, välkomnar att unionens folkhälsodimension förstärks. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;/SPAN&gt;är även positiva till att det genom Lissabonfördraget tydliggörs att människors hälsa innefattar såväl fysisk som mental hälsa. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;/SPAN&gt;instämmer i att användandet av den s.k. öppna samordningsmetoden på folkhälsoområdet förutsätter en väl fungerande nationell konsultation och samordning. Folkhälsoinstitutet välkomnar även att EU får utökade möjligheter att anta stimulansåtgärder när det gäller gränsöverskridande hälsohot, de stora folksjukdomarna samt skyddet av folkhälsan avseende skador av tobak och alkohol. Folkhälsoinstitutet förespråkar möjligheten att driva folkhälsofrågor inom andra &lt;NOBR&gt;EU-politikområden&lt;/NOBR&gt; genom exempelvis användningen av hälsokonsekvensbedömningar. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;/SPAN&gt;ställer sig tveksamt till användandet av den s.k. öppna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samordningsmetoden på folkhälsoområdet och understryker vikten av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;de enskilda medlemsstaterna är ansvariga för utformandet av hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sjukvårdspolitiken. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;anser att det är av värde att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medlemsstaternas bestämmanderätt på hälso- och sjukvårdsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;understryks. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Västernorrlands läns landsting &lt;/SPAN&gt;är positivt till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemsstaternas suveränitet och självbestämmande inom hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;sjukvård betonas. Landstinget välkomnar att fördraget inför möjligheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;att anta stimulansåtgärder för ökad folkhälsa och åtgärder mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gränsöverskridande hot mot hälsan. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;IOGT-NTO&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;är missnöjda med att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;folkhälsan i artikel 152 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte ges samma betydelse som de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;värden och mål som anges i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Denna synpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tas upp i avsnitt 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artikel 152 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om folkhälsa. Utgångspunkten är att frågor som rör folkhälsopolitikens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utformning huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;emellertid främja samarbete mellan medlemsstaterna och vid behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;stödja deras insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I artikeln slås det fast att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;och alla gemenskapsåtgärder. Medlemsstaterna ska i samverkan med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommissionen samordna sin politik och sina program. Gemenskapen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medlemsstaterna ska även främja samarbetet med tredjeland och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I artikeln ges rådet befogenhet att vidta åtgärder för att bidra till folkhälsomålen. För det första kan rådet besluta om minimiåtgärder för att uppnå höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat. För det andra kan rådet, med undantag från artikel 37 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; besluta om åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan. Rådet får även besluta om stimulansåtgärder som är utformade för att skydda och förbättra människors hälsa vilka dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas i dag av rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även med kvalificerad majoritet anta rekommendationer på folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft5"&gt;När gemenskapen handlar på folkhälsoområdet ska den enligt fördraget fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Särskilt får inte åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat, påverka nationella bestämmelser om donation eller medicinsk användning av organ och blod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om folkhälsa finns kvar i avdelning XIII, artikel 152 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnade eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen har dock delad befogenhet med medlemsstaterna vad avser gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller vissa aspekter på folkhälsan (artikel 2c.2 k i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Folkhälsopolitikens nuvarande karaktär, som en angelägenhet för i huvudsak medlemsstaterna, bibehålls. För Sverige är det särskilt viktigt att bestämmelserna på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; möjliggör en fortsatt stark nationell folkhälsopolitik, exempelvis på alkohol- och narkotikaområdet. Unionen ska, liksom i dag, endast främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget tydliggörs att människors hälsa innefattar såväl fysisk som mental hälsa. Det anges också att gemensamma insatser även ska innefatta övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (artikel 152.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget tydliggörs vidare att unionen särskilt ska främja sådant samarbete medlemsstaterna emellan som syftar till att förbättra komplementariteten hos dessas hälso- och sjukvård i gränsregionerna (artikel 152.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis i samverkan med kommissionen samordna sin politik och sina program. Artikeln kompletteras med en skrivning som klargör att kommissionen särskilt ska ta initiativ med syfte att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering. Europaparlamentet ska informeras fullt ut (artikel 152.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; den s.k. öppna samordningsmetoden, se avsnitt 16.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;En ny rättslig grund införs i fråga om säkerhet när det gäller folkhälsan. För att klara av de gemensamma frågorna på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p561 ft38"&gt;säkerhetsområdet ska åtgärder vidtas för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;152.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;c i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I dessa frågor har unionen delad befogenhet med medlemsstaterna. Denna typ av bestämmelser antas dock redan idag med artikel 95 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rättslig grund. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (32) till artikel 152.4c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;anges att de åtgärder som antas måste respektera de gemensamma angelägenheterna i fråga om säkerhet och ha till syfte att höga kvalitets- och säkerhetsstandarder ska fastställas om de nationella standarder som påverkar den inre marknaden i annat fall hindrar att en hög nivå av skydd för människors hälsa uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Enligt en ny bestämmelse får Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, besluta om stimulansåtgärder som syftar till att skydda och förbättra människors hälsa och särskilt för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna, åtgärder för övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, samt åtgärder som direkt avser skydd av folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol. Dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar (artikel 152. 5 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;De senaste årens rättsutveckling har gjort det angeläget att förtydliga medlemsstaternas ansvar att organisera och ge hälso- och sjukvård. Det gäller i första hand vid genomförandet av den inre marknaden, men även inom den gemensamma handelspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Medlemsstaternas befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet förtydligas genom Lissabonfördraget. Medlemsstaternas uttryckliga ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik slås fast och unionen ska respektera detta ansvar. Medlemsstaternas ansvarsområde inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och att fördela de resurser som tilldelas denna förvaltning. Åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat får inte påverka nationella bestämmelser om donation eller medicinsk användning av organ och blod (artikel 152.7 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Sammantaget medför Lissabonfördraget att unionens folkhälsodimension förstärks. En utgångspunkt är även fortsättningsvis att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformningen av hela unionens politik. Relationen mellan alkoholpolitikens mål och reglerna för den inre marknadens funktion bör fortsatt bevakas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.12 och 2.127 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Industri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Industri finns redan som politikområde i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget medför i stort sett inte någon förändring i politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling (Nutek) &lt;SPAN class="ft3"&gt;är positivt till att kommissionen på särskilt initiativ ges rätt att fastställa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;riktlinjer och indikatorer samt organisera utbyte av bästa metoder enlig en s.k. öppen samordningsmetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Artikel 157 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; behandlar gemenskapsindustrins konkurrensförmåga. Målen är att industrin snabbare ska kunna anpassa sig till strukturförändringar genom att främja ett gynnsamt företagsklimat med särskild fokus på små- och medelstora företag. Dessutom ska gemenskapen verka för att utnyttja de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna innovation, forskning och teknisk utveckling. Målen har gett upphov till mer branschinriktade insatser och stödåtgärder. Medlemsstaterna ska i samverkan med kommissionen samråda och vid behov samordna sina insatser. Rådet får i enlighet med medbeslutandeförfarandet anta särskilda åtgärder för att stödja medlemsstaternas insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft3"&gt;Gemenskapen får inte anta åtgärder som kan snedvrida konkurrensen eller som omfattar bestämmelser om skatter eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om industri finns kvar i avdelning XVI, artikel 157 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Lissabonfördraget medför i stort sett inte någon förändring i politikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Det klargörs att de särskilda åtgärder som ska antas på området inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;158.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Medlemsstaterna ska, liksom tidigare, i samverkan med kommissionen samråda inbördes och vid behov samordna sina insatser. Artikeln kompletteras med en skrivning som klargör att kommissionen särskilt får ta initiativ med syfte att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa metoder och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering, den s.k. öppna samordningsmetoden (se avsnitt 16.4). Europaparlamentet ska informeras fullt ut (artikel 157.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artikel 2.129 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Turism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En rättslig grund för turism upprättas såsom en del av området för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling (Nutek), &lt;SPAN class="ft5"&gt;är positivt till att en särskild rättslig grund skapas för turism som innebär en förstärkning och att politikområdet får en större tyngd. Nutek framhåller att turistsektorn är snabbt växande och att samverkan behövs. Även &lt;/SPAN&gt;Statens kulturråd &lt;SPAN class="ft5"&gt;ser positivt på att turism blir ett eget politikområde inom EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Området turism finns med i listan över gemenskapens aktiviteter i artikel 3.1 u i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Turism har dock i nu gällande fördrag ingen särskild rättslig grund som ett eget politikområde. Samarbete mellan medlemsstaterna förekommer dock redan idag inom detta politikområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget inrättas en ny avdelning XXI med rubriken ”Turism” och det införs en ny artikel 176b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Den nya artikeln innebär att en särskild rättslig grund skapas för åtgärder på politikområdet för turism. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;I artikeln anges att unionen ska komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, särskilt genom att främja konkurrenskraften hos unionens företag inom denna sektor. Unionens insatser ska syfta till att stimulera skapandet av en miljö som är gynnsam för företagsutvecklingen inom sektorn samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt genom utbyte av goda rutiner (artikel 176b.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva särskilda åtgärder för att komplettera de insatser som görs av medlemsstaterna för att förverkliga målen i artikeln. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning (artikel 176b.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Regeringen anser att insatser och aktiviteter avseende turism i huvudsak ska ske genom nationella program baserade på nationella förhållanden, men delar &lt;SPAN class="ft4"&gt;Verket för näringslivsutvecklings (Nuteks) &lt;/SPAN&gt;uppfattning att samverkan behövs och anser att det inom vissa områden är värdefullt att genomföra aktiviteter på unionsnivå, t.ex. genom kunskaps- och informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;(Se artikel 2.148 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Civilskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Området räddningstjänst har inte någon egen rättslig grund i nu gällande fördrag. ”Räddningstjänst” ersätts i detta sammanhang med begreppet ”civilskydd” och skrivs in i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som ett område där unionen kan vidta stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig, däribland &lt;SPAN class="ft32"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Krisberedskapsmyndigheten (KBM) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Röda Korset &lt;/SPAN&gt;välkomnar det europeiska samarbetet kring civilskydd och att det införs en särskild rättslig grund på detta område. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;anser att det är betydelsefullt med en tydlig plattform för civilskyddet i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och menar att termen “civilskydd” på ett mer adekvat sätt än termen “räddningstjänst” beskriver områdets innehåll. &lt;SPAN class="ft32"&gt;KBM &lt;/SPAN&gt;understryker vikten av en bred tolkning av begreppet civilskydd i enlighet med vad som framgår av promemorian så att begreppet omfattar stadierna före och efter en kris, såväl som operativa insatser under en kris. KBM betonar också vikten av att &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; i sin helhet har en bredare syn på hot och risker än vad den aktuella artikeln ger uttryck för. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Räddningsverket &lt;/SPAN&gt;påpekar att det kan ta tid innan begreppet ”civilskydd” blir accepterat och förstått. Räddningsverket anser att den särskilda rättsliga grunden för civilskydd, kan innebära en ökad aktivitet på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och att Sverige enklare blir&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nedröstad. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Röda Korset &lt;/SPAN&gt;anser att det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;ett behov av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tydliggöra ideella organisationers roll inom ramen för civilskydd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Jönköpings kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;framhåller att det är viktigt med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;kontinuerlig dialog med kommuner, landsting och regioner om agerandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i EU på civilskyddsområdet, så att samarbetet inte leder till oönskade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;konsekvenser på lokal och regional nivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten för gemenskapens åtgärder på området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;civilskydd baseras på art 3.1u i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; där det slås fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;att gemenskapen ska genomföra åtgärder på området räddningstjänst.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Samarbetet inom området har dock inte närmare specificerats och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;saknas en specifik rättslig grund i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Det finns inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;heller någon gemensam definition i unionen för detta samarbetsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Begreppet ”civilskydd” har tidigare på svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p424 ft5"&gt;översatts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”räddningstjänst”. Området omfattar i dag frågor som rör skydd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;beredskap för såväl olyckor som kriser med svåra påfrestningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;samhället, inbegripet förebyggande åtgärder och skadelindrande insatser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Rådet har antagit ett beslut (2001/792/EG, Euratom) om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemenskapsmekanism för att underlätta ömsesidig hjälp medlemsstaterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;emellan i händelse av stora olyckor och katastrofer, den så kallade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;gemenskapsmekanismen för räddningstjänst. Rättslig grund för beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;är artikel 308 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; och artikel 203 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Euratomfördraget. Rådet har nyligen enats om den första omarbetningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;av gemenskapsmekanismen. Samarbetet har intensifierats, särskilt genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;utbildning och övning, för att bl.a. underlätta samverkan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemensamma insatser, både inom och utanför unionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Rådet har även beslutat om ett finansiellt instrument för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskapsåtgärder rörande räddningstjänst enligt artikel 308 i nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; (2007/162/EG). Mekanismen och det finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;instrumentet administreras av kommissionen och en förvaltande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;kommittologikommitté, där medlemsstaterna är representerade.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Samarbetet vad avser räddningstjänst har utsträckts till att också vara en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;komponent i EU:s civila krishantering inom ramen för den europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;säkerhets- och försvarspolitiken. Rådet och kommissionen har i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemensam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p91 ft5"&gt;gjort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft5"&gt;möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;använda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapsmekanismen i krishanteringsinsatser i tredje land.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Terrorattackerna den 11 september 2001 medförde ökat fokus på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;området som även fick en högre politisk prioritet. Det ingår i ett bredare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanhang som en viktig del av de samlade åtgärderna i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td142"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemensamma kampen mot terrorism.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avdelning XXII med rubriken ”Civilskydd” och en ny artikel 176c i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det ska understrykas att nu rådande ansvarsfördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;mellan myndigheter på nationell nivå inte förändras genom att begreppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”civilskydd” ersätter begreppet ”räddningstjänst” i detta sammanhang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Enligt den nya artikeln ska unionen främja samarbetet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;orsakas av människor. Målen för unionens insatser ska vara att stödja och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;komplettera medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nivå när det gäller förebyggande av risker, beredskapen hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;medlemsstaternas aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inom området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;civilskydd samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;naturkatastrofer eller av människor orsakade katastrofer inom unionen. Vidare ska unionen främja snabbt och effektivt operativt samarbete inom unionen mellan de nationella civilskyddsorganen. Unionen ska även främja överensstämmelse mellan internationella åtgärder i frågor som rör civilskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Beslut om åtgärder ska fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet utan att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Den nya artikeln är baserad på det samarbete som finns inom ramen för gemenskapsmekanismen och det finansiella instrumentet. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Den senaste tidens allvarliga naturkatastrofer har understrukit behovet av fortsatt och fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna på området. Regeringen ser positivt på att det införs en särskild rättslig grund för civilskydd. Det kan öka möjligheterna att hantera framtida kriser. Målet är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal nivå utan att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning. Det är viktigt att fortsatt beakta och bevaka medlemsstaternas nationella kompetens rörande civilskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Området civilskydd berörs även av den s.k. solidaritetsklausulen i den nya artikeln 188r i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 25.4.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 2.149 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Administrativt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;En rättslig grund för administrativt samarbete upprättas såsom en del av området för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium &lt;SPAN class="ft5"&gt;välkomnar den nya artikeln om administrativt samarbete. Kollegiet anser att bestämmelsen skapar möjligheter och underlättar för medlemsstaternas myndigheter att samarbeta över gränserna. Enligt kollegiet är administrativt samarbete ett gemensamt intresse och av avgörande betydelse för en väl fungerande inre marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Unionen har redan idag program som syftar till att främja samarbetet mellan medlemsstaternas förvaltningar i genomförandet av gemenskapsrätten. Medlemsstaternas förvaltningar har under lång tid bedrivit ett informellt samarbete inom EPAN (European Administration Network).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny avdelning XXIII med rubriken ”Administrativt samarbetet” och en ny artikel 176d i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;I artikeln slås för första gången fast att medlemsstaternas faktiska nationella genomförande av unionsrätten ska betraktas som en fråga av gemensamt intresse. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 2e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p562 ft3"&gt;I den nya artikeln anges att unionen får stödja medlemsstaternas Prop. 2007/08:168 ansträngningar att förbättra sin administrativa förmåga att genomföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft5"&gt;unionsrätten. Sådana åtgärder får bestå i att underlätta utbyte av information och av offentliga tjänstemän samt att främja utbildningsprogram. Ingen medlemsstat ska vara skyldig att utnyttja sådant stöd. Åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning (artikel 176d.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft5"&gt;Det anges särskilt att artikeln inte ska påverka medlemsstaternas skyldigheter att genomföra unionsrätten eller kommissionens rättigheter och skyldigheter. Inte heller ska den påverka andra bestämmelser i fördragen som föreskriver ett administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dessa och unionen (artikel 176d.3 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Syftet med den nya bestämmelsen är att understryka det gemensamma intresset av att det nationella genomförandet blir effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artikel 2.150 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Associering av utomeuropeiska länder och territorier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om associering av utomeuropeiska länder och territorier. Lissabonfördraget innebär ett i stort sett oförändrat innehåll i dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;182–188&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns särskilda bestämmelser om förhållandet mellan gemenskapen och de utomeuropeiska länder och territorier som upprätthåller särskilda relationer med Danmark, Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket. Länderna och territorierna är förtecknade i bilaga II till EG- fördraget. Syftet med dessa bestämmelser är att främja den sociala och ekonomiska utvecklingen i dessa länder och territorier samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet. Fördraget har lämnat den närmare utformningen av detta samarbete öppet. Mer detaljerade bestämmelser om riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och territoriers associering med gemenskapen antas av rådet med enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;De grundläggande bestämmelserna om associering av utomeuropeiska länder och territorier i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; motsvarar i stort sett motsvarande bestämmelser i nuvarande EG- fördraget. I vissa bestämmelser har formen för antagandet av en åtgärd och beslutsproceduren ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft51"&gt;Om inte annat följer av bestämmelserna om folkhälsa, allmän säkerhet och allmän ordning, ska den fria rörligheten inom medlemsstaterna för arbetstagare från dessa länder och territorier samt inom dessa länder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft50"&gt;territorier för arbetstagare från medlemsstaterna regleras genom akter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft3"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;som antas av rådet (artikel 186 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Enligt nuvarande Prop. 2007/08:168 bestämmelser regleras den fria rörligheten genom avtal som kräver medlemsstaternas godkännande. Genom Lissabonfördraget fastslås att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;rådet ska fatta beslut med enhällighet på förslag av kommissionen och att Europaparlamentet ska höras om bestämmelserna antas av rådet genom ett särskilt lagstiftningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;Bestämmelser om de närmare riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och territoriers associering med unionen ska, i likhet med nu gällande bestämmelser, antas av rådet med enhällighet. Genom Lissabonfördraget fastslås att rådet ska fatta beslut på förslag av kommissionen och att Europaparlamentet ska höras om bestämmelserna antas av rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande (artikel 187 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.151–2.153&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft1"&gt;25 Unionens yttre åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft5"&gt;Bestämmelser om unionens yttre åtgärder samlas i avdelning V med rubriken ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om utrikes- och säkerhetspolitiken” i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Avdelningen inleds med bestämmelser med allmän tillämpning. Sedan följer specifika bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artiklarna &lt;NOBR&gt;10a–16,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;18-21,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;24-25b&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;28-28e&lt;/NOBR&gt; i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en ny femte del med rubriken ”Unionens yttre åtgärder” (artiklarna &lt;NOBR&gt;188a-188r&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna del inleds med allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder (avdelning I). Därefter följer bestämmelser om den gemensamma handelspolitiken (avdelning II), samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd (avdelning III), restriktiva åtgärder (avdelning IV), internationella avtal (avdelning V), unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland samt unionens delegationer (avdelning VI) samt bestämmelser om solidaritetsklausulen (avdelning VII).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.23 och 2.154 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p56 ft45"&gt;25.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft45"&gt;Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft72"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget slås det fast övergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;mål och principer för unionens yttre agerande i alla dess delar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;Europeiska rådet ska på grundval av dessa övergripande mål och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;principer fastställa unionens strategiska intressen och mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p399 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det är positivt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;unionen får en samlad utrikespolitik där kravet på samstämmighet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;det faktum att unionen blir juridisk person förhoppningsvis kommer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;öka effektiviteten och dessutom tydliggöra för omvärlden vem de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p182 ft8"&gt;förhandlar med. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;/SPAN&gt;anser att det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;bra att det föreslås gemensamma mål och riktlinjer för unionens yttre agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Enligt det nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen säkerställa att den genomgående handlar samstämmigt i relationerna med omvärlden inom ramen för utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomisk politik och biståndspolitik. Rådet och kommissionen ska ansvara för sådan samstämmighet och samarbeta i detta syfte. Några övergripande målsättningar när det gäller unionens respektive gemenskapens yttre agerande finns dock inte i dag utöver Europeiska rådets allmänna politiska riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;I och med att pelarstrukturen avskaffas blir det möjligt att slå fast övergripande mål för EU:s yttre agerande i alla dess delar. Förändringarna skapar översiktliga och gemensamma mål och riktlinjer för unionens samlade yttre åtgärder. Samtidigt behålls skilda regelverk för de olika politikområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Under ett nytt kapitel 1 med rubriken ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder” i avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs två nya artiklar 10a och 10b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Under en ny avdelning I med rubriken ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder” i femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs en ny artikel 188a. I artikeln hänvisas till att unionens åtgärder på den internationella arenan enligt femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska utgå från principerna i, eftersträva målen i och genomföras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i avdelning V kapitel 1 i det ändrade EU- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;I artikel 10a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionens åtgärder på den internationella arenan ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Unionen ska sträva efter att utveckla förbindelser och bygga partnerskap med tredjeland och internationella organisationer, regionala eller globala, som delar dessa principer. Den ska främja multilaterala lösningar på gemensamma problem, särskilt inom ramen för Förenta nationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;Unionen ska vidare utforma och föra en gemensam politik och vidta åtgärder samt verka för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden för internationella förbindelser för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;skydda sina värden och grundläggande intressen, sin säkerhet, sitt oberoende och sin integritet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;konsolidera och stödja demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, i enlighet med ändamålen och principerna i Förenta nationernas stadga samt principerna i Helsingfortsavtalets slutakt och målen i Parisstadgan, inklusive dem som avser de yttre gränserna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna med det primära syftet att utrota fattigdom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;främja integreringen av alla länder i världsekonomin, även genom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gradvis avskaffande av restriktioner för internationell handel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bidra till utformningen av internationella åtgärder för att bevara och förbättra miljön och för en hållbar förvaltning av jordens naturresurser i syfte att garantera en hållbar utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;bistå befolkningar, länder och regioner som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;Flera av dessa moment är hämtade från nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; om målsättningarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vissa andra moment, som hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och frihandel, förekommer på andra håll i nu gällande fördrag. En tydlig hänvisning görs till konfliktförebyggande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft3"&gt;Avsikten är att de mål och principer som hittills funnits på olika håll men haft begränsad räckvidd ska breddas i sin tillämpning och ska framöver gälla alla aspekter av unionens yttre åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Unionen ska respektera de principer och eftersträva de angivna målen när den utarbetar och genomför yttre åtgärder på de olika områden som omfattas av avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och av femte delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt yttre aspekter av övrig politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;Unionen ska sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik. Rådet och kommissionen ska med bistånd av unionens höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik säkerställa samstämmigheten och samarbeta i detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft38"&gt;Enligt artikel 10b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska Europeiska rådet på grundval av de principer och mål som anges i artikel 10a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; fastställa unionens strategiska intressen och mål. Europeiska rådets beslut om unionens strategiska intressen och mål ska gälla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra områden som omfattas av unionens yttre åtgärder. De kan gälla unionens förbindelser med ett land eller en region eller ha ett tematiskt upplägg. I besluten ska deras varaktighet och de medel anges som unionen och medlemsstaterna ställer till förfogande. Beslut i Europeiska rådet fattas med enhällighet på rekommendation av rådet. Europeiska rådets beslut ska genomföras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft3"&gt;Unionens höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik får i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom kommissionen i fråga om övriga områdena för yttre åtgärder, lägga fram gemensamma förslag för rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.24 och 2.155 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;25.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) intar fortfarande en särställning inom unionen. Grundläggande ansvarsfördelning och beslutsregler kvarstår i huvudsak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p581 ft3"&gt;En ny befattning som unionens höga representant för utrikes frågor Prop. 2007/08:168 och säkerhetspolitik inrättas. Den höga representanten ska kombinera de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;uppgifter som nu åligger kommissionsledamoten för yttre förbindelser och rådets höge representant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget tas pelarstrukturen bort och GUSP underordnas därmed de generella målsättningar som gäller för unionens samtliga yttre åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft5"&gt;Europeiska rådets ansvar och instrument att strategiskt leda GUSP utvecklas och preciseras. Samordningsplikten mellan medlemsstaterna skärps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;En ny bestämmelse om särskilda förfaranden för finansiering av brådskande åtgärder genom unionens budget införs. Dessutom inrättas en startfond, utanför unionens budget, för finansiering av förberedelser för militära insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft3"&gt;Enhällighet kommer även fortsättningsvis att vara huvudregeln inom detta område, men kvalificerad majoritet kommer att användas i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft4"&gt;Remissinstanserna: Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft3"&gt;ställer sig avvisande till att unionens befogenhet ifråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) finns i det nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som omfattar alla områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Målen för unionen är att skydda dess gemensamma värden, grundläggande intressen, oavhängighet och integritet i överensstämmelse med grundsatserna i Förenta nationernas stadga, stärka unionens säkerhet, bevara freden och stärka den internationella säkerheten, främja det internationella samarbetet samt utveckla och befästa demokratin, rättstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska grunda sig på ett aktivt och förbehållslöst stöd från unionens medlemsstater i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet. Medlemsstaterna ska arbeta tillsammans för att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet. De ska avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller kan minska dess effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella relationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Europeiska rådet ska, enligt artikel 13 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; fastställa principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Gemensamma strategier kan antas på områden där medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen. Rådet ska fatta beslut om genomförande av dessa principer och riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;Rådet ska anta gemensamma åtgärder när operativa insatser anses nödvändiga i specifika situationer (artikel 14 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I gemensamma ståndpunkter (artikel 15 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; anger rådet sin inställning i en fråga av geografisk eller tematisk karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska det land som innehar ordförandeskapet i rådet företräda unionen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 18 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Ordförandelandet ska biträdas av rådets generalsekreterare, som ska fungera som hög representant när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen ska medverka fullt ut. Ordförandeskapet biträds vid behov även av nästföljande ordförandeland. Särskilda representanter kan utses av rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Ordförandeskapet ska vidare höra Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 21 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Europaparlamentet informeras regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Varje medlemsstat eller kommissionen får ta upp frågor till behandling och lägga förslag i rådet (artikel 22 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enhällighet utgör huvudregel för beslutsfattande om unionens utrikes- och säkerhetspolitik (artikel 23 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; En medlemsstat kan också avstå från att delta i ett beslut och därmed inte heller vara förpliktigad att tillämpa beslutet, s.k. konstruktivt avstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Kvalificerad majoritet tillämpas vid beslut om gemensamma ståndpunkter och gemensamma åtgärder på grundval av Europeiska rådets enhälligt antagna gemensamma strategier, vid genomförande av gemensamma ståndpunkter eller åtgärder, liksom vid beslut om att utse särskilda representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;I frågor där beslut ska fattas med kvalificerad majoritet kan en enskild medlemsstat motsätta sig att ett beslut fattas under hänvisning till viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik. I sådana fall får rådet med kvalificerad majoritet hänskjuta frågan till Europeiska rådet, som i sin tur beslutar med enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Beslutsfattande med kvalificerad majoritet kan inte tillämpas i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Det nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anger att förvaltningsuppgifterna för GUSP ska belasta Europeiska gemenskapens budget, bortsett från uppgifter i samband med krishanteringsinsatser med militära eller försvarsmässiga konsekvenser och i de fall då rådet enhälligt beslutar något annat (artikel 28 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag).&lt;/NOBR&gt; I samband med behov av snabba åtgärder inom GUSP, särskilt vad avser krishanteringsinsatser, har finansieringsfrågan ibland fördröjt unionens reaktionsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Nuvarande målsättningar för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) flyttas till ett nytt inledande kapitel 1 under avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; med allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder i sin helhet. En generell bestämmelse om kravet på samstämmighet mellan olika områden införs (artikel 10a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Europeiska rådets uppgift att ge strategisk vägledning preciseras (artikel 10b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;ges möjlighet att lämna gemensamma förslag inom ramen för unionens Prop. 2007/08:168 samtliga yttre åtgärder (artikel 10b.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;De särskilda bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken återfinns i ett nytt kapitel 2 under avdelning V i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I artikel 10c i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionens åtgärder i internationella sammanhang enligt kapitel 2 ska utgå från principerna i, eftersträva målen i och genomföras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i kapitel 1. I artikel 11 i det ändrade EU- fördraget anges ramarna för GUSP. Här anges att unionens befogenheter i fråga om GUSP ska omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar. Det slås fast att GUSP även fortsatt ska omfattas av särskilda regler och förfaranden. GUSP ska fastställas och genomföras av Europeiska rådet och rådet med enhällighet, om inte annat föreskrivs i fördragen. Enhällighet förblir således huvudregel för beslutsfattande. Antagande av lagstiftningsakter ska undantas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;GUSP ska genomföras av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna, i enlighet med fördragen. Europaparlamentets och rådets särskilda roller på området fastställs också i fördragen. Europeiska unionens domstol ska inte vara behörig med avseende på GUSP, med ett par undantag. Dagens bestämmelse om medlemsstaternas förpliktelse att stödja GUSP skärps. Det anges att unionen ska, inom ramen principerna och målen för sina yttre åtgärder, föra, utforma och genomföra GUSP som grundas på en utveckling av medlemsstaternas ömsesidiga politiska solidaritet, på en identifiering av frågor av allmänt intresse och på förverkligandet av en ständigt ökande grad av samstämmighet i medlemsstaternas åtgärder. Det anges också att medlemsstaterna ska respektera unionens åtgärder på detta område. Rådet och den höga representanten ska sörja för att principerna följs (artikel 11 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;(Se artikel &lt;NOBR&gt;1.24–1.27&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Institutionernas roller och ansvarsfördelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Bestämmelserna om institutionernas roller och ansvarsfördelning inom GUSP revideras. Det anges att Europeiska rådet ska identifiera unionens strategiska intressen, ange målen och fastställa de allmänna riktlinjerna. Om den internationella utvecklingen kräver det ska Europeiska unionens ordförande sammankalla ett extra möte i Europeiska rådet för att fastställa den strategiska inriktningen av unionens politik inför denna utveckling (artikel 13.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft8"&gt;Rådets ansvar att utforma och besluta den gemensamma politiken kvarstår. Det anges att rådet ska utforma GUSP och fatta de beslut som behövs för att fastställa och genomföra denna på grundval av de allmänna och strategiska riktlinjer som Europeiska rådet har fastställt (artikel 13.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Den höge representanten ska, vid sidan av rådet, säkerställa enhällighet, konsekvens och effektivitet i unionens handlande. Enligt en ny bestämmelse ska GUSP genomföras av den höga representanten och medlemsstaterna med utnyttjande av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;nationella resurser och unionens resurser (artikel 13.3 i det ändrade EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördraget).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Den viktigaste förändringen på detta område är inrättandet av en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;post som unionens höga representant för utrikes frågor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;säkerhetspolitik. Den höga representanten får en central roll när det gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;att formulera och genomföra GUSP. Den höga representanten kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;att överta ordförandeskapslandets roll som ordförande i rådet när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utrikesministrarna sammanträder och ska även representera unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;externt, vilket idag görs gemensamt av kommissionären för utrikes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;frågor, rådets höge representant och ordförandeskapets utrikesminister.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Enligt en ny bestämmelse ska således den höge representanten, som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ordförande i rådet i konstellationen utrikes frågor, genom sina förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;bidra till utformningen av GUSP och se till att de beslut som antas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska rådet och rådet genomförs (artikel 13a.1 i det ändrade EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördraget). Unionen ska företrädas av den höge representanten i frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som rör GUSP. Den höge representanten ska på unionens vägnar föra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;den politiska dialogen med tredje part och framföra unionens ståndpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;i internationella organisationer och vid internationella konferenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;(artikel 13a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft10"&gt;När den höga representanten uppfyller sitt mandat, ska denne stödja sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;på en europeisk avdelning för yttre åtgärder (utrikestjänst). Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;avdelning ska samarbeta med medlemsstaternas diplomattjänster och ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestå av tjänstemän från berörda avdelningar inom rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;generalsekretariat och kommissionen samt utsänd personal från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medlemsstaternas nationella diplomattjänster. Hur den europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta ska anges i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;beslut som antas av rådet. Rådet ska besluta på förslag av den höge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;representanten efter att ha hört Europaparlamentet och efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;kommissionens godkännande (artikel 13a.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Liksom tidigare får rådet utse en särskild representant som ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;mandat för särskilda politiska frågor. En nyhet är att detta nu ska ske på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslag av den höge representanten. Den särskilda representanten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;utöva sitt mandat under ledning av den höga representanten (artikel 18 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik ska på begäran avge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;yttrande till rådet och den höge representanten och kommittén ska på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;rådets och den höge representantens ansvar utöva politisk kontroll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;strategisk ledning av krishanteringsinsatser (artikel 25 i det ändrade EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördraget).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;Bestämmelserna om Europaparlamentet revideras, men den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;grundläggande ansvarsfördelningen mellan rådet och Europaparlamentet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;inom GUSP kvarstår oförändrad. Europaparlamentet får även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fortsättningsvis en rådgivande roll. Ordförandeskapets uppgift att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;informera parlamentet övergår till den höga representanten (artikel 21 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I artikel 11.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; slås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;det fast att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; saknar jurisdiktion över utrikes- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;säkerhetspolitiken, med två undantag (gränsdragning mellan den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra politikområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;samt sanktioner mot enskilda).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (13) om den gemensamma utrikes- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;säkerhetspolitiken &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelserna i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;som avser GUSP, den höga representanten och en avdelning för yttre Prop. 2007/08:168 åtgärder inte påverkar medlemsstaternas nuvarande ansvar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;utformningen och genomförandet deras utrikespolitik och inte heller deras nationella representation i tredje länder och internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (14) om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken &lt;SPAN class="ft5"&gt;anges att utöver de regler och förfaranden som anges i artikel 11.1 i det ändrade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;EU-fördraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; kommer de nya bestämmelserna om GUSP inte att påverka varje medlemsstats nuvarande rättsliga grund, ansvar och befogenheter i fråga om att genomföra sin utrikespolitik. Bestämmelserna om GUSP ger inte kommissionen några nya befogenheter att ta initiativ till beslut eller Europaparlamentet en utökad roll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.27, &lt;NOBR&gt;1.29–1.30,&lt;/NOBR&gt; 1.37, 1.40 och 1.44 i Lissabon- fördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Beslutsinstrument och beslutsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;De båda beslutsinstrumenten gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter på &lt;NOBR&gt;GUSP-området&lt;/NOBR&gt; ersätts med beslut. Antagandet av lagstiftningsakter undantas uttryckligen (artiklarna 11.1 andra stycket och 15b.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Bestämmelserna om initiativrätten revideras. För närvarande kan varje medlemsstat eller kommissionen lägga fram förslag till rådet. Detta ändras så att varje medlemsstat, den höga representanten eller den höga representanten med stöd av kommissionen kan lägga fram initiativ eller förslag till rådet. Ordförandeskapets nuvarande ansvar att vid behov kalla till extra rådsmöten överförs till den höga representanten (artikel 15a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Huvudregeln, att beslut ska fattas med enhällighet, kvarstår (artikel 15b.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet vid genomförande av tidigare beslut och vid utnämning av särskilda representanter, liksom på grundval av beslut där Europeiska rådet angivit strategiska ramar, kvarstår. Kvalificerad majoritet ska nu även gälla vid förslag som den höga representanten lägger fram på begäran från Europeiska rådet. Dessutom skapas en ny generell bestämmelse som anger att Europeiska rådet genom enhälligt beslut ska kunna utvidga tillämpningen av omröstning med kvalificerad majoritet till andra fall, utöver de som nämns ovan. En medlemsstat ska dock även fortsättningsvis kunna avstå från att delta i ett beslut och därmed inte heller vara förpliktad att tillämpa beslutet, s.k. konstruktivt avstående. I frågor där beslut ska fattas med kvalificerad majoritet ska en enskild medlemsstat, liksom fallet är i dag, kunna förhindra ett beslut med hänvisning till skäl av vital betydelse som rör nationell politik. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet ska liksom i dag inte tillämpas i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser (artikel 15b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.28 och &lt;NOBR&gt;1.31–1.34&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Samordning av medlemsstaternas agerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft38"&gt;Nuvarande bestämmelser om medlemsstaternas plikt att informera och samråda med varandra i alla frågor av allmänt intresse revideras och förstärks. Genom Lissabonfördraget åläggs medlemsstaterna att samråda med varandra innan de vidtar någon åtgärd som kan påverka unionens intressen. Det anges vidare att när Europeiska rådet eller rådet har fastställt unionens gemensamma inställning, ska den höga representanten och medlemsstaternas utrikesministrar samordna sin verksamhet i rådet (artikel 16 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Inom ramen för denna bestämmelse ska också medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer i tredjeländer och vid internationella organisationer samarbeta sinsemellan och bidra till utformningen och genomförandet av den gemensamma inställningen (artikel 16 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft5"&gt;Bestämmelserna om samordning vid internationella organisationer revideras så att de ger den höga representanten mandat att leda samordningen. När EU har en gemensam position i en fråga på dagordningen för FN:s säkerhetsråd, ska de medlemsstater som också ingår i säkerhetsrådet begära att den höga representanten för unionens talan (artikel 19 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.35 och 1.38 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Gränsdragning mellan GUSP och övriga politikområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Eftersom pelarstrukturen tas bort, revideras den bestämmelse som skyddar unionens andra politikområden från kompetensöverträdelser av GUSP. I artikel 25b i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges således att GUSP inte ska påverka tillämpningen av de förfaranden för eller respektive omfattning av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utövandet av de unionsbefogenheter som avses i artiklarna &lt;NOBR&gt;2b-2e&lt;/NOBR&gt; i EUF- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;På samma sätt ska genomförandet av den politik som avses i ovan nämnda artiklar inte påverka tillämpningen av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utförandet av unionsbefogenheterna i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har jurisdiktion över bestämmelsen (artikel 11.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 240a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; (Se artiklarna 1.27, 1.45 och 2.223 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget införs nya bestämmelser om finansiering av brådskande åtgärder inom GUSP. Ett särskilt förfarande för att garantera snabb tillgång till anslag i unionens budget ska fastställas av rådet. Insatser som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser ska även fortsättningsvis finansieras utanför unionens gemensamma budget (artikel 28.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft51"&gt;Dessutom inrättas en startfond, utanför unionens budget, för finansiering av förberedande aktiviteter inför krishanteringsinsatser, inklusive militära krishanteringsinsatser. Fonden ska finansieras genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="p246dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168246x1.jpg/" id="p246img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;bidrag från medlemsstaterna. Rådet kan bemyndiga den höga Prop. 2007/08:168 representanten att utnyttja fonden för förberedande aktiviteter för krishanteringsinsatser som inte ska belasta unionens budget. Närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;bestämmelser för upprättande och finansiering av fonden ska antas av rådet med kvalificerad majoritet efter förslag från den höga representanten (artikel 28.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 1.47 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;25.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken vidareutvecklas och effektiviseras krishantering som en uppgift för unionen, så att det täcker in såväl konfliktförebyggande som fredsfrämjande insatser med civila och militära resurser. Genom Lissabonfördraget införs också två nya samarbetsformer som syftar till att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bidra med militära resurser till unionens krishanteringsförmåga. Det rör sig dels om en gemensam byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel (Europeiska försvarsbyrån), dels ett s.k. permanent strukturerat samarbete öppet för alla medlemsstater. För att ett gemensamt försvar ska kunna upprättas, krävs även fortsättningsvis enhälligt beslut av Europeiska rådet och godkännande enligt nationella konstitutionella bestämmelser. Det tydliggörs att bestämmelsen om ett gemensamt försvar, liksom bestämmelsen om stöd och bistånd i händelse av ett väpnat angrepp, inte ska inverka på militärt alliansfria medlemsstaters säkerhetspolitiska hållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft32"&gt;Remissinstanserna: Försvarsmakten (FM) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att Lissabonfördraget lyfter fram den Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, men att den mellanstatliga karaktären i detta samarbete kvarstår varför fördraget inte medför några grundläggande eller förpliktigande förändringar för FM:s deltagande. FM konstaterar dock att Lissabonfördraget innehåller delar som kan komma att påverka FM, främst genom inrättandet av ett s.k. permanent strukturerat samarbete. &lt;/SPAN&gt;Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att formaliseringen av Europeiska försvarsbyrån är positiv, men betonar att Sverige bör medverka till att byrån har en verksamhetsinriktning som är relevant för landet&lt;/SPAN&gt;. Försvarets materielverk (FMV) &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att Europeiska försvarsbyråns ställning tydliggörs genom att den fördragsfästs, vilket i kombination med övriga förändringar på det säkerhets- och försvarspolitiska området kan innebära att försvarsbyråns ställning stärks. FMV anser dock att beskrivningen av Europeiska försvarsbyrån och dess roll inte skiljer sig från vad som redan har lagts fast inom EU. &lt;/SPAN&gt;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;är negativa till att EU upprättar en europeiska försvarsbyrå. &lt;/SPAN&gt;Attac Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att den svenska alliansfriheten inte är förenlig med skrivningarna om en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft8"&gt;ställer sig avvisande till ett gemensamt försvar och tar absolut avstånd från att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;medlemsstaterna ska förbinda sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Freds&lt;/SPAN&gt;) anser att Sverige omöjligt kan gå med på att det slås fast att unionen kommer att utveckla ett gemensamt försvar. Svenska Freds anser att detta inte är förenligt med regeringens officiella politik om att Sverige ska förbli ett militärt alliansfritt land och att EU inte ska utvecklas till en försvarsallians. Formuleringen om att medlemsstaterna är skyldiga att ge stöd och bistånd med alla till buds stående medel om ett medlemsland utsätts för väpnat angrepp är, enligt Svenska Freds, mer långtgående än det ömsesidiga försvarsåtagande som finns inom NATO. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;EU-kritiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; Centernätverket &lt;/SPAN&gt;anser att det genom Lissabonfördraget skapas en &lt;NOBR&gt;EU-krigsmakt&lt;/NOBR&gt; med upprustningskrav och ömsesidiga försvarsförpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Som en del i arbetet med att vidareutveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) har EU:s medlemsstater sedan år 1999 arbetat med att bygga upp en civil och militär krishanteringsförmåga för unionen. Syftet är att unionen ska kunna genomföra fredsfrämjande insatser i kris- och konfliktdrabbade områden utanför unionens gränser. Dessa s.k. Petersbergsuppgifter kan innefatta räddningsinsatser och stöd till humanitära insatser, fredsbevarande insatser och insatser med stridskrafter vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder (artikel 17.2 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag).&lt;/NOBR&gt; År 2003 genomförde EU sina första krishanteringsinsatser. EU har sedan dess engagerat sig i flera civila och militära krishanteringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som är en integrerad del av GUSP, regleras mycket översiktligt i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 17). De senaste årens arbete med att utveckla en krishanteringsförmåga har främst utvecklats genom olika sekundärakter (t.ex. gemensamma åtgärder och rådsbeslut) inom ramen för avdelning V i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och genom utarbetad praxis på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-fördragets&lt;/NOBR&gt; avdelning V, kapitel 2, införs ett nytt avsnitt 2 med rubriken ”Bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken”. Under detta avsnitt återfinns dels ett antal bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som redan finns i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; eller som speglar en existerande praxis på området, dels nya bestämmelser som på olika sätt vidareutvecklar samarbetet (artiklarna &lt;NOBR&gt;28a-28e&lt;/NOBR&gt; i det ändrade EU- fördraget). De nya bestämmelserna innebär att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken blir mer detaljreglerad. Den mellanstatliga karaktären på samarbetsområdet behålls dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft38"&gt;Krishanteringsuppgifterna, de s.k. Petersbergsuppgifterna, vidareutvecklas så att de tydligare täcker in både unionens konfliktförebyggande verksamhet och dess fredsfrämjande arbete med både civila och militära medel. I en särskild bestämmelse anges att rådet ska få möjlighet att ge en grupp medlemsstater i uppdrag att genomföra sådana uppgifter, om inte alla medlemsstater vill eller kan delta i en viss krishanteringsinsats (artikel 28a.5 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;möjlighet finns i praktiken redan i dag. En europeisk byrå för utveckling Prop. 2007/08:168 av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;inrättas (Europeiska försvarsbyrån) (artikel 28a.3 i det ändrade EU- fördraget). En ny samarbetsform benämnd permanent strukturerat samarbete inrättas också (artikel 28a.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget kommer den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken att leda till ett gemensamt försvar först när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat detta och medlemsstaterna antagit beslutet i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser (artikel 28a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (13) och en gemensam förklaring (14) om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken &lt;SPAN class="ft5"&gt;erinras om att de bestämmelser som styr den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inte påverkar den särskilda karaktären hos medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.48– 1.49 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Grundläggande principer som fördragsfästs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft5"&gt;En grundläggande princip, som politiskt lades fast redan vid Europeiska rådet i Helsingfors den &lt;NOBR&gt;10-11&lt;/NOBR&gt; december 1999, har varit att EU:s militära krishanteringsinsatser inte ska genomföras av en &lt;NOBR&gt;EU-armé.&lt;/NOBR&gt; De ska i stället genomföras med hjälp av &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; styrkor, som består av nationella resurser som medlemsstaterna frivilligt ställer till unionens förfogande för viss tid och för specifika insatser. På samma sätt har all planering för civila krishanteringsinsatser byggt på att medlemsstaterna ställer civil personal till unionens förfogande. Denna princip fördragsfästs nu genom att det uttryckligen anges att Petersbergsuppgifterna ska genomföras med civila och militära resurser som tillhandahålls av medlemsstaterna (artikel 28a.1 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;En annan grundläggande princip, som hittills utgjort praxis, är det frivilliga deltagandet i &lt;NOBR&gt;EU-ledda&lt;/NOBR&gt; krishanteringsinsatser. Varje medlemsstat avgör från fall till fall om den vill delta aktivt med civila eller militära resurser. Det innebär att det ibland kan vara en mindre grupp av medlemsstater som genomför en insats. Så skedde t.ex. när unionen sommaren 2003, efter en begäran från FN, genomförde en fredsfrämjande insats i Demokratiska republiken Kongo. Även denna princip fördragsfästs nu. I det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att rådet kan anförtro genomförandet av en krishanteringsinsats åt en grupp av medlemsstater (artikel 28a.5 och 28c.1 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Det har hittills förutsetts att alla unionens medlemmar ska dela den politiska kontrollen under en pågående krishanteringsinsats, även om den genomförs av en begränsad grupp av medlemsstater. Detta förs in som en ny bestämmelse i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som anger att rådet regelbundet ska informeras om hur insatsen fortskrider och att rådet ska fatta nya nödvändiga beslut ifall omständigheterna kräver det (artikel 28c.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta innebär att den politiska kontrollen finns kvar hos unionens medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft19"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;1.48–1.50&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Beslutsfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Beslut om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, inklusive sådana beslut som rör inledandet av en krishanteringsinsats, ska enligt det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; alltid fattas enhälligt av rådet (artikel 28a.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;De undantag från huvudregeln som möjliggör beslutsfattande med kvalificerad majoritet i vissa situationer inom GUSP, kommer inte att gälla för beslut inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artikel 28a.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;I det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att förslag och initiativ till beslut som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan läggas fram av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik eller av en medlemsstat. Den höga representanten får, vid behov gemensamt med kommissionen, föreslå att såväl nationella resurser som unionens instrument används (artikel 28a.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) utövar enligt det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; bl.a., på rådets ansvar, politisk kontroll och strategisk ledning av krishanteringsinsatser. Detta ska även ske på den höga representantens ansvar. Enligt en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (9) till artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap &lt;/SPAN&gt;avser Europeiska rådet, när Lissabonfördraget träder i kraft, att fatta ett europeiskt beslut om utövande av ordförandeskapet i rådet. Detta beslut avser även förändra ordförandeskapet i KUSP, så att det roterande ordförandeskapet ersätts av en företrädare för unionens höga representant. Bestämmelserna om KUSP:s roll i övrigt, inklusive möjligheten för rådet att i vissa situationer delegera beslutsrätt till KUSP, motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;1.33–1.34&lt;/NOBR&gt; och 1.49 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Vidareutvecklade Petersbergsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Som övergripande ram för EU:s krishanteringsinsatser anges i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; att unionen ska kunna genomföra insatser utanför unionen för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga (artikel 28a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Detta är helt i enlighet med den praxis som utvecklats på området och helt i linje med det arbete som hittills bedrivits med att utveckla en krishanteringsförmåga för EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft38"&gt;Inom denna övergripande ram anges ett antal mer specifika uppgifter som ska inbegripa gemensamma insatser för avrustning, humanitära insatser och räddningsinsatser, militära rådgivnings- och biståndsinsatser, konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser, insatser med stridande förband vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder och stabiliseringsinsatser efter konflikter. Alla dessa uppdrag kan bidra till kampen mot terrorism, inklusive genom stöd till tredjeland i syfte att bekämpa terrorism på dess territorium (artikel 28b i det ändrade EU- fördraget). De uppdrag som medlemsstaterna genomför kan inbegripa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;resurser på såväl det civila, t.ex. polisiära åtgärder, rättsstatsstöd och Prop. 2007/08:168 räddningstjänst, som det militära området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Petersbergsuppgifterna vidareutvecklas därmed genom Lissabon- fördraget och inkluderar nu uttryckligen uppgifter både före, under och efter en konflikt, t.ex. genom att både konfliktförebyggande insatser och stabiliseringsinsatser efter konflikter omnämns. Detta sker dock inom den övergripande ram som hittills utgjort praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anger att den höga representanten ska sörja för samordningen av de civila och militära aspekterna av dessa insatser (artikel 28b.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artikel 1.49 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Förbättrad militär krishanteringsförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs två nya samarbetsformer i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som syftar till att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bidra med effektiva militära resurser till unionens krishantering. Dessa utgör en del av strävan att förbättra förmågan till fredsfrämjande insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artiklarna 28a.3 och 28a.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Den första nya samarbetsformen är inrättandet av en europeisk byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel (Europeiska försvarsbyrån). Byråns uppgifter ska vara att identifiera de operativa behoven, främja åtgärder för att tillgodose dessa, bidra till att identifiera och i förekommande fall genomföra varje åtgärd som behövs för att stärka försvarssektorns industriella och tekniska bas, delta i utformningen av en europeisk politik för kapacitet och försvarsmateriel samt för att hjälpa rådet att utvärdera om de militära resurserna har förbättrats (artikel 28a.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Byrån förutses också kunna bidra till att identifiera och utvärdera förmågeutvecklingen på grundval av de åtaganden som medlemsstaterna själva valt att göra vad gäller krishanteringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Denna byrå inrättades som ett mellanstatligt samarbete av rådet i den gemensamma åtgärden 2004/551/GUSP av den 12 juli 2004. Den påbörjade sitt arbete under år 2004. Därmed kommer Lissabonfördraget främst att fördragsfästa ett existerande &lt;NOBR&gt;EU-organ.&lt;/NOBR&gt; Byråns övergripande inriktning och verksamhet fördragsfästs (artikel 28d.1 i det ändrade EU- fördraget). Byrån ska vara öppen för alla medlemsstater, och rådet ska besluta med kvalificerad majoritet om stadgan för byrån, dess säte samt detaljerade regler för dess verksamhet. Inom ramen för byrån kan en mindre grupp av länder verka för att genomföra särskilda projekt. Byrån ska vid behov fullgöra sina uppgifter i samråd med kommissionen. Den närmare avgränsningen av vilka beslut som ska fattas med kvalificerad majoritet får bedömas i ljuset av den övergripande bestämmelsen som anger att alla beslut om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken fattas med enhällighet (artikel 28a.4 i det ändrade EU- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;Den andra nya samarbetsformen benämns ett permanent strukturerat samarbete (artikel 28a.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Samarbetet ska vara öppet för alla medlemsstater som vill åta sig att dels intensifiera sitt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;arbete med att förbättra de militära resurser de ställer till unionens förfogande, dels ha förmåga att kunna tillhandahålla snabbinsatsstyrkor (antingen nationellt eller genom ett multinationellt samarbete) för unionens krishanteringsinsatser. Snabbinsatsstyrkorna ska särskilt kunna användas om FN begär hjälp med brådskande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;De medlemsstater som väljer att ingå i det strukturerade samarbetet ska gemensamt utnyttja och i förekommande fall specialisera sina försvarsresurser och vidta konkreta åtgärder för att öka styrkornas interoperabilitet, flexibilitet och transportförmåga (&lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 28a i fördraget om Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det strukturerade samarbetet påverkar inte de bestämmelser som anger att det krävs ett enhälligt rådsbeslut för att genomföra en &lt;NOBR&gt;EU-ledd&lt;/NOBR&gt; krishanteringsinsats (artikel 28a.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;De stater som väljer att ingå i det strukturerade samarbetet från början ska anmäla detta till rådet och den höga representanten. Efter att ha hört den höga representanten ska rådet, med kvalificerad majoritet, besluta om att upprätta samarbetet (artikel 28e.1 och 2 i det ändrade EU- fördraget). Om en medlemsstat som väljer att inte delta från början vill ansluta sig vid ett senare tillfälle ska rådet bekräfta dennes deltagande efter att ha hört den höga representanten. Detta beslut ska fattas med kvalificerad majoritet bland de redan deltagande staterna (artikel 28e.3 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Om en deltagande stat vill lämna samarbetet ska den underrätta rådet, som då ska notera att deltagandet upphör (artikel 28e.5 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Om en deltagande medlems- stat inte längre uppfyller de kriterier och åtaganden som samarbetet omfattar kan rådet besluta att tillfälligt upphäva dess deltagande. Ett sådant beslut fattas med kvalificerad majoritet bland de redan deltagande staterna, förutom den berörda medlemsstaten (artikel 28e.4 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Alla andra beslut inom ramen för det strukturerade samarbetet ska fattas med enhällighet bland de deltagande staterna (artikel 28e.6 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;1.49–1.50&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft4"&gt;Frågan om ett möjligt framtida gemensamt försvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; har sedan dess tillkomst i Maastricht innehållit en bestämmelse om möjligheten att den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik i framtiden skulle kunna leda till ett gemensamt försvar. Genom Amsterdamfördraget tillkom en bestämmelse om att så endast kunde ske om Europeiska rådet beslutade det (artikel 17.1 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft38"&gt;Lissabonfördraget anger att den gemensamma försvarspolitiken kommer att leda till ett gemensamt försvar, men anger att detta ska ske först när Europeiska rådet enhälligt fattar ett sådant beslut. Det anges vidare, på samma sätt som i nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag,&lt;/NOBR&gt; att ett sådant beslut även kräver att medlemsstaterna antar detta beslut i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser(artikel 28a.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Därmed kan det inte fattas något beslut om ett gemensamt försvar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;framtiden, om inte alla medlemsstater så skulle önska. Det innebär att Prop. 2007/08:168 villkoren för att EU skulle kunna besluta om ett gemensamt försvar är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;oförändrade. Det framgår även att bestämmelsen inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I en ny bestämmelse anges att om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Samtidigt anges att detta inte ska inverka på den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik (artikel 28a.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna bestämmelse klargör att inget i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska hindra de medlemsstater som vill föra t.ex. en militärt alliansfri politik. Regeringen anser således att denna bestämmelse inte innebär några former av försvarsförpliktelser för militärt alliansfria medlemsstater som Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;1.49–1.50&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;25.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Unionens yttre åtgärder på andra områden än den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Den gemensamma handelspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en del ändringar på den gemensamma handelspolitikens område. Beslut med kvalificerad majoritet ska användas på fler delområden och Europaparlamentet ges en förstärkt roll. Medlemsstaterna behåller dock under vissa förutsättningar sin möjlighet till veto vad gäller avtal som rör handel med kulturella och audivisuella tjänster, tjänster som avser utbildning, sociala tjänster och tjänster som avser hälso- och sjukvård. Unionen ges exklusiv befogenhet på hela det handelspolitiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft32"&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium och Statens kulturråd &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att hela den gemensamma handelspolitiken omfattas av exklusiv kompetens och anser att detta medför att unionen får möjlighet att agera starkare och mer effektiv gentemot tredje land och i internationella organisationer. &lt;/SPAN&gt;Sveriges exportråd &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att tydliga uppgifter för unionen inom den gemensamma handelspolitiken är angelägna för att unionen ska kunna agera effektivt på handelspolitikens område. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att införandet av kvalificerad majoritet som huvudregel för tjänster är ett steg i rätt riktning, men hade föredragit att undantag inte hade gjorts för vissa områden. &lt;/SPAN&gt;Statens Kulturråd &lt;SPAN class="ft8"&gt;uppskattar att möjligheten för medlemsstaterna att inlägga veto finns kvar när det gäller avtal som kan påverka den kulturella och språkliga mångfalden negativt. &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att medlemsstaternas vetorätt för avtal om handel med kulturella och audiovisuella tjänster samt handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård är viktig eftersom sådana avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;rör kärnan i den offentliga sektorns uppdrag. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Solna stad &lt;/SPAN&gt;anser att utvecklingen på detta område bör följas noga i samarbete mellan regeringen och den lokala nivån, eftersom sådana tjänster som är viktiga för den lokala nivån kan beröras. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens jordbruksverk &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens kulturråd &lt;/SPAN&gt;ser positivt på att Europaparlamentets roll förstärks&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;men &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens jordbruksverk &lt;/SPAN&gt;framhåller att ytterligare en aktör i lagstiftningsarbetet kan göra beslutsfattandet mer komplext och mer tidskrävande. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommerskollegium &lt;/SPAN&gt;välkomnar att utländska direktinvesteringar omfattas av den gemensamma handelspolitiken och anser att det är positivt att unionen enligt artikel 188b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska bidra till en gradvis avveckling av restriktionerna i direktinvesteringar. &lt;SPAN class="ft32"&gt;ISA &lt;/SPAN&gt;anser att artikel 188b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ger stöd åt en överföring av kompetens från medlemsstaterna till unionen i dessa frågor, något som välkomnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;EU är en tullunion vilket i huvudsak innebär att alla tullar är avskaffade mellan medlemsstaterna och att tullarna mot länderna utanför unionen är gemensamma. EU har dessutom en gemensam handelspolitik gentemot länder utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;Artikel 131 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; innehåller målformuleringen för den gemensamma handelspolitiken. Av den framgår att den gemensamma handelspolitiken reflekterar och är en naturlig följd av upprättandet av en tullunion mellan medlemsstaterna samt att målet för den gemensamma handelspolitiken är att bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln och en gradvis avveckling av begränsningar i världshandeln och en sänkning av tullmurarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Kärnbestämmelsen om den gemensamma handelspolitiken är artikel 133 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Artikelns omfattning och innebörd har varit omdebatterad och i viss mån svårtolkad och &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i flera domar och yttranden klargjort dess tillämpningsområde. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har bland annat slagit fast att den gemensamma handelspolitiken är en exklusiv befogenhet för gemenskapen. Vissa områden, såsom handel med kulturella och audivisuella tjänster, utbildningstjänster, sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa omfattas dock enligt uttryckliga bestämmelser i fördraget (artikel 133.6) av delad behörighet mellan gemenskapen och dess medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft38"&gt;Artikel 133.1 ger en exemplifiering av innehållet i den gemensamma handelspolitiken som alltså inte är uttömmande. Den kan sägas bestå av två huvuddelar, dels en som rör unionens förhandlingar med tredje länder och med internationella organisationer om att ingå tull- och handelsavtal, dels en om unionens ensidiga möjligheter att agera, exempelvis genom att besluta om skyddsåtgärder och &lt;NOBR&gt;anti-dumpning&lt;/NOBR&gt; eller anta interna regelverk om exempelvis import och export till tredjeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Artikel 133.2 anger att kommissionen ska lägga fram förslag för rådet om hur den gemensamma handelspolitiken ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I artikel 133.3 finns bestämmelser om procedurregler rörande förhandlingar om avtal. På rekommendationer av kommissionen ska rådet bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar. Kommissionen ska föra förhandlingarna i samråd med en särskild kommitté, som utsetts av rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift (den s.k. &lt;NOBR&gt;133-kommittén).&lt;/NOBR&gt; I övrigt ska relevanta bestämmelser i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;artikel 300 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som utgör den allmänna procedurbestämmelsen för ingående av internationella avtal, tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Artikel 133.4 fastslår att rådet som huvudregel ska besluta med kvalificerad majoritet när det utövar sina befogenheter enligt artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enligt artikel 133.5 ska artikel &lt;NOBR&gt;133.1-4&lt;/NOBR&gt; även tillämpas på förhandlingar om och ingående av avtal på områden som rör handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter. Även i dessa fall ska rådet som huvudregel besluta med kvalificerad majoritet. Ett undantag görs dock för det fallet att avtalet omfattar bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att anta interna regler eller om ett sådant avtal avser ett område där gemenskapen ännu inte utövat sina befogenheter enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; genom att anta interna bestämmelser. I ett sådant fall är omröstningsregeln enhällighet. Artikel 133.5 ska inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla och ingå avtal med tredjeland eller internationella organisationer under förutsättning att gemenskapsrätten och andra relevanta internationella avtal respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Ett viktigt undantag vad gäller gemenskapens befogenhet finns i artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;133.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Enligt denna punkt ska avtal som berör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, utbildningstjänster samt sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa omfattas av delad befogenhet mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Sådana avtal måste enligt nu gällande ordning ingås både av gemenskapen och av varje medlemsstat. Detta hänger särskilt samman med det förbud mot harmonisering som finns i andra artiklar i fördraget på områdena folkhälsa, utbildning och kultur. Denna punkt innehåller också ett uttryckligt förbud för rådet att ingå avtal som går utöver den interna befogenheten. I punktens sista stycke anges att avtal på transportområdet regleras i särskild ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Artikel 133.7 ger en möjlighet att utvidga artikelns tillämpningsområde till att omfatta internationella förhandlingar och avtal om immateriella rättigheter i den mån de inte redan omfattas av artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma handelspolitiken flyttas till avdelning II under rubriken ”Den gemensamma handelspolitiken” i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del om unionens yttre åtgärder. Under denna avdelning införs artiklarna 188b och 188c. Artikel 188b motsvarar artikel 131 och artikel 188c motsvarar artikel 133 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft3"&gt;I artikel 3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionen ska ha exklusiv befogenhet på den gemensamma handelspolitikens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Målen med den gemensamma handelspolitiken beskrivs i artikel 188b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Genom ett tillägg i bestämmelse anges att en gradvis avveckling av restriktionerna nu inte bara ska ske i den internationella handeln och en sänkning av tullmurarna utan även i utländska direktinvesteringar (artikel 188b.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Artikel 188c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehåller ett antal viktiga ändringar. Unionen ges uttryckligen en befogenhet att förhandla och ingå avtal på områdena handel med tjänster, immateriella rättigheter och utländska direktinvesteringar. Det har även införts en ny bestämmelse med innebörden att den gemensamma handelspolitiken ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder (artikel 188c.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Europaparlamentet får en förstärkt roll jämfört med vad som gäller idag. Enligt de ändrade bestämmelserna ska åtgärder, som anger inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras, beslutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemensamt av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;lagstiftningsförfarandet. Omröstningsregeln i rådet vid ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;lagstiftningsförfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;kvalificerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;majoritet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Europaparlamentet inte delaktig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Om inget särskilt anges ska avtal, som förhandlas fram och ingås med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, följa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;procedurreglerna i artikel 188n i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Av artikeln följer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europaparlamentet ska godkänna alla avtal som avser områden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket alltså gäller den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemensamma handelspolitiken. Som en följd av Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förstärkta roll ska kommissionen inte bara informera den särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;kommittén om läget i internationella förhandlingar utan även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europaparlamentet(artikel 188c.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;När rådet beslutar om förhandlingar och ingående av avtal ska detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ske med kvalificerad majoritet (artikel 188c.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;huvudregel är föremål för vissa undantag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;I det fall enhällighet krävs internt för att anta regler på områdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rättigheter samt utländska direktinvesteringar, så ska enhällighet även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gälla externt i samband med förhandlingar och ingående av avtal som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;berör dessa områden. Rådet ska även besluta med enhällighet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;dessa avtal riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;mångfald. Enhällighet ska också gälla vid förhandlingar om och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ingående av avtal på områden som rör handel med sociala tjänster och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om avtalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;tillhandahålla dessa tjänster (artikel 188c.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;bestämmelser utgör en avvägning mellan effektivitet i handelspolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och värnande om nationella intressen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Lissabonfördraget innebär vidare att förhandlingar och ingående av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;avtal på sådana områden som rör handel med kulturella och audiovisuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;tjänster, sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;sjukvård inte längre kommer att vara föremål för delad behörighet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen och dess medlemsstater utan omfattas av de allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;principerna för den gemensamma handelspolitiken, dvs. att unionen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;exklusiv befogenhet. I artikel 2b.1e i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;uttryckligen att unionen ska ha exklusiv befogenhet på den gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;handelspolitikens område.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Förhandlingar om och ingående av internationella avtal på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;transportområdet ska även fortsättningsvis omfattas av andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 188c.5 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Slutligen anges att utövandet av de befogenheter som unionen tilldelats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;genom denna artikel inom den gemensamma handelspolitiken inte ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;påverka fördelningen av befogenheterna mellan unionen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;medlemsstaterna och inte heller ska medföra någon harmonisering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;medlemsstaternas lagar eller andra författningar i den utsträckning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget utesluter en sådan harmonisering (artikel 188c.6 i EUF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördraget).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Sammanfattningsvis innebär förändringarna, enligt regeringens Prop. 2007/08:168 bedömning, att unionen kommer att kunna agera starkare och mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;effektivt visavi tredjeländer och i internationella organisationer på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft5"&gt;handelspolitikens område och då särskilt inom världshandelsorganisationen WTO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft3"&gt;Handelsavtal tas också upp i avsnitt 7 om konstitutionella förutsättningar för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (7.2.6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.156–2.158&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Gemensamma mål och principer införs för unionens yttre agerande inklusive utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete samt humanitärt bistånd. En särskild rättslig grund skapas för åtgärder på området humanitärt bistånd, vilken fördragsfäster vad som redan gäller på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft32"&gt;Remissinstanserna: Svenska Röda Korset, Svenska kyrkan, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), CONCORD Sverige och Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar att målen för utvecklingssamarbete med tredjeland utvecklats och att fattigdomsbekämpningen sätts som det främsta målet inom detta samarbete. &lt;/SPAN&gt;CONCORD Sverige &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att Sverige bör verka för att utvecklingspolitiken ges en självständig och jämbördig status i förhållande till övriga politikområden. &lt;/SPAN&gt;Statens räddningsverk &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset &lt;SPAN class="ft8"&gt;är positiva till att humanitärt bistånd får en egen rättslig grund i artikel 188j i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;EUF-fördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset &lt;SPAN class="ft8"&gt;noterar med tillfredsställelse hänvisningarna till internationell rätt och principerna om neutralitet, opartiskhet och icke- diskriminering liksom att unionens humanitära biståndsinsatser ska vara samordnade och i tillämpliga fall genomförs i samråd med internationella organisationer och organ. Beträffande den europeiska frivilligkåren för humanitära insatser anser &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset &lt;SPAN class="ft8"&gt;generellt att internationell personal vid humanitära insatser bör vara en expertresurs och att frivilligresurser mobiliseras bäst och kostnadseffektivast i insatsområdet. &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kristna Råd &lt;SPAN class="ft8"&gt;är tveksamma till inrättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd och anser att den i stället bör beredas utrymme inom utvecklingsbiståndet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Utvecklingssamarbetet genom gemenskapen grundar sig på artiklarna &lt;NOBR&gt;177–181&lt;/NOBR&gt; i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Samarbetet med Afrika söder om Sahara, Västindien och Stilla Havsområdet har dock varit undantaget från fördragets bestämmelser och samarbetet med dessa länder har i stället reglerats genom mellanstatliga avtal (för närvarande &lt;NOBR&gt;Cotonou-avtalet).&lt;/NOBR&gt; Utvecklingssamarbetet har genom åren kommit att breddas och fått delvis nytt innehåll. Genom Nicefördraget utvecklades samarbetet till att även omfatta länder som inte är utvecklingsländer (artikel 181a i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Gemenskapen ska beakta målen för utvecklingssamarbetet då den genomför politik som kan beröra utvecklingsländerna, dvs. ett så kallat samstämmigt agerande mellan olika politikområden. &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; omfattar i dag Asien, Afrika,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Latinamerika och Europa. Humanitärt bistånd har tillkommit under de senaste tio åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs gemensamma målsättningar och principer för unionens yttre agerande inklusive utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete samt humanitärt bistånd. En ny avdelning III med rubriken ”Samarbete med tredjeländer och humanitärt bistånd” införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del om unionens yttre åtgärder. Under denna avdelning återfinns kapitel 1 med rubriken ”Utvecklingssamarbete” (artiklarna &lt;NOBR&gt;188d–188g),&lt;/NOBR&gt; kapitel 2 med rubriken ”Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje länder” (artiklarna &lt;NOBR&gt;188h–188i)&lt;/NOBR&gt; samt kapitel 3 med rubriken ”Humanitärt bistånd” (artikel 188j).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;(Se artiklarna &lt;NOBR&gt;2.159–2.168&lt;/NOBR&gt; i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Utvecklingssamarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Enligt artikel 188d.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionens politik på området för utvecklingssamarbete föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget lyfts fattigdomsbekämpning fram som det främsta målet inom utvecklingssamarbetet (artikel 188d.1 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Unionen ska, liksom enligt nu gällande bestämmelser, ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna (artikel 188d.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Vidare ska unionen och medlemsstaterna, i likhet med nu gällande bestämmelser, uppfylla de åtaganden och beakta de mål som de har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer (artikel 188d.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Samarbetet med Afrika söder om Sahara, Stilla Havet och Västindien blir i fortsättningen inte undantaget från &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;De åtgärder som beslutas på detta område kan gälla fleråriga program för samarbete med utvecklingsländer eller program med tematisk inriktning (artikel 188e.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Möjligheten för unionen att ingå avtal på detta område preciseras och det anges att unionen får med tredjeländer och behöriga internationella organisationer ingå alla avtal som behövs för att förverkliga de mål som avses i artikel 10a i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 188d i EUF- fördraget. Detta påverkar inte medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och ingå avtal (artikel 188d.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Enligt artikel 188h i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska unionen samarbeta med andra länder än utvecklingsländer i ekonomiskt, finansiellt och tekniskt hänseende, inbegripet bistånd, i synnerhet finansiellt bistånd. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;samarbete ska vara förenligt med unionens utvecklingspolitik och ska Prop. 2007/08:168 genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;åtgärder. Unionens och medlemsstaternas åtgärder ska komplettera och förstärka varandra (artikel 188h.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Rådet ska i dag med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om de åtgärder som behövs för att genomföra ett sådant samarbete. Genom Lissabonfördraget ska de åtgärder som krävs för att genomföra ett sådant samarbete beslutas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 188h.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Europaparlamentets inflytande på området stärks därigenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Enligt en ny artikel 188i i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska rådet på förslag av kommissionen anta de beslut som krävs, om situationen i ett tredjeland kräver att unionen lämnar omedelbart finansiellt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Humanitärt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft38"&gt;Unionens humanitära bistånd fördragsfästs och ska även fortsättningsvis syfta till att tillfälligt lämna bistånd och stöd till befolkningen i tredjeländer som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, samt till att skydda dessa befolkningar, för att uppfylla de humanitära behov som uppstår till följd av dessa situationer. Unionens och medlemsstaternas åtgärder ska komplettera och förstärka varandra (artikel 188j.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Humanitära biståndsåtgärder ska ges enligt principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; (artikel 188j.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det innebär bl.a. att den humanitära verksamheten ska bedrivas oberoende av politiska, ekonomiska, militära eller andra &lt;NOBR&gt;icke-humanitära&lt;/NOBR&gt; intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft8"&gt;Åtgärder för att fastställa ramen för genomförandet av unionens humanitära biståndsåtgärder ska beslutas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 188j.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen får även med tredjeland och internationella organisationer ingå alla avtal som behövs för att förverkliga målen. Sådana avtal ska inte påverka medlemsstaternas behörighet att ingå avtal och förhandla i internationella organ (artikel 188j.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Europeiska ungdomars bidrag till unionens humanitära biståndsinsatser ska möjliggöras genom att en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd inrättas. Kårens stadga och arbetsformer ska regleras genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 188j.5 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Regeringen anser, såsom &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Röda Korset&lt;/SPAN&gt;, att frivilligresurser i första hand bör mobiliseras lokalt och att fokus bör ligga på att stärka de professionella och verkningsfulla humanitära organisationer som redan finns inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet,&lt;/NOBR&gt; Rödakorsrörelsen och bland enskilda organisationer. När en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd nu inrättas genom Lissabonfördraget, avser regeringen att verka för att kårens stadga att arbetsformer utformas på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft38"&gt;Kommissionen får ta alla lämpliga initiativ att främja samordningen mellan unionens och medlemsstaternas humanitära bistånds åtgärder, så att de blir effektiva och kompletterar varandra i högre grad (artikel 188j.6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionen ska se till att dess humanitära biståndsinsatser är samordnade och stämmer överens med de åtgärder som genomförs av internationella organisationer och organ, särskilt de som ingår i Förenade nationernas system (artikel 188j.7 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Restriktiva åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;De nuvarande bestämmelserna om sanktioner mot tredjeländer sammanförs i en ny artikel i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; En ny rättslig grund inrättas för restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer, grupper eller enheter som inte är stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft4"&gt;Remissinstanserna: Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft3"&gt;är positiv till att en tydlig rättslig grund införs för riktade sanktioner samt att en rättslig prövning av dessa är möjlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om internationella sanktioner finns i dag i artiklarna 60 och 301 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Artiklarna ger EG behörighet att reglera och begränsa kapitalrörelser och betalningar i förhållande till sådana tredje länder som EU, enligt reglerna i andra pelaren, beslutat om ekonomiska sanktioner mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Artikel 60.2 ger också möjlighet för en ensam medlemsstat att i allvarliga och brådskande fall vidta ensidiga ekonomiska sanktioner mot ett tredjeland. Så får dock bara ske fram till dess att rådet antagit dylika sanktioner eller beslutat annorlunda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Rådet har härutöver, beträffande ekonomiska sanktioner mot personer och enheter som saknar stark anknytning till ett tredje land, grundat sina förordningar om sanktioner på artikel 308 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;En ny avdelning IV med rubriken ”Restriktiva åtgärder” införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del om unionens yttre åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget sammanförs de nu gällande bestämmelserna om internationella ekonomiska sanktioner i en ny artikel 188k i EUF- fördraget, som ersätter artikel 300 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Härutöver försvinner nuvarande möjlighet för medlemsstaterna att i brådskande fall vidta ensidiga sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;En nyhet är att en särskild rättslig grund om ekonomiska sanktioner mot fysiska eller juridiska personer, grupper eller enheter som inte är stater inrättas (artikel 188k.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Som nämnts ovan används sådana sanktioner redan i viss utsträckning med stöd av artikel 308 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt; Den beskrivna rättsliga grunden kodifierar denna tillämpning och markerar övergången mot riktade sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Om ett beslut som har antagits i enlighet med avdelning V kapitel 2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; föreskriver att de ekonomiska och finansiella förbindelser med ett eller flera tredjeländer helt eller delvis ska avbrytas eller begränsas, ska den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen gemensamt lägga fram förslag till åtgärder. Åtgärderna ska antas av rådet med kvalificerad majoritet och rådet ska underrätta Europaparlamentet om detta (artikel 188k.1 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;De akter som avses i artikel 188k i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska innehålla nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier (artikel 188k.3 i EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;En ny artikel 61h i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; möjliggör också restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer, grupper eller enheter som inte är stater, men denna bestämmelse gäller åtgärder inom unionens eget område som syftar till att förebygga och bekämpa terrorism (se avsnitt 23.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (25) till artiklarna 61h och 188k i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;SPAN class="ft8"&gt;erinras om att grundläggande rättigheter och friheter måste respekteras. Enligt förklaringen måste beslut om restriktiva åtgärder därför, och i syfte att garantera en grundlig rättslig prövning av beslut som riktar sig mot en fysisk person eller enhet, grunda sig på klara och tydliga kriterier. Kriterierna bör vara anpassade till det specifika innehållet i varje restriktiv åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;Ända sedan nu gällande bestämmelser om restriktiva åtgärder tillkom är det praxis att medlemsstaterna så långt det är möjligt genomför internationella sanktioner gemensamt. Detta är en både snabb och effektiv metod, som dessutom garanterar ett enhetligt genomförande inom hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artiklarna 2.169 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Internationella avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;I och med att EU får status som juridisk person och pelarstrukturen avskaffas sammanförs samtliga bestämmelser som rör förhandling och ingående av internationella avtal mellan unionen och tredjeland och internationella organisationer i en bestämmelse. Avtal som unionen ingår ska vara bindande för unionens institutioner och för dess medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;SPAN class="ft3"&gt;har inte yttrat sig i frågan. &lt;/SPAN&gt;F.d. ambassadören Anders Kruse &lt;SPAN class="ft3"&gt;har yttrat sig över internationella avtal. Dennes synpunkter tas upp i avsnitt 7.2.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;De procedurregler som gäller i dag när EG ska ingå avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer finns huvudsakligen i artikel 300 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Enligt huvudregeln i artikel 300 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska rådet bemyndiga kommissionen att inleda de förhandlingar som behövs. Ett sådant bemyndigande till kommissionen ska enligt huvudregeln beslutas med kvalificerad majoritet. Skulle avtalet röra sig om ett område där det krävs enhällighet för att interna regler ska kunna antas eller om avtalet rör associering av stater eller internationella organisationer innebärande ömsesidiga rättigheter och förpliktelser ska bemyndigandet till kommissionen dock tas med enhällighet. Dessa bestämmelser gäller också för rådets beslut om undertecknande och ingående av avtalet samt för rådets eventuella beslut om provisorisk tillämpning före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Med undantag för avtal på den gemensamma handelspolitikens område ska rådet ingå avtalet efter att ha hört Europaparlamentet. När det gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft38"&gt;avtal om associering av stater eller internationella organisationer som innebär ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, avtal som har betydande budgetmässiga följder för gemenskapen samt sådana avtal som medför ändring av rättakter som antagits med stöd av det s.k. medbeslutandeförfarandet (vilken ju involverar Europaparlamentet) krävs dock Europaparlamentets samtycke före ingåendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller en medlemsstat får inhämta domstolens yttrande om huruvida ett tilltänkt avtal är förenligt med bestämmelserna i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;När det gäller ingående av avtal inom andra och tredje pelarens områden finns procedurbestämmelser i artikel 24 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Artikel 24 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; anger att om det är nödvändigt att ingå ett avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får rådet bemyndiga ordförandelandet att inleda förhandlingar i detta syfte. Kommissionen ska om det är lämpligt biträda rådet i dessa förhandlingar. Rådet ska besluta enhälligt när avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att fatta interna beslut. När avtalet syftar till att genomföra en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt ska dock rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet. I överensstämmelse med vad som gäller vid beslut om genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt gäller också här att om ett medlemsland motsätter sig antagandet av ett beslut som ska antas med kvalificerad majoritet ska ingen omröstning äga rum. I stället kan rådet vända sig till Europeiska rådet, som då avgör frågan med enhälligt beslut. Till detta kommer att ett avtal inte ska vara bindande för en medlemsstat vars företrädare i rådet förklarar att medlemsstaten måste uppfylla vissa krav som följer av dess egna konstitutionella förfaranden. De övriga rådsmedlemmarna kan emellertid enas om att avtalet likväl ska gälla provisoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft3"&gt;Bestämmelserna i artikel 24 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller också tredje pelaren och omfattar således frågor som sorteras under avdelning VI i EU- fördraget (bestämmelser om polissamarbete och straffrättsligt samarbete).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om internationella avtal återfinns under en ny avdelning V med rubriken ”Internationella avtal” i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del om unionens yttre åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget sammanförs samtliga bestämmelser som rör förhandling om och ingående av internationella avtal mellan EU och tredjeland och internationella organisationer (artiklarna &lt;NOBR&gt;188l–188n&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelserna gäller på hela unionsrättens område och omfattar således även ingående av avtal inom de områden som tidigare omfattades av andra och tredje pelaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft38"&gt;Inom områdena för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 24 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget),&lt;/NOBR&gt; handelspolitiken (artikel 188c i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och den monetära politiken (artikel 188o i EUF- fördraget) finns dock särskilda bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Enligt en ny artikel 188l.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får unionen ingå avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, om fördragen föreskriver att sådana avtal ska ingås eller om ingåendet av ett avtal är nödvändigt antingen för att inom ramen för unionens politik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;förverkliga något av de mål som avses i fördragen, eller föreskrivs i Prop. 2007/08:168 någon av unionens rättsliga bindande akter eller kan komma att inverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;på gemensamma regler eller räckvidden för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft5"&gt;Avtal som ingås av unionen ska vara rättsligt bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna (artikel 188l.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Enligt artikel 188n i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som ersätter artikel 300 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; ska rådet oavsett vilket område avtalet gäller ge bemyndigande att inleda förhandlingar, utfärda förhandlingsdirektiv och ingå avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Kommissionen eller, om avtalet i huvudsak rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den höga representanten ska lägga fram rekommendationer för rådet som ska anta ett beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar (artikel 188l.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Med undantag för sådana avtal som endast rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska rådet höra Europaparlamentet innan det antar ett beslut om ingående av avtalet. Europaparlamentets godkännande krävs när det gäller associeringsavtal, avtal om unionens anslutning till Europakonventionen, avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, avtal som har betydande budgetmässiga följder för unionen samt avtal som gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller det särskilda lagstiftningsförfarandet om Europaparlamentets godkännande krävs (artikel 188n.6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Rådet ska som huvudregel fatta beslut med kvalificerad majoritet under hela förfarandet, utom i frågor där enhällighet krävs för att anta en unionsakt samt för associeringsavtal och samarbetsavtal med kandidatländerna. Rådet ska även besluta med enhällighet när det gäller avtal om unionens anslutning till Europakonventionen; beslutet om det avtalets ingående träder i kraft efter det att det har godkänts av medlemsstaterna (artikel 188l.8 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;En medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen får, liksom tidigare, inhämta domstolens yttrande om huruvida ett planerat avtal är förenligt med fördragen (artikel 188n.11 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I en &lt;/SPAN&gt;gemensam förklaring (36) till artikel 188n i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av avtal avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa&lt;SPAN class="ft3"&gt;, bekräftas att medlemsstaterna har rätt att ingå avtal på detta område om avtalen överensstämmer med unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;En artikel 188m, med motsvarande lydelse som artikel 310 i nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag,&lt;/NOBR&gt; införs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna artikel får unionen med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer ingå avtal som innebär en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Genom att placera samtliga bestämmelser om förfarande för förhandling och ingående av avtal under en avdelning förenklas och effektiviseras beslutsförfarandena. Detta kommer att inverka positivt på unionens roll på den internationella arenan, vilket är av yttersta vikt i internationella förbindelser med tredjeland och internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p595 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.43, &lt;NOBR&gt;2.170–2.174,&lt;/NOBR&gt; 2.280, 2.288 och 2.292 i Prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland samt unionens delegationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitiken och kommissionen får ansvaret för att unionen upprättar lämpliga förbindelser med internationella organisationer. Unionens delegationer i tredjeland och internationella organisationer, vilka ska representera unionen i dess helhet, ska lyda under den höga representanten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p518 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Nu gällande &lt;NOBR&gt;EG-fördrag&lt;/NOBR&gt; lägger fast att kommissionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;gemenskapens räkning ska upprätthålla lämpliga förbindelser till Förenta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;nationernas organ och dess fackorgan samt med alla internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;organisationer, varav Europarådet och Organisationen för ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;samarbete och utveckling (OECD) särskilt anges (artiklarna &lt;NOBR&gt;302–304&lt;/NOBR&gt; i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; anger också att gemenskapen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;medlemsstaterna ska samråda med varandra om sina biståndsprogram,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;även inom ramen för internationella organisationer och vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;internationella konferenser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;Enligt nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; ska medlemsstaternas ambassader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;representationer och kommissionens delegationer samarbeta för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;säkerställa att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken följs och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;genomförs (artikel 20 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det land som innehar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;ordförandeposten i rådet ska företräda unionen i frågor som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;avdelning VI med rubriken ”Unionens förbindelser med internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;organisationer och tredjeländer samt unionens delegationer” i EUF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;fördragets femte del om unionens yttre åtgärder. Två nya artiklar 188p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;och 188q införs och ersätter artiklarna &lt;NOBR&gt;302–304&lt;/NOBR&gt; i nu gällande EG-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Lissabonfördraget reviderar nuvarande bestämmelser om gemensam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;representation i tredjeland och vid internationella organisationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;I artikel 188p i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges att unionen – inte som hittills&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;gemenskapen – ska upprätta samarbete i alla lämpliga former med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Förenta nationernas organ och dess fackorgan, Europarådet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;lämpliga förbindelser med andra internationella organisationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;kommissionen ska se till att bestämmelsen genomförs. Unionens höga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;representant kommer även att överta den företrädarroll som idag utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av ordförandelandet i rådet (se avsnitt 14.6).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;Unionens delegationer i tredjeland och vid internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft10"&gt;organisationer ska representera unionen (artikel 188q.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;Sannolikt kommer kommissionens delegationer i tredjeland och vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="p264dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168264x1.jpg/" id="p264img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;internationella organisationer att omvandlas till unionens delegationer. Unionens delegationer ska lyda under den höga representanten och de ska verka i nära samarbete med medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar (artikel 188q.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Unionens delegationer får således i uppdrag att företräda unionens yttre politik i hela dess bredd men övertar inte de uppgifter som nationellt utövas av medlemsstaternas egna beskickningar i tredjeland och vid internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;(Se artikel 2.175 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Solidaritetsklausulen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en bestämmelse om att alla unionens tillgängliga instrument ska kunna utnyttjas för att förhindra terroristhot inom EU, skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från en eventuell terroristattack samt bistå en medlemsstat som drabbas av en terroristattack, en katastrof som orsakas av människor eller en naturkatastrof. Skulle en sådan katastrof inträffa ska den utsatta medlemsstaten kunna begära hjälp och assistans från övriga medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft32"&gt;Remissinstanserna: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) &lt;SPAN class="ft8"&gt;välkomnar solidaritetsklausulen och dess sektorsövergripande ansats. KBM beklagar dock att klausulen inte har en mer generell beskrivning av de hot och risker som kan föranleda en aktivering av klausulen. KBM anser att klausulen kan få avsevärda konsekvenser på den svenska krisberedskapen och att ett antal frågor är viktiga att utreda närmare för att få en bättre förståelse för klausulens konsekvenser. Även &lt;/SPAN&gt;Statens räddningsverk &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det ännu är mycket oklart hur solidaritetsklausulen kan komma att tillämpas och tolkas. Verket anser dock att det bör stå Sverige fritt att i de aktuella fallen välja med vad och på vilket sätt, med militära eller civila resurser, som Sverige ska bidra vid en katastrof. &lt;/SPAN&gt;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Svenska Freds&lt;SPAN class="ft8"&gt;) anser att solidaritetsklausulen inte ska inbegripa militärt bistånd, i synnerhet inte för att förhindra terroristhot. En solidaritetsklausul där medlemsstaterna lovar att bistå varandra med bl.a. militära förmågor innebär, enligt Svenska Freds, att det blir svårt att skilja ett sådant åtagande från den mer traditionella formen av ömsesidigt försvarsåtagande Svenska Freds anser därmed att solidaritetsklausulen endast ska gälla en uppmaning till medlemsstaterna att ställa upp med olika civila medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördrag&lt;/NOBR&gt; innehåller inga uttryckliga bestämmelser om hur unionen eller dess medlemsstater ska agera om någon av dem skulle bli utsatt för en terroristattack eller annan katastrof. Däremot har medlemsstaterna sedan länge, bl.a. i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; uttryckt en allmän vilja att förstärka och utveckla den ömsesidiga solidariteten (ingressens femte stycke samt artikel 11.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft51"&gt;Ett stort antal olika instrument och samarbetsformer för att förebygga och hantera olika former av katastrofer har byggts upp eller håller på att byggas upp inom ramen för EU. Sådana instrument är naturligtvis av helt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;olika karaktär beroende på vilken typ av katastrof de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är avsedda att Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;hantera och spänner över flera olika politikområden. De har upprättats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;med stöd i olika delar av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Några exempel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;på befintliga samarbeten som i dag skulle kunna användas i olika typer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;katastrofsituationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;polissamarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;EU,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft3"&gt;räddningstjänstsamordningen, samarbetet vad avser katastrofmedicin samt solidaritetsfonden för naturkatastrofer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny avdelning VIII med rubriken ”Solidaritetsklausul” i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; femte del om unionens yttre åtgärder. I en ny artikel 188r i EUF- fördraget införs bestämmelser om en solidaritetsklausul som anger att unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;Det anges att unionen ska mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller, för att förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier, skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från en eventuell terroristattack, bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en terroristattack samt bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor (artikel 188r.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Regeringen vill framhålla att bestämmelsen tar hänsyn till att medlemsstaternas nationella strukturer för skydd och beredskap ser olika ut från land till land, t.ex. beträffande användningen av civila och militära resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft8"&gt;Om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller katastrof som orsakas av människor, ska de andra medlemsstaterna lämna bistånd på begäran av den drabbade medlemsstatens politiska myndigheter. Medlemsstaterna ska i detta syfte samordna sina åtgärder inom rådet (artikel 188r.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;Närmare bestämmelser för hur unionen ska genomföra solidaritetsklausulen ska anges i ett beslut som antas av rådet på gemensamt förslag från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. När detta beslut har försvarsmässiga konsekvenser, ska rådet besluta med enhällighet. Europaparlamentet ska underrättas (artikel 188r.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;Rådet ska biträdas av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP), med stöd av strukturerna inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, samt den nyinrättade ständiga kommittén för operativt samarbete. Europeiska rådet ska regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;Solidaritetsklausulen uttrycker medlemsstaternas politiska vilja att solidariskt hjälpa varandra och innehåller inga bindande försvarsförpliktelser. I en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (37) till artikel 188r i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;anges att solidaritetsklausulen, utan att den påverkar de åtgärder som unionen har beslutat, inte är avsedd att påverka en medlemsstats rätt att välja det lämpligaste sättet att uppfylla sitt eget krav på solidaritet med den drabbade medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft3"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="p266dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168266x1.jpg/" id="p266img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Regeringen vill understryka att det framgår dels av artikeln att ett Prop. 2007/08:168 drabbat land självt avgör vilken typ av stöd som det kan finnas behov av,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft5"&gt;och dels av den gemensamma förklaringen att varje medlemsstat nationellt avgör hur man väljer att stödja det drabbade landet. Solidaritetsklausulen kan därmed inte jämställas med någon form av ömsesidiga försvarsförpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft3"&gt;(Se artikel 2.176 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förfaranden för ändring av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Ett konventsförfarande införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som ska tillämpas när ändringar av ett grundfördrag bereds. Ändringar i EU- fördraget och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; träder, i likhet med de nuvarande fördragen, i kraft efter det att de har ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;Om fyra femtedelar av alla medlemsstater inom två år efter undertecknandet av ett fördrag om ändring av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget har ratificerat detta fördrag och en eller flera medlemsstater har stött på problem med att ratificera detta, ska Europeiska rådet ta upp frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; införs nya förenklade förfaranden för att ändra i EU- fördraget och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (s.k. passereller). Varje nationellt parlament kan lägga in sitt veto mot beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: Unga Européer &lt;/SPAN&gt;ser mycket positivt på att större fördragsändringar alltid ska föregås av ett konventsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund, Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksorganisationen Verdandi &lt;SPAN class="ft5"&gt;har yttrat sig över de förenklade ändringsförfarandena. Deras synpunkter tas upp i avsnitt 7.2.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska ändringar av de fördrag som unionen bygger på träda i kraft när de har ratificerats av samtliga medlemsstater i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser. De nuvarande fördragen innehåller också vissa bestämmelser med ett förenklat förfarande för ändring, t.ex. artikel 67 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget får artikel 48 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; ett nytt innehåll. Det införs bestämmelser om att &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan ändras i enlighet med ett ordinarie förfarande. Fördragen kan också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;ändras genom förenklade förfaranden. (Se artiklarna 1.54, 1.56 samt 2.290 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Ordinarie ändringsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I likhet med nu gällande bestämmelser får varje medlemsstats regering eller kommissionen förelägga rådet utkast till ändringar av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel &lt;NOBR&gt;48.2–48.5&lt;/NOBR&gt; i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Nytt är att även Europaparlamentet ska få förelägga rådet utkast till ändringar. Rådet ska översända dessa utkast till Europeiska rådet. Även medlemsstaternas nationella parlament ska tillställas utkasten till ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget tydliggörs att dessa utkast bl.a. kan syfta till att utöka eller minska de befogenheter som unionen tilldelas i fördragen. Detta bekräftas även i en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (18) om avgränsningen av befogenheter &lt;/SPAN&gt;som konferensen antog. Härigenom blir det tydligt att förslag till ändringar även kan innebära en minskning av de befogenheter som unionen tilldelas i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;När ändringar av ett grundfördrag bereds ska ett konventsförfarande tillämpas. Förfarandet motsvarar det som användes i samband med Europeiska konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) som ledde fram till ett förslag till konstitutionellt fördrag (se avsnitt 4.1). När Europeiska rådet, efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen, med enkel majoritet har beslutat att granska de ändringar som föreslås ska Europeiska rådets ordförande sammankalla ett konvent. Konventet ska bestå av företrädare för de nationella parlamenten, medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, Europaparlamentet och kommissionen. Även Europeiska centralbanken ska höras när det är fråga om institutionella ändringar på det monetära området. Om det bara gäller smärre ändringar i fördragen kan Europeiska rådet med enkel majoritet och efter att ha fått Europaparlamentets godkännande låta bli att sammankalla konventet. Europeiska rådet ska då fastställa mandatet för regeringskonferensen. Konventet behandlar utkasten till ändringar av fördragen och antar genom konsensus den rekommendation som ska överlåtas till regeringskonferensen. Regeringskonferensens suveräna ställning när det gäller att i samförstånd komma överens om ändringar i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ändras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft5"&gt;Ändringar i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; träder i kraft efter det att de har ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Om fyra femtedelar av alla medlemsstaterna inom två år efter undertecknandet av ett fördrag om ändring av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; har ratificerat detta fördrag och en eller flera medlemsstater har stött på problem med att ratificera detta, ska Europeiska rådet ta upp frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Förenklade ändringsförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Genom Lissabonfördraget införs nya mekanismer med förenklade förfaranden för att ändra i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (s.k. passereller).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Det kan inledningsvis konstateras att de nationella parlamenten har Prop. 2007/08:168 möjlighet att motsätta sig ändringar enligt de förenklade förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;För det första ska Europeiska rådet kunna besluta om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i tredje delen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som rör unionens politik och inre åtgärder (artikel 48.6). Varje medlemsstats regering, Europaparlamentet eller kommissionen får förelägga Europeiska rådet förslag till sådana ändringar. Europeiska rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen samt Europeiska centralbanken när det gäller institutionella ändringar på det monetära området. Beslutet träder i kraft först sedan det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Besluten får inte utöka de befogenheter som unionen tilldelas i fördragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;För det andra ska Europeiska rådet när det gäller &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller avdelning V med rubriken ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken” i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; kunna besluta om övergång från beslutsfattande i rådet med enhällighet på ett visst område eller i ett visst fall till beslutsfattande med kvalificerad majoritet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;första stycket). Här undantas beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. För det tredje ska Europeiska rådet när det gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kunna besluta om övergång från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;48.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;andra stycket). Europeiska rådet ska i båda fallen besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter. Varje initiativ ska av Europeiska rådet översändas till medlemsstaternas nationella parlament. Varje nationellt parlament kan lägga in sitt veto mot beslutet inom sex månader från översändandet. Beslutet får då inte antas av Europeiska rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs vidare en ny artikel 308a i EUF- fördraget som anger vilka artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som undantas från tillämpningen av de förenklade ändringsförfarandena i artikel 48.7 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De bestämmelser som undantas är följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft3"&gt;– unionens egna medel (artikel 269 tredje och fjärde styckena),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;– finansiella perspektivet (artikel 270a.2 första stycket),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;– flexibilitetsklausulen (artikel 308),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;– reglerna om röstförfaranden som ska tillämpas i Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet vid tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskap i unionen (artikel 309).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;De förenklade ändringsförfarandena tas också upp i avsnitt 7 om de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget (7.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Protokoll och bilagor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Till Lissabonfördraget finns en bilaga. Regeringskonferensen har vidare antagit 13 protokoll. Av protokollen är 11 nya. Ändringar har dessutom gjorts i ett flertal nu gällande protokoll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Till det nu gällande &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och/eller &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och Euratomfördraget finns för närvarande 35 protokoll fogade. Vidare finns ytterligare ett protokoll om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier som inte är fogat till något särskilt fördrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Till Lissabonfördraget finns en bilaga, vilken utgör en integrerad del av fördraget. Bilagan innehåller jämförelsetabeller rörande omnumrering av bestämmelserna i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (se även avsnitt 26.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Regeringskonferensen har antagit 13 protokoll. Tio av dessa ska fogas till grundfördragen. Protokoll (nr 1) om ändring av de protokoll som är fogade till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och/eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen samt protokoll (nr 2) om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ska fogas till Lissabonfördraget. Protokollen har samma status som de fördrag till vilka de fogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Av protokollen är 11 protokoll nya. Två av dessa, protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, ersätter motsvarande nu gällande protokoll. De nya protokollen är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen (se avsnitt 15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (se avsnitt 15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Protokollet om eurogruppen (se avsnitt 23.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Protokollet om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 28a i fördraget om Europeiska unionen (se avsnitt 25.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Protokollet om artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen angående unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se avsnitt 12.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Protokollet om den inre marknaden och konkurrens (se avsnitt 23.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Protokollet om Polens och Förenade konungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (se avsnitt 12.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Protokollet om utövandet av delade befogenheter (se avsnitt 13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Protokollet om tjänster av allmänt intresse (se avsnitt 21.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Protokollet om rådets beslut om genomförande av artikel 9c.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 205.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt under tiden 1 november &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–31&lt;/NOBR&gt; mars 2017 och från och med den 1 april 2017 (se avsnitt 14.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Protokollet om övergångsbestämmelser (se bl.a. avsnitt 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft38"&gt;Protokoll (nr 1) om ändring av de protokoll som är fogade till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och/eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen innehåller ändringar i 26 nu gällande protokoll. Texterna i de ändrade protokollen har anpassats till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som gjorts genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Lissabonfördraget. Hänsyn har även tagits till vissa slutsatser som den &lt;NOBR&gt;juridisk-tekniska&lt;/NOBR&gt; översynen av protokollen lett fram till. I vissa protokoll har titlarna förtydligats. Följande protokoll har ändrats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;protokollet om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om Europeiska unionens immunitet och Privilegier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;protokollet om vissa uppgifter som åligger Danmarks nationalbank,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om ordningen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CFP-francen,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om tillämpning av vissa inslag i artiklarna 22a och 22b i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; på Förenade kungariket och Irland med avseende på området för frihet, säkerhet och rättvisa,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området för frihet, säkerhet och rättvisa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om Danmarks ställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om asyl för medborgare i medlemsstaterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om artikel 27.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;protokollet om import till Europeiska unionen av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om förvärv av egendom i Danmark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om artikel 141 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om en särskild ordning för Grönland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;protokollet om artikel 40.3.3 i Irlands författning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;protokollet om de ekonomiska följderna av att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphör att gälla och om kol- och stålforskningsfonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Av nuvarande protokoll är tio föråldrade eller obsoleta och ska därför upphöra att gälla. Detta gäller protokollet om Italien (1957), protokollet om varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat (1957), protokollet om Europeiska monetära institutets stadga (1992), protokollet om övergången till den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (1992), protokollet om Portugal (1992), protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen (1997) (vilket ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p192 ft3"&gt;ersättas med ett protokoll med samma titel), protokollet om tillämpning Prop. 2007/08:168 av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (1997) (vilket ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft5"&gt;ersättas med ett protokoll med samma titel), protokollet om djurskydd och djurens välfärd (1997) (vilket ska utgöra artikel 6b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget),&lt;/NOBR&gt; protokollet om utvidgningen av Europeiska unionen (2001) och protokollet om artikel 67 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (2001). Det finns även en &lt;SPAN class="ft4"&gt;gemensam förklaring (49) om Italien &lt;/SPAN&gt;angående protokollet om Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Protokoll (nr 2) innehåller ändringar av Euratomfördraget. Euratomfördraget anpassas med hänsyn till den nya terminologin som införs genom Lissabonfördraget. I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;förklaring (44) från Förbundsrepubliken Tyskland, Irland, Republiken Ungern, Republiken Österrike och Konungariket Sverige &lt;/SPAN&gt;noteras att de centrala bestämmelserna i Euratomfördraget inte har ändrats i sak sedan det fördraget trädde i kraft och behöver uppdateras. De nämnda länderna stödjer därför tanken på en konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar som bör sammankallas så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;EU-fördragets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; territoriella tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;EU-fördragets&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördragets territoriella tillämpningsområde motsvarar i stort sett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;nuvarande bestämmelser om &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; territoriella tillämpningsområde. Ett förenklat ändringsförfarande införs när det gäller att ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt eller nederländskt land eller territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte yttrat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;En bestämmelse om &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde finns i artikel 299 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I samma artikel finns bestämmelser om Europeiska unionens yttersta randområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft4"&gt;Förhandlingsresultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om fördragens territoriella tillämpningsområde (artikel 49c). Bestämmelsen motsvarar nuvarande artikel 299.1 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska således gälla för Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft3"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;De närmare bestämmelserna om fördragens territoriella Prop. 2007/08:168 tillämpningsområde kommer att finnas i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 311a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Dessa bestämmelser motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i artikel 299.2 första stycket och artikel 299.3─299.6 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Orden ”de franska utomeuropeiska departementen” ersätts med ”Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, &lt;NOBR&gt;Saint-Barthélemy&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;Saint-Martin”&lt;/NOBR&gt; (artikel 311a.1). En ny bestämmelse införs om ett förenklat ändringsförfarande när det gäller att ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt eller nederländskt land eller territorium som avses i bestämmelsen. Europeiska rådet ska fatta beslut med enhällighet efter att ha hört kommissionen (artikel 311a.6). I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (43) till artikel 311a.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;anges särskilda förutsättningar för att ändra ställningen för Mayotte i förhållande till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Artikel 299 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kommer att innehålla bestämmelser om unionens yttersta randområden. Dessa bestämmelser motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i artikel 299 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; På motsvarande sätt som i artikel 311a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ersätts dock orden ”de franska utomeuropeiska departementen” med ”Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, &lt;NOBR&gt;Saint-Barthélemy&lt;/NOBR&gt; och Saint- Martin”. I artikel 299 införs vidare ett tillägg i bestämmelsen om vilket beslutsförfarande som ska användas när rådet beslutar om specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördragen ska tillämpas beträffande dessa områden. När sådana åtgärder antas av rådet enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande ska rådet besluta på förslag av kommissionen efter att ha hört Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.60, 2.287 och 2.293 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Varaktighet, ratificering och ikraftträdande av Lissabonfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Förutsättningen för att Lissabonfördraget ska träda i kraft är, i likhet med de nuvarande fördragen, att det har ratificerats av alla fördragsslutande parter i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Fördraget träder i kraft den 1 januari 2009, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft38"&gt;En ny bestämmelse införs i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som innebär att fördragen utöver de 23 originalspråken får översättas till andra språk som bestäms av medlemsstaterna bland dem som i enlighet med deras konstitutionella ordning har officiell ställning i hela eller delar av deras territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kristna Råd, &lt;/SPAN&gt;har haft synpunkter på den svenska språkversionen av Lissabonfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bakgrund: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om varaktighet och ikraftträdande av de nuvarande fördragen finns i artiklarna 51 och 52 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artiklarna 312 och 313 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelser om vilka språk som de nuvarande fördragen upprättats på finns i artikel 53 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 314 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p273 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget innehåller precis som de Prop. 2007/08:168 nuvarande fördragen en bestämmelse om att fördraget ingås på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;obegränsad tid (artikel 3 i Lissabonfördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Förutsättningen för att Lissabonfördraget ska träda i kraft är, i likhet med de nuvarande fördragen, att det har ratificerats av alla fördragsslutande parter i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser (artikel 6 i Lissabonfördraget). Lissabonfördraget träder i kraft den 1 januari 2009 förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen. Om så inte är fallet träder fördraget i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om åtminstone en av signatärstaterna inte ratificerar Lissabonfördraget, kan detta följaktligen inte träda i kraft, och de nuvarande fördragen fortsätter att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;Lissabonfördraget är upprättat på 23 originalspråk dvs. bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska (artikel 7 i Lissabonfördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Genom Lissabonfördraget införs en ny bestämmelse i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som innebär att fördraget, utöver de 23 originalspråken, även får översättas till andra språk som bestäms av medlemsstaterna bland de språk som i enlighet med deras konstitutionella ordning har officiell ställning i hela eller delar av deras territorium. Den berörda medlemsstaten ska lämna en bestyrkt kopia av sådana översättningar till rådet (artikel 53.2 i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen är även tillämplig på &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 313a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I en &lt;SPAN class="ft32"&gt;gemensam förklaring (16) till artikel 53.2 i fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;anges att konferensen anser att den nya bestämmelsen bidrar till att uppnå målet för unionen att respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald. I förklaringen rekommenderar konferensen vidare de medlemsstater som vill utnyttja denna möjlighet att inom sex månader efter fördragets undertecknande meddela rådet till vilket eller vilka språk som fördragen kommer att översättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft3"&gt;Beträffande den svenska språkversionen av Lissabonfördraget kan enstaka rättelser komma att aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;(Se artiklarna 1.54, 1.61, 2.295 samt 3, 6 och 7 i Lissabonfördraget.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Omnumrering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Under regeringskonferensen kom medlemsstaterna överens om en omnumrering av artiklarna, avsnitten, kapitlen, avdelningarna och delarna i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och EUF- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft4"&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att en löpande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;omnumrering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;mycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;problematisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p519 ft5"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;rättstillämpningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Förhandlingsresultatet: &lt;/SPAN&gt;Lissabonfördraget innebär också att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;artiklarna, avsnitten, kapitlen, avdelningarna och delarna i det ändrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p519 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; numreras om. Detta framgår av artikel 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;i Lissabonfördraget. I bilagan till Lissabonfördraget finns en tabell som Prop. 2007/08:168 anger tidigare numrering i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; numrering i Lissabonfördraget och ny numrering i det ändrade &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Bilagan utgör en integrerad del av Lissabonfördraget. Åtgärden att numrera om artiklarna får ses mot bakgrund av att flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;artiklar upphävs och att ett stort antal nya artiklar tillkommer i fördragen som ett resultat av regeringskonferensen. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har pekat på kan omnumreringen föra med sig vissa praktiska problem vid tillämpningen. Dessa problem är emellertid närmast av övergångskaraktär och bör utan större svårigheter kunna bemästras. Det bekräftas av den omnumrering av fördragen som skedde i samband med Amsterdamfördraget. En löpande omnumrering utan användning av långa bokstavsserier m.m., måste på sikt underlätta både tillämpningen och överskådligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft1"&gt;27 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;27.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft8"&gt;För att Sverige skulle kunna bli medlem i EU krävdes bl.a. att regeringsformens bestämmelser om överlåtelse av beslutanderätt ändrades. Ändringen innebar att det i regeringsformen angavs att riksdagen kunde överlåta beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna så länge dessa har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen och Europakonventionen. Genom ytterligare en ändring av regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari 2003, är det i dag möjligt för riksdagen att inom ramen för samarbete i Europeiska unionen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Liksom tidigare förutsätter en sådan överlåtelse att fri- och rättighetsskyddet inom EU motsvarar det som ges i regeringsformen och Europa- konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Inför Sveriges inträde i unionen gjordes vidare bedömningen att övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning skulle regleras i en anslutningslag. Riksdagens beslut om att överlåta den beslutanderätt som de grundläggande fördragen förutsatte, skulle göras genom denna lag. Efter riksdagens antagande av regeringens proposition (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:KU17, rskr. 1994/95:64) utfärdade regeringen Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;När det gäller överlåtelsens reglering anges i anslutningslagen att Europeiska gemenskaperna får, efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen, fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som särskilt räknas upp i lagen. Uppräkningen (4 §) omfattar i huvudsak de grundläggande fördragen &lt;NOBR&gt;(EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Euratomfördraget), de s.k. anslutningsfördragen genom vilka nya medlemsstater har anslutit sig till unionen samt fördrag om ändringar i de grundläggande fördragen. Begreppet Europeiska gemenskaperna innefattar såväl Europeiska gemenskapen (EG) som Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft5"&gt;När det gäller införlivande av EG:s redan existerande regelverk vid tidpunkten för Sveriges anslutning anges i anslutningslagen att de grundläggande fördragen m.m. samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;De ändringar i anslutningslagen som nu föreslås grundar sig i huvudsak på följande förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;För det första ska Europeiska unionen ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person. Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen kommer dock att finnas kvar i sin nuvarande form. Mot bakgrund av detta bör överlåtelsens reglering i anslutningslagen ändras så att mottagare av den överlåtna beslutanderätten inte längre ska vara Europeiska gemenskaperna utan Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;För det andra kommer den lista i lagen som räknar upp de grundläggande fördragen m.m. som ska gälla här i landet (4 §) att ändras på det sättet att Lissabonfördraget läggs till i förteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Det föreslås att lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft4"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Paragrafen reglerar överlåtelsen av den beslutanderätt som annars tillkommer svenska organ. I dag anges att Europeiska gemenskaperna, som inkluderar såväl Europeiska gemenskapen (EG) som Europeiska atomenergigemenskapen, får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. Lissabonfördraget innebär att Europeiska unionen kommer att ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person. Den ändring som nu föreslås innebär därför att mottagaren av den överlåtna beslutanderätten i stället kommer att vara Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, som ju är den del av begreppet ”Europeiska gemenskaperna” som alltjämt kommer att finnas kvar. Den hänvisning som i paragrafen görs till att Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen får fatta beslut som gäller här i landet tas bort. Av ett nytt andra stycke i 3 § kommer det att framgå att nu gällande rättsakter, avtal och andra beslut som Europeiska gemenskaperna har antagit efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft4"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft3"&gt;Paragrafen räknar upp de fördrag och andra instrument som 2 och 3 §§ hänvisar till. Listan omfattar i dag 19 instrument angivna under 19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;punkter. Enligt förslaget föreslås att Lissabonfördraget läggs till listan. Prop. 2007/08:168 Därutöver görs vissa redaktionella ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Ändringarna i anslutningslagen ska träda i kraft samtidigt som Lissabonfördraget träder i kraft. Eftersom denna tidpunkt, som är beroende av medlemsstaternas ratifikation av fördraget, för närvarande inte kan fastställas bör regeringen ges bemyndigande att sätta lagändringarna i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;Promemorians&lt;SPAN class="ft26"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:109px;"&gt;lagförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft1"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 2 § ska lyda ”Införlivande av Europeiska unionens regler”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft4"&gt;Europeiska gemenskaperna &lt;SPAN class="ft3"&gt;får &lt;/SPAN&gt;efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft3"&gt;fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Europeiska unionen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft4"&gt;Europeiska&lt;SPAN style="padding-left:67px;"&gt;atomenergi- gemenskapen &lt;SPAN class="ft3"&gt;får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p54 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;§&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:368.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p631 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p50 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft26"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Lissabonfördraget (Ds 2007:48) lämnats av Sveriges riksbank, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Högsta domstolens ledamöter, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Örebro tingsrätt, Umeå tingsrätt, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Västernorrlands län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Brottsoffermyndigheten, Valmyndigheten, Migrationsverket, Datainspektionen, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA), Kommerskollegium, Sveriges exportråd, Stockholms Handelskammare, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Statens haverikommission, Svenska Röda Korset, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Barnombudsmannen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft5"&gt;Riksgäldskontoret, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Skåne län, Länsstyrelsen Hallands län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Länsstyrelsen Norrbottens län,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Vetenskapsrådet, Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Rymdstyrelsen, Glesbygdsverket, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappombudsmannen, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska &lt;NOBR&gt;ESF-rådet),&lt;/NOBR&gt; Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Solna stad, Stockholms stad, Jönköpings kommun, Gotlands kommun, Malmö kommun, Halmstads kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Västernorrlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Svenska kyrkan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Energi, Sveriges Riksidrottsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft3"&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Liberala Ungdomsförbundet, Attac Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p235 ft5"&gt;CONCORD Sverige, Folkbildningsförbundet, Folkrörelsen Nej till EU, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Föreningen medborgare för folkomröstning, &lt;NOBR&gt;IOGT-NTO,&lt;/NOBR&gt; Region Dalarna, Riksorganisationen Verdandi, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska Kvinnors Europa Nätverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft3"&gt;(SKEN), Svenska Transportarbetareförbundet, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Kristna Råd, Sveriges Kvinnolobby, Swera Svensk flyktinghjälp, Säkerhets- och försvarsföretagen och Unga Européer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft8"&gt;Svar har inte inkommit från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Statistiska centralbyrån, Växjö universitet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Sametinget, Verket för innovationssystem (VINNOVA), VisitSweden AB, Marknadsdomstolen, Uppsala kommun, Nyköpings kommun, Motala kommun, Kristianstads kommun, Göteborgs kommun, Örebro kommun, Västerås kommun, Sandvikens kommun, Östersunds kommun, Luleå kommun, Region Skåne, Utrikespolitiska Institutet, Rädda Barnen, Handikappförbundens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft38"&gt;samarbetsorgan, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Folk och Försvar, Svensk Handel, Moderata Ungdomsförbundet, Centerpartiets ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Ung Vänster, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, Grön Ungdom, Amnesty International (svenska sektionen), Business and professional women Sweden, Caritas Sverige, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR), Folkkampanjen mot &lt;NOBR&gt;kärnkraft-kärnvapen,&lt;/NOBR&gt; Folkrörelsernas &lt;NOBR&gt;EU-forum,&lt;/NOBR&gt; Forum syd, Fältbiologerna, Greenpeace, Internationella kvinnoförbundet (IKFF), Islamiska samarbetsrådet, Judiska centralrådet, Katolska Kyrkan i Sverige, Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till kvinna, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, Miljöförbundet Jordens Vänner, Olof Palmes Internationella Center, Regionförbundet Västerbottens län, Rese- och Turistnäringen i Sverige, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stiftelsen Mälardalens kvinnolobby, Svensk Turism AB, Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen, Sveriges Domareförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Konsumenter, Sveriges Konsumenter i Samverkan, Sveriges Muslimska Råd, Sveriges Olympiska Kommitté och Världsnaturfonden WWF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft3"&gt;Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Livsmedelsekonomiska institutet, Kalmar kommun, Borås kommun, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Svenska Bankföreningen, Region Halland och Regionförbundet Östsam har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Yttrande har också inkommit från Region Värmland, Näringspunkten, &lt;NOBR&gt;EU-kritiska&lt;/NOBR&gt; Centernätverket, f.d. ambassadören Anders Kruse, några lokalavdelningar till Folkrörelsen Nej till EU, Poståkeriklubbens lokala fackklubb i Göteborg, två nätverk för folkomröstning i Karlskrona och Ludvika samt medborgare till ett antal av cirka 30 personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;Lagrådsremissens&lt;SPAN class="ft26"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:133px;"&gt;lagförslag&lt;SPAN class="ft26"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft1"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 2 § ska lyda ”Införlivande av Europeiska unionens regler”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p639 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft32"&gt;Europeiska gemenskaperna &lt;SPAN class="ft8"&gt;får &lt;/SPAN&gt;efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen &lt;SPAN class="ft8"&gt;fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;Europeiska unionen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft32"&gt;Europeiska atomenergi- gemenskapen &lt;SPAN class="ft8"&gt;får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;De rättsakter, avtal och beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p54 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;§&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p10 ft10"&gt;De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;1. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;1. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;2. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;2. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 mars 1957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;Konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;november 1962 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;november 1962 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;fördraget &lt;SPAN class="ft5"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:368.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=20px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=60px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=11px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=10px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=43px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=55px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=10px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=12px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=41px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=99px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapen i syfte att göra den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapen i syfte att göra den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;särskilda ordningen för associering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;särskilda ordningen för associering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p641 ft8"&gt;utomeuropeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p424 ft5"&gt;länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;utomeuropeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p642 ft5"&gt;länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;territorier som behandlas i fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;territorier som behandlas i fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;delen av detta fördrag tillämplig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;delen av detta fördrag tillämplig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;med avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p643 ft5"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;Nederländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p444 ft5"&gt;avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Nederländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Antillerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Antillerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;4. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Protokollet &lt;/SPAN&gt;den 8 april 1965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;4. &lt;SPAN class="ft4"&gt;protokollet &lt;/SPAN&gt;den 8 april 1965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p644 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;gemenskapernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p558 ft8"&gt;gemenskapernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;immunitet och privilegier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;immunitet och privilegier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;5. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 april 1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;5. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 april 1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p644 ft5"&gt;ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft5"&gt;ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p643 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p558 ft10"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;budgetbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p31 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;budgetbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;i fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;upprättandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskaperna och i fördraget om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskaperna och i fördraget om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och en gemensam kommission för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och en gemensam kommission för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6. &lt;/SPAN&gt;Fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;22 januari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;6. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 januari 1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1972 om Konungariket Danmarks,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Konungariket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;Danmarks,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Irlands, Konungariket Norges och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Irlands, Konungariket Norges och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Förenade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;konungariket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Förenade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft8"&gt;konungariket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Nordirlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;Nordirlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;7. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 10 juli 1975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;7. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 10 juli 1975 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om ändring av vissa bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändring av vissa bestämmelser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;protokollet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p644 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;protokollet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p181 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;investeringsbankens stadga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;investeringsbankens stadga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;8. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 juli 1975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;8. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 22 juli 1975 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av vissa finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p182 ft5"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p31 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p516 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p31 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p643 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskaperna och i fördraget om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskaperna och i fördraget om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och en gemensam kommission för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och en gemensam kommission för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;9. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Akten &lt;/SPAN&gt;den 20 september 1976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;9. &lt;SPAN class="ft4"&gt;akten &lt;/SPAN&gt;den 20 september 1976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om allmänna direkta val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om allmänna direkta val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;företrädare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;församlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;företrädare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p11 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft10"&gt;församlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;(Europaparlamentet) samt beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;(Europaparlamentet) samt beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av Europeiska unionens råd av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av Europeiska unionens råd av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;25 juni och den 23 september 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;25 juni och den 23 september 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av nämnda akt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av nämnda akt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;10. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 28 maj 1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;10. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 28 maj 1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p55 ft5"&gt;Hellenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;republikens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p15 ft5"&gt;Hellenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;republikens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=40px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=21px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=35px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=43px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=38px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=26px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=99px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;atomenergigemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;11. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 13 mars 1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;11. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 13 mars 1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av fördragen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om ändring av fördragen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p645 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p646 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p647 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p643 ft3"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p648 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p643 ft3"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Grönland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Grönland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;12. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 12 juni 1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;12. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 12 juni 1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p649 ft8"&gt;Konungariket Spaniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p650 ft8"&gt;Konungariket Spaniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Portugisiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;republikens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Portugisiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft8"&gt;republikens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p651 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p117 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p646 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p652 ft3"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;atomenergi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft10"&gt;atomenergi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;13. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Europeiska &lt;/SPAN&gt;enhetsakten den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;13. &lt;/SPAN&gt;europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p653 ft10"&gt;enhetsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p558 ft10"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;17 och 28 februari 1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;17 och 28 februari 1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;14. &lt;/SPAN&gt;Fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p424 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p654 ft5"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;14. &lt;/SPAN&gt;fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p648 ft10"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p655 ft5"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;1992 om Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1992 om Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;15. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 24 juni 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;15. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 24 juni 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p656 ft5"&gt;Konungariket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;Norges,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p657 ft5"&gt;Konungariket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p558 ft10"&gt;Norges,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Österrikes,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p646 ft3"&gt;Österrikes,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p57 ft5"&gt;Finlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p648 ft10"&gt;Finlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p558 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Konungariket Sveriges anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Konungariket Sveriges anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;16. Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;den 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p10 ft8"&gt;16. Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;den 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;oktober 1997 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;oktober 1997 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p651 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;unionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p654 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p655 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p658 ft10"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p642 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p643 ft3"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;akter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vissa akter som hör samman med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;som hör samman med dem, med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;dem, med förklaring av Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;förklaring av Sverige enligt artikel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;K 7.2 och K 7.3 b i &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska unionen i deras lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p646 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;enligt Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Amsterdamfördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;17. Nicefördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;17. Nicefördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;februari 2001 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;februari 2001 om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Fördraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p651 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;om Europeiska unionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;unionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p654 ft3"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördragen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p655 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;upprättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p658 ft10"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;gemenskaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p642 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td180"&gt;&lt;P class="p643 ft5"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;akter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;vissa akter som hör samman med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;som hör samman med dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;18. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 16 april 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft5"&gt;18. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 16 april 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p647 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;Tjeckiens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p653 ft10"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p646 ft5"&gt;Tjeckiens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;Estlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p653 ft10"&gt;Estlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Cyperns, Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;Lettlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Cyperns, Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p646 ft5"&gt;Lettlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p649 ft10"&gt;Litauens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p659 ft10"&gt;Litauens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ungerns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;Maltas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ungerns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p660 ft10"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p646 ft8"&gt;Maltas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p649 ft10"&gt;Polens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p659 ft10"&gt;Polens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Sloveniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p56 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Sloveniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p649 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td178"&gt;&lt;P class="p558 ft5"&gt;Republiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Slovakiens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Slovakiens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p661 ft10"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p646 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p662 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft3"&gt;Rumäniens anslutning till Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;19. &lt;SPAN class="ft4"&gt;fördraget &lt;/SPAN&gt;den 25 april 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft10"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;om Republiken Bulgariens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p558 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Rumäniens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p558 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p667 ft26"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft3"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;Lagrådets&lt;SPAN class="ft26"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:75px;"&gt;yttrande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde &lt;NOBR&gt;2008-06-13&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Närvarande: &lt;/SPAN&gt;F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Lissabonfördraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 maj 2008 (Statsrådsberedningen) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft3"&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Kristina Svahn Starrsjö och ämnesrådet Nina Stubbe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av &lt;SPAN class="ft106"&gt;Lagrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:47px;"&gt;:&lt;SPAN class="ft26"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft5"&gt;Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget) innehåller ändringar och tillägg till nuvarande grundläggande fördrag inom unionen (EU). Regeringen avser att föreslå riksdagen att Lissabonfördraget och de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget godkänns. Det föranleder den föreslagna ändringen i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen). Förslaget innebär främst att Lissabonfördraget läggs till i lagens förteckning över fördrag och andra instrument som skall gälla här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft5"&gt;Genom Lissabonfördraget överlåts viss ytterligare beslutanderätt till EU. Riksdagens möjligheter att överlåta beslutanderätt inom ramen för samarbete inom EU regleras i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen. Överlåtelse får inte ske av beslutanderätt som rör principerna för statsskicket. Vidare förutsätter en överlåtelse att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft38"&gt;Lissabonfördraget innebär i stora delar en omarbetning av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (det konstitutionella fördraget) som Europeiska rådet enades om i juni 2004 men som inte genomfördes. Mot bakgrund av detta fördrag beslutade regeringen år 2005 på motsvarande sätt som nu är fallet att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till lag om ändring i anslutningslagen. Lagrådet såg då som sin främsta uppgift att utreda om Sverige kunde ansluta sig till det konstitutionella fördraget utan föregående grundlagsändring. Lagrådet fann därvid i sitt yttrande den 28 juni 2005 att fördraget kunde antas utan att regeringsformen ändrades. Lagrådet anförde bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p223 ft19"&gt;Sammanfattningsvis kan Lagrådet inte se att de befogenheter som Europeiska unionen tilldelas genom fördraget, vare sig kvantitativt eller kvalitativt, rör principerna för det svenska statsskicket i den mening som avses i 10 kap. 5 § regeringsformen. Fri- och rättighetsskyddet måste alltjämt anses stå i nivå med det i regeringsformen och Europakonventionen. Ett godkännande av fördraget och den därav föranledda överlåtelsen av beslutanderätt kan mot denna bakgrund ske utan grundlagsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft5"&gt;Lissabonfördraget motsvarar i princip det konstitutionella fördraget. I förhållande till sistnämnda fördrag är enligt Lagrådets uppfattning de ändringar som har gjorts i Lissabonfördraget inte av det slaget att de är av någon betydelse vid bedömningen av om förutsättningarna i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen för överlåtelse av beslu- tanderätt är uppfyllda eller inte. Lagrådet finner inte att några nya omständigheter har tillkommit som kan ändra den uppfattning som Lagrådet redovisade i det tidigare yttrandet. Lagrådet anser således att det inte finns något hinder att ta upp Lissabonfördraget bland de fördrag som anges i anslutningslagen. Inte heller i övrigt har Lagrådet någon erinran mot lagförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;Prop. 2007/08:168 Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GV03168287x1.jpg/" id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;Statsrådsberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juli 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft8"&gt;Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Larsson, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft3"&gt;Föredragande: Statsrådet Malmström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft26"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;Regeringen beslutar proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;Prop. 2007/08:168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-07-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2008-07-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2008-08-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2008-08-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2008-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Statsrådsberedningen</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:07:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV03168</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:33:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:07:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV03168</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200708__168.pdf</filnamn>
<filstorlek>1640037</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lissabonfördraget</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EB897400-E9A7-4427-A02B-827262AC5086</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2008/09:UU8</uppgift>
<ref_dok_id>GW01UU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lissabonfördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2007/08:168&lt;br/&gt;
Lissabonfördraget</uppgift>
<ref_dok_id>GW02U3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lissabonfördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ohly m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2007/08:168&lt;br/&gt;
Lissabonfördraget</uppgift>
<ref_dok_id>GW02U2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lissabonfördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2007/08:168&lt;br/&gt;
Lissabonfördraget</uppgift>
<ref_dok_id>GW02U4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lissabonfördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mona Sahlin m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2007/08:168&lt;br/&gt;
Lissabonfördraget</uppgift>
<ref_dok_id>GW02U1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lissabonfördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mona Sahlin m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>