<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232163</hangar_id>
 <dok_id>GV02A402</dok_id>
 <rm>2007/08</rm>
 <beteckning>A402</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2007/08:A402 av Peter Eriksson m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp301</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>402</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2008-08-28 10:47:46</systemdatum>
 <publicerad>2007-10-09 12:06:12</publicerad>
 <titel>Ett jämställt samhälle</titel>
 <subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{3A502D9A-8A66-48DB-9F7D-F9F3D103B8E0}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02A402/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GV02A402</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02A402</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2007/08:A402&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Peter Eriksson m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Ett jämställt samhälle&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp301&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Zaida Catal&amp;aacute;n" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 070629 1700 v4.83e" /&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:22:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_A_402.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505789" name="_Toc178505789"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289888" name="_Toc179289888"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027822"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027823"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor – ett samh&amp;auml;llsproblem som kr&amp;auml;ver en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027824"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Myndighetssamverkan spelar en central roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027825"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar inom polisv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027826"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar inom &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027827"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndeman&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027828"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027829"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttsmedicinskt samarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027830"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbudet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027831"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kade resurser till kvinnojourer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027832"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sk&amp;auml;rpning av socialtj&amp;auml;nstlagens 5 kap. 11 &amp;sect;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027833"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inf&amp;ouml;r samtyckeskrav i v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsparagrafen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027834"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027835"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;ld i hederns namn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027836"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn som bevittnat v&amp;aring;ld ska ses som brottsoffer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027837"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027838"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvotering till bolagsstyrelser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027839"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samh&amp;auml;llsplanering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027840"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kollektivtrafik och infrastruktur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027841"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samh&amp;auml;llsservice&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027842"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027843"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027844"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar och dess konsekvenser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027845"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genusarbetet i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027846"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027847"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genusperspektiv och kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld i utbildningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027848"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kat tryck i arbetet mot sexuella trakasserier&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027849"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;llt studiemedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027850"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;rd och omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027851"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kultur och fritid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027852"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sexualiseringen av det offentliga rummet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027853"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Auml;ldres r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc182027854"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505791" name="_Toc178505791"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289890" name="_Toc179289890"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027822" name="_Toc182027822"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om myndighetssamverkan i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn b&amp;ouml;r tas i ett samlat grepp som utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; utbildning och kompetensutveckling inom polisv&amp;auml;sendet i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att satsningar p&amp;aring; utbildningar f&amp;ouml;r &amp;aring;klagare om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kas och genomf&amp;ouml;ras med kontinuitet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att fortbildningssatsningarna f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n b&amp;ouml;r bli genomg&amp;aring;ende obligatoriska f&amp;ouml;r att n&amp;aring; samtliga verksamma inom domstolsv&amp;auml;sendet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hot- och riskbed&amp;ouml;mning som genomf&amp;ouml;rs &amp;auml;ven ska omfatta andra kvinnor och barn som ing&amp;aring;r i det sociala n&amp;auml;tverket utanf&amp;ouml;r den egna familjen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Kriminalv&amp;aring;rden ska utveckla obligatoriska behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;kade resurser till r&amp;auml;ttsmedicinskt samarbete samt att Uppsalamodellen b&amp;ouml;r bli en modell i r&amp;auml;ttsmedicinskt samarbete f&amp;ouml;r andra landsting runtom i landet i fr&amp;aring;ga om dokumentation av v&amp;aring;ld och sexuella &amp;ouml;vergrepp.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;auml;n som bed&amp;ouml;ms som en risk i fr&amp;aring;ga om &amp;ouml;vertr&amp;auml;delse mot bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud ska f&amp;ouml;rses med elektronisk fotboja.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kvinnojourerna b&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kade resurser s&amp;aring; att alla kvinnor i Sverige ska kunna s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d hos en kvinnojour.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den nya formuleringen i 5 kap. 11 &amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagen fortfarande &amp;auml;r f&amp;ouml;r vag och att lagen i detta h&amp;auml;nseende b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas till ett absolut ansvar f&amp;ouml;r kommunerna i fr&amp;aring;ga om kvinnor utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att lagen borde &amp;auml;ndras enligt Europakonventionens mening att v&amp;aring;rt lands lag ska omfatta varje sexualhandling som f&amp;ouml;retagits utan den andres samtycke.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Socialstyrelsen &amp;auml;ven b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att ge kommunerna r&amp;aring;d och anvisningar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser f&amp;ouml;r att myndigheter ska kunna ge adekvat st&amp;ouml;d till kvinnor med utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst som s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utsatthet f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att barn ska f&amp;aring; st&amp;auml;llning som m&amp;aring;ls&amp;auml;gande, f&amp;aring; ett eget juridiskt bitr&amp;auml;de i r&amp;auml;ttsprocessen samt f&amp;aring; skadest&amp;aring;nd av dem som slagit deras anh&amp;ouml;rig och att barnet ska ha r&amp;auml;tt till full insyn och medverkan i processen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r uppn&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner i offentlig sektor under den nuvarande mandatperioden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att s&amp;aring; l&amp;auml;nge inte bolagsstyrelserna sj&amp;auml;lva tar sitt ansvar m&amp;aring;ste lagstiftaren ta ansvar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och inf&amp;ouml;ra en lag om kvotering som kr&amp;auml;ver att minst 40&amp;nbsp;% av styrelseledam&amp;ouml;terna i b&amp;ouml;rsbolagsstyrelser f&amp;ouml;rdelas till underrepresenterat k&amp;ouml;n.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen byggs ut med en s.k. pappam&amp;aring;nad.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inf&amp;ouml;rs m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar att g&amp;aring; ned i arbetstid f&amp;ouml;r att kunna ha mer tid med sina barn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r lagstiftas om att heltidsanst&amp;auml;llning, med f&amp;ouml;r den anst&amp;auml;llde &amp;ouml;kad individuell m&amp;ouml;jlighet till deltid, ska vara norm p&amp;aring; den svenska arbets&amp;shy;marknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det beh&amp;ouml;vs lagstiftning som begr&amp;auml;nsar arbetsgivarnas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av anst&amp;auml;llningsformen tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;auml;nsstyrelserna b&amp;ouml;r f&amp;aring; regeringens uppdrag att ta fram strategier f&amp;ouml;r hur st&amp;ouml;d&amp;shy;insatser f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering ska organiseras och genomf&amp;ouml;ras i arbetet med kommunernas &amp;ouml;versikts- och detaljplaner.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver infrastruktursatsningarnas storlek i relation till st&amp;ouml;det till kollektivtrafiken som ett medel f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle och &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till hur f&amp;ouml;rdelningen kan &amp;auml;ndras.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med en plan &amp;ouml;ver hur statens bidrag till trafik ska omf&amp;ouml;rdelas f&amp;ouml;r att styra mot &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom transportsektorn.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda regelsystemet ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;perspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; vilka &amp;auml;ndringar som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att transportsystemet ska bli j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver sanktionerna mot trafikf&amp;ouml;rseelser s&amp;aring; att sanktionerna b&amp;auml;ttre speglar den st&amp;ouml;rre vikt kvinnor l&amp;auml;gger vid s&amp;auml;kerhet inom transportsektorn.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r uppmana transportsektorn att uppfylla h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda j&amp;auml;mst&amp;auml;lld&amp;shy;hetsm&amp;aring;l och &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till lagstiftning som kan till&amp;auml;mpas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let om transportsektorn inte sj&amp;auml;lv klarar att n&amp;aring; m&amp;aring;let.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver hur forskningsanslagen anv&amp;auml;nds ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;perspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;auml;ndringar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta till sig intentionerna i slutbet&amp;auml;nkandet fr&amp;aring;n J&amp;auml;mst&amp;ouml;d och skyndsamt inr&amp;auml;tta de st&amp;ouml;dfunktioner som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r ges i uppdrag att ta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsindikatorer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att genuskunskap respektive genuspedagogik b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i examensordningarna f&amp;ouml;r relevanta utbildningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r satsa och ytterligare utveckla och utnyttja den kompetens om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som myndigheten Nationellt centrum f&amp;ouml;r kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor (NCK) besitter.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att &amp;ouml;ka andelen m&amp;auml;n i kvinnodominerade yrken samt andelen kvinnor i mansdominerade yrken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en nationell handlingsplan b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att skapa j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd och omsorg med efterf&amp;ouml;ljande konkreta insatser.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda problematiken med att pojkar &amp;ouml;verlag f&amp;aring;r s&amp;auml;mre resultat i skolan &amp;auml;n flickor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kartl&amp;auml;gga sexuella trakasserier p&amp;aring; universitet och h&amp;ouml;gskolor.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;aring;lderstrappan i studiemedelssystemet avskaffas eftersom kvinnor i betydligt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n studerar senare i livet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;tta en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med problemet med oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det finns ett stort behov av satsningar p&amp;aring; Sveriges kommuner och landsting f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta ett medvetet och konkret arbete f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lla tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rbud mot k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r snabbutreda vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden bland pension&amp;auml;rer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 1, 2, 8, 10, 11, 13, 14, 35 och 39 h&amp;auml;nvisade till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 3–7, 9, 12 och 15 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 17, 22 och 41 h&amp;auml;nvisade till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 18 och 42 h&amp;auml;nvisade till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkandena 23–27 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkandena 28, 31–33 och 36–38 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkande 40 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc182027823" name="_Toc182027823"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178505792" name="_Toc178505792"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289891" name="_Toc179289891"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r ett av v&amp;aring;r tids stora samh&amp;auml;llsproblem. Trots att representationen av kvinnor p&amp;aring; politiska maktpositioner &amp;auml;r bland de b&amp;auml;sta i v&amp;auml;rlden, genomsyras samh&amp;auml;llet av strukturella problem som bland annat f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar kvinnors r&amp;auml;tt till sjukv&amp;aring;rd, arbete, lika l&amp;ouml;n samt kr&amp;auml;nker kvinnors r&amp;auml;tt till sin kropp och integritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na har i den h&amp;auml;r motionen en &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan mot de st&amp;ouml;rsta problemen som drabbar kvinnor just p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n. Vi har identifierat strukturella brister i samh&amp;auml;llet som kr&amp;auml;ver ett samlat grepp f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN, EU och Europar&amp;aring;det arbetar efter en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else som antogs 1993 i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Deklarationen mot eliminerande av v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/span&gt; Denna har utg&amp;aring;ngspunkten att ”v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande social mekanism, genom vilken kvinnor tvingas in i en underordnad st&amp;auml;llning gentemot m&amp;auml;n”. Detta har anammats p&amp;aring; flera politiska niv&amp;aring;er i Sverige, och Milj&amp;ouml;partiet anser att denna utg&amp;aring;ngspunkt ska pr&amp;auml;gla det fortsatta arbetet f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har visat att milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste integreras i en helhetssyn p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet integreras i dessa omr&amp;aring;den. Det handlar inte bara om l&amp;ouml;ner eller m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld, vi ser bevis p&amp;aring; m&amp;auml;ns &amp;ouml;verordning &amp;ouml;verallt i samh&amp;auml;llet, fr&amp;aring;n trafikpolitiken till idrottsfr&amp;aring;gor. K&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen &amp;auml;r ett verktyg f&amp;ouml;r att analysera den k&amp;ouml;nsmaktsordning som uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ller ett f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande som snedf&amp;ouml;rdelar makt och inflytande i samh&amp;auml;llet p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n. Samtidigt &amp;auml;r feminismen ett verktyg f&amp;ouml;r handling, en hj&amp;auml;lp i arbetet f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra oss fr&amp;aring;n k&amp;ouml;nsroller d&amp;auml;r m&amp;aring;let &amp;auml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. K&amp;ouml;nsroller &amp;auml;r sociala konstruktioner. Vi anser att de &amp;auml;r begr&amp;auml;nsande f&amp;ouml;r individen, s&amp;aring;v&amp;auml;l man som kvinna. K&amp;ouml;nsrollerna f&amp;ouml;rhindrar m&amp;auml;nniskors utveckling genom att de s&amp;auml;tter gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r hur en man eller en kvinna kan bete sig inom ramen f&amp;ouml;r vad som &amp;auml;r socialt accepterat. Vi bed&amp;ouml;ms inte som individer utan efter v&amp;aring;rt k&amp;ouml;n. Den som bryter mot normen straffas av omgivningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r oacceptabelt att samh&amp;auml;llsstrukturen genomsyras av en strukturell diskriminering av kvinnor. Milj&amp;ouml;partiet kr&amp;auml;ver att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring omedelbart sker f&amp;ouml;r att kvinnor och m&amp;auml;n ska leva j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc182027824" name="_Toc182027824"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor – ett samh&amp;auml;llsproblem som kr&amp;auml;ver en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett allvarligt samh&amp;auml;lls&amp;shy;problem. Enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det (Br&amp;aring;) har den anm&amp;auml;lda misshandeln mot kvinnor &amp;ouml;kat med 33 procent de senaste tio &amp;aring;ren, till prelimin&amp;auml;rt 25&amp;nbsp;400 anm&amp;auml;lningar 2006. Dessutom &amp;auml;r i 72 procent av fallen g&amp;auml;rningsmannen en person som kvinnan &amp;auml;r bekant med. &amp;Aring;r 2006 anm&amp;auml;ldes 4&amp;nbsp;208 v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med 1996 d&amp;aring; 1&amp;nbsp;608 v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anm&amp;auml;ldes. Denna markanta &amp;ouml;kning beror enligt Br&amp;aring; delvis p&amp;aring; att anm&amp;auml;lningsben&amp;auml;genheten bland kvinnor har &amp;ouml;kat, men ocks&amp;aring; att &amp;ouml;vergreppen &amp;ouml;kar. Den senaste statistiken visar att fyra av fem polisanm&amp;auml;lningar om v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt inte leder till &amp;aring;tal och av dessa &amp;auml;r det enbart n&amp;aring;gon procent som leder till f&amp;auml;llande dom. Enligt processr&amp;auml;ttsprofessor Christian Diesen vid Stockholms universitet ber&amp;auml;knas de anm&amp;auml;lda v&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna enbart utg&amp;ouml;ra 10 procent av det reella antalet v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter som &amp;aring;rligen utf&amp;ouml;rs. Den allvarligaste problematiken ligger i kvinnans r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;sa st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet m&amp;aring;ste h&amp;aring;llas levande. Tyv&amp;auml;rr urholkas detta f&amp;ouml;rtroende av h&amp;auml;ndelser som till exempel den sexk&amp;ouml;psd&amp;ouml;mde HD-domaren som &amp;aring;tergick i tj&amp;auml;nst som justitier&amp;aring;d. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att svenskt r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende har domare i h&amp;ouml;gsta prejudicerande instans som sj&amp;auml;lva &amp;auml;r d&amp;ouml;mda till sexbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else. Denna f&amp;ouml;rst&amp;aring;else, som presenterades i utredningen Slag i luften (SOU 2004:121), st&amp;auml;ller fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ldets avsikter, och ser sambandet mellan fysisk och sexuell v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och andra former av kontrollerande beteenden liksom v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och k&amp;ouml;ns&amp;shy;relaterade kr&amp;auml;nkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r myndigheter att inte bara s&amp;ouml;ka individuella avvikelsef&amp;ouml;rklaringar till varf&amp;ouml;r vissa m&amp;auml;n sl&amp;aring;r, t.ex. sociala eller kulturella avvikelser. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;s och ses som ett samh&amp;auml;llsproblem som ber&amp;ouml;r oss alla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande kommer en rad f&amp;ouml;rslag att presenteras med avsikt att f&amp;ouml;rhindra och beivra m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och &amp;auml;ven hur vi ska hantera den situation d&amp;auml;r v&amp;aring;ldet redan har intr&amp;auml;ffat. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor kommer att vara det begrepp som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att innefatta alla former av v&amp;aring;ld och sexuella &amp;ouml;vergrepp mot kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505793" name="_Toc178505793"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289892" name="_Toc179289892"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027825" name="_Toc182027825"&gt;&lt;/a&gt;Myndighetssamverkan spelar en central roll&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnofridspropositionen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1998 fastslog att centrala myndigheter som Riks&amp;aring;klagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det, Socialstyrelsen osv. m&amp;aring;ste samverka f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I utredningen Slag i luften (SOU 2004:121) g&amp;ouml;rs en genomg&amp;aring;ng av hur kvinnofridsuppdragen verkst&amp;auml;llts, och man konstaterar att myndigheterna i m&amp;aring;ngt och mycket inte verkst&amp;auml;llt propositionens avsikt. I kvinnofridsuppdraget om samverkan po&amp;auml;ngterade regeringen att ambitionen var att olika samverkansformer vidmakth&amp;aring;lls; utredningen konstaterar dock att bland annat m&amp;aring;nga samverkanssatsningar har haft karakt&amp;auml;ren av projekt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare ser utredningen att m&amp;aring;nga av de myndigheter som f&amp;aring;tt uppdraget att samverka med ber&amp;ouml;rda frivilligorganisationer p&amp;aring; central niv&amp;aring; inte fullf&amp;ouml;ljt detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slag i luften konstaterar att de samverkande myndigheterna som granskats dessutom s&amp;auml;llan har en preventiv inriktning. Insatser som g&amp;ouml;rs s&amp;auml;tts i st&amp;auml;llet in efter det att mannen redan ut&amp;ouml;vat v&amp;aring;ld mot kvinnan eller barnen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att myndighetssamverkan &amp;auml;r en oerh&amp;ouml;rt central del av arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Vi beh&amp;ouml;ver ett samh&amp;auml;lle som tar ansvar f&amp;ouml;r det samh&amp;auml;llsproblem som m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor utg&amp;ouml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505794" name="_Toc178505794"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289893" name="_Toc179289893"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027826" name="_Toc182027826"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar inom polisv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten och f&amp;ouml;rebygga kvinnors k&amp;auml;nsla av utsatthet n&amp;auml;r de v&amp;auml;ljer att polisanm&amp;auml;la ett v&amp;aring;ldsbrott eller sexualbrott beg&amp;aring;nget av en man kr&amp;auml;vs det att polisen vidareutvecklar de utbildningar och insatser som gjorts f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen och kompetensen om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rikspolisstyrelsens chef Stefan Str&amp;ouml;mberg deklarerade i&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;mars 2007 att polisen startade ett utvecklingsarbete f&amp;ouml;r att flera av polisens utredningar ska leda till att m&amp;auml;n som anv&amp;auml;nder v&amp;aring;ld stoppas. Vidare anf&amp;ouml;rde Str&amp;ouml;mberg att en nationell basutbildning ska ges till alla poliser i yttre tj&amp;auml;nst och utredare f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre kunna utreda och hantera brott i ”n&amp;auml;ra relationer”. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet v&amp;auml;lkomnar Rikspolisstyrelsens initiativ och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att arbetet utv&amp;auml;rderas f&amp;ouml;r att se vilken reell inverkan utbildningen f&amp;aring;tt i polisens verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; utbildningar och kompetensutveckling f&amp;ouml;r polisv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505795" name="_Toc178505795"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289894" name="_Toc179289894"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027827" name="_Toc182027827"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar inom &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De satsningar som nu g&amp;ouml;rs p&amp;aring; polisv&amp;auml;sendet kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven inom &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet. Alltsedan kvinnofridsuppdragen har det varit &amp;aring;klagarmyndigheternas ansvar att ta fram &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram och policydokument f&amp;ouml;r &amp;aring;klagarnas insatser f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpning av m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. Detta har genomf&amp;ouml;rts, och i mars i &amp;aring;r presenterade &amp;Aring;klagarmyndigheten en rapport som konstaterade att samverkan mellan polis och &amp;aring;klagare har lett till kortare handl&amp;auml;ggningstider, &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av m&amp;aring;ls&amp;auml;gandebitr&amp;auml;de och en kvalitetsf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;klagarmyndigheten anf&amp;ouml;r sj&amp;auml;lv att det som fortfarande kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras &amp;auml;r skadedokumentationen, allts&amp;aring; t.ex. fotografering och videofilmning vid f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r. Annat som myndigheten sj&amp;auml;lv anger kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras &amp;auml;r informationen till m&amp;aring;ls&amp;auml;gande om r&amp;auml;tten till m&amp;aring;ls&amp;auml;gandebitr&amp;auml;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsningar p&amp;aring; utbildningar f&amp;ouml;r &amp;aring;klagare om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kas och genomf&amp;ouml;ras med kontinuitet. Fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn &amp;auml;r ett samh&amp;auml;llsproblem som v&amp;aring;ra &amp;aring;klagare kontinuerligt beh&amp;ouml;ver uppdateras inom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av det anf&amp;ouml;rda vill Milj&amp;ouml;partiet ha ytterligare satsningar p&amp;aring; fortbildning av personal inom &amp;Aring;klagarmyndigheten och en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;r&amp;shy;st&amp;aring;else i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505796" name="_Toc178505796"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289895" name="_Toc179289895"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027828" name="_Toc182027828"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndeman&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n tillh&amp;ouml;r en av de viktigaste parterna i r&amp;auml;ttskedjan som s&amp;auml;krar en r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker r&amp;auml;ttsprocess f&amp;ouml;r kvinnor och barn utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Domsk&amp;auml;l som resonerar om kvinnans promisku&amp;ouml;sa leverne, kl&amp;auml;dstil, osv. p&amp;aring;talar den fortg&amp;aring;ende trenden d&amp;auml;r domstolsv&amp;auml;sendet inte till&amp;auml;mpar sexualbrottslagstiftning och kvinnofridsparagrafen utifr&amp;aring;n lagstiftarens avsikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolsverket har organiserat utbildningar om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n separat, med h&amp;auml;nvisning till kravet p&amp;aring; opartiskhet som st&amp;auml;lls p&amp;aring; domare. P&amp;aring; de av Domstolsverket anordnade fortbildningsdagarna deltog 120 av 695 av ordinarie domare i landet. I den &amp;aring;terkommande obligatoriska utbildningen f&amp;ouml;r samtliga ordinarie domare behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor under en f&amp;ouml;rel&amp;auml;sning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r orov&amp;auml;ckande att s&amp;aring; f&amp;aring; domare deltagit i de arrangerade utbildningsdagarna, och fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om inte det redan &amp;auml;r domare som &amp;auml;r intresserade av fr&amp;aring;gan om v&amp;aring;ld mot kvinnor som v&amp;auml;ljer att delta. D&amp;auml;rmed undg&amp;aring;r de domare som kan beh&amp;ouml;va kunskapen b&amp;auml;st utbildning i detta samh&amp;auml;llsproblem. Fortbildningssatsningarna f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n b&amp;ouml;r genomg&amp;aring;ende bli obligatoriska f&amp;ouml;r att n&amp;aring; samtliga verksamma inom domstolsv&amp;auml;sendet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att dessa utbildningssatsningar inom Domstolsverket forts&amp;auml;tter, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och utvidgas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505797" name="_Toc178505797"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289896" name="_Toc179289896"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027829" name="_Toc182027829"&gt;&lt;/a&gt;Behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom kriminalv&amp;aring;rden bedrivs idag tv&amp;aring; behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som har beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor. IDAP (Intergrated Domestic Abuse Programme) &amp;auml;r ett behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som misshandlar den kvinna de lever med eller har levt i en n&amp;auml;ra relation med. Programmet g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att bygga in ett hot- och riskbed&amp;ouml;mningsinstrument, d&amp;auml;r syftet &amp;auml;r att garantera s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r kvinnor m&amp;auml;nnen har eller har haft en relation med. Sexualbrottsprogrammet heter Relation och Samlevnad (ROS). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under v&amp;aring;ren har Kriminalv&amp;aring;rden annonserat ytterligare satsningar p&amp;aring; ROS- och IDAP-programmet. 20 miljoner kronor satsas p&amp;aring; det f&amp;ouml;rstn&amp;auml;mnda programmet respektive 3,3 miljoner kronor f&amp;ouml;r att utbilda och utveckla det sistn&amp;auml;mnda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser mycket positivt p&amp;aring; att Kriminalv&amp;aring;rden bed&amp;ouml;mer fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;ns v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor som ett prioriterat omr&amp;aring;de. Vi delar dock utredningen Slag i luftens uppfattning att instrumenten f&amp;ouml;r hot- och riskbed&amp;ouml;mning ska skapas utifr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else och att bed&amp;ouml;mningen av riskfaktorer hos m&amp;auml;n inte endast b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n den befintliga officiella statistiken &amp;ouml;ver m&amp;auml;n som &amp;auml;r d&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsbrott, eftersom alla v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vande m&amp;auml;n inte omfattas av denna statistik. Risken &amp;auml;r annars att det skapas felaktiga bed&amp;ouml;mningar som grundas i att m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld enbart grundas i en sv&amp;aring;r uppv&amp;auml;xt, alkoholproblem, psykiska st&amp;ouml;rningar, kulturella skillnader osv., och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rloras helhetsperspektivet som k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen ger, n&amp;auml;mligen vem som ut&amp;ouml;var v&amp;aring;ldet mot kvinnor, att v&amp;aring;ldet &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare b&amp;ouml;r hot- och riskbed&amp;ouml;mning som genomf&amp;ouml;rs &amp;auml;ven omfatta andra kvinnor och barn som ing&amp;aring;r i det sociala n&amp;auml;tverket utanf&amp;ouml;r den egna familjen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa behandlingar inom kriminalv&amp;aring;rden b&amp;ouml;r vara obligatoriska f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som d&amp;ouml;mts f&amp;ouml;r v&amp;aring;lds- eller sexualbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs idag m&amp;ouml;tesplatser, manscentrum, i hela landet f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som s&amp;ouml;ker sig ur ett emotionellt destruktivt och aggressivt beteende. Dessa m&amp;auml;n som s&amp;ouml;ker hj&amp;auml;lp inom kriminalv&amp;aring;rden b&amp;ouml;r ges &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d. Det finns organisationer av olika slag som jobbar med detta. En &amp;auml;r Riksorganisationen Sveriges Professionella Kriscentra f&amp;ouml;r M&amp;auml;n som bildades 1997. Den samlar kriscentrum som har professionella behandlare/r&amp;aring;dgivare anst&amp;auml;llda. Dessa kriscentrum kan ha olika huvudm&amp;auml;n. De har till sin huvudsakliga uppgift att arbeta med m&amp;auml;n i olika krissituationer samt med m&amp;auml;ns problem kring aggressivitet och v&amp;aring;ld. Fr&amp;aring;n och med 2006 finns tv&amp;aring; nationella samordnare anst&amp;auml;llda i Sverige av riks&amp;shy;organisationen, en i Malm&amp;ouml; och en i Stenungsund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; behandlingsprogram inom Kriminalv&amp;aring;rdens ram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n samt utanf&amp;ouml;r denna ram d&amp;auml;r m&amp;auml;n frivilligt s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d, till exempel hos professionella manscentrum. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505798" name="_Toc178505798"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289897" name="_Toc179289897"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027830" name="_Toc182027830"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttsmedicinskt samarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett hinder f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttsliga uppr&amp;auml;ttelse efter ett &amp;ouml;vergrepp &amp;auml;r avsaknaden av bevis. Genom att l&amp;aring;ta r&amp;auml;ttsl&amp;auml;kare unders&amp;ouml;ka kvinnan direkt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras dokumentationen av skador till f&amp;ouml;ljd av v&amp;aring;ld och sexuella &amp;ouml;vergrepp. I Uppsala har man pr&amp;ouml;vat denna modell, och d&amp;auml;r &amp;auml;r kvinnor mer ben&amp;auml;gna att anm&amp;auml;la &amp;ouml;vergrepp j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med kvinnor &amp;ouml;vriga i landet. Av de kvinnor som uppger till en kvinnojour eller myndighet att de har miss&amp;shy;handlats polisanm&amp;auml;ler 15 procent brotten. I Uppsala &amp;auml;r motsvarande siffra 59 procent. Mindre &amp;auml;n 20 procent av alla kvinnor som uppger att de har v&amp;aring;ldtagits av en n&amp;auml;ra bekant polisanm&amp;auml;ler brottet. I Uppsala uppger Nationellt centrum f&amp;ouml;r kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor att 76 procent anm&amp;auml;ler v&amp;aring;ldt&amp;auml;kten. Uppsalamodellen b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes bli en modell f&amp;ouml;r andra landsting runtom i landet i fr&amp;aring;ga om dokumentation av v&amp;aring;ld och sexuella &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag har inte alla landsting m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra detta r&amp;auml;ttsmedicinska samarbete eftersom det saknas personal med r&amp;auml;tt kompetens. F&amp;ouml;r att kunna tillgodose detta kr&amp;auml;vs att regeringen ger &amp;ouml;kade resurser till r&amp;auml;ttsmedicinsk kompetens hos landstingen. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505799" name="_Toc178505799"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289898" name="_Toc179289898"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027831" name="_Toc182027831"&gt;&lt;/a&gt;Bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbudet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagen om bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud inf&amp;ouml;rdes 1988 f&amp;ouml;r att skydda fr&amp;auml;mst kvinnor som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r trakasserier, f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelse och hot fr&amp;aring;n m&amp;auml;n. Till&amp;auml;mpningen av lagen har f&amp;aring;tt kritik d&amp;aring; den trots sitt syfte inte anv&amp;auml;nds i speciellt stor utstr&amp;auml;ckning. Enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det (BR&amp;Aring;) beviljades f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret 112 bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbud och 70 g&amp;aring;nger &amp;aring;r 2005. Under samma period, &amp;aring;r 2005 och 2006, avslogs samtidigt 342 ans&amp;ouml;kningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt BR&amp;Aring; m&amp;ouml;rdas varje &amp;aring;r cirka 20 kvinnor av en man som de har eller har haft ett f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande med. I 85 procent av d&amp;ouml;dsfallen &amp;auml;r brottsplatsen det gemensamma hemmet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser trots den passiva till&amp;auml;mpningen av lagen att den &amp;auml;r ett viktigt instrument f&amp;ouml;r kvinnor som fruktar f&amp;ouml;r sina liv och &amp;auml;ven sina barns och som m&amp;aring;ste skyddas fr&amp;aring;n v&amp;aring;ldsamma m&amp;auml;n. Dessutom ska inte g&amp;auml;rningsmannen f&amp;aring; bos&amp;auml;tta sig i samma omr&amp;aring;de som kvinnan. Hur stort omr&amp;aring;det ska vara f&amp;aring;r utredas fr&amp;aring;n fall till fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att m&amp;auml;n som bed&amp;ouml;ms som en risk i fr&amp;aring;ga om &amp;ouml;vertr&amp;auml;delse mot bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbudet ska f&amp;ouml;rses med elektronisk fotboja – detta f&amp;ouml;r att i m&amp;ouml;jligast m&amp;aring;n skydda kvinnan fr&amp;aring;n den v&amp;aring;ldsamma mannen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505800" name="_Toc178505800"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289899" name="_Toc179289899"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027832" name="_Toc182027832"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kade resurser till kvinnojourer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnojourerna spelar en central roll i arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. P&amp;aring; frivillig basis utf&amp;ouml;r de ett arbete f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja kvinnor genom sin utsatthet. Socialstyrelsens utredningar visar att trots att kommunernas socialtj&amp;auml;nster har det yttersta ansvaret f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor och barn l&amp;auml;mnas detta ofta &amp;ouml;ver p&amp;aring; kvinnojourer. Denna hantering g&amp;aring;r emot lagens intentioner, och inte nog med detta f&amp;aring;r det som konsekvens att m&amp;aring;nga kvinnor inte f&amp;aring;r n&amp;aring;gon hj&amp;auml;lp &amp;ouml;ver huvud taget eftersom kvinnojourernas resurser &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade. Det finns kvinnojourer i endast cirka h&amp;auml;lften av landets kommuner, endast 150 i Sveriges 290 kommuner, och mer &amp;auml;n 60 kommuner ger inget ekonomiskt st&amp;ouml;d alls till kvinnojouren. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rmed tydligt att m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor alltf&amp;ouml;r ofta inte betraktas som en viktig politisk fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att kvinnojourerna b&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kade resurser f&amp;ouml;r att det &amp;ouml;ver huvud taget ska vara realistiskt att alla kvinnor i Sverige ska kunna s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d hos en kvinnojour. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505801" name="_Toc178505801"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289900" name="_Toc179289900"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027833" name="_Toc182027833"&gt;&lt;/a&gt;Sk&amp;auml;rpning av socialtj&amp;auml;nstlagens 5 kap. 11 &amp;sect;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I &amp;aring;r sk&amp;auml;rptes socialtj&amp;auml;nstlagens skrivning fr&amp;aring;n att kommunerna b&amp;ouml;r ger st&amp;ouml;d till v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor till att socialtj&amp;auml;nsten ”ska s&amp;auml;rskilt beakta” kvinnors behov. Regeringens f&amp;ouml;rslag som &amp;auml;r lag &amp;auml;r en kompromiss fr&amp;aring;n utredningens f&amp;ouml;rslag d&amp;auml;r det tydligt framg&amp;aring;r att kommunerna ”ska” st&amp;ouml;dja v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor. Milj&amp;ouml;partiet anser att den nya formuleringen i socialtj&amp;auml;nstlagen fortfarande &amp;auml;r f&amp;ouml;r vag och att lagen b&amp;ouml;r i detta h&amp;auml;nseende sk&amp;auml;rpas till ett absolut ansvar f&amp;ouml;r kommunerna i fr&amp;aring;ga om kvinnor som &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Kommunerna ska st&amp;ouml;dja kvinnor utsatta f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld genom bland annat resurser till kvinno- och tjejjourer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I utredningen Slag i luften (SOU 2004:121) konstaterades att det &amp;auml;r till synes sv&amp;aring;rt att skapa en kontinuitet i det samverkande arbetet mellan myndigheter samt i samarbete med kvinnojourerna i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. Ett antal s&amp;aring; kallade r&amp;auml;ttskedjeprojekt har startat d&amp;auml;r polis, &amp;aring;klagare, advokater, domstol, kriminalv&amp;aring;rd och ibland &amp;auml;ven socialtj&amp;auml;nst, h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd samt kvinnojourer enats om arbetsmetoder f&amp;ouml;r handl&amp;auml;ggningen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Denna typ av samverkan &amp;auml;r central i arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;tta kvinnor och barn som &amp;auml;r v&amp;aring;ldsutsatta. Milj&amp;ouml;partiet ser det som ett oundg&amp;auml;ngligt arbetss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att motverka v&amp;aring;ldet mot barn och kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505802" name="_Toc178505802"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289901" name="_Toc179289901"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027834" name="_Toc182027834"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r samtyckeskrav i v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsparagrafen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolarna b&amp;auml;r ett stort ansvar f&amp;ouml;r att skicka ett budskap till svenska folket att v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor &amp;auml;r oacceptabelt. Trots detta &amp;auml;r det &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; den efters&amp;ouml;kta r&amp;auml;ttsliga uppr&amp;auml;ttelsen. En stor del av kritiken mot domstolarna har legat i deras nagelfarande av de kvinnliga offrens sexuella erfarenhet, kl&amp;auml;dsel och alkoholvanor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter den senaste tidens uppm&amp;auml;rksammade v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsm&amp;aring;l kring de s.k. Stureplansprofilerna har det, efter r&amp;auml;ttens friande dom i v&amp;aring;ras, &amp;aring;terigen uppm&amp;auml;rksammats hur en kvinna som var drogad och berusad ans&amp;aring;gs vara med p&amp;aring; v&amp;aring;ldet som m&amp;auml;nnen utsatte henne f&amp;ouml;r. Fallet &amp;auml;r av stor betydelse eftersom det tillh&amp;ouml;r de praxisbildande domarna efter att den nya sexualbrottslagstiftningen tr&amp;auml;dde i kraft 2005. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta fall fanns det l&amp;auml;karintyg p&amp;aring; mycket grovt v&amp;aring;ld mot kvinnans underliv. M&amp;auml;nnen erk&amp;auml;nde att de utsatt kvinnan f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r var fr&amp;aring;gan f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten huruvida kvinnan varit med p&amp;aring; det de gjorde mot henne. Enligt svensk r&amp;auml;tt friar inte samtycke fr&amp;aring;n den som v&amp;aring;ldet riktas mot v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;varen fr&amp;aring;n ansvar. Endast om skadan &amp;auml;r ”ringa” friar ett samtycke fr&amp;aring;n ansvar. Leder v&amp;aring;ldet till st&amp;ouml;rre skada ska det bed&amp;ouml;mas som misshandel. I detta fall resonerade inte ens tingsr&amp;auml;tten kring detta utan fastslog att kvinnan ville vara med p&amp;aring; v&amp;aring;ldet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domen m&amp;ouml;ttes av massiv kritik eftersom den uttryckte att lagens mening &amp;auml;r att kvinnor som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld som kan bed&amp;ouml;mas som misshandel under berusning inte har n&amp;aring;got r&amp;auml;ttsskydd. Inte nog med detta, under sommaren polisanm&amp;auml;ldes samma m&amp;auml;n f&amp;ouml;r en liknande grov v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt av en ung kvinna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppenbarligen fungerar inte v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsparagrafen f&amp;ouml;r att skydda kvinnors liv och kroppar. Det som kr&amp;auml;vs &amp;auml;r ett uttryckligt krav fr&amp;aring;n lagstiftaren i lagen att samtycke kr&amp;auml;vs vid samlag. Detta krav f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas &amp;auml;ven av bland annat Brottsoffermyndigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nuvarande lagen omfattar inte alla p&amp;aring;tvingade sexualhandlingar. Om t.ex. en kvinna blir v&amp;aring;ldtagen av en man och hon inte g&amp;ouml;r motst&amp;aring;nd utan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker &amp;ouml;verleva &amp;ouml;vergreppet i ett chocktillst&amp;aring;nd och f&amp;ouml;rskr&amp;auml;ckelse – d&amp;aring; kan en &amp;aring;klagare inte &amp;aring;tala &amp;ouml;vergreppet eftersom hon inte utsattes f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld, hot eller befann sig i ett hj&amp;auml;lpl&amp;ouml;st tillst&amp;aring;nd. Fysiskt svaga, unga och os&amp;auml;kra individer m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; skyddas av lagstiftningen och ha en absolut r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I fallet M.C. mot Bulgarien tolkade Europadomstolen Europakonventionen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna att stater i skyddet f&amp;ouml;r den personliga integriteten m&amp;aring;ste lagf&amp;ouml;ra varje ”non-consensual” sexualhandling, &amp;auml;ven d&amp;auml;r offret inte g&amp;ouml;r motst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rmed att lagen borde &amp;auml;ndras enligt Europakonventionens mening s&amp;aring; att v&amp;aring;rt lands lag ska omfatta varje sexualhandling som f&amp;ouml;retagits utan den andres samtycke. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till ny v&amp;aring;ldt&amp;auml;ktsparagraf lyder: ”Den som olovligen uts&amp;auml;tter annan f&amp;ouml;r en sexuell handling av samlagskarakt&amp;auml;r d&amp;ouml;mes f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt.” Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att detta f&amp;ouml;rslag snabbutreds f&amp;ouml;r att sedan f&amp;ouml;ras in lagstiftningen f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;tta dagens formulering i brottsbalken 6 kap. 1 &amp;sect;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505803" name="_Toc178505803"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289902" name="_Toc179289902"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027835" name="_Toc182027835"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ld f&amp;ouml;rekommer &amp;auml;ven i samk&amp;ouml;nade relationer. Idag finns det en d&amp;aring;lig beredskap och kunskap om hur kommunerna b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja dessa brottsoffer. Om det &amp;auml;r en lesbisk kvinna som har blivit misshandlad finns det idag f&amp;aring; skyddade boenden eller kvinnojourer som tar emot henne. Om det &amp;auml;r en homosexuell man som har blivit misshandlad av sin man finns det inga skyddade boenden. Detta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras genom ut&amp;ouml;kad lagstiftad skyldighet f&amp;ouml;r kommuner att st&amp;ouml;dja alla brottsoffer, oavsett k&amp;ouml;n och sexuell l&amp;auml;ggning. Socialstyrelsen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;aring; ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att ge kommunerna r&amp;aring;d och anvisningar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se en &amp;ouml;kad samordning och resurssatsning f&amp;ouml;r dem som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505804" name="_Toc178505804"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289903" name="_Toc179289903"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027836" name="_Toc182027836"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld i hederns namn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som sker i hederns namn &amp;auml;r ett allvarligt problem som kr&amp;auml;ver specifika insatser fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llet. Milj&amp;ouml;partiet arbetar utifr&amp;aring;n f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen att allt v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om makt, &amp;auml;ven v&amp;aring;ld som ut&amp;ouml;vas i hederns namn. F&amp;ouml;r att kunna bedriva ett arbete mot v&amp;aring;ld i hederns namn kr&amp;auml;vs det dock att ansatsen sker utifr&amp;aring;n ett icke-stigmatiserande perspektiv i fr&amp;aring;ga om etniska grupper och &amp;auml;ven inte motverkar syftet att f&amp;ouml;rhindra och beivra m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens arbete framg&amp;aring;r att v&amp;aring;ld kan kategoriseras i fr&amp;aring;ga om v&amp;aring;ld i hederns namn till att tillh&amp;ouml;ra familjer som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt patriarkala, allts&amp;aring; icke-j&amp;auml;mst&amp;auml;llda och d&amp;auml;rmed icke-svenska. Denna utg&amp;aring;ngspunkt riskerar att stigmatisera etniska grupper och skada det helhetsgrepp som j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot v&amp;aring;ld som sker i hederns namn m&amp;aring;ste &amp;aring;tf&amp;ouml;ljas med sk&amp;auml;rpt kunskap hos myndigheter om maktf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i fr&amp;aring;ga om etnicitet, kultur och k&amp;ouml;n. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser till myndigheter f&amp;ouml;r att kunna ge adekvat st&amp;ouml;d till kvinnor med utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst som s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utsatthet f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, skyddade boenden, tolkar och informationsinsatser f&amp;ouml;r myndigheter och ansvariga. I detta arbete &amp;auml;r det viktigt att personer av utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst som har kunskap i &amp;auml;mnet f&amp;aring;r ledande positioner i arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste se att v&amp;aring;ld &amp;auml;r v&amp;aring;ld oavsett vilken etikett vi ger det. V&amp;aring;ldets syfte &amp;auml;r alltid att begr&amp;auml;nsa och f&amp;ouml;rtrycka kvinnan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill med anledning av det anf&amp;ouml;rda &amp;auml;ven &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; de behov av st&amp;ouml;d som kvinnor med utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst har i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505805" name="_Toc178505805"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289904" name="_Toc179289904"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027837" name="_Toc182027837"&gt;&lt;/a&gt;Barn som bevittnat v&amp;aring;ld ska ses som brottsoffer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag har ett barn som bevittnar v&amp;aring;ld i hemmet mot en n&amp;auml;ra anh&amp;ouml;rig r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd fr&amp;aring;n staten. Dessutom ska socialtj&amp;auml;nsten behandla dem s&amp;aring;som om de vore utsatta f&amp;ouml;r brott. De har d&amp;auml;remot inte r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd av den som utsatt dem f&amp;ouml;r att bevittna v&amp;aring;ld genom att misshandla deras trygghet. Milj&amp;ouml;partiet vill att barn ska f&amp;aring; st&amp;auml;llning som m&amp;aring;ls&amp;auml;gande, f&amp;aring; ett eget juridiskt bitr&amp;auml;de i r&amp;auml;ttsprocessen f&amp;aring; skadest&amp;aring;nd av dem som slagit deras anh&amp;ouml;rig samt att barnet ska ha r&amp;auml;tt till full insyn och medverkan i processen. Ett slag mot en n&amp;auml;ra anh&amp;ouml;rig &amp;auml;r &amp;auml;ven ett slag mot barnet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505806" name="_Toc178505806"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289905" name="_Toc179289905"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027838" name="_Toc182027838"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Egen l&amp;ouml;n och m&amp;ouml;jligheter till egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning handlar i grunden om m&amp;ouml;jlighet till sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet och frihet. En l&amp;auml;gre v&amp;auml;rdering av kvinnors arbete och yrkesval g&amp;ouml;r att kvinnor begr&amp;auml;nsas i l&amp;ouml;neutveckling, karri&amp;auml;rsm&amp;ouml;jligheter och f&amp;aring;r l&amp;auml;gre pension.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n och l&amp;aring;ngsammare l&amp;ouml;neutveckling i kombination med huvudansvar f&amp;ouml;r hem och familj &amp;auml;r p&amp;aring;tagliga faktorer i det icke j&amp;auml;mst&amp;auml;llda samh&amp;auml;llet. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. L&amp;ouml;nediskrimineringen &amp;auml;r oacceptabel, och ansvaret f&amp;ouml;r hem och anh&amp;ouml;riga b&amp;ouml;r delas j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt SCB &amp;auml;r kvinnors l&amp;ouml;ner, sett till hela arbetsmarknaden, 84 procent av m&amp;auml;nnens l&amp;ouml;ner. H&amp;auml;lften av denna l&amp;ouml;neskillnad kan f&amp;ouml;rklaras av att kvinnor och m&amp;auml;n har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid och finns inom olika sektorer. Olikheter best&amp;aring;r exempelvis av att m&amp;auml;n i h&amp;ouml;gre grad finns i branscher med h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;nel&amp;auml;ge &amp;auml;n kvinnodominerade branscher. M&amp;auml;n finns p&amp;aring; h&amp;ouml;gre positioner &amp;auml;n kvinnor och har d&amp;auml;rmed h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner. Men om dessa skillnader r&amp;auml;knas bort genom s&amp;aring; kallad standardv&amp;auml;gning av statistiken &amp;aring;terst&amp;aring;r fortfarande en l&amp;ouml;neskillnad mellan kvinnor och m&amp;auml;n p&amp;aring; 8 procentenheter som inte kan f&amp;ouml;rklaras p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n att traditionellt kvinnliga arbeten v&amp;auml;rderas l&amp;auml;gre och att l&amp;ouml;nes&amp;auml;ttande chefer b&amp;auml;r p&amp;aring; oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda v&amp;auml;rderingar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det politiska systemet, riksdagen och landets kommun- och landstingsfullm&amp;auml;ktige har ett direkt arbetsgivaransvar f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda och arbetsvillkoren i den offentliga sektorn. L&amp;ouml;neskillnaden i kommunerna &amp;auml;r cirka 1 procent och i landstinget och staten handlar det om cirka 6 procent. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet kommer att verka f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner i offentlig sektor &amp;aring;stadkommes under mandatperioden 2006–2010. Att vi k&amp;auml;nner ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r offentliga sektorn &amp;auml;r naturligt d&amp;aring; denna sektor &amp;auml;r politiskt styrd. &amp;Auml;ven om de politiska f&amp;ouml;rsamlingarna inte &amp;auml;r direkt avtalsslutande parter m&amp;aring;ste det &amp;auml;nd&amp;aring; finnas ett arbetsgivaransvar f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nniskor som arbetar och verkar i v&amp;aring;r sektor. Det kommer att kr&amp;auml;vas medel ur statens, kommunernas och landstingens budgetar f&amp;ouml;r att klara uppdraget att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Vi i Milj&amp;ouml;partiet tar v&amp;aring;rt ansvar och har i budgetmotionen s&amp;aring;v&amp;auml;l h&amp;ouml;sten 2006 som h&amp;ouml;sten 2007 anslagit medel f&amp;ouml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja v&amp;auml;gen till j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. P&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt har m&amp;aring;nga av Milj&amp;ouml;partiets kommun- och landstingsfullm&amp;auml;ktige&amp;shy;grupper lagt fram f&amp;ouml;rslag i m&amp;aring;nga av landets kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt kr&amp;auml;vs det ett ansvar ute i offentliga sektorns verksamheter. Lika viktigt som det &amp;auml;r att skapa ekonomiska resurser &amp;auml;r det att g&amp;ouml;ra upp med attityder som inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;n n&amp;auml;stan alltid v&amp;auml;rdes&amp;auml;tts mer &amp;auml;n kvinnor. Varje l&amp;ouml;nes&amp;auml;ttande chef m&amp;aring;ste ta personligt ansvar och vidta konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r alla avskaffa k&amp;ouml;nsrelaterad l&amp;ouml;nediskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;ouml;nediskrimineringens avskaffande kommer dock aldrig att bli verklighet med ett ensidigt arbetsgivaransvar. Utan fackens aktiva medverkan &amp;auml;r det om&amp;ouml;jligt att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Tyv&amp;auml;rr har fackens engagemang f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en verklig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring varit svag under l&amp;aring;ng tid. Med 2007 &amp;aring;rs avtalsr&amp;ouml;relse har denna trend till viss del brutits. Det &amp;auml;r med tillfredst&amp;auml;llelse vi noterar att LO drivit p&amp;aring; h&amp;aring;rt f&amp;ouml;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;r att &amp;aring;stadkomma s&amp;auml;rskilda satsningar p&amp;aring; kvin&lt;/span&gt;nol&amp;ouml;nerna, vilket ocks&amp;aring; resulterat i bra avtal inom till exempel handel, hotell och restaurang och f&amp;ouml;r kommun- och landstingsanst&amp;auml;llda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r den fackliga r&amp;ouml;relsen inneb&amp;auml;r detta p&amp;aring;frestningar. Gamla m&amp;ouml;nster och traditioner m&amp;aring;ste rensas bort f&amp;ouml;r att prioritera kvinnor framf&amp;ouml;r m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l inom offentlig som inom privat sektor m&amp;aring;ste arbetsgivare ta sitt ansvar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Vi anser att staten ska ta ett initiativ till ett handslag med de fackliga organisationerna och arbetsgivarna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; bort k&amp;ouml;nsrelaterade l&amp;ouml;neskillnader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen ger regeringen i uppdrag att verka f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner ska uppn&amp;aring;s i offentlig sektor under den nuvarande mandat&amp;shy;perioden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ofrivilligt deltidsarbete &amp;auml;r en kvinnof&amp;auml;lla sl&amp;aring;r Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;m fast i utredningen Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv (SOU 2005:66). Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; Milj&amp;ouml;partiets uppfattning. Det &amp;auml;r orimligt att den ”samh&amp;auml;lleliga” normen f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningsform utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n k&amp;ouml;n. I m&amp;aring;nga branscher &amp;auml;r det fullst&amp;auml;ndigt sj&amp;auml;lvklart att erbjuda heltidsanst&amp;auml;llning till m&amp;auml;n medan det &amp;auml;r mycket vanligt att kvinnor &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till deltidsanst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbetet &amp;auml;r utbrett. Cirka en miljon personer arbetar deltid, och tre fj&amp;auml;rdedelar av dessa &amp;auml;r kvinnor. Deltidsarbetet, och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; heltidsarbetet, &amp;auml;r s&amp;aring;ledes oj&amp;auml;mst&amp;auml;llt f&amp;ouml;rdelat. Dessutom sammanfaller kvinnornas h&amp;ouml;ga andel av deltidsarbetet med h&amp;ouml;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Det ger dubbel negativ effekt, dvs. otrygghet och l&amp;aring;g inkomst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Milj&amp;ouml;partiet st&amp;aring;r bakom kravet om allas r&amp;auml;tt till heltid betyder inte att vi vill avveckla allt deltidsarbete. Men v&amp;aring;r grundinst&amp;auml;llning &amp;auml;r att det i mycket h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag ska finnas en heltidsanst&amp;auml;llning i botten. Att det sedan finns m&amp;aring;nga som av olika anledningar vill eller beh&amp;ouml;ver arbeta deltid &amp;auml;r en helt annan sak. V&amp;aring;r inst&amp;auml;llning kan s&amp;aring;ledes formuleras, ”r&amp;auml;tt till heltid, med m&amp;ouml;jlighet till deltid”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dock branscher, f&amp;ouml;retag och arbetsplatser d&amp;auml;r det &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att erbjuda alla heltidsarbete. Det g&amp;auml;ller i synnerhet f&amp;ouml;r sm&amp;aring; arbetsgivare och i vissa delar av tj&amp;auml;nstesektorn. Men inte heller i dessa fall finns det ett enda motiv f&amp;ouml;r att ge kvinnor s&amp;auml;mre villkor &amp;auml;n m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En lagstiftning om heltidsanst&amp;auml;llning som norm p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden ska vara dispositiv. Det betyder att arbetsmarknadens parter, genom kollektivavtal, har r&amp;auml;tt att anpassa lagstiftningen utifr&amp;aring;n de speciella villkor som kan g&amp;auml;lla i en viss bransch eller arbetsplats. Vi anser vidare att sm&amp;aring; arbetsgivare med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda ska undantas fr&amp;aring;n lagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbete inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n. Men inte bara det d&amp;aring; de flesta av ers&amp;auml;ttningarna inom socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet &amp;auml;r inkomstrelaterade. Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det med pensionsers&amp;auml;ttningar. Deltidsarbetet och de l&amp;auml;gre l&amp;ouml;nerna ger allts&amp;aring; negativa ekonomiska effekter livet ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors deltidsarbete inneb&amp;auml;r inte bara oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; arbetsmarknaden. Det skapar ocks&amp;aring; oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i hemmet och i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till anh&amp;ouml;riga. Det &amp;auml;r kvinnor som i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n hand tar om barnen och andra anh&amp;ouml;riga. Likas&amp;aring; &amp;auml;r det kvinnor som i huvudsak utf&amp;ouml;r hush&amp;aring;llssysslorna. S&amp;aring; blir det n&amp;auml;r m&amp;auml;n till&amp;aring;ts l&amp;auml;gga mer tid p&amp;aring; det betalda l&amp;ouml;nearbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har inf&amp;ouml;rt stora skatteavdragsm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. Ett motiv f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r enligt dem sj&amp;auml;lva att hj&amp;auml;lpa kvinnor ut p&amp;aring; arbetsmarknaden. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;rnekar inte att skattedumpningar f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster ocks&amp;aring; kan ge en s&amp;aring;dan effekt. Men det har inget med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet att g&amp;ouml;ra. Det som h&amp;auml;nder &amp;auml;r ist&amp;auml;llet att st&amp;auml;dg&amp;ouml;rat blir l&amp;aring;gavl&amp;ouml;nat l&amp;ouml;nearbete som fortfarande utf&amp;ouml;rs av framf&amp;ouml;r allt kvinnor som jobbar deltid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r av flera sk&amp;auml;l motst&amp;aring;ndare till skatteavdraget f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. Det handlar bl.a. om att man inte l&amp;ouml;ser det strukturella problemet, att m&amp;auml;nnen inte tar tillr&amp;auml;ckligt ansvar f&amp;ouml;r hemmet och anh&amp;ouml;riga. Dessutom gynnar skatteavdragets konstruktion ensidigt de h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade. Det kr&amp;auml;vs en inkomst p&amp;aring; &amp;ouml;ver 50&amp;nbsp;000 kronor i m&amp;aring;naden f&amp;ouml;r att det ska vara l&amp;ouml;nsamt att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nsten i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med att sj&amp;auml;lv ta ledigt fr&amp;aring;n jobbet f&amp;ouml;r att utf&amp;ouml;ra jobbet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets v&amp;auml;g &amp;auml;r en annan. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen byggs ut med en s&amp;aring; kallad pappam&amp;aring;nad och dessutom att det inf&amp;ouml;rs m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar att g&amp;aring; ned i arbetstid f&amp;ouml;r att kunna ha mer tid med sina barn. Det ger verkliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen att ta ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt helhetsansvar f&amp;ouml;r ett liv med b&amp;aring;de hem, anh&amp;ouml;riga och arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart att m&amp;aring;nga av de v&amp;auml;rderingar vi alla b&amp;auml;r p&amp;aring; har inslag av historiskt arv. Och av djupt f&amp;ouml;rankrade v&amp;auml;rderingar byggs ocks&amp;aring; normer. I Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;ms utredning, ”Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv”, f&amp;ouml;rs ett intressant resonemang om att normer ”satt sig” djupt i vissa branscher. D&amp;auml;r finns f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen om deltidsarbete som norm f&amp;ouml;r kvinnors arbete trots att en majoritet av kvinnorna p&amp;aring; arbetsmarkanden arbetar heltid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Milj&amp;ouml;partiets uppfattning &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid att komma till r&amp;auml;tta med problemet att olika normer, beroende av k&amp;ouml;n, g&amp;auml;ller p&amp;aring; svensk arbetsmarknad. D&amp;aring; vi kan konstatera att arbetsmarknadens parter misslyckats att avtalsv&amp;auml;gen l&amp;ouml;sa problemet med det ofrivilliga deltidsarbetet &amp;aring;terst&amp;aring;r lagstiftning. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening att det b&amp;ouml;r lagstiftas om att heltidsanst&amp;auml;llning, med f&amp;ouml;r den anst&amp;auml;llde &amp;ouml;kad individuell m&amp;ouml;jlighet till deltid, ska vara norm p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna har &amp;ouml;kat drastiskt p&amp;aring; svensk arbetsmarknad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var mot den bakgrunden den f&amp;ouml;rra mandatperiodens r&amp;ouml;d-gr&amp;ouml;na riksdagsmajoritet beslutade att olika typer av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar f&amp;ouml;rs samman till en gemensam fri visstidsanst&amp;auml;llning. Milj&amp;ouml;partiet ans&amp;aring;g, och anser fortfarande, att det &amp;auml;r en bra ordning. Det beh&amp;ouml;ver rensas upp bland allt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningsformer. Det g&amp;auml;ller s&amp;auml;rskilt d&amp;aring; det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst kvinnor som tvingas acceptera dessa otrygga anst&amp;auml;llningsformer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget &amp;ouml;kade de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna med 236&amp;nbsp;000 mellan 1990 och 2007, fr&amp;aring;n 380&amp;nbsp;000 till 616&amp;nbsp;000, enligt uppgifter fr&amp;aring;n arbetskraftunders&amp;ouml;kningen (AKU). Andra uppgifter g&amp;ouml;r g&amp;auml;llande att antalet tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar nu &amp;ouml;verstiger 660&amp;nbsp;000. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r precis som n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller deltidsarbete &amp;ouml;verrepresenterade bland de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna. 353&amp;nbsp;000 kvinnor har tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar enligt AKU. Motsvarande siffra f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen &amp;auml;r 263&amp;nbsp;000. N&amp;auml;r regeringen nu ytterligare underl&amp;auml;ttat f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar motverkas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten p&amp;aring; arbetsmarknaden, enligt v&amp;aring;r mening. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har nyligen ytterligare underl&amp;auml;ttat f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar – detta trots att regeringen &amp;auml;r medveten om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblematiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”Det &amp;auml;r idag fr&amp;auml;mst kvinnor som har tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning, vilket kan ses som ett hinder f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt oberoende som utveckling och karri&amp;auml;r. F&amp;ouml;rslaget att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna att tr&amp;auml;ffa avtal om tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning kan d&amp;auml;rmed uppfattas medf&amp;ouml;ra risk f&amp;ouml;r att kvinnors position p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras ytterligare”, skriver regeringen i proposition 2006/07:111 B&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter till tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den allra otryggaste formen f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning, behovsanst&amp;auml;llning, har &amp;ouml;kat mest. Behovsanst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r i princip att arbetsgivaren ringer och erbjuder arbete n&amp;auml;r behov uppst&amp;aring;r. Det &amp;auml;r inte ovanligt att s&amp;aring;dana telefonsamtal kommer samma morgon eller under den dag d&amp;aring; man vill att den anst&amp;auml;llde ska arbeta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovsanst&amp;auml;llningarna &amp;ouml;kade fr&amp;aring;n 40&amp;nbsp;000 till 125&amp;nbsp;000 under perioden 1990–2003. Behovsanst&amp;auml;llningar &amp;auml;r i s&amp;auml;rklass vanligast bland unga kvinnor som arbetar inom Hotell- och Restaurang, Transport, Handels och Kommunal. P&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt &amp;ouml;kade objekts- och projektanst&amp;auml;llningar fr&amp;aring;n 40&amp;nbsp;000 till 90&amp;nbsp;000 under perioden 1990–2003.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland unga LO-kvinnor, i &amp;aring;ldern 16–24 &amp;aring;r, har n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar medan det handlar om en fj&amp;auml;rdedel bland unga LO-m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan svenskf&amp;ouml;dda och utlandsf&amp;ouml;dda &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet detsamma – fast med skillnaden att det f&amp;ouml;r utlandsf&amp;ouml;dda &amp;auml;r betydligt h&amp;ouml;gre siffror f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som m&amp;auml;n. Av detta kan vi dra slutsatsen att den genomsittlige personen med tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llningsform &amp;auml;r en ung invandrarkvinna som arbetar i hotell- och restaurangbranschen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var mot bland annat mot denna bakgrund, att de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna &amp;ouml;kar n&amp;auml;rmast okontrollerat bland unga kvinnor, som den f&amp;ouml;rra r&amp;ouml;d-gr&amp;ouml;na riksdagsmajoriteten best&amp;auml;mde sig f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda lagstiftningsinstrumentet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa arbetsgivarnas &amp;ouml;verutnyttjande av tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Denna lagstiftning har nu rivits upp av den borgerliga alliansregeringen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening att det beh&amp;ouml;vs lagstiftning som begr&amp;auml;nsar arbetsgivarnas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av anst&amp;auml;llningsformen tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505807" name="_Toc178505807"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289906" name="_Toc179289906"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027839" name="_Toc182027839"&gt;&lt;/a&gt;Kvotering till bolagsstyrelser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2006 kom regeringens senaste utredning i fr&amp;aring;ga om kvinnors representation i bolagsstyrelser (SOU 2006:11). Enligt utredningen fanns det 5,6 procent kvinnor i b&amp;ouml;rsbolagsstyrelser &amp;aring;r 2001, motsvarande siffra f&amp;ouml;r 2005 var 17&amp;nbsp;procent. Utredaren konstaterade att den starkaste rekryteringen av kvinnor skedde under 2003 och d&amp;auml;refter har den minskat &amp;aring;terigen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredaren finns det heller inga juridiska hinder f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra en kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2006 inf&amp;ouml;rde Norge en lag om kvotering till b&amp;ouml;rsbolagens styrelser d&amp;auml;r kravet st&amp;auml;lldes p&amp;aring; 40 procent kvinnliga styrelseledam&amp;ouml;ter; annars riskerar bolaget tv&amp;aring;ngs&amp;shy;uppl&amp;ouml;sning. B&amp;ouml;rsbolagen gavs en tidsfrist p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r att genomf&amp;ouml;ra reformen. De flesta bolagen ber&amp;auml;knas uppfylla kraven innan tidsfristen g&amp;aring;r ut. Lagen har gjort Norge till det v&amp;auml;rldsledande landet i kvinnorepresentation. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r oacceptabelt att det i synnerhet i privata styrelser fortfarande inte r&amp;aring;der en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld representation av kvinnor. Makten &amp;ouml;ver kapital ligger s&amp;aring;ledes fortfarande mest hos m&amp;auml;nnen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvotering &amp;auml;r ett instrument som anv&amp;auml;nds n&amp;auml;r alla andra medel &amp;auml;r utt&amp;ouml;mda. Milj&amp;ouml;partiet har l&amp;auml;nge kr&amp;auml;vt kvotering till bolagsstyrelser, men hitintills har v&amp;auml;ldigt lite h&amp;auml;nt. Milj&amp;ouml;partiet anser att s&amp;aring; l&amp;auml;nge bolagsstyrelserna inte sj&amp;auml;lva tar sitt ansvar m&amp;aring;ste lagstiftaren arbeta f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Sverige b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes inf&amp;ouml;ra en lag om kvotering som kr&amp;auml;ver att minst 40 procent av styrelseledam&amp;ouml;terna i b&amp;ouml;rsbolagsstyrelser ska vara f&amp;ouml;rdelat till underrepresenterat k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505808" name="_Toc178505808"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289907" name="_Toc179289907"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027840" name="_Toc182027840"&gt;&lt;/a&gt;Samh&amp;auml;llsplanering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa j&amp;auml;mst&amp;auml;llda levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs att samh&amp;auml;llets fysiska planering och bebyggelse utformas efter b&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det ligger ocks&amp;aring; helt i linje med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;len i Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;ms offentliga utredning fr&amp;aring;n 2005, Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv, och i de transportpolitiska m&amp;aring;len som riksdagen antagit. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Traditionellt sett har dock samh&amp;auml;llet planerats efter m&amp;auml;ns intressen och behov. Det har bidragit till att bef&amp;auml;sta de traditionella k&amp;ouml;nsrollerna och begr&amp;auml;nsat handlings- och livsutrymmet fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r kvinnor, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och samh&amp;auml;llsinstitutionerna har dock stora m&amp;ouml;jligheter att planera och utforma den fysiska milj&amp;ouml;n utifr&amp;aring;n ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Kommunerna har stor makt genom det s&amp;aring; kallade planmonopolet. Kommunen ansvarar f&amp;ouml;r planl&amp;auml;ggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen, och l&amp;auml;nsstyrelsen har tillsyn &amp;ouml;ver plan- och byggv&amp;auml;sendet. Vid planl&amp;auml;ggning, b&amp;aring;de i &amp;ouml;versikts- och i detaljplanering, betyder detta att kommunen l&amp;auml;mnar sitt f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; var exempelvis bost&amp;auml;der, serviceinr&amp;auml;ttningar och arbetsplatser ska lokaliseras. L&amp;auml;nsstyrelsen ska sedan ge r&amp;aring;d om, granska och pr&amp;ouml;va den kommunala planeringen med h&amp;auml;nsyn till bland annat m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhet, riksintressen och milj&amp;ouml;kvalitetsnormer. L&amp;auml;nsstyrelsen ska ocks&amp;aring; l&amp;auml;mna r&amp;aring;dgivande synpunkter till kommunen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unders&amp;ouml;kningar visar att kvinnor i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n vill ha en samh&amp;auml;llsplanering som skapar n&amp;auml;rhet mellan bostaden, f&amp;ouml;rskolan/skolan, arbetsplatsen och vardaglig service av olika slag. Det beror f&amp;ouml;rst&amp;aring;s p&amp;aring; att det &amp;auml;r kvinnor som oftast tar hand om de vardagliga bestyren som att g&amp;ouml;ra matink&amp;ouml;pen och se till att barnen l&amp;auml;mnas och h&amp;auml;mtas p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan. Dessutom anv&amp;auml;nder kvinnor inte bil i lika h&amp;ouml;g grad som m&amp;auml;n och blir d&amp;auml;rmed mer beroende av n&amp;auml;rhet och fungerande kollektiva kommunikationer. F&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r det ocks&amp;aring; betydelsefullt att samordning av olika funktioner bidrar till ett levande samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor r&amp;ouml;r sig, vilket skapar en k&amp;auml;nsla av trygghet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor anv&amp;auml;nder milj&amp;ouml;n runt arbetsplatser betydligt mer &amp;auml;n m&amp;auml;n. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r det v&amp;auml;sentligt var kollektivtrafikens h&amp;aring;llplatser placeras – likas&amp;aring; att det finns tillg&amp;aring;ng till parker, g&amp;aring;ng- och cykelv&amp;auml;gar. D&amp;aring; blir &amp;auml;ven helhetsl&amp;ouml;sningar viktiga. Det r&amp;auml;cker inte med att systemen av bilv&amp;auml;gar h&amp;auml;nger samman. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r g&amp;aring;ng- och cykelv&amp;auml;gar. Kvinnor g&amp;aring;r och cyklar betydligt mer &amp;auml;n m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunernas arbete med &amp;ouml;versikts- och detaljplaner styrs i grunden av plan- och bygglagen (PBL). D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver anv&amp;auml;nder man sig av remisser och utst&amp;auml;llningar som inneb&amp;auml;r att olika delar av samh&amp;auml;llet f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till insyn och visst inflytande. Remissarbetet skulle utan tvekan kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras med ett konsekvent j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Fler verksamheter och organisationer som representerar kvinnors intressen borde efterh&amp;ouml;ras n&amp;auml;r planfr&amp;aring;gor remissbehandlas. Men det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; att unders&amp;ouml;ka om remissinstanser tagit h&amp;auml;nsyn till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsaspekter n&amp;auml;r &amp;auml;rendet behandlats av dem. Enligt Milj&amp;ouml;partiets uppfattning ska dessa remissinstansers synpunkter v&amp;auml;ga s&amp;auml;rskilt tungt vid beslut om &amp;ouml;versikts- och detaljplaner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medborgarinflytandet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. En kommunikativ strategi och planering med medborgardialog ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att tydligt lyfta fram b&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns erfarenheter och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller boendet, arbetslivets och vardagslivets organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin tillsynsroll och r&amp;aring;dgivande roll har l&amp;auml;nsstyrelserna en viktig uppgift att se till att arbetet med planerna syftar till ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. L&amp;auml;nsstyrelserna har ju som statliga organ ett mer &amp;ouml;vergripande och samordnande ansvar och har i den rollen m&amp;ouml;jligheter att informera om vilka tendenser som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bra j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder i den kommunala planeringen. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att f&amp;aring; med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiven fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan n&amp;auml;r nya planer b&amp;ouml;rjar arbetas fram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nsstyrelserna verkar ocks&amp;aring;, i varierande grad, inom en rad utvecklingsomr&amp;aring;den tillsammans med andra delar av samh&amp;auml;llet och finns representerade inom exempelvis regionalt utvecklingsarbete, transport- och infrastrukturgrupper med mera. Detta g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r de regionala sj&amp;auml;lvstyrelseorganen i Sk&amp;aring;ne och V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland och andra regionala samarbetsforum som ofta &amp;auml;r organiserade i formen kommunalf&amp;ouml;rbund. Dessa kan spela en mycket betydelsefull roll s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utveckling av ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt utbud av kultur, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld arbetsmarknad och ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt n&amp;auml;ringsliv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av s&amp;auml;rskild vikt att fokus framf&amp;ouml;r allt riktas mot att lyfta fram kvinnors erfarenheter till den &amp;ouml;versiktliga planeringen. &amp;Ouml;versiktsplanerna ligger ju ofta till grund f&amp;ouml;r detaljplanerna, vilket g&amp;ouml;r det s&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get att redan i &amp;ouml;versiktsplaneringen p&amp;aring; ett tydligare s&amp;auml;tt ta in kvinnors perspektiv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns erfarenheter beh&amp;ouml;ver allts&amp;aring; likv&amp;auml;rdigt tas till vara i kommunernas &amp;ouml;versiktsplaner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner har startat ett bra arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering i planarbetet. Regionala n&amp;auml;tverk har skapats och samarbete &amp;ouml;ver kommungr&amp;auml;nserna finns p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll runtom i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Precis som i allt &amp;ouml;vrigt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete beh&amp;ouml;vs det dock utbildning bland dem som jobbar med samh&amp;auml;llsplanering. Det kr&amp;auml;vs grundl&amp;auml;ggande utbildning i genusteori och utbildning och kunskaper om metoden j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering &amp;auml;r som vi beskriver p&amp;aring; annan plats i denna motion helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att klara uppdraget j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice. Och d&amp;aring; arbetet med fysisk planering av en kommun ofta &amp;auml;r f&amp;ouml;rsta steget f&amp;ouml;r kommunala verksamheter &amp;auml;r det s&amp;auml;rskilt viktigt att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegreringen finns med redan p&amp;aring; planstadiet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om vissa j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsframg&amp;aring;ngar kan noteras p&amp;aring; omr&amp;aring;det samh&amp;auml;llsplanering &amp;aring;terst&amp;aring;r oerh&amp;ouml;rt mycket att g&amp;ouml;ra. Det kommer att beh&amp;ouml;vas centrala statliga insatser f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda arbetet med en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsplanering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att l&amp;auml;nsstyrelserna f&amp;aring;r regeringens uppdrag att ta fram strategier f&amp;ouml;r hur st&amp;ouml;dinsatser f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering ska organiseras och genomf&amp;ouml;ras i arbetet med kommunernas &amp;ouml;versikts- och detaljplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505809" name="_Toc178505809"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289908" name="_Toc179289908"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027841" name="_Toc182027841"&gt;&lt;/a&gt;Kollektivtrafik och infrastruktur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Traditionellt &amp;auml;r transportsektorn en del av samh&amp;auml;llet d&amp;auml;r m&amp;auml;ns dominans har varit total. Det &amp;auml;r m&amp;auml;n som har planerat och f&amp;ouml;rverkligat systemet. Det &amp;auml;r manliga v&amp;auml;rderingar som har styrt dess utveckling. Troligen hade transportsystemet, och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven andra delar av samh&amp;auml;llet, sett annorlunda ut om kvinnors behov och v&amp;auml;rderingar, i lika h&amp;ouml;g grad som m&amp;auml;ns, hade styrt utvecklingen. Denna obalans i p&amp;aring;verkan av transportsystemets utformning syns idag i hela systemets uppbyggnad. De politiska prioriteringarna och statens anslag till sektorn har en kraftig &amp;ouml;vervikt till de system och funktioner som m&amp;auml;n prioriterar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors f&amp;auml;rdm&amp;ouml;nster har f&amp;ouml;rst&amp;aring;s att g&amp;ouml;ra med rollen i samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r ett av sk&amp;auml;len till att kvinnor i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder sig av f&amp;auml;rds&amp;auml;tt som g&amp;aring;ng-, cykel- och kollektivtrafik samt reser kortare str&amp;auml;ckor. Dessa f&amp;auml;rds&amp;auml;tt &amp;auml;r normalt att f&amp;ouml;redra ur ett milj&amp;ouml;perspektiv, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tj&amp;auml;nstebilar och privata bilar. Det f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet att det oftare &amp;auml;r kvinnor som f&amp;auml;rdas s&amp;aring; kan vara en bidragande orsak till att dessa milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt b&amp;auml;ttre f&amp;auml;rds&amp;auml;tt &amp;auml;r eftersatta i planering, tilldelning av resurser och annat beslutsfattande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor arbetar i h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning med omsorg av bl. a. barn och &amp;auml;ldre. Det medf&amp;ouml;r att kvinnor tar st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till dessa gruppers behov vid trafikrelaterat beslutsfattande. St&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till kvinnors f&amp;auml;rds&amp;auml;tt och erfarenheter skulle s&amp;aring;ledes fr&amp;auml;mja en mer h&amp;aring;llbar utveckling b&amp;aring;de ekologiskt och socialt. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att &amp;auml;ndra m&amp;auml;ns resm&amp;ouml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet f&amp;ouml;r att bygga ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av synnerlig vikt att transportsektorn i framtiden utvecklas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som tillgodoser b&amp;aring;de m&amp;auml;ns och kvinnors behov. Riksdagen har i enlighet med detta beslutat att transportsektorn ska bli j&amp;auml;mst&amp;auml;lld, och &amp;aring;r 2001 antogs ett nytt delm&amp;aring;l inom transportpolitiken som anger att kvinnors och m&amp;auml;ns transportbehov ska v&amp;auml;ga lika, att k&amp;ouml;nen ska ha samma m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka systemet och att deras v&amp;auml;rderingar ska v&amp;auml;ga lika tungt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llsutvecklingen g&amp;aring;r mot allt l&amp;auml;ngre avst&amp;aring;nd mellan hem, arbete och andra h&amp;aring;llpunkter, vilket i f&amp;ouml;rsta hand drabbar kvinnor. Kollektivtrafiken, som fr&amp;auml;mst anv&amp;auml;nds av kvinnor, dras ned runtom i landet. Av statens budget f&amp;ouml;r transporter g&amp;aring;r 97 procent till infrastruktur och 3 procent till drift av trafik. Denna oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet vad g&amp;auml;ller behoven beror p&amp;aring; att kvinnors v&amp;auml;rderingar v&amp;auml;ger mycket l&amp;auml;ttare &amp;auml;n m&amp;auml;ns i politiska och samh&amp;auml;llsekonomiska beslut om investeringar i transportsektorn. Tj&amp;auml;nsteresor och bil&amp;aring;kning v&amp;auml;rderas h&amp;ouml;gt medan kvinnors mer komplexa resm&amp;ouml;nster, ofta med kollektiva f&amp;auml;rdmedel, v&amp;auml;rderas l&amp;aring;gt. V&amp;auml;rden som kvinnor i fr&amp;auml;msta hand prioriterar, till exempel milj&amp;ouml;, s&amp;auml;kerhet och samh&amp;auml;llsnytta, har ocks&amp;aring; l&amp;aring;ga v&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r i sin tur &amp;auml;r ett resultat av att kvinnor har sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka transportsektorn. Den kvinnliga representationen i transportsektorn &amp;auml;r n&amp;auml;st intill obefintlig. Endast 8 procent av de ledande befattningarna i sektorn innehas av kvinnor. I m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag och organisationer saknas kvinnor helt i ledningsfunktioner. Effektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att snabbt &amp;ouml;ka den kvinnliga representationen till rimliga niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transportsystemets oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet bidrar till att vidmakth&amp;aring;lla oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den. Sedan j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;let antogs har oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten diskuterats och analyserats, men konkret har mycket lite f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att g&amp;aring; vidare, trots att diskussionen om inriktning och m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar fortfarande p&amp;aring;g&amp;aring;r. &amp;Auml;ven om det finns stora luckor i kunskapen vet vi m&amp;aring;nga saker som &amp;auml;r fel och som kan &amp;auml;ndras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likv&amp;auml;l finns idag inga definierade politiska etappm&amp;aring;l f&amp;ouml;r att n&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i transportsektorn. Medan de andra fem delm&amp;aring;len inom transportpolitiken har v&amp;auml;l utarbetade och kvantifierade m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar lyser s&amp;aring;dana med sin fr&amp;aring;nvaro vad g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Detta beror inte p&amp;aring; att kunskaper saknas utan p&amp;aring; tvekan fr&amp;aring;n det politiska systemet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n &amp;auml;r ofta n&amp;ouml;jda om det finns en v&amp;auml;g att framf&amp;ouml;ra sitt fordon p&amp;aring; medan kvinnor &amp;auml;r mer beroende av att det &amp;auml;ven finns en utbyggd och v&amp;auml;l fungerande trafikf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Det finns s&amp;aring;ledes en grundl&amp;auml;ggande skillnad i transportbehovet, d&amp;auml;r kvinnors behov av samh&amp;auml;llsorganiserad trafik &amp;auml;r st&amp;ouml;rre &amp;auml;n m&amp;auml;ns. Kvinnor reser lika ofta som m&amp;auml;n, men har kortare och mer komplexa resor med fler h&amp;aring;llpunkter och delresor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n &amp;aring;ker helst bil medan kvinnor prioriterar kollektivtrafik och d&amp;auml;rmed &amp;auml;r beroende av att samh&amp;auml;llet organiserar s&amp;aring;dan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens planering och utformning av transportsystemet har fokuserat p&amp;aring; infrastruktur och byggen medan driften av trafik har sm&amp;aring; resurser. Men f&amp;ouml;r att man ska kunna tala om en verkligt &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g m&amp;aring;ste &amp;auml;ven trafiken p&amp;aring; sp&amp;aring;ren &amp;ouml;ka. Dessv&amp;auml;rre &amp;auml;r situationen idag n&amp;auml;rmast den motsatta. P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i landet sk&amp;auml;rs t&amp;aring;gtrafiken ned och p&amp;aring; vissa linjer upph&amp;ouml;r den helt. I grunden beror detta p&amp;aring; sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; kortsiktig f&amp;ouml;retagsekonomisk l&amp;ouml;nsamhet i t&amp;aring;gtrafik, trots att t&amp;aring;g ur ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv &amp;auml;r ett av de allra mest l&amp;ouml;nsamma transports&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten borde ha ett starkt intresse av att t&amp;aring;gtrafiken &amp;ouml;kar. Men medan staten ansl&amp;aring;r &amp;ouml;ver 30 miljarder kronor per &amp;aring;r till infrastruktur, avs&amp;auml;tts endast en knapp miljard till upphandling av trafik. Statens budget f&amp;ouml;r transportsektorn &amp;auml;r allts&amp;aring; disponerad s&amp;aring; att 97 procent g&amp;aring;r till infrastruktur medan driften av trafiken endast f&amp;aring;r 3 procent. Detta missgynnar kvinnors behov. Kvinnor vill ha mer kollektivtrafik – inte mindre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre ekonomiskt ansvar f&amp;ouml;r driften av kollektivtrafiken. Den andel av budgeten som l&amp;auml;ggs p&amp;aring; trafikering m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka avsev&amp;auml;rt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem f&amp;ouml;r utbyggnaden av t&amp;aring;gtrafik &amp;auml;r det uppdrag som regeringen gett till SJ AB. Bolagets enda uppgift &amp;auml;r att vara f&amp;ouml;retagsekonomiskt l&amp;ouml;nsamt och leverera ekonomiskt &amp;ouml;verskott till statskassan. Detta g&amp;aring;r stick i st&amp;auml;v med de transportpolitiska m&amp;aring;len och missgynnar kvinnors transportbehov. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r omformulera sitt krav p&amp;aring; SJ s&amp;aring; att det ing&amp;aring;r i bolagets uppdrag att verka f&amp;ouml;r att de transportpolitiska m&amp;aring;len n&amp;aring;s och att t&amp;aring;gtrafiken uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls och utvecklas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lika viktigt som att &amp;ouml;ka statens ekonomiska ansvar f&amp;ouml;r drift av kollektivtrafiken &amp;auml;r det att se p&amp;aring; f&amp;ouml;rdelningen av de resurser som finns och hur de anv&amp;auml;nds. Sedan Rikstrafiken fick i uppdrag att upphandla regionalpolitiskt motiverad trafik f&amp;ouml;r statens r&amp;auml;kning har det skett en kraftig f&amp;ouml;rskjutning mellan f&amp;ouml;rdelningen till olika trafikslag. Statens &amp;aring;rliga upphandling av flyg har &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 0 till 144 miljoner kronor, och flyget sv&amp;auml;ljer en stor del av den operativa budgeten. Under samma period har upphandlingen av t&amp;aring;g- och busstrafik minskat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r v&amp;auml;l dokumenterat att flyget framf&amp;ouml;r allt anv&amp;auml;nds av m&amp;auml;n medan kvinnor i h&amp;ouml;gre grad v&amp;auml;ljer buss och t&amp;aring;g. Utvecklingen inom statens upphandling av trafik kan d&amp;auml;rmed anses missgynna kvinnors resor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flygets samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r t&amp;aring;g eller buss. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med en plan &amp;ouml;ver hur statens bidrag till trafik ska omf&amp;ouml;rdelas f&amp;ouml;r att styra mot &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom transportsektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens ansvar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom transportsektorn inskr&amp;auml;nker sig dock inte till hur anslag och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;rdelas. Idag finns m&amp;aring;nga regelsystem och subventioner som underl&amp;auml;ttar och fr&amp;auml;mjar m&amp;auml;ns resm&amp;ouml;nster och missgynnar kvinnors. Samtidigt finns f&amp;aring; – om n&amp;aring;gra – system som gynnar kvinnors resm&amp;ouml;nster. Reseavdragen &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; ett utpr&amp;auml;glat manligt avdragssystem, f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen av bilar ett annat, beskattningen av fri parkering och bensin som l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;n ett tredje. Regelsystemet m&amp;aring;ste utvecklas s&amp;aring; att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nerna blir lika f&amp;ouml;r alla transports&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ges i uppdrag att utreda regelsystemet ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; vilka &amp;auml;ndringar som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att transportsystemet ska bli j&amp;auml;mst&amp;auml;llt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor v&amp;auml;rderar transportsektorns s&amp;auml;kerhet och minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad m&amp;auml;n g&amp;ouml;r. Kvinnor &amp;auml;r ocks&amp;aring; mer positivt inst&amp;auml;llda till hastighets&amp;ouml;vervakning, alkol&amp;aring;s och andra trafiks&amp;auml;kerhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder och v&amp;auml;rderar systemets tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r barn, &amp;auml;ldre och funktionshindrade som viktigare &amp;auml;n vad m&amp;auml;n g&amp;ouml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n d&amp;auml;remot tenderar att &amp;ouml;verskatta sin egen k&amp;ouml;rf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och underskatta de risker som finns i trafiken. 92 procent av dem som f&amp;auml;llts f&amp;ouml;r vansinnesk&amp;ouml;rningar (mer &amp;auml;n 36 procent &amp;ouml;ver hastighetsgr&amp;auml;nsen) &amp;auml;r m&amp;auml;n. M&amp;auml;n anv&amp;auml;nder bilb&amp;auml;lten i mindre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n kvinnor. 90 procent av dem som d&amp;ouml;mts f&amp;ouml;r rattfylleri &amp;auml;r m&amp;auml;n. En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med unga kvinnor visade under perioden 1994–2001 att de unga m&amp;auml;nnen k&amp;ouml;rde ihj&amp;auml;l elva g&amp;aring;nger s&amp;aring; m&amp;aring;nga fotg&amp;auml;ngare. Kvinnor &amp;auml;r mycket s&amp;auml;llan v&amp;aring;llande till annans d&amp;ouml;d i trafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors v&amp;auml;rderingar av transportsektorn m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;aring; ett st&amp;ouml;rre avtryck i de ekonomiska ber&amp;auml;kningar som g&amp;ouml;rs i planeringen av investeringar och infrastrukturprojekt. M&amp;aring;nga av de ekonomiska v&amp;auml;rden som anv&amp;auml;nds har satts mer eller mindre schablonm&amp;auml;ssigt och ofta traditionellt utifr&amp;aring;n m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och behov. S&amp;aring;ledes har resor i arbetet och mellan arbete och bostad f&amp;aring;tt h&amp;ouml;ga v&amp;auml;rden – i synnerhet om de sker med bil – medan fritidsresor har f&amp;aring;tt ett betydligt l&amp;auml;gre v&amp;auml;rde. Resor som f&amp;ouml;ranleds av obetalt arbete i hemmet, vilket oftast utf&amp;ouml;rs av kvinnor, anses vara en fritidsresa och d&amp;auml;rmed betydligt mindre v&amp;auml;rd &amp;auml;n en ”riktig” arbetsresa. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kommer ett infrastrukturprojekt som medf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rkortad restid f&amp;ouml;r en kvinna vid obetalt hemarbete att vara mindre prioriterat &amp;auml;n ett projekt som medf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rkortad restid f&amp;ouml;r m&amp;auml;n i tj&amp;auml;nstebil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rderingen av milj&amp;ouml;effekter och olyckor m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;aring; st&amp;ouml;rre tyngd vi ber&amp;auml;kningarna. D&amp;auml;rmed kommer den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylen f&amp;ouml;r investeringar att se annorlunda ut &amp;auml;n hittills. Projekt som tidigare bed&amp;ouml;mts vara ol&amp;ouml;nsamma kan bli l&amp;ouml;nsamma och vice versa. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ge i uppdrag &amp;aring;t Sika eller annan relevant myndighet att vidareutveckla de samh&amp;auml;llsekonomiska metoderna och kalkylv&amp;auml;rdena i transportsektorn s&amp;aring; att de b&amp;auml;ttre speglar kvinnors v&amp;auml;rderingar och behov och f&amp;ouml;resl&amp;aring; nya v&amp;auml;rden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De manliga v&amp;auml;rderingarnas dominans inom transportsektorn &amp;auml;r tydlig &amp;auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller regler och sanktionssystemet. Straff vid trafikf&amp;ouml;rseelser &amp;auml;r l&amp;aring;ga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra brott med motsvarande risk- och skadebild. Genom V&amp;auml;gverkets &amp;aring;rligen &amp;aring;terkommande trafikantunders&amp;ouml;kningar &amp;auml;r det v&amp;auml;lbelagt att m&amp;auml;n har andra v&amp;auml;rderingar vad g&amp;auml;ller vikten av att f&amp;ouml;lja trafikregler. M&amp;auml;n &amp;auml;r mer toleranta mot &amp;ouml;vertr&amp;auml;delser medan kvinnor i h&amp;ouml;gre grad anser att det &amp;auml;r viktigt att f&amp;ouml;lja reglerna och att bete sig p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte &amp;auml;ventyrar andras eller sitt eget liv. Kvinnor &amp;auml;r ocks&amp;aring; mer positivt inst&amp;auml;llda till trafik&amp;ouml;vervakning och trafiks&amp;auml;kerhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge har myndigheters m&amp;ouml;jligheter att arbeta med trafiks&amp;auml;kerhet och ingripanden begr&amp;auml;nsats av helgden f&amp;ouml;r bilistens personliga integritet. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolagen f&amp;aring;r inte tillg&amp;aring;ng till de belastningsregister som skulle g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att h&amp;ouml;ja premierna f&amp;ouml;r dem som beg&amp;aring;tt allvarliga trafikf&amp;ouml;rseelser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det s&amp;auml;gs medf&amp;ouml;ra kr&amp;auml;nkning av integriteten. Att s&amp;auml;tta upp kameror f&amp;ouml;r hastighets&amp;ouml;vervakning m&amp;ouml;ts av samma argument. Den personliga integriteten f&amp;ouml;r en bilf&amp;ouml;rare v&amp;auml;rderas d&amp;auml;rmed i praktiken h&amp;ouml;gre &amp;auml;n andras h&amp;auml;lsa och liv. Att riskera andra m&amp;auml;nniskors liv genom att k&amp;ouml;ra omd&amp;ouml;mesl&amp;ouml;st b&amp;ouml;r inneb&amp;auml;ra avsev&amp;auml;rda sanktioner s&amp;aring; att bilister och yrkeschauff&amp;ouml;rer uppfattar hur allvarligt samh&amp;auml;llet ser p&amp;aring; s&amp;aring;dana brott. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver sanktionerna mot trafikf&amp;ouml;rseelser s&amp;aring; att sanktionerna b&amp;auml;ttre speglar den st&amp;ouml;rre vikt kvinnor l&amp;auml;gger vid s&amp;auml;kerhet inom transportsektorn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utformningen av transportsystemet &amp;auml;r begr&amp;auml;nsad eftersom m&amp;auml;n sitter p&amp;aring; n&amp;auml;stan alla beslutsfattande positioner. Transportsektorn best&amp;aring;r av m&amp;aring;nga tusen f&amp;ouml;retag och organisationer med tiotusentals eller kanske hundratusentals anst&amp;auml;llda. Sektorn oms&amp;auml;tter m&amp;aring;nga miljarder kronor per &amp;aring;r och har ett avg&amp;ouml;rande inflytande &amp;ouml;ver hur samh&amp;auml;llet organiseras, planeras och gestaltar sig. Kvinnorepresentationen i sektorns beslutande organ &amp;auml;r s&amp;aring; l&amp;aring;g som 5 till 15 procent, vilket &amp;auml;r den l&amp;auml;gsta siffran i hela samh&amp;auml;llet bortsett fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsvaret. Detta f&amp;aring;r rimligen l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;ljder f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet, och stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar m&amp;aring;ste ske f&amp;ouml;r att kvinnor ska f&amp;aring; de m&amp;ouml;jligheter till p&amp;aring;verkan som delm&amp;aring;let anger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Styrelser, ledningsgrupper och ledningar inom transportsektorn m&amp;aring;ste befolkas av en lika stor del kvinnor som m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r uppmana sektorn att uppfylla h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;l och &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till lagstiftning som kan till&amp;auml;mpas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let om sektorn inte sj&amp;auml;lv klarar att n&amp;aring; m&amp;aring;let. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningen har stor betydelse p&amp;aring; kvinnors m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka transportsektorns utformning av inriktningen p&amp;aring; den forskning som sker inom sektorn. Analyser av Vinnovas anslagsf&amp;ouml;rdelning visar att det &amp;auml;r den genomsnittlige mannens resm&amp;ouml;nster och v&amp;auml;rderingar som styr de kunskapsomr&amp;aring;den som utvecklas medan forskningen kring det som kvinnor prioriterar sk&amp;auml;rs ned.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningsanslagen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rdelas s&amp;aring; att de fokuserar p&amp;aring; r&amp;auml;tt fr&amp;aring;gor och fr&amp;auml;mjar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;let. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver hur forskningsanslagen anv&amp;auml;nds ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;auml;ndringar. Fakta ang&amp;aring;ende f&amp;ouml;rdelning till fordonsutveckling i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till &amp;ouml;vrig transportforskning (milj&amp;ouml;, trafiks&amp;auml;kerhet, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kollektivtrafik m.m.) b&amp;ouml;r redovisas. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505810" name="_Toc178505810"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289909" name="_Toc179289909"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027842" name="_Toc182027842"&gt;&lt;/a&gt;Samh&amp;auml;llsservice&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har st&amp;aring;tt p&amp;aring; det offentliga Sveriges dagordning under i vart fall tre decennier. M&amp;aring;nga &amp;auml;r de stolta policydokument och handlingsplaner som har antagits. Och visst har utvecklingen g&amp;aring;tt &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll, i vart fall p&amp;aring; n&amp;aring;gra v&amp;auml;sentliga omr&amp;aring;den. Men fort g&amp;aring;r det inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1994 vilar det svenska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet p&amp;aring; tv&amp;aring; ben. Det ena benet &amp;auml;r inriktat p&amp;aring; att motverka k&amp;ouml;nsdiskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden, i h&amp;ouml;gskolan och i skolan. Dess grund &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen som funnits sedan 1980, vilken fastsl&amp;aring;r att arbetsgivarna och skolorna &amp;auml;r skyldiga att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;llda villkor och f&amp;ouml;rebygga k&amp;ouml;nsdiskriminering i sina egna verksamheter. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsombudsmannen (J&amp;auml;mO) &amp;auml;r den myndighet som ut&amp;ouml;var tillsynen och som samtidigt ska tillhandh&amp;aring;lla utbildning och r&amp;aring;dgivning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det andra benet &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering, som &amp;auml;r en strategi som inneb&amp;auml;r att offentliga sektorns verksamheter bedrivs s&amp;aring; att de tj&amp;auml;nster som erbjuds medborgarna &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;ngliga och anpassade f&amp;ouml;r alla, oavsett k&amp;ouml;n. Strategin handlar allts&amp;aring; om j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice och antogs av riksdagen 1994 med propositionen Delad makt delat ansvar. Med det &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering en del av den officiella svenska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men strategi &amp;auml;r sak, den leder inte automatiskt till konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r inte s&amp;aring; konstigt. Att g&amp;ouml;ra upp med traditionella normer, f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar och invanda levnads&amp;shy;m&amp;ouml;nster &amp;auml;r sv&amp;aring;rt. Dels f&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga inte vill eftersom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar ocks&amp;aring; hotar privilegier som man vant sig vid, dels ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att det saknas kunskap om vad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;aring;got och om hur man g&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Det &amp;auml;r i sammanhanget bra att p&amp;aring;minna om att ingen egentligen vet hur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle ser ut. Ett s&amp;aring;dant samh&amp;auml;lle har ju inte n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng genom m&amp;auml;nsklighetens historia funnits.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom den f&amp;ouml;rra riksdagsmajoritetens beslut tillsattes utredningen J&amp;auml;mst&amp;ouml;d med uppgiften att utreda st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering i staten. Uppgiften gick till Ann Boman som under m&amp;aring;nga &amp;aring;r, i olika roller, jobbat med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor. Hennes arbete har resulterat i ett slutbet&amp;auml;nkande, St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r framtiden – om f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering, (SOU 2007:15). Bet&amp;auml;nkandet &amp;auml;r i skrivande stund ute p&amp;aring; remiss, och vi vet s&amp;aring;ledes inte hur regeringen kommer att hantera resultatet av utredningen. Som bilagor till utredningen finns ocks&amp;aring; material som enligt v&amp;aring;r mening &amp;auml;r utm&amp;auml;rkta handledningar f&amp;ouml;r hur man ska g&amp;aring; till v&amp;auml;ga f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice &amp;aring;t medborgarna. I sammanhanget vill vi betona att denna modell, som inte bara inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden utreds, utan som ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;r uppdrag att l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag om hur det ska g&amp;aring; till f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma konkreta, praktiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, oftare borde anv&amp;auml;ndas i direktiven till statliga utredningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i bet&amp;auml;nkandets inledning anges en lika klok som optimistisk inst&amp;auml;llning till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;cker k&amp;auml;nslor. Varf&amp;ouml;r? Insikten om att m&amp;auml;nniskor sorteras efter k&amp;ouml;n och att detta &amp;auml;r en b&amp;auml;rande ordning i samh&amp;auml;llet kan utmana. Det st&amp;auml;ller invanda tankem&amp;ouml;nster om hur v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;r se ut p&amp;aring; &amp;auml;nda. Att denna maktordning, eller strukturer, lever vidare p&amp;aring; grund av att du och jag till&amp;aring;ter det kan l&amp;aring;ta tillspetsat, men &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; v&amp;auml;rt att fundera &amp;ouml;ver. Strukturer kan inte uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas av sig sj&amp;auml;lva, det &amp;auml;r vi kvinnor och m&amp;auml;n som lever i samh&amp;auml;llet, som b&amp;auml;r upp dem. Det inneb&amp;auml;r att vi ocks&amp;aring; kan best&amp;auml;mma oss f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt – att bygga nya strukturer”, skriver Ann Boman och forts&amp;auml;tter l&amp;auml;ngre fram i inledningsavsnittet:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”Resultat av en s&amp;aring;dan satsning kan bli j&amp;auml;mst&amp;auml;llda arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rder, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld till&amp;auml;mpning av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld skola, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld sjukv&amp;aring;rd. Kort sagt: J&amp;auml;mst&amp;auml;lld medborgarservice.” &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningens uppdrag var att f&amp;ouml;resl&amp;aring; l&amp;ouml;sningar som inneb&amp;auml;r att de statliga verksamheterna levererar j&amp;auml;mst&amp;auml;lld service. Men uppdraget kunde f&amp;ouml;rst&amp;aring;s lika g&amp;auml;rna ha g&amp;auml;llt f&amp;ouml;r kommunernas och landstingens verksamheter. De &amp;auml;r ju p&amp;aring; dessa niv&amp;aring;er, i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n vad som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r statens verksamheter, som medborgarna och samh&amp;auml;llsservice m&amp;ouml;ts. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tidigare utredningar har ocks&amp;aring; behandlat s&amp;aring;v&amp;auml;l kommun- och landstingsniv&amp;aring;n som den statliga niv&amp;aring;n. Utan att g&amp;aring; p&amp;aring; djupet om dessas inneh&amp;aring;ll kan vi &amp;auml;nd&amp;aring; p&amp;aring;st&amp;aring; att mycket av offentliga sektorns j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsinsatser stannat inom de egna verksamheterna. Det betyder p&amp;aring; inget s&amp;auml;tt att dessa insatser varit tillr&amp;auml;ckliga. Tv&amp;auml;rtom, det r&amp;auml;cker att peka p&amp;aring; bristen p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner f&amp;ouml;r att kunna konstatera att v&amp;auml;ldigt mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra &amp;auml;ven p&amp;aring; det omr&amp;aring;det. S&amp;aring;ledes beh&amp;ouml;ver insatserna i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;politikens b&amp;auml;gge ben st&amp;auml;rkas. Men offentliga sektorns verksamheter f&amp;aring;r aldrig fr&amp;auml;mst vara sj&amp;auml;lv&amp;auml;ndam&amp;aring;l. Huvuduppdraget &amp;auml;r samh&amp;auml;llsservice &amp;aring;t medborgarna, och den ska sj&amp;auml;lvklart vara j&amp;auml;mst&amp;auml;lld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen kan p&amp;aring; allvar h&amp;auml;vda att dagens samh&amp;auml;llsservice gentemot medborgarna &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld. P&amp;aring; varje omr&amp;aring;de, det g&amp;auml;ller h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, utbildningssektorn, kultur och fritid, omsorgen, arbetsmarknadsinsatser, teknisk f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, stadsplanering m.m., styrs besluten av icke k&amp;ouml;nsneutrala normer. &amp;Auml;ven om det finns exempel p&amp;aring; motsatsen s&amp;aring; &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; huvudf&amp;aring;ran att fr&amp;aring;n f&amp;ouml;dseln till livets slut missgynna kvinnor individuellt men framf&amp;ouml;r allt som kollektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Principen f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice m&amp;aring;ste vara att de tj&amp;auml;nster och den service som erbjuds medborgaren &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;nglig, av lika h&amp;ouml;g kvalitet och lika anpassad till alla oavsett om den riktar sig till kvinnor eller m&amp;auml;n. Det inneb&amp;auml;r i sin tur att &amp;ouml;verallt d&amp;auml;r beslut fattas och d&amp;auml;r verksamhet utf&amp;ouml;rs ska fr&amp;aring;gorna v&amp;auml;rderas j&amp;auml;mst&amp;auml;llt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oj&amp;auml;mst&amp;auml;llt agerande och oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda beslut fr&amp;aring;n enskilda tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n och politiker, liksom fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rvaltningar och politiska styrelser, handlar s&amp;auml;llan om att dessa beslutsfattare medvetet vill ge kvinnor s&amp;auml;mre service. Tv&amp;auml;rtom, men normerna och v&amp;auml;rderingarna sitter s&amp;aring; djupt i oss att vi inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r och ser att vi behandlar m&amp;auml;n och kvinnor utifr&amp;aring;n k&amp;ouml;n. Vanans makt har blivit s&amp;aring; stark att problemen osynligg&amp;ouml;rs. Det har blivit naturligt f&amp;ouml;r oss att pojkar ska satsa p&amp;aring; ”kraftsporter” som hockey och boxning medan flickor ska &amp;auml;gna sig &amp;aring;t konst&amp;aring;kning och dans eller att flickor sjunger i k&amp;ouml;r och sjunger visor ensamma till sin gitarr medan pojkarna startar rockband. Det &amp;auml;r detta som kallas k&amp;ouml;nsordning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; tycker att det &amp;auml;r bra att l&amp;aring;ngtidssjukskrivna kvinnor erbjuds arbetstr&amp;auml;ning f&amp;ouml;r att om m&amp;ouml;jligt komma tillbaka till jobbet medan m&amp;auml;n erbjuds utredning och utbildning som i h&amp;ouml;gre grad leder till jobb i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med arbetstr&amp;auml;ning. &amp;Auml;nd&amp;aring; fungerar det ofta p&amp;aring; just detta s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;rmodligen &amp;auml;r det lika f&amp;aring; som tycker att det &amp;auml;r bra att m&amp;auml;n erbjuds dyrare och kanske b&amp;auml;ttre mediciner vid sjukdom &amp;auml;n vad kvinnor blir erbjudna. Vi tror heller inte att kultur- och fritidsn&amp;auml;mnden i vilken svensk kommun som helst vill att flickor ska ha s&amp;auml;mre villkor &amp;auml;n pojkar n&amp;auml;r man tar besluten om f&amp;ouml;rdelning av de kommunala aktivitetsst&amp;ouml;den. Men det &amp;auml;r s&amp;aring; det blir. Pojkarna gynnas p&amp;aring; flickornas bekostnad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r vad som kan g&amp;ouml;ras &amp;aring;t denna situation, att det fattas oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda felaktiga beslut f&amp;ouml;r att beslutsfattare inte vet vad beslutet i realiteten inneb&amp;auml;r. I utredningen J&amp;auml;mst&amp;ouml;d finns flera f&amp;ouml;rslag som syftar till att ge st&amp;ouml;d och utbildning till offentliga sektorns verksamheter s&amp;aring; att de klarar uppgiften j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice. I slutbet&amp;auml;nkandets bilagor finns dessutom konkreta f&amp;ouml;rslag om utbildning och vilka metoder som kan anv&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredningen pekar alla erfarenheter entydigt p&amp;aring; att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering av offentliga verksamheter m&amp;aring;ste ges fortsatt stimulans och st&amp;ouml;d. Risken &amp;auml;r annars att den positiva utveckling som trots allt kan ses inom f&amp;ouml;rvaltningar och myndigheter avstannar. F&amp;ouml;r detta beh&amp;ouml;vs att st&amp;ouml;dfunktioner inr&amp;auml;ttas s&amp;aring;v&amp;auml;l centralt som regionalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;ouml;d f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inr&amp;auml;ttas ett centralt r&amp;aring;d med uppdraget att st&amp;ouml;dja de statliga myndigheterna, och &amp;auml;ven Regeringskansliets, arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. &amp;Ouml;nskem&amp;aring;let &amp;auml;r att r&amp;aring;det inr&amp;auml;ttas p&amp;aring; fem &amp;aring;r och att det d&amp;auml;refter ompr&amp;ouml;vas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;ouml;d menar emellertid att det allra viktigaste &amp;auml;r att s&amp;auml;tta in de kraftfullaste &amp;aring;tg&amp;auml;rderna regionalt och lokalt. Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att l&amp;auml;nsstyrelserna ska ta fram regionala strategier f&amp;ouml;r hur st&amp;ouml;dinsatser f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering ska organiseras och genomf&amp;ouml;ras. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver f&amp;ouml;resl&amp;aring;s bland annat att &amp;aring;tta l&amp;auml;nsstyrelser ges i uppdrag att bygga regionala st&amp;ouml;dstrukturer f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja regionala och lokala offentliga akt&amp;ouml;rers arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rslag om hur uppf&amp;ouml;ljning och styrning ska g&amp;aring; till. Det handlar bland annat om tydlighet i regleringsbreven som inneb&amp;auml;r b&amp;auml;ttre best&amp;auml;llningar och uppf&amp;ouml;ljningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bet&amp;auml;nkandet f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att Statskontoret eller annan l&amp;auml;mplig stabsmyndighet b&amp;ouml;r ges i uppdrag att utv&amp;auml;rdera arbetet med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. Men eftersom det &amp;auml;r v&amp;aring;r uppfattning att det ska bildas en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsmyndighet, vars uppgift bland annat ska vara samordningsansvar f&amp;ouml;r statliga insatser p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsomr&amp;aring;det, f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att utv&amp;auml;rderingen av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegreringen ska ligga p&amp;aring; denna myndighet. Detta ska ske under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att f&amp;ouml;rslaget om inr&amp;auml;ttandet av en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsmyndighet vinner riksdagens och regeringens gillande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet st&amp;ouml;der i allt v&amp;auml;sentligt J&amp;auml;mst&amp;ouml;ds f&amp;ouml;rslag &amp;auml;ven om enskildheter kan diskuteras, som till exempel om det ska vara &amp;aring;tta regionala st&amp;ouml;dcentrum eller om det b&amp;ouml;r finnas s&amp;aring;dana st&amp;ouml;dcentrum i varje l&amp;auml;n. Men den typen av fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar l&amp;ouml;ses b&amp;auml;st i dialog med den regionala och lokala niv&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I likhet med J&amp;auml;mst&amp;ouml;ds f&amp;ouml;rslag vill vi inr&amp;auml;tta ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d, men i en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt form: verksamheten ska omfatta uppf&amp;ouml;ljning, samordning och st&amp;ouml;d, bidragsgivning, kunskapsutveckling och information samt omv&amp;auml;rldsbevakning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis visar all erfarenhet att f&amp;ouml;r att klara kraven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice kr&amp;auml;vs det st&amp;ouml;d och utbildningsinsatser till dem som har att hantera dessa fr&amp;aring;gor. Det kr&amp;auml;vs grundl&amp;auml;ggande kunskaper om svensk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik, om genusteori och om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering som strategi. D&amp;auml;refter kr&amp;auml;vs det analys och val av metod f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att besluten lever upp till det som borde vara sj&amp;auml;lvklart, att offentliga sektorns verksamheter bedrivs s&amp;aring; att de tj&amp;auml;nster som erbjuds medborgarna &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;ngliga och anpassade f&amp;ouml;r alla, oavsett k&amp;ouml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ta till sig intentionerna i slutbet&amp;auml;nkandet fr&amp;aring;n J&amp;auml;mst&amp;ouml;d och skyndsamt inr&amp;auml;tta de st&amp;ouml;dfunktioner som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505811" name="_Toc178505811"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289910" name="_Toc179289910"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027843" name="_Toc182027843"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505812" name="_Toc178505812"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289911" name="_Toc179289911"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027844" name="_Toc182027844"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket har h&amp;auml;nt g&amp;auml;llande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet. Fr&amp;aring;n att ha varit en n&amp;auml;stan exklusivt manlig milj&amp;ouml; har h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;rlden successivt er&amp;ouml;vrats av kvinnorna, som idag utg&amp;ouml;r en majoritet av studenterna p&amp;aring; grundutbildningen. &amp;Auml;ven andelen doktorander har &amp;ouml;kat stadigt. Men p&amp;aring; de h&amp;ouml;gre niv&amp;aring;erna inom akademin &amp;auml;r kvinnorna fortfarande f&amp;aring;. Andelen kvinnor bland forskarstudenter, forskarassistenter, lektorer och andra meriterade forskartj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;gskolans och dess institutioners uppgift att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att ta bort de strukturella hinder som skapar denna snedrekrytering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag s&amp;ouml;ker sig allts&amp;aring; fler kvinnor &amp;auml;n m&amp;auml;n vidare till h&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r fortsatta studier. Andelen kvinnor har &amp;ouml;kat s&amp;aring;v&amp;auml;l inom de mansdominerade examenskategorierna som inom m&amp;aring;nga kvinnodominerade. Men det finns fortfarande en k&amp;ouml;nssegregering inom utbildningsvalen som beh&amp;ouml;ver brytas. Alldeles f&amp;ouml;r f&amp;aring; kvinnor finns inom de typiskt ”manliga” utbildningarna, och likadant f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen &amp;auml;r det alldeles f&amp;ouml;r f&amp;aring; m&amp;auml;n inom de typiskt ”kvinnliga” utbildningarna. Endast inom ett f&amp;aring;tal utbildningar har andelen m&amp;auml;n &amp;ouml;kat, och d&amp;aring; r&amp;ouml;r det sig enbart om ett f&amp;aring;tal procentenheter under en tio&amp;aring;rsperiod. Det r&amp;ouml;r sig om utbildningar som till exempel sjuksk&amp;ouml;terska och arbetsterapeut. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;sta steg m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka bryta k&amp;ouml;nssegregeringen inom h&amp;ouml;gskoleutbildningen. Det handlar framf&amp;ouml;r allt om att f&amp;aring; fler m&amp;auml;n att s&amp;ouml;ka sig till kvinnodominerade utbildningar. Detta g&amp;auml;ller s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r l&amp;auml;rar- och f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarutbildningarna eftersom l&amp;auml;rare kan antas fungera som f&amp;ouml;rebilder f&amp;ouml;r nya generationer. Andelen m&amp;auml;n som tagit f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarexamen har gl&amp;auml;djande nog &amp;ouml;kat med 5 procent de senaste tio &amp;aring;ren. En s&amp;aring;dan utveckling &amp;auml;r &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd och m&amp;aring;ste fortsatt fr&amp;auml;mjas. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen ger regeringen till k&amp;auml;nna behovet av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen m&amp;auml;n p&amp;aring; kvinnodominerade utbildningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt utbildningsv&amp;auml;sende ska bli verklighet kr&amp;auml;vs att kvinnor p&amp;aring; allvar f&amp;aring;r tilltr&amp;auml;de till h&amp;ouml;gre tj&amp;auml;nster inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet. &amp;Ouml;versynen av antagningsprocessen till forskarutbildningen &amp;auml;r ett steg f&amp;ouml;r att skapa en r&amp;auml;ttvis antagning baserad p&amp;aring; meriter, inte personliga kontakter. Milj&amp;ouml;partiet vill se en &amp;ouml;kad fokusering p&amp;aring; faktiska meriter &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller rekrytering till h&amp;ouml;gre tj&amp;auml;nster inom h&amp;ouml;gskolan. Detta skulle gynna j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelningen avsev&amp;auml;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505813" name="_Toc178505813"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289912" name="_Toc179289912"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027845" name="_Toc182027845"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar och dess konsekvenser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En likv&amp;auml;rdig skola d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r en m&amp;ouml;jlighet till kunskap och framsteg &amp;auml;r en viktig ambition. Men det har allt tydligare framkommit de senaste &amp;aring;ren att pojkar &amp;ouml;verlag g&amp;ouml;r s&amp;auml;mre resultat i skolan &amp;auml;n flickor. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att h&amp;auml;lften av eleverna g&amp;aring;r igenom skoltiden med s&amp;auml;mre resultat. Detta &amp;auml;r i allra h&amp;ouml;gsta grad en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga. Pojkar har s&amp;auml;mre resultat genom hela skolsystemet. Flickor har b&amp;auml;ttre betyg i samtliga &amp;auml;mnen med ett enda undantag: idrott och h&amp;auml;lsa. Milj&amp;ouml;partiet har tidigare, bland annat i motionen 2005/06:Ub500, pekat ut detta problemomr&amp;aring;de som angel&amp;auml;get att komma till r&amp;auml;tta med. Det g&amp;auml;ller behovet av f&amp;ouml;rdjupad kunskap, &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med de olikheter som finns mellan k&amp;ouml;nen i det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet och behovet av en &amp;ouml;versyn av de nationella styrdokumenten f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre anpassa skolan efter b&amp;aring;de pojkar och flickor. Dessa oj&amp;auml;mlika f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden m&amp;aring;ste analyseras noga, och Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en utredning tills&amp;auml;tts om detta. Den traditionella mansrollen m&amp;aring;ste utmanas, och arbete mot k&amp;ouml;nssegregeringen &amp;auml;r viktigt i detta avseende. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505814" name="_Toc178505814"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289913" name="_Toc179289913"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027846" name="_Toc182027846"&gt;&lt;/a&gt;Genusarbetet i skolan &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att arbetet i f&amp;ouml;r- och grundskolan ska genomsyras av en genuspedagogik. Att fr&amp;aring;n tidig &amp;aring;lder bryta k&amp;ouml;nsrollsm&amp;ouml;nster b&amp;auml;r med sig samh&amp;auml;llsvinster p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r det grundl&amp;auml;ggande att alla l&amp;auml;rare genomg&amp;aring;r en genusutbildning f&amp;ouml;r att barn fr&amp;aring;n tidig &amp;aring;lder ska m&amp;ouml;tas av en k&amp;ouml;nsneutral pedagogik. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dessutom viktigt att fler m&amp;auml;n tar arbete p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolor och att normen om typiskt ”kvinnliga” arbeten bryts. F&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi positiv s&amp;auml;rbehandling vid intagningen till utbildningar f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505815" name="_Toc178505815"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289914" name="_Toc179289914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027847" name="_Toc182027847"&gt;&lt;/a&gt;Bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r ges i uppdrag att ta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsindikatorer – detta f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja och j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gorna. I till&amp;auml;gg till detta b&amp;ouml;r H&amp;ouml;gskoleverket vid tillsyn granska l&amp;auml;ros&amp;auml;tena ur j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssynpunkt. D&amp;aring; ska en samlad bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505816" name="_Toc178505816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289915" name="_Toc179289915"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027848" name="_Toc182027848"&gt;&lt;/a&gt;Genusperspektiv och kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld i utbildningar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att vi ska ha ett samh&amp;auml;lle som konsekvent arbetar mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er kr&amp;auml;vs det omfattande fortbildningar och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av h&amp;ouml;gskole- och universitetsutbildningar om just m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kvinnofridspropositionen f&amp;ouml;reslogs att examensordningen i h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningen skulle kompletteras f&amp;ouml;r vissa yrkesexamina i syfte att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor och fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ld mot kvinnor blir belysta i relevanta yrkesutbildningar. Denna komplettering saknas fortfarande f&amp;ouml;r de flesta. I en formell mening har examensordningarna juris kandidat och teologie kandidat genusperspektiv och m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld med i utbildningarna, dock endast p&amp;aring; ett generellt och ytligt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bet&amp;auml;nkandet Slag i luften (SOU 2004:121) konstaterar att utbildningar som tar upp fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis inte g&amp;ouml;r detta p&amp;aring; ett grundligt s&amp;auml;tt eller i n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre omfattning. Det handlar om att v&amp;aring;ldsteorier anv&amp;auml;nds i liten utstr&amp;auml;ckning, att litteraturen &amp;auml;r underm&amp;aring;lig och att l&amp;auml;rarnas kompetens inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;cklig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskoleverket f&amp;ouml;reslog 2004 regeringen att inf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor i examensordningens skrivningar f&amp;ouml;r de utbildningar som leder till examen som barnmorska, l&amp;auml;kare, l&amp;auml;rare, psykolog, psykoterapeut, sjuksk&amp;ouml;terska, socionom, tandl&amp;auml;kare, r&amp;ouml;ntgensjuksk&amp;ouml;terska, sjukgymnast, specialistsjuksk&amp;ouml;terska eller specialpedagog samt inom social omsorgsutbildning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n H&amp;ouml;gskoleverket var att ge Nationellt centrum f&amp;ouml;r kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor (NCK; d&amp;aring;varande Rikskvinnocentrum) uppdraget att h&amp;ouml;ja l&amp;auml;rares kompetens och se &amp;ouml;ver behovet av fortbildningar i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare i relevanta utbildningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se att staten satsar och ytterligare utvecklar och utnyttjar den kompetens om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som myndigheten NCK besitter. I syfte att utbilda och h&amp;ouml;ja kunskapsniv&amp;aring;n hos anst&amp;auml;llda i offentlig sektor b&amp;ouml;r NCK vara den myndighet som prim&amp;auml;rt f&amp;aring;r uppdraget. Det finns ett stort behov av s&amp;aring;v&amp;auml;l fortbildning av yrkesverksamma som ut&amp;ouml;kad v&amp;aring;ldskunskap i grundutbildningar. NCK fyller h&amp;auml;r en mycket viktig roll. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505817" name="_Toc178505817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289916" name="_Toc179289916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027849" name="_Toc182027849"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kat tryck i arbetet mot sexuella trakasserier&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r extremt viktigt att l&amp;auml;ros&amp;auml;tena efterf&amp;ouml;ljer lagen som f&amp;ouml;reskriver att de &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra sexuella trakasserier. Trots detta visar unders&amp;ouml;kningar att ca 15 procent av kvinnorna som studerar p&amp;aring; grundutbildning och 25 procent av de kvinnliga doktoranderna har blivit utsatta f&amp;ouml;r sexuella trakasserier. Detta &amp;auml;r naturligtvis oacceptabelt. Det &amp;auml;r enormt viktigt att h&amp;ouml;gskolorna tar detta problem p&amp;aring; allvar och arbetar aktivt f&amp;ouml;r att motverka dessa destruktiva strukturer inom akademin. Som en del i detta arbete anser Milj&amp;ouml;partiet att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kartl&amp;auml;gga sexuella trakasserier p&amp;aring; universitet och h&amp;ouml;gskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505818" name="_Toc178505818"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289917" name="_Toc179289917"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027850" name="_Toc182027850"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;llt studiemedel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; studiemedel &amp;auml;r begr&amp;auml;nsad f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre studerande. Milj&amp;ouml;partiet h&amp;ouml;jde tillsammans med Socialdemokraterna och V&amp;auml;nsterpartiet &amp;aring;r 2005 &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r r&amp;auml;tt till studiemedel fr&amp;aring;n 50 &amp;aring;r till 54 &amp;aring;r. Den s&amp;aring; kallade &amp;aring;lderstrappan, som inneb&amp;auml;r att r&amp;auml;tten till studiel&amp;aring;n successivt begr&amp;auml;nsas fr&amp;aring;n och med det &amp;aring;r man fyller 41, flyttades fram fyra &amp;aring;r s&amp;aring; att begr&amp;auml;nsningen i st&amp;auml;llet b&amp;ouml;rjar vid 45 &amp;aring;r. Dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r mycket positiva, men i enlighet med principen om det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet anser Milj&amp;ouml;partiet att &amp;aring;lderstrappan b&amp;ouml;r avskaffas helt. Det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;jligt &amp;auml;ven f&amp;ouml;r personer i 40-&amp;aring;rs&amp;aring;ldern att studera. Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ta till vara m&amp;auml;nniskors vilja till utveckling. Att &lt;br /&gt;&amp;aring;lderstrappan avskaffas &amp;auml;r dessutom angel&amp;auml;get ur j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv efter&amp;shy;som kvinnor i betydligt st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n studerar senare i livet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505819" name="_Toc178505819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289918" name="_Toc179289918"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027851" name="_Toc182027851"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;rd och omsorg&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att m&amp;auml;n och kvinnor ska ha tillg&amp;aring;ng till samma v&amp;aring;rd borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet, men s&amp;aring; &amp;auml;r det inte. Fortfarande &amp;auml;r kvinnor till viss del underrepresenterade i forskningen kring v&amp;aring;rd och behandling samt nya l&amp;auml;kemedel. K&amp;ouml;nsspecifik granskning och information saknas ofta, vilket f&amp;aring;r allvarliga konsekvenser. Ett exempel &amp;auml;r hj&amp;auml;rt-k&amp;auml;rlsjukdomar, som fortfarande allm&amp;auml;nt ses som en manssjukdom trots att det &amp;auml;r den vanligaste d&amp;ouml;dsorsaken &amp;auml;ven bland kvinnor. En studie av SOS-samtalen i G&amp;ouml;teborg visade att m&amp;auml;nnen oftare &amp;auml;n kvinnorna bed&amp;ouml;mdes vara i livshotande tillst&amp;aring;nd, vilket gjorde att kvinnorna fick v&amp;auml;nta l&amp;auml;ngre p&amp;aring; ambulans. I genomsnitt tog det en timme l&amp;auml;ngre innan en hj&amp;auml;rtsjuk kvinna kom till sjukhus &amp;auml;n en man. Att kvinnor kan uppvisa andra symtom &amp;auml;r till viss del ok&amp;auml;nt och misstolkas ibland. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting kom nyligen med en rapport &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(O)j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i h&amp;auml;lsa och v&amp;aring;rd &lt;/span&gt;d&amp;auml;r man konstaterar allvarliga brister inom v&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omedvetna k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdomar kan drabba b&amp;aring;de kvinnliga och manliga patienter, vilket kan leda till felbehandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt &amp;auml;r inte acceptabelt. Milj&amp;ouml;partiet ser det som sj&amp;auml;lvklart att genusperspektivet ska genomsyra all v&amp;aring;rd och omsorg. Socialstyrelsen har pekat p&amp;aring; att det saknas k&amp;ouml;nskonsekvensanalyser av reformer som v&amp;aring;rdgarantin, l&amp;auml;kemedelsreformen och arbetet med att ta fram prioriteringslistor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Socialstyrelsens &amp;aring;rsredovisning 2006 inneh&amp;aring;ller en majoritet av de analyserande nationella &amp;aring;rsrapporterna k&amp;ouml;nsuppdelad statistik om den registrerade patientgruppen eller &amp;aring;tminstone k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning bland de registrerade personerna. Enbart ett f&amp;aring;tal, vart femte, presenterade n&amp;auml;rmare statistiska analyser av k&amp;ouml;nsskillnader. Generellt sett konstaterades att tolkningen av k&amp;ouml;nsskillnaderna fortfarande &amp;auml;r knapp&amp;shy;h&amp;auml;ndig och s&amp;auml;llan str&amp;auml;cker sig utanf&amp;ouml;r rent biologiska f&amp;ouml;rklaringsmodeller. D&amp;auml;rmed finns det en stor oanv&amp;auml;nd potential i anv&amp;auml;ndningen av kvalitetsregistren i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet. Milj&amp;ouml;partiet anser h&amp;auml;r att forskningen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras p&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r kvinnor fortfarande &amp;auml;r underrepresenterande. Dessutom b&amp;ouml;r fortbildningen av chefer och v&amp;aring;rdpersonal om genusfr&amp;aring;gor forts&amp;auml;tta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om utbildning och konkreta insatser kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kunna tillgodose m&amp;auml;ns och kvinnors tillg&amp;aring;ng till samma v&amp;aring;rd. Socialstyrelsens &amp;aring;rsredovisning f&amp;ouml;r 2006 visar p&amp;aring; att det fortfarande kr&amp;auml;vs insatser f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad kunskap bland v&amp;aring;rd- och omsorgspersonal om oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld behandling av kvinnor inom v&amp;aring;rden. Det r&amp;auml;cker inte med att uppr&amp;auml;tta statistik efter k&amp;ouml;n eller senare analysera situationen. Landstingen m&amp;aring;ste komma med handfasta f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om kvinnors situation inom v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att de uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r bristf&amp;auml;llig v&amp;aring;rd. Milj&amp;ouml;partiet vill att regeringen uppr&amp;auml;ttar en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t problemet med oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd och omsorg samt att man utefter den ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra konkreta insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505820" name="_Toc178505820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289919" name="_Toc179289919"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027852" name="_Toc182027852"&gt;&lt;/a&gt;Kultur och fritid&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kultur- och fritidsaktiviteter &amp;auml;r viktiga komponenter f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att skapa sociala relationer, personligt v&amp;auml;lbefinnande och identitetsutveckling. Problem som har uppm&amp;auml;rksammats &amp;auml;r snedf&amp;ouml;rdelningen av resurser p&amp;aring; flickor och pojkar i landets kommuner. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; en &amp;ouml;vergripande bild av l&amp;auml;get i Sverige eftersom det hitintills inte finns n&amp;aring;gon nationell rapport p&amp;aring; detta tema. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar just nu p&amp;aring; en rapport d&amp;auml;r en majoritet av Sveriges kommuner har svarat p&amp;aring; hur de arbetar med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Denna rapport m&amp;aring;ste l&amp;auml;sas med stor noggrannhet f&amp;ouml;r att riksdag och regering ska kunna ta strategiska steg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tjejers och kvinnors deltagande i kultur- och fritidsutbudet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I slutet av nittiotalet uppm&amp;auml;rksammades av regeringen de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda satsningarna p&amp;aring; fritids- och kulturutbud i landets kommuner. Flickors villkor i f&amp;ouml;reningslivet och annan ungdomsverksamhet uppm&amp;auml;rksammades och ledde till flera utbildningssatsningar som h&amp;aring;llits av t.ex. SKL. F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret rapporterade dock Ungdomsstyrelsen till regeringen i Fokus 06 att det fortfarande &amp;auml;r en stor skillnad mellan flickors och pojkars deltagande i kultur- och fritidsutbudet. Faktorer som spelar in i detta &amp;auml;r t.ex. vilken typ av fritidsanl&amp;auml;ggningar som kommuner v&amp;auml;ljer att satsa p&amp;aring;. &amp;Auml;r det aktiviteter som lockar b&amp;aring;de flickor och pojkar att aktivera sig? Ut&amp;ouml;ver detta spelar det stor roll i vilken kommun man bor i beroende p&amp;aring; hur stora satsningar kommunen g&amp;ouml;r p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;llt kultur- och fritids&amp;shy;utbud. I kommuner d&amp;auml;r inv&amp;aring;narantalet understiger 12 500 anger 23,2 procent av tjejerna p&amp;aring; gymnasiet att de inte har mycket att g&amp;ouml;ra. I storst&amp;auml;der ligger samma siffra p&amp;aring; 10,2 procent. Kommunernas satsningar gynnar s&amp;aring;ledes pojkar och m&amp;auml;n mer &amp;auml;n flickor och kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan slutsats som Ungdomsstyrelsen drar &amp;auml;r att andelen kvinnor i kommunstyrelsen p&amp;aring;verkar tjejers uppgifter om det finns ett rikt kultur- och fritidsutbud. En skillnad p&amp;aring; 10 procent har visats med mer n&amp;ouml;jda tjejer i de kommuner d&amp;auml;r den kvinnliga representationen i de folkvalda forumen &amp;auml;r b&amp;auml;ttre. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser h&amp;auml;r att det finns ett stort behov av satsningar till Sveriges kommuner och landsting f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta ett medvetet och konkret arbete f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lla tjejer och killars deltagande i fritids- och kulturlivet. Det kr&amp;auml;vs genusutbildad personal i kommunen som kan utveckla fritids- och kulturverksamheten. Dessutom visar Ungdomsstyrelsens rapport till regeringen att partiernas ansvar f&amp;ouml;r att ha j&amp;auml;mst&amp;auml;lld representation av folkvalda i kommuner &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r att tjejer ska kunna f&amp;aring; delta i fritids- och kulturlivet p&amp;aring; lika villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av det anf&amp;ouml;rda anser Milj&amp;ouml;partiet att det &amp;auml;r viktigt att forts&amp;auml;tta satsningarna p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lld fritid och kultur i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505821" name="_Toc178505821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289920" name="_Toc179289920"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027853" name="_Toc182027853"&gt;&lt;/a&gt;Sexualiseringen av det offentliga rummet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom medier, reklam, filmer och dataspel n&amp;aring;r oss dagligen en flod av f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;nen. Inte s&amp;auml;llan talar de samma spr&amp;aring;k som pornografin. Kvinnor och flickor objektifieras och sexualiseras. Deras kroppar anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att marknadsf&amp;ouml;ra varor och tj&amp;auml;nster. Ocks&amp;aring; m&amp;auml;n och pojkar exponeras p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rdomsfullt s&amp;auml;tt. Det st&amp;auml;ndiga budskapet &amp;auml;r att manlighet st&amp;aring;r f&amp;ouml;r makt och aktivitet och kvinnlighet f&amp;ouml;r underordning och passivitet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja agera mot sexualiseringen av det offentliga rummet. I en f&amp;ouml;rstudie fr&amp;aring;n N&amp;auml;ringsdepartementet 2003 konstateras att medborgare av b&amp;aring;da k&amp;ouml;nen, men s&amp;auml;rskilt flickor och kvinnor, har mycket sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka de f&amp;ouml;rdomsfulla budskap om deras ”natur” som sprids i det offentliga rummet. Reklam och tidningar talar &lt;span style="font-style: italic;"&gt;om&lt;/span&gt; kvinnor, men inte &lt;span style="font-style: italic;"&gt;med&lt;/span&gt; dem. Kvinnor f&amp;aring;r i betydligt mindre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n definiera den mediala dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om hur sexualiseringen av det offentliga rummet p&amp;aring;verkar folkh&amp;auml;lsan &amp;auml;r kartlagt av dem som arbetar med fr&amp;aring;gan dagligen, psykiatrin och Bris (Barnens r&amp;auml;tt i samh&amp;auml;llet). Anette Dina S&amp;ouml;rensen, forskare i Historia- och k&amp;ouml;nsstudier vid Roskilde Universitetscenter och K&amp;ouml;penhamns universitet, skriver: ”M&amp;auml;nniskors livspraxis tar form i de bilder som masskulturen producerar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r bilderna inte bara en avspegling av verkligheten, de &amp;auml;r ocks&amp;aring; medskapare i den.” &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bris larmar &amp;aring;terigen i sin rapport fr&amp;aring;n 2007 om deras &amp;ouml;kade kontakt med sj&amp;auml;lvmord/sj&amp;auml;lvmordstankar och sj&amp;auml;lvskadebeteende bland ton&amp;aring;rsflickor. Nio av tio fall som ringer Bris &amp;auml;r flickor som lider av psykisk oh&amp;auml;lsa. Sedan 2002 har Bris sett en markant &amp;ouml;kning av flickor som sk&amp;auml;r sig och ungdomar som uttrycker att de inte vill forts&amp;auml;tta leva. Bris konstaterar att den psykiska oh&amp;auml;lsan &amp;ouml;kar p&amp;aring; grund av olika sorters krav som press i skolan, sk&amp;ouml;nhetsideal, sv&amp;aring;ra familjef&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden osv. Annemi Skerfving, socionom och forskare inom psykiatrin, menar att bakom den psykiska oh&amp;auml;lsan f&amp;ouml;r tjejer ligger objektifieringen av flickor. Hon s&amp;auml;ger: ”Vuxenv&amp;auml;rlden pratar sig varm f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, samtidigt som unga tjejer p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt uppmanas att visa upp sig i ett v&amp;auml;ldigt avkl&amp;auml;tt tjejmode. Men det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; att inte vara slampa eller hora. I den balansg&amp;aring;ngen &amp;auml;r det l&amp;auml;tt att k&amp;auml;nna sig vilsen och v&amp;auml;rdel&amp;ouml;s, vilket jag tror &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r psykisk oh&amp;auml;lsa.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under f&amp;ouml;rra mandatperioden initierade regeringen projektet Flicka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka unga flickor i deras sj&amp;auml;lvbild och &amp;ouml;ka kunskapen om reklamens f&amp;ouml;rvr&amp;auml;ngda och exploaterade bild av kvinnor. Fr&amp;aring;gan om sexualiseringen av det offentliga rummet utreddes och ett f&amp;ouml;rslag om huruvida k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam skulle kunna f&amp;ouml;rbjudas lades fram. &amp;Auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge har ingen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring skett i lagarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det som kr&amp;auml;vs nu &amp;auml;r politiker som tar ett ansvar f&amp;ouml;r det offentliga rummet och den kommersiella sexualiserade exploateringen som p&amp;aring;g&amp;aring;r d&amp;auml;r. De budskap som skickas till ungdomar idag &amp;auml;r att man bara duger om man &amp;auml;r p&amp;aring; ett visst s&amp;auml;tt. De &amp;ouml;desdigra konsekvenserna f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan av detta visar rapporterna fr&amp;aring;n Bris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill l&amp;aring;ta Konsumentverket kunna ta emot anm&amp;auml;lningar om k&amp;ouml;ns&amp;shy;diskriminerande reklam. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178505822" name="_Toc178505822"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179289921" name="_Toc179289921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc182027854" name="_Toc182027854"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ldres r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av delm&amp;aring;len f&amp;ouml;r svensk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik &amp;auml;r att kvinnor och m&amp;auml;n ska ha samma m&amp;ouml;jligheter till ekonomiskt oberoende. I j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssammanhang &amp;aring;syftas d&amp;aring; att kvinnor ska samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lva och sina eventuella barn utan att vara beroende av en man. Kvinnor och m&amp;auml;n ska s&amp;aring;ledes ha samma m&amp;ouml;jligheter att vara ekonomiskt sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessv&amp;auml;rre vet vi att det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g att vandra f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let. All statistik visar att det finns stora skillnader mellan kvinnors och m&amp;auml;ns inkomster. Den grundl&amp;auml;ggande orsaken till detta &amp;auml;r de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;nerna. Medell&amp;ouml;nen f&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r 16 procent l&amp;auml;gre &amp;auml;n medell&amp;ouml;nen f&amp;ouml;r m&amp;auml;n. Om statistiken rensas fr&amp;aring;n deltidsarbete, befattningsansvar, utbildningsniv&amp;aring; med mera &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;nd&amp;aring; cirka 8 procent som bara kan f&amp;ouml;rklaras av k&amp;ouml;nsrelaterad diskriminering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem &amp;auml;r att de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;nerna leder till ytterligare oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Niv&amp;aring;n p&amp;aring; sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning och a-kassa &amp;auml;r ju inkomstrelaterad, vilket betyder att l&amp;aring;g l&amp;ouml;n ocks&amp;aring; ger l&amp;aring;ga ers&amp;auml;ttningar i socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver f&amp;aring;r det ocks&amp;aring; betydelse n&amp;auml;r kvinnors arbetsliv &amp;ouml;verg&amp;aring;r till pension&amp;auml;rslivet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r dessutom &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Statistik fr&amp;aring;n SCB visar att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;ouml;kar n&amp;auml;r inte bara l&amp;ouml;nen utan ocks&amp;aring; den totala f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomsten unders&amp;ouml;ks. I f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomsten ing&amp;aring;r f&amp;ouml;rutom l&amp;ouml;n bland annat ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n a-kassan och f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan, pension och inkomst av n&amp;auml;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medelinkomsten f&amp;ouml;r kvinnor var 175&amp;nbsp;700 kronor 2005, vilket var en &amp;ouml;kning med 3&amp;nbsp;100 kronor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2004. Under samma period &amp;ouml;kade m&amp;auml;ns inkomst med 4&amp;nbsp;700 kronor till 236&amp;nbsp;900 kronor. Inkomst&amp;ouml;kningen var st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;r m&amp;auml;n b&amp;aring;de i procentuell utveckling och i kronor r&amp;auml;knat. Det handlar inte om marginella skillnader. Inkomstskillnaden &amp;auml;r 61&amp;nbsp;200 kronor om &amp;aring;ret eller drygt 5&amp;nbsp;000 kronor i m&amp;aring;naden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med den borgerliga regeringens tillkomst ha det blivit v&amp;auml;rre. Med det s&amp;aring; kallade jobbskatteavdraget gynnas h&amp;ouml;ginkomsttagare p&amp;aring; bekostnad av arbetsl&amp;ouml;sa och l&amp;aring;ginkomsttagare. Utg&amp;aring;r vi fr&amp;aring;n ovan n&amp;auml;mnda genomsnittsl&amp;ouml;ner f&amp;aring;r m&amp;auml;nnen en nettoinkomst&amp;ouml;kning p&amp;aring; 6&amp;nbsp;400 kronor om &amp;aring;ret medan kvinnorna f&amp;aring;r 2&amp;nbsp;500 kronor. Men detta g&amp;auml;ller endast f&amp;ouml;r dem som har jobb. De som f&amp;ouml;rlorar allra mest &amp;auml;r pensionerade kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I SCB:s statistik &amp;ouml;ver pensionsutbetalningar ser vi att f&amp;ouml;r pensionerade kvinnor &amp;auml;r det &amp;auml;n v&amp;auml;rre. Medelv&amp;auml;rdet p&amp;aring; utbetalningen till kvinnor &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r var 2005 117 800 kronor om &amp;aring;ret. F&amp;ouml;r m&amp;auml;n &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r var motsvarande belopp 191 500 kronor. Skillnaden &amp;auml;r s&amp;aring;ledes 73&amp;nbsp;700 kronor. Det betyder, procentuellt, att den ekonomiska oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblas om vi j&amp;auml;mf&amp;ouml;r l&amp;ouml;ner och pensionsutbetalningarna. Och skillnaden finns i hela systemet. M&amp;auml;n kvitterar ut mer &amp;aring;lderspension, avtalspension och frivillig pension. Det &amp;auml;r bara den delen av &amp;aring;lderspensionen som utg&amp;ouml;r garantipension som gynnar kvinnor. Det &amp;auml;r inte konstigt eftersom garantipensionen &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att i n&amp;aring;gon m&amp;aring;n skydda dem som det allra s&amp;auml;mst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en del utj&amp;auml;mnande system som motverkar pensionsutbetalningarnas bruttoeffekter. Genom skattesystemets konstruktion betalar den med l&amp;aring;ga inkomster procentuellt mindre skatt &amp;auml;n de med h&amp;ouml;gre inkomster. &amp;Auml;ven bostadstill&amp;auml;ggen gynnar de med de allra l&amp;auml;gsta inkomsterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att kvinnor i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n hamnat i f&amp;auml;llan med l&amp;aring;g pension beror p&amp;aring; k&amp;ouml;ns&amp;shy;relaterad l&amp;ouml;nediskriminering men ocks&amp;aring; p&amp;aring; l&amp;aring;ga inkomster p&amp;aring; grund av deltidsarbete och obetalt arbete i hemmet och med anh&amp;ouml;riga. Det bidrar till s&amp;auml;mre ekonomiska villkor vid pensionen. N&amp;aring;gra h&amp;auml;vdar att det problemet kan l&amp;ouml;sas genom att pensionspo&amp;auml;ngen skulle kunna delas mellan partner i ett parf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n alla lever som gifta, i partnerskap eller i sambof&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. M&amp;aring;nga &amp;auml;r ensamst&amp;aring;ende, och i den gruppen finns dessutom m&amp;aring;nga l&amp;aring;ginkomsttagare. Till det kan l&amp;auml;ggas risken att ett s&amp;aring;dant system riskerar konservera att det som regel &amp;auml;r kvinnan som g&amp;aring;r ned i arbetstid f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta hem och ang&amp;ouml;riga p&amp;aring; obetald tid medan mannen arbetar minst heltid i l&amp;ouml;nearbete. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes ingen bra l&amp;ouml;sning, och den st&amp;aring;r dessutom i mots&amp;auml;ttning till m&amp;aring;let att kvinnor och m&amp;auml;n ska samma m&amp;ouml;jlighet till ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundorsaken till det oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda livet som pension&amp;auml;r &amp;auml;r som ovan beskrivs icke j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomster. Det betyder att stora insatser m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med det problemet. Men det hj&amp;auml;lper inte dem som redan &amp;auml;r pension&amp;auml;rer och heller inte, fullt ut, dem som kommer att pensioneras inom en n&amp;auml;rmare framtid. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med deras situation kr&amp;auml;vs andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att h&amp;ouml;ja den delen av pensionen som utg&amp;ouml;r garantipension kan vara ett s&amp;auml;tt. Men det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att reglerna f&amp;ouml;r bostadstill&amp;auml;gg justeras s&amp;aring; att inte den h&amp;ouml;jda pensionen &amp;auml;ts upp av minskat bostadstill&amp;auml;gg. En annan och kanske enklare v&amp;auml;g &amp;auml;r att kompensera via just bostadstill&amp;auml;ggen. S&amp;auml;nkt skatt, till exempel via ett f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jt s&amp;auml;rskilt grundavdrag, f&amp;ouml;r dem med l&amp;aring;g pensionsers&amp;auml;ttning kan ocks&amp;aring; vara en framkomlig v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det inte viktigt vilken metod som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma b&amp;auml;ttre ekonomiska villkor f&amp;ouml;r de fattigaste pension&amp;auml;rerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att regeringen snabbutreder vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden bland pension&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 oktober 2007&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Reshdouni (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Max  Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mikael Johansson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Karla L&amp;oacute;pez (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Christopher &amp;Ouml;dmann (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om myndighetssamverkan i fråga om mäns våld mot kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn bör tas i ett samlat grepp som utgår ifrån en könsmaktsförståelse.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling inom polisväsendet i fråga om mäns våld mot kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsningar på utbildningar för åklagare om mäns våld mot kvinnor behöver ökas och genomföras med kontinuitet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortbildningssatsningarna för domare och nämndemän bör bli genomgående obligatoriska för att nå samtliga verksamma inom domstolsväsendet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hot- och riskbedömning som genomförs även ska omfatta andra kvinnor och barn som ingår i det sociala nätverket utanför den egna familjen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kriminalvården ska utveckla obligatoriska behandlingsprogram för män som begått vålds- och sexualbrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade resurser till rättsmedicinskt samarbete samt att Uppsalamodellen bör bli en modell i rättsmedicinskt samarbete för andra landsting runtom i landet i fråga om dokumentation av våld och sexuella övergrepp.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att män som bedöms som en risk i fråga om överträdelse mot besöksförbud ska förses med elektronisk fotboja.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnojourerna bör få ökade resurser så att alla kvinnor i Sverige ska kunna söka stöd hos en kvinnojour.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nya formuleringen i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen fortfarande är för vag och att lagen i detta hänseende bör skärpas till ett absolut ansvar för kommunerna i fråga om kvinnor utsatta för våld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagen borde ändras enligt Europakonventionens mening att vårt lands lag ska omfatta varje sexualhandling som företagits utan den andres samtycke.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Socialstyrelsen även bör få ett särskilt uppdrag att ge kommunerna råd och anvisningar när det gäller våld i samkönade relationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det krävs särskilda insatser för att myndigheter ska kunna ge adekvat stöd till kvinnor med utländsk härkomst som söker stöd för utsatthet för mäns våld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn ska få ställning som målsägande, få ett eget juridiskt biträde i rättsprocessen samt få skadestånd av dem som slagit deras anhörig och att barnet ska ha rätt till full insyn och medverkan i processen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppnå jämställda löner i offentlig sektor under den nuvarande mandatperioden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så länge inte bolagsstyrelserna själva tar sitt ansvar måste lagstiftaren ta ansvar för jämställdheten och införa en lag om kvotering som kräver att minst 40 % av styrelseledamöterna i börsbolagsstyrelser fördelas till underrepresenterat kön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:CU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att föräldraförsäkringen byggs ut med en s.k. pappamånad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det införs möjlighet för föräldrar att gå ned i arbetstid för att kunna ha mer tid med sina barn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör lagstiftas om att heltidsanställning, med för den anställde ökad individuell möjlighet till deltid, ska vara norm på den svenska arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det behövs lagstiftning som begränsar arbetsgivarnas möjligheter att använda sig av anställningsformen tidsbegränsad anställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna bör få regeringens uppdrag att ta fram strategier för hur stödinsatser för jämställdhetsintegrering ska organiseras och genomföras i arbetet med kommunernas översikts- och detaljplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:CU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör se över infrastruktursatsningarnas storlek i relation till stödet till kollektivtrafiken som ett medel för att åstadkomma ett jämställt och långsiktigt hållbart samhälle och återkomma till riksdagen med förslag till hur fördelningen kan ändras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan över hur statens bidrag till trafik ska omfördelas för att styra mot ökad jämställdhet inom transportsektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda regelsystemet ur ett jämställdhetsperspektiv och föreslå vilka ändringar som behövs för att transportsystemet ska bli jämställt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över sanktionerna mot trafikförseelser så att sanktionerna bättre speglar den större vikt kvinnor lägger vid säkerhet inom transportsektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppmana transportsektorn att uppfylla högt ställda jämställdhetsmål och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som kan tillämpas för att nå målet om transportsektorn inte själv klarar att nå målet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur forskningsanslagen används ur ett jämställdhetsperspektiv och föreslå ändringar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta till sig intentionerna i slutbetänkandet från Jämstöd och skyndsamt inrätta de stödfunktioner som behövs för att offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften jämställd samhällsservice.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett jämställdhetsråd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket bör ges i uppdrag att ta fram jämställdhetsindikatorer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genuskunskap respektive genuspedagogik bör ingå i examensordningarna för relevanta utbildningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör satsa och ytterligare utveckla och utnyttja den kompetens om mäns våld mot kvinnor som myndigheten Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor (NCK) besitter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:JuSoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka andelen män i kvinnodominerade yrken samt andelen kvinnor i mansdominerade yrken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en nationell handlingsplan bör upprättas för att skapa jämställd vård och omsorg med efterföljande konkreta insatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda problematiken med att pojkar överlag får sämre resultat i skolan än flickor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket bör få i uppdrag att kartlägga sexuella trakasserier på universitet och högskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ålderstrappan i studiemedelssystemet avskaffas eftersom kvinnor i betydligt större utsträckning än män studerar senare i livet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:UbU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör upprätta en nationell handlingsplan för att komma till rätta med problemet med ojämställdhet inom vård och omsorg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det finns ett stort behov av satsningar på Sveriges kommuner och landsting för att fortsätta ett medvetet och konkret arbete för att jämställa tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:KrU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa förbud mot könsdiskriminerande reklam.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:CU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör snabbutreda vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma mer jämställda ekonomiska förhållanden bland pensionärer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2007/08:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2007-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2007-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2007-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Reshdouni</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0517869568019</intressent_id>
<namn>Mikael Johansson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0705556766027</intressent_id>
<namn>Karla López</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0214849275619</intressent_id>
<namn>Christopher Ödmann</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GV02A402</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:27:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:24:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02A402</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_a_402.docx</filnamn>
<filstorlek>87153</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Ett jämställt samhälle</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5757FBF7-D7C9-4FAF-AB75-24F3D3A3EC3F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GV02A402</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200708_a_402.pdf</filnamn>
<filstorlek>422526</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200708_a_402</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BEC09026-C0E3-4D4A-91A8-FA79245EC383</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>