<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2233583</hangar_id>
 <dok_id>GV02So383</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>So383</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:So383 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v405</tempbeteckning>
 <organ>SoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>383</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2007-11-28 13:50:28</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-05 22:00:04</publicerad>
 <titel>Socialpolitik</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{CAD7686C-F627-4898-AEEA-31ED2BDA35DE}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02So383/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02So383</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02So383</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:So383&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Ohly m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Socialpolitik&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.4.8 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.4.8 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;v405&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Socialpolitik" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Kristoffer Housset" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070313 1700 v4.78d" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: MotRix v1.0: St&amp;ouml;der MSMQ, Code39, DistrXML, Checksum, GUIDMotRix v1.1: ut&amp;ouml;kat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r PK-/led- incheckning till URIX och testMotRix v1.2: ny &amp;ouml;verf&amp;ouml;rdialogMotRix v1.32-40: XML-st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r tryckerietMotRix MotRix, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringskontrollv4.70 uttag, fix av format --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 29 Oct 2007 08:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_So_383.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633477" name="_Toc147633477"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;2&amp;#9;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186873"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;3&amp;#9;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186874"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;4&amp;#9;Socialarbetare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186875"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;5&amp;#9;Krav och socialtj&amp;auml;nstlagen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186876"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;6&amp;#9;Kooperativ f&amp;ouml;r egenmakt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186877"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;7&amp;#9;Socioekonomiska bokslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186878"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;Fr&amp;auml;mja de sociala arbetskooperativen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186879"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;9&amp;#9;Lagen om offentlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186880"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;10&amp;#9;V&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186881"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;11&amp;#9;Heml&amp;ouml;shet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186882"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;12&amp;#9;Barns b&amp;auml;sta&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186883"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;13&amp;#9;Barnkonventionen vid beslut om ekonomiskt bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186884"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;14&amp;#9;Barn och tillsyn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc179186885"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc179186873" name="_Toc179186873"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Socialstyrelsen b&amp;ouml;r ges i uppdrag att se &amp;ouml;ver vilka f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra att socialtj&amp;auml;nstlagen inte vantolkas och att arbetss&amp;ouml;kande i behov av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d inte behandlas kr&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en modell f&amp;ouml;r socioekonomiska bokslut i kommunerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll ge ett direkt st&amp;ouml;d till sociala arbetskooperativ.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att bygga en struktur som kan f&amp;ouml;rse sociala arbetskooperativ med riskkapital med rimliga villkor inom ramen f&amp;ouml;r exempelvis SBAB.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Nutek b&amp;ouml;r ges i uppdrag att st&amp;ouml;dja projekt som p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt lyfter fram sociala ambitioner redan i upphandlingsprocessens b&amp;ouml;rjan.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inte ska vara m&amp;ouml;jligt att vr&amp;auml;ka barnfamiljer innan dessa har ett gott boende att flytta till.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge Institutet f&amp;ouml;r utveckling av metoder i socialt arbete (som &amp;auml;r en del av Socialstyrelsen) i uppdrag att utveckla metoder f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja ton&amp;aring;rsflickor i krissituationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Institutet f&amp;ouml;r metodutveckling inom socialtj&amp;auml;nsten b&amp;ouml;r ges i uppdrag att prioritera utvecklingen av metoder f&amp;ouml;r att integrera barnkonventionen i handl&amp;auml;ggandet av ekonomiskt bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en lag&amp;auml;ndring f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att barnbidraget inte ska ing&amp;aring; i ber&amp;auml;kningsunderlaget f&amp;ouml;r socialbidrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 3 och 4 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 5 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179186874" name="_Toc179186874"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskussionen om socialpolitiken har avstannat. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en fortsatt utbyggd v&amp;auml;lf&amp;auml;rd diskuteras repressalier i form av indragna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r dem som inte lever upp till h&amp;aring;rda krav p&amp;aring; aktiviteter. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ta barnperspektivet sl&amp;aring; igenom s&amp;aring; att h&amp;ouml;jningar av det generella barnbidraget &amp;auml;ven kommer de barn som lever i familjer med f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d till del s&amp;aring; talar man om vuxenv&amp;auml;rldens marginaleffekter. Det &amp;auml;r dags att byta till ett mer solidariskt sp&amp;aring;r i socialpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179186875" name="_Toc179186875"&gt;&lt;/a&gt;Socialarbetare&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten i socialtj&amp;auml;nstens arbete kr&amp;auml;vs det att varje socialsekreterare handl&amp;auml;gger f&amp;auml;rre &amp;auml;renden. F&amp;ouml;r detta beh&amp;ouml;vs mer personal. Vi vill ocks&amp;aring; &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;genomf&amp;ouml;ra kraftfulla satsningar p&amp;aring; missbruksv&amp;aring;rden genom inf&amp;ouml;randet av en v&amp;aring;rd- och behandlingsgaranti och satsningar p&amp;aring; meningsfull syssels&amp;auml;ttning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunerna borde ocks&amp;aring; ta ett st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r tidiga insatser till barn och unga i sv&amp;aring;righeter och satsa mer p&amp;aring; kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi uppskattar att det skulle beh&amp;ouml;va anst&amp;auml;llas ca 2 000 personer ytterligare inom kommunernas sociala verksamhet. Detta &amp;auml;r en del av den satsning p&amp;aring; 200&amp;nbsp;000 nya jobb i den offentliga sektorn som V&amp;auml;nsterpartiet vill genomf&amp;ouml;ra. F&amp;ouml;rslaget presenteras i sin helhet i v&amp;aring;r budgetmotion 2007/08:Fi276.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179186876" name="_Toc179186876"&gt;&lt;/a&gt;Krav och socialtj&amp;auml;nstlagen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Socialtj&amp;auml;nstlagens portalparagraf st&amp;aring;r det: ”Socialtj&amp;auml;nsten skall under h&amp;auml;nsynstagande till m&amp;auml;nniskans ansvar f&amp;ouml;r sin och andras sociala situation inriktas p&amp;aring; att frig&amp;ouml;ra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskornas sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt och integritet.” Dessa m&amp;aring;lformuleringar &amp;auml;r helt centrala i socialpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialtj&amp;auml;nstlagens (SoL) 4 kap. 1 och 4 &amp;sect;&amp;sect; anv&amp;auml;nds som laglig grund f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sa f&amp;ouml;r att betala ut f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. Vilket lagrum som till&amp;auml;mpas f&amp;ouml;r olika grupper &amp;auml;r olika i olika kommuner. 4 &amp;sect; syftar fr&amp;auml;mst p&amp;aring; ungdomar som st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r arbetsmarknaden. I en del kommuner menar man att 1 &amp;sect; r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; alla. V&amp;auml;nsterpartiet menar att 4 &amp;sect; &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla krav, medan det &amp;auml;r en felaktig tolkning av 1 &amp;sect; om denna anv&amp;auml;nds som grund f&amp;ouml;r att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sa. Paragrafen lyder:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den som inte sj&amp;auml;lv kan tillgodose sina behov eller kan f&amp;aring; dem tillgodosedda p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt har r&amp;auml;tt till bist&amp;aring;nd av socialn&amp;auml;mnden f&amp;ouml;r sin f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning (f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d) och f&amp;ouml;r sin livsf&amp;ouml;ring i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte rimligt att med den utg&amp;aring;ngspunkten avkr&amp;auml;va en arbetss&amp;ouml;kande tre timmars n&amp;auml;rvaro p&amp;aring; jobbcentrum, i alla fall inte n&amp;auml;r den arbetss&amp;ouml;kande inte erbjuds en meningsfull aktivitet. Det finns avskr&amp;auml;ckande exempel p&amp;aring; hur m&amp;auml;nniskor som &amp;auml;r analfabeter tvingats sitta och ”l&amp;auml;sa” platsannonser tre timmar om dagen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; sitt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. Utv&amp;auml;rderingen av det s.k. Sk&amp;ouml;nprojektet visar att det ibland st&amp;auml;lls orimliga krav f&amp;ouml;r att ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d skall utg&amp;aring;. Socialstyrelsen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges i uppdrag att se &amp;ouml;ver vilka f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra att socialtj&amp;auml;nstlagen inte vantolkas och att arbetss&amp;ouml;kande i behov av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d inte behandlas kr&amp;auml;nkande. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633479" name="_Toc147633479"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186877" name="_Toc179186877"&gt;&lt;/a&gt;Kooperativ f&amp;ouml;r egenmakt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga st&amp;aring;r i dag utanf&amp;ouml;r arbetsmarknaden och saknar en egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. M&amp;aring;nga av dessa beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och rehabilitering f&amp;ouml;r att &amp;aring;terf&amp;aring; en plats p&amp;aring; arbetsmarknaden. F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att alla beh&amp;ouml;vs och har en f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att positivt bidra till v&amp;auml;lf&amp;auml;rden om de r&amp;auml;tta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna finns. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en arbetsmarknad f&amp;ouml;r alla talar h&amp;ouml;gerregeringen om arbetsl&amp;ouml;sa och m&amp;auml;nniskor som uppb&amp;auml;r ekonomiskt st&amp;ouml;d i termer av fusk, bidragsberoende och svartjobb. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta dessa problem f&amp;ouml;resl&amp;aring;r den borgerliga regeringen l&amp;auml;gre ers&amp;auml;ttningar, h&amp;ouml;gre krav och h&amp;aring;rdare kontroll av den enskilde i en tilltagande takt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;rnekar inte att det f&amp;ouml;rekommer b&amp;aring;de fusk och svartjobb. Detta inneb&amp;auml;r dock inte att arbetsl&amp;ouml;sheten kommer att f&amp;ouml;rsvinna om man inf&amp;ouml;r h&amp;aring;rdare krav och kontroll av de arbetsl&amp;ouml;sa. Den kan bara f&amp;ouml;rsvinna om det skapas fler jobb. Oavsett hur h&amp;aring;rt alla arbetsl&amp;ouml;sa&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker f&amp;aring; ett arbete kommer de inte att lyck&lt;/span&gt;as om inte antalet arbetstillf&amp;auml;llen &amp;ouml;kar och om inte arbetstillf&amp;auml;llena anpassas till individernas olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Detta beror helt enkelt p&amp;aring; att de lediga arbetena &amp;auml;r f&amp;ouml;r f&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fokuseringen p&amp;aring; fusket &amp;auml;r politiskt motiverad fr&amp;aring;n h&amp;ouml;gern. Om man framst&amp;auml;ller dem som lever i en utsatt situation och tar emot st&amp;ouml;d eller pengar fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet, blir det mindre kontroversiellt att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra socialbidrag, a-kassa och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. V&amp;auml;nsterpartiets politik och f&amp;ouml;rslag grundar sig p&amp;aring; ett syns&amp;auml;tt som respekterar m&amp;auml;nniskans r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter oavsett om man f&amp;ouml;r tillf&amp;auml;llet befinner sig i en sv&amp;aring;r situation. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi h&amp;auml;r lyfta fram de sociala arbetskooperativens m&amp;ouml;jligheter att ers&amp;auml;tta utanf&amp;ouml;rskap med egenmakt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de viktigaste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att komma ur utanf&amp;ouml;rskap &amp;auml;r ett eget arbete. Den som har ett arbete kan k&amp;auml;nna att den bidrar och deltar. Personer med missbruksproblem och psykisk oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r ofta &amp;auml;ven arbetsl&amp;ouml;sa och f&amp;ouml;r dessa kan arbete vara rehabiliterande i sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla m&amp;auml;nniskor har inte samma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att ta vilket jobb som helst p&amp;aring; den &amp;ouml;ppna arbetsmarknaden. Om man har problem med t.ex. missbruk eller psykisk oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att prestera hundraprocentigt fr&amp;aring;n dag ett. Man kan ha st&amp;ouml;rre behov av st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp b&amp;aring;de med arbetet och med att bli fri fr&amp;aring;n ett missbruk eller f&amp;ouml;r att bli frisk. N&amp;aring;gra som bedrivit ett framg&amp;aring;ngsrikt arbete med s&amp;aring;dan rehabilitering &amp;auml;r sociala arbetskooperativ som Basta och &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;V&amp;auml;gen ut. Sociala arbetskooperativ st&amp;aring;r f&amp;ouml;r nyt&amp;auml;nkande &amp;auml;ven inom den psyki&lt;/span&gt;a&amp;shy;triska rehabiliteringen och har uppvisat fina resultat och &amp;ouml;kad livskvalitet f&amp;ouml;r dem som ing&amp;aring;tt i dem. Dessutom &amp;auml;r kostnaderna l&amp;auml;gre &amp;auml;n vid traditionella behandlingsmetoder. Verksamhetsformerna ser ut att kunna ge s&amp;auml;rskilda m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som inte f&amp;aring;r anst&amp;auml;llning p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt eller som annars inte skulle starta f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett socialt arbetskooperativ &amp;auml;r en form av samverkan d&amp;auml;r medlemmarna b&amp;aring;de &amp;auml;ger och bedriver en ekonomisk verksamhet som de har behov och nytta av. Medlemmarna &amp;auml;r delaktiga i verksamheten och f&amp;aring;r p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt inflytande och &amp;ouml;kat ansvar. Det unika med arbetskooperativt f&amp;ouml;retagande &amp;auml;r att det samlar m&amp;auml;nniskor som arbetar f&amp;ouml;r gemensamma m&amp;aring;l och att de styr tillsammans. I en kooperativ l&amp;ouml;sning &amp;auml;r det flera personer som delar p&amp;aring; arbete, ansvar och gl&amp;auml;dje.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r vi talar om dessa sociala arbetskooperativ b&amp;ouml;r de inte f&amp;ouml;rv&amp;auml;xlas med t.ex. personalkooperativ som genom avknoppning tar &amp;ouml;ver befintlig verksamhet inom t.ex. barnomsorgen eller h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. H&amp;auml;r &amp;auml;r det i st&amp;auml;llet rehabiliteringen av m&amp;auml;nniskor som av olika anledningar har sv&amp;aring;rt att ta sig in p&amp;aring; arbetsmarknaden som st&amp;aring;r i fokus. Samtidigt &amp;auml;r det inte fr&amp;aring;gan om n&amp;aring;gon ”pyssels&amp;auml;ttning” utan det handlar om ett riktigt arbete med riktigt ansvar. Denna egenmakt och respekt f&amp;ouml;r individen utg&amp;ouml;r en stark kraft i arbetskooperativens rehabiliteringsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633480" name="_Toc147633480"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186878" name="_Toc179186878"&gt;&lt;/a&gt;Socioekonomiska bokslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fr&amp;auml;msta vinsten med sociala arbetskooperativ &amp;auml;r naturligtvis vinsten f&amp;ouml;r den enskilde, som genom egenmakt och ansvar successivt tar sig tillbaka in i samh&amp;auml;llsgemenskapen. V&amp;auml;rdet av den resan kan inte m&amp;auml;tas i pengar. Det &amp;auml;r inte bara individen som tj&amp;auml;nar p&amp;aring; arbetskooperativen. S&amp;aring; hur kan man ur ett samh&amp;auml;lleligt perspektiv v&amp;auml;rdera de sociala arbetskooperativens insatser? Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har arbetat fram en modell f&amp;ouml;r socioekonomiska bokslut. Nilsson och Wadeskog har studerat missbrukare som rehabiliterats p&amp;aring; Basta och V&amp;auml;gen ut. Modellen g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man ber&amp;auml;knar den samh&amp;auml;lleliga kostnaden f&amp;ouml;r personen n&amp;auml;r den &amp;auml;r aktiv missbrukare och st&amp;auml;ller detta mot kostnaden f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet under rehabilitering i ett socialt arbetskooperativ. Resultatet av en s&amp;aring;dan kalkyl &amp;auml;r att det &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt l&amp;ouml;nsamt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet att m&amp;auml;nniskor rehabiliteras inom ramen f&amp;ouml;r sociala arbetskooperativ. Enligt Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs ber&amp;auml;kningar skapar Basta en samh&amp;auml;llsvinst p&amp;aring; 1,25 miljoner kronor per medarbetare och &amp;aring;r. Samh&amp;auml;llet tj&amp;auml;nar igen de pengar som man betalar f&amp;ouml;r rehabiliteringen p&amp;aring; Basta p&amp;aring; tv&amp;aring; m&amp;aring;nader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet i dag enligt Nilsson och Wadeskog &amp;auml;r att man s&amp;auml;tter den egna organisationen (t.ex. kommun, landsting, f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassa etc.) i centrum ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r individen. Detta g&amp;ouml;r att man inte ser vinsterna av rehabilitering lika tydligt som man skulle g&amp;ouml;ra om det var en och samma ekonomi, och det inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;mre st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r den enskilde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De socioekonomiska boksluten &amp;auml;r en h&amp;ouml;gintressant modell som vi vill ska anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att styra samh&amp;auml;llets resurser mer effektivt och visa p&amp;aring; l&amp;ouml;nsamheten med rehabilitering och behandling. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det tas fram en modell f&amp;ouml;r hur man kan anv&amp;auml;nda socioekonomiska bokslut i praktiken f&amp;ouml;r att synligg&amp;ouml;ra kommunernas och resten av samh&amp;auml;llets hela kostnadsbild i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till kvinnor och m&amp;auml;n som har behov av rehabilitering och behandling p&amp;aring; grund av t.ex. missbruk eller psykisk oh&amp;auml;lsa. Det &amp;auml;r viktigt att ha ett genusperspektiv med i sammanhanget, d&amp;aring; arbetsmetoden &amp;auml;ven ska synligg&amp;ouml;ra skillnader i hur k&amp;ouml;nen behandlas. En viktig fr&amp;aring;ga att belysa &amp;auml;r exempelvis om m&amp;auml;ns rehabilitering &amp;auml;r mer inriktad p&amp;aring; arbete &amp;auml;n kvinnors.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram en modell f&amp;ouml;r socioekonomiska bokslut i kommunerna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633481" name="_Toc147633481"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186879" name="_Toc179186879"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;auml;mja de sociala arbetskooperativen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller samh&amp;auml;llets st&amp;ouml;d till sociala arbetskooperativ har Nutek f&amp;aring;tt i uppdrag att bidra till att utveckla f&amp;ouml;retagandet inom den sociala ekonomin. Det inneb&amp;auml;r i huvudsak ett st&amp;ouml;d till kooperativa utvecklingscentrum runtom i landet, men &amp;auml;ven pengar till projekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De 25 kooperativa utvecklingscentrumen i landet har i dag 110 personer anst&amp;auml;llda. 70 av dessa &amp;auml;r kooperativa r&amp;aring;dgivare. Dessa arbetar med att ge information och r&amp;aring;d till dem som vill starta och driva f&amp;ouml;retag i kooperativ form. De kooperativa utvecklingscentrumen finansieras till h&amp;auml;lften med statsbidrag fr&amp;aring;n Nutek.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att &amp;auml;ven om de kooperativa utvecklingscentrumen g&amp;ouml;r ett viktigt arbete till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en del kooperativ, b&amp;ouml;r man se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att mer direkt st&amp;ouml;dja de sociala arbetskooperativen fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll. Ett s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d skulle kunna l&amp;auml;ggas upp p&amp;aring; m&amp;aring;nga olika s&amp;auml;tt men b&amp;ouml;r p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt knytas till omfattningen av verksamheten och det sociala inneh&amp;aring;llet. Ett s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; vara mer l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;n projektst&amp;ouml;den och ta s&amp;auml;rskild h&amp;auml;nsyn till att det blir en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning mellan k&amp;ouml;nen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll ge ett direkt st&amp;ouml;d till sociala arbets&amp;shy;kooperativ. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De sociala arbetskooperativen har ocks&amp;aring; behov av att l&amp;auml;ttare f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till riskkapital. Vilken bank beviljar ett l&amp;aring;n p&amp;aring; ett par miljoner om det &amp;auml;r en sammanslutning av 100 f.d. missbrukare som fr&amp;aring;gar? D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r kooperativen i dag h&amp;auml;nvisade till att s&amp;ouml;ka projektmedel, men projektformen &amp;auml;r inte alltid den mest l&amp;auml;mpade f&amp;ouml;r att utveckla kooperativ verksamhet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r staten bygga en struktur som kan f&amp;ouml;rse sociala arbetskooperativ med riskkapital med rimliga villkor inom ramen f&amp;ouml;r exempelvis SBAB. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633482" name="_Toc147633482"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186880" name="_Toc179186880"&gt;&lt;/a&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga sociala kooperativ lyfter upp den kr&amp;aring;ngliga offentliga upphandlingsprocessen som ett hinder f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; uppdrag fr&amp;aring;n den offentliga sektorn. Vi menar att det mesta av den verksamhet som upphandlas i dag borde vara kvar i offentlig regi; detta eftersom vi vill ha en stark offentlig sektor och eftersom vinstintresset &amp;auml;r en skadlig drivkraft inom m&amp;aring;nga verksamheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt menar vi att n&amp;auml;r kommuner, landsting eller staten beh&amp;ouml;ver upphandla tj&amp;auml;nster som klottersanering, transporter och parksk&amp;ouml;tsel, f&amp;ouml;r att ta n&amp;aring;gra exempel, ser vi naturligtvis hellre att ett socialt arbetskooperativ f&amp;aring;r ett uppdrag &amp;auml;n att en mer kommersiellt inriktad akt&amp;ouml;r tar det. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r menar vi att ett socialt h&amp;auml;nsynstagande i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning borde v&amp;auml;gas in i upphandlingsprocessen. Vi vill pr&amp;ouml;va om det finns m&amp;ouml;jlighet att arbeta med socioekonomiska bokslut &amp;auml;ven i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den b&amp;auml;sta l&amp;ouml;sningen i upphandlingssammanhang &amp;auml;r att en kommun redan i sin uppdragsbeskrivning r&amp;ouml;rande parksk&amp;ouml;tsel, klottersanering eller liknande visar att ett socialt h&amp;auml;nsynstagande kommer att v&amp;auml;gas in i upphandlingsprocessen. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt f&amp;aring;r de sociala kooperativen m&amp;ouml;jlighet att konkurrera p&amp;aring; lika villkor med andra akt&amp;ouml;rer och deras samh&amp;auml;llsnytta v&amp;auml;rderas redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Nutek b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges i uppdrag att st&amp;ouml;dja projekt som p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt lyfter fram sociala ambitioner redan i upphandlingsprocessens b&amp;ouml;rjan. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179186881" name="_Toc179186881"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.25mm; margin-right: 0.07mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skydd och st&amp;ouml;d till v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor och barn samt kunskapen om k&amp;ouml;nsrelaterat v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras rej&amp;auml;lt. V&amp;auml;nsterpartiet har en &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;m&amp;auml;ngd f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder i kampen mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och samk&amp;ouml;nat partnerv&amp;aring;ld samt avs&amp;auml;tter resurser till kvinnojourer och kompetensh&amp;ouml;jning inom s&amp;aring;v&amp;auml;l socialtj&amp;auml;nsten som r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet. Vi utvecklar detta framf&amp;ouml;r allt i motionen M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och samk&amp;ouml;nat partnerv&amp;aring;ld (2007/08:Ju392) och &amp;auml;ven i Handikappolitik (2007/08:So381) och Alkoholpolitik (2007/08:So242).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633485" name="_Toc147633485"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186882" name="_Toc179186882"&gt;&lt;/a&gt;Heml&amp;ouml;shet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 1960- och 1970-talen gjordes en rad insatser f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med bostadsbristen. Staten inf&amp;ouml;rde finansieringsgarantier f&amp;ouml;r byggandet och kommunerna prioriterade bostadsplanering och markuppl&amp;aring;telse. Alla satsningar som gjordes under den h&amp;auml;r perioden var inte helt lyckade, men de innebar att heml&amp;ouml;sheten under perioden 1975–1985 kraftigt minskade. Under 1990-talet &amp;ouml;kade heml&amp;ouml;sheten igen och har permanentats p&amp;aring; en alldeles f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra heml&amp;ouml;shet kr&amp;auml;vs verktyg f&amp;ouml;r kommuner och stat f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och bek&amp;auml;mpa den heml&amp;ouml;shet som &amp;auml;r ett faktum. Det viktigaste f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa problemet &amp;auml;r att bygga bost&amp;auml;der som de flesta har r&amp;aring;d att bo i. Dessutom m&amp;aring;ste bostadsbidragen fungera p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att de grupper som av ekonomiska sk&amp;auml;l i dag inte kan s&amp;ouml;ka eller beh&amp;aring;lla bost&amp;auml;der f&amp;aring;r en rimlig m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra detta. Men d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver kr&amp;auml;vs regleringar s&amp;aring; att bostadsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen fungerar och bost&amp;auml;der kan f&amp;ouml;rdelas under ordnade och icke-diskriminerande former, n&amp;aring;got som en fri marknad aldrig kan garantera. V&amp;auml;nsterpartiet tar i en s&amp;auml;rskild motion upp en rad f&amp;ouml;rslag som b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att ingen ska beh&amp;ouml;va vara bostadsl&amp;ouml;s och d&amp;auml;r vi bl.a. kr&amp;auml;ver att det i 4&amp;nbsp;kap. 1&amp;nbsp;&amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagen inf&amp;ouml;rs en best&amp;auml;mmelse om allas r&amp;auml;tt till en egen bostad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte ens alla barnfamiljer har en bostad och tvingas t.o.m. att vara med om vr&amp;auml;kningar. Utredningen ”Vr&amp;auml;kning och heml&amp;ouml;shet – drabbar ocks&amp;aring; barn” (SOU 2005:88) bed&amp;ouml;mer att ca 1 000 barn per &amp;aring;r ber&amp;ouml;rs av vr&amp;auml;kningar. I utredningen pekar man p&amp;aring; behovet av att se vr&amp;auml;kningen av barn som ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r b&amp;aring;de socialtj&amp;auml;nsten och kommunernas bostadspolitik. Ur ett barnperspektiv &amp;auml;r ”tak &amp;ouml;ver huvudet” inte tillr&amp;auml;ckligt. F&amp;ouml;r barn blir tillf&amp;auml;lliga boenden en fortsatt otrygghet med byte av skola, dagis och kamrater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att det &amp;auml;r oacceptabelt att barn vr&amp;auml;ks och &amp;auml;r heml&amp;ouml;sa. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r vr&amp;auml;kningar av barn f&amp;ouml;rbjudas. Det ska inte vara m&amp;ouml;jligt att vr&amp;auml;ka barnfamiljer innan dessa har ett gott boende att flytta till. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633486" name="_Toc147633486"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186883" name="_Toc179186883"&gt;&lt;/a&gt;Barns b&amp;auml;sta&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En nationell strategi f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkliga FN:s konvention om barnets r&amp;auml;ttig&amp;shy;heter antogs 1999 av en enh&amp;auml;llig riksdag. Barnkonventionen skulle genom den beslutade strategin genomsyra alla beslut i riksdag, kommuner, landsting och statliga myndigheter. Barnombudsmannen fick ett ut&amp;ouml;kat uppdrag med uppgift att vara motorn i arbetet med att sprida, integrera och f&amp;ouml;lja upp barnkonventionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare &amp;aring;r har det kommit flera rapporter fr&amp;aring;n Barnombudsmannen, R&amp;auml;dda Barnen och Socialstyrelsen m.fl. som visar att barnkonventionen inte genomsyrar alla omr&amp;aring;den. Brister finns i bl.a. socialtj&amp;auml;nsten vid bed&amp;ouml;mning av ekonomiskt bist&amp;aring;nd, vid vr&amp;auml;kningar och &amp;auml;ven i socialtj&amp;auml;nst&amp;auml;renden som direkt ber&amp;ouml;r barn, t.ex. omh&amp;auml;ndertaganden. Det &amp;auml;r synnerligen allvarligt d&amp;aring; socialtj&amp;auml;nsten &amp;auml;r det yttersta skyddsn&amp;auml;tet i samh&amp;auml;llet och i vissa fall har ett direkt skyddande uppdrag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barn som far illa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flickor och pojkar bem&amp;ouml;ts tidigt p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt utifr&amp;aring;n k&amp;ouml;n. De studier som tidigare gjorts har ofta fokuserat p&amp;aring; flickors behov och villkor. Det har inneburit att man riskerar att cementera pojken som norm samtidigt som man osynligg&amp;ouml;r pojkars behov. K&amp;ouml;nsstrukturerna blir ocks&amp;aring; tydliga i familjer&amp;auml;ttsfr&amp;aring;gor och i situationer d&amp;auml;r socialtj&amp;auml;nsten ska relatera till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna. Kvinnorna ges d&amp;auml;r st&amp;ouml;rst ansvar f&amp;ouml;r barnet, och om modern inte l&amp;auml;ngre klarar av det ansvaret r&amp;auml;knas inte alltid fadern som ett reellt alternativ som ensam v&amp;aring;rdnadshavare, utan i st&amp;auml;llet kan familjehemsplacering bli aktuellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga barnfamiljer i v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste fly fr&amp;aring;n sina heml&amp;auml;nder. Det finns &amp;auml;ven flyktingbarn som kommer hit helt ensamma. Dessa barn beh&amp;ouml;ver, i avsaknad av sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, en annan vuxen person som kan ta till vara deras r&amp;auml;ttigheter. Till dessa barn utses en god man. Det st&amp;aring;r ocks&amp;aring; i utl&amp;auml;nningslagen att vi ska vara lyh&amp;ouml;rda och lyssna p&amp;aring; barnen och ta h&amp;auml;nsyn till deras behov. De beh&amp;ouml;ver ofta hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r att hantera sv&amp;aring;ra upplevelser. Det &amp;auml;r viktigt att detta inte bara bli&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;r goda ord utan att barnen ses i socialpolitiken och att socialtj&amp;auml;ns&lt;/span&gt;ten synligg&amp;ouml;r och arbetar aktivt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra asyls&amp;ouml;kande barnfamiljers och ensamkommande barns situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flickors och pojkars sexualitet betraktas p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och socialtj&amp;auml;nsten tenderar att betrakta tidig och aktiv sexualitet hos flickor som ett problem. Det anv&amp;auml;nds inte s&amp;auml;llan som ett sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r familjehemsplacering. Generellt kan man s&amp;auml;ga att ton&amp;aring;rsflickor ofta fortfarande placeras i familjehem p&amp;aring; grund av relationsproblem och pojkar p&amp;aring; grund av beteendeproblem. Flickors problem uppm&amp;auml;rksammas senare &amp;auml;n pojkars, vilket visar p&amp;aring; att flickors situation tycks vara relativt osynlig fram till dess att flickorna kommer upp i ton&amp;aring;ren. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ge Institutet f&amp;ouml;r utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) i uppdrag att utveckla metoder f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja ton&amp;aring;rsflickor i krissituationer. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn som &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld eller lever i familjer d&amp;auml;r mannen uts&amp;auml;tter kvinnan f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld &amp;auml;r en grupp som l&amp;ouml;per stor risk att utveckla h&amp;auml;lsoproblem under barndomen men ocks&amp;aring; i vuxenlivet. Barn vet alltid vad som p&amp;aring;g&amp;aring;r; de flesta barn har bevittnat v&amp;aring;ldet och flera har sj&amp;auml;lva varit utsatta. Risken f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsa hos barn som bevittnat v&amp;aring;ld &amp;auml;r n&amp;auml;stan lika stor som f&amp;ouml;r de barn som &amp;auml;r direkt v&amp;aring;ldsutsatta. Barnens situation m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas och de m&amp;aring;ste ges ett kvalificerat st&amp;ouml;d. Barn- och ungdomspsykiatrin ska ha resurser f&amp;ouml;r kvalificerat traumast&amp;ouml;d till utsatta barn. De barnahus som nu startat p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll i landet f&amp;ouml;r barn som utsatts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld och &amp;ouml;vergrepp &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; n&amp;auml;r ansvariga myndigheter samarbetar kring barnet. Problemet i dag &amp;auml;r att n&amp;auml;r det uppst&amp;aring;r en misstanke om att ett barn har utsatts f&amp;ouml;r brott inleds flera olika utredningsprocesser av s&amp;aring;v&amp;auml;l r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet som socialtj&amp;auml;nsten och h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Utredningarna drivs ofta parallellt och inneb&amp;auml;r att barnet slussas runt i olika milj&amp;ouml;er. Myndigheterna har i dag en skyldighet att samverka, men barnahusen g&amp;aring;r ett steg l&amp;auml;ngre. H&amp;auml;r f&amp;ouml;rs samarbetet in under samma tak och barnet beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rmed bara komma till en plats samtidigt som kvaliteten i utredningarna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Mot bakgrund av detta menar vi att det b&amp;ouml;r finnas barnahus i varje st&amp;ouml;rre kommun. Detta krav lyfter vi fram i en annan motion om sexualiserat v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc147633487" name="_Toc147633487"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179186884" name="_Toc179186884"&gt;&lt;/a&gt;Barnkonventionen vid beslut om ekonomiskt bist&amp;aring;nd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots en stark ekonomisk &amp;aring;terh&amp;auml;mtning under den f&amp;ouml;rra mandatperioden, 2002–2006, d&amp;aring; m&amp;aring;nga f&amp;aring;tt det b&amp;auml;ttre, har de ekonomiskt mest utsatta barnen fortsatt att halka efter. R&amp;auml;dda Barnens rapport &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Barnfattigdomen i Sverige 2006&lt;/span&gt; visar att f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen sedan studierna b&amp;ouml;rjade genomf&amp;ouml;ras &amp;ouml;kar &amp;aring;ter antalet barn i fattiga hush&amp;aring;ll, fr&amp;aring;n 12,8 procent till 13 procent mellan &amp;aring;r 2003 och 2004. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt barn till ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och barn med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med utl&amp;auml;ndsk bakgrund som lever i fattiga hush&amp;aring;ll. Klyftorna &amp;ouml;kar mellan olika grupper av barnfamiljer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiskt bist&amp;aring;nd ska tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra den enskilda en sk&amp;auml;lig levnadsniv&amp;aring;, en levnadsniv&amp;aring; som inte preciseras i lagtexten eller i dess f&amp;ouml;rarbeten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste bist&amp;aring;ndet relateras till den aktuella situationen och den allm&amp;auml;nna standardutvecklingen. Det finns i dag en undre gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r vad som ska ing&amp;aring; i en sk&amp;auml;lig levnadsniv&amp;aring; men inte en &amp;ouml;vre. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utrymme f&amp;ouml;r att ta h&amp;auml;nsyn till barnens behov.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har konstaterat att m&amp;aring;nga barn ber&amp;ouml;rs av besluten om ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Trots det v&amp;auml;gs l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n alltid barnets b&amp;auml;sta, utifr&amp;aring;n barnkonventionens anda, in i beslutet om ekonomiskt bist&amp;aring;nd. H&amp;ouml;sten 2003 granskade L&amp;auml;nsstyrelsen i Stockholms l&amp;auml;n hur barnets b&amp;auml;sta beaktats i bed&amp;ouml;mningen av ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Det visade sig att trots kommunernas riktlinjer om att barnets b&amp;auml;sta ska betonas har det inte f&amp;aring;tt genomslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att barnets b&amp;auml;sta alltid ska beaktas i besluten om ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Barn som lever i ekonomiskt utsatta milj&amp;ouml;er under sina f&amp;ouml;rsta &amp;aring;r riskerar att f&amp;aring; en betydligt s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa, &amp;ouml;kad risk f&amp;ouml;r utanf&amp;ouml;rskap och st&amp;ouml;rre sv&amp;aring;righeter att ta plats i samh&amp;auml;llet j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med j&amp;auml;mn&amp;aring;riga. Institutet f&amp;ouml;r utveckling av metoder i socialt arbete b&amp;ouml;r ges i uppdrag att prioritera utvecklingen av metoder f&amp;ouml;r att integrera barnkonventionen i handl&amp;auml;ggandet av ekonomiskt bist&amp;aring;nd. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag minskar f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d n&amp;auml;r barnbidraget h&amp;ouml;js. Det betyder att redan utsatta barn inte f&amp;aring;r del av den &amp;ouml;kade v&amp;auml;lf&amp;auml;rden p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som andra barn. V&amp;auml;nsterpartiet kr&amp;auml;ver en lag&amp;auml;ndring f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att barnbidraget inte ska ing&amp;aring; i ber&amp;auml;kningsunderlaget f&amp;ouml;r socialbidrag. Vi anser att det &amp;auml;r av yttersta vikt att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att ocks&amp;aring; de allra fattigaste f&amp;aring;r ta del av barnbidragsh&amp;ouml;jningar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179186885" name="_Toc179186885"&gt;&lt;/a&gt;Barn och tillsyn&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungef&amp;auml;r 14 000 flickor och pojkar i Sverige bor i familjehem eller i hem f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd eller boende ”HVB-hem”. Att omh&amp;auml;nderta barn och ungdomar &amp;auml;r ett stort ingripande i ett barns och dess n&amp;auml;rst&amp;aring;endes liv. Att skilja barnet fr&amp;aring;n dess invanda livsmilj&amp;ouml;, &amp;auml;ven om den kan ha varit destruktiv, s&amp;auml;tter stora sp&amp;aring;r. Trots det lyssnar vi vuxna s&amp;auml;llan p&amp;aring; de barn och unga som ber&amp;ouml;rs av dessa insatser. Enligt R&amp;auml;dda Barnen upplever m&amp;aring;nga av dessa barn att de vuxna inte lyssnar och att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; information om sin situation, t.ex. om varf&amp;ouml;r de omh&amp;auml;ndertagits. L&amp;auml;nsstyrelserna har ansvar f&amp;ouml;r tillsynen. Barnen som &amp;auml;r placerade upplever ofta tillsynsbes&amp;ouml;ken som tillr&amp;auml;ttalagda och saknar m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring; ett tryggt och bra s&amp;auml;tt f&amp;aring; ge sin bild av boendet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det borde vara naturligt att barn ska kunna v&amp;auml;nda sig direkt till l&amp;auml;nsstyrelserna f&amp;ouml;r att anm&amp;auml;la missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Det finns inget lagligt hinder mot att anm&amp;auml;la missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden till l&amp;auml;nsstyrelserna redan i dag &amp;auml;ven om deras verksamheter inte synes anpassade f&amp;ouml;r denna uppgift. Av R&amp;auml;dda Barnens projekt framg&amp;aring;r att barn som v&amp;aring;rdas p&amp;aring; HVB-hem inte vet vart de skall v&amp;auml;nda sig om de blir illa behandlade under sin placering. L&amp;auml;nsstyrelserna borde ta emot anm&amp;auml;lningar om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden &amp;auml;ven direkt fr&amp;aring;n barn. L&amp;auml;nsstyrelsens verksamhet m&amp;aring;ste anpassas s&amp;aring; att barns kontakt med myndigheten kan ske p&amp;aring; barnets egna villkor och utan risk f&amp;ouml;r repressalier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under den senaste tiden uppm&amp;auml;rksammats att m&amp;aring;nga barn som placerades p&amp;aring; barnhem eller i fosterfamilj under efterkrigstiden har blivit illa behandlade. Ett par olika f&amp;ouml;reningar som kr&amp;auml;ver uppr&amp;auml;ttelse har bildats. V&amp;auml;nsterpartiet menar att dessa krav i stor utstr&amp;auml;ckning kan vara befogade. Innan vi beslutar om vilket slags kompensation som skulle kunna bli aktuellt menar vi dock att det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att alla kort l&amp;auml;ggs p&amp;aring; bordet, och vi har stora f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; den utredning som p&amp;aring;g&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Marianne Berg (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Wiwi-Anne Johansson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Eva Olofsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att se över vilka förändringar som är nödvändiga för att säkra att socialtjänstlagen inte vantolkas och att arbetssökande i behov av försörjningsstöd inte behandlas kränkande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modell för socioekonomiska bokslut i kommunerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att från statligt håll ge ett direkt stöd till sociala arbetskooperativ.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:NU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygga en struktur som kan förse sociala arbetskooperativ med riskkapital med rimliga villkor inom ramen för exempelvis SBAB.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:NU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nutek bör ges i uppdrag att stödja projekt som på detta sätt lyfter fram sociala ambitioner redan i upphandlingsprocessens början.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:FiU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer innan dessa har ett gott boende att flytta till.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (som är en del av Socialstyrelsen) i uppdrag att utveckla metoder för att stödja tonårsflickor i krissituationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Institutet för metodutveckling inom socialtjänsten bör ges i uppdrag att prioritera utvecklingen av metoder för att integrera barnkonventionen i handläggandet av ekonomiskt bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en lagändring för att säkerställa att barnbidraget inte ska ingå i beräkningsunderlaget för socialbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<namn>Marianne Berg</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0995355603410</intressent_id>
<namn>Wiwi-Anne Johansson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0902086611116</intressent_id>
<namn>Eva Olofsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:51:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02So383</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:29:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:51:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02So383</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_so_383.docx</filnamn>
<filstorlek>54893</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Socialpolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/698663A9-5504-461E-A14A-F07CB1AEA966</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02So383</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_so_383.pdf</filnamn>
<filstorlek>237922</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200708_so_383</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/615EC0BE-B760-4162-BB78-5F06A79CDD93</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>