2210683 GV02U14 2007/08 U14 mot Kommittémotion mot Motion 2007/08:U14 av Hans Linde m.fl. (v) Motion Motion v48 UU 14 0 2008-03-25 00:00:00 2008-04-03 15:44:20 2008-03-31 14:50:08 med anledning av skr. 2007/08:67 Sverige och Afrika – en politik för gemensamma utmaningar och möjligheter av Hans Linde m.fl. (v) Ank T {7477859A-FA3A-4982-8604-5D2499634AA2} https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U14/text https://data.riksdagen.se/dokument/GV02U14 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02U14 <div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div> <div class="sidhuvud_beteckning">2007/08:U14</div> <div class="MotionarLista">av Hans Linde m.fl. (v)</div> <h1>med anledning av skr. 2007/08:67 Sverige och Afrika – en politik för gemensamma utmaningar och möjligheter</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /> <meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.0 (Java; I) [infinity-loop]" /> <meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.0 (Java; I) [infinity-loop]" /> <title>v048</title> <meta name="Description" content="med anledning av skr. 2007/08:67 Sverige och Afrika – en politik för gemensamma utmaningar och möjligheter" /> <meta name="Author" content="Ye0415aa" /> <meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" />  <meta name="lastChanged" content="Thu, 03 Apr 2008 15:30:00 CEST" />  <link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_U_14.motion.visual.css" /> </head> <body> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193774741" name="_Toc193774741"></a><a id="_Toc194214146" name="_Toc194214146"></a><a id="_Toc194216988" name="_Toc194216988"></a><a id="_Toc194225395" name="_Toc194225395"></a><a id="_Toc194298662" name="_Toc194298662"></a><a id="_Toc194723169" name="_Toc194723169"></a>Innehållsförteckning</h1> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;">Innehållsförteckning	<a href="#_Toc194723169">1</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Förslag till riksdagsbeslut	<a href="#_Toc194723170">2</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Inledning	<a href="#_Toc194723171">2</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Ägandeskap – utveckling på Afrikas villkor	<a href="#_Toc194723172">4</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Handel och ekonomisk tillväxt	<a href="#_Toc194723173">5</a></p> <p class="toc 2" style="background-color: #ffffff;">	Kvinnor och handelsavtal	<a href="#_Toc194723174">5</a></p> <p class="toc 2" style="background-color: #ffffff;">	Ekonomisk tillväxt	<a href="#_Toc194723175">5</a></p> <p class="toc 2" style="background-color: #ffffff;">	EPA-avtal	<a href="#_Toc194723176">6</a></p> <p class="toc 2" style="background-color: #ffffff;">	Korruption	<a href="#_Toc194723177">7</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Mänskliga rättigheter	<a href="#_Toc194723178">7</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Fred och säkerhet	<a href="#_Toc194723179">8</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Skuldavskrivningar	<a href="#_Toc194723180">9</a></p> <p class="toc 1" style="background-color: #ffffff;">Biståndet	<a href="#_Toc194723181">10</a></p> <p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc194723170" name="_Toc194723170"></a></p> <h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff;"></h1> <h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff;">Förslag till riksdagsbeslut</h1> <ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett stärkt afrikanskt ägandeskap som grund för svensk Afrikapolitik.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal som berör Afrika ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en jämnare och mer rättvis fördelning av resurser inom Afrika måste spela en central roll då det gäller samarbetet inom handel och ekonomi.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skrivelsen tydligare måste rikta uppmärksamhet och åtgärder mot korruptionens källa i fall av grov bestickning.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige alltid bör inkludera såväl politiska som ekonomiska och sociala rättigheter, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter, i samtliga strategier som rör mänskliga rättigheter i Afrika.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i arbetet för fred och säkerhet i Afrika bör prioritera arbetet med att upprätthålla existerande vapenembargon samt arbetet med restriktivare regelverk för vapenhandel.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla militära insatser i Afrika sker inom folkrättens ramar och med FN-mandat.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en total och villkorslös skuldavskrivning för alla LDC-länder i Afrika.</p> </li> <li> <p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla illegitima skulder i Afrika skrivs av.</p> </li> </ol> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193701709" name="_Toc193701709"></a><a id="_Toc193701794" name="_Toc193701794"></a><a id="_Toc193774743" name="_Toc193774743"></a><a id="_Toc194214148" name="_Toc194214148"></a><a id="_Toc194216990" name="_Toc194216990"></a><a id="_Toc194225397" name="_Toc194225397"></a><a id="_Toc194298664" name="_Toc194298664"></a><a id="_Toc194723171" name="_Toc194723171"></a>Inledning</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I skrivelse 2007/08:67 presenterar regeringen sin Afrikapolitik. Skrivelsen omfattar bl.a. ekonomisk tillväxt, demokrati, handel och klimat. Kampen mot fattigdom och främjande av hållbar utveckling ska vara prioriterade områden. Partnerskapet mellan EU och Afrika lyfts fram, men främst är det handelspolitiken som står i centrum – regeringen menar att grundstenen för utrikespolitiken är frihandelsprincipen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I inledningen finns en vilja att försöka differentiera en ofta förenklad bild av en ytterst komplex kontinent. Vänsterpartiet är positivt till att regeringen presenterar en Afrikaskrivelse som inte bara fokuserar på de negativa sidorna av kontinenten och dess utveckling. Trots detta har vi kritik att framföra mot skrivelsen. Vi håller med om många av de analyser som regeringen presenterar men är kritiska till hur man ser på bl.a. Sveriges roll. Regeringen skriver exempelvis att det är en ”central utmaning för både afrikanska och utländska aktörer att främja den utveckling som kombinerar ekonomisk tillväxt med fortsatt demokratisering, ökad respekt för mänskliga rättigheter och social och miljömässigt hållbar utveckling”, en beskrivning som Vänsterpartiet kan hålla med om. Vi anser dock inte att frihandelsprincipen, mer eller mindre ensam, kommer att leda mot den önskade utvecklingen enligt ovan. Handel kommer visserligen att vara en nyckelfaktor, men då förutsätts att handelspolitiken snarare utgår från principen om rättvisa och fattigdomsbekämpning än liberala ekonomiska teorier. Vi är inte överens med regeringen i dess beskrivning av tillväxt och vilken tyngd denna ensidigt spelar för den framtida utvecklingen. För att tillväxt ska ha en positiv effekt krävs att den kombineras med en tydlig fördelningspolitik och miljö- och klimathänsyn.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning är många och komplexa, det kommer därför inte att finnas några enkla lösningar. Vänsterpartiet ser att utveckling och fattigdomsbekämpning i Afrika kräver skuldavskrivningar, ett ökat bistånd, en klimatpolitik där de rika länderna och de multinationella företagen tar sitt ansvar, ett stärkt regelverk för vapenhandel, en reformering av IMF och Världsbanken, tydligare globala regler för utländska investeringar och rättvisa handelsregler. I grunden krävs en ny ekonomisk ordning med en tydlig omfördelning av makt och resurser från den rika världen till Afrika.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En fråga som regeringen knappast ägnar någon tid åt är just vikten av skuldavskrivningar i Afrikas fattigaste länder – något som alltså Vänsterpartiet anser är av stor betydelse för en positiv utveckling mot ett demokratiskt Afrika där respekten för mänskliga rättigheter gäller i alla länder. Vi menar att större fokus måste läggas på att Sverige, som enskilt land och inom EU:s ramar, ska verka för att EU undersöker alternativ till bl.a. de ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA). I stället för den alltför stora fokuseringen på frihandel borde utgångspunkten vara fattigdomsbekämpnings- och rättighetsperspektiv som i större utsträckning beaktar de afrikanska ländernas egna synpunkter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En framgångsrik Afrikapolitik förutsätter att den rika delen av världen ser sin del och sitt ansvar för Afrikas fattigdom. Klimatförändringarna, som kommer att drabba Afrika oerhört hårt, har framför allt skapats utanför Afrika, och ansvaret vilar därför tungt på länder som Sverige. Detta perspektiv saknas i skrivningarna om miljö och klimat. Vänsterpartiet har föreslagit en satsning på 3 miljarder kronor under tre år som en del i det ansvar som Sverige borde ta för de klimatförändringar i Afrika som vi varit med om att skapa. Detta beskrivs vidare i motionen Internationell utvecklingspolitik 2007/08:U279.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vidare anser vi att regeringen i skrivelsen i alltför hög grad tappar bort den svenska utvecklingspolitiken och dess roll i globaliseringens tidevarv, till förmån för ett EU som i alltför stor utsträckning ska föra Sveriges talan. Vi är övertygade om att en stark svensk röst kommer att behövas i Afrika också i framtiden.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc194214149" name="_Toc194214149"></a><a id="_Toc194216991" name="_Toc194216991"></a><a id="_Toc194225398" name="_Toc194225398"></a><a id="_Toc194298665" name="_Toc194298665"></a><a id="_Toc194723172" name="_Toc194723172"></a>Ägandeskap – utveckling på Afrikas villkor</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vänsterpartiet anser att utvecklingssamarbetet ska utgå från mottagarnas prioriteringar, inte från våra egenintressen i nord eller som ett maktmedel mot mottagarna. Det kanske största hindret för utveckling i Afrika är, och har varit, att Afrika saknat makt över sina egna samhällen, sina naturtillgångar och sin utveckling. Många gånger har försök till fattigdomsbekämpning slagits sönder av omvärldens krav, multinationella företags plundring eller orättvisa handelsregler.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots att en förutsättning för en framgångsrik fattigdomsbekämpning är att det politiska och ekonomiska självbestämmandet i Afrika ökar väljer regeringen att konsekvent beskriva Afrikas attraktionskraft i ekonomiska termer, utifrån utländska investeringar – inkluderat svenska sådana. Det handlar i alldeles för hög grad om våra möjligheter att etablera oss på den afrikanska kontinenten och i alldeles för liten utsträckning om afrikanernas egna möjligheter att på sina villkor utveckla sin egen kontinent.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Varje land har sin egen historia och sin egen unika situation. Det finns inte endast en väg till utveckling. Därför måste besluten om landets utveckling tas av invånarna själva – detta är grunden för demokrati. Afrikas befolkning måste tillåtas att formulera sina egna mål och visioner och styra sin egen utveckling. Allt utvecklingssamarbete ska utgå från respektive mottagarlands egna behov. Det ska respektera dess suveränitet och inte förknippas med politiska eller ekonomiska villkor. Så är långt ifrån fallet i dag. Ett tydligt exempel är de omfattande krav på makroekonomiska reformer som IMF och Världsbanken ställer på Afrika, s.k. konditionalitet.<span style="font-weight: bold;"> </span>Trots att kritiken varit omfattande från många afrikanska länder mot IMF:s och Världsbankens agerande väljer regeringen att i skrivelsen beskriva dessa institutioner endast i positiva termer. Vår syn på detta beskrivs vidare i motionen IMF och Världsbanken 2007/08:U226.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det afrikanska ägandeskapet för alla delar av utvecklingspolitiken ska vara grunden för Sveriges Afrikapolitik. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193701710" name="_Toc193701710"></a><a id="_Toc193701795" name="_Toc193701795"></a><a id="_Toc193774744" name="_Toc193774744"></a><a id="_Toc194214150" name="_Toc194214150"></a><a id="_Toc194216992" name="_Toc194216992"></a><a id="_Toc194225399" name="_Toc194225399"></a><a id="_Toc194298666" name="_Toc194298666"></a><a id="_Toc194723173" name="_Toc194723173"></a>Handel och ekonomisk tillväxt</h1> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><a id="_Toc193701711" name="_Toc193701711"></a><a id="_Toc193701796" name="_Toc193701796"></a><a id="_Toc193774745" name="_Toc193774745"></a><a id="_Toc194214151" name="_Toc194214151"></a><a id="_Toc194216993" name="_Toc194216993"></a><a id="_Toc194225400" name="_Toc194225400"></a><a id="_Toc194298667" name="_Toc194298667"></a><a id="_Toc194723174" name="_Toc194723174"></a>Kvinnor och handelsavtal</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I de många avsnitt i skrivelsen som på ett eller annat sätt berör den internationella handeln och dess olika avtal lyser könsmaktsanalysen med sin frånvaro. Med tanke på att det tidigare visat sig att handelsliberaliseringar har betydligt mer negativa effekter för företag ägda av kvinnor än företag ägda av män, på grund av att de kvinnliga företagarna ofta har sämre tillgångar till kapital och krediter, anser Vänsterpartiet inte att detta är acceptabelt. Kortfattat så påverkas män och kvinnor på olika sätt när handelsreglerna förändras, eftersom roller och ansvar i ekonomin generellt ser olika ut.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vänsterpartiet menar att regeringen i skrivelsen inte intresserar sig nämnvärt för hur nya handelsavtal förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, trots att man säger sig prioritera jämställdhet i utvecklingsarbetet. Sverige borde vara ett föregångsland med målet att påverka förhandlingar och nya handelsavtal internationellt så att dessa inkluderar en analys av hur avtalen påverkar kvinnor. Se vidare Vänsterpartiets motion 2007/08:U251. <a id="_Toc193701712" name="_Toc193701712"></a><a id="_Toc193701797" name="_Toc193701797"></a><a id="_Toc193774746" name="_Toc193774746"></a>Sverige ska därför som enskild stat och inom ramen för EU och WTO verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal som berör Afrika ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc194214152" name="_Toc194214152"></a><a id="_Toc194216994" name="_Toc194216994"></a><a id="_Toc194225401" name="_Toc194225401"></a><a id="_Toc194298668" name="_Toc194298668"></a><a id="_Toc194723175" name="_Toc194723175"></a>Ekonomisk tillväxt</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I skrivelse 2007/08:67 har handelsfrågorna ensidigt fått spela en avgörande roll för Afrikas framtid. Bitvis ges intrycket att frihandelsavtal ensamt är lösningen på näst intill allt.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens påstående att den nya Afrikapolitiken har ett brett angreppssätt stämmer illa då det gäller perspektiven på frihandelsavtal och ekonomisk tillväxt. I detta har man ett allt annat än vidgat perspektiv. Det ”breda angreppssätt” som regeringen talar om handlar i princip uteslutande om att man i en mening talar om att biståndet förvisso är ”viktigt” men trots allt ”bara en del i vår relation till Afrika”. Synen på, och värdet med, tillväxt har man inte utvecklat, och analysen lyser med sin frånvaro när detta mantra oreflekterat upprepas genom skrivelsen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I kapitel 2, avsnittet Tillväxt och utveckling i Afrika, säger man förvisso att ”sociala klyftor [riskerar] att skapa spänningar som i sin tur hotar tillväxtens förutsättningar”. Ett resonemang kring detta hade varit intressant, men man väljer i stället att snabbt avsluta diskussionen genom att konstatera att ”den nuvarande utvecklingen inger regeringen stort hopp”. Budskapet är genomgående att ekonomisk tillväxt bekämpar fattigdom och höga tillväxtsiffror indikerar utveckling.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vänsterpartiet kan inte ställa upp på en sådan förenklad bild av verkligheten. Vi anser att det är ett misstag av regeringen att lägga så liten tyngd på vikten av fördelningspolitik. Ekonomisk tillväxt i sig är inte så intressant eftersom den ensam inte kommer att lösa fattigdomsproblemet. En förutsättning är att resurser omfördelas: Det behövs medvetna strategier från afrikanska stater, biståndsgivare och internationella aktörer, men också ett stöd för oberoende fackliga organisationer i Afrika som skulle kunna spela en avgörande roll i arbetet med en mer rättvis fördelning av resurserna inom Afrika. Även med en hög tillväxt är risken stor att en ytterst begränsad del av medlen når de fattigaste, som i vissa delar av Afrika kan utgöra mycket stora delar av befolkningen. Ett exempel på detta är Angola, där den ekonomiska tillväxten det senaste året legat på 14 % och statsbudgeten har ökat med 183 % sedan 2005. Tillväxten har dock inte avspeglat sig i den sociala utvecklingen. Mer än vart fjärde barn dör fortfarande före fem års ålder, vilket är näst högst i världen, och undernäringen ligger på en nivå som är jämförbar med södra Sudans. Till detta förhåller sig regeringen mycket okritisk. Man nämner knappt med något ord att en fördelningspolitik, i kombination med kunskap, är nödvändig om tillväxten ska vara till godo för fler än få.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är ett faktum att stora delar av Afrika inte kommer att uppnå FN:s åtta millenniemål om utvecklingen fortsätter som i dag, men regeringen väljer alltså trots detta att oreflekterat se en procentuell tillväxt som den viktigaste delen av fattigdomsbekämpning. Inom ramen för ekonomiskt samarbete måste arbetet med en jämnare och mer rättvis fördelning av resurser inom Afrika vara en central och bärande del. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193701713" name="_Toc193701713"></a><a id="_Toc193701798" name="_Toc193701798"></a><a id="_Toc193774747" name="_Toc193774747"></a><a id="_Toc194214153" name="_Toc194214153"></a><a id="_Toc194216995" name="_Toc194216995"></a><a id="_Toc194225402" name="_Toc194225402"></a><a id="_Toc194298669" name="_Toc194298669"></a><a id="_Toc194723176" name="_Toc194723176"></a>EPA-avtal</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med hänvisning till att afrikanska levnadsförhållanden har förbättras och tillväxten tilltagit vill regeringen bedriva en Afrikapolitik där Afrika har full del i det globala politiska och ekonomiska samarbetet. Vid ett flertal tillfällen påpekar man att det är möjligheten att dra nytta av globaliseringens potential som ska utveckla de afrikanska ekonomierna. Inte minst är det EPA-avtalen som kommer att utgöra ett kraftfullt instrument för ökad handel och investeringar. Ökad handel kan avtalen säkert leda till, men frågan är vem denna handel kommer att gynna.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att Afrika har full del i det globala politiska och ekonomiska samarbetet är i sig naturligtvis positivt. Om avtalen innebär att alla konkurrerar på samma villkor i denna globalisering har man glömt bort att det ekonomiska samarbetet faktiskt sker på olika villkor, hur lite man än önskar att det vore så. Försök att ingå ömsesidiga avtal mellan regioner med så olika ekonomiska förutsättningar som EU och AVS-länderna i Afrika har visat sig vara en ekvation som inte går ihop.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen hävdar i skrivelsen att EPA-avtalen är ”baserade på ömsesidig respekt” och ”inte minst tillvaratar afrikanska utvecklingsintressen”. Vänsterpartiet menar att detta inte stämmer. Kritiken har varit massiv från de afrikanska staterna, man har inte upplevt den ömsesidiga respekt som regeringen talar om, i stället menar man att EU på olika sätt försökt påtvinga Afrika ett handelsavtal man aldrig velat ha. Om de ekonomiskt svaga AVS-länderna i Afrika tvingas att handla med länderna i Europeiska unionen på samma villkor som alla andra länder innebär det ett kraftigt inkomstbortfall för dem.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">D<span style="letter-spacing: -0.1pt;">en inkomstförlust som de afrikanska AVS-länderna kommer att drabbas av om man </span>förlorar sina tidigare handelsfördelar kommer att innebära ett allvarligt hot mot flera av länderna. För Afrikas del skulle ett sådant inkomstbortfall betyda att man förlorar lika mycket på uteblivna handelsfördelar som hela EU-biståndet till Afrika. Vi anser att Sverige i stället bl.a. borde verka för att EU-kommissionen i större utsträckning lyssnar på de afrikanska staternas synpunkter i förhandlingarna om handelsavtal. Se vidare Vänsterpartiets motion 2007/08:U225.</p> <h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc194225403" name="_Toc194225403"></a><a id="_Toc194298670" name="_Toc194298670"></a><a id="_Toc194723177" name="_Toc194723177"></a><a id="_Toc193701714" name="_Toc193701714"></a><a id="_Toc193701799" name="_Toc193701799"></a><a id="_Toc193774748" name="_Toc193774748"></a><a id="_Toc194214154" name="_Toc194214154"></a><a id="_Toc194216996" name="_Toc194216996"></a>Korruption</h2> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Storskalig korruption är ofta knuten till internationella affärer. Vanligen är det bestickaren som tar initiativ och drar den största fördelen av en muttransaktion. I kampen mot korruption räcker det därför inte med att straffa dem som tar emot mutor. Man måste också fråga varifrån pengarna kommer.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens skrivelse trycker starkt på att Sverige ska stödja afrikanska länder att själva ta ansvar för korruptionsbekämpningen. Det är förvisso bra, men det är ett problem att man helt väljer att inte nämna bestickarens ansvar. Vänsterpartiet menar att en framgångsrik strategi kräver att man ser att korruption förutsätter att både en givare och en tagare måste se sin del i korruptionen i Afrika. I dag finns dessutom förutsättningar för krafttag i en bred allians, där inte bara det officiella Sverige utan också företag och näringslivsorganisationer kan spela en viktig roll. OECD har antagit en konvention mot bestickning av utländska offentliga företrädare. Om ett OECD-land följer konventionen kan bestickningsbrott beivras vid det egna landets domstolar, oavsett var brottet begåtts.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Skrivelsen bör i betydligt större utsträckning rikta uppmärksamhet och åtgärder mot korruptionens källa, dvs. oftast den rika delen av världen då det gäller fall av grov bestickning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc194225404" name="_Toc194225404"></a><a id="_Toc194298671" name="_Toc194298671"></a><a id="_Toc194723178" name="_Toc194723178"></a>Mänskliga rättigheter</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens beskrivning av hur demokratins spridning på den afrikanska kontinenten har ökat de senaste tio åren är korrekt. Förutsättningarna för det civila samhället har förbättrats något, och fler fria val har genomförts. Naturligtvis finns undantag och några av dessa omnämns också i skrivelsen. Vänsterpartiet håller med regeringen om att främjandet av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för en hållbar och rättvis utveckling. Likaså att en grundpelare i svensk utrikespolitik ska vara att bekämpa alla former av förtryck, främja demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Vi tycker självklart också att det är positivt att regeringen vill verka för stärkta mänskliga rättigheter och demokratiska strukturer i Afrika.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val är nödvändiga <span style="letter-spacing: -0.2pt;">beståndsdelar i varje demokratiskt samhälle. Detta är mä</span>nskliga rättigheter som inte får kränkas. Men mänskliga rättigheter, enligt <span style="letter-spacing: -0.2pt;">FN-deklarationen, </span>behandlar inte enbart demokratiska fri- och rättigheter. Lika stor vikt läggs vid sociala framsteg, förbättrade levnadsvillkor och mäns och kvinnors lika rättigheter. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård etc. är nödvändig för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. Fattigdom är ett brott mot mänskliga rättigheter, och kvinnor och flickor är överrepresenterade bland de allra fattigaste i Afrika. Att 1 av 22 kvinnor dör av graviditets- eller förlossningsrelaterade skador är ett brott mot mänskliga rättigheter.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I inledningen till stycke 4.3, Demokrati och mänskliga rättigheter – förutsättningar för utveckling, citerar regeringen delar av FN:s konvention om mänskliga rättigheter och nämner därmed även den mer socialt inriktade delen av konventionen. Tyvärr återkommer man efter detta inte mer till denna aspekt av rättigheterna, varken då det gäller problemanalys eller då det gäller åtgärder, något som Vänsterpartiet beklagar.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av denna anledning blir det t.ex. svårt att förstå vilka kriterier regeringen sätter upp när man talar om att man ska ”undersöka möjligheterna till partnerskap” med länder som uppnått ”en god nivå på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter”. Det framgår inte hur brist på utbildning, bostäder, mat etc. påverkar det partnerskap som regeringen talar om.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett framgångsrikt arbete med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna måste baseras på insikten att mänskliga rättigheter är odelbara och universella och inte kan behandlas som ett smörgåsbord. Sverige bör därför i alla strategier som rör mänskliga rättigheter i Afrika utgå från FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheter och MR-konventioner som inkluderar såväl politiska som ekonomiska och sociala rättigheter. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc194216997" name="_Toc194216997"></a><a id="_Toc194225405" name="_Toc194225405"></a><a id="_Toc194298672" name="_Toc194298672"></a><a id="_Toc194723179" name="_Toc194723179"></a>Fred och säkerhet</h1> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">I skrivelsens avsnitt 4.2, Fred och säkerhet i en ny regional kontext, skriver regeringen att ”ansvaret för att skapa fred och säkerhet och skydda den afrikanska befolkningen är i första hand de afrikanska regeringarnas”. Detta är självklart sant, men regeringen väljer samtidigt att blunda för omvärldens ansvar för fred och säkerhet i Afrika.<span style="font-weight: bold;"> </span>Man nämner inte med ett ord att en stor del av de vapen som möjliggör konflikter i Afrika tillverkas utanför Afrika. Inte heller nämner man att icke-afrikanska länder och företag varit, och är, starkt pådrivande bakom konflikter i Afrika.<span style="font-weight: bold;"> </span>Ett av flera exempel på detta är USA:s militära och politiska stöd till Etiopiens anfallskrig mot Somalia 2006 och flera multinationella gruvföretags djupa inblandning i inbördeskriget i Demokratiska republiken Kongo. I ett svenskt arbete för fred och säkerhet i Afrika bör Sverige prioritera arbetet med ett restriktivare regelverk för vapenhandel, både som enskilt land och inom EU, samt arbetet med att upprätthålla existerande vapenembargon. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag har en rad organisationer ansvar för upprätthållandet av säkerheten i Afrika, vilket regeringen redogör för i skrivelsen. EU har med FN-mandat genomfört militära insatser i Demokratiska republiken Kongo och i dag i Tchad. Den Västafrikanska regionala samarbetsorganisationen Economic Community of West African States (Ecowas) genomförde 1990–1997 en militär insats i Liberia. SADC intervenerade i Lesotho i slutet av 1980-talet och Afrikanska unionen har i dag en fredsfrämjande insats i såväl Darfur som Somalia.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att andra organisationer än FN genomför militära insatser är inte oproblematiskt, det visar erfarenheterna från bl.a. Liberia och Lesotho.<span style="font-weight: bold;"> </span>Ett grundkrav borde vara att alla insatser sker inom folkrättens ramar och med FN-mandat; detta nämns dock inte i regeringens skrivelse.<span style="font-weight: bold;"> </span>Det borde vara en självklarhet att Sverige verkar för att alla militära insatser i Afrika sker inom folkrättens ramar och med FN-mandat. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193701715" name="_Toc193701715"></a><a id="_Toc193701800" name="_Toc193701800"></a><a id="_Toc193774749" name="_Toc193774749"></a><a id="_Toc194214155" name="_Toc194214155"></a><a id="_Toc194216998" name="_Toc194216998"></a><a id="_Toc194225406" name="_Toc194225406"></a><a id="_Toc194298673" name="_Toc194298673"></a><a id="_Toc194723180" name="_Toc194723180"></a>Skuldavskrivningar</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I skrivelse 2007/08:67 nämner regeringen med ytterst få ord den djupa skuldsättning som många afrikanska länder befinner sig i. I stället väljer man att som hastigast konstatera att många högt skuldsatta länder i Afrika har fått betydande skuldlättnader, bl.a. av sina skulder till Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det stämmer att stora skuldavskrivningar har gjorts för flera länder i Afrika. Vänsterpartiet menar dock att detta på intet sätt är tillräckligt och att regeringen ser alltför lätt på denna problematik i skrivelsen.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den skuldsättning som många afrikanska länder fastnat i riskerar att omöjliggöra satsningar på utbildning, hälsovård och infrastruktur, vilket utgör ett avgörande hinder för utveckling. Vänsterpartiet anser att det är först efter att en total avskrivning har skett som de verkliga biståndsåtgärderna kan komma in i bilden. Omfattande skuldavskrivningar kombinerat med ökat bistånd är således en förutsättning för utvecklingen i Afrika. Skrivelsen bör därför tydliggöra att Sverige har för avsikt att verka för en total och villkorslös skuldavskrivning för alla de LDC-länder (Least Developed Countries) som ligger inom Afrikas gränser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många av de skulder som de afrikanska länderna tyngs av är dessutom s.k. illegitima skulder, beviljade under diverse tveksamma omständigheter. Ett typexempel på en sådan skuld var de fordringar på Liberia som Sverige avskrev i budgeten för 2007. Fordringarna bestod till större delen av krediter som uppstod 1979 när den liberianska armén inhandlade tre kustbevakningsbåtar från Karlskrona varv. År 1979 var Liberia en genomkorrumperad enpartistat under president William Richard Tolbert Jr:s styre, där majoriteten av befolkningen i praktiken var utestängd från beslutsfattande och samhällsservice. Sverige var fullt medvetna om att denna försäljning inte skulle komma befolkningen i Liberia till del, och skulden var därför att betrakta som illegitim.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Eftersom Afrikas skulder till Sverige i dag är marginella borde regeringens skrivelse innefatta ett avsnitt som syftar till att Sverige inom ramen för IMF, Världsbanken, FN, de regionala utvecklingsbankerna och Parisklubben ska verka för att alla illegitima skulder i Afrika skrivs av. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc193701716" name="_Toc193701716"></a><a id="_Toc193701801" name="_Toc193701801"></a><a id="_Toc193774750" name="_Toc193774750"></a><a id="_Toc194214156" name="_Toc194214156"></a><a id="_Toc194216999" name="_Toc194216999"></a><a id="_Toc194225407" name="_Toc194225407"></a><a id="_Toc194298674" name="_Toc194298674"></a><a id="_Toc194723181" name="_Toc194723181"></a>Biståndet</h1> <p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens överordnade mål för biståndspolitiken är att bekämpa fattigdom och skapa förutsättningar för fattiga människor att själva förändra sina levnadsvillkor.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I skrivelsen tar man upp olika aspekter på afrikanernas möjligheter att uppnå millenniemålen och även föra en hållbar klimatpolitik. Man nämner däremot inget om de brister som den rika världen uppvisar då det gäller samma mål. Framstegen för millenniemål 8, som behandlar just den rika världens åtagande, är betydligt färre än framstegen i de fattiga länderna. Enligt Världsbanken är det ”alltmer osannolikt” att den rika världen ska hålla sina löften om att öka det långsiktiga utvecklingsbiståndet där fattigdomsbekämpning är målet.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även i samband med skrivelsens korta rader om biståndet undviker regeringen att alls nämna detta problem. Det finns dock all anledning att vara kritisk mot den rika världen, inklusive Sverige, i detta avseende.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av världens totala bistånd får de 63 fattigaste länderna i världen sammantaget mindre än hälften av medlen. Av dessa länder ligger majoriteten i Afrika.</p> <p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Om de rika länderna ska kunna leva upp till sina löften måste stora ökningar i reda pengar till inom biståndet. Det gäller inte minst om G 8-ländernas löfte om att en fördubbling av biståndet till Afrika ska ske innan 2010 ska infrias. Den svenska regeringen har inte tidigare visat att man prioriterar denna fråga, och inte heller i skrivelsen diskuteras ämnet. Man säger bara kortfattat att biståndet till Afrika ökar. OECD:s biståndsorgan DAC spår tvärtom att det totala biståndet kommer att minska och menar att allt pekar på att denna nedgång kommer att åtföljas av en nedgång till de fattigaste länderna i Afrika. De ökningar som hittills tillkommit i biståndsflödet har till stor del handlat om skuldavskrivningar. Vänsterpartiet anser att skuldavskrivningar i själva verket inte har något med bistånd att göra, och posten ska därför inte heller belasta biståndsramen i framtiden, i synnerhet eftersom skuldavskrivningarna inte på något sätt ligger i linje med den politik som fastslagits i FN:s millenniemål och i de svenska biståndsmålen. Se vidare Vänsterpartiets motion Internationell utvecklingspolitik 2007/08:U279.</p> <table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"> <colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup> <tbody> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 25 mars 2008</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Hans Linde (v)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Marianne Berg (v)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Amineh Kakabaveh (v)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Lena Olsson (v)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Gunilla Wahlén (v)</p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"> <p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Alice Åström (v)</p> </td> <td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"> </td> </tr> </tbody> </table> 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett stärkt afrikanskt ägandeskap som grund för svensk Afrikapolitik. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 1 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett stärkt afrikanskt ägandeskap som grund för svensk Afrikapolitik. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal som berör Afrika ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Acklamation 2 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal som berör Afrika ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en jämnare och mer rättvis fördelning av resurser inom Afrika måste spela en central roll då det gäller samarbetet inom handel och ekonomi. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 3 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en jämnare och mer rättvis fördelning av resurser inom Afrika måste spela en central roll då det gäller samarbetet inom handel och ekonomi. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning 4 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skrivelsen tydligare måste rikta uppmärksamhet och åtgärder mot korruptionens källa i fall av grov bestickning. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning 4 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skrivelsen tydligare måste rikta uppmärksamhet och åtgärder mot korruptionens källa i fall av grov bestickning. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 5 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige alltid bör inkludera såväl politiska som ekonomiska och sociala rättigheter, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter, i samtliga strategier som rör mänskliga rättigheter i Afrika. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 5 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige alltid bör inkludera såväl politiska som ekonomiska och sociala rättigheter, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter, i samtliga strategier som rör mänskliga rättigheter i Afrika. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning 6 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i arbetet för fred och säkerhet i Afrika bör prioritera arbetet med att upprätthålla existerande vapenembargon samt arbetet med restriktivare regelverk för vapenhandel. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Acklamation 6 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i arbetet för fred och säkerhet i Afrika bör prioritera arbetet med att upprätthålla existerande vapenembargon samt arbetet med restriktivare regelverk för vapenhandel. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla militära insatser i Afrika sker inom folkrättens ramar och med FN-mandat. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla militära insatser i Afrika sker inom folkrättens ramar och med FN-mandat. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Acklamation 8 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en total och villkorslös skuldavskrivning för alla LDC-länder i Afrika. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning 8 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en total och villkorslös skuldavskrivning för alla LDC-länder i Afrika. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 9 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla illegitima skulder i Afrika skrivs av. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? 9 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla illegitima skulder i Afrika skrivs av. Avslag Avslag 2007/08:UU4 ? Röstning INL Inlämning 2008-03-31 00:00:00 inträffat 13 hantering B Bordläggning 2008-04-01 00:00:00 inträffat 1 hanvisning HÄN Hänvisning 2008-04-02 00:00:00 inträffat 2 hanvisning 0901257862125 Hans Linde V 1 undertecknare 0679667648714 Marianne Berg V 2 undertecknare 0545353563812 Amineh Kakabaveh V 3 undertecknare 0615338062910 Lena Olsson V 4 undertecknare 0814945477312 Gunilla Wahlén V 5 undertecknare 042839539117 Alice Åström V 6 undertecknare motgrund Motionsgrund Regeringsskrivelse 2007/08:67 2014-11-22 16:41:07 motkat Motionskategori Följdmotion 2014-11-22 16:41:07 statustext statustext Ärendet är avslutat GV02U14 2017-10-19 16:30:32 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-22 16:41:07 GV02U14 av Hans Linde m.fl. (v) mot_200708_u_14.docx 57401 docx med anledning av skr. 2007/08:67 Sverige och Afrika – en politik för gemensamma utmaningar och möjligheter https://data.riksdagen.se/fil/9E766F83-F768-496F-B40B-7C51CDEADC60