<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2233491</hangar_id>
 <dok_id>GV02Sk391</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>Sk391</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:Sk391 av Lars Johansson m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s16300</tempbeteckning>
 <organ>SkU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>391</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-08-28 13:31:19</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-09 12:06:41</publicerad>
 <titel>Ett skattesystem för framtidens välfärd</titel>
 <subtitel>av Lars Johansson m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{529B31CD-AA0B-44F3-AD13-0FA03DDEA85B}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02Sk391/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02Sk391</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02Sk391</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:Sk391&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Johansson m.fl. (s)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Ett skattesystem för framtidens välfärd&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;s16300&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Ett skattesystem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Margareta Freding" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:26:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_Sk_391.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc179254159" name="_Toc179254159"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337396" name="_Toc181337396"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemets huvudfunktioner &amp;auml;r att trygga finansieringen av den offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden samt att verka utj&amp;auml;mnande mellan grupper och &amp;ouml;ver tid. Detta f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att skatter tas ut p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttvist och effektivt s&amp;auml;tt. Ett r&amp;auml;ttvist skattesystem k&amp;auml;nnetecknas av att skatten tas ut likformigt och efter b&amp;auml;rkraft. Ett effektivt skattesystem talar f&amp;ouml;r en str&amp;auml;van mot breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser inom ramen f&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;llna skatteint&amp;auml;kter. Global konkurrenskraft talar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r detta samt f&amp;ouml;r beskattning av stabila hellre &amp;auml;n instabila skattebaser. Skattesystemet b&amp;ouml;r &amp;auml;ven vara enkelt och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt samt vara utformat s&amp;aring; att det f&amp;ouml;rhindrar skattefusk och skatteplanering. Skatterna har ocks&amp;aring; en roll i omst&amp;auml;llningen till det gr&amp;ouml;na folkhemmet samt f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. Skattesystemet m&amp;aring;ste slutligen vara f&amp;ouml;renligt med krav fr&amp;aring;n EG-r&amp;auml;tten samtidigt som Sverige m&amp;aring;ste p&amp;aring;verka EG-r&amp;auml;tten i de delar av den svenska lagstiftningen som vi anser vara b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;, l&amp;ouml;ntagare, konsumenter och medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;ljande principer:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatt efter b&amp;auml;rkraft&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;auml;mja arbete och tillv&amp;auml;xt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likformighet&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stabila hellre &amp;auml;n instabila skattebaser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;versk&amp;aring;dlighet och enkelhet&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minimera m&amp;ouml;jligheter till fusk och skatteundandragande&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;auml;mja god milj&amp;ouml; och l&amp;aring;ngsiktig h&amp;aring;llbarhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater f&amp;ouml;rsvarar den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden som finansieras solidariskt och kommer alla till del samt avvisar den nuvarande regeringens or&amp;auml;ttvisa skattes&amp;auml;nkningspolitik som kommer att underminera v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansieringsm&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc179254160" name="_Toc179254160"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337396"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337397"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;1&amp;#9;Ett skattesystem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337398"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;2&amp;#9;Den borgerliga regeringens skattepolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337399"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;3&amp;#9;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd med h&amp;aring;llbar utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337400"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;4&amp;#9;R&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337401"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;5&amp;#9;Gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337402"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;6&amp;#9;Likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337403"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.1&amp;#9;Produktivitet – en fr&amp;aring;ga om investering i humankapital&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337404"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.2&amp;#9;Syssels&amp;auml;ttningen och arbetskraftsutbudet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337405"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.3&amp;#9;Global konkurrenskraft och inhemsk konkurrensneutralitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337406"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.4&amp;#9;Underl&amp;auml;tta entrepren&amp;ouml;rskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337407"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.5&amp;#9;Pension&amp;auml;rerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337408"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.6&amp;#9;Hela landet ska leva&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337409"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;7&amp;#9;Punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337410"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;Motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc181337411"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc181337397" name="_Toc181337397"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet ur ett skatteperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att motverka skattefusk och skatteplanering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254163" name="_Toc179254163"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337398" name="_Toc181337398"&gt;&lt;/a&gt;Ett skattesystem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Socialdemokraternas samh&amp;auml;lle finansieras v&amp;auml;lf&amp;auml;rden solidariskt genom att skatt betalas efter b&amp;auml;rkraft, och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rdelas efter behov. Den som har h&amp;ouml;gre inkomster ska bidra med mer &amp;auml;n den som har l&amp;auml;gre inkomster, men alla ska ha r&amp;auml;tt till samma v&amp;auml;lf&amp;auml;rd oavsett inkomst. Skattesystemet bidrar tillsammans med v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna till att skapa en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av samh&amp;auml;llets resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l utbyggd v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstat &amp;auml;r modernt, att sk&amp;auml;ra ned och krympa den &amp;auml;r omodernt. I globaliseringens tidevarv beh&amp;ouml;vs trygghet i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen. Skattesystemet och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r tv&amp;aring; sidor av samma mynt. V&amp;auml;lf&amp;auml;rden finansieras med skatter och skatterna uppfattas som legitima s&amp;aring; l&amp;auml;nge den offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rden kommer alla till del och h&amp;aring;ller en god kvalitet. V&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r inte gratis utan finansieras av dem som arbetar, investerar, uppfinner och betalar skatt i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar &amp;auml;r morgondagens medborgare och arbetande skattebetalare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rden har ocks&amp;aring; byggts upp genom tidigare generationers arbetsinsatser. V&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten har inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett s&amp;auml;rskilt ansvar gentemot dessa tv&amp;aring; grupper och gentemot dem som p&amp;aring; grund av funktionshinder eller sjukdom inte kan arbeta eller arbeta fullt ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattereformen 1990/91 byggde p&amp;aring; en block&amp;ouml;verskridande &amp;ouml;verenskommelse som gav stabila spelregler. Utg&amp;aring;ngspunkten var att skattesystemet ska bygga p&amp;aring; breda skattebaser och l&amp;aring;ga skattesatser samt p&amp;aring; enkla och tydliga regler. Den borgerliga regeringens politik har g&amp;aring;tt i rakt motsatt riktning. Kortsiktighet har g&amp;aring;tt f&amp;ouml;re l&amp;aring;ngsiktighet. S&amp;auml;rreglerna blir allt fler och kr&amp;aring;nglet &amp;ouml;kar d&amp;auml;rmed. Gr&amp;auml;nsdragningsproblem byggs in i skatte- och avdragssystemen. Mot den bakgrunden ser vi idag inga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en block&amp;ouml;verskridande skattereform under mandatperioden och d&amp;auml;rmed finns inte heller n&amp;aring;gra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en brett sammansatt parlamentarisk &amp;ouml;versyn av hela skattesystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oavsett detta har en m&amp;auml;ngd f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett, b&amp;aring;de i samh&amp;auml;llet i stort och i skattepolitiken. Sverige har blivit medlem i Europeiska unionen. En gr&amp;ouml;n skattev&amp;auml;xling p&amp;aring;g&amp;aring;r. Ett antal undantag har gjorts fr&amp;aring;n 1990/91 &amp;aring;rs skattereform. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver st&amp;aring;r Sverige inf&amp;ouml;r stora framtida utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt viktigt f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r att s&amp;ouml;ka en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar v&amp;auml;g att finansiera den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Befolkningen i Sverige blir allt &amp;auml;ldre. I framtiden kommer allt f&amp;auml;rre att beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja allt fler och behoven av v&amp;aring;rd och omsorg kommer att &amp;ouml;ka. Dessutom &amp;ouml;kar v&amp;aring;ra inkomster och dessa kommer vi med stor sannolikhet att beh&amp;ouml;va l&amp;auml;gga p&amp;aring; infrastruktursatsningar, forskning och investeringar i olika v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster, inte minst utbildning. Produktion av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd blir dyrare relativt produktion av varor p&amp;aring; grund av att m&amp;ouml;jligheterna till effektiviseringar oftast &amp;auml;r mindre inom produktionen av tj&amp;auml;nster som mycket av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden bygger p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den fortg&amp;aring;ende globaliseringen &amp;ouml;kar konkurrensen om arbetstillf&amp;auml;llen och investeringar. Behovet av stabila skattebaser, som s&amp;auml;krar v&amp;aring;ra svenska skatteint&amp;auml;kter, &amp;ouml;kar. Ett flertal l&amp;auml;nder har genomf&amp;ouml;rt skattereformer under de senaste femton &amp;aring;ren, vilket sk&amp;auml;rpt kraven p&amp;aring; konkurrenskraften i de svenska skatte- och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystemen. Till detta kommer att befrielsen av &amp;Ouml;st- och Centraleuropa och integrationen av dessa stater i EU lett till &amp;ouml;kad konkurrens fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder med ett allm&amp;auml;nt l&amp;aring;gt kostnadsl&amp;auml;ge. &amp;Auml;ven konkurrensen fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nderna med Kina och Indien i tillv&amp;auml;xtens spets har sk&amp;auml;rpts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av olika sk&amp;auml;l har det blivit l&amp;auml;ttare att flytta kapital mellan l&amp;auml;nder. Skatter &amp;auml;r en faktor som p&amp;aring;verkar vart flytten g&amp;aring;r. En annan faktor, som verkar i motsatt riktning, &amp;auml;r det vi anv&amp;auml;nder skatterna till, v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den juridiska utvecklingen, och framf&amp;ouml;r allt EG-r&amp;auml;tten, har kraftigt p&amp;aring;verkat hur svensk n&amp;auml;ringsverksamhet kan beskattas. Kraven p&amp;aring; en fungerande inre marknad g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rare att bibeh&amp;aring;lla nationella skattebaser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samarbetet p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det, inte minst i EU, beh&amp;ouml;ver utv&amp;auml;rderas och utvecklas, samtidigt som skattepolitiken och finansieringen av v&amp;aring;ra v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem ska f&amp;ouml;rbli en nationell angel&amp;auml;genhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254164" name="_Toc179254164"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337399" name="_Toc181337399"&gt;&lt;/a&gt;Den borgerliga regeringens skattepolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringens skattepolitik har inneburit en utveckling i riktning mot f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;re skatteuppg&amp;ouml;relsen 1990/91. Regeringens skattepolitik &amp;auml;r b&amp;aring;de or&amp;auml;ttvis och omodern. Genom nya subventioner, nya undantag, nytt kr&amp;aring;ngel och of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att v&amp;aring;rda stabila skattebaser hotas v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens finansiering. Olika ”skatteproblem” l&amp;ouml;ses helst av regeringen med att skatter s&amp;auml;nks eller avvecklas. B&amp;aring;de den borgerliga regeringens samlade skattef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av fastighetsskatten som genomf&amp;ouml;rts har inneburit en omfattande och tydlig inkomst&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till h&amp;ouml;gre inkomsttagare. En skattepolitik som dessutom har haft en skev regional f&amp;ouml;rdelning samt gynnat m&amp;auml;n framf&amp;ouml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte bara skatterna utan &amp;auml;ven arbetsgivaravgifterna ska s&amp;auml;nkas, anser den borgerliga regeringen. Inkomstskatten och socialavgifterna ger den offentliga sektorn betydande inkomster. Att undergr&amp;auml;va b&amp;auml;gge systemen ger allvarliga konsekvenser. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; direkta skattesubventioner till enskilda branscher. Ett system med reducerade arbetsgivaravgifter f&amp;ouml;r vissa delar av tj&amp;auml;nstesektorn inf&amp;ouml;rs den 1 januari 2008 men kommer att beh&amp;ouml;va statsst&amp;ouml;dsgranskas och godk&amp;auml;nnas av EU-kommissionen. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ge alla branscher och f&amp;ouml;retag goda och likv&amp;auml;rdiga villkor anser sig regeringen vara l&amp;auml;mpad att peka ut i vilka branscher framtidens jobb ska komma. S&amp;auml;rregler f&amp;ouml;r enstaka branscher eller yrkesomr&amp;aring;den skapar alltid kr&amp;aring;ngel och gr&amp;auml;nsdragningsproblem. Det skapar ocks&amp;aring; ett tryck fr&amp;aring;n andra branscher att f&amp;aring; motsvarande f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner. S&amp;auml;rregler &amp;auml;r dessutom i allm&amp;auml;nhet or&amp;auml;ttvisa genom att s&amp;auml;rskilda skatteregler av detta slag gynnar konsumtion av till exempel vissa tj&amp;auml;nster framf&amp;ouml;r annan konsumtion. Att bygga in skattesubventioner i tj&amp;auml;nstesektorn kan p&amp;aring; sikt undergr&amp;auml;va v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;llets finansiering eftersom det &amp;auml;r ett rimligt antagande att tj&amp;auml;nstesektorn kommer att vara en v&amp;auml;xande andel i v&amp;aring;r framtida ekonomi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beslutet om ett s&amp;auml;rskilt avdrag f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster gynnar dem med h&amp;ouml;ga inkomster som har r&amp;aring;d att k&amp;ouml;pa dessa tj&amp;auml;nster. Att anv&amp;auml;nda gemensamma resurser till att ge skattereduktioner &amp;aring;t h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade &amp;auml;r d&amp;aring;lig f&amp;ouml;rdelningspolitik. Ut&amp;ouml;ver avgr&amp;auml;nsningsproblem och gr&amp;auml;nsdragningssv&amp;aring;righeter &amp;ouml;ppnar det f&amp;ouml;r skattefusk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget till budget f&amp;ouml;r 2008 f&amp;ouml;rannonserar en rad nya skattepropositioner som kommer att vidga klyftorna i Sverige. F&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatten ska avskaffas retroaktivt fr&amp;aring;n 2007. En ny borgerlig fastighetsskatt kallad kommunal avgift inf&amp;ouml;rs. Ju h&amp;ouml;gre taxeringsv&amp;auml;rde desto mer vinner &amp;auml;garen p&amp;aring; den nya borgerliga fastighetsskatten och desto l&amp;auml;gre blir skatten som procentuell andel av taxeringsv&amp;auml;rdet. Hush&amp;aring;llstj&amp;auml;nster ska kunna erh&amp;aring;llas som en l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;n. Det andra steget i jobbskatteavdraget &amp;auml;r beh&amp;auml;ftat med samma or&amp;auml;ttvisor som det f&amp;ouml;rsta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen &amp;auml;r stolt men inte n&amp;ouml;jd med skattekvotens fall och under valperioden ska skatterna bli &amp;auml;nnu plattare, den s&amp;aring; kallade v&amp;auml;rnskatten ska ocks&amp;aring; bort. Den borgerliga regeringens politik i fr&amp;aring;ga om b&amp;aring;de skatter och arbetsgivaravgifter &amp;auml;r oansvarig. Vi vet att framtiden alltid inneb&amp;auml;r nya utmaningar som kr&amp;auml;ver resurser. Att genom beskattning samla in resurser och genom att l&amp;ouml;sa problemen gemensamt med hj&amp;auml;lp av dessa resurser &amp;auml;r den b&amp;auml;sta modellen, den svenska modellen. Regeringen underminerar denna genom sin nyliberalt inspirerade politik.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254165" name="_Toc179254165"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337400" name="_Toc181337400"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd med h&amp;aring;llbar utveckling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;ga eller l&amp;aring;ga skatter &amp;auml;r inga m&amp;aring;l i sig sj&amp;auml;lva. Skattekvoten m&amp;aring;ste betraktas utifr&amp;aring;n v&amp;aring;ra gemensamma behov av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nster och omsorgen om dem som p&amp;aring; grund av funktionshinder eller sjukdom i l&amp;auml;gre utstr&amp;auml;ckning kan bidra till de gemensamma resurserna. Skattesystemets fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla finansieringen av v&amp;aring;ra gemensamma utgifter. Ytterst best&amp;auml;ms niv&amp;aring;erna p&amp;aring; skatteuttaget av ambitioner f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden, skolan och omsorgen samt v&amp;aring;ra gemensamma trygghetssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora ofinansierade skattes&amp;auml;nkningar kan inte accepteras. Inget land kan i l&amp;auml;ngden ha h&amp;ouml;gre utgifter &amp;auml;n vad inkomsterna medger. En s&amp;aring;dan politik flyttar bara skatteb&amp;ouml;rdan till framtida generationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora utmaningar i framtiden. Det kommer att bli en viktig uppgift att st&amp;auml;rka den gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rden i framtiden och att f&amp;ouml;rsvara den mot dem som vill montera ned den och ers&amp;auml;tta den med privata alternativ. Vi vill peka p&amp;aring; fyra utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser f&amp;ouml;r beskattningen och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kar antalet &amp;auml;ldre samtidigt som antalet i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder minskar. Det betyder att allt f&amp;auml;rre kommer att beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja allt fler. Dessutom kommer de allt fler &amp;auml;ldre att medf&amp;ouml;ra &amp;ouml;kade behov av v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra m&amp;aring;ste vi genom investeringar i infrastruktur, forskning, utbildning och annan kvalificering av arbetskraften f&amp;ouml;rsvara v&amp;aring;r position i den globala konkurrensen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi blir vi p&amp;aring; sikt allt rikare och lever allt l&amp;auml;ngre, detta inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad inriktning av v&amp;aring;r konsumtion. Vi kommer att l&amp;auml;gga allt st&amp;ouml;rre delar av inkomst&amp;ouml;kningarna p&amp;aring; mer och b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – skola, v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje blir produktion av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd sannolikt successivt dyrare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med produktion av varor. Detta beror p&amp;aring; att m&amp;ouml;jligheterna till produktivitets&amp;ouml;kningar och effektiviseringar oftast &amp;auml;r st&amp;ouml;rre inom produktionen av varor, d&amp;auml;r man kan automatisera m&amp;aring;nga processer, &amp;auml;n inom produktionen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, d&amp;auml;r det ofta &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande med m&amp;auml;nsklig kontakt som inte kan rationaliseras bort. Det sker dock en effektivisering &amp;auml;ven inom exempelvis sjukv&amp;aring;rden genom medicinska framsteg. Ny personal m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunna rekryteras till v&amp;aring;rd och omsorg. &amp;Auml;ven detta kommer sannolikt att kr&amp;auml;va &amp;ouml;kade resurser eftersom vi vill kunna erbjuda de anst&amp;auml;llda inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden goda arbets- och l&amp;ouml;nevillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det fj&amp;auml;rde m&amp;aring;ste tillv&amp;auml;xten beakta milj&amp;ouml; och klimat. Vi kommer att f&amp;aring; &amp;ouml;kade energi- och milj&amp;ouml;kostnader och beh&amp;ouml;va g&amp;ouml;ra stora milj&amp;ouml;investeringar, vilka kan komma att ta resurser fr&amp;aring;n privat konsumtion och offentlig v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rsta hand vill vi &amp;ouml;ka resurserna till v&amp;auml;lf&amp;auml;rden genom att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen och &amp;ouml;ka produktiviteten i offentlig sektor. Men om detta inte r&amp;auml;cker m&amp;aring;ste vi vara &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat skatteuttag f&amp;ouml;r att klara behovet av v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Men ett &amp;ouml;kat skatteuttag kan inte ensamt utg&amp;ouml;ra svaret p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstatens framtida utmaningar. Det g&amp;auml;ller att prioritera bland angel&amp;auml;gna &amp;ouml;nskem&amp;aring;l f&amp;ouml;r att klara v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten och r&amp;auml;ttvisan, samtidigt som vi m&amp;aring;ste ha en h&amp;aring;llbar utveckling i fr&amp;aring;ga om milj&amp;ouml; och klimat. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc179254166" name="_Toc179254166"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337401" name="_Toc181337401"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mlikhet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att skatt ska betalas efter b&amp;auml;rkraft och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd f&amp;ouml;rdelas efter behov. Den som har h&amp;ouml;gre inkomster ska solidariskt bidra med mer &amp;auml;n den som har l&amp;auml;gre inkomster, men alla ska f&amp;aring; del av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden oavsett inkomst. Detta skapar p&amp;aring; en g&amp;aring;ng b&amp;aring;de omf&amp;ouml;rdelning och trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom den gemensamma sektorns verksamhet och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna sker den huvudsakliga omf&amp;ouml;rdelningen i Sverige. Att bevara och utveckla den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen och legitimiteten f&amp;ouml;r denna &amp;auml;r d&amp;auml;rigenom den viktigaste insatsen f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning, l&amp;aring;ngt viktigare &amp;auml;n enskilda niv&amp;aring;er i skatter och utgifter. Breda och stabila skattebaser skapar m&amp;ouml;jligheter till en l&amp;aring;ngsiktigt mer uth&amp;aring;llig och ambiti&amp;ouml;s f&amp;ouml;rdelningspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omf&amp;ouml;rdelningen mellan personer med olika inkomster sker i dagens skattesystem huvudsakligen genom den statliga inkomstskatten samt delar av arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig aspekt av f&amp;ouml;rdelningspolitiken &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa mellan generationerna. Vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ofinansierade skattes&amp;auml;nkningar som ger upphov till skulder som kommande generationer m&amp;aring;ste betala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av omf&amp;ouml;rdelningen sker f&amp;ouml;r samma individ mellan olika tidpunkter i livet. Under v&amp;aring;rt yrkesverksamma liv betalar vi skatt f&amp;ouml;r att finansiera den v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som vi huvudsakligen konsumerar som unga och som gamla. Att skatter och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt fungerar som en sorts f&amp;ouml;rs&amp;auml;kring bidrar till ett brett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n en socialdemokratisk utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r j&amp;auml;mlikhet i utfall en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvisa. Vanligen tolkar vi detta i termer av inkomst- och f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsf&amp;ouml;rdelningen, skillnader utifr&amp;aring;n livsval och arbetsinsatser &amp;auml;r oundvikliga men ska inte till&amp;aring;tas att bli hur stora som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mlikhet i utfall &amp;auml;r inte den enda best&amp;aring;ndsdelen i v&amp;aring;r syn p&amp;aring; r&amp;auml;ttvisa. J&amp;auml;mlikhet i m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r en annan viktig del. Nya m&amp;ouml;jligheter &amp;ouml;ppnas genom yrkesbyte, yrkeskarri&amp;auml;r, studier eller annan kompetensutveckling. Dessa nya m&amp;ouml;jligheter m&amp;aring;ste finnas under hela v&amp;aring;rt yrkesverksamma liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhet i m&amp;ouml;jligheter spelar den gemensamma sektorn, inte minst tillg&amp;aring;ngen till barnomsorg och utbildning, en stor roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254167" name="_Toc179254167"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337402" name="_Toc181337402"&gt;&lt;/a&gt;Gr&amp;ouml;nare beskattning f&amp;ouml;r klimatet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det globala klimathotet som &amp;auml;r v&amp;aring;r tids &amp;ouml;desfr&amp;aring;ga &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;renat med ett antal andra milj&amp;ouml;hot som d&amp;ouml;ende hav och stigande havsniv&amp;aring;er eller torka och v&amp;auml;xande &amp;ouml;knar. De s&amp;auml;tt p&amp;aring; vilka vi bedriver tillverkning, jord- och skogsbruk p&amp;aring;verkar givetvis liksom v&amp;aring;ra val av transporter och energisystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att styra investeringar, produktion och konsumtion i en mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig riktning. Det arbete som p&amp;aring;g&amp;aring;tt under f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende mandatperiod med en energiskattereform och gr&amp;ouml;n skattev&amp;auml;xling &amp;auml;r tv&amp;aring; exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Olika instrument kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;styrning och har varierande effektivitet i skilda fall. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningsl&amp;ouml;s pr&amp;ouml;vning m&amp;aring;ste ske fr&amp;aring;n fall till fall. Ibland &amp;auml;r det effektivast med bidrag f&amp;ouml;r best&amp;auml;mda &amp;aring;tg&amp;auml;rder, i andra fall &amp;auml;r det effektivast med &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; skatteomr&amp;aring;det. Det kan handla om reducerade skatter f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig verksamhet eller h&amp;ouml;jda skatter f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skadlig verksamhet. De skatter som ligger n&amp;auml;rmast till hands att anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;styrningen &amp;auml;r punktskatterna. Alla styrmedel b&amp;ouml;r dock anv&amp;auml;ndas s&amp;aring; att den samlade effekten blir den avsedda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;ga skatter p&amp;aring; energi, drivmedel och transporter p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;retagande och konkurrens. Ibland kan h&amp;ouml;ga milj&amp;ouml;skatter bli kontraproduktiva ur milj&amp;ouml;h&amp;auml;nseende p&amp;aring; grund av att de leder till att produktion f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggs till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r mindre milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig produktion till&amp;aring;ts. Det &amp;auml;r viktigt att utveckla det internationella skattesamarbetet och beakta konsekvenserna av punktskatter och tullsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi accepterar regeringens initiativ till h&amp;ouml;jda bensin- och energiskatter, men menar att &amp;ouml;kat fokus b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas p&amp;aring; andra styrmedel, till exempel biodrivmedelscertifikat. Vi vill dock ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta att energiskatteh&amp;ouml;jningen endast omfattar diesel milj&amp;ouml;klass 1 och 2. Det finns en klar risk f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rslaget leder till att den fr&amp;aring;n milj&amp;ouml;synpunkt s&amp;auml;mre milj&amp;ouml;klass 3-dieseln kommer att konkurrera ut de milj&amp;ouml;m&amp;auml;sigt b&amp;auml;ttre br&amp;auml;nslena i milj&amp;ouml;klass 1 och 2. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra en s&amp;aring;dan effekt b&amp;ouml;r skatteh&amp;ouml;jningen &amp;auml;ven omfatta milj&amp;ouml;klass 3. Vi anser ocks&amp;aring; att den gr&amp;ouml;na omst&amp;auml;llningen m&amp;aring;ste utformas s&amp;aring; att elintensiv industri v&amp;auml;rnas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;jda energiskatter ska anv&amp;auml;ndas till att stimulera en h&amp;aring;llbar omst&amp;auml;llning och inte till att ta bort f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhetsskatten. Det beh&amp;ouml;vs satsningar p&amp;aring; forskning, investeringar och effektiviseringar p&amp;aring; milj&amp;ouml;- och energiomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254168" name="_Toc179254168"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337403" name="_Toc181337403"&gt;&lt;/a&gt;Likformig beskattning f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt, effektivitet och regional balans&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En framtida reformering av skattesystemet m&amp;aring;ste str&amp;auml;va efter likformighet. Det ska inte spela n&amp;aring;gon roll ifall inkomsten kommer fr&amp;aring;n n&amp;auml;ringsverksamhet, arbetsl&amp;ouml;n, ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet eller i form av l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;ner. Det finns &amp;auml;ven andra makroekonomiska sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r en likformig beskattning. Olikformighet bidrar till snedvridningar i ekonomin, n&amp;auml;r skilda villkor ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r olika branscher eller inom samma bransch.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att kunna finansiera en stor och personalintensiv gemensam sektor &amp;auml;r det viktigt att skatterna tas ut p&amp;aring; ett rationellt s&amp;auml;tt. Skatterna ska i s&amp;aring; liten utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt snedvrida investeringar, produktion och konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;aring;der inget tydligt samband mellan tillv&amp;auml;xt och skattekvot. Hur skatteint&amp;auml;kterna anv&amp;auml;nds &amp;auml;r helt avg&amp;ouml;rande. V&amp;auml;lf&amp;auml;rdens och skatternas utformning m&amp;aring;ste tillsammans gynna b&amp;aring;de tillv&amp;auml;xten och en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar utveckling. Skatterna p&amp;aring;verkar utbudet av alla produktionsfaktorer – arbete, kapital och humankapital – samt hur vi brukar naturresurserna, &amp;auml;ndliga s&amp;aring;v&amp;auml;l som f&amp;ouml;rnybara.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254169" name="_Toc179254169"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337404" name="_Toc181337404"&gt;&lt;/a&gt;Produktivitet – en fr&amp;aring;ga om investering i humankapital&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llets resurser best&amp;auml;ms av hur m&amp;aring;nga timmar vi arbetar och hur mycket v&amp;auml;rde vi skapar per timma, produktiviteten. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt v&amp;auml;xer ekonomin f&amp;ouml;r att produktiviteten &amp;ouml;kar. Produktiviteten best&amp;auml;ms av hur mycket fysiskt kapital, det vill s&amp;auml;ga maskiner med mera, och humankapital, det vill s&amp;auml;ga utbildning, forskning med mera, som vi har att arbeta med. En st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd fysiskt kapital och humankapital h&amp;ouml;jer produktiviteten i v&amp;aring;rt arbete. Detta leder i sin tur till &amp;ouml;kade reall&amp;ouml;ner. S&amp;aring;v&amp;auml;l antalet arbetade timmar som investeringarna i fysiskt kapital och humankapital p&amp;aring;verkas av skattessystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254170" name="_Toc179254170"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337405" name="_Toc181337405"&gt;&lt;/a&gt;Syssels&amp;auml;ttningen och arbetskraftsutbudet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att trygga finansieringen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r det viktigt att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen. F&amp;ouml;r den l&amp;aring;ngsiktiga arbetskraftsefterfr&amp;aring;gan &amp;auml;r skatter som p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;retagens investerings- och etableringsbeslut betydelsefulla. F&amp;ouml;r arbetskraftsutbudet och m&amp;auml;ngden arbetade timmar har kombinationen av skatter, avgifter och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarnas utformning betydelse. Skatter finansierar exempelvis barnomsorg som har positiva effekter p&amp;aring; arbetskraftsutbudet. Utformningen av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna ger ocks&amp;aring; drivkrafter till ett h&amp;ouml;gt arbetskraftsutbud eftersom de ger ers&amp;auml;ttning efter arbetsinkomst – arbetslinjen. Vidare bidrar socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna till att &amp;ouml;ka tryggheten, vilket i sig &amp;auml;r en viktig drivkraft f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning i tider av st&amp;auml;ndig strukturomvandling. Dessutom hj&amp;auml;lper en god sjukv&amp;aring;rd och rehabilitering m&amp;auml;nniskor att komma tillbaka till arbete efter sjukdom eller skada.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254171" name="_Toc179254171"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337406" name="_Toc181337406"&gt;&lt;/a&gt;Global konkurrenskraft och inhemsk konkurrensneutralitet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En ytterligare aspekt att ta h&amp;auml;nsyn till inf&amp;ouml;r en kommande skatte&amp;ouml;versyn &amp;auml;r skatternas globala konkurrenskraft. Vi vill inte medverka till en kappl&amp;ouml;pning mot botten, d&amp;auml;r l&amp;auml;nder konkurrerar med varandra genom att successivt s&amp;auml;nka skatter. Men vi m&amp;aring;ste ta h&amp;auml;nsyn till att vissa skattebaser – framf&amp;ouml;r allt kapital – &amp;auml;r r&amp;ouml;rligare &amp;auml;n andra och att vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt land att investera i. Vi vill ocks&amp;aring; ta h&amp;auml;nsyn s&amp;aring; att skatterna i s&amp;aring; l&amp;aring;g utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt snedvrider konkurrensen mellan utl&amp;auml;ndska och inhemska f&amp;ouml;retag och arbetstagare eller mellan utl&amp;auml;ndska och inhemska &amp;auml;gare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254172" name="_Toc179254172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337407" name="_Toc181337407"&gt;&lt;/a&gt;Underl&amp;auml;tta entrepren&amp;ouml;rskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet m&amp;aring;ste medverka till ett gott klimat f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och f&amp;ouml;retagande. Det &amp;auml;r viktigt att regler och rutiner utformas s&amp;aring; att f&amp;ouml;retagens administrativa kostnader f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja reglerna &amp;auml;r s&amp;aring; sm&amp;aring; som m&amp;ouml;jligt. Enkla regler fr&amp;auml;mjar start och tillv&amp;auml;xt av f&amp;ouml;retag. Sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag kan beh&amp;ouml;va olika former av st&amp;ouml;d vid starten och i den inledande tillv&amp;auml;xtfasen. Det &amp;auml;r viktigt att neutralitet i beskattningen uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls mellan olika f&amp;ouml;retagsformer. Val av f&amp;ouml;retagsform ska inte best&amp;auml;mmas av skatteregler utan av vad som &amp;auml;r mest praktiskt. F&amp;ouml;retagande och investeringar gynnas av f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbara regler. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med stabila skatteregler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatterna b&amp;ouml;r i s&amp;aring; liten utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt inneb&amp;auml;ra att en viss produktion, f&amp;ouml;retagsform eller anst&amp;auml;llningsform blir mer l&amp;ouml;nsam &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan. Det ska inte vara skattem&amp;auml;ssigt gynnat att arbeta som egen f&amp;ouml;retagare ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r som anst&amp;auml;lld.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc181337408" name="_Toc181337408"&gt;&lt;/a&gt;Pension&amp;auml;rerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten har ocks&amp;aring; beslutat att olika inkomster ska beskattas olika beroende p&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsk&amp;auml;llan och beroende p&amp;aring; inkomsttagarens &amp;aring;lder. Trots att det g&amp;aring;r bra f&amp;ouml;r Sverige har den borgerliga regeringen valt att bortse fr&amp;aring;n pension&amp;auml;rerna. Pension&amp;auml;rerna betalar idag mer skatt &amp;auml;n personer som arbetar, vid lika h&amp;ouml;ga inkomster. Det inneb&amp;auml;r att vi idag har en s&amp;auml;rskild pension&amp;auml;rsskatt i Sverige. Vi anser att pension&amp;auml;rerna m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;auml;ttre villkor i likhet med l&amp;aring;ngtidssjuka och arbetsl&amp;ouml;sa.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254173" name="_Toc179254173"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337409" name="_Toc181337409"&gt;&lt;/a&gt;Hela landet ska leva&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige pr&amp;auml;glas av olikheter. Storstadsregionerna har bostadsbrist, brist p&amp;aring; barnomsorg och trafikproblem samtidigt som glesbygdsomr&amp;aring;dena har problem med en minskande och &amp;aring;ldrande befolkning. N&amp;auml;r andelen av befolkningen som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetar minskar blir det allt viktigare att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden fungerar s&amp;aring; att arbetss&amp;ouml;kande och arbetsgivare s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jlig kan f&amp;aring; en anst&amp;auml;llning till st&amp;aring;nd. Ett bra v&amp;auml;gn&amp;auml;t, god kollektivtrafik och bra digitala kommunikationer liksom andra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r arbetspendling beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns flera skatteregler som kan p&amp;aring;verka r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden. F&amp;ouml;r att hela Sverige ska kunna utvecklas efter sina egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar &amp;auml;r det viktigt att skattesystemet inte motverkar geografisk r&amp;ouml;rlighet. Den borgerliga bostadspolitiken som dr&amp;auml;nerar landet p&amp;aring; hyresr&amp;auml;tter och den nya, borgerliga fastighetsskatten har s&amp;aring;dana inslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254174" name="_Toc179254174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337410" name="_Toc181337410"&gt;&lt;/a&gt;Punktskatter f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Punktskatter tas ut p&amp;aring; s&amp;auml;rskilt utvalda varor och tj&amp;auml;nster. Inom folkh&amp;auml;lsoomr&amp;aring;det anser vi att det &amp;auml;r motiverat med punktskatter f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa de av v&amp;aring;ra beteenden som riskerar att skada oss sj&amp;auml;lva och v&amp;aring;ra n&amp;auml;rmaste. Detta har varit motivet f&amp;ouml;r skatter p&amp;aring; alkohol och tobak samt i viss m&amp;aring;n spel. Folkh&amp;auml;lsosk&amp;auml;l, och i alkoholens fall &amp;auml;ven brottsbek&amp;auml;mpning, talar f&amp;ouml;r ett vidmakth&amp;aring;llande av svenska alkohol- och tobaksskatter samt f&amp;ouml;r att vi genom EU m&amp;aring;ste &amp;aring;stadkomma h&amp;ouml;jda minimiskatter p&amp;aring; dessa produkter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har f&amp;ouml;reslagit att alkohol- och tobaksskatten ska h&amp;ouml;jas. Vi st&amp;ouml;der dessa h&amp;ouml;jningar. Dessutom vill vi utreda om skatten p&amp;aring; alkol&amp;auml;sk kan h&amp;ouml;jas. Skatteh&amp;ouml;jningarna &amp;auml;r v&amp;auml;l motiverade ur ett folkh&amp;auml;lsoperspektiv menar vi, medan regeringen enbart anger budgetm&amp;auml;ssiga sk&amp;auml;l. Europas kvinnor och barn &amp;auml;r de som fr&amp;auml;mst betalar priset f&amp;ouml;r en sl&amp;auml;pph&amp;auml;nt alkoholpolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179254175" name="_Toc179254175"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc181337411" name="_Toc181337411"&gt;&lt;/a&gt;Motverka skattefusk, skatteplanering och skatteflykt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som i h&amp;ouml;g grad finansieras med skatter bygger p&amp;aring; att medborgare och f&amp;ouml;retag uppfyller sina skyldigheter och redovisar och betalar skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. Skattefusk skapar or&amp;auml;ttvisa, snedvrider konkurrensen och leder till att skattesystemets och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstatens legitimitet f&amp;ouml;rsvagas. Att vissa undviker att betala in skatt inneb&amp;auml;r att skatteb&amp;ouml;rdan &amp;ouml;kar f&amp;ouml;r andra. Om medborgarna misst&amp;auml;nker att inte alla solidariskt bidrar till finansieringen av den offentliga sektorn urholkas tilltron till v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsstaten och skattesystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skattemoralen ska vara h&amp;ouml;g kr&amp;auml;vs att skattebetalarna litar p&amp;aring; att alla bidrar solidariskt och att de upplever att de verksamheter som finansieras med skatter bedrivs p&amp;aring; ett rationellt och effektivt s&amp;auml;tt. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; finnas en beredskap att justera skattereglerna om det uppkommer h&amp;ouml;ga marginaleffekter eller andra o&amp;ouml;nskade effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattesystemet m&amp;aring;ste vara enkelt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och det m&amp;aring;ste vara enkelt att redovisa och betala skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt. M&amp;ouml;jligheterna till skatteplanering b&amp;ouml;r vara sm&amp;aring;. Skatterna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara s&amp;aring; likformiga som m&amp;ouml;jligt, med f&amp;aring; undantag och s&amp;auml;rregler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reglerna b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; medverka till att det &amp;auml;r attraktivt att redovisa och betala skatt p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt, till exempel genom sambandet mellan taxerad inkomst och ers&amp;auml;ttning i socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att skattemyndigheter, tull och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende har resurser och m&amp;ouml;jligheter att kontrollera att reglerna f&amp;ouml;ljs. Detta kan l&amp;ouml;na sig direkt genom att leda till minskat skattebortfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den globala skatteflykten, f&amp;ouml;retags och rika enskildas flykt undan beskattning till olika skatteparadis, ofta &amp;ouml;ar med bakgrund i det brittiska kolonialv&amp;auml;ldet, &amp;auml;r ett internationellt problem. Olika brevl&amp;aring;def&amp;ouml;retag eller finansiella offshore-f&amp;ouml;retag (OFC) organiserar en skatteflykt som dr&amp;auml;nerar stater med en utbyggd v&amp;auml;lf&amp;auml;rd p&amp;aring; skatteinkomster fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retag och rika personer. &amp;Auml;ven stater i Europa som deltar i att g&amp;ouml;mma undan pengar fr&amp;aring;n beskattning b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas under press. Skatteparadisen i Europa och v&amp;auml;rlden bidrar ocks&amp;aring; till att olika brottsorganisationer l&amp;auml;tt kan g&amp;ouml;mma pengar och d&amp;auml;rmed finansiera sitt v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vande och annan kriminell verksamhet. Inom EU och OECD m&amp;aring;ste kraftfulla initiativ tas f&amp;ouml;r att denna skatteflykt ska upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Lars Johansson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Laila Bjurling (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Raimo P&amp;auml;rssinen (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Christin Hagberg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Fredrik Olovsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Britta R&amp;aring;dstr&amp;ouml;m (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Hans Olsson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Birgitta Eriksson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser för framtidens välfärd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa och jämlikhet ur ett skatteperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en grönare beskattning för klimatet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likformig beskattning för tillväxt, effektivitet och regional balans.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om punktskatter för folkhälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka skattefusk och skatteplanering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0288805051019</intressent_id>
<namn>Lars Johansson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0340854285007</intressent_id>
<namn>Laila Bjurling</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<namn>Raimo Pärssinen</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0761548559113</intressent_id>
<namn>Christin Hagberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0653904370212</intressent_id>
<namn>Fredrik Olovsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0741187745315</intressent_id>
<namn>Britta Rådström</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0456305921813</intressent_id>
<namn>Hans Olsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0362924695201</intressent_id>
<namn>Birgitta Eriksson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:18:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02Sk391</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:29:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:18:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02Sk391</dok_id>
<subtitel>av Lars Johansson m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_sk_391.docx</filnamn>
<filstorlek>55553</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Ett skattesystem för framtidens välfärd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5E463896-BDE6-4F84-B872-392412D86D69</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>