<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2234383</hangar_id>
 <dok_id>GV02Ub566</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>Ub566</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:Ub566 av Mats Pertoft m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp656</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>566</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-08-28 13:59:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-08 16:14:52</publicerad>
 <titel>Mångfald och delaktighet i skolan</titel>
 <subtitel>av Mats Pertoft m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{6E5ECC37-3BB3-4835-9333-BF0FD8E6599A}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02Ub566/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02Ub566</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02Ub566</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:Ub566&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Mats Pertoft m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Mångfald och delaktighet i skolan&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp656&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="M&amp;aring;ngfald och delaktighet i skolan" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:31:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_Ub_566.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115840218" name="_Toc115840218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840454" name="_Toc115840454"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751575" name="_Toc178751575"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357120" name="_Toc179357120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671467" name="_Toc181671467"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115248153" name="_Toc115248153"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493596" name="_Toc115493596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493664" name="_Toc115493664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580476" name="_Toc115580476"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671467"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671468"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671469"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Alla skolor m&amp;aring;ste vara bra skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671470"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rdegrundsarbetet och kreativitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671471"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Individinriktad undervisning ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r likriktning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671472"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ta till vara f&amp;ouml;rskolans kunskaper om barnen – och ge eleverna den b&amp;auml;sta starten i grundskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671473"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Likv&amp;auml;rdig – men inte likformad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671474"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ka friheten f&amp;ouml;r skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671475"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nej till statlig skola&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671476"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vikten av &amp;ouml;kad lokal frihet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671477"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Alternativa l&amp;auml;roplaner och kursplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671478"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Egna &amp;auml;mnen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671479"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Profilklasser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671480"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att s&amp;auml;tta betyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671481"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;ouml;jlighet att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n nationella prov&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671482"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa timplanen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671483"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flexibel skolstart&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671484"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fr&amp;auml;mja pedagogisk m&amp;aring;ngfald&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671485"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Frist&amp;aring;ende skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671486"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r m&amp;ouml;jlighet till vite nu&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671487"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ge eleverna &amp;ouml;kad makt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671488"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Forum f&amp;ouml;r inflytande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671489"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Elev- och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrainflytande i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671490"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildning f&amp;ouml;r elev- respektive f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarepresentanter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671491"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att ta igen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671492"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Engagemang &amp;auml;r en merit&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671493"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671494"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Respekt f&amp;ouml;r st&amp;auml;llningstaganden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671495"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671496"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671497"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Buller&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671498"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;gen till och fr&amp;aring;n skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671499"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den yttre milj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671500"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skapa ett nytt betygssystem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671501"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utred ett alternativ&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671502"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r en r&amp;auml;tt att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671503"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fria individer – trygga elever&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671504"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Modersm&amp;aring;lsundervisning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671505"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671506"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genuspedagoger&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671507"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Examensordningen f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarutbildningen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671508"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;K&amp;ouml;nssegregerade yrken i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671509"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flickors och pojkars studieresultat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671510"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;HBT&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671511"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kompetent personal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671512"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;HBT i kursplanerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671513"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Funktionshinder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181671514"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc181671468" name="_Toc181671468"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utveckla kreativiteten och det egna t&amp;auml;nkandet inom grundskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om individualiserad undervisning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;ndam&amp;aring;let med anslaget om 900 miljoner kronor i h&amp;ouml;stbudgeten 2007 (den s.k. l&amp;auml;s-skriv-r&amp;auml;kna-satsningen) f&amp;ouml;r projekt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;auml;rarlyftets fortbildning &amp;auml;ven ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r skolor med alternativ pedagogisk profil att, efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket, arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att kommunala grundskolor f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att arbeta efter alternativa kursplaner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att alla grundskolor f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att ha egna &amp;auml;mnen inom ramen f&amp;ouml;r skolans val.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att skolor med s&amp;aring;v&amp;auml;l offentlig som frist&amp;aring;ende huvudman efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna till&amp;auml;mpa ett annat bed&amp;ouml;mningssystem &amp;auml;n betyg.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;ouml;djande av framv&amp;auml;xten av profilklasser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om m&amp;ouml;jligheten att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att genomf&amp;ouml;ra nationella prov.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den nationella timplanen ska avskaffas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att flexibel skolstart mellan sex och &amp;aring;tta &amp;aring;rs &amp;aring;lder b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att flexibel skolstart med m&amp;ouml;jlighet att b&amp;ouml;rja skolan vid s&amp;aring;v&amp;auml;l h&amp;ouml;st- som v&amp;aring;rterminens b&amp;ouml;rjan b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;aring;ta utreda hur den pedagogiska m&amp;aring;ngfalden i skolan kan fr&amp;auml;mjas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skollagen ska f&amp;ouml;reskriva att varje skola ska ha ett fungerande representativt forum f&amp;ouml;r elevinflytande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra och permanenta m&amp;ouml;jligheten att inr&amp;auml;tta lokala styrelser med elev&amp;shy;majoritet vid gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om utbildning av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldra- respektive elevrepresentanter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att elever ges r&amp;auml;tt att f&amp;aring; extra st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att ta igen undervisning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skollagen s&amp;aring; att den garanterar att det framg&amp;aring;r av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att elevers &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om specialkost ska respekteras utan krav p&amp;aring; l&amp;auml;karintyg.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att elevernas inflytande &amp;ouml;ver sin arbetsmilj&amp;ouml; ska st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r elevskyddsombud att medverka i arbetsmilj&amp;ouml;arbetet b&amp;ouml;r utvidgas till att g&amp;auml;lla fr&amp;aring;n skol&amp;aring;r 1.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att elevskyddsombuden ska ha r&amp;auml;tt att kalla in yrkesinspektionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att inventera hur kommunerna agerar f&amp;ouml;r att leva upp till de nya riktv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r att minska bullret i f&amp;ouml;rskolan och skolan och att de nya allm&amp;auml;nna r&amp;aring;den inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;tt till skolskjuts vid v&amp;auml;xelvis boende.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Myndigheten f&amp;ouml;r skol&amp;shy;utveckling tillsammans med V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utforma ett nationellt projekt f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra skol&amp;shy;v&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att sprida kunskap och information om utomhuspedagogik och den yttre milj&amp;ouml;ns betydelse f&amp;ouml;r l&amp;auml;randet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att dagens betygssystem ska avskaffas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;aring;ta utreda alternativ till dagens betygssystem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i skol&amp;shy;lagen s&amp;aring; att elever f&amp;aring;r r&amp;auml;tt att f&amp;aring; sina betyg ompr&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att alla barn i svensk grund&amp;shy;skola ska ha r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om projektet med en genuspedagog i varje kommun.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen ser &amp;ouml;ver examensordningen f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarutbildningen s&amp;aring; att den bef&amp;auml;ster vikten av att studenten ska ha insikt i genusproblematik och att l&amp;auml;rarna ska kunna undervisa p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som fr&amp;auml;mjar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och motverkar att eleverna st&amp;auml;ngs in i k&amp;ouml;nsroller.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Skolverket b&amp;ouml;r ges i uppdrag att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen m&amp;auml;n som arbetar inom skolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;aring;ta utreda vad som ligger bakom pojkars s&amp;auml;mre studieresultat i grund- och gymnasieskolan samt kommer med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa problemet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer f&amp;ouml;r att s&amp;auml;ker&amp;shy;st&amp;auml;lla kompetens i HBT-fr&amp;aring;gor hos anst&amp;auml;llda inom utbildningsv&amp;auml;sendet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att HBT-fr&amp;aring;gor uttryckligen ska n&amp;auml;mnas i kursplanerna f&amp;ouml;r grundskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115493632" name="_Toc115493632"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493700" name="_Toc115493700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580478" name="_Toc115580478"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677148" name="_Toc115677148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840221" name="_Toc115840221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840456" name="_Toc115840456"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc123447102" name="_Toc123447102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751577" name="_Toc178751577"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356926" name="_Toc179356926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357122" name="_Toc179357122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671469" name="_Toc181671469"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;ouml;n utbildningspolitik &amp;auml;r politik d&amp;auml;r eleven st&amp;aring;r i centrum. V&amp;aring;r syn p&amp;aring; skolan bygger p&amp;aring; att alla m&amp;auml;nniskor i grunden &amp;auml;r kunskapss&amp;ouml;kande, aktiva och kreativa, med en m&amp;ouml;jlighet att bli solidariska, ansvarstagande och empatiska individer. Vi tar mycket tydligt st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att utbildningen i f&amp;ouml;rsta hand m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n barnen, ungdomarna och studenterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans uppgift &amp;auml;r att skapa optimala f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r varje individ att f&amp;ouml;rverkliga sin str&amp;auml;van efter kunskap och utveckling. En av de viktigaste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga denna str&amp;auml;van &amp;auml;r att den sker p&amp;aring; den enskilda individens egna villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns inte bara ett s&amp;auml;tt att bedriva undervisning p&amp;aring;. Det finns m&amp;aring;nga, och Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fr&amp;auml;mja m&amp;aring;ngfalden inom skolan. Vi vill se en utveckling d&amp;auml;r man st&amp;ouml;der skolornas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av olika typer av pedagogik och att profilera sig p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Vi vill att alla ska f&amp;aring; plats i skolan, att eleverna ska ges utrymme att utveckla sin egen identitet och att skolan ska fungera inspirerande i denna process. I denna motion f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet fram f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som g&amp;auml;ller grundskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751578" name="_Toc178751578"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356927" name="_Toc179356927"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357123" name="_Toc179357123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671470" name="_Toc181671470"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115248155" name="_Toc115248155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493633" name="_Toc115493633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493701" name="_Toc115493701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580479" name="_Toc115580479"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677149" name="_Toc115677149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840222" name="_Toc115840222"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840457" name="_Toc115840457"&gt;&lt;/a&gt;Alla skolor m&amp;aring;ste vara bra skolor&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige har vi m&amp;aring;nga olika skolor. Kommunala och frist&amp;aring;ende skolor, storstads- och glesbygdsskolor samt stora och sm&amp;aring; skolor. Den politiska debatten f&amp;aring;r det ofta att l&amp;aring;ta som om den ena skoltypen vore b&amp;auml;ttre &amp;auml;n den andra, men sanningen &amp;auml;r den enklaste av alla: Alla skolor skall och m&amp;aring;ste vara bra skolor, oberoende av var de ligger, vem som driver dem eller hur stora de &amp;auml;r. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; riksdagens och regeringens uppdrag att se till att erbjuda alla skolor de b&amp;auml;sta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att fullg&amp;ouml;ra sin uppgift, att ge v&amp;aring;ra barn och ungdomar den b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga starten i livet. Skolans huvuduppgift &amp;auml;r att ge alla v&amp;aring;ra barn och ungdomar den b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga kunskaps- och f&amp;auml;rdighetsplattformen f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rverkliga sina dr&amp;ouml;mmar och liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapen och f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r all utveckling, och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att kunna ta till sig den kunskap och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else som f&amp;ouml;rmedlas i skolan bygger p&amp;aring; l&amp;auml;rarnas kompetens och det bem&amp;ouml;tande och den st&amp;auml;mning som l&amp;auml;rare och elever gemensamt skapar i skolan. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det mycket gl&amp;auml;djande att de m&amp;auml;tningar som Skolverket har gjort kring hur eleverna trivs i skolan stadigt pekar upp&amp;aring;t och att svenska elever trivs allt b&amp;auml;ttre i skolan. Detta arbete skapar sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r god inl&amp;auml;rning, och utan detta arbete kommer satsningarna p&amp;aring; sj&amp;auml;lva l&amp;auml;randet inte att kunna bli framg&amp;aring;ngsrikt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751579" name="_Toc178751579"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356928" name="_Toc179356928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357124" name="_Toc179357124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671471" name="_Toc181671471"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rdegrundsarbetet och kreativitet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r arbetet med l&amp;auml;r- och studiemilj&amp;ouml;n i skolan &amp;auml;r det kontinuerliga arbetet med v&amp;auml;rdegrunden i skolan. Inte minst i en tid n&amp;auml;r hela Sverige alltmer utvecklas till ett m&amp;aring;ngkulturellt land med medborgare med r&amp;ouml;tter i m&amp;aring;nga olika kulturer fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden blir arbetet med den gemensamma v&amp;auml;rdegrunden och respekten f&amp;ouml;r varje individs okr&amp;auml;nkbarhet oberoende av etnicitet, k&amp;ouml;n, sexuell l&amp;auml;ggning eller handikapp grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att vi skall kunna skapa en positiv l&amp;auml;r- och studiemilj&amp;ouml; i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare &amp;aring;r har den svenska skolan blivit allt h&amp;aring;rdare kritiserad f&amp;ouml;r bristande resultat. Det &amp;auml;r bra att vi fokuserar p&amp;aring; de brister som finns och hittar de r&amp;auml;tta &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r att r&amp;auml;tta till bristerna. Men vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; vara medvetna om v&amp;aring;ra egna styrkor, och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt de h&amp;ouml;ga resultaten som svenska elever presterar ifr&amp;aring;ga om kreativitet och nyt&amp;auml;nkande. Detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;aring;got som vi b&amp;ouml;r utveckla vi&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;dare inom skolan, och ett s&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra detta &amp;auml;r att vida&lt;/span&gt;reutveckla det egna och kreativa t&amp;auml;nkandet inom skolan, t.ex. genom konkreta &amp;ouml;vningar av mera filosofisk art i skolan. Det beh&amp;ouml;vs mera fritt t&amp;auml;nkande i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751580" name="_Toc178751580"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356929" name="_Toc179356929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357125" name="_Toc179357125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671472" name="_Toc181671472"&gt;&lt;/a&gt;Individinriktad undervisning ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r likriktning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pedagogernas uppdrag &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att barnen och ungdomarna n&amp;aring;r kunskapsm&amp;aring;len. Riksdagens och regeringens uppdrag &amp;auml;r att se till att pedagogerna f&amp;aring;r de absolut b&amp;auml;sta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att n&amp;aring; sina m&amp;aring;l. I detta sammanhang &amp;auml;r det viktigt att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att undervisningen kan ske i barnens egen takt. Ett optimalt l&amp;auml;rande sker i det &amp;ouml;gonblicket som barnen/ungdomarna ocks&amp;aring; &amp;auml;r redo f&amp;ouml;r kunskapen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ser vi fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiets sida med bekymmer p&amp;aring; den politiska utvecklingen mot en politik d&amp;auml;r man tydligt vill styra inl&amp;auml;rningen mot en likriktning med samma &amp;auml;mnen f&amp;ouml;r alla barn p&amp;aring; samma tidpunkt ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r pedagogerna att anpassa undervisningen till barnens tempo. Vi ser med oro p&amp;aring; hur krav &amp;ouml;kade kunskapsinl&amp;auml;rning i f&amp;ouml;rskolan hotar m&amp;ouml;jlig&amp;shy;heterna f&amp;ouml;r &amp;aring;ldersintegrerade klasser samt m&amp;ouml;jligheterna att anpassa undervisningen individuellt till barnens niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751581" name="_Toc178751581"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356930" name="_Toc179356930"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357126" name="_Toc179357126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671473" name="_Toc181671473"&gt;&lt;/a&gt;Ta till vara f&amp;ouml;rskolans kunskaper om barnen – och ge eleverna den b&amp;auml;sta starten i grundskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rskolepersonalens kunskaper om barnen i f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;r n&amp;aring;got som idag ofta gl&amp;ouml;ms bort. Det &amp;auml;r viktigt att ta till vara dessa kunskaper och anv&amp;auml;nda dem f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja barnens utveckling. F&amp;ouml;rskolepersonalen arbetar l&amp;auml;nge med barnen och samlar p&amp;aring; sig mycket kunskap. Det mesta av denna kunskap f&amp;ouml;rsvinner idag vid &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rskolan via f&amp;ouml;rskoleklassen till grundskolan, och l&amp;auml;rarna i grundskolan tvingas bygga upp samma kunskap en g&amp;aring;ng till. Detta &amp;auml;r inte en utveckling som gynnar barnen. Tv&amp;auml;rtom, det skulle vara en stor hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r barnen om kunskapen om deras styrkor och svagheter kunde f&amp;ouml;rmedlas fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rskolan till grundskolan – allt i syfte att tidigt, redan fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta klass, kunna st&amp;ouml;tta de barnen som beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och &amp;auml;ven de som beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;rre utmaningar ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att avvakta till t.ex. de nationella proven i &amp;aring;rskurs 3 och f&amp;ouml;rst d&amp;aring; ingripa med st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp. Vi vet alla att i de fall d&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs hj&amp;auml;lp &amp;auml;r det bra om st&amp;ouml;det kommer tidigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Milj&amp;ouml;partiet att de 900 miljoner kronor som regeringen avsatt under tre &amp;aring;r till det s&amp;aring; kallade l&amp;auml;sa-skriva-r&amp;auml;kna-projektet i h&amp;ouml;stbudgeten 2007 anv&amp;auml;nds till ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksprojekt d&amp;auml;r man anv&amp;auml;nder sig av specialpedagoger som f&amp;aring;r i uppdrag att f&amp;ouml;lja personalen och barnen under de sista tv&amp;aring; f&amp;ouml;rskole&amp;aring;ren, under sex&amp;aring;rsverksamheten och in i grundskolan under de f&amp;ouml;rsta tv&amp;aring; &amp;aring;ren d&amp;auml;r. Dessa specialpedagoger skall inte i f&amp;ouml;rsta hand arbeta mot barnen utan ist&amp;auml;llet st&amp;ouml;dja pedagogerna i deras arbete i f&amp;ouml;rskolan, samla p&amp;aring; sig kunskaper om vilket st&amp;ouml;d barnen kommer att beh&amp;ouml;va n&amp;auml;r de b&amp;ouml;rjar skolan samt f&amp;ouml;rmedla denna kunskap till grundskoll&amp;auml;rarna. I detta sammanhang vill vi fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiets sida p&amp;aring;peka att vi ser positivt p&amp;aring; regeringens beslut om att utbildningen f&amp;ouml;r specialpedagoger &amp;aring;terinf&amp;ouml;rs. Det beh&amp;ouml;vs specialkunskaper p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som alla l&amp;auml;rare m&amp;aring;ste ha en grundl&amp;auml;ggande kunskap om specialpedagogik. Som i s&amp;aring; m&amp;aring;nga pedagogiska fr&amp;aring;gor &amp;auml;r det inte fr&amp;aring;ga om antingen eller utan b&amp;aring;de–och.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751582" name="_Toc178751582"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356931" name="_Toc179356931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357127" name="_Toc179357127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671474" name="_Toc181671474"&gt;&lt;/a&gt;Likv&amp;auml;rdig – men inte likformad&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt med en likv&amp;auml;rdig skola i hela landet, men – som tidigare p&amp;aring;pekats – den likv&amp;auml;rdiga skolan f&amp;aring;r inte bli en likformad skola. Uttalanden fr&amp;aring;n regeringens och statsr&amp;aring;ds sida om att alla barn garanterat skall kunna det ena och det andra i tredje klass g&amp;aring;r helt emot den kunskap om individuell utveckling som den pedagogiska forskningen kommer fram till och signalerar snarare en marsch tillbaka till en skola som Sverige l&amp;auml;mnade p&amp;aring; 60-talet. D&amp;auml;remot beh&amp;ouml;vs utifr&amp;aring;n den nyligen genomf&amp;ouml;rda utredningen SOU 2007:28 om tydliga m&amp;aring;l och kunskapskrav i grundskolan en rej&amp;auml;l uppryckning och genomg&amp;aring;ng samt standardisering av de nationella styrningsverktygen s&amp;aring;som betygskriterier, l&amp;auml;roplan och kursplaner. Men i arbetet med alla nationella prov och i debatten om dessa f&amp;aring;r vi inte gl&amp;ouml;mma bort arbetet i klassrummen. Det aktiva deltagandet i klassrummet tenderar att gl&amp;ouml;mmas bort n&amp;auml;r allt skall j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med och v&amp;auml;rderas utifr&amp;aring;n de nationella proven.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ra skolor kommer aldrig att bli b&amp;auml;ttre &amp;auml;n de l&amp;auml;rare som arbetar d&amp;auml;r. Utbildningen och den kontinuerliga fortbildningen av l&amp;auml;rarna &amp;auml;r av yttersta vikt f&amp;ouml;r att vi skall kunna ha och vidareutveckla en bra skola. Det b&amp;ouml;r h&amp;auml;r &amp;auml;ven pr&amp;ouml;vas att inf&amp;ouml;ra en l&amp;auml;rar&amp;shy;legitimation, och den av regeringen tillsatta utredaren b&amp;ouml;r pr&amp;ouml;va att f&amp;ouml;resl&amp;aring; ett certifikat som man &amp;auml;ven skall kunna bli av med om man inte lever upp till kraven. Det borde &amp;auml;ven vara m&amp;ouml;jligt att direkt uppn&amp;aring; ett l&amp;auml;rarcertifikat om man arbetat l&amp;auml;nge i tj&amp;auml;nsten och kan visa att man besitter de adekvata kunskaperna. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarna inte behandlas annorlunda &amp;auml;n andra l&amp;auml;rare och &amp;auml;ven ha samma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som andra att b&amp;aring;de f&amp;aring; fortbildning inom ramen f&amp;ouml;r det av riksdagen beslutade l&amp;auml;rarlyftet och f&amp;aring; samma m&amp;ouml;jligheter att t.ex. forska vidare som andra l&amp;auml;rargrupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att anv&amp;auml;nda resurserna fr&amp;aring;n en av v&amp;aring;ra viktigaste yrkesgrupper, l&amp;auml;rarna, till att kontrollera om f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar fuskar med sina vab-dagar &amp;auml;r ett oansvarigt f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n regeringens sida i &amp;aring;rets budget. L&amp;auml;rare i v&amp;aring;ra skolor har redan idag en tung arbetsb&amp;ouml;rda, och om den skall ut&amp;ouml;kas ytterligare skall det ske f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra elevernas och skolans resultat, inte f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta kontrollen &amp;aring;t F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan. Den kontrollen m&amp;aring;ste F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan klara av p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans betydelse n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller integrationen av nyanl&amp;auml;nda flyktingar och invandrare &amp;auml;r mycket stor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det m&amp;aring;ngkulturella samh&amp;auml;llet bli en realitet i hela Sverige och speciellt i alla skolor. V&amp;auml;rdegrundsarbetet m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n detta, s&amp;aring;v&amp;auml;l fr&amp;aring;n respekten inf&amp;ouml;r alla olika kulturer men &amp;auml;ven inf&amp;ouml;r varje individs okr&amp;auml;nkbara integritet och avst&amp;aring;ndstagandet fr&amp;aring;n alla former av diskriminering, oberoende om det &amp;auml;r p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, handikapp eller vad som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751583" name="_Toc178751583"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356932" name="_Toc179356932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357128" name="_Toc179357128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671475" name="_Toc181671475"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ka friheten f&amp;ouml;r skolan&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751584" name="_Toc178751584"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356933" name="_Toc179356933"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357129" name="_Toc179357129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671476" name="_Toc181671476"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115248156" name="_Toc115248156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493634" name="_Toc115493634"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493702" name="_Toc115493702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580480" name="_Toc115580480"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677150" name="_Toc115677150"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840223" name="_Toc115840223"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840458" name="_Toc115840458"&gt;&lt;/a&gt;Nej till statlig skola&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den offentliga grundskolan har nu varit under kommunalt huvudmannaskap i snart 20 &amp;aring;r, och erfarenheterna har &amp;ouml;verlag varit goda. Skolan har kommit n&amp;auml;rmare medborgarna och eleverna. Besluten om skolans resurser har i och med kommunaliseringen flyttats n&amp;auml;rmare inv&amp;aring;narna. Skolan st&amp;aring;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av kommunernas budget, och fr&amp;aring;gan om skolresurser &amp;auml;r alltid en het fr&amp;aring;ga i kommunala debatter. Ur demokratisynpunkt finns d&amp;auml;rmed en klar vinst i att ansvaret f&amp;ouml;r huvudmannaskapet f&amp;ouml;r skolan finns i kommunen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven utifr&amp;aring;n betydelsen att inte blanda ihop olika roller &amp;auml;r det bra att skolan &amp;auml;r en kommunal angel&amp;auml;genhet. Riksdag och regering fastst&amp;auml;ller m&amp;aring;len f&amp;ouml;r skolan samt lagar och best&amp;auml;mmelser. Man ger &amp;auml;ven direktiven till uppf&amp;ouml;ljningen som Skolverket, en statlig myndighet, genomf&amp;ouml;r och rapporterar till riksdag och regering. Att &amp;aring;terf&amp;ouml;ra skolan till statligt huvudmannaskap, som ibland diskuteras, vore att skapa en ordning d&amp;auml;r staten b&amp;aring;de skapar reglerna f&amp;ouml;r sin egen verksamhet, driver den och sedan f&amp;ouml;ljer upp den. Det &amp;auml;r knappast l&amp;auml;mpligt ur r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhetssynpunkt att ha alla delar av verksamheten under samma tak. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r kommunalt huvudmannaskap f&amp;ouml;r den offentliga skolan klart att f&amp;ouml;redra ur s&amp;aring;v&amp;auml;l r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhets- som medborgarperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751585" name="_Toc178751585"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356934" name="_Toc179356934"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357130" name="_Toc179357130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671477" name="_Toc181671477"&gt;&lt;/a&gt;Vikten av &amp;ouml;kad lokal frihet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tror att skolan fungerar som allra b&amp;auml;st n&amp;auml;r varje skola har stort utrymme att sj&amp;auml;lv utforma sin pedagogik och har frihet att styra &amp;ouml;ver hur man vill arbeta. Likv&amp;auml;rdighet ska inte betyda likformighet. Milj&amp;ouml;partiet vill ge skolorna, rektorerna, l&amp;auml;rare och elever st&amp;ouml;rre utrymme att forma sin verksamhet och utveckla skolan. Att skolg&amp;aring;ngen inte ser likadan ut f&amp;ouml;r alla elever betyder inte att den inte &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste ha f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r och lita p&amp;aring; att l&amp;auml;rare sj&amp;auml;lva kan avg&amp;ouml;ra vilket som &amp;auml;r det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att bedriva undervisning p&amp;aring;. Sveriges elever &amp;auml;r ingen homogen grupp. Varje elev har skilda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Skolg&amp;aring;ngen kan inte vara identiskt uppbyggd f&amp;ouml;r alla. Vi beh&amp;ouml;ver en skola som pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g grad av valfrihet och som uppmuntrar olika profileringar, s&amp;aring; att varje elev f&amp;aring;r utvecklas utifr&amp;aring;n sina utg&amp;aring;ngspunkter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248157" name="_Toc115248157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493635" name="_Toc115493635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493703" name="_Toc115493703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580481" name="_Toc115580481"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677151" name="_Toc115677151"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840224" name="_Toc115840224"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840459" name="_Toc115840459"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751586" name="_Toc178751586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356935" name="_Toc179356935"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357131" name="_Toc179357131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671478" name="_Toc181671478"&gt;&lt;/a&gt;Alternativa l&amp;auml;roplaner och kursplaner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r skolor med alternativ peda&amp;shy;gogisk profil att f&amp;aring; arbeta efter en alternativ l&amp;auml;roplan. Alla skolor ska arbeta efter inneh&amp;aring;llet i v&amp;auml;rde&amp;shy;grundsdelen i den nationella l&amp;auml;roplanen, men det &amp;auml;r viktigt att utrymme ges f&amp;ouml;r stor pedagogisk m&amp;aring;ngfald i &amp;ouml;vrigt. Att vara tvungen att f&amp;ouml;lja de nationella styrdokumenten fullt ut kan g&amp;ouml;ra detta mycket sv&amp;aring;rt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att man efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna f&amp;aring; undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att fullt ut f&amp;ouml;lja den nationella l&amp;auml;roplanen och i st&amp;auml;llet arbeta efter en annan l&amp;auml;roplan. Det betyder inte att det sl&amp;auml;pps helt fritt att v&amp;auml;lja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket b&amp;ouml;r ske f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va att den alternativa l&amp;auml;roplanen i allt v&amp;auml;sentligt motsvarar den nationella. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet uppmuntras en m&amp;aring;ngfald inom svenskt skolv&amp;auml;sende och en utveckling d&amp;auml;r nya metoder och alternativ pedagogik f&amp;aring;r frodas och utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r de frist&amp;aring;ende skolorna fria att arbeta efter andra kursplaner &amp;auml;n de nationellt fastst&amp;auml;llda. Det vill vi &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis ska g&amp;auml;lla. Vi vill &amp;auml;ven skapa en s&amp;aring;dan m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r de kommunala skolorna. Skolor med offentlig huvudman ska kunna ans&amp;ouml;ka hos Skolverket om att f&amp;aring; arbeta efter egna kursplaner. Skolverket ska d&amp;aring; pr&amp;ouml;va att dessa kursplaner till art och niv&amp;aring; v&amp;auml;sentligen motsvarar de nationella.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248158" name="_Toc115248158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493636" name="_Toc115493636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493704" name="_Toc115493704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580482" name="_Toc115580482"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677152" name="_Toc115677152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840225" name="_Toc115840225"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840460" name="_Toc115840460"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751587" name="_Toc178751587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356936" name="_Toc179356936"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357132" name="_Toc179357132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671479" name="_Toc181671479"&gt;&lt;/a&gt;Egna &amp;auml;mnen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Friskolorna har idag p&amp;aring; grundskoleniv&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att inom 10 procent av tidsutrymmet ha egna &amp;auml;mnen med lokala kursplaner och betygskriterier ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de &amp;auml;mnen som uttrycks i skollagen. Denna m&amp;ouml;jlighet ger ett viktigt utrymme f&amp;ouml;r lokal profil och kreativitet. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r en frihet som Milj&amp;ouml;partiet ocks&amp;aring; vill ge kommunala skolor. Detta var ocks&amp;aring; ett f&amp;ouml;rslag som fanns med i Skollagskommitt&amp;eacute;ns f&amp;ouml;rslag. Det handlar till exempel om att kunna ha andra spr&amp;aring;k som profil &amp;auml;n de som man vanligen kan l&amp;auml;sa i skolan. Dessa lokala &amp;auml;mnen ska vara likv&amp;auml;rdiga andra &amp;auml;mnen och ing&amp;aring; i elevens betygsunderlag d&amp;aring; man s&amp;ouml;ker sig vidare. Det &amp;auml;r viktigt eftersom det kan vara i just dessa profil&amp;auml;mnen som eleven k&amp;auml;mpat allra mest och lyckats s&amp;auml;rskilt bra.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115677153" name="_Toc115677153"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840226" name="_Toc115840226"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840461" name="_Toc115840461"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751588" name="_Toc178751588"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356937" name="_Toc179356937"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357133" name="_Toc179357133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671480" name="_Toc181671480"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115248159" name="_Toc115248159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493637" name="_Toc115493637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493705" name="_Toc115493705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580483" name="_Toc115580483"&gt;&lt;/a&gt;Profilklasser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;lkomnar den utveckling som vi har sett de senaste &amp;aring;ren med fler profilklasser i skolor runtom i landet. Vi vill ha ett utbildningsv&amp;auml;sende som ger de enskilda eleverna m&amp;ouml;jlighet att hitta inspiration f&amp;ouml;r att utveckla sin kunskap och sina f&amp;auml;rdigheter. M&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; g&amp;aring; i en profilklass kan st&amp;auml;rka motivationen b&amp;aring;de hos elever som generellt &amp;auml;r studiemotiverade och hos dem som kanske annars &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att tappa orken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi st&amp;ouml;dja framv&amp;auml;xten av profilklasser i alla &amp;auml;mnen, alltifr&amp;aring;n dans och musik till matematik och engelska, i s&amp;aring;v&amp;auml;l frist&amp;aring;ende som kommunala skolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115677154" name="_Toc115677154"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840227" name="_Toc115840227"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840462" name="_Toc115840462"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751589" name="_Toc178751589"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356938" name="_Toc179356938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357134" name="_Toc179357134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671481" name="_Toc181671481"&gt;&lt;/a&gt;Undantag fr&amp;aring;n skyldigheten att s&amp;auml;tta betyg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor kan idag s&amp;auml;tta betyg om de ans&amp;ouml;ker om det i samband med ans&amp;ouml;kan om att f&amp;aring; starta verksamhet. De flesta g&amp;ouml;r det, ca 77 procent av friskolorna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vissa friskolor v&amp;auml;ljer aktivt att inte s&amp;auml;tta betyg av flera olika anledningar. Det kan till exempel vara s&amp;aring; att det strider mot den pedagogiska inriktning som man arbetar efter. De k&amp;auml;ndaste exemplen &amp;auml;r Waldorfskolorna, som till&amp;auml;mpar ett bed&amp;ouml;mningssystem som skiljer sig v&amp;auml;sentligt fr&amp;aring;n det nationella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet tycker att det &amp;auml;r viktigt att &amp;auml;ven kommunala skolor kan profilera sig och arbeta efter olika pedagogiska metoder. Det ska till exempel vara fullt m&amp;ouml;jligt att anordna en Waldorfklass i en kommunal skola. Det &amp;auml;r det inte s&amp;aring; l&amp;auml;nge det inte finns n&amp;aring;gon m&amp;ouml;jlighet till undantag fr&amp;aring;n betygss&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r de kommunala huvudm&amp;auml;nnen motsvarande den som finns f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende huvudm&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att riksdagen ska tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening att skollagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att skolor med s&amp;aring;v&amp;auml;l offentlig som frist&amp;aring;ende huvudman efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket ska kunna till&amp;auml;mpa ett annat bed&amp;ouml;mningssystem &amp;auml;n betyg, i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751590" name="_Toc178751590"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356939" name="_Toc179356939"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357135" name="_Toc179357135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671482" name="_Toc181671482"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;ouml;jlighet att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n nationella prov&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som man efter pr&amp;ouml;vning av Skolverket skall kunna till&amp;auml;mpa ett annat bed&amp;ouml;mningssystem &amp;auml;n betyg skall det &amp;auml;ven vara m&amp;ouml;jligt att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n att delta i de nationella proven – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att man till&amp;auml;mpar en av Skolverket godk&amp;auml;nd alternativ kursplan som leder till likv&amp;auml;rdiga resultat i &amp;aring;rskurs 9 som i den offentliga skolans kursplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anledningen till att det m&amp;aring;ste finnas en m&amp;ouml;jlighet att beg&amp;auml;ra undantag &amp;auml;r den problematik som regeringens beslut att inf&amp;ouml;ra nationella prov i &amp;aring;rskurs 3 har skapat. I t.ex. Waldorfskolorna arbetar man utifr&amp;aring;n en av Skolverket godk&amp;auml;nd kursplan och uppn&amp;aring;r likv&amp;auml;rdiga m&amp;aring;l som den offentliga skolan i &amp;aring;rskurs 9. Men i &amp;aring;rskurs 3 har man inte alls g&amp;aring;tt igenom samma &amp;auml;mnen och kunskaper som i den offentliga skolan. D&amp;auml;rigenom tvingas eleverna i Waldorfskolorna in i en situation d&amp;auml;r man m&amp;aring;ste v&amp;auml;lja mellan att &amp;ouml;verge sin pedagogik och s&amp;auml;rart eller att eleverna testas p&amp;aring; &amp;auml;mnen som de inte alls har hunnit l&amp;auml;ra sig. Eftersom b&amp;aring;da dessa scenarios &amp;auml;r absurda m&amp;aring;ste en m&amp;ouml;jlighet till att beg&amp;auml;ra undantag fr&amp;aring;n nationella prov inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115677155" name="_Toc115677155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840228" name="_Toc115840228"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840463" name="_Toc115840463"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751591" name="_Toc178751591"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356940" name="_Toc179356940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357136" name="_Toc179357136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671483" name="_Toc181671483"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa timplanen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan &amp;aring;tg&amp;auml;rd som vi vill att regeringen ska vidta snarast &amp;auml;r att avskaffa den nationella timplanen. Det &amp;auml;r den kanske enskilt viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rden f&amp;ouml;r verkligt &amp;ouml;kad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan. I en individ&amp;shy;anpassad och m&amp;aring;lstyrd skola passar en centralt reglerad timplan mycket d&amp;aring;ligt in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det totala antalet garanterade undervisningstimmar anser vi ska finnas kvar. Det &amp;auml;r upp till varje kommun eller annan huvudman att avg&amp;ouml;ra hur man vill arbeta, och man ska givetvis kunna arbeta efter egen timplan. En omfattande f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet p&amp;aring; omr&amp;aring;det har p&amp;aring;g&amp;aring;tt sedan &amp;aring;r 2000, och Timplanedelegationens delbet&amp;auml;nkande (SOU 2004:35) visade att erfarenheterna var mycket positiva. Regeringen framh&amp;aring;ller i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2006 att genomsnittsbetyget i skolor som ing&amp;aring;r i timplanef&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket har &amp;ouml;kat n&amp;aring;got mer &amp;auml;n i skolor som inte deltagit i f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r &amp;ouml;vertygat om att timplanen kan utg&amp;ouml;ra ett hinder f&amp;ouml;r elevernas m&amp;ouml;jlighet att n&amp;aring; goda studieresultat i alla &amp;auml;mnen. Det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r en elev att l&amp;auml;gga ned mer tid och f&amp;aring; mer st&amp;ouml;d i ett &amp;auml;mne d&amp;auml;r man ligger l&amp;aring;ngt bort fr&amp;aring;n m&amp;aring;len, &amp;auml;n i ett &amp;auml;mne d&amp;auml;r man har mycket goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att n&amp;aring; ett riktigt bra studieresultat. Detta &amp;ouml;verv&amp;auml;gande b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av eleven tillsammans med l&amp;auml;raren, inte av regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248160" name="_Toc115248160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493638" name="_Toc115493638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493706" name="_Toc115493706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580484" name="_Toc115580484"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677156" name="_Toc115677156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840229" name="_Toc115840229"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840464" name="_Toc115840464"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751592" name="_Toc178751592"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356941" name="_Toc179356941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357137" name="_Toc179357137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671484" name="_Toc181671484"&gt;&lt;/a&gt;Flexibel skolstart&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens skolsystem utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att barn mognar och utvecklas i samma takt. Men barn mognar i olika takt, pojkar ofta senare &amp;auml;n flickor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste skolstarten vara mer individanpassad och flexibel. Vissa barn &amp;auml;r mogna att b&amp;ouml;rja med skolarbetet vid sex &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Andra &amp;auml;r kanske inte mogna f&amp;ouml;rr&amp;auml;n vid &amp;aring;tta &amp;aring;rs &amp;aring;lder och beh&amp;ouml;ver mer tid att f&amp;aring; leka av sig innan allvaret b&amp;ouml;rjar och de kan koncentrera sig en l&amp;auml;ngre stund. Det ska vara barnens utvecklingsniv&amp;aring; som &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r n&amp;auml;r de ska b&amp;ouml;rja skolan, inte den fysiska &amp;aring;ldern. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det inf&amp;ouml;ras en m&amp;ouml;jlighet till skolstart vid olika &amp;aring;ldrar, en mer individuellt anpassad skolstart. Redan idag finns m&amp;ouml;jlighet att b&amp;ouml;rja vid sex eller sju &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Milj&amp;ouml;partiet anser att denna valfrihet b&amp;ouml;r utstr&amp;auml;ckas till &amp;aring;tta &amp;aring;rs &amp;aring;lder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten till individanpassning. Vi tycker ocks&amp;aring; att barn b&amp;ouml;r ha m&amp;ouml;jlighet att b&amp;ouml;rja skolan vid b&amp;aring;de v&amp;aring;r- och h&amp;ouml;stterminernas b&amp;ouml;rjan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248162" name="_Toc115248162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493640" name="_Toc115493640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493708" name="_Toc115493708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580486" name="_Toc115580486"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677157" name="_Toc115677157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840230" name="_Toc115840230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840465" name="_Toc115840465"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751593" name="_Toc178751593"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356942" name="_Toc179356942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357138" name="_Toc179357138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671485" name="_Toc181671485"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;auml;mja pedagogisk m&amp;aring;ngfald&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver hur man kan fr&amp;auml;mja den pedagogiska m&amp;aring;ngfalden i skolan och om en m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g kan vara att inr&amp;auml;tta en utvecklingsfond till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r pedagogisk utveckling i skolan. Det b&amp;ouml;r vara en fond som &amp;auml;r tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r b&amp;aring;de friskolor och kommunala skolor med syfte att underl&amp;auml;tta utveckling och pr&amp;ouml;vning av nya pedagogiska v&amp;auml;gar och undervisningsmetoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751594" name="_Toc178751594"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356943" name="_Toc179356943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357139" name="_Toc179357139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671486" name="_Toc181671486"&gt;&lt;/a&gt;Frist&amp;aring;ende skolor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;nda sedan frist&amp;aring;ende skolor blivit en etablerad del av det svenska skol&amp;shy;v&amp;auml;sendet har en het och ideologiserad debatt p&amp;aring;g&amp;aring;tt om huruvida frist&amp;aring;ende skolor skall finnas, om de enbart skall vara ett komplement till den offentliga skolan eller om dem helt skall f&amp;ouml;rbjudas. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet har denna debatt varit avslutad sedan flera &amp;aring;r tillbaka, och vi iakttar med en viss f&amp;ouml;rv&amp;aring;ning att debatten fortfarande p&amp;aring;g&amp;aring;r i andra partier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor &amp;auml;r idag en etablerad del av det svenska skolv&amp;auml;sendet. I och med den l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende inlemningen av frist&amp;aring;ende skolor i det svenska skolv&amp;auml;sendet, den mest l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende i hela v&amp;auml;rlden, har Sverige placerat sig p&amp;aring; en f&amp;ouml;rsta plats i v&amp;auml;rlden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller pedagogisk m&amp;aring;ngfald och &amp;ouml;ppenhet. Att vi dessutom har kombinerat detta med att avskaffa privatskolor som finansieras via elevavgifter och har &amp;ouml;ppnat frist&amp;aring;ende skolor f&amp;ouml;r alla elever &amp;auml;r unikt i v&amp;auml;rlden. Detta &amp;auml;r en konstruktion som vi i Sverige borde vara mycket mer stolta &amp;ouml;ver och som vi kan marknadsf&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver kan vi se att de frist&amp;aring;ende skolorna ofta har inneburit en vitamininjektion f&amp;ouml;r de kommunala skolorna, som idag har kommit ig&amp;aring;ng med ett pedagogiskt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrings- och f&amp;ouml;rnyelsearbete som i m&amp;aring;nga fall f&amp;aring;r olika frist&amp;aring;ende skolor att framst&amp;aring; som konservativa och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsoben&amp;auml;gna. Detta samspel och interaktion mellan skolor med olika huvudm&amp;auml;n i Sverige g&amp;ouml;r det pedagogiska landskapet b&amp;aring;de unikt och sp&amp;auml;nnande p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r unikt i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett mycket tydligt exempel &amp;auml;r den sammanst&amp;auml;llning av forskarrapporter som publicerades nyligen av Institutet f&amp;ouml;r framtidsstudier (Friskolor och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet, red. Anders Lindblom, 2007) d&amp;auml;r man bl.a. sammanst&amp;auml;llt fem olika vetenskapliga j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser av hur friskolor p&amp;aring;verkar betygs&amp;shy;resultaten i kommunala skolor. Alla fem unders&amp;ouml;kningarna visar tydligt att f&amp;ouml;rekomsten av frist&amp;aring;ende skolor i en kommun h&amp;ouml;jer betygsresultatet i de kommunala skolorna. Det &amp;auml;r ett tydligt och mycket intressant exempel av den positiva interaktionen mellan olika skolformer. &amp;Auml;ven segregationsproblematiken &amp;auml;r mycket intressant ur denna vinkel, och m&amp;ouml;jligheten att v&amp;auml;lja en annan grundskola &amp;auml;n den du &amp;auml;r basplacerad i, kommunal eller frist&amp;aring;ende, har &amp;ouml;ppnat stora m&amp;ouml;jligheter att bryta den stora boendesegregation som vi har i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om frist&amp;aring;ende skolor handlar idag inte om vi skall ha frist&amp;aring;ende skolor eller ej utan snarare hur vi skapar ett s&amp;aring; enhetligt regelverk som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l frist&amp;aring;ende som kommunala skolor som bevarar de fria utvecklingsm&amp;ouml;jligheter som frist&amp;aring;ende skolor har och skapar samma m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r de kommunala skolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248163" name="_Toc115248163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493641" name="_Toc115493641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493709" name="_Toc115493709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580487" name="_Toc115580487"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677158" name="_Toc115677158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840231" name="_Toc115840231"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840466" name="_Toc115840466"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751595" name="_Toc178751595"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356944" name="_Toc179356944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357140" name="_Toc179357140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671487" name="_Toc181671487"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r m&amp;ouml;jlighet till vite nu&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r starkt styrt genom lagar och f&amp;ouml;rordningar. Trots detta f&amp;ouml;rekommer missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; skolor runtom i landet. Milj&amp;ouml;-partiet tror inte att en stark centralstyrning av skolan garanterar en bra skola. Ovan har vi f&amp;ouml;reslagit en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka skolornas handlingsutrymme, och det &amp;auml;r f&amp;ouml;rslag som vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om leder till en h&amp;ouml;gre kvalitet i utbildningen. Samtidigt som vi ger skolorna &amp;ouml;kad frihet vill vi att tillsynen sk&amp;auml;rps. Som ett led i detta vill vi att en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Skolverket att f&amp;ouml;rel&amp;auml;gga vite inf&amp;ouml;rs. Vite ska kunna bli aktuellt om allvarliga brister uppt&amp;auml;cks i verksamheten och dessa brister inte &amp;aring;tg&amp;auml;rdats trots p&amp;aring;pekande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns inga reella sanktioner f&amp;ouml;r Skolverket att tillgripa om en kommunal skola missk&amp;ouml;ter sitt &amp;aring;tagande. Den enda m&amp;ouml;jligheten som finns &amp;auml;r att regeringen kan g&amp;aring; in och tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rvalta en skola. Det har aldrig h&amp;auml;nt, och kommer antagligen aldrig att h&amp;auml;nda, eftersom det inneb&amp;auml;r ett mycket stort ingrepp i det kommunala sj&amp;auml;lvstyret fr&amp;aring;n statens sida. Vi tycker att det &amp;auml;r lika viktigt att elever som g&amp;aring;r i en kommunal skola f&amp;aring;r en bra utbildning som att de som g&amp;aring;r i frist&amp;aring;ende skolor f&amp;aring;r det. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi inf&amp;ouml;ra m&amp;ouml;jligheten till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kommunala som frist&amp;aring;ende skolor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor ser verkligheten annorlunda ut &amp;auml;n f&amp;ouml;r de kommunala skolorna. Om en friskola uppvisar allvarliga brister i verksamheten, och dessa brister inte &amp;aring;tg&amp;auml;rdas efter p&amp;aring;pekande av Skolverket, kan skolan f&amp;aring; sitt tillst&amp;aring;nd att bedriva skolan &amp;aring;ter&amp;shy;kallat, och d&amp;auml;rmed tvingas att st&amp;auml;nga. Detta har ocks&amp;aring; skett i ett flertal fall. Inf&amp;ouml;rande av m&amp;ouml;jligheten till vitesf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande skulle skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r friskolorna att verka p&amp;aring; ett bra och innovativt s&amp;auml;tt. Icke &amp;aring;tg&amp;auml;rdade brister kan d&amp;aring; f&amp;ouml;ljas av vite, vilket ger huvudmannen ytterligare en chans att &amp;aring;tg&amp;auml;rda problemen innan skolan st&amp;auml;ngs och eleverna st&amp;aring;r p&amp;aring; gatan, samtidigt som man tvingas ta de ekonomiskt k&amp;auml;nnbara konsekvenserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att offentliga och frist&amp;aring;ende huvudm&amp;auml;n b&amp;ouml;r verka under s&amp;aring; lika villkor som m&amp;ouml;jligt. Det &amp;auml;r inte rimligt att en skola f&amp;aring;r st&amp;auml;nga f&amp;ouml;r en viss f&amp;ouml;rseelse medan en annan endast f&amp;aring;r ett p&amp;aring;pekande f&amp;ouml;r samma f&amp;ouml;rseelse. Sanktionerna b&amp;ouml;r vara s&amp;aring; lika som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r olika huvudm&amp;auml;n. P&amp;aring; initiativ av Milj&amp;ouml;partiet och de borgerliga partierna gav riksdagen v&amp;aring;ren 2006 regeringen i uppdrag att &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till ett vitessystem f&amp;ouml;r skolv&amp;auml;sendet. Vi ser fram emot att detta uppdrag snarast verkst&amp;auml;lls. Verkligheten har visat att det beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248164" name="_Toc115248164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493642" name="_Toc115493642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493710" name="_Toc115493710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580488" name="_Toc115580488"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677159" name="_Toc115677159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840232" name="_Toc115840232"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840467" name="_Toc115840467"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751596" name="_Toc178751596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356945" name="_Toc179356945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357141" name="_Toc179357141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671488" name="_Toc181671488"&gt;&lt;/a&gt;Ge eleverna &amp;ouml;kad makt&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248165" name="_Toc115248165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493643" name="_Toc115493643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493711" name="_Toc115493711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580489" name="_Toc115580489"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677160" name="_Toc115677160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840233" name="_Toc115840233"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840468" name="_Toc115840468"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751597" name="_Toc178751597"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356946" name="_Toc179356946"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357142" name="_Toc179357142"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671489" name="_Toc181671489"&gt;&lt;/a&gt;Forum f&amp;ouml;r inflytande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan har som uppgift att bidra till att fostra demokratiska individer med respekt f&amp;ouml;r medm&amp;auml;nniskor och deras olikheter. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det demokratiska inslaget i skolorna starkt begr&amp;auml;nsat. Skolan &amp;auml;r till f&amp;ouml;r eleverna, och sj&amp;auml;lvklart ska de ha inflytande &amp;ouml;ver den. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokrati inom skolan anser Milj&amp;ouml;partiet att varje skola ska ha ett fungerande representativt forum f&amp;ouml;r elevinflytande.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179356947" name="_Toc179356947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751598" name="_Toc178751598"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357143" name="_Toc179357143"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671490" name="_Toc181671490"&gt;&lt;/a&gt;Elev- och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrainflytande i skolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under m&amp;aring;nga &amp;aring;r har det funnits en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet med lokala styrelser i grund- och gymnasieskolor med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldramajoritet i grundskolan samt elevmajoritet i gymnasieskolan. Regeringen valde sommaren 2007 att inte l&amp;auml;ngre f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga denna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ks&amp;shy;verksamhet. I h&amp;ouml;stbudgeten 2007 f&amp;ouml;resl&amp;aring;r regeringen emellertid att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamheten f&amp;ouml;r lokala styrelser med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldramajoritet f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta i avvaktan p&amp;aring; en proposition fr&amp;aring;n regeringens sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiets sida ser vi det som mycket angel&amp;auml;get att permanenta s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamheten med lokala styrelser med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldramajoritet men &amp;auml;ven att lokala styrelser med elevmajoritet permanentas. Dessa sistn&amp;auml;mnda styrelser som regeringen avskaffade sommaren 2007 har fungerat ytterst v&amp;auml;l under m&amp;aring;nga &amp;aring;r i f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamheten och i m&amp;aring;nga kommunala gymnasieskolor aktivt bidragit till b&amp;auml;ttre skolmilj&amp;ouml;er, mer aktivt ansvarstagande fr&amp;aring;n elevernas sida och en konkret demokratiskola f&amp;ouml;r eleverna. Att ta p&amp;aring; sig ansvaret att ing&amp;aring; i en majoritet av de lokala styrelseledam&amp;ouml;terna och tillsammans med rektor och l&amp;auml;rare styra skolan &amp;auml;r oslagbart n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att l&amp;auml;ra sig att se skolans helhet och komplexitet. Fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksskolorna har det vittnats om hur eleverna v&amp;auml;xt med uppgiften och tydligt levt sig in i att ta ansvar f&amp;ouml;r helheten med ett ofta b&amp;auml;ttre studieresultat som f&amp;ouml;ljd. Det &amp;auml;r en demokratiskola n&amp;auml;r den fungerar som b&amp;auml;st.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751599" name="_Toc178751599"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356948" name="_Toc179356948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357144" name="_Toc179357144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671491" name="_Toc181671491"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning f&amp;ouml;r elev- respektive f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarepresentanter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med att man utser ombud till de lokala styrelserna fr&amp;aring;n f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och elever blir det mycket tydligt att det &amp;auml;ven beh&amp;ouml;vs utbildningsinsatser f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ra sig ”hantverket”. B&amp;aring;de f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och elever m&amp;aring;ste f&amp;aring; en rimlig chans att l&amp;auml;ra sig grundl&amp;auml;ggande fakta om hur det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet fungerar och var vilka beslut tas. Regeringens, riksdagens, de statliga myndig&amp;shy;heternas och kommunernas roll beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rklaras och exemplifieras. I samband med att verksamheten permanentas, som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i denna motion, b&amp;ouml;r Skolverket f&amp;aring; i uppdrag att ta fram riktlinjer f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248166" name="_Toc115248166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493644" name="_Toc115493644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493712" name="_Toc115493712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580490" name="_Toc115580490"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677161" name="_Toc115677161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840234" name="_Toc115840234"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840469" name="_Toc115840469"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751600" name="_Toc178751600"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356949" name="_Toc179356949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357145" name="_Toc179357145"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671492" name="_Toc181671492"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att ta igen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ska vara sj&amp;auml;lvklart att elever ges m&amp;ouml;jlighet till arbete med elevinflytande. Eleverna ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; extra st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att ta igen undervisning som de missat n&amp;auml;r de varit fr&amp;aring;nvarande f&amp;ouml;r arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller liknande. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r det inte s&amp;aring; p&amp;aring; alla skolor, och vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r se en &amp;auml;ndring i skollagen som garanterar detta. Elevernas m&amp;ouml;jligheter att arbeta med elevinflytande ska motsvara de som g&amp;auml;ller p&amp;aring; en arbetsplats.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248167" name="_Toc115248167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493645" name="_Toc115493645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493713" name="_Toc115493713"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580491" name="_Toc115580491"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677162" name="_Toc115677162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840235" name="_Toc115840235"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840470" name="_Toc115840470"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751601" name="_Toc178751601"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356950" name="_Toc179356950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357146" name="_Toc179357146"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671493" name="_Toc181671493"&gt;&lt;/a&gt;Engagemang &amp;auml;r en merit&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att arbeta med elevinflytande tar tid och kraft. Milj&amp;ouml;partiet anser att elever som tar ansvar f&amp;ouml;r sin och sina medelevers situation utf&amp;ouml;r ett enormt viktigt arbete och att de d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r uppmuntras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Milj&amp;ouml;partiet att skol&amp;shy;lagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det ska framg&amp;aring; av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i s&amp;aring;dan aktivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248168" name="_Toc115248168"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493646" name="_Toc115493646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493714" name="_Toc115493714"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580492" name="_Toc115580492"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677163" name="_Toc115677163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840236" name="_Toc115840236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840471" name="_Toc115840471"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751602" name="_Toc178751602"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356951" name="_Toc179356951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357147" name="_Toc179357147"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671494" name="_Toc181671494"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tt att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elever som har sv&amp;aring;righeter i skolarbetet har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; extra st&amp;ouml;d i skolan. Enligt skollagens 5 kap. 4 &amp;sect; ska en elev ges st&amp;ouml;dundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att n&amp;aring; de m&amp;aring;l som minst ska ha uppn&amp;aring;tts vid slutet av det femte och det nionde skol&amp;aring;ret. Ibland beh&amp;ouml;ver ett s&amp;auml;rskilt &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram utformas. Detta utformas av skolpersonalen i samr&amp;aring;d med eleven och elevens v&amp;aring;rdnadshavare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rdsprogrammen utg&amp;ouml;r viktiga verktyg f&amp;ouml;r det pedagogiska arbetet i skolan. De fungerar som uppf&amp;ouml;ljnings- och utv&amp;auml;rderingsinstrument och skapar pedagogiska diskussioner. &amp;Aring;tg&amp;auml;rdsprogrammen bidrar ocks&amp;aring; till att tydligg&amp;ouml;ra ansvarsf&amp;ouml;rdelningen i arbetet med barnen, b&amp;aring;de i relationen mellan hem och skola och mellan olika befattningshavare inom och utom skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En unders&amp;ouml;kning som Skolverket genomf&amp;ouml;rde 2003 indikerar att m&amp;aring;nga som har r&amp;auml;tt till &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram inte har f&amp;aring;tt n&amp;aring;got. Uppskattningsvis 25 procent av eleverna som f&amp;aring;r s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d saknar &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="color: #292526;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I rapporten konstateras ocks&amp;aring; att en femtedel av de elever som bed&amp;ouml;mts vara i behov av s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d inte f&amp;aring;r n&amp;aring;gon extra hj&amp;auml;lp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elevernas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas genom att m&amp;ouml;jlighet till &amp;ouml;verklagan av &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram inf&amp;ouml;rs. Eleverna har enligt lag r&amp;auml;tt att f&amp;aring; kvalitativt extra st&amp;ouml;d, men denna r&amp;auml;tt ber&amp;ouml;vas dem alltf&amp;ouml;r ofta. F&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r det enormt viktigt att dessa elever, som utg&amp;ouml;r de som har givits s&amp;auml;mst f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att uppfylla m&amp;aring;len f&amp;ouml;r utbildningen, f&amp;aring;r den hj&amp;auml;lp de beh&amp;ouml;ver. Den st&amp;auml;ndigt &amp;ouml;kande skara elever som s&amp;ouml;ker individuella programmet till gymnasiet &amp;auml;r ett bevis f&amp;ouml;r att detta inte har fungerat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; initiativ av Milj&amp;ouml;partiet och de borgerliga partierna gav riksdagen v&amp;aring;ren 2006 regeringen i uppdrag att &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till hur en r&amp;auml;ttighet att &amp;ouml;verklaga &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogrammet skulle kunna se ut. Vi ser fram emot att detta uppdrag snarast verkst&amp;auml;lls. Verkligheten har visat att det beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248169" name="_Toc115248169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493647" name="_Toc115493647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493715" name="_Toc115493715"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580493" name="_Toc115580493"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677164" name="_Toc115677164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840237" name="_Toc115840237"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840472" name="_Toc115840472"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751603" name="_Toc178751603"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356952" name="_Toc179356952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357148" name="_Toc179357148"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671495" name="_Toc181671495"&gt;&lt;/a&gt;Respekt f&amp;ouml;r st&amp;auml;llningstaganden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att skolan ska tillgodose alla elevers behov. Det ska vara sj&amp;auml;lvklart att elevernas etiska st&amp;auml;llningstaganden respekteras, och ett etiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt borde snarast uppmuntras. &amp;Ouml;nskem&amp;aring;l om mat som &amp;auml;r vegetarisk eller vegansk ska accepteras utan krav p&amp;aring; l&amp;auml;karintyg. Detta g&amp;auml;ller naturligtvis &amp;auml;ven de elever som p&amp;aring; grund av religi&amp;ouml;s &amp;ouml;ver&amp;shy;tygelse beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;rskild kost. Detta inneb&amp;auml;r att man m&amp;aring;ste se &amp;ouml;ver kompetensen i skolk&amp;ouml;ken.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248170" name="_Toc115248170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493648" name="_Toc115493648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493716" name="_Toc115493716"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580494" name="_Toc115580494"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677165" name="_Toc115677165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840238" name="_Toc115840238"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840473" name="_Toc115840473"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751604" name="_Toc178751604"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356953" name="_Toc179356953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357149" name="_Toc179357149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671496" name="_Toc181671496"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att v&amp;aring;ra barns och ungdomars livssituation &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids viktigaste fr&amp;aring;gor. Vi m&amp;aring;ste ha en helhetssyn p&amp;aring; oh&amp;auml;lsan bland elever och l&amp;auml;rare. Vi kan inte fokusera enbart p&amp;aring; undervisningen i skolan, utan elevernas livssituation och arbets&amp;shy;milj&amp;ouml; m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De vuxnas arbetsmilj&amp;ouml; anses vara viktig, och att den &amp;auml;r h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande &amp;auml;r en betydelsefull del i sjukskrivningsdiskussionen. Elevernas arbetsmilj&amp;ouml; ses d&amp;auml;remot p&amp;aring; ett helt annat s&amp;auml;tt. I den vuxna milj&amp;ouml;n &amp;auml;r det en sj&amp;auml;lvklarhet att arbetsmilj&amp;ouml;n inte ska pr&amp;auml;glas av st&amp;ouml;rande ljud, att det finns m&amp;ouml;jlighet till lugn och ro, att kunna ta en paus emellan&amp;aring;t och att arbetsredskapen &amp;auml;r anpassade efter individen. Men elevernas arbetsdag &amp;auml;r ofta fylld av ov&amp;auml;sen och buller. Skolan &amp;auml;r Sveriges st&amp;ouml;rsta arbetsplats men har en alltf&amp;ouml;r d&amp;aring;lig arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248171" name="_Toc115248171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493649" name="_Toc115493649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493717" name="_Toc115493717"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580495" name="_Toc115580495"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677166" name="_Toc115677166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840239" name="_Toc115840239"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840474" name="_Toc115840474"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751605" name="_Toc178751605"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356954" name="_Toc179356954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357150" name="_Toc179357150"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671497" name="_Toc181671497"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990 g&amp;auml;ller arbetsmilj&amp;ouml;lagen f&amp;ouml;r alla elever fr&amp;aring;n och med det f&amp;ouml;rsta &amp;aring;ret i skolan. Arbetsmilj&amp;ouml;n i m&amp;aring;nga skolor &amp;auml;r dock fortfarande oacceptabel. Brister i s&amp;aring;v&amp;auml;l den fysiska som psykiska milj&amp;ouml;n f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar f&amp;ouml;r skolan att bedriva en god verksamhet och vittnar om en bristande respekt f&amp;ouml;r de elever och den personal som arbetar d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;auml;r skriven ur ett fackligt perspektiv och &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte anpassad till skolans milj&amp;ouml; med demokratiska sammanslutningar som till exempel elevr&amp;aring;d. En &amp;ouml;versyn av arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig s&amp;aring; att den &amp;auml;ven omfattar ett elevperspektiv. Regeringen har i juni 2004 tillsatt en s&amp;auml;rskild utredare med uppdrag att bland annat se &amp;ouml;ver hur arbetsmilj&amp;ouml;lagen kan utvidgas till att omfatta &amp;auml;ven barn i f&amp;ouml;rskola och fritids&amp;shy;hem samt se &amp;ouml;ver elevrepresentanternas befogenheter. Milj&amp;ouml;partiet vill understryka vikten av att utredningen kommer till resultat som st&amp;auml;rker eleverna och deras inflytande &amp;ouml;ver sin arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;aring;l&amp;auml;gger huvudmannen att se till att elevskyddsombud ska ges m&amp;ouml;jlighet att medverka i det f&amp;ouml;rebyggande arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Denna m&amp;ouml;jlighet &amp;auml;r dock begr&amp;auml;nsad till elever fr&amp;aring;n &amp;aring;rskurs sju och upp&amp;aring;t. Milj&amp;ouml;partiet anser att denna r&amp;auml;tt ska inf&amp;ouml;ras &amp;auml;ven f&amp;ouml;r &amp;aring;rskurserna 1–6. Vi anser ocks&amp;aring; att elevskyddsombuden ska ha r&amp;auml;tt att kalla in yrkesinspektionen och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen f&amp;ouml;r regeringen tillk&amp;auml;nnager detta som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248172" name="_Toc115248172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493650" name="_Toc115493650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493718" name="_Toc115493718"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580496" name="_Toc115580496"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677167" name="_Toc115677167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840240" name="_Toc115840240"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840475" name="_Toc115840475"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751606" name="_Toc178751606"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356955" name="_Toc179356955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357151" name="_Toc179357151"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671498" name="_Toc181671498"&gt;&lt;/a&gt;Buller&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;n i skolorna pr&amp;auml;glas alltf&amp;ouml;r ofta av buller. Buller f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar inl&amp;auml;rning och har h&amp;auml;lsom&amp;auml;ssiga konsekvenser i form av h&amp;ouml;jt blodtryck. Enligt Barnombudsmannen upplever var tredje 10-&amp;aring;ring att ljudniv&amp;aring;n i klassen &amp;auml;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g. L&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att inventera hur kommunerna agerar f&amp;ouml;r att leva upp till de nya riktv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r att minska bullret i f&amp;ouml;rskolan och skolan och att de nya allm&amp;auml;nna r&amp;aring;den inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115840241" name="_Toc115840241"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840476" name="_Toc115840476"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751607" name="_Toc178751607"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356956" name="_Toc179356956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357152" name="_Toc179357152"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671499" name="_Toc181671499"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;gen till och fr&amp;aring;n skolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skollagen &amp;auml;r idag otydligt fo&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;rmulerad vad g&amp;auml;ller r&amp;auml;tten till skolskjuts vid v&amp;auml;x&lt;/span&gt;elvis boende. Det &amp;auml;r viktigt att lagen tydligg&amp;ouml;rs p&amp;aring; denna punkt. Milj&amp;ouml;partiet anser att skolskjuts i skollagen ska f&amp;ouml;reskrivas som en r&amp;auml;ttighet f&amp;ouml;r eleven som skall g&amp;auml;lla fr&amp;aring;n den adress d&amp;auml;r eleven &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rd. &lt;a id="_Toc115248173" name="_Toc115248173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493651" name="_Toc115493651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493719" name="_Toc115493719"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580497" name="_Toc115580497"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677168" name="_Toc115677168"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;ouml;jlighet till skolskjuts vid v&amp;auml;xelvis boende ska finnas om det inte inneb&amp;auml;r extra kostnader f&amp;ouml;r kommunen. Det &amp;auml;r inte rimligt att en elev ska nekas kliva p&amp;aring; en skolbuss som &amp;auml;nd&amp;aring; g&amp;aring;r f&amp;ouml;rbi elevens bostad, enbart f&amp;ouml;r att eleven inte &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rd p&amp;aring; den aktuella adressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r enormt viktigt att eleverna kan ta sig till skolan p&amp;aring; ett s&amp;auml;kert s&amp;auml;tt. V&amp;auml;g- och transportforskningsinstitutet (VTI) har konstaterat att f&amp;aring; olyckor intr&amp;auml;ffar i samband med skolskjuts. De som trots allt intr&amp;auml;ffar sker vanligen i samband med av- och p&amp;aring;stigning. Det &amp;auml;r viktigt att se till att bussh&amp;aring;llsplatser utformas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som fr&amp;auml;mjar s&amp;auml;kerhet och att g&amp;aring;ngv&amp;auml;garna fram till h&amp;aring;llplatserna &amp;auml;r s&amp;auml;kra. &amp;Auml;ven barn som g&amp;aring;r eller cyklar till skolan uts&amp;auml;tts ofta f&amp;ouml;r stor fara. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling tillsammans med V&amp;auml;gverket ska f&amp;aring; i uppdrag att utforma ett nationellt projekt f&amp;ouml;r s&amp;auml;kra skolv&amp;auml;gar. S&amp;aring;v&amp;auml;l skol- och trafikhuvudm&amp;auml;n, bussentrepren&amp;ouml;rer och polis som f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar b&amp;ouml;r involveras i detta arbete. Allra viktigast &amp;auml;r det naturligtvis att barnen &amp;auml;r inflytelserika i detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115840242" name="_Toc115840242"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840477" name="_Toc115840477"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751608" name="_Toc178751608"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356957" name="_Toc179356957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357153" name="_Toc179357153"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671500" name="_Toc181671500"&gt;&lt;/a&gt;Den yttre milj&amp;ouml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hur den yttre milj&amp;ouml;n runt skolan ser ut &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r elevernas utveckling p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt. Milj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste vara anpassad till barns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och behov, och eleverna b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva ha inflytande &amp;ouml;ver hur den utformas. Ett grundl&amp;auml;ggande krav &amp;auml;r naturligtvis att barnen ska kunna ta sig till skolan och leka i en s&amp;auml;ker milj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att milj&amp;ouml;n &amp;auml;r befriad fr&amp;aring;n buller och avgaser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den yttre milj&amp;ouml;n spelar ocks&amp;aring; en viktig roll f&amp;ouml;r barns l&amp;auml;rande och utveckling. Milj&amp;ouml;n ska vara estetisk, trevlig och inbjudande s&amp;aring; att den inspirerar till nyfikenhet och uppt&amp;auml;cktslust, liksom till lek och r&amp;ouml;relse. S&amp;aring; kallade pedagogiska utemilj&amp;ouml;er kan vid genomt&amp;auml;nkt planering anv&amp;auml;ndas i alla olika &amp;auml;mnen och ge lust och variation &amp;aring;t undervisningen. Det &amp;auml;r viktigt att id&amp;eacute;er och kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor och l&amp;auml;rare. Genom att anv&amp;auml;nda skolornas utemilj&amp;ouml;er l&amp;auml;r sig eleverna vara r&amp;auml;dda om naturen och f&amp;aring; insikt i ekologin samtidigt som det leder till mer r&amp;ouml;relse under skoldagen och ger en trygghet i n&amp;auml;rmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178751609" name="_Toc178751609"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356958" name="_Toc179356958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357154" name="_Toc179357154"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671501" name="_Toc181671501"&gt;&lt;/a&gt;Skapa ett nytt betygssystem&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har l&amp;auml;nge drivit att dagens betygssystem &amp;auml;r otidsenligt och b&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras fr&amp;aring;n grunden. Dagens betyg fungerar mycket d&amp;aring;ligt som m&amp;auml;tare av kunskap och &amp;auml;r dessutom djupt or&amp;auml;ttvisa. Riksrevisionen konstaterade senast 2004 att dagens betygssystem inte &amp;auml;r likv&amp;auml;rdigt och att fullst&amp;auml;ndig likv&amp;auml;rdighet inte heller &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig med nuvarande betygssystem. Vilket betyg en elev f&amp;aring;r &amp;auml;r beroende av en m&amp;auml;ngd omst&amp;auml;ndigheter som har alltf&amp;ouml;r lite att g&amp;ouml;ra med om eleven uppfyller kunskapsm&amp;aring;len eller ej. Dagens betyg fungerar &amp;auml;ven mycket d&amp;aring;ligt som pedagogiskt instrument eftersom de s&amp;auml;ger f&amp;ouml;r lite om vad eleverna kan och vilka utvecklingsm&amp;ouml;jligheter de har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r grundskolan &amp;auml;r idag relativa och sv&amp;aring;ra att m&amp;auml;ta med traditionella metoder. Svenska grundskoleelever &amp;auml;r i internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mycket duktiga p&amp;aring; att t&amp;auml;nka kritiskt, samarbeta och l&amp;ouml;sa problem. Trots detta &amp;auml;r det de f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade resultaten i matematik som f&amp;aring;r uppm&amp;auml;rksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting st&amp;auml;ller i rapporten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Aktuellt om skola och barnomsorg&lt;/span&gt; sig fr&amp;aring;gande om betygssystemet &amp;ouml;ver huvud taget &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att till&amp;auml;mpa enligt intentionerna under de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som g&amp;auml;ller. L&amp;ouml;sningen &amp;auml;r naturligtvis ”att dagens system f&amp;ouml;r att bed&amp;ouml;ma elevers kompetens m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras radikalt”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248174" name="_Toc115248174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493652" name="_Toc115493652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493720" name="_Toc115493720"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580498" name="_Toc115580498"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677169" name="_Toc115677169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840244" name="_Toc115840244"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840479" name="_Toc115840479"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751610" name="_Toc178751610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356959" name="_Toc179356959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357155" name="_Toc179357155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671502" name="_Toc181671502"&gt;&lt;/a&gt;Utred ett alternativ&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;aring;ta utreda alternativ till dagens betygssystem. Detta nya system skulle kunna vara uppbyggt i tre steg med stegvis &amp;ouml;kad konkretionsgrad. De f&amp;ouml;rsta skol&amp;aring;ren b&amp;ouml;r det vara enbart muntliga utvecklingssamtal i skol&amp;aring;r ett till tre. Fr&amp;aring;n skol&amp;aring;r fyra tillkommer en skriftlig rapport till eleven och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna. Under dessa skol&amp;aring;r b&amp;ouml;r den skriftliga rapporten vara &amp;ouml;vergripande och ge en samlad bild av elevens kunskaper samt mycket tydligt betona utvecklingsm&amp;ouml;jligheter. Rapporten b&amp;ouml;r sedan utvecklas ytterligare fr&amp;aring;n skol&amp;aring;r sju med tydligare och mer konkret information uppdelat p&amp;aring; de olika &amp;auml;mnena. Rapporten b&amp;ouml;r vara i tre delar. En del som talar om vad man gjort, en del som talar om vilken kunskap man uppn&amp;aring;tt i de olika &amp;auml;mnena och en del som blickar fram&amp;aring;t och talar om utvecklingsm&amp;ouml;jligheter. Omd&amp;ouml;mena b&amp;ouml;r vara utformade av de enskilda l&amp;auml;rarna efter en ”mall” med relativt styrda fr&amp;aring;gor f&amp;ouml;r ett r&amp;auml;ttvist system med lika behandling &amp;ouml;ver landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett system enligt ovan skulle till skillnad fr&amp;aring;n dagens betygssystem p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre och mer seri&amp;ouml;st s&amp;auml;tt visa p&amp;aring; uppn&amp;aring;dda kunskaper. Det &amp;auml;r ett system som ocks&amp;aring; blickar fram&amp;aring;t. Det kommer s&amp;auml;kerligen att h&amp;ouml;ja motivationen i minst lika stor grad som dagens betyg. En ytterligare f&amp;ouml;rdel som kan bidra till en mindre stressig situation &amp;auml;r att det ej bidrar till t&amp;auml;vlan och stress i lika h&amp;ouml;g grad d&amp;aring; det inte alls &amp;auml;r s&amp;aring; j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbart mellan elever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dags att skolan skiftar fokus och f&amp;aring;r eleverna att vilja l&amp;auml;ra sig f&amp;ouml;r sin egen skull i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att fokusera p&amp;aring; betygshets. Problemen med fusk blir allt st&amp;ouml;rre. I dag &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r eleverna att h&amp;auml;mta f&amp;auml;rdiga uppsatser och annat direkt fr&amp;aring;n n&amp;auml;tet. Avskaffas dagens betygssystem f&amp;ouml;rsvinner en stor del av motivet till detta beteende.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115580499" name="_Toc115580499"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677170" name="_Toc115677170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840245" name="_Toc115840245"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840480" name="_Toc115840480"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751611" name="_Toc178751611"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356960" name="_Toc179356960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357156" name="_Toc179357156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671503" name="_Toc181671503"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r en r&amp;auml;tt att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring; l&amp;auml;nge dagens betygssystem finns kvar ska eleverna sj&amp;auml;lvklart ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; sina betyg ompr&amp;ouml;vade. Betygss&amp;auml;ttning &amp;auml;r myndighetsut&amp;ouml;vning och b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvklart liksom andra myndighetsbeslut kunna ompr&amp;ouml;vas. L&amp;auml;rarfacken, Elev&amp;shy;organisationen och samman&amp;shy;slutningen Sveriges Kommuner och Landsting st&amp;aring;r enade i kravet om att betyg b&amp;ouml;r kunna &amp;ouml;verpr&amp;ouml;vas, vilket ocks&amp;aring; f&amp;ouml;reslogs i Skollagskommitt&amp;eacute;ns bet&amp;auml;nkande. Det &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande fr&amp;aring;ga om elevernas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet. Skolans elever &amp;auml;r inte andra klassens medborgare. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Milj&amp;ouml;partiet att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag som ger eleverna m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; sina betyg &amp;ouml;verklagade.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248175" name="_Toc115248175"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493653" name="_Toc115493653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493721" name="_Toc115493721"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580500" name="_Toc115580500"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677171" name="_Toc115677171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840246" name="_Toc115840246"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840481" name="_Toc115840481"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751612" name="_Toc178751612"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356961" name="_Toc179356961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357157" name="_Toc179357157"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671504" name="_Toc181671504"&gt;&lt;/a&gt;Fria individer – trygga elever&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga elever upplever idag att de uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r ett starkt tryck att leva upp till normer f&amp;ouml;r hur man ”ska” vara. En m&amp;auml;ngd f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar begr&amp;auml;nsar barnens och ungdomarnas m&amp;ouml;jligheter att leva som fria individer med m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rverkliga sig sj&amp;auml;lva och utveckla sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende och trygghetsk&amp;auml;nsla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r en nyckelakt&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsvaret och utvecklingen av demokrati, tolerans och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Skolan ska verka f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhet oavsett k&amp;ouml;n, etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell l&amp;auml;ggning. Allas lika v&amp;auml;rde &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande demokratisk princip som ska ing&amp;aring; i skolans arbete med v&amp;auml;rdegrund. Detta arbete med j&amp;auml;mlikhet m&amp;aring;ste genomsyra hela skolans verksamhet. Milj&amp;ouml;partiet vill understryka vikten av att man ser det gemensamma i de olika diskrimineringsgrunderna. Likav&amp;auml;l som det finns en k&amp;ouml;nsmaktsordning som ska synligg&amp;ouml;ras och motverkas finns det &amp;auml;ven andra maktordningar som baseras p&amp;aring; till exempel etnicitet som leder till brister i j&amp;auml;mlikheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248176" name="_Toc115248176"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493654" name="_Toc115493654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493722" name="_Toc115493722"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580501" name="_Toc115580501"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677172" name="_Toc115677172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840247" name="_Toc115840247"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840482" name="_Toc115840482"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751613" name="_Toc178751613"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356962" name="_Toc179356962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357158" name="_Toc179357158"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671505" name="_Toc181671505"&gt;&lt;/a&gt;Modersm&amp;aring;lsundervisning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Modersm&amp;aring;lsundervisning f&amp;ouml;r barn med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om r&amp;auml;tt till egen identitet och m&amp;ouml;jligheten att med bibeh&amp;aring;llen sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla och trygghet kunna v&amp;auml;xa in i det svenska samh&amp;auml;llet. Undervisningen i modersm&amp;aring;l m&amp;ouml;ter flera speciella sv&amp;aring;righeter. Eleverna i elevgruppen som har undervisning i ett visst modersm&amp;aring;l kommer ofta fr&amp;aring;n flera olika klasser och skolor, det &amp;auml;r ofta sv&amp;aring;rt att finna kompetenta modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare och det kan vara sv&amp;aring;rt att samordna scheman p&amp;aring; ett praktiskt s&amp;auml;tt med undervisning i andra &amp;auml;mnen. Dessa sv&amp;aring;righeter f&amp;aring;r inte leda till att man brister i verksamhetens kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla barn i svensk grundskola ska ha r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning oavsett hur m&amp;aring;nga som talar modersm&amp;aring;let i kommunen d&amp;auml;r man bor. Undervisningen ska kunna ske s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; distans som p&amp;aring; plats i hemorten. Internet och andra medier kan spela en viktig roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248177" name="_Toc115248177"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493655" name="_Toc115493655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493723" name="_Toc115493723"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580502" name="_Toc115580502"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677173" name="_Toc115677173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840248" name="_Toc115840248"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840483" name="_Toc115840483"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751614" name="_Toc178751614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356963" name="_Toc179356963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357159" name="_Toc179357159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671506" name="_Toc181671506"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag begr&amp;auml;nsas individers m&amp;ouml;jligheter att utveckla sig sj&amp;auml;lva och sin identitet av normer f&amp;ouml;r hur man f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas bete sig som pojke eller flicka. Milj&amp;ouml;partiet anser det vara av stor vikt att man inom skolan kontinuerligt f&amp;ouml;r en diskussion om medvetna och omedvetna skillnader i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt gentemot pojkar och flickor och vilka konsekvenser dessa skillnader f&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rarnas kompetens, f&amp;ouml;rst&amp;aring;else och attityder &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r vilka attityder och beteenden som eleverna utvecklar. De b&amp;ouml;r fungera som f&amp;ouml;red&amp;ouml;men, och det &amp;auml;r av stor vikt att deras undervisning och deras handlingar speglar en genuin f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r genusproblematiken. Vi vill uppmuntra kommuner och andra huvudm&amp;auml;n att erbjuda sina l&amp;auml;rare fortbildning i genuskunskap.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248178" name="_Toc115248178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493656" name="_Toc115493656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493724" name="_Toc115493724"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580503" name="_Toc115580503"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677174" name="_Toc115677174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840249" name="_Toc115840249"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840484" name="_Toc115840484"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751615" name="_Toc178751615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356964" name="_Toc179356964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357160" name="_Toc179357160"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671507" name="_Toc181671507"&gt;&lt;/a&gt;Genuspedagoger&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2002 initierade regeringen ett projekt som gick ut p&amp;aring; att utbilda genuspedagoger. Tanken var att l&amp;auml;rare i kommunerna skulle f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; ta del av en utbildning i genuskunskap och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Kompetensen och kvaliteten i det lokala j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;arbetet skulle h&amp;ouml;jas genom att dessa personer fungerade som resurspersoner och spred sina kunskaper till kollegor i kommunen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning var att det senast 2004 skulle finnas minst en resursperson i genus och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i varje kommun. I december 2004 kom dock ett delbet&amp;auml;nkande av Delegationen f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i f&amp;ouml;rskolan (SOU 2004:115) d&amp;auml;r man kunde konstatera att endast drygt h&amp;auml;lften av landets kommuner har en utbildad genuspedagog – detta trots att utbildningen bekostats av statliga medel. Milj&amp;ouml;partiet vill understryka behovet av en satsning p&amp;aring; genuspedagoger inom skolans ram eftersom kunskap och kompetens &amp;auml;r en absolut n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r att n&amp;aring; ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248179" name="_Toc115248179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493657" name="_Toc115493657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493725" name="_Toc115493725"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580504" name="_Toc115580504"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677175" name="_Toc115677175"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840250" name="_Toc115840250"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840485" name="_Toc115840485"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751616" name="_Toc178751616"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356965" name="_Toc179356965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357161" name="_Toc179357161"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671508" name="_Toc181671508"&gt;&lt;/a&gt;Examensordningen f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarutbildningen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att examensordningen f&amp;ouml;r l&amp;auml;rarutbildningen i h&amp;ouml;gskole&amp;shy;f&amp;ouml;rordningen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad och bef&amp;auml;ster den r&amp;aring;dande oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten snarare &amp;auml;n motarbetar den. I examensordningen st&amp;aring;r det att studenten ska ”inse betydelsen av k&amp;ouml;nsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av &amp;auml;mnesstoffet”. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att inom ramen f&amp;ouml;r &amp;ouml;versynen av l&amp;auml;rar&amp;shy;utbildningen se &amp;ouml;ver dess examensordning i h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningen s&amp;aring; att den bef&amp;auml;ster vikten av att studenten ska ha insikt i genusproblematik och kunna undervisa p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som fr&amp;auml;mjar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och motverkar att eleverna st&amp;auml;ngs in i k&amp;ouml;nsroller.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248180" name="_Toc115248180"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493658" name="_Toc115493658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493726" name="_Toc115493726"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580505" name="_Toc115580505"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677176" name="_Toc115677176"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840251" name="_Toc115840251"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840486" name="_Toc115840486"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751617" name="_Toc178751617"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356966" name="_Toc179356966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357162" name="_Toc179357162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671509" name="_Toc181671509"&gt;&lt;/a&gt;K&amp;ouml;nssegregerade yrken i skolan&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att personalen i skolan och f&amp;ouml;rskolan best&amp;aring;r av b&amp;aring;de m&amp;auml;n och kvinnor, och vi ser det som ett stort problem att s&amp;aring; f&amp;aring; m&amp;auml;n s&amp;ouml;ker sig till fra&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;mf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rskoleverksamhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;auml;ven att Skolver&lt;/span&gt;ket ska f&amp;aring; i uppdrag att unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra denna situation. Man b&amp;ouml;r till exempel titta n&amp;auml;rmare p&amp;aring; om det finns kommuner eller enskilda skolor och f&amp;ouml;rskolor som har en j&amp;auml;mnare k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning bland l&amp;auml;rarna, f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarna och barnsk&amp;ouml;tarna och se om man kan identifiera n&amp;aring;gra s&amp;auml;rskilda framg&amp;aring;ngsfaktorer samt sprida dessa goda exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248181" name="_Toc115248181"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493659" name="_Toc115493659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493727" name="_Toc115493727"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580506" name="_Toc115580506"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677177" name="_Toc115677177"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840252" name="_Toc115840252"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840487" name="_Toc115840487"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751618" name="_Toc178751618"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356967" name="_Toc179356967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357163" name="_Toc179357163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671510" name="_Toc181671510"&gt;&lt;/a&gt;Flickors och pojkars studieresultat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom grundskola och gymnasium ser vi idag orov&amp;auml;ckande tendenser p&amp;aring; &amp;ouml;kad oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller studieresultat. Flickor f&amp;aring;r genomg&amp;aring;ende betydligt h&amp;ouml;gre betygssnitt, och Milj&amp;ouml;partiet anser att f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena bakom detta m&amp;aring;ste analyseras noga och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen l&amp;aring;ter utreda detta. Den traditionella mansrollen m&amp;aring;ste utmanas och arbete mot k&amp;ouml;nssegregeringen &amp;auml;r extremt viktigt i detta avseende.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248182" name="_Toc115248182"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493660" name="_Toc115493660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493728" name="_Toc115493728"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580507" name="_Toc115580507"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677178" name="_Toc115677178"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840253" name="_Toc115840253"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840488" name="_Toc115840488"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751619" name="_Toc178751619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356968" name="_Toc179356968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357164" name="_Toc179357164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671511" name="_Toc181671511"&gt;&lt;/a&gt;HBT&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Homo-, bisexuella och transpersoner &amp;auml;r mycket utsatta i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle eftersom de drabbas av diskriminering, trakasserier och hatbrott p&amp;aring; grund av sin sexuella l&amp;auml;ggning. Kunskapen om och toleransen inf&amp;ouml;r HBT-personer &amp;auml;r begr&amp;auml;nsad inom skolan idag. Vi kr&amp;auml;ver en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r HBT-personer i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248183" name="_Toc115248183"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493661" name="_Toc115493661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493729" name="_Toc115493729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580508" name="_Toc115580508"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677179" name="_Toc115677179"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840254" name="_Toc115840254"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840489" name="_Toc115840489"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751620" name="_Toc178751620"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356969" name="_Toc179356969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357165" name="_Toc179357165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671512" name="_Toc181671512"&gt;&lt;/a&gt;Kompetent personal&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolpersonalen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en viktig del av skolungdomars vuxenkontakt och formar deras arbetsmilj&amp;ouml;. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan det inte accepteras att skolans personal upptr&amp;auml;der diskriminerande eller f&amp;ouml;rdomsfullt i bem&amp;ouml;tandet av eleverna. Vi gr&amp;ouml;na vill betona betydelsen av att personalen har kompetens i HBT-fr&amp;aring;gor, det vill s&amp;auml;ga i fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande homosexuella, bisexuella och transpersoner. Med kompetens p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de menar vi samma typ av insikt, kunskap och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else som tas f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvklar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller heterosexuellas vardag. Milj&amp;ouml;partiet anser att Skolverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utarbeta riktlinjer f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla kompetens i HBT-fr&amp;aring;gor hos skolpersonalen. Riktlinjerna b&amp;ouml;r &amp;auml;ven innefatta hur skolorna kan arbeta f&amp;ouml;r att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra ett j&amp;auml;mlikt klimat f&amp;ouml;r unga HBT-personer p&amp;aring; skolorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248184" name="_Toc115248184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493662" name="_Toc115493662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493730" name="_Toc115493730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580509" name="_Toc115580509"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677180" name="_Toc115677180"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840255" name="_Toc115840255"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840490" name="_Toc115840490"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751621" name="_Toc178751621"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356970" name="_Toc179356970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357166" name="_Toc179357166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671513" name="_Toc181671513"&gt;&lt;/a&gt;HBT i kursplanerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r vanligt att fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r HBT inte alls tas upp i undervisningen, inte ens i sex- och samlevnadsundervisningen. Ofta anlitar man frivilligorganisationer f&amp;ouml;r att ta upp dessa fr&amp;aring;gor. Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r orimligt att elevens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; saklig information om HBT-fr&amp;aring;gor ska vara beroende av om det finns frivilligorganisationer i n&amp;auml;rheten av skolan eller inte. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi se att HBT-fr&amp;aring;gorna uttryckligen n&amp;auml;mns i grundskolans kursplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115248185" name="_Toc115248185"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493663" name="_Toc115493663"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115493731" name="_Toc115493731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115580510" name="_Toc115580510"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115677181" name="_Toc115677181"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840256" name="_Toc115840256"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115840491" name="_Toc115840491"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178751622" name="_Toc178751622"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179356971" name="_Toc179356971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179357167" name="_Toc179357167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181671514" name="_Toc181671514"&gt;&lt;/a&gt;Funktionshinder&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har samma r&amp;auml;tt till kunskap. Elever med funktionshinder l&amp;ouml;per stora risker att diskrimineras. En typ av diskriminering inneb&amp;auml;r en s&amp;auml;mre behandling av m&amp;auml;nniskor vilken har samband med deras funktionshinder. Ibland &amp;auml;r det fr&amp;aring;gan om en tycka-synd-om-mentalitet, eller f&amp;ouml;rdomar om vilka begr&amp;auml;nsningar ett funktionshinder kan f&amp;ouml;ra med sig. Det beh&amp;ouml;vs ett tydligg&amp;ouml;rande i dessa fr&amp;aring;gor i de j&amp;auml;mlikhetsplaner som ska arbetas fram i varje skola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan typ av diskriminering bygger p&amp;aring; att samh&amp;auml;llet har byggt sina fysiska strukturer p&amp;aring; ett otillg&amp;auml;ngligt s&amp;auml;tt. V&amp;aring;r bild &amp;auml;r att skolans lokaler ska vara tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r alla. I synnerhet ska funktionshinder inte utg&amp;ouml;ra n&amp;aring;got hinder f&amp;ouml;r elevers m&amp;ouml;jlighet till l&amp;auml;rande eller l&amp;auml;rares m&amp;ouml;jligheter att bedriva undervisning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att elever med utvecklingsst&amp;ouml;rning ska garanteras anpassad undervisning och tillg&amp;auml;nglighet anser Milj&amp;ouml;partiet att r&amp;auml;tten att v&amp;auml;lja att bli mottagen i s&amp;auml;rskola &amp;auml;r viktig att beh&amp;aring;lla som alternativt skolval.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Max  Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Karla L&amp;oacute;pez (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt; SOU 2002:121.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt; Budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2006, Utgiftsomr&amp;aring;de 16, s. 42.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="line-height: 10.0pt; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt; (Skolverkets rapport Kartl&amp;auml;ggning av &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram och s&amp;auml;rskilt st&amp;ouml;d i grundskolan 2003).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 9.5pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt; Aktuellt om skola och barnomsorg, Sveriges Kommuner och Landsting  2005, s. 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla kreativiteten och det egna tänkandet inom grundskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om individualiserad undervisning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändamålet med anslaget om 900 miljoner kronor i höstbudgeten 2007 (den s.k. läs-skriv-räkna-satsningen) för projekt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärarlyftets fortbildning även ska gälla förskollärare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att det blir möjligt för skolor med alternativ pedagogisk profil att, efter prövning av Skolverket, arbeta efter en alternativ läroplan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att kommunala grundskolor får möjlighet att arbeta efter alternativa kursplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att alla grundskolor får möjlighet att ha egna ämnen inom ramen för skolans val.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att skolor med såväl offentlig som fristående huvudman efter prövning av Skolverket ska kunna tillämpa ett annat bedömningssystem än betyg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödjande av framväxten av profilklasser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att begära undantag från skyldigheten att genomföra nationella prov.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nationella timplanen ska avskaffas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att flexibel skolstart mellan sex och åtta års ålder bör införas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att flexibel skolstart med möjlighet att börja skolan vid såväl höst- som vårterminens början bör införas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda hur den pedagogiska mångfalden i skolan kan främjas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skollagen ska föreskriva att varje skola ska ha ett fungerande representativt forum för elevinflytande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra och permanenta möjligheten att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet vid gymnasieskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av föräldra- respektive elevrepresentanter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever ges rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att den garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elevers önskemål om specialkost ska respekteras utan krav på läkarintyg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elevernas inflytande över sin arbetsmiljö ska stärkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rätten för elevskyddsombud att medverka i arbetsmiljöarbetet bör utvidgas till att gälla från skolår 1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elevskyddsombuden ska ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna bör få i uppdrag att inventera hur kommunerna agerar för att leva upp till de nya riktvärdena för att minska bullret i förskolan och skolan och att de nya allmänna råden införlivas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt till skolskjuts vid växelvis boende.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Vägverket bör få i uppdrag att utforma ett nationellt projekt för säkra skolvägar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att sprida kunskap och information om utomhuspedagogik och den yttre miljöns betydelse för lärandet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dagens betygssystem ska avskaffas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda alternativ till dagens betygssystem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever får rätt att få sina betyg omprövade.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla barn i svensk grundskola ska ha rätt till modersmålsundervisning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om projektet med en genuspedagog i varje kommun.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen ser över examensordningen för lärarutbildningen så att den befäster vikten av att studenten ska ha insikt i genusproblematik och att lärarna ska kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att vidta åtgärder för att öka andelen män som arbetar inom skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda vad som ligger bakom pojkars sämre studieresultat i grund- och gymnasieskolan samt kommer med förslag på åtgärder för att avhjälpa problemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor hos anställda inom utbildningsväsendet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att HBT-frågor uttryckligen ska nämnas i kursplanerna för grundskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0705556766027</intressent_id>
<namn>Karla López</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 11:40:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02Ub566</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:31:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 11:40:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>