2420583GUB336200636sousouStatens offentliga utredningar 2006:36Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3602007-01-01 00:00:002015-09-08 10:10:152007-01-01 00:00:00För studenterna... -om studentkåer, nationer och särskilda studentföreningartitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB336/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB336https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GUB336
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:47px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:632px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:90px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:475px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:247px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:432px;height:247px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:628px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:413px;height:628px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:45px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:368px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:372px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:372px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:143px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:423px;height:143px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:230px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:423px;height:230px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:280px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:178px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:431px;height:178px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:573px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:424px;height:573px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:210px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:423px;height:210px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:197px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:541px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:431px;height:541px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:133px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:431px;height:133px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:176px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:177px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:431px;height:177px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:378px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:1px;left:462px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:461px;height:681px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:461px;height:681px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:38px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 41px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft17{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft18{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft34{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft45{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft46{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 27px;}
.ft47{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 28px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft49{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft57{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 735px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 581px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p274{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 384px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.8px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 20px;}
.tr1{heightzzz: 26px;}
.tr2{heightzzz: 28px;}
.tr3{heightzzz: 37px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 36px;}
.tr8{heightzzz: 29px;}
.tr9{heightzzz: 14px;}
.tr10{heightzzz: 54px;}
.tr11{heightzzz: 38px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 53px;}
.tr14{heightzzz: 66px;}
.tr15{heightzzz: 21px;}
.tr16{heightzzz: 35px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 456px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;margin-leftZ: 4px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;margin-leftZ: 4px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 455px;margin-top: 64px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 455px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 63px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3361x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">För studenterna...</P>
<P class="p1 ft1">– om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Studentkårsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2006:36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft3">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft5">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p9 ft3">Stockholm 2006</P>
<P class="p10 ft5">ISBN <NOBR>91-38-22553-0</NOBR></P>
<P class="p9 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft6">Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p12 ft7">Genom beslut den 23 mars 2005 bemyndigade regeringen chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p13 ft7">Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 16 augusti 2005 f.d. departementsrådet Kerstin Thoursie som särskild utredare. Den 1 september 2005 förordnades jur.stud. Ignacio Vita som utredningssekreterare.</P>
<P class="p14 ft7">Vi antog namnet Studentkårsutredningen.</P>
<P class="p15 ft7">Den 6 september 2005 anhöll vi om att få förlängd tid för arbetet.</P>
<P class="p16 ft7">Den 7 oktober 2005 förordnades följande experter till utredningen:</P>
<P class="p17 ft7">Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet, Ruth Bourke Berglund, handläggare vid Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, Kristoffer Burstedt, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer samt Maria Lindqvist, departementssekreterare i Utbildnings- och kulturdepartementet.</P>
<P class="p18 ft7">Den 10 november beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med innebörd att utredningen skulle redovisa sitt arbete senaste den 13 april 2006.</P>
<P class="p19 ft7">Vi överlämnar härmed vårt betänkande ”För studenterna – om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar”.</P>
<P class="p20 ft7">Experterna instämmer i våra bedömningar och förslag. Vårt arbete är härmed slutfört.</P>
<P class="p1 ft7">Stockholm den 12 april 2006</P>
<P class="p21 ft7">Kerstin Thoursie</P>
<P class="p22 ft7">/Ignacio Vita</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft9">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p23 ft3">Utredningsuppdraget........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft9">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Våra utgångspunkter.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Våra förslag........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft9">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft9">studentföreningar vid universitet och högskolor .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p25 ft3">1 kap. Allmänna bestämmelser................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft3">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p26 ft3">studentföreningar .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p25 ft9">Bakgrund – mer än 30 års utredande ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p24 ft9">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p23 ft11">Kort om studentsammanslutningarnas tillkomst............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p24 ft9">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p23 ft3">Utredningar sedan 1970 …............................................................... 23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft11">Men utredningarna har fortsatt........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p25 ft9">Utredningsarbetet ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p27 ft9">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p23 ft3">Expertgruppen...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p24 ft9">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Analyser av viktiga dokument..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft11">Överläggningar i samband med studiebesök...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft11">Utredningens medverkan i konferenser och motsvarande.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Övriga kontakter och samråd...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft12">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p23 ft13">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p27 ft13">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p29 ft3">Skrivelser ............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td7"><SPAN class="p27 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Egen undersökning............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft9">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft3">Högskolans utveckling.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p27 ft9">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p29 ft3">Fler studenter, breddad rekrytering .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft9">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Nya studieformer ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Ökat ansvar för lärosätena ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Högskolans regionalpolitiska betydelse...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Etablering av nya studiemiljöer ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Internationaliseringen .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Fler övergripande lagar skall tillämpas .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p29 ft9">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft3">Synen på studentkårer och nationer..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p27 ft9">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td5"><SPAN class="p29 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p23 ft3">Studentkårers syfte och ändamål..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p27 ft9">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p29 ft3">Inledning ............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft9">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft4">Studentkårernas syfte och ändamål idag ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Studentkårernas verksamhet .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft4">Utbildningsbevakning och studentrepresentation.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft4">Den studiesociala verksamheten .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft3">Sammanfattning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Överväganden och förslag.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft4">Alla studentkårers generella skyldigheter...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3">Utbildningsbevakning..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft3">Arbetsmiljö ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft4">Den allmänna studiesituationen ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3">Studenters rättigheter...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td8"><SPAN class="p29 ft3">Gränsdragningsproblem....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p27 ft9">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Konsekvenser.....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p29 ft3">Förslag till författningstext...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">58</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft12">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td0"><SPAN class="p23 ft13">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p27 ft13">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td2"><SPAN class="p23 ft9">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td3"><SPAN class="p25 ft9">Överklagande av studentkårers beslut ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p31 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p23 ft3">Utredningsuppdraget........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p31 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Dagens reglering................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Överväganden och förslag ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Vilka beslut kan överklagas?.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft11">På vilka grunder kan ett beslut upphävas?.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft3">I strid med studentkårens stadga ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p31 ft9">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft11">I strid med studentkårens syfte och ändamål.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft9">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td0"><SPAN class="p23 ft3">Besvärstid...........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p31 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Överprövningsinstans.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Rättsföljden .......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Konsekvenser ....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Förslag till författningstext ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft9">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft9">Granskning av studentkårernas verksamhet ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft9">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p23 ft3">Läget idag...........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p31 ft9">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Överväganden och förslag ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Förslag till författningstext ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p25 ft9">Kåravgifter.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p31 ft9">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p23 ft3">Utredningsuppdraget........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p31 ft9">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Underlag ............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Lösningsalternativ .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Nätkår ................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Studentkårerna ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft3">Central insamling.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft9">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft3">Lokal insamling ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p31 ft9">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft3">Förslag till författningstext ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft9">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td2"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p31 ft12">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p23 ft13">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p27 ft13">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p29 ft9">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td10"><SPAN class="p23 ft9">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3">ändamål ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p27 ft11">Utredningsuppdraget ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft9">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft11">Nationers och särskilda studentföreningars ändamål .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft11">Överväganden och förslag.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft15">Förslag till författningstext...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p29 ft9">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p23 ft9">Möjligheter att tillhöra en nation/förening utan</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3">verksamhet ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p27 ft11">Utredningsuppdraget ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft9">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft3">Skånelandens nation ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft11">Överväganden och förslag.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft3">Konsekvenser.....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft15">Förslag till författningstext...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p29 ft9">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p23 ft9">Överklagande av beslut fattade av nationer eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3">särskilda studentföreningar..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p27 ft15">Förslag till författningstext...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft9">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft15">Förslag till övriga författningsbestämmelser ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p27 ft9">Rekommendation i anslutning till kommande beredning...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p27 ft9">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p29 ft9">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p23 ft3">Ikraftträdande ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p27 ft9">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p29 ft9">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p23 ft3">Författningskommentarer.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p27 ft9">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p29 ft9">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p27 ft3">studentföreningar vid universitet och högskolor...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft9">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p27 ft4">1 kap. Allmänna bestämmelser ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft4">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft9">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p32 ft3">studentföreningar........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p27 ft9">108</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft12">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft4">SOU 2006:36 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p27 ft9">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p34 ft9">Förslag till ändring i högskoleförordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p34 ft9">(1993:100).............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft9">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p27 ft9">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p34 ft9">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p34 ft9">(2003:7) med instruktion för Högskoleverket ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p27 ft9">115</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft9">16</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1992:404) med instruktion för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p36 ft9">Överklagandenämnden för högskolan..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p27 ft9">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td14"><SPAN class="p23 ft9">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p23 ft3">Kommittédirektiv............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p27 ft9">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p23 ft3">Tilläggsdirektiv................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p27 ft9">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p23 ft3">Studentkårer i Europa .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p27 ft9">125</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft12">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p38 ft2">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p39 ft9">Studentkårsutredningens uppgift har varit att se över förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p40 ft9">Sedan nuvarande bestämmelser utformades för ca 25 år sedan har mycket förändrats i högskolevärlden. Antalet studenter i grundutbildningen fördubblades under <NOBR>1990-talet,</NOBR> distansutbildningen ökade kraftigt, den geografiska utbyggnaden av högskolan och nya studiemiljöer har etablerats. Dessutom har högskolan präglats av starkt ökande internationalisering. I ljuset av denna utveckling ter sig förordningen från 1983 ålderdomlig.</P>
<P class="p14 ft9">Utredningen ska bland annat:</P>
<P class="p41 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">föreslå nya tydligare och mer aktuella bestämmelser kring vad studentkårer och nationers ändamål skall vara,</SPAN></P>
<P class="p42 ft21"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft20">stärka enskilda studenters rätt att överklaga studentkårers beslut,</SPAN></P>
<P class="p42 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">överväga huruvida det finns anledning att stärka enskilda studenters rätt att överklaga nationers eller särskilda studentföreningars beslut,</SPAN></P>
<P class="p43 ft21"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft20">hitta ett system för hur nät/distansstudenter som läser vid flera lärosäten ska kunna få en rimligare situation, jämfört med idag då de tvingas betala flera kåravgifter,</SPAN></P>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">överväga om möjligheten att uppfylla nationsobligatoriet genom medlemskap i en nation eller i en studentförening som inte bedriver någon verksamhet och som inte tar ut någon medlemsavgift kan tydliggöras.</SPAN></P>
<P class="p44 ft12">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft2">Våra utgångspunkter</P>
<P class="p46 ft9">Våra förslag tar sin utgångspunkt i det faktum att det sedan mycket länge funnits – och alltjämt finns – tydliga bindningar och starka ömsesidiga intressen mellan högskolorna och de obligatoriska studentsammanslutningarna.</P>
<P class="p47 ft9">Studentkårerna skall självständigt bevaka och kritiskt granska utbildningen och därmed bidra till en hög utbildningskvalitet. De är föreskrivna i lag och förordning och de kan inte upplösas genom medlemsbeslut. De är förvaltningsrepresentationer för alla studenter och de är inte självstyrande föreningar.</P>
<P class="p48 ft9">Utifrån dessa utgångspunkter lägger vi fram ett förslag till reformerat obligatorium. Våra förslag stärker enskilda studenters inflytande och rättssäkerhet och stärker samtidigt legitimiteten hos studentkårer, nationer och de särskilda studentföreningarna. Detta lägger en stabil grund för en högkvalitativ högre utbildning.</P>
<P class="p49 ft2">Våra förslag</P>
<P class="p50 ft9">Studentkårer:</P>
<P class="p51 ft24"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Studentkårernas syfte och ändamål skall vara att bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning och deras arbets- och allmänna studiemiljö samt värna studenternas rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Den obligatoriska kåravgiften får finansiera endast denna verksamhet. Verksamhet som faller utanför får finansieras på frivillig basis.</P>
<P class="p53 ft9"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft19">Varje enskild student ges rätt att överklaga ett beslut fattat av studentkåren. Beslutet skall upphävas om det tillkommit i strid mot studentkårens stadga eller om det strider mot studentkårens syfte och ändamål.</SPAN></P>
<P class="p54 ft24">Överklagandet skall göras till Överklagandenämnden för högskolan inom tre veckor från det att beslutet givits till känna.</P>
<P class="p53 ft9"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft19">Högskoleverket får i uppdrag att granska studentkårernas verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Syftet är att bidra till studentkårernas kvalitetsutveckling samt att tillse att studentkårerna följer den nya förordningen om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p55 ft26"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft25">Studentkårerna fastställer en kåravgift per högskolepoäng. Studenten betalar x antal kronor per poäng till den studentkår eller</SPAN></P>
<P class="p56 ft12">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">de studentkårer som är verksamma på de lärosäten där studenten är registrerad.</P>
<P class="p58 ft9">Nationer och särskilda studentföreningar:</P>
<P class="p59 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">Nationerna och de särskilda studentföreningarnas ändamål är att för de studenter som tillhör sammanslutningen erbjuda sociala och kulturella aktiviteter samt att verka för att studenterna skaffar sig erfarenheter och färdigheter som ett komplement till studierna.</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">I detta syfte äger nationerna och de särskilda studentföreningarna rätt att upplåta bostäder och lokaler åt studenter som tillhör sammanslutningen.</P>
<P class="p61 ft26"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft25">Varje enskild student ges rätt att överklaga ett beslut fattat av nationer eller särskilda studentföreningar. Beslutet skall upphävas om det tillkommit i strid mot stadga eller strider mot nationers eller särskilda studentföreningars syfte och ändamål.</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Överklagandet skall göras till lärosätets styrelse inom tre veckor från det att beslutet givits till känna.</P>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">Den student som väljer att inte ta del av en nations eller särskild studentförenings aktiviteter skall ha rätt att betala en reducerad avgift.</SPAN></P>
<P class="p63 ft12">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p64 ft27">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor</P>
<P class="p65 ft9">1 kap. Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p66 ft7">Tillämpningsområde</P>
<P class="p67 ft9">1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar vid statliga universitet och högskolor samt om skyldighet att tillhöra sådana sammanslutningar.</P>
<P class="p19 ft9">Denna förordning omfattar inte sådan utbildning som avses i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p68 ft7">Definitioner</P>
<P class="p67 ft9">2 § Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.</P>
<P class="p69 ft9">3 § Med studentkår avses en sådan studentsammanslutning vid en högskola som högskolans styrelse efter särskild ansökan har godkänt som studentkår enligt 2 kap. 13 §.</P>
<P class="p19 ft9">Om det finns särskilda skäl, får det finnas mer än en studentkår vid samma högskola.</P>
<P class="p70 ft28">4 § Med nation och särskild studentförening avses en sådan nation och särskild studentförening som studerande var skyldiga att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 januari 1999, enligt förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p71 ft9">Med nation och särskild studentförening avses också nation och särskild studentförening som helt eller delvis har ersatt en sådan förening som sägs i första stycket.</P>
<P class="p72 ft12">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">Avstängning</P>
<P class="p74 ft9">5 § Om en student inte söker inträde i sådan studentkår, nation eller särskild studentförening som studenten är skyldig att tillhöra enligt 2 kap. 4 och 5 §§ och 3 kap. 4 § eller låter bli att betala avgift enligt 2 kap. 7 § och 3 kap. 7 §, får högskolans styrelse besluta att studenten skall avstängas från undervisning och prov till dess studenten har uppfyllt sina skyldigheter.</P>
<P class="p48 ft9">Styrelsen får även besluta att kurs- och examensbevis eller bevis om doktorsexamen inte får lämnas ut till en student förrän avgift enligt 2 kap. 7 § och 3 kap. 7 § har betalats.</P>
<P class="p49 ft9">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p50 ft7">Syfte</P>
<P class="p74 ft9">1 § En studentkår skall bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmänna studiesituation samt värna studenters rättigheter.</P>
<P class="p75 ft9">2 § En studentkår skall vara demokratiskt uppbyggd.</P>
<P class="p76 ft9">3 § Högskoleverket skall granska kvaliteten i studentkårernas verksamhet.</P>
<P class="p77 ft7">Tillhörighet</P>
<P class="p74 ft9">4 § Den som studerar vid en högskola skall tillhöra den studentkår som finns vid högskolan.</P>
<P class="p78 ft9">5 § Om det finns flera studentkårer vid en högskola, skall studenten tillhöra den studentkår som kårerna kommer överens om. Kan kårerna inte enas, bestämmer högskolans styrelse vilken kår studenten skall tillhöra.</P>
<P class="p79 ft28">6 § Högskolans styrelse skall pröva frågor om enskilda studenters tillhörighet i sådan studentkår som finns vid högskolan.</P>
<P class="p80 ft12">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p23 ft29">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">Avgifter</P>
<P class="p82 ft9">7 § Studentkårer får ta ut obligatoriska och frivilliga avgifter av de studenter som tillhör studentkåren. Den obligatoriska avgiften får användas endast för att bedriva verksamhet i enlighet med 2 kap. 1 §.</P>
<P class="p83 ft28">8 § En studentkår skall fastställa den obligatoriska kåravgiften per poäng enligt högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Den obligatoriska avgiften som skall betalas av studenten baseras på omfattningen av utbildning som studenten tar del i vid högskolan.</P>
<P class="p84 ft9">9 § En studentkår får inte begränsa rättigheter som följer av kårens uppdrag enligt 2 kap. 1 § för student som har betalat den obligatoriska avgiften till kåren.</P>
<P class="p85 ft9">10 § Högskolans styrelse får föreskriva att sådana avgifter som avses i 2 kap. 7 § skall betalas före en viss tidpunkt.</P>
<P class="p86 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p67 ft9">11 § För en studentkår skall det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna skall antas av sammanslutningen.</P>
<P class="p1 ft9">12 § I stadgarna skall det finnas bestämmelser om</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens ändamål,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft30">rätt till inträde i och utträde ur sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft30">avgifter till sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft30">hur sammanslutningens beslut skall ges till känna, och</SPAN></P>
<P class="p15 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft31">rätt för Överklagandenämnden för högskolan att undanröja beslut i enlighet med 2 kap.19 §.</SPAN></P>
<P class="p1 ft9">13 § En studentkår måste vara godkänd av högskolans styrelse.</P>
<P class="p40 ft9">En studentsammanslutning som vill ansöka hos högskolans styrelse om att vara studentkår skall bifoga sina stadgar och de övriga handlingar som sammanslutningen vill åberopa i ärendet.</P>
<P class="p40 ft28">I samband med att högskolans styrelse godkänner en studentsammanslutning som studentkår skall styrelsen godkänna de bestämmelser i sammanslutningens stadgar som avses i 2 kap. 12 §.</P>
<P class="p89 ft12">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft9">Om en studentkår ändrar sådana bestämmelser som har fastställts enligt tredje stycket, skall de nya bestämmelserna godkännas av högskolans styrelse. Godkänns inte ändringen, skall studentkåren utan dröjsmål och stadgeenligt framlägga en ny stadgeändring för högskolans styrelse. Om någon ny stadgeändring inte läggs fram inom rimlig tid eller om inte heller det nya förslaget kan godtas, får högskolans styrelse besluta att sammanslutningen skall upphöra att vara en studentkår.</P>
<P class="p91 ft28">14 § Om inte något annat är föreskrivet skall en studentkår vid en högskola utse och entlediga företrädare för studenterna i de organ vid högskolan där företrädare för studenterna har rätt att ingå.</P>
<P class="p92 ft28">Om det finns flera studentkårer vid en högskola, får de uppgifter som avses i första stycket fullgöras på det sätt kårerna kommer överens om. Kan kårerna inte enas, bestämmer högskolans styrelse vilken eller vilka kårer som skall fullgöra uppgifterna.</P>
<P class="p77 ft7">Överklagande av studentkårs beslut</P>
<P class="p74 ft9">15 § Varje student som tillhör en studentkår har rätt att få ett beslut fattat av studentkåren prövat genom att överklaga det hos Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p78 ft9">16 § Ett beslut överklagas skriftligt och skall ges in till Överklagandenämnden för högskolan. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som denne stöder sitt överklagande på.</P>
<P class="p93 ft9">17 § Överklagandet skall ha kommit in till Överklagandenämnden inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs att protokollet över beslutet justerats.</P>
<P class="p94 ft9">18 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till lärosätet eller studentkåren i stället för till Överklagandenämnden för högskolan skall överklagandet ändå prövas.</P>
<P class="p75 ft9">19 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om</P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">beslutet tillkommit i strid med studentkårens stadga,</SPAN></P>
<P class="p96 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft32">beslutet strider mot det ändamål som anges i 2 kap. 1 § eller mot bestämmelsen i 2 kap. 7 §.</SPAN></P>
<P class="p97 ft12">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p23 ft29">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft9">Överklagandenämnden får inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe.</P>
<P class="p84 ft9">20 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång.</P>
<P class="p84 ft9">21 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt.</P>
<P class="p99 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p100 ft7">Syfte</P>
<P class="p67 ft9">1 § Nationernas och de särskilda studentföreningarnas ändamål är att för de studenter som tillhör sammanslutningen erbjuda sociala och kulturella aktiviteter samt att ge erfarenheter och färdigheter som ett komplement till studierna.</P>
<P class="p85 ft9">2 § I detta syfte äger nationerna och de särskilda studentföreningarna rätt att, åt dem som tillhör sammanslutningen, upplåta bostäder och lokaler.</P>
<P class="p84 ft9">3 § En nation och en särskild studentförening skall vara demokratiskt uppbyggd.</P>
<P class="p86 ft7">Tillhörighet</P>
<P class="p101 ft9">4 § Den som studerar vid en högskola skall tillhöra sådan nation eller särskild studentförening som finns vid högskolan och som den studerande hade varit skyldig att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 januari 1999, enligt förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Om två eller flera sådana sammanslutningar går upp i en ny sammanslutning skall skyldigheten i stället avse denna.</P>
<P class="p102 ft12">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft9">5 § Skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening gäller inte sådan student som</P>
<P class="p96 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft33">bedriver studier för vilka det omedelbart före den 1 januari 1999 inte fanns någon skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening,</SPAN></P>
<P class="p104 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft33">bedriver studier som närmast motsvarar studier för vilka det omedelbart före den 1 januari 1999 inte fanns någon skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening, eller</SPAN></P>
<P class="p105 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft32">tar del i utbildning som anordnas av högskolan på någon annan ort än högskoleorten.</SPAN></P>
<P class="p78 ft9">6 § Högskolans styrelse skall pröva frågor om enskilda studenters tillhörighet i sådan nation eller särskild studentförening som finns vid högskolan.</P>
<P class="p77 ft7">Avgifter</P>
<P class="p74 ft9">7 § En nation och en särskild studentförening får ta ut avgifter av de studenter som tillhör sammanslutningen.</P>
<P class="p78 ft9">8 § Den student, som enligt 3 kap. 4 § är skyldig att tillhöra nation eller särskild studentförening, och som väljer att inte ta del av en nations eller särskild studentförenings aktiviteter skall ha rätt till passiv tillhörighet i nationen eller studentföreningen mot enbart administrativ avgift.</P>
<P class="p49 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p74 ft9">9 § För nationerna och de särskilda studentföreningarna skall det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna skall antas av sammanslutningen och godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p106 ft9">10 § I stadgarna skall det finnas bestämmelser om</P>
<P class="p107 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens ändamål,</SPAN></P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft30">rätt till inträde i och utträde ur sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p107 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft30">avgifter till sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p96 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft32">hur sammanslutningens beslut skall ges till känna, och internt kunna överprövas, samt</SPAN></P>
<P class="p108 ft12">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33621x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p23 ft29">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid …</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft9">6. rätt för högskolans styrelse att undanröja beslut i enlighet med 3 kap. 12 §.</P>
<P class="p84 ft9">11 § Om en nation eller en särskild studentförening ändrar sådana bestämmelser i stadgarna som avses i 3 kap 9 §, skall ändringen godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p19 ft9">Godkänns inte ändringen, skall sammanslutningen utan dröjsmål och stadgeenligt framlägga en ny stadgeändring för högskolans styrelse. Om någon ny stadgeändring inte läggs fram inom rimlig tid eller om inte heller det nya förslaget kan godtas, får högskolans styrelse besluta att studenterna inte längre skall vara skyldiga att tillhöra sammanslutningen.</P>
<P class="p83 ft9">12 § Har en nation eller särskild studentförening fattat ett beslut som uppenbart strider mot sammanslutningens ändamål enligt 3 kap 1 § eller som har tillkommit i strid med 3 kap 8 § eller sammanslutningens stadgar, skall beslutet efter skriftlig begäran av student som tillhör sammanslutningen undanröjas av högskolans styrelse. Begäran skall ha inkommit till högskolans styrelse inom tre veckor från den dag beslutet gavs tillkänna.</P>
<P class="p71 ft9">Beslut av högskolans styrelse enligt första stycket får inte överklagas.</P>
<P class="p109 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p110 ft12">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p111 ft17"><SPAN class="ft17">1</SPAN><SPAN class="ft34">Bakgrund – mer än 30 års utredande</SPAN></P>
<P class="p112 ft2">Kort om studentsammanslutningarnas tillkomst</P>
<P class="p113 ft7">Efter förebilder som sedan medeltiden fanns vid stora europeiska universitet bildades vid universiteten i Lund och Uppsala studentnationer redan under <NOBR>1600-talet.</NOBR> Universiteten utsåg inspektorer för nationerna. Sedan 1667 är det obligatoriskt för studenterna att tillhöra en nation vid dessa universitet.</P>
<P class="p71 ft7">De första studentkårerna och fakultetsföreningarna tillkom i mitten av <NOBR>1800-talet.</NOBR> I det statliga regelverket nämns studentkårerna första gången i 1908 års universitetsstatuter. De sågs då som ett utflöde ur nationerna, vilka tillsammans bildade studentkåren.</P>
<P class="p16 ft7">Först 1956 fick studentkårerna en mer självständig ställning. Det föreskrevs då att medlemskap i nation eller fakultetsförening tillika innebar medlemskap i studentkåren och att studentkåren fick rätten att besluta om avgifter för sin verksamhet.</P>
<P class="p18 ft7">Åtta år därefter – 1964 – fick studentkåren i universitetsstadgan en helt självständig ställning. I samband med detta blir det i studentkåren som skyldigheten att tillhöra en studerandesammanslutning i första hand skall fullgöras. En student skall vara medlem i studentkår och i förekommande fall dessutom i nation eller i fakultetsförening.</P>
<P class="p114 ft2">Utredningar sedan 1970 …</P>
<P class="p113 ft7">Sommaren 1970 tillsattes den första utredningen om skyldigheten att tillhöra en studentkår, Kårobligatorieutredningen. Den hade främst i uppgift att kartlägga studentsammanslutningarnas verksamhet och kostnader i anslutning till dessa. I betänkandet ”Studentsammanslutningarnas verksamhet” (DsU <NOBR>1973:7–8)</NOBR> redovisade utredningen i juni 1973 sina fakta och analyser. Slutsatsen var att</P>
<P class="p115 ft12">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bakgrund – mer än 30 års utredande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">det obligatoriska medlemskapet var en viktig förutsättning för en verksamhet på den aktuella ambitionsnivån. Alternativet vore betydande statsbidrag. Utredningen lades aldrig till grund för någon proposition.</P>
<P class="p47 ft7">I mars 1973 tillkallades Obligatoriekommittén med uppgift att ”pröva om det beträffande just universitets- och högskolestuderande föreligger särskilda skäl för en obligatorisk anslutning till fackliga sammanslutningar eller för andra former för samhällelig reglering av eller stöd till sådana sammanslutningar”.</P>
<P class="p48 ft7">Kommittén föreslog i betänkandet ”Kårobligatorium?” (SOU 1976:14) i februari 1976 att obligatoriet skulle avskaffas den 1 juli 1977. Dock ansågs det värdefullt att bibehålla sammanslutningarnas verksamhet på en oförändrad ambitionsnivå, varför kommittén menade att en avgiftsskyldighet tills vidare skulle gälla. En mer varaktig lösning på frågan förutsattes på sikt åstadkommas genom överenskommelser mellan stat, berörda studentsammanslutningar, kommuner och landsting.</P>
<P class="p117 ft7">I propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan ansåg föredragande statsråd att obligatoriet på föreningsrättsliga grunder var principiellt förkastligt och att det obligatoriska medlemskapet därför borde avskaffas. Men detta skulle kunna ske först på sikt på grund av bland annat långtgående förmögenhetsrättsliga konsekvenser, vilka måste lösas genom överläggningar mellan berörda parter. Dock skulle inga nya högskoleutbildningar (efter 1 juli 1977) omfattas av obligatoriet.</P>
<P class="p48 ft7">Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning och antog lagen (1977:219) om obligatoriska studerandesammanslutningar. Förordningen (1977:401) om obligatoriska studerandesammanslutningar utfärdades i anslutning till lagen.</P>
<P class="p48 ft7">Parallellt med vad som nu nämnts arbetade 1973 års fri- och rättighetsutredning vars förslag låg till grund för regeringsformens nu gällande bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Där uttalade regeringen att bestämmelsen om negativ föreningsfrihet inte berörde reglerna om kårobligatoriet, eftersom dessa inte kunde betraktas som åskådningssammanslutningar (prop. 1975/76:209). Riksdagen anslöt sig till detta synsätt.</P>
<P class="p48 ft7">Kårobligatoriets förenlighet med Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna prövades också senare under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Europakommissionens ställningstagande var att de obligatoriska studentsammanslutningarna i Sverige inte kan betraktas som yrkessammanslutningar</P>
<P class="p56 ft12">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p23 ft29">Bakgrund – mer än 30 års utredande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft7">för att upprätthålla en professionell etik, inte heller som fackföreningar i bemärkelsen att de representerar studenterna i arbetskonflikter med en arbetsgivare. Kommissionen såg i stället studentkåren som en del av universitetet och som ett sätt att formellt organisera studenternas deltagande i administrerandet av universiteten. Studentkårerna föreföll kommissionen vara demokratiskt sammansatta och studenterna var fria att ta avstånd (free to disagree with) från politiska ställningstaganden som kåren kunde ha gjort. ”Concentrating all students of a university in one association in the interest of the proper administration of the University is not unreasonable” var kommissionens bedömning.</P>
<P class="p119 ft7">År 1977 tillkallades Obligatorieberedningen som utarbetade tre modeller för ett avskaffande av obligatoriet. I budgetpropositionen för 1979 behandlades dessa modeller men ingen av dem tillstyrktes. Det saknades ett ekonomiskt utrymme för de ca 20 miljoner kronor i statsbidrag som ett slopat obligatorium ansågs kräva. Ett fortsatt obligatorium förordades. Riksdagen ändrade sitt tidigare principbeslut och anslöt sig till det föredragande statsrådet.</P>
<P class="p71 ft7">Efter förslag från dåvarande Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) utformades proposition 1982/83:27 om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar. Genom ändring i högskolelagen fick regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om obligatoriskt medlemskap. Det är med stöd av detta bemyndigande som förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar beslutades. Denna rättsliga reglering har således gällt i snart 25 år.</P>
<P class="p120 ft2">Men utredningarna har fortsatt</P>
<P class="p113 ft7">I februari 1989 tillkallades en särskild utredare – 1989 års obligatorieutredning – med uppgift att belysa konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet. Betänkandet ”Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner?” (SOU 1990:105) presenterades i slutet av år 1990. Utredningen ansåg bl.a. att föreningsfriheten värnas om obligatoriet avskaffas och att studentkårerna inte längre skulle utse studentrepresentanter i högskolans organ. Kostnaderna för att avskaffa obligatoriet uppskattades till minst 45 miljoner kronor.</P>
<P class="p121 ft12">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bakgrund – mer än 30 års utredande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7">Betänkandet remitterades. Ett beredningsmaterial ”Avveckling av kårobligatoriet” (Ds 1993:9) togs fram inom Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p47 ft7">Detta låg till grund för en hearing till vilken rektorer för universitet och högskolor var inbjudna.</P>
<P class="p47 ft7">I propositionen om högre utbildning för ökad kompetens (prop.1992/93:169) föreslogs att kårobligatoriet skulle upphöra den 1 juli 1995. Riksdagen biföll i juni 1993 detta förslag.</P>
<P class="p47 ft7">I september 1993 tillkallades en utredning – Kommittén för avveckling av kårobligatoriet – för att genomföra riksdagens beslut. I mars 1994 överlämnades förslaget ”Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer” (SOU 1994:47) som innebar att kårobligatoriets avskaffande skulle bekostas av staten. De statliga merkostnaderna beräknades till ca 38 miljoner kronor. Kommittén betonade att studentkårernas utbildningsbevakning inte är viktig enbart ur studenternas perspektiv, den är också av ett starkt allmänt samhällsintresse.</P>
<P class="p117 ft7">Efter regeringsskiftet hösten 1994 återkom regeringen till riksdagen med förslag att obligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96). Utbildningsutskottet konstaterade att det trots ett omfattande utredningsarbete inte visat sig möjligt att nå en acceptabel lösning på de problem som är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Utskottet fann att fördelarna med att behålla obligatoriet väger tyngst.</P>
<P class="p48 ft7">Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag och avslog motioner om att avvecklingsbeslutet skulle stå fast.</P>
<P class="p47 ft7">Sedan 1997/98 har frågan om kårobligatoriet behandlats vid varje riksmöte. Våren 2005 avslogs återigen motionsyrkanden om att avskaffa kårobligatoriet. En annan motion gav exempel på ett antal ändringar som borde göras snarast inom ramen för obligatoriet. Motionärerna ansåg att genomförda ändringar vore bättre än att fortsätta den återkommande debatten om obligatoriets vara eller icke vara. De ansåg vidare att denna debatt orsakar oro och ovisshet och kan ta bort fokus från frågor som är viktiga för de enskilda studenterna. Att även denna motion formellt fick avslås berodde på att direktiven till denna utredning nyligen var beslutade.</P>
<P class="p117 ft7">Mot denna bakgrundsteckning kan vi konstatera att vi långtifrån är den första utredning som arbetat med kårobligatoriet. Vi har emellertid inte haft i uppdrag att pröva obligatoriets vara eller icke vara. Vi är istället den första och hittills enda utredningen som ägnat arbetet åt att anpassa bestämmelserna om kårer och nationer till</P>
<P class="p56 ft12">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p23 ft29">Bakgrund – mer än 30 års utredande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft7">moderna förhållanden. I det ingår att ange tydligare och snävare ramar för sammanslutningarna samtidigt som dessa får ett tydligare ansvar och behåller sin självständighet. Där ingår också att öka enskilda studenters rättigheter och underlätta deras studiesituation.</P>
<P class="p123 ft7">Allt detta utvecklar vi närmare i våra förslag.</P>
<P class="p19 ft7">Endast med en verksamhet som präglas av att den är anpassad till nutida och mer varierade studieförhållanden samtidigt som den är till nytta för högskolan, kan en obligatorisk anslutning till studentkårer och nationer bli långsiktigt hållbar.</P>
<P class="p124 ft12">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p0 ft17">2 Utredningsarbetet</P>
<P class="p125 ft7">Som nämnts i föregående avsnitt har vårt arbete skiljt sig från de senaste trettio årens olika utredningar genom att uppdraget inte gällt att ifrågasätta kårobligatoriet. Det har inte heller gällt att finna helt nya argument till dess försvar. Det har i stället handlat om att modernisera, tidsanpassa och strama upp verksamheten.</P>
<P class="p71 ft7">För att följa direktivens uppmaning om att modernisera de 25 år gamla bestämmelserna har vi analyserat och diskuterat såväl gemensamma som specifika behov för olika studentgrupper – behov som enligt vår mening ingen organisation tillmötesgår lika bra som eller bättre än studentkårer och nationer. Vi har samtidigt lagt ett historiskt perspektiv på studentsammanslutningarnas tillkomst och debatten om dessa. Vi har vidare funnit väsentliga skillnader mellan studentkårer/nationer och ideella föreningar. Det har funnits, finns och kommer att finnas starka och ömsesidiga förhållanden mellan lärosätena och studentsammanslutningarna. De senare kan, genom ett självständigt och demokratiskt arbete, stärka och utveckla områden där de har gemensamma intressen med universitet och högskolor.</P>
<P class="p126 ft7">Viktiga förutsättningar och inslag i vårt arbete har varit följande.</P>
<P class="p127 ft2">Expertgruppen</P>
<P class="p101 ft7">Den förordnade expertgruppen har bidragit till, deltagit i och följt arbetet. Olika förslagsalternativ har fortlöpande diskuterats och vi har haft regelbundna sammankomster, sammanlagt fem stycken, under tiden november <NOBR>2005–mars</NOBR> 2006.</P>
<P class="p128 ft12">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Utredningsarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Analyser av viktiga dokument</P>
<P class="p74 ft7">Redan när utredningen startade förelåg en för vårt arbete mycket intressant rapport ”Kåravgifter och service”, sammanställd sommaren 2005 av Per Anders Strandberg vid Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet. Den har vi studerat ingående och funnit många aktuella och intressanta fakta av betydelse för våra överväganden och förslag.</P>
<P class="p130 ft7">För att få en bred grund för arbetet och en aktuell kunskap om studentsammanslutningarnas verksamhet skrev vi i början av hösten 2005 till landets samtliga studentkårer och presenterade utredningsuppdraget samtidigt som vi bad om att få ta del av deras stadgar och verksamhetsberättelser/planer. Följande studentkårer svarade och gick oss tillmötes: Lundaekonomernas studentkår, Hälsouniversitets studentkår Consensus, Medicinska föreningen i Göteborg, Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet, Studentkåren i Skövde, Karlstad studentkår, Filosofiska Fakultetens Studentkår i Göteborg, Uppsala studentkår, Medicinska studentkåren vid Umeå universitet, Umeå naturvetar- och teknologkår, Skara studentkår, Medicinska föreningen Lund- Malmö, Samhällsvetenskapliga studentkåren i Lund, Örebro studentkår, Jönköpings studentkår, Studentkåren vid Grafiska institutet, Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet, Chalmers studentkår, Sjukgymnasternas studentkår i Stockholm, Studentkåren vid Journalisthögskolan i Stockholm, Odontologiska föreningen i Stockholm, Socialhögskolans studentkår vid Stockholms universitet, Lunds samhällsvetarkår, Kristianstad Studentkår, Studentkåren i Borås, Lunds Naturvetarkår, Halmstads studentkår, Falu studentkår.</P>
<P class="p131 ft7">När det gäller nationer och studentföreningar avser vårt uppdrag de sammanslutningar som är obligatoriska. Dessa finns i Uppsala, Lund och Stockholm. På samma sätt som för studentkårerna har vi därför begärt, tagit del av och analyserat motsvarande dokument från nationerna vid universiteten i Lund och Uppsala samt fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet. Vi har med ett undantag fått tillgång till handlingarna från samtliga dessa sammanslutningar. Detta analysarbete har varit viktigt inför de överläggningar vi senare haft liksom för det fortlöpande arbetet.</P>
<P class="p117 ft7">I överensstämmelse med direktiven har vi under arbetets gång samrått med berörda myndigheter och studentorganisationer m.m.</P>
<P class="p132 ft12">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p23 ft29">Utredningsarbetet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft2">Överläggningar i samband med studiebesök</P>
<P class="p67 ft7">För att få inblick i en innovativ utbildnings- och studiemiljö har utredningen besökt Skeria Utveckling, en kommunal organisation i Skellefteå. Dit har Umeå universitet och Luleå tekniska universitet förlagt ett antal kurser till ett campus, som också innefattar ett s.k. <NOBR>lär-centrum</NOBR> med tillgång till avancerad teknisk studieutrustning och möjlighet att studera ett stort antal kurser på distans från fler än 30 högskolor. Överläggningarna där med studentkårerna och anställd personal gav bl.a. stöd för arbetet med att så långt möjligt ange ramar för och tydliggöra vilka uppgifter som bör vara mest angelägna för studentkårerna i framtiden.</P>
<P class="p134 ft7">I samband med ett studiebesök i Lund sammanträffade vi med studentkårerna vid Lunds universitet, företrädare för nationerna och kuratorskollegiet där, nationernas inspektorer samt universitetsledningen. Vid alla dessa tillfällen redovisade vi arbetsläget och diskuterade olika lösningsalternativ.</P>
<P class="p71 ft7">Veckan efter besöket i Lund gjorde vi motsvarande besök i Uppsala. Även där hade vi överläggningar och samråd med studentkåren, nationsföreträdare och kuratorskonventet samt universitetsledningen.</P>
<P class="p16 ft7">Slutligen har ett studiebesök ägt rum vid Högskolan i Gävle med en överläggning med företrädare för högskolans ledning samt Gefle studentkår.</P>
<P class="p86 ft2">Utredningens medverkan i konferenser och motsvarande</P>
<P class="p67 ft7">Styrgruppen för samverkan för nätbaserad högskoleutbildning (Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Utbildningsradion och Blekinge tekniska högskola) har inviterat utredningen till ett av sina möten för diskussion om bl.a. nätstudenters situation.</P>
<P class="p71 ft7">Vi har deltagit i Oberoende Studentkårer i Samverkans (OSS) träff i Skövde. Här samtalade vi med ca 50 studentrepresentanter från landets små och mellanstora studentkårer.</P>
<P class="p19 ft7">Styrelsen för SFS hade frågan om studentkårsutredningen som en punkt vid ett styrelsemöte, där vi medverkade med information och deltog i diskussionen.</P>
<P class="p19 ft7">Vi deltog även vid SFS utbildningsdagar i Mariefred där vi hade ett seminarium om utredningens arbete. Här diskuterade vi med ett</P>
<P class="p89 ft12">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Utredningsarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7"><NOBR>40-tal</NOBR> studentrepresentanter från många olika studentkårer i Sverige.</P>
<P class="p135 ft2">Övriga kontakter och samråd</P>
<P class="p74 ft7">I arbetets inledning hade vi besök av företrädare för Smålands nation vid Lunds universitet.</P>
<P class="p47 ft7">De obligatoriska fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet har inbjudits till diskussion och samråd. Till detta möte kom representanter för Humanistiska föreningen, Juridiska föreningen, Naturvetenskapliga föreningen, Samhällsvetenskapliga föreningen samt DISK (föreningen för studerande vid Institutionen för data- och systemvetenskap).</P>
<P class="p48 ft7">Dagen därpå ägde ett möte rum med Stockholms universitets rektor.</P>
<P class="p136 ft7">Vi har haft ett möte med kanslichefen för Sveriges Universitets- och Högskoleförbund.</P>
<P class="p137 ft7">Samråd har vidare skett med universitetskanslern och hennes stab.</P>
<P class="p136 ft7">Östersunds studentkår har besökt utredningen för information och diskussion.</P>
<P class="p47 ft7">Även Chalmers studentkår har besökt oss för information och för att ge vissa synpunkter.</P>
<P class="p137 ft7">Sveriges Förenade Gaystudenter (SFG) har besökt utredningen för information och diskussion.</P>
<P class="p138 ft2">Skrivelser</P>
<P class="p74 ft7">En rad skrivelser har kommit med synpunkter, informationer, idéer och önskemål. Vi vill understryka att vissa av dessa har varit av mycket stort värde i arbetet. Samtliga finns naturligtvis i vårt diarium.</P>
<P class="p139 ft2">Egen undersökning</P>
<P class="p74 ft7">Våra direktiv nämner inte något om internationaliseringen eller om internationella förhållanden. Trots det har det varit viktigt för oss att något belysa hur studenters organisationer regleras i andra länder. Med våra begränsade resurser i tid och ekonomi valde vi en</P>
<P class="p140 ft12">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p23 ft29">Utredningsarbetet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft7">billig och snabb metod. Vi anlitade EU:s informationssystem Eu- rydike och ställde där några frågor av intresse för vårt uppdrag. Vi fick svar från 18 länder – i regel från respektive lands utbildningsministerium. Vi har sammanställt svaren och redovisar dessa i bilaga.</P>
<P class="p142 ft12">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p0 ft17">3 Högskolans utveckling</P>
<P class="p143 ft7">Direktiven anger att ett av skälen till vår utredning är de stora förändringar som skett inom högskolan den senaste tioårsperioden och som påverkar både studenternas situation som kårernas verksamhet. Då regleringen av kårernas verksamhet och ändamål varit i stort sett oförändrad sedan 1983 behöver en översyn göras.</P>
<P class="p71 ft7">I detta avsnitt ger vi några sammanfattande exempel på de senaste decenniernas viktiga förändringar.</P>
<P class="p144 ft2">Fler studenter, breddad rekrytering</P>
<P class="p145 ft7">När det gäller högre utbildning har Sverige haft två ”utbildningsexplosioner”, dels under <NOBR>1960-talet,</NOBR> dels under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under de senaste femton åren har antalet studenter i grundutbildningen fördubblats från 170 000 i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> till 340 000 höstterminen 2004 – därtill fanns då ca 20 000 studenter inom forskarutbildningen.</P>
<P class="p71 ft7">Beträffande studenternas ålder och förutbildning kan noteras att läsåret 2003/04 var närmare hälften av studenterna äldre än 25 år, drygt 20 % var äldre än 30 år, 10 % var äldre än 40 år och 4 % äldre än 50 år. Ungefär hälften gick ut gymnasieskolan samma år eller 1– 2 år innan de började högskolan. Nästan hälften av dem som började studera i högskolan hade någon gång deltagit i kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p134 ft7">Under samma läsår hade närmare 17 % av nybörjarna vid universitet och högskolor utländsk bakgrund, dvs. de var födda utomlands eller hade föräldrar som båda var födda utomlands. Totalt fanns det omkring 11 500 nya studerande vid universitet och högskolor med utländsk bakgrund (utbytesstudenter oräknade). Av dessa var ungefär 9 000 födda utomlands.</P>
<P class="p71 ft7">Antalet studenter med behov av stöd på grund av funktionshinder har närmast fördubblats under de senaste fem åren. 2004 kontak-</P>
<P class="p146 ft12">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Högskolans utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">tade 4 500 studenter högskolornas samordnare för studenter med funktionshinder. Det är framförallt studenter med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi som står för ökningen. De flesta fick kompensatoriskt, pedagogiskt stöd i form av bl.a. teckenspråkstolkning, lektörer och anteckningshjälp.</P>
<P class="p148 ft2">Nya studieformer</P>
<P class="p149 ft7">Informations- och kommunikationsteknologin har skapat revolutionerande, nya studieformer. De senaste tio åren har distansutbildningen ökat kraftigt – nu studerar ca 77 000 studenter, en femtedel av samtliga, på distans. Särskilt snabb har ökning varit sedan 2002, då Sveriges nätuniversitet etablerades.</P>
<P class="p48 ft7">Nätuniversitetet erbjuder distanskurser som är <NOBR>IT-stödda</NOBR> och det är nätstudenter som står för den stora tillväxten inom distansutbildningen. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skötte fram till den 15 januari 2006 samordningen av högskolornas <NOBR>IT-stödda</NOBR> kursutbud och alla nätuniversitetskurser finns samlade på dess webbplats.</P>
<P class="p48 ft7">Drygt 40 000 studenter är registrerade hos Nätuniversitetet. Mer än hälften av dessa studenter är äldre än 35 år. Jämfört med andra studenter har de oftare arbetarbakgrund, mer sällan utländsk bakgrund, de bor oftare i glesbygd, de har fler barn och mer sällan studiestöd.</P>
<P class="p47 ft7">På flera håll har det lokalt tagits initiativ inom området distansutbildning. Ett exempel är det samarbete som sker mellan Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Utbildningsradion för kursutveckling, produktion och genomförande av nätbaserade kurser.</P>
<P class="p48 ft7">Den 15 januari 2006 fick Myndigheten för Sveriges nätuniversitet nya uppgifter och dess namn ändrades till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Den har tre huvuduppgifter – nämligen att främja och stödja universitet och högskolor i deras arbete med</P>
<P class="p150 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">breddad rekrytering av studenter</SPAN></P>
<P class="p151 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">pedagogisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p152 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">IT-stödd</SPAN></NOBR> distansutbildning i samarbete med Nätuniversitetet.</P>
<P class="p153 ft12">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft29">Högskolans utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft2">Ökat ansvar för lärosätena</P>
<P class="p154 ft7">Högskolereformen 1993 innebar en kraftigt decentraliserad beslutanderätt till lärosätena bl.a. genom ett nytt system för tilldelning av resurser. De allmänna utbildningslinjerna avskaffades och lärosätena bestämmer själva sitt utbildningsutbud och sin studieorganisation. Reformen var ett led i den övergång till mål- och resultatstyrning som gällde för hela statsförvaltningen sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den innebar bland annat att kvalitetsfrågorna kom i fokus. Ansvaret för utbildningens kvalitet lades på lärosätena och Högskoleverket genomför numera ämnes- och programutvärderingar och granskar därigenom kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p86 ft2">Högskolans regionalpolitiska betydelse</P>
<P class="p145 ft7">Frågor om universitet och högskolor är inte längre strikt utbildningspolitiska. Satsningar av olika slag av högskoleutbildning har blivit betydelsefulla inslag i både arbetsmarknads- och regionalpolitik. Sedan mer än femton år ser Sverige liksom många andra länder en hög utbildningsnivå hos medborgarna som ett medel för konkurrenskraft och tillväxt.</P>
<P class="p71 ft7">Den geografiska utbyggnaden av högskolan har gått snabbt. I landet finns nu ca 40 högskolor – minst en i varje län. Flera nya universitet har etablerats.</P>
<P class="p19 ft7">För tio år sedan kompletterades högskolelagen med den s.k. tredje uppgiften för högskolorna – nämligen skyldigheten att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. Utvecklingen har inneburit att både näringsliv och kommuner engagerar sig starkt i hur högskolan utvecklas och byggs ut. Exempelvis har kommunala garantier om studentbostäder blivit ett konkurrensmedel om studenterna.</P>
<P class="p127 ft2">Etablering av nya studiemiljöer</P>
<P class="p154 ft7">Det pågår en utveckling internationellt som brukar benämnas <NOBR>”multi-university-campus”</NOBR> eller <NOBR>”multi-institutional-campus”.</NOBR></P>
<P class="p155 ft7">Sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> finns på flera håll i Sverige en utveckling i samma riktning, nämligen att skapa en studiemiljö, där flera universitet och högskolor är fysiskt etablerade i en campusmiljö och aktiva med kurser och programutbildningar. Kombinationer</P>
<P class="p156 ft12">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Högskolans utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">med <NOBR>lärcentra-service</NOBR> och andra utbildningsformer, t.ex. KY- utbildningar och kommunal vuxenutbildning förekommer.</P>
<P class="p47 ft7">Det ligger ofta regionala drivkrafter bakom denna utveckling. Insikten om att varje kommun inte kan inrätta en högskola samtidigt som man starkt inser betydelsen av tillgång på högskoleutbildning har visat sig kunna leda till moderna och utvecklingsbara lösningar där högskoleutbildning med teknikens hjälp blir alltmer platsoberoende.</P>
<P class="p130 ft7">Ett exempel på en sådan studiemiljö är ”Campus Skellefteå”, som rymmer kurser från två universitet, flera andra utbildningar och olika serviceanordningar för de studerande.</P>
<P class="p157 ft2">Internationaliseringen</P>
<P class="p149 ft7">Den globala marknaden för ekonomi och handel är en realitet och utvecklingen går svindlande fort. Det internationella studentutbytet växer – inte minst genom EU:s utbytes- och stipendieprogram. Bolognaprocessen håller på att förändra svensk högskoleutbildning i enlighet med överenskommelsen mellan 45 europeiska stater att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning.</P>
<P class="p48 ft7">Rörligheten över landets gränser har ökat betydligt de senaste femton åren, dock har det senaste året antalet utresande svenska studenter minskat och uppgick läsåret 2003/04 till 27 000. Av dessa var 6 000 utresande inom något utbytesprogram, där Erasmusprogrammet var störst. Samma läsår fanns det över 14 000 utländska studenter inom den grundläggande utbildningen vid svenska universitet och högskolor. Fler än 9 000 kom hit genom något utbytesprogram Det innebär att antalet studenter som kommer till Sverige via utbytesprogram är 50 % fler än de svenska studenter som reser ut ur landet via utbytesprogram.</P>
<P class="p117 ft7">Gränserna blir således mer diffusa mellan svensk och andra europeiska länders högskoleutbildning. Denna utveckling innebär även att viktiga delar av utbildningspolitiken i regel fastställs på ”övernationell” nivå, t.ex. i EU:s ministerråd och <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen medan arbetet med den nationella implementeringen huvudsakligen skall bedrivas lokalt vid enskilda universitet och högskolor.</P>
<P class="p158 ft12">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft29">Högskolans utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft2">Fler övergripande lagar skall tillämpas</P>
<P class="p154 ft7">Under den senaste tioårsperioden har ett antal övergripande lagar stiftats som givit främst lärosäten men även studentkårer och nationer stort ansvar.</P>
<P class="p19 ft7">Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan är ett exempel. Dess ändamål är att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P>
<P class="p19 ft7">Nära kopplad till lagen om likabehandling är arbetsmiljölagen (1977:1160). Den stadgar att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten och den beskriver hur detta ansvar skall uppfyllas. Lagen jämställer i stor utsträckning dem som genomgår utbildning med arbetstagare.</P>
<P class="p71 ft7">Våren 2006 presenterade Arbetsmiljöverket rapporten ”En kartläggning av studenternas medverkan i arbetsmiljöarbetet på landets universitets och högskolor”. Rapporten visar tydligt att systemet med s.k. elevskyddsombud fungerar bristfälligt på de flesta av landets universitet och högskolor. Vi återkommer till denna rapport i anslutning till våra förslag.</P>
<P class="p71 ft7">Den här skildrade utvecklingen har naturligtvis fortlöpande påverkat verksamheten vid studentkårer och nationer och inneburit fler och svårare arbetsuppgifter med väsentligt vidare kontaktytor. Samtidigt har den 25 år gamla förordningens bestämmelser om vilka syften och ändamål som skall vara styrande för arbetet knappast underlättat för sammanslutningarna att prioritera vad de skall ägna sig åt. De nu beskrivna samhällsförändringarna skall därför ses som en fond till våra förslag.</P>
<P class="p159 ft12">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p160 ft17"><SPAN class="ft17">4</SPAN><SPAN class="ft34">Synen på studentkårer och nationer</SPAN></P>
<P class="p161 ft7">Som en bakgrund till våra förslag, som följer i kapitlen <NOBR>5–12,</NOBR> redovisar vi i detta avsnitt vår principiella syn på de obligatoriska studentsammanslutningarna och belyser vad som är utmärkande för dessa i jämförelse med andra sammanslutningar.</P>
<P class="p18 ft7">I kapitel 1 har vi redovisat att studentkårer, nationer och de särskilda studentföreningarna har mycket gamla anor. Sedan mer än 150 år har alltså dessa studentsammanslutningar och tillhörigheten till dem reglerats genom statliga föreskrifter. Till en början avsåg regleringen nationerna men utvidgades sedan till att gälla även studentkårer och fakultetsföreningar.</P>
<P class="p18 ft7">Bindningen till universitet och högskolor är alltjämt tydlig och stark. Högskolelagen stadgar att regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för studenterna vid högskolorna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar. Även studenternas rätt att vara representerade i högskolornas beslutande organ slås fast i högskolelagen och vidareutvecklas i högskoleförordningen.</P>
<P class="p18 ft7">Förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor (1983:18) ger rätt till studentkårerna att utse och entlediga företrädare för studenterna i högskolans beslutande organ. I denna förordning finns vidare vissa bestämmelser om studentkårers, nationers och andra studentföreningars stadgar. Den ger också rätt för högskolans styrelse både att avstänga en student som inte fullgör sina skyldigheter till studentkår och nation/förening och att besluta att utbildningsbevis eller bevis om doktorsexamen inte får lämnas till en studerande förrän avgiften har betalats.</P>
<P class="p134 ft7">Redan mot denna bakgrund är det för oss uppenbart att studentkårer och nationer/studentföreningar har få – om ens några – avgörande likheter med <NOBR>privata–ideella</NOBR> föreningar.</P>
<P class="p19 ft7">Det har under åtminstone 35 år funnits en tvekan om studentkårernas och universitetsnationernas ställning. Denna oklarhet kan ha</P>
<P class="p162 ft12">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Synen på studentkårer och nationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">synliggjorts och förstärkts i ljuset av bland annat det politiska klimat som rådde under slutet av 1960- och under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Studentrörelserna och de studentuppror som då var kraftfulla både i Sverige och i andra länder hämtade starka engagemang ur den internationella politiken – speciellt Vietnamkriget – men också ur den inhemska – särskilt utbildningspolitiken med kårhusockupationen i Stockholm som ett enastående exempel.</P>
<P class="p48 ft7">Inrikespolitiskt startade under denna tid också ett omfattande arbete med reformer på arbetsrättens område. Medbestämmandelagstiftningen, lagen om anställningsskydd och ledighetslagarna är exempel på ett starkt fackligt inflytande under <NOBR>1970-talet.</NOBR> De fackliga framgångarna i arbetslivet inspirerade! Studentkårerna lade ner stor kraft på studentfackligt arbete.</P>
<P class="p48 ft7">Men i studentkårerna fanns också i vissa fall engagemang och insatser som knappast låg i alla studenters intresse. Våren 1975 antogs exempelvis vid ett kårmöte följande resolution:</P>
<P class="p163 ft36">Vi stöder de strejkande städerskorna i deras kamp mot en för dem ofördelaktig tolkning av den s.k. trygghetslagen. Och mot att strejkande skall dömas till obegränsat skadestånd. Därför kräver vi: Återanställ de avskedade städerskorna! Stoppa avskedanden och svartlistning av strejkande! Nej till ofördelaktig tolkning av lagen om anställningstrygghet! Nej till strejkböter! Rätt till sympatistrejker!</P>
<P class="p76 ft7">Att driva vad som kallas studentfackligt arbete kan inte jämföras med det arbete som fackföreningarna gör. I debatten har studentkårerna ibland beskrivits som fria fackföreningar för studenter. Det kan här vara på sin plats att peka på några kännetecken som är väsentliga för fackföreningar men som studentkårerna saknar: Exempelvis har en fackförening alltid en tydlig motpart med vilken den har slutit kollektivavtal. Vidare har en fackförening strejken som maktmedel, den kan lida ekonomisk skada vid en konflikt och stridsåtgärder prövas i domstol.</P>
<P class="p117 ft7">På skolans område växte under 1960- och <NOBR>70-talet</NOBR> även elevorganisationernas betydelse. Sveriges Elevers Centralorganisation liksom Elevförbundet hävdade med kraft den elevfackliga kampen. För skolans elever och för vuxenstuderande vid exempelvis kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor har dock anslutningen av medlemmar till respektive organisation alltid varit frivillig. Dessa organisationers verksamheter har inte – på samma sätt som studentkårernas – varit knutna till utbildningsinstitutionerna genom lag och författning. Skolans organisationer – liksom andra ung-</P>
<P class="p164 ft12">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p23 ft37">Synen på studentkårer och nationer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">domsorganisationer – har som fria föreningar haft möjlighet att söka statsbidrag för sin verksamhet.</P>
<P class="p15 ft7">Med tiden, då högskolan vuxit, har de obligatoriska studentsammanslutningarnas uppdrag uppfattats som alltmer oklart. Grunden finns i den otydligt formulerade bestämmelsen som anger att såväl studentkårer som nationer och de särskilda studentföreningarna skall ha till ändamål ”att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna”.</P>
<P class="p71 ft7">I kapitel 3 har vi tecknat de senaste decenniernas utveckling av högskolan – med nya studentgrupper, den geografiska utbyggnaden till nya högskoleorter, varierade utbildningsformer och möjligheterna till nätbaserade studier m.m. Vad en studentkår skall göra och om det är något den <SPAN class="ft9">inte </SPAN>skall göra har kommit att bli fritt för skilda tolkningar utan vägledande bestämmelser.</P>
<P class="p71 ft7">Och det är just i nu nämnda förhållanden som vi menar att orsakerna finns till det ifrågasättande av kårobligatoriet som så ofta förts fram. Studentkårer har ibland ansett sig ha oerhört breda, närmast gränslösa mandat något som, i kombination med obligatoriet, givit dem låg legitimitet.</P>
<P class="p71 ft7">Det är alltså nödvändigt att den statliga regleringen av studentsammanslutningarnas syfte och ändamål omprövas och blir tydligare, att verksamheten granskas hårdare och att enskilda studenters rättssäkerhet stärks.</P>
<P class="p19 ft7">I det följande redovisar vi våra förslag om detta. Där anger vi även skälen för att en ny förordning bör skilja mellan å ena sidan studentkårer och å andra sidan nationer/studentföreningar bl.a. när det gäller syfte och ändamål.</P>
<P class="p18 ft7">Dock kvarstår alltjämt att det är en avsevärd skillnad mellan studentkårer och nationer/studentföreningar å ena sidan och å andra sidan organisationer och ideella föreningar, t.ex. fackföreningar. Det fundamentala ligger i det ömsesidiga beroende som staten sedan 150 år reglerat mellan studenterna och deras lärosäten. Detta har sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> förstärkts genom ett lagstadgat ökat studentinflytandet över utbildningen, genom studenternas medverkan i högskolornas kursvärderingar m.m.</P>
<P class="p71 ft7">Detta betänkande skrivs med dessa utgångspunkter och förslagen är därmed konsekvent utformade enligt följande synsätt.</P>
<P class="p41 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">Kårerna och nationerna är intimt sammankopplade med högskolorna. Studentkårerna skall självständigt bevaka och kritiskt granska utbildningen och därmed bidra till en hög utbildnings-</SPAN></P>
<P class="p72 ft12">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Synen på studentkårer och nationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft7">kvalitet. De är föreskrivna i lag och förordningar och de kan inte upplösas genom medlemsbeslut. De är förvaltningsrepresentationer för alla studenter och de är inte självstyrande föreningar.</P>
<P class="p167 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Studentkårer och nationer/studentföreningar skall ses som en värdefull resurs som alla studenter har möjlighet att ta i anspråk för angelägna ändamål och syften. För detta skall studenterna normalt betala en viss avgift. Helt avgiftsfri är således inte den svenska högskoleutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Studentens relation till sin studentkår/nation är inte en medlemsrelation i vanlig mening. Då orden har makt över tanken har vi sökt undvika uttryck som medlem, medlemsregister och medlemsavgifter. I förordningsförslaget är sådana uttryck konsekvent ersatta.</SPAN></P>
<P class="p93 ft7">Detta synsätt på kårer och nationer innebär naturligtvis inga som helst hinder för studenterna att bilda föreningar med egna ideella ändamål – politiska, religiösa, kulturella etc. Tvärtom är detta av demokratiska och andra skäl önskvärt.</P>
<P class="p169 ft7">Men det är inte om detta vårt betänkande handlar.</P>
<P class="p170 ft12">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p0 ft17">5 Studentkårers syfte och ändamål</P>
<P class="p171 ft2">Inledning</P>
<P class="p172 ft40">Enligt förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor skall studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas ändamål vara att <SPAN class="ft28">främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna</SPAN>.</P>
<P class="p19 ft7">Vad detta syfte innebär och hur det är avgränsat är svårt att tyda i förordningstexten. Denna oklarhet speglas också i den mycket varierade verksamheten som bedrivs på landets olika studentkårer. Konsekvenserna är att det är oklart vad en student har rätt att förvänta sig av en studentkår men också att det blir svårt att avgöra när en studentkår går utanför sitt ändamål.</P>
<P class="p71 ft7">Regleringen av kårernas verksamhet och ändamål har varit oförändrad sedan 1983 och behöver nu anpassas till den utveckling högskolan och studentgruppen genomgått.</P>
<P class="p19 ft7">I dagens situation ålägger staten samtliga studenter att ingå i en studentkår samtidigt som staten har en oklar och omodern reglering av vad dessa studentkårer skall göra. Detta är enligt vår uppfattning inte rimligt. Därför finns det ett behov av att renodla och tydliggöra vad en studentkårs fundamentala uppgifter är.</P>
<P class="p86 ft2">Studentkårernas syfte och ändamål idag</P>
<P class="p101 ft7">Nästan samtliga av Sveriges studentkårer har, i sina stadgar, en syftesparagraf som återger förordningens exakta formulering. Vissa studentkårer har valt att i stadgarna tolka, exemplifiera eller förtydliga vad som menas med <SPAN class="ft9">medlemmarnas studier och vad som därmed äger sammanhang</SPAN>.</P>
<P class="p155 ft7">Örebro studentkår stadgar att utöver att verka för en vetenskaplig utbildning skall studentkåren driva såväl utbildningspolitiska som allmänpolitiska frågor. Liknande tolkning har Borås student-</P>
<P class="p173 ft12">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">kår som ser som en viktig uppgift för studentkåren att påverka utbildningen och utbildningspolitiken i samhället samt samarbeta med det omgivande samhället.</P>
<P class="p47 ft7">En mer begränsad syn står Kristianstad studentkår för som specificerar att det är gentemot ledning och personal som man främjar studenternas intressen.</P>
<P class="p47 ft7">Filosofiska fakultetens studentkår vid Göteborgs universitet (FFS) har en längre exemplifiering. De stadgar att ändamålet uppfylls genom att driva utbildningsfrågor, studiesociala frågor, jämställdhet och jämlikhet. Dessutom tar FFS upp representationen i beredande och beslutande organ samt att verksamheten skall präglas av medlemmars lika värde. FFS skall enligt sina stadgar arbeta mot diskriminering och för en allsidig rekrytering till högre utbildning.</P>
<P class="p130 ft7">Det finns även studentkårer som fokuserar på livet efter studierna och internationella frågor. Skövde studentkår betonar goda kontakter med näringslivet samt att bevaka medlemmarnas intressen på lokal, nationell och internationell nivå.</P>
<P class="p48 ft7">Halmstad studentkår ser som en viktig uppgift för studentkåren att marknadsföra utbildningarna till arbetsgivare, blivande studenter och allmänhet. Vidare tar även den upp att verka lokalt, nationellt och internationellt.</P>
<P class="p47 ft7">Lunds samhällsvetarkår ser som sin uppgift att stärka utbildningarnas identitet och profil såväl inom Lunds universitet som utanför.</P>
<P class="p47 ft7">Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet tar i sina stadgar upp att verka för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och att studierna blir stimulerande samt att studentkåren skall utgöra en social gemenskap för engagerade medlemmar.</P>
<P class="p136 ft7">Jönköpings studentkår som är en studentkår vid en stiftelsehögskola ser som sitt ändamål att främja hög kvalitet och god studiemiljö.</P>
<P class="p139 ft2">Studentkårernas verksamhet</P>
<P class="p74 ft7">För att få en närmare inblick i hur studentkårerna ser på sin egen roll och sitt ändamål har vi analyserat den verksamhet som rent faktiskt bedrivs.</P>
<P class="p47 ft7">De flesta studentkårer delar upp sin verksamhet i utbildningsbevakande verksamhet och studiesocial verksamhet, eller utbild-</P>
<P class="p97 ft12">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">ningsfrågor och studiesociala frågor. Inom utbildningsbevakande verksamhet kan förutom den formella studentrepresentationen i lärosätets olika organ även inräknas jämlikhetsfrågor och internationella frågor. Inom studiesocial verksamhet kan förutom sociala och ekonomiska frågor även rena festverksamheter ingå.</P>
<P class="p19 ft7">I det följande kommer en översiktlig redovisning av studentkårers utbildningsbevakande och studiesociala verksamhet.</P>
<P class="p174 ft9">Utbildningsbevakning och studentrepresentation</P>
<P class="p175 ft7">Enligt 4 a § högskolelagen (1992:1434) skall studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Rätten att utse dessa studeranderepresentanter tillkommer de obligatoriska studentkårerna enligt 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Sålunda har studentkårerna en exklusiv rätt att utse studenternas representanter i högskolornas samtliga beslutande och beredande organ.</P>
<P class="p176 ft7">För alla studentkårer, som svarat på utredningens skrivelse, är det formella studentinflytandet en mycket viktig del i studentkårernas arbete. Studentkårerna organiserar och bevakar studenternas intressen inom samtliga nivåer inom ”sin” högskola. Dessa nivåer är normalt sett institutionsnivå, mellannivå och styrelsenivå. Till institutionsnivån hör institutionsstyrelsen. Till mellannivån hör linjenämnder, <NOBR>fakultets-/sektionsnämnder,</NOBR> forsknings- och utbildningsnämnder/fakultetsstyrelser och förvaltningsnämnder/områdesstyrelser. Till styrelsenivån hör högskolans styrelse.</P>
<P class="p134 ft7">Studentkårerna har normalt sett en organisatorisk uppbyggnad som är avpassad för att bevaka utbildningsfrågorna på just dessa olika nivåer.</P>
<P class="p19 ft7">Det är svårt att redogöra för hur samtliga studentkårer organiserar sitt arbete. Variationerna är många. Men den följande beskrivningen passar in på många studentkårer.</P>
<P class="p19 ft7">På varje kurs väljs kursombud. På en del institutioner väljer kursombuden även ämnesombud. Kursombuden framför studenternas synpunkter på undervisningen, kurslitteraturen, lärarna m.m. Alla kurs- och ämnesombud samt doktorandombud på en institution utgör institutionsrådet. Rådet väljer studentrepresentanter till institutionsstyrelsen och förbereder studentrepresentanternas</P>
<P class="p177 ft12">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">medverkan i institutionsstyrelsen. Institutionsråden inom samma ämnesområde utgör studieråd. Studierådet väljer studentföreträdaren i <NOBR>områdes-/fakultetsstyrelsen</NOBR> och styrelsens beredningsorgan. Studentföreträdarna på nästa nivå, styrelsenivån, utses direkt av studentkåren.</P>
<P class="p47 ft7">Studieråden har en central funktion för den lokala utbildningsbevakningen, men anordnar även sociala aktiviteter. Råden har genom kåren i regel egna medel till sin verksamhet.</P>
<P class="p47 ft7">På central nivå arbetar ofta en kårstyrelse som har till uppgift att dels stödja de lokala studentrepresentanterna men också att representera studenterna gentemot lärosätets ledning och kommunen. Den har även ansvar för studentkårens mer övergripande frågor. I många studentkårer är flera kårstyrelseledamöter heltidsarvoderade och på vissa studentkårer har man även anställd personal för att sköta administrationen. Även här finns stora skillnader mellan olika studentkårer.</P>
<P class="p117 ft7">När det gäller den nationella nivån kan noteras att majoriteten av Sveriges studentkårer är medlemmar i Sveriges förenade studentkårer (SFS). SFS funktion är att representera studenterna nationellt gentemot regering och riksdag. Studentkårerna utövar inflytande i SFS genom att på dess årsmöte fastställa SFS verksamhet, välja SFS styrelse, nominera personer till nationella utbildningspolitiska organ och aktivt delta i utformandet av SFS remissvar. SFS är i sin tur medlem i ESIB, Europas Förenade Studentkårer. Genom detta bevakar Sveriges studentkårer studenternas intressen i internationella utbildningspolitiska frågor.</P>
<P class="p117 ft7">De flesta studentkårer arbetar efter denna struktur, från lokal nivå, central nivå, nationell nivå till internationell nivå.</P>
<P class="p47 ft7">Flertalet studentkårer som svarat på utredningens skrivelse arbetar även med det vi valt att kalla kvalitativ utbildningsbevakning. Detta innebär, till skillnad från den rent formella processen att utse studentrepresentanter, att även arbeta med kvalitativ utveckling av utbildningsbevakningen. Vi talar här om utbildning av studentrepresentanter, personligt stöd, gemensam argumentation, mötesteknik, strategier och påverkan.</P>
<P class="p178 ft12">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft9">Den studiesociala verksamheten</P>
<P class="p175 ft7">Förutom den studiebevakande verksamheten ägnas en stor del av studentkårens arbete åt studiesocialt arbete. I det följande ges en kort sammanfattning av den information som lämnats utredningen.</P>
<P class="p19 ft7">Den studiesociala verksamheten utgörs dels av den service som studentkårerna erbjuder studenterna men även av påverkansarbete för att förbättra deras studiesociala miljö samt rent sociala aktiviteter. Variationerna i inriktning och omfattning av denna verksamhet är stora mellan olika studentkårer.</P>
<P class="p71 ft7">Man tar hand om nya studenter och utländska studenter, förmedlar bostäder och arrangerar fester och pubar, ordnar föreläsningsaftnar, spelar teater, ordnar filmklubbar och svarar för kompendieförsäljning, bokhandlar och restauranger, ger ut medlemstidningar, anordnar arbetsmarknadsdagar m.m. Vissa studentkårer driver kampanjer för studentrabatter och byggande av studentbostäder, andra prioriterar studenternas psykiska och fysiska hälsa. Diskrimineringsfrågorna har fått en framträdande plats, inte minst tack vare införandet av lagen om likabehandling av studenter i högskolan.</P>
<P class="p114 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p175 ft7">Vi kan konstatera att det finns vitt skilda sätt att tolka förordningens ord om ”att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna”. De olika sätten att definiera detta rymmer förmodligen olika synsätt på studentkårers roll, mandat och ändamål.</P>
<P class="p71 ft7">På många studentkårer har denna fråga genom åren varit kontroversiell, inte minst vid större studentkårer där den öppna politiseringen av studentkårerna varit kraftig. Två skilda uppfattningar tycks råda oberoende av tidsperiod. Den ena är att man ser studenten som i första hand en samhällsmedborgare, <SPAN class="ft9">student as citizenperspektivet</SPAN>. Enligt detta synsätt kan det som äger sammanhang med studier tolkas mycket brett och i princip innefatta alla politiska frågor inklusive utrikespolitik. Som exempel kan nämnas att Umeå studentkår för två år sedan uttalade sig mot Irakkriget. Örebro studentkår ser sin roll som bildare av opinion i allmänpolitiska frågor.</P>
<P class="p179 ft12">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft7">Det andra perspektivet är att studenten i första hand är student på ett visst lärosäte och har, som sådan, vissa intressen, <SPAN class="ft9">student as </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">such-perspektivet</SPAN>.</NOBR> Detta synsätt leder till en mer restriktiv tolkning av vad som äger sammanhang med studier. Det kan endast beröra de studenter som tillhör en specifik studentkår och berör frågor som är kopplade till deras egenskap av studenter. Kristianstad studentkår specificerar att det är gentemot lärosätets ledning och personal som man främjar studenternas intressen.</P>
<P class="p48 ft7">Ofta finns båda synsätten och kombinationer av dessa synsätt representerade i landets studentkårer och deras verksamhet.</P>
<P class="p47 ft7">Studentinflytandet växer i betydelse och kvalitetskraven ökar. Ett studentinflytande värt namnet kräver en god inblick i lärosätets organisation och beslutsvägar. Denna insikt torde vara väl förankrad hos många studentkårer som arbetar målinriktat med detta. Generellt kan sägas att studentkårerna upplever att det centrala studentinflytandet fungerar bäst medan det på institutions- och fakultetsnivå har stora problem, det fungerar bättre på utbildningsprogram än fristående kurser. Studentkårerna försöker på olika sätt att arbeta med dessa frågor.</P>
<P class="p117 ft7">Den studiesociala verksamheten har genomgått en utveckling. I takt med att högskolans utbyggnad och medvetenheten om studenters ekonomiska villkor ökat har även den studiesociala verksamheten breddats. Vi kan konstatera att den studiesociala verksamheten, till skillnad från den studiebevakande delen, har en mer lös form där de vanligaste metoderna består i klassiskt lobbyarbete och att genom argumentation i olika fora lyfta fram studenternas intressen.</P>
<P class="p180 ft7">Arbetet gentemot kommunerna har utvecklats kraftigt på de flesta studentkårer. Även i denna fråga finns stora skillnader mellan olika studieorter. I orter som Stockholm och Uppsala finns det visserligen en dialog mellan lärosätet och kommunen men den är mycket mer utvecklad i små orter där kommunen och högskolan ser tydliga gemensamma intressen. Bostadsfrågan, socialbidrag, barnomsorg och andra välfärdsfrågor som i hög grad påverkar studenternas vardag blir i allt större utsträckning föremål för studentkårers insatser.</P>
<P class="p180 ft7">Även studentkårernas kontakt med näringslivet och andra aktörer har utvecklats. Vissa studentkårer, främst de med huvudsakligen ekonomstudenter och civilingenjörsstudenter, finansierar en stor del av sin verksamhet genom företagssponsring. Här finns det betydande skillnader mellan olika studentkårer.</P>
<P class="p181 ft12">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft7">Vi kan således konstatera att studentkårernas verksamhet skiljer sig åt. Vi kan också konstatera att det råder delvis oklara ansvarsförhållanden mellan kommunen, lärosätet och studentkårerna. Vissa studentkårer gör kursvärderingar när detta är lärosätets uppgift, andra ägnar sig åt att marknadsföra utbildningen gentemot framtida arbetsgivare när det är lärosätets ansvar, vissa studentkårer arbetar med information om högre studier till gymnasieelever eller med dagisverksamhet när detta är en kommunal angelägenhet. Det har skapats gråzoner där ansvarförhållandena mellan lärosätet, kommunen och studentkåren är oklara.</P>
<P class="p174 ft2">Överväganden och förslag</P>
<P class="p82 ft7">Vår uppgift är att föreslå ett syfte och ändamål för studentkårer som är tydligt avgränsat, modernt och framåtsyftande och som tydliggör vad studentkårens grundläggande ansvar är i relation till alla studenter på ett lärosäte.</P>
<P class="p19 ft7">Som ovan nämnts innebär de senaste 25 årens utbildningspolitiska förändringar samt förändringar i studentpopulationen att studentinflytandet och det studiesociala arbetet har växt i betydelse. Idag har 25 % av Sveriges studenter barn, 50 % är över 25 år, många studenter kommer från s.k. studieovana hem. I takt med att studentpopulationen blir alltmer heterogen ökar behovet av ett starkt, självständigt och representativt studiebevakande och studiesocialt arbete. Utgångspunkten måste vara att skapa ett syfte och ändamål som utgår ifrån den enskilde studentens rättmätiga krav på en högkvalitativ högre utbildning.</P>
<P class="p183 ft7">Vidare måste de oklara ansvarsförhållanden mellan lärosätet, studentkåren och kommunen renodlas i möjligaste mån. Med detta vill vi betona att studentkåren inte har ansvar för studenters alla möjliga problem och intressen. Kommunen och/eller lärosätet har allt som oftast det övergripande ansvaret. Genom studentkårernas representanter i lärosätets beredande och beslutande organ skall studenterna verka för att universitet och högskolor tar sitt ansvar. Vi vänder oss emot den situation som idag finns där studentkårer tar på sig fler och fler uppgifter som i själva verket är andra aktörers ansvar. Sedan finns det vissa specifika verksamhetsområden som en studentkår skall ha ansvar för. Det är om detta vårt förslag handlar.</P>
<P class="p121 ft12">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft9">Alla studentkårers generella skyldigheter</P>
<P class="p46 ft7">Vi har med stor respekt bevittnat den omfattande sociala verksamheten som bedrivs av studentkårer runtom i landet. Vi har bl.a. bevittnat <NOBR>café-,</NOBR> <NOBR>klubb-,</NOBR> pub- och restaurangverksamhet, körer, teater och annan kulturell verksamhet, idrott, spex, mottagning av nya studenter och utbytesstudenter. Vi menar att denna verksamhet är av stor betydelse för studenterna. En givande social samvaro är en förutsättning för ett bra liv.</P>
<P class="p48 ft7">Vi anser att det dessutom kan vara så att det är studentkårerna som på många orter är bäst lämpade att bedriva denna verksamhet. Men ansvaret för finansieringen av detta kan inte enbart läggas på studenterna. Vi menar att denna verksamhet är bra, nödvändig och önskvärd men den skall inte bekostas av den obligatoriska kåravgiften, utan av lärosätet, kommunen, annan aktör eller via en frivillig avgift.</P>
<P class="p117 ft7">I vår strävan att formulera ett syfte och ändamål för studentkårerna har vi haft två utgångspunkter. Syftet och ändamålet skall omfatta verksamhet som:</P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">berör den enskilde studentens faktiska utbildningssituation,</SPAN></P>
<P class="p53 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">ligger inom studentkårens finansieringsansvar, dvs. inte verksamhet som en annan aktör har ansvar för.</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Mot denna bakgrund föreslår vi att studentkårernas syfte och ändamål skall vara att bevaka och utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmänna studiesituation samt att värna studenternas rättigheter. Endast denna verksamhet skall få finansieras med den obligatoriska kåravgiften. Övrig verksamhet som inte kan hänföras till dessa verksamhetsområden skall endast kunna finansieras med en frivillig avgift eller av andra finansiärer.</P>
<P class="p140 ft9">Utbildningsbevakning</P>
<P class="p46 ft7">Som tidigare nämnts har studentkårerna en exklusiv rätt att utse studenternas representanter i högskolornas samtliga beredande och beslutande organ. I vårt förslag till ny förordning kvarstår denna rätt.</P>
<P class="p136 ft7">Ingen annan organisation i Sverige har denna rätt och sålunda är det studentkårerna som är bäst lämpade att, genom den formella representationen, bevaka och utveckla utbildningen. Till utbild-</P>
<P class="p186 ft12">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft7">ningsbevakning hör naturligtvis allt som är kopplat till den representativa funktionen så som anordnandet av val av studentrepresentanter, utbildningar av studentrepresentanter och all typ av lobbyarbete i syfte att informera om, förbättra och stärka utbildningsbevakningen.</P>
<P class="p19 ft7">Det är svårt att överskatta betydelsen av en stark och självständig studiebevakning som medel för att uppnå en högkvalitativ högre utbildning tillgänglig för alla. Trots detta och trots många studentkårers hårda arbete med dessa frågor, finns allvarliga brister i både lärosätenas och studentkårernas arbete med studenternas delaktighet i utbildningen. Studentkårerna har svårt att rekrytera, stötta och utbilda studentrepresentanter samtidigt som många vittnar om lärosätesföreträdare som på central och lokal nivå försvårar studentinflytandet genom olika former av härskartekniker.</P>
<P class="p134 ft7">Verksamhet som faller under begreppet utbildningsbevakning utgår från den enskilde studentens roll gentemot lärosätet på samtliga nivåer. Avgränsningen är inte svår att göra. Alla frågor som behandlas inom ett lärosätes beredande och beslutande organ är att betrakta som utbildningsbevakning. Alla frågor som inte har en direkt koppling mellan studenten och lärosätet är inte att betrakta som utbildningsbevakning. Vi talar här om vitt skilda frågor som utbildningens innehåll, antagningsfrågor, erkännandefrågor, kurslitteratur, tillsättningsärenden etc. Inom ramen för dessa frågor finns inga begränsningar för studentkårens mandat. Studentkårens ställningstaganden är en angelägenhet för den interna kårdemokratin.</P>
<P class="p188 ft7">En stor fråga är hur man ska se på nationellt och internationellt utbildningsbevakande arbete. Kopplingen till den faktiska utbildningssituationen kan ge intrycket att vi menar att nationell utbildningsbevakning eller internationell utbildningsbevakning inte ingår. Detta är inte vår avsikt.</P>
<P class="p18 ft7">Den uppdelning som idag görs mellan lokalt, nationellt och internationellt är många gånger en gammal konstruktion som idag saknar verklighetsförankring. Utbildningsinnehållet påverkas mycket av vad som händer t.ex. i den s.k. Bolognaprocessen eller vilken utbildningspolitik som beslutas i riksdag och regering. Och resultatet av detta får direkt effekt för enskilda studenter i sin faktiska utbildningssituation. Att med utbildningsbevakning försöka dra gränsen vid det lokala är därför omöjligt. All utbildningsbevakande verksamhet, lokal, nationell som internationell, faller inom ramen för utbildningsbevakningen under förutsättning att man kan här-</P>
<P class="p189 ft12">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<P class="p0 ft4">Studentkårers syfte och ändamål SOU 2006:36</P>
<P class="p147 ft7">leda verksamheten till den enskilde studentens faktiska utbildningssituation.</P>
<P class="p137 ft7">Exempelvis kan medlemskap i SFS, som är en nationell samarbetsorganisation för Sveriges studentkårer, falla inom ramen för utbildningsbevakning då deras verksamhet främst går ut på att påverka den nationella utbildningspolitiken som direkt påverkar den enskilde studenten i dennes faktiska utbildningssituation.</P>
<P class="p48 ft7">På samma sätt kan medlemskap i ESIB, som är en samarbetsorganisation för Europas studentkårer, falla inom ramen för utbildningsbevakning då dess verksamhet främst går ut på att påverka de utbildningspolitiska processer på det europeiska planet som påverkar den enskilde studenten i den faktiska utbildningssituationen. Däremot är medlemskap i en internationell organisation för studenter som vill ägna sig åt annan verksamhet något som faller utanför begreppet utbildningsbevakning.</P>
<P class="p117 ft7">Sammanfattningsvis kan sägas att studentkårernas syfte och ändamål skall avse all utbildningsbevakande verksamhet som kan härledas till den enskilde studentens faktiska utbildningssituation. Lokal, nationell eller internationell verksamhet som saknar koppling till detta faller däremot utanför studentkårernas syfte och ändamål.</P>
<P class="p190 ft9">Arbetsmiljö</P>
<P class="p46 ft7">För att alla studenter, som idag har vitt skilda behov och förväntningar på sin studietid, skall kunna må bra, känna motivation och kunna tillgodogöra sig sin högskoleutbildning krävs en god arbetsmiljö. Detta innefattar specifikt det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen.</P>
<P class="p47 ft7">Här är det viktigt att betona att det är lärosätet som har det huvudsakliga ansvaret för studenternas arbetsmiljö. Studentkåren har endast en påtryckande funktion och ett ansvar att, gentemot lärosätet, hjälpa enskilda studenter som hamnat i problem.</P>
<P class="p48 ft7">När det gäller högskolornas arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete finns betydande problem. Arbetsmiljöverket riktar i rapporten, ”En kartläggning av studenternas medverkan i arbetsmiljöarbetet på landets universitet och högskolor (2006)”, skarp kritik mot landets universitet och högskolor. En slutsats beträffande studenterna är att de i de flesta fall inte är integrerade i det arbetsmiljöarbete som pågår.</P>
<P class="p191 ft12">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">Flera rapporter, t.ex. Doktorandspegeln från Högskoleverket, har aktualiserat doktorandernas mycket bristfälliga arbetsmiljö. Både lärosätenas och studentkårernas arbete med detta är eftersatt och kräver stort fokus framöver.</P>
<P class="p174 ft9">Den allmänna studiesituationen</P>
<P class="p175 ft7">För att alla studenter, som idag har vitt skilda behov och förväntningar på sin studietid, skall kunna må bra, känna motivation och kunna tillgodogöra sig sin högskoleutbildning krävs förutom en god arbetsmiljö även en god allmän studiesituation.</P>
<P class="p19 ft7">Begreppet den allmänna studiesituationen är bredare än arbetsmiljö och innefattar en rad sociala trygghetsfaktorer från ett gott bemötande från lärarna och frihet från diskriminering och trakasserier, till goda försäkringar och skyddsnät, ändamålsenliga lokaler och tillgång till bostäder.</P>
<P class="p71 ft7">Här är det viktigt att betona att det är lärosätet som har det huvudsakliga ansvaret för studenternas allmänna studiesituation. Studentkåren har endast en påtryckande funktion och ett ansvar att, gentemot lärosätet, kommunen eller annan aktör, hjälpa enskilda studenter som hamnat i problem.</P>
<P class="p71 ft7">För att en verksamhet skall omfattas av den allmänna studiesituationen måste den vara kopplad till den faktiska utbildningssituationen. Verksamhet som <NOBR>klubb-,</NOBR> <NOBR>fest-,</NOBR> <NOBR>café-,</NOBR> <NOBR>restaurang-,</NOBR> teaterverksamhet och liknande kan därför inte falla under begreppet den allmänna studiesituationen. Även om sådan verksamhet är oerhört viktig för studenternas välmående ingår den inte i studentkårernas huvudsakliga syfte och ändamål. Detta innebär ingalunda ett förbud mot att bedriva denna verksamhet, snarare tvärtom. Däremot kan verksamheten inte finansieras med den obligatoriska kåravgiften.</P>
<P class="p114 ft9">Studenters rättigheter</P>
<P class="p175 ft7">Studenters rättigheter stadgas i lagar och förordningar. Dessa ger studenterna ett antal rättigheter gentemot sitt lärosäte, rättigheter som inte alltid respekteras.</P>
<P class="p40 ft28"><SPAN class="ft40">Sedan 2002 finns </SPAN>lagen om likabehandling av studenter i högskolan<SPAN class="ft40">. Dess ändamål är att på högskoleområdet främja lika rättigheter</SPAN></P>
<P class="p89 ft12">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">för studenter och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.</P>
<P class="p47 ft7">Studentkårernas roll i detta sammanhang kan knappast överskattas. Inom detta verksamhetsområde ligger ett tydligt uppdrag för studentkårerna att verka för att de lagar och som ger studenter rättigheter respekteras av lärosätet och att detta arbetar aktivt och förebyggande med studenternas rättigheter samt att det informerar sina studenter om vilka rättigheter de har.</P>
<P class="p48 ft7">Studenter befinner sig i beroendeställning till lärare och andra lärosätesföreträdare. Många vill inte stöta sig med lärarna, andra känner inte till vilka rättigheter de har och hur de ska agera när de blivit orättvist behandlade. Studentorganisationer och fackliga organisationer har i olika rapporter, t.ex. <NOBR>TCO-rapporten</NOBR> ”Livet som doktorand” (2003), beskrivit de brister med diskriminering och trakasserier som finns inom högskoleområdet.</P>
<P class="p48 ft7">Inom begreppet studenternas rättigheter ingår även att hjälpa enskilda studenter som fått sina rättigheter kränkta. Denna ombudsroll är central för studentkårernas syfte och ändamål. Sveriges Förenade Gaystudenter (SFG) har i en skrivelse till utredningen belyst brister i studentkårernas arbete med detta. De skriver:</P>
<P class="p192 ft41">Vi på SFG har mött kränkta studenter som inte fått den hjälp som de eftersökt och rimligtvis borde kunna kräva av sin studentkår. Studentkåren har försökt bagatellisera det inträffade, hävdat att inget går att göra, sagt att det inte är deras bord eller helt enkelt ställt sig på lärosätets sida. Naturligtvis finns det alltid olika omständigheter att ta hänsyn till i det enskilda fallet, men som vi ser det så borde studentkårernas självklara utgångspunkt vara sina medlemmars intressen – vem den enskilda medlemmen än är.</P>
<P class="p193 ft7">SFG:s synpunkter aktualiserar vikten av att studentkårerna arbetar starkt och systematiskt med att försvara studenters rätt till likabehandling. Med hänsyn till att studentpopulationen blivit alltmer heterogen och att diskrimineringsfrågorna fått större aktualitet har denna uppgift växt i betydelse för landets studentkårer.</P>
<P class="p138 ft2">Gränsdragningsproblem</P>
<P class="p193 ft7">En viktig fråga som uppkommer och som vi stött på i samtal med studentkårer är hur gränsdragningen skall göras mellan å ena sidan den verksamhet som skall finansieras av den obligatoriska kårav-</P>
<P class="p194 ft12">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p23 ft29">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">giften och å andra sidan den verksamhet som skall vara frivillig. Vissa menar exempelvis att det behövs en fest för att rekrytera personer till utbildningsbevakningen eller att studentkåren behöver satsa pengar på en festlokal eller en studentbokhandel eftersom man då minskar kostnaderna för studenter och därmed värnar deras rättigheter eller arbetsmiljö. Dessa typer av verksamheter må ha sådan effekt men kan ändå enligt vårt förslag inte finansieras med den obligatoriska kåravgiften. Då verksamheten till dess innehåll och natur varken berör studentens faktiska utbildningssituation eller faller inom studentkårens finansieringsansvar faller sådan verksamhet utanför studentkårernas syfte och ändamål.</P>
<P class="p176 ft7">Gränsdragningsfrågorna är många och emellanåt svåra. Dessa kommer alltid att finnas för alla institutioner som finansierar sin verksamhet med människors uttaxerade pengar. Vårt förslag måste ses som en ram för denna avvägning.</P>
<P class="p18 ft7">Sammanfattningsvis kan sägas att det är två huvudprinciper som skall tillämpas när man skall fastställa om verksamheten skall finansieras med den obligatoriska avgiften. Den första principen handlar om att det måste vara verksamhet som kan härledas till studentens faktiska utbildningssituation. Den andra principen är att konstatera att finansieringsansvaret för verksamheten inte vilar på en annan aktör så som t.ex. lärosätet eller kommunen. När dessa principer tillämpade på ett enskilt fall leder till jakande svar så är det en verksamhet som ligger inom ramen för studentkårernas syfte och ändamål och därmed skall den finansieras med den obligatoriska avgiften.</P>
<P class="p195 ft2">Konsekvenser</P>
<P class="p82 ft7">Vårt förslag kommer förmodligen att få större konsekvenser för vissa studentkårer medan andra studentkårer redan bedriver sin verksamhet i enlighet med förslaget. Det kommer att leda till att vissa studentkårer inte kommer att kunna fortsätta med vissa verksamheter. Budgeten måste bli tydligare så att det klart framgår hur man administrerar den obligatoriska kåravgiften. Men samtidigt kommer det bli lättare att fokusera och prioritera verksamheten.</P>
<P class="p134 ft7">Det blir tydligt vad en studentkår är till för, det blir tydligare vilka beslut som en studentkår skall fatta och inte fatta. Studentkårerna får ett tydligare mandat och ett tydligare uppdrag. Därmed stärks dessas legitimitet.</P>
<P class="p196 ft12">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33658x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Studentkårers syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p197 ft7">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p106 ft9">Syfte</P>
<P class="p198 ft7">1 § En studentkår skall bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmänna studiesituation samt värna studenters rättigheter.</P>
<P class="p199 ft9">Avgifter</P>
<P class="p198 ft7">7 § Studentkårer får ta ut obligatoriska och frivilliga avgifter av de studenter som tillhör studentkåren. Den obligatoriska avgiften får användas endast för att bedriva verksamhet i enlighet med 2 kap. 1 §.</P>
<P class="p200 ft12">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p201 ft17"><SPAN class="ft17">6</SPAN><SPAN class="ft34">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN></P>
<P class="p202 ft2">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p67 ft7">Enligt utredningens direktiv behöver möjligheterna att överklaga studentkårernas beslut stärkas så att studenternas möjlighet till kontroll och inflytande vitaliseras.</P>
<P class="p19 ft7">Gällande regelverk gör det svårt att få beslut som kan anses strida mot studentkårernas ändamål prövade, något som framhållits från flera håll. Stockholms studentkårers centralorganisation har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet (U2004/2773/UH) föreslagit att enskilda studenter skall kunna överklaga en studerandekårs beslut. Organisationen menar att förstärkta möjligheter att få kårernas beslut överprövade skulle kunna tydliggöra kårernas befogenheter och bidra till att stärka kårernas demokratiska legitimitet bland medlemmarna. Organisationen hänvisar till rätten att överklaga kommunala beslut som en tänkbar förebild. Även i riksdagsdebatten har man diskuterat en besvärsordning likartad den kommunala.</P>
<P class="p203 ft2">Dagens reglering</P>
<P class="p67 ft7">I dagsläget kan en student som anser att ett beslut fattat av studentkåren uppenbart strider mot studentkårens ändamål få beslutet prövat och eventuellt undanröjt av lärosätets styrelse. Detta kan dock endast ske om det begärs av antingen minst en tiondel av kårens medlemmar eller minst 100 medlemmar inom tre veckor från den dag beslutet gavs till känna. Detta framgår av 21 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Enligt 22 § får beslut av ett lärosätes styrelse överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Beslut av nämnden får inte överklagas.</P>
<P class="p204 ft12">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft7">I den stadgeanalys som vi gjort har i princip alla studentkårer citerat ovanstående reglering och ger således inte studenter andra möjligheter att överpröva studentkårernas beslut. Ett undantag utgör Gefle studentkår som utöver denna möjlighet ger studenter möjligheten att få till stånd en medlemsomröstning. Enligt studentkårens stadgar skall en rådgivande medlemsomröstning hållas om fullmäktige så beslutar eller minst fem procent av studentkårens medlemmar så begär. Fullmäktige skall behandla begäran om medlemsomröstning senast 30 dagar efter att begäran kommit in och medlemsomröstning skall hållas inom 90 dagar.</P>
<P class="p117 ft7">Våra efterforskningar visar att frågor om överprövning inte är något som helst kvantitativt problem. Det förefaller snarare vara oerhört sällsynt. Konkret har vi hittills hört talas om ett enda exempel – 1998 överklagades ett val av studentkårsordförande.</P>
<P class="p48 ft7">Överklagandenämnden för högskolan har i totalt fyra rättsfall haft att göra med studentkårsärenden. Inget av dessa rättsfall handlar om överklagande av ett beslut fattat av studentkåren.</P>
<P class="p47 ft7">Anledningarna till detta kan naturligtvis vara många. Bristande insyn, engagemang eller att det tar alldeles för mycket kraft att på kort tid samla ihop 100 namnunderskrifter. En annan anledning kan vara att eftersom syftet och ändamålet är oklart är det svårt för en student att veta vilka typer av beslut som faktiskt överskrider studentkårens syfte och ändamål.</P>
<P class="p77 ft2">Överväganden och förslag</P>
<P class="p74 ft7">Vid utformningen av utökade överklagandemöjligheter för studenter finns det flera intressen som i vissa situationer tenderar att stå i konflikt. Å ena sidan finns ett starkt intresse av att stärka studentkårernas legitimitet och studenternas rättssäkerhet. Samtidigt får dessa intressen inte leda till förslag som förlamar studentkårens verksamhet och undergräver studentkårens interna demokrati.</P>
<P class="p48 ft7">Vid utformningen av utökade överklagandemöjligheter måste man göra en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet. Denna avvägning är hela tiden närvarande i våra resonemang kring överklagande.</P>
<P class="p47 ft7">Vi föreslår att varje enskild student som tillhör studentkåren ges rätten att överklaga ett beslut fattat av kåren. Om beslutet tillkommit i strid mot studentkårens stadga eller om beslutet innebär ett överskridande av studentkårens syfte och ändamål upphävs be-</P>
<P class="p191 ft12">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft29">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft7">slutet. Överklagandet görs direkt till Överklagandenämnden för högskolan inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits på studentkårens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.</P>
<P class="p19 ft7">Överklagandets huvudsakliga funktion är att erbjuda en slags medborgartalan för studenter med ändamål att tillse att studentkårens verksamhet utövas på ett rättsenligt sätt. Denna funktion förutsätter att studenterna aktivt utövar viss övervakning och kontroll av studentkårens verksamhet.</P>
<P class="p71 ft7">Denna besvärsprövning är inskränkt till att gälla endast legalitetsfrågor och innebär inte en allsidig överprövning av studentkårens beslut. Det rör sig sålunda om att pröva om studentkåren har gått utöver sitt ändamål och syfte eller brutit mot sin egen stadga och inte huruvida beslutets innehåll är rimligt.</P>
<P class="p19 ft7">Detta bör ses som en avvägning mellan å ena sidan ett erkännande av den interna kårdemokratin som ett representativt sätt att fatta beslut på och å andra sidan en möjlighet för obligatoriskt anslutna studenter att, när studentkåren går utanför sitt syfte och ändamål eller bryter mot sin stadga, få beslutet överprövat.</P>
<P class="p68 ft2">Vilka beslut kan överklagas?</P>
<P class="p67 ft7">Det som man som student kan överklaga är ett beslut fattat av studentkåren. En fråga är således vilka beslut som innefattas i detta begrepp. Vårt syfte är att omfatta samtliga beslut som en studentkår fattar och som kan innebära ett överskridande av studentkårens syfte och ändamål.</P>
<P class="p71 ft7">Sålunda bör detta begrepp tolkas vidsträckt. Fullmäktigebeslut, styrelsebeslut samt alla beslut som fattats pga. delegation från dessa organ innefattas i begreppet beslut fattat av studentkåren. Det centrala är att beslutet upptagits i ett protokoll. Först då är det möjligt att överklaga.</P>
<P class="p19 ft7">Att det endast är protokollförda beslut som kan överklagas ligger i överklagandets natur, men kan ses som en kraftig begränsning. Partipolitiska uttalanden eller t.ex. att täcka en kårpubs underskott med den obligatoriska avgiften är två exempel på handlingar som strider mot studentkårens ändamål, men som sällan är uttryckta som formella beslut i ett protokoll.</P>
<P class="p71 ft39">Trots att studentkårerna bör protokollföra samtliga viktiga ekonomiska och politiska beslut vet vi att detta inte alltid sker. Detta drabbar enskilda studenter hårt. För att ändå tillse att studentkå-</P>
<P class="p173 ft12">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">rerna inte går runt sina förpliktelser enligt vårt förslag till förordning föreslår vi i kapitel 7 att Högskoleverket granskar kvaliteten i studentkårernas verksamhet (se kap. 7).</P>
<P class="p138 ft2">På vilka grunder kan ett beslut upphävas?</P>
<P class="p74 ft7">Varje enskild student ges rätten att överklaga ett beslut fattat av studentkåren. Beslutet upphävs om det tillkommit i strid mot studentkårens stadga eller om beslutet innebär ett överskridande av studentkårens syfte och ändamål.</P>
<P class="p140 ft9">I strid med studentkårens stadga</P>
<P class="p205 ft7">Den första besvärsgrunden, om beslutet tillkommit i strid med studentkårens stadga, rör felaktigheter i tillkomsten av ett beslut fattat av studentkåren. När tillkomsten av ett beslut angrips kan det röra sig om ärendets beredning eller de närmare omständigheterna vid själva beslutstillfället. Vilka anmärkningar det kan röra sig om beror helt på hur stadgan ser ut och vilka skyldigheter som krävs av de beslutande organen. Ofta rör det sig om kallelseförfarande, jävsituationer eller felaktigheter vid själva beslutstillfället.</P>
<P class="p56 ft9">I strid med studentkårens syfte och ändamål</P>
<P class="p205 ft7">Störst betydelse för prövningens innehåll har den andra besvärsgrunden. Den blir tillämplig när studentkåren genom ett fattat beslut överskrider sitt ändamål och syfte. Grunden för prövningen blir då den s.k. ändamålsparagrafen, dvs. den paragraf där studentkårernas syfte och ändamål fastställs. Hur denna paragraf skall tolkas och hur man skall dra gränsen till den verksamhet som faller utanför studentkårens syfte och ändamål har vi beskrivit i tidigare kapitel. Den reella tolkningen i de specifika fallen gör Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p178 ft12">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft29">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft2">Besvärstid</P>
<P class="p175 ft39">Treveckorsperioden är allmänt förekommande och väl inarbetad i besvärstidssammanhang. Vi har inte funnit anledning att föreslå förändringar i besvärstiden.</P>
<P class="p15 ft7">En fråga som dock uppkommer är hur denna skall beräknas. Be- svärstiden börjar löpa från den dag då det tillkännagivits på studentkårens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. An- slaget om protokolljusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela besvärstiden för att tiden skall löpa ut.</P>
<P class="p15 ft7">Det är här viktigt att betona att protokollen måste vara tillgängliga för samtliga studenter oavsett om man rent fysiskt befinner sig på campus eller inte.</P>
<P class="p86 ft2">Överprövningsinstans</P>
<P class="p67 ft7">I dagens reglering kan ett beslut fattat av studentkåren överklagas till högskolestyrelsen och vidare överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). En viktig fråga för utredningen har varit om denna ordning har varit ändamålsenlig.</P>
<P class="p19 ft7">Det som talar för högskolestyrelsen är att man håller frågan inom lärosätet, vilket skulle vara konsekvent med vår syn på studentkårer som intimt sammankopplade med lärosätet. Dessutom skulle högskolestyrelsen med sin kännedom om studentkårens lokala förutsättningar på ett bättre sätt kunna fatta rimliga avgöranden än om en instans utanför lärosätet fattar avgörandet.</P>
<P class="p71 ft7">När man resonerar kring lämplig överprövningsinstans är det samtidigt av vikt att instansen upplevs som opartisk och oberoende av dem som är parter i ett eventuellt överklagande. Ur detta perspektiv ser vi uppenbara problem med att låta högskolestyrelsen fatta ett avgörande i en enskild students överklagande. I högskolestyrelsen har studentkåren tre representanter, studentkåren har ofta kontakter med lärosätets ledning som har en tung position i styrelsen. Det finns således en relation, både personlig och politisk, mellan studentkåren och högskolestyrelsen. Ur den enskilde studentens perspektiv kan högskolestyrelsens prövning riskera att upplevas som partisk och föga oberoende.</P>
<P class="p183 ft7">ÖNH måste ur detta perspektiv anses vara oberoende och opartisk. Studentkåren har inte den institutionella kopplingen till ÖNH som den har till högskolestyrelsen. ÖNH handlägger redan idag</P>
<P class="p206 ft12">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">överklaganden av studentärenden av olika slag och har den kompetens som behövs. Dessutom kan ÖNH:s avgöranden vara prejudicerande och åstadkomma nationell likhet angående var gränserna går för studentkårernas syfte och ändamål.</P>
<P class="p47 ft7">Av ovan anförda skäl föreslår vi att överklagandet skall göras direkt till ÖNH.</P>
<P class="p138 ft2">Rättsföljden</P>
<P class="p74 ft7">ÖNH kan enligt vårt förslag endast upphäva eller undanröja det klandrade beslutet men inte sätta något nytt beslut i dess ställe eller annars göra någon ändring i beslutet. Rättsläget återställs sålunda, i den mån det är möjligt, som det var innan det överklagade beslutet fattades.</P>
<P class="p48 ft7">Så länge ett avgörande inte har kommit från ÖNH, äger studentkåren rätt att verkställa sitt beslut. Vi föreslår således inte ett förbud för studentkåren att verkställa sitt beslut när ett överklagande kommit in till ÖNH.</P>
<P class="p47 ft7">Vi är medvetna om att detta kan försvaga studentens reella möjligheter att påverka studentkårens verksamhet. Studentkårernas mandatperioder är oftast begränsade till ett år, besluten tämligen kortsiktiga och verkställda ganska snabbt. Samtidigt kan ett avgörande från ÖNH dröja. När ÖNH väl kommer med ett avgörande kan det vara för sent, skadan redan skedd och det kan vara praktiskt mycket svårt att upphäva beslutet.</P>
<P class="p48 ft7">Att å andra sidan införa ett förbud för studentkåren att verkställa sitt beslut när ett överklagande har inkommit har betydande nackdelar. Rätten att överklaga skulle riskera att bli ett politiskt maktmedel för att förhala och försvåra beslut som ogillas av enskilda studenter. Detta skulle vidare urholka den interna demokratin och bidra till betydande ineffektivitet i studentkårens viktiga verksamhet.</P>
<P class="p180 ft7">Vid en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet anser vi att ett införande av ett verkställighetsförbud skulle medföra stora olägenheter för studentkårerna. Istället är det viktigt att studentkårerna och ÖNH bidrar till att få till stånd snabba avgöranden.</P>
<P class="p207 ft12">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft29">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft2">Konsekvenser</P>
<P class="p175 ft7">En rimlig avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet har resulterat i detta förslag, som vi menar både stärker studenternas rättssäkerhet samtidigt som det stärker studentkårernas demokratiska legitimitet.</P>
<P class="p71 ft7">I vårt förslag spelar dokumentationen av ett beslut stor roll. För att ett fattat beslut skall kunna genomdrivas och bli föremål för överklagande fordras att det har blivit dokumenterat. För att besvärsprövning skall äga rum måste klaganden ange mot vilket beslut denne riktar sin talan och ÖNH måste förvissa sig om att det verkligen finns ett dokumenterat beslut.</P>
<P class="p71 ft7">Dessa omständigheter innebär ett ökat krav på studentkårerna att dokumentera sina beslut, att de snabbt kommer upp på en anslagstavla och att de blir tillgängliga för samtliga studenter oavsett om dessa rent fysiskt befinner sig på campus eller inte. Många studentkårer har redan rutiner som motsvarar dessa krav men långt ifrån alla. Denna konsekvens är dock enbart positiv då det ökar transparensen i studentkårens verksamhet och stärker studentkårernas legitimitet.</P>
<P class="p71 ft7">Vårt förslag kan vidare leda till att studenter utnyttjar denna möjlighet för att blockera beslut de ogillar. Rädslan för s.k. rättshaverister är stor bland många av de studentkårer vi talat med. Även om detta kan vara ett möjligt scenario tror vi att i takt med att ÖNH fattar viktiga avgöranden och gränserna för vad man framgångsrikt kan överklaga fastställs, kommer antalet överklaganden att minska.</P>
<P class="p208 ft7">Vårt förslag kan vidare leda till ökad arbetsbörda för studentkårer som blir utsatta för ett överklagande.</P>
<P class="p209 ft7">Trots dessa konsekvenser menar vi att förändringarna är viktiga för att de stärker studentkårernas legitimitet bland såväl studenter som allmänhet. Detta intresse är så pass starkt så att det överväger de olägenheter det på kort sikt kan skapa för landets studentkårer.</P>
<P class="p71 ft7">Slutligen kommer vårt förslag att leda till konsekvenser för ÖNH. Dessa är dock svåra att förutsäga eftersom det är svårt att förutsäga mängden av överklagandeärenden. Sannolikt kommer mängden att stabiliseras efter en viss period.</P>
<P class="p210 ft12">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33666x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p211 ft9">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p212 ft7">Överklagande av studentkårs beslut</P>
<P class="p213 ft7">15 § Varje student som tillhör en studentkår har rätt att få ett beslut fattat av studentkåren prövat genom att överklaga det hos Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p214 ft7">16 § Ett beslut överklagas skriftligt och skall ges in till Överklagandenämnden för högskolan. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som denne stöder sitt överklagande på.</P>
<P class="p215 ft7">17 § Överklagandet skall ha inkommit till Överklagandenämnden inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs att protokollet över beslutet justerats.</P>
<P class="p214 ft7">18 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till lärosätet eller studentkåren istället för till Överklagandenämnden för högskolan skall överklagandet ändå prövas.</P>
<P class="p212 ft7">19 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om</P>
<P class="p216 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft42">beslutet tillkommit i strid med studentkårens stadga,</SPAN></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft42">beslutet strider mot det ändamål som anges i 2 kap. 1 § eller mot bestämmelsen i 2 kap. 7 §.</SPAN></P>
<P class="p218 ft7">Överklagandenämnden får inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe.</P>
<P class="p214 ft7">20 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång.</P>
<P class="p214 ft7">21 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt.</P>
<P class="p219 ft12">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33667x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft29">Överklagande av studentkårers beslut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p220 ft9">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1992:404) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan</P>
<P class="p221 ft7">Uppgifter</P>
<P class="p222 ft7">1 § Överklagandenämnden för högskolan har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom universitetens och högskolornas område. Vilka beslut som får överklagas till nämnden anges i föreskrifter som meddelas av regeringen.</P>
<P class="p223 ft7">Om nämndens prövning av studentkårers beslut finns bestämmelser i förordningen (0000:00) om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p224 ft12">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
</DIV>
<DIV id="page_69">
<P class="p225 ft17"><SPAN class="ft17">7</SPAN><SPAN class="ft34">Granskning av studentkårernas verksamhet</SPAN></P>
<P class="p226 ft2">Läget idag</P>
<P class="p154 ft7">I dagsläget är studentkårernas verksamhet underkastad granskning av verksamhetsrevisorer samt av fullmäktiges möjlighet att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet till styrelsen. Granskningsmetoderna syftar främst till att utreda huruvida studentkårer bedrivit verksamheten på sådant sätt att det givit upphov till lagbrott. Dessa former av granskning är dock tandlösa när det gäller att systematiskt utveckla verksamhetens kvalitet.</P>
<P class="p176 ft7">Någon systematisk granskning av verksamhetens ändamålsenlighet eller hur studentkårens verksamhet kan utvecklas och förbättras finns inte. Med anledning av att ändamålet med studentkårer varit så pass otydligt skulle en sådan granskning också ha varit svår att genomföra.</P>
<P class="p16 ft7">Detta har försvårat utvecklingen av starka och kvalitativa studentkårer samtidigt som det undergrävt enskilda studenters rättssäkerhet, när studentkårer inte lever upp till studenternas berättigade förväntningar.</P>
<P class="p18 ft7">Högskoleverkets (HSV) utvärderingsavdelning har redan idag i uppdrag att granska verksamheten vid universitet och högskolor. Ett nytt kvalitetsgranskningssystem har nyligen utvecklats där Högskoleverket i sexårsperioder granskar samtliga utbildningar som leder till generella examina och yrkesexamina samt forskarutbildning. I utvärderingarna ingår att granska universitetens och högskolornas examensrätter.</P>
<P class="p71 ft7">Högskoleverket granskar kvaliteten i verksamheten och främjar kvalitetsutvecklingen vid universitet och högskolor. Verket genomför utvärderingar, konferenser och uppföljningar av olika slag. En typ av kvalitetsgranskning är utvärderingar av utbildningar som leder till generell examen eller yrkesexamen. Dessa omfattar både grund- och forskarutbildning. Andra typer av kvalitetsgranskning är prövningar av examenstillstånd och prövningar av</P>
<P class="p156 ft12">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Granskning av studentkårernas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft7">vetenskapsområden. Verket genomför också tematiska utvärderingar av vissa verksamheter på lärosätesnivå, t.ex. studentinflytande, jämställdhet, social och etnisk mångfald, samverkan och internationalisering.</P>
<P class="p148 ft2">Överväganden och förslag</P>
<P class="p149 ft7">Med vårt förslag om ny ändamålsparagraf regleras studentkårernas verksamhet tydligare. De får specifika uppgifter av staten i syfte att bidra till en högkvalitativ högre utbildning. Vidare ges varje enskild student rätt att överklaga studentkårers beslut som innebär ett avsteg från dessa uppgifter.</P>
<P class="p47 ft7">Det finns dock ageranden i den vardagliga verksamheten som aldrig kan bli föremål för ett överklagande. Utifrån den enskilde studentens perspektiv är det viktigt att verksamheten håller en jämn och hög kvalitet runtom i landet. Det skall inte vara avgörande vilket lärosäte man studerar vid för att kunna tillhöra en stark studentkår eller inte.</P>
<P class="p130 ft7">Det finns därför ett stort intresse av en metodisk och regelbunden granskning och utvärdering av studentkårernas verksamhet.</P>
<P class="p47 ft7">Med anledning av detta föreslår vi att Högskoleverket (HSV) skall få i uppdrag att genomföra denna granskning i samband med den ordinarie granskningen av lärosätena.</P>
<P class="p228 ft7">Det finns två syften med granskningarna:</P>
<P class="p229 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Att bidra till studentkårers egen kvalitetsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p53 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">Att granska om studentkårerna följer förordningen om studentkårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p78 ft7">Vårt förslag innebär ett utökat uppdrag för HSV. Visserligen kan man hävda att det är en stor principiell förändring att låta en statlig myndighet utvärdera studentkårernas verksamhet. Vi menar dock att detta förslag är konsekvent och ligger i linje med vår syn på studentkårerna som intimt sammankopplade med lärosätet och som av staten tilldelats vissa specifika uppgifter. Denna granskning är ett viktigt led i att stärka studenters rättssäkerhet och studentkårernas legitimitet.</P>
<P class="p48 ft7">Vi menar även att HSV är bäst lämpat att genomföra denna typ av granskningar då myndigheten samlat på sig relevant erfarenhet. Naturligtvis måste de som för HSV:s räkning utför granskningen</P>
<P class="p77 ft12">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33671x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p23 ft29">Granskning av studentkårernas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft7">vara personer med god inblick i och erfarenhet av studentkårsarbete.</P>
<P class="p13 ft7">Vår förhoppning är även att dessa granskningar, vid behov, skall leda till konkreta åtgärder, organisatoriska förändringar, ökad medvetenhet, bättre beslutsunderlag och ökat samarbete studentkårer emellan och mellan studentkårer och lärosäten. Vår förhoppning är vidare att utvärderingsrapporterna leder till en bred diskussion kring hur studentkårerna kan utveckla och förbättra sina arbetsmetoder inom olika områden.</P>
<P class="p71 ft7">Vi har diskuterat olika typer av sanktioner gentemot de studentkårer som bedriver en undermålig verksamhet. Vår slutsats är emellertid att inte nu föreslå några sådana. Vi tror att den offentlighet och allmänna insyn som gäller för HSV:s granskningsrapporter är tillräcklig för att eventuella brister skall korrigeras av studentkårerna själva.</P>
<P class="p127 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p231 ft7">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p232 ft9">Syfte</P>
<P class="p233 ft7">3 § Högskoleverket skall granska kvaliteten i studentkårernas verksamhet.</P>
<P class="p234 ft7">Förslag till ändring i förordning (2003:7) med instruktion för Högskoleverket</P>
<P class="p232 ft9">Utvärdering</P>
<P class="p235 ft7">3 § Högskoleverket skall</P>
<P class="p236 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft43">granska kvaliteten i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, </SPAN><SPAN class="ft9">samt i studentkårernas verksamhet</SPAN>,</P>
<P class="p236 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft44">utvärdera universitetens och högskolornas kvalitetsarbete, och</SPAN></P>
<P class="p237 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft42">följa upp resultaten av den utvärdering som avses i 1 och 2.</SPAN></P>
<P class="p238 ft12">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p0 ft17">8 Kåravgifter</P>
<P class="p239 ft2">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p240 ft7">I dag läser många studenter vid flera lärosäten, exempelvis via Sveriges nätuniversitet, och kan inte självklart sägas tillhöra en högskoleort mer än någon annan. Detta innebär att en student kan vara skyldig att tillhöra flera studentkårer och således vara skyldig att betala mer än en kåravgift. Vidare bedrivs en stor del av kurserna inom distansutbildning på deltid. Mot denna bakgrund bör, enligt utredningens direktiv, reglerna beträffande rätten till begränsat medlemskap vid deltidsstudier och distansstudier ses över.</P>
<P class="p176 ft7">Vi skall utreda hur bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier och distansstudier och vid medlemskap i flera studentkårer kan förändras på ett tillfredsställande sätt.</P>
<P class="p155 ft7">Problembilden framgår tydligt ur direktiven och rapporten ”Kåravgifter och service”. Problemet har i grunden två aspekter, en ekonomisk och en demokratisk. Den ekonomiska handlar om att studenter i vissa konkreta fall betalar upp till nio kåravgifter vilket är orimligt för den enskilda studenten och motverkar de av regeringen fastlagda målen om ökad samverkan mellan lärosäten och breddad rekrytering. Den studentdemokratiska delen handlar om att studiebevakningen och det studiesociala arbetet blir svårare att bedriva gentemot de ”splittrade” nät- och distansstudenterna. Dessa studentgrupper utgör en utmaning av den traditionella kopplingen mellan en student, ett lärosäte och en studentkår.</P>
<P class="p241 ft2">Underlag</P>
<P class="p240 ft7">Den stadgeanalys som utredningen gjort ger ingen information som inte framgår av rapporten ”Kåravgifter och service”. Ur denna rapport kan bl.a. följande problem identifieras.</P>
<P class="p242 ft12">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Kåravgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7">Många studentkårer har bristfälliga medlemshanteringssystem som inte klarar av att skilja distansstudenter från andra studenter med reducerad kåravgift. Det gör dels siffrorna kring antalet distansstudenter osäkra, dels försvårar det riktade informationssatsningar. För det andra är antalet distansstudenter vid vissa studentkårer så litet att särskilda satsningar inte kan motiveras ekonomiskt utifrån detta.</P>
<P class="p48 ft39">Många studentkårer har varken tid eller resurser att träffa avtal med andra studentkårer om avgifter och inte heller kapacitet att utreda frågan.</P>
<P class="p137 ft7">Många problem har det gemensamt att de har sin grund i att nät- och distansstudenter inte är fysiskt närvarande på campus. Det är svårt för nät- och distansstudenter att utöva inflytande i kåren. Nät- och distansstudenters behov skiljer sig från campusstudenter i bl.a. fråga om studenthälsan, rabatter samt övrig studiesocial verksamhet. Flertalet studentkårer har inte förmått att ta till vara studenternas behov.</P>
<P class="p47 ft7">Det finns kunskap och metoder för att förbättra dessa förhållanden men de sprids inte på ett effektivt sätt. Studentkårerna är i stort behov av stöd och metodutveckling för att integrera IT i sin verksamhet för att möjliggöra nät- och distansstudenternas inflytande.</P>
<P class="p136 ft7">Vi fäster stor tilltro till den nya Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning som bl.a. har till uppgift att ge stöd till <NOBR>IT-stödd</NOBR> distansutbildning samt att arbeta med pedagogisk utveckling av all högskoleutbildning. Studentinflytande är viktigt i båda dessa uppgifter och denna myndighet kan därför vara ett viktigt stöd för studentkårerna att utveckla nya former för inflytande.</P>
<P class="p48 ft39">Enligt uppgift från SCB fanns det, vårterminen 2005, 311 091 registrerade studenter och av dessa läste 13 160 vid mer än en högskola, dvs. ca 4 % av Sveriges studenter.</P>
<P class="p148 ft2">Lösningsalternativ</P>
<P class="p205 ft39">Utgångspunkten för vårt förslag är att det skall vara en lösning som är rättvis och enkel för den enskilde studenten och som är realistiskt genomförbar för landets studentkårer.</P>
<P class="p137 ft7">I det följande kommer vi att redogöra för några av de alternativ vi diskuterat och hur vi kommit fram till vårt förslag.</P>
<P class="p30 ft12">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p23 ft37">Kåravgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft7">Det finns tre centrala begrepp som återkommer i våra resonemang och som kan behöva definieras. Det är campusstudent, nätstudent och distansstudent. Campusstudent innebär en på lärosätet fysiskt närvarande student. Nätstudent är en student som bedriver nätbaserade kurser eller hela utbildningsprogram och finns således inte fysiskt närvarande på lärosätet. Distansstudent är en student som bedriver studier på distans och brukar således vara fysiskt närvarande på lärosätet endast vid undantagsfall.</P>
<P class="p244 ft2">Nätkår</P>
<P class="p175 ft7">En lösning som har diskuterats i olika sammanhang är införandet av en specifik nätkår för landets nät- och distansstudenter. Vissa menar att detta skulle vara en god idé då det skulle lösa den ekonomiska frågan och en sådan studentkår skulle genom sitt nätbaserade arbetssätt vara bättre lämpad för nätstudenterna. Med tiden skulle identiteten ”nätstudent” skapas vilket, enligt vissa, är en förutsättning för ett långsiktigt studentinflytande. Detta alternativ skulle vara enkelt för den enskilde studenten och tekniskt enkelt för studentkåren.</P>
<P class="p208 ft7">Det finns dock många praktiska problem med detta alternativ. Att en nationell studentkår skulle kunna bedriva ett effektivt studiebevakande arbete på ca 40 olika lärosäten är tveksamt. Behovet av att känna till de lokala förutsättningarna och beslutsvägarna är oerhört viktigt och att bygga upp en sådan kunskap skulle vara praktiskt mycket svårt. En nätkår skulle därför med stor sannolikhet bli en mycket svag studentkår, vilket inte skulle gynna nät- och distansstudenter. Brister i studentengagemang och kontinuitet skulle även bli stora.</P>
<P class="p134 ft7">Vi menar att det inte finns någon principiell skillnad mellan en nätstudent och en campusstudent som skulle motivera ett annat sätt att organisera nät- och distansstudenter. Utbildningsbevakningen sker på samma sätt oavsett om det är en <NOBR>campus-,</NOBR> nät- eller distanskurs.</P>
<P class="p16 ft7">Vidare kan vi konstatera att kvalitetssäkring och studentinflytande på nät- och distanskurser sker rent konkret på det lokala lärosätet där kursen ges. En organisatorisk ram för detta finns redan i de etablerade studentkårerna.</P>
<P class="p71 ft7">Inte desto mindre kan vi konstatera att många studentkårer inte förmår bedriva ett starkt arbete för nät- och distansstudenter.</P>
<P class="p196 ft12">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Kåravgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft7">Trots detta kan vi samtidigt konstatera att det finns tecken på förbättring, vilja och förutsättningar för studentkårerna att göra detta framgångsrikt. Även om lösningen med en nätkår kan te sig som en attraktiv tanke menar vi att de principiella och praktiska problemen är överhängande.</P>
<P class="p48 ft7">Sammanfattningsvis menar vi att det är de lokala existerande studentkårerna som skall ha det fortsatta ansvaret för nät- och distansstudenter.</P>
<P class="p77 ft2">Studentkårerna</P>
<P class="p46 ft7">Alternativet till en nätkår är således att de existerande studentkårerna driver in kåravgiften och organiserar studentinflytandet. Vi talar här om en kåravgift oavsett hur många lärosäten som är aktörer i en utbildning. Frågan blir då vem som fastställer denna avgift, vilken studentkår som driver in den och vilken studentkår som ansvarar för verksamheten.</P>
<P class="p169 ft7">I utredningen har vi framförallt diskuterat två modeller.</P>
<P class="p140 ft9">Central insamling</P>
<P class="p245 ft7">Enligt detta alternativ betalas kåravgiften in centralt till en myndighet eller en organisation. Denna fördelar avgiften till berörda studentkårer beroende på antal poäng. Studenten tillhör samtliga studentkårer som får del av kåravgiften.</P>
<P class="p47 ft7">Fördelarna är att det är ett enkelt och långsiktigt system för alla parter och förmodligen på sikt det billigaste. Genom att koppla insamlingen till det centrala antagningsystemet skulle ett mer tillförlitligt medlemsregister kunna åstadkommas.</P>
<P class="p48 ft7">De problem som vi sett med denna lösning är att den är alltför centralistisk och kontroversiell då de s.k. medlemsregistren skulle administreras av en nationell instans, samt därigenom ett underkännande av studentkårerna. Men framförallt innebär denna lösning en omstrukturering av hela systemet, ett system som i stora delar fungerar bra. Visserligen skulle denna modell vara mycket enkel för den enskilde studenten men investeringskostnaderna som denna modell skulle kräva skulle inte stå i proportion till det problem som man syftar till att lösa, dvs. situationen för ca 4 % av landets studenter.</P>
<P class="p246 ft12">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p23 ft37">Kåravgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft7">Av dessa anledningar avfärdade vi denna modell. Då återstår någon form av lokal insamling av kåravgiften.</P>
<P class="p244 ft9">Lokal insamling</P>
<P class="p100 ft7">Modell 1</P>
<P class="p247 ft7">Enligt denna modell bestämmer studenten själv vilken studentkår denne betalar till. Denna studentkår fördelar avgiften till berörda studentkårer beroende på antal poäng. Studenten tillhör samtliga studentkårer som får del av kåravgiften.</P>
<P class="p19 ft7">Exempelvis en student som läser 5 poäng vid Uppsala universitet, 10 poäng i Högskolan i Gävle och 5 poäng vid Lunds universitet, väljer att betala till Uppsala studentkår. Uppsala studentkår fördelar sedan pengar till Lunds humanistkår och till Gefle studentkår.</P>
<P class="p248 ft7">Problemet med denna modell är att studenterna kan förväntas betala till den billigaste studentkåren och samtidigt kräva rättigheter av de dyrare studentkårerna, rättigheter som för andra studenter kostat mer.</P>
<P class="p16 ft7">Fördelen med denna modell är den är enkel för den enskilde studenten men å andra sidan förmodligen mer kostsam för studentkårerna och därmed för studenterna. Systemet görs i någon mån helt beroende av studentkårernas förmåga att lösa problemet studentkårerna emellan, vilken visat sig vara bristfällig. De omfattande administrativa kostnader som denna modell medför skulle leda till att vissa studentkårer inte skulle kunna fördela pengar till andra studentkårer.</P>
<P class="p249 ft7">Modell 2</P>
<P class="p247 ft7">En möjlig lösning skulle då vara att behålla den delen av modellen som handlar om att man betalar själv till studentkåren men utan att studentkåren behöver transferera pengarna. Således skulle studenten få välja vilken studentkår denne betalar till samtidigt som samtliga studentkårer åläggs bedriva verksamhet gentemot samtliga studenter inskrivna vid det lärosäte där studentkårerna verkar. Med tanke på att det endast rör sig om ca 4 % av landets studenter bör detta inte vara ett alltför stort problem.</P>
<P class="p250 ft12">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Kåravgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7">Således skulle enligt tidigare exempel studenten betala till Uppsala studentkår men kunna kräva fullständiga rättigheter i såväl Gefle studentkår som i Lunds humanistkår, utan att ha betalat till de två senare studentkårerna.</P>
<P class="p47 ft7">Detta skulle skapa ett incitament för studentkårerna att skapa ett fungerande samarbete. Nackdelen är att detta kan drabba vissa studentkårer mycket kraftigt. Nät- och distansstudenterna är koncentrerade till vissa specifika lärosäten och berörda studentkårer skulle drabbas hårt om de inte fick in kåravgifter men ändå hade ansvar för att bedriva kårverksamhet gentemot dessa studenter.</P>
<P class="p56 ft7">Modell 3</P>
<P class="p245 ft7">En alternativ modell skulle vara att man som student betalar X antal kronor per poäng till de studentkårer som verkar på de lärosäten där man avser att läsa. Varje studentkår sätter en kåravgift per poäng. Enligt tidigare exempel skulle studenten betala vad det kostar för 5 poäng i Uppsala, 5 poäng i Lunds humanistkår och vad det kostar för 10 poäng i Gefle studentkår.</P>
<P class="p48 ft7">Vi menar att denna tredje modell har flest fördelar för såväl den enskilde studenten som för studentkårerna.</P>
<P class="p47 ft7">Det är enkelt för den enskilde studenten, praktiskt genomförbart för studentkårerna och långsiktigt. Genom den direkta betalningen till samtliga studentkårer i en utbildning blir det också tydligt vilka studentkårer som har ansvaret för dessa studenter och under vilka perioder.</P>
<P class="p48 ft7">En konsekvens av detta förslag är att vissa studentkårer får mindre intäkter än tidigare. Å andra sidan är det hittills enskilda studenter som drabbats orättvist hårt genom att de tvingats betala dubbla eller flerdubbla kåravgifter.</P>
<P class="p47 ft7">Genom våra förslag åläggs varje studentkår i Sverige vissa specifika uppgifter som är centrala för att åstadkomma en högkvalitativ högre utbildning. Om dessa uppgifter kostar mycket pengar, så är det också studentkårens ansvar att ta ut en sådan avgift som motsvarar de kostnaderna.</P>
<P class="p169 ft7">Med bakgrund av det anförda förslår vi modell tre.</P>
<P class="p158 ft12">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33679x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p23 ft37">Kåravgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p252 ft7">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p253 ft9">Avgifter</P>
<P class="p254 ft15">8 § En studentkår skall fastställa den obligatoriska kåravgiften per poäng enligt högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Den obligatoriska avgiften som skall betalas av studenten baseras på omfattningen av utbildning som studenten tar del i vid högskolan.</P>
<P class="p255 ft12">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
</DIV>
<DIV id="page_81">
<P class="p256 ft17"><SPAN class="ft17">9</SPAN><SPAN class="ft34">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN></P>
<P class="p257 ft2">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p101 ft7">När det gäller nationer och studentföreningar avser utredningsuppdraget de sammanslutningar som är obligatoriska, nämligen dels nationerna vid universiteten i Lund och Uppsala, dels fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet. Vid dessa universitet studerar drygt 80 000 studenter eller närmare 25 % av landets högskolestuderande.</P>
<P class="p14 ft7">Uppdraget sönderfaller i tre delar:</P>
<P class="p258 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">att se över och lämna förslag till hur nationernas och studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,</SPAN></P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft35">att överväga om möjligheten att uppfylla nationsobligatoriet genom medlemskap i en nation eller studentförening som inte bedriver någon verksamhet och som inte tar ut någon medlemsavgift kan tydliggöras samt</SPAN></P>
<P class="p43 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">att pröva om det finns anledning att stärka möjligheterna till överprövning även av nationers och studentföreningars beslut.</SPAN></P>
<P class="p259 ft7">Inledningsvis vill vi påpeka att en analys av sammanslutningarnas stadgar visar att studentföreningarna vid Stockholms universitet uttrycker ett – jämfört med nationerna – friare förhållande till både universitet och den nu gällande förordningen. Det gäller till exempel godkännande av stadgar och ändringar av dessa samt besvär och möjlighet att överklaga beslut. Den samhällsvetenskapliga, den naturvetenskapliga och den juridiska föreningen vid Stockholms universitet har bindningar till universitetet genom sina inspektorer. Samhällsvetarna anger också att universitets styrelse skall behandla överklaganden om minst 100 studenter står bakom ett sådant, den skall också fatta vissa andra beslut exempelvis om stadgeändringar. Den humanistiska föreningen förefaller stå helt fri från universitetet med sin stämma som högsta beslutande organ i alla frågor.</P>
<P class="p206 ft12">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft7">En reflektion som kan göras är att dessa föreningar – då de saknar starka stadgemässiga bindningar till universitetet – i framtiden kunde bli frivilliga för studenterna att ansluta sig till. Vi kan dock inte tolka vårt uppdrag så att vi har mandat att föreslå detta. Den överläggning vi haft med företrädare för studentföreningarna visade dessutom att man efterlyste en ökad närhet till och ett tydligare stöd och intresse från universitetet när det gäller framtida verksamhet.</P>
<P class="p130 ft7">Därför föreslår vi i det följande att den statliga regleringen som hittills, blir likalydande för både nationer och särskilda studentföreningar.</P>
<P class="p138 ft2">Nationers och särskilda studentföreningars ändamål</P>
<P class="p74 ft7">Gemensamt för nationerna och studentföreningarna är att den studiesociala uppgiften har en framträdande roll i deras stadgar. Det finns en lång tradition bakom detta. Behovet att lösa de studiesociala frågorna var kanske den främsta orsaken till att de första nationerna bildades under medeltiden vid Europas stora universitet. Och de blev trehundra år senare viktiga funktioner för nationerna i Lund och Uppsala. De var länge begränsade till att ge ekonomiska lättnader i form av lån och stipendier och aktiviteter för att skapa en god studentmiljö. På 1930- talet kom hälsovården och bostadsfrågan alltmer i förgrunden.</P>
<P class="p260 ft7">Så kom <NOBR>1960-talets</NOBR> utbildningsexplosion! Jämfört med början av <NOBR>1900-talet</NOBR> ökade då studentantalet med 300 %. Många flickor och pojkar sökte sig till universiteten från hem utan någon som helst akademisk tradition eller studievana. Det var dessa ungdomar som ofta vittnade om att de var de första i sin släkt som ”tagit studenten”. Vad nationerna betydde då och vilka viktiga uppgifter de hade är lätt att inse.</P>
<P class="p48 ft7">Sedan 1983 stadgar förordningen att nationer och studentföreningar ”skall ha till ändamål att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna”. Denna formulering – identisk med vad som nu gäller för studentkårerna – är inte särskilt pedagogisk och kan ge upphov till skilda tolkningar.</P>
<P class="p48 ft7">I dagens verksamhet kommer detta till uttryck i en synnerligen varierad, bred och mångsidig verksamhet inom bl.a. följande områden: bibliotek, bostäder, <NOBR>café-,</NOBR> <NOBR>klubb-,</NOBR> pub- och restaurangverksamhet, nationstidningar, fotokurser, föreläsningar, körer, teaterfö-</P>
<P class="p97 ft12">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p23 ft29">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">reningar och annan kulturell verksamhet, idrott, spex, mottagning av nya studenter och utbytesstudenter.</P>
<P class="p15 ft7">Även om den studiesociala uppgiften kan sägas vara gemensam för nationerna och fakultetsföreningarna skiljer sig dock verksamheten åt på flera sätt mellan Lund, Uppsala och Stockholm.</P>
<P class="p19 ft7">I Lund är nationernas hus framförallt bostadshus för studenterna med samlingslokaler i anslutning. Vissa nationer betonar också bostadsfrågan i sina stadgar, t.ex. Kalmar nation, Malmö nation, Lunds nation och <NOBR>Helsingborg-Landskrona</NOBR> nation.</P>
<P class="p71 ft7">Andra exempel ur stadgarna är följande: Västgöta nation anger att nationen är en religiöst och politiskt obunden sammanslutning av akademiska medborgare grundad på medlemmarnas gemensamma härstamning från landskapet Västergötland. Ett syfte är att fungera som socialt forum och särskild uppmärksamhet skall ägnas nationens nyinskrivna medlemmar. Verksamheten skall vara bred och lättillgänglig och fri från diskriminering i alla dess former.</P>
<P class="p71 ft7">Hallands nation uttrycker att man verkar för medlemmarnas förståelse och ansvar för det samhälle som de under och efter studietiden ingår i.</P>
<P class="p19 ft7">Smålands nation anger som sin uppgift att tillvarata sina medlemmars intressen, att vara ett kritiskt forum för i första hand utbildningsfrågor bland studenter i Lund, att tillgodose sina medlemmars behov av nöje och social samvaro, att främja medvetenhet och kritiskt tänkande samt att verka för mångsidig och nyskapande kultur.</P>
<P class="p248 ft7">Nationerna har ett samarbetsorgan i kuratorskollegiet, som skall tillvarata gemensamma intressen, utåt företräda nationerna och främja samverkan.</P>
<P class="p19 ft7">I Lund finns också Akademiska föreningen, som disponerar merparten av studenternas samlingslokaler – framförallt <NOBR>AF-Bor-</NOBR> gen. Akademiska föreningens ändamål är ”att utveckla och förädla det akademiska livet genom att i ett samfund förena studenter, lärare och tjänstemän vid Lunds universitet”.</P>
<P class="p71 ft7">I Uppsala spelar nationshusen en viktig roll i studentlivet. De har i många fall kulturhistoriskt värde och innebär med inventarier och konst stora tillgångar för nationerna samtidigt som de fordrar medel för underhåll. Det är i nationshusen, vilka under en stor del av dygnet står öppna för medlemmarna, som den mesta av den ovan beskrivna verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p71 ft7">Några exempel på hur dagens ändamålsparagraf tolkas i Uppsala universitets nationers stadgar är dessa:</P>
<P class="p261 ft12">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft7">Göteborgs nation stadgar att nationen skall bidra till medlemmarnas personliga utveckling, främja deras studier och bereda dem social trevnad och gemenskap.</P>
<P class="p47 ft7"><NOBR>Västmanlands-Dala</NOBR> nation stadgar att nationen skall verka för medlemmarnas andliga och fysiska fostran, befordra gott kamratskap och bereda tillfälle till inbördes hjälp.</P>
<P class="p47 ft7"><NOBR>Gästrike-Hälsinges</NOBR> nation citerar ordagrant förordningens formulering.</P>
<P class="p137 ft7">Gotlands nation har till uppgift att bland sina medlemmar främja vetenskapligt liv och god ordning samt bereda dem tillfälle till inbördes stöd, trevnad och umgänge. Till uppgifterna hör även att stärka bandet med hembygden. Nationen är politiskt och religiöst obunden.</P>
<P class="p130 ft7">Norrlands nation stadgar att uppgiften är att som en partipolitiskt och religiöst obunden sammanslutning av studerande främst med anknytning till Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, verka för att skapa en miljö, som befrämjar medlemmarnas studier, trivsel och personliga utveckling under studietiden i Uppsala.</P>
<P class="p48 ft7">I Uppsala är kuratorskonventet nationernas samarbetsorgan med uppgifter som motsvarar kuratorskollegiets i Lund.</P>
<P class="p47 ft7">Under utredningsarbetets gång har vi tagit del av och sett många tecken på hur nationerna utvecklar och förnyar sin verksamhet, hur lyhörda de är för vad studenterna vill, önskar och behöver samt hur djupt förankrat nationslivet i Lund och Uppsala är i universiteten och bland studenterna. Studenterna i Lund och Uppsala har inte bara valt en studieinriktning, de har även valt att tillhöra ett gammalt nationsunivertsitet.</P>
<P class="p48 ft7">Men vi har också erfarit en viss besvikelse eller otålighet över att angelägna försök att förnya och vitalisera verksamheten kan gå mycket långsamt och fördröjas av gamla, befästa traditioner. Det finns ett studentikost arv som kan vara kränkande för vissa. Vår bestämda uppfattning är dock att nationerna i sin verksamhet generellt agerar med stor medvetenhet om och respekt för de inskrivna studenterna.</P>
<P class="p130 ft7">Fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet bedriver sin verksamhet på villkor som i många avseenden skiljer sig från nationerna. De är för det första sammanslutningar som betingas av tillhörigheten till en fakultet, för det andra är ju universitetet i Stockholm inte ett av stadens mest berömda kännetecken och för stu-</P>
<P class="p262 ft12">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p23 ft29">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft7">denterna sammanhållande kraft på samma sätt som universiteten i Lund och Uppsala.</P>
<P class="p15 ft7">Vi har tagit del av fyra föreningars stadgar och anger här hur de beskriver föreningens ändamål:</P>
<P class="p19 ft7">Humanisterna är ett opolitiskt, icke partiideologiskt samarbetsforum för studenter vid humanistisk fakultet med ändamål att verka för gott kamratskap och god social samvaro studenter emellan, att befordra de humanistiska vetenskapernas studium och att företräda humanistiska studenters intressen gentemot statsmakt och universitet.</P>
<P class="p263 ft7">Juridiska föreningen har till ändamål att befordra de juridiska studierna samt verka för samhörighet och gott kamratskap genom att anordna debatter, föredrag och studiebesök av juridisk karaktär, genom att anordna fester, genom att avge utlåtande över ansökningar om stipendier, genom att samarbeta med övriga juristsammanslutningar, genom att stödja strävanden att öka sammanhållningen bland de juris studerande.</P>
<P class="p71 ft7">Naturvetenskapliga föreningen är en ideell sammanslutning för samliga studerande vid den naturvetenskapliga fakulteten. Föreningen är politiskt och religiöst obunden. Dess syfte är att främja gott kamratskap och gemensamma intressen bland medlemmarna samt att stödja ämnesföreningarnas verksamhet.</P>
<P class="p71 ft7">Samhällsvetenskapliga fakultetsföreningen är en religiöst och politiskt obunden sammanslutning av studenter. Den skall främja sina medlemmars gemensamma intressen genom att verka för gott kamratskap studenter emellan, befordra de samhällsvetenskapliga vetenskapernas studium, företräda sina medlemmar gentemot universitet och statsmakt. Den skall vidare utgöra ett samarbetsforum för studenter inom fakulteten och verka för att studenterna där får möjlighet till kontakt med arbetsmarknaden.</P>
<P class="p134 ft7">Föreningarnas verksamhet, så som vi tagit del av den, liknar i de flesta avseenden nationernas. Det är den studentsociala verksamheten som är framträdande. En skillnad ligger i dessa föreningars inriktning på fakulteterna och ämnesföreningarna där. De har därmed naturligen ett fokus även på de professionella fält som studierna kan leda till och blir därmed av stort värde inför det arbetsliv som väntar efter studierna.</P>
<P class="p71 ft7">Nationerna, däremot, kan beskrivas som en studiesocial smältdegel, som kännetecknas av att människor möts över alla fakultets- och ämnesgränser. De har olika mål med sina studier. Att på så sätt samverka med andra över breda och olika intresseområden är inte</P>
<P class="p264 ft12">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">bara en viktig och rolig del av studentlivet. Även detta är en god träning för arbetslivet och den sociala kompetens som alltmer efterfrågas på alla nivåer i alla yrken.</P>
<P class="p148 ft2">Överväganden och förslag</P>
<P class="p193 ft7">Vad som nu sagts leder oss till att formuleringen av nationernas och studentföreningarnas syfte och ändamål i en ny förordning skall inriktas på deras sociala och kulturella aktiviteter.</P>
<P class="p228 ft7">Vi föreslår följande paragrafer i den nya förordningen:</P>
<P class="p93 ft7">1 § Nationernas och de särskilda studentföreningarnas ändamål är att för de studenter som tillhör sammanslutningen erbjuda sociala och kulturella aktiviteter samt att ge erfarenheter och färdigheter som komplement till studierna.</P>
<P class="p93 ft7">2 § I detta syfte äger sammanslutningarna rätt att, åt de studenter som tillhör sammanslutningen, upplåta bostäder och lokaler.</P>
<P class="p265 ft7">Syftet och ändamålet är brett formulerat. Med socialt och kulturellt innefattas allt från idrott till bevarande av kulturarv, från restaurangverksamhet till spex. Därtill anger paragrafen att verksamheten skapar ett mervärde vid sidan om studierna inte minst för de studenter som väljer att aktivera sig i en nation eller studentförening.</P>
<P class="p48 ft7">Den andra paragrafen uttrycker en aktiv rättighet eftersom man inte kan förpliktiga en sammanslutning att upplåta bostäder och lokaler. Detta är emellertid en konstitutiv del av nationernas verksamhet och bör framhållas i författningstexten.</P>
<P class="p47 ft7">Förslaget innebär att nationer/studentföreningarnas ändamål får en tydligare inriktning än hittills samtidigt som avgränsningen till studentkårerna blir distinkt.</P>
<P class="p266 ft12">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33687x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p23 ft29">Nationers och särskilda studentföreningars syfte och ändamål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p268 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p269 ft7">Syfte</P>
<P class="p270 ft7">1 § Nationernas och de särskilda studentföreningarnas ändamål är att för de studenter som tillhör sammanslutningen erbjuda sociala och kulturella aktiviteter samt att ge erfarenheter och färdigheter som ett komplement till studierna.</P>
<P class="p271 ft7">2 § I detta syfte äger nationerna och de särskilda studentföreningarna rätt att, åt de studenter som tillhör sammanslutningen, upplåta bostäder och lokaler.</P>
<P class="p272 ft12">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p273 ft6"><SPAN class="ft45">10</SPAN><SPAN class="ft46">Möjligheter att tillhöra en nation/förening utan verksamhet</SPAN></P>
<P class="p274 ft2">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p67 ft7">Som inledningsvis nämnts har uppdraget gällt att överväga om möjligheten att uppfylla nationsobligatoriet genom medlemskap i en nation eller studentförening som inte bedriver någon verksamhet och som inte tar ut någon medlemsavgift kan tydliggöras.</P>
<P class="p68 ft2">Skånelandens nation</P>
<P class="p175 ft7">Sedan ca femtio år tillbaka finns här en förhistoria, nämligen följande:</P>
<P class="p13 ft7">I slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> gjordes en utredning i Uppsala om nationslivet och studenternas förhållande till sina nationer. Utredarna fann att de flesta hade glädje av nationslivet men att en del av studenterna var likgiltiga inför verksamheten. De föreslog att det skulle bli möjligt att avstå från alla förmåner en nation erbjöd, alltifrån den sociala samvaron där till bostäder och stipendier. Diskussionen om detta var både hetsig och livlig i början av <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p71 ft7">År 1964 inrättades genom ett konsistoriebeslut den s.k. Skånelandens nation. Det är en helt virtuell nation. Den har varken lokal, tillgångar eller några som helst aktiviteter och tar inte ut någon terminsavgift. Uppsala studentkår sköter den administration som behövs och tar ut en mindre administrativ avgift av studenterna.</P>
<P class="p71 ft7">Till denna nation anslöt sig ca 7 procent av studenterna i Uppsala. Den omfattar idag drygt 5 000 studenter.</P>
<P class="p19 ft7">Det har nu gått mer än 40 år. Vi har tidigare påmint om den utveckling som skett i samhället, inom högskolan och när det gäller vilka som idag studerar vid universiteten.</P>
<P class="p275 ft12">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Möjligheter att tillhöra en nation/förening utan verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Överväganden och förslag</P>
<P class="p46 ft7">Med tanke på den studiesituation som många idag har menar vi att det naturligtvis finns – och kommer att finnas – studenter som har personliga anledningar att inte ta del av nations/föreningslivet. Småbarnsföräldrar, yrkesarbetande, studenter som pendlar eller bor på annat håll – det går lätt att hitta exempel på studenter som för en kortare eller längre tid inte ser sig ha någon möjlighet att delta i nationens verksamhet eller i övrigt ha någon nytta av vad nationen erbjuder.</P>
<P class="p117 ft7">Vi anser det i högsta grad rimligt att varje student själv skall ha rätt att ta ställning till huruvida den personliga situationen är sådan att nationens tjänster, förmåner, verksamheter och sociala samvaro kan tas tillvara och berika studietiden.</P>
<P class="p47 ft7">Vi menar därför att den som vill eller måste avstå från allt som en nation erbjuder skall kunna välja ett passivt deltagande med reducerad avgift. I alla händelser har även de som kan komma att välja ett passivt deltagande gjort även ett annat val, nämligen valet att studera vid ett av de tre universitet i landet till vilka nationer och särskilda föreningar är knutna.</P>
<P class="p48 ft7">Förslaget blir därför att varje student i Lund och Stockholm skall skrivas in i en nation/förening dock med rätt att betala enbart en administrativ avgift om de (under en tid) väljer att avstå från aktiviteter, förmåner, rabatter, fester, bostäder etc. som erbjuds fullt betalande studenter.</P>
<P class="p48 ft7">Vi förordar därmed en annan lösningsmodell än den som sedan 40 år finns vid Uppsala universitet. Den främsta skillnaden är att studentkårerna i Lund och Stockholm med vårt förslag inte behöver kopplas in utan administrationen av ”den passiva tillhörigheten” förutsätts skötas av respektive sammanslutning. För berörda studenter torde de två olika modellerna vara likvärda. Vi ser ingen anledning att föreslå att ”Uppsalamodellen” ändras. Det finns inget egenvärde i att förorda likformighet i den här frågan mellan de tre berörda universiteten.</P>
<P class="p49 ft2">Konsekvenser</P>
<P class="p74 ft7">En konsekvens av vårt förslag blir att sammanslutningarna i Lund och Stockholm sannolikt får lägre intäkter om avgifterna hålls på samma nivå som hittills. Erfarenheterna från Skånelandens nation i</P>
<P class="p164 ft12">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33691x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p23 ft37">Möjligheter att tillhöra en nation/förening utan verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft7">Uppsala visar dock att sådana effekter ingalunda behöver bli dramatiska.</P>
<P class="p277 ft7">Andra konsekvenser som kan uppstå gäller de fall där det finns långsiktiga ekonomiska åtaganden, exempelvis i form av hyreskontrakt med lång bindningstid. Vi har tagit del av sådana farhågor från representanter för de särskilda studentföreningarna i Stockholm. Vi anser det viktigt att berörda sammanslutningar och universitetsledningen tillsammans gör en översikt över sådana förhållanden och överväger eventuella behov av övergångsanordningar eller andra lösningar.</P>
<P class="p278 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p279 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p280 ft9">Avgifter</P>
<P class="p281 ft7">6 § Den student, som enligt 3 kap. 4 § är skyldig att tillhöra en nation eller särskild studentförening, och som väljer att inte ta del av en nations eller särskild studentförenings aktiviteter skall ha rätt till passiv tillhörighet i nationen eller studentföreningen mot enbart administrativ avgift.</P>
<P class="p282 ft12">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft17">11</SPAN><SPAN class="ft47">Överklagande av beslut fattade av nationer eller särskilda studentföreningar</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Uppdraget har gällt att pröva om det finns anledning att stärka möjligheterna till överprövning även av nationers och studentföreningars beslut.</P>
<P class="p19 ft7">Vi kan först konstatera att erfarenheter av att överklaga beslut i nationer och studentföreningar praktiskt taget är obefintliga. Ändå har flertalet nationer en klart angiven besvärsgång i sina stadgar medan bara en av fakultetsföreningarna har det. Nationerna uppger vanligen besvärsnämnder, disciplinnämnder, granskningsnämnder, inspektorer eller seniorskollegier som ansvariga, interna organ.</P>
<P class="p71 ft7">Våra överväganden i denna fråga är av samma natur som vad vi redovisat gällande studentkårerna: Vi anser det viktigt att stärka enskilda studenters inflytande och ställning också inom nationerna och studentföreningarna. Därigenom stärks också sammanslutningarnas legitimitet. Rätten för enskilda att överklaga är ett led i dessa ambitioner.</P>
<P class="p71 ft7">Våra överväganden om till vilken instans ett överklagande skall riktas har lett oss till en annan slutsats än den vi föreslagit i kapitel 6 om studentkårsbeslut. Nationer och studentföreningar har inte representanter i högskolans olika organ på samma sätt som studentkårerna, som ju utser representanter i dessa. Nationer och studentföreningar har samtidigt en mycket nära, traditionell bindning till respektive universitet. Det är därför inte i sig eftersträvansvärt att ett överklagande prövas av en instans utanför universitetet.</P>
<P class="p134 ft7">Vi föreslår därför att enskilda studenter skall kunna få till stånd en överprövning om en nation eller studentförening har fattat beslut som uppenbart strider mot det ändamål som anges i förordningen. En sådan överprövning skall kunna begäras hos universitetets styrelse. Beslut av styrelsen får inte överklagas.</P>
<P class="p71 ft7">Det kan ju inom en sammanslutning uppkomma andra klagomål än frågan om hur ändamålsparagrafen tolkats. Det kan gälla tvister och missnöjesyttringar på grund av beslut som av någon upplevs</P>
<P class="p162 ft12">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33694x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av beslut fattade av nationer eller särskilda studentföreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft7">som fel eller ofördelaktigt. Sådana tvister anser vi skall lösas internt inom nationen eller föreningen. Mot denna bakgrund föreslår vi att varje nation och fakultetsförening åläggs att ange en besvärsordning i sina stadgar.</P>
<P class="p49 ft2">Förslag till författningstext</P>
<P class="p285 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p106 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p265 ft7">12 § Har en nation eller särskild studentförening fattat ett beslut som uppenbart strider mot sammanslutningens ändamål enlig 3 kap 1 § eller som har tillkommit i strid med 3 kap 8 § eller sammanslutningens stadgar, skall beslutet efter skriftlig begäran av student som tillhör sammanslutningen undanröjas av högskolans styrelse. Begäran skall ha inkommit till högskolans styrelse inom tre veckor från den dag då beslutet gavs tillkänna.</P>
<P class="p169 ft7">Beslut av högskolans styrelse får inte överklagas.</P>
<P class="p181 ft2">Förslag till övriga författningsbestämmelser</P>
<P class="p286 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p106 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p265 ft7">9 § För nationerna och de särskilda studentföreningarna skall det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna skall antas av sammanslutningen och godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p106 ft7">10 § I stadgarna skall det finnas bestämmelser om</P>
<P class="p107 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft48">sammanslutningens ändamål,</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft48">sammanslutningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p95 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft48">rätt till inträde i och utträde ur sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p107 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft48">avgifter till sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p96 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft42">hur sammanslutningens beslut skall ges till känna, och internt kunna överprövas, samt</SPAN></P>
<P class="p186 ft12">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33695x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p23 ft37">Överklagande av beslut fattade av nationer eller särskilda studentföreningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">6. rätt för högskolans styrelse att undanröja beslut i enlighet med 3 kap. 12 §.</P>
<P class="p271 ft7">11 § Om en nation eller en särskild studentförening ändrar sådana bestämmelser i stadgarna som avses i 3 kap 9 §, skall ändringen godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p288 ft7">Godkänns inte ändringen, skall sammanslutningen utan dröjsmål och stadgeenligt framlägga en ny stadgeändring för högskolans styrelse. Om någon ny stadgeändring inte läggs fram inom rimlig tid eller om inte heller det nya förslaget kan godtas, får högskolans styrelse besluta att studenterna inte längre skall vara skyldiga att tillhöra sammanslutningen.</P>
<P class="p289 ft7">De principiella resonemang vi fört om motsvarande frågor i studentkårsavsnittet är i flera avseenden tillämpliga också här.</P>
<P class="p288 ft7">Det gäller vår önskan att stärka den enskilde studentens rätt till inflytande i sin organisation. I lika hög grad gäller det vår ambition att stärka de obligatoriska studentsammanslutningarnas legitimitet.</P>
<P class="p288 ft7">Nationernas och fakultetsföreningarnas ställning både gentemot enskilda studenter och inom universiteten blir nu tydligare. Med stärkt överklaganderätt kan enskilda medlemmar avkräva sina organisationer att de inte engagerar sig i frågor som ligger utanför det stadgade ändamålet – exempelvis i frågor av uttalat partipolitisk innebörd.</P>
<P class="p290 ft7">Vårt förslag kan vidare leda till ökad arbetsbörda för nationer som blir utsatta för ett överklagande.</P>
<P class="p288 ft7">Genom att ange minimikraven för vad en nations/föreningsstadga skall innehålla och binda den till högskolans medgivande för att bli giltig stärks universitetsstyrelsens insyn i verksamheten.</P>
<P class="p288 ft7">Genom rättighet att ingripa mot beslut som uppenbart står i strid mot ändamålsparagrafen blir universitetsstyrelsens ansvar betydligt större än tidigare.</P>
<P class="p288 ft7">Sammantaget stärks nationernas/fakultetsföreningarnas ställning som en del av universitetet.</P>
<P class="p291 ft12">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Överklagande av beslut fattade av nationer eller särskilda studentföreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft2">Rekommendation i anslutning till kommande beredning</P>
<P class="p205 ft7">Vi har strävat efter att utforma förslaget till förordning så att det uppfattas som begripligt, klart och lättläst. Men vi har inte lyckats fullt ut.</P>
<P class="p47 ft7">I förordningens 3 kap 4 och 5 §§ – Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar – finns nämligen hänvisningar till föreskrifter ”som gällde omedelbart före den 1 januari 1999”.</P>
<P class="p136 ft7">I nu gällande förordning (SFS 1983:18) finns i 7 och 8 §§ motsvarande hänvisningar.</P>
<P class="p47 ft7">I ett försök att klarlägga vilka utbildningar som förordningen avser har vi funnit att beslutet med giltighet fram till 1 januari 1999 hänvisar bakåt i tiden till tidigare beslut, vilka i sin tur erinrar om beslut som sträcker sig bakåt till <NOBR>1970-talet.</NOBR> Under denna tidsrymd har stora förändringar skett – utbildningar har inrättats, upphört, slagits samman, bytt huvudmannaskap mm. Hur besluten fattats om utbildningarna har också varierat från beslut i riksdagen till beslut vid lokala lärosäten. Även de centrala myndigheterna och deras uppgifter på detta område har förändrats.</P>
<P class="p117 ft7">Vi har inte haft resurser att analysera och förteckna vilka utbildningar som avses med dessa hänvisningar, inte heller anger våra direktiv att vi förväntas göra detta.</P>
<P class="p47 ft7">Enligt vår mening är det dock inte förenligt med medborgares rätt till begriplig information att ha kvar hänvisningar av detta slag. För dagens studenter gäller dessa hänvisningar många gånger utbildningsbeslut som fattades innan de var födda.</P>
<P class="p47 ft7">Vi finner det således angeläget att ett internt utredningsarbete genomförs i utbildnings- och kulturdepartementet i anslutning till beredningen av vårt förordningsförslag. Även nationsföreträdare, som vi haft kontakt med, har efterlyst klargöranden i dessa frågor.</P>
<P class="p292 ft12">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p0 ft49">12 Ikraftträdande</P>
<P class="p293 ft7">Vi utgår ifrån att det kommer att finnas en ny förordning beslutad till hösten 2006. Därifrån beräknar vi drygt ett läsår för studentkårerna och nationerna/studentföreningarna att anpassa sin verksamhet och förbereda sig inför de nya bestämmelserna. Vissa har långa hyreskontrakt och annat som kan försvåra denna process men vi vill betona att vi förutsätter att studentkårerna, nationerna/studentföreningarna tillsammans med lärosäten löser de problem som kan uppkomma så att den nya förordningen kan följas från.</P>
<P class="p134 ft7">Vi föreslår att den nya förordningen skall börja gälla från och med den 1 januari 2008.</P>
<P class="p19 ft7">Vi vill i detta sammanhang slutligen påminna om de ramavtal som finns mellan staten och de två stiftelsehögskolorna. För att en ny förordning skall gälla för dessa krävs beslut i stiftelsernas styrelser. Dock kommer t.ex. Överklagandenämnden för högskolan på grund av stiftelsehögskolornas konstruktion och aktiebolagslagen, aldrig att kunna överpröva beslut av stiftelsehögskolornas studentkårer med bindande avgöranden.</P>
<P class="p71 ft7">Om och när stiftelsehögskolornas styrelser beslutar om den nya förordningens giltighet förordar vi att Överklagandenämnden för högskolan får beredskap att pröva även överklaganden från stiftelsehögskolornas studentkårer eftersom nämndens ställningstaganden sannolikt skulle betraktas som önskvärda och starka rekommendationer.</P>
<P class="p294 ft12">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
</DIV>
<DIV id="page_99">
<P class="p0 ft17">13 Författningskommentarer</P>
<P class="p295 ft2">Förslag till förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor</P>
<P class="p66 ft9">1 kap. Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p66 ft7">Tillämpningsområde</P>
<P class="p172 ft50">1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar vid statliga universitet och högskolor samt om skyldighet att tillhöra sådana sammanslutningar.</P>
<P class="p19 ft9">Denna förordning omfattar inte sådan utbildning som avses i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p70 ft9">Kårobligatoriet omfattar studenter vid statliga universitet och högskolor. Enskilda utbildningsanordnare kan genom avtal med studenterna besluta om medlemskap i studentsammanslutningar.</P>
<P class="p155 ft9">Med särskilda studentföreningar avses de obligatoriska studentföreningarna vid Stockholms universitet, även kallade fakultetsföreningar.</P>
<P class="p68 ft7">Definitioner</P>
<P class="p67 ft9">2 § Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.</P>
<P class="p70 ft9">Kårobligatoriet omfattar studenter vid statliga universitet och högskolor. Enskilda utbildningsanordnare kan genom avtal med studenterna besluta om medlemskap i studentsammanslutningar.</P>
<P class="p296 ft12">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">3 § Med studentkår avses en sådan studentsammanslutning vid en högskola som högskolans styrelse efter särskild ansökan har godkänt som studentkår enligt 2 kap. 13 §.</P>
<P class="p47 ft9">Om det finns särskilda skäl, får det finnas mer än en studentkår vid samma högskola.</P>
<P class="p94 ft9">Förordningsbestämmelsen ger uttryck den starka kopplingen som finns mellan en högskola och en studentkår. Det är högskolestyrelsen som godkänner existensen av en studentkår.</P>
<P class="p78 ft9">4 § Med nation och särskild studentförening avses en sådan nation och särskild studentförening som studerande var skyldiga att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 januari 1999, enligt förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p48 ft9">Med nation och särskild studentförening avses också nation och särskild studentförening som helt eller delvis har ersatt en sådan förening som sägs i första stycket.</P>
<P class="p78 ft9">Nationsobligatoriet omfattar särskilt reglerade nationer och studentföreningar vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet.</P>
<P class="p77 ft7">Avstängning</P>
<P class="p74 ft9">5 § Om en student inte söker inträde i sådan studentkår, nation eller särskild studentförening som studenten är skyldig att tillhöra enligt 2 kap. 4 och 5 §§ och 3 kap. 4 § eller låter bli att betala avgift enligt 2 kap. 7 § och 3 kap. 7 §, får högskolans styrelse besluta att studenten skall avstängas från undervisning och prov till dess studenten har uppfyllt sina skyldigheter.</P>
<P class="p48 ft9">Styrelsen får även besluta att kurs- och examensbevis eller bevis om doktorsexamen inte får lämnas ut till en student förrän avgift enligt 2 kap. 7 § och 3 kap. 7 § har betalats.</P>
<P class="p94 ft26">Denna bestämmelse reglerar vilka åtgärder som en högskolestyrelse kan vidta om en student inte uppfyller sina skyldigheter att tillhöra en studentkår eller nation/särskild studentförening.</P>
<P class="p297 ft12">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft9">2 kap. Bestämmelser avseende studentkårer</P>
<P class="p66 ft7">Syfte</P>
<P class="p67 ft9">1 § En studentkår skall bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning, arbetsmiljö och allmänna studiesituation samt värna studenters rättigheter.</P>
<P class="p83 ft28">Denna förordningsbestämmelse anger syftet och ändamålet med en studentkår, och anger vilka fundamentala uppgifter som varje studentkår i Sverige är skyldiga att uppfylla. Dessa uppgifter anses vara en förutsättning för att studentkårerna skall kunna uppfylla statens intresse av en högkvalitativ högre utbildning.</P>
<P class="p19 ft9">Det övergripande ansvaret för studenternas utbildning, arbetsmiljö, allmänna studiesituation samt studenternas rättigheter har högskolan eller kommunen och inte studentkårerna. Studentkåren har dock ett ansvar att bevaka och bidra till att utveckla dessa för studenterna så viktiga områden.</P>
<P class="p18 ft9">Med studenternas utbildning riktar sig bestämmelsen mot all utbildningsbevakande verksamhet. Alla frågor som behandlas inom ett lärosätes beredande och beslutande organ är att betrakta som utbildningsbevakning. Lokal, nationell och internationell utbildningsbevakande verksamhet faller under begreppet utbildningsbevakning så länge det finns en koppling till den enskilde studentens utbildningssituation.</P>
<P class="p71 ft9">Med studenternas arbetsmiljö menas det systematiska arbetsmiljöarbetet som universitet och högskolor enligt arbetsmiljölagen är skyldiga att bedriva. Studentkåren har en påtryckande funktion för att stärka studenternas arbetsmiljö.</P>
<P class="p298 ft28">Med studenternas allmänna studiesituation menas sociala trygghetsfaktorer som ett gott bemötande från lärarna och frihet från diskriminering och trakasserier, goda försäkringar och skyddsnät, ändamålsenliga lokaler och tillgång till bostäder. Verksamhet som <NOBR>klubb-,</NOBR> <NOBR>fest-,</NOBR> <NOBR>café-,</NOBR> <NOBR>restaurang-,</NOBR> teaterverksamhet och liknande faller inte under begreppet den allmänna studiesituationen.</P>
<P class="p298 ft50">Med studenternas rättigheter menas de rättigheter som studenterna har enligt lagar och förordningar. Inom detta verksamhetsområde ligger ett tydligt uppdrag för studentkårerna att verka för att de lagar och förordningar som ger studenter rättigheter respekteras av lärosätet och att detta arbetar aktivt och förebyggande med studenternas rättigheter samt att lärosätet informerar sina stu-</P>
<P class="p299 ft12">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">denter om vilka rättigheter de har. Inom begreppet studenternas rättigheter ingår även att hjälpa enskilda studenter som fått sina rättigheter kränkta. Denna ombudsliknande roll är central för studentkårernas syfte och ändamål.</P>
<P class="p47 ft9">Denna ändamålsbestämmelse anger sålunda vad en studentkår har skyldighet att arbeta med. Sedan finns det verksamhet som en studentkår får arbeta med men som faller utanför syftet och ändamålet. Sådan verksamhet får bedrivas men endast under förutsättning att den finansieras helt och hållet genom en frivillig avgift eller på annat sätt, t.ex. genom sponsring. Detta framgår av vårt förslag till 2 kap 7 §.</P>
<P class="p300 ft50">En viktig fråga som uppkommer är hur gränsdragningen skall göras mellan å ena sidan verksamhet som faller under studentkårernas syfte och ändamål och å andra sidan den verksamhet som faller utanför. Vissa menar exempelvis att det behövs en fest för att rekrytera personer till utbildningsbevakningen, eller att studentkåren bör finansiera kursutvärderingar eller arbetsmarknadsdagar för att stärka studenternas utbildning.</P>
<P class="p301 ft28">Det är två huvudprinciper som skall tillämpas när man skall fastställa om en viss verksamhet faller under denna bestämmelse. Den första principen handlar om att det måste vara verksamhet som kan härledas till studentens faktiska utbildningssituation. Den andra principen är att konstatera att finansieringsansvaret för verksamheten inte vilar på en annan aktör så som t.ex. lärosätet eller kommunen. När dessa principer tillämpade på ett enskilt fall leder till jakande svar så är det en verksamhet som ligger inom ramen för studentkårernas syfte och ändamål.</P>
<P class="p117 ft9">De ovan anförda exemplen om fest eller kursutvärderingar/arbetsmarknadsdagar är verksamheter som har en positiv effekt på studenternas tillvaro men som, enligt denna bestämmelse i ljuset av 2 kap 7 §, inte kan finansieras med den obligatoriska kåravgiften. Då verksamheten till dess innehåll och natur inte berör studentens faktiska utbildningssituation eller faller inom studentkårens finansieringsansvar faller sådan verksamhet utanför studentkårernas syfte och ändamål. Detta innebär dock inte att studentkåren inte kan bedriva denna verksamhet, det innebär endast att studentkåren inte kan finansiera verksamheten. En arbetsmarknadsdag finansierad av lärosätet eller genom företagssponsring, men genomförd av studentkåren, är fullt möjligt och i enlighet med vårt förslag.</P>
<P class="p302 ft12">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">2 § En studentkår skall vara demokratiskt uppbyggd.</P>
<P class="p304 ft9">En studentkår skall representera samtliga studenter som tillhör studentkåren, och skall därför vara organiserad så att alla kan föra sin talan. Det ställer bl.a. krav på valprocedurer och beslutsordningar.</P>
<P class="p305 ft9">3 § Högskoleverket skall granska kvaliteten i studentkårernas verksamhet.</P>
<P class="p306 ft9">Högskoleverket får i uppdrag att genomföra granskning av studentkårernas verksamhet.</P>
<P class="p307 ft9">Det finns två syften med granskningarna:</P>
<P class="p308 ft21"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft20">Att granska om studentkårerna följer förordningen om studentkårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</SPAN></P>
<P class="p309 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">Att bidra till studentkårers egen kvalitetsutveckling, och därmed lärosätets utveckling.</SPAN></P>
<P class="p310 ft7">Tillhörighet</P>
<P class="p311 ft9">4 § Den som studerar vid en högskola skall tillhöra den studentkår som finns vid högskolan.</P>
<P class="p306 ft9">Denna förordningsbestämmelse fastslår den enskilde studentens skyldighet att tillhöra den studentkår som verkar på den högskola där studenten studerar.</P>
<P class="p306 ft9">5 § Om det finns flera studentkårer vid en högskola, skall studenten tillhöra den studentkår som kårerna kommer överens om. Kan kårerna inte enas, bestämmer högskolans styrelse vilken kår studenten skall tillhöra.</P>
<P class="p254 ft28">6 § Högskolans styrelse skall pröva frågor om enskilda studenters tillhörighet i sådan studentkår som finns vid högskolan.</P>
<P class="p306 ft9">Om frågor uppstår kring en enskild students skyldighet att tillhöra en studentkår skall högskolans styrelse pröva dessa.</P>
<P class="p312 ft12">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft7">Avgifter</P>
<P class="p313 ft26">7 § Studentkårer får ta ut obligatoriska och frivilliga avgifter av de studenter som tillhör studentkåren. Den obligatoriska avgiften får användas endast för att bedriva verksamhet i enlighet med 2 kap. 1 §.</P>
<P class="p314 ft9">Denna förordningsbestämmelse reglerar studentkårernas rätt att ta ut avgifter av studenterna. Vidare reglerar bestämmelsen även hur studentkårer får använda avgifterna. Studentkårerna kan ta ut obligatoriska avgifter och frivilliga avgifter. När det gäller den frivilliga avgiften får studentkåren fritt bestämma hur den används. Däremot finns starka begränsningar i studentkårens möjligheter att fritt disponera den obligatoriska avgiften.</P>
<P class="p117 ft9">Den obligatoriska avgiften får användas endast för att uppfylla de skyldigheter som samtliga studentkårer har enligt 2 kap 1 §. Öv- rig verksamhet som inte kan hänföras till dessa verksamhetsområden kan studentkåren driva endast om verksamheten i dess helhet finansieras med en frivillig avgift eller på annat sätt, genom t.ex. sponsring.</P>
<P class="p79 ft28">8 § En studentkår skall fastställa den obligatoriska kåravgiften per poäng enligt högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Den obligatoriska avgiften som skall betalas av studenten baseras på omfattningen av utbildning som studenten tar del i vid högskolan.</P>
<P class="p93 ft9">Varje studentkår sätter en egen kåravgift per poäng. Som student betalar man X antal kronor per poäng till de studentkårer som verkar på de lärosäten där man studerar.</P>
<P class="p78 ft9">9 § En studentkår får inte begränsa rättigheter som följer av kårens uppdrag enligt 2 kap. 1 § för student som har betalat den obligatoriska avgiften till kåren.</P>
<P class="p94 ft9">Oavsett hur många poäng man läser har man alltid fulla rättigheter när det gäller verksamhet som omfattas av studentkårens syfte och ändamål enligt 2 kap 1 §. Däremot har studentkåren, som exempelvis finansierar en pubkväll genom frivilliga avgifter, rätt att för de studenter som väljer att inte betala frivilliga avgifter begränsa dessas möjligheter att utnyttja puben.</P>
<P class="p315 ft12">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft9">10 § Högskolans styrelse får föreskriva att sådana avgifter som avses i 2 kap. 7 § skall betalas före en viss tidpunkt.</P>
<P class="p86 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p317 ft9">11 § För en studentkår skall det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna skall antas av sammanslutningen.</P>
<P class="p1 ft9">12 § I stadgarna skall det finnas bestämmelser om</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens ändamål,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft30">rätt till inträde i och utträde ur sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft30">avgifter till sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft30">hur sammanslutningens beslut skall ges till känna, och</SPAN></P>
<P class="p15 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft51">rätt för Överklagandenämnden för högskolan att undanröja beslut i enlighet med 2 kap.19 §.</SPAN></P>
<P class="p1 ft9">13 § En studentkår måste vara godkänd av högskolans styrelse.</P>
<P class="p318 ft9">En studentsammanslutning som vill ansöka hos högskolans styrelse om att vara studentkår skall bifoga sina stadgar och de övriga handlingar som sammanslutningen vill åberopa i ärendet.</P>
<P class="p40 ft50">I samband med att högskolans styrelse godkänner en studentsammanslutning som studentkår skall styrelsen godkänna de bestämmelser i sammanslutningens stadgar som avses i 2 kap. 12 §.</P>
<P class="p19 ft9">Om en studentkår ändrar sådana bestämmelser som har fastställts enligt tredje stycket, skall de nya bestämmelserna godkännas av högskolans styrelse. Godkänns inte ändringen, skall studentkåren utan dröjsmål och stadgeenligt framlägga en ny stadgeändring för högskolans styrelse. Om någon ny stadgeändring inte läggs fram inom rimlig tid eller om inte heller det nya förslaget kan godtas, får högskolans styrelse besluta att sammanslutningen skall upphöra att vara en studentkår.</P>
<P class="p319 ft50">Bestämmelsen stadgar högskolestyrelsens ansvar att godkänna en studentkår och dess stadgar. Innan styrelsen får besluta att sammanslutningen skall upphöra att vara en studentkår vid stadgeändringar, skall den ge studentkåren möjlighet att föreslå ny stadgeändring. Stadgeändringen skall ges till högskolans styrelse så snart kåren, i enlighet med dess bestämmelser, har möjlighet till detta.</P>
<P class="p320 ft12">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft28">14 § Om inte något annat är föreskrivet skall en studentkår vid en högskola utse och entlediga företrädare för studenterna i de organ vid högskolan där företrädare för studenterna har rätt att ingå.</P>
<P class="p92 ft28">Om det finns flera studentkårer vid en högskola, får de uppgifter som avses i första stycket fullgöras på det sätt kårerna kommer överens om. Kan kårerna inte enas, bestämmer högskolans styrelse vilken eller vilka kårer som skall fullgöra uppgifterna.</P>
<P class="p78 ft9">Enligt 2 kap 1 § ges studentkårer vissa specifika uppgifter som anses avgörande för uppfyllandet av en högkvalitativ högre utbildning. Studentkårerna ges därför i denna bestämmelse inte bara en rättighet utan en skyldighet att utse och entlediga företrädare för studenterna i de organ studenterna har rätt att ingå. Med detta markeras tydligt hur viktigt studentinflytandet är.</P>
<P class="p49 ft7">Överklagande av studentkårs beslut</P>
<P class="p74 ft9">15 § Varje student som tillhör en studentkår har rätt att få ett beslut fattat av studentkåren prövat genom att överklaga det hos Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p79 ft50">Det som man som student kan överklaga är ett beslut fattat av studentkåren. En fråga är således vilka beslut som innefattas i detta begrepp. Bestämmelsen omfattar samtliga beslut som en studentkår fattar och som kan innebära ett överskridande av studentkårens syfte och ändamål. Sålunda bör detta begrepp tolkas vidsträckt. Fullmäktigebeslut, styrelsebeslut samt alla beslut som fattats pga. delegation från dessa organ innefattas i begreppet beslut fattat av studentkåren. Det centrala är att beslutet upptagits i ett protokoll.</P>
<P class="p322 ft9">16 § Ett beslut överklagas skriftligt och skall ges in till Överklagandenämnden för högskolan. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som denne stöder sitt överklagande på.</P>
<P class="p78 ft9">17 § Överklagandet skall ha kommit in till Överklagandenämnden inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs att protokollet över beslutet justerats.</P>
<P class="p323 ft12">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft9">Treveckorsperioden är allmänt förekommande och väl inarbetad i besvärstidssammanhang.</P>
<P class="p15 ft9">En fråga som dock uppkommer är hur treveckorsperioden skall beräknas. Besvärstiden börjar löpa från den dag då det tillkännagivits på studentkårens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokolljusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela besvärstiden för att tiden skall löpa ut. Det är här viktigt att betona att protokollen måste vara tillgängliga för samtliga studenter oavsett om man rent fysiskt befinner sig på campus eller inte.</P>
<P class="p319 ft9">18 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till lärosätet eller studentkåren i stället för till Överklagandenämnden för högskolan skall överklagandet ändå prövas.</P>
<P class="p85 ft9">Överklaganden skall lämnas till Överklagandenämnden för högskolan. Har ett överklagande kommit in till lärosätet eller studentkåren inom treveckorsperioden skall det trots detta tas upp till prövning. Lärosätet och studentkåren är således skyldiga att skyndsamt föra över överklagandet till Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p324 ft9">19 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om</P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">beslutet tillkommit i strid med studentkårens stadga,</SPAN></P>
<P class="p19 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft32">beslutet strider mot det ändamål som anges i 2 kap. 1 § eller mot bestämmelsen i 2 kap. 7 §.</SPAN></P>
<P class="p15 ft9">Överklagandenämnden får inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe.</P>
<P class="p70 ft50">Den första besvärsgrunden, om beslutet tillkommit i strid med studentkårens stadga, rör felaktigheter i tillkomsten av ett beslut fattat av studentkåren. När tillkomsten av ett beslut angrips kan det röra sig om ärendets beredning eller de närmare omständigheterna vid själva beslutstillfället. Vilka anmärkningar det kan röra sig om beror helt på hur stadgan ser ut och vilka skyldigheter som krävs av de beslutande organen. Ofta rör det sig om kallelseförfarande, jävsituationer eller felaktigheter vid själva beslutstillfället.</P>
<P class="p325 ft50">Störst betydelse för prövningens innehåll har den andra besvärsgrunden. Den blir tillämplig när studentkåren genom ett fattat beslut överskrider sitt ändamål och syfte. Grunden för prövningen blir då 2 kap 1 §, dvs. den förordningsbestämmelse där stu-</P>
<P class="p326 ft12">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft28">dentkårernas syfte och ändamål fastställs. Även beslut som strider mot 2 kap 7 § skall kunna prövas i syfte att förhindra att inkomster från den obligatoriska avgiften används till annan verksamhet än den som stadgas i 2 kap 1 §. Den reella tolkningen i de specifika fallen gör Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p93 ft9">20 § Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång.</P>
<P class="p78 ft9">21 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt.</P>
<P class="p327 ft9">3 kap. Bestämmelser avseende nationer och särskilda studentföreningar</P>
<P class="p328 ft7">Syfte</P>
<P class="p74 ft9">1 § Nationernas och de särskilda studentföreningarnas ändamål är att för de studenter som tillhör sammanslutningen erbjuda sociala och kulturella aktiviteter samt att ge erfarenheter och färdigheter som ett komplement till studierna.</P>
<P class="p79 ft50">Syftet och ändamålet är brett formulerat. Med socialt och kulturellt innefattas allt från idrott till bevarande av kulturarv, från restaurangverksamhet till spex. Därtill anger paragrafen att verksamheten skapar ett mervärde vid sidan om studierna inte minst för de studenter som väljer att aktivera sig i en nation eller studentförening.</P>
<P class="p93 ft9">2 § I detta syfte äger nationerna och de särskilda studentföreningarna rätt att, åt dem som tillhör sammanslutningen, upplåta bostäder och lokaler.</P>
<P class="p94 ft26">Denna bestämmelse uttrycker en aktiv rättighet eftersom man inte kan förpliktiga en sammanslutning att upplåta bostäder och lokaler. Detta är emellertid en konstitutiv del av nationernas verksamhet.</P>
<P class="p329 ft12">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft9">3 § En nation och en särskild studentförening skall vara demokratiskt uppbyggd.</P>
<P class="p84 ft9">En nation/särskild studentförening skall representera samtliga studenter som tillhör sammanslutningen, och skall därför vara organiserad så att alla kan föra sin talan. Det ställer bl.a. krav på valprocedurer och beslutsordningar.</P>
<P class="p68 ft7">Tillhörighet</P>
<P class="p330 ft50">4 § Den som studerar vid en högskola skall tillhöra sådan nation eller särskild studentförening som finns vid högskolan och som den studerande hade varit skyldig att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 januari 1999, enligt förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Om två eller flera sådana sammanslutningar går upp i en ny sammanslutning skall skyldigheten i stället avse denna.</P>
<P class="p319 ft28">Denna förordningsbestämmelse fastslår den enskilde studentens skyldighet att tillhöra en nation/särskild studentförening som verkar på den högskola där studenten studerar.</P>
<P class="p84 ft9">5 § Skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening gäller inte sådan student som</P>
<P class="p19 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft32">bedriver studier för vilka det omedelbart före den 1 januari 1999 inte fanns någon skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening,</SPAN></P>
<P class="p40 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft31">bedriver studier som närmast motsvarar studier för vilka det omedelbart före den 1 januari 1999 inte fanns någon skyldighet att tillhöra en nation eller en annan studentförening, eller</SPAN></P>
<P class="p19 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft33">tar del i utbildning som anordnas av högskolan på någon annan ort än högskoleorten.</SPAN></P>
<P class="p70 ft50">Nationsobligatoriet gäller inte alla studenter vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet, utan endast dem som bedriver studier som enligt tidigare föreskrifter omfattas av obligatoriet. Vidare gäller att studenter, som inte har möjlighet att ta del i nationernas/särskilda studentföreningars verksamhet då de bedriver sina studier på annan ort, undantas från nationsobligatoriet. Med detta syftas såväl utbildning som lärosätet bedriver vid</P>
<P class="p331 ft12">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">exempelvis lärcentra på andra orter som all form av nätbaserad utbildning.</P>
<P class="p137 ft9">6 § Högskolans styrelse skall pröva frågor om enskilda studenters tillhörighet i sådan nation eller särskild studentförening som finns vid högskolan.</P>
<P class="p47 ft9">Om frågor uppstår kring en enskild students skyldighet att tillhöra en nation/särskild studentförening skall högskolans styrelse pröva dessa.</P>
<P class="p77 ft7">Avgifter</P>
<P class="p74 ft9">7 § En nation och en särskild studentförening får ta ut avgifter av de studenter som tillhör sammanslutningen.</P>
<P class="p78 ft9">8 § Den student, som enligt 3 kap. 4 § är skyldig att tillhöra nation eller särskild studentförening, och som väljer att inte ta del av en nations eller särskild studentförenings aktiviteter skall ha rätt till passiv tillhörighet i nationen eller studentföreningen mot enbart administrativ avgift.</P>
<P class="p93 ft9">Den som vill eller måste avstå från allt som en nation/särskild studentförening erbjuder skall kunna välja ett passivt deltagande med reducerad avgift. Avgiften skall täcka de kostnader som nationen/ särskilda studentföreningen har för att hantera den passiva tillhörigheten.</P>
<P class="p49 ft7">Särskilda föreskrifter</P>
<P class="p74 ft9">9 § För nationerna och de särskilda studentföreningarna skall det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna skall antas av sammanslutningen och godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p94 ft26">Förordningsbestämmelsen ger uttryck den starka kopplingen som finns mellan en högskola och nation/särskild studentförening. Det är högskolestyrelsen som godkänner sammanslutningarnas stadga.</P>
<P class="p197 ft9">10 § I stadgarna skall det finnas bestämmelser om</P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens ändamål,</SPAN></P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft30">sammanslutningens organisation,</SPAN></P>
<P class="p108 ft12">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p23 ft29">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft30">rätt till inträde i och utträde ur sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft30">avgifter till sammanslutningen,</SPAN></P>
<P class="p15 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft31">hur sammanslutningens beslut skall ges till känna, och internt kunna överprövas, samt</SPAN></P>
<P class="p19 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft52">rätt för högskolans styrelse att undanröja beslut i enlighet med 3 kap. 12 §.</SPAN></P>
<P class="p70 ft24">Genom att ange minimikraven för vad en nations/föreningsstadga skall innehålla och binda den till högskolans medgivande för att bli giltig stärks universitetsstyrelsens insyn i verksamheten.</P>
<P class="p333 ft9">11 § Om en nation eller en särskild studentförening ändrar sådana bestämmelser i stadgarna som avses i 3 kap 9 §, skall ändringen godkännas av högskolans styrelse.</P>
<P class="p19 ft9">Godkänns inte ändringen, skall sammanslutningen utan dröjsmål och stadgeenligt framlägga en ny stadgeändring för högskolans styrelse. Om någon ny stadgeändring inte läggs fram inom rimlig tid eller om inte heller det nya förslaget kan godtas, får högskolans styrelse besluta att studenterna inte längre skall vara skyldiga att tillhöra sammanslutningen.</P>
<P class="p334 ft9">Bestämmelsen stadgar högskolestyrelsens ansvar att godkänna vissa ändringar i en nations/särskild studentförenings stadgar. Om styrelsen inte godkänner stadgeändringen kan den som yttersta åtgärd besluta att studenterna inte längre skall vara skyldiga att tillhöra sammanslutningen. Innan styrelsen gör detta skall den ge nationen/särskilda studentföreningen möjlighet att föreslå ny stadgeändring. Stadgeändringen skall ges till högskolans styrelse så snart sammanslutningen, i enlighet med dess bestämmelser, har möjlighet till detta.</P>
<P class="p319 ft9">12 § Har en nation eller särskild studentförening fattat ett beslut som uppenbart strider mot sammanslutningens ändamål enligt 3 kap 1 § eller som har tillkommit i strid med 3 kap 8 § eller sammanslutningens stadgar, skall beslutet efter skriftlig begäran av student som tillhör sammanslutningen undanröjas av högskolans styrelse. Begäran skall ha inkommit till högskolans styrelse inom tre veckor från den dag beslutet gavs tillkänna.</P>
<P class="p14 ft9">Beslut av högskolans styrelse enligt första stycket får inte överklagas.</P>
<P class="p335 ft12">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Författningskommentarer</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft50">Rätten att överklaga nationers och särskilda studentföreningars beslut liknar den överklaganderätt som föreslås för studentkårer. Den största skillnaden gäller överprövningsinstans. Det är högskolans styrelse som har att pröva frågor som rör nationer och särskilda studentföreningar. En skriftlig begäran skall ha inkommit till styrelsen inom tre veckor från den dag då beslutet gavs till känna.</P>
<P class="p336 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p337 ft12">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p338 ft6"><SPAN class="ft6">14</SPAN><SPAN class="ft46">Förslag till ändring i högskoleförordningen (1993:100)</SPAN></P>
<P class="p339 ft9">10 kap. 1 §</P>
<P class="p280 ft7">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p340 ft9">1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som</P>
<P class="p341 ft15"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft53">med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft52">stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,</SPAN></P>
<P class="p277 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft52">stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan,</SPAN></P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft30">utsätter</SPAN></P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft52">en annan student för sådana etniska trakasserier, trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av sexuell läggning, trakasserier på grund av funktionshinder eller sexuella trakasserier som avses i 4 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,</SPAN></P>
<P class="p345 ft50"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft54">en arbetstagare vid högskolan för sådana sexuella trakasserier som avses i 6 § andra stycket jämställdhetslagen (1991:433), etniska trakasserier eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning som avses i 9 a § andra stycket lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av funktionshinder som avses i 4 a § andra stycket lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder eller 4 a § andra stycket lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, eller</SPAN></P>
<P class="p342 ft7">5. inte söker inträde i studentkår som studenten är skyldig att tillhöra eller låter bli att betala avgifter till denna.</P>
<P class="p277 ft9">Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2003:343).</P>
<P class="p346 ft12">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p347 ft6"><SPAN class="ft6">15</SPAN><SPAN class="ft46">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:7) med instruktion för Högskoleverket</SPAN></P>
<P class="p339 ft9">Utvärdering</P>
<P class="p280 ft9">3 § Högskoleverket skall</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft55">granska kvaliteten i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning samt i studentkårernas verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p349 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft56">utvärdera universitetens och högskolornas kvalitetsarbete, och</SPAN></P>
<P class="p350 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft56">följa upp resultaten av den utvärdering som avses i 1 och 2.</SPAN></P>
<P class="p351 ft12">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p352 ft17"><SPAN class="ft17">16</SPAN><SPAN class="ft47">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1992:404) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan</SPAN></P>
<P class="p353 ft9">Uppgifter</P>
<P class="p354 ft9">1 § Överklagandenämnden för högskolan har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom universitetens och högskolornas område. Vilka beslut som får överklagas till nämnden anges i föreskrifter som meddelas av regeringen.</P>
<P class="p355 ft7">Om nämndens prövning av studentkårers beslut finns bestämmelser i förordningen (0000:00) om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p356 ft12">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p357 ft57">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p358 ft2">Modernisering av kårobligatoriet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p359 ft2">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p359 ft2">2005:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2005</P>
<P class="p361 ft9">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p362 ft9">En särskild utredare skall se över förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar som översynen kan ge anledning till. Utgångspunkten för arbetet skall vara att modernisera och anpassa utformningen av regelverket till den verksamhet som i dag bedrivs i högskolan och till dagens studenter.</P>
<P class="p363 ft9">Kårobligatoriet i dag</P>
<P class="p364 ft28">Det s.k. kårobligatoriet innebär att studenter vid statliga universitet och högskolor är skyldiga att tillhöra en studerandekår, en nation eller annan studentförening. Bestämmelser om kårobligatoriet finns i 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) och i förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p365 ft50">Enligt nämnda förordning skall studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas ändamål vara att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna. Vidare anges det i förordningen att om en studerandekår har fattat beslut som uppenbart strider mot studerandekårens ändamål får beslutet undanröjas av högskolans styrelse. För en prövning krävs det att minst en tiondel av kårens medlemmar eller minst 100 medlemmar</P>
<P class="p366 ft12">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">begär prövning inom tre veckor från den dag beslutet gavs till känna.</P>
<P class="p92 ft28">Av förordningen framgår också att studerandekårer, nationer och andra studentföreningar får ta ut avgifter av de studenter som är medlemmar och besluta om avgiftens storlek. Under vissa förhållanden har studenterna rätt till begränsat medlemskap i en studerandekår. Detta gäller för bl.a. studenter som endast tar del i fristående kurser som omfattar studier för sammanlagt högst nio poäng per termin. Det gäller också för studenter som tar del i utbildning vilken i huvudsak anordnas på en ort som varken är högskoleorten eller orten där kåren har sitt säte.</P>
<P class="p140 ft9">Behovet av en översyn</P>
<P class="p313 ft9">Kårobligatoriet har under många år fungerat som en grund för studerandekårernas studentfackliga och studiesociala arbete. Studerandekårerna organiserar val, utser representanter till högskolans beslutande organ och bevakar utbildningens kvalitet. Därigenom säkras det lagstadgade studentinflytandet. På det studiesociala området arbetar kårerna med att bl.a. främja studenternas boendemöjligheter, delta i mottagning av nya studenter, bedriva restaurang- och kaféverksamhet och organisera sociala aktiviteter vid sidan om studierna. Vidare fyller nationerna i Uppsala och Lund en viktig studiesocial funktion.</P>
<P class="p117 ft9">Under den senaste tioårsperioden har det skett stora förändringar inom högskolan, som påverkar såväl studenternas situation som kårernas verksamhet. Högskolan har byggts ut, studentgruppen har blivit alltmer heterogen och möjligheten att studera på distans har utökats genom bl.a. universitets och högskolors samverkan via Sveriges nätuniversitet. Regleringen av kårernas verksamhet och ändamål har emellertid varit i stort sett oförändrad sedan 1983. Mot den bakgrunden behöver en översyn göras av bestämmelserna om kårobligatoriet.</P>
<P class="p301 ft9">Bestämmelserna om kårernas ändamål behöver anpassas till den förändrade högskolan och studentgruppen. Studerandekårernas studentfackliga arbete har utvidgats sedan nuvarande regelverk tillkom. Studenternas rätt till inflytande över utbildningen vid universiteten och högskolorna har också stärkts genom en reglering i högskolelagen. Det utvidgade inflytandet har däremot inte åtföljts av något förtydligande av kårernas mandat.</P>
<P class="p97 ft12">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft9">Möjligheterna att överklaga studerandekårernas beslut behöver stärkas så att medlemmarnas möjlighet till kontroll och inflytande vitaliseras. Gällande regelverk gör det svårt att få beslut som kan anses strida mot studerandekårernas ändamål prövade, något som framhållits från flera håll. Stockholms studentkårers centralorganisation har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet (U2004/2773/UH) föreslagit att enskilda studenter skall kunna överklaga en studerandekårs beslut. Organisationen menar att förstärkta möjligheter att få kårernas beslut överprövade skulle kunna tydliggöra kårernas befogenheter och bidra till att stärka kårernas demokratiska legitimitet bland medlemmarna.</P>
<P class="p368 ft9">I dag läser många studenter vid flera lärosäten, exempelvis via Sveriges nätuniversitet, och kan inte självklart sägas tillhöra en högskoleort mer än någon annan. Detta innebär att en student kan vara skyldig att tillhöra flera studerandekårer och således vara skyldig att betala mer än en kåravgift. Vidare bedrivs en stor del av kurserna inom distansutbildning på deltid. Mot denna bakgrund bör reglerna beträffande rätten till begränsat medlemskap vid deltidsstudier och distansstudier ses över.</P>
<P class="p134 ft9">Det obligatoriska medlemskapet i en nation eller en annan studentförening gäller av historiska skäl bara vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm. Vid Uppsala universitet finns det en möjlighet för studenter som inte utnyttjar nationernas aktiviteter att välja att tillhöra en nation utan verksamhet som inte tar ut någon avgift.</P>
<P class="p174 ft9">Uppdraget</P>
<P class="p330 ft28">En särskild utredare skall se över förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Utgångspunkten för arbetet skall vara att modernisera och anpassa utformningen av regelverket till den verksamhet som i dag bedrivs i högskolan och till dagens studenter.</P>
<P class="p123 ft9">Utredaren skall särskilt se över och lämna förslag till hur</P>
<P class="p369 ft21"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft20">studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,</SPAN></P>
<P class="p42 ft9"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft19">möjligheterna till överprövning av studerandekårernas beslut kan stärkas, och</SPAN></P>
<P class="p370 ft12">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier och distansstudier och vid medlemskap i flera studerandekårer kan förändras på ett tillfredsställande sätt.</SPAN></P>
<P class="p372 ft28">Utredaren skall dessutom överväga om möjligheten att uppfylla kårobligatoriet genom medlemskap i en nation eller en studentförening som inte bedriver någon verksamhet och som inte tar ut någon medlemsavgift kan tydliggöras. Utredaren skall vidare pröva om det finns anledning att stärka möjligheterna till överprövning även av nationers och studentföreningars beslut. Utredaren skall också utreda vilka konsekvenser olika förslag får för studenterna, studentinflytandet och studerandekårernas, nationernas och studentföreningarnas studiesociala verksamhet.</P>
<P class="p117 ft9">Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar som översynen kan ge anledning till. Utredaren får dock inte föreslå författningsändringar på skatteområdet.</P>
<P class="p47 ft9">Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och studentorganisationer m.m.</P>
<P class="p228 ft9">Uppdraget skall redovisas senast den 13 januari 2006.</P>
<P class="p373 ft9">(Utbildnings- och kulturdepartementet)</P>
<P class="p374 ft12">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p375 ft57">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p358 ft2">Tilläggsdirektiv till utredningen om</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p376 ft2">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><SPAN class="p358 ft2">modernisering av kårobligatoriet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p376 ft2">2005:118</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 10 november 2005</P>
<P class="p310 ft7">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p311 ft9">Med stöd av regeringens bemyndigande den 23 mars 2005 tillkallade chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet en särskild utredare. I uppdraget ingår att se över förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Utredningen skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 13 januari 2006. Utredningstiden förlängs, vilket innebär att utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 13 april 2006.</P>
<P class="p378 ft9">(Utbildnings- och kulturdepartementet)</P>
<P class="p379 ft12">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
</DIV>
<DIV id="page_125">
<P class="p0 ft17">Studentkårer i Europa</P>
<P class="p380 ft7">Genom EU:s informationsnätverk Eurydike ställde vi under hösten 2005 följande frågor om studentkårer i respektive land:</P>
<P class="p1 ft7">1. Finns det en nationell/statlig reglering av studentkårer?</P>
<P class="p381 ft9">Om svaret är ja på fråga 1</P>
<P class="p382 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft58">Vad innehåller denna reglering?</SPAN></P>
<P class="p383 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft59">Regleras studenternas rätt att överklaga eller på annat sätt utöva inflytande över beslut som studentkåren fattat?</SPAN></P>
<P class="p384 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft58">Är medlemskapet obligatoriskt för studenterna?</SPAN></P>
<P class="p385 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft58">Vad anges som syfte och viktigaste uppgifter för kårerna?</SPAN></P>
<P class="p384 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft58">Erfarenheter och kommentarer.</SPAN></P>
<P class="p386 ft7">Svar kom in från arton länder. Det är i regel respektive lands utbildningsministerium (motsvarande) som svarat.</P>
<P class="p19 ft7">Första frågan besvarades nekande av Belgien (tysktalande delen), Danmark, Island, Italien, Malta, Nederländerna och Tjeckien.</P>
<P class="p19 ft7">Följande elva länder uppgav sig ha nationella/statliga bestämmelser om studentkårer: Belgien (franska och flamländska delarna), England (med Wales och Nordirland), Estland, Finland, Grekland, Lettland, Litauen, Norge, Spanien, Tyskland (på delstatsnivå) och Österrike</P>
<P class="p16 ft7">Svaren varierar både i fråga om utförlighet och konkretion. Detta till trots anser vi att det kan vara intressant att sammanfatta vissa av ländernas informationer med tanke på de omfattande internationella kontakter och det växande internationella samarbetet som finns mellan studenter och högskolor.</P>
<P class="p387 ft12">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Belgien</P>
<P class="p74 ft7">Svaret bekräftar bara att de franska och flamländska delarna av landet har nationella bestämmelser om studentkårer och innehåller ingen ytterligare information.</P>
<P class="p138 ft2">England med Wales och Nordirland</P>
<P class="p74 ft7">The National Union of Students (NUS) är studenternas organisation i Förenade kungariket. Den drivs med frivilligt medlemskap och består av lokala studentkårer vid universitet och högskolor, vilka valt att ansluta sig till NUS och betala medlemsavgift.</P>
<P class="p47 ft7">Education ACT 1994 (utbildningslagen) definierar studentkårer som</P>
<P class="p388 ft7">a) en förening av studenter i allmänhet vars huvudsakliga syfte är att främja medlemmarnas allmänna intressen som studenter</P>
<P class="p389 ft7">eller</P>
<P class="p390 ft7">b) ett representativt organ vars främsta syfte är att företräda studenter i allmänhet i akademiska, disciplinära eller andra frågor.</P>
<P class="p391 ft7">I lagen fastställs bl.a. följande krav på studentkårerna:</P>
<P class="p392 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">en kår skall drivas på ett demokratiskt sätt och ansvara för sin ekonomi</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">en kår skall ha en skriven stadga granskad och godkänd av det styrande organet</SPAN></P>
<P class="p53 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">viktiga befattningar vid kårerna skall tillsättas efter sluten omröstning, där alla medlemmar har rösträtt</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Studenterna har rätt att inte vara medlemmar i kåren. Studenter som utnyttjar den rätten får inte orättvist missgynnas när det gäller tillhandahållande av tjänster eller liknande.</P>
<P class="p47 ft7">Det skall finnas ett klagomålsförfarande för de studenter eller grupper av studenter som är missnöjda med sina kontakter med kåren, eller som anser sig ha blivit missgynnade genom att inte vara med i kåren. Ett sådant förfarande bör inbegripa möjligheter för en oberoende person, som utsetts av det styrande organet att undersöka och rapportera klagomål. Klagomål bör behandlas omgående och rättvist och när ett klagomål är godkänt bör det avhjälpas effektivt. Lagen fastställer att de styrande organen har ansvar för att upprätta riktlinjer för ovanstående.</P>
<P class="p393 ft12">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft7">Det finns ingen lagstiftning som ger studenterna rätt att vara företrädda vid de styrande organen för högre utbildning. De flesta utbildningsinstitutioner inbjuder dock valda studentrepresentanter till deltagande eller som observatörer. Studenterna har som regel tillfälle att medverka i de granskningsprocesser som leds av Quality Assurance Agency for Higher Education.</P>
<P class="p86 ft2">Estland</P>
<P class="p101 ft7">I Estland innehåller universitetslagen följande paragraf som rör studentkårer</P>
<P class="p68 ft9">§ 43. Studentkår och studentråd</P>
<P class="p394 ft7"><SPAN class="ft7">(1)</SPAN><SPAN class="ft48">Studenterna vid ett universitet bildar studentkåren</SPAN></P>
<P class="p84 ft7"><SPAN class="ft7">(2)</SPAN><SPAN class="ft42">Studentkåren är en institution som utövar studenternas rätt till självstyre – att, i enlighet med lagar och bestämmelser, på egen hand besluta och handha frågor som rör studentlivet med utgångspunkt i studenternas intressen, behov, rättigheter och skyldigheter.</SPAN></P>
<P class="p395 ft7"><SPAN class="ft7">(3)</SPAN><SPAN class="ft48">Studentkårerna har rätt att</SPAN></P>
<P class="p396 ft7">a/ bilda föreningar och organisationer med andra studentkårer på grundval av och i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lag,</P>
<P class="p1 ft7">b/ bli medlemmar i motsvarande internationella organisationer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">eller att samarbeta med sådana organisationer,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft7">c/</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p397 ft7">välja sina representanter till universitetets styrelse,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft7">d/</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p397 ft7">besluta om och handha alla frågor som rör studentlivet, vilka, i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">enlighet med lagar och bestämmelser som utfärdats på grundval</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft7">därav, hör till studentkårens kompetensområde och som inte på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">samma grunder har tilldelats någon annan person att besluta om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">eller handha.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft7">e/</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p397 ft7">Studentkårerna har stadgar där förfarandet för att bilda studen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">ternas representativa och verkställande organ samt rättigheter,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">skyldigheter, ansvar och arbetsordning för detta är föreskrivna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft7">En studentkår skall anta studentkårens stadgar och överlämna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">stadgarna till rådet för godkännande så som föreskrivs i univer-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft12">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<P class="p0 ft4">Bilaga 3 SOU 2006:36</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p23 ft7">sitetets stadgar. Rådet skall godkänna stadgarna om de följer la-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">gen och internationellt erkända demokratiska principer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">f/</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p399 ft7">Det ansvariga organet, som styr en studentkår, är det demokra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft7">tiskt valda studentrådet, som alla studenter vid universitetet har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">rätt att välja. Ett studentråd och de verkställande organen i stu-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">dentkåren som har bildats av studentrådet i enlighet med stu-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft7">dentkårens stadgar skall representera studentkåren i förbindelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">med universitetet, estländska och internationella organisatio-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">ner, organ och personer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p23 ft7">g/</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p399 ft7">Rektorn skall godkänna reglerna för val till studentrådet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft7">h/</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p399 ft7">Ett studentråd skall på egen hand förfoga över vissa på annat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">ställe i lagen angivna medel efter bemyndigande av rektorn och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p23 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft7">i enlighet med det förfarande som studentkåren fastställt.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft2">Finland</P>
<P class="p74 ft7">I Finland varierar situationen mellan universitet och tekniska högskolor. Enligt lag gäller följande:</P>
<P class="p47 ft7">Enligt <SPAN class="ft9">universitetslagen </SPAN>(645/1997) tillhör alla universitetsstuderande som blivit antagna till linjer, som leder till lägre eller högre universitetsexamen studentkåren. Studentkåren får även godta andra studerande vid universitetet som medlemmar.</P>
<P class="p47 ft7">Syftet med studentkåren är att fungera som en sambandscentral för sina medlemmar och främja deras samhälleliga, sociala och intellektuella strävanden i fråga om studier och studenternas ställning i samhället. Studentkåren är självstyrande. (Andra föreskrifter och bestämmelser är antagna genom dekret och genom studentkårens regler.)</P>
<P class="p48 ft7">Enligt <SPAN class="ft9">lagen om tekniska högskolor </SPAN>(351/2003) får alla heltidsstuderande vid en teknisk högskola tillhöra studentkåren. Kåren får även godta andra studerande som medlemmar. Det är studentkårens ansvar att välja studentrepresentanterna till den tekniska högskolans styrelse och andra organ samt att vara engagerad i skolans verksamhet.</P>
<P class="p48 ft7">Syftet med studentkåren är att fungera som en sambandscentral för sina medlemmar och främja deras samhälleliga, sociala och intellektuella strävanden i fråga om studier och studenternas ställning i samhället.</P>
<P class="p47 ft7">Kostnaderna för studentkårens arbete betalas med medlemsavgifter, som kåren har rätt att ta ut samt med vinster från olika akti-</P>
<P class="p97 ft12">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft7">viteter. Studentkåren är självstyrande. För dess administration finns en styrelse och ett representativt organ. Studentkårernas verksamhet regleras även av föreningslagen (503/1989).</P>
<P class="p19 ft7">(Andra föreskrifter och bestämmelser är antagna dekret och genom studentkårens regler.)</P>
<P class="p127 ft2">Grekland</P>
<P class="p67 ft7">Från Grekland har kommit ett kortfattat och delvis svårtolkat svar. I en lag från 1982 anges vissa principer för studentkårernas uppbyggnad och verksamhet – nämligen</P>
<P class="p400 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">akademisk frihet i undervisning och forskning liksom åsiktsfrihet är befäst i all högskoleutbildning</SPAN></P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft35">det är inte tillåtet att tvinga fram endast vissa vetenskapliga åsikter och tankar eller att göra hemliga undersökningar</SPAN></P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft35">de som arbetar vid institutioner för högre utbildning har liksom studenterna rätt att uttrycka sin mening och sina åsikter via sina fackföreningars verksamhet. Universiteten och tillhörande myndigheter är skyldiga att underlätta dessa föreningars verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p401 ft7"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft35">studentkårerna väljer sina delegater i universitetsorganen för 1 år.</SPAN></P>
<P class="p402 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">Alla studenter vid varje universitetsinstitution kan bli medlemmar i studentkårerna utom de som har misslyckats (”have been written off”).</SPAN></P>
<P class="p403 ft7">(Vidare beskrivs en invecklad och svårtolkad procedur för olika val.)</P>
<P class="p404 ft2">Lettland</P>
<P class="p405 ft9"><SPAN class="ft7">I </SPAN>lagen om institutioner för högre utbildning <SPAN class="ft7">finns tydliga bestämmelser om studentkårer.</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">Artikel 53 – självstyrande studentkårer</P>
<P class="p406 ft39"><SPAN class="ft18">•</SPAN><SPAN class="ft38">Studenter vid en institution för högre utbildning, magisterstuderande, internatelever som studerar medicin och</SPAN></P>
<P class="p407 ft12">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft7">doktorander, skall ha egna självstyrande kårer – en vald, oberoende kår som företräder studenternas rättigheter och intressen vid varje institution för högre utbildning. Den skall verka i enlighet med en förordning, som har upprättats av studenterna och godkänts av konsistoriet. Konsistoriet kan vägra att godkänna förordningen enbart av juridiska skäl.</P>
<P class="p151 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Den självstyrande studentkåren skall</SPAN></P>
<P class="p408 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft48">försvara och företräda studenternas intressen i frågor som gäller det akademiska, materiella och kulturella livet,</SPAN></P>
<P class="p409 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft48">företräda studenterna vid institutioner för högre utbildning i Lettland och i andra stater,</SPAN></P>
<P class="p410 ft7"><SPAN class="ft7">–</SPAN><SPAN class="ft48">fastställa förfarandena för val av studerande till högskolans kollegiala organ.</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">De styrande organen för högre utbildning är skyldiga att stödja och främja verksamheten i en självstyrande studentkår. Studentkåren finansieras av respektive institutions budget med ett belopp av minst en </SPAN><NOBR>200-del</NOBR> av institutionens årsbudget.</P>
<P class="p140 ft9">Artikel 54 – självstyrande studentkårers rättigheter</P>
<P class="p411 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">En självstyrande studentkår har rätt att begära och få information och förklaringar från berörda institutioner i alla frågor som rör studenternas intressen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Företrädarna för en studentkår i konsistoriet, fakultetsnämnden och den konstituerande församlingen skall ha rätt till veto i frågor som rör studenternas intressen. Vid veto skall frågan prövas … (enligt vissa regler …).</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">Företrädarna för en självstyrande studentkår har rätt att delta i de beslutande organen vid högre utbildningsinstitutioner samt</SPAN></P>
<P class="p409 ft7">– i vissa fall – rätt att delta som observatörer vid prov och examinationer.</P>
<P class="p53 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">Den självstyrande kårens beslut skall, sedan de har godkänts av konsistoriet vid respektive institution, vara tvingande för alla studerande.</SPAN></P>
<P class="p412 ft12">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft2">Litauen</P>
<P class="p413 ft7">Medlemskap i en högskolas studentrepresentation är frivillig. Lagen om högre utbildning i Litauen behandlar studentrepre-</P>
<P class="p9 ft7">sentationen i två artiklar:</P>
<P class="p68 ft9">Artikel 52 – studentrepresenatation</P>
<P class="p414 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Bestämmelserna om studentrepresentation skall reglera förfarandet för delegering av studerande till förvaltningsorganen vid den aktuella högskolan eller dess enheter. Delegerade studenter skall delta i dessa förvaltningsorgans verksamhet med rätt att rösta.</SPAN></P>
<P class="p415 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Studentrepresentationen skall ha rätt att få information och förklaringar i alla studiefrågor från de berörda förvaltningsorganen.</SPAN></P>
<P class="p383 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft59">Högskolan skall stödja studentrepresentationen och anslå medel för finansiering av dess verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p416 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft59">Studentrepresentationen skall ha rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör studenterna samt – i enlighet med gällande stadga – begära att fortlöpande överväga förvaltningsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p174 ft9">Artikel 53 – Litauens studentrepresentationsförbund</P>
<P class="p417 ft7"><NOBR>1–2.</NOBR> Högskolornas studentrepresentationer kan förena sig i Litauens studentrepresentationsförbund och de får delta i internationella studentorganisationers verksamhet.</P>
<P class="p418 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Litauens studentrepresentationer och deras förbund skall lämna förslag till Seimas (parlamentet) och till regeringen, organisera gemensamma studentaktiviteter i landet och samordna högskolornas representationers verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p419 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft61">Stöd till Litauens studentrepresentationsförbund skall anslås från medel som är öronmärkta i statsbudgeten för forskning och högre utbildning.</SPAN></P>
<P class="p420 ft12">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Norge</P>
<P class="p74 ft7">I Norge handhas frågor som rör akademiska ärenden av studentkåren (eg. ”studentstyrelsen”), som väljs av studenterna vid varje akademisk institution, medan ”elevvårdsföreningarna” ansvarar för elevvård och socialt liv. Det finns nationella bestämmelser för båda organisationerna.</P>
<P class="p140 ft9">Studentkårer</P>
<P class="p46 ft7">Studenterna har rätt att bilda studentkårer på alla nivåer vid en institution, såsom fakulteter m.m. Institutionerna är skyldiga att tillhandahålla kontor och övrigt som behövs för att studentkåren skall kunna fullgöra sin uppgift att bevaka och främja studenternas intressen i alla frågor som rör dem. Universitets- och högskolestyrelser har 11 medlemmar – av dessa skall 2 vara studenter. I andra beslutande organ varierar medlemsantalet (normalt finns 10 medlemmar) – regeln säger här att antalet studentrepresentanterna skall uppgå till minst 20 %.</P>
<P class="p117 ft7">Alla studenter får delta genom att rösta på kandidater och ställa upp i val.</P>
<P class="p77 ft9">Elevvårdsföreningar</P>
<P class="p46 ft7">Dessa är enskilda juridiska personer, inte en del av universitetsel- ler statsförvaltningen. Studenterna har majoritet i föreningarnas styrelser. De ansvarar för att i samarbete med utbildningsinstitutionen erbjuda studenterna tjänster när det gäller exempelvis studentbostäder, serveringar, daghemplatser för studenternas barn, träningslokaler m.m.</P>
<P class="p130 ft7">Medlemskap är obligatoriskt liksom att betala en avgift till elevvårdsföreningen.</P>
<P class="p138 ft2">Spanien</P>
<P class="p74 ft7">Den lagstiftning som reglerar studentkårer i landet grundas på ett dekret från 1968 om just studentkårer vid universitet. Sedan dess har andra övergripande lagar antagits, t.ex. om universitetsutbildning generellt och om hur föreningsfriheten regleras. Men sedan</P>
<P class="p186 ft12">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft7">1968 har inga speciella bestämmelser om studentkårer vid universiteten antagits. Detta betyder att studentkårerna i Spanien regleras genom olika bestämmelser beroende på vilket universitet det gäller. De olika spanska universiteten har upprättat sina egna studentkårsregister med olika syften, stadgar och verksamhet.</P>
<P class="p86 ft2">Tyskland</P>
<P class="p82 ft7">Organiseringen av studenter vid institutioner för högre utbildning i syfte att bevaka deras intressen föreskrivs på olika sätt i delstaterna. I de flesta fall finns en kollektiv ”studentkår” (verfasste Studentenschaft). Den har uppgifter som rör högre utbildning, särskilt att bevaka studenternas speciella sociala och kulturella intressen, och att främja internationella studentförbindelser – vilket innefattar själavård för utländska studenter. De rättsliga grunderna för att bilda studentkårerna är vanligen fastlagda i de lagar som reglerar institutionerna för högre utbildning i respektive delstat.</P>
<P class="p134 ft7">Rätten att bilda en ”studentkår” skall inte förväxlas med den rättighet och skyldighet som alla medlemmar i en institution för högre utbildning har att delta i självstyret beroende på kvalifikationer, funktion, ansvar och ställning. I den nationella ”ramlagen för högre utbildning” fastställs principen om ”graderat deltagande beroende på funktion.” I de viktigaste kollegiala organen vid högre utbildningsanstalter har alla medlemsgrupper rätt att delta och rösta.</P>
<P class="p195 ft2">Österrike</P>
<P class="p67 ft7">Österreichische Hochschülerinnenschaft (ÖH) är samlingsbeteckningen på studentkårerna i landet. Verksamheten grundar sig på federal högskolelagstiftning. Den är finansiellt, administrativt och politiskt oberoende.</P>
<P class="p19 ft7">Varje student vid universiteten och Pedagogiska akademin blir vid inskrivningen automatiskt och obligatoriskt medlem i ÖH. De betalar en medlemsavgift på EUR 14.88 per termin. Det obligatoriska medlemskapet gör ÖH ekonomiskt oberoende, det garanterar medlemmarna politiska rättigheter och det leder till högt anseende i den akademiska världen.</P>
<P class="p422 ft12">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2006:36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft7">Val äger rum vartannat år. På kursnivå väljer studenterna sina representanter direkt. På högre nivå (t.ex. fakultets- och universitetsnivå) väljer ”studentparlament” sina företrädare.</P>
<P class="p228 ft7">ÖH verkar för</P>
<P class="p392 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">att bibehålla fritt tillträde till universitet och friheten att välja vad och var man kan studera,</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">att värna och förbättra studenternas välfärd och ekonomiska standard,</SPAN></P>
<P class="p53 ft39"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft38">att studenters perspektiv lyfts fram i olika politiska frågor och diskussioner,</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft35">att på alla nivåer ge studenterna service och information, råd och hjälp.</SPAN></P>
<P class="p423 ft12">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft17">Statens offentliga utredningar 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p424 ft3"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft62">Skola & Samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p425 ft3"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft62">Omprövning av medborgarskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p426 ft3"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft62">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p427 ft64"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft63">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</SPAN></P>
<P class="p428 ft3"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft62">Organisering av regional utvecklingspolitik – balansera utveckling och förvaltning.</SPAN></P>
<P class="p429 ft3">Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</P>
<P class="p430 ft5"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft65">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till </SPAN><NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/ EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande.UD.</P>
<P class="p431 ft3"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft62">Studieavgifter i högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p425 ft3"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft62">Mångfald och räckvidd. U.</SPAN></P>
<P class="p432 ft3"><SPAN class="ft4">9.</SPAN><SPAN class="ft62">Kontroll av varor vid inre gräns. Fi. 10. Ett förnyat programkontor. U.</SPAN></P>
<P class="p433 ft3">11. Spel i en föränderlig värld. Fi.</P>
<P class="p434 ft3">12. Rattfylleri och sjöfylleri. Ju.</P>
<P class="p435 ft3">13. Djurskydd vid hästavel. Jo.</P>
<P class="p435 ft3">14. Samernas sedvanemarker. Jo.</P>
<P class="p435 ft3">15. Detaljhandel med nikotinläkemedel. S.</P>
<P class="p436 ft3">16. Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. Fö.</P>
<P class="p433 ft3">17. Ny häkteslag. Ju.</P>
<P class="p434 ft3">18. Kustbevakningens personuppgifts-</P>
<P class="p437 ft3">behandling. Integritet – Effektivitet. Fö.</P>
<P class="p438 ft3"><SPAN class="ft4">19.</SPAN><SPAN class="ft66">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. Ju.</SPAN></P>
<P class="p433 ft3"><SPAN class="ft4">20.</SPAN><SPAN class="ft66">Tonnageskatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p439 ft3"><SPAN class="ft4">21.</SPAN><SPAN class="ft66">Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p440 ft4"><SPAN class="ft4">22.</SPAN><SPAN class="ft67">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. Ju</SPAN></P>
<P class="p441 ft3"><SPAN class="ft4">23.</SPAN><SPAN class="ft66">Nya skatteregler för idrotten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p442 ft3"><SPAN class="ft4">24.</SPAN><SPAN class="ft66">Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">25.</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetslivsresurs.</SPAN></P>
<P class="p444 ft4">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. N.</P>
<P class="p445 ft4"><SPAN class="ft4">26.</SPAN><SPAN class="ft67">Sverige som värdland för internationella organisationer. UD.</SPAN></P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">27.</SPAN><SPAN class="ft66">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. S.</SPAN></P>
<P class="p384 ft3"><SPAN class="ft4">28.</SPAN><SPAN class="ft66">Nya upphandlingsregler 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p446 ft64"><SPAN class="ft4">29.</SPAN><SPAN class="ft68">Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">30.</SPAN><SPAN class="ft66">Är rättvisan rättvis?</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Ju.</P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">31.</SPAN><SPAN class="ft66">Anställ unga! U.</SPAN></P>
<P class="p448 ft4"><SPAN class="ft4">32.</SPAN><SPAN class="ft67">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. N.</SPAN></P>
<P class="p449 ft3"><SPAN class="ft4">33.</SPAN><SPAN class="ft66">Andra vägar att finansiera nya vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p450 ft3"><SPAN class="ft4">34.</SPAN><SPAN class="ft66">Den professionella orkestermusiken i Sverige. U.</SPAN></P>
<P class="p443 ft3"><SPAN class="ft4">35.</SPAN><SPAN class="ft66">Värdepapper och kontrolluppgifter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p384 ft3"><SPAN class="ft4">36.</SPAN><SPAN class="ft66">För studenterna...</SPAN></P>
<P class="p451 ft4">– om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar. U.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB336136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft17">Statens offentliga utredningar 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">Systematisk förteckning</P>
<P class="p452 ft4">Justitiedepartementet</P>
<P class="p453 ft3">Omprövning av medborgarskap. [2] Rattfylleri och sjöfylleri. [12]</P>
<P class="p454 ft3">Ny häkteslag. [17]</P>
<P class="p455 ft3">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. [19] Mediernas Vi och Dom. Mediernas</P>
<P class="p456 ft3">betydelse för den strukturella diskrimineringen. [21]</P>
<P class="p457 ft3">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning.</P>
<P class="p458 ft3">Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. [22]</P>
<P class="p0 ft3">Är rättvisan rättvis?</P>
<P class="p456 ft3">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. [30]</P>
<P class="p58 ft4">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p459 ft5">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. [6]</P>
<P class="p460 ft3">Sverige som värdland för internationella organisationer. [26]</P>
<P class="p58 ft4">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p461 ft3">Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. [16]</P>
<P class="p462 ft3">Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet – Effektivitet. [18]</P>
<P class="p10 ft4">Socialdepartementet</P>
<P class="p463 ft64">Detaljhandel med nikotinläkemedel. [15] Avgift för matservice inom äldre- och</P>
<P class="p14 ft3">handikappomsorgen. [24]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p464 ft3">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. [27] Teckenspråk och teckenspråkiga.</P>
<P class="p465 ft3">Kunskaps- och forskningsöversikt. [29]</P>
<P class="p10 ft4">Finansdepartementet</P>
<P class="p466 ft3">Kontroll av varor vid inre gräns. [9] Spel i en föränderlig värld. [11] Tonnageskatt. [20]</P>
<P class="p467 ft3">Nya skatteregler för idrotten. [23] Nya upphandlingsregler 2. [28]</P>
<P class="p454 ft3">Värdepapper och kontrolluppgifter. [35]</P>
<P class="p468 ft4">Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p469 ft3">Skola & Samhälle. [1] Studieavgifter i högskolan. [7] Mångfald och räckvidd. [8]</P>
<P class="p470 ft3">Ett förnyat programkontor. [10] Anställ unga! [31]</P>
<P class="p471 ft3">Den professionella orkestermusiken i Sverige. [34]</P>
<P class="p454 ft3">För studenterna...</P>
<P class="p472 ft4">– om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar. [36]</P>
<P class="p468 ft4">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p9 ft3">Djurskydd vid hästavel. [13]</P>
<P class="p9 ft3">Samernas sedvanemarker. [14]</P>
<P class="p10 ft4">Näringsdepartementet</P>
<P class="p473 ft3">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. [3]</P>
<P class="p474 ft64">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [4]</P>
<P class="p9 ft3">Organisering av regional utvecklingspolitik</P>
<P class="p475 ft64">– balansera utveckling och förvaltning. Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [5]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<P class="p0 ft3">Arbetslivsresurs.</P>
<P class="p476 ft64">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. [25]</P>
<P class="p477 ft3">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. [32]</P>
<P class="p0 ft3">Andra vägar att finansiera nya vägar. [33]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GUB336SOU_2006__36.pdf1107520pdfFör studenterna... -om studentkåer, nationer och särskilda studentföreningarhttps://data.riksdagen.se/fil/2532030F-C1D3-4CD9-9422-BFE2260EEC49