2232161GV02A4002007/08A400motPartimotionmotMotion 2007/08:A400 av Mona Sahlin m.fl. (s)MotionMotions12001AU40002007-10-02 00:00:002008-08-28 13:22:162007-10-09 15:55:28En modern politik för arbeteav Mona Sahlin m.fl. (s)Ank T{593DC7C2-661C-4981-ABB3-0155D52CF760}https://data.riksdagen.se/dokument/GV02A400/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GV02A400https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GV02A400
<div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">2007/08:A400</div>
<div class="MotionarLista">av Mona Sahlin m.fl. (s)</div>
<h1>En modern politik för arbete</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US">
<head>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" />
<meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" />
<meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.1 (Java; I) [infinity-loop]" />
<title>s12001</title>
<meta name="Description" content="En modern politik för arbete" />
<meta name="Author" content="Stefan Fröding" />
<meta name="Keywords" content="Motion2000 070629 1700 v4.83e" />
<!-- Document Comment: MotRix v1.0: Stöder MSMQ, Code39, DistrXML, Checksum, GUIDMotRix v1.1: utökat stöd för PK-/led- incheckning till URIX och testMotRix v1.2: ny överfördialogMotRix v1.32-40: XML-stöd för tryckerietMotRix MotRix, överföringskontrollv4.70 uttag, fix av format -->
<!-- Operator: dockonvert -->
<meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Aug 2008 10:27:00 CEST" />
<!-- Company : Riksdagen -->
<link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200708_A_400.motion.visual.css" />
</head>
<body>
<h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668601" name="_Toc181668601"></a><a id="_Toc175469320" name="_Toc175469320"></a><a id="_Toc175564505" name="_Toc175564505"></a><a id="_Toc175666497" name="_Toc175666497"></a><a id="_Toc175718932" name="_Toc175718932"></a><a id="_Toc175974824" name="_Toc175974824"></a><a id="_Toc175978990" name="_Toc175978990"></a><a id="_Toc176071109" name="_Toc176071109"></a><a id="_Toc177174109" name="_Toc177174109"></a><a id="_Toc177703727" name="_Toc177703727"></a><a id="_Toc177821187" name="_Toc177821187"></a>Sammanfattning </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det går bra för Sverige. Men fortfarande märks inte de goda tiderna för alla. Långtidsarbetslösheten biter sig fast. Regeringen försitter de chanser som högkonjunkturen ger att ta tag i dessa problem och stötta dem som står längst från arbetsmarknaden tillbaka till arbete. I stället för att utveckla och höja kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna har antalet programplatser minskat. En tredjedel av det statliga anslaget, 600 miljoner kronor, till vuxenutbildning har tagits bort. Regeringen har också stoppat den fortsatta utbyggnaden av högskolan. Långtidsarbetslösheten är en direkt konsekvens av regeringens politik. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det egna arbetet är grunden för den egna försörjningen. Arbete ska alltid löna sig. Arbete är en rättighet men det är också en skyldighet att delta i arbetslivet efter förmåga. Med rätten till arbetslöshetsersättning följer plikten att söka jobb och delta i utbildning och praktik. Starka parter på arbetsmarknaden och kollektivavtal som det främsta instrumentet för att reglera löner och anställningsvillkor är grundpelaren i den svenska ekonomin. Detta skapar förutsättningar för produktivitetsutveckling och en flexibel arbetsmarknad. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="Normalt indrag Char,Normal_indrag Char,Normal Indrag Char,Normal Indrag Char Char,Normal Indrag Char Char Char">Svensk industri är världsledande inom många områden. Teknik, kvalitet och ingenjörskonst har gjort Sverige till ett starkt varumärke i världen. Alltfler väljer att bli egna företagare och många ungdomar vill prova på entreprenörskap. Vi socialdemokrater vill stimulera denna utveckling. Vi vill verka för ett ökat nyföretagande och för att fler företag ska kunna växa. Tjänste­sektorns villkor ska förbättras. Det ska bli enklare att starta och driva företag. Småföretagare och entreprenörer ska i så stor utsträckning som möjligt </span>omfattas av samma trygghet som anställda vid exempelvis sjukdom och föräldraskap. En nära samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter är en väg som bidrar till industriell och ekonomisk utveckling i vårt land. Det ger hög sysselsättning och stark tillväxt. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill gå vidare i vårt arbete med att utveckla branschprogram. Vi vill börja med att ta fram en nationell strategi för besöksnäringen. Vi vill bygga vidare på den tidigare socialdemokratiska regeringens satsning för att stödja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer genom bildandet av Innovationsbron AB, med en sta<span style="letter-spacing: -0.1pt;">rk nationell struktur och med regional närva</span>ro på sju platser i landet. Vi föreslår att ett nytt innovationslån ska införas med en förenklad ansökningsprocess och låga krav på medfinansiering. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt att småföretagens konkurrenskraft stärks genom satsningar på forskning oc<span style="letter-spacing: -0.1pt;">h utvecklingsstöd. Vinnovas program ”Forska och väx”, inrik</span>tat på forskning och utveckling inom små och medelstora företag, bör därför utvecklas vidare. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill också starta ett forsknings- och investeringsprogram för att skynda på energiomställningen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vårt mål är att alla företag ska ges tillgång till rådgivning för affärer på internationella marknader. Steget ut på den internationella marknaden ska förenklas. Vi vill ha fler regionala exportrådgivare som verkar nära småföre­tagen i la<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ndets alla län. Vi vill också genomföra en särskild satsning på ex</span>portfrämjande insatser inom tjänstesektorn. Vi vill måna om mångfalden i före­tagandet och främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Fler och återkomman<span style="letter-spacing: -0.1pt;">de chanser till utbildning är en av grundstenarna i ar</span>betslinjen. För oss socialdemokrater innebär det livslånga lärandet goda möjligheter för den enskilde att kunna växla mellan arbete, studier och lärande i arbetslivet och för svensk ekonomi att kunna hävda sig i konkurrensen. Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna. Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter att slutföra gymnasieutbildning med fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks. Vi vill ha en generös och flexibel vuxenutbildning, där en mångfald av utbildningsanordnare erbjuder ett brett utbud, vilket gör det möjligt för var och en att välja den bästa formen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Övergången mellan studier och arbetsmarknaden måste förbättras. Många nyblivna akademiker får vänta länge på sitt första jobb. Vi vill medverka till att högskolan och arbetsmarknaden hittar fler kontaktytor och förutsättningar för samverkan, till exempel genom praktikplatser eller traineejobb. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="Normalt indrag Char,Normal_indrag Char,Normal Indrag Char,Normal Indrag Char Char,Normal Indrag Char Char Char">Genom skattelättnader har vi tidigare under en längre tid stimulerat till <br />kollektivt pensionssparande. Det är nu dags att undersöka möjligheterna för att stärka arbetslinjen genom att stimulera till ökad kompetensutveckling. Syftet är bland annat att ge personer vars kompetens inte längre överensstämmer med företagets behov, möjlighet till vidareutbildning i bestående anställningar eller omställning till nytt jobb. Fördelen med försäkringslösning jämfört med individuellt sparande är att alla omfattas av möjligheten den dag behov uppstår, samtidigt som utvecklingsinsatserna kan koncentreras till dem som faktiskt behöver dem. En möjlighet är att ha en kollektivavtalsbaserad lösning. Fördelarna med en sådan är att parterna får ansvara för tillämpningen, vilket minskar behovet av central regelstyrning och ökar möjligheterna till individuellt anpassade lösningar som i exempelvis omställningsavtalen. En viktig utgångspunkt är att modellen inte ska ersätta arbetsgivarnas ansvar för kontinuerlig personalutbildning och kompetensutveckling. Det är också viktigt att säkerställa att avtalen inte utformas så att de skapar inlåsning av arbetskraft i vissa branscher eller företag.</span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Fler kom­mer att behöva gå från ett jobb till ett annat. Omställning måste bli lättare för människor – inte svårare. Vi är beredda att pröva om man genom en stimulans från samhällets sida kan utveckla modellerna för omställningsavtal i syfte att stärka stöd och rådgivning vid strukturomvandling för det stora flertalet anställda på svensk arbetsmarknad. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att det är avgörande att arbetsmarknadsutbildningen styrs av hela arbetsmarknadens behov. Mot bakgrund av att tjänstemän och akademiker utgör en växande andel av arbetskraften finns det skäl för att också dessa grupper ska ges bättre möjligheter till arbetsmarknadsutbildning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En god omställningsförsäkring vid arbetslöshet underlättar för människor att gå från det gamla till det nya. Därmed underlättas nödvändig struktur­omvandling. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att en generös arbetslöshetsförsäkring bidrar till en högre produktivitet stöds av forskning. Vi vill att Sverige ska ligga i topp när det gäller kunskap, kompetens och produktivitet för att klara en väl utbyggd välfärd och höga löner i den öppna globaliserade ekonomin. Därför vill vi förbättra arbetslöshetsförsäkringen så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Regeringen vill at<span style="letter-spacing: -0.1pt;">t arbetslöshetsförsäkringen ska kosta mer för de yrkesgrup</span>per där arbetslösheten är högre så att fackföreningarna tar ett större ansvar för lönebildningen. Vi menar att samordnade förhandlingar och kollektivavtal mellan starka parter är den bästa metoden för en ansvarsfull lönebildning. Differentieringen leder endast till att fackföreningarnas förmåga till ansvarstagande undergrävs. Därför vill vi att arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt. Vi motsätter oss även regeringens planer på att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens nystartsjobb är inte tillräckligt effektiva som stöd för dem som står längst från arbetsmarknaden. Vi vill därför införa förstärkta anställningsstöd för långtidsarbetslösa som ger arbetsgivaren 50 procent av lönen i subvention plus den vanliga nystartssubventionen som motsvarar arbetsgivaravgifterna. Dessa förstärkta anställningsstöd ska riktas till dem som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen eller sjukskrivna i minst två år. De ska även kunna ges till personer som får försörjningsstöd.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Problemet är inte att ungdomar inte söker jobb, utan att de saknar adekvat utbildning eller tillräcklig arbetslivserfarenhet för att komma i fråga för lediga jobb. Särskilt besvärlig är situationen för dem som saknar gymnasieutbildning. Vi föreslår en ny form av kvalificerad arbetsmarknadsutbildning – avstampsutbildningar som inte kräver några förkunskaper och som är öppna för arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år. I samverkan med arbetsmarknadens parter vill vi utveckla lärlingsplatser och traineejobb, så kallade introjobb, som ger ungdomar möjligheter att färdigutbildas i ett yrke under kvalificerad handledning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Klyftorna på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda är fort­farande stora. Sverige måste bli bättre på att välkomna nya svenskar och så snabbt som möjligt tillvarata deras resurser i arbetslivet. Därför föreslår vi ett fempunktsprogram för snabb introduktion. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett funktionshinder får aldrig vara ett hinder för att få jobb. Vår utgångspunkt är att funktionshindrade i första hand ska få jobb utifrån sin kompetens och inte primärt genom lönebidrag. Därför måste arbetsförmedlingen erbjuda individuellt stöd i form av coachning och matchning parallellt med möjlig­heten att stödja en anställning genom lönebidrag. Stöd och hjälpmedel bör därför bättre marknadsföras bland arbetsgivare.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater har gjort kraftfulla insatser för att motverka diskriminering. Ombudsmännen mot diskriminering har fått en kraftig ökning av sina resurser för att följa upp lagstiftningen. Vi har stöttat antidiskriminerings­byråer. Vi påbörjade ett försök med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekryteringsprocesser vid ett antal myndigheter. Men detta har inte varit tillräckligt. Diskriminering är fortfarande ett stort problem. Vi är därför oroade över att regeringen dragit ned ambitionerna för det viktiga antidiskrimineringsarbetet för dem som möts av beskedet att de är för gamla eller lite för unga, har ett namn som är svårt att uttala, som är homosexuella eller som inte är fysiskt perfekta, de som får höra att de har för många sjukdagar eller för lite utbildning. Dessa måste vi ha för ögonen när vi formulerar vår arbetsmarknadspolitik. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att lagstiftningen mot diskriminering ska vara kraftfull oavsett om diskrimineringen sker på grund av kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. Därför vill vi se en sammanhållen lagstiftning på området. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetslivet måste vara så utformat att människor klarar att arbeta ett helt arbetsliv. De senaste två åren har utvecklingen vänt och sjukfrånvaron upp­visat en stadigt nedåtgående trend. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men fortfarande står alltför många människor utanför arbetslivet på grund av ohälsa. Vår slutsats är att ett större reformarbete bör genomföras. Vid sjukdom och ohälsa ska de individuella behoven sättas i centrum och tiden som sjukskriven ska vara så kort som möjligt. Samverkan mellan arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bör utvecklas. Individen måste alltid sättas i centrum. Ingen ska behöva falla mellan stolarna. Vi vill bygga vidare på erfarenheterna från den finansiella samordningen mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen, sjukvården och socialtjänsten och samtidigt ta till vara de norska erfarenheterna av en gemensam ingång för omställningsåtgärder. Samtidigt är det arbetet man är sjukskriven från, vilket gör att arbetsmarknadens parter har en roll att spela. Företagshälsovården är ett område som bör utvecklas. Ytterligare en metod kan vara att underlätta för parterna att nå ett omställningsavtal med rehabilitering för hela arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"> <span class="Normalt indrag Char,Normal_indrag Char,Normal Indrag Char,Normal Indrag Char Char,Normal Indrag Char Char Char">Vi har tidigare kanske inte räckt hela vägen fram när det gäller kvalitet i arbetsmarknadspolitiken. Vi vill därför utveckla former för systematisk uppföljning och utvärdering av</span> arbetsmarknadspolitiken i sin helhet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">An<span style="letter-spacing: -0.1pt;">delen arbetssökande med eftergymnasial utbildning har ökat, vilket stäl</span>ler nya krav på att arbets<span style="letter-spacing: -0.1pt;">förmedlingen har kunskaper om nya branscher och yr</span>ken. Vi menar att de tjänster som arbetsförmedlingen erbjuder bättre bör anpassas till specifika branschers och yrkeskategoriers behov. Vi menar också att privata aktörer som utför coachnings- och vägledningsinsatser i vissa lägen kan vara ett komplement till den offentliga arbetsförmedlingen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De som känner att de inte trivs med sitt arbete, men inte ser någon väg vidare till andra arbetsuppgifter eller andra arbetsplatser upplever i större utsträckning än andra fysiska besvär, olust och trötthet. Arbetsförmedlingen bör i högre grad bistå ombytessökande. Det kan finnas skäl för att undersöka för- och nackdelar med att lagstiftningsvägen införa en generell rätt till tjänst­ledighet för att prova på nytt arbete. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots att Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder värderas kvinnors arbete lägre än männens. Sedan i början av 1990-talet har olika former av tidsbegränsade anställningar blivit allt vanligare. En majoritet av de tillfälligt anställda, cirka 56 procent, är kvinnor. Fler än 200 000 arbetar ofrivillig deltid. Av dessa är 150 000 kvinnor. Vi vill öka antalet fasta anställningar och lagstifta om rätt till heltid – deltid en möjlighet. Vi välkomnar regeringens satsning på fler kvinnor som företagare, men menar att satsningen är otillräcklig. För att ta till vara den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor krävs ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra alla myndigheters arbete och kvinnor måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till Almi, Nutek och AMV.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Stora framsteg har gjorts för att skapa säkrare och tryggare arbetsplatser, men arbetsmiljön har också förändrats och försämrats. Arbetsmiljöarbetet behöver därför intensifieras. Vi vill ta initiativ till en strategi i syfte att halvera antalet arbetsplatsolyckor fram till år 2020. </p>
<h1 class="RubrikInnehållsf" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;">Innehållsförteckning</h1>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Sammanfattning	<a href="#_Toc181668601">1</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Förslag till riksdagsbeslut	<a href="#_Toc181668602">8</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Inledning	<a href="#_Toc181668603">11</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Stärk arbetslinjen: rätt och plikt	<a href="#_Toc181668604">13</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Starka fackföreningar ger stabil grund för flexibel arbetsmarknad	<a href="#_Toc181668605">14</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Fler och växande företag	<a href="#_Toc181668606">15</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Likvärdiga och goda villkor för alla företag – inte bara för några	<a href="#_Toc181668607">15</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Regeringen tar från de små och ger till de stora	<a href="#_Toc181668608">16</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Branschprogram för svenska nyckelbranscher	<a href="#_Toc181668609">17</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Fler jobb i tjänstesektorn	<a href="#_Toc181668610">18</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Fler jobb i besöksnäringen	<a href="#_Toc181668611">19</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Bättre tillgång på riskkapital för ökad växtkraft	<a href="#_Toc181668612">19</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Kunskap för snabbare växande företag	<a href="#_Toc181668613">20</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Enklare att starta och driva företag	<a href="#_Toc181668614">20</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Betalt i tid	<a href="#_Toc181668615">21</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Fler jobb genom trygga småföretagare och entreprenörer	<a href="#_Toc181668616">21</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Stärk exporten och varumärket Sverige	<a href="#_Toc181668617">22</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Socialt företagande och kooperativ	<a href="#_Toc181668618">23</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Konkurrera med kunskap – inte sänkta löner	<a href="#_Toc181668619">23</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">Gymnasieutbildning	<a href="#_Toc181668620">24</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">Vuxenutbildning	<a href="#_Toc181668621">24</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">Universitets- och högskoleutbildning	<a href="#_Toc181668622">25</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">En satsning på kompetensförsäkring i arbetslivet	<a href="#_Toc181668623">26</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">Bygg vidare på omställningsavtalen	<a href="#_Toc181668624">27</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Moderna arbetsmarknadsutbildningar	<a href="#_Toc181668625">28</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">En trygg arbetslöshetsförsäkring – för tillväxtens skull	<a href="#_Toc181668626">29</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Ett arbetsliv för alla	<a href="#_Toc181668627">30</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Arbetsmarknaden för ungdomar	<a href="#_Toc181668628">31</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Arbetsmarknaden för utrikes födda	<a href="#_Toc181668629">32</a></p>
<p class="toc 4" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">1. Ett gemensamt ansvar	<a href="#_Toc181668630">33</a></p>
<p class="toc 4" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">2. Bättre undervisning i svenska	<a href="#_Toc181668631">33</a></p>
<p class="toc 4" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">3. Kompletteringsutbildningar för utländska akademiker och yrkesutbildade	<a href="#_Toc181668632">34</a></p>
<p class="toc 4" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">4. En rättvis ersättning för flyktingmottagande	<a href="#_Toc181668633">34</a></p>
<p class="toc 4" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">5. Solidaritetsbonus	<a href="#_Toc181668634">34</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Arbetsmarknaden för funktionshindrade	<a href="#_Toc181668635">34</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Ett Sverige fritt från diskriminering	<a href="#_Toc181668636">35</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Allas förmåga till arbete ska tas till vara	<a href="#_Toc181668637">35</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Utveckla metoder för att garantera kvalitet i arbetsmarknadspolitiken	<a href="#_Toc181668638">40</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">En modern arbetsförmedling för alla	<a href="#_Toc181668639">41</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Öka rörligheten på arbetsmarknaden	<a href="#_Toc181668640">42</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Ett jämställt arbetsliv	<a href="#_Toc181668641">43</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;">Fler trygga jobb – inte färre	<a href="#_Toc181668642">44</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Heltid en rättighet – deltid en möjlighet	<a href="#_Toc181668643">45</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Fler kvinnor som företagare	<a href="#_Toc181668644">46</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">Det skapande arbetslivet	<a href="#_Toc181668645">46</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Halvera antalet arbetsplatsolyckor	<a href="#_Toc181668646">47</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;">Nationell arbetslivsstrategi	<a href="#_Toc181668647">47</a></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"> </p>
<h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><a id="_Toc181668602" name="_Toc181668602"></a>Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;">
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om starka fackföreningar som stabil grund för en flexibel arbetsmarknad.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för småföretagen.<span class="footnote reference">1</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt innovationslån.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nyföretagartorg.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om branschprogram för svenska nyckelbranscher.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb i tjänstesektorn.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb i besöksnäringen.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre tillgång på riskkapital för ökad tillväxt.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskap för snabbare och växande företag.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det enklare att starta och driva företag.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betalningstider i näringslivet.<span class="footnote reference">3</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad trygghet för småföretagare och entreprenörer.<span class="footnote reference">4</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka exporten och varumärket Sverige.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om socialt företagande och kooperativ.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieutbildning.<span class="footnote reference">5</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildning.<span class="footnote reference">5</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om universitets- och högskoleutbildning.<span class="footnote reference">5</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på kompetensutveckling i arbetslivet.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygga vidare på omställningsavtalen.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om moderna arbetsmarknadsutbildningar.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en trygg arbetslöshetsförsäkring för tillväxtens skull.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa förstärkta anställningsstöd för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa avstampsutbildningar för ungdomar.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa introjobb för ungdomar.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett fempunktsprogram för snabb introduktion.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmarknaden för funktionshindrade.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett fempunktsprogram för snabb introduktion av nya svenskar.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span style="letter-spacing: -0.1pt;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkan mellan arbetsförmedlingen och Försäkrings­kassan.</span><span class="footnote reference">4</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygga vidare på erfarenheterna från den finansiella samordningen mellan Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, sjukvården och socialtjänsten.<span class="footnote reference">4</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta till vara de norska erfarenheterna av en gemensam ingång för omställningsåtgärder.<span class="footnote reference">4</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagshälsovården.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omställningsavtal för rehabilitering.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla metoder för att garantera kvalitet i arbetsmarknadspolitiken.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modern arbetsförmedling för alla.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ombytessökande.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta se över förutsättningarna för en rätt till tjänstledighet för att prova nytt arbete.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler fasta anställningar – inte färre.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en lagstadgad rätt till heltid – deltid en möjlighet.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler kvinnor som företagare.<span class="footnote reference">2</span></p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att halvera antalet arbetsplatsolyckor.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,HemställansPunkt,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett brett samtal om en framtida nationell arbetslivsstrategi.</p>
</li>
</ol>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference">1</span> Yrkande 2 hänvisat till FiU.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference">2</span> Yrkandena 3–10, 13, 14 och 39 hänvisade till NU.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference">3</span> Yrkande 11 hänvisat till SkU.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference">4</span> Yrkandena 12 och 28–30 hänvisade till SfU.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference">5</span> Yrkandena 15–17 hänvisade till UbU.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><a id="_Toc181668603" name="_Toc181668603"></a>Inledning</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sveriges välstånd bygger på ett stabilt makroekonomiskt ramverk, hög sysselsättning, välutbildad arbetskraft och avancerad produktion. Den svenska modellen bygger också på att arbetsmarknadens parter tar ansvar för lönebildningen och andra förhållanden på arbetsmarknaden. Samverkan mellan samhället och arbetsmarknadens parter har starkt bidragit till att de investeringar och andra insatser som behövts för att säkra att en långsiktigt uthållig och hållbar utveckling av den svenska ekonomin har kunnat ske. Samhället erbjuder den som aktivt söker jobb en trygg inkomst och möjligheter till utbildning och utveckling. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men för att styrkan i den svenska modellen ska bestå måste dess olika delar ständigt anpassas och vidareutvecklas utifrån förändringar i vår omvärld. Sveriges välstånd bygger på att många arbetar. Sysselsättningsgraden är hög i förhållande till andra länder, vilket delvis hänger samman med att sysselsättningen bland kvinnor är högre i Sverige än i vår omvärld. Kvinnors höga arbetskraftsdeltagande i Sverige kan förklaras av den väl utbyggda och kraftigt subventionerade barnomsorgen. Men också av att Sverige tidigt avskaffade sambeskattningen av dem som lever i parförhållanden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den höga sysselsättningen bygger också på arbetslinjen som kännetecknar de svenska trygghetslösningarna. Inkomsttryggheten i de svenska socialförsäkringarna bygger på att den enskilde är i arbete. Den enskilde ska söka arbete, vara beredd till omskolning och redo att flytta för att komma i fråga för den inkomstrelaterade tryggheten. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I de skandinaviska länderna har ungefär en tredjedel av befolkningen i åldrarna 25 till 64 år eftergymnasial utbildning, vilket är högre än den fjärdedel som är genomsnittet inom OECD. Endast en sjättedel saknar gymnasieutbildning, vilket kan jämföras med en tredjedel som är genomsnittet i OECD. Inom Kunskapslyftet gavs många möjlighet att komplettera sin utbildning till gymnasiekompetens. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning av god kvalitet ger på samma sätt många människor möjlighet att öka sin kompetens. Men vi kan inte slå oss till ro. Produktionen blir alltmer kunskapsintensiv. Behovet av välutbildad arbetskraft kommer sannolikt att öka. Fortsatta satsningar behövs. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige avsätter mest resurser i världen till forskning och utveckling, som andel av BNP. Den offentligt finansierade forskningen är endast en mindre del av de totala utgifterna. De stora svenska företagen bedriver omfattande produktutveckling. Ytterst bygger Sveriges relativa rikedom på att svensk produktion värderas högt av vår omvärld. Det är naturligt att en högteknologisk produktion kräver en välutbildad arbetskraft. Men de nya produkter och tjänster som säljs på världsmarknaden är resultatet av företagens forskningsinsatser. För oss socialdemokrater är målet att Sverige ytterligare ska stärka sin ställning som kunskapsnation. Detta är en förutsättning för att vi i Sverige ska leva rikt. Därför är vårt mål att öka de offentliga forskningsinsatserna till 1 procent av BNP. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är en öppen ekonomi. Utrikeshandeln motsvarar cirka hälften av den totala produktionen. Globalisering innebär att världens produktion lokaliseras till de platser där den kan äga rum mest effektivt. Detta ger ökad ekonomisk effektivitet i världen, givet att den inte leder till exploatering av vare sig människor eller miljö. Men för den enskilde innebär denna omställning en risk att förlora jobbet. En god omställningsförsäkring och goda utbildningsmöjligheter minskar denna negativa effekt för den enskilde. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är en välfärdsstat där de offentliga utgifterna och skatterna som andel av produktionen är höga i en internationell jämförelse. Genom breda offentliga åtaganden värnas den enskildes trygghet och förmåga att följa med i samhällsomvandlingen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utbildningsinsatser av god kvalitet kräver stora resurser. De svenska arbetsmarknadspolitiska institutionerna var inte anpassade för att härbärgera den stora mängd arbetslösa som tillkom under nittiotalskrisen. Bristande resurser ledde till att kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatserna sjönk. Ett bevarande av den svenska modellen innebär att framtida utbildningsinsatser inom arbetsmarknadspolitiken måste hålla hög kvalitet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De offentliga insatserna syftar till att stärka den enskilde på arbetsmarknaden och i samhällsomvandlingen. Genom krav på aktivitet och erbjudanden om utbildning ges den enskilde möjligheter att åter delta i produktionen. Därmed kan ekonomisk effektivitet kombineras med jämlikhet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska modellen bygger, som beskrivits ovan, på makroekonomisk stabilitet, hög sysselsättning, en välutbildad arbetskraft, en stark samhällelig infrastruktur, avancerad produktion, frihandel, stabil arbetsmarknad med starka fackföreningar och en gemensamt finansierad trygghet som är kopplad till krav på aktivitet från den enskilde och en tydlig arbetslinje. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Dessa beståndsdelar är inte oberoende av varandra. Öppenheten mot globaliseringen bygger på att människor känner sig trygga inför framtiden. Tryggheten vilar i sin tur på två ben: de omfattande gemensamma inkomstförsäkringarna och det gemensamma åtagandet att erbjuda möjligheter till utveckling för den enskilde. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Möjligheterna till vidareutveckling på arbetsmarknaden går hand i hand med de krav samhället ställer på den enskilde att utbilda sig och söka jobb. Arbetsmarknadens stabilitet bygger på fackföreningarnas styrka. Den höga sysselsättningen vilar till del på att endast den som arbetar kommer i fråga för inkomstförsäkringar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En avancerad produktion bygger på att arbetskraften är välutbildad – vilket ställer krav på det gemensamma utbildningssystemet. En välutbildad arbetskraft ger också företag möjlighet att utveckla nya produkter och produktionsmetoder – som inte skulle gå att tillämpa med en sämre utbildad arbetskraft.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska modellen är en kombination av en mängd institutioner, som gemensamt verkar i riktning mot ekonomisk effektivitet parad med jämlikhet. Det är äventyrligt att endast attackera enskilda beståndsdelar i modellen. Följdverkningarna av detta är svårförutsebara. Därför är regeringens politik ytterst vansklig. Somliga beståndsdelar förändras, och vi känner ännu inte de fulla konsekvenserna av den samhällsomvandling som följer.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen avbryter utbyggnaden av högskolan. Detta leder på kort sikt till att färre kommer att utbilda sig, och att svensk konkurrenskraft försvagas. Men konsekvenserna på längre sikt ter sig värre. En sämre utbildad arbetskraft har inte samma möjlighet att ta sig an de senaste produktionsmetoderna. Företag har därför inte samma anledning att utveckla ny teknik i Sverige. Vi kan således förlora vår tätposition inom forskning och utveckling. Den ekonomiska effektiviteten minskar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen minskar arbetsmarknadsutbildningen och sänker ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. Detta leder till att många kommer att acceptera mindre produktiva arbeten med lägre löner. I sig leder detta till att ojämlikheten ökar. Därtill leder det till en sämre matchning på arbetsmarknaden, där människor inte arbetar med det som de är bäst på. Därmed kan produktiviteten minska. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">På längre sikt kan otryggheten leda till en mer negativ attityd gentemot globaliseringen. Vi kan i Sverige få se samma protektionistiska tendenser som på kontinenten. Och med minskad handel minskar effektiviteten i svensk ekonomi.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden bygger på att svenska fack­föreningar omsluter en mycket stor andel av befolkningen. Men regeringens politik har hastigt minskat denna organisationsgrad. Det undergräver fack­föreningsrörelsens beredskap att ta hänsyn till hela samhällsekonomin i sitt agerande. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska modellen är framgångsrik men kräver också anpassning. Det finns en del att göra för att säkra en fortsatt stark utveckling av svensk ekonomi inför de utmaningar som framtiden ställer. Men regeringen bedriver en mycket riskabel politik som undergräver i stället för att stärka den svenska modellen. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668604" name="_Toc181668604"></a>Stärk arbetslinjen: rätt och plikt </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det egna arbetet är grunden för den egna försörjningen. Arbete ger den enskilde makten över sitt liv. Arbete ska alltid löna sig. Arbete är en rättighet, men det är också en skyldighet att delta i arbetslivet efter förmåga. Vår samhällsmodell kräver att alla är med och hjälps åt för att upprätthålla och vidareutveckla välfärden. Skulden för arbetslösheten får aldrig läggas endast på den som är arbetslös. Arbetslöshet är ett samhällsproblem som vi ska lösa gemensamt. Det ska finnas en balans mellan rätt och plikt. Med rätten till arbetslöshetsersättning följer plikten att söka jobb och att delta i utbildning eller praktik. Arbetslinjen når inte alla i dag och behöver därför stärkas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För oss socialdemokrater är det självklart att det ska finnas stöd för att börja om eller gå vidare. Det kräver en arbetsförmedling som har resurser och som kan ge arbetslösa stöd i form av matchning och coachning. Det kräver också möjligheter till utbildning och vidareutveckling. Aktiva arbetsmarknadspolitiska program ska hålla hög kvalitet och rusta de arbetssökande. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668605" name="_Toc181668605"></a>Starka fackföreningar ger stabil grund för flexibel arbetsmarknad </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Starka parter på arbetsmarknaden och kollektivavtal som det främsta instrumentet för att reglera löner och anställningsvillkor är grundpelaren i den svenska ekonomin. Detta skapar förutsättningar för snabb produktivitetsutveckling och en flexibel arbetsmarknad. Kollektivavtalen förhindrar att anställda lönekonkurrerar med varandra för att få behålla jobbet och garanterar att arbetslösa inte tvingas bjuda under varandra för att få jobb. Avtalen skapar balans mellan arbetsgivarens och de anställdas intressen, de ger lika konkurrensvillkor för alla arbetsgivare inom en bransch och garanterar arbetsfred. Modellen har ett starkt stöd hos både arbetsgivare och arbetstagare. Nästan <span style="letter-spacing: -0.1pt;">alla på svensk arbetsmarknad omfattas av kollektivavtal. Av de cirka 3,9 </span>miljoner anställda på svensk arbetsmarknad omfattas nästan 3,6 miljoner av kollektivavtal inklusive hängavtal. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska modellen med kollektivavtalslösningar är framgångsrik. Det grundläggande skyddet för arbetsrätten finns i lagstiftningen. Samtidigt är trygghetsreglerna utformade så att det finns ett stort utrymme för flexibla lösningar genom att reglerna kan anpassas till branschspecifika förhållanden och till de behov och möjligheter som finns på lokal nivå. Vid en internationell jämförelse skapar den svenska modellen stort utrymme för flexibilitet samtidigt som den resulterar i låg konfliktgrad. Sverige utmärker sig med att ha ett mycket lågt antal dagar med konflikt på arbetsmarknaden i jämförelse med and<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ra EU-länder. Svensk fackföreningsrörelse är ansvarstagande. Svens</span>ka fackliga organisationer är mycket försiktiga med att varsla om stridsåtgärder, vilket gynnar stabiliteten på svensk arbetsmarknad. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt Medlingsinstitutet slöts cirka 3 906 lokala avtal på svensk arbetsmarknad år 2006. Det var konflikt i 18, det vill säga knappt 0,5 procent av dessa fall. Färre än 2 000 arbetsdagar förlorades i strejk. 435 ärenden behandlades i Arbetsdomstolen.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref0" name="fnref0"></a><a href="#fn0"><sup>1</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under de senaste tolv åren har svensk arbetsmarknad förmått att producera högre sysselsättning samtidigt som reallönerna har ökat. Med den borgerliga politiken höjs konfliktnivån i samhället. Regeringen har sänkt ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt har man avskaffat avdragsrätten för medlemsavgiften, vilket gjort det dyrare att vara med i facket. Detta har minskat anslutningsgraden till fackliga organisationer i Sverige. En stark fackföreningsrörelse tar ansvar för samhällsekonomin då den värnar sina medlemmars intressen. En svag fackföreningsrörelse har inte samma anledning att fästa uppmärksamhet vid hela samhället då den värnar medlemmarnas intressen. Regeringens politik undergräver därmed den svenska modellen. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668606" name="_Toc181668606"></a>Fler och växande företag </h1>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668607" name="_Toc181668607"></a>Likvärdiga och goda villkor för alla företag – inte bara för några </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Svensk industri är världsledande inom många områden. Teknik, kvalitet och ingenjörskonst har gjort Sverige till ett starkt varumärke i världen. Svenska företag är mycket framgångsrika på den internationella marknaden. Under de senaste tio åren har exporten ökat med i genomsnitt 8 procent per år. Sverige är det land inom OECD som i förhållande till sin ekonomi investerar mest i forskning och utveckling. Sverige har en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier enligt World Economic Forum och Europas bästa innovationsklimat enligt EG-kommissionen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Svenskägda företag anställer alltfler utomlands samtidigt som utlandsägda företag blir allt viktigare för sysselsättningen i Sverige.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref1" name="fnref1"></a><a href="#fn1"><sup>2</sup></a></span> Näringslivets globalisering påverkar alla branscher men de allra flesta nya jobben skapas inom tjänstesektorn. Under de senaste årtiondena har tjänstesektorns andel av den totala sysselsättningen ökat. Även inom basindustrin och teknikföretagen har varuproduktionens koppling till tjänster och service blivit allt viktigare. Fyra av fem företag som startas varje år är tjänsteproducerade. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2006 till 370 miljarder kronor, vilket ska jämföras med det totala exportvärdet på 1 456 miljarder kronor samma år.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref2" name="fnref2"></a><a href="#fn2"><sup>3</sup></a></span> Dessutom ökar småföretagens export i betydligt snabbare takt än för stora och medelstora företag.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref3" name="fnref3"></a><a href="#fn3"><sup>4</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Huvuddelen av alla företag har färre än 50 anställda och dessa företag svarar för 40 procent av förädlingsvärdet, 30 procent av omsättningen och 42 procent av näringslivets nettoinvesteringar. Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv. Därför är det mycket positivt att det under 2006 startades över 44 000 nya företag i Sverige, vilket var den högsta siffran på drygt 20 år. Glädjande är också att alltfler föret<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ag överlever de första tre åren samt att antalet konkurser har hal</span>verats under de senaste tio åren. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Globaliseringen gynnar Sverige. Värdet av den svenska exporten har fördubblats under de senaste 15 åren. Sverige är mycket intressant som investeringsland. En stor andel av de svenska företagen har världen som arbetsfält. Utvecklingen av informationsteknik och logistik gör det möjligt att länka samman verksamheter över stora geografiska områden. Många svenska företag är globala i samma stund som de startas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Konkurrensen på den globala marknaden hårdnar. Många länder tävlar om företagens investeringar. Några erbjuder låga lönekostnader och sänkta skatter. Sverige kan inte med bibehållet högt välstånd och god välfärd, välja den vägen. Sveriges fördelar måste i stället vara en välutbildad arbetskraft, ett gott innovationsklimat, en öppenhet för nya idéer och teknologier och en förmåga att ställa om produktionen. Kompetensutveckling blir allt viktigare för att människor ska kunna ta de nya jobben som växer fram. Vi socialdemokrater vill bygga vidare på idén om det livslånga lärandet, så att både anställda och företagare klarar de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden. Vi vill också utveckla vår position som världens mest forskningsintensiva land. Genom att höja de offentliga anslagen till forskning till 1 procent av BNP vill vi se till att Sverige går i täten i den globala konkurrensen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Allt fler väljer att bli egna företagare och många ungdomar vill prova på entreprenörskap. Vi vill stimulera denna utveckling. Vi vill verka för ett ökat nyföretagande och för att fler företag ska kunna växa. Tjänstesektorns villkor ska förbättras. Företagarens villkor ska också stärkas genom bra samhällelig service, förenklad administration genom utökad användning av elektroniska tjänster och uppgiftslämning samt enklare regler, satsningar på riskkapital, exportfrämjande och strategiska utvecklingsprogram. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den tekniska utvecklingen och produktionens globalisering öppnar möjligheter för bättre arbetsförhållanden – för de samhällen som förstår att utnyttja de möjligheter som skapas. Samtidigt kan ökad konkurrens mötas med sämre arbetsmiljö där människor sliter ut sig och de sociala konflikterna tilltar. Vårt mål är att svenska arbetsplatser ska ta vara på de möjligheter som öppnar sig. Därför är det ett otillräckligt mål att endast se till mängden nya jobb som skapas. Målet måste vara att jobben blir bättre, mer utvecklande och mer produktiva. Vi vill se fler jobb där hela människan kommer till sin rätt, fler arbetsplatser som inbjuder till inflytande och delaktighet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater vill använda det goda ekonomiska läget för att investera i framtiden, för att trygga framtidens välstånd och sysselsättning. Satsningar på forskning och utveckling, utbildning samt infrastruktur innebär bättre förutsättningar för fler kvalificerade jobb i såväl den tillverkande industrin som tjänstesektorn. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668608" name="_Toc181668608"></a>Regeringen tar från de små och ger till de stora </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under sitt första år har regeringen försämrat Sveriges konkurrenskraft. Den aktiva näringspolitiken med exportstöd, forskningsinsatser och samarbete mellan samhälle och arbetsmarknadens parter har trappats ned. Små företag får finansiera skattesänkningar för stora företag. Regeringens omvända näringspolitik har fått mycket hård kritik från bland annat småföretagare som konstaterar att varken sänkt fastighetsskatt, förmögenhetsskattens avskaffande eller reformering av 3:12-reglerna är några angelägna reformer för de flesta småföretagare. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I valrörelsen lovade alliansen sänkta arbetsgivaravgifter. I stället har det blivit en kraftig höjning som hårdast drabbat de små företagen, vilket fått mycket hård kritik från företagarorganisationerna.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref4" name="fnref4"></a><a href="#fn4"><sup>5</sup></a></span> Trots detta får nu de små företagen från och med januari 2008 ännu en höjning av arbetsgivaravgiften. Bland annat drabbas små exporterande industriföretag, handlare och bygg­företag. Vi säger nej till denna höjning av arbetsgivaravgiften för de små företagen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Samtidigt som regeringen kraftigt höjt arbetsgivaravgiften för de minsta företagen föreslås nu kraftiga subventioner till framför allt stora restaurang­företag. Från och med den 1 januari 2008 avser regeringen att sänka arbetsgivar­avgiften i vissa tjänstebranscher, bland annat restaurang- och hotell. Sänkningen av arbetsgivaravgiften gäller per anställd och oavsett företagets storlek. Detta innebär att de största företagen också får de största subventionerna. Tyvärr ger inte regeringens enorma subventioner några nya jobb. Regeringen räknar i stället med att företagens vinst ska öka rejält.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref5" name="fnref5"></a><a href="#fn5"><sup>6</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst får ett företag med 10 000 anställda mer än 500 miljoner kronor i sänkta arbetsgivaravgifter och ett företag med 7 000 anställda tjänar närmare 370 miljoner kronor på regeringens förslag.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref6" name="fnref6"></a><a href="#fn6"><sup>7</sup></a></span> De största vinnarna är därmed också de största företagen inom hotell- och restaurangbranschen. Det innebär att stora internationella restaurangföretag som McDonalds med drygt 11 000 anställda och Sodexho med över 7 000 anställda kan se fram emot rejäla subventioner under det kommande året. De stora hotell- och restaurangföretagen är viktiga arbetsgivare i Sverige och vi socialdemokrater ser gärna att den ökade efterfrågan på deras tjänster också innebär fler jobb och en fortsatt utveckling för branschen. Dock motsätter vi oss regeringens sänkning av arbetsgivaravgifterna. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gränsdragningen mellan olika branscher är mycket godtycklig och försvårar konkurrens på lika villkor. Förslaget innebär också ytterligare krångel, särskilt för dem som bara delvis omfattas av nedsättningen, till exempel bensinstationer med matservering. Vi anser att olika skatteregler för olika branscher skapar en snedvridning av näringsstrukturen och är förknippade med uppenbara gränsdragningsproblem. Goda och likvärdiga villkor för alla företag skapar bättre förutsättningar för en långsiktigt god utveckling. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De försämringar av företagsklimatet som den borgerliga regeringen hittills genomfört imponerar inte. Det ankommer nu på regeringen att bevisa hur högre arbetsgivaravgifter för småföretag, försämrad marknadsföring, en minskad svensk närvaro på utländska marknader och kraftiga nedskärningar i de små och medelstora företagens forskning och utveckling leder till fler företag och nya jobb. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668609" name="_Toc181668609"></a>Branschprogram för svenska nyckelbranscher </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater vill använda det goda ekonomiska läget till att investera i framtiden, för att trygga sysselsättning och tillväxt på längre sikt. Vi strävar efter en framtid där jobben är högproduktiva och återfinns högt upp i förädlingskedjan. I såväl industri- som tjänstesektorn finns goda förutsättningar för många framtida kvalificerade jobb, om Sverige satsar på utbildning, forskning samt infrastruktur. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nära samverkan är kärnan i modern näringspolitik. En nära samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter är en väg som bidrar till industriell och ekonomisk utveckling i vårt land. Det är en väg som ger oss hög sysselsättning och en stark välfärd. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill därför gå vidare med de strategiska branschprogram som togs fram under 2006 i samarbete med arbetsmarknadens parter. Dessa omfattade sex svenska nyckelbranscher: fordonsindustrin, läkemedels-/bioteknikindustrin, metallurgiindustrin, flyg-/rymdindustrin, IT-/telekomindustrin samt skogs-/ träindustrin. Branscher som är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i hela Sverige. Branscherna bidrar till över 80 procent av det svenska näringslivets satsningar på FoU, ger 560 miljarder kronor i exportinkomster och ger cirka 600 000 direkta arbetstillfällen i Sverige. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Strategiprogrammen innehåller en rad konkreta åtgärder som ska genom­föras för att stärka de berörda industriernas internationella konkurrenskraft. Bland annat handlar det om åtgärder för att höja kunskaps- och tekniknivån. I varje bransch inrättades ett<span style="font-family: "OrigGarmnd BT";"> branschforskningsprogram för att stärka innovation, produktutveckling och produktion. Exempel på detta är de stål- och skogs­forskningsprogram vi gav i uppdrag åt berörda myndigheter att utveckla tillsammans med industrin. Tillsammans med fordonsindustrin genomförde vi Gröna Bilen 2, ett forskningsprogram med fokus på uthålliga transportsystem och förnybara drivmedel. Strategiprogrammen omfattade också åtgärder för att stärka industrins tillgång till kvalificerad personal genom bland annat införandet av teknikcollege och program för ökad rörlighet mellan universiteten och läkemedelsindustrin. Vi vill nu gå vidare med nya och förstärkta åtgärder inom de befintliga branschprogrammen. Vi vill också göra ett handslag med svensk fordonsindustri för att minska transportsektorns klimatpåverkan och genomföra ett nytt branschprogram med svensk vindkraftsindustri.</span></p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668610" name="_Toc181668610"></a>Fler jobb i tjänstesektorn </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Jobben inom tjänstesektorn blir alltfler. Den svenska tjänstesektorn rymmer både stora och små företag som producerar alltifrån tjänster för privatpersoner till komplexa företagstjänster. Industrins efterfrågan av tjänster är en viktig drivkraft i utvecklingen. Att öka tjänsteproduktionens förädlingsvärde, underlätta etableringen på nya internationella marknader och stärka insatserna av forskning och utveckling inom området är angeläget. Forskning är en förutsättning för att Sverige ska vara världsledande på detta område och själva grunden för utveckling av nya tjänster, effektivare produktion och mer konkurrenskraftiga företag.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill nu ta ytterligare ett steg och i samverkan fördjupa dessa program samt utveckla nya strategiprogram för branscher inom tjänstesektorn. Forskningen spelar en viktig roll också för utvecklingen av tjänstesektorn. Tjänsteforskning kan lägga en viktig grund för nya tjänster, effektivare tjänsteproduktion och mer konkurrenskraftiga tjänsteföretag. Även exportrådgivning och kompetensutveckling bör ingå i branschprogram inom tjänstesektorn. Vi vill att besöksnäringen ska vara först ut i tjänstesektorn med ett eget strategiprogram.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668611" name="_Toc181668611"></a>Fler jobb i besöksnäringen </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Besöksnäringen växer snabbt och exportvärdet är numera större än Sveriges export av personbilar. Antalet nya företag ökar och sysselsättningen inom branschen stiger. Men företagen kan bli fler och befintliga företag kan växa. Besöksnäringen har själv ett stort ansvar för att attrahera arbetskraft. Vi menar dock att det statliga stödet, samordningen av marknadsföringsinsatser och näringens kompetensförsörjning bör förbättras. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Besöksnäringen bör ingå som en naturlig del av Exportrådets verksamhet. Allemansrätten som är en viktig förutsättning för turismföretagen ska bevaras. Staten bör ta ett större ansvar för att antalet internationella arrangemang ökar i Sverige. Mer resurser ska satsas på marknadsföringen av Sverige som turistland.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668612" name="_Toc181668612"></a>Bättre tillgång på riskkapital för ökad växtkraft </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I Sverige finns relativt gott om privat riskkapital. Men det finns brister i de tidigaste faserna i skärningspunkten mellan idé och produkt. Särskilt påtagligt är detta i energi- och miljötekniksektorerna.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref7" name="fnref7"></a><a href="#fn7"><sup>8</sup></a></span> Staten bör ta ett större ansvar för att se till att brist på riskkapital, i de första faserna av ett företags utveckling, inte blir ett onödigt stort tillväxthinder. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill bygga vidare på den tidigare socialdemokratiska regeringens satsning för att stödja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer genom bildandet av Innovationsbron AB, med en stark nationell struktur och med regional närvaro på sju platser i landet. Vidare bör Almi Företag AB:s innovationssatsning och grundfinansiering av små och medelstora företagspartner stärkas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många innovativa småföretagare och uppfinnare har problem att få finansiering till nya produkter eller för att expandera sin verksamhet. Vi föreslår därfö<span style="letter-spacing: -0.1pt;">r att ett nytt innovationslån ska införas med en förenklad ansöknings­process och låga krav på medfinansiering. Det nya småföretagarlånet ska avse lån med högre risk, administreras av Almi och riktas mot innovativa småföretagare och uppfinnare i marknadskompletterande syfte. Till detta avsätts 40 miljo­ner kronor per år. </span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns skäl för att låta se över förutsättningarna för ett återställande av bankernas förmånsrätt vid konkurser i syfte att värna småföretagens lånemöjligheter. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft vill vi att tillgången på riskkapital ska förbättras, inte minst för företag som vill driva på och utveckla produkter inom miljöområdet. Därför föreslår vi att 6:e AP-fonden ska starta en ny riskkapitalfond för klimatsektorn. Vi vill även gå vidare med möjligheten att låta Vattenfall avsätta vinstmedel i en särskild energiomställningsfond. <span class="highlight" style="background-color: #ffff00">Därutöver vill vi se över möjligheterna att låta ett nytt statligt bolag för investeringar i miljöteknik bildas i enlighet med Energimyndighetens förslag</span>.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668613" name="_Toc181668613"></a>Kunskap för snabbare växande företag </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är det land som satsar mest per person på forskning och utveckling (FoU). Emellertid satsar de svenska småföretagen mindre än liknande företag i jämförbara länder. För de stora industriföretagen är det sedan länge naturligt att samverka med forskningssamhället – men i de små företagen och i stora delar av tjänstesektorn är detta långt ifrån lika självklart. Vi menar därför att det är viktigt att småföretagens konkurrenskraft stärks genom satsningar på forskning och utvecklingsstöd. Vinnovas program ”Forska och väx”, inriktat på forskning och utveckling inom små och medelstora företag bör därför utvecklas vidare. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Programmet är ett viktigt steg mot att höja förädlingsvärde och produktivitet i de små och medelstora företagen. Regeringen tillförde inga resurser för år 2007. Programmet tvingades därför ställa in planerade utlysningar, vilket drabbade ett stort antal företag.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens politik innebar också att annan viktig företagsnära forskning, till exempel inom bio- och miljötekniksektorerna fick minskade resurser. Detta är mycket olyckligt. Minskade satsningar på forskning och utveckling försvagar allvarligt Sveriges konkurrenskraft. För att ge fler småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjänster vill vi nu fördubbla anslagen till ”Forska och väx” till 200 miljoner kronor per år under 2008 till 2010. Av denna satsning ska huvuddelen riktas till den högkvalitativa tjänstesektorn och miljöteknikbranschen. För att stärka kommersialiseringen av forskningsres<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ultat vid svenska högskolor och universitet vill vi dessutom avsätta 50 </span>miljoner kronor årligen i en nysatsning på holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och universitet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill också starta ett forsknings- och investeringsprogram för att skynda på energiomställningen. Denna omställning bär på en enorm potential till ett mer hållbart samhälle, i tillväxt, arbetstillfällen och livskvalitet, och genom de ytterligare resurser som vi nu avsätter stärks forskningen och investeringarna i nya energieffektiva och förnybara lösningar. Detta stärker Sveriges konkurrenskraft.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668614" name="_Toc181668614"></a>Enklare att starta och driva företag </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Socialdemokratins mål är att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Företagare ska ges möjligheter att vidareutveckla sin verksamhet och inte tvingas lägga onödig tid och kraft på administrativt krångel. Vårt mål är att regelverket ska vara tydligt och att regelbördan successivt ska minska. Myndigheternas och kommunernas handläggningstider ska kortas. Samhällets service ska förbättras. Vi vill därför att staten ska stimulera kommunala nyföretagartorg via ett statligt stöd som fördelas av Almi. Syftet är att Almi kan sluta avtal med intresserade kommuner som får ersättning för lokalkostnader, telefoni och rådgivning från staten. Nyföretagartorg innebär att kommunerna under två års tid hyresfritt erbjuder nyföretagare lokaler i nära anslutning till företagsrådgivning. Nyföretagartorg ska även kunna stödja andra lokala företag med rådgivning och nätverksbyggande. Vi avsätter totalt 300 miljoner kronor för detta ändamål 2008–2010. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att det är särskilt viktigt att minska administrationen för små och medelstora företag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade som mål att minska den administrativa bördan på skatteområdet med 25 procent. Den nuvarande regeringen har ställt sig bakom målet, men inga konkreta åtgärder har hittills vidtagi<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ts. I stället har endast handlingsplaner och nya administrati</span>va organisationer i form av ett regelråd införts. Dessutom ökar regelkrånglet ytterligare genom nya och konkurrenssnedvridande regler för arbetsgivar­avgifter. Det krävs konkreta åtgärder för att minska administrationen. I regeringsställning genomförde vi bland annat <span style="font-family: "OrigGarmnd BT";">ett handlingsprogram för minskad administration för företagen som omfattade mer än 300 steg. Det handlade om förenklingar av regler, minskat krav på uppgiftslämnande, ökade möjligheter att lämna uppgifter elektroniskt och olika former av bättre myndighetsservice. </span></p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668615" name="_Toc181668615"></a>Betalt i tid</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utredningen <span style="font-style: italic;">Betalningstider i näringslivet</span> visar att en mycket stor andel av de skulder som är hänförliga till handelskrediter betalas för sent. 16 procent av fakturorna betalas mer än en vecka senare än avtalat. Många småföretag utnyttjar inte de möjligheter lagstiftningen ger för att påskynda betalning eller för att få kompensation vid försenade betalningar.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref8" name="fnref8"></a><a href="#fn8"><sup>9</sup></a></span> Detta innebär ett onödigt resursslöseri i form av administrativa kostnader, likviditetsproblem som hämmar tillväxten och ibland till och med av konkurs. Stora samhälleliga vinster kan göras om det går att förmå näringslivet och den offentliga sektorn att i större utsträckning respektera avtalade betalningstider. Vi vill särskilt framhålla att det är oacceptabelt att mindre företag och leverantörsföretag tvingas agera bank och checkbok åt större företag som ensidigt sätter betalningstiderna till 90 eller kanske ibland 180 dagar. Det privata näringslivet måste ta sitt ansvar för att stoppa detta. De statliga bolagen ska vara före­dömen.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668616" name="_Toc181668616"></a>Fler jobb genom trygga småföretagare och entreprenörer </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att jobben ska bli fler måste fler våga ta steget att starta företag. I likhet med anställda, behöver småföretagare och entreprenörer trygghet för att kunna satsa framåt. För den som vill starta företag ska regelverket underlätta övergången från anställning till företagande. Vårt mål är att småföretagare och entreprenörer i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av samma trygghet som anställda vid exempelvis sjukdom och föräldraskap. Den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade en översyn av trygghetssystemen för småföretagare. Den avbröts dock av den nuvarande regeringen utan att några konkreta förslag presenterats. Regeringen bör skyndsamt presentera åtgärder för att stärka småföretagarnas trygghet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668617" name="_Toc181668617"></a>Stärk exporten och varumärket Sverige </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är ett av världens mest globaliserade och exportberoende länder. De stora svenska koncernerna är motorn i exporten men de små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel. Sverige är ett starkt och välkänt varumärke som är världsledande inom många områden. Svensk teknik, design, forskning och en stark svensk exportindustri har bidragit till att sprida bilden av Sveriges konkurrenskraft. Här finns en stor utvecklingspotential att bygga vidare på. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har goda möjligheter att bli ett ännu mer attraktivt land för utländska direktinvesteringar och de svenska små och medelstora företagen bär på en stor exportpotential. För att lyckas är dock export- och investeringsfrämjande genom Exportrådet och Invest in Sweden Agency, ISA, mycket viktigt. Vi motsätter oss därför regeringens kraftiga neddragningar av export- och investeringsfrämjandet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens neddragningar innebär bland annat att Exportrådet och Invest in Sweden Agency kraftigt måste skära ned i sin verksamhet, säga upp personal och minska sin närvaro utomlands och i Sverige. Utbyggnaden av de viktiga regionala exportrådgivarna hotas. Med sin närvaro ute i länen har de nått tusentals småföretagare med kostnadsfri exportrådgivning. Neddragningen innebär också att succéutbildningen av exportsäljare, inte längre har någon finansiering. Unga akademiker har där fått spetsutbildning i exportsäljande för att sedan få provanställning på ett företag. Men enligt den ideologi som styr regeringens politik behöver inte näringslivet denna typ av gemensamma satsningar. Vi anser däremot att samverkan mellan stat och näringsliv stärker svensk ekonomi och föreslår i stället fortsatta satsningar på exportfrämjandet. Svenska småföretag och medelstora företag har nämligen betydligt större möjligheter att sälja sina varor och tjänster på snabbt växande marknader kring Östersjön, Kina och Indien och rader av andra regioner, om de får tillgång till professionell rådgivning och stöd. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nya marknader uppstår i takt med att länder utvecklas runtom i världen. Kina och Indien ses ofta som svåra konkurrenter till det svenska näringslivet, men blir också alltmer viktiga marknader för svenska företag. Sverige har ett antal starka industriella kluster. Fordonsindustrin med fokus på fordonssäkerhet, leverantörer som är specialiserade på säkerhetslösningar och en stark säkerhetsforskning är bra exempel på detta. Ett annat bra exempel är den svenska satsningen ”Swedish Brain Power” där forskningen, vården och läkemedelsindustrin samarbetar inom neurovetenskap. Utmärkande för dessa är att de består av ett större antal företag som såväl konkurrerar som samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom branscherna som i samarbete med högskolor. Det har utvecklats marknader för specialiserade leverantörer. Marknadsföringen av dessa kluster bör stärkas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige ska vara närvarande för att främja export och handel på alla viktiga marknader. Vårt mål är att alla företag ska ges tillgång till rådgivning för affärer på internationella marknader. Steget ut på den internationella marknaden ska förenklas. Vi vill ha fler regionala exportrådgivare som verkar nära småföretagen i landets alla län och ger kostnadsfri exportrådgivning. Exportsäljare ska utbildas. Vi vill också genomföra en särskild satsning på exportfrämjande inom tjänstesektorn. Totalt föreslår vi 220 miljoner kronor mer än regeringen till exportfrämjande 2008–2010.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668618" name="_Toc181668618"></a>Socialt företagande och kooperativ </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater menar att samverkan och gemenskap är viktigt för att utveckla svenskt företagande. Genom samverkan och gemensamt ansvar ges förutsättningar för utveckling och entreprenörskap. Delar av det sociala företagandet kan också med visst stöd från samhället vara en möjlighet för människor som står långt från arbetslivet att få en ny chans. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill måna om mångfalden i företagandet och därför främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. Det ska vara lättare att starta och driva företag, oavsett om det görs i form av ett aktiebolag eller som ett kooperativt företag. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den gemensamma sektorn.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668619" name="_Toc181668619"></a>Konkurrera med kunskap – inte sänkta löner </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ökad konkurrens från nya konkurrentländer på världsmarknaden och på hemmamarknaden ställer krav på en snabbare omställning av arbetskraften i Sverige och i andra industriländer. Strukturomvandling är inget nytt, men specialiseringen av produktionen har tilltagit i samband med den ökade globaliseringen. Det ökade omvandlingstrycket har också lett till nya fenomen på arbetsmarknaden. Tidigare drabbades främst anställda inom industrin av nedläggningar. Nu utsätts också tjänstesektorn för ett högre konkurrenstryck. Nedläggningar och uppsägningar drabbar fler grupper på arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Om Sverige ska fortsätta att hävda sig väl krävs att både redan anställda och blivande arbetstagare garanteras utbildning och vidareutbildning. Regeringen avbryter utbyggnaden av högskolan. Detta leder på kort sikt till att färre kommer att utbilda sig och att svensk konkurrenskraft försvagas. Men konsekvenserna på längre sikt ter sig värre. En mindre utbildad arbetskraft har inte samma möjlighet att ta sig an de senaste produktionsmetoderna och bidra till utveckling av produktionen. Företag har därför inte samma anledning att utveckla ny teknik i Sverige. Vi kan således förlora vår tätposition inom forskning och utveckling, vilket leder till att den ekonomiska effektiviteten minskar. Inte minst i tjänstesektorn är en välutbildad arbetskraft en förutsättning för att få till stånd en kontinuerlig utveckling av verksamheten såväl från kreativitets som effektivitetssynpunkt. Fler och återkommande chanser till utbildning är därför en av grundstenarna i arbetslinjen. För oss socialdemokrater innebär det livslånga lärandet goda möjligheter för den enskilde att kunna växla mellan arbete, studier och lärande i arbetslivet och för svensk ekonomi att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668620" name="_Toc181668620"></a>Gymnasieutbildning </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gymnasieskolan har i praktiken blivit en obligatorisk skolform eftersom det i dag krävs gymnasiekunskaper för att få arbete. Gymnasieskolan ska också ge breda kunskaper så att den varken stänger dörrar för att gå vidare yrkesmässigt eller till studier senare i livet. Dagens gymnasieskola brottas med svåra utmaningar. Bland annat krävs förändringar för att utbildningen bättre ska kunna svara upp mot arbetsmarknadens behov. Alla elever har inte de grundkunskaper med sig från grundskolan som är nödvändiga. Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna. Även om många har skaffat sig en fullständig gymnasieutbildning vid 25 års ålder är det alldeles för stor andel, cirka 25 procent, som inte nått målen i alla ämnen när de slutar gymnasiet. Det var bakgrunden till att den socialdemokratiska regeringen beslutade om en ny gymnasiereform som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2007. Bärande inslag i den reformen var en förstärkning av de yrkesinriktade utbildningarna där kärnämnena svenska, matematik och engelska tydligt skulle anpassas till respektive yrkesprogram men där målen skulle vara desamma och ge samma grundläggande behörighet till högskolan.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter att slutföra gymnasieutbildning med fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks. Ungdomar som inte gått ut gymnasiet har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Vi ser nu hur regeringen drar ned ambitionerna för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen genom att sänka kunskapskraven i kärnämnena. Detta är fel väg att gå. Fler, inte färre, behöver adekvata kunskaper för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det moderna yrkeslivet ställer generellt högre krav på kunskaper i kärnämnen. Dessutom skapas återvändsgränder när vissa gymnasieutbildningar inte ger högskolebehörighet, återvändsgränder som bidrar till att öka klyftorna i samhället. När regeringen samtidigt monterar ned vuxenutbildningen, försvåras situationen än mer. Den som ångrar sitt val från unga år får svårt att korrigera detta senare i livet. Vår utgångspunkt är att alla ska ha rätt till fler och återkommande chanser i livet. Utbildningen ska vara en rättighet för alla. I vårt ställningstagande ligger också att hänsyn ska tas till att alla har olika förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Och många behöver, av olika skäl, fylla på med ny kunskap i vuxen ålder. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668621" name="_Toc181668621"></a>Vuxenutbildning </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vuxenutbildning är ett effektivt sätt för att bryta kunskapsklyftor och minska segregationen i samhället. Vi socialdemokrater har byggt ut vuxenutbildningen i flera steg. Exempelvis fick närmare en miljon individer, i huvudsak de som saknade fullständig gymnasieutbildning, möjlighet till utbildning genom Kunskapslyftet. Trots denna satsning saknar närmare 800 000 vuxna fullständig gymnasieutbildning. Många med äldre utbildning har stora behov av kompletteringar för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span style="letter-spacing: -0.1pt;">Vi ser med oro på de kraftiga försämringar som regeringen genomfört i vuxenutbildningen. I budgetpropositionen för 2007 tog regeringen bort 600 </span>miljoner kronor, en tredjedel av anslaget, till vuxenutbildningen. Även rekryteringsbidraget till dem med kort utbildning eller funktionshinder, stödet för uppsökande verksamhet samt huvuddelen av anslagen till korttidsstudier är numera borttagna. I motsats till regeringen vill vi socialdemokrater ha en generös och flexibel vuxenutbildning, där en mångfald av utbildningsanordnare erbjuder ett brett utbud, vilket gör det möjligt för var och en att välja den bästa formen. Detta åstadkoms bäst genom bra studiestöd och ett brett utbud av olika studieformer. Därför vill vi nu genomföra en särskild satsning på vuxenutbildning och höja anslagen till komvux med 600 miljoner kronor. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668622" name="_Toc181668622"></a>Universitets- och högskoleutbildning </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater har genomfört en kraftfull satsning på högre utbildning som har inneburit 100 000 fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor. Under vår senaste regeringsperiod utvecklades högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro och Mitthögskolan till universitet. Högskolor och universitet finns numera representerade i Sveriges alla län. De nya regionala högskolorna fungerar som tillväxtmotorer och attraherar lättare studenter från hem som saknar studietraditioner. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="Normalt indrag Char,Normal_indrag Char,Normal Indrag Char,Normal Indrag Char Char,Normal Indrag Char Char Char">Vi menar att kunskapen växer om den delas av fler. Det står i bjärt kontrast till regeringen som vill att högre utbildning ska vara förbehållen en liten elit. Vi är stolta över denna utveckling, men inte nöjda. Till exempel måste övergången mellan studier och arbetsmarknaden förbättras. Många nyblivna akademiker får vänta länge innan de får sitt första jobb. Vi vill därför medverka till att högskolan och arbetsmarknaden hittar fler kontaktytor och förutsättningar för samverkan, till exempel genom praktikplatser eller traineejobb. Vi vill också se fler vägar in i högre utbildning. En viktig behörighetsgrund är arbetslivserfarenhet. Därför är vi starkt</span> kritiska till att regeringen tar bort den så kallade 25:4-regeln som möjliggör för dem som är 25 år och äldre och som har skaffat sig arbetslivserfarenhet under fyra år att få högskolebehörighet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Lärosätena bör stimuleras till att erbjuda distansutbildning. Förutsättningarna för nätbaserade studier bör öka.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen stoppar nu den fortsatta utbyggnaden av högskolan och motsätter sig därmed vårt mål om att hälften av ungdomarna i en årskull ska studera vidare på universitet eller högskola före 25 års ålder. Enligt Högskoleverket började 18 procent av 20-åringarna högskolan år 2006. I åldern 22–23 år är andelen i högskolestudier cirka 30 procent. Men ungdomskullarna ökar kraftigt. Från år 2006 till år 2010 ökar antalet 20-åringar som mest: från 112 400 till 132 800, det vill säga med drygt 20 000 personer.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref9" name="fnref9"></a><a href="#fn9"><sup>10</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Samtidigt har högskolor och universitet under flera år tagit framtida anslag i anspråk genom att utbilda fler studenter än vad som täcktes av de dåvarande anslagen. För att komma i balans har de under senare tid dragit ned utbildningsvolymerna. Regeringen vill införa ett stopp för en fortsatt expansion av högskoleutbildning. Det innebär att andelen som påbörjar en högre utbildning kommer att sjunka från knappt 44 till 38 procent fram till 2010.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref10" name="fnref10"></a><a href="#fn10"><sup>11</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi konstaterar att den borgerliga utbildningspolitiken leder till att många ungdomar förvägras rätten till utbildning. I kombination med en stel och omodern gymnasieutbildning, försämrade antagningsregler och en nedrustad vuxenutbildning befarar vi att den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer att öka. En sådan utveckling avviker starkt från den internationella trenden som går i motsatt riktning. I kretsen av industriländer inom OECD ser vi i dag en mycket kraftig expansion av högre utbildning för att möta den internationella konkurrensen. Att regeringen i detta läge väljer att gå i motsatt riktning är oroande och omodernt. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668623" name="_Toc181668623"></a>En satsning på kompetensförsäkring i arbetslivet </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den ökade globaliseringen är i grund och botten en källa till ökat välstånd. Men den ställer också arbetslivet och samhället inför stora utmaningar. Vi ser att kompetenskraven i arbetslivet har ökat under en längre tid – en utveckling som sannolikt kommer att accelerera ytterligare. För den enskilde gäller det att ha en god utbildning vid inträdet till arbetslivet men också att ständigt förnya sin kompetensbas. Genom god tillgång till utbildning är det lättare att åstadkomma förändring. Med bristande utbildning och med många som sorteras bort, är risken stor att halka efter i utvecklingen. Trots att arbetsgivare efterfrågar mer välutbildad arbetskraft, visar flera studier att de satsar mindre tid och resurser på att utbilda befintlig personal. Och när arbetsgivare anställer söker de ofta personal som redan har den kompetens som krävs för att omedelbart kunna börja arbeta.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref11" name="fnref11"></a><a href="#fn11"><sup>12</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Andelen anställda som fått minst fem utbildningsdagar på betald arbetstid har sjunkit under de senaste åren. Under det första halvåret 2006 var det knappt 53 procent som hade deltagit i någon personalutbildning. Skillnaden mellan olika grupper är också stor. Det är betydligt vanligare att de som arbetar inom SACO- eller TCO-området får personalutbildning jämfört med dem som arbetar i LO-yrken.<span class="footnote reference"> </span>Den vidareutbildning som erbjuds riktas nästan uteslutande till dem som har fasta anställningar.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref12" name="fnref12"></a><a href="#fn12"><sup>13</sup></a></span> I en rapport från Arbetslivs­institutet konstateras att ansvaret för lärande och utbildning i allt högre grad, läggs på den enskilde individen och det offentliga utbildningssystemet.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref13" name="fnref13"></a><a href="#fn13"><sup>14</sup></a></span> Vi socialdemokrater vill därför närmare undersöka hur arbetsmarknadens parter och staten gemensamt kan stimulera till ökad kompetensutveckling i arbets­livet, till exempel genom någon form av kompetensförsäkring. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Genom skattelättnader har vi tidigare under längre tid stimulerat till kollektivt pensionssparande. Nu är det dags att undersöka möjligheterna att stärka arbetslinjen genom att stimulera till ökad kompetensutveckling. Syftet är bland annat att ge personer vars kompetens inte längre överensstämmer med företagens behov, möjlighet till vidareutbildning i bestående anställningar eller omställning till nytt jobb. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Fördelen med försäkringslösning jämfört med individuellt sparande är att alla omfattas av möjligheten den dag behov uppstår, samtidigt som utvecklingsinsatserna kan koncentreras till dem som faktiskt behöver dem. En möjlighet är att utveckla en kollektivbaserad lösning. Fördelarna med en sådan lösning är att parterna får ansvara för tillämpningen, vilket minskar behovet av central regelstyrning och ökar möjligheterna till individuellt anpassade lösningar som i exempelvis omställningsavtalen. En viktig utgångspunkt är att modellen inte ska ersätta arbetsgivarnas ansvar för kontinuerlig personalutbildning eller kompetensutveckling. Det är också viktigt att säkerställa att avtalen inte utformas så att de skapar inlåsning av arbetskraft i vissa branscher eller företag. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668624" name="_Toc181668624"></a>Bygg vidare på omställningsavtalen </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Fler kommer att behöva gå från ett jobb till ett annat. Omställning måste bli lättare för människor – inte svårare. Vid sådana processer är det viktigt att tidiga insatser görs, så att de som riskerar uppsägning kan gå vidare till nya jobb eller till utbildning innan arbetslösheten är ett faktum. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">På större delen av arbetsmarknaden gäller avtal med särskilda trygghetsförsäkringar för att underlätta omställning vid uppsägning. Inom försäkringens ram kan den som varslas om uppsägning få personlig coachning, ekonomiskt stöd eller kompetensutveckling. På den statliga sidan har ett trygghetsavtal funnits en längre tid. Även tjänstemännen på den privata sidan liksom LO-kollektivet i den privata sektorn omfattas av trygghetsavtal. Offentliganställda inom den primär- och landstingskommunala sektorn omfattas däremot inte av omställningsavtal. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trygghetsfonderna är framgångsrika med att hjälpa individer till nya arbeten. Flera studier visar att arbetssökande som får stöd av trygghetsfonder snabbare får arbete. En viktig orsak är att representanter från fonderna tar kontakt med den enskilde långt innan uppsägningen är ett faktum. Andra framgångsfaktorer är personliga kontakter mellan den enskilde och rådgivaren samt det individinriktade arbetssättet.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref14" name="fnref14"></a><a href="#fn14"><sup>15</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Omställningsförsäkringarna leder sannolikt till minskad arbetslöshet genom att insatser sker tidigt, vilket ger samhällsekonomiska vinster. För att vinsterna ska bli så stora som möjligt, menar vi att en fördjupad samverkan med arbetsmarknadspolitiken är viktig. Arbetsförmedlingen bör finnas med redan när individens behov och stöd kartläggs inom ramen för omställningsavtalet. Detta bör göras för att undvika att den som faktiskt blir arbetslös efter uppsägning får gå igenom samma process ytterligare en gång, i sämsta fall med någon som då gör andra bedömningar. Vi socialdemokrater är beredda att pröva om man genom en stimulans från samhällets sida kan utveckla modellerna för omställningsavtal i syfte att stärka stöd och rådgivning vid strukturomvandling för det stora flertalet anställda på svensk arbetsmarknad. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668625" name="_Toc181668625"></a>Moderna arbetsmarknadsutbildningar </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetsmarknadsutbildning syftar främst till att avhjälpa flaskhalsar på arbetsmarknaden. Genom att snabbt utbilda dem som står utan arbete för företagens behov kan arbetsmarknadsutbildningar bidra till en högre sysselsättning med låg och stabil inflation. Samtidigt syftar arbetsmarknadsutbildningen till att ständigt höja arbetskraftens kompetens och produktivitet genom att rusta den vars kompetens inte längre överensstämmer med arbetsmarknadens krav på nya kunskaper och färdigheter. Vid större strukturkriser är arbetsmarknadsutbildningen ett viktigt verktyg för att stödja människor att gå vidare. Arbetsmarknadsutbildning främjar därmed omvandlingen av svensk ekonomi och bidrar till tillväxt och välstånd. Av den anledningen är vi socialdemokrater angelägna om att komma till rätta med eventuella brister som funnits i arbetsmarknadsutbildningen och utveckla den för framtiden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De nya jobben skapas till stor del i den kunskapsintensiva sektorn, medan jobben i den arbetsintensiva sektorn, där arbetsmarknadsutbildningen har en betydande roll blir färre till följd av rationaliseringar och strukturomvandling. Arbetsmarknadsutbildning inom tillverkningsindustri, vård och omsorg samt transport dominerar kraftigt. Utbildningen är koncentrerad till yrken med hög omsättning av arbetskraft, men inte till branscher där de strategiska flaskhalsarna är som störst.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref15" name="fnref15"></a><a href="#fn15"><sup>16</sup></a></span> Vi menar att det är viktigt att arbetsmarknadsutbildningen styrs av hela arbetsmarknadens behov – inte bara av den traditionella tillverkningsindustrin och gemensam sektor. Mot bakgrund av att tjänstemän och akademiker utgör en växande andel av arbetskraften finns det skäl för att också dessa grupper ska ges bättre möjligheter till arbetsmarknadsutbildning. I vissa fall kan det vara särskilt motiverat att erbjuda påbyggnadsutbildning, till exempel för personer som passerat åldersgränsen för studiemedel eller som redan använt den maximala tiden för studiemedel. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En väl anpassad arbetsmarknadsutbildning tar hänsyn både till arbetsgivarnas kompetenskrav och de arbetssökandes förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Vi menar därför att planering och genomförande ska ske i större samverkan med arbetsmarknadens parter. Modeller som bygger på täta kontakter med arbetsgivare ska främjas för att deltagarna snabbare ska få jobb. Företagsförlagd utbildning med praktik på arbetsplatser som en del av utbildningen har visat sig vara framgångsrikt och bör därför utvecklas. Ett intressant exempel på samverkan mellan arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är de så kallade branschråden. Branschrådens verksamhet omfattar dels rekryteringsforum och yrkesträffar, där arbetssökande och fackliga organisationer tillsammans med arbetsförmedlingen träffas för informationsutbyte, dels branschdagar, där arbetsförmedlare inbjuds till studiebesök hos olika arbetsgivare som informerar om kompetenskrav och yrkesinnehåll. Ett av syftena är att åstadkomma en starkare koppling mellan arbetsmarknads­utbildning och arbetsgivares behov.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref16" name="fnref16"></a><a href="#fn16"><sup>17</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns en rad andra aktörer som erbjuder liknande utbildningar till samma målgrupp som arbetsförmedlingen: Komvux, kvalificerad yrkes­utbildning, folkhögskolor och högskolor. Det kan finnas många fördelar och effektivitetsvinster att vinna genom att öka samverkan mellan arbetsförmedlingen och dessa aktörer. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668626" name="_Toc181668626"></a>En trygg arbetslöshetsförsäkring – för tillväxtens skull </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt att en bred majoritet av löntagarna omfattas av en god omställningsförsäkring vid arbetslöshet. En sådan försäkring stärker människor och underlättar samhällets strukturomvandling. Ersättningar på höga nivåer och villkor i övrigt som är rimliga utifrån den enskildes utgångspunkt gör att människor blir öppnare för den globaliserade ekonomin och vågar gå från det gamla till det nya. Detta är grunden för att försäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Vi socialdemokrater vill i stället förbättra arbetslöshetsförsäkringen så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Vi vill höja ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent och taket till 930 kronor per dag. Vi vill även förbättra a-kassan på samma sätt för de människor som både är arbetslösa och sjukskrivna. En bra arbetslöshetsförsäkring gör att den som förlorar sitt jobb kan koncentrera sig på att snabbt söka nytt och inte behöver oroa sig för att behöva gå från hus och hem. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I debatten om arbetslöshetsförsäkringens effekter på sysselsättningen hävdar regeringen att en sänkning av ersättningsnivån skulle vara ensidigt positiv för svensk ekonomi. Detta påstående ifrågasätts nu allt oftare. Till exempel pekar OECD på att en mer generös arbetslöshetsförsäkring tenderar att leda till bättre matchning på arbetsmarknaden eftersom den arbetslöse får bättre ekonomiska förutsättningar för att söka efter lämpligt arbete som motsvarar utbildningsnivå och kompetens. Enligt flera studier ger det bättre förutsättningar för att hitta ett nytt jobb med god lön. Det innebär att motsatsen som uppnås genom en lägre ersättning till de arbetslösa – att tvinga den arbetslöse att ta första bästa jobb – inte är bra för produktiviteten i ekonomin. En mer generös arbetslöshetsförsäkring tenderar att ha en positiv effekt på skapandet av högproduktiva jobb.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref17" name="fnref17"></a><a href="#fn17"><sup>18</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill att Sverige ska ligga i topp när det gäller kunskap, kompetens och produktivitet för att klara en väl utbyggd välfärd och höga löner i den öppna globaliserade ekonomin. Därför motsatte vi oss regeringens försämringar i a-kassan, såväl när det gäller sänkningen av ersättningsnivån, sänkningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen, höjningen av egenavgifterna som de skärpta arbetsvillkoren. Nu går den borgerliga regeringen vidare och föreslår ytterligare försämringar i arbetslöshetsförsäkringen. I en nyligen genomförd konsekvensanalys, konstaterar A-kassornas samorganisation (SO) att regeringens politik hotar hela a-kassesystemet. Över 300 000 personer har hittills i år lämnat a-kassan och står nu utan ett försäkringsskydd vid arbetslöshet. Vid årets slut är siffran över 400 000, <span style="letter-spacing: -0.1pt;">spår SO, och befarar en utslagning av mind</span>re a-kassor.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref18" name="fnref18"></a><a href="#fn18"><sup>19</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens experimenterande med avgifterna i arbetslöshetsförsäkringen skapar också stor oro. Det senaste förslaget ökar differentieringen av avgifterna mellan olika arbetslöshetskassor. Därigenom vill regeringen tydligare visa att arbetslöshetsförsäkringen kostar mer för de yrkesgrupper där arbetslösheten är högre. Regeringen hävdar att en differentiering av avgifterna leder till att fackföreningarna tar större ansvar för lönebildningen. Vi socialdemokrater ställer inte upp på det synsättet. Vi menar att samordnade förhandlingar och kollektivavtal mellan starka parter på arbetsmarknaden är den bästa modellen för en ansvarsfull lönebildning. Differentieringen av avgifterna leder endast till att fackföreningarnas förmåga till ansvarstagande undergrävs. Detta leder till ökade löneskillnader. Därför vill vi att arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt. Regeringens turer i a-kassefrågorna är märkliga. Först höjer de avgifterna och tvingar människor att gå ur a-kassan. I nästa steg ska ett obligatorium i a-kassan införas för att tvinga människor att betala de höjda avgifterna. Vi föreslår i stället sänkta avgifter till a-kassan och ett nej till en obligatorisk a-kassa.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174121" name="_Toc177174121"></a><a id="_Toc177703740" name="_Toc177703740"></a><a id="_Toc177821200" name="_Toc177821200"></a><a id="_Toc181668627" name="_Toc181668627"></a>Ett arbetsliv för alla </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den goda utvecklingen i vår omvärld spiller över på den svenska arbetsmarknaden. Det går bra för Sverige. Sedan 2004 har sysselsättningen ökat kontinuerligt. Mellan september 2004 och september 2006 skapades 120 000 fler jobb.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref19" name="fnref19"></a><a href="#fn19"><sup>20</sup></a></span> Under 2006 ökade sysselsättningen med cirka 80 000 personer.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref20" name="fnref20"></a><a href="#fn20"><sup>21</sup></a></span> Det senaste året har sysselsättningen ökat med 131 000 arbetstillfällen<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref21" name="fnref21"></a><a href="#fn21"><sup>22</sup></a></span> – detta trots att sysselsättningsgraden i Sverige redan från början var väsentligt högre än OECD-genomsnittet. Det är ett styrkebesked för svensk ekonomi att den goda internationella konjunkturen omsätts i fler arbetstillfällen i Sverige. Men fortfarande märks inte de goda tiderna för alla. Trots att regeringen hävdar att dess politik är inriktad på att minska utanförskapet ökar antalet personer som står långt från arbetsmarknaden – mitt i brinnande högkonjunktur. Under det senaste året har långtidsarbetslösheten ökat till 53 000 personer.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref22" name="fnref22"></a><a href="#fn22"><sup>23</sup></a></span> Över 7 000 ungdomar är långtidsarbetslösa, vilket är fyra gånger fler än för ett år sedan<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref23" name="fnref23"></a><a href="#fn23"><sup>24</sup></a></span>. I stället för att utveckla och höja kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna har antalet programplatser inom arbetsmarknadspolitiken minskat. En tredjedel av det statliga anslaget, 600 miljoner kronor, till vuxenutbildning har tagits bort. Regeringen har också stoppat den fortsatta utbyggnaden av högskolan. Långtidsarbetslösheten är en direkt konsekvens av regeringens politik. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns grupper som också i goda tider behöver särskilt stöd för att få arbete. Det gäller särskilt ungdomar, människor med utländsk bakgrund, funktionshindrade och de med sjuk- och aktivitetsersättning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sedan regeringen tillträdde har effektiva insatser för att utbilda för jobben kraftigt dränerats. Den jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa som infördes den 2 juli 2007 saknar resurser för att leda till jobb. Regeringen har inte preciserat innehållet i garantin och tillräckliga resurser för att garantera kvaliteten har inte heller avsatts. Jobb- och utvecklingsgarantin är endast en garanti för sänkt arbetslöshetsersättning från 80 till 65 procent.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref24" name="fnref24"></a><a href="#fn24"><sup>25</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är bra att regeringen tagit till sig vår kritik och inför nystartsjobb även för gemensam sektor. Vi menar dock att nystartsjobben är en ineffektiv åtgärd. Subventionsgraden är för låg för att nå dem som står längst från arbetsmarknaden. Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 3 909 av totalt 11 099 nystartsjobb gått till långtidsinskrivna arbetslösa.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref25" name="fnref25"></a><a href="#fn25"><sup>26</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Därför vill vi införa 15 000 jobb för långtidsarbetslösa som ger arbetsgivaren 50 procent av lönen i subvention plus den nystartssubvention som motsvarar arbetsgivaravgifterna. Dessa jobb ska riktas till dem som har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen eller sjukskrivna i minst två år. De ska även kunna ges till personer som får försörjningsstöd (det som tidigare kallades socialbidrag). </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Precis som för nystartsjobben vill vi, till skillnad från regeringen, att dessa förstärkta anställningsstöd ska ha ett tak, så att subventionen maximalt ges upp till en månadslön på 30 000 kronor för både de vanliga nystartsjobben och de förstärkta anställningsstöden.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668628" name="_Toc181668628"></a>Arbetsmarknaden för ungdomar </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den så kallade etableringsåldern, då 75 procent av en årskull har arbete, fortsätter att stiga och är i dag 28 år, 27 år för män och 29 år för kvinnor. Det betyder att etableringsåldern ligger på samma nivå som när arbetslösheten var som högst under 1990-talet, trots högkonjunktur och sjunkande arbetslöshet.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref26" name="fnref26"></a><a href="#fn26"><sup>27</sup></a></span> De ungdomar som varken arbetar eller studerar har särskilt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden också på längre sikt.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref27" name="fnref27"></a><a href="#fn27"><sup>28</sup></a></span> Målgruppen särskilt utsatta har uppskattas till cirka 50 000 ungdomar i åldrarna 20–24 år utan fullbordad gymnasieutbildning.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref28" name="fnref28"></a><a href="#fn28"><sup>29</sup></a></span> Problemet är inte som regeringen tycks tro, att ungdomar inte söker jobb, utan att de saknar adekvat utbildning eller tillräcklig arbetslivserfarenhet för att komma i fråga för de lediga jobben. Under 2007 har regeringen kraftigt bantat eller helt avskaffat jobbfrämjande insatser för ungdomar. Den 1 december i år startar ungdomsgarantin för ungdomar. Den innehåller inga resurser för att ungdomar ska få jobb utan innebär endast en snabbare nedtrappning av a-kassan.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref29" name="fnref29"></a><a href="#fn29"><sup>30</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den generella nedsättningen av socialavgifter för ungdomar mellan 18–24 år, som infördes den 1 juli i år<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref30" name="fnref30"></a><a href="#fn30"><sup>31</sup></a></span>, innebär inte heller att ungdomar som står långt från arbetsmarknaden får jobb. I stället har den blivit en subvention av ung arbetskraft som arbetsgivare ändå skulle ha anställt, eller redan har anställt. Vi vill avskaffa denna åtgärd och i stället satsa på kraftfulla och riktade insatser till de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi föreslår en ny form av kvalificerad arbetsmarknadsutbildning – avstampsutbildningar. Dessa utbildningar ska inte kräva några förkunskaper utan vara öppna för alla långtidsarbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år – just därför att många av de ungdomar som varit arbetslösa en längre tid har bristande utbildning. Avstampsutbildningarna kan genomföras i samarbete med potentiella arbetsgivare och de ska fokusera på att lära ut en specifik yrkeskunskap inom ett yrke där det råder arbetskraftsbrist. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Inom flera branscher finns en tradition av färdigutbildning i arbetslivet. Det gäller yrken som byggnadsarbetare, målare, elektriker, hårfrisörer, sjuksköterskor, läkare, poliser, domare med flera. Inom framför allt stora företag och offentliga organisationer finns också olika former av traineeutbildning. Arbetsgivare tar ansvar för att den anställde får gå igenom alla arbetsmoment som krävs för att bli fullärd inom sitt yrke. Praktiken kan vara antingen lagstadgad eller överenskommen mellan arbetsmarknadens parter. Exemplen är många, men täcker ändå endast en liten del av arbetsmarknaden. Vi menar att modellen kan vara värdefull även i många andra branscher. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill också underlätta för de ungdomar som har olika former av generella utbildningar att hitta arbete. Vi vill därför, i samråd med arbetsmarknadens parter, utveckla lärlingsplatser och traineeplatser, så kallade introjobb, som ger ungdomar möjligheter att färdigutbildas i ett yrke under kvalificerad handledning. Äldreomsorgen är ett bra exempel på ett område där en stor generationsväxling är att vänta. Vi vill därför börja med att utveckla en modell för lärlingsplatser med kvalificerad handledning inom äldreomsorgen. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668629" name="_Toc181668629"></a>Arbetsmarknaden för utrikes födda </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Drygt 1,1 miljoner personer i Sverige är födda utomlands. Trots att en rad insatser vidtagits för att öka sysselsättningen bland utrikes födda är arbetslösheten här högre än bland inrikes födda. Rapport Integration 2005 visar att klyftorna på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda fortfarande är stor. År 2005 var 81 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 20–64 år sysselsatt, mot 64 procent av dem som är födda utomlands.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref31" name="fnref31"></a><a href="#fn31"><sup>32</sup></a></span><span style="font-family: "Arial"; font-size: 9.0pt; color: #333333;"> </span>Utrikes födda är också överrepresenterade bland långtidsarbetslösa.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref32" name="fnref32"></a><a href="#fn32"><sup>33</sup></a></span> De är sjukskrivna i genomsnitt 31 procent mer än de som är födda i Sverige. Några av orsakerna är att utrikes födda arbetar i sämre arbetsmiljöer och i andra yrken än infödda. Diskriminering på arbetsmarknaden anses dessutom bidra till att invandrade inte vågar omskola sig eller byta arbete, eftersom de löper större risk att sorteras bort.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref33" name="fnref33"></a><a href="#fn33"><sup>34</sup></a></span> Den socialdemokratiska regeringen genomförde en rad insatser för att öka sysselsättningen bland utrikes födda. Detta har inte varit tillräckligt. Integrationen på arbetsmarknaden måste förbättras avsevärt. På arbetsmarknaden ska man bemötas utifrån vad man kan och inte utifrån vem man är. Det kan handla om att bättre synliggöra varje människas kompetens eller att kompensera för brister på nätverk. Sverige måste bli bättre på att välkomna nya svenskar och så snabbt som möjligt tillvarata deras resurser i arbetslivet. Därför föreslår vi ett fempunktsprogram för snabb introduktion: </p>
<h4 class="heading 4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668630" name="_Toc181668630"></a>1. Ett gemensamt ansvar</h4>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Flyktingmottagandet är ojämnt fördelat i Sverige. Samtidigt som vissa storstadskommuner tar emot över tusen flyktingar om året tar andra kommuner inte emot några flyktingar alls. Vi vill se över lagstiftningen i syfte att tilldela den som har fått uppehållstillstånd en kommunplacering under introduktionsperioden. Vi vill också se över lagen om eget boende (EBO). </p>
<h4 class="heading 4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668631" name="_Toc181668631"></a>2. Bättre undervisning i svenska </h4>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De som flyttar till Sverige är ingen homogen grupp. Vissa flyktingar från utvecklingsländer, inte minst många kvinnor, har aldrig haft möjligheter att lära sig läsa och skriva i sitt hemland – och har behov av mycket stöd innan de kan påbörja en traditionell kurs i svenska. Andra som kommer till Sverige talar redan flera språk eller har en vana vid akademiska studier. Utbildningen i svenska för invandrare måste anpassas till denna verklighet. Under den förra mandatperioden lade vi socialdemokrater fram förslag om förändringar i svenska för invandrare (sfi). Nu går vi vidare och kompletterar med intensivkurser för dem som har studievana och snabbt vill lära sig svenska. Därför föreslår vi att Södertörns högskola, Malmö högskola och Gävle högskola ska erbjuda intensivkurser i svenska för invandrare med akademisk examen <br />(i Gävle högskolas fall ska det vara en del av distansutbildningsprogrammet – totalt 500 platser). </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Därutöver föreslår vi att en kommun som har uppnått goda resultat i utbildningen i svenska för invandrare ska få i uppdrag av staten att arrangera motsvarande intensivutbildning för icke-akademiker på distans, med nationellt intag och statlig ersättning – också 500 platser. </p>
<h4 class="heading 4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668632" name="_Toc181668632"></a>3. Kompletteringsutbildningar för utländska akademiker och yrkesutbildade </h4>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under den förra mandatperioden genomförde vi socialdemokrater en försöksverksamhet med satsningar på kompletteringsutbildning för lärare, jurister och en högre förvaltningsutbildning. Nu vill vi att dessa satsningar ska utvidgas och föreslår att kompletterande utbildningar ska erbjudas på flera områden där det råder brist på arbetskraft, till exempel byggnadsarbetare, förskollärare, lärare, tandläkare etcetera. Utbildningarna ska genomföras vid några utpekade högskolor/universitet och yrkeskomvux. </p>
<h4 class="heading 4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668633" name="_Toc181668633"></a>4. En rättvis ersättning för flyktingmottagande </h4>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag uppgår den statliga schablonersättningen till kommunernas flyktingmottagande till ett visst belopp för vuxna, barn och äldre. Samtidigt är inte kostnaderna för flyktingmottagande på något sätt lika. En tandläkare behöver i normalfallet mindre stöd och hjälp än en analfabet för att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Vi socialdemokrater vill se över de statliga schablonersättningarna – så att de bättre avspeglar kommunernas kostnader. </p>
<h4 class="heading 4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668634" name="_Toc181668634"></a>5. Solidaritetsbonus</h4>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att stödja de kommuner som tar emot flest flyktingar vill vi införa en solidaritetsbonus. Det innebär att de kommuner som tagit emot flest flyktingar under de senaste fem åren får en 20 procent högre schablonersättning vid flyktingmottagande än andra kommuner. Exempelvis tog Södertälje emot 1 059 flyktingar 2006, med en solidaritetspeng utöver den vanliga schablonersättningen skulle kommunen då få cirka 20 miljoner kronor mer i ersättning. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668635" name="_Toc181668635"></a>Arbetsmarknaden för funktionshindrade </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">År 2004 uppgick arbetskraftsdeltagandet bland personer med funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga till 55 procent jämfört med 77 procent för hela befolkningen.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref34" name="fnref34"></a><a href="#fn34"><sup>35</sup></a></span> Ett funktionshinder får aldrig vara ett hinder för att få jobb. Mellan 1996 och 2006 ökade antalet lönebidrag från 52 259 till 71 364 i genomsnitt per månad.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref35" name="fnref35"></a><a href="#fn35"><sup>36</sup></a></span> Vår utgångspunkt är att funktionshindrade i första hand ska få jobb utifrån sin kompetens och inte primärt genom lönebidrag. Därför måste arbetsförmedlingen erbjuda individuellt stöd i form av coachning och matchning parallellt med möjligheten att stödja en anställning genom lönebidrag. Det kan till exempel handla om att arbetsförmedlaren och den arbetssökande tillsammans ko<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ntaktar och besöker potentiella arbetsgiva</span>re. Många arbetsgivare känner inte till de möjligheter som i dag finns för att anpassa arbetsplatser efter arbetsförmåga. Stöd och hjälpmedel bör därför bättre marknadsföras bland arbetsgivare. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668636" name="_Toc181668636"></a>Ett Sverige fritt från diskriminering </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater har gjort kraftfulla insatser för att motverka diskriminering. Ombudsmännen mot diskriminering har fått en kraftig ökning av sina resurser för att följa upp lagstiftningen. Vi har stöttat antidiskrimineringsbyråer. Vi påbörjade ett försök med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekryteringsprocesser vid ett antal myndigheter. Men detta har inte varit tillräckligt. Diskriminering är fortfarande ett stort problem. Vi är därför oroade över att regeringen dragit ned ambitionerna för det viktiga antidiskrimineringsarbetet för dem som möts av beskedet att de är för gamla eller lite för unga, har ett namn som är svårt att uttala, som är homosexuella eller som inte är fysiskt perfekta, de som får höra att de har för många sjukdagar eller för lite utbildning. Dessa måste vi ha för ögonen när vi formulerar vår arbetsmarknadspolitik. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att lagstiftningen mot diskriminering ska vara kraftfull oavsett om diskrimineringen sker på grund av kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. Därför vill vi se en sammanhållen lagstiftning på området. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177821204" name="_Toc177821204"></a><a id="_Toc181668637" name="_Toc181668637"></a>Allas förmåga till arbete ska tas till vara </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetslivet måste vara så utformat att människor klarar att arbeta ett helt arbetsliv. Arbetslivets krav måste möta den enskildes förutsättningar och förmåga. Det vinner såväl den enskilde som företag och samhälle på. Människor som mår bra presterar också bättre. De senaste två åren har utvecklingen vänt och sjukfrånvaron uppvisat en stadigt nedåtgående trend. Men fortfarande står alldeles får många människor utanför arbetslivet på grund av ohälsa. Antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar har visserligen minskat sedan 2005, men det totala antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger kvar på en hög nivå. För närvarande har cirka 555 000 personer ersättning på hel- eller deltid. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det moderna arbetslivet ställer nya krav på individen och har också resulterat i nya typer av ohälsa. Alltfler drabbas i dag av kronisk trötthet och stress som många gånger orsakats av att individens möjligheter till kontroll över den egna arbetssituationen är alltför begränsad. De anställdas möjligheter till kontroll varierar kraftigt mellan yrken och arbetsplatser. Högt arbetstempo och höga krav på produktivitet kan också leda till ohälsa. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av dem som nybeviljades sjuk- och aktivitetsersättning under 2006 hade den största gruppen diagnoser relaterade till psykiska sjukdomar. Detta gällde för 41 procent av kvinnorna och för 39 procent av männen. Därefter kommer diagnoser med sjukdomar i muskler etcetera, vilka omfattar 34 procent av kvinnorna och 25 procent av männen. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är trötthet och migrän de vanligaste orsakerna till att människor uppsöker läkare. Särskilt allvarlig är ökningen av antalet unga som beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. Under 2006 beviljades över 6 000 nya aktivitetsersättningar till personer under 30 år, vilket utgjorde 12,5 procent av alla nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar under 2006. Motsvarande andel år 2003 var 5,8 procent.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref36" name="fnref36"></a><a href="#fn36"><sup>37</sup></a></span> Tidigare bestod gruppen unga med aktivitetsersättning främst av personer som på grund av allvarligare funktionshinder aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden, åtminstone inte utan särskilda stödinsatser. Ökningen vi däremot ser i dag bland unga består till stor del av personer som tidigare varit etablerade på arbetsmarknaden men mött svårigheter som drivit ut dem i ohälsa, sjukskrivning och ibland arbetslöshet för att till slut leda till aktivitets- eller senare sjukersättning. Många gånger rör det sig om unga med relativt låg utbildning.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref37" name="fnref37"></a><a href="#fn37"><sup>38</sup></a></span> Detta är en grupp som behöver mer kvalificerat stöd där fokus inte riktas mot arbetsoförmåga, utan mot arbetsförmågan och hur den kan stärkas och utvecklas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men i stället för att möta den allvarliga utvecklingen med reformer straffar nu regeringen dessa unga människor mycket hårt. För varje dag, månad och år som de på grund av sin sjukdom, skada, funktionshinder eller hinder på arbetsmarknaden inte kan arbeta, reducerar regeringen deras ålderspension. Förändringen innebär att enbart 80 procent av antagandeinkomsten ska ligga till grund för ålderspension i stället för nuvarande 93 procent. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst är de fördelningspolitiska konsekvenserna av förslaget avsevärda: För en person som är född 1980, började jobba vid 20 års ålder med en lön på 16 000 kronor, men förlorar arbetsförmågan vid 30 års ålder minskar ålderspensionen med 1 400 kronor i månaden. Det är en betydande inkomstsänkning – inte minst med tanke på att det här rör sig om personer med relativt låga inkomster i utgångsläget. I stället <span style="letter-spacing: -0.1pt;">för att stödja dessa människor till en ny chans på arbetsmarknaden utsätter regeringen en redan utsatt grupp för än mer ohälsa, oro och stress. Den som inte kan se till att bli frisk och komma tillbaka i arbete får en lägre ålderspension. </span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under den förra mandatperioden pekade den socialdemokratiska regeringen ut sjukskrivningarna och de höga ohälsotalen som en av mandatperiodens största utmaningar. En rad åtgärder vidtogs med syfte att sätta individen i centrum och öka resurserna för att varje individ skulle komma tillbaka i arbete för att därigenom få ned de höga ohäls<span style="letter-spacing: -0.1pt;">otalen. Att individen ska stå i cent</span>rum låter sig lätt sägas. Men att omsätta det i praktiken är svårare. Samtidigt växte insikten om att det inte skulle räcka med att lappa och laga i de befintliga systemen. Ett större och mer samlat grepp om hela sjukskrivningsfrågan krävdes. Därför tillsattes bland annat Socialförsäkringsutredningen som i slutet av förra året presenterade sina analyser.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vår slutsats är nu att ett större reformarbete bör genomföras. Utgångspunkten för detta arbete är given för oss socialdemokrater. Vid sjukdom och ohälsa ska de individuella behoven sättas i centrum, och tiden som sjukskriven ska vara så kort som det någonsin går. Vi vet att alla har en vilja att komma tillbaka till arbetslivet, till kamraterna och till produktionen, för att efter förmåga kunna bidra och få de bästa chanserna att öka sina livsinkomster. Det gemensamma nätet ska vara tätt. Ingen ska behöva tveka om att stödet och trygg­heten alltid finns där.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att faktiskt våga <span style="letter-spacing: -0.1pt;">se varje enskilt fall ger en grund för den fortsatta analy</span>sen och förändringsarbetet. Ett problem är stelbenta regler. Det handlar om <span style="letter-spacing: -0.1pt;">bristande samordning och att det inte finns drivkrafter och sanktioner för att säkra att olika aktörer som är inblandade i ett sjukfall ska fullfölja sina åtaganden</span>.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ansvaret för rehabiliteringen ligger hos arbetsgivaren medan Försäkringskassan bara har ett samordningsansvar. Några sanktioner mot arbetsgivare som inte fullföljer sitt ansvar finns inte. Ett annat problem är att landstingen måste svara för kostnaderna för de sjukvårdsinsatser som krävs för att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete. Men trots att landstingen i hög grad bär ansvaret för sjukskrivningsverktyget bär de inte kostnaderna för sjukskrivningar. Vinsten av att sjukvården bidrar till att korta sjukskrivningarna till­faller därför i huvudsak inte landstingen. Många människor går därför fort­farande sjukskrivna alldeles för länge i väntan på vård och rehabilitering. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De insatser som gjordes av den socialdemokratiska regeringen under den förra mandatperioden syftade till att råda bot på dessa problem. Finansiell samverkan på rehabiliteringsområdet är ett exempel liksom den så kallade sjukvårdsmiljarden för att få sjukvården att medverka bättre till att minska ohälsan. Ett arbete drogs också i gång för att skapa gemensamma riktlinjer för sjukskrivning. Men det var inte tillräckligt. Alltför många människor går fortfarande sjukskrivna alldeles för länge i väntan på vård och rehabilitering.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Samtidigt som vi har en sjukvård av mycket hög klass och som får mycket gott betyg av dem som kommer i kontakt med den finns brister i tillgänglighet. Det är numera väl klarlagt att sjukvården många gånger bidrar till att förlänga sjukskrivningstiderna. Hela sjukvårdssystemet utgår från hälso- och sjukvårdslagens inriktning att de som har de största medicinska behoven ska ges företräde till vården. Det är helt riktigt. Men samtidigt måste vi säkerställa att diagnoser och påföljande behandling av vanliga orsaker till sjukskrivning inte får vänta i onödan.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Stora grupper är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, utbrändhet eller smärta. Här behövs ett omfattande utvecklingsarbete inom vården. Psykiatriutredningen som presenterades för ett år sedan innehöll bland annat förslag på detta område. Regeringen har dock ännu inte aviserat någon proposition eller aviserat ökade anslag med anledning av Miltonutredningen.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref38" name="fnref38"></a><a href="#fn38"><sup>39</sup></a></span> Vi vill nu se ett förändringsarbete som syftar till att korta behandlingstiderna för sjukskrivna. Snabbare och mer effektiva insatser för den som drabbats av utbrändhet står inte i motsats till att en cancersjuk person får de absolut främsta resurserna. Ett individanpassat rehabiliteringsprogram slår inte heller ut resurserna för en äldre inom geriatriken. I själva verket är det tvärtom. Det blir ofta både billigare och enklare att behandla en patient snabbt i stället för att stå länge på väntelista samtidigt som kostnaderna för passiv sjukskrivning minskar. De stora kostnaderna för passiv sjukskrivning har dragit undan utrymmet för reform<span style="letter-spacing: -0.1pt;">er inom en rad olika områden. Grunden för denna paradox måste un</span>danröjas – så att de samlade resurser som läggs på alla sjukskrivna används där de gör bäst nytta för individen och för samhället. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men regeringen börjar i fel ände – med jakt på de långtidssjukas och förtidspensionerades villkor i stället för att lägga all kraft på att nysta i systemens oförmåga att hitta lösningar på de problem som alla medborgare ser – orimligheten i att sjukskrivna människor drivs till passivitet när kostnaden vida överstiger de extra kostnaderna för rehabilitering. Och med vetskapen om att en lång sjukskrivningsperiod med stor sannolikhet leder till ett livs­varigt utanförskap med lägre livsinkomster för den berörda individen och missad produktion för samhället i dess helhet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"> Att bara gå fram med hårdare riktlinjer för personer med utbrändhet utan att detta kombineras med ett större ansvarstagande från arbetsgivaren eller samhället är cyniskt. Redan i 2007 års budgetproposition valde regeringen att slopa arbetsgivarnas medfinansieringsansvar – utan att ersätta detta med någon annan form av ökat ansvar för att stödja sjukskrivna personer att komma tillbaka i arbete. Tydligare kunde inte regeringen demonstrera sin bristande vilja att säkra att alla inblandade parter bidrar till att minska sjukskrivningarna och stärka arbetslinjen. Under året som följt har regeringen fortsatt på den inslagna vägen. I stället för att förbättra möjligheterna till rehabilitering och stärka arbetsgivarnas ansvar har arbetsgivarens skyldighet att göra rehabiliteringsutredning tagits bort samtidigt som man har minskat Försäkringskassans personal. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksrevisionen visar i en granskning att Försäkringskassan i åtta fall av tio lämnat frågan obesvarad om det hade gått att anpassa arbetsplatsen i stället för att låta den sjukskrivne övergå i sjuk- och aktivitetsersättning.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref39" name="fnref39"></a><a href="#fn39"><sup>40</sup></a></span> Det är tydligt att en ökad samordning och kommunikation mellan arbetsplatsen och Försäkringskassan är nödvändig. Ändå valde regeringen att den 1 juli i år avskaffa arbetsgivarnas skyldighet att upprätta rehabiliteringsutredning för anställda sjukskrivna – utan förslag på en ny lösning. Riksrevisionen påpekar också att det nu råder oklarhet i hur Försäkringskassan ska få information från arbetsgivare om behov av rehabilitering.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span style="color: #008000;"> </span>I samma anda har regeringen lagt fram förslag om sjukintyg från första dagen. Detta kommer att leda till en försämrad situation på vårdcentralerna, som redan i dag har en tung arbetsbörda. Sjukvården kommer att tvingas att prioritera fel, och de svårt sjuka riskerar att komma i kläm. Även om alla inte kommer att utnyttja den utökade möjligheten att begära sjukintyg från första dagen, finns en uppenbar risk att fler arbetsgivare slentrianmässigt kräver läkarintyg från första dagen. Att jaga upp människor med influensa, magsjuka eller snuva ur sjuksängen för att bege sig till vårdcentralen när man behöver vila för att tillfriskna är oklokt. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försäkringskassan har i olika rapporter tydligt pekat på att de största problemen i dag ligger i de långa sjukskrivningarna, inte de korta. För att den som blivit utbränd eller utsliten ska kunna återvända till sitt arbete behöver vi framför allt satsa på att förbättra kvalitet och professionalism i insatserna så att människors arbetsförmåga kan tas till vara på bästa sätt. Nya modeller för samverkan mellan arbetsgivare, samhälle och den enskilde behöver utvecklas där var och en tar sitt ansvar och där arbetsförmågan står i centrum, inte arbetsoförmågan. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I budgetpropositionen för 2008 aviserar regeringen visserligen en satsning på en så kallad rehabiliteringsgaranti. Det låter bra – men några nya resurser för garantin tillförs inte. I stället minskas drastiskt de medel som i dag finns till förfogande för köp av rehabiliteringstjänster – samtidigt som man lägger ökat fokus på arbetsförmågebedömning och utredning. Regeringens rehabiliteringsgaranti blir snarare en sorteringsgaranti.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den aviserade förändringen av sjukskrivningsprocessen där arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter sex månaders sjukskrivning innebär samtidigt att anställningstryggheten försämras för sjukskrivna. Införande av tidsgränser i sjukpenningen i kombination med sänkt ersättning slår hårt mot dem som har störst svårighet att ta sig tillbaka i arbete. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater vill i stället utveckla samverkan mellan olika berörda aktörer, låta se över den enskildes rätt till rehabilitering och satsa på arbets­inriktade åtgärder.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under den socialdemokratiska regeringen förstärktes samordningen mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen, därför att många människor upplevde att de hamnade mellan systemen efter längre sjukdomsperioder. Bland annat togs initiativ till så kallad finansiell samordning, vilket resulterade i ett växande antal samordningsförbund där Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården gör gemensamma insatser för att personer som varit borta länge från arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning. Vi socialdemokrater vill vidareutveckla den finansiella samordningen, i syfte att tidigt kunna ge ett kvalitativt och samordnat stöd för att ta till vara människors arbetsförmåga. Individen måste alltid sättas i centrum. Ingen ska behöva falla mellan stolarna. Det stöd som den enskilde får ska inte påverkas av om hon eller han är sjukskriven eller har rätt till a-kassa. Fokus s<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ka riktas mot den enskildes förutsättningar och förmåga, inte på vilket sy</span>stem individen hör hemma i. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Samordningen mellan arbetsförmedlingens och Försäkringskassans stöd till den enskilde måste förbättras. Här vill vi pröva nya idéer om en gemensam ingång för arbetslösa och sjukskrivna. I detta vill vi bygga vidare på erfarenheterna från den finansiella samordningen mellan Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, sjukvården och socialtjänsten och samtidigt ta till vara de norska erfarenheterna av en gemensam ingång för omställningsåtgärder. Det övergripande målet är att ta till vara varje människas hela förmåga att arbeta. Både den som är arbetslös och den som är sjukskriven ska kunna få det stöd som krävs för att kunna komma tillbaka i arbete så snabbt som möjligt. Syftet med en gemensam ingång skulle också vara att skapa bättre förutsättningar att utveckla specifik kompetens för olika typer av problem. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men eftersom det är arbetet man är sjukskriven från vill vi också se över den viktiga roll arbetsmarknadens parter har att spela. Till skillnad från regeringen vill vi socialdemokrater tydliggöra arbets<span style="letter-spacing: -0.1pt;">givarnas ansvar – inte reduce</span>ra det som reg<span style="letter-spacing: -0.1pt;">eringen. Vi menar att företagshälsovården bör utvecklas. En me</span>tod kan vara att underlätta för parterna att nå ett omställningsavtal med rehabilitering för hela arbetsmarknaden. Erfarenheterna av omställningsavtalen har varit positiva och modellen skulle också kunna tillämpas för att ge rätt till omställningsinsatser även för dem som är sjukskrivna från sitt arbete. Att byta <span style="letter-spacing: -0.1pt;">arbetsplats eller jobb kan vara en viktig del för att komma tillbaka i arbetslivet</span>. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Företagshälsovården har återkommande pekats ut som en nyckelaktör. En sjukförsäkring som ger möjlighet att använda de samlade resurserna där de gör bäst nytta, i samverkan med en företagshälsovård som svarar mot både individens och arbetsgivarens behov, bör kunna bidra till att nya vårdgivare etableras med stabilitet och uthållighet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Genom avtal på arbetsmarknaden har också en rad olika trygghetsavtal byggts upp. De har visat sig fungera effektivt, exempelvis då en person råkar ut för arbetslöshet genom att ett företag flyttar från orten. Studier under senare år visar att de verksamheter som byggts upp inom ramen för dessa avtal ofta är mycket framgångsrika i att skapa nya möjligheter för individen. Gemensamt har de också hög legitimitet. De granskas ingående så att de resurser som avsätts ur löneutrymmet används på bästa tänkbara sätt. En utveckling av omställningsavtalen bör därför v<span style="letter-spacing: -0.1pt;">ara ett viktigt inslag i det framti</span>da reformarbetet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Därför är det mycket positivt att parterna på arbetsmarknaden visar intresse för att medverka till en utveckling av bland annat företagshälsovården. Parterna på arbetsmarknaden har under lång tid haft en mycket viktig funktion i att skapa stabilitet, inte bara när det gäller löneavtalen, utan också kring försäkringar och andra trygghetssystem. Parterna är också nyckelaktörer när förändringar ska genomföras. Men någon framgång i ett sådant reformarbete kan inte uppnås så länge regeringen driver igenom förändringar som ensidigt undergräver den ena partens ställning. En långsiktig lösning kräver också ett brett politiskt samförstånd. Det är arbetsmarknadens parter väl medvetna om. Av båda dessa skäl måste regeringen avstå från att försämra de sjukskrivnas och förtidspensionerades villkor och undergräva fackföreningarnas förutsättningar att svara för alla löntagares intressen. Om hur bland annat rätten till rehabilitering och andra stödinsatser för sjukskrivna vidare ska se kommer vi att återkomma till i andra motioner. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668638" name="_Toc181668638"></a>Utveckla metoder för att garantera kvalitet i arbetsmarknadspolitiken </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetsmarknadspolitik har inget annat syfte än att främja arbetslinjen och se till att alla som kan och vill ska få ett arbete. En av hörnstenarna i socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är att erbjuda arbetslösa kompletterande utbildningar och program av hög kvalitet för att öka deras chanser till arbete på den öppna arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi som värnar en aktiv arbetsmarknadspolitik är angelägna om att program och utbildningar ska hålla hög kvalitet. Vi har inte alltid räckt hela vägen fram när det gäller kvalitet. Vi har heller inte lyckats vidga insatserna så att de nått även nya och växande branscher. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill därför utveckla former för systematisk uppföljning och utvärdering av arbetsmarknadspo<span style="letter-spacing: -0.1pt;">litiken i sin helhet. Sådana utvärderingar bör göras re</span>gelmässigt och involvera såväl erkända forskare inom arbetsmarknadspolitikens område som representanter från arbetsmarknadens parter, AMS och IFAU. Även internationell kompetens bör utnyttjas. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668639" name="_Toc181668639"></a>En modern arbetsförmedling för alla </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den offentliga arbetsförmedlingen ska underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga vakanser, stötta dem som står långt från arbetsmarknaden samt kontrollera att arbetslösa som söker ersättning står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb. Regeringen har avskaffat arbetsgivarnas skyldighet att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen eftersom regeln ansågs krånglig. Vi befarar att detta kan försvåra för dem som inte är etablerade på arbetsmarknaden att hitta lediga jobb. Det kan också innebära att arbetsförmedlingen måste ägna mer tid åt att hämta in uppgifter om lediga jobb, vilket ökar byråkratin och tar resurser från matchningsarbetet. Vi menar att det är viktigt att de lediga jobben är samlade på ett ställe för att arbetssökande ska få en bättre överblick över utbudet. I stället för att avskaffa anmälningsskyldigheten bör man undersöka hur belastningen på arbetsgivaren kan minska genom att uppgiftslämningen förenklas. Andelen arbetssökande med eftergymnasial utbildning har ökat, vilket ställer nya krav på att arbetsförmedlingen har kunskaper om nya branscher och yrken. Vi menar att de tjänster som arbetsförmedlingen erbjuder bättre bör anpassas till specifika branschers och yrkeskategoriers behov. Vi menar också att privata aktörer som utför coachnings- och vägledningsinsatser i vissa lägen kan vara ett komplement till den offentliga arbetsförmedlingen. <span style="font-family: "Tms Rmn";">Vi ser inte att det råder någon motsättning mellan den offentliga arbetsförmedlingen och bemanningsföretagen. Privata alternativ kan bidra till ett bredare utbud av förmedlingstjänster, en ökad valfrihet och en ökad konkurrens som driver på effektiviteten i matchningen.</span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetsförmedlingens utveckling med mer självservice via Internet, databaser och verktyg för egen inskrivning är ett komplement, men det kan aldrig ersätta det personliga mötet. Arbetsförmedlarnas kunskapsinhämtning om de arbetssökandes behov och förutsättningar bör i huvudsak byggas på tidiga, regelbundna och personliga kontakter. Att arbetsförmedlingen tidigt visar intresse för de arbetssökande genom personliga kontakter är viktigt för att kunna ge ett individanpassat stöd. Arbetsförmedlingens arbete med matchning och fördjupade arbetsgivarkontakter blir allt viktigare. Detta arbete har kommit en bit på väg men kan förbättras. En viktig del av matchningen är att erbjuda arbetssökande individuellt anpassade lösningar, det vill säga rätt insatser för den enskilde individen. D<span style="letter-spacing: -0.1pt;">etta kan ske genom att arbetsförmedling</span>ens verktyg vässas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Hjälpmedel i den individuella coachningen för att få kunskap om vilka <span style="letter-spacing: -0.1pt;">som kan matchas direkt mot lediga jobb och vilka som behöver stöd av arbetsmarknadspolitikens verktyg kan till exempel handla om profilering. Me</span>toden innebär att en profil görs över den sökandes bakgrund och kompetenser. Med en statistisk modell avgörs sedan vilken insats som passar bäst för att individen snabbare ska få jobb. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc181668640" name="_Toc181668640"></a>Öka rörligheten på arbetsmarknaden </h2>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den geografiska rörligheten i Sverige har ökat kraftigt. Utvecklingen drivs av att yngre flyttar för studier och ökad pendling till arbete<span style="font-style: italic;">. </span>Både flyttning och pendling har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Den kortväga pendlingen över kommungräns har nästan fördubblats och den långväga över en lokal arbetsmarknadsregionsgräns har mer än fördubblats. Ökningen i flyttning förklaras nästan helt av ökad flyttning av ungdomar som hänger samman med högskolans expansion. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Män och kvinnor flyttar i ungefär lika stor omfattning medan pendling är betydligt vanligare bland män. Både flytt- och pendlingsintensiteten ökar med utbildningsnivå och minskar med ålder.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref40" name="fnref40"></a><a href="#fn40"><sup>41</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens bostadspolitik med slopade stöd för nyproduktion av hyresrätter och utförsäljning av allmännyttan leder till en minskad rörlighet på bostadsmarknaden, vilket slår tillbaka mot arbetsmarknaden. Omläggningen av fastighetsskatten innebär att beskattningen av realisationsvinster skärps. Detta skapar ytterligare tröghet på arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många anställda rör sig ofrivilligt därför att jobben är otrygga. Även om tillsvidareanställning fortfarande är den klart dominerande anställningsformen bland arbetstagare är det inte längre lika självklart att få en ny fast anställning vid byte av jobb. Detta ökar rädslan för att släppa en mer trygg anställning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De som känner att de inte trivs med sitt arbete, men inte ser någon väg vidare till andra arbetsuppgifter eller andra arbetsplatser upplever i större utsträckning än andra fysiska besvär, olust och trötthet. Rehabiliteringsutredningen visar i en studie att 16 procent har övervägt att byta arbetsuppgifter av hälsoskäl. Rädsla för arbetslöshet eller för att byta jobb medför att många jobbar kvar i arbeten som de inte trivs med.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref41" name="fnref41"></a><a href="#fn41"><sup>42</sup></a></span> Undersökningar visar att den här gruppen ofta inte mår bra på jobbet, vilket ökar risken för att de heller inte utvecklas i jobbet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av en enkät från TCO framgår att avsaknad av utbildning är den viktigaste orsaken till att människor inte byter arbetsplats. Drygt hälften anger utbildning som orsak till att de inte bytt yrke eller arbetsplats. Detta är mer vanligt bland kvinnor och bland dem som inte har högre utbildning. Av en annan TCO-studie framgår att den äldre arbetskraften, tvärtemot den yngre, inte oroar sig i speciellt stor utsträckning för att blir arbetslös. Däremot oroar sig många för att inte kunna ta sig vidare från sina nuvarande arbetsuppgifter. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetsförmedlingen är en viktig aktör för att öka rörligheten. Visserligen är det redan i dag möjligt att vara inskriven som ombytessökande hos arbetsförmedlingen, men stöd för att byta jobb kan man knappast räkna med. Vi menar att arbetsförmedlingen i högre grad bör bistå arbetssökande som har jobb men som önskar byta till ett annat. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns i dag möjligheter till tjänstledighet för att pröva företagande i ett halvår. Enligt reglerna ska den som ansöker om tjänstledighet för att starta eget ha varit anställd i sex månader, eller tolv månader de senaste två åren. Ledigheten får inte innebära problem för arbetsgivaren, ansökan ska ske minst tre månader före ledigheten och verksamheten får inte konkurrera med arbetsgivarens.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref42" name="fnref42"></a><a href="#fn42"><sup>43</sup></a></span> De drygt 200 000 som har staten som arbetsgivare har en avtalad rätt att ta ledigt upp till tre år för att prova annan tjänst inom staten.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref43" name="fnref43"></a><a href="#fn43"><sup>44</sup></a></span> Vi menar att det finns skäl för att undersöka för- och nackdelar med att lagstiftningsvägen införa en generell rätt till tjänstledighet för att prova på nytt arbete. En sådan eventuell lag bör vara semidispositiv, det vill säga kunna ersättas eller kompletteras genom kollektivavtal inom respektive bransch utifrån de speciella krav och förutsättningar som där gäller. Införande av en kompetensförsäkring skulle också kunna bidra till att öka rörligheten. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="Temp" name="Temp"></a><a id="_Toc177174141" name="_Toc177174141"></a><a id="_Toc177703771" name="_Toc177703771"></a><a id="_Toc177821206" name="_Toc177821206"></a><a id="_Toc181668641" name="_Toc181668641"></a>Ett jämställt arbetsliv </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det är det övergripande målet för vår jämställdhetspolitik. Det innebär bland annat att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ett ekonomiskt självständigt liv. Det förutsätter en inkomst som går att leva på livet ut. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag arbetar nästan lika många kvinnor som män på den svenska arbetsmarknaden.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref44" name="fnref44"></a><a href="#fn44"><sup>45</sup></a></span> Av de sysselsatta kvinnorna arbetade en tredjedel deltid. Motsvarande andel var en tiondel av männen. Detta återspeglar i viss utsträckning ett frivilligt val. Men i SCB:s undersökning av levnadsförhållanden för 2002–2003 uppgav ungefär fyra gånger så många kvinnor som män att de jobbade deltid, eftersom det var svårt att hitta ett heltidsjobb. Trots att Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder värderas kvinnors arbete fortfarande lägre än männens. Kvinnors löner är lägre än mäns – trots att deras utbildning är åtminstone lika lång som männens. De branscher och yrken som har högst andel kvinnor betalar lägre löner än de som domineras av männen. Omfattningen av förvärvsarbete påverkar också utvecklings- och karriärmöjligheter, ersättningar från trygghetssystemen, alltifrån sjuk- och föräldraersättning, arbetslöshetsersättning till pension. Därför är krav på trygga och jämställda arbetsvillkor av central betydelse. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Människor som arbetar skift, helger och nätter har inte alltid möjlighet att i trygga former få sitt behov av omsorg för barnet eller barnen tillgodosett. Mot bakgrund av att alltfler arbetar på så kallade obekväma tider kan det finnas skäl för att se över detta problem. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En viktig samverkande faktor är arbetsmiljön, som kan vara orsak till många kvinnors ohälsa och höga sjukskrivningstal. Långtidssjukskrivningar bidrar till eftersläpningar både lönemässigt och kompetensmässigt. Ett arbetsliv som inte sliter ut måste därför stå högt på dagordningen för de förändringar på arbetsmarkna<span style="letter-spacing: -0.1pt;">den som krävs för att få bort osakliga löneskillnader mel</span>lan kvinnor och män. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174142" name="_Toc177174142"></a><a id="_Toc177703772" name="_Toc177703772"></a><a id="_Toc177821207" name="_Toc177821207"></a><a id="_Toc181668642" name="_Toc181668642"></a>Fler trygga jobb – inte färre </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sedan i början av 1990-talet har olika former av tidsbegränsade anställningar blivit allt vanligare. Enligt SCB var andelen tillfälliga anställningar år 1990 cirka 10 procent av det totala antalet anställda och år 2006 närmare 17 procent. Antalet personer i tillfälliga jobb var år 1990 cirka 395 000. År 2006 hade antalet stigit till omkring 656 000, en ökning med 66 procent.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref45" name="fnref45"></a><a href="#fn45"><sup>46</sup></a></span> En majoritet av de tillfälligt anställda, cirka 56 procent, var kvinnor.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref46" name="fnref46"></a><a href="#fn46"><sup>47</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Tidsbegränsade anställningar antas leda till fasta jobb. Men studier från bland annat Arbetslivsinstitutet visar att många tidsbegränsat anställda, i synnerhet unga kvinnor, riskerar att gå mellan tillfälliga anställningar under lång tid. Visstidsanställningar medför ofta en sämre löneutveckling, mindre utbildnings- och utvecklingsmöjligheter samt lägre pension. Då visstidsanställningar är vanligare bland kvinnor innebär en större andel visstidsanställningar att de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män ökar.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref47" name="fnref47"></a><a href="#fn47"><sup>48</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För oss socialdemokrater är utgångspunkten att tillsvidareanställning ska vara huvudregel på svensk arbetsmarknad. Vi vill därför stärka anställningstryggheten. Vi menar att det behövs en begränsningsregel för antalet på varandra följande visstidsanställningar hos samma arbetsgivare. Därutöver bör regelverket förenklas och bli mer enhetligt. Under våren 2006 presenterade den socialdemokratiska regeringen ett förslag som syftade till att stärka anställningsskyddet för visstidsanställda samtidigt som reglerna förenklades.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref48" name="fnref48"></a><a href="#fn48"><sup>49</sup></a></span> Reformen<span style="font-style: italic;"> </span>som beslutades av den dåvarande riksdagsmajoriteten år 2006 skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2007. Det skedde inte. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots en massiv kritik från löntagarnas fackliga organisationer har regeringen genomfört förändringar i motsatt riktning. Allmän visstidsanställning kan numera pågå upp till 24 månader. Fler former för tillfälliga visstidsanställningar har återinförts och den totala tiden i olika visstidsanställningar hos samma arbetsgivare räknas inte samman. Det innebär att flera korta anställningar, såsom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och provanställning, kan staplas på varandra under en mycket lång tid.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref49" name="fnref49"></a><a href="#fn49"><sup>50</sup></a></span> För dem som arbetar en längre tid i olika visstidsanställningar hos samma arbetsgivare blir det svårare att kräva tillsvidareanställning. Det leder till att otryggheten ökar på arbetsmarknaden och att regelverket kompliceras. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi socialdemokrater är också kritiska till de förändringar som regeringen genomfört och som innebär att företrädesrätten till återanställning nu börjar tjänas in först vid tolv i stället för vid sex månader och att arbetsgivaren inte längre är skyldig att lämna information om lediga arbeten till föräldralediga med visstidsanställning.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref50" name="fnref50"></a><a href="#fn50"><sup>51</sup></a></span> Det sistnämnda innebär ett missgynnande av föräldralediga arbetstagare, vilket går stick i stäv med det skydd mot diskriminering av föräldralediga som den socialdemokratiska regeringen införde.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref51" name="fnref51"></a><a href="#fn51"><sup>52</sup></a></span> </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174143" name="_Toc177174143"></a><a id="_Toc177703773" name="_Toc177703773"></a><a id="_Toc177821208" name="_Toc177821208"></a><a id="_Toc181668643" name="_Toc181668643"></a>Heltid en rättighet – deltid en möjlighet </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Cirka 200 000 arbetstagare arbetar ofrivillig deltid. Av dessa är 150 000 kvinnor. Deltidsarbetslösheten varierar mellan olika branscher, men är vanligast inom vård och omsorg, utbildning, handel samt hotell- och restaurang. Deltidsarbete påverkar inkomsten och möjligheten till egen försörjning och ekonomisk självständighet. Även om deltidsanställningar ger möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, blir många deltidsanställda kvar i sådana anställningar under mycket lång tid. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många deltidsanställda uppger själva att de upplever ett mindre stöd från chefer, att de har mindre inflytande över arbetet och att de får en sämre tillgång till kompetensutveckling och vidareutbildning.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref52" name="fnref52"></a><a href="#fn52"><sup>53</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av paragraf 25 a i anställningsskyddslagen framgår att deltidsanställda som anmäler önskemål till arbetsgivaren om anställning med högre anställningsgrad (högst heltid) har företrädesrätt till sådan anställning under vissa förutsättningar.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref53" name="fnref53"></a><a href="#fn53"><sup>54</sup></a></span> Denna regel har dock inte lett till något rejält trendbrott.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref54" name="fnref54"></a><a href="#fn54"><sup>55</sup></a></span> Under senare år har ett antal frivilliga projekt och insatser genomförts på organisations- och arbetsplatsnivå för att minska andelen i ofrivilligt deltidsarbete. Goda resultat har uppnåtts, men totalt sett har åtgärderna inte varit tillräckliga. Deltidsarbetslösheten ligger mer eller mindre fast på en konstant nivå.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref55" name="fnref55"></a><a href="#fn55"><sup>56</sup></a></span> Regeringen föreslår en begränsning av rätten till a-kassa för dem som arbetar deltid. Vi menar att det behövs ett starkare regelverk för att de som arbetar ofrivillig deltid, huvudsakligen kvinnor inom handel, service och gemensam sektor, ska kunna öka sin arbetstid. Vi socialdemokrater vill lagstifta så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En lagstiftning kan fungera som ett bra stöd för att arbetsmarknadens parter ska kunna intensifiera sitt arbete för fler heltidsanställningar. En lagstiftning kan medverka till förbättrad jämställdhet och ett ökat arbetskraftsutbud. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177703774" name="_Toc177703774"></a><a id="_Toc177821209" name="_Toc177821209"></a><a id="_Toc181668644" name="_Toc181668644"></a>Fler kvinnor som företagare </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens initiativ till en särskild kvinnosatsning är lovvärt men otillräckligt. Den tidsbegränsade satsningen är förhållandevis liten i förhållande till de totala företagsfrämjande insatserna och verksamheten riskerar att upphöra i samband med att de öronmärkta pengarna tar slut, vilket också Riksrevisionen betonar.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref56" name="fnref56"></a><a href="#fn56"><sup>57</sup></a></span> För att ta till vara den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor krävs ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra alla myndigheters arbete och kvinnor måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till Almi, Nutek och AMV. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till berörda statliga myndigheter och verk.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174137" name="_Toc177174137"></a><a id="_Toc177703768" name="_Toc177703768"></a><a id="_Toc177821235" name="_Toc177821235"></a><a id="_Toc181668645" name="_Toc181668645"></a>Det skapande arbetslivet </h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att anställda ges möjligheter till inflytande och delaktighet är en viktig förutsättning för ett gott och produktivt arbetsliv. Bra arbetsmiljö handlar både om att kunna påverka sin arbetstid, känna delaktighet och ha en rimlig arbetsbelastning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Goda produktionsresultat förutsätter arbetsorganisationer som tillvaratar varje medarbetares kunskaper och förmågor. Goda arbetsorganisationer uppmuntrar till lärande, bejakar viljan att ta på sig nya arbetsuppgifter och ansvar. Sverige har länge legat väl framme i arbetsmiljöarbetet. Stora framsteg har gjorts för att skapa säkrare och tryggare arbetsplatser, men arbetsmiljön har också försämrats och förändrats. Stressen har ökat på arbetsplatserna. Arbetsmiljöstatistik och statistik över besvär som orsakats av jobbet visar på ett tydligt samband mellan ett minskat handlingsutrymme och sjukskrivning. Tunga lyft, monotona arbetsuppgifter, buller, exponering för hälsovådliga ämnen, psykosociala faktorer, utsatt ensamarbete och hot om våld är fortfarande vanligt förekommande.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref57" name="fnref57"></a><a href="#fn57"><sup>58</sup></a></span> Arbetsmiljöarbetet behöver därför intensifieras. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Tyvärr befarar vi att regeringens neddragningar på området kommer att leda till allvarliga försämringar i arbetsmiljön. Bland annat har det statliga anslaget till arbetsmiljöutbildning dragits in. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En av de första försämringarna som regeringen vidtog var att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Sverige och Portugal är numera de enda EU-länderna utan ett arbetslivsinstitut. ALI har bedrivit en värdefull forskning inom en mängd <span style="letter-spacing: -0.1pt;">arbetsrelaterade områden och spelat en stor roll för att ta fram model</span>ler för bra arbetsmiljö samt bedrivit forskning om hur ohälsa kopplad till dålig arbetsmiljö kan förebyggas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Avvecklingen innebär att den arbetsrelaterade forskningen har gått till spillo. Även om regeringsföreträdare i debatten hävdat motsatsen visar en granskning av anslagsfördelningen att arbetslivsforskning vid högskolor och universitet inte tillförts några nya medel. Sverige har även dragit tillbaka sin representation i de stora internationella samarbetsorganen, en uppgift som tidigare legat på ALI. Vid nedläggningen borde regeringen ha analyserat och säkerställt hur inledda forskningsprojekt och utbildningar ska kunna slutföras. Vi vill säkerställa att en del av de ökade forskningsanslag som vi föreslår tillfaller arbetslivsforskningen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även Arbetsmiljöverkets verksamhet bantas kraftigt. Fram till den 1 januari 2009 ska verkets resurser skäras ned med hela 157,2 miljoner kronor, eller 30 procent. Framför allt påverkar detta omfattningen av det viktiga tillsynsarbetet som utförs av arbetsmiljöinspektörer. Risken är uppenbar att resurserna knappt räcker till inspektion på de mest utsatta arbetsplatserna.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref58" name="fnref58"></a><a href="#fn58"><sup>59</sup></a></span> ILO har länge rekommenderat att det ska finnas 1 inspektör per 10 000 anställda i industriländer. Sverige ligger redan nu under rekommendationen och kommer troligen att hamna på en nivå på knappt 0,8 inspektörer per 10 000 anställda. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Detta kan jämföras med Danmark som i år ligger på 1,78 och Norge på 1,85 inspektörer per 10 000 anställda.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref59" name="fnref59"></a><a href="#fn59"><sup>60</sup></a></span></p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174139" name="_Toc177174139"></a><a id="_Toc177703769" name="_Toc177703769"></a><a id="_Toc177821236" name="_Toc177821236"></a><a id="_Toc181668646" name="_Toc181668646"></a>Halvera antalet arbetsplatsolyckor </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För år 2006 har det till och med första kvartalet 2007 rapporterats och registrerats 109 000 arbetsskador och merparten av dessa är arbetsolyckor.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref60" name="fnref60"></a><a href="#fn60"><sup>61</sup></a></span> Dessa olyckor skedde framför allt inom transport- och kommunikationssektorn, byggbranschen och tillverkningsindustrin. 66 personer avled i arbetsplatsrelaterade olyckor förra året. Va<span style="letter-spacing: -0.1pt;">rje år dör fler än 100 personer därför att de tidiga</span>re kommit i kontakt med asbest.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref61" name="fnref61"></a><a href="#fn61"><sup>62</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att människor skadas eller riskerat att dö på grund av arbetet kan vi aldrig acceptera. Ingen ska behöva skadas eller förolyckas på sin arbetsplats. Det preventiva arbetsmiljöarbetet måste därför stärkas, inte avvecklas enligt regeringens linje. Vi socialdemokrater vill därför bland annat ta initiativ till en strategi i syfte att halvera antalet arbetsplatsolyckor. Senast år 2020 ska målet vara uppfyllt. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"><a id="_Toc177174140" name="_Toc177174140"></a><a id="_Toc177703770" name="_Toc177703770"></a><a id="_Toc177821237" name="_Toc177821237"></a><a id="_Toc181668647" name="_Toc181668647"></a>Nationell arbetslivsstrategi </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den samverkan som vi socialdemokrater inlett med Kommunal för att göra den gemensamma sektorn till mönsterarbetsgivare ska fortsätta. Syftet är att <span style="letter-spacing: -0.1pt;">genom facklig-politisk samverkan förstärka och påskynda det utvecklingsar</span>bete som påbörjats för att bland annat förbättra arbetsvillkor, inflytande och möjligheter till kompetensutveckling för de anställda. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Men diskussionen om arbetslivets villkor måste breddas. Vi vill därför ta initiativ till ett brett samtal om en framtida nationell arbetslivsstrategi. </p>
<table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;">
<colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup>
<tbody>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 2 oktober 2007</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Mona Sahlin (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Britt Bohlin Olsson (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Leif Jakobsson (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Kristina Zakrisson (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Tone Tingsgård (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Berit Andnor (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Pär Nuder (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Lars Johansson (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Thomas Bodström (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Carina Moberg (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Urban Ahlin (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Anders Karlsson (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Tomas Eneroth (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Ylva Johansson (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Margareta Israelsson (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Marie Granlund (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Christina Axelsson (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Anders Ygeman (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Thomas Östros (s)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Sven-Erik Österberg (s)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;">Susanne Eberstein (s)</p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<hr />
<table border="0" summary="contains document footnotes">
<tr>
<td valign="top"><a id="fn0" name="fn0"></a><a href="#fnref0">[1]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Medlingsinstitutets statistik för år 2006.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn1" name="fn1"></a><a href="#fnref1">[2]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Framtidens Näringsliv, s. 14.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn2" name="fn2"></a><a href="#fnref2">[3]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Exportrådets rapport ”Exportstatistik 2006”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn3" name="fn3"></a><a href="#fnref3">[4]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Exportrådets rapport ”Små, medelstora och stora företags export 2002–2006”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn4" name="fn4"></a><a href="#fnref4">[5]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Företagarförbundets prm. 070914 och Företagarnas prm. 040910.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn5" name="fn5"></a><a href="#fnref5">[6]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Finansdepartementets promemoria ”Sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn6" name="fn6"></a><a href="#fnref6">[7]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, dnr 2007:1490.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn7" name="fn7"></a><a href="#fnref7">[8]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Energimyndighetens rapport ER 2006:38 ”Investera i Clean Tech”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn8" name="fn8"></a><a href="#fnref8">[9]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2007:55 ”Betalningstider i näringslivet”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn9" name="fn9"></a><a href="#fnref9">[10]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, dnr 2007:537. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn10" name="fn10"></a><a href="#fnref10">[11]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, dnr 2007:537.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn11" name="fn11"></a><a href="#fnref11">[12]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> ALI ”Arbetsliv i omvandling” 2002:4. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn12" name="fn12"></a><a href="#fnref12">[13]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB 2006, Personalutbildningsundersökningen görs som ett tillägg till AKU två gånger per år, juni och december.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn13" name="fn13"></a><a href="#fnref13">[14]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> ALI ”Arbetsliv i omvandling” 2002:4. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn14" name="fn14"></a><a href="#fnref14">[15]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2002:59 ”Omställningsavtal”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn15" name="fn15"></a><a href="#fnref15">[16]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2007:18 ”Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn16" name="fn16"></a><a href="#fnref16">[17]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2007:18 ”Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn17" name="fn17"></a><a href="#fnref17">[18]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Employment Outlook 2007. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn18" name="fn18"></a><a href="#fnref18">[19]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span>A-kassornas samorganisation (SO) ”Konsekvensanalys avseende förändringar av a-kassornas finansiering och medlemsavgifterna”, 070913.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn19" name="fn19"></a><a href="#fnref19">[20]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s statistikdatabas. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn20" name="fn20"></a><a href="#fnref20">[21]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s statistikdatabas.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn21" name="fn21"></a><a href="#fnref21">[22]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s arbetskraftsundersökning augusti 2007. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn22" name="fn22"></a><a href="#fnref22">[23]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> AMS, Arbetsmarknadsläget i augusti 2007, 070913.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn23" name="fn23"></a><a href="#fnref23">[24]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> AMS, Arbetsmarknadsläget i augusti 2007, 070913. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn24" name="fn24"></a><a href="#fnref24">[25]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2007/08:189 ”Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken m.m.”</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn25" name="fn25"></a><a href="#fnref25">[26]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, dnr 2007:537.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn26" name="fn26"></a><a href="#fnref26">[27]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2006:102 ”Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn27" name="fn27"></a><a href="#fnref27">[28]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2006:102 ”Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn28" name="fn28"></a><a href="#fnref28">[29]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2007:18 ”Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn29" name="fn29"></a><a href="#fnref29">[30]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2006/07:118 ”En jobbgaranti för ungdomar”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn30" name="fn30"></a><a href="#fnref30">[31]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2006/07:84 ”En nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer mellan 18 och 24 år”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn31" name="fn31"></a><a href="#fnref31">[32]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Integrationsverket ”Rapport Integration” 060419. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn32" name="fn32"></a><a href="#fnref32">[33]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s statistikdatabas. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn33" name="fn33"></a><a href="#fnref33">[34]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Försäkringskassan ”Utrikes född och sjukskriven – en framtid med förhinder”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn34" name="fn34"></a><a href="#fnref34">[35]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s statistikdatabas. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn35" name="fn35"></a><a href="#fnref35">[36]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> AMS statistikdatabas. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn36" name="fn36"></a><a href="#fnref36">[37]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Försäkringskassans statistik. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn37" name="fn37"></a><a href="#fnref37">[38]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Försäkringskassan, ”Socialförsäkringsboken 2006. På vuxenlivets tröskel”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn38" name="fn38"></a><a href="#fnref38">[39]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU:100 ”Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets resurser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn39" name="fn39"></a><a href="#fnref39">[40]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> RiR 2007:19 ”Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till vara? Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare”. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn40" name="fn40"></a><a href="#fnref40">[41]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2007: 35 ”Flyttning och pendling i Sverige”, bilaga 3 till Långtidsutredningen. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn41" name="fn41"></a><a href="#fnref41">[42]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2006:107 ”Fokus på åtgärder – En plan för en effektiv rehabilitering i arbetslivet”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn42" name="fn42"></a><a href="#fnref42">[43]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn43" name="fn43"></a><a href="#fnref43">[44]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> 2005:4 Allmänt löne- och förmånsavtal för staten, kap.1, 9–11.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn44" name="fn44"></a><a href="#fnref44">[45]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s Arbetskraftsundersökning visar att under det första kvartalet 2007 var 78 procent av männen i åldrarna 16–64 år sysselsatta och bland kvinnorna var sysselsättningsgraden 73 procent. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn45" name="fn45"></a><a href="#fnref45">[46]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SCB:s Arbetskraftsundersökning.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn46" name="fn46"></a><a href="#fnref46">[47]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr. 4 2004. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn47" name="fn47"></a><a href="#fnref47">[48]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Ds 2002:56 ”Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv”. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn48" name="fn48"></a><a href="#fnref48">[49]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2005/06:185 ”Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn49" name="fn49"></a><a href="#fnref49">[50]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2006/07:111 ”Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m.m.”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn50" name="fn50"></a><a href="#fnref50">[51]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2006/07:111 ”Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m.m.”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn51" name="fn51"></a><a href="#fnref51">[52]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Proposition 2005/06:185 ”Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn52" name="fn52"></a><a href="#fnref52">[53]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU: 2005:105 ”Stärkt rätt till heltidsanställning”. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn53" name="fn53"></a><a href="#fnref53">[54]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Gäller under förutsättning att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den anställde får en högre sysselsättningsgrad och att den anställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn54" name="fn54"></a><a href="#fnref54">[55]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> SOU 2005: 105 ”Stärkt rätt till heltidsanställning”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn55" name="fn55"></a><a href="#fnref55">[56]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Enligt SCB var 248 000 personer undersysselsatta i juli 2007, vilket inte är någon säkerställd förändring jämfört med juli 2006. Antalet undersysselsatta kvinnor är betydligt fler än de undersysselsatta männen. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn56" name="fn56"></a><a href="#fnref56">[57]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> RiR 2007:11, ”Statens företagsfrämjande insatser”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn57" name="fn57"></a><a href="#fnref57">[58]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Arbetsmiljöverkets årsrapport 2006.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn58" name="fn58"></a><a href="#fnref58">[59]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Arbetsmiljöverkets egna uppgifter. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn59" name="fn59"></a><a href="#fnref59">[60]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Nordic Statistical Yearbook.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn60" name="fn60"></a><a href="#fnref60">[61]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Arbetsmiljöverkets officiella statistik 2006. 32 000 arbetsolyckor som medförde frånvaro från arbetet och 50 000 som ledde till sjukfrånvaro har anmälts. Till detta kommer 12 000 olyckor på väg till eller från arbetet. Därutöver har knappt 15 000 arbetssjukdomar anmälts. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn61" name="fn61"></a><a href="#fnref61">[62]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 9.5pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Asbest – En temasida från Arbetsmiljöverket, 07-08-13. </p>
</div></td>
</tr>
</table>
11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om starka fackföreningar som stabil grund för en flexibel arbetsmarknad. AvslagAvslag2008/09:AU7?Röstning22Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för småföretagen.Avslag2007/08:FiU1?Röstning33Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt innovationslån.Avslag2007/08:NU1?Röstning44Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nyföretagartorg.Avslag2007/08:NU1?Röstning55Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om branschprogram för svenska nyckelbranscher.Avslag2007/08:NU1?Röstning66Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb i tjänstesektorn.Avslag2007/08:NU1?Röstning77Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb i besöksnäringen. AvslagAvslag2007/08:NU8?Röstning88Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre tillgång på riskkapital för ökad tillväxt. AvslagAvslag2007/08:NU7?Röstning99Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskap för snabbare och växande företag.Avslag2007/08:NU1?Röstning1010Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det enklare att starta och driva företag. AvslagAvslag2008/09:NU5?Röstning1111Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betalningstider i näringslivet. AvslagAvslag2008/09:CU26?Acklamation1212Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad trygghet för småföretagare och entreprenörer. AvslagAvslag2007/08:SfU1?Acklamation1313Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka exporten och varumärket Sverige.Avslag2007/08:NU1?Acklamation1414Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om socialt företagande och kooperativ. AvslagAvslag2007/08:NU7?Röstning1515Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieutbildning. AvslagAvslag2007/08:UbU8?Röstning1616Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildning.Avslag2007/08:UbU1?Röstning1717Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om universitets- och högskoleutbildning. AvslagAvslag2007/08:UbU9?Acklamation1818Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på kompetensutveckling i arbetslivet. AvslagAvslag2008/09:AU7?Acklamation1919Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygga vidare på omställningsavtalen. AvslagAvslag2008/09:AU7?Acklamation2020Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om moderna arbetsmarknadsutbildningar. AvslagAvslag2007/08:AU1?Acklamation2121Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en trygg arbetslöshetsförsäkring för tillväxtens skull.Avslag2007/08:AU1?Acklamation2222Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa förstärkta anställningsstöd för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna.Avslag2007/08:AU1?Acklamation2323Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa avstampsutbildningar för ungdomar. AvslagAvslag2007/08:AU2?Acklamation2424Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa introjobb för ungdomar. AvslagAvslag2007/08:AU2?Acklamation2525Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett fempunktsprogram för snabb introduktion. AvslagAvslag2007/08:AU1?Röstning2626Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmarknaden för funktionshindrade. AvslagAvslag2007/08:AU1?Acklamation2727Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett fempunktsprogram för snabb introduktion av nya svenskar. AvslagAvslag2007/08:AU1?Röstning2828Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkan mellan arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. AvslagAvslag2007/08:SfU1?Acklamation2929Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygga vidare på erfarenheterna från den finansiella samordningen mellan Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, sjukvården och socialtjänsten. AvslagAvslag2007/08:SfU1?Acklamation3030Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta till vara de norska erfarenheterna av en gemensam ingång för omställningsåtgärder. AvslagAvslag2007/08:SfU1?Acklamation3131Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagshälsovården. AvslagAvslag2008/09:AU9?Röstning3232Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omställningsavtal för rehabilitering. AvslagAvslag2008/09:AU7?Acklamation3333Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla metoder för att garantera kvalitet i arbetsmarknadspolitiken. AvslagAvslag2007/08:AU1?Acklamation3434Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modern arbetsförmedling för alla. Avslag, AvslagAvslag2007/08:AU1?Acklamation3535Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ombytessökande. AvslagAvslag2007/08:AU1?Acklamation3636Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta se över förutsättningarna för en rätt till tjänstledighet för att prova nytt arbete. AvslagAvslag2008/09:AU7?Acklamation3737Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler fasta anställningar - inte färre. AvslagAvslag2008/09:AU7?Röstning3838Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en lagstadgad rätt till heltid - deltid en möjlighet. AvslagAvslag2008/09:AU7?Röstning3939Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler kvinnor som företagare. AvslagAvslag2007/08:NU7?Röstning4040Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att halvera antalet arbetsplatsolyckor. AvslagAvslag2008/09:AU9?Röstning4141Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett brett samtal om en framtida nationell arbetslivsstrategi. AvslagAvslag2007/08:AU1?RöstningINLInlämning2007-10-05 00:00:00inträffat13hanteringNUMNumrering2007-10-09 00:00:00inträffat7hanteringBBordläggning2007-10-16 00:00:00inträffat1hanvisningHÄNHänvisning2007-10-16 00:00:00inträffat2hanvisning0806338394516Mona SahlinS1undertecknare0512357753412Britt Bohlin OlssonS2undertecknare0482927154110Leif JakobssonS3undertecknare0798417016112Kristina ZakrissonS4undertecknare0996403729104Tone TingsgårdS5undertecknare0332067570917Berit AndnorS6undertecknare0138450838510Pär NuderS7undertecknare0288805051019Lars JohanssonS8undertecknare0581480697617Thomas BodströmS9undertecknare0824721092613Carina MobergS10undertecknare0891971250317Urban AhlinS11undertecknare087735695612Anders KarlssonS12undertecknare0284192765516Tomas EnerothS13undertecknare011731125914Ylva JohanssonS14undertecknare0634917636517Margareta IsraelssonS15undertecknare0136310791918Marie GranlundS16undertecknare0913965980315Christina AxelssonS17undertecknare0744993950910Anders YgemanS18undertecknare0977281927618Thomas ÖstrosS19undertecknare0714307225418Sven-Erik ÖsterbergS20undertecknare0235974887200Susanne EbersteinS21undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motion2014-11-22 13:53:48statustextstatustextÄrendet är avslutatGV02A4002017-10-19 16:27:01tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-22 13:53:48GV02A400av Mona Sahlin m.fl. (s)mot_200708_a_400.docx108215docxEn modern politik för arbetehttps://data.riksdagen.se/fil/60A9F8CF-86D2-401A-9CE5-C7EEF15F86EE