<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2234079</hangar_id>
 <dok_id>GV02U333</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>U333</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:U333 av Cecilia Wigström i Göteborg och Tina Acketoft (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp1414</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>333</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-08-28 11:30:10</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-05 18:50:16</publicerad>
 <titel>Kina</titel>
 <subtitel>av Cecilia Wigström i Göteborg och Tina Acketoft (fp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{8C2F2AF1-5478-4CAD-8332-0DDB913BC50F}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U333/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U333</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02U333</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:U333&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Cecilia Wigström i Göteborg och Tina Acketoft (fp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Kina&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;fp1414&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Kina" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Hanna Lager" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:36:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_U_333.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inte h&amp;auml;va EU:s vapenembargo mot Folkrepubliken Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Kina m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s till&amp;auml;mpa hela det internationella regelverket g&amp;auml;llande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter liksom att inf&amp;ouml;rliva det i sin dagliga r&amp;auml;ttstill&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige och EU kraftfullt m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rd&amp;ouml;ma till&amp;auml;mpningen och verkst&amp;auml;llandet av d&amp;ouml;dsstraff i Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;dja Tibets str&amp;auml;vanden efter sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande i den h&amp;auml;ndelse det tibetanska folket i framtiden v&amp;auml;ljer att f&amp;ouml;rklara sin sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Beijingregimen ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna samt skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att v&amp;aring;rda och utveckla kulturella och religi&amp;ouml;sa s&amp;auml;rdrag utan hot och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser i Tibet och Xinjiang.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Kina&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkrepubliken Kina &amp;auml;r v&amp;auml;rdens folkrikaste stat och dessutom v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta diktatur. Den kommunistiska enpartiregimen i Beijing sl&amp;aring;r fortfarande till med brutal h&amp;aring;rdhet mot varje antydan till politiskt missn&amp;ouml;je eller protester. Ett v&amp;auml;lbekant exempel &amp;auml;r de fortsatta &amp;ouml;vergreppen och den omfattande f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av falungongr&amp;ouml;relsen – ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r Kinas gr&amp;auml;nser h&amp;auml;r i Sverige. Det &amp;auml;r ett av m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; att regimen inte tolererar n&amp;aring;got uttryck som den inte har full kontroll &amp;ouml;ver. Likas&amp;aring; ut&amp;ouml;var regimen i Beijing ytterst str&amp;auml;ng kontroll och f&amp;ouml;rtryck av ursprungsfolken i de b&amp;aring;da av Beijing kontrollerade icke-kinesiska provinserna Tibet och Xinjiang, d&amp;auml;r s k Han-kineser (Kinas majoritetsfolk) numera efter omfattande invandring ocks&amp;aring; utg&amp;ouml;r majoritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s att anta hela det internationella regelverket g&amp;auml;llande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter liksom att inf&amp;ouml;rliva det i den dagliga r&amp;auml;tts&amp;shy;till&amp;auml;mpningen p&amp;aring; hemmaplan. Kinas storlek f&amp;aring;r inte inneb&amp;auml;ra att dess brott tystas ned medan sm&amp;aring; perifera stater som Nordkorea, Libyen och Burma h&amp;auml;ngs ut som de f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar. EU:s val sedan 1999 av en s k konstruktiv dialog med Kina om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har hittills visat p&amp;aring; ytterst blygsamma resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina till&amp;auml;mpar d&amp;ouml;dsstraff, och &amp;auml;r det land i v&amp;auml;rlden som verkst&amp;auml;ller flest d&amp;ouml;dsstraff varje &amp;aring;r. Enligt Amnesty International r&amp;ouml;r det sig om 7&amp;nbsp;000–8&amp;nbsp;000 m&amp;auml;nniskor som avr&amp;auml;ttas varje &amp;aring;r. 80&amp;nbsp;% av v&amp;auml;rldens alla d&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;ger rum i Kina, och detta efter summariska domstolsprocesser med bek&amp;auml;nnelser framtvingade under tortyr. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hundratusentals m&amp;auml;nniskor tv&amp;aring;ngsinterneras i omskolningsl&amp;auml;ger, s&amp;nbsp;k laogai. Dit kan polisen skicka m&amp;auml;nniskor utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng om de p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt avviker fr&amp;aring;n kommunistpartiets mall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;ren har det ocks&amp;aring; blivit k&amp;auml;nt att organst&amp;ouml;lder av b&amp;aring;de avr&amp;auml;ttade och troligen &amp;auml;ven levande f&amp;aring;ngar f&amp;ouml;rekommer. Det kan f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r Kina &amp;auml;r det enda land i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r man otroligt billigt och snabbt kan f&amp;aring; tag i organ, exempelvis en lever f&amp;ouml;r 700 000 SEK inom tre veckor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr ser vi att internationella f&amp;ouml;retag s&amp;aring;som Yahoo och Google samarbetar med regimen, genom att tillverka s&amp;ouml;kmotorer f&amp;ouml;r Internet som censurerar anv&amp;auml;ndarens l&amp;auml;sning av ”otill&amp;aring;ten” information. Det finns idag 120 miljoner Internet-kaf&amp;eacute;er i landet och president Hu Jintao f&amp;ouml;rklarade den 24 januari i &amp;aring;r att fler inte ska f&amp;aring; &amp;ouml;ppnas. Det vore oh&amp;auml;lsosamt f&amp;ouml;r befolkningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Shi Tao d&amp;ouml;mdes till 10 &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r att han skickade ett mejl med en kort sammanfattning av propagandaministeriets kommunik&amp;eacute; om hur myndigheterna borde hantera 15-&amp;aring;rsdagen av massakern p&amp;aring; Himmelska Fridens Torg. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var p&amp;aring; den Himmelska Fridens Torg som den kinesiska folkarm&amp;eacute;n den 4 juni 1989 p&amp;aring; order av den d&amp;aring;varande ledaren Deng Xiaoping krossade den manifestation f&amp;ouml;r demokrati i Kina, som tiotusentals studenter fr&amp;aring;n Beijing och andra delar av Folkrepubliken inlett efter den avsatte reformv&amp;auml;nlige partiledaren Hu Yaobangs bortg&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Kina men d&amp;auml;rigenom ocks&amp;aring; till det &amp;ouml;vriga Asien har det senaste &amp;aring;ret pr&amp;auml;glats av Frankrikes, Tysklands och Italiens str&amp;auml;van att h&amp;auml;va EU:s vapenembargo mot Kina – inf&amp;ouml;rt som en reaktion mot massakern p&amp;aring; Himmelska Fridens Torg i juni 1989. F&amp;ouml;rutom att ett h&amp;auml;vande av vapenembargot skulle inneb&amp;auml;ra en viktig prestigevinst f&amp;ouml;r Beijing, skulle det inneb&amp;auml;ra att Kina skulle kunna komma i &amp;aring;tnjutande av v&amp;auml;rdefull och k&amp;auml;nslig h&amp;ouml;gteknologi f&amp;ouml;r bl a milit&amp;auml;rt bruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskussionen om h&amp;auml;vandet av EU:s vapenembargo har skjutits p&amp;aring; framtiden. EU:s of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att se farorna med att europeisk h&amp;ouml;gteknologi skulle kunna komma till milit&amp;auml;r anv&amp;auml;ndning mot inte bara demokratin p&amp;aring; Taiwan utan ocks&amp;aring; mot USA och kanske rentav Japan &amp;auml;r uppseendev&amp;auml;ckande. Utan p&amp;aring;tagliga och stabila steg mot demokrati, respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och en villkorsl&amp;ouml;s fredlig hantering av Taiwan-fr&amp;aring;gan vore ett h&amp;auml;vande av EU:s vapenembargo mot Kina fullst&amp;auml;ndigt ansvarsl&amp;ouml;st. Ett h&amp;auml;vande av vapenembargot skulle i Beijing bara tolkas som svaghet och ett tecken p&amp;aring; att fortsatt omedg&amp;ouml;rlighet i fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Kina, Hongkong och Taiwan &amp;auml;r riskfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och EU har ocks&amp;aring; ett stort ansvar f&amp;ouml;r att FN:s auktoritet inte ytterligare undergr&amp;auml;vs n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tillsynen av respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Kinas medlemskap i WTO liksom de kommande olympiska sommarspelen 2008 inneb&amp;auml;r att utrymmet f&amp;ouml;r arrogant kinesisk maktpolitik borde minska – det &amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r den fria v&amp;auml;rlden att p&amp;aring;tala detta n&amp;auml;rhelst regimen i Beijing tycks gl&amp;ouml;mma det. Men det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att den demokratiska delen av omv&amp;auml;rlden tar sitt ansvar och inte f&amp;ouml;rsjunker i tyst diplomati.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;Kinas autonoma omr&amp;aring;den – Tibet och Xinjiang&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens Kina &amp;auml;r ett resultat av en ofta dramatisk historisk expansion under vilken stora omr&amp;aring;den med icke-kinesisk befolkning inf&amp;ouml;rlivats under Beijings kontroll. I officiell kinesisk ideologi – kommunistisk s&amp;aring;v&amp;auml;l som nationalistisk – &amp;auml;r det en nationell plikt att sl&amp;aring; vakt om varje tum av det Kina som d&amp;auml;rmed uppn&amp;aring;tts. Fr&amp;aring;gan illustrerades p&amp;aring; ett f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga skr&amp;auml;mmande tydligt s&amp;auml;tt i den uppm&amp;auml;rksammade filmen ”Hero” av Kinas kanske fr&amp;auml;mste nutida filmregiss&amp;ouml;r Zhang Yimou.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i detta perspektiv man ska se den kollektiva f&amp;ouml;r&amp;ouml;dmjukelse som kineser upplevde och fortfarande upplever sig ha utst&amp;aring;tt under omv&amp;auml;rldens agerande i Kina under de tv&amp;aring; senaste &amp;aring;rhundradena. Det &amp;auml;r inte minst i det perspektivet man ska se den fullst&amp;auml;ndigt kompromissl&amp;ouml;sa synen p&amp;aring; Taiwan-fr&amp;aring;gan, som onekligen har ett mycket starkt folkligt st&amp;ouml;d – ett resultat av generationer av n&amp;auml;rmast fundamentalistisk nationalistisk indoktrinering. Det &amp;auml;r samma indoktrinering som v&amp;aring;ren 2005 p&amp;aring; nytt utl&amp;ouml;ste omfattande anti-japanska kravaller runt om i Kina som protest mot de japanska &amp;ouml;vergreppen f&amp;ouml;re och under andra v&amp;auml;rldskriget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I framf&amp;ouml;rallt tv&amp;aring; av de historiskt er&amp;ouml;vrade omr&amp;aring;dena med egen icke-kinesisk ursprungsbefolkning med en helt egen inhemsk religion eller islam – Tibet och Xinjiang i v&amp;auml;stra Kina – reses krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. Problemet f&amp;ouml;r regionernas ursprungsbefolkning &amp;auml;r att det kinesiska inslaget hela tiden &amp;ouml;kar, vilket sker i n&amp;auml;rmast organiserad form. Beijing har sedan l&amp;auml;nge bedrivit samma inflyttningspolitik som Moskva t ex i de baltiska republikerna och Jakarta i den indonesiska &amp;ouml;v&amp;auml;rlden l&amp;auml;nge bedrev f&amp;ouml;r att majoritetsbefolkningen skulle f&amp;aring; demografisk &amp;ouml;vervikt och d&amp;auml;rmed kontroll i annekterade territorier med egen ursprungsbefolkning. D&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras l&amp;aring;ngsamt f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;Tibet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tibets andlige ledare, Nobels fredspristagare, Dalai Lama tvingades 1959 l&amp;auml;mna Potalapalatset i Tibets huvudstad Lhasa f&amp;ouml;r att sedan dess befinna sig i landsflykt undan den kinesiska ockupationsmakten. Sin exilregering leder han fr&amp;aring;n Dharamsala i Indien. Den kinesiska ockupationen fullbordas effektivt med hj&amp;auml;lp av massinflyttning, milit&amp;auml;r kontroll och f&amp;ouml;rtryck samt massiva investeringar som ska knyta Tibet till resten av den kinesiska ekonomin och infrastrukturen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtrycket av oppositionella forts&amp;auml;tter. I det beryktade Drapchi-f&amp;auml;ngelset sitter Tibets politiska f&amp;aring;ngar i drakoniskt l&amp;aring;nga f&amp;auml;ngelsestraff. En av dem, den buddhistiska nunnan Ngawang Sangdrol, arresterades 13 &amp;aring;r gammal i augusti 1990 f&amp;ouml;r att hon och andra nunnor fr&amp;aring;n klostret Garu deltog i en fredlig demonstration mot den kinesiska ockupationen. Hon skulle ha frigivits tidigast 2011, vid 34 &amp;aring;rs &amp;aring;lder efter att ha tillbringat tjugo &amp;aring;r i kinesiskt f&amp;auml;ngelse, men frigavs till slut av medicinska sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r n&amp;aring;got &amp;aring;r sedan. Hon &amp;auml;r bara en av ett mycket stort antal politiska f&amp;aring;ngar, som visar p&amp;aring; den brutala kinesiska f&amp;ouml;rtryckarregimen och dess bristande legitimitet. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt bryts otaliga oppositionella ned av tortyr och nedbrytande f&amp;auml;ngelsevillkor f&amp;ouml;r att kn&amp;auml;cka deras motst&amp;aring;nd och avskr&amp;auml;cka nya oppositionella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De sista &amp;aring;ren har inofficiella samtal &amp;auml;gt rum mellan f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Dalai Lama och den kinesiska regimen. &amp;Auml;r det ett seri&amp;ouml;st f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k fr&amp;aring;n ledarna i Beijing att l&amp;aring;sa upp decenniers d&amp;ouml;dl&amp;auml;ge eller bara ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att d&amp;ouml;va den internationella opinionen f&amp;ouml;r Tibets sak? Det finns ingen anledning att f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig en l&amp;ouml;sning av Tibetfr&amp;aring;gan, om inte ledarna i Beijing &amp;auml;r beredda att g&amp;aring; Dalai Lama till m&amp;ouml;tes i hans krav p&amp;aring; l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende autonomi f&amp;ouml;r Tibet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet &amp;auml;mnar st&amp;ouml;dja Tibets str&amp;auml;vanden efter sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande i den h&amp;auml;ndelse det tibetanska folket i framtiden v&amp;auml;ljer att f&amp;ouml;rklara sin sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;Xinjiang&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ursprungligen av turkspr&amp;aring;ktalande muslimska uighurer befolkade Xinjiang-provinsen annekterades 1759 av den kinesiska Qing-dynastin. Uighurerna talar idag om sitt land som &amp;Ouml;stturkestan. Uighurernas krav p&amp;aring; sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet har ackompanjerats av upprepade revoltf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k, som dock alla slagits ned. Denna kamp f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet ing&amp;aring;r i den Oscars-bel&amp;ouml;nade filmen ”Crouching Tiger, Hidden Dragon” av den fr&amp;auml;mste nutida taiwanesiske filmregiss&amp;ouml;ren Ang Lee.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under den kinesiska oredan utropades en egen regering i Xinjiang dels 1931–1934, dels 1944–1949. 1949 utgjordes Xinjiangs befolkning till 90&amp;nbsp;% av uighurer. Av dagens befolkning p&amp;aring; 18 miljoner &amp;auml;r f&amp;auml;rre &amp;auml;n h&amp;auml;lften uighurer, som en f&amp;ouml;ljd av den styrda invandringen av Han-kineser. Idag lever cirka en miljon uighurer i exil v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Xinjiang &amp;auml;r av stor strategisk och ekonomisk betydelse f&amp;ouml;r Kina. I Taklimakan&amp;ouml;knen finns Kinas st&amp;ouml;rsta olje- och gasreserver. Kina s&amp;ouml;ker utl&amp;auml;ndskt kapital f&amp;ouml;r att bygga erforderliga pipelines. I Xinjiang produceras en tredjedel av Kinas bomull. I Lop Nor i Taklimakan&amp;ouml;knen har Kina haft sitt testomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r k&amp;auml;rnvapen. Det nukle&amp;auml;ra nedfallet har skapat stora f&amp;ouml;roreningar av mark och grundvatten som drabbat lokalbefolkningen h&amp;aring;rt. Till detta kommer att Xinjiangs strategiska l&amp;auml;ge i Centralasien &amp;auml;r en utm&amp;auml;rkt bas f&amp;ouml;r Kinas aktiviteter i denna k&amp;auml;nsliga region.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det senaste &amp;aring;ret har de kinesiska myndigheterna vid upprepade tillf&amp;auml;llen slagit till mot oppositionella uighurer i Xinjiang. D&amp;ouml;dsdomar och l&amp;aring;ngvariga f&amp;auml;ngelsestraff utd&amp;ouml;ms efter ofta ytterst summariska r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar mot vad myndigheterna valt att kalla ”terrorister”. Ett uppm&amp;auml;rksammat fall &amp;auml;r Rebiya Kadeer – framtr&amp;auml;dande f&amp;ouml;respr&amp;aring;kare f&amp;ouml;r de uighuriska kvinnornas r&amp;auml;ttigheter och grundare av ”Tusen m&amp;ouml;drars r&amp;ouml;relse” – som i en hemlig r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng &amp;aring;r 2000 d&amp;ouml;mdes till &amp;aring;tta &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r att ha skickat tidningar till sin make – en tidigare politisk f&amp;aring;nge – som befann sig utomlands. Till saken h&amp;ouml;r att Kadeer fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte p&amp;aring;verka systemet inifr&amp;aring;n – hon var t ex delegat till nationella Folkkongressen. I b&amp;ouml;rjan av 2005 frigavs Kadeer efter amerikanska p&amp;aring;tryckningar och befinner sig nu i exil i USA. Liksom i det egentliga Kina &amp;auml;r makthavarna rigor&amp;ouml;st misst&amp;auml;nksamma och ingriper kompromissl&amp;ouml;st mot allt som inte &amp;auml;r under deras kontroll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sp&amp;aring;ren efter 11 september har Kina valt att g&amp;ouml;ra gemensam sak i USAs kamp mot internationell terrorism. Ett motiv f&amp;ouml;r det &amp;auml;r att liksom Moskva betr&amp;auml;ffande Tjetjenien kunna f&amp;aring; v&amp;auml;rldssamfundets acceptans f&amp;ouml;r att ge Kina fria h&amp;auml;nder i sin kamp mot det man kallar terrorism i Xinjiang. En ytterligare aspekt p&amp;aring; detta &amp;auml;r Kinas str&amp;auml;van att f&amp;aring; de centralasiatiska staterna att upph&amp;ouml;ra att ge oppositionella fr&amp;aring;n Xinjiang en tillflyktsort i grannl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beijing b&amp;ouml;r uppmuntras att ge Tibet och Xinjiang l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter samt skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att v&amp;aring;rda och utveckla kulturella och religi&amp;ouml;sa s&amp;auml;rdrag utan att riskera hot eller f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Cecilia Wigstr&amp;ouml;m i G&amp;ouml;teborg (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Tina Acketoft (fp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte häva EU:s vapenembargo mot Folkrepubliken Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kina måste förmås tillämpa hela det internationella regelverket gällande mänskliga fri- och rättigheter liksom att införliva det i sin dagliga rättstillämpning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige och EU kraftfullt måste fördöma tillämpningen och verkställandet av dödsstraff i Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja Tibets strävanden efter självbestämmande i den händelse det tibetanska folket i framtiden väljer att förklara sin självständighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Beijingregimen ska upprätthålla respekt för de mänskliga rättigheterna samt skapa förutsättningar att vårda och utveckla kulturella och religiösa särdrag utan hot och förföljelser i Tibet och Xinjiang.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0992604658114</intressent_id>
<namn>Cecilia Wigström i Göteborg</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0582811195313</intressent_id>
<namn>Tina Acketoft</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:54:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02U333</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:30:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:54:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02U333</dok_id>
<subtitel>av Cecilia Wigström i Göteborg och Tina Acketoft (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_u_333.docx</filnamn>
<filstorlek>47291</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Kina</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/05357436-77AB-439D-83F1-88069334F0A9</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02U333</dok_id>
<subtitel>av Cecilia Wigström i Göteborg och Tina Acketoft (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_u_333.pdf</filnamn>
<filstorlek>195683</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200708_u_333</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7D114798-8F60-422A-B40C-481111DF18AC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>