<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2210765</hangar_id>
 <dok_id>GV02U26</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>U26</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:U26 av Hans Linde m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v64</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>26</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-04-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-04-10 16:32:54</systemdatum>
 <publicerad>2008-04-09 10:36:12</publicerad>
 <titel>med anledning av skr. 2007/08:89 Sveriges politik för global utveckling</titel>
 <subtitel>av Hans Linde m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{0889A6C4-A594-4277-A7FB-07DC5419474E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U26/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U26</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02U26</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:U26&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Hans Linde m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av skr. 2007/08:89 Sveriges politik för global utveckling&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.0 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.0 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;v064&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av skr. 2007/08:89 Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Ye0415aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 10 Apr 2008 16:30:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_U_26.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500174"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500175"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handelsfr&amp;aring;gor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500176"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Liberaliseringar och avregleringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500177"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det ekonomiska utanf&amp;ouml;rskapet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500178"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Frihandelsavtal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500179"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Diversifiera produktion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500180"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skuldavskrivningarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500181"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Illegitima skulder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500182"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Urholkningen av bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500183"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&amp;#9;V&amp;auml;rldsbanken och IMF&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500184"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.1&amp;#9;Demokratiunderskottet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500185"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.2&amp;#9;Detaljstyrning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500186"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Migration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500187"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;9&amp;#9;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500188"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&amp;#9;Konflikter och sviktande situationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500189"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;10.1&amp;#9;Vikten av att h&amp;aring;lla is&amp;auml;r milit&amp;auml;ra och civila insatser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500190"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;10.2&amp;#9;Vapenhandel och exportkontroll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500191"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringens resultatskrivelse f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc195500192"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc195500174" name="_Toc195500174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att dagens tv&amp;aring; huvudm&amp;aring;l f&amp;ouml;r svensk politik f&amp;ouml;r global utveckling (PGU) ska kompletteras med ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU ska problematisera f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n mer helt&amp;auml;ckande perspektiv r&amp;ouml;rande begreppet ekonomisk tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i sitt fortsatta arbete med PGU ska st&amp;ouml;dja fattiga l&amp;auml;nders m&amp;ouml;jligheter att diversifiera och utveckla sin produktion, b&amp;aring;de med bist&amp;aring;nd och i handelspolitiska beslut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i sitt fortsatta arbete med PGU ska f&amp;ouml;lja Monterrey&amp;ouml;verenskommelsen och inte r&amp;auml;kna skuldavskrivningar som utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom ramen f&amp;ouml;r det fortsatta arbetet med PGU b&amp;ouml;r ta initiativ till att driva fr&amp;aring;gan om illegitima skulder p&amp;aring; internationell niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU b&amp;ouml;r inkludera fr&amp;aring;gan om att verka f&amp;ouml;r att ett h&amp;aring;llbart system f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngivning p&amp;aring; internationell niv&amp;aring; kommer till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU ska driva att regelverket i OECD-DAC ska ompr&amp;ouml;vas med m&amp;aring;let att de paragrafer som till&amp;aring;ter urholkning genom anv&amp;auml;ndande av bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r flykting- och studentmottagande i industril&amp;auml;nderna samt skuldavskrivningar tas bort.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i samband med halvtidsutv&amp;auml;rdering av Parisagendan ska verka f&amp;ouml;r att en betydligt st&amp;ouml;rre andel av det totala bist&amp;aring;ndet ska g&amp;aring; till fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;n vad som sker i dag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i den fortsatta processen med att ta fram ett nytt r&amp;ouml;stsystem inom IMF ska st&amp;ouml;dja det f&amp;ouml;rslag som f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas av G&amp;nbsp;24-gruppen, ett system med ”dubbel majoritet” som &amp;auml;ven tar h&amp;auml;nsyn till antalet l&amp;auml;nder som st&amp;ouml;der ett beslut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom ramen f&amp;ouml;r arbetet med PGU presenterar en mer ing&amp;aring;ende redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r Sveriges agerande i IMF och V&amp;auml;rldsbanken och hur Sverige agerat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka utvecklingsl&amp;auml;ndernas inflytande i IMF och V&amp;auml;rldsbanken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU ska understryka vikten av utvecklingsl&amp;auml;ndernas demokratiska &amp;auml;garskap &amp;ouml;ver politiken samt att ekonomiska policyvillkor som k&amp;ouml;r &amp;ouml;ver demokratiska processer i utvecklingsl&amp;auml;nderna b&amp;ouml;r upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att flyktingmottagande i Sverige inte ska r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd utan i st&amp;auml;llet h&amp;auml;nf&amp;ouml;ras till utgiftsomr&amp;aring;de 8 Migration.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen b&amp;ouml;r avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att finansiera egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen &amp;auml;ven inom OECD och DAC b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet inte f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att V&amp;auml;rldsbanken upph&amp;ouml;r att finansiera investeringar i icke-f&amp;ouml;rnybar energi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att svenskt bist&amp;aring;nd inte ska anv&amp;auml;ndas till milit&amp;auml;ra insatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den svenska krigsmaterielexportpolitiken inom ramen f&amp;ouml;r arbetet med PGU f&amp;aring;r ett st&amp;ouml;rre utrymme samt att krigsmaterielexporten i regeringens implementering av PGU sker p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte motverkar en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringens skrivelse om bist&amp;aring;ndets resultat &amp;aring;r 2009 ska omfatta en utv&amp;auml;rdering av hela bist&amp;aring;ndsramen p&amp;aring; 32 miljarder, inklusive avr&amp;auml;kningar f&amp;ouml;r skuldavskrivningar och flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984947" name="_Toc194984947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984967" name="_Toc194984967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985121" name="_Toc194985121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001695" name="_Toc195001695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001964" name="_Toc195001964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006804" name="_Toc195006804"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500175" name="_Toc195500175"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r i stort positivt till regeringens uttalade ambition i skrivelse 2007/08:89 om att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;ra in svensk politik f&amp;ouml;r global utveckling (PGU) i regeringskansliets insatsomr&amp;aring;den. Ett resultatorienterat arbete inom regeringen &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheten till genomslagskraft f&amp;ouml;r m&amp;aring;len. Likas&amp;aring; &amp;auml;r konkreta verktyg som PGU-konsekvensbed&amp;ouml;mningar och samr&amp;aring;dsgrupper mellan departement bra initiativ. Vi f&amp;ouml;rst&amp;aring;r ocks&amp;aring; att goda intentioner ligger bakom regeringens fokusering kring de sex globala utmaningarna men &amp;auml;r kritiska till flera av de tydliga omprioriteringar som regeringen gjort. Vi upplever att regeringen genom sin skrivelse st&amp;auml;rker fokus p&amp;aring; svenska egenintressen inom utvecklingsarbete p&amp;aring; bekostnad av l&amp;auml;nderna i syds &amp;auml;gandeskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let med PGU &amp;auml;r att samtliga politikomr&amp;aring;den samst&amp;auml;mmigt ska bidra till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Skrivelsen utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n de tv&amp;aring; perspektiv som enligt PGU ska genomsyra all svensk politik: de fattigas perspektiv och r&amp;auml;ttighetsperspektivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens skrivelse &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet alltf&amp;ouml;r bristf&amp;auml;lligt i m&amp;aring;nga delar och i andra helt fr&amp;aring;nvarande. Eftersom V&amp;auml;nsterpartiet tv&amp;auml;rtom vill att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gorna ska genomsyra svenskt utvecklingssamarbetet anser vi att dagens tv&amp;aring; huvudm&amp;aring;l ska kompletteras med ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver detta anser vi att regeringens fokus p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpningen genomg&amp;aring;ende &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r svagt. I stycket ekonomiskt utanf&amp;ouml;rskap tar man i stort bara upp handel och investeringar och utg&amp;aring;r i alldeles f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad fr&amp;aring;n svenska egenintressen. N&amp;aring;got som vi starkt har kritiserat vid flera tillf&amp;auml;llen, senast i v&amp;aring;r nyligen framlagda motion med anledning av regeringens skrivelse om Afrika (skr. 2007/08:67).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den f&amp;ouml;rsta, fram&amp;aring;tsyftande, delen i skrivelse 2007/08:89 reagerar vi starkt p&amp;aring; att regeringen har ersatt begrepp som ”social trygghet och utveckling” och ”j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet” med ”ekonomiskt utanf&amp;ouml;rskap” och ”migrationsstr&amp;ouml;mmar”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; vad som utg&amp;ouml;r de fattigas perspektiv och vilken politik som bidrar till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling skiljer sig V&amp;auml;nsterpartiets och regeringens syn &amp;aring;t i de flesta avseenden. Detta g&amp;auml;ller inte minst synen p&amp;aring; handelspolitikens roll och hur dess m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka ser ut. Kortfattat inneb&amp;auml;r detta &amp;auml;ven att v&amp;aring;ra slutsatser om den svenska politikens &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med PGU inte alltid &amp;auml;r desamma som regeringens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att skrivelsen &amp;auml;r relativt osammanh&amp;auml;ngande och ostrukturerad har vi nedan tagit upp en del av de fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r vi finner att skillnaden mellan V&amp;auml;nsterpartiets och regeringens syn &amp;auml;r som st&amp;ouml;rst d&amp;aring; det g&amp;auml;ller vilken politik som kan leda till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984948" name="_Toc194984948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984968" name="_Toc194984968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985122" name="_Toc194985122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001696" name="_Toc195001696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001965" name="_Toc195001965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006805" name="_Toc195006805"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500176" name="_Toc195500176"&gt;&lt;/a&gt;Handelsfr&amp;aring;gor&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens resultatskrivelse och planering f&amp;ouml;r det kommande PGU-arbetet handlar i princip enbart om &amp;ouml;kat marknadstilltr&amp;auml;de, frihandel och avregleringar inom handelspolitiken. Enligt regeringen syftar en ”modern politik f&amp;ouml;r global utveckling” till att bidra till tillv&amp;auml;xt. Budskapet &amp;auml;r att ekonomisk tillv&amp;auml;xt bek&amp;auml;mpar fattigdom och h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xtsiffror indikerar utveckling. Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart en ytterst f&amp;ouml;renklad bild av verkligheten som V&amp;auml;nsterpartiet inte st&amp;auml;ller sig bakom. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt som ett vapen mot fattigdom blir intressant f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r resurser omf&amp;ouml;rdelas och satsningar p&amp;aring; samh&amp;auml;llsnyttig infrastruktur, fattigdomsbek&amp;auml;mpning och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd g&amp;ouml;rs, vilket kr&amp;auml;ver medvetna strategier (se vidare i V&amp;auml;nsterpartiets nyligen lagda motion med anledning av regeringens skrivelse 2007/08:67 om Afrika). Detta, menar V&amp;auml;nsterpartiet, &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r en ”modern politik f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling”. Regeringens ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i kommande skrivelser som r&amp;ouml;r den globala utvecklingspolitiken problematisera f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984949" name="_Toc194984949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984969" name="_Toc194984969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985123" name="_Toc194985123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001697" name="_Toc195001697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001966" name="_Toc195001966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006806" name="_Toc195006806"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500177" name="_Toc195500177"&gt;&lt;/a&gt;Liberaliseringar och avregleringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att som regeringen driva avregleringar och liberaliseringar p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det &amp;auml;r inget nytt. M&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder genomf&amp;ouml;rde under 1980- och 90-talen snabba och omfattande marknadsorienterade reformer. Ett av resultaten &amp;auml;r att jordbruket i dag &amp;auml;r mer avreglerat i utvecklingsl&amp;auml;nder &amp;auml;n i industril&amp;auml;nder. Men de positiva effekterna lyser i de flesta fall med sin fr&amp;aring;nvaro. Erfarenheter visar i st&amp;auml;llet att t.ex. en alltf&amp;ouml;r snabb liberalisering av importen riskerar att sl&amp;aring; ut industriproduktion, f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra anstr&amp;auml;ngningarna att diversifiera l&amp;auml;ndernas ekonomi och minska de statliga inkomsterna kraftigt. Liberaliseringar leder allts&amp;aring; inte automatiskt till h&amp;ouml;gre tillv&amp;auml;xt och tillv&amp;auml;xt minskar inte sj&amp;auml;lvklart fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin iver att f&amp;ouml;respr&amp;aring;ka avregleringar bortser regeringen helt fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;ndernas behov av att i olika grad under vissa tider skydda sektorer och att inte tvingas begr&amp;auml;nsa sitt politiska handlingsutrymme genom t.ex. investeringsavtal.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984950" name="_Toc194984950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984970" name="_Toc194984970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985124" name="_Toc194985124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001698" name="_Toc195001698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001967" name="_Toc195001967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006807" name="_Toc195006807"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500178" name="_Toc195500178"&gt;&lt;/a&gt;Det ekonomiska utanf&amp;ouml;rskapet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen menar regeringen att ”ekonomiskt utanf&amp;ouml;rskap” ska brytas genom ”ett &amp;ouml;kat ekonomiskt deltagande och marknadstilltr&amp;auml;de till den internationella marknaden”. Men redan i dag utg&amp;ouml;r handeln en lika stor, eller st&amp;ouml;rre, del av de fattiga l&amp;auml;ndernas BNP som av de rikas. Dock har inte det ekonomiska utanf&amp;ouml;rskapet brutits. Att den ekonomiska globaliseringen, som regeringen skriver, har medf&amp;ouml;rt ”en aldrig tidigare sk&amp;aring;dad inkomst&amp;ouml;kning p&amp;aring; global niv&amp;aring;” har i m&amp;aring;nga fall lett till st&amp;ouml;rre sociala klyftor, som i fallet Kina, eller till en kortare medellivsl&amp;auml;ngd, som i fallet Ryssland. Stora grupper f&amp;aring;r aldrig n&amp;aring;gon del av de enorma inkomst&amp;ouml;kningar som regeringen talar om, utan har i st&amp;auml;llet f&amp;aring;tt en s&amp;auml;mre livssituation. I m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder har tillv&amp;auml;xten, som framf&amp;ouml;r allt skapats genom tillf&amp;auml;lligt h&amp;ouml;ga r&amp;aring;varupriser, resulterat i en tillv&amp;auml;xt i bankkontor och lyxvillor f&amp;ouml;r eliten, inte i en tillv&amp;auml;xt i antalet skolor och v&amp;aring;rdcentraler. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett mer helt&amp;auml;ckande perspektiv r&amp;ouml;rande begreppet ekonomisk tillv&amp;auml;xt och ekonomiskt utanf&amp;ouml;rskap. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984951" name="_Toc194984951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984971" name="_Toc194984971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985125" name="_Toc194985125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001699" name="_Toc195001699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001968" name="_Toc195001968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006808" name="_Toc195006808"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500179" name="_Toc195500179"&gt;&lt;/a&gt;Frihandelsavtal&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under m&amp;aring;lformuleringen f&amp;ouml;r ”&amp;Ouml;kad export av jordbruksprodukter fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder” skriver regeringen att man ska verka f&amp;ouml;r ”breda EPA-avtal”. Med detta menas vanligen avtal som omfattar investeringar, tj&amp;auml;nster, offentlig upphandling etc., med andra ord de s.k. Singaporefr&amp;aring;gorna, vilka de flesta utvecklingsl&amp;auml;nderna har motsatt sig inom WTO. Den huvudsakliga kritiken &amp;auml;r att Singaporefr&amp;aring;gorna kommer att st&amp;auml;rka stora multinationella f&amp;ouml;retags st&amp;auml;llning p&amp;aring; bekostnad av utvecklingsl&amp;auml;nders m&amp;ouml;jligheter att utforma sin egen politik och ta social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig h&amp;auml;nsyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom fr&amp;aring;gorna har stoppats inom WTO har de i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;rflyttats in i de bilaterala avtal som sluts med &amp;aring; ena sidan EU och USA och &amp;aring; andra sidan l&amp;auml;nder och regioner i syd. Trots att stora protester allts&amp;aring; h&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;nderna h&amp;ouml;r Sverige till de l&amp;auml;nder som st&amp;aring;r bakom Singaporefr&amp;aring;gorna och driver p&amp;aring; EU b&amp;aring;de i WTO och i de bilaterala handelsf&amp;ouml;rhandlingarna f&amp;ouml;r ”breda” avtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder och NGO:er har pekat p&amp;aring; att det i st&amp;auml;llet skulle beh&amp;ouml;vas ”policy space”, dvs. politiskt handlingsfrihet f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna att utforma sin ekonomiska politik utan att beh&amp;ouml;va ta alltf&amp;ouml;r stor h&amp;auml;nsyn till globala regelverk som WTO:s&lt;span class="Emphasis"&gt; &lt;/span&gt;olika avtal och krav fr&amp;aring;n V&amp;auml;rldsbanken och IMF. L&amp;auml;nderna skulle d&amp;aring; kunna utforma lagar som ligger i linje med de prioriteringar och utvecklingsstrategier som landet har. ”Policy space” &amp;auml;r viktigt om utvecklingsl&amp;auml;nderna ska kunna utveckla stabila politiska institutioner och stater. Om detta n&amp;auml;mner regeringen ingenting i skrivelsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges regering ska, enligt PGU, bedriva en handelspolitik som i sin helhet ska bidra till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling, genomsyrad av r&amp;auml;ttighetsperspektiv och de fattigas perspektiv. V&amp;auml;nsterpartiet menar att regeringens handelspolitik, med alltf&amp;ouml;r vidlyftiga liberaliseringar och ”breda EPA-avtal”, snarast g&amp;aring;r emot PGU:s intentioner. Vi har tidigare st&amp;auml;llt krav p&amp;aring; regeringen att man i fortsatta f&amp;ouml;rhandlingar om frihandelsavtal inte ska ta upp Singaporereglerna (se bland annat V&amp;auml;nsterpartiets motion 2007/08:U225).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar om att fattiga l&amp;auml;nder ska ha r&amp;auml;tt att bedriva sin egen utvecklingspolitik och att detta m&amp;aring;ste respekteras. Ingen ska pressas att g&amp;aring; med p&amp;aring; ”breda EPA-avtal” som man inte vill ha.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984952" name="_Toc194984952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984972" name="_Toc194984972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985126" name="_Toc194985126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001700" name="_Toc195001700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001969" name="_Toc195001969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006809" name="_Toc195006809"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500180" name="_Toc195500180"&gt;&lt;/a&gt;Diversifiera produktion&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fr&amp;aring;ga som regeringens skrivelse inte ber&amp;ouml;r handlar om den utveckling av monokulturer som sker i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning i framf&amp;ouml;r allt fattiga l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r att motverka detta anser V&amp;auml;nsterpartiet att regeringen i sitt fortsatta arbete med PGU b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja fattiga l&amp;auml;nders m&amp;ouml;jligheter att diversifiera och utveckla sin produktion, b&amp;aring;de med bist&amp;aring;nd och i handelspolitiska beslut. &lt;a id="_Toc194984953" name="_Toc194984953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984973" name="_Toc194984973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985127" name="_Toc194985127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001701" name="_Toc195001701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001970" name="_Toc195001970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006810" name="_Toc195006810"&gt;&lt;/a&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc195500181" name="_Toc195500181"&gt;&lt;/a&gt;Skuldavskrivningarna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den enorma skuldb&amp;ouml;rda som m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nder har burit p&amp;aring; i decennier utg&amp;ouml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Trots detta n&amp;auml;mner regeringen i princip inte alls skuldavskrivning i skrivelse 2007/08:89. Detta &amp;auml;r en stor brist i en skrivelse som denna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r fr&amp;aring;gan fundamental. Vi driver bl.a. kraven att Sverige ska verka f&amp;ouml;r totala skuldavskrivningar f&amp;ouml;r de 50 fattigaste l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden och att Sverige ska erk&amp;auml;nna f&amp;ouml;rekomsten av s.k. illegitima skulder (se nedan). Vi anser dessutom att Sverige ska erk&amp;auml;nna medansvar f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana illegitima skulder samt att vi ska verka f&amp;ouml;r att s&amp;aring; sker &amp;auml;ven internationellt. Se vidare V&amp;auml;nsterpartiets motion 2007/08:U220.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att man i en skrivelse som ska behandla svensk utvecklingspolitik i v&amp;auml;rlden tar skuldfr&amp;aring;gan p&amp;aring; allvar. Man kan inte som regeringen n&amp;ouml;ja sig med att konstatera att ”skuldl&amp;auml;ttnader till de fattigaste l&amp;auml;nderna har skapat b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar”, samtidigt som skuldberget forts&amp;auml;tter att v&amp;auml;xa och i dag &amp;auml;r uppe i n&amp;auml;stan 3&amp;nbsp;000 miljarder dollar. Det &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med n&amp;auml;ra en tredjedel bara sedan &amp;aring;r 2000.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Effektivitet har blivit ett av modeorden inom svensk bist&amp;aring;ndspolitik, trots detta har urholkningen av bist&amp;aring;ndet &amp;ouml;kat. Bara 30 % av bist&amp;aring;ndet gick 2005 till fattigdomsprogram. Ska bist&amp;aring;ndet i realiteten bli effektivare och kvaliteten h&amp;ouml;jas, s&amp;aring; att arbetet med att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks, m&amp;aring;ste denna utveckling v&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt OECD-DAC:s regler kan givarl&amp;auml;nderna r&amp;auml;kna skuldavskrivningar som bist&amp;aring;nd. V&amp;auml;nsterpartiet anser att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt med omfattande skuldavskrivningar, vilket vi utvecklar i motionen Skuldkrisen i syd (2007/08:U220), men anser att skuldavskrivningar och bist&amp;aring;nd inte f&amp;aring;r ske p&amp;aring; varandras bekostnad. Se vidare under avsnitt 6 Urholkningen av bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nuvarande regeringen har utnyttjat m&amp;ouml;jligheterna att inom bist&amp;aring;ndsramen finansiera skuldavskrivningar, detta trots att den f&amp;ouml;rra regeringen 2002 i Monterrey&amp;ouml;verenskommelsen f&amp;ouml;rband sig att inte anv&amp;auml;nda bist&amp;aring;nd till skuldavskrivningar. EU:s ministerr&amp;aring;d har fastslagit att utvecklingssamarbetet inom unionen ska ligga i linje med Monterrey&amp;ouml;verenskommelsen. Sverige b&amp;ouml;r f&amp;ouml;lja Monterrey&amp;ouml;verenskommelsen och inte r&amp;auml;kna skuldavskrivningar som utvecklingssamarbete. &lt;a id="_Toc194984954" name="_Toc194984954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984974" name="_Toc194984974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985128" name="_Toc194985128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001702" name="_Toc195001702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001971" name="_Toc195001971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006811" name="_Toc195006811"&gt;&lt;/a&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc195500182" name="_Toc195500182"&gt;&lt;/a&gt;Illegitima skulder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”Illegitima skulder” &amp;auml;r inte ett juridiskt begrepp som accepteras av alla, men diskuteras trots detta p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er och l&amp;aring;g till grund bl.a. f&amp;ouml;r Norges stora skuldavskrivningar till fem l&amp;auml;nder &amp;aring;r 2006.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessv&amp;auml;rre saknas i dag mekanismer f&amp;ouml;r att avg&amp;ouml;ra en skulds legitimitet. V&amp;auml;nsterpartiet anser att regeringen inom ramen f&amp;ouml;r det fortsatta arbetat med PGU ska ta initiativ till att driva fr&amp;aring;gan om illegitima skulder p&amp;aring; internationell niv&amp;aring;, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som den norska regeringen tidigare har gjort. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem d&amp;aring; det g&amp;auml;ller skulder &amp;auml;r avsaknaden av ett internationellt system som garanterar att utl&amp;aring;ning sker p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Fattiga l&amp;auml;nder riskerar d&amp;auml;rmed att &amp;aring;ter hamna i skuldf&amp;auml;llan de just tagit sig ur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett system f&amp;ouml;r ansvarsfull l&amp;aring;ngivning skulle s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att l&amp;aring;n inte ges till odemokratiska regimer eller till projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder som inte &amp;auml;r socialt eller milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbara. I Sveriges fall skulle det konkret kunna handla om att implementera tydliga kriterier f&amp;ouml;r exportkreditn&amp;auml;mnden (EKN) om att t.ex. inte ge den typen av garantif&amp;ouml;rbindelser p&amp;aring; 17 miljarder kronor som man nyligen gav i samband med Saabs f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av ett milit&amp;auml;rt radarsystem till Pakistan&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;*&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Med ett system f&amp;ouml;r ansvarsfull l&amp;aring;ngivning kan detta kanske undvikas i framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att n&amp;aring;gon form av bindande internationellt regelverk f&amp;ouml;r ansvarsfull utl&amp;aring;ning uppr&amp;auml;ttas. Regeringen ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i implementeringen av PGU inkludera fr&amp;aring;gan om att verka f&amp;ouml;r att ett h&amp;aring;llbart system f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngivning p&amp;aring; internationell niv&amp;aring; kommer till st&amp;aring;nd. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc195001703" name="_Toc195001703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001972" name="_Toc195001972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984955" name="_Toc194984955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984975" name="_Toc194984975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985129" name="_Toc194985129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006812" name="_Toc195006812"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500183" name="_Toc195500183"&gt;&lt;/a&gt;Urholkningen av bist&amp;aring;ndet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av jordens befolkning &amp;auml;r h&amp;auml;nvisad till ett liv i extrem fattigdom, utan makt och m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra sin livssituation. Vid millennieskiftet f&amp;ouml;rklarade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r FN att fattigdomsbek&amp;auml;mpning m&amp;aring;ste vara ett &amp;ouml;verordnat m&amp;aring;l. V&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder enades om de &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len, d&amp;auml;r bl.a. halverad fattigdom och &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng till utbildning och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan m&amp;auml;n och kvinnor ing&amp;aring;r. Om m&amp;aring;len uppn&amp;aring;s inneb&amp;auml;r det att vardagen f&amp;ouml;r 100-tals miljoner m&amp;auml;nniskor i grunden f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, men tyv&amp;auml;rr tyder allt p&amp;aring; att det inte bli s&amp;aring;; en rad l&amp;auml;nder, framf&amp;ouml;r allt i Afrika, kommer inte att uppn&amp;aring; n&amp;aring;got av de &amp;aring;tta m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld kr&amp;auml;ver en ny ekonomisk v&amp;auml;rldsordning f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar utveckling, s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt som ekologiskt och socialt. Bist&amp;aring;ndet kan spela en roll i denna process, men d&amp;aring; kr&amp;auml;vs en reformering och en &amp;ouml;kning av det samlade bist&amp;aring;ndet fr&amp;aring;n nord. Sverige har m&amp;ouml;jlighet att spela en avg&amp;ouml;rande roll i en s&amp;aring;dan utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r starkt kritiskt till den urholkning som p&amp;aring;g&amp;aring;r av det svenska bist&amp;aring;ndet. Sverige anv&amp;auml;nder bist&amp;aring;ndsmedel till att finansiera b&amp;aring;de flyktingmottagning i Sverige och till avskrivningar av exportkreditskulder, detta trots att Sverige har gett sitt st&amp;ouml;d till den resolution som togs vid FN:s toppm&amp;ouml;te i Monterrey 2002 om finansiering av FN:s millenniem&amp;aring;l d&amp;auml;r man fastst&amp;auml;llde att bist&amp;aring;ndet inte ska finansiera skuldavskrivningar. Ett tredje s&amp;auml;tt att urholka bist&amp;aring;ndet sker genom att kostnader f&amp;ouml;r att ta emot utl&amp;auml;ndska studenter r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd. Detta &amp;auml;r dock inget som f&amp;ouml;rsigg&amp;aring;r i Sverige i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De tv&amp;aring; f&amp;ouml;rsta s&amp;auml;tten att urholka bist&amp;aring;ndet, kostnader f&amp;ouml;r flyktingmottagning och mottagande av utl&amp;auml;ndska studenter, inneb&amp;auml;r att ”bist&amp;aring;ndspengarna” &amp;ouml;ver huvud taget aldrig l&amp;auml;mnar givarlandet. Det tredje s&amp;auml;ttet, skuldavskrivningarna, inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;rvisso att utvecklingsl&amp;auml;nder f&amp;aring;r en del av de resurs&amp;ouml;verf&amp;ouml;ringar som &amp;auml;r en del av den rika v&amp;auml;rldens ansvar enligt FN:s &amp;aring;ttonde millenniem&amp;aring;l, men problemet &amp;auml;r att det beh&amp;ouml;vs b&amp;aring;de skuldavskrivningar och bist&amp;aring;nd om &amp;ouml;vriga m&amp;aring;l ska n&amp;aring;s. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen i implementeringen av PGU inom OECD ska driva att regelverket i OECD-DAC ska ompr&amp;ouml;vas med m&amp;aring;let att de paragrafer som till&amp;aring;ter urholkning genom anv&amp;auml;ndande av bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r flykting- och studentmottagande i industril&amp;auml;nderna samt skuldavskrivningar tas bort. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I september i &amp;aring;r kommer en halvtidsutv&amp;auml;rdering och revidering av den s.k. Parisagendan att genomf&amp;ouml;ras i Accra, Ghana. Inom ramarna f&amp;ouml;r Parisagenda och i samband med detta m&amp;ouml;te b&amp;ouml;r Sveriges regering verka f&amp;ouml;r att en betydligt st&amp;ouml;rre andel av det totala bist&amp;aring;ndet ska g&amp;aring; till fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;n vad som sker i dag&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;*&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984956" name="_Toc194984956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984976" name="_Toc194984976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985130" name="_Toc194985130"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001704" name="_Toc195001704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001973" name="_Toc195001973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006813" name="_Toc195006813"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500184" name="_Toc195500184"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rldsbanken och IMF&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984957" name="_Toc194984957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984977" name="_Toc194984977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985131" name="_Toc194985131"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001705" name="_Toc195001705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001974" name="_Toc195001974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006814" name="_Toc195006814"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500185" name="_Toc195500185"&gt;&lt;/a&gt;Demokratiunderskottet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av det ekonomiska utanf&amp;ouml;rskapets allvarligaste konsekvenser &amp;auml;r den brist p&amp;aring; makt som m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder lider av. V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden (IMF) &amp;auml;r tv&amp;aring; institutioner som m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nder fortfarande &amp;auml;r beroende av men som b&amp;aring;da har ett stort demokratiskt underskott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att styrningen av IMF och V&amp;auml;rldsbanken ska vara effektiv och att utvecklingsl&amp;auml;ndernas inflytande st&amp;auml;rks. I skrivelse 2007/08:89 diskuterar regeringen bl.a. det arbete med kvoth&amp;ouml;jning f&amp;ouml;r underrepresenterade l&amp;auml;nder som p&amp;aring;g&amp;aring;tt sedan 2006. V&amp;auml;nsterpartiet menar att dessa kvoth&amp;ouml;jningar &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r marginella och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte kommer leda till den demokratisering som bl.a. vi &amp;ouml;nskar se. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i den fortsatta processen med att ta fram ett nytt r&amp;ouml;stsystem inom IMF st&amp;ouml;dja det f&amp;ouml;rslag som f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas av G&amp;nbsp;24-gruppen, ett system med ”dubbel majoritet” d&amp;auml;r b&amp;aring;de en majoritet av r&amp;ouml;sterna och en majoritet av medlemsl&amp;auml;nderna v&amp;auml;gs in. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen skriver vidare att Sverige verkar f&amp;ouml;r att chefen f&amp;ouml;r IMF, liksom f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken, ska tills&amp;auml;ttas i en tydlig och transparent urvalsprocess, baserad p&amp;aring; kandidaternas meriter och l&amp;auml;mplighet. Men trots denna tydliga position avstod Sverige under 2007 fr&amp;aring;n att protestera b&amp;aring;de vid tills&amp;auml;ttningen av Robert Zoellick som chef f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken och vid tills&amp;auml;ttningen av Dominique Strauss-Kahn som chef f&amp;ouml;r IMF, som i praktiken skedde utan &amp;ouml;ppenhet och transparens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget menar V&amp;auml;nsterpartiet att det i skrivelse 2007/08:89 &amp;auml;r otydligt hur Sverige har agerat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka utvecklingsl&amp;auml;ndernas position i IMF och V&amp;auml;rldsbanken. Regeringen ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i kommande skrivelser presentera en mer ing&amp;aring;ende redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r hur Sveriges agerande i IMF och V&amp;auml;rldsbanken har lett till en mer effektiv styrning av IMF och V&amp;auml;rldsbanken samt hur vi bidragit till att utvecklingsl&amp;auml;ndernas inflytande har st&amp;auml;rkts. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984958" name="_Toc194984958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984978" name="_Toc194984978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985132" name="_Toc194985132"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001706" name="_Toc195001706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001975" name="_Toc195001975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006815" name="_Toc195006815"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500186" name="_Toc195500186"&gt;&lt;/a&gt;Detaljstyrning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till och med IMF:s egen oberoende utv&amp;auml;rderingsenhet sl&amp;aring;r fast att kraven om vilka sektorer som ska drivas i privat respektive offentlig regi etc. ofta &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r detaljerade i samband med bist&amp;aring;nd eller nya l&amp;aring;n. Rigida krav p&amp;aring; l&amp;aring;ga inflationsniv&amp;aring;er och tak f&amp;ouml;r offentliga utgifter har f&amp;ouml;rhindrat satsningar p&amp;aring; infrastruktur, v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och fattigdomsbek&amp;auml;mpning, vilket IMF:s egen utv&amp;auml;rderingsenhet IEO p&amp;aring;talat. Detta har dock inte f&amp;ouml;ranlett n&amp;aring;gra som helst initiativ fr&amp;aring;n regeringens sida. Denna detaljstyrning av fattiga l&amp;auml;nders politik som de b&amp;aring;da institutionerna &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t i samband med bist&amp;aring;nd och nya l&amp;aring;n &amp;auml;r oacceptabel d&amp;aring; det leder till en urholkning av det demokratiska &amp;auml;garskapet &amp;ouml;ver politiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om detta n&amp;auml;mner regeringen inget i skrivelsen. Man valde dock att under 2007, utan att st&amp;auml;lla n&amp;aring;gra krav, &amp;ouml;ka st&amp;ouml;det till V&amp;auml;rldsbankens utvecklingsfond med 30&amp;nbsp;%.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I implementeringen av PGU ska regeringen d&amp;auml;rf&amp;ouml;r understryka vikten av utvecklingsl&amp;auml;ndernas demokratiska &amp;auml;garskap &amp;ouml;ver politiken samt att ekonomiska policyvillkor som k&amp;ouml;r &amp;ouml;ver demokratiska processer i utvecklingsl&amp;auml;nderna b&amp;ouml;r upph&amp;ouml;ra. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc195001711" name="_Toc195001711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001976" name="_Toc195001976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985138" name="_Toc194985138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006816" name="_Toc195006816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500187" name="_Toc195500187"&gt;&lt;/a&gt;Migration&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av skrivelsens avsnitt 2.3 Migrationsstr&amp;ouml;mmar vill V&amp;auml;nsterpartiet klarg&amp;ouml;ra att vi anser att svenska bist&amp;aring;ndsmedel inte ska anv&amp;auml;ndas till att &amp;aring;ters&amp;auml;nda flyktingar och inte heller f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;tta flyktingmottagande i Sverige. Vi &amp;auml;r djupt kritiska till den h&amp;aring;rdnande linje som regeringen f&amp;ouml;retr&amp;auml;der i flyktingpolitiken d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor &amp;aring;ters&amp;auml;nds till krig, f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse och sv&amp;aring;ra mots&amp;auml;ttningar i hemlandet. Vi menar att detta sker i strid med svensk lagstiftning och internationella konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte rimligt att bist&amp;aring;ndsmedel g&amp;aring;r till verksamheter i Sverige. R&amp;auml;tten att s&amp;ouml;ka asyl &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet enligt FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna (artikel 14) som Sverige f&amp;ouml;rbundit sig att f&amp;ouml;lja. Detta &amp;auml;r oberoende av den svenska bist&amp;aring;ndspolitiken. Att finansiera flyktingmottagande genom avr&amp;auml;kning av bist&amp;aring;ndsramen &amp;auml;r f&amp;ouml;rvisso till&amp;aring;tet enligt OECD:s best&amp;auml;mmelser, men V&amp;auml;nsterpartiet har l&amp;auml;nge v&amp;auml;nt sig mot ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rfarande. Tidigare i denna motion har vi uppmanat regeringen att verka f&amp;ouml;r att OECD:s regler &amp;auml;ndras i detta avseende i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att man utnyttjar detta kryph&amp;aring;l i regelverket (se avsnitt 6 Urholkningen av bist&amp;aring;ndet).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det framtida arbetet med PGU b&amp;ouml;r regeringen inte r&amp;auml;kna in flyktingmottagandet i Sverige i bist&amp;aring;ndsbudgeten utan i st&amp;auml;llet h&amp;auml;nf&amp;ouml;ra det till utgiftsomr&amp;aring;de 8 Migration. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r &amp;ouml;verlag djupt kritiskt till den linje som regeringen f&amp;ouml;retr&amp;auml;der i asyl- och migrationspolitiken, s&amp;aring; v&amp;auml;l nationellt som inom EU. Vi st&amp;auml;ller oss inte bakom en &amp;ouml;kad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken, som skulle inneb&amp;auml;ra ett &amp;ouml;kat skydd f&amp;ouml;r flyktingar inom Europa. Militariseringen av EU:s yttre gr&amp;auml;nser, transport&amp;ouml;rsansvar, visumtv&amp;aring;ng och Dublinbest&amp;auml;mmelser hindrar i dag m&amp;auml;nniskor som &amp;auml;r i behov av skydd undan krig och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse att s&amp;ouml;ka asyl inom EU och tvingar i st&amp;auml;llet m&amp;auml;nniskor i h&amp;auml;nderna p&amp;aring; flyktingsmugglare. Vi v&amp;auml;nder oss mot &amp;ouml;kad &amp;ouml;verstatlighet inom asyl- och invandringspolitiken och menar att denna harmoniseringsprocess kommer att leda till en &amp;auml;nnu mer restriktiv politik, till en &amp;ouml;kad militarisering vid EU:s yttre gr&amp;auml;nser och en urholkning av asylr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill via &amp;ouml;kade medel till bist&amp;aring;ndet &amp;ouml;ka st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r humanit&amp;auml;r hj&amp;auml;lp till m&amp;auml;nniskor som lever p&amp;aring; flykt i andra delar av v&amp;auml;rlden. Detta st&amp;ouml;d f&amp;aring;r dock inte utformas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att det ers&amp;auml;tter flyktingmottagande i Sverige eller anv&amp;auml;nds som f&amp;ouml;rev&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r att inskr&amp;auml;nka m&amp;ouml;jligheterna att s&amp;ouml;ka asyl. Se vidare V&amp;auml;nsterpartiets motion 2007/08:Sf277.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984959" name="_Toc194984959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984979" name="_Toc194984979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985133" name="_Toc194985133"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001707" name="_Toc195001707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001977" name="_Toc195001977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006817" name="_Toc195006817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500188" name="_Toc195500188"&gt;&lt;/a&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r ett stort och v&amp;auml;xande hot mot utvecklingsl&amp;auml;nder och ett enormt hinder f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Redan fattiga l&amp;auml;nder i syd kommer att drabbas v&amp;auml;rst n&amp;auml;r effekterna av klimatp&amp;aring;verkan blir allt tydligare, enligt FN:s klimatpanel. Om inte nord tar sitt ansvar kommer konsekvenserna f&amp;ouml;r syd att bli enorma. V&amp;auml;nsterpartiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r se ett &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; klimatbist&amp;aring;nd. I v&amp;aring;rt budgetf&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n h&amp;ouml;sten 2007 f&amp;ouml;reslog vi att 500&amp;nbsp;miljoner kronor ut&amp;ouml;ver den f&amp;ouml;reslagna bist&amp;aring;ndsramen skulle avs&amp;auml;ttas under 2008 till &amp;aring;tg&amp;auml;rder som f&amp;ouml;rebygger klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och motverkar konsekvenserna av de klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar vi redan ser. Vidare &amp;ouml;nskade vi att detta bist&amp;aring;nd till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder under 2009 ska &amp;ouml;ka till 1&amp;nbsp;miljard kronor f&amp;ouml;r att 2010 uppg&amp;aring; till 1,5&amp;nbsp;miljard kronor (se vidare V&amp;auml;nsterpartiets motion U280). Detta skedde tyv&amp;auml;rr inte, men vi avser att forts&amp;auml;tta driva detta krav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De m&amp;aring;l som regeringen presenterar i skrivelsen under Begr&amp;auml;nsning av globala utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser och anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i utvecklingsl&amp;auml;nder &amp;auml;r i sig inte d&amp;aring;liga, men dock otillr&amp;auml;ckliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; att regeringen &amp;auml;r medveten om att de industrialiserade l&amp;auml;nderna svarar f&amp;ouml;r de st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser och att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att h&amp;ouml;ginkomstl&amp;auml;nderna bidrar med s&amp;aring;v&amp;auml;l kunskaper som resursuppbyggnad f&amp;ouml;r anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder borde man inte vara fr&amp;auml;mmande f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka Sveriges ambition att minska klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, &amp;auml;ven ekonomiskt. Det r&amp;auml;cker inte att s&amp;auml;ga att m&amp;aring;let &amp;auml;r att Sverige ska vara f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland i kampen mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och att vi d&amp;auml;rigenom bidrar till FN:s millenniem&amp;aring;l 1, 6, 7 och 8 bl.a. om att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling. Ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland blir vi f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r vi genomf&amp;ouml;r skarpa &amp;aring;tg&amp;auml;rder, som exempelvis ett h&amp;ouml;jt klimatbist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att satsa p&amp;aring; klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;aring;r aldrig tas som f&amp;ouml;rev&amp;auml;ndning i nord att finansiera sina egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel. Det skulle i s&amp;aring; fall inneb&amp;auml;ra att v&amp;auml;rldens fattiga bestraffades dubbelt, f&amp;ouml;rst genom klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar de inte &amp;auml;r upphov till och sedan genom uteblivet bist&amp;aring;nd. Inte heller d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige i forts&amp;auml;ttningen finansiera egna &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet med bist&amp;aring;ndsmedel. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare b&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;ven inom Organisationen f&amp;ouml;r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute; (DAC) arbeta f&amp;ouml;r att &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet inte f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som utvecklingssamarbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbanken redovisade en kraftig &amp;ouml;kning av investeringarna i f&amp;ouml;rnybar energi f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2007. Detta &amp;auml;r bra eftersom behovet &amp;auml;r enormt, inte minst i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vad man inte talar lika h&amp;ouml;gt om &amp;auml;r att V&amp;auml;rldsbanken fortfarande l&amp;auml;gger ned l&amp;aring;ngt mycket mer resurser p&amp;aring; st&amp;ouml;d till fossila br&amp;auml;nslen &amp;auml;n till f&amp;ouml;rnybara. Att st&amp;ouml;det till f&amp;ouml;rnybar energi &amp;ouml;kar spelar tyv&amp;auml;rr mindre roll om st&amp;ouml;det till fossila br&amp;auml;nslen samtidigt &amp;ouml;kar. St&amp;ouml;det till f&amp;ouml;rnybar energi borde ers&amp;auml;tta st&amp;ouml;det till fossila – inte komplettera det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en kommunik&amp;eacute; fr&amp;aring;n Development Committee, den gemensamma kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbankens och IMF:s &amp;auml;gare, lyser m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna om konkreta m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en utfasning, eller &amp;aring;tminstone en minskning, av V&amp;auml;rldsbankens st&amp;ouml;d till fossila br&amp;auml;nslen med sin fr&amp;aring;nvaro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I st&amp;auml;llet talar man om en &amp;ouml;kning av ”modern, cost-effective, clean energy” och d&amp;auml;refter, i en separat mening, om att man ocks&amp;aring; vill se &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d till ”renewable energy” vilket enbart kan tolkas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt; i begreppet clean energy ing&amp;aring;r uppenbarligen en hel del icke-f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det fortsatta arbetet med PGU b&amp;ouml;r regeringen arbeta f&amp;ouml;r att V&amp;auml;rldsbanken upph&amp;ouml;r att finansiera investeringar i icke-f&amp;ouml;rnybar energi&lt;a id="_Toc194984960" name="_Toc194984960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984980" name="_Toc194984980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985134" name="_Toc194985134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001708" name="_Toc195001708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001978" name="_Toc195001978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006818" name="_Toc195006818"&gt;&lt;/a&gt;. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc195500189" name="_Toc195500189"&gt;&lt;/a&gt;Konflikter och sviktande situationer&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984961" name="_Toc194984961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984981" name="_Toc194984981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985135" name="_Toc194985135"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001709" name="_Toc195001709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001979" name="_Toc195001979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006819" name="_Toc195006819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500190" name="_Toc195500190"&gt;&lt;/a&gt;Vikten av att h&amp;aring;lla is&amp;auml;r milit&amp;auml;ra och civila insatser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Precis som regeringen p&amp;aring;pekar st&amp;auml;ller dagens komplexa konflikter nya krav p&amp;aring; det internationella samfundet. Det handlar inte alltid l&amp;auml;ngre om att skicka milit&amp;auml;r trupp f&amp;ouml;r att skilja stridande parter &amp;aring;t, i st&amp;auml;llet blir s.k. multifunktionella mandat vanligare, med s&amp;aring;v&amp;auml;l milit&amp;auml;ra som civila insatser. V&amp;auml;nsterpartiet vill med anledning av detta betona vikten av att h&amp;aring;lla is&amp;auml;r det milit&amp;auml;ra och det civila arbetet i kris- och krigssituationer, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller finansiering och utf&amp;ouml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r de internationella milit&amp;auml;ra uppdragen m&amp;aring;ste &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vara att etablera och uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla ordning och s&amp;auml;kerhet, underl&amp;auml;tta en l&amp;ouml;sning av konflikten, samt att skapa en milj&amp;ouml; d&amp;auml;r humanit&amp;auml;ra organisationer kan verka. Om milit&amp;auml;r b&amp;aring;de bedriver krigf&amp;ouml;ring och utf&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsinsatser &amp;ouml;kar utsattheten f&amp;ouml;r civilbefolkningen. Framf&amp;ouml;r allt genom att oberoende hj&amp;auml;lporganisationer, vars fr&amp;auml;msta syfte &amp;auml;r att opartiskt bist&amp;aring; m&amp;auml;nniskor i n&amp;ouml;d, uppfattas som en del av konflikten och d&amp;auml;rigenom inte effektivt kan bist&amp;aring; med hj&amp;auml;lp och skydd mot v&amp;aring;ld och &amp;ouml;vergrepp. Ska utvecklingssamarbetet h&amp;aring;lla en h&amp;ouml;g kvalitet m&amp;aring;ste det genomf&amp;ouml;ras av kunnig personal med mottagarl&amp;auml;ndernas intresse och &amp;auml;gandeskap som utg&amp;aring;ngspunkt. Vi har sv&amp;aring;rt att se att f&amp;ouml;rsvaret skulle kunna axla detta ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt OECD-DAC f&amp;aring;r milit&amp;auml;ra insatser inte r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd. V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r starkt kritiskt till att Sveriges regering under ett arbetsgruppsm&amp;ouml;te inf&amp;ouml;r OECD:s toppm&amp;ouml;te i april 2007 som enda EU-land f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte &amp;auml;ndra &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;regelverket f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra eller s&amp;auml;kerhetsrelaterade insatser&lt;/span&gt;. Bist&amp;aring;ndspolitiken m&amp;aring;ste h&amp;aring;llas klart skild fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsvarets uppgifter och svenskt bist&amp;aring;nd ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte anv&amp;auml;ndas till milit&amp;auml;ra insatser. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984962" name="_Toc194984962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984982" name="_Toc194984982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985136" name="_Toc194985136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001710" name="_Toc195001710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001980" name="_Toc195001980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006820" name="_Toc195006820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500191" name="_Toc195500191"&gt;&lt;/a&gt;Vapenhandel och exportkontroll&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I PGU konstateras att ”v&amp;auml;pnade konflikter utg&amp;ouml;r det allvarligaste hindret f&amp;ouml;r utveckling i m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nder”. De svenska riktlinjerna f&amp;ouml;r krigsmaterielexport framh&amp;aring;ller bland annat att situationen i mottagarlandet vad g&amp;auml;ller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter alltid ska v&amp;auml;gas in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelse 2007/08:89 redovisning av m&amp;aring;l 62 menar regeringen att tilll&amp;auml;mpningen av regelverket bed&amp;ouml;ms ha ”en positiv effekt f&amp;ouml;r att undvika att svensk krigsmaterialexport motverkar en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling”. Detta &amp;auml;r enligt V&amp;auml;nsterpartiet en grov &amp;ouml;verdrift.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2006 och 2007 uppgick exporten sammantaget till 20 miljarder kronor – den st&amp;ouml;rsta n&amp;aring;gonsin. Trots n&amp;auml;mnda riktlinjer exporterade Sverige krigsmateriel till l&amp;auml;nder som &amp;auml;r indragna i v&amp;auml;pnade konflikter, t.ex. USA och Thailand. De tv&amp;aring; st&amp;ouml;rsta mottagarna av krigsmateriel under 2006 var Sydafrika respektive Pakistan, tv&amp;aring; l&amp;auml;nder som brottas med enorma utvecklingsproblem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den kommande skrivelsen om PGU b&amp;ouml;r den svenska krigsmaterielexportpolitiken f&amp;aring; ett st&amp;ouml;rre utrymme och i regeringens implementering av PGU b&amp;ouml;r den svenska krigsmaterielexporten ske p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte motverkar en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc194984963" name="_Toc194984963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194984983" name="_Toc194984983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc194985137" name="_Toc194985137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001712" name="_Toc195001712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195001981" name="_Toc195001981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195006821" name="_Toc195006821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc195500192" name="_Toc195500192"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens resultatskrivelse f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att f&amp;aring; en sammanh&amp;aring;llen helhetsbild av hur sittande regerings bist&amp;aring;ndspolitik har p&amp;aring;verkat bist&amp;aring;ndets m&amp;aring;l enligt PGU och millenniem&amp;aring;len. Detta &amp;auml;r viktigt inte minst f&amp;ouml;r att f&amp;aring; klarhet i hur regeringens avr&amp;auml;kningar f&amp;ouml;r skuldavskrivningar och flyktingmottagande p&amp;aring;verkar bist&amp;aring;ndets m&amp;aring;l enligt PGU och millenniem&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avg&amp;ouml;rande att regeringen, n&amp;auml;r den n&amp;auml;sta &amp;aring;r &amp;aring;terkommer till riksdagen med en skrivelse om bist&amp;aring;ndets resultat, g&amp;ouml;r en utv&amp;auml;rdering av hela bist&amp;aring;ndsramen p&amp;aring; 32 miljarder. Detta b&amp;ouml;r riksdagen tillk&amp;auml;nnage f&amp;ouml;r regeringen som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 april 2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Marianne Berg (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Amineh Kakabaveh (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Lena Olsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="line-height: 10.0pt; margin-right: -5.61mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;*&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;EKN tecknade garantif&amp;ouml;rbindelser f&amp;ouml;r Saabs f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av ett milit&amp;auml;rt radarsystem till Pakistan – ett land d&amp;auml;r det sker omfattande kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Summan, 17 miljarder kronor, &amp;auml;r s&amp;aring; mycket som en femtedel av EKN:s hela l&amp;aring;neportf&amp;ouml;lj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;*&lt;/span&gt;Mellan 2001 och 2005 &amp;ouml;kade bist&amp;aring;ndet med 60,2 miljarder US-dollar, men av detta tillskott gick n&amp;auml;stan allt till skuldavskrivningar samt till den s.k. kampen mot terrorismen. Av 60,2&amp;nbsp;miljarder US-dollar gick bara 0,024 (24 miljoner) till &amp;ouml;kade resurser f&amp;ouml;r millenniem&amp;aring;len och andra program f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning, med andra ord endast 0,04&amp;nbsp;% av &amp;ouml;kningen (OECD-DAC, 2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dagens två huvudmål för svensk politik för global utveckling (PGU) ska kompletteras med ett jämställdhetsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU ska problematisera förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU ska utgå från mer heltäckande perspektiv rörande begreppet ekonomisk tillväxt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i sitt fortsatta arbete med PGU ska stödja fattiga länders möjligheter att diversifiera och utveckla sin produktion, både med bistånd och i handelspolitiska beslut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i sitt fortsatta arbete med PGU ska följa Monterreyöverenskommelsen och inte räkna skuldavskrivningar som utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för det fortsatta arbetet med PGU bör ta initiativ till att driva frågan om illegitima skulder på internationell nivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU bör inkludera frågan om att verka för att ett hållbart system för långivning på internationell nivå kommer till stånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU ska driva att regelverket i OECD-DAC ska omprövas med målet att de paragrafer som tillåter urholkning genom användande av biståndsmedel för flykting- och studentmottagande i industriländerna samt skuldavskrivningar tas bort.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i samband med halvtidsutvärdering av Parisagendan ska verka för att en betydligt större andel av det totala biståndet ska gå till fattigdomsbekämpning än vad som sker i dag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i den fortsatta processen med att ta fram ett nytt röstsystem inom IMF ska stödja det förslag som förespråkas av G 24-gruppen, ett system med "dubbel majoritet" som även tar hänsyn till antalet länder som stöder ett beslut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet med PGU presenterar en mer ingående redogörelse för Sveriges agerande i IMF och Världsbanken och hur Sverige agerat för att stärka utvecklingsländernas inflytande i IMF och Världsbanken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i implementeringen av PGU ska understryka vikten av utvecklingsländernas demokratiska ägarskap över politiken samt att ekonomiska policyvillkor som kör över demokratiska processer i utvecklingsländerna bör upphöra.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att flyktingmottagande i Sverige inte ska räknas som bistånd utan i stället hänföras till utgiftsområde 8 Migration.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige även i fortsättningen bör avstå från att finansiera egna åtaganden enligt Kyotoprotokollet med biståndsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen även inom OECD och DAC bör arbeta för att åtaganden enligt Kyotoprotokollet inte får räknas som utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med PGU bör arbeta för att Världsbanken upphör att finansiera investeringar i icke-förnybar energi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att svenskt bistånd inte ska användas till militära insatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den svenska krigsmaterielexportpolitiken inom ramen för arbetet med PGU får ett större utrymme samt att krigsmaterielexporten i regeringens implementering av PGU sker på ett sätt som inte motverkar en rättvis och hållbar global utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringens skrivelse om biståndets resultat år 2009 ska omfatta en utvärdering av hela biståndsramen på 32 miljarder, inklusive avräkningar för skuldavskrivningar och flyktingmottagande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2008-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2008-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2008-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<namn>Marianne Berg</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0545353563812</intressent_id>
<namn>Amineh Kakabaveh</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0615338062910</intressent_id>
<namn>Lena Olsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0814945477312</intressent_id>
<namn>Gunilla Wahlén</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Regeringsskrivelse 2007/08:89</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:39:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:39:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02U26</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:30:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:39:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02U26</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_u_26.docx</filnamn>
<filstorlek>61341</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av skr. 2007/08:89 Sveriges politik för global utveckling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A5E5BF02-DAE7-4731-AA4D-BD387279E796</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02U26</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_u_26.pdf</filnamn>
<filstorlek>258021</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200708_u_26</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/41CA68F7-06B6-41E5-9F65-F13DDA585C25</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>