<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2233226</hangar_id>
 <dok_id>GV02MJ449</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>MJ449</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:MJ449 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v303</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>449</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-08-28 10:48:18</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-05 20:08:52</publicerad>
 <titel>Klimatpolitik</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{100B121C-BD3A-4FBB-B61B-685C6ADA10C0}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02MJ449/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02MJ449</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02MJ449</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:MJ449&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Ohly m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Klimatpolitik&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;v303&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Klimatpolitik" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="so0601aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070924 1400 v4.92c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:17:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_MJ_449.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112259" name="_Toc179112259"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486983"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r h&amp;auml;r&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486984"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett or&amp;auml;ttvist globalt klimatutrymme&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486985"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatl&amp;auml;get i Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486986"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringens handfallna klimatpolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486987"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya klimatm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486988"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486989"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nationellt klimatm&amp;aring;l till 2020&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486990"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nationellt klimatm&amp;aring;l till 2050&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486991"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;l och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486992"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486993"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Per capita-m&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486994"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486995"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatbist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486996"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella klimatinvesteringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486997"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimattullar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486998"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sektors&amp;ouml;vergripande nationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180486999"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;1 procent av BNP till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487000"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatinvesteringsprogrammet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487001"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Insatser f&amp;ouml;r klimats&amp;auml;kerhet i Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487002"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat- och energiforskning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487003"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatanpassa offentlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487004"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skattev&amp;auml;xling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487005"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimattrampa till jobbet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487006"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kat st&amp;ouml;d milj&amp;ouml;organisationers klimatarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487007"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r flyg och sj&amp;ouml;fart&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487008"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skatt p&amp;aring; internationellt flyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487009"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Luftfarten i klimatkonventionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487010"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487011"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mer milj&amp;ouml;anpassat flyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487012"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487013"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r milj&amp;ouml;differentierade hamnavgifter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487014"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r industrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487015"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487016"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; fluorerade v&amp;auml;xthusgaser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487017"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utredning om minskade utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n industrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487018"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r energisektorn och bost&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487019"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Satsningar p&amp;aring; energieffektivisering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487020"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vita certifikat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487021"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;ouml;rlig eltaxa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487022"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Timvis m&amp;auml;tning av el&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487023"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Passivhus och l&amp;aring;genergihus&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487024"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sk&amp;auml;rpta byggregler vid nybyggnation och ombyggnation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487025"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Elcertifikat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487026"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Strategi f&amp;ouml;r bioenergi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487027"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avfallsf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsskatten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487028"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder inom kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487029"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimattaxa och &amp;ouml;kad kollektivtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487030"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Reseavdrag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487031"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bygg mer j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487032"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minska t&amp;aring;gf&amp;ouml;rseningarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487033"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Investeringsbudget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487034"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kombiterminaler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487035"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatsmart samh&amp;auml;llsplanering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487036"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regional planeringssamordning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487037"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Transporthierarki&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487038"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Transportplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487039"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Levande stadscentrum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487040"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hastigheter p&amp;aring; v&amp;auml;garna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487041"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;policy f&amp;ouml;r statliga myndigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487042"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som g&amp;ouml;r det dyrare att k&amp;ouml;ra fossilt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487043"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Drivmedelsskatter f&amp;ouml;r bensin och diesel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487044"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Energiskatt p&amp;aring; dieselbr&amp;auml;nsle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487045"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487046"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fordonsskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487047"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487048"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya personbilar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487049"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tr&amp;auml;ngselavgifter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487050"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;gtransporter i EU:s handelssystem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487051"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utsl&amp;auml;ppskrav f&amp;ouml;r biltillverkare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487052"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som stimulerar &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till biodrivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487053"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konvertering av bilar till biodrivmedelsdrift&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487054"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Biodrivmedelscertifikat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487055"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Forskning om f&amp;ouml;rnybara drivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487056"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;St&amp;ouml;d till pumpar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybara drivmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487057"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Moms p&amp;aring; etanol och biogas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487058"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;bilsdefinition&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487059"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konsumentinformation om bilars br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487060"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Certifiering av fordonsbr&amp;auml;nslen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487061"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;17&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r jordbruk och livsmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487062"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;17.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487063"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;17.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ekologiska livsmedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487064"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Landsbygdsprogrammet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc180487065"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc180486983" name="_Toc180486983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nationellt klimatm&amp;aring;l till 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nationellt klimatm&amp;aring;l till 2050.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;l och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplaner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nytt klimatm&amp;aring;l: Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om internationella per capita-m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ytterligare &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; Sveriges internationella klimatinvesteringsprogram (Siclip).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder snarast ska kunna inf&amp;ouml;ra klimattullar gentemot i-l&amp;auml;nder som v&amp;auml;grar delta i det internationella klimatsamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten i sin statsbudget ska satsa motsvarande 1 % av BNP p&amp;aring; klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som ett slags klimatf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring f&amp;ouml;r framtiden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) ska beh&amp;aring;llas och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur Trafik-klimp ska kunna inf&amp;ouml;ras i klimatinvesteringsprogrammet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska tills&amp;auml;tta en utredning om ytterligare statliga insatser f&amp;ouml;r kommunernas klimatarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det ska utformas en strategi f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Sveriges klimats&amp;auml;kerhet, dvs. s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om inr&amp;auml;ttandet av ett nytt klimatsekretariat f&amp;ouml;r klimatforskning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka inom EU:s regelverk f&amp;ouml;r att det inom offentlig upphandling av klimatsk&amp;auml;l ska vara m&amp;ouml;jligt att ta h&amp;auml;nsyn till koldioxidutsl&amp;auml;pp samt avst&amp;aring;nd.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;ouml;d till de ideella milj&amp;ouml;organisationerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutar om inf&amp;ouml;rande av lag om milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; F-gaser i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; sk&amp;auml;rpta byggregler avseende energihush&amp;aring;llning, med str&amp;auml;ngare krav p&amp;aring; uppf&amp;ouml;ljning, samt efterlevnad av regelverk.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska utveckla en nationell strategi f&amp;ouml;r bioenergi f&amp;ouml;r att analysera hur dess utveckling kan fr&amp;auml;mjas utan att den biologiska m&amp;aring;ngfalden p&amp;aring;verkas negativt.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska tills&amp;auml;tta en utredning om huruvida det finns behov av att justera eller komplettera avfallsf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsskatten i lag (1994:1776) samt inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; energi f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka sortering och &amp;aring;tervinning fr&amp;aring;n t.ex. industrin.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 15 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 18 och 21 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 19 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 20 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc180486984" name="_Toc180486984"&gt;&lt;/a&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r h&amp;auml;r&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jorden blir allt varmare. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har jordens medeltemperatur &amp;ouml;kat med 0,74 grader de senaste hundra &amp;aring;ren och kan forts&amp;auml;tta &amp;ouml;ka med &amp;ouml;ver sex grader de kommande hundra &amp;aring;ren. Av de tolv senaste &amp;aring;ren har elva varit de varmaste sedan 1850. Den snabba temperatur&amp;ouml;kningen inneb&amp;auml;r stora p&amp;aring;frestningar p&amp;aring; ekosystemen. Ett par graders temperaturh&amp;ouml;jning &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r att 20–30 procent av jordens v&amp;auml;xt- och djurarter kommer att d&amp;ouml; ut. Havsytans niv&amp;aring; h&amp;ouml;js. V&amp;auml;rmeb&amp;ouml;ljor, kraftiga regn och sn&amp;ouml;fattiga vintrar blir vanligare. Fortsatta utsl&amp;auml;pp kommer att stanna kvar i atmosf&amp;auml;ren under mer &amp;auml;n tusen &amp;aring;r och bidra till fortsatt uppv&amp;auml;rmning och h&amp;ouml;jning av havsytans niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppv&amp;auml;rmningen kan f&amp;aring; Gr&amp;ouml;nlandsisen att sm&amp;auml;lta inom tusen &amp;aring;r, vilket leder till en h&amp;ouml;jning av havsytans niv&amp;aring; med sju meter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna &amp;auml;r ett stort hot mot utvecklingsl&amp;auml;nder och ett enormt hinder f&amp;ouml;r fortsatt fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Redan fattiga l&amp;auml;nder kommer att drabbas v&amp;auml;rst, exempelvis bed&amp;ouml;mer FN:s klimatpanel att vissa delar av Afrika kommer att drabbas av minskad matproduktion med upp till 50 procent redan till 2020. Afrika bed&amp;ouml;ms &amp;auml;ven f&amp;aring; effekter av stigande havsvattenyta samt minskade vattenresurser som 75–250 miljoner m&amp;auml;nniskor kan drabbas av redan till &amp;aring;r 2020. I Asien &amp;ouml;kar sm&amp;auml;ltvattenm&amp;auml;ngderna f&amp;ouml;rst fr&amp;aring;n bergsglaci&amp;auml;rer, f&amp;ouml;r att d&amp;auml;refter minska bortom de n&amp;auml;rmaste tv&amp;aring;–tre decennierna. FN:s klimatpanel bed&amp;ouml;mer att vattentillg&amp;aring;ngarna kommer att minska i stora omr&amp;aring;den av Asien med negativ p&amp;aring;verkan p&amp;aring; fler &amp;auml;n en miljard m&amp;auml;nniskor vid 2050. En annan effekt i regionen &amp;auml;r sv&amp;aring;rare &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar l&amp;auml;ngs kusterna och l&amp;auml;ngs vattendrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att minska v&amp;aring;ra utsl&amp;auml;pp har vi &amp;auml;nnu m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka hur stora effekterna av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna blir och hur snabbt de kommer – men vi m&amp;aring;ste agera nu.&lt;a id="_Toc178165765" name="_Toc178165765"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112260" name="_Toc179112260"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486985" name="_Toc180486985"&gt;&lt;/a&gt;Ett or&amp;auml;ttvist globalt klimatutrymme&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att rika l&amp;auml;nder inte har r&amp;auml;tt att sl&amp;auml;ppa ut mer v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;n fattiga l&amp;auml;nder. Enligt principen om r&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme skall jordens begr&amp;auml;nsade resurser vara r&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;rdelade mellan alla m&amp;auml;nniskor inom ramarna f&amp;ouml;r naturens l&amp;aring;ngsiktiga b&amp;auml;rkraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag k&amp;auml;nnetecknas klimatsituationen i v&amp;auml;rlden som l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n r&amp;auml;ttvis. I-l&amp;auml;nder och &amp;Ouml;st- och Centraleuropa med endast 20 procent av jordens befolkning ger upphov till hela 46 procent av jordens utsl&amp;auml;pp. &amp;Ouml;vriga l&amp;auml;nder med hela 80 procent av jordens befolkning st&amp;aring;r f&amp;ouml;r 54 procent av utsl&amp;auml;ppen. Rika l&amp;auml;nder har orsakat klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, men det &amp;auml;r de fattiga l&amp;auml;nderna som kommer att drabbas h&amp;aring;rdast av dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r orov&amp;auml;ckande att de globala utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser har &amp;ouml;kat med omkring 70 procent under perioden 1970–2004 och med 24 procent mellan 1990 och 2004. Totalt sett bed&amp;ouml;ms de globala utsl&amp;auml;ppen komma att &amp;ouml;ka med ytterligare 25–90 procent mellan 2000 och 2030. USA st&amp;aring;r f&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av i-l&amp;auml;ndernas samlade utsl&amp;auml;pp, och landets utsl&amp;auml;pp forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka kraftigt. Inom EU-15 (som har ett gemensamt &amp;aring;tagande att minska utsl&amp;auml;ppen enligt Kyotoprotokollet) minskade utsl&amp;auml;ppen med ca 1 procent mellan 1990 och 2004, men enligt Europeiska milj&amp;ouml;byr&amp;aring;ns prognoser kommer EU:s utsl&amp;auml;pp att &amp;ouml;ka n&amp;aring;got till 2010. Sverige har som ett av f&amp;aring; i-l&amp;auml;nder minskat sina utsl&amp;auml;pp n&amp;aring;got.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;ren har &amp;auml;ven u-l&amp;auml;nder med v&amp;auml;xande ekonomier, som Kina och Indien, f&amp;aring;tt kraftigt &amp;ouml;kade utsl&amp;auml;pp. Dessa och andra fattiga l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste dock kunna f&amp;aring; &amp;ouml;ka sina utsl&amp;auml;pp f&amp;ouml;r att de miljarder m&amp;auml;nniskor som lever i fattigdom skall kunna f&amp;aring; h&amp;ouml;jd levnadsstandard. Detta st&amp;auml;ller i sin tur &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; rika l&amp;auml;nder att minska sina utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt argument f&amp;ouml;r att i-l&amp;auml;nder skall minska sina utsl&amp;auml;pp mer &amp;auml;n fattiga l&amp;auml;nder &amp;auml;r att utsl&amp;auml;ppen per person &amp;auml;r mycket h&amp;ouml;gre i i-l&amp;auml;nderna. F&amp;ouml;rvisso har Kina precis passerat USA som det land som sl&amp;auml;pper ut mest koldioxid per &amp;aring;r, men Kina sl&amp;auml;pper ut ca 3,5 ton koldioxid per person och &amp;aring;r vilket &amp;auml;r mycket mindre &amp;auml;n USA som sl&amp;auml;pper ut 20 ton koldioxid per person och &amp;aring;r. Sveriges utsl&amp;auml;pp &amp;auml;r ca 6 ton koldioxid per person och &amp;aring;r, vilket &amp;auml;r l&amp;auml;gre &amp;auml;n i de flesta andra i-l&amp;auml;nder men fortfarande betydligt h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i u-l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112261" name="_Toc179112261"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486986" name="_Toc180486986"&gt;&lt;/a&gt;Klimatl&amp;auml;get i Sverige&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har varit med och utformat den svenska klimatpolitiken fr&amp;aring;n 1998 fram till riksdagsvalet 2006. &amp;Aring;r 2002 antog riksdagen Sveriges klimatstrategi som slog fast att de svenska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser skall som ett medelv&amp;auml;rde f&amp;ouml;r perioden 2008–2012 vara minst 4 procent l&amp;auml;gre &amp;auml;n utsl&amp;auml;ppen &amp;aring;r 1990. &amp;Aring;r 2006 antogs en ny klimatproposition, Nationell klimatpolitik i global samverkan (2005/06:172) av V&amp;auml;nsterpartiet och Socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett resultat av den klimatpolitik som bedrivits har Sverige som ett av f&amp;aring; i-l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden lyckats minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Utsl&amp;auml;ppen var 7,3 procent l&amp;auml;gre 2005 &amp;auml;n de var 1990. Under perioden 1990 till 2005 har utsl&amp;auml;ppen varierat mellan som h&amp;ouml;gst 77,4 megaton (1996) och som l&amp;auml;gst 67,0 megaton (2005).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt har Sveriges BNP &amp;ouml;kat med 36 procent under 1990–2005. F&amp;ouml;ljaktligen har den klimatpolitik som vi drivit tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet lyckats med n&amp;aring;got som &amp;auml;r unikt i v&amp;auml;rlden: att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser samtidigt som ekonomin har v&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen utvecklas dock v&amp;auml;ldigt olika i olika sektorer. Minskning av utsl&amp;auml;ppen har fr&amp;auml;mst skett fr&amp;aring;n uppv&amp;auml;rmning av bost&amp;auml;der och lokaler, fr&amp;aring;n avfallsdeponier och fr&amp;aring;n jordbruksn&amp;auml;ringen. I sektorn bost&amp;auml;der och service (kommersiella lokaler och enskild uppv&amp;auml;rmning) har utsl&amp;auml;ppen minskat med hela 64 procent 1990–2005. Under 2005 minskade oljeanv&amp;auml;ndningen f&amp;ouml;r uppv&amp;auml;rmning med hela 32 procent. Oljekriser, &amp;ouml;kade energipriser, klimatinvesteringsprogram och inte minst beskattningen har p&amp;aring;verkat &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n olja till andra mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga uppv&amp;auml;rmningsk&amp;auml;llor. H&amp;ouml;jningen av energi- och koldioxidskatterna har f&amp;aring;tt hush&amp;aring;ll att g&amp;aring; fr&amp;aring;n oljeuppv&amp;auml;rmning och elpannor till fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme, v&amp;auml;rmepumpar och pelletspannor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Energi- och koldioxidskatterna har bidragit till att fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rmeproduktionen nu i s&amp;aring; h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning baseras p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r kol och olja. Beskattningen har &amp;ouml;kat kostnaden f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndning av fossila br&amp;auml;nslen samtidigt som investeringsst&amp;ouml;d har getts f&amp;ouml;r att bygga ut fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rmen&amp;auml;tet. Under perioden har fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rmen byggts ut kraftigt. Utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser fr&amp;aring;n fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rmesektorn har emellertid inte &amp;ouml;kat p&amp;aring; grund av  att biobr&amp;auml;nslen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen av &amp;ouml;kningen. Elcertifikatssystemet har inneburit &amp;ouml;kad elproduktion av f&amp;ouml;rnybar energi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n avfallssektorn har minskat betydligt. Utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n avfallsdeponier minskade med 31 procent under perioden 1990–2005. En &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;starkt bidragande orsak har varit den f&amp;ouml;rda politiken med avfallsskatt som gynnar energiutvinning genom insamling av deponigas samt f&amp;ouml;rbuden mot deponering av vissa avfall som lett till minskad deponering av organiskt material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbrukets utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgasen metan har minskat med 9 procent mellan 1990 och 2005. Att utsl&amp;auml;ppen minskat beror bl.a. p&amp;aring; minskad djurh&amp;aring;llning och l&amp;auml;gre handelsg&amp;ouml;dselanv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa sek&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;torer har d&amp;auml;remot &amp;ouml;kat sina utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, t.ex. trans&lt;/span&gt;portsektorn, vars utsl&amp;auml;pp &amp;ouml;kat med 10 procent under perioden 1990 till 2005. &amp;Ouml;kningen beror fr&amp;auml;mst p&amp;aring; ett &amp;ouml;kat transportarbete f&amp;ouml;r tunga godstransporter. N&amp;auml;stan en tredjedel av de svenska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser kommer fr&amp;aring;n transportsektorn.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Vidtagna &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring;som energi- och koldioxidskatt p&amp;aring; drivmedel och skattebefrielse f&amp;ouml;r biodrivmedel&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;har lett till att utsl&amp;auml;ppen av koldioxid fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken har d&amp;auml;mpats, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En betydande del av den svenska industrin ing&amp;aring;r i EU:s system med utsl&amp;auml;ppshandel, som &amp;auml;r en del av Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer vars syfte &amp;auml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Systemet var t&amp;auml;nkt att vara ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att d&amp;auml;mpa utsl&amp;auml;ppsutvecklingen f&amp;ouml;r industrin, men hittills har det inte lett till minskade utsl&amp;auml;pp. 725 svenska anl&amp;auml;ggningar var med i systemet 2006 och dessa stod f&amp;ouml;r knappt 30 procent av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser i Sverige. Utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n de verksamheter i Sverige som ing&amp;aring;r i systemet (den s.k. handlande sektorn) bed&amp;ouml;ms enligt Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten &amp;ouml;ka med 30 procent &amp;aring;ren 1990–2020 trots EU:s handelssystem f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n j&amp;auml;rn- och st&amp;aring;lindustrin, mineralindustrin och raffinaderier som kommer att &amp;ouml;ka p&amp;aring; grund av produktions&amp;ouml;kningar inom dessa branscher.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112262" name="_Toc179112262"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486987" name="_Toc180486987"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens handfallna klimatpolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens klimatpolitik har hittills varit en stor besvikelse. I den f&amp;ouml;rsta budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2007 inf&amp;ouml;rdes inga nya klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder, d&amp;auml;remot kraftiga neddragningar. Enligt budgeten skulle medlen till Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) slopas efter 2008 och medlen till energir&amp;aring;dgivarna efter 2007. Regeringen fattade beslut om att tr&amp;auml;ngselavgifterna i Stockholm skulle inf&amp;ouml;ras (i enlighet med att majoriteten av stockholmarna hade r&amp;ouml;stat ja till systemet) men beslutade samtidigt att int&amp;auml;kterna skulle g&amp;aring; till enbart v&amp;auml;g&amp;shy;byggen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av detta yrkade V&amp;auml;nsterpartiet i motionen Klimatpolitik (2006/07:Mj266) f&amp;ouml;r ytterligare 55 klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Alla avslogs emellertid av den nya h&amp;ouml;germajoriteten i riksdagen. D&amp;auml;refter har V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;ntat p&amp;aring; att regeringen skall leverera nya klimatf&amp;ouml;rslag, men ist&amp;auml;llet fattar regeringen g&amp;aring;ng efter g&amp;aring;ng beslut som f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar Sveriges m&amp;ouml;jligheter till minskade utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen inf&amp;ouml;rde sin f&amp;ouml;rsta klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rd, milj&amp;ouml;bilspremien, i 2007 &amp;aring;rs ekonomiska v&amp;aring;rproposition. Konkret betyder det att en person som k&amp;ouml;per en ny milj&amp;ouml;bil f&amp;aring;r en subvention p&amp;aring; 10 000 kronor. &amp;Auml;ven om f&amp;ouml;rslaget har vissa po&amp;auml;nger &amp;auml;r vi kritiska till det. En milj&amp;ouml;bilspremie till en bil&amp;auml;gare kan l&amp;auml;tt mista sitt syfte om &amp;auml;garen &amp;auml;nd&amp;aring; anv&amp;auml;nder sig av fossila drivmedel. Ett st&amp;ouml;d till t.ex. en bil som g&amp;aring;r p&amp;aring; b&amp;aring;de etanol och bensin kan sl&amp;aring; helt fel om bil&amp;auml;garen enbart tankar bensin. D&amp;aring; &amp;auml;r det mer kostnadseffektivt att anv&amp;auml;nda statliga medel till att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt stimulera en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till f&amp;ouml;rnybara drivmedel, dvs. g&amp;ouml;ra det billigare att k&amp;ouml;pa biodrivmedel &amp;auml;n de fossila br&amp;auml;nslena. En s&amp;aring;dan ekonomisk styrning &amp;auml;r mer tr&amp;auml;ffs&amp;auml;ker. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i denna motion f&amp;ouml;rslag som kan styra mot det h&amp;aring;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2008 har regeringen inf&amp;ouml;rt en s.k. klimatmiljard och menar att detta &amp;auml;r en stor klimatsatsning. Men i klimatmiljarden ing&amp;aring;r tidigare satsningar fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rra mandatperioden och miljarden delas upp under tre &amp;aring;r. Dessutom talas det tyst om att Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) och flera st&amp;ouml;d till energieffektivisering l&amp;auml;ggs ned. Enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets utv&amp;auml;rdering leder Klimp till stora minskningar av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser och dessutom milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar inom ramen f&amp;ouml;r flera av de 16 nationella milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len. Regeringen avvecklar programmet utan att motivera beslutet. Det &amp;auml;r tydligt att regeringen minskar anslagen till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder mer &amp;auml;n de &amp;ouml;kar dem. Att kalla regeringens budget f&amp;ouml;r en klimatsatsning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inget annat &amp;auml;n en bluff.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det enda beslut regeringen vidtagit som kan minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r h&amp;ouml;jningarna av drivmedelsskatterna i syfte att minska v&amp;auml;gtrafikens utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. Det &amp;auml;r ett n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt steg i r&amp;auml;tt riktning, men effekten blir l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n tillr&amp;auml;cklig n&amp;auml;r regeringen samtidigt fattar flera beslut som &amp;ouml;kar utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n bilismen. Regeringen l&amp;aring;ter t.ex. int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatten i Stockholm g&amp;aring; till v&amp;auml;gbyggen ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r till kollektivtrafik. Ut&amp;ouml;ver detta l&amp;auml;gger regeringen i budgeten mer resurser p&amp;aring; v&amp;auml;gbyggen och aviserar att en st&amp;ouml;rre andel av investeringarna skall g&amp;aring; till nyinvesteringar i v&amp;auml;gar och inte i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar. Regeringen verkar inte f&amp;ouml;rst&amp;aring; det omfattande behovet av stora nyinvesteringar inom kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har tillsatt en parlamentarisk beredning f&amp;ouml;r &amp;ouml;versyn av klimatpolitiken. I beredningens uppdrag ing&amp;aring;r att utveckla nationella m&amp;aring;l och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r den svenska klimatpolitiken. I direktivet saknas tyv&amp;auml;rr fr&amp;aring;gan om hur och n&amp;auml;r k&amp;auml;rnkraften skall fasas ut. Klimatberedningen kommer att l&amp;auml;gga fram sitt bet&amp;auml;nkande den 15 januari 2008. En proposition om klimatpolitiken skall enligt regeringen l&amp;auml;ggas fram under h&amp;ouml;sten 2008. Vi har en representant som deltar aktivt i beredningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den parlamentariska beredningens arbete &amp;auml;r v&amp;auml;rdefullt – det beh&amp;ouml;vs en st&amp;ouml;rre samsyn i svensk klimatpolitik. Men klimatfr&amp;aring;gan kr&amp;auml;ver skyndsamma &amp;aring;tg&amp;auml;rder, och i avvaktan p&amp;aring; propositionen och slutresultatet av Klimatberedningens arbete f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill ha en snabbare energiomst&amp;auml;llning. Vi ser det som n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor skall ha slagit igenom och k&amp;auml;rnkraften reducerats kraftigt till 2020. Om 20–30 &amp;aring;r b&amp;ouml;r uran, kol, olja och fossilgas i stort sett vara utfasade fr&amp;aring;n energisystemet i Sverige. Avvecklingen av k&amp;auml;rnkraft b&amp;ouml;r ske i j&amp;auml;mn takt, och den sista reaktorn skall tas ur bruk senast 2025. Vi vill avveckla en k&amp;auml;rnkraftsreaktor till 2010. V&amp;auml;nsterpartiet anser att fossilgas inte f&amp;aring;r byggas ut, och vi s&amp;auml;ger best&amp;auml;mt nej till den ryska fossilgasledning som planeras g&amp;aring; genom &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns botten till Tyskland. I de f&amp;ouml;ljande kapitlen l&amp;auml;mnar vi &amp;aring;tskilliga f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; nya klimatm&amp;aring;l och nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser samt begr&amp;auml;nsa klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178611539" name="_Toc178611539"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179112263" name="_Toc179112263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486988" name="_Toc180486988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149465500" name="_Toc149465500"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149465519" name="_Toc149465519"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149466010" name="_Toc149466010"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178165767" name="_Toc178165767"&gt;&lt;/a&gt;Nya klimatm&amp;aring;l&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112264" name="_Toc179112264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486989" name="_Toc180486989"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En temperaturh&amp;ouml;jning p&amp;aring; 2 grader eller mer skulle leda till allvarliga konsekvenser f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n och v&amp;auml;rldens fattiga. Vid en fortsatt global uppv&amp;auml;rmning p&amp;aring; 2–3 grader Celsius kan 20–30 procent av jordens v&amp;auml;xt- och djurarter d&amp;ouml; ut, och &amp;ouml;ver en miljard m&amp;auml;nniskor kommer att lida av vattenbrist. I dag relaterar milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan inte till ett temperaturm&amp;aring;l utan till v&amp;auml;xthusgashalt samt utsl&amp;auml;pp per person, men dessa har visat sig vara f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt satta f&amp;ouml;r att 2-gradersm&amp;aring;let ska kunna n&amp;aring;s. Vi anser att det &amp;ouml;verordnade m&amp;aring;let f&amp;ouml;r klimatpolitiken skall vara att den globala temperaturh&amp;ouml;jningen inte skall &amp;ouml;verstiga 2 grader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det relaterar till den globala temperatur&amp;ouml;kningen. Sverige skall vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare i klimatarbetet samt verka internationellt f&amp;ouml;r att det globala arbetet inriktas mot 2-gradersm&amp;aring;let. Milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;let skall dessutom kompletteras med ett nytt delm&amp;aring;l till &amp;aring;r 2020. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112265" name="_Toc179112265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486990" name="_Toc180486990"&gt;&lt;/a&gt;Nationellt klimatm&amp;aring;l till 2020&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En temperatur&amp;ouml;kning p&amp;aring; tv&amp;aring; grader kan undvikas endast genom kraftiga utsl&amp;auml;ppsminskningar av samtliga v&amp;auml;xthusgaser. Utsl&amp;auml;ppen globalt beh&amp;ouml;ver b&amp;ouml;rja minska inom 10–15 &amp;aring;r f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ga stabiliseringsniv&amp;aring;er av v&amp;auml;xthusgaser &amp;ouml;ver huvud taget ska kunna n&amp;aring;s. F&amp;ouml;r att detta skall vara m&amp;ouml;jligt beh&amp;ouml;ver utsl&amp;auml;ppen i i-l&amp;auml;nderna reduceras betydligt. Klimatm&amp;aring;let till 2020 m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara v&amp;auml;ldigt ambiti&amp;ouml;st; utsl&amp;auml;ppen i Sverige b&amp;ouml;r minska med minst 35 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nytt nationellt klimatm&amp;aring;l om att Sverige till &amp;aring;r 2020 skall minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser med minst 35 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990-&amp;aring;rs niv&amp;aring;. Kyotoprotokollets projektbaserade flexibla mekanismer eller kols&amp;auml;nkor skall inte anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; det nationella klimatm&amp;aring;let till 2020. Utsl&amp;auml;ppsminskningar utomlands skall inte anv&amp;auml;ndas som urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r att inte minska utsl&amp;auml;ppen p&amp;aring; hemmaplan. Ist&amp;auml;llet skall Kyotoprotokollets projektbaserade flexibla mekanismer (CDM/JI) anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; ett helt nytt klimatm&amp;aring;l ”Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112266" name="_Toc179112266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486991" name="_Toc180486991"&gt;&lt;/a&gt;Nationellt klimatm&amp;aring;l till 2050&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tiden m&amp;aring;ste utsl&amp;auml;ppen minska till den niv&amp;aring; d&amp;auml;r naturliga processer balanserar v&amp;auml;xthusgasniv&amp;aring;n i atmosf&amp;auml;ren, till ca 5 gigaton koldioxidekvivalenter/&amp;aring;r. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med utsl&amp;auml;ppen 1990 (ca 38 gigaton) m&amp;aring;ste utsl&amp;auml;ppen minska med ca 87 procent. Enligt Europeiska r&amp;aring;det beh&amp;ouml;ver i-l&amp;auml;nder minska utsl&amp;auml;ppen med 60–80 procent till &amp;aring;r 2050 f&amp;ouml;r att 2-gradersm&amp;aring;let skall kunna n&amp;aring;s. I-l&amp;auml;nder, som har ett stort ansvar f&amp;ouml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna, b&amp;ouml;r minska sina utsl&amp;auml;pp mer &amp;auml;n fattigare l&amp;auml;nder med l&amp;aring;ga utsl&amp;auml;pp per person.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r som ett nytt nationellt klimatm&amp;aring;l att Sverige till &amp;aring;r 2050 skall minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser med 80 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990-&amp;aring;rs niv&amp;aring;. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112267" name="_Toc179112267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486992" name="_Toc180486992"&gt;&lt;/a&gt;Sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;l och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplaner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska klimatpolitiken skall utg&amp;aring; fr&amp;aring;n m&amp;aring;lstyrning d&amp;auml;r riksdagen s&amp;auml;tter upp &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l utifr&amp;aring;n vilka sedan styrmedel inf&amp;ouml;rs och &amp;aring;tg&amp;auml;rder genomf&amp;ouml;rs. M&amp;aring;lstyrningen inom klimatpolitiken beh&amp;ouml;ver emellertid f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras avsev&amp;auml;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nationella klimatm&amp;aring;let har varit att Sverige skall minska sina utsl&amp;auml;pp med 4 procent &amp;aring;ren 2008–2012 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990. Idag varierar utsl&amp;auml;ppsutvecklingen kraftigt mellan olika sektorer. Inom sektorn bost&amp;auml;der och lokaler finns inget specifikt m&amp;aring;l om utsl&amp;auml;ppsminskningar. Trots det har utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n denna sektor minskat kraftigt, vilket i h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning berott p&amp;aring; att det funnits klimatpolitiska styrmedel. Transportsektorn d&amp;auml;remot har haft som m&amp;aring;l att utsl&amp;auml;ppen skall stabiliseras p&amp;aring; 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring; till 2010, men ist&amp;auml;llet har utsl&amp;auml;ppen &amp;ouml;kat med hela 10 procent. Inom transportsektorn har styrningen inte varit tillr&amp;auml;cklig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten har trafikverken angivit att ett s&amp;auml;rskilt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r transportsektorn motiverar det interna arbetet med &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen men att ett m&amp;aring;l skall upplevas som realistiskt och inte vara satt i en alltf&amp;ouml;r avl&amp;auml;gsen framtid (Konsekvensanalys av klimatm&amp;aring;l, 2007). De f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att inblandade myndigheter ges i uppdrag att formulera ett inriktningsm&amp;aring;l f&amp;ouml;r transportsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;l med tillh&amp;ouml;rande &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplaner kan slumpartad utveckling av detta slag inom klimatpolitiken undvikas. De sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;len skulle kunna fungera som st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r sektorernas eget klimatarbete samt ge en vision av n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar inom sektorerna. Det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras sektorsvisa inriktningsm&amp;aring;l med sektorsvisa &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplaner f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett mer m&amp;aring;linriktat s&amp;auml;tt kunna uppfylla de nationella klimatm&amp;aring;len. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112268" name="_Toc179112268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486993" name="_Toc180486993"&gt;&lt;/a&gt;Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De svenska utsl&amp;auml;ppen har minskat sedan 1990, men om enbart svenska data anv&amp;auml;nds kan utsl&amp;auml;ppen underskattas kraftigt enligt en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n KTH (Koldioxidutsl&amp;auml;pp till f&amp;ouml;ljd av Sveriges import och konsumtion: ber&amp;auml;kningar med olika metoder, Annika Carlsson-Kanyama m.fl. april 2007). Med en av de fyra metoderna som anv&amp;auml;nts i unders&amp;ouml;kningen blir Sveriges &amp;aring;rliga utsl&amp;auml;pp dubbelt s&amp;aring; stort som dagens rapporterade v&amp;auml;rde. De totala utsl&amp;auml;ppen av koldioxid till f&amp;ouml;ljd av Sveriges import och produktion f&amp;ouml;r inhemsk konsumtion &amp;auml;r enligt unders&amp;ouml;kningen mellan 57 och 109 megaton koldioxid per &amp;aring;r. Dessa siffror kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med de ca 54 megaton koldioxid per &amp;aring;r som rapporterades som totala koldioxidutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n Sverige under samma period. KTH:s &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;skattningar ger utsl&amp;auml;pp per capita som varierar mellan 6,3 och 12 ton koldiox&lt;/span&gt;id – att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med Sveriges rapporterade utsl&amp;auml;pp p&amp;aring; 6 ton koldioxid per capita. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt importen av fordon, maskiner, elektronik, mineraler, metaller, el och fossila br&amp;auml;nslen som orsakar utsl&amp;auml;pp utomlands. Importen kommer fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n andra EU-l&amp;auml;nder, Ryssland, Norge, Kina och USA. Detta inneb&amp;auml;r att &amp;auml;ven om vi minskar v&amp;aring;ra utsl&amp;auml;pp i Sverige, men &amp;ouml;kar v&amp;aring;r import och konsumtion, kan de totala utsl&amp;auml;ppen orsakade av svenska medborgares och f&amp;ouml;retags konsumtion &amp;ouml;ka.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att Sverige skall anta ett nytt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r minskade utsl&amp;auml;pp utomlands, ”Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inf&amp;ouml;rs ett nytt klimatm&amp;aring;l: Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; m&amp;aring;let skall Sverige anv&amp;auml;nda sig av Kyotoprotokollets projektbaserade flexibla mekanismer (CDM/JI). Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112269" name="_Toc179112269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486994" name="_Toc180486994"&gt;&lt;/a&gt;Per capita-m&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r intensiva f&amp;ouml;rhandlingar om hur n&amp;auml;sta internationella klimatavtal skall se ut n&amp;auml;r Kyotoprotokollet l&amp;ouml;per ut 2012. En del l&amp;auml;nder, framf&amp;ouml;r allt USA, kr&amp;auml;ver att fattiga l&amp;auml;nder skall minska sina utsl&amp;auml;pp. Fattiga l&amp;auml;nder anser d&amp;auml;remot att det &amp;auml;r l&amp;auml;nder som USA som sl&amp;auml;pper ut v&amp;auml;ldigt mycket koldioxid per person som skall st&amp;aring; f&amp;ouml;r de stora utsl&amp;auml;ppsminskningarna, i synnerhet p&amp;aring; grund av att det &amp;auml;r dessa l&amp;auml;nder som st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r de historiska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Fattiga l&amp;auml;nder anser sig ha r&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka sina utsl&amp;auml;pp f&amp;ouml;r att kunna bek&amp;auml;mpa fattigdomen i sina l&amp;auml;nder. USA sl&amp;auml;pper ut 20 ton koldioxid per person medan Kina sl&amp;auml;pper ut ca 3,5 ton. Hela Afrika sl&amp;auml;pper ut som ett medelv&amp;auml;rde mindre &amp;auml;n 2 ton koldioxid per person och &amp;aring;r och hela Latinamerika sl&amp;auml;pper ut strax &amp;ouml;ver 2 ton.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt principen om r&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme skall jordens begr&amp;auml;nsade resurser vara r&amp;auml;ttvist f&amp;ouml;rdelade mellan alla m&amp;auml;nniskor inom ramarna f&amp;ouml;r naturens l&amp;aring;ngsiktiga b&amp;auml;rkraft. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring; &amp;ouml;ka sina utsl&amp;auml;pp f&amp;ouml;r att kunna bek&amp;auml;mpa fattigdomen, medan rika l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste minska sina utsl&amp;auml;pp. Utsl&amp;auml;ppsniv&amp;aring;erna i fattiga och rika l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste n&amp;auml;rma sig varandra. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt beh&amp;ouml;ver dock alla v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder begr&amp;auml;nsa sina utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella per capita-m&amp;aring;l skulle b&amp;auml;ttre kunna styra mot att ett mer globalt r&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme skapas. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Sverige skall vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att internationella krav p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsminskningar i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning skall ta h&amp;auml;nsyn till per capita-utsl&amp;auml;pp, dvs. hur stora utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r per person och &amp;aring;r, exempelvis genom antagande av internationella per capita- m&amp;aring;l. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112270" name="_Toc179112270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486995" name="_Toc180486995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178611540" name="_Toc178611540"&gt;&lt;/a&gt;Internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112271" name="_Toc179112271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486996" name="_Toc180486996"&gt;&lt;/a&gt;Klimatbist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r de redan fattiga l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden som kommer att drabbas v&amp;auml;rst av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. FN:s klimatpanel bed&amp;ouml;mer att vissa delar av Afrika kommer att drabbas av minskad matproduktion med upp till 50 procent redan till 2020. Fattiga l&amp;auml;nder har inte heller de resurser som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i klimatet. Alla rika l&amp;auml;nder har ett stort ansvar att bist&amp;aring; fattiga l&amp;auml;nder med f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter samt ge akut bist&amp;aring;nd vid klimatkatastrofer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag uppg&amp;aring;r milj&amp;ouml;bist&amp;aring;ndet (sektorn Naturresurser och milj&amp;ouml;) till ca 2 miljarder kronor, vilket &amp;auml;r knappt 13 procent av det sammanlagda bist&amp;aring;ndet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att klimatbist&amp;aring;ndet till fattiga l&amp;auml;nder f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks kraftigt. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 7 en satsning p&amp;aring; klimatbist&amp;aring;nd p&amp;aring; 500 miljoner kronor 2008, 1 miljard kronor 2009 och 1,5 miljard kronor 2010 ut&amp;ouml;ver den f&amp;ouml;reslagna bist&amp;aring;ndsramen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112272" name="_Toc179112272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486997" name="_Toc180486997"&gt;&lt;/a&gt;Internationella klimatinvesteringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges internationella klimatinvesteringsprogram (Siclip) inneb&amp;auml;r att svenska staten i samarbete med statliga myndigheter i andra l&amp;auml;nder investerar i olika milj&amp;ouml;projekt som minskar utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Mottagarl&amp;auml;nderna f&amp;aring;r ny milj&amp;ouml;teknik och kunskap som kan underl&amp;auml;tta en modernisering och effektivisering av industrin och energisektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I exempelvis v&amp;auml;stra Kina, den mindre utvecklade delen av landet, g&amp;aring;r pengarna till energieffektiviseringsprojekt inom elproduktion. I Brasilien finns projekt f&amp;ouml;r kraftv&amp;auml;rmeproduktion av biomassa (restprodukter av sockerr&amp;ouml;r). I Indien g&amp;aring;r medlen till biobr&amp;auml;nslebaserad elproduktion. Projekt finns &amp;auml;ven i Rum&amp;auml;nien, Estland, Ukraina och Ryssland, och ett projekt i Botswana &amp;auml;r p&amp;aring; g&amp;aring;ng. Arbete&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;p&amp;aring;g&amp;aring;r f&amp;ouml;r att fler afrikanska l&amp;auml;nder skall kunna delta&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges internationell&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;a klimatinvesteringsprogram anv&amp;auml;nder sig av Kyo&lt;/span&gt;toprotokollets projektbaserade flexibla mekanismer Clean Development &lt;br /&gt;Mechanism (CDM) samt Joint Implementation (JI). Dessa inneb&amp;auml;r att n&amp;auml;r ett land minskar utsl&amp;auml;ppen utomlands kan det k&amp;ouml;pa utsl&amp;auml;ppskrediter och anv&amp;auml;nda dem f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; sitt eget internationella klimat&amp;aring;tagande. Hittills har Sverige inte anv&amp;auml;nt sig av denna m&amp;ouml;jlighet. Vi anser dock att Sverige skall b&amp;ouml;rja anv&amp;auml;nda dessa f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; ett helt nytt klimatm&amp;aring;l som vi vill inf&amp;ouml;ra, Begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan i andra l&amp;auml;nder. V&amp;auml;nsterpartiet satsar dubbelt s&amp;aring; mycket som regeringen, sammanlagt 100 miljoner kronor per &amp;aring;r, p&amp;aring; Insatser f&amp;ouml;r internationella klimatinvesteringar 34:13 i motion med anledning av prop. 2007/08:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r ytterligare &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; Sveriges internationella klimatinvesteringsprogram (Siclip). Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112273" name="_Toc179112273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486998" name="_Toc180486998"&gt;&lt;/a&gt;Klimattullar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA och Australien har inte antagit Kyotoprotokollet trots att dessa l&amp;auml;nder st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en betydande del av v&amp;auml;rldens utsl&amp;auml;pp och dessutom &amp;ouml;kar sina utsl&amp;auml;pp. Dessa l&amp;auml;nders f&amp;ouml;retag gynnas framf&amp;ouml;r t.ex. Europas f&amp;ouml;retag som betalar nationella klimat- och energiskatter. Inf&amp;ouml;randet av en klimatskatt gentemot l&amp;auml;nder som v&amp;auml;grar minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser vore fullt m&amp;ouml;jligt inom ramen f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldshandelsorganisationens (WTO) regelverk, menar V&amp;auml;rldsbankens tidigare ordf&amp;ouml;rande Joseph Stiglitz (Making Globalization Work, 2006). WTO till&amp;aring;ter subventioner – att f&amp;ouml;retag inte betalar hela kostnaden f&amp;ouml;r produktionen – endast i begr&amp;auml;nsade fall (jordbrukspolitiken). Att inte betala skada f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n &amp;auml;r en subvention enligt Stiglitz. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r borde Japan, Europa och andra som skrivit under Kyotoprotokollet omedelbart anm&amp;auml;la fr&amp;aring;gan till WTO f&amp;ouml;r or&amp;auml;ttvisa subventioner, menar Stiglitz. I november 2006 kr&amp;auml;vde Frankrike en klimatskatt inom EU p&amp;aring; varor importerade fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som inte har formella utsl&amp;auml;pps&amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet. En s&amp;aring;dan skatt skulle p&amp;aring;verka USA och &amp;auml;ven utvecklingsl&amp;auml;nder s&amp;aring;som Kina och Indien. Stiglitz vill emellertid att man i ett f&amp;ouml;rsta steg tar itu med USA:s utsl&amp;auml;pp och f&amp;ouml;rst senare hanterar utvecklingsl&amp;auml;nders utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder snarast skall kunna inf&amp;ouml;ra klimattullar gentemot i-l&amp;auml;nder som v&amp;auml;grar delta i det internationella klimatsamarbetet. Int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tullarna kan anv&amp;auml;ndas till klimatrelaterade &amp;aring;tg&amp;auml;rder, exempelvis en klimatfond&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;. &lt;/span&gt;Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112274" name="_Toc179112274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180486999" name="_Toc180486999"&gt;&lt;/a&gt;Sektors&amp;ouml;vergripande nationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112275" name="_Toc179112275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487000" name="_Toc180487000"&gt;&lt;/a&gt;1 procent av BNP till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har som m&amp;aring;l att satsa motsvarande 1 procent av BNP p&amp;aring; klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder till 2010. Det skulle vara den ambitionsh&amp;ouml;jning som klimatfr&amp;aring;gan kr&amp;auml;ver och f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna skall syfta till att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser samt minska klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter i s&amp;aring;v&amp;auml;l Sverige som utomlands. Sj&amp;auml;lvklart skall k&amp;auml;rnkraft inte ing&amp;aring; i &amp;aring;tg&amp;auml;rderna. Enligt Stern&amp;shy;rapporten (Stern Review – The Economics of Climate Change, 2006) kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder motsvarande cirka 1 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP) f&amp;ouml;r att undvika de v&amp;auml;rsta konsekvenserna av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Om v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder d&amp;auml;remot inte agerar kan kostnaderna f&amp;ouml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna uppg&amp;aring; till 5–20 procent av BNP.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r i sin statsbudget satsa &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;motsvarande 1 procent av BNP p&amp;aring; kli&lt;/span&gt;mat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som ett slags klimatf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring f&amp;ouml;r fra&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;mtiden. Detta b&amp;ouml;r ges regering&lt;/span&gt;en till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112276" name="_Toc179112276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487001" name="_Toc180487001"&gt;&lt;/a&gt;Klimatinvesteringsprogrammet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi mots&amp;auml;tter oss starkt regeringens beslut att avveckla Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp), som har bidragit kraftfullt till att minska de svenska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Enligt Naturv&amp;aring;rdsverkets utv&amp;auml;rdering leder Klimp till stora minskningar av utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser och dessutom milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar inom ramen f&amp;ouml;r flera av de 16 nationella milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len. &amp;Aring;rets bidrag till klimatinvesteringar ber&amp;auml;knas ge dubbelt s&amp;aring; stor klimatnytta per bidragskrona j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med n&amp;auml;r systemet inf&amp;ouml;rdes 2003. Klimatinvesteringsprogrammet b&amp;ouml;r beh&amp;aring;llas och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas s&amp;aring; att dess anslag uppg&amp;aring;r till ca 700 miljoner kronor per &amp;aring;r. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;rskild Trafik-klimp b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i Klimatinvesteringsprogrammet, med riktade och kraftiga milj&amp;ouml;satsningar inom transportsektorn. Dessa medel kan sedan anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; lokal niv&amp;aring; till exempelvis f&amp;ouml;rnybara drivmedel, kollektivtrafik, &amp;auml;ndrad trafikplanering, cykelv&amp;auml;gar samt som st&amp;ouml;d till konvertering fr&amp;aring;n bensin/diesel till etanol och biogas. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur Trafik-klimp ska kunna inf&amp;ouml;ras i Klimatinvesteringsprogrammet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner har aldrig s&amp;ouml;kt Klimpmedel bland annat f&amp;ouml;r att de inte har resurser att g&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan ans&amp;ouml;kan. Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det skall utredas om det kr&amp;auml;vs n&amp;aring;gon ytterligare statlig insats f&amp;ouml;r att ge incitament till kommunernas klimatarbete. Regeringen b&amp;ouml;r til&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ls&amp;auml;tta en utredning om ytterligare statliga insatser f&amp;ouml;r kommunernas kli&lt;/span&gt;mat&amp;shy;arbete. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112277" name="_Toc179112277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487002" name="_Toc180487002"&gt;&lt;/a&gt;Insatser f&amp;ouml;r klimats&amp;auml;kerhet i Sverige&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsutredningens f&amp;ouml;rsta delrapport (SOU 2006:94) &amp;auml;r riskerna f&amp;ouml;r &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar med allvarliga konsekvenser stora. Om hundra &amp;aring;r skulle exempelvis M&amp;auml;laren kunna sv&amp;auml;mma &amp;ouml;ver s&amp;aring; att bland annat Stockholms riddarholmstunnel f&amp;ouml;r all j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik s&amp;ouml;derut, den s&amp;aring; kallade getingmidjan, och delar av v&amp;auml;gar vid Tegelbacken och i Gamla stan skulle &amp;ouml;versv&amp;auml;mmas. Totalt skulle 840 000 kvadratmeter bost&amp;auml;der, kontor och service drabbas av &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar vid M&amp;auml;laren. M&amp;aring;nga industrier, f&amp;ouml;rorenad mark samt jord- och skogsbruksmark skulle hamna under vatten. Avloppssystemet, vattenkvaliteten och vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen skulle p&amp;aring;verkas negativt. I det v&amp;auml;rsta scenariot sl&amp;aring;s elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen och avloppsn&amp;auml;tet f&amp;ouml;r centrala Stockholm ut. I det fallet stoppas &amp;auml;ven j&amp;auml;rnv&amp;auml;gs- och tunnelbanesystemet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att inf&amp;ouml;ra kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska riskerna. Beredskapen m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas kring &amp;ouml;versv&amp;auml;mningsfr&amp;aring;gorna hos kommuner och verksamhetsut&amp;ouml;vare. Det b&amp;ouml;r utformas en strategi f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Sveriges klimats&amp;auml;kerhet, dvs. s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r att &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;m&amp;ouml;ta klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas effekter. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;till k&amp;auml;n&lt;/span&gt;na.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av detta inf&amp;ouml;r vi en ny anslagspost, Insatser f&amp;ouml;r klimat&amp;shy;s&amp;auml;kerhet, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka klimats&amp;auml;kerheten i motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Vi satsar 50 miljoner kronor 2008, 75 miljoner kronor 2009 och 100 miljoner kronor 2010 f&amp;ouml;r att starta detta f&amp;ouml;rebyggande arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stabila trygghets- och f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystem &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r ett fungerande samh&amp;auml;lle. De klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker skapar sj&amp;auml;lvklart oro och allt skall g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra och stoppa dessa. Tyv&amp;auml;rr kommer vi nog att f&amp;aring; se m&amp;aring;nga naturkatastrofer fram&amp;ouml;ver &amp;auml;ven i Sverige. &amp;Ouml;versv&amp;auml;mningar, stormar, jordskred och skogsbr&amp;auml;nder &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; vad som kan drabba s&amp;aring;v&amp;auml;l samh&amp;auml;llet som den enskilde mycket h&amp;aring;rt. I Norge tas en avgift p&amp;aring; 0,11 promille ut p&amp;aring; alla objekt som f&amp;ouml;rs&amp;auml;kras mot brand f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka kostnader som kan uppst&amp;aring; vid en naturkatastrof. &amp;Auml;ven den norska staten avs&amp;auml;tter pengar i en fond f&amp;ouml;r naturkatastrofer f&amp;ouml;r de objekt som inte kan brandf&amp;ouml;rs&amp;auml;kras, exempelvis broar och v&amp;auml;gar. V&amp;auml;nsterpartiet anser att &amp;auml;ven Sverige beh&amp;ouml;ver ett liknande system. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att en utredning tills&amp;auml;tts som ska ha till uppgift att se &amp;ouml;ver de regelverk som idag g&amp;auml;ller i syfte att skapa ett liknande system som i Norge. L&amp;auml;s mer om detta i motion Naturkatastroff&amp;ouml;rs&amp;auml;kring 2007/08:F&amp;ouml;201.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112278" name="_Toc179112278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487003" name="_Toc180487003"&gt;&lt;/a&gt;Klimat- och energiforskning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns starka sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad samordning och fokusering av den svenska klimatforskningen. I dag sker klimatforskningen bl.a. p&amp;aring; Forskningsr&amp;aring;det f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;, areella n&amp;auml;ringar och samh&amp;auml;llsbyggande (Formas), SMHI:s Rossby Center samt Stockholms internationella milj&amp;ouml;institut. Energiforskningen administreras av Energimyndigheten. Formas har sedan flera &amp;aring;r tillbaka visat p&amp;aring; behovet av att samordna den svenska klimatforskningen. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det skall inr&amp;auml;ttas ett nytt klimatsekretariat f&amp;ouml;r samordning av klimatforskningen. Sekretariatet skall utforma f&amp;ouml;rslag till prioriterade forskningsprogram och samordna befintliga forskningsprogram, skapa m&amp;ouml;tesplatser f&amp;ouml;r forskare fr&amp;aring;n olika discipliner nationellt och internationellt samt kommunicera kunskap och behov av kunskap till nationella intressenter. Sekretariatet skall &amp;auml;ven initiera samarbete med andra organisationer samt vara ett forum f&amp;ouml;r dialog mellan skilda intressenter &amp;auml;ven utanf&amp;ouml;r forskningen s&amp;aring;som myndigheter, n&amp;auml;ringsliv och internationella kontakter. Sekretariatet kan &amp;auml;ven arbeta f&amp;ouml;r ett ut&amp;ouml;kat forskningssamarbete inom klimatkonventionen som kan ge &amp;ouml;kad kunskaps- och teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;rning till utvecklingsl&amp;auml;nderna. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet h&amp;ouml;jer anslaget till Formas med 60 miljoner kronor per &amp;aring;r i motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20. Medlen skall anv&amp;auml;ndas s&amp;aring;v&amp;auml;l till det nya klimatsekretariatet som till ut&amp;ouml;kad klimatforskning. V&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;i st&amp;ouml;der &amp;auml;ven regeringens h&amp;ouml;jning av medlen till Rossby Centers k&lt;/span&gt;limat&amp;shy;forskning med 24 miljoner kronor 2008–2010 i motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett stort internationellt behov av att forska i milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig energi. Solenergi, f&amp;ouml;rgasningsteknik, motorer, v&amp;auml;rmepumpar, vindkraft, v&amp;aring;genergi, energilagring och m&amp;aring;nga andra omr&amp;aring;den har goda kommersiella utvecklingsm&amp;ouml;jligheter. Behoven &amp;auml;r n&amp;auml;stan o&amp;auml;ndliga. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi h&amp;ouml;jda anslag f&amp;ouml;r energiforskning och s&amp;auml;rskilt med fokus p&amp;aring; framtida n&amp;auml;ringsliv med sammanlagt 910 miljoner under perioden 2008–2010 (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 21).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r &amp;auml;ven st&amp;ouml;dja b&amp;aring;de forskning och uppf&amp;ouml;rande av pilot- och demoanl&amp;auml;ggningar som tillverkar f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 21 att ytterligare 100&amp;nbsp;miljoner kronor per &amp;aring;r g&amp;aring;r till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser av f&amp;ouml;rnybara drivmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112279" name="_Toc179112279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487004" name="_Toc180487004"&gt;&lt;/a&gt;Klimatanpassa offentlig upphandling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r av den principiella uppfattningen att verksamheter som drivs av svenska folkets gemensamma skattemedel skall drivas och bidra till att forma samh&amp;auml;llet i ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt h&amp;aring;llbar riktning. Varje &amp;aring;r k&amp;ouml;per vi i Sverige, med offentliga medel, varor och tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r runt 400 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentlig upphandling i Sverige regleras i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, LOU, vilken i sin tur baseras p&amp;aring; EG-direktiv. Fr&amp;aring;n och med den 1 februari 2006 g&amp;auml;ller nya EG-direktiv p&amp;aring; omr&amp;aring;det, direktiv 2004/17/EG om vatten, energi, transporter och posttj&amp;auml;nster samt direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tj&amp;auml;nster. Direktiven ger m&amp;ouml;jlighet, men inte skyldighet, att st&amp;auml;lla milj&amp;ouml;krav vid upphandling. I enlighet med EG-direktiven kan milj&amp;ouml;krav st&amp;auml;llas inom upphandlingens olika faser: kvalificeringskrav, utv&amp;auml;rderingskriterier och s&amp;auml;rskilda kontraktsvillkor under verkst&amp;auml;llandefasen. Upphandlingen skall g&amp;ouml;ras p&amp;aring; ett transparent s&amp;auml;tt, och kraven ska vara proportionerliga och &amp;ouml;verensst&amp;auml;mma med &amp;ouml;vriga grundl&amp;auml;ggande EG-r&amp;auml;ttsliga principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av EU:s nyligen antagna klimatm&amp;aring;l, att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser med p&amp;aring; 20 procent till 2020 fr&amp;aring;n 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring; och mot bakgrund av att utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transporterna &amp;ouml;kat dramatiskt b&amp;aring;de i Sverige och inom &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder, anser vi det l&amp;auml;mpligt att klimatanpassa upphandlingen genom att i systemet &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r h&amp;auml;nsyn till koldioxidutsl&amp;auml;pp och avst&amp;aring;nd. Detta skulle utg&amp;ouml;ra ett viktigt verktyg f&amp;ouml;r att minska transporterna. Att vid en upphandling v&amp;auml;lja mellan j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara likv&amp;auml;rdiga alternativ men hindras att v&amp;auml;lja det n&amp;auml;rmaste i avst&amp;aring;nd menar vi i grunden &amp;auml;r ett systemfel. De grundl&amp;auml;ggande principer f&amp;ouml;r offentlig upphandling som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n likabehandling o&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ch icke-diskriminering samt EU:s princip om fri r&amp;ouml;rlighet av varor och tj&amp;auml;ns&lt;/span&gt;ter utg&amp;ouml;r grunden f&amp;ouml;r den sansl&amp;ouml;sa &amp;ouml;kningen av transporter i EU och motverkar b&amp;aring;de minskade klimatutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n transportsektorn och hindrar en h&amp;aring;llbar samh&amp;auml;llsutveckling. Regeringen b&amp;ouml;r inom EU:s regelverk verka f&amp;ouml;r att det inom offentlig upphandling av klimatsk&amp;auml;l skall vara m&amp;ouml;jligt att ta h&amp;auml;nsyn till koldioxidutsl&amp;auml;pp samt avst&amp;aring;nd. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112280" name="_Toc179112280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487005" name="_Toc180487005"&gt;&lt;/a&gt;Skattev&amp;auml;xling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig styreffekt mot milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare verksamhet och beteenden n&amp;aring;s genom att s&amp;auml;tta r&amp;auml;tt pris p&amp;aring; milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Vi vill forts&amp;auml;tta den gr&amp;ouml;na skattev&amp;auml;xlingen som b&amp;aring;de h&amp;ouml;jer skatter p&amp;aring; transporter och annat milj&amp;ouml;belastande samtidigt som vi s&amp;auml;nker skatter f&amp;ouml;r l&amp;aring;ginkomsttagare och f&amp;ouml;r dem som bor i glesbygd. F&amp;ouml;r 2008 motsvarar v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag en &amp;ouml;kning med 3,4 miljarder kronor (se tabell 1 nedan).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en minskad klimatp&amp;aring;verkan h&amp;ouml;jer vi skatterna p&amp;aring; bensin och diesel s&amp;aring; att h&amp;ouml;jningen 2010 uppg&amp;aring;r till 75 &amp;ouml;re. Dessutom vill vi ha en skattev&amp;auml;xling f&amp;ouml;r dieselbilar, vilket inneb&amp;auml;r en h&amp;ouml;jning av dieselskatten med tio &amp;ouml;re varje &amp;aring;r samtidigt som vi s&amp;auml;nker fordonsskatten f&amp;ouml;r diesel med motsvarande summa. En klimatskatt inf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r inrikesflyget. Vi inf&amp;ouml;r &amp;auml;ven en milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; fluorerade v&amp;auml;xthusgaser, ett nytt cykelavdrag samt en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre havsmilj&amp;ouml; s&amp;auml;nker vi skatten p&amp;aring; alkylatbensin, vilket delvis v&amp;auml;xlas mot ett inf&amp;ouml;rande av en ny b&amp;aring;tskatt. F&amp;ouml;r minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning och spridning av kemikalier h&amp;ouml;jer vi &amp;auml;ven skatten f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpningsmedel och handelsg&amp;ouml;dsel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att kompensera hush&amp;aring;llen f&amp;ouml;r de h&amp;ouml;jda milj&amp;ouml;skatterna ger vi ett riktat st&amp;ouml;d till kollektivtrafik i glesbygd, vi s&amp;auml;nker fordonsskatten f&amp;ouml;r bil&amp;auml;gare i glesbygd samt s&amp;auml;nker skatten f&amp;ouml;r dem som endast betalar kommunalskatt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: normal; margin-bottom: 0.71mm; page-break-before: always; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Tabell 1: V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag till skattev&amp;auml;xling (miljoner kronor)&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: 0.0mm; margin-right: auto; table-layout: auto; width: 106.92mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="206"/&gt;&lt;col width="67"/&gt;&lt;col width="67"/&gt;&lt;col width="65"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;Skatteh&amp;ouml;jningar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Diesel (55–65–75 f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;klass 1–3)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;410&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;820&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Diesel (0–10–20 f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;klass 1–3)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;410&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;820&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Bensin (29–50–75)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;1 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;2&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt bilar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;300&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;600&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;600&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Klimatskatt inrikesflyg&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;700&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;1 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;1 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Bek&amp;auml;mpningsmedel och handelsg&amp;ouml;dsel&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;80&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;80&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;80&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Milj&amp;ouml;avgift fluorerade v&amp;auml;xthusgaser&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;H&amp;ouml;jd fordonskatt p&amp;aring; grund av &amp;ouml;kad koldioxidrelation&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;B&amp;aring;tskatt &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;25&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;25&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;Summa (avrundat)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;3 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;6 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;8 100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;Skattes&amp;auml;nkningar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2008&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Inkomstskattes&amp;auml;nkning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;2 800&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;4 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;6 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;S&amp;auml;nkt fordonskatt diesel (bil + lastbil)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;410&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;820&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;S&amp;auml;nkt fordonsskatt glesbygd&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;60&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;60&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;60&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Cykelavdrag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;45&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;90&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;90&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;Kollektivtrafik glesbygd&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;500&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;1 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;1 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;S&amp;auml;nkt koldioxidskatt p&amp;aring; grund av &amp;ouml;kad koldioxidrelation&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;S&amp;auml;nkt skatt alkylatbensin&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;25&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 9.0pt;"&gt;25&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.38mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;Summa (avrundat)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;3 400&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.68mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;6 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-width: 0.5pt; border-left-style: solid; border-left-color: #000000; border-right-width: 0.5pt; border-right-style: solid; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 17.18mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 9.0pt;"&gt;8 100&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112281" name="_Toc179112281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487006" name="_Toc180487006"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178611541" name="_Toc178611541"&gt;&lt;/a&gt;Klimattrampa till jobbet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av alla bilresor i Sverige &amp;auml;r kortare &amp;auml;n 5 kilometer. Arbets- och tj&amp;auml;nsteresorna utg&amp;ouml;r drygt h&amp;auml;lften av resorna. Ett s&amp;auml;tt att stimulera m&amp;auml;nniskor att st&amp;auml;lla bilen och v&amp;auml;lja att cykla till arbetet &amp;auml;r ge en cykel till de anst&amp;auml;llda. Men om en arbetsgivare vill ge en cykel till en anst&amp;auml;lld idag beskattas detta som en f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r den anst&amp;auml;llda. Det inneb&amp;auml;r att arbetsgivare och den anst&amp;auml;llda (f&amp;ouml;rm&amp;aring;nstagaren) m&amp;aring;ste betala arbetsgivaravgifter respektive inkomstskatt p&amp;aring; beloppet. F&amp;ouml;r att stimulera klimatv&amp;auml;nligt resande slopar V&amp;auml;nsterpartiet arbetsgivaravgiften och f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen i de fall d&amp;auml;r arbetsgivare k&amp;ouml;per cyklar till de anst&amp;auml;llda med syfte att de skall b&amp;ouml;rja cykla till och fr&amp;aring;n arbetet. S&amp;aring;v&amp;auml;l klimatet som m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa vinner p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112282" name="_Toc179112282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487007" name="_Toc180487007"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kat st&amp;ouml;d milj&amp;ouml;organisationers klimatarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;De ideella milj&amp;ouml;organisationerna har en viktig roll f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet att bli mer klimatv&amp;auml;nligt. F&amp;ouml;r 2007 har Naturv&amp;aring;rdsverket beviljat bidrag p&amp;aring; 8,4 mil&amp;shy;joner kronor till 23 milj&amp;ouml;organisationer. Av de utdelade medlen har ca 3 &lt;/span&gt;miljo&amp;shy;ner kronor g&amp;aring;tt till direkt klimatarbete&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;. &lt;/span&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att de ideella milj&amp;ouml;organisationerna skall ges &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att arbeta med klimatprojekt. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20 &amp;ouml;kar vi st&amp;ouml;det till milj&amp;ouml;organisationer med 2 miljoner kronor per &amp;aring;r 2008–2010. Dessa medel skall g&amp;aring; till klimatrelaterad verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112283" name="_Toc179112283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487008" name="_Toc180487008"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r flyg och sj&amp;ouml;fart&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att alla transportslag skall b&amp;auml;ra sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader och det &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att &amp;ouml;verl&amp;auml;mna kostnader till n&amp;auml;sta generation. Tillv&amp;auml;xt och regional utveckling &amp;auml;r viktigt, men det f&amp;aring;r inte ske genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r ekologiskt oh&amp;aring;llbara. Alla f&amp;ouml;rslag i detta kapitel beskrivs mer utf&amp;ouml;rligt i motionerna Flyget och milj&amp;ouml;n (2007/08:T412) och Sj&amp;ouml;farten (2007/08:T326).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112284" name="_Toc179112284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487009" name="_Toc180487009"&gt;&lt;/a&gt;Skatt p&amp;aring; internationellt flyg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r flygfotogen (som anv&amp;auml;nds av stora luftfartyg) och flygbensin (som i princip bara anv&amp;auml;nds i sm&amp;aring; privatplan) befriade fr&amp;aring;n koldioxid- och energiskatt. Internationella konventioner s&amp;auml;tter stopp f&amp;ouml;r att beskatta flygbr&amp;auml;nsle p&amp;aring; utrikesflyg. I Chicago-konventionen fr&amp;aring;n 1944 s&amp;auml;gs att undertecknande stater inte f&amp;aring;r beskatta br&amp;auml;nsle som redan befinner sig ombord p&amp;aring; annat lands flygplan som flyger till eller fr&amp;aring;n avtalsslutande stat eller genom dess luftrum. Denna &amp;ouml;verenskommelse har sedan lett till att skattebefrielsen p&amp;aring; br&amp;auml;nsle har skrivits in i olika bilaterala avtal. Det betyder ofta att staterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte p&amp;aring;f&amp;ouml;ra skatt p&amp;aring; in- eller utf&amp;ouml;rsel av br&amp;auml;nsle men &amp;auml;ven att tankning av br&amp;auml;nsle &amp;auml;r befriat fr&amp;aring;n skatter eller avgifter. Detta system &amp;auml;r en f&amp;ouml;rlegad ordning och b&amp;ouml;r omg&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Regeringen b&amp;ouml;r kraftfullt agera f&amp;ouml;r att ICAO (International Civil Aviation Organization) tillser att flygtrafiken minskar sin milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och att beskattning av flygbr&amp;auml;nsle blir m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112285" name="_Toc179112285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487010" name="_Toc180487010"&gt;&lt;/a&gt;Luftfarten i klimatkonventionen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella flygtrafiken omfattas tyv&amp;auml;rr inte av Kyotoprotokollet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det p&amp;aring; en internationell niv&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring m&amp;aring;ste ske eftersom den internationella flygtrafiken &amp;auml;r sv&amp;aring;r att milj&amp;ouml;beskatta om s&amp;aring; inte sker i flera l&amp;auml;nder samtidigt. Sverige b&amp;ouml;r agera i s&amp;aring;v&amp;auml;l EU som FN f&amp;ouml;r att luftfartens klimatp&amp;aring;verkan skall bli en del av den internationella klimatkonventionen efter 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112286" name="_Toc179112286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487011" name="_Toc180487011"&gt;&lt;/a&gt;Klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyget&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motsats till utrikesflyg &amp;auml;r det till&amp;aring;tet att beskatta inrikesflyg, men trots det &amp;auml;r flygfotogen och flygbensin befriade fr&amp;aring;n b&amp;aring;de punkt- och merv&amp;auml;rdesskatt. Vi vill inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyg i form av en start- eller landningsavgift som skulle &amp;ouml;ka incitamentet att fylla planen och d&amp;auml;rmed minska p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till klimatskatt f&amp;ouml;r inrikesflyget &amp;ouml;kar kostnaderna f&amp;ouml;r dessa inrikes flyglinjer. F&amp;ouml;r att inte &amp;aring;stadkomma en negativ regional utveckling f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att Rikstrafiken kompenseras f&amp;ouml;r klimatskattens effekter. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra att ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag avs&amp;auml;tter vi 75 miljoner kronor p&amp;aring; &amp;aring;rsbasis till Rikstrafiken fr.o.m. den 1 juli 2008 (se motion 2007/08:T529 med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 22).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112287" name="_Toc179112287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487012" name="_Toc180487012"&gt;&lt;/a&gt;Mer milj&amp;ouml;anpassat flyg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;ver tas fram ett samlat f&amp;ouml;rslag till hur flygtrafiken kan minska sin milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan genom till exempel motorf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar, br&amp;auml;nsle, maximalt utnyttjande av passagerare och platskapacitet, kortare och milj&amp;ouml;anpassad tid i luften m.m. Regeringen b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka hur nya milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen kan utvecklas och p&amp;aring;skynda processen med att godk&amp;auml;nna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112288" name="_Toc179112288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487013" name="_Toc180487013"&gt;&lt;/a&gt;Kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;fartens drivmedel &amp;auml;r undantagna fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt. Bakgrunden &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrade internationella konventioner och avtal. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;gst rimligt att sj&amp;ouml;fartens br&amp;auml;nsle milj&amp;ouml;beskattas enligt samma principer som &amp;ouml;vriga transportslag. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r en kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten. F&amp;ouml;rslaget beh&amp;ouml;ver analyseras vidare, och det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att det genomf&amp;ouml;rs av alla eller n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r utreda hur en kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;trafiken i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n skulle kunna inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112289" name="_Toc179112289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487014" name="_Toc180487014"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r milj&amp;ouml;differentierade hamnavgifter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;ver inf&amp;ouml;ras krav p&amp;aring; att alla hamnavgifter skall vara differentierade efter fartygstrafikens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Alla hamnar, &amp;auml;ven de p&amp;aring; v&amp;auml;stkusten, b&amp;ouml;r ta ut hamnavgifter som &amp;auml;r mer milj&amp;ouml;styrande. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta fram ett lagstiftningsf&amp;ouml;rslag som baseras p&amp;aring; att alla hamnavgifter ska vara differentierade efter fartygstrafikens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112290" name="_Toc179112290"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487015" name="_Toc180487015"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r industrin&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven industrin m&amp;aring;ste minska sina utsl&amp;auml;pp. I dag st&amp;aring;r den svenska industrin f&amp;ouml;r drygt en tredjedel av de svenska utsl&amp;auml;ppen, och enligt prognoserna kommer utsl&amp;auml;ppen att &amp;ouml;ka. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa &amp;auml;ven industrins utsl&amp;auml;pp. L&amp;auml;s om detta &amp;auml;ven i motion Mot en s&amp;auml;ker och h&amp;aring;llbar energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning (2007/08:N377).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112291" name="_Toc179112291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487016" name="_Toc180487016"&gt;&lt;/a&gt;EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den f&amp;ouml;rsta perioden av EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter (2005–2007) har en rad brister med systemet uppenbarats. Utsl&amp;auml;ppstaket f&amp;ouml;r de inledande &amp;aring;ren har varit f&amp;ouml;r gener&amp;ouml;st, men &amp;auml;ven metoden f&amp;ouml;r tilldelning av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter har kritiserats. Det &amp;auml;r positivt att det kommer att ske en s&amp;auml;nkning av det till&amp;aring;tna utsl&amp;auml;ppsutrymmet mellan den f&amp;ouml;rsta handelsperioden (2005–2007) och den andra handelsperioden (2008–2012), men systemet b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas ytterligare. Sverige b&amp;ouml;r vara drivande f&amp;ouml;r att utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tterna skall tilldelas restriktivt och helst via auktionering. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112292" name="_Toc179112292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487017" name="_Toc180487017"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; fluorerade v&amp;auml;xthusgaser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppen av fluorerade v&amp;auml;xthusgaser (F-gaser) har f&amp;ouml;rdubblats 1990–2005. Sedan 90-talet har man f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt ers&amp;auml;tta klor-fluor-kol-f&amp;ouml;reningar som t.ex. freon med F-ga&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ser. De anv&amp;auml;nds bl.a. som k&amp;ouml;ldmedium i kyl-, frys- och kli&lt;/span&gt;matanl&amp;auml;ggningar, som isoleringsmedium vid tillverkning av olika plaster och som isolerande gas i elektrisk utrustning. Dessa gaser har en mycket kraftig v&amp;auml;xthuseffekt och en l&amp;aring;ng livsl&amp;auml;ngd i atmosf&amp;auml;ren. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att begr&amp;auml;nsa utsl&amp;auml;ppen av dem f&amp;ouml;r att vi skall n&amp;aring; v&amp;aring;ra uppsatta milj&amp;ouml;m&amp;aring;l. De fluorerade v&amp;auml;xthusgaserna omfattas av Kyotoprotokollet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i sin senaste utv&amp;auml;rdering av Sveriges klimatstrategi att en milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; F-gaser inf&amp;ouml;rs. Avgiften f&amp;ouml;resl&amp;aring;s till 190 kr per kg koldioxidekvivalent att tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av produkt som inneh&amp;aring;ller fluorerad gas. En avgift i niv&amp;aring; med den nedsatta koldioxidskatten f&amp;ouml;r tillverkningsindustrin (190 kr per kg koldioxid) skulle enligt myndigheterna &amp;aring;stadkomma en minskning av dessa utsl&amp;auml;pp till en kostnad i paritet med vad som g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen i sektorer som betalar den reducerade niv&amp;aring;n p&amp;aring; koldioxidskatten. Skatten skulle minska utsl&amp;auml;ppen med v&amp;auml;xthusgaser 0,2 megaton/&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en lag om en milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; fluorerade v&amp;auml;xthusgaser inf&amp;ouml;rs. Avgiften skall inf&amp;ouml;ras i niv&amp;aring; med nuvarande koldioxidskatt f&amp;ouml;r tillverkningsindustrin. Avgiften f&amp;ouml;resl&amp;aring;s till 190 kr per kg koldioxidekvivalent att tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av produkt som inneh&amp;aring;ller fluorerad gas. En del av avgiften skall &amp;aring;terbetalas till anv&amp;auml;ndarna vid destruktion av produkter som inneh&amp;aring;ller F-gaser samt t&amp;auml;cka statens administrativa kostnader. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;aring;rliga int&amp;auml;kten vid inf&amp;ouml;randet ber&amp;auml;knas till ca 100 miljoner kronor som minskar till ca 50 miljoner kronor &amp;aring;r 2020, givet utsl&amp;auml;pp p&amp;aring; n&amp;auml;rmare 300 000 ton koldioxidekvivalenter. Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att &amp;aring;terbetalning av milj&amp;ouml;avgiften b&amp;ouml;r ske vid export av produkter inneh&amp;aring;llande F-gaser och vid destruktion. Vi vill till b&amp;ouml;rja med att avs&amp;auml;tta 20 miljoner kronor f&amp;ouml;r administrationskostnader samt f&amp;ouml;r &amp;aring;terbetalning av en del av milj&amp;ouml;avgiften vid destruktion av produkter inneh&amp;aring;llande F-gaser. D&amp;auml;remot vill vi inte &amp;aring;terbetala milj&amp;ouml;avgiften n&amp;auml;r F-gaser exporteras fr&amp;aring;n landet (se motion 2007/08:MJ367 med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 20).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112293" name="_Toc179112293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487018" name="_Toc180487018"&gt;&lt;/a&gt;Utredning om minskade utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n industrin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrif&amp;ouml;retagen betalar endast en marginell del av de energiskatter och avgifter som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r andra. Detta f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande har motiverats av att industrin beh&amp;ouml;ver internationella konkurrensf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, men minskar incitamenten till energieffektiviserings&amp;aring;tg&amp;auml;rder inom industrin och v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att uppn&amp;aring; klimatm&amp;aring;l och avveckla k&amp;auml;rnkraften. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att skyndsamt utreda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, konsekvenser och behovet av politiska och ekonomiska incitament till industrin f&amp;ouml;r att minska sin elf&amp;ouml;rbrukning och anv&amp;auml;ndning av fossila br&amp;auml;nslen med 25, 30, 35 respektive 40 procent&lt;a id="_Toc178611542" name="_Toc178611542"&gt;&lt;/a&gt; till &amp;aring;r 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178611543" name="_Toc178611543"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179112294" name="_Toc179112294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487019" name="_Toc180487019"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r energisektorn och bost&amp;auml;der&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sektorn bost&amp;auml;der och lokaler har minskat sina utsl&amp;auml;pp kraftigt, men det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande att sektorn satsar mer p&amp;aring; energieffektivisering och klimatsmart byggande. Samtidigt beh&amp;ouml;ver vi &amp;ouml;verg&amp;aring; till mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga energislag, exempelvis genom kraftiga satsningar p&amp;aring; energiforskningen (se kap. 9). L&amp;auml;s mer om detta &amp;auml;ven i motionerna Mot en s&amp;auml;ker och h&amp;aring;llbar energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning (2007/08:N377) och Centrum f&amp;ouml;r energieffektivisering (2007/08:N286).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112295" name="_Toc179112295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487020" name="_Toc180487020"&gt;&lt;/a&gt;Satsningar p&amp;aring; energieffektivisering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en ny programmyndighet, Centrum f&amp;ouml;r energieffektivisering, inr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre samordning av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r energieffektivisering. I dag f&amp;ouml;rdelas ansvaret f&amp;ouml;r energieffektivisering p&amp;aring; flera olika statliga myndigheter. Denna uppdelning har gjort att ansvaret f&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning av m&amp;aring;l och insatser brustit. I satsningen sammanf&amp;ouml;rs tidigare anslag till Energir&amp;aring;dgivarna och st&amp;ouml;den f&amp;ouml;r energieffektiviseringar och f&amp;ouml;rnybar energi. Vi tillf&amp;ouml;r dessutom extra resurser p&amp;aring; 2,5 miljarder kronor sammanlagt &amp;ouml;ver tre &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112296" name="_Toc179112296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487021" name="_Toc180487021"&gt;&lt;/a&gt;Vita certifikat&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stimulera energieffektivisering genom att inf&amp;ouml;ra vita certifikat, som &amp;aring;l&amp;auml;gger elleverant&amp;ouml;rer att effektivisera en av regeringen beslutad procentandel av vad de s&amp;auml;ljer. Det inneb&amp;auml;r att alla eldistribut&amp;ouml;rer m&amp;aring;ste leverera en viss m&amp;auml;ngd energieffektivisering. P&amp;aring; s&amp;aring; vis skapas en marknad f&amp;ouml;r handel med effektiviserings&amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;retagen kan antingen sj&amp;auml;lva ansvara f&amp;ouml;r energieffektiviseringen eller k&amp;ouml;pa certifikat av andra, exempelvis bostadsf&amp;ouml;retag eller f&amp;ouml;retag, som har energieffektiviserat.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112297" name="_Toc179112297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487022" name="_Toc180487022"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;ouml;rlig eltaxa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;ouml;rlig eltaxa b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. Alla fasta elavgifter borde slopas och elr&amp;auml;kningen borde endast inneh&amp;aring;lla uppgift om priset per f&amp;ouml;rbrukad kilowattimme, vilket skulle tydligg&amp;ouml;ra sl&amp;ouml;seri med el. Priset skulle allts&amp;aring; vara summan av n&amp;auml;tavgifter, elpris och skatter. Detta skulle vara m&amp;ouml;jligt genom att elleverant&amp;ouml;rer och &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;n&amp;auml;tbolag sinsemellan g&amp;ouml;r upp kostnaden f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda n&amp;auml;tet. Ett s&amp;aring;dant sy&lt;/span&gt;stem med enbart en r&amp;ouml;rlig eltaxa borde inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r alla &amp;aring;retruntboenden och fasta n&amp;auml;ringsinr&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112298" name="_Toc179112298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487023" name="_Toc180487023"&gt;&lt;/a&gt;Timvis m&amp;auml;tning av el&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett lagf&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r alla hush&amp;aring;ll som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar att f&amp;aring; timvis avl&amp;auml;sning av sin elf&amp;ouml;rbrukning. P&amp;aring; flera h&amp;aring;ll har energibolag genomf&amp;ouml;rt timvis avl&amp;auml;sning av elf&amp;ouml;rbrukning f&amp;ouml;r konsumenten. Det &amp;auml;r ett utm&amp;auml;rkt s&amp;auml;tt att ytterligare stimulera konsumenten att styra sin elf&amp;ouml;rbrukning och &amp;ouml;ka motivationen f&amp;ouml;r effektivisering. D&amp;aring; fj&amp;auml;rravl&amp;auml;sning av elm&amp;auml;tare &amp;auml;r ett problem f&amp;ouml;r de el&amp;ouml;verk&amp;auml;nsliga b&amp;ouml;r det beaktas av n&amp;auml;tbolagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112299" name="_Toc179112299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487024" name="_Toc180487024"&gt;&lt;/a&gt;Passivhus och l&amp;aring;genergihus&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bostads- och servicesektorn st&amp;aring;r f&amp;ouml;r ca 40 procent av Sveriges energianv&amp;auml;ndning. N&amp;auml;r det kommer till att nyproducera bost&amp;auml;der med l&amp;auml;gre energif&amp;ouml;rbrukning finns idag utvecklad teknik. Trots detta sker nybyggnation oftast enligt konventionella principer och med traditionella v&amp;auml;rmek&amp;auml;llor. F&amp;ouml;r stimulans av byggande av energisn&amp;aring;la hus aviserar vi ett nytt anslag p&amp;aring; 30 miljoner kronor per &amp;aring;r med syfte att st&amp;ouml;dja ett &amp;ouml;kat byggande av s.k. passivhus (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 18).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112300" name="_Toc179112300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487025" name="_Toc180487025"&gt;&lt;/a&gt;Sk&amp;auml;rpta byggregler vid nybyggnation och ombyggnation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r byggnadsbest&amp;aring;ndet (ny- och ombyggnation) &amp;auml;r normer f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsplaneringen och f&amp;ouml;r byggnaders energiprestanda centrala d&amp;aring; koldioxidskatten redan i dag bed&amp;ouml;ms ha tillr&amp;auml;cklig styrning f&amp;ouml;r att energianv&amp;auml;ndningen i bostadssektorn i en snar framtid i stort skall ske utan fossila br&amp;auml;nslen, enligt Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten (Ekonomiska styrmedel i milj&amp;ouml;politiken 2006). Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; sk&amp;auml;rpta byggregler avseende energihush&amp;aring;llning, med str&amp;auml;ngare krav p&amp;aring; uppf&amp;ouml;ljning samt efterlevnad av regelverk. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112301" name="_Toc179112301"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487026" name="_Toc180487026"&gt;&lt;/a&gt;Elcertifikat&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Systemet f&amp;ouml;r elcer&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;tifikat b&amp;ouml;r beh&amp;aring;llas och &amp;auml;ven omfatta industrin. Elcertifika&lt;/span&gt;ten &amp;auml;r ett mycket effektivt s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka produktionen av f&amp;ouml;rnybar elenergi. Systemet inneb&amp;auml;r att elproducenterna f&amp;aring;r ett elcertifikat f&amp;ouml;r varje megawattimme f&amp;ouml;rnybar el som producerats. Certifikaten s&amp;auml;ljs sedan till elanv&amp;auml;ndarna som enligt lag &amp;auml;r skyldiga att k&amp;ouml;pa in elcertifikat motsvarande en viss andel av sin anv&amp;auml;ndning. Denna kvot h&amp;ouml;js successivt &amp;aring;r fr&amp;aring;n &amp;aring;r. Som resultat uppn&amp;aring;s samtidigt l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser genom att f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen anv&amp;auml;nds i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning. Systemet har f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngts till 2030 och har som m&amp;aring;l att generera 17 terawattimmar till &amp;aring;r 2016.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112302" name="_Toc179112302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487027" name="_Toc180487027"&gt;&lt;/a&gt;Strategi f&amp;ouml;r bioenergi&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En nationell strategi f&amp;ouml;r bioenergi b&amp;ouml;r utvecklas f&amp;ouml;r att analysera hur dess utveckling kan fr&amp;auml;mjas utan att den biologiska m&amp;aring;ngfalden p&amp;aring;verkas negativt. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112303" name="_Toc179112303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487028" name="_Toc180487028"&gt;&lt;/a&gt;Avfallsf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsskatten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Drygt h&amp;auml;lften av allt hush&amp;aring;llsavfall f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nns fortfarande. Behandling av organiskt avfall medf&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp av koldioxid men framf&amp;ouml;r allt metan som ocks&amp;aring; &amp;auml;r en v&amp;auml;xthusgas. I juni 2006 beslutade riksdagen att fossilt kol i visst hush&amp;aring;llsavfall skall vara skattepliktigt om det f&amp;ouml;rbrukas f&amp;ouml;r uppv&amp;auml;rmning. F&amp;ouml;rutom att skapa likv&amp;auml;rdiga villkor f&amp;ouml;r olika br&amp;auml;nslen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;rslaget en styrning mot milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt b&amp;auml;ttre utnyttjande av avfallet genom att premiera f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning d&amp;auml;r b&amp;aring;de el och v&amp;auml;rme utvinns. Kommuner f&amp;aring;r incitament att &amp;ouml;ka &amp;aring;tervinningen och d&amp;auml;rmed minska sina kostnader f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning. Det blir mer ekonomiskt intressant att sortera ut bland annat biologiskt avfall, vilket f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r lokal biogasproduktion. Sammantaget kan det minska de klimatp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;ppen rej&amp;auml;lt samtidigt som nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas inom biogasbranschen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;g&amp;aring;r emellertid en diskussion om att utveckla avfallsf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsskatten f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka sortering och &amp;aring;tervinning &amp;auml;nnu mer. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning om huruvida det finns behov av att justera eller komplettera avfallsf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsskatten i lag (1994:1776) samt inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; energi f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka sortering och &amp;aring;tervinning fr&amp;aring;n t.ex. industri. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112304" name="_Toc179112304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487029" name="_Toc180487029"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder inom kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en trafikpolitik d&amp;auml;r kvinnor och m&amp;auml;n har bra kommunikationer oavsett var de bor och som leder till att vi f&amp;aring;r ett transportsystem som minskar milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan b&amp;aring;de lokalt och globalt. En viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning &amp;auml;r att det finns en utbyggd, tillg&amp;auml;nglig, prisv&amp;auml;rd och v&amp;auml;l fungerande kollektivtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, detta oberoende av om man bor i storstad eller glesbygd. L&amp;auml;s mer om detta i motionerna Kollektivtrafik (2007/08:T531), Klimattaxa i kollektivtrafiken (2007/08:T328) och J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken (2007/08:T329).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112305" name="_Toc179112305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487030" name="_Toc180487030"&gt;&lt;/a&gt;Klimattaxa och &amp;ouml;kad kollektivtrafik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om vi verkligen menar allvar med att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka minska privatbilismen och f&amp;aring; fler att resa kollektivt m&amp;aring;ste vi vidta kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillf&amp;ouml;r vi resurser f&amp;ouml;r ut&amp;ouml;kad kollektivtrafik med 7,5 miljarder kronor under tre &amp;aring;r, varav 2,5 miljarder &amp;auml;r speciellt riktade till glesbygden (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 22).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som en del i att &amp;ouml;ka kollektivtrafikens andel av antalet resor vill vi att det genomf&amp;ouml;rs ett storskaligt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med klimattaxa i tv&amp;aring; l&amp;auml;n, dvs. att l&amp;auml;nsinv&amp;aring;narna utan kostnad kan anv&amp;auml;nda sig av kollektiva f&amp;auml;rdmedel. F&amp;ouml;r kunna ber&amp;auml;kna en kostnad har vi utg&amp;aring;tt ifr&amp;aring;n vad biljettint&amp;auml;kterna f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne och &amp;Ouml;rebro l&amp;auml;n uppg&amp;aring;r till. Den summan, 1,4 miljarder kronor, har vi d&amp;auml;refter avsatt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket. D&amp;auml;rtill kommer 50 miljoner kronor till forskning och utv&amp;auml;rdering varje &amp;aring;r. Vi har ocks&amp;aring; lagt till 150 miljoner kronor f&amp;ouml;r ink&amp;ouml;p av bussar, som i viss m&amp;aring;n beh&amp;ouml;ver kompletteras f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken ska bli lyckade. Totalt blir det 1,6 miljarder kronor per &amp;aring;r om man v&amp;auml;ljer dessa tv&amp;aring; l&amp;auml;n. Vi vill att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas den 1 juli 2008, vilket g&amp;ouml;r att anslaget f&amp;ouml;r 2008 halveras till 800&amp;nbsp;miljoner kronor (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 22).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112306" name="_Toc179112306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487031" name="_Toc180487031"&gt;&lt;/a&gt;Reseavdrag&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vore &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt att f&amp;aring; till ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresen&amp;auml;rer. Vi skulle d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vilja se att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik men samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112307" name="_Toc179112307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487032" name="_Toc180487032"&gt;&lt;/a&gt;Bygg mer j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n lokala och globala h&amp;auml;nsynstaganden &amp;auml;r det viktigt att st&amp;auml;lla om till ett h&amp;aring;llbart transportsystem och l&amp;aring;ta sp&amp;aring;rbunden trafik ta en st&amp;ouml;rre andel av transporterna f&amp;ouml;r b&amp;aring;de person- och godstrafik. En satsning p&amp;aring; t&amp;aring;g och sp&amp;aring;r leder till ett effektivare, milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare, energisn&amp;aring;lare och mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. Vi har tidigare (i samarbete med s och mp) f&amp;aring;tt igenom att 107 miljarder kronor skall investeras i nya j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar mellan 2004–2015. Det &amp;auml;r en omfattande och fram&amp;aring;tsyftande satsning. Men nu saknas det 12 miljarder kronor, och 70 j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssatsningar hotas att flytta l&amp;aring;ngt i framtiden. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillskjuter vi 12 miljarder kronor under en 8-&amp;aring;rsperiod, dvs. 1,5 miljarder kronor per &amp;aring;r. Dessutom &amp;ouml;kar vi investeringarna med ytterligare 2,5 miljarder kronor per &amp;aring;r i enlighet med Banverkets f&amp;ouml;rslag om +50-niv&amp;aring;. Vi avs&amp;auml;tter ocks&amp;aring; 5 miljarder kronor f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla Citybanans byggnation. Med &amp;ouml;kad sp&amp;aring;rkapacitet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras kommunikationerna i b&amp;aring;de Stockholm och landet som helhet. Regeringen vill l&amp;aring;ta kommuner och landsting vara med och finansiera den &amp;ouml;kade kostnaden. Vi ser ingen som helst anledning att vissa medborgare i Sverige skall p&amp;aring;f&amp;ouml;ras extra kostnader f&amp;ouml;r n&amp;aring;got som s&amp;aring; uppenbart &amp;auml;r en nationell investering. Sammanlagt betyder det att vi under perioden 2008–2019 &amp;ouml;kar investeringarna till j&amp;auml;rnv&amp;auml;garna med 42 miljarder kronor (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 22).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112308" name="_Toc179112308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487033" name="_Toc180487033"&gt;&lt;/a&gt;Minska t&amp;aring;gf&amp;ouml;rseningarna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket har uppskattat att det fram till 2015 saknas 8 miljarder kronor till investeringar av banunderh&amp;aring;ll om t&amp;aring;gf&amp;ouml;rseningarna skall minska med minst 50 procent. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 1 miljard kronor per &amp;aring;r till &amp;ouml;kat banunderh&amp;aring;ll under &amp;aring;tta &amp;aring;rs tid. Banverket har &amp;auml;ven flaggat f&amp;ouml;r att 17 j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckor skall l&amp;auml;ggas ned p&amp;aring; grund av bristande anslag till underh&amp;aring;ll. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r 250&amp;nbsp;miljoner kronor i fyra &amp;aring;r f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att dessa banor finns kvar (se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 22).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112309" name="_Toc179112309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487034" name="_Toc180487034"&gt;&lt;/a&gt;Investeringsbudget&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om staten anv&amp;auml;nder en investeringsbudget och l&amp;aring;nefinansierar investeringarna i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att direktavskriva dem frig&amp;ouml;rs stora resurser. Budgetlagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att huvudprincipen f&amp;ouml;r infrastrukturinvesteringar skall vara att staten upptar l&amp;aring;n hos Riksg&amp;auml;ldskontoret i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att s&amp;aring;dana finansieras via anslag. Det &amp;auml;r m&amp;auml;rkligt att staten inte har en investeringsbudget som exempelvis kommuner, landsting och f&amp;ouml;retag har.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112310" name="_Toc179112310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487035" name="_Toc180487035"&gt;&lt;/a&gt;Kombiterminaler&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ta bort hindren f&amp;ouml;r &amp;ouml;verflyttning av gods fr&amp;aring;n v&amp;auml;g till sj&amp;ouml;fart och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g genom att bygga fler kombiterminaler.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112311" name="_Toc179112311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487036" name="_Toc180487036"&gt;&lt;/a&gt;Klimatsmart samh&amp;auml;llsplanering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att vi f&amp;aring;r en samh&amp;auml;llsplanering som minskar behovet av biltransporter. L&amp;auml;s om detta &amp;auml;ven i motionerna Milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik (2007/08:T327) och J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken (2007/08:T329).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112312" name="_Toc179112312"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487037" name="_Toc180487037"&gt;&lt;/a&gt;Regional planeringssamordning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llsplaneringen p&amp;aring; regional och lokal niv&amp;aring; beh&amp;ouml;ver i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning stimulera till en samh&amp;auml;llsstruktur som fr&amp;auml;mjar resurssn&amp;aring;la fordon. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag som st&amp;auml;rker den regionala samordningen p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att transportarbetets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan kan minska p&amp;aring; regional niv&amp;aring;. Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen har framf&amp;ouml;rt att ett minimikrav n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den regionala framf&amp;ouml;rh&amp;aring;llningen &amp;auml;r att regionala planer analyseras utifr&amp;aring;n bebyggelse- och transportperspektiv. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; att de regionala planerna konsekvensanalyseras utifr&amp;aring;n bebyggelse och transportperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112313" name="_Toc179112313"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487038" name="_Toc180487038"&gt;&lt;/a&gt;Transporthierarki&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill att det inf&amp;ouml;rs en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som skall prioriteras och som skall genomsyra beslut som r&amp;ouml;r kommunikationer. Vid behov av kommunikation m&amp;aring;ste man f&amp;ouml;rst st&amp;auml;lla sig fr&amp;aring;gan om det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att fysiskt f&amp;ouml;rflytta sig. Om det finns behov av att f&amp;ouml;rflytta sig i det fysiska rummet b&amp;ouml;r man i f&amp;ouml;rsta hand anv&amp;auml;nda sig av g&amp;aring;ng eller cykel. &amp;Auml;r det inte m&amp;ouml;jligt skall kollektiva transportmedel anv&amp;auml;ndas s&amp;aring;som buss, sp&amp;aring;rtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. D&amp;auml;refter kommer v&amp;auml;gtransporter och d&amp;aring; i f&amp;ouml;rsta hand de som drivs med drivmedel som inte p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n negativt. I sista hand ska flyg anv&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112314" name="_Toc179112314"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487039" name="_Toc180487039"&gt;&lt;/a&gt;Transportplaner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;auml;ll krav p&amp;aring; transportplaner f&amp;ouml;r ett minskat transportbehov och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare resor d&amp;aring; nya bostadsomr&amp;aring;den och arbetsplatser skall byggas. Vid st&amp;ouml;rre exploateringsprojekt finns det krav p&amp;aring; att exploat&amp;ouml;r skall visa p&amp;aring; vilka milj&amp;ouml;konsekvenser f&amp;ouml;rslaget f&amp;aring;r i samband med en &amp;auml;ndrad markanv&amp;auml;ndning. D&amp;auml;remot beh&amp;ouml;ver en exploat&amp;ouml;r inte redovisa vilka transportbehov som uppkommer i och med exploateringen. Exploat&amp;ouml;ren beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ver huvud taget inte ta ansvar f&amp;ouml;r hur man kan minimera eller styra transportslag s&amp;aring; att det ger en positiv effekt p&amp;aring; milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa. Det h&amp;auml;r minskar ju sj&amp;auml;lvklart m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;aring; effektiva och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga transporter. V&amp;auml;nsterpartiet anser att kommunerna skall kunna st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att det uppr&amp;auml;ttas transportplaner i samband med detaljplaneringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112315" name="_Toc179112315"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487040" name="_Toc180487040"&gt;&lt;/a&gt;Levande stadscentrum&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill st&amp;auml;rka utvecklingen mot levande stadscentrum med utbyggd samh&amp;auml;llsservice och motverka etablering av externa k&amp;ouml;pcentrum som &amp;ouml;kar beroendet av bil och d&amp;auml;rmed utsl&amp;auml;ppen. Ett moratorium mot nya externa k&amp;ouml;pcentrum b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras till dess att ny lagstiftning finns p&amp;aring; omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112316" name="_Toc179112316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487041" name="_Toc180487041"&gt;&lt;/a&gt;Hastigheter p&amp;aring; v&amp;auml;garna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill s&amp;auml;nk medelhastigheten p&amp;aring; v&amp;auml;garna genom att inf&amp;ouml;ra fler hastighets&amp;ouml;vervakningskameror och genom att inte till&amp;aring;ta h&amp;ouml;gre hastigheter, som regeringen nyligen drivit igenom i riksdagen. S&amp;auml;nkta medelhastigheter skulle inneb&amp;auml;ra s&amp;aring;v&amp;auml;l &amp;ouml;kad trafiks&amp;auml;kerhet som minskade koldioxidutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112317" name="_Toc179112317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487042" name="_Toc180487042"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;policy f&amp;ouml;r statliga myndigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De statliga myndigheterna b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra den milj&amp;ouml;anpassade resan till norm och l&amp;aring;ta varje myndighet anta en milj&amp;ouml;policy.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112318" name="_Toc179112318"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487043" name="_Toc180487043"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som g&amp;ouml;r det dyrare att k&amp;ouml;ra fossilt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n bilismen &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att h&amp;ouml;ja skatterna f&amp;ouml;r fossila drivmedel och fordon. L&amp;auml;s om dessa f&amp;ouml;rslag &amp;auml;ven i motionen Milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik (2007/08:T327).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112319" name="_Toc179112319"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487044" name="_Toc180487044"&gt;&lt;/a&gt;Drivmedelsskatter f&amp;ouml;r bensin och diesel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Energimyndigheten och Naturv&amp;aring;rdsverket har i en gemensam rapport, som ett underlag till utv&amp;auml;rderingen av Sveriges klimatstrategi, f&amp;ouml;reslagit att koldioxidskatten h&amp;ouml;js med 75 &amp;ouml;re. Detta g&amp;ouml;r de naturligtvis mot bakgrund att vi skall n&amp;aring; de politiskt uppsatta milj&amp;ouml;m&amp;aring;len b&amp;aring;de globalt och lokalt. Sika, Statens Institut f&amp;ouml;r Kommunikationsanalys, har &amp;auml;ven nyligen presenterat en rapport som pekar p&amp;aring; att vi m&amp;aring;ste h&amp;ouml;ja skatten p&amp;aring; bensin och diesel med 2 kr/liter om vi vill n&amp;aring; det transportpolitiska m&amp;aring;let om att v&amp;auml;gtrafiken inte skall sl&amp;auml;ppa ut mer koldioxid 2010 &amp;auml;n vad som gjordes 1990. Det &amp;auml;r ett sektorsm&amp;aring;l som vi k&amp;auml;mpat mycket f&amp;ouml;r. &amp;Auml;ven V&amp;auml;gverket har i en rapport fr&amp;aring;n 2004 f&amp;ouml;reslagit en h&amp;ouml;jning med 2 kr/liter om vi vill uppn&amp;aring; sektorsm&amp;aring;let. I dag &amp;auml;r utvecklingen tyv&amp;auml;rr den motsatta. V&amp;auml;gtrafiken har tv&amp;auml;rtemot andra sektorer &amp;ouml;kat sina utsl&amp;auml;pp sedan 1990 med ca 10 procent, trots fler energieffektivare bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n h&amp;ouml;ga ambitioner p&amp;aring; milj&amp;ouml;- och klimatomr&amp;aring;det &amp;auml;r dessa myndigheters f&amp;ouml;rslag och slutsatser viktiga att beakta. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det kr&amp;auml;vs en h&amp;ouml;jning av bensin- och dieselskatten med 75 &amp;ouml;re under tre &amp;aring;r. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i v&amp;aring;r budgetmotion 2007/08:Fi276 en s&amp;aring;dan h&amp;ouml;jning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;ouml;jning av drivmedelsskatter ger dock o&amp;ouml;nskade effekter f&amp;ouml;r dem med l&amp;aring;ga inkomster och f&amp;ouml;r dem som bor i glesare bygder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;r vi en skattev&amp;auml;xling s&amp;aring; att dessa grupper inte drabbas s&amp;aring; h&amp;aring;rt. Det sker bl.a. genom s&amp;auml;nkt inkomstskatt, s&amp;auml;nkt fordonsskatt i glesbygd, avskaffande av regeringens trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremie (i snitt 700 kr h&amp;ouml;gre skatt f&amp;ouml;r en bil) och genom ett riktat st&amp;ouml;d till kollektivtrafik i glesbygd. Vi utvecklar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag i budgetmotionen 2007/08:Fi276.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112320" name="_Toc179112320"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487045" name="_Toc180487045"&gt;&lt;/a&gt;Energiskatt p&amp;aring; dieselbr&amp;auml;nsle&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att energiskatten p&amp;aring; dieselbr&amp;auml;nsle skall h&amp;ouml;jas successivt till en med bensin likv&amp;auml;rdig beskattning samtidigt som den h&amp;ouml;jda fordonsskatten f&amp;ouml;r dieselbilar s&amp;auml;nks. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven helt i linje med vad Naturv&amp;aring;rdsverket, Energimyndigheten och Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen har f&amp;ouml;reslagit. Det &amp;auml;r bra att regeringen har tagit ett steg i den h&amp;auml;r riktningen, men vi vill ta ytterligare steg och successivt h&amp;ouml;ja dieselskatten med 10 &amp;ouml;re per &amp;aring;r. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion 2007/08:Fi276 med anledning av prop. 2007/2008:1 att det p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas en successiv upptrappning av dieselskatten med 10 &amp;ouml;re per &amp;aring;r fr.o.m. 2009. Samtidigt s&amp;auml;nker vi fordonsskatten f&amp;ouml;r dieselfordon. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt styr vi mot ett h&amp;ouml;gre pris p&amp;aring; den r&amp;ouml;rliga transportkostnaden och ett l&amp;auml;gre p&amp;aring; den fasta transportkostnaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen g&amp;ouml;r en liknade konstruktion f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2008, men kompenserar bara dieselpersonbilarna. V&amp;auml;nsterpartiet finner inga sakliga sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att tunga fordon inte skall ing&amp;aring; i denna v&amp;auml;xling och avs&amp;auml;tter medel f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en s&amp;auml;nkning av fordonskatten f&amp;ouml;r tunga fordon.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112321" name="_Toc179112321"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487046" name="_Toc180487046"&gt;&lt;/a&gt;Kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet ser det som oerh&amp;ouml;rt angel&amp;auml;get att det fattas ett beslut i riksdagen om att ett system f&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon tr&amp;auml;der i kraft senast den 1 januari 2011. Det &amp;auml;r&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;lastbilstransporterna som st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen av trafik&amp;ouml;kningen p&amp;aring; v&amp;auml;garna. En kilometerskatt effektiviserar utnyttjandet av infrastrukturen och styr mot minskade v&amp;auml;gtransportvolymer eftersom skatten tas ut efter de r&amp;ouml;rliga kostnaderna. Kilometerskatt finns idag i Schweiz, Tyskland, &amp;Ouml;sterrike, och i Storbritannien finns det planer p&amp;aring; att inf&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112322" name="_Toc179112322"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487047" name="_Toc180487047"&gt;&lt;/a&gt;Fordonsskatt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill g&amp;ouml;ra fordonsskatten f&amp;ouml;r nya bilar &amp;auml;nnu mer koldioxidbaserad. Vi anser att man skall utreda om fordonsskatten f&amp;ouml;r &amp;auml;ven &amp;auml;ldre bilar kan g&amp;ouml;ras koldioxidbaserad, vilket den inte &amp;auml;r idag. En mer koldioxidbaserad skatt inneb&amp;auml;r att ju mindre koldioxid din bil sl&amp;auml;pper ut, desto mindre skatt betalar du, och tv&amp;auml;rtom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i sin utv&amp;auml;rdering av den svenska klimatstrategin att de br&amp;auml;nsle- och dieselfaktorer som idag anv&amp;auml;nds vid ber&amp;auml;kning av fordonsskatten p&amp;aring; dieselbilar b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver. Vi st&amp;ouml;der detta och vill att bensin- och dieselskatt skall baseras p&amp;aring; tre komponenter: koldioxidutsl&amp;auml;pp, energieffektivitet samt &amp;ouml;vriga milj&amp;ouml;egenskaper. Det skulle betyda att bensin har ett h&amp;ouml;gre v&amp;auml;rde f&amp;ouml;r koldioxid medan diesel ett h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga milj&amp;ouml;egenskaper.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112323" name="_Toc179112323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487048" name="_Toc180487048"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom s&amp;aring; m&amp;aring;nga nya personbilar k&amp;ouml;ps av f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet har koppling till milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. I dag finns det vissa f&amp;ouml;rdelar med att skaffa milj&amp;ouml;bil. Reglerna betyder att man kan f&amp;aring; mellan 60 och 80 procent neds&amp;auml;ttning om man har en milj&amp;ouml;bil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket har unders&amp;ouml;kt vilka milj&amp;ouml;effekterna blir om Sverige skulle ha ett liknade system som Storbritannien inf&amp;ouml;rde 2002. Storbritanniens utg&amp;aring;ngspunkter var att minska klimatp&amp;aring;verkan och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra den lokala luftkvaliteten. Resultatet av Naturv&amp;aring;rdsverkets analys visar att koldioxidutsl&amp;auml;ppen skulle minska med n&amp;auml;stan 4 procent, vilket m&amp;aring;ste anses vara h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r en enskild &amp;aring;tg&amp;auml;rd. Den goda effekten uppst&amp;aring;r eftersom uppskattningsvis 25 procent av nybilsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen &amp;auml;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet skall &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det baseras p&amp;aring; bilarnas milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag till koldioxidbaserat f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsskattesystem, vilket kopplar bilarnas koldioxidutsl&amp;auml;pp till f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsv&amp;auml;rdet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112324" name="_Toc179112324"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487049" name="_Toc180487049"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya personbilar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r en milj&amp;ouml;baserad f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya personbilar. Sverige &amp;auml;r ett av f&amp;aring; EU-l&amp;auml;nder som inte har en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljnings- eller registreringsavgift. Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen, milj&amp;ouml;organisationer och Utredningen om en handlingsplan f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar konsumtion f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llen (SOU 2005:51; Bilen, biffen och bostaden) anser att Sverige skall inf&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt. Vi inf&amp;ouml;r denna skatt i v&amp;aring;rt budgetf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112325" name="_Toc179112325"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487050" name="_Toc180487050"&gt;&lt;/a&gt;Tr&amp;auml;ngselavgifter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;t de kommuner som vill inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafik g&amp;ouml;ra det, och l&amp;aring;t dem anv&amp;auml;nda inkomsterna f&amp;ouml;r att finansiera satsningar p&amp;aring; kollektivtrafik. Den intensiva privatbilismen i v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der &amp;auml;r ett stort milj&amp;ouml;hot som m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. En kommun kan dock inte sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mma att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt. F&amp;ouml;r att det skall vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs enligt vissa bed&amp;ouml;mare en &amp;auml;ndring av grundlagen, vilket i sin tur kr&amp;auml;ver tv&amp;aring; riksdagsbeslut med val emellan. I v&amp;auml;ntan p&amp;aring; detta b&amp;ouml;r en kommun som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt genom avtal med regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom det r&amp;aring;der en viss oklarhet om riksdagen kan delegera till kommuner att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter eller om det m&amp;aring;ste till en &amp;auml;ndring av grundlagen anser vi att regeringen skall utreda hur det egentligen f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;reslagit att regeringen d&amp;auml;refter skall &amp;aring;terkomma till riksdagen med lagf&amp;ouml;rslag som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r kommuner att i framtiden sj&amp;auml;lva f&amp;aring; avg&amp;ouml;ra om de vill inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter. Int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatten skall anv&amp;auml;ndas till satsningar inom framf&amp;ouml;r allt kollektivtrafiken. Att satsa int&amp;auml;kterna p&amp;aring; att bygga nya v&amp;auml;gar skulle motverka syftet med avgifterna och &amp;ouml;ka oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten inom trafikpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112326" name="_Toc179112326"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487051" name="_Toc180487051"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;gtransporter i EU:s handelssystem&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r positiva till att inkludera flyg- och v&amp;auml;gtransporter i EU:s handelssystem, men vi vill uppr&amp;auml;tta ett separat handelssystem f&amp;ouml;r hela eller delar av transportsektorn. Enligt Naturv&amp;aring;rdsverket och Energimyndigheten skulle det leda till &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;b&amp;aring;de st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utsl&amp;auml;ppsutvecklingen direkt inom transportsektorn och en mindre risk f&amp;ouml;r negativa effekter p&amp;aring; den energiintensiva industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112327" name="_Toc179112327"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487052" name="_Toc180487052"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppskrav f&amp;ouml;r biltillverkare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Sverige inom EU b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att medlemsl&amp;auml;nderna inf&amp;ouml;r bindande utsl&amp;auml;ppskrav f&amp;ouml;r biltillverkarna p&amp;aring; i genomsnitt h&amp;ouml;gst 120 gram koldioxid per kilometer f&amp;ouml;r nya personbilar &amp;aring;r 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112328" name="_Toc179112328"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487053" name="_Toc180487053"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder som stimulerar &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till biodrivmedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill g&amp;ouml;ra det enklare och mer gynnsamt att k&amp;ouml;ra mer klimatv&amp;auml;nligt. Eftersom bilar sannolikt kommer att finnas kvar &amp;auml;ven i framtidens transportsystem &amp;auml;r det viktigt att de skall &amp;ouml;verg&amp;aring; fr&amp;aring;n fossila drivmedel till milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga drivmedel. L&amp;auml;s om dessa f&amp;ouml;rslag &amp;auml;ven i motionen Milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;gtrafik (2007/08:T327).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112329" name="_Toc179112329"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487054" name="_Toc180487054"&gt;&lt;/a&gt;Konvertering av bilar till biodrivmedelsdrift&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r ett skatteavdrag f&amp;ouml;r att konvertera en bensinbil till etanoldrift och utred m&amp;ouml;jligheten att efterkonvertera bilar till biogasdrift. Potentialen f&amp;ouml;r konvertering av fossilbr&amp;auml;nsledrivna v&amp;auml;gfordon &amp;auml;r stor. Sverige har &amp;ouml;ver 4 miljoner personbilar och 225 000 motorcyklar. Genomsnitts&amp;aring;ldern p&amp;aring; svenska personbilar &amp;auml;r mer &amp;auml;n 10 &amp;aring;r. Att alltfler nya bilar s&amp;auml;ljs som milj&amp;ouml;bilar &amp;auml;r bra, men &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis kommer en mycket stor del av v&amp;auml;gfordonen att vara fossildrivna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;reslog i motion Milj&amp;ouml;anpassad v&amp;auml;g&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;trafik (2006/07:Fi245) att det skul&lt;/span&gt;le inf&amp;ouml;ras en statlig subvention till bil&amp;auml;gare som efterkonverterar sin bensinbil till etanol. Subventionen &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att omfatta 5 000 kr och dras av mot fordonsskatten. Det betyder att man under 3–4 &amp;aring;r &amp;auml;r befriad fr&amp;aring;n att betala fordonskatt. Subventionen skall omfatta &amp;aring;rsmodellerna 1985–1999 och ber&amp;auml;knas kosta ca 400 miljoner kronor under f&amp;ouml;rsta &amp;aring;ret. Subventionen skall kunna erh&amp;aring;llas under 2008–2010. Vi vidh&amp;aring;ller ovan beskrivna l&amp;ouml;sning, men vill avvakta det konkreta f&amp;ouml;rslaget i regeringens kommande proposition om efterkonvertering f&amp;ouml;r drift med alternativa drivmedel. Vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar oss att propositionen &amp;auml;ven belyser m&amp;ouml;jligheterna till biogasdrift samt att lagstiftningen f&amp;ouml;r statens ink&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar &amp;auml;ven omfattar efterkonverterade bilar. Vi ser det &amp;auml;ven som viktigt att propositionen tar upp fr&amp;aring;gan om att Sverige ska driva fr&amp;aring;gan om konvertering i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112330" name="_Toc179112330"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487055" name="_Toc180487055"&gt;&lt;/a&gt;Biodrivmedelscertifikat&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras system f&amp;ouml;r biodrivmedelscertifikat liknande det kvotpliktssystem f&amp;ouml;r biodrivmedel som Kontrollstationen f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar. Det skulle kunna fungera s&amp;aring; att den som producerar eller importerar ett f&amp;ouml;rnybart br&amp;auml;nsle f&amp;aring;r ett certifikat f&amp;ouml;r varje megawattimme som br&amp;auml;nslet motsvarar. Alla som s&amp;auml;ljer br&amp;auml;nsle &amp;aring;l&amp;auml;ggs att k&amp;ouml;pa ett visst antal certifikat. Om man inte k&amp;ouml;pt tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga certifikat drabbas man av en sanktionsavgift.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112331" name="_Toc179112331"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487056" name="_Toc180487056"&gt;&lt;/a&gt;Forskning om f&amp;ouml;rnybara drivmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att staten skall satsa ytterligare 100 miljoner per &amp;aring;r p&amp;aring; ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram om f&amp;ouml;rnybara drivmedel&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;(se motion med anledning av prop. 2007/2008:1 Utgiftsomr&amp;aring;de 21).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112332" name="_Toc179112332"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487057" name="_Toc180487057"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d till pumpar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybara drivmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i samarbete med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet medverkat till en ny lag som &amp;aring;l&amp;auml;gger en n&amp;auml;ringsidkare, som har en viss f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsvolym, att tillhandah&amp;aring;lla minst ett f&amp;ouml;rnybart drivmedel p&amp;aring; bensinstationen. F&amp;ouml;r att lagen inte skall missgynna utvecklingen av andra f&amp;ouml;rnybara drivmedel, s&amp;aring;som biogas, har lagen kompletterats med en speciell st&amp;ouml;dform. Det inneb&amp;auml;r att riksdagen har avsatt 150 miljoner kronor i ett speciellt anslag varifr&amp;aring;n en &amp;auml;gare till en bensinstation kan s&amp;ouml;ka bidrag till investeringar i pumpar med f&amp;ouml;rnybart drivmedel. Utan detta speciella anslag hade det funnits anledning att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n att det p&amp;aring; en majoritet av de aktuella s&amp;auml;ljst&amp;auml;llena endast skulle finnas en pump med f&amp;ouml;rnybart drivmedel. Och eftersom en installation av etanolpump &amp;auml;r 10&amp;nbsp;g&amp;aring;nger billigare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med om man skulle v&amp;auml;lja biogas hade lagf&amp;ouml;rslaget konsekvent missgynnat biogasen och d&amp;auml;rmed inte varit teknikneutralt. Vikten av teknikneutralitet &amp;auml;r av stor betydelse inf&amp;ouml;r framtiden. Vi f&amp;aring;r inte redan nu l&amp;aring;sa in oss i en form av f&amp;ouml;rnybart drivmedel . Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste uppmuntra till olika teknikl&amp;ouml;sningar. Vi ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa 150 miljoner som en betydelsefull &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att stimulera olika sorters milj&amp;ouml;teknik. Gl&amp;auml;djande nog delar regeringen v&amp;aring;r syn eftersom anslaget fortfarande finns kvar i budgeten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112333" name="_Toc179112333"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487058" name="_Toc180487058"&gt;&lt;/a&gt;Moms p&amp;aring; etanol och biogas&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etanol eller biogas &amp;auml;r idag befriade fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt. Syftet &amp;auml;r att man vill stimulera till &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av ett milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare br&amp;auml;nsle. Vi anser att det &amp;auml;r av stor betydelse att skattebefrielsen kvarst&amp;aring;r &amp;auml;ven l&amp;aring;ngsiktigt f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rnybara drivmedlen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla varor och tj&amp;auml;nster &amp;auml;r belagda med moms. Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Drivmedel har i Sverige en momsniv&amp;aring; p&amp;aring; 25 procent, vilket &amp;auml;r den vanliga momssatsen. Det har framf&amp;ouml;rts krav p&amp;aring; att ta bort eller s&amp;auml;nka momsen p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybart drivmedel. En l&amp;auml;gre momssats p&amp;aring; biodrivmedel skulle gynna utvecklingen mot en mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig v&amp;auml;gtrafik. Vi tycker det &amp;auml;r ett mycket intressant f&amp;ouml;rslag och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kt om detta skulle vara m&amp;ouml;jligt. Tyv&amp;auml;rr visar det sig, efter kontroll med b&amp;aring;de EU-upplysningen och riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, att EU:s merv&amp;auml;rdesdirektiv inte till&amp;aring;ter en s&amp;aring;dan l&amp;ouml;sning. Direktivet &amp;auml;r mycket detaljerat och reglerar i detalj vad ett land f&amp;aring;r g&amp;ouml;ra eller inte g&amp;ouml;ra. Vi har inte r&amp;auml;tt att s&amp;auml;nka skatten p&amp;aring; drivmedel till vare sig 12 eller 6&amp;nbsp;procent. Inte heller f&amp;aring;r vi ta bort momsen p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Vi har dock r&amp;auml;tt att s&amp;auml;nka 25-procentsniv&amp;aring;n till 15 procent, men det skulle d&amp;aring; omfatta &amp;auml;ven fossila br&amp;auml;nslen och alla andra produkter som idag har den momssatsen. Detta skulle vi inte vinna n&amp;aring;got p&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den relativa f&amp;ouml;rdelningen av priset mellan fossila och f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU agera f&amp;ouml;r att merv&amp;auml;rdesdirektivet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r neds&amp;auml;ttning av moms i syfte att minska milj&amp;ouml;belastningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112334" name="_Toc179112334"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487059" name="_Toc180487059"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;bilsdefinition&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det skall finnas endast en enda statlig milj&amp;ouml;bilsdefinition och denna b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla statliga incitament som stimulerar till flera milj&amp;ouml;bilar. I dag r&amp;aring;der det en viss begreppsf&amp;ouml;rvirring f&amp;ouml;r vad som kan r&amp;auml;knas till en milj&amp;ouml;bil. Egentligen finns inget som heter milj&amp;ouml;bil eftersom alla bilar p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n negativt p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r borde egentligen definitionen vara milj&amp;ouml;anpassad bil. Vad som &amp;auml;r en milj&amp;ouml;bil kan skilja sig &amp;aring;t beroende p&amp;aring; om det handlar om f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning, tr&amp;auml;ngselskatt eller statliga myndigheters uppk&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar. Detta &amp;auml;r en helt orimlig ordning, och regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r snarast l&amp;auml;gga fram ett lagf&amp;ouml;rslag som skapar en enhetlig definition av vad som &amp;auml;r en milj&amp;ouml;bil.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112335" name="_Toc179112335"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487060" name="_Toc180487060"&gt;&lt;/a&gt;Konsumentinformation om bilars br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att konsumentinformationen i samband med k&amp;ouml;p av ny bil m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. Information har bra effekt om den ges vid ett investeringstillf&amp;auml;lle. F&amp;ouml;rutom br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning och utsl&amp;auml;pp av koldioxid kan informationen inneh&amp;aring;lla uppgifter om niv&amp;aring;n p&amp;aring; ekonomiska styrmedel som p&amp;aring;verkas av valet av bil samt hur bil&amp;auml;garen kan p&amp;aring;verka utsl&amp;auml;ppen genom beteendef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, t.ex. k&amp;ouml;rs&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112336" name="_Toc179112336"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487061" name="_Toc180487061"&gt;&lt;/a&gt;Certifiering av fordonsbr&amp;auml;nslen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r verka internationellt f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar odling av bioenergi. En stor avigsida med den brasilianska etanolen &amp;auml;r de sociala villkor som r&amp;aring;der p&amp;aring; sockerplantagerna. Fruktansv&amp;auml;rda arbetsvillkor, l&amp;aring;nga arbetsdagar och ibland slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden har rapporterats. Liknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden finns f&amp;ouml;r den importerade palmoljan, som till viss del kan anv&amp;auml;ndas som biodiesel. Detta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart helt oacceptabelt. Import av biodrivmedel till Sverige m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; sociala och ekologiska h&amp;aring;llbarhetsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r emellertid inte rimligt att det skall st&amp;auml;llas h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;n p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att alla fordonsbr&amp;auml;nslen b&amp;ouml;r certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om att det som produceras ocks&amp;aring; skall vara socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbart. Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att alla former av fordonsbr&amp;auml;nslen certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om en h&amp;aring;llbar produktion. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven viktigt att Sverige genom t.ex. bist&amp;aring;ndsmedel kan bygga upp institutionell kapacitet i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att dessa ska kunna s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla efterlevnaden av certifieringssystemen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178611544" name="_Toc178611544"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179112337" name="_Toc179112337"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487062" name="_Toc180487062"&gt;&lt;/a&gt;Klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r jordbruk och livsmedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi &amp;auml;ter och hur maten produceras har ocks&amp;aring; en inverkan p&amp;aring; klimatet. L&amp;auml;s om detta &amp;auml;ven i motionen Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar livsmedelsproduktion och konsumtion (2007/08:MJ365).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112338" name="_Toc179112338"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487063" name="_Toc180487063"&gt;&lt;/a&gt;Minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt en rapport fr&amp;aring;n FN:s livsmedelsorgan bidrar boskapssektorn med hela 18 procent av de globala utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser, vilket &amp;auml;r mer &amp;auml;n transporterna globalt ger upphov till. Animaliska produkter kr&amp;auml;ver dessutom mycket mer energi&amp;aring;tg&amp;aring;ng &amp;auml;n vegetabilier. Det g&amp;aring;r &amp;aring;t ca fyra och ett halvt kilo vegetabilier f&amp;ouml;r att producera ett kilo fl&amp;auml;skk&amp;ouml;tt och nio kilo vegetabilier f&amp;ouml;r att producera ett kilo n&amp;ouml;tk&amp;ouml;tt. I v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden konsumerar vi flera g&amp;aring;nger mer vegetabilier &amp;auml;n vad man g&amp;ouml;r i de fattiga l&amp;auml;nderna, och den fr&amp;auml;msta orsaken till detta &amp;auml;r att den st&amp;ouml;rsta delen av v&amp;aring;ra vegetabilier anv&amp;auml;nds till foder f&amp;ouml;r djuruppf&amp;ouml;dning. I Sverige g&amp;aring;r s&amp;aring; mycket som tv&amp;aring; tredjedelar av spannm&amp;aring;lsproduktionen till foder. Globalt &amp;auml;r det cirka en tredjedel som anv&amp;auml;nds som djurfoder. Samtidigt lider miljoner m&amp;auml;nniskor av hunger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;auml;ller oss mot bakgrund av dessa uppgifter starkt kritiska till att forts&amp;auml;tta att l&amp;aring;ta stora delar av v&amp;aring;r spannm&amp;aring;l och v&amp;aring;rt vatten nyttjas av boskap. Det &amp;auml;r inte rimligt att den storskaliga boskapsuppf&amp;ouml;dningen bokstavligen tar livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga resurser fr&amp;aring;n m&amp;auml;nniskor och dessutom orsakar allvarliga milj&amp;ouml;problem. Det &amp;auml;r uppenbarligen inte bara energimarknaden och trafiksektorn som m&amp;aring;ste energieffektiviseras utan &amp;auml;ven v&amp;aring;r kosth&amp;aring;llning. En &amp;ouml;kad vegetarisk kost skulle inneb&amp;auml;ra s&amp;aring;v&amp;auml;l ett mer effektivt resursutnyttjande som mindre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det uppr&amp;auml;ttas en handlingsplan f&amp;ouml;r minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder i handlingsplanen kan vara en milj&amp;ouml;avgift p&amp;aring; de vegetabilier som anv&amp;auml;nds till att f&amp;ouml;da upp djur inom k&amp;ouml;ttproduktionen samt &amp;ouml;kad information om k&amp;ouml;ttkonsumtionens milj&amp;ouml;effekter&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112339" name="_Toc179112339"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487064" name="_Toc180487064"&gt;&lt;/a&gt;Ekologiska livsmedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen ekologiskt producerade livsmedel beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kas. Detta minskar ocks&amp;aring; klimatp&amp;aring;verkan. Riksdagen har sedan tidigare st&amp;auml;llt sig bakom att minst 20&amp;nbsp;procent av produktionen skall vara ekologisk certifierad 2010 (j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 7 procent 2005), och den offentliga sektorns konsumtion av ekologiska livsmedel skall &amp;ouml;ka till 25 procent 2010. V&amp;auml;nsterpartiet anser att det kr&amp;auml;vs att regeringen genomf&amp;ouml;r fler &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att m&amp;aring;len skall kunna n&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc179112340" name="_Toc179112340"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc180487065" name="_Toc180487065"&gt;&lt;/a&gt;Landsbygdsprogrammet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att medel ur Landsbygdsprogrammet anv&amp;auml;nds till minskade utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n uppv&amp;auml;rmning, maskiner och i v&amp;auml;xthus. Vi st&amp;ouml;der Naturv&amp;aring;rdsverkets och Energimyndighetens f&amp;ouml;rslag i den senaste utv&amp;auml;rderingen av Sveriges klimatstrategi om att bidrag ur Landsbygdsprogrammet skall ges till utveckling av biogasproduktion fr&amp;aring;n stallg&amp;ouml;dsel och till samr&amp;ouml;tning i st&amp;ouml;rre anl&amp;auml;ggningar. V&amp;auml;nsterpartiet st&amp;ouml;der &amp;auml;ven myndigheternas f&amp;ouml;rslag att inf&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild tidsbegr&amp;auml;nsad kontraktspremie till Salixink&amp;ouml;p f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka omfattningen av odlingen av fler&amp;aring;riga energigr&amp;ouml;dor.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 2 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Marianne Berg (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Wiwi-Anne Johansson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationellt klimatmål till 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationellt klimatmål till 2050.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sektorsvisa inriktningsmål och åtgärdsplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt klimatmål: Begränsad klimatpåverkan i andra länder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om internationella per capita-mål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ytterligare öka satsningarna på Sveriges internationella klimatinvesteringsprogram (Siclip).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att länder snarast ska kunna införa klimattullar gentemot i-länder som vägrar delta i det internationella klimatsamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten i sin statsbudget ska satsa motsvarande 1 % av BNP på klimatåtgärder som ett slags klimatförsäkring för framtiden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) ska behållas och förstärkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur Trafik-klimp ska kunna införas i klimatinvesteringsprogrammet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om ytterligare statliga insatser för kommunernas klimatarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska utformas en strategi för att stärka Sveriges klimatsäkerhet, dvs. säkerheten för att möta klimatförändringarnas effekter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av ett nytt klimatsekretariat för klimatforskning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka inom EU:s regelverk för att det inom offentlig upphandling av klimatskäl ska vara möjligt att ta hänsyn till koldioxidutsläpp samt avstånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:FiU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till de ideella miljöorganisationerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s system för handel med utsläppsrätter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:MJU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar om införande av lag om miljöavgift på F-gaser i enlighet med vad som anförs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på skärpta byggregler avseende energihushållning, med strängare krav på uppföljning, samt efterlevnad av regelverk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:CU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska utveckla en nationell strategi för bioenergi för att analysera hur dess utveckling kan främjas utan att den biologiska mångfalden påverkas negativt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:NU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om huruvida det finns behov av att justera eller komplettera avfallsförbränningsskatten i lag (1994:1776) samt införa en skatt på energi för att öka sortering och återvinning från t.ex. industrin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SkU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<namn>Marianne Berg</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0995355603410</intressent_id>
<namn>Wiwi-Anne Johansson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:31:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02MJ449</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:28:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:31:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02MJ449</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_mj_449.docx</filnamn>
<filstorlek>86630</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Klimatpolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6ADE7951-BDCA-419F-B245-DE5D89085BDA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02MJ449</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_mj_449.pdf</filnamn>
<filstorlek>437074</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200708_mj_449</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/357FBFD8-564C-4FF2-A703-C9E7E869D5E4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>