2420585GUB334200634sousouStatens offentliga utredningar 2006:34Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3402007-01-01 00:00:002015-09-08 10:10:112007-01-01 00:00:00Den professionella orkestermusiken i Sverigetitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB334/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB334https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GUB334
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:90px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:71px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:38px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:413px;height:38px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:249px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:301px;left:9px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:480px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:194px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:413px;height:194px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:187px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:249px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:430px;height:249px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:309px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:333px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:418px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:413px;height:418px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:413px;height:193px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:152px;left:42px;z-index:-1;width:346px;height:242px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:346px;height:242px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:289px;left:105px;z-index:-1;width:364px;height:260px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:364px;height:260px;}
#page_67 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_67 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_67 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_67 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_67 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_67 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_67 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_67 #inl_img8 {position:relative;width:4px;height:5px;}
#page_67 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:105px;z-index:-1;width:348px;height:262px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:348px;height:262px;}
#page_68 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_68 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:4px;}
#page_68 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:5px;}
#page_68 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:5px;}
#page_68 #inl_img5 {position:relative;width:4px;height:5px;}
#page_68 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:5px;}
#page_68 #inl_img7 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_68 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:5px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:42px;z-index:-1;width:337px;height:222px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:337px;height:222px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:293px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_3 {border:none;z:b;margin:46px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:328px;left:21px;z-index:-1;width:433px;height:182px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:433px;height:182px;}
#page_75 #inl_img1 {position:relative;width:17px;height:6px;}
#page_75 #inl_img2 {position:relative;width:10px;height:4px;}
#page_75 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:4px;}
#page_75 #inl_img4 {position:relative;width:17px;height:6px;}
#page_75 #inl_img5 {position:relative;width:10px;height:4px;}
#page_75 #inl_img6 {position:relative;width:8px;height:4px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:102px;left:21px;z-index:-1;width:442px;height:215px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:442px;height:215px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:526px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:386px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:386px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:281px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:436px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:413px;height:436px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:158px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:413px;height:158px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:559px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:90px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:227px;left:42px;z-index:-1;width:402px;height:272px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:402px;height:272px;}
#page_107 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:11px;}
#page_107 #inl_img2 {position:relative;width:13px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 47px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:461px;height:584px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:461px;height:584px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:38px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 48px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft13{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft16{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft21{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft36{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft49{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 7px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft77{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft87{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 735px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 437px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 647px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 798px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 777px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p191{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p246{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:6px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:6px;}
.p371{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:4px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:5px;}
.p379{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p395{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p417{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p431{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p445{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p498{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p512{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: center;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 626px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p629{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p636{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p637{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p638{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p639{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p648{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p649{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p662{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;}
.p667{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 549px;margin-bottom: 0px !important;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p685{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p687{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p695{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 8px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.8px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p706{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p710{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p712{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p713{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 18px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 38px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 21px;}
.tr7{heightzzz: 36px;}
.tr8{heightzzz: 27px;}
.tr9{heightzzz: 57px;}
.tr10{heightzzz: 14px;}
.tr11{heightzzz: 54px;}
.tr12{heightzzz: 53px;}
.tr13{heightzzz: 19px;}
.tr14{heightzzz: 15px;}
.tr15{heightzzz: 2px;}
.tr16{heightzzz: 16px;}
.tr17{heightzzz: 9px;}
.tr18{heightzzz: 8px;}
.tr19{heightzzz: 13px;}
.tr20{heightzzz: 7px;}
.tr21{heightzzz: 35px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 10px;}
.tr24{heightzzz: 11px;}
.tr25{heightzzz: 20px;}
.tr26{heightzzz: 32px;}
.tr27{heightzzz: 22px;}
.tr28{heightzzz: 23px;}
.tr29{heightzzz: 6px;}
.tr30{heightzzz: 73px;}
.tr31{heightzzz: 30px;}
.tr32{heightzzz: 5px;}
.tr33{heightzzz: 25px;}
.tr34{heightzzz: 26px;}
.tr35{heightzzz: 3px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 473px;margin-top: 4px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 246px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 465px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 473px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 507px;margin-leftZ: 28px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 401px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 473px;margin-top: 10px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 457px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 398px;margin-leftZ: 18px;margin-top: 1px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 519px;margin-top: 26px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 477px;margin-top: 32px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 473px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 341px;margin-top: 20px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 358px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 3px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 386px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 504px;margin-leftZ: 17px;margin-top: 33px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 473px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 473px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 473px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 473px;margin-top: 33px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 473px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 459px;margin-leftZ: 21px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Den professionella orkestermusiken i Sverige</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Orkesterutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2006:34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft3">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft2">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft2">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p8 ft2">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p9 ft2">Stockholm 2006</P>
<P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>91-38-22551-4</NOBR></P>
<P class="p9 ft2">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft5">Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p12 ft6">Regeringen beslutade den 2 september 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. Enligt direktiven (se bil. 1) skulle utredaren redovisa sitt arbete senast den 30 januari 2006. Som särskild utredare förordnades från den 2 september 2004 teaterchefen vid Dalateatern Astrid Assefa. Som experter i utredningsarbetet förordnades från den 20 december 2004: kanslirådet vid Näringsdepartementet Eivy Häggström; avdelningschefen vid Statens Kulturråd Benny Marcel; kanslirådet vid Kulturdepartementet Rebecka Randler; kulturchefen i Jönköpings kommun Claes Rydberg och direktören vid Svenska Rikskonserter Björn W. Stålne. Den 15 augusti 2005 entledigades kanslirådet Rebecka Randler från funktionen som expert i utredningen. Den 15 augusti 2005 förordnades departementssekreteraren vid Utbildnings- och kulturdepartementet Katarina Höög som expert i utredningen. Som utredningens sekreterare anställdes från den 18 oktober 2004 tonsättaren Fredrik Österling. Den 22 september 2005 beviljades utredaren förlängd tid till den 31 mars 2006.</P>
<P class="p13 ft6">Alicia Ormazábal, Regeringskansliets kommittéservice, har assisterat utredningen.</P>
<P class="p14 ft6">Utredningen (Ku 2004:06) överlämnar härmed sitt betänkande Den professionella orkestermusiken i Sverige (SOU 2006:34). Utredningen har därmed avslutat sitt arbete.</P>
<P class="p15 ft6">Stockholm i mars 2006</P>
<P class="p16 ft6">Astrid Assefa</P>
<P class="p17 ft6">Fredrik Österling</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p18 ft8">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p18 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft8">Direktiven för utredningen...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft8">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p18 ft8">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft8">Inledning – utredningsarbetet......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft8">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p18 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft8">Utredningens utgångspunkter ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft8">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft9">Orkestrarna i Sverige – utredningens avgränsningar .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft9">Kulturpolitiken och orkestermusiken ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft9">Liten historik och inledande reflektioner...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">De många bidragsvägarna ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft9">Den regionala musikverksamheten – länsmusiken ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">De fria musikgrupperna...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">3.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">Publiken....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft8">Orkestrarna storlekar, strategier och mål ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p19 ft8">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft9">Förhållandet mellan orkesterns storlek och repertoaren ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">Symfoniorkestrarna .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft8">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft2">Vikande publiksiffror ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft8">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft8">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft9">Om symfoniorkestrarnas strategier ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft8">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p20 ft8">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p21 ft2">Allmänhetens <NOBR>CD-växlare? ..........................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft8">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft8">4.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft2">Dyra strategier ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft8">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft9">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">Operaorkestrar.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft9">4.3.1 De tre stora operahusen ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft8">50</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft11">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p3 ft3">Innehåll SOU 2006:34</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft9">4.3.2 Operaorkestrarna i Värmland och Norrland...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p19 ft8">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p23 ft8">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft2">Folkoperan ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Kammar- och blåsorkestrar samt storband.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft9">4.4.1 Orkester- och kammarmusik i samma uppdrag..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft8">Om orkestrarnas ekonomi ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft8">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft9">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p23 ft2">De ekonomiska förutsättningarna...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft8">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft9">5.1.1 De olika kostnadsslagens utveckling ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Bidragens utveckling efter orkestertyp...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Lönekostnader..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft8">Om orkestrarnas verksamhet ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft8">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft9">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p23 ft2">Repertoaren ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft8">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft8">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft2">Beställningsverksamheten ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft9">6.1.2 Stickprovsartad relation till samtiden ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft8">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft2">Program- och repertoarråden.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Musik och jämställdhet ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft9">6.2.1 Behov av jämställdhetsarbete i orkestrarna .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft9">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p23 ft2">Musikerna och arbetssituationen ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p19 ft8">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p23 ft8">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft2">Lönen och arbetstidsuttaget.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Återväxten ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft9">6.4.1 Musikskolan – och andra aktörer.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft8">6.4.2 De professionella orkestrarnas egna insatser för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft2">återväxten ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft9">6.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p23 ft2">Spridning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft8">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft8">6.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft9">Rikskonserter och orkesterturnéer............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft9">6.5.2 Radio/TV:s betydelse för orkestermusiken ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p23 ft8">6.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft2">Publiken.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft8">Avslutande resonemang och slutsatser ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft8">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft9">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p23 ft2">Behovet av en balanserad trefot.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft8">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft8">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft2">Nytt orkesteruppdrag.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p23 ft8">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft2">Länsmusiken................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft8">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft8">7.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft2">Det fria musiklivet ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft8">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p18 ft12">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p19 ft12">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td10"><SPAN class="p18 ft9">7.2 Konsekvensbeskrivning.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p24 ft8">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><SPAN class="p18 ft8">Käll- och litteraturförteckning ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p24 ft8">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p18 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p18 ft8">Kommittédirektiv Dir.2004:116 ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p24 ft8">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p18 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft8">Tilläggsdirektiv Dir.2005:103 ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft8">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p18 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft8">Förteckning över personer/organisationer som utredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p25 ft8">träffat eller haft kontakt med.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft8">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p18 ft8">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p18 ft8">Samverkansformer för orkestrarna......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft8">139</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft11">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p3 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p27 ft14">I uppdraget för orkesterutredningen har ingått ”att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning”.</P>
<P class="p28 ft8">Den professionella orkesterverksamheten i Sverige har de senaste decennierna ökat i omfattning.</P>
<P class="p29 ft8">Ny kraft men också förhöjd kvalitet har tillförts orkestrarna bl.a. genom ökade offentliga bidrag, fler musiker i orkestrarna, fler musikutbildningar på högskolenivå, den kommunala musikskolan och de övriga musikutbildningar som skapats i Sverige under det gångna seklet.</P>
<P class="p14 ft8">Sammantaget har de svenska orkestrarna gjort stora kvalitativa framsteg. Som konstnärlig resurs bidrar orkestern till att bredda och fördjupa bilden av vad levande musik kan vara. Orkestrarna och deras musik utgör också ett levande alternativ till de kommersiella musikaliska allfartsvägarna, och är därmed en omistlig resurs för en nationell kulturpolitik på musikområdet.</P>
<P class="p30 ft8">I dag finns professionell orkesterverksamhet i sjutton svenska län. Aldrig tidigare har så mycket orkestermusik spelats i landet. Flera regionala orkestrar har en omfattande turnéverksamhet som bidrar till en ökad tillgänglighet till orkestermusik i landet.</P>
<P class="p31 ft15">Samtidigt med denna utveckling, har en annan ägt rum. Världen runt orkestrarna har förändrats. Musikutbudet på medieområdet domineras av helt andra musikformer än de klassiska. Orkestrarnas publik har på senare tid minskat kraftigt. De traditionella orkesterinstrumenten tycks allt mindre intressanta för musik- och kulturskolans elever. En oro finns i branschen för de framtida möjligheterna att rekrytera orkestermusiker på hög nivå. Bristande kontakt med näraliggande delar av musiklivet, arbetstidsrelaterade frågor, den ofta svala relationen till den samtida repertoaren och jämställdhetsaspekten är några av de inre hoten mot orkestrarna, menar utredningen.</P>
<P class="p32 ft11">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft15">Utredningen menar att musiklivets professionella – och offentligt delfinansierade – infrastruktur består grovt sett av tre ben:</P>
<P class="p34 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Orkestrarna (inklusive operaorkestrarna).</SPAN></P>
<P class="p35 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Länsmusik.</SPAN></P>
<P class="p36 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">Större ensembler/orkestrar inom det fria professionella musiklivet, tonsättare samt fria konsertarrangörer.</SPAN></P>
<P class="p37 ft8">I dag delfinansieras ett flertal orkestrar genom en blandning av olika statliga bidrag. Detta innebär en otydlighet kring bidragsformerna och uppdragen till orkestrarna. Därför föreslår utredningen i korthet följande:</P>
<P class="p38 ft14"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft20">Ett nytt mer transparent stödsystem i vilket det statliga ansvarstagandet förtydligas, bör enligt utredningen skapas för orkesterverksamheten, bl.a. genom att ett nytt, bredare formulerat orkesteruppdrag tas fram. Orkesteruppdraget bör på sikt omfatta såväl de orkestrar som i dag har ett s.k. orkesteruppdrag som de orkestrar som finansieras helt av länsmusiken.</SPAN></P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Därmed uppstår ett behov av att skapa delvis nya riktlinjer för det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten, länsmusiken. Dessa nya riktlinjer bör också omfatta syftet att den kommunala nivåns bidrag på sikt minst uppgår till den nivå som staten ansvarar för.</SPAN></P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Det fria professionella musiklivet i form av de större ensemblerna/mindre orkestrarna utgör enligt utredningen en viktig exponent för möjligheten att realisera de nationella kulturpolitiska målen på musikområdet. Utredningen menar att en förstärkning av de fria gruppernas möjligheter till samverkan med institutioner bör ske.</SPAN></P>
<P class="p39 ft1">Utredningens förslag i korthet</P>
<P class="p40 ft15">Utredningen lämnar förslag som i huvudsak riktar sig mot tre områden i musiklivet: orkesterverksamheten, den regionala musikverksamheten samt de fria professionella ensemblerna/mindre orkestrarna. Syftet är att skapa nya möjligheter till en ökad dynamik och ökade möjligheter till utveckling inom orkesterområdet, samt att skapa förbättrade möjligheter till uppföljning och utvärdering av orkesterområdet. Utredningen menar att orkestrarna har ett stort eget ansvar för utvecklingen på området.</P>
<P class="p41 ft11">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft8">Utredningen föreslår att regeringen tar fram riktlinjer om ett nytt, bredare orkesteruppdrag.</P>
<P class="p43 ft8">Villkoren för det nya uppdraget/bidraget bör syfta till</P>
<P class="p44 ft19"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft18">att stärka spridningen av orkestermusik, men även konstmusik i andra former till en brett sammansatt publik</SPAN></P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft17">att ge orkestrarna ett sammantaget ansvar för både vår tids konstmusik och det konstmusikaliska kulturarvet i bred bemärkelse – internationellt såväl som svenskt och nordiskt</SPAN></P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft18">att utveckla nya strategier för mötet mellan barn, ungdomar och orkestermusiken</SPAN></P>
<P class="p46 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft17">att slå fast orkestrarnas sammantagna ansvar för att samverka med övriga regionala och nationella aktörer på musikområdet – professionella fria musikgrupper, tonsättare, dirigenter, musikskola, länsmusik och amatörorkestrar</SPAN></P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft18">att ge orkestrarna ett tydligt ansvar för att arbeta med jämställdhet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Utredningen föreslår att regeringen ger Statens Kulturråd i uppdrag att i samråd med huvudmännen ta fram riktlinjer för det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten/länsmusiken.</P>
<P class="p48 ft8">Utredningen föreslår vidare</P>
<P class="p49 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft17">att de medel som eventuellt lösgörs i omfördelningen skall användas inom anslagen 28:6 och 28:7 för att främja utveckling och samverkan inom orkesterverksamheten och stärka de professionella ”fria” större ensemblerna och mindre orkestrarna. Medel för samverkan med tonsättare bör i framtiden kunna sökas också av de fria professionella musikgrupperna, orkestrar som inte är en del av det statliga stödsystemet, samt av fria konsertarrangörer.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Utredningen föreslår vidare att regeringen ger Statens Kulturråd i uppdrag att:</P>
<P class="p51 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft17">samordna de olika statliga bidrag som i dag används för att finansiera orkesterverksamhet, till att omfattas av de nya villkoren för statsbidrag till orkesterverksamhet. Ovanstående bör kunna realiseras inom ramen för en </SPAN><NOBR>5-årsperiod,</NOBR> och skall omfatta de femton orkestrar som i dag erhåller statsbidrag för orkesterverksamhet, de fem blåsorkestrar och storband som i dag delfinansieras via länsmusikpengar samt eventuellt andra ensembler och orkestrar</P>
<P class="p52 ft11">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">ta fram nya riktlinjer för det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten i samråd med de regionala huvudmännen. Även övriga, befintliga, regionala musikresurser skall vägas in i diskussionen. Ett villkor för statsbidraget till den regionala musikverksamheten (länsmusiken) skall dock i framtiden vara att huvudmännens andel minst skall motsvara det statliga bidragets nivå</SPAN></P>
<P class="p54 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">samordna de olika statliga bidrag som i dag kommer Norrlandsoperan och Värmlandsoperan till del, till ett enda verksamhetsbidrag för operaverksamhet</SPAN></P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">i framtiden besluta om vilka orkestrar som skall vara berättigade till statligt bidrag</SPAN></P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">inom ramen för de medel som eventuellt lösgörs i omfördelningen särskilt stärka orkesterverksamheten i norra Sverige, och förstärka stödet till regionala samverkansidéer på orkesterområdet</SPAN></P>
<P class="p36 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">inkludera orkestrarna i den regionala dialog som Kulturrådet utvecklat tillsammans med bl.a. länsmusikens huvudmän.</SPAN></P>
<P class="p55 ft11">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p3 ft13">1 Direktiven för utredningen</P>
<P class="p56 ft22">Direktiv 2004: 116</P>
<P class="p57 ft6">Utredaren skall göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning. Uppdraget omfattar all professionell orkesterverksamhet, även blåsorkester och musikteatrar.</P>
<P class="p58 ft6">Utredaren skall analysera orkestrarnas regionala verksamhet, liksom den övriga regionala musikverksamhetens, arrangörernas, Rikskonserters samt radio och TV: s roll för spridningen av orkestermusik i hela landet. Orkestrarnas möjligheter att turnera utanför den egna regionen och utbytet med andra länder ska ingå i analysen.</P>
<P class="p14 ft6">Utredaren skall belysa orkestrarnas möjligheter till utveckling och i förekommande fall föreslå nya modeller för samverkan mellan olika orkestrar, liksom mellan orkestrar och musiklivet i övrigt. Därvid skall orkestrarnas ansvar för den nutida repertoaren behandlas.</P>
<P class="p59 ft6">Orkestrarnas möjligheter att rekrytera musiker, liksom orkestermusikernas anställningsförhållanden, skall analyseras. Även de kommunala musikskolornas betydelse för rekryteringsunderlaget skall belysas.</P>
<P class="p60 ft6">Orkestrarnas ekonomiska villkor skall undersökas. Utredaren skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på orkesterområdet är och föreslå hur de framtida statliga insatserna kan utformas. Roll- och ansvarsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna skall särskilt uppmärksammas.</P>
<P class="p59 ft6">En utgångspunkt för utredarens ställningstaganden skall vara målen för den nationella kulturpolitiken och inriktningen på de statliga insatserna på musikområdet (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Därutöver får utredaren föreslå de mål som skall vara vägledande för orkesterverksamheten.</P>
<P class="p61 ft11">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Direktiven för utredningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p62 ft6">Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen för professionella orkestrar i andra länder. Utredaren skall beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv.</P>
<P class="p63 ft6">Om kommittén lämnar förslag som medför extra kostnader skall förslag till finansiering redovisas.</P>
<P class="p64 ft11">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p3 ft13">2 Inledning – utredningsarbetet</P>
<P class="p65 ft6">Den 2 september 2004 beslöt regeringen tillsätta en utredning om den professionella orkesterverksamheten i Sverige. Till särskild utredare utsågs teaterchefen Astrid Assefa. Utredningen har under 2005 besökt och fört samtal med 28 svenska orkestrar – storband, blåsorkestrar, kammarorkestrar, operaorkestrar och symfoniorkestrar. I de flesta fall har orkestrarnas styrelser, med valda representanter från regioner, landsting och kommuner, varit representerade på mötena med orkestrarna. Orkestrarnas verksamhetsberättelser och generalprogram har studerats av utredningen. Intervjuer har gjorts med ett stort antal andra aktörer och intressenter i musiklivet, med kopplingar också till det s.k. fria musiklivet. Under utredningstiden har kontinuerliga diskussioner förts med företrädare för bl.a. Svensk Scenkonst, Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF) och Svenska Dirigentföreningen. Utredningen har även haft möten och intervjuer med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Föreningen Svenska Tonsättare (FST), Svenska Musikförläggareföreningen (SMFF) och Svensk Musik/STIM, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMOK), Sveriges Orkesterförbund (SOF), samt ett flertal representanter för utländska orkesterverksamheter. Utredningen har deltagit i Forum Européen des Orchestres i Strasbourg, juni 2005, samt i den Nordiska orkesterchefskonferensen i Göteborg, november 2005. Samråd med Statens Kulturråd och Svenska Rikskonserter har skett i ett flertal frågeställningar med bäring på utredningens uppdrag. Utredningen har också samverkat med andra under 2005 pågående statliga utredningar, och även genomfört offentliga och branschinriktade seminarier i samarbete med Utredningen om jämställdhet på scenkonstområdet, Aktionsgruppen för barnkultur och Mångkulturåret 2006. Utredningens av regeringen förordnade experter har varit kanslirådet Eivy Häggström, Näringsdepartementet, kanslirådet Rebecka Randler, Utbildnings- och Kulturdepartementet, avdelningschefen Benny</P>
<P class="p66 ft11">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Inledning – utredningsarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">Marcel, Statens Kulturråd, samt direktören Björn W Stålne, Svenska Rikskonserter. Rebecka Randler ersattes hösten 2005 av Katarina Höög, Utbildnings- och kulturdepartementet. Utredningen har sammanträtt med experterna vid fem tillfällen under utredningstiden. Sekreterare i utredningen har varit tonsättaren Fredrik Österling.</P>
<P class="p68 ft11">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p3 ft13">3 Utredningens utgångspunkter</P>
<P class="p69 ft6">Orkestermusiken innehåller ett närmast oöverskådligt spann av uttryck. Man skulle kunna likna musiken vid ett komplext utformat språk, som har det talade språkets möjlighet att kommunicera känslor och upplevelser, men också möjligheten att lagra betydelser och skapa ett abstrakt berättande som på samma gång stimulerar känsla och tanke. Musiken besitter en egendomlig och stark förmåga att röra, beröra och uppröra, som svårligen låter sig beskrivas. Hur vi upplever och utvecklas med musiken är föremål för forskning som ännu tar sina första steg, men visar på de djupt rotade mänskliga behov som musiken svarar mot.</P>
<P class="p70 ft6">Orkestermusikens roll i samhällsutvecklingen är sammansatt. Den har likt andra konstformer historiskt använts för att bekräfta och förhärliga maktens ansikte, men också haft provokatörens roll. Konstmusikens utveckling kan sägas gå hand i hand med den konstnärliga och intellektuella utvecklingen på litteraturens, bildkonstens och teaterns område. Under <NOBR>1900-talet</NOBR> har konstmusikens positioner förändrats och förflyttats. Genom skivindustrins framväxt och medias funktion har fler öron kunnat nås av den klassiska musiken än någonsin tidigare. Den klassiska musiken har också haft en stark position i den allmänkulturella kanon – en finstämpel och en aura av etablissemang har länge hängt med den klassiska musiken och dess företrädare. Denna starka position har lett till satsningar på utbildning av musiker och uppbyggnad av fler institutioner som haft till uppgift att föra ut denna den ”goda musiken” – en utveckling som ägt rum över hela västvärlden. Av olika skäl har den orkestrala musiken och operan haft den mest centrala positionen i de offentliga satsningarna på konstmusiken runt om i världen.</P>
<P class="p71 ft6">Vid sidan av en omfattande tro på denna musiks bärkraft och storhet, har också andra perspektiv medverkat till dessa satsningar. Orkestern, och kanske framförallt den stora ”fullt utbyggda”</P>
<P class="p72 ft11">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">symfoniorkestern på runt 100 musiker, är en enorm koncentration av energier – konstnärligt, ekonomiskt och historiskt.</P>
<P class="p73 ft6">Orkestern har också i Sverige använts som lokal, regional och nationell statussymbol – men också som instrument för att stärka bilden av det civiliserade västerländska samhället. Detta har gradvis bidragit till att assimilera in orkestern som något vi alla räknar med ska finnas: en stor stad ska ha en orkester för att vara en riktig storstad. Samtidigt har under nittonhundratalet helt andra fenomen uppstått. Den för många mer lättkonsumerade populärmusiken tog snabbt en tätposition i den framväxande skivindustrin och medieutbudet – en tätposition som fortfarande håller i sig.</P>
<P class="p74 ft6">Den klassiska musiken livskraft formas självklart av de levande människor som förvaltar den, och inte av en abstraktion kallad ”Traditionen” eller till och med ”Den Stora Traditionen”, en lika formlös som abstrakt begreppsapparat som riskerar att blanda ihop anekdoter med historiska fakta, självbild med behovet av att bevara den musikaliska kanon.</P>
<P class="p75 ft6">I bästa fall har varje konsert och varje repetitionstillfälle ett dubbelt innehåll: den skicklige musikern är både förvaltare av ett arv och skapare av något nytt i samma stråkdrag, blåsansats, slag och anslag. Konstmusiken i alla dess former – även den improviserade – omfattar tilltal som tycks bära på en kapacitet att överskrida tidsgränser.</P>
<P class="p76 ft6">Utredningen närvarade vid en nordisk orkesterchefskonferens i Göteborg 2005, där den i musikkretsar allmänt erkände författaren och journalisten Norman Lebrecht höll ett anförande om orkestrarnas framtidsmöjligheter. Hans analys var obevekligt hård. Lebrecht menade bland annat att Norden befinner sig <NOBR>fyra–fem</NOBR> år efter den övriga världen då det gäller de negativa trenderna på orkesterområdet. Fallande publiksiffror, sjunkande bidragsnivåer med högre krav från bidragsgivarna, ökande kostnader för dirigenter och solister, en närmast obefintlig skivmarknad, och allt sämre möjligheter till internationella turnéer, var några av de negativa internationella tendenser Lebrecht listade under föredraget. Det mest intressanta för utredningen var dock att Lebrecht menade att de Nordiska orkestrarna hade möjlighet att parera effekterna av de internationella trenderna, just genom sin relativt sett perifera roll och genom att återta en del av tolkningsföreträdet av sin egen plats i samhället. Lebrecht skisserade en bild av orkestern som ett flexibelt konstnärligt nav med en bred flora av verksamheter på dagordningen. Även på Forum Européen des Orchestres – ett internatio-</P>
<P class="p77 ft11">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">nellt branschmöte som hölls i Strasbourg i juni 2005 diskuterades framtiden och nödvändigheten att i skenet av de nedåtgående trenderna skapa nya allianser.</P>
<P class="p60 ft6">De utvecklingsmöjligheter som utredningen ser rör sig på flera olika nivåer, och måste ses som delar av en långsiktig utvecklingsprocess. Utredningen tar också utgångspunkten i att orkestrarna är en viktig del i den nationella kulturpolitiken – inte minst genom den innehållsliga undergroundposition som konstmusiken har i dag. Men också självfallet genom det uppdrag som givits utredningen, som bland annat ber utredningen utforska möjligheten av att ”främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning” men också mandatet att föreslå ”nya modeller för samverkan mellan olika orkestrar, liksom mellan orkestrar och musiklivet i övrigt”.</P>
<P class="p79 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Orkestrarna i Sverige – utredningens avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p80 ft6">Begreppet orkester tycks vara av fluktuerande karaktär. Bara de 28 orkestrar som utredningen översyn omfattar, innehåller ensemblestorlekar som spänner från 15 till 113 musiker. De olika instrumentkombinationer som ingår i denna spännvidd ger också olika huvudsakliga inriktningar inom de (företrädesvis) konstmusikaliska genrerna.</P>
<P class="p30 ft6">I direktiven för utredningen ges ingen definition av vilka professionella orkestrar som inte ska ingå i översynen. Utredningens avgränsning omfattar i första hand de professionella orkestrar och ensembler som verkar under institutionella former.</P>
<P class="p59 ft6">26 av de 28 orkestrarna får del av statligt stöd i någon form. 15 orkestrar har ett särskilt statligt orkesterbidrag, medan övriga 11 orkestrar på olika sätt har statlig delfinansiering genom det statliga bidraget till regional musikverksamhet, eller genom det statliga musikteaterbidraget. Endast Kungliga Operan, med Kungliga Hovkapellet, har hela sitt samhällsbidrag från staten.</P>
<P class="p59 ft6">Av de 15 orkestrarna med statligt orkesterbidrag, har dessutom 7 orkestrar en del av sin finansiering från det statliga bidraget till regional musikverksamhet. Utredningen har träffat företrädare för sammanlagt 28 svenska orkestrar. De 28 listas nedan, och är grovt indelade i kategorier (de orkestrar som har statligt orkesterbidrag är kursiverade):</P>
<P class="p81 ft11">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft8">Symfoniorkestrar, större</P>
<P class="p82 ft8">Norrköping Symfoniorkester<SPAN class="ft6">, Norrköping</SPAN></P>
<P class="p9 ft8">Malmö Symfoniorkester, <SPAN class="ft6">Malmö</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Göteborgs Symfoniker<SPAN class="ft6">, Göteborg</SPAN></P>
<P class="p3 ft6">Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm</P>
<P class="p9 ft6">Sveriges Radios Symfoniorkester, Stockholm</P>
<P class="p83 ft8">Symfoniorkestrar, mindre</P>
<P class="p82 ft8">Gävle Symfoniorkester<SPAN class="ft6">, Gävle</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Helsingborgs Symfoniorkester<SPAN class="ft6">, Helsingborg</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Operaorkestrar</P>
<P class="p84 ft6">Kungliga Hovkapellet, Stockholm</P>
<P class="p3 ft6">Göteborgsoperans orkester, Göteborg</P>
<P class="p3 ft6">Malmöoperans orkester, Malmö</P>
<P class="p9 ft6">Folkoperans orkester, Stockholm</P>
<P class="p85 ft8">Mindre symfoniorkestrar/sinfoniettor med huvudsaklig funktion inom operaverksamhet</P>
<P class="p82 ft6">Värmlands Sinfonietta, Karlstad</P>
<P class="p9 ft6">Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan, Umeå</P>
<P class="p83 ft8">Sinfoniettor/kammarorkestrar</P>
<P class="p82 ft8">Norrbottens Kammarorkester<SPAN class="ft6">, Luleå</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Nordiska Kammarorkestern<SPAN class="ft6">, Sundsvall</SPAN></P>
<P class="p9 ft8">Dalasinfoniettan<SPAN class="ft6">, Falun</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Svenska Kammarorkestern<SPAN class="ft6">, Örebro</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Uppsala Kammarorkester<SPAN class="ft6">, Uppsala</SPAN></P>
<P class="p9 ft8">Västerås Sinfonietta<SPAN class="ft6">, Västerås</SPAN></P>
<P class="p3 ft8">Jönköpings Sinfonietta<SPAN class="ft6">, Jönköping</SPAN></P>
<P class="p86 ft11">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Stråkorkestrar</P>
<P class="p82 ft8">Camerata Roman<SPAN class="ft6">, Oskarshamn</SPAN></P>
<P class="p9 ft8">Musica Vitae<SPAN class="ft6">, Växjö</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Blåsorkestrar</P>
<P class="p82 ft6">Gotlandsmusikens blåsorkester, Visby</P>
<P class="p88 ft8">Göteborgsmusiken<SPAN class="ft6">, Göteborg Östgöta Blåsarsymfoniker, Linköping</SPAN></P>
<P class="p9 ft6">Stockholms läns blåsarsymfoniker, Stockholm</P>
<P class="p83 ft8">Storband</P>
<P class="p82 ft6">Norrbotten Big Band, Luleå</P>
<P class="p9 ft6">Bohuslän Big Band, Vara</P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Kulturpolitiken och orkestermusiken</SPAN></P>
<P class="p90 ft6">Som en överbyggnad till alla statliga bidrag på kulturområdet, och därmed även till orkesterverksamhet, finns de statliga kulturpolitiska målen.</P>
<P class="p91 ft6">De sju målen för den nationella kulturpolitiken är:</P>
<P class="p44 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar</SPAN></P>
<P class="p92 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">Bevara och bruka kulturarvet</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">Främja bildningssträvandena</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer i landet</SPAN></P>
<P class="p94 ft6">Regeringen har i propositionen Kultur (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97: KrU1, rskr. 1996/97:129) redovisat vissa riktlinjer för inriktningen</P>
<P class="p95 ft11">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">på de framtida insatserna för musiken. Där skriver regeringen om vikten att alla ska få ta del av såväl ”ett varierat musikutbud av hög kvalitet” som ”möjligheter till eget musikutövande”. Därför, menar regeringen, bör statens insatser syfta till att</P>
<P class="p96 ft6">ett vitalt musikliv utvecklas i hela landet,</P>
<P class="p97 ft6">regionala musikinstitutioner blir en resurs i det lokala musiklivet,</P>
<P class="p98 ft6">lokal arrangörsverksamhet stimuleras,</P>
<P class="p99 ft6">ökad samverkan kommer till stånd mellan musikinstitutioner och musiklivet i övrigt,</P>
<P class="p100 ft6">statsunderstödda musikinstitutioner håller en hög professionell nivå,</P>
<P class="p101 ft6">goda arbetsbetingelser skapas för professionella musiker,</P>
<P class="p98 ft6">mångfalden i musikutbudet vidmakthålls,</P>
<P class="p98 ft6">barns och ungdomars musikutövande och musikskapande stimuleras.</P>
<P class="p37 ft6">Dessa riktlinjer utgör en viktig utgångspunkt för statens insatser på musikområdet. Men riktlinjerna återspeglas inte i tydlig och tillräcklig utsträckning i den förordning (1996:1598) som reglerar villkoren för statsbidragen till såväl orkestrar som regional musikverksamhet.</P>
<P class="p102 ft8"><SPAN class="ft6">Förordningen anger att </SPAN>”statsbidrag lämnas till regionala och lokala institutioner som regeringen förklarat berättigade till sådant stöd”. <SPAN class="ft6">Det är detta bidrag som i musikpolitisk folkmun kallas orkesteruppdrag/orkesterbidrag. Dessutom ställer regeringen krav på en lokal/regional motprestation: </SPAN>”Statsbidrag lämnas endast till regionala och lokala institutioner som också får bidrag från ett landsting, en kommun eller någon annan huvudman.”</P>
<P class="p74 ft6">Därmed har regeringen fastställt vikten av en stark lokal och regional förankring och finansiering för verksamheterna. Ändamålet med statsbidraget formuleras som följer: <SPAN class="ft8">”Statsbidraget till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> dans- och musikinstitutioner skall syfta till att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet.”</SPAN></P>
<P class="p73 ft26">I dag är det alltså regeringen som beslutar om vilka orkestrar som skall vara berättigade till statligt bidrag, medan Kulturrådet avgör bidragens storlek och följer upp verksamheten.</P>
<P class="p103 ft30">I dag har 15 svenska orkestrar ett statligt orkesterbidrag. Dessutom fördelas medel till orkestrar genom de regionala länsmusikorganisationerna. Det anslag som används för bidrag till orkestrarna och länsmusiken är huvudsakligen 28:6, <SPAN class="ft29">Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft29"> dans- och musik-</SPAN></P>
<P class="p104 ft11">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6"><SPAN class="ft8">institutioner. </SPAN>Bidrag till de fria större ensemblerna/mindre orkestrarna lämnas genom anslaget 28:7 <SPAN class="ft8">Bidrag till vissa </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> dans- och musikändamål.</SPAN></P>
<P class="p106 ft6">Många orkestrar har till utredningen efterlyst ett tydligare formulerat uppdrag från staten.</P>
<P class="p106 ft6">Då det gäller de professionella kammar- och symfoniorkestrarna konstaterar regeringen i propositionen Kulturpolitik (1996/97: 3) att de tillsammans med länsmusikinstitutionerna utgör en viktig resurs för att utveckla det lokala musiklivet. Dessutom menar regeringen att ” det är angeläget att även frilansmusiker och fria grupper ses som en resurs i den regionala musikplaneringen” samt att ”staten bör inom ramen för konstnärspolitiken verka för att musiker och tonsättare ges goda arbetsbetingelser och möjligheter till konstnärlig utveckling”.</P>
<P class="p107 ft6">I nedanstående tabell (Tabell 1) har utredningen sammanställt några siffror som visar på statens bidrag till olika typer av musikverksamheter. Sammanställningen visar de statliga bidrag som utgår till de femton orkestrar som erhåller statsbidrag, de sex operaverksamheter som har orkester, den regionala musikverksamheten (länsmusiken) som i vissa fall hyser orkestrar, eller delfinansierar orkesterverksamhet, samt de fria musikgrupperna.</P>
<P class="p108 ft6">Sammanställningen bygger på de av Kulturrådet insamlade siffrorna för 2003 (Musik 2003, Statens Kulturråd) avseende total statlig bidragsnivå (i operornas, den regionala musikverksamhetens och de fria musikgruppernas fall alltså även medel som går till andra delar av verksamheten än orkester). Tabellen visar totalt antal konserter och det totala publikantalet (då det gäller antalet konserter/föreställningar och storleken på publik varierar kvaliteten på de inrapporterade siffrorna):</P>
<P class="p109 ft2">Tabell 1 Några statliga bidrag till orkestrar, opera, länsmusik och fria musikgrupper</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p110 ft31">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p111 ft32">Statliga bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p112 ft23">Antal konserter/före-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p113 ft33">Totalt publikantal</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td22"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p114 ft31">tkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p115 ft31">ställningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p110 ft4">15 orkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p116 ft4">145 429</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p117 ft4">1 441</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p118 ft4">525 166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p110 ft31">6 operahus</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p116 ft31">483 762</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p117 ft31">1 456</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p118 ft31">732 282</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p110 ft3">Regional musikverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p116 ft4">252 738</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p117 ft4">12 537</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p118 ft4">1 411 230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p110 ft4">129 fria musikgrupper</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p116 ft4">9 782</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p117 ft4">2 593</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p118 ft4">612 615</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p110 ft32">Arrangerande musikföreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p116 ft31">19 025</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td22"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td24"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p110 ft31">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p116 ft31">910 736</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p117 ft31">18 027</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p118 ft31">3 281 293</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2">Källa: Statens Kulturråd 2003.</P>
<P class="p120 ft11">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">Utredningen kan konstatera att det är svårt att ur Kulturrådets statistik se hur mycket statliga bidrag som utgår till orkester. Av de statliga medel som går till regional musikverksamhet används i dag en svårdefinierbar och därmed okänd summa för orkesterverksamhet. I rapporten ”Orkester.nu”, som presenterades av Kulturrådet 2001, uppskattades detta belopp till cirka 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p75 ft6">Den statligt stödda regionala musikverksamheten utförs av länsmusikorganisationerna i de 21 länen. Länsmusiken har sedan 1988 utvecklats åt olika håll i landet. Gemensamt är dock uppdraget om den regionala musikverksamheten. Men i tabellen (1) vecklas alltså en karta ut; en karta över fördelningen av medlen som riktas till konstnärlig professionell verksamhet på musikområdet. Tabellen visar också att den största andelen av de statliga bidragen på musikområdet går till opera, orkestrar och de institutionsliknande länsmusikorganisationerna.</P>
<P class="p121 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft24">Liten historik och inledande reflektioner</SPAN></P>
<P class="p122 ft6">1911 fattade riksdagen beslut om inrättandet av statsbidrag ”för underlättande av orkestrars upprättande i svenska provinsstäder”. 1911 fanns redan embryon till symfoniorkestrar och orkesterföreningar på flera håll i landet, men då finansieringen delgaranterades genom riksdagsbeslutet, formaliserades flera av de orkestrar som ännu i dag existerar. Gradvis har antalet orkestrar vuxit och deras antal musiker ökat, bland annat som en följd av de analyser och utredningar som under åren gjorts med fokus på orkesterverksamheten.</P>
<P class="p123 ft6">Ett par av de historiska utredningarna har också i olika grad föreslagit sammanslagningar av orkestrar, bland annat Olof Hults utredning från 1964. Det statliga huvudmannaskapet för regionmusiken, som inrättats 1971, efter att militärmusiken omformats, överflyttades tillsammans med Rikskonserters regionala verksamhet till landstingen genom länsmusikreformen 1988. Detta enligt det mönster som upprättats i 1974 års politik, som gjorde gällande att staten inte skulle ha ett direkt ansvar för lokal eller regional kulturverksamhet. På detta sätt ökas det regionala självbestämmandet utan att dialogen med den statliga nivån gick förlorad.</P>
<P class="p74 ft26">I de kulturpolitiska målen från 1996 fokuseras verksamheternas och beslutens decentralisering, som var en viktig del av 1974 års kulturpolitik. Målen lyfter fram möjligheterna till delaktighet i</P>
<P class="p104 ft11">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">kulturlivet, eget skapande och kulturupplevelser. Sedan 1974 har ett flertal nya kammarorkestrar tillkommit, bland annat inom ramen för länsmusiken. Sedan 1974 års kulturpolitik sjösattes (prop. 1974:28) har dock endast smärre justeringar inom ramen för de nu mer än 30 år gamla strukturerna ägt rum – ett konstaterande som gjordes redan i utredningen Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84).</P>
<P class="p124 ft6">Ett antal mindre orkestrar och nya musikteatrar har alltså växt fram i kölvattnet av <NOBR>74-års</NOBR> kulturpolitik, som hade tillgänglighet och spridning som några av de bärande tankarna. Regionala och lokala orkestrar och ensembler skulle tillgodose spridningen av musik i Sverige.</P>
<P class="p58 ft6">Antalet statligt finansierade musikutbildningar har ökat: i början av sextiotalet fanns ännu bara Kungliga Musikhögskolan i Stockholm – i dag finns 6 musikhögskolor, med Piteå Musikhögskola i norr och Malmö Musikhögskola i syd. Detta har på ett kraftfullt sätt bidragit till uppkomsten av drivna och mångsidiga musiker samt dessutom en mängd frilansmusiker och tonsättare utan fasta band till orkesterinstitutioner.</P>
<P class="p59 ft6">Kulturutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) att också antalet konsertbesökare (alla genrer sammantagna) och aktivt musikintresserade ökat under perioden 1974 1994, antagligen delvis till följd av de statliga och regionala insatser som gjorts för såväl den professionella musikverksamheten som för konsertarrangörer och amatörmusiker. Utan tvekan har den kommunala musikskolan varit en starkt bidragande faktor till den positiva utveckling som kan studeras på musikområdet från <NOBR>1960-talets</NOBR> början fram till i dag.</P>
<P class="p125 ft6">Det publika perspektivet har också varit en självklar utgångspunkt för utredningen – hur förhåller sig orkestrarna till publiken? Statistiken från Statens Kulturråd åren 1994 2003 visar dels att antalet orkestrar som erhållit statligt bidrag för orkesterverksamhet ökat – från 11 till 15 orkestrar – men däremot att antalet betalande besökare minskat. Från den punkt, 1998, då antalet orkestrar i bidragssystemet ökat till 14, minskar den betalande publiken med cirka 25 %</P>
<P class="p125 ft6">I rapporten ”Symfonierna och samhället” (Ds 1989:46) föreslås en ytterligare utbyggnad av orkestrarna i Sverige. I Kulturrådets remissvar till Kulturutredningen föreslås även där en viss utbyggnad av stödet till de regionala orkestrarna. I propositionen Kultur</P>
<P class="p126 ft11">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">(1996/97:3) konstaterar dock regeringen att den ”är för närvarande inte beredd att ge prioritet åt en ökning av detta stöd”.</P>
<P class="p73 ft6">Regeringen ansåg i samma proposition att det då fanns skäl att ställa större krav på orkestrarna avseende samverkan med det övriga musiklivet och antalet konserter utanför hemorten. Det framhölls vidare att det är Kulturrådets ansvar att beakta detta vid utformningen av bidragsvillkoren.</P>
<P class="p73 ft6">Det regionala självstyrelseförsök som pågår sedan 1998 i Skåne innebär att regionen övertagit ansvaret för vissa kulturfrågor. Re- gion- och kommunalförbund med uppgift att samordna kulturfrågor och förvalta kulturinstitutioner diskuteras och bildas på flera andra håll i landet.</P>
<P class="p75 ft6">Utifrån denna utveckling är det viktigt att kunna tydliggöra statens roll visavi orkestrarna och deras huvudmän. Vilken roll ska den statliga nivån spela i framtiden?</P>
<P class="p73 ft6">Utredningen har under arbetet kunnat konstatera att det finns ett generellt behov bland musiklivets olika intressenter av att veta mer om hur orkestervärlden fungerar, för att bättre förstå utgångspunkterna för orkestrarna. Ökad kunskap är viktig för att kunna föra de för området så viktiga diskussionerna mellan institutioner, huvudmän och stat. Men också handlar det om att kunna tillhandahålla verktyg för att skapa en delvis ny bild av orkesterverksamheten.</P>
<P class="p76 ft6">Flera av de mål och tankar som presenterades i Orkester.nu har utredningen uppfattat som relevanta och intressanta i ett utvecklingsperspektiv.</P>
<P class="p75 ft6">Kulturrådets lyfter i budgetunderlaget för 2002 2004 fram att ”en symfoniorkester kan inte spela sin repertoar med minskat antal musiker”. Fr.o.m. 1997 underkastades stödet till regionala kulturinstitutioner en schabloniserad pris- och löneomräkning, något som orkestervärlden menar medverkat till att urholka orkestrarnas ekonomiska situation. Men i detta måste också huvudmännens ansvar beaktas. I växeldragningen mellan statlig och kommunal nivå har kommuner och landsting inte alltid räknat upp anslagen lika mycket som staten.</P>
<P class="p74 ft6">Diskussionen om orkestrarna har alltså av många skäl begränsat sig till de rent ekonomiska sidorna av verksamheten. Det har handlat om uppräkning eller inte uppräkning och i vissa fall överlevnad eller död.</P>
<P class="p102 ft6">De utgångspunkter som utredningen givits i direktiven, har gett en möjlighet att föra in diskussionen och analysen på ett mer</P>
<P class="p127 ft11">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">mångbottnat plan, som också sätter orkestrarnas enskilda val och strukturer under lupp.</P>
<P class="p60 ft6">Statens och regionernas musikpolitiska hållning tycks ha varit tydlig ur åtminstone en vinkel: sett ur ett såväl historiskt perspektiv som i ett samtida ljus har satsningen på orkesterverksamheten och den orkestrala konstmusiken (och operan) vad gäller de ekonomiska bidragen varit den enskilt största på musikområdet.</P>
<P class="p14 ft6">Statens engagemang har varit starkt och tydligt i kraft av den prioritering av orkestral konstmusik som gjorts genom åren; en prioritering som resulterat i ett ökande antal orkestrar och ett ökat antal anställda musiker. Bara i de sju symfoniorkestrarna har antalet anställda musiker fördubblats sedan början på <NOBR>1970-talet</NOBR> (Källa: En del av världen, Kungliga Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst 2005).</P>
<P class="p128 ft6">Å andra sidan måste denna <SPAN class="ft8">tydlighet </SPAN>problematiseras; statens inställning har trots ovan beskrivna prioriteringar ändå uppfattats som en smula suddig. Många av företrädarna för musiklivet som utredningen talat med, har efterfrågat en <SPAN class="ft8">tydligare </SPAN>linje från statens håll – då i betydelsen en mer artikulerad, transparent och närvarande hållning. I korthet skulle det kunna sammanfattas som att många uppfattar det som att statens insatser inte speglar verksamheterna exempelvis vad gäller bidragsnivå. För många orkesterföreträdare tycks det i dag inte spela någon roll om en orkester ligger i framkant eller i det musikaliska bakvattnet. Varken det ena eller andra tillståndet uppfattas ge utslag på den statliga musikpolitiska barometern.</P>
<P class="p129 ft6">Det är utredningens uppfattning att orkesterverksamheten inte kan separeras från det övriga musiklivets behov. Satsningarna på orkesterverksamheten står i relation till de många andra statliga och regionala insatserna för musikområdet. Dessa övriga insatser innefattar bl.a. stöd till regional musikverksamhet – länsmusik – och stöd till fria konsertarrangörer och s.k. ”fria” professionella musikgrupper. Balansen och dynamiken i denna musiklivets trefot – som alltså utgörs av <SPAN class="ft8">orkestrar</SPAN>, <SPAN class="ft8">länsmusik </SPAN>och <SPAN class="ft8">fritt professionellt musikliv </SPAN>–</P>
<P class="p130 ft6">är enligt utredningens bedömning en viktig fråga för en nationell politik på musikområdet.</P>
<P class="p14 ft6">Frågan om varför man satsat så mycket genom åren på just orkestrarna, detta konstmusikaliska segment har, under de år som stat, kommun och landsting har stöttat orkestrar, inte besvarats men har kanske heller inte ställts. Diskussionen med staten har</P>
<P class="p126 ft11">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">snarare rört bidragens storlek och utformning. Själva ”varat” tycks mer eller mindre ha betraktats som en självklarhet.</P>
<P class="p73 ft6">De kulturpolitiska frågor som väckts på senare tid, omfattar bl.a. ett krav på jämställdhetsperspektiv in i kulturinstitutionerna. Detta uppfattas av några av branschens företrädare som ytterligare pålagor från staten.</P>
<P class="p73 ft6">Utredningen omfattar perspektiv som ytligt kan verka befinna sig långt från den professionella orkestermiljön, men som utredningen menar har en dynamisk relevans för området. Kommunala musik- och kulturskolan, musikhögskolorna, signaler från (och behov i) det fria musiklivet är alla delar av delvis samma musikekologiska system som orkestrarna, även om de traditionellt betraktats som separata storheter.</P>
<P class="p131 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft24">De många bidragsvägarna</SPAN></P>
<P class="p132 ft6">I dag finns det flera olika statliga bidrag som kommer orkesterverksamhet till del:</P>
<P class="p133 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statligt orkesterbidrag</SPAN></P>
<P class="p35 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statligt bidrag till opera/musikteaterverksamhet</SPAN></P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statligt bidrag till regional musikverksamhet, länsmusiken</SPAN></P>
<P class="p37 ft6">Det är Statens kulturråd som ansvarar för beslut om stödens storlek, förhandlingarna med den kommunala nivån, samt uppföljningen av bidragen.</P>
<P class="p73 ft6">Bidraget till regional musikverksamhet är ett bidrag som landstingen i sin tur använder för att främja musikverksamhet i respektive län.</P>
<P class="p73 ft6">I många fall förekommer kombinationer av olika bidrag till att delfinansiera orkesterverksamheten:</P>
<P class="p135 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Statligt orkesterbidrag/Statligt bidrag till regional musikverksamhet</SPAN></P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statligt bidrag till regional musikverksamhet/Statligt bidrag till </SPAN><NOBR>opera-/musikteaterverksamhet</NOBR></P>
<P class="p136 ft6">Kombinationen av bidragen till orkestrarna skapar en dålig överblick över orkestrarnas egentliga finansiering men också en otydlig ansvarsfördelning mellan stat och region. Av de femton orkestrar som i dag erhåller ett riktat statligt bidrag för orkesterverksamhet,</P>
<P class="p137 ft11">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">är det alltså flera som också delfinansierar sin verksamhet genom medel från länsmusiken.</P>
<P class="p14 ft6">Några orkestrar, som vuxit fram inom ramen för den regionala musikverksamheten (länsmusiken), har under vägen också erhållit statligt orkesterbidrag. På flera håll används länsmusikbidraget till att dryga ut orkesterbudgeten.</P>
<P class="p14 ft6">Övriga orkestrar finansierar sin verksamhet genom bidrag till musikteaterverksamhet och/eller genom länsmusikbidraget. Operaorkestrarna delfinansieras genom det statliga institutionsbidrag som går till musikteatrarna – Kungliga hovkapellet är genom Kungliga Operan AB helt statligt finansierad. Två av operaorkestrarna, i Umeå och Karlstad, delfinansieras genom länsmusikbidraget.</P>
<P class="p58 ft26">I praktiken uppstår därmed flera system för statsbidrag till orkesterverksamhet, vilket resulterar i en något haltande relation mellan de olika mål och riktlinjer som finns för bidragsformerna.</P>
<P class="p28 ft6">Kulturrådet har i olika sammanhang (bl.a. i rapporten Orkester.nu) uttryckt kritik mot användandet av länsmusikbidraget till renodlad orkesterverksamhet. På senare år har Kulturrådet dock mildrat kritiken mot att länsmusikpengen används till orkesterverksamhet, möjligen som följd av att denna ordning ändå är ganska okontroversiell på den kommunala nivån. De orkestrar som blandar bidrag på detta sätt har ofta en stark regional och lokal förankring och anses svara mot de ambitioner huvudmännen har för den regionala musikverksamheten.</P>
<P class="p14 ft6">Utredningen menar att det principiella problemet, en otydlighet i systemet, ändå kvarstår. I en diskussion om hur de statliga medlen används på musikområdet, kommer inte sällan behovet av transparents upp på dagordningen. Den kritik som företrädare för musiklivet ibland formulerar handlar om att dessa orkestrar binder upp medel som är avsedda för spridning av levande musik med stor bredd i en region. Att på detta sätt dryga ut det statliga orkesterbidraget kan bl.a. skapa en snedvriden bild av de verkliga kostnaderna – och intäkterna – för orkesterverksamheten, menar vissa orkesterföreträdare.</P>
<P class="p129 ft6"><SPAN class="ft8">Orkesteruppdraget </SPAN>innebär i sin riktade karaktär i de flesta fall en relativ trygghet och stabilitet för orkestrarna. Bidragen räknas upp årligen enligt ett schablonsystem, medan ökningen av själva ramen inte tycks följa någon särskild plan – Kulturrådet har genom åren gett tillfalliga ökningar åt orkestrar som kunnat visa på särskilda behov. Då det gäller den schabloniserade uppräkningen har kritiska</P>
<P class="p138 ft11">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">röster påpekat att löneökningarna är högre än uppräkningen av bidragen, varför man menar att bidragen därmed urholkas.</P>
<P class="p73 ft6">Genom att orkesterbidragen som ges åt varje orkester i flera fall är baserat på ett gammalt system (där bidragets storlek tidigare beräknades på de <SPAN class="ft8">genomsnittliga personalkostnaderna inom institutionstypen</SPAN>) har skevheter uppstått då nya orkestrar kommit in i systemet. I dag beräknas statsbidragets storlek ”utifrån kostnaderna för verksamheten, exklusive lokalkostnader. Vid bestämmande av bidrag till länsmusikverksamhet får dock lokalkostnader räknas in” (SFS 1996: 1598, § 11).</P>
<P class="p75 ft6"><SPAN class="ft8">Länsmusikbidraget</SPAN>, eller det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten, är således inget bidrag som har en direkt adress till de orkesterverksamheter som existerar inom länsmusikens ram. Bidraget är istället kopplat till ett kulturpolitiskt uppdrag på musikområdet.</P>
<P class="p75 ft6">Den satsning som gjorts på orkesterverksamhet inom ramen för länsmusiken betraktas således ur statens synvinkel som en regional och lokal prioritering.</P>
<P class="p73 ft6">Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten är alltså en affär mellan <SPAN class="ft8">staten och de regionala huvudmännen</SPAN>. I fördelningen av samhällbidragen står staten för cirka 70 % av anslagen till den regionala musikverksamheten. Målet de senaste åren har varit att minska statens relativa andel av dessa bidrag – bland annat konstaterades redan i propositionen 1996/97:3 att ”Staten gör en större regional insats på musikområdet än på något annat konstområde. Regeringen anser att det bör skapas en jämnare balans mellan de insatser som staten gör regionalt på olika konstområden”. Sedan propositionen 1996/97:3 har också en minskning av det statliga stödet till länsmusiken ägt rum, men fortfarande är statens genomsnittliga andel av det totala samhällsstödet till länsmusiken alltså nära 70 %.</P>
<P class="p139 ft6">Givet dessa premisser, och det faktum att dessa orkestrars existens generellt uppfattas som en regional prioritering, måste de orkestrar som har en stor del av sin finansiering genom länsmusikbidraget kunna sägas leva relativt sett farligare än orkestrarna med orkesterbidrag/uppdrag även om den statliga finansieringsandelen av den regionala musikverksamheten i dag är högre än för orkesterbidraget.</P>
<P class="p74 ft6">Även mindre ensembler med en musikalisk specialisering och inriktning som tidigare fått rum inom exempelvis länsmusikens ram kan sägas dela denna relativa osäkerhet.</P>
<P class="p127 ft11">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft6">De länsmusikorganisationer som genom åren – bl.a. till följd av tidigare neddragningar på det statliga bidraget till länsmusiken – avvecklat sina ensembler och satsat mer på en s.k. främjande verksamhet, har härvidlag en större möjlighet till omprioriteringar än de som har en stor del av de fasta kostnaderna knutna till orkestrar.</P>
<P class="p30 ft6">Nivån för det statliga länsmusikbidraget, byggde före 1997 på en fast procentuell uppräkning varje år av de nivåer som fastställts med utgångspunkt i de kostnader den gamla regionmusiken och Rikskonserter hade då huvudmannaskapet överflyttades till länen.</P>
<P class="p60 ft6">Också detta system innebar dock skevheter och regional ”orättvisa”. Stödet till länsmusiken inlemmades således i det nya schabloniserade bidragssystem som infördes i kölvattnet efter Kulturutredningen (bl.a. med avsikten att underlätta samverkan mellan olika musikinstitutioner).</P>
<P class="p30 ft6">Utredningen menar att de orkestrar som helt eller delvis finansieras genom bidraget för den regionala musikverksamheten, utgör en viktig del av bredden på orkesterområdet och måste därför betraktas som ett nationellt intresse.</P>
<P class="p141 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft24">Den regionala musikverksamheten – länsmusiken</SPAN></P>
<P class="p80 ft6">Att statligt bidrag kan lämnas till länsmusiken framgår av förordningen (SFS 1996:1598) om statsbidrag till regionala kulturverksamheter. I denna förordning framgår inte vilken form av verksamhet som bidraget till den regionala musikverksamheten bör omfatta. Tillsammans med landstingen har Kulturrådet tagit fram följande riktlinjer för det statliga bidraget till regional musikverksamhet. Länsmusiken skall:</P>
<P class="p142 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">värna om det professionella musiklivet i länet/regionen och därvid förutsättas ha musiker och konstnärliga ledare engagerade i verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker,</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">ha ett särskilt ansvar för vår tids musik inom alla genrer,</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">prioritera och utveckla barn- och ungdomsverksamheten,</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">delta i fortbildningen av musiker och andra konstnärliga utövare inom det kulturpedagogiska området,</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">stödja och stimulera arrangörsledet,</SPAN></P>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">stödja och stimulera amatörverksamheten i länet, särskilt ungdomsområdet,</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">vara öppen för och ta tillvara influenser från andra kulturer,</SPAN></P>
<P class="p95 ft11">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">medverka i bevarandet och utvecklingen av det svenska musikaliska kulturarvet och samarbeta med Rikskonserter kring produktionsutbud, arrangörsfrågor och internationellt utbyte.</SPAN></P>
<P class="p144 ft6">Kulturrådet har uttryckt att riktlinjerna ska uppfattas som ett strävansmål för hela den regionala musikverksamheten, inom vilket det måste få förekomma variationer och olika typer av prioriteringar. Riktlinjerna för den regionala musikverksamheten är således betydligt mer omfattande och breda än kriterierna för orkesterbidraget.</P>
<P class="p76 ft6">2003 uppgick de statliga verksamhetsbidragen till den regionala musikverksamheten – eller länsmusiken – till nära 238 miljoner kronor. De regionala bidragen uppgick till drygt 96 miljoner kronor. Den statliga andelen av samhällsbidragen uppgick alltså 2003 till drygt 70 %. 2003 genomfördes totalt 12 537 konserter inom länsmusiken för en publik på cirka 1 411 000 besökare. 28 % av dessa konserter utgjordes av skolkonserter (Källa: Musik 2003, Statens Kulturråd).</P>
<P class="p123 ft6">Länsmusiken har visat sig mycket betydelsefull för att sprida musik i många genrer för en bred publik, men också i utvecklandet av samverkansprojekt och kontakten med arrangörsledet.</P>
<P class="p73 ft6">Länsmusikbidraget är alltså inte utformat som ett institutionsbidrag utan formuleras i dag som ett bidrag till regional musikverksamhet, som sedan den kommunala nivån får fördela på de verksamheter som man tycker bäst rimmar med såväl de statliga riktlinjerna (formulerade i tio punkter) som de regionalt formulerade visionerna på musikområdet.</P>
<P class="p75 ft6">Utredningen kan alltså konstatera att de olika bidragen, orkesterbidrag och bidrag för regional musikverksamhet, för med sig olika typer av uppdragsspecifikationer. Villkoren för orkesterbidraget har i praktiken utvecklats till ett löst hållet konstnärligt uppdrag medan länsmusikbidragets riktlinjer formulerar en kulturpolitisk vision som den regionala nivån skall uppfylla. Den inriktning regeringen gett uttryck för bl.a. i propositionen 1996/97:3, måste ses som en utgångspunkt för förordningen om statsbidrag (SFS 1996:1598) och borde enligt utredningen ges en mer framskjuten position i förordningen för de statliga insatserna för orkesterområdet.</P>
<P class="p123 ft26">Då uppdraget i sin helhet utgör nationella strävansmål för den regionala musikverksamheten, medger det i dag prioriteringar och specialiseringar som i flera fall resulterat i lokala och regionala sats-</P>
<P class="p39 ft11">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">ningar på orkesterverksamhet med en stor del av finansieringen i det statliga stödet till den regionala musikverksamheten.</P>
<P class="p145 ft1">Kommentar till riktlinjerna för länsmusiken</P>
<P class="p146 ft6">Det finns, så vitt utredningen har kunnat utröna, ingen i dag levande musikpersonlighet som skulle kunna redogöra för vilka ”alla genrer” är. Därmed blir det som formuleras i riktlinjerna för länsmusiken otydligt, nämligen att länsmusiken förutsätts ”ha ett särskilt ansvar för vår tids musik inom alla genrer”.</P>
<P class="p14 ft6">Nya genrer uppstår varje år på musikområdet. Genrebegreppet används också i dag för att täcka såväl stort som smått – ”jazz” är en genre men också <NOBR>”Hip-hop”,</NOBR> ”västerländsk konstmusik”, ”opera”, ”stråkkvartett” eller för den delen även ”kuplettsång”.</P>
<P class="p30 ft6">Det ligger inte i utredningens uppdrag att föreslå en ny typ av genreindelning som bättre motsvarar rimliga krav på jämförbarhet</P>
<P class="p147 ft6">– däremot kan det konstateras att genrebegreppet är problematiskt, därför att det är mycket svårt att göra gränsdragningarna på ett sätt som blir rättvisande. Genom att ur ett repertoarperspektiv exempelvis jämföra begreppen ”västerländsk konstmusik” med ”jazz” ger man sig in i den svåra balansakten att jämföra en repertoar som spänner från den tidiga medeltidens musik till i dag (ett närmare tusen år långt perspektiv) med en repertoar som, beroende på hur man definierar den, spänner över cirka hundra år.</P>
<P class="p70 ft6">Bättre vore kanske att betrakta musiken som grovt sett bestående av två kraftfält: det ena bottnar i en i första hand skriftspråklig musiktradition, det andra bottnar i en i första hand improvisationsbaserad musiktradition. Dessa båda kraftfält interagerar och har alltid interagerat med varandra.</P>
<P class="p30 ft6">Nöten som borde knäckas av den statliga musikpolitiken är att utröna vilka (högkvalitativa) uttryck för dessa båda kraftfält som kan utgöra <SPAN class="ft8">levande </SPAN>komplement till de musikaliska uttryck som dominerar såväl statligt stödda media som kommersiella kanaler, och därmed värda ett statligt stöd.</P>
<P class="p148 ft11">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33434x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft1"><SPAN class="ft1">3.6</SPAN><SPAN class="ft24">De fria musikgrupperna</SPAN></P>
<P class="p150 ft26">Utredningen menar att de fria, professionella musikgrupperna och konsertarrangörerna sammantagna utgör ett nödvändigt komplement för musiklivets infrastruktur.</P>
<P class="p151 ft6">Det går inte att förbigå den betydelse som de mindre, fria, orkestrarna (eller större ensembler) inom konstmusiken och jazzen har för hela det musikaliska samtalets bredd och nivå. I utredningens uppdrag ligger också möjligheten att föreslå nya modeller för samverkan mellan såväl orkestrar som ”musiklivet i övrigt”.</P>
<P class="p75 ft6">2003 fick 129 fria musikgrupper från ett flertal olika genrer dela på drygt 9 miljoner kronor. För detta gjordes samma år 2 593 konserter varav 1 590 konserter, eller cirka 61 % av konserterna, ägde rum utanför gruppens hemkommun. Möjligheterna för dessa fria musikgrupper (för konstmusikområdet rör det sig om ett <NOBR>20-tal</NOBR> som uppbär stöd) att i fråga om resurser konkurrera med de stora institutionerna är små.</P>
<P class="p75 ft6">Det finns också ett förhållandevis lågt regionalt ekonomiskt stöd för deras verksamhet. 2003 fördelade sig intäkterna för alla de statsunderstödda fria musikgrupperna på följande vis (Källa: Kulturrådet, Musik 2003):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p18 ft6">Bruttogager:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p152 ft6">65 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p18 ft6">Bidrag från Kulturrådet:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p152 ft6">23 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p18 ft6">Övriga offentliga bidrag:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p152 ft6">7 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p18 ft6">Övriga intäkter:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p152 ft6">5 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft6">Samtidigt har grupperna en förhållandevis stor spridning över landet på sina konserter och på konstmusiksidan är det också dessa grupper som i hög grad står för spetsen och utvecklingskraften i de olika konstmusikaliska genrerna. Ensembler som Ars Nova (Malmö), Gageego! (Göteborg) och KammarensembleN (Stockholm) har under de senaste decennierna gått i bräschen för den nykomponerade konstmusiken. I dag står även ett antal fria musikgrupper som arbetar på hög konstnärlig nivå utan statligt stöd.</P>
<P class="p75 ft26">Bland de fria professionella musikgrupperna finner man bl.a. specialiserade ensembler inom samtida konstmusik, barockmusik, folk- och världsmusik samt jazz.</P>
<P class="p153 ft6">Dessa mindre orkestrar och ensembler har svårt att finna en plats i den statliga och regionala ekonomiska växeldragningen kring en-</P>
<P class="p41 ft11">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p18 ft23">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">sembler och orkestrar. Genom att flera av dessa grupper är knutna till storstadsregionerna men har en stor del av sin verksamhet utanför dessa uppstår frågan om vems angelägenhet de egentligen är den regionala eller den nationella nivåns?</P>
<P class="p14 ft6">Genom länsmusikens utbud, får ett antal av dessa fria musikgrupper årligen möjligheter att turnera i Sverige: 2003 var i genomsnitt 12 % av konserterna förmedlade av länsmusiken. Den möjlighet att öka de statliga subventionerna som då tillkommer genom länsmusikens försorg ökar dessa av länsmusiken utvalda gruppers möjlighet till att möta en publik.</P>
<P class="p59 ft6">Redan i Kulturrådets rapport ”Orkester.nu” konstaterades att orkesterrepertoaren vid de svenska institutionerna är koncentrerad på de klassiska mästarnas musik. På samma sätt konstateras det följdriktigt att den nutida musiken utgör ”en försvinnande liten del av det totala programutbudet” (Källa: Kulturrådet 2003, Dnr <NOBR>1080/02-38).</NOBR></P>
<P class="p30 ft6">Orkestrarnas ansvar för den nutida musiken och konserthusens roll då det gäller jazzen samt frågan om tillskapandet av och ansvaret för en nationell ensemble för nutida musik var några områden som Kulturrådet menade att den kommande orkesterutredningen borde ta ett grepp kring (Källa: Kulturrådet 2003, Dnr <NOBR>1080/02-38).</NOBR></P>
<P class="p30 ft6">Utredningen utgår mycket riktigt också från att den nutida konstmusiken och jazzen är två mycket väsentliga element i den kvalitativa utvecklingen på såväl orkestersom musikområdet i stort. Utredningen väljer att väga in en del av de fria musikgruppernas roll och betydelse i och för utredningens uppdrag. Då utredningen talar om de fria professionella musikgrupperna, avses i fortsättningen de mindre orkestrar (eller större ensembler) som verkar inom konstmusiken och jazzen.</P>
<P class="p154 ft1"><SPAN class="ft1">3.7</SPAN><SPAN class="ft24">Publiken</SPAN></P>
<P class="p80 ft6">En viktig utgångspunkt för utredningens överväganden har varit publiken och orkestrarnas relation till publiken. Publiken är naturligtvis avgörande för livskraften och utvecklingen inom orkesterverksamheten. Det är omöjligt att föreställa sig en statligt stödd orkesterverksamhet utan publik. Tillgången till orkestermusik av olika typ över hela landet måste också betraktas som en viktig publik aspekt. Strategierna som utvecklas inom orkesterverksamheterna för att hitta nya publikgrupper och hur man i orkestrarna arbetar för möta de viktiga publikgrupperna barn och unga, har</P>
<P class="p155 ft11">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Utredningens utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">varit av särskilt intresse för utredningen. Utredningen menar att det är viktigt för orkestrarna att på allvar värdera de publika trender som går att utläsa i Kulturrådets statistik. Mellan åren 1998 2003 tappade de femton orkestrar som erhåller orkesterbidrag orkestrarna publik – från 720 000 betalande besökare till 525 166, dvs. en minskning med cirka 25 %.</P>
<P class="p156 ft11">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33437x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p157 ft13"><SPAN class="ft13">4</SPAN><SPAN class="ft36">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN></P>
<P class="p158 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">De svenska orkestrarna uppvisar en stor variation avseende repertoar och orkesterstorlek.</SPAN></P>
<P class="p159 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Av de 28 svenska orkestrarna finns 23 söder om Gävle</SPAN></P>
<P class="p160 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">24 av orkestrarna har chefer som är män, 4 har chefer som är kvinnor.</SPAN></P>
<P class="p161 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">Orkestrarnas mål formuleras ofta med utgångspunkt i orkesterns egna, interna, behov.</SPAN></P>
<P class="p146 ft8">Utredningens uppdrag omfattar ”all professionell orkesterverksamhet inklusive blåsorkester och musikteater” (Dir. 2004:116). Direktiven innebär således ingen avgränsning i fråga om orkestertyp, orkesterstorlek, eller organisationsform.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningen har valt att ta utgångspunkt i de orkestrar som erhåller statsbidrag för orkesterverksamhet. För att få en mer heltäckande bild av orkesterverksamheten har också de orkestrar som delfinansieras genom det statliga bidraget till regional musikverksamhet/länsmusiken ingått i översynen.</P>
<P class="p162 ft15">Som ett ytterligare komplement väger utredningen också in den orkesterverksamhet som bedrivs utanför en institutionell ram. Ge- nom att definiera orkestern som den <SPAN class="ft37">institutionella verksamhet som erhåller statsbidrag för att bedriva orkesterverksamhet</SPAN>, omfattar utredningens avgränsning 28 orkestrar vilka har allt från 15 till 113 musiker. Innehållet den möjliga repertoaren för dessa orkestertyper spänner en vid båge från storbandsjazzen till den stora romantiska symfoniorkesterrepertoaren via kammarorkestrarnas och sinfoniettornas repertoar.</P>
<P class="p163 ft8">Men orkester är självfallet inte enbart en organisationsform.</P>
<P class="p28 ft8">De barockorkestrar och de större ensembler med nutida konstmusik som specialisering som i dag verkar utanför denna institutionella definition, utgör också en del av en professionell orkesterverksamhet.</P>
<P class="p61 ft11">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft15">Orkesterstorleken har historiskt alltid dimensionerats efter en tänkt repertoar. Dessa mindre, professionella orkestrar och ensembler formar sig flexibelt efter den repertoar man väljer att spela</P>
<P class="p165 ft8">– att växla mellan 5 och 25 musiker är ingen ovanlighet i dessa sammanhang. Då det gäller dessa mindre, fria, orkestrars roll, har utredningen valt ett mer principiellt närmande – det handlar i de fria orkestrarnas och ensemblernas fall om vilken roll de spelar i musiklivets totala dynamik.</P>
<P class="p166 ft1">Orkestrarnas måldokument</P>
<P class="p167 ft15">De statligt understödda orkestrarnas uppdrag kompletteras och artikuleras i dag genom de olika måldokument som formulerats av orkestrarna själva och orkestrarnas styrelser samt genom de uppdragsöverenskommelser som formulerats av huvudmännen.</P>
<P class="p75 ft8">Inte alla orkestrar har dock i dag en egen målskrivning eller strategisk plan för verksamhetens utveckling som komplement till uppdragen, något som framkommit i det material som orkestrarna skickat in till utredningen. Flera chefer talar också om att det viktiga inte är att ”skriva ned stolpar som man ändå måste revidera under vägen” – man sätter istället sin lit till processen och diskussionen.</P>
<P class="p75 ft8">De större orkestrarna visar i högre utsträckning än andra prov på en tilltro till måldokument som en form för att gestalta ambitionsnivå och inriktning. De mindre orkestrarna talar hellre i mer generella ordalag om ”profil” och ”inriktning”.</P>
<P class="p168 ft15">Hos de större orkestrarna ser man inte sällan prov på en vilja att bli konkret, exempelvis ”Utveckla en konsertverksamhet i Köpenhamn, varvid ett stort antal konserter kan dubbleras”(Ur Malmö symfoniorkesters måldokument, 2001), eller ”att förlägga några konserter årligen, inklusive barnproduktioner, i Vara Konserthus” (Ur Göteborgssymfonikernas årsredovisning 2004, under rubriken Uppdrag och strategiska mål). Några orkestrar formulerar vid sidan av de renodlat konstnärliga målen också mål som har med orkesterns framtida storlek att göra: <SPAN class="ft37">”Jönköpings sinfonietta ska, genom sin repertoar och framtoning, profilera sig som landets enda sinfonietta på heltid. Härmed avses en orkester som utgår från en mindre blåsbesättning och en stråkstyrka på maximalt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">7-6-4(5)-4-2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> […] </SPAN>” Även Västerås sinfonietta formulerar att de siktar på att bli <SPAN class="ft37">”Fullt utbyggd orkester som arbetar heltid”</SPAN>(ur Västerås Sinfoniettas verksamhets-</P>
<P class="p41 ft11">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8">plan 2004), och Dalasinfoniettan beskriver ambitionen att bli 35 musiker totalt.</P>
<P class="p28 ft8">Ett par av orkestrarna formulerar sin position i dag och uppställer parallellt målen för morgondagens position. I flera av uppdragen och målskrivningarna framträder bilden av orkestern som förvaltare av ett arv: man talar om en ”stabil verksamhet” och att ”förvalta de konstnärliga värdena”, ”säkerställa och förbättra tillgängligheten för den klassiska musiken”.</P>
<P class="p30 ft8">Man är också på flera håll mån om <SPAN class="ft6">konsertformen</SPAN>. I <SPAN class="ft6">Norrköpings symfoniorkesters (SON) </SPAN>målbeskrivning säger man om konsertformen <SPAN class="ft6">i dag </SPAN>att <SPAN class="ft6">”SON </SPAN>har en högklassig konsertverksamhet där tyngdpunkten ligger på en traditionell konsertform för symfoniorkester”. För konsertformen <SPAN class="ft6">i morgon </SPAN>stipulerar <SPAN class="ft6">SON </SPAN>att ”tyngdpunkten ska även i framtiden ligga på en traditionell konsertform för orkester”.</P>
<P class="p70 ft8">Flera orkestrar har dock ofta antingen tydligt formulerade eller på annat sätt uttalade ambitioner visavi den nyskrivna musiken i sina måldokument. Mer sällan återfinns denna inriktning uttryckt i själva uppdraget från huvudmannen.</P>
<P class="p31 ft15">De måldokument utredningen tagit del av beskriver höga ambitionsnivåer som spänner över allt från visioner om orkesterns kulturpolitiska ansvar, framtida roll i staden, länet, landet och världen till framtida spelplatser. Däremellan gestaltas ambitionsnivån avseende dirigenter och solister, men också pedagogiska insatser och ambitioner för arbetsmiljöarbetet inom respektive företag. Men flera av de mål som utredningen fångat upp fokuserar på bilden av orkesterns egna behov i relation till en egen definition av den musikaliska och konstnärliga kanon orkestern tillhör.</P>
<P class="p128 ft8">De länsmusikanknutna orkestrarna och deras huvudmän lutar ofta sin verksamhet på de riktlinjer som Kulturrådet tagit fram i samråd med huvudmännen, i kombination med de regionalt formulerade målen för verksamheten.</P>
<P class="p14 ft8">Flera orkestrar efterlyser tydligare mål och uppdrag från statligt håll.</P>
<P class="p14 ft8">Nedanstående tabell visar de 28 professionella orkestrar utredningen primärt fört samtal med under utredningstiden. Dessa orkestrar är här sorterade i fallande ordning efter antal musiker. Den kursiverade stilen markerar de orkestrar som erhåller ett direkt riktat statligt orkesterbidrag:</P>
<P class="p170 ft11">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p171 ft2">Tabell 2 Orkestrar i Sverige: antal musiker/orkesterbidrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p172 ft4">Orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p173 ft4">Antal musiker</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p174 ft23">Varav frilans</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p172 ft2">Kungliga hovkapellet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p175 ft2">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Göteborgs symfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">105</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft2">Kungliga filharmoniska orkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">104</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Sveriges Radios symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">101</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Malmö symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft4">Norrköpings symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">87</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Göteborgsoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">86</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Malmöoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft4">Helsingborgs symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Gävle symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Norrlandsoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft2">Stockholms läns blåsarsymfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Nordiska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Svenska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft4">Uppsala kammarorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Värmlands sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Västerås sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft4">Dalasinfoniettan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Göteborgsmusiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Jönköpings sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft2">Gotlandsmusikens blåsorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Östgöta blåsarsymfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Bohuslän big band</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft2">Norrbotten big band</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Musica Vitae</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft31">Camerata Nordica</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p172 ft4">Norrbottens Kammarorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p175 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p176 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p172 ft2">Folkoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p175 ft2">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p176 ft2">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p172 ft2">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p175 ft2">1 381</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p176 ft2">128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft2">Källa: orkestrarna.</P>
<P class="p178 ft11">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Förhållandet mellan orkesterns storlek och repertoaren</SPAN></P>
<P class="p180 ft40"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft39">Behovet av ett specifikt antal fast anställda musiker grundas i den huvudsakliga repertoar orkestern vill kunna omfatta.</SPAN></P>
<P class="p181 ft41">Orkestrarna har svällt i storlek sedan <NOBR>1800-talet.</NOBR> Många skäl anges till varför orkestrarnas storlekar vuxit sedan Mendelsohns, Beethovens och Schumanns dagar. Några av orsakerna har sin grund i tonsättares idéer (Berlioz, Wagner, Mahler m.fl.) som i samspel med framväxten av allt större konsertlokaler skrev verk för allt större besättningar. Orkesterns storlek kan sägas ha följt med de estetiska riktningar och moden som gällt fram till <NOBR>1900-talets</NOBR> början.</P>
<P class="p30 ft8">Exempel: <SPAN class="ft6">Gewandhausorkesterns </SPAN>(Leipzig) expansion från 1798 1896 – inom parentes balansen mellan 1:a och 2:a violin:</P>
<P class="p182 ft8">1798:33 (6 6) 1828:37 (6 6) 1831:39/40 (8 8) 1844:40/41 <NOBR>(6–6)</NOBR></P>
<P class="p183 ft8">1881:72 (12 10) 1896:86 (18 14)</P>
<P class="p184 ft2">Källa: ”Orchestral performance practices in the Nineteenth century size, proportions and seating”, Daniel J. Koury, egen bearbetning)</P>
<P class="p185 ft8">De allra största orkestrarna stod från början att finna bland dem som delade funktion mellan operaorkester och ordinär konsertorkester. I Sverige har antalet anställda musiker i symfoniorkestrarna, enligt utredningen En del av världen (Kungliga Musikaliska Akademien och svensk Scenkonst, 2005), dubblerats sedan början av <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p162 ft8">Då det hävdas att en fullt utbyggd symfoniorkester bör räkna cirka 100 musiker, är det mot bakgrund av att symfoniorkesterns storlek ska kunna möjliggöra ett så stort urval av den symfoniska repertoaren som möjligt. Där blir musik av exempelvis Mahler, som ofta fordrar de större orkesterstorlekarna, det yttre måttet för behovet av ett specifikt antal musiker.</P>
<P class="p162 ft8">Beethovens och Mozarts musik skrevs för och spelades av orkestrar med en mindre besättning än de fullt utbyggda symfoniorkestrarnas. Flera av Johannes Brahms verk uruppfördes av Meiningenorkestern, en orkester som räknade 49 musiker.</P>
<P class="p186 ft11">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft8">Om symfoniorkesterns storlek alltså är bestämd utifrån ambitionen att kunna spela musik som fordrar allt mellan dryga <NOBR>30-talet</NOBR> musiker till dryga hundratalet musiker, betyder det att behovet av hela musikerstyrkan växlar beroende av repertoarläggning. Exempelvis: om huvuddelen av repertoaren hos en given ”fullt utbyggd” symfoniorkester på cirka 100 musiker utgörs av musik av Brahms, Beethoven och Mozart, betyder det att en stor del av musikerresursen inte utnyttjas fullt ut.</P>
<P class="p187 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Symfoniorkestrarna</SPAN></P>
<P class="p188 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">De sju svenska symfoniorkestrarna utgör en mycket betydelsefull konstnärlig/musikalisk resurs.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">De sju svenska symfoniorkestrarna finns från Gävle i norr till Malmö i syd.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">En av de sju svenska symfoniorkestrarna hade 2005 en kvinna som chef.</SPAN></P>
<P class="p190 ft40"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft39">Den betalande publiken hos de fem statligt stödda symfoniorkestrarna har under åren </SPAN><NOBR>1998–2003</NOBR> sjunkit med 40 %.</P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Strategier utvecklas bland flera symfoniorkestrar för att möta de nya krav som samtiden och en tilltagande konkurrens på konsert- och nöjesområdet ställer. Dock behövs ett nytt förhållningssätt till omvärlden bl.a. för att stärka relationen till publiken.</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Antalet musiker vid de sju svenska symfoniorkestrarna varierar. I tabellen (3) nedan, presenteras de i storleksordning. Orkestrar som har statligt orkesterbidrag är kursiverade.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p172 ft2">Tabell 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p18 ft2">De svenska symfoniorkestrarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td38"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p172 ft2">Symfoniorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p115 ft2">Antal musiker</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td40"><SPAN class="p172 ft31">Göteborgs symfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td37"><SPAN class="p191 ft4">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td40"><SPAN class="p172 ft2">Kungliga filharmoniska orkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p191 ft2">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p172 ft2">Sveriges Radios Symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p191 ft2">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p172 ft31">Helsingborgs symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p191 ft2">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td40"><SPAN class="p172 ft4">Gävle symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p191 ft2">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p172 ft31">Malmö symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p191 ft2">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p172 ft31">Norrköpings symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p191 ft2">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td38"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td40"><SPAN class="p172 ft2">Källa: orkestrarna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft11">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft41">De sju svenska symfoniorkestrarna visar alla prov på en hög konstnärlig kapacitet. Samhällsutvecklingen har dock lett till att den musik som framförs av symfoniorkestrar närmast är att betrakta som en undergroundkultur det mediala landskapet domineras av populärmusik och kultur. Varken den symfoniska musiken, operan eller kammarmusiken har del av mer än en bråkdel av det redaktionella utrymme som i media ges de populärmusikaliska genrerna. Den klassiska musiken i stort tycks ständigt vara i behov av särskilda strategier för att kunna överleva. I ett tilltagande medialt tempo blir också denna musik, som är en konstform med tiden som bärande medium, också särskilt utsatt och skör. Den globala försäljningen av klassisk musik på CD noterar nya bottenrekord varje år sedan slutet av åttiotalet.</P>
<P class="p194 ft41">Även musikundervisningen i grundskolan har de senaste decennierna gradvis blivit mer inriktad på att öva den musik barn och ungdomar redan har en relation till – det vill säga som regel <SPAN class="ft43">inte </SPAN>klassisk orkestermusik. I den nationella utvärderingen av grundskolan (Musik, ämnesrapport till rapport 253 <NOBR>(NU-03),</NOBR> Skolverket 2003) skrivs bland annat att musikundervisningen förändrats till att ”vara mer påverkad av samhällets musikliv och ungdomars musikaliska föreställningar, intressen och behov”. En dryg tredjedel av musiklärarna uppger i utvärderingen att eleverna ”sällan eller aldrig får träna sig i att känna igen musik från olika kulturer och historiska tider”. I den nationella utvärderingen av musikämnet konstateras också att antalet behöriga musiklärare i grundskolan har sjunkit.</P>
<P class="p195 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Vikande publiksiffror</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Alla de fem statligt stödda symfoniorkestrarna visar på vikande publiksiffror under den av utredningen avgränsade perioden 1994 2003, samtidigt som kurvorna för arrangörs- och biljettintäkter i de flesta fall pekar uppåt, enligt Kulturrådets statistik (Musik 2003, Statens Kulturråd).</P>
<P class="p162 ft41">En slutsats utredningen kan dra då det gäller flera av de svenska orkestrarna, är att det tycks vara <SPAN class="ft43">färre </SPAN>som betalar <SPAN class="ft43">mer </SPAN>för ungefär samma utbud. Några dramatiska ökningar av antalet konserter kan nämligen inte heller noteras bland symfoniorkestrarna. Sammantaget fortsätter de sju symfoniorkestrarna att göra runt 600 konserter årligen. Sveriges Radios symfoniorkester och Kungliga Filharmoniska orkestern (som är undantagna den statistik som</P>
<P class="p196 ft11">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Statens Kulturråd samlar in) redovisar däremot ökande publiksiffror i den ekonomiska analysen ”En del av världen” (Kungliga Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst, 2005) upp till en nära <NOBR>80-procentig</NOBR> beläggningsgrad.</P>
<P class="p168 ft15">Orkesterföreträdare noterar i flera fall också att ”otroheten” bland biljettköparna ökar. Publiken bestämmer sig senare och tycks (i de flesta fall) bli allt mindre benägna att binda upp sig lång tid i förväg genom abonnemangsköp. Flera andra undersökningar som gjorts internationellt pekar på samma trend. Orsakerna till detta antas vara många – den mediala utvecklingen och konkurrensen nämns ofta för att förklara trenden.</P>
<P class="p75 ft8">Utredningen har i de samtal som förts med orkestrarna erfarit att få av orkestrarna gör återkommande grundliga publikundersökningar, något som också konstaterades i Kulturrådets rapport Orkester.nu (Kulturrådet 2000:3). Utredningen bedömer att det finns behov av sådana publikundersökningar för att på ett bra sätt kunna utveckla verksamheterna.</P>
<P class="p121 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Om symfoniorkestrarnas strategier</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Flera av symfoniorkesterföreträdarna har, bl.a. i skenet av vikande publiksiffror, uppmärksammat behovet av att öppna konserthusen och skapa en delvis ny bild av verksamheten.</P>
<P class="p73 ft8">Under utredningsarbetet har signaler kommit från ett antal av symfoniorkestrarna om ytterligare förändringar av inriktningen – Norrköpings Symfoniorkester skulle vara villig att axla ett större ansvar för vår tids musik. Kungliga Filharmonikerna vill ytterligare bredda verksamheten mot en än mer utåtriktad verksamhet och inkluderandet av musikformer som tidigare inte fått så stor plats i verksamheten – exempelvis barockmusik men också gästensembler med olika specialiseringar.</P>
<P class="p74 ft8">Helsingborgs symfoniorkester (HSO), talar med tillförsikt om det framtida HSO som en modern orkester – bland annat anställs en <NOBR>composer-in-residence</NOBR> på tre år. De beställer också ett flertal nya verk, företrädesvis av kvinnliga tonsättare och skall även pröva ett ”mentorskap” för svenska dirigenttalanger. Detta för att främja fler engagemang av svenska dirigenter.</P>
<P class="p198 ft8">Det är också intressant att notera att symfoniorkestrarna i Stockholm, Göteborg och Helsingborg, som själva styr över programverksamheten i sina konserthus, är på väg mot en allt större</P>
<P class="p77 ft11">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft8">bredd på det totala utbudet i husen, så att man parallellt med orkestersäsongen får ett brett upplagt utbud av andra musikformer i huset.</P>
<P class="p14 ft8">Både i Gävle och i Norrköping är man på väg att hitta en balans mellan orkestrarnas verksamhet och den kongressverksamhet och övrig programverksamhet som finns i de respektive husen. Gävleorkesterns beslut att dela marknadsföringskompetens med den övriga verksamheten i Gävle Konserthus är också ett steg mot att göra orkestern mer synlig och inkluderad i ett bredare sammanhang.</P>
<P class="p30 ft8">I ett par av orkestrarna har också en hårdnande ekonomisk situation lett till en intensifiering av de övergripande diskussionerna kring orkesterns framtida roll. Nya allianser och uppsökande verksamheter skapas över hela landet. I Malmö symfoniorkester (MSO) och Gävle symfoniorkester diskuteras personal- och ledarskapsfrågor på ett sätt som pekar på ett modernt tänkande som den svenska orkestervärldens strukturer tidigare betraktat som främmande.</P>
<P class="p200 ft15">I Skåne genomförs inom ramen för festivalen Music Around, ett samarbete mellan ett flertal stora och små orkestrar på både den danska och den svenska sidan – bland de svenska orkestrarna finns Musica Vitae, HSO, MSO och Malmöopera och Musikteater. Musik i Syd tillsammans med Danska radion är samordnare av detta projekt som 2006 resulterar i framföranden av Sjostakovitjs samtliga symfonier. Fler samarbeten över sundet är igång, med Musik i Syd som samlande kraft och motor. I projektet ”Tonsatt” genomförs en större satsning på den nya svenska musiken i form av ett treårigt engagemang av tre svenska tonsättare – också i detta samarbete ingår MSO, HSO och Musica Vitae, men även kammarmusikensembler och körer i regionen.</P>
<P class="p201 ft41">Dessa strategier och inriktningar stämmer väl överens med tendenserna runt om i världen. De processer som i Sverige ännu så länge befinner sig i inledningsfasen, har i regel drivits längre bland de utländska orkestrar som i högre grad än de svenska och nordiska är beroende av såväl sponsring som publikintäkter. Symfoniorkesterns överlevnad har diskuterats livligt internationellt de senaste trettio åren, och har utomlands genererat tydliga strategier för att möta ett hårdnande ekonomiskt och kulturellt klimat. I såväl England och USA strävar orkestrarna efter att skapa en större lokal och regional förankring med ambitiöst utbyggda ”educational programs” och idéer om ”community outreach”; många orkestrar har</P>
<P class="p202 ft11">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">byggt upp egna pedagogiska avdelningar som hanterar såväl skolsom amatörsamverkan.</P>
<P class="p103 ft15">Även anrika Berlinfilharmonikerna jobbar med kammarmusik och kompositionsverkstäder i Berlins förorter vid sidan av ett digert symfoniskt program. Men även i Norden finns intressanta exempel på hur man kan driva orkesterverksamhet på ett för svenska förhållanden ovanligt sätt. De finska modellerna för att knyta levande upphovsmän till institutionerna, så kallade <NOBR>composer-in-</NOBR> residence, tycks ha varit ett framgångskoncept som länge prövats runt om i Europa, inte minst i Frankrike. Även de unga finska dirigenterna slussas på ett naturligt sätt ut i de nationella orkestrarna för att kunna bygga upp en repertoarkännedom och förfina sitt <NOBR>know-how.</NOBR> I dessa avseenden ligger de svenska orkestrarna ännu bara i startgroparna.</P>
<P class="p203 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Allmänhetens </SPAN><NOBR>CD-växlare?</NOBR></P>
<P class="p122 ft8">Bilden av symfoniorkestern som – i första hand – förvaltare av ett arv är central hos de flesta orkestrar. Denna bild föder i sin tur en rad ställningstaganden.</P>
<P class="p73 ft8">Ur förvaltarrollen kommer också definitionen av kärnrepertoaren. Orkestrarna skulle kunna sägas definiera sig som en sorts allmänhetens <NOBR>CD-växlare:</NOBR> man ser det som sitt uppdrag att kunna täcka in en så stor del av den symfoniska repertoaren som möjligt. Den synen får konsekvenser för hur man definierar behovet av musiker. Verk av bl.a. Gustav Mahler, skrivna för de största orkesterbesättningarna får därmed stå som yttre referens för hur stor en symfoniorkester behöver vara. Detta gör att alla anställda musiker inte behövs hela tiden.</P>
<P class="p75 ft8">Med de utgångspunkter man i dag tar för givna för verksamheterna, fordras med andra ord möjligheten att växla mellan cirka 40 och 100 musiker på podiet. Detta betyder att alla anställda musiker inte behövs hela tiden.</P>
<P class="p204 ft41">Samtliga sju symfoniorkestrar har också de senaste 30 40 åren upplevt en ökning av numerären. I den utvecklingsplan för scenkonsten i Skåne, tagen av region Skånes styrelse år 2004, talas om den för regionen viktiga ambitionen att ge orkestrarna möjlighet att ”uppnå en storlek som stämmer överens med respektive orkesters kärnrepertoar”. Även de övriga två mindre symfoniorkestrarna i</P>
<P class="p205 ft11">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft8">Gävle och Norrköping anger möjligheten till en ytterligare ökning av numerären som en viktig utvecklingsfaktor.</P>
<P class="p28 ft8">De flesta av symfoniorkestrarna uttrycker en oro över den ekonomiska situationen och framtiden, med små möjligheter till stora satsningar utöver den absoluta kärnverksamheten.</P>
<P class="p31 ft15">De rörliga kostnaderna, som bl.a. innefattar kostnaderna för solister och dirigenter har de senaste decennierna ökat markant (se avsnittet 5.1.1), på ett sätt som inte står i paritet med ökningen av de fasta kostnaderna. Men här har några orkestrar visat att det även i ett pressat läge går att av egen kraft vända trenden. Den kris som Norrköping Symfoniorkester hamnade i för ett par år sedan löstes bl.a. genom ett kollektivt krismedvetande och en noggrann kontroll och omvärdering av alla utgifter – utan att man upplevde att man tummade på det kvalitativa innehållet.</P>
<P class="p70 ft8">Det som ligger utanför den verksamhet man definierar som basen, blir något man ofta söker extern finansiering för. Till och med att spela kammarmusik är enligt de rådande svenska avtalen mellan symfoniorkestermusiker och arbetsgivare, något parterna måste förhandla om. Kammarmusik, eller – grovt sett – spel utan dirigent, är alltså något som orkesterledningarna i dag måste betala sina anställda symfoniker extra för. Det betyder att man i avtalen i princip låst den musikerresurs som orkestern utgör till en verksamhet som alltid måste inkludera en ofta kostsam dirigent (se avsnitt 6.3.1).</P>
<P class="p206 ft8">Samtid i frack</P>
<P class="p90 ft8">Orkestrarnas instrumentbesättningar har inte varit en del av den tekniska revolution som ägt rum de senaste 100 åren. Nya instrumentgrupper har inte tillkommit – nya media i kombination med orkester används sällan i orkestersammanhang.</P>
<P class="p14 ft8">Det ansedda, numera främst digitala, musiklexikonet Groves (www.grovemusic.com, 2006) definierar den moderna symfoniorkestern som något som blivit ett <SPAN class="ft6">”museum, en isolerad, självbekräftande institution hängiven bevarandet och spridningen av kulturellt värdesatta artefakter” </SPAN>(utredningens översättning).</P>
<P class="p162 ft15">På samma gång som många av orkesterföreträdarna uppger sig vilja komma bort från ”finkulturstämpeln”, fortsätter många av orkestrarna att värna om nedärvda konsertformer framförda i frack och långklänning. Det invanda tycks ha en stark ställning. Många</P>
<P class="p207 ft11">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft15">talar om vikten av att utveckla formerna för att nå nya publikgrupper, samtidigt som man understryker betydelsen av att behålla den publik man har: båda begripliga utgångspunkter, som dessvärre tycks bromsa satsningar och specialiseringar som skulle kunna skapa större skillnader mellan orkestrarnas utbud i landet.</P>
<P class="p73 ft8">Detta grundläge gör situationen alltmer prekär för orkestrarna, eftersom även den grupp av äldre besökare som länge utgjort kärnan av konsertbesökare enligt flera bedömare kan vara i försvinnande. Dagens femtio- och sextioåringar har inte samma relation till den institutionaliserade orkesterverksamheten som tidigare generationer. Bob Dylan, Beatles och Rolling Stones är för många i denna grupp en större identifikationsfaktor än von Karajan, Beethoven och Mozart.</P>
<P class="p74 ft8">I en värld där den musikaliska kanon inte längre definieras av den klassiska musiken, kan det visa sig vara tvunget för orkestrarna att på sikt vara tvungna att omvärdera många av de tidigare givna positionerna.</P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Dyra strategier</SPAN></P>
<P class="p40 ft8">De reklamkampanjer för orkestrar som synts och hörts genom åren har ofta haft fokus på dirigent och solister, i ett försök att hitta individer som kan bära budskapet till publiken. Marknadsföringen av en orkester av traditionellt snitt är inte alldeles enkel. Orkestrarna byter program i stort sett varje vecka; då recensionerna kommer repeterar man redan nästa program. Därför kan lanseringen av en nytillträdd chefdirigent, eller en gästande världsstjärna bidra till att stärka bilden av orkestern.</P>
<P class="p204 ft41">Symfoniorkestern är alltså i dag en verksamhet som har en starkt internationell prägel. Såväl repertoar som dirigenter och solister kommer till största delen från andra länder än Sverige. Samtidigt odlas en gemensam uppfattning om vilken typ av stimuli en orkester behöver för att utvecklas: bättre dirigenter och bättre musiker utgör ett starkt fundament i den behovstrappa som orkestrarna formulerar. Här tycks utvecklandet av svenska dirigenttalanger vara av underordnad betydelse för de flesta svenska symfoniorkestrar. En effekt av den gemensamma syn som orkestrarna tycks ha på verksamheten är en likriktning av repertoaren. Vissa verk är ständigt återkommande och ingår i den kanon som orkestrarna ser som sin självklara uppgift att förvalta. Att värna detta</P>
<P class="p210 ft11">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33449x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">kulturarv är visserligen lovvärt, men en alltför hög fokusering på en specifik musikhistorisk period minskar samtidigt möjligheten att spela en mer breddad repertoar.</P>
<P class="p106 ft8">Relationen till de internationella agenturerna synes vara dubbel. Samtidigt som dessa erbjuder orkestrarna de hett eftertraktade solisterna och dirigenterna, vittnar orkestrar om hur verksamheterna lider av de höga priserna. Man ser sig genom de yttre kraven på ökade intäkter och större publik fångad i en fälla, eftersom de vanligaste strategierna för en orkester att öka sin publik och sina intäkter står att finna just i valet av solist och dirigent.</P>
<P class="p212 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Operaorkestrar</SPAN></P>
<P class="p213 ft29"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft45">I Sverige finns i dag 6 orkestrar knutna till operaverksamhet, med en spridning från Umeå i norr till Malmö i syd.</SPAN></P>
<P class="p214 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">2005 var en operachef kvinna, och fem operachefer män. Ingen av operaorkestrarna hade 2005 en kvinna som orkesterchef.</SPAN></P>
<P class="p214 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">2 av operaverksamheterna ökar sin publik åren 1998 2003. Övriga har minskat sin publik under samma period.</SPAN></P>
<P class="p215 ft8">Det står klart att man inom operavärlden betraktar operaorkestrarna som en integrerad del i verksamheten. Några egna produktionsmedel finns inte i någon högre utsträckning för dessa orkestrar. I nedanstående tabell visas de svenska operaorkestrarna, sorterade i storleksordning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p110 ft2">Tabell 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p18 ft2">Operaorkestrar i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p18 ft42"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p110 ft3">Operaorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p216 ft2">Antal musiker</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p111 ft2">Varav frilans</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td48"><SPAN class="p110 ft4">Kungliga hovkapellet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p217 ft4">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p218 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p110 ft2">Göteborgsoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p217 ft2">86</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p218 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p110 ft2">Malmöoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p217 ft2">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p218 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p110 ft23">Norrlandsoperans orkester (delfinansiering genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td42"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p110 ft4">länsmusik)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p217 ft4">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p218 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td48"><SPAN class="p110 ft3">Värmlands sinfonietta (delfinansiering genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p110 ft4">länsmusik)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p217 ft4">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p218 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td48"><SPAN class="p110 ft2">Folkoperans orkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p217 ft2">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p218 ft2">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft2">Källa: orkestrarna.</P>
<P class="p220 ft11">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft8"><SPAN class="ft8">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">De tre stora operahusen</SPAN></P>
<P class="p40 ft41">De stora operahusen i Malmö och Göteborg får statligt bidrag för opera/musikteaterverksamhet inom anslaget 28:6. Stockholmsoperan finansieras i särskild ordning genom anslaget 28:5. Orkestrarna har också endast i begränsad omfattning någon egen konsertverksamhet vid sidan av <NOBR>opera-,</NOBR> musikal- och balettföreställningarna.</P>
<P class="p198 ft15">Verksamheten ser också annorlunda ut för musikerna i operaorkestrarna i jämförelse med symfoniorkestrarnas verksamhet. Musikerna har ett större antal så kallade dubbla inställelser (exempelvis repetition dagtid och föreställning kvällstid med annat material) än i symfoniorkestrarna. Musikerna tillbringar också en förhållandevis stor del av sin arbetstid inför publik, eftersom man alltid spelar ett flertal föreställningar av samma produktion.</P>
<P class="p75 ft8">Men den stora fasta resurs som musikerna utgör innebär att också operaorkestrar uppvisar samma mönster som de stora symfoniorkestrarna. En mozartopera spelas på mindre besättning än en wagnerföreställning, och behovet av en specifik orkesterstorlek växlar.</P>
<P class="p75 ft8">I Malmö har ett lokalt avtal och ett tilltagande krismedvetande möjliggjort kammarmusikspel och annan projektverksamhet inom ramen för musikertjänsterna – här finns också en <NOBR>composer-in-</NOBR> residence anställd, och en operaverkstad som breddar bilden av operan som konstform.</P>
<P class="p73 ft8">På samma sätt som hos symfoniorkestrarna finns hos operainstitutionerna ett starkt förvaltande drag och de är en del av samma fokus kring solister och dirigenter som de andra orkestrarna och därmed också en del av samma problematik kring de dramatiskt ökande kostnaderna.</P>
<P class="p75 ft8">Utredningen bedömer att det borde finnas ett större utrymme för ny kammaropera i Sverige, och därmed bredda mångfalden på området. Genom att kunna dela in orkestrarna vid de större institutionerna i mindre ensembler och vara villig att ompröva traditionella föreställningar om vad operaverksamheten kan vara, skulle institutionerna kunna komma längre i närkontakt med såväl nya publikgrupper som den nya operamusiken. Det skulle också kunna ge en utvidgad konsertverksamhet vid sidan om operaspelet och möjliggöra turnerande verksamhet.</P>
<P class="p222 ft11">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Operaorkestrarna i Värmland och Norrland</SPAN></P>
<P class="p90 ft8">Orkestrar finns även vid de två mindre operahusen – Värmlands sinfonietta och Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan. Båda dessa orkestrar har egna konsertserier vid sidan om uppgiften som operaorkester, ett arbetssätt som påminner om verksamheter runt om i Europa, där operaorkestrar i högre utsträckning än i Norden också har egna symfoniserier.</P>
<P class="p162 ft41">I Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan ingår även kammarmusik som en del av tjänsten, vilket kan ge större innehållslig flexibilitet. Vid Värmlandsoperan har man också haft framgång med operor som arrangerats om för sinfoniettans mindre besättning.</P>
<P class="p14 ft8">Det problematiska tycks vara bidragsformerna för dessa två orkestrar. Båda har en del av verksamhetens finansiering i form av länsmusikpengar, och en del i form av bidrag för musikteaterverksamhet. Därmed uppstår problem med transparens i fråga om bl.a. ansvarfördelningen – möjligheterna till uppföljning och utvärdering försvåras också i detta system.</P>
<P class="p79 ft8"><SPAN class="ft8">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Folkoperan</SPAN></P>
<P class="p90 ft8">Folkoperans orkester är kanske den mest frilansberoende strukturen, i jämförelse med de övriga orkestrar som ingått i översynen. Den osäkerhet som strukturen för denna halvtidsorkester på frilansbasis medför för musikerna framgår tydligt av samtalen med företrädarna.</P>
<P class="p224 ft15">Samtidigt har just denna struktur medgett maximal flexibilitet för en institution som i högre utsträckning än de övriga operainstitutionerna är beroende av biljettintäkter – att anställa en orkester inom ramen för Folkoperans nuvarande budget skulle inte fungera. Osäkerheten som dessa musiker upplever delas också av andra musiker inom ramen för deltidskonstruktioner, och illustrerar en problematik som vi går närmare in på under avsnittet</P>
<P class="p225 ft6">Musikerna och arbetssituationen<SPAN class="ft8">, avsnitt 6.3.</SPAN></P>
<P class="p226 ft41">De inbördes olikheter som de mindre operaverksamheterna uppvisar är intressanta ur flera sammanhang. Den större flexibilitet som dessa mindre verksamheter uppvisar, är till en del beroende av ekonomiskt tvingande skäl. Men det tycks också som om de mindre husen är mer benägna att omformulera och ompositionera sin verk-</P>
<P class="p227 ft11">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33452x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft8">samhet, med en högre grad av också konstnärliga experiment som resultat.</P>
<P class="p229 ft8">I tabell 5, nedan, kan fördelningen av bidragen från regional, lokal och statlig nivå till operaverksamheterna år 2003 studeras.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p230 ft2">Tabell 5</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td50"><SPAN class="p231 ft3">Statens andel av bidragen till operaverksamheterna 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td52"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td53"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td54"><SPAN class="p18 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p110 ft31">Opera 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p18 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p232 ft31">Statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p233 ft32">Regionala/lokala</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td19"><SPAN class="p234 ft32">Summa bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p235 ft32">Statens andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p18 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p236 ft4">bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p233 ft23">bidrag tkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p237 ft4">tkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p235 ft32">av de totala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td51"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td53"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td54"><SPAN class="p235 ft32">bidragen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p110 ft2">Kungliga operan</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td55"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p236 ft2">316 109</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td56"><SPAN class="p116 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td19"><SPAN class="p173 ft2">316 109</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p238 ft2">100 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p110 ft2">Folkoperan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p236 ft2">11 979</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p116 ft2">12 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p173 ft2">24 779</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p238 ft2">48 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p110 ft2">Göteborgsoperan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p236 ft2">85 914</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p116 ft2">139 180</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p173 ft2">225 094</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p238 ft2">38 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td58"><SPAN class="p110 ft32">Malmö opera och musikteater</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p236 ft2">42 434</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p116 ft2">91 001</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p118 ft2">133 435</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p238 ft2">32 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p110 ft2">Värmlandsoperan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p236 ft2">11 964</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p116 ft2">16 886</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p173 ft2">28 850</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p238 ft2">41 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p110 ft23">Norrlandsoperan (inkl. dans)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p236 ft2">15 362</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p116 ft2">27 011</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p118 ft2">42 373</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p238 ft2">36 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><SPAN class="p110 ft4">Totalt, tkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p18 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p236 ft4">483 762</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p116 ft4">286 878</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p173 ft4">770 640</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p238 ft4">63 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft2">Källa: Statens kulturråd, Teater 2003.</P>
<P class="p240 ft41">Av ovanstående kan utredningen konstatera att staten stöder operaverksamheten i sin helhet med 63 % av de totala samhällbidragen.</P>
<P class="p241 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Kammar- och blåsorkestrar samt storband</SPAN></P>
<P class="p242 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">De 15 kammar- och blåsorkestrarna i Sverige är spridda från Luleå i norr till Växjö i syd.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Kammarorkestrarna turnerar mer utanför sina hemkommuner än symfoniorkestrar.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Musikerna i kammarorkestrarna delar ofta sin tid mellan orkesterspel och kammarmusik.</SPAN></P>
<P class="p189 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">Tre av de 15 kammarorkestrarna hade 2005 kvinnor som chefer, tolv kammarorkestrar hade män som chefer.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Den betalande publiken för de 10 kammar- och blåsorkestrarna med statligt orkesterbidrag har åren 1998 2003 minskat med 18 %</SPAN></P>
<P class="p243 ft41">I en diskussion kring kammarorkestrarna och deras situation kan man först konstatera att en ytterligare uppdelning kan vara på sin plats. Tio av de femton <NOBR>kammar-,</NOBR> blåsorkestrar och storband som ingått i översynen fungerar som deltidsorkestrar på olika sätt. Flera</P>
<P class="p244 ft11">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33453x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">av dessa delar tiden mellan orkesterspel och spel i mindre ensembler. I nedanstående tabeller (tabell 6 7) visas den indelning som utredningen gjort då det gäller kammar- och blåsorkestrar med statligt orkesterbidrag. Tabell 6 visar först orkestrarna som bedriver heltidsverksamhet.</P>
<P class="p245 ft2">Tabell 6 Kammarorkestrar och blåsorkestrar, heltid, med statligt orkesterbidrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p110 ft23">Kammar- och blåsorkestrar, heltid, med statligt orkesterbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p246 ft32">Antal musiker</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p110 ft2">Dalasinfoniettan</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td13"><SPAN class="p238 ft2">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td61"><SPAN class="p110 ft2">Göteborgsmusiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p238 ft2">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td61"><SPAN class="p110 ft2">Musica Vitae</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p238 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td59"><SPAN class="p110 ft2">Svenska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p238 ft2">38</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft8">I tabellen 6 återfinns alltså en blåsorkester (Göteborgsmusiken) samt en stråkorkester (Musica Vitae). De två övriga orkestrarna har blandad instrumentbesättning. I tabellen 7 återfinns sex orkestrar. Fyra av orkestrarna har blandad instrumentbesättning och två (Norrbottens Kammarorkester och Camerata Nordica) är i första hand stråkorkestrar.</P>
<P class="p248 ft2">Tabell 7 Kammarorkestrar, deltid, med statligt orkesterbidrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p110 ft3">Kammarorkestrar, deltid, med statligt orkesterbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p112 ft32">Antal musiker</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p249 ft32">Varav frilans</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><SPAN class="p110 ft2">Nordiska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p250 ft2">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p238 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p110 ft2">Uppsala kammarorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p250 ft2">Cirka 35</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p238 ft2">Cirka 24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p110 ft2">Västerås sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td65"><SPAN class="p250 ft2">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p238 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p110 ft2">Jönköpings sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td65"><SPAN class="p250 ft2">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p238 ft2">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p110 ft2">Norrbottens Kammarorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p250 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p238 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p110 ft2">Camerata Nordica</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p250 ft2">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p238 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft8">Tre av ovanstående orkestrar räknar med ett mer eller mindre fast behov av frilansmusiker i verksamheten.</P>
<P class="p106 ft8">I tre av de deltidsverksamma kammarorkestrarna (Nordiska Kammarorkestern, Uppsala Kammarorkester och Jönköpings Sinfonietta) delar musikerna sin tid mellan kammarmusikspel i mindre ensembler och orkesterspel.</P>
<P class="p106 ft8">De orkesterkonserter som rapporteras in till kulturrådet är sammantaget fler bland kammarorkestrarna och har större regional spridning än de som genomförs av symfoniorkestrarna (se avsnitt 6.5 Spridning).</P>
<P class="p252 ft11">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft15">Genom den (jämfört med de större symfoniorkestrarna och operaorkestrarna) relativt mindre besättningen i orkestern uppstår behovet av att ha alla musiker på plats hela tiden – utrymmet för avlastningsledigheter för musikerna är litet i dessa orkestrar.</P>
<P class="p73 ft8">En stor del av dessa kammarorkestrar tillbringar en stor del av arbetstiden på turné, med dryga restider, och är alltså långt mindre stationära än de större symfoniorkestrarna. Bland kammarorkestrarna, hittar man också några som bryter den trend av minskande publiksiffror som gäller generellt för orkestrarna under den studerade perioden. Västerås sinfonietta, Jönköpings sinfonietta och Svenska kammarorkestern visar på en positiv trend i publiktillströmningen.</P>
<P class="p204 ft15">Repertoarmässigt är det kanske främst storbanden och blåsorkestrarna som skiljer ut sig. Både storband och blåsorkestrar representerar genrer som helt eller delvis har en annan traditionsbakgrund än de övriga. I blåsorkestrarnas fall finns en stark koppling till traditioner av både militärmusik och brunnsmusik.</P>
<P class="p168 ft8">I dag finns också en rik repertoar av s.k. västerländsk konstmusik skriven för blåsorkestrar, men också mycket arrangemang och transkriptioner från andra orkesterformer och genrer. Steget till renodlad underhållningsmusik tycks också lättare att ta för blåsorkestrar. Vid sidan av de svenska professionella blåsorkestrar som utredningen studerat finns också Marinens Musikkår i Karlskrona. Förvaret är huvudman för verksamheten i Marinens Musikkår – en verksamhet som breddats till att omfatta konsertserier, skolkonserter och kammarkonserter vid sidan av de reguljära uppdragen för försvarsmakten.</P>
<P class="p253 ft8">I dag finns endast en blåsorkester med statligt orkesterbidrag – Göteborgsmusiken. En av Göteborgsmusikens största köpare av tjänster är försvaret, och skulle försvaret besluta sig för att inte behöva Göteborgsmusikens tjänster i framtiden, är också denna blåsorkesters verksamhet kraftigt hotad. Det samma måste sägas gälla Marinens Musikkår.</P>
<P class="p198 ft41">I regeringens planeringsanvisningar för försvaret (Fö2005/2483/ MIL) skrivs om behovet av att öka rationalitet och effektivitet i grundorganisationen – vilket skulle kunna innebära reduceringar i uppvisningsverksamheten och omfattningen av musikverksamheten. Här finns alltså tecken på att den svenska blåsmusiktraditionen skulle kunna vara hotad, om den koppling som ännu finns till försvaret skulle försvagas: GöteborgsMusiken – eller Flygvapnets musikkår (FMK) som orkestern kallas i försvarssammanhang och</P>
<P class="p254 ft11">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">Marinens Musikkår (MMK) utgör två av de kvarvarande fem svenska, professionella blåsorkestrarna – dessutom är FMK och MMK de enda två som spelar blåsorkester på heltid.</P>
<P class="p255 ft15">Utredningen konstaterar att om en nedläggning, eller minskning skulle ske av försvarets engagemang i dessa orkestrar, skulle det innebära ett hårt slag mot blåsmusikområdet på nationell nivå.</P>
<P class="p106 ft8">Storbandens repertoar är kanske den yngsta av alla ingående orkestrars – det nykomponerade till och med dominerar Norrbotten Big Bands (NBB) repertoar – NBB menar rentav att det är deras huvuduppgift att spela den nykomponerade musiken för genren. I tabell 8, nedan, visas de länsmusikanknutna blåsorkestrarna och storbanden, sorterade efter antal musiker.</P>
<P class="p256 ft2">Tabell 8 Blåsorkestrar och storband inom ramen för eller med nära anknytning till den regionala musikverksamheten (länsmusiken)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p110 ft2">Blåsorkestrar och storband</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td67"><SPAN class="p174 ft2">Antal musiker</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p110 ft2">Stockholms läns blåsarsymfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p238 ft2">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p110 ft2">Östgöta blåsarsymfoniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p238 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p110 ft2">Gotlandsmusikens blåsorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p238 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p110 ft2">Bohuslän Big band</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p238 ft2">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p110 ft2">Norrbotten Big band</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p238 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft2">Källa: orkestrarna.</P>
<P class="p251 ft8">Ovanstående orkestrar finansieras genom bidrag från länsmusiken. Av medlen till den regionala musikverksamheten/länsmusiken står staten för cirka 70 %.</P>
<P class="p258 ft8"><SPAN class="ft8">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Orkester- och kammarmusik i samma uppdrag</SPAN></P>
<P class="p259 ft15">I flera av de undersökta orkestrarna, exempelvis Nordiska Kammarorkestern och Jönköpings Sinfonietta har musikerna således möjligheten att spela såväl orkester som kammarproduktioner inom ramen för sina tjänster. Detta växelspel beskrivs av flertalet musiker som utredningen talat med, som mycket stimulerande, såväl socialt som konstnärligt, och få av musikerna som utredningen talat med skulle vilja bli av med någon av de olika delarna. Det måste också betraktas som gynnsamt för möjligheterna till flexibilitet – att kunna växla mellan orkester och mindre ensembler ger musikerna och organisationerna sammantaget en större kon-</P>
<P class="p260 ft11">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">taktyta och möjlighet att nå ut med summan av verksamhetens innehåll.</P>
<P class="p103 ft15">Bland kammar- och blåsorkestrarna tycks förmågan att omdefiniera sig ändå vara något mer uttalad än hos symfoniorkestrarna. De flesta lever också i en självklar relation till arrangörer och andra regionala aktörer på musikområdet. Genom att flera inte har egna konserthus, blir relationen till konsertarrangörer i respektive region naturligtvis central; dessa arrangörer blir länken ut mot publiken. Norrbottens Kammarorkester och Norrbotten Big Band har under åren byggt upp ett förtroende för musikformer som för 20 30 år sedan inte haft någon stark levande närvaro i Norrbotten. Inte minst de båda storbanden Norrbotten Big Band och Bohuslän Big Band har också byggt upp ett konstnärligt rykte som sträcker långt utanför den region man framförallt verkar i.</P>
<P class="p253 ft8">Utanför storstäderna blir kampen för den klassiska musiken också av ett delvis annat slag – det tycks som om de mindre orkestrarna har ett starkare tryck på sig att vara en synlig del av en region och kunna motivera sin existens genom denna regionala förankring. Utanför storstäderna blir också rollen som introduktör av musikformen mycket tydligare – i regioner utanför storstäderna är publikunderlaget inte lika stort och förförståelsen för den klassiska musiken inte lika bred som i exempelvis Stockholm eller Göteborg.</P>
<P class="p74 ft8">De mindre orkestrarna kan i vissa fall också visa på en viss uppfinningsrikedom då det gäller programsammansättningar – Musica Vitae och Norrbottens Kammarorkester är ett par orkestrar som genom målmedvetet arbete gjort den samtida musiken till en integrerad del av verksamheten, även om den huvudsakliga inriktningen också i de mindre orkestrarna är traditionell västerländsk konstmusik. Genom ensemblernas olikheter i besättning – allt från stråkorkestrar till blåsorkestrar, blir också den inbördes variationen i repertoar och stilar något större än mellan de mer homogena symfoniorkestrarna.</P>
<P class="p261 ft41">Det finns också såväl pågående som spirande samverkansidéer mellan flera av de mindre orkestrarna. Västerås sinfonietta och Västmanlandsmusiken har tillsammans med Sörmlands Musik & Teater under utredningstiden presenterat en samverkansidé som skulle möjliggöra heltidsanställning av musikerna i sinfoniettan, men också ett bredare regionalt verksamhetsfält och en större diversifiering av arbetsuppgifterna, såväl musikteater som kammarmusik skulle ingå inom ramen för den nya profilen. En sådan idé</P>
<P class="p254 ft11">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft3">Orkestrarna storlekar, strategier och mål</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft8">ligger i linje med den önskade utveckling som regeringen gav uttryck för i propositionen Kulturpolitik (1996/97:3). I propositionen talades, då det gäller de professionella kammar- och symfoniorkestrarna, om en ”utvecklingspotential både när det gäller att vidga verksamhetsradien i det egna länet och att finna nya samverkansformer över länsgränserna.”.</P>
<P class="p59 ft8">Också inom ramen för Norrbottens Kammarorkester finns planer på att bredda och fördjupa bilden av vad orkesterverksamhet kan vara – med satsningar på nykomponerad musik och gammal musik kopplat till såväl forskning som till pedagogiska insatser för konstmusiken.</P>
<P class="p14 ft8">Kammarorkestrarna och blåsorkestrarna uppvisar ofta en större flexibilitet i strukturen än de stora opera- och symfoniorkestrarna genom möjligheterna till spel i mindre ensembler som ofta är en del av verksamheternas helhet.</P>
<P class="p262 ft11">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p3 ft49">5 Om orkestrarnas ekonomi</P>
<P class="p263 ft6">Ekonomiska analyser som fokuserar på orkestrar och kulturinstitutioner utgår ofta från Baumol/Bowens studie ”Performing arts – the economic dilemma” (1966). Där beskrivs <SPAN class="ft8">inkomstgapet</SPAN>, dvs. det kroniska tillstånd i vilket utgifterna ständigt stiger i en högre takt än inkomsterna, den så kallade Baumols sjuka. Med William J. Baumols egna ord kan kärnan i den ekonomiska problematiken för kulturinstitutionerna beskrivas så här:</P>
<P class="p264 ft50">The significant point is that the objectives of the typical nonprofit organization are by their very nature designed to keep it constantly on the brink of financial catastrophe, for to such a group the quality of the services which it provides becomes an end to itself.” (Ur artikeln ”On the performing arts: the anatomy of their economic problems).</P>
<P class="p185 ft6">Själva kvalitetsbegreppet tycks alltså vara motorn i den permanenta ekonomiska kris som många kulturinstitutioner lider under. Baumol skriver vidare, att de mål som dessa organisationer uppställer, utgör bottenlösa kärl i vilka gränslösa mängder medel kan hällas. För, fortsätter Baumol, så fort nya medel ställs till en dylik organisations förfogande, kan korresponderande nya användningsområden lätt hittas, och ännu fler nya användningsområden för vilka ingen finansiering finns, kommer obevekligen att ta de gamlas plats.</P>
<P class="p125 ft6">Mycket som sagts och skrivits om den svenska orkesterverksamheten bekräftar också den välkända Baumolska tesen: i utredningen <SPAN class="ft8">”En del av världen”</SPAN>(Kungliga Musikaliska Akademien, Svensk Scenkonst 2005), men även i Kulturrådets budgetunderlag för 2002 2004 och i rapporten ”Orkester.nu” (Statens Kulturråd, 2001), konstateras att kostnadsutvecklingen på orkesterområdet har varit väsentligt kraftigare än uppräkningen egentligen gett utrymme för.</P>
<P class="p125 ft6">Om man håller Baumols analys för sann, att det är kvalitetstänkandet som obevekligen driver institutionerna till att balansera vid</P>
<P class="p52 ft11">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33460x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">randen av en ekonomisk avgrund, så är det i en närläsning av själva kvalitetsbegreppet, de konstnärliga valen och behoven, som måtten och relevansen för verksamhetens relation till bl.a. de nationella kulturpolitiska målen bör sökas. Därmed skulle man också kunna få en vägledning för statens framtida insatser och deras utformning.</P>
<P class="p75 ft6">Utredningens analys i detta kapitel omfattar de 15 orkestrar som i dag erhåller ett statligt stöd riktat till just orkesterverksamhet .</P>
<P class="p153 ft6">De bidrag som kommer till vissa av orkestrar via länsmusiken ingår i princip inte i analysen på grund av svårigheterna att utläsa dessa bidrag på ett relevant sätt i den befintliga statistiken. Rapporten Orkester.nu (Statens kulturråd 2000:3) uppskattade de bidrag som inom länsmusiken används till orkesterverksamhet till cirka 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p121 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft24">De ekonomiska förutsättningarna</SPAN></P>
<P class="p265 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Det är svårt att skapa en tydlig bild av finansieringen av de 15 orkestrar som tilldelas statligt bidrag för orkesterverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p266 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Det är även svårt att utläsa vilka faktorer som styrt ökningen av statsbidraget till de olika orkestrarna.</SPAN></P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statens andel av de totala samhällbidragen har legat på en stabil nivå såväl vad gäller symfoniorkestrar (cirka 33 %) som kammarorkestrar (cirka 45%). Landstingen har ökat sitt engagemang för båda orkestertyperna.</SPAN></P>
<P class="p189 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">De statliga bidragen till de fem symfoniorkestrarna har ökat med 34,5 % mellan åren 1994 2003. För de heltidsverksamma kammarorkestrarna har de statliga bidragen ökat</SPAN></P>
<P class="p267 ft26">med 98 % samt till de deltidsarbetande kammarorkestrarna med 26 % mellan åren 1998 2003 (exklusive de bidrag som kommer orkestrarna till del via länsmusiken).</P>
<P class="p268 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Den sammantagna ökningen av de fasta kostnaderna i orkes-</SPAN></P>
<P class="p267 ft6">terverksamheten, löner och lokaler, uppvisar en ökning på 26 % mellan åren 1994 2003. De övriga (bl.a. produktion och marknadsföring) kostnaderna ökar under samma period med 218 %.</P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Samtidigt som orkesterverksamheten generellt satsat mer på kostnaderna för bl.a. dirigenter, solister och marknadsföring, har antalet betalande besök sjunkit trots att antalet orkestrar i statistiken ökat genom åren.</SPAN></P>
<P class="p104 ft11">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Biljett- och arrangörsintäkterna har åren 1994 2003 ökat med 52 %.</SPAN></P>
<P class="p161 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">De totala egenintäkterna uppgår åren </SPAN><NOBR>1994–2003</NOBR> till cirka 20 % av de totala intäkterna.</P>
<P class="p161 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Statens relativa andel av de 15 orkestrarnas totala finansiering har ökat åren 1994 2003, från 27 % till 30 %. I dessa siffror ingår ej de medel som kommer via länsmusiken.</SPAN></P>
<P class="p161 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Landstingen har ökat sitt engagemang i de 15 orkestrarna 1994 2003, från 4 % till 20 %. Ökningen beror bland annat på att Västra Götalandsregionen övertagit ansvaret för Göteborgssymfonikerna.</SPAN></P>
<P class="p270 ft6">Som utredningen kunnat konstatera, är det svårt att klart redogöra för hur mycket statliga medel som kommer orkesterverksamheten till del. Kulturrådets rapport Orkester.nu (Statens kulturråd 2000:3) konstaterar att genom att orkesterverksamheten delfinansieras genom flera olika bidrag, så har det skapats ”svårigheter i fråga om uppföljning och analys för de institutioner som berörs av flera olika system”.</P>
<P class="p128 ft6">I följande avsnitt tar utredningen upp hur statens bidrag till de 15 orkestrarna med statligt orkesterbidrag har utvecklats – främst under perioden 1994 2003. I denna genomgång ingår inte de bidrag som ett antal orkestrar får genom länsmusiken. Anledningen är att statistiken på området inte är möjlig att tolka på ett tillfredsställande vis. Med beaktande av detta kan utredningen dock konstatera att om de bidrag som kommer till orkestrar via länsmusiken kunde räknas in skulle den statliga bidragsnivån i redovisningen öka.</P>
<P class="p125 ft6">Då orkesterutredningens direktiv anger att ”orkestrarnas ekonomiska villkor ska undersökas”, har utredningen tolkat det som att regeringen efterlyser en spegling av såväl den aktuella situationen som situationens utveckling över en viss tid. I det följande, har vi därför avgränsat perioden till att omfatta åren <NOBR>1994–2003.</NOBR> Ut- gångspunkten har varit den statistik som Statens Kulturråd samlar in och ansvarar för. Kulturrådets insamlade siffror för 2004 var då detta skrevs ännu inte kvalitetssäkrade, och utredningen har heller inte kunnat ta del av detta material. Utredningen har tagit del av orkestrarnas verksamhetsberättelser och årsredovisningar. Genom åren har det statistiska material som Kulturrådet samlat in varierat</P>
<P class="p126 ft11">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p271 ft6">något i innehåll; rubriker har lagts till och dragits ifrån. Även kvaliteten på det insamlade materialet har varierat.</P>
<P class="p62 ft6">Det är ofta inte möjligt att skilja ut kostnader för länsmusikverksamhet och orkesterverksamhet var för sig i materialet, eftersom några orkestrar redovisar kostnader för orkester- och länsmusikverksamhet i klump. Det finns också en viss variation i hur de olika orkestertyperna definierat vilka kostnader som ingått i redovisningsposterna. Det har därför varit viktigt att hålla utredningens egen återspegling av materialet på en generell nivå. De flesta förändringar i Kulturrådets statistik som utredningen noterat, kommenteras löpande i texten, men några utgångspunkter behöver tas med från början:</P>
<P class="p272 ft6">Perioden 1994 1996 redovisar siffror för 11 orkestrar:</P>
<P class="p84 ft8">Gävle Symfoniorkester</P>
<P class="p3 ft8">Helsingborgs Symfoniorkester</P>
<P class="p3 ft8">Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p9 ft8">Camerata Nordica (tidigare Camerata Roman)</P>
<P class="p3 ft8">Jönköpings Sinfonietta</P>
<P class="p3 ft8">Malmö Symfoniorkester</P>
<P class="p9 ft8">Svenska Kammarorkestern</P>
<P class="p3 ft8">Nordiska Kammarorkestern (tidigare Sundsvalls Kammarorkester)</P>
<P class="p3 ft8">Västerås Sinfonietta</P>
<P class="p9 ft8">Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p3 ft8">Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p273 ft6">Efter 1996 har regeringen beslutat att också följande orkestrar ska vara berättigade till statligt institutionsstöd:</P>
<P class="p274 ft8"><SPAN class="ft6">1997: </SPAN>Göteborgsmusiken</P>
<P class="p3 ft8"><SPAN class="ft6">1998: </SPAN>Musica Vitae , Norrbottens Kammarorkester</P>
<P class="p271 ft6">2003 tillkommer <SPAN class="ft8">Dalasinfoniettan </SPAN>i redovisningen (dock fick Dalasinfoniettan orkesterbidrag redan fr.o.m. 2002)</P>
<P class="p275 ft6">Då utredningen nedan redovisar trendlinjer, ska dessa läsas med ovanstående i minnet. Siffermaterialet är inte korrigerat för inflation utan redovisas i faktiska tal. 1997 frångick Kulturrådet den praxis som redovisade siffrorna enligt ett brutet verksamhetsår. Detta återspeglas också i vår egen sammanställning av dessa siffror. Med kommunal nivå avses här kommuner, landsting och regionförbund. I nedanstående diagram (1) visas hur bidragen till orkes-</P>
<P class="p276 ft11">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">terverksamheten från staten och den kommunala nivån utvecklats parallellt mellan åren 1994 2003.</P>
<P class="p277 ft2">Diagram 1 De offentliga bidragens utveckling</P>
<P class="p278 ft51">Bidragens utveckling statlig/kommunal nivå</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p279 ft52">TKR</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p173 ft53">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><SPAN class="p173 ft53">200 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td72"><SPAN class="p173 ft53">150 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td72"><SPAN class="p173 ft54">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td72"><SPAN class="p173 ft55">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><SPAN class="p173 ft55">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td72"><SPAN class="p19 ft56">94/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft56">95/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p19 ft56">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft56">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td75"><SPAN class="p280 ft56">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td76"><SPAN class="p19 ft56">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft56">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft56">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p19 ft56">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td75"><SPAN class="p280 ft57">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft58">Statens andel</P>
<P class="p282 ft58">Kommunal nivå</P>
<P class="p82 ft2">Källa: Statens Kulturråds statistik 1994 2003.</P>
<P class="p283 ft6">Diagrammet visar alltså bidragens utveckling åren 1994 2003. De största kliven i bidragsutvecklingen i denna presentation utgörs av de år då nya orkestrar förts in i redovisningen och bidragssystemet, 1997 och 2003. Såväl den statliga som den kommunala nivån uppvisar år då bidragen stått tämligen stilla, med undantag för uppräkning enligt pris- och löneomräkningschablonen.</P>
<P class="p30 ft6">Sett över tioårsperioden ökar dock staten sina totala bidrag till orkestrarna från 80,3 miljoner kronor till 145,4 miljoner kronor, en ökning på 81 %, medan den regionala nivån ökade sina anslag från 156 miljoner kronor till 234 miljoner kronor, en ökning med 50 %.</P>
<P class="p30 ft6">De totala samhällsbidragen till orkesterverksamheten har alltså ökat från 236,6 miljoner kronor till 379,6 miljoner kronor under perioden 1994 2003, vilket motsvarar en ökning på 60 %.</P>
<P class="p14 ft6">Egenintäkternas andel av de totala intäkterna (inklusive samhällsbidragen) har fluktuerat en del över den studerade perioden, men ligger runt 20 %.</P>
<P class="p284 ft11">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<P class="p3 ft33">Om orkestrarnas ekonomi SOU 2006:34</P>
<P class="p285 ft6">Biljett- och arrangörsintäkter utgjorde 2003 knappt hälften, 49 %, av de totala egenintäkterna. Egenintäkterna ökar totalt sett över den studerade perioden. Sett till det faktum att antalet betalande besökare minskat något över samma period, kan ökningen av egenintäkterna bara delvis förklaras med införandet av nya orkestrar i bidragssystemet. En ytterligare förklaring kan vara att man på flera håll höjt biljett- och abonnemangspriser i flera steg över perioden.</P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft8">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">De olika kostnadsslagens utveckling</SPAN></P>
<P class="p122 ft6">För att på en generell nivå illustrera hur relationen mellan intäkter och utgifter för orkestrarna utvecklats över de senaste tio åren har utredningen nedan gjort en egen bearbetning av uppgifterna som samlats in av kulturrådet. Med utgångspunkt från det totala samhällsstödet som utgått till de femton orkestrar som ingår i det s.k. statliga orkesterbidraget (alltså exklusive operaverksamheterna och de helt länsmusikfinansierade orkestrarna) har utredningen i <SPAN class="ft8">tabell 10 </SPAN>i några steg dragit av kostnaderna för orkesterverksamheten. Dessa har samlats i två olika kategorier:</P>
<P class="p254 ft8">Fasta kostnader</P>
<P class="p122 ft6">De kostnader utredningen bedömt vara av mer konstant karaktär är: lokalkostnader och fasta lönekostnader. Även dessa kostnader är naturligtvis rörliga och möjliga omprioritera över tid, men utgör enligt utredningens bedömning ändå en sorts ”framkörningsavgift” för verksamheten. Lönekostnaderna utgjorde 2003 cirka 64 % av orkestrarnas totala kostnader och lokalkostnaderna cirka 10 %.</P>
<P class="p127 ft8">Rörliga kostnader</P>
<P class="p122 ft6">Dessa kostnader är i sig inte mindre nödvändiga för verksamheterna, men deras storlek beror av de konstnärliga val och andra strategiska överväganden inom verksamheterna.</P>
<P class="p73 ft6">Dessa kostnadsposter är: tillfälligt engagerade, övriga kostnader, produktionskostnader, marknadsföringskostnader och turnékostnader.</P>
<P class="p287 ft11">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft6">Posten <SPAN class="ft8">tillfälligt engagerade </SPAN>innehåller bl.a. kostnader för extramusiker till orkestrarna, alltså resultatet av såväl vikariebehov som programplanering, då vissa verk kan kräva en större orkester än den man har att utgå ifrån. De högsta kostnaderna för tillfälligt engagerade musiker hittar vi i orkestrarna med det högsta antalet fast anställda musiker. Under de år särredovisningen har skett, spänner de sammanlagda kostnaderna för tillfälligt anställda mellan 51 och 57 miljoner kronor. Posten <SPAN class="ft8">produktionskostnader </SPAN>innehåller ofta löner till dirigenter och solister, men också kostnader för hyra av notmaterial, teknikkostnader, blommor och representation. Kostnadsposten <SPAN class="ft8">marknadsföring </SPAN>innehåller bl.a. kostnader för generalprogram och annonser i dagspressen. Turnékostnader kan innehålla allt från resekostnader och traktamenten till extramusikerkostnader och nothyra för turnéerna. Den sista posten av de rörliga kostnaderna är det som i kulturrådets statistik kallas för <SPAN class="ft8">övriga kostnader</SPAN>. Som rubriken antyder döljer denna rubrik en flora av småposter: allt ifrån frukt och friskvård för musikerna till skivinspelningar och orkesterledningens resor och konferenser. Men också, för de konserthus som har en konsertverksamhet vid sidan av orkesterns, kostnader för artister m.m. i samband med denna verksamhet. I nedanstående tabell (tabell 9) ingår även de egenintjänade intäkterna. Allt redovisas i tusental kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr14 td77"><SPAN class="p110 ft31">Tabell 9</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td78"><SPAN class="p289 ft33">Orkestrar med statligt bidrag: intäkter och kostnader <NOBR>1994–2003</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td80"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td84"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td85"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td86"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td87"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p110 ft60">Statsstödda</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td88"><SPAN class="p290 ft61">Summa sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td89"><SPAN class="p249 ft60">Fasta</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td90"><SPAN class="p291 ft60">Kvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td91"><SPAN class="p292 ft60">Rörliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td92"><SPAN class="p293 ft60">Kvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td93"><SPAN class="p249 ft60">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p113 ft60">Kvar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><SPAN class="p110 ft60">orkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p290 ft32">hällsbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td82"><SPAN class="p294 ft11">kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td83"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p246 ft60">kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td85"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p295 ft32">egenintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td77"><SPAN class="p110 ft33">Ork. 94/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p296 ft32">236 670</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td89"><SPAN class="p292 ft33">245 995</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p246 ft33"><NOBR>-9</NOBR> 325</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td91"><SPAN class="p297 ft33">58 761</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td92"><SPAN class="p297 ft33"><NOBR>-68</NOBR> 086</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p174 ft33">58 129</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p298 ft33"><NOBR>-9</NOBR> 957</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 95/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p296 ft32">240 177</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p292 ft3">259 767</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p246 ft3"><NOBR>-19</NOBR> 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p297 ft3">53 456</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-73</NOBR> 046</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p174 ft3">65 214</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p298 ft3"><NOBR>-7</NOBR> 832</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 97</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p296 ft32">261 075</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p292 ft3">275 684</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p246 ft3"><NOBR>-14</NOBR> 609</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p297 ft3">69 727</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-84</NOBR> 336</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p174 ft3">90 366</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p298 ft3">6 030</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p110 ft33">Ork. 98</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p296 ft32">285 057</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p292 ft33">283 396</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p246 ft33">1 661</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p297 ft33">82 683</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p297 ft33"><NOBR>-81</NOBR> 022</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p174 ft33">79 083</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p298 ft33"><NOBR>-1</NOBR> 939</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 99</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p296 ft32">295 578</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p292 ft3">255 539</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p246 ft3">40 039</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p297 ft3">138 429</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-98</NOBR> 390</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p174 ft3">95 586</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p298 ft3"><NOBR>-2</NOBR> 804</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p296 ft32">300 551</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p292 ft3">273 465</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p246 ft3">27 086</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p297 ft3">139 538</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-112</NOBR> 452</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p174 ft3">106 867</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p298 ft3"><NOBR>-5</NOBR> 585</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p110 ft33">Ork. 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p296 ft32">309 237</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p292 ft33">269 563</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p246 ft33">39 674</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p297 ft33">140 569</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p297 ft33"><NOBR>-100</NOBR> 895</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p174 ft33">97 526</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p298 ft33"><NOBR>-3</NOBR> 369</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p296 ft32">337 709</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p292 ft3">292 563</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p246 ft3">45 146</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td91"><SPAN class="p297 ft3">164 334</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-119</NOBR> 188</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p174 ft3">108 430</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p298 ft3"><NOBR>-10</NOBR> 758</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p110 ft3">Ork. 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p296 ft32">379 641</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td89"><SPAN class="p292 ft3">310 653</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p246 ft3">68 988</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p297 ft3">187 321</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>-118</NOBR> 333</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p174 ft3">104 787</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p298 ft3"><NOBR>-13</NOBR> 546</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td81"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td87"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft6">De fasta kostnader som redovisas i tabell 10 uppvisar en ökning på cirka 26 % under perioden 1994 2003. De rörliga kostnaderna ökar under samma period med cirka 218 %. Samhällsbidragen ökar med cirka 60 % och egenintäkterna med cirka 80 %.</P>
<P class="p300 ft11">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft6">Tabell 9 visar att under åren 1994 1997 uppstår redan efter att de fasta kostnaderna dragits bort ett underskott i relation till samhällsbidragets storlek, något som delvis förklaras av att posten lönekostnader under perioden 1994 1998 också inkluderade kostnaderna för tillfälligt engagerade musiker.</P>
<P class="p75 ft6">Utslaget över alla orkestrar kan man alltså konstatera att kostnaderna under alla de nio åren utom ett överstiger intäkterna. En del av den differens som uppstår kan förklaras med att de intäkter som kommer från länsmusikbidraget (som i några orkestrar används till orkesterverksamheten) bara till en liten del syns i denna statistik. Därför är det svårt att dra några alltför långtgående slutsatser av det negativa resultatet.</P>
<P class="p75 ft6">Däremot är det lätt att konstatera att det inte är löner och lokaler som står för orkestrarnas stora kostnadsutveckling, utan att det är de rörliga kostnaderna som skenat iväg.</P>
<P class="p73 ft8"><SPAN class="ft6">I rapporten </SPAN>En del av världen(Kungliga Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst, 2004), <SPAN class="ft6">en ekonomisk analys av de sju svenska symfoniorkestrarna, framhölls att statens relativa andel av det totala samhällsbidraget har sjunkit över en längre period, medan insatserna från den kommunala nivån ökat.</SPAN></P>
<P class="p75 ft6">Vår utredning har dock inte begränsat analysen till enbart symfoniorkestrar utan till de 15 orkestrar som får statligt bidrag från Kulturrådet. Sett över hela denna bredd av orkestrar, kan utredningen konstatera att statens relativa andel tvärtom har ökat åren 1994 2003 (Se diagram 2 3).</P>
<P class="p73 ft6">Till detta bör också läggas att antalet anställda musiker i symfoniorkestrarna fördubblats sedan början på sjuttiotalet, enligt samma utredning. Kostnadsväxlingen 1993 mellan staten och Stockholms läns landsting, då man bytte huvudmannaskap för Skansen och Stockholms Filharmoniker, svarar dessutom för en icke försumbar del av förklaringen till statens minskade relativa andel av bidragen till symfoniorkestrarna som <SPAN class="ft8">En del av världen </SPAN>menar har ägt rum.</P>
<P class="p123 ft6">Kraven på ökade bidrag har vidare ofta rests i samband med de från orkestrarna anförda behoven av en ökning av musikernumerären i orkestern.</P>
<P class="p73 ft6">Statens insatser på området definieras som de verksamhets- och utvecklingsbidrag som fördelas av Statens Kulturråd. Det innebär att de medel som finansierar Sveriges Radios Symfoniorkester – medel som fördelas till SR genom beslut av Riksdagen, inte räknas</P>
<P class="p301 ft11">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33467x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft6">till de statliga medlen. Inte heller Kungliga Filharmoniska Orkestern har i dag något statligt stöd.</P>
<P class="p303 ft6">Följande två diagram <NOBR>(2–3)</NOBR> visas intäkternas fördelning för de 15 orkestrar som erhåller statligt orkesterbidrag. I denna intäktsfördelning syns alltså inte de intäkter som kommer orkestrar till del genom de statliga bidragen för regional musikverksamhet (länsmusikbidraget). Sett över hela floran av orkestertyper som får statligt orkesterbidrag, visar diagrammen att statens relativa andel av finansieringen ökat, och likaså landstingens relativa andel:</P>
<P class="p304 ft2">Diagram 2 Orkestrarnas intäktsfördelning 1994/1995</P>
<P class="p305 ft23">Intäkternas fördelning 1994/1995</P>
<P class="p306 ft62">20%</P>
<P class="p307 ft62">27%</P>
<P class="p308 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi3.jpg/" id="inl_img2"> Statsbidrag</P>
<P class="p309 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi5.jpg/" id="inl_img4"> Landsting</P>
<P class="p309 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi7.jpg/" id="inl_img6"> Kommun</P>
<P class="p310 ft63">4%</P>
<P class="p311 ft64"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GUB33467xi10.jpg/" id="inl_img9"> Egenintäkter</P>
<P class="p312 ft62">49%</P>
<P class="p313 ft2">Källa: Statens kulturråd, statistik, Musik 1994/1995.</P>
<P class="p314 ft11">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft2">Diagram 3 Orkestrarnas intäktsfördelning 2003</P>
<P class="p315 ft23">Intäkternas fördelning år 2003</P>
<P class="p316 ft61">22%</P>
<P class="p317 ft61">30%</P>
<P class="p318 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi3.jpg/" id="inl_img2"> Statsbidrag</P>
<P class="p319 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi5.jpg/" id="inl_img4"> Landsting</P>
<P class="p319 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi7.jpg/" id="inl_img6"> Kommun</P>
<P class="p320 ft64"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB33468xi9.jpg/" id="inl_img8"> Egenintäkter</P>
<P class="p321 ft61">28%</P>
<P class="p322 ft61">20%</P>
<P class="p323 ft2">Källa: Statens kulturråd, statistik, Musik 2003.</P>
<P class="p324 ft6">Dessa diagram illustrerar hur statens relativa andel alltså ökat, från 27 till 30 % av de totala intäkterna (samtidigt har också antalet orkestrar med statligt bidrag ökat från 11 till 15). En ökning syns också för landstingens/regionernas andel; från 4 till 26 %, där den största anledningen till den kraftiga ökningen står att finna i Västra Götalandsregionens övertagande av ansvaret för Göteborgssymfonikerna från Göteborgs kommun, något som till en del också förklarar den dramatiska minskningen av kommunernas ekonomiska åtaganden i orkesterverksamheten.</P>
<P class="p74 ft6">Sett enbart till bidragen, illustrerar nedanstående tabell (tabell 10) hur fördelningen såg ut 2003. I denna tabell är orkestrarna indelade efter orkestertyp – symfoniorkestrar för sig och kammarorkestrar för sig.</P>
<P class="p325 ft11">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<P class="p326 ft33">SOU 2006:34 Om orkestrarnas ekonomi</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p110 ft4">Tabell 10</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td95"><SPAN class="p297 ft3">Orkestrar med statligt bidrag: fördelning av offentlig finansiering 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td96"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td85"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td97"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td100"><SPAN class="p110 ft23">Orkestrar med statligt bidrag: fördelning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td92"><SPAN class="p327 ft31">Stat</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td101"><SPAN class="p294 ft33">Landsting/</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td102"><SPAN class="p294 ft33">Kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td103"><SPAN class="p291 ft31">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td96"><SPAN class="p110 ft31">finansiering 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td85"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td97"><SPAN class="p249 ft31">region</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td100"><SPAN class="p110 ft4">Symfoniorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td92"><SPAN class="p295 ft4">87 243</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p294 ft4">63 972</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td102"><SPAN class="p295 ft4">114 124</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p246 ft4">265 339</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p110 ft31">Andel i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p295 ft31">32,9 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p294 ft31">24,1 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p295 ft31">43,0 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p246 ft31">100 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td100"><SPAN class="p110 ft4">Kammarorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td92"><SPAN class="p295 ft4">58 186</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p294 ft4">35 245</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td102"><SPAN class="p295 ft4">20 870</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td103"><SPAN class="p246 ft4">114 301</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p110 ft31">Andel i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p295 ft31">50,9 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p294 ft31">30,8 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p295 ft31">18,3 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p246 ft31">100 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td100"><SPAN class="p110 ft32">Fördelning finansiering alla ork. med statligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td92"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td102"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p110 ft4">bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td85"><SPAN class="p295 ft4">145 429</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td97"><SPAN class="p294 ft4">99 217</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td98"><SPAN class="p295 ft4">134 994</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td99"><SPAN class="p246 ft4">379 640</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td96"><SPAN class="p110 ft31">Totalt andel i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p295 ft31">38,3 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p294 ft31">26,1 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p295 ft31">35,6 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td99"><SPAN class="p246 ft31">100 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2">Källa: Bearb. av uppgifter från Statens Kulturråd, Musik 2003.</P>
<P class="p328 ft6">Skulle man räkna med de bidrag som via länsmusiken tillfaller vissa av dessa orkestrar, är det troligt att statens andel av finansieringen skulle öka. Utredningen menar att det är viktigt att kunna tydliggöra det statliga engagemanget. Rörigheten i det nuvarande systemet måste städas upp i framtiden.</P>
<P class="p258 ft1"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft24">Bidragens utveckling efter orkestertyp</SPAN></P>
<P class="p329 ft6">Hur ser då bidragsutvecklingen ut för de olika orkestertyperna, och hur har statens, den regionala och lokala nivåns bidrag utvecklats?</P>
<P class="p106 ft6">Nedan redovisas ökningen i procent på de olika bidragsgivarnas insatser för de olika orkestertyperna.</P>
<P class="p330 ft6">Tabell 11 visar utvecklingen för symfoniorkestrarna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft4">Tabell 11</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr14 td50"><SPAN class="p173 ft3">Bidragsutvecklingen för de 5 statligt stödda symfoniorkestrarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td85"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td87"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td108"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td109"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td107"><SPAN class="p18 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p110 ft61">Symfoniorkestrar:</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td110"><SPAN class="p331 ft62">Stat</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p332 ft66">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td92"><SPAN class="p333 ft62">Landsting/</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td79"><SPAN class="p172 ft66">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td4"><SPAN class="p333 ft66">Kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td111"><SPAN class="p334 ft66">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td110"><SPAN class="p294 ft66">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p110 ft11">bidragsutv TKR.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p335 ft11">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td85"><SPAN class="p111 ft60">region</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td87"><SPAN class="p336 ft11">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td108"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td109"><SPAN class="p337 ft32">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft3">1994/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td110"><SPAN class="p338 ft32">64 835</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td102"><SPAN class="p335 ft32">33,4 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td92"><SPAN class="p333 ft3">6 484</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p339 ft32">3,3 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td4"><SPAN class="p246 ft3">123 076</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td111"><SPAN class="p340 ft32">63,3 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td110"><SPAN class="p246 ft3">194 395</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft33">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p338 ft32">87 243</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p296 ft32">33 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p333 ft33">63 972</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p339 ft32">24 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p246 ft33">114 124</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td111"><SPAN class="p337 ft32">43 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p246 ft33">265 339</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td44"><SPAN class="p110 ft3">Ökning i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p341 ft32">34,5 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td98"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td85"><SPAN class="p333 ft3">886,1%</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td87"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td108"><SPAN class="p246 ft3"><NOBR>-7,3</NOBR> %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td109"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p246 ft3">36,4 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft6">Sammantaget uppvisar alltså bidragen till symfoniorkestrarna en total ökning på 36,4 % över de studerade åren. Statens ökning uppgår till 34,5 %.</P>
<P class="p108 ft6">Den stora ökningen mellan åren 1994 2003 på läns- och regionsidan står Västra Götalandsregionen för, då man under perioden övertog huvudmannaskapet för Göteborgssymfonikerna. Detta</P>
<P class="p342 ft11">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">förklarar i hög grad den jämnare fördelning som ägt rum mellan regional och kommunal finansiering. År 2003 står alltså staten för 33 % av symfoniorkestrarnas offentliga finansiering. Landstingen står för 24 % och kommunerna för 43 %.</P>
<P class="p73 ft6">I tabell 12, ser vi motsvarande utveckling för de 9 kammarorkestrar som ingått i kulturrådets statistik sedan 1998. Här har siffrorna för Dalasinfoniettan alltså utelämnats eftersom orkestern inträder i statistiken först 2003. Det går heller inte att utan vidare jämföra siffrorna mellan orkestertyperna symfoniorkester och kammarorkester eftersom siffrorna avser olika tidsperioder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p172 ft4">Tabell 12</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr14 td50"><SPAN class="p18 ft3">Bidragsutveckling 9 kammarorkestrar med statligt orkesterbidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td112"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td113"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td99"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td114"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td115"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td113"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td113"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p172 ft32">Kammarorkestrar:</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td116"><SPAN class="p343 ft60">Statsbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p21 ft60">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p334 ft60">Region/</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td118"><SPAN class="p21 ft60">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td75"><SPAN class="p110 ft60">Kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p172 ft60">Andel i</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p344 ft60">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft60">bidr.utv.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td116"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p339 ft11">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p333 ft60">landsting</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p336 ft11">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p296 ft11">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td112"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td113"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td99"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td114"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td115"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td113"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td113"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p172 ft3">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td116"><SPAN class="p345 ft3">26 487</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p339 ft32">45 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p334 ft3">10 395</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td118"><SPAN class="p296 ft32">18 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td75"><SPAN class="p110 ft3">22 051</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p296 ft32">37 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p110 ft3">58 933</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft3">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td116"><SPAN class="p345 ft3">44 340</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p339 ft32">47 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p334 ft3">30 732</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p296 ft32">32 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p110 ft3">19 957</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p296 ft32">21 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p110 ft3">95 029</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td44"><SPAN class="p172 ft3">Ökning i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td112"><SPAN class="p346 ft3">67 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td113"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td99"><SPAN class="p333 ft3">195 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td114"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td115"><SPAN class="p291 ft3"><NOBR>-10</NOBR> %</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td113"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td113"><SPAN class="p347 ft3">61 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft6">Tabellen 12 visar att de totala bidragen till kammarorkestrarna har ökat med 61 % under den studerade perioden 1998 2003. Statens andel uppgick 2003 till cirka 47 %, och står därmed för den största andelen. Den stora förändring som skett har ägt rum i relationen mellan kommunerna och den regionala nivån. Landstingen har ökat sin andel från 18 till 32 %.</P>
<P class="p75 ft6">Då man jämför utvecklingen i procent mellan orkesterkategorierna kan man konstatera att det finns stora skillnader i förhållandet mellan statens insatser och de olika orkestertyperna.</P>
<P class="p348 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">De totala samhällsbidragen till symfoniorkestrarna har 1994 2003 ökat med 36,4 %.</SPAN></P>
<P class="p151 ft6">Då det gäller symfoniorkestrarna står alltså kommunerna för den största andelen bidrag (43 %). Statens andel har sjunkit något, men ligger på cirka 33 %.</P>
<P class="p209 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft24">Lönekostnader</SPAN></P>
<P class="p349 ft6">Är då de statliga medlen rättvist fördelade mellan orkestrarna? Som utredningen kunnat konstatera, har det inte funnits någon enhetlig linje för statsbidragets utveckling – det har i de flesta fall varit resultatet av dynamiken mellan huvudmännen och staten – om de</P>
<P class="p254 ft11">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">lokala huvudmännen satsar mer, har de höjda lokala nivåerna i vissa fall följts också av högre statsbidrag. Därför blir det svårt att anlägga rättviseaspekter på fördelningen av statsbidragen – saknas kraftfulla insatser på den lokala nivån, så finns det med dagens praxis få incitament för staten att på egen hand höja bidragen.</P>
<P class="p30 ft6">De totala samhällsbidragen till orkestrarna uppvisar alltså som framgått totalt sett en ökning på cirka 60 % under perioden 1994 2003. Löneutvecklingen för hela samhällsekonomin perioden 1994 2003 ligger på cirka 48 % (Källa: Medlingsinstitutet). De uppgifter om lönekostnaderna inom orkesterverksamheten som lämnats in till Kulturrådet för perioden är tyvärr inte jämförbara.</P>
<P class="p30 ft6">2003 utgjorde de fasta kostnaderna (löner och lokaler) cirka 62 % av orkestrarnas totala kostnader. Utredningen menar att det är rimligt att anta att det snarare är ökningstakten (+218 %) för <SPAN class="ft8">de rörliga kostnaderna </SPAN>än för de fasta som till stor del utgör ett problem för orkestrarna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p232 ft3">Diagram 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td119"><SPAN class="p18 ft3">Samhällsbidrag och lönekostnader 1994 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td119"><SPAN class="p350 ft67">Samhällsbidrag och lönekostnader <NOBR>1994-2003</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p279 ft58">Tkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p232 ft54">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p232 ft54">350 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p232 ft54">300 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p232 ft54">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p232 ft54">200 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p232 ft54">150 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p232 ft54">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><SPAN class="p232 ft53">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p232 ft58">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td119"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr29 td120"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 94/95 Ork. 95/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td121"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 97</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td121"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 98</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td122"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 99</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td121"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td73"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td121"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td8"><SPAN class="p18 ft58">Ork. 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft58">År</P>
<P class="p352 ft68">Summa samhällsbidrag</P>
<P class="p353 ft68">Lönekostnader, fast</P>
<P class="p7 ft2">Källa: Statens kulturråd, Musik, 1994 2003.</P>
<P class="p354 ft6">Samhällsbidragen har väl följt med den utveckling som lönekostnaderna haft under perioden.</P>
<P class="p355 ft6">De fasta lönekostnaderna uppgick 2003 till nära 70 % av samhällsbidraget.</P>
<P class="p138 ft11">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas ekonomi</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p62 ft6">De rörliga kostnaderna, har som visats i avsnittet 5.1.3 (tabell 10), en annan utveckling än både de fasta kostnaderna och samhällsbidragen. De rörliga kostnaderna för orkesterverksamheten har under perioden 1994 2003 ökat från 58,7 miljoner kronor till 187 miljoner kronor – en ökning med 218 %.</P>
<P class="p356 ft6">Sammantaget satsar de 15 orkestrarna dessutom cirka 50 miljoner kronor per år på extramusiker, en summa som motsvarar drygt en tredjedel av statsbidraget.</P>
<P class="p357 ft11">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft49">6 Om orkestrarnas verksamhet</P>
<P class="p358 ft6">I följande avsnitt går utredningen närmare in i orkestrarnas arbete och belyser bl.a. orkestrarnas förhållande till den nutida repertoaren, dirigenterna, tonsättarna, musikerna och jämställdhetsarbetet.</P>
<P class="p359 ft1"><SPAN class="ft1">6.1</SPAN><SPAN class="ft24">Repertoaren</SPAN></P>
<P class="p360 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">De svenska orkestrarna spelar – generellt, men med vissa undantag – en låg andel samtida konstmusik.</SPAN></P>
<P class="p161 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Orkestrarna bygger sin kunskap om publikens uppfattning om repertoaren på egna uppskattningar snarare än på publikundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p161 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Nya strategier för att presentera den nya musiken och nya konsertformer riktade mot en yngre publik med andra vanemönster än den institutionsvana publiken skulle kunna bidra till att stärka orkestrarnas relationer med omvärlden.</SPAN></P>
<P class="p361 ft6">I utredningens direktiv står att utredningen ska behandla ”orkestrarnas ansvar för den nya repertoaren”.</P>
<P class="p362 ft8"><SPAN class="ft6">I en undersökning kallad </SPAN>Tre tidsperspektiv på repertoaren vid 24 nordiska orkestrar <SPAN class="ft6">(Rolf Davidson, 2000), konstateras följande:</SPAN></P>
<P class="p91 ft6">I de svenska orkestrarna har sedan <NOBR>1920-talet</NOBR></P>
<P class="p363 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft69">den nyare musiken (upp till 30 år gammal) minskat sin andel</SPAN></P>
<P class="p364 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft69">den nyaste musiken minskat sin andel</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft69">den nordiska musiken minskat sin andel</SPAN></P>
<P class="p365 ft6">Andelen uruppföranden tycks dock inte ha minskat i samma omfattning; uruppförandet har fortfarande en viss dragningskraft på konserthusen – det som minskat mest radikalt är återframföranden av ny musik, dvs. den hantering som gör ett verk bekant för såväl musiker som publik.</P>
<P class="p61 ft11">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft6">Anmärkningsvärt är också den tydliga minskning av den nordiska repertoaren som samma undersökning konstaterar, en minskning som gett plats för en ökad andel av det centraleuropeiska konstmusikarvet.</P>
<P class="p102 ft6">Utredningen har tagit emot skrivelser och synpunkter från såväl orkesterföreträdare, Föreningen Svenska Tonsättare (FST), Svenska Dirigentföreningen (SDF) samt en rad andra av musiklivets aktörer. Många uttrycker en oro över utvecklingen: vilka ska i framtiden spegla det nordiska och svenska musikaliska kulturarvet om inte de svenska orkestrarna gör det?</P>
<P class="p75 ft6">Svenska Dirigentföreningen har i en skrivelse till utredningen gett röst åt åsikten att orkestrarna saknar offensiva strategier för att visa på rikedomen inom det konstmusikaliska fältet: repertoaren krymper i två ändar, såväl den nya som den äldsta orkestermusiken minskar sin andel till förmån för en krympande mittfåra av romantisk och senromantisk repertoar.</P>
<P class="p366 ft8">Mozart, Beethoven och Brahms i topp</P>
<P class="p367 ft6">Att de i speltid räknat mest spelade tonsättarna i Sverige 1995 2000 hette Mozart, Beethoven och Brahms är nog inte förvånande för någon som följt orkestrarnas verksamhet. Ingen av de 30 mest spelade tonsättarna var en nu levande tonsättare. Den förste svenske tonsättaren i denna lista dyker upp som nummer 22, och heter Wilhelm Stenhammar. Ingen av den 30 mest spelade tonsättarna i undersökningen var kvinna.</P>
<P class="p73 ft6">(Källa: ”100 timmar med Beethoven, Messias och Rucklaren”, Kungliga Musikaliska Akademien, 2000)</P>
<P class="p75 ft6">Utredningen har gjort en studie över säsongerna 2001/2002 2005/2006. I denna studie har vi fokuserat på orkestrarnas relation till samtidsmusiken, och studerat antalet spelade verk kronologiskt fördelade på tonsättare och deras födelseår. Detta för att få en uppfattning om i vilken grad de svenska orkestrarna möter den nyskrivna musiken, och därmed vilken typ av ansvar som orkestrarna tar för det nya.</P>
<P class="p74 ft6">Undersökningen omfattar generalprogrammen för 17 av de 28 orkestrarna. Operaverksamheterna har inte ingått i undersökningen, inte heller de orkesterverksamheter som presenterat sin verksamhet i form av ett generellt utbud snarare är generalprogram med fixerade konsertdatum har ingått. I övrigt har också informationen i</P>
<P class="p323 ft11">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33475x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">generalprogrammen avgränsats av utredningen till att inte omfatta gästspel av andra orkestrar eller evenemangskonserter med ospecificerat innehåll.</P>
<P class="p14 ft6">Symfoniorkestrarna uppvisar den mest homogena koncentrationen på tonsättare födda under <NOBR>1800-talet.</NOBR></P>
<P class="p60 ft6">De mindre orkestrarna uppvisar en spretigare repertoarflora, med också en något högre andel tonsättare födda före 1800. Det finns en hög grad av överensstämmelse mellan hur repertoaren ser ut genom åren. I nedanstående diagram visar vi säsongen 2001 2002 för symfoniorkestrarna (diagram 5) och 2004 2005 för kammarorkestrarna (diagram 6).</P>
<P class="p277 ft2">Diagram 5 Symfoniorkestrarnas repertoarfördelning 2001/2002</P>
<P class="p368 ft61">Kronologisk fördelning repertoar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr23 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p218 ft70">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td126"><SPAN class="p218 ft71">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr30 td125"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-70px;margin-bottom:0px;" class="p369 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:67px;" class="p369 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:34px;margin-right:-36px;margin-bottom:33px;" class="p369 ft70"><![endif]>framföranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p218 ft70">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td126"><SPAN class="p218 ft71">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td125"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p370 ft70"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:17px;" class="p370 ft70"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:9px;margin-right:-11px;margin-bottom:8px;" class="p370 ft70"><![endif]>Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td126"><SPAN class="p218 ft70">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td126"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td126"><SPAN class="p218 ft70">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p218 ft70">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=12 class="tr22 td130"><SPAN class="p19 ft70"><NOBR>-1685</NOBR> 1685- 1750- 1800- 1850- 1900- 1920- 1930- 1940- 1950- 1960- 1970- 1980-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p19 ft70">1750</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p19 ft70">1799</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p19 ft70">1849</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p19 ft70">1899</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p19 ft70">1919</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p19 ft70">1929</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p19 ft70">1939</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p19 ft70">1949</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p19 ft70">1959</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p19 ft70">1969</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p19 ft70">1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p371 ft70">1985</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td126"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td131"><SPAN class="p295 ft61">Tonsättare efter födelseår</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi2.jpg/" id="inl_img1"> Gävle SO (inkl.reg.kons)</P>
<P class="p372 ft57">HSO</P>
<P class="p373 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi4.jpg/" id="inl_img3"> SON (inkl Linköping)</P>
<P class="p373 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi5.jpg/" id="inl_img4"> MSO <NOBR>01-jan</NOBR> 02</P>
<P class="p373 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB33475xi7.jpg/" id="inl_img6"> KFO</P>
<P class="p372 ft57">SRO</P>
<P class="p372 ft57">GSO</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft11">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33476x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr14 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td77"><SPAN class="p334 ft2">Diagram 6</SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr14 td50"><SPAN class="p374 ft2">Kammarorkestrarnas repertoarfördelning 2004/2005</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr27 td134"><SPAN class="p20 ft51">Kronologisk fördelning repertoar</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p375 ft58">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p375 ft58">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td135"><SPAN class="p376 ft58">Svenska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td132"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p377 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p377 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p377 ft72"><![endif]>framföranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p375 ft58">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td135"><SPAN class="p376 ft58">Jönköpings sinfonietta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td135"><SPAN class="p376 ft58">Musica Vitae</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td132"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td127"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td129"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td129"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td129"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td127"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td133"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td129"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p376 ft58">Camerata Nordica</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td74"><SPAN class="p375 ft58">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p376 ft58">Nordiska Kammarorkestern Sundsvall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td135"><SPAN class="p376 ft58">Uppsala Kammarorkester</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td132"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td74"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td127"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td127"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td133"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p18 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td132"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-16px;margin-bottom:1px;" class="p378 ft55"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:15px;" class="p378 ft55"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;" class="p378 ft55"><![endif]>Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p376 ft58">Göteborgsmusiken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p376 ft58">Norrbottens Kammarorkester</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p375 ft58">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td135"><SPAN class="p376 ft58">Dalasinfoniettan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td135"><SPAN class="p376 ft58">Västerås Sinfonietta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p375 ft58">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p375 ft58">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p19 ft58">1685</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td127"><SPAN class="p19 ft58">1685-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p19 ft58">1750-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p19 ft58">1800-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p19 ft58">1850-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p19 ft58">1900-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td77"><SPAN class="p19 ft58">1920- 1930- 1940-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p19 ft58">1950-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p19 ft58">1960-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td136"><SPAN class="p379 ft58">1970-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td135"><SPAN class="p380 ft58">1980-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td127"><SPAN class="p381 ft58">1750</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p371 ft58">1799</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p381 ft58">1849</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p381 ft58">1899</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p381 ft58">1919</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p19 ft58">1929</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p19 ft58">1939</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td127"><SPAN class="p381 ft58">1949</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p381 ft58">1959</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td129"><SPAN class="p381 ft58">1969</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td136"><SPAN class="p298 ft58">1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td135"><SPAN class="p382 ft58">1985</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td137"><SPAN class="p341 ft57">Tonsättare efter födelseår</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td135"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft2">Källa: orkestrarnas generalprogram.</P>
<P class="p384 ft26">Det finns en likhet i formen på kurvorna mellan symfoniorkestrarna och kammarorkestrarna: kurvaturen återspeglas dessutom på liknande sätt under de studerade säsongerna.</P>
<P class="p153 ft6">Bland kammarorkestrarna tycks Norrbottens Kammarorkester ha den mest varierade repertoarbilden, utifrån dessa ingångsvärden. Bland symfoniorkestrarna uppvisar KFO det största antalet framföranden av tonsättare födda på <NOBR>1950-talet</NOBR> av alla. Den årligen återkommande tonsättarfestivalen i Stockholms Konserthus står för merparten av dessa framföranden.</P>
<P class="p385 ft6">Eftersom vi valt att titta i första hand på relationen mellan antalet framföranden och tonsättarnas födelseår, framkommer inte speltiden av denna studie. Det kan dock tilläggas att sådan studie torde visa än större skillnad mellan <NOBR>1800-talets</NOBR> tonsättare och de nu levande. Speltiderna hos nyskrivna orkesterverk är ofta betydligt kortare än hos de klassiska verken.</P>
<P class="p386 ft11">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft8"><SPAN class="ft8">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Beställningsverksamheten</SPAN></P>
<P class="p57 ft6">I samtalen med orkestrarna framgår också i någon mån hur orkestrarna förhåller sig till nybeställningar av verk för orkestern. De flesta uppfattar det som en viktig verksamhet, men en verksamhet som i de flesta fall måste bekostas genom extern finansiering, genom Statens Kulturråd, Svenska Rikskonserter eller Sveriges Radios P2, medan nothyror för de klassiska repertoarverken naturligt ligger inom ramen för orkestrarnas ordinarie budgetar. Ett fåtal orkestrar – exempelvis Musica Vitae, Västerås Sinfonietta och Norrbottens Kammarorkester, har under åren valt att beställa ett antal verk inom ramen för ordinarie budget.</P>
<P class="p388 ft6">Hos Svensk Musik/STIM, de svenska upphovsmännens egen informationscentral, finns cirka 3 500 orkesterverk och cirka 330 operor deponerade. Långt ifrån alla har spelats mer än en gång – eller ens uruppförts. Det fanns 2005 cirka 6 850 deponerade kammarmusikverk på Svensk Musik – kanske är detta ett uttryck för att det är lättare för tonsättare att få sina verk uppförda av de mindre ensemblerna. Vid en förfrågan som under utredningstiden skickades ut till ett stort antal av de professionellt verksamma tonsättarna i Föreningen Svenska Tonsättare, framkom att flertalet tonsättare hade mest professionell kontakt med mindre ensembler.</P>
<P class="p141 ft8"><SPAN class="ft8">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Stickprovsartad relation till samtiden</SPAN></P>
<P class="p389 ft6">Den, får man säga, stickprovsartade relationen till de samtida tonsättarna som utvecklats under de snart hundra år som orkesterverksamheten haft statligt stöd har naturligtvis många orsaker och lika många konsekvenser. Många musiker beskriver hur relationen till samtidsmusiken grundläggs redan under studietiden. På musikhögskolorna finns en stark fokus på den traditionella konstmusiken, så som den också formuleras på orkesterinstitutionerna.</P>
<P class="p30 ft26">Utan att fördjupa oss alltför mycket i orsakerna kan vi ändå konstatera följande: den samtida konstmusiken spelar en marginell roll i den svenska orkesterverksamheten (med få undantag).</P>
<P class="p29 ft6">Omsorgen om publiken anförs ofta som ett skäl till varför orkestrarna väljer bort det samtida i hög utsträckning – dock vittnar många om det ibland överraskande intresset för verk som befarats vara svårlyssnade och avskräckande. Flera orkesterföreträdare menar dessutom att ungdomar verkar ha lättare att ta till sig den nya</P>
<P class="p72 ft11">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">musiken. Utan att spekulera alltför djupt i orsakerna, har utredningen kunnat se att det finns få kvalitativa publikundersökningar genomförda eller beställda av orkestrarna.</P>
<P class="p73 ft6">Det finns få exempel på orkestrar som har ett metodiskt kunskapsinhämtande för att skapa en gedigen urvalsbas för relationen till den samtida konstnärliga diskursen. De flesta utredningen talat med menar att ju fler gånger man spelar ett verk, desto bättre blir det framfört. I skenet av detta, blir naturligtvis utsikterna för att den samtida konstmusiken ska kunna uppskattas efter sina eventuella förtjänster ganska dåliga.</P>
<P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Program- och repertoarråden</SPAN></P>
<P class="p367 ft6">Då utredningen diskuterar repertoar och innehåll, behöver bilden också breddas till att omfatta hur repertoarläggning går till i många orkestrar.</P>
<P class="p102 ft26">De flesta orkestrar har ett repertoar- eller programråd, ofta bestående av ett antal musiker, chefdirigent, producenter och VD. Inte sällan finns också marknadsansvarig med i rådet.</P>
<P class="p153 ft6">Chefdirigentens del av repertoarplaneringen omfattar oftast bara de veckor han själv dirigerar orkestern – ofta runt 10 veckor/spelår. De övriga fast anställda som medverkar i repertoarråden lägger sedan i samråd den övriga repertoaren. Samrådet begränsas dock inte helt till denna interna krets, utan ofta finns en dialog med såväl dirigenter som solister och deras agenturer kring vilken repertoar som skall spelas.</P>
<P class="p102 ft6">En känd gästande dirigent får oftare stort utrymme att själv lägga repertoar för sin konsert än en mindre känd. Artistagenturerna, som har till uppgift att handha och coacha sina artisters karriärer och konsertkalendrar, agerar ibland rådgivare och påtryckare i frågor som rör också repertoaren; med en förmedlingsavgift som ligger mellan cirka 12 och 25 % på solist- och dirigentgager har artistagenturerna också ett självklart ekonomiskt intresse in i orkesterverksamheterna.</P>
<P class="p76 ft6">Även utanför Norden finns enligt många bedömare samma tendens mot en likriktning av repertoaren på den klassiska sidan. Det smalnar av även inom det favoriserade fältet. Kostnaderna för dirigenter och solister fordrar att konserthusen drar fulla hus för att i någon mån täcka gager och motivera sina val, något som ytterligare</P>
<P class="p390 ft11">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33479x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">spär på försiktigheten mot det nya, men också mot det mer sällan spelade ur musikhistorien.</P>
<P class="p391 ft8">Dirigenternas betydelse</P>
<P class="p392 ft6">Repertoarplanering handlar för flera orkestrar om en stor del logistiska överväganden. Dirigenter man vill samarbeta med visar sig kanske inte vara lediga för den period man tänkt sig eller har inte lust att göra de verk man föreslår, solister kan bli sjuka. Många försöker också lägga program enligt en komplementär princip: kända verk går att kombinera med okända solister och dirigenter, okända verk med en publikdragande solist o.s.v. Ett ständigt omstuvande och <NOBR>pussel-läggande</NOBR> leder till slut fram till det färdiga programmet</P>
<P class="p393 ft6">Mer sällan finns det andra externa rådgivare i repertoarråden – tonsättarrepresentation finns endast i ett par av de svenska orkestrarnas repertoarråd. Eftersom de utländska, oftast utomnordiska, dirigenterna tar hand om det allra största antalet konserter i de svenska symfoniorkestrarna (tabell 13), finns inte alltid någon fördjupad kunskap om nordisk eller svensk repertoar med i deras bidrag till diskussionen kring repertoar. I bygget av en dirigentkarriär ingår också att ha så många av de klassiska verken som möjligt på sin repertoar varje konsert blir därför för en ung dirigent också ett tillfälle att lära sig verk som gör dirigenten än mer gångbar i orkestrar runt om i världen.</P>
<P class="p394 ft2">Tabell 13 Antal konserter dirigerade av olika kategorier av dirigenter. Symfoniorkestrar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td138"><SPAN class="p395 ft2">Antal konserter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p110 ft31"><NOBR>2004–2005</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p295 ft32">Manliga dirigenter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p333 ft61">Kvinnliga dirigenter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td141"><SPAN class="p333 ft32">Manliga dirigenter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td141"><SPAN class="p379 ft61">Kvinnliga dirigenter,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td53"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p176 ft2">utländska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td142"><SPAN class="p250 ft2">utländska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td139"><SPAN class="p116 ft2">svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td139"><SPAN class="p236 ft2">svenska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td56"><SPAN class="p110 ft4">KFO</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p116 ft4">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td140"><SPAN class="p173 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p279 ft4">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p110 ft31">SRSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p116 ft31">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p173 ft31">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p279 ft31">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p250 ft31">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p110 ft4">GSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p116 ft4">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p173 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p279 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p110 ft4">Gävle SO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p116 ft4">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p173 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p279 ft4">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p250 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p110 ft31">MSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p116 ft31">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p173 ft31">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p279 ft31">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p250 ft31">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p110 ft4">HSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p116 ft4">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p173 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p279 ft4">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td141"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p110 ft4">SON</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p116 ft4">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td142"><SPAN class="p173 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p279 ft4">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p110 ft2">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p116 ft2">228</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p173 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p279 ft2">63</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p250 ft2">1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft2">Källa: Symfoniorkestrarnas generalprogram 2004/2005. Egen bearbetning avseende antal konserter som genomförts av respektive kategori dirigenter.</P>
<P class="p397 ft11">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">Tabellen visar att 4 av 5 konserter i de svenska symfoniorkestrarna dirigerades av en utländsk dirigent säsongen 2004/2005. Endast en konsert dirigerades samma säsong av en kvinna.</P>
<P class="p73 ft6">Utredningen har under utredningstiden tagit del av många synpunkter på detta: farhågor har från flera håll framförts om att svenska orkestrar används för att yngre, ännu relativt okända, och oftast utländska dirigenter ska kunna lära sig den klassiska repertoar som höjer deras marknadsvärde, med påföljden av att repertoaren riskerar att likriktas i ännu högre utsträckning.</P>
<P class="p75 ft6">De utländska dirigenterna och solisterna får göra långt fler konserter i de svenska symfoniorkestrarna än de svenska. De svenska dirigenterna får ofta ta hand om barnkonserter och vissa evenemangskonserter då lättare musik framförs. De mindre kammarorkestrarna använder sig i långt större utsträckning av både svenska dirigenter och solister än de stora symfoni- och operaorkestrarna.</P>
<P class="p75 ft6">Om vi antar att musikaliskt konstnärsskap utvecklas genom att faktiskt praktisera konstformen, kan utredningen dra slutsatsen att såväl svenska solister som svenska dirigenter generellt får sämre möjligheter än de utländska att utvecklas med de svenska orkestrarna. Även Rapporten Orkester.nu (Kulturrådet 2000:3) påpekade avseende unga svenska dirigenter att deras vidareutveckling och fortbildning i samverkan med de svenska orkestrarna behövde förbättras.</P>
<P class="p74 ft6">Dominansen av de utländska solisterna och dirigenterna (framförallt i de stora orkestrarna) är alltså stark. Då det gäller könsfördelningen på upphovsmannasidan, är det en förkrossande övervikt av manliga tonsättare som presenteras i de studerade generalprogrammen. Mer än 95 % av de framförda verken är komponerade av män. Nästan dubbelt så många män som kvinnor är solister vid orkestrarna. Och bland dirigenter hittar vi endast en knapp handfull kvinnor som dirigerat i de svenska orkestrarna. Också program- och repertoarråd domineras av män till cirka 75 %. Flera av de representerade kvinnorna i programråden är inte konstnärlig personal, utan utgörs av producenter och sekreterare i verksamheterna.</P>
<P class="p398 ft11">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft24">Musik och jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p360 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Bruket av spel bakom skärm vid provspelningar har säkerligen bidragit till ökningen av antalet kvinnor i orkestrarna.</SPAN></P>
<P class="p161 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Repertoaren i de svenska orkestrarna är till mer än 95 % komponerad av män.</SPAN></P>
<P class="p161 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Orkestervärlden uppfattar ofta sina verksamheter som jämställda, samtidigt som såväl repertoar, dirigenter, solister som programråd och ledningar domineras kraftigt av män.</SPAN></P>
<P class="p161 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Ett aktivt jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsintegrering tycks saknas bland orkestrarna.</SPAN></P>
<P class="p400 ft6">I direktiven för orkesterutredningen står att ”utredaren skall beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv”. Av den mängd frågeställningar utredningen har att belysa och analysera, är jämställdhetsperspektivet kanske det som minst provocerat företrädare för orkestrar till långa utläggningar. Jämställdhet och genus tycks vara ickefrågor i orkestervärlden.</P>
<P class="p30 ft6">Orkesterutredningen har tillsammans med Kommittén för jämställdhet på scenkonstområdet hållit två offentliga seminarier/diskussioner under hösten 2005 för att belysa situationen på konstmusikområdet avseende jämställdhetsperspektivet. Kommittén för jämställdhet på scenkonstområdet kommer i sitt betänkande föreslå strategier och metoder för hur scenkonstinstitutionernas arbete med jämställdhetsfrågor kan utvecklas.</P>
<P class="p83 ft8">Liten historik</P>
<P class="p401 ft6">Under den historiska period som utgör orkestrarnas (med undantag för storbanden) huvudfokus fanns förvisso kvinnliga tonsättare, men de var få, främst på grund en rådande struktur som i allt väsentligt förbjöd kvinnor att utöva tonsättaryrket. De kända kvinnliga tonsättarna från denna tid är relativt dåligt dokumenterade i notform; de få vars verk finns bevarade och utgivna på senare år i spelbart skick spelas mycket sällan (Fanny Mendelsohn, Elfrida Andrée, Clara Schumann, Germaine Tailleferre m.fl.) i svenska orkestrar.</P>
<P class="p125 ft6">På grund av ovanstående hamnar de kvinnliga nutida tonsättarna i en dubbel fälla: likt de manliga kollegorna måste de konkurrera med Mozart, Brahms och Beethoven m.fl. om utrymmet. Men eftersom den musikaliska historien skrivs som den gör i dag, finns</P>
<P class="p52 ft11">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">få ”prejudikat” för kvinnliga tonsättare i orkesterverksamheten, särskilt som denna historieskrivning konserveras i snart sagt all konsertprogram. De kvinnliga tonsättare ur historien som trots allt existerat speglas alltså endast i undantagsfall.</P>
<P class="p73 ft6">Följande kortfattade historik kan tjäna till att bredda perspektivet i den följande diskussionen.</P>
<P class="p402 ft8">Orkestern – en förebild?</P>
<P class="p403 ft6">I samtalen med orkestrarna framgår att man betraktar orkestern som något av det mest jämställda som finns. Då talar man främst om fördelningen män/kvinnor inom orkestern. Provspelning sker anonymt – i de första omgångarna – bakom skärm, något som förutsätts garantera en objektiv bedömning. I Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF), som organiserar en stor del av de musiker som i dag är verksamma i de svenska orkestrarna, är nära 40 % av medlemmarna kvinnor.</P>
<P class="p74 ft6">Vi har kunnat konstatera att på flera håll närmar sig könsfördelningen i orkestrarna ett <NOBR>50/50-förhållande,</NOBR> medan det på andra håll finns en klar obalans till männens fördel; den tydligaste manliga dominansen återfinns i blåsorkestrar och storband – hos de två storbanden finns inga kvinnliga musiker anställda.</P>
<P class="p73 ft6">Av SYMF:s medlemmar visar statistiken från Teaterverksammas Arbetslöshetskassa (TAK) också en högre andel arbetslösa bland de kvinnliga musikerna än bland de manliga. Av det totala antalet kvinnor i förbundet (708 musiker, år 2004) var cirka 25 % arbetslösa 2004 dvs. sammanlagt 179 musiker. Av det totala antalet män i förbundet (1 065 stycken år 2004), var cirka 12,5 % arbetslösa, alltså 133 musiker.</P>
<P class="p123 ft6">Säsongen 2004/2005 var endast fyra av tjugoåtta verksamhetsledare i orkesterverksamheten kvinnor, dvs. 14 %.</P>
<P class="p153 ft6">De för verksamheten ofta mycket viktiga programråden uppvisar en klar dominans av män.</P>
<P class="p73 ft6">Om antalet yrkesverksamma musiker är 60 % män och 40 % kvinnor, så har vi här en istället en fördelning på 73 % män och 27 % kvinnor. (Siffrorna avser säsongen 2004/2005).</P>
<P class="p73 ft6">Dessutom finns bland de räknade programrådskvinnorna en hög andel tjänstemän. Det betyder att bland den konstnärliga personalen representeras kvinnor i ännu lägre utsträckning i programråden.</P>
<P class="p205 ft11">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<P class="p326 ft33">SOU 2006:34 Om orkestrarnas verksamhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft2">Tabell 14</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td50"><SPAN class="p279 ft3">Solister: män och kvinnor vid 18 svenska orkestrar 2001 2002</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td143"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td144"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p110 ft2"><NOBR>2001–2002</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td51"><SPAN class="p289 ft2">Solister, män</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td144"><SPAN class="p216 ft2">Solister, kvinnor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft4">KFO</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p404 ft4">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p405 ft4">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">SRSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">GSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">Gävle SO</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p404 ft4">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td146"><SPAN class="p405 ft4">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">MSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">HSO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">SON</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p404 ft4">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td146"><SPAN class="p405 ft4">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft4">Svenska Kammarorkestern</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft31">Jönköpings sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">Musica Vitae</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p404 ft4">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td146"><SPAN class="p405 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft3">Camerata Roman (Camerata Nordica)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft33">Nordiska Kammarorkestern Sundsvall</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td147"><SPAN class="p110 ft4">Uppsala Kammarorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p404 ft4">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td146"><SPAN class="p405 ft4">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft4">Göteborgsmusiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft33">Norrlandsoperans symfoniorkester</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft32">Dalasinfoniettan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p404 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td146"><SPAN class="p405 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft4">Västerås Sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft4">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p110 ft31">Värmlands Sinfonietta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p404 ft31">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td146"><SPAN class="p405 ft31">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td144"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p110 ft2">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td51"><SPAN class="p404 ft2">230</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td144"><SPAN class="p405 ft2">118</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft2">Källa: orkestrarnas generalprogram 2001 2002.</P>
<P class="p406 ft6">Ovanstående tabell visar att andelen solister som var män utgjorde 66 % och andelen solister som var kvinnor 34 %. För säsongerna 2003/2004 och 2004/2005 var förhållandet i stort sett detsamma.</P>
<P class="p106 ft6">Manliga solister medverkar alltså som solister vid nära dubbelt så många tillfällen som kvinnliga solister (Tabell 14) – inte heller här har utredningen sett några dramatiska skillnader över tid.</P>
<P class="p106 ft6">Det finns också en generell övervikt på utländska solister, framförallt i de största orkestrarna. Antalet konserter genomförda med <SPAN class="ft8">svenska manliga </SPAN>solister överstiger dessutom antalet konserter genomförda med <SPAN class="ft8">utländska kvinnliga solister</SPAN>. Andelen verk som komponerats av kvinnor varierar i orkestrarnas utbud, men inte under någon av de säsonger utredningen studerat har den överstigit 5 % för musik komponerad av kvinnor.</P>
<P class="p108 ft26">Om det största antalet kvinnliga tonsättare hör till den samtida konstmusikens fält, så följer att en ökad tonvikt på äldre repertoar ytterligare snöper kvinnliga tonsättares möjligheter.</P>
<P class="p342 ft11">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft6">Det verkar som om tonsättaryrket av någon anledning är mindre attraktivt för kvinnor i de Nordiska länderna än i länder som vi är vana att betrakta som mer problematiska i jämställdhetshänseende: enligt en italiensk studie, är andelen kvinnliga tonsättare 8 % i Sverige, 9 % i Österrike, 9,5 % i Danmark, 10 % i Finland och Norge, 11 % i Storbritannien, 22 % i Spanien, 30 % i Ukraina, 40 % i Rumänien och 42 % i Italien. (Källa: Fondazione Donne in musica, 2003) Kan detta hänga ihop med att inga kvinnliga professorer i komposition finns på de nordiska högskolorna? Den samlade möjligheten att bli spelad? I alla händelser så tycks det som att ett antal faktorer samverkar för att göra yrket mindre attraktivt och tillgängligt för kvinnor i norden.</P>
<P class="p139 ft6">Trots en fördelning bland de yrkesverksamma musikerna med 60 % män och 40 % kvinnor, kan utredningen konstatera att orkesterverksamheten är långt ifrån jämställd. Dirigenter, solister, repertoar- och programråd domineras av män.</P>
<P class="p73 ft6">Utredningen bedömer att det behövs ökad kunskap, kompetens och styrning då det gäller jämställdhetsarbetet inom orkesterområdet.</P>
<P class="p407 ft8"><SPAN class="ft8">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Behov av jämställdhetsarbete i orkestrarna</SPAN></P>
<P class="p367 ft6">Förhållandet med den manliga dominansen i orkestrarna förklaras – och försvaras – oftast med att förändring ”är på gång”.</P>
<P class="p73 ft6">Man pekar dessutom på musikhögskolans utbildningar, där i dag kvinnorna sägs vara i majoritet bland musikerstudenterna, något som ytterligare förstärker bilden av en kommande boom avseende kvinnorepresentationen i orkestrarna.</P>
<P class="p73 ft6">Orkesterföreträdare (musiker, chefer m.fl.) är också noga med att framhålla att i valet av stämledare är det främst spelkvaliteten som avgör valet av person – tillsammans med förmågan att leda gruppen (musikaliskt). De flesta utredningen talat med tillbakavisar att det skulle kunna finnas något annat än kvalitetsaspekter med i spelet då man efter provtjänstgöring slutligen väljer vem som får posten. På ytan tycks det alltså som om orkestern i jämställdhetshänseende skulle vara i balans. Går man vidare i strukturerna blir dock bilden en annan.</P>
<P class="p123 ft26">Utredningen menar att det är ett ledningsansvar att på ett brett och fördjupat plan arbeta med dessa perspektiv i verksamheterna. Historien visar att det är genom medvetet arbete på många nivåer</P>
<P class="p104 ft11">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">som resultat och medvetenhet nås på jämställdhetsområdet – inte genom att invänta utfallet av ”positiva trender”. En högre medvetenhet och kunskap om jämställdhetsperspektivet skulle förmodligen bidra till en positiv utveckling för orkesterverksamheterna.</P>
<P class="p14 ft6">Jämställdhetsintegrering, eller <SPAN class="ft8">gender mainstreaming</SPAN>, är regeringens strategi för att uppnå jämställdhet. (Prop. 1993/94:147).</P>
<P class="p408 ft43"><SPAN class="ft41">”Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led av beslutsprocessen och verksamheten. Jämställdhet skall uppnås genom att förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Arbetet ska utföras av dem som normalt arbetar i verksamheten” </SPAN>(Citatet hämtat ur ”Gör det jämt”, Näringsdepartementet, 2001).</P>
<P class="p60 ft6">Utredningen menar att jämställdhetsintegrering skulle kunna vara ett sätt att inom orkesterområdet medvetandegöra sig om bl.a. könsskillnaderna inom verksamheterna.</P>
<P class="p14 ft6">Kommittén för jämställdhet på scenkonstområdet, som lämnar sitt betänkande under 2006, kommer att föreslå strategier och metoder för hur scenkonstinstitutionernas arbete med jämställdhetsfrågor kan utvecklas.</P>
<P class="p359 ft1"><SPAN class="ft1">6.3</SPAN><SPAN class="ft24">Musikerna och arbetssituationen</SPAN></P>
<P class="p401 ft6">Musikern besitter en högt specialiserad kompetens. En lång utbildningstid på högskolenivå, föregången av individuell instrumentalundervisning som påbörjats före tio års ålder hör till vanligheterna. Yrkesidentiteten drivs att ett starkt kvalitetskrav och såväl de yttre som de egna prestationskraven är mycket stora. Kraven på att både ha förmåga till anpassning i orkesterspel och att individuellt befinna sig på en speltekniskt hög nivå är omvittnade av många musiker och flera studier.</P>
<P class="p128 ft6">Orkestermusikern, vars vardag innehåller ett stort mått av yttre krav (från kollegor, dirigenter och publik), kombinerar de egna högt ställda kraven med små kontrollmöjligheter. I skriften Artisters hälsa och arbetsmiljö (utgiven av Institutet för psykosocial medicin, IPM, 2001) redogörs bl.a. för en undersökning i vilken olika yrkesgruppers upplevelse av egna påverkansmöjligheter och beslutsutrymme. I denna undersökning var det bara en yrkeskategori som fick lika låga poäng som symfonimusikern: tunnelbaneförare.</P>
<P class="p409 ft11">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft6">Den stress som musikern utsätts för resulterar inte sällan i fysiska besvär och ont i nacke, axlar och rygg. Till de konkret spelrelaterade påfrestningar musikern kan uppleva kan också obekväma arbetstider, låga löner och annat höra till det som ökar den negativa stressen. Många musiker har också dryga lån för att bekosta de instrument som de behöver för yrkesrollen. För många musiker, inte minst de frilansande musikerna, innebär yrkeslivet många och långa resor för inkomstens förvärvande.</P>
<P class="p74 ft6">Inom de olika orkesterverksamheterna tycks också olika former av kompetensutvecklande insatser vara sällsynta, och flera musikerrepresentanter har under utredningens arbete framfört behovet av att ge plats åt exempelvis externa instrumentcoacher m.m., som ett led i det kollektiva kvalitetsarbetet.</P>
<P class="p73 ft6">För att kunna fungera på en tillfredställande konstnärlig nivå är det därför viktigt att det finns skälig tid för återhämtning och vila mellan konserter och repetition. I riksavtalen mellan Sveriges Yrkesmusikerförbund (SYMF) och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst finns därför detta reglerat, så att gränser satts för hur många och långa repetitioner och konserter som kan avkrävas musikern inom ramen för en tjänst, innan en vilodag ska kunna tas ut.</P>
<P class="p123 ft6">Närvaron av professionella musiker i en stad eller region har naturligtvis stor betydelse, inte bara förde professionella orkestrarna och dess publik, utan ofta också musiklivet utanför institutionerna – kyrkor, kammarmusikföreningar, amatörorkestrar och musikskolor är några som är en del av många professionella musikers kontaktnät och verksamhetsfält vid sidan av arbetet i orkestern.</P>
<P class="p76 ft6">För de frilansande musikerna, med rörligheten som förutsättning för verksamheten, finns ytterligare problem i form av förmånsbeskattade reseersättningar och traktamenten, ett problem som berörts också i Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:1). I dag finns heller inga möjligheter till fleråriga produktionsstöd för de fria musikgrupperna. Möjligheterna att utanför institutionernas hägn skapa sig en framtid som musiker är med andra ord ganska besvärliga i dag.</P>
<P class="p123 ft6">Enligt Högskoleverkets rapport <SPAN class="ft8">Arbetsmarknad och Högskoleutbildning </SPAN>(2004:36 R) har personer med konstnärlig examen en mycket låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. ”Av dem som examinerades 2000/01 hade endast 33 % etablerat sig på arbetsmarknaden år 2002 (2004:36 R). Detta var en minskning med</P>
<P class="p254 ft11">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">4 procentenheter jämfört med föregående årskull. Denna rapport avser visserligen samtliga konstnärliga utbildningar, och det är svårt att med säkerhet yttra sig om behovet av arbetskraft på musikområdet, med den dynamik som råder mellan institutionellt arbete och ett ”fritt” musikliv där verksamheten bedrivs i form av projekt, festivaler, tillfälliga konsertserier m.m.</P>
<P class="p89 ft8"><SPAN class="ft8">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Lönen och arbetstidsuttaget</SPAN></P>
<P class="p389 ft6">Sveriges Yrkesmusikerförbund organiserar i dag flertalet av de inom orkestrarna verksamma musikerna; förbundet har cirka 2 200 medlemmar varav 650 definieras som frilansare. Central förhandlingspart är svensk Scenkonst. Enligt riksavtalet (år 2005) mellan Svensk Scenkonst och SYMF är lägsta lön för en tuttimusiker (dvs. en musiker utan ledande uppgifter i stämman) 15 558 per månad; för stämledare 16 952 per månad. I samtalen med orkestrarna och med representanter för SYMF framgår att det är i dag få fast anställda musiker som ersätts med dessa lägsta nivåer.</P>
<P class="p30 ft6">Den statistik som SYMF gjort tillgänglig för utredningen visar de ungefärliga högstanivåerna för musikerna.</P>
<P class="p30 ft6">För tuttimusiker finns i de mest välbetalda orkestrarna en ingångslön på 21 000 kronor per månad med garanterad löneutveckling till 25 800 kronor. Dessutom tillkommer utöver detta cirka 1 900 kronor per månad i fasta tillägg avseende inlöst OB- ersättning med flera ersättningar.</P>
<P class="p14 ft26">För stämledare i denna kategori, börjar lönen på 24 500 kronor med en löneutveckling upp till cirka 30 300 (tillägg enligt ovan tillkommer med cirka 2 100 kronor) (Källa: SYMF, 2005).</P>
<P class="p28 ft6">För konsertmästaren och solocellisten finns oftast särskilda överenskommelser som innefattar en radikalt högre lön än stämledarna samt i tillägg en rad framförhandlade ledigheter. Vad avser skillnader mellan orkestertyper har det av utredningens samtal med orkestrarna framgått att symfoni- och operamusikerna i de större orkestrarna är generellt bättre avlönade än musikerna vid de mindre orkestrarna och storbanden.</P>
<P class="p14 ft6">Enligt en <NOBR>SCB-undersökning</NOBR> som presenterades i Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21), var instrumentalister den svenska konstnärskategori som tjänade genomsnittligt mest.</P>
<P class="p14 ft6">Som utredningen konstaterade i avsnittet 4.1, byggs orkestern efter en tänkt repertoar. Den fullt utbyggda symfoniorkestern är</P>
<P class="p207 ft11">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">byggd för att omfatta repertoar som fordrar olika många musiker – i princip kan antalet musiker som behövs i ett konsertprogram växla mellan cirka 40 och cirka 100.</P>
<P class="p73 ft6">På avtalssidan skiljer sig situationen för de olika orkestertyperna åt, något som är en följd av såväl branschegna traditioner som av repertoarpolitik. Det är i dag inte möjligt för en arbetsgivare att ställa samma krav på en orkestermusiker som på en länsmusiker anställd i en länsmusikdriven orkester, och detta beroende på de olika avtalstexter som reglerar relationen mellan musiker och arbetsgivare i de olika orkestertyperna. För orkester- och operamusikerna föreligger inte skyldighet att medverka i kammarmusikspel. Inte heller klassrumsbesök med instrumentdemonstrationer eller liknande insatser för att möta barn och unga ingår med självklarhet i arbetsuppgifterna.</P>
<P class="p139 ft6">För stämledarna i operaorkestrarna föreligger skyldighet att spela i bland annat kammaroperasammanhang vid behov.</P>
<P class="p153 ft6">Avtalen mellan musikerfacken och arbetsgivarna medger i dag ett schemalagt arbetstidsuttag på 29 s.k. podietimmar i veckan – det vill säga den tid som används till repetition, konsert eller föreställning. Sett över hela bredden av orkesterstrukturer finns dock skillnader i vad man anser ligga inom ramen för podietiden. Inräknat i veckoarbetstiden om 40 timmar finnas alltså 11 timmar i form av en sorts förtroendetid som är avsedd för förberedelser, och inte möjlig att schemalägga för arbetsgivaren. Motsvarande avtal i England, stipulerar 33 podietimmar i veckan. I Norge är motsvarande överenskommelse om 25 timmar.</P>
<P class="p139 ft6">Utredningen fångade i arbetets inledande fas upp signaler om att medan de Engelska <NOBR>BBC-orkestrarna</NOBR> i stort sett nyttjar hela den överenskomna podietiden, hör det i de svenska orkestrarna till ovanligheterna att utnyttja de inom avtalet möjliga 29 podietimmarna per vecka.</P>
<P class="p73 ft6">I en genomlysning av musiklivet i Göteborg ( Händer i Musiken, Göteborgs kommun, 2005) skriver utredaren Niklas Rydén: ”Många anser att man på institutionerna måste börja diskutera och ta tag i frågor kring arbetstider, otidsenliga fackliga krav, omodernt skråtänkande, ineffektivitet, dubbelarbete med massor av extraknäck, outnyttjade personalresurser, despotiska och patriarkala maktstrukturer och mycket annat. Det finns ett stort motstånd mot sådana förändringar, men det kommer med stor sannolikhet att bli nödvändiga i framtiden.”</P>
<P class="p410 ft11">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft6">Av ovanstående skäl skickade utredningen ut en förfrågan till samtliga orkestrar, för att klargöra situationen med arbetstidsuttaget i de svenska orkestrarna.</P>
<P class="p412 ft6">Framförallt de stora orkestrarna har ett förhållandevis lågt individuellt arbetstidsuttag, sett till det avtalade taket om 29 podietimmar. Förfrågan från utredningens sida avsåg att ge en översiktlig bild av arbetstidsuttaget i de svenska orkestrarna.</P>
<P class="p412 ft26">De flesta orkestrar har försökt ge en så tydlig bild som möjligt av läget vid de respektive verksamheterna. 26 av 28 orkestrar har svarat på enkäten.</P>
<P class="p413 ft6">Utifrån enkätsvaren bedömer utredningen att podietidsuttaget vid de svenska orkestrarna pendlar mellan cirka 50 % 80 % av de avtalade ramarna för podietiden, räknat på en genomsnittlig nivå i de olika stämmorna i orkestrarna. Uttaget på första- och andrafiolstämmorna tycks vara högre än i de övriga stämmorna på de flesta symfoni- och operaorkestrarna, medan uttaget på blåssidan är lägre.</P>
<P class="p413 ft6">Vid sidan om podietiden har framförallt de små kammarorkestrarna med länsuppdrag ofta turnéer med många och dryga resdagar, vilket gör att deras arbetstidsmått som regel blir högre än symfoniorkestrarnas och operaorkestrarnas som är mer stationära till sin karaktär. De större operaorkestrarna har ett joursystem som gör att det kollektiva uttaget teoretiskt blir väsentligt högre än genomsnittet. Joursystemet gör också att musikerna måste vara beredda att rycka in på kort varsel, eller i vissa fall ansvara för att det finns en ersättare på plats.</P>
<P class="p414 ft6">I tillägg till de avtalade fem veckornas semester, är det vanligt med såväl höstlov, jullov, sportlov och påsklov för musikerna i de stora orkestrarna. I de mindre orkestrarna innebär oftast varje uttagen kollektiv arbetsdag att alla musikerna är i tjänst, med en generellt högre individuell arbetsbörda för musikerna än i de stora orkestrarna. I de större orkestrarna gör repertoarväxlingen att alla musiker inte behövs på podiet hela tiden.</P>
<P class="p414 ft6">Olika faktorer medverkar alltså till att orkestrarna på många håll alltså inte ser sig kunna ta ut så mycket arbetstid som avtalen ändå medger:</P>
<P class="p415 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Kraven på variation av repertoar och därmed orkesterstorlek medför en växelvis övertalighet i framförallt de största orkestrarna.</SPAN></P>
<P class="p416 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">De allt högre kostnaderna för dirigenter och solister kan medverka till att färre konserter kan genomföras.</SPAN></P>
<P class="p417 ft11">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">Arbetstidsuttaget är en viktig fråga ur många aspekter. En av dessa är naturligtvis i vilken grad skattebetalarna får en utväxling på de inbetalade kulturkronorna. Men också frilansmarknaden och de fria grupperna på musikområdet påverkas av ett lågt arbetstidsuttag i orkestrarna: det är inte ovanligt att orkestermusiker frilansar de dagar de inte ”behövs” i orkestern, och då utan att behöva ta tjänstledigt. Några orkesterledare talar till och med om att ”vi släcker själva ut frilansmarknaden”.</P>
<P class="p74 ft6">I samtalen med orkestrarna, har några företrädare argumenterat för att musikeryrket är rörligt till sin karaktär, och att frilansandet vid sidan av heltidsjobbet ger mycket tillbaka till arbetsplatsen i form av högre lust och kvalitet – en synpunkt, som utredningen anser ha viss relevans för värderandet av förhållandena vid de olika orkestrarna. Men frilansandet vid sidan av en heltidsanställning bör inte inverka negativt på marknaden för musiker utan fast tjänst.</P>
<P class="p75 ft6">Det ligger långt ifrån utredningens uppdrag att tala om för arbetsmarknadens parter hur de ska förhandla. Inte heller är det en uppgift för utredningen att slå fast hur mycket en enskild musiker ska arbeta eller under vilka former. Däremot kan utredningen konstatera att det nuvarande arbetstidsutnyttjandet vid de stora orkestrarna periodvis är förvånande lågt. Det är viktigt att komma ihåg att orkesterledningarnas ansvar för hur praxis har utvecklats i orkestervärlden är betydande.</P>
<P class="p74 ft6">Repertoaren vid orkestrarna påverkar alltså behovet av musiker (se avsnitt 6.1). Men även olika typer av kollektiva riksavtal påverkar i vilken utsträckning en musiker kan tas ut i tjänst. Utredningen menar att det är svårt att se orsakerna till de inbördes stora skillnaderna i podietidsuttag mellan orkestrarna.</P>
<P class="p73 ft6">Nedan skisserar utredningen en tankekedja som söker placera arbetstidsproblematiken i ett vidare perspektiv:</P>
<P class="p135 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">De flesta möjligheterna till fast arbete för utbildade musiker finns inom ramen för orkesterinstitutionerna. Dessa institutioner uppbär den överlägset största andelen offentlig finansiering på det professionella musikområdet. Till största delen ägnar sig institutionerna åt en tidsmässigt relativt avgränsad repertoar.</SPAN></P>
<P class="p418 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Därav följer att statens nuvarande bidragsfördelning skulle kunna sägas stödja en innehållslig snedvridning av repertoar, sämre möjligheter och en begränsad arbetsmarknad för de musiker som vill arbeta med annan repertoar än den som</SPAN></P>
<P class="p419 ft11">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft6">framförs inom ramen för institutionerna. Det handlar om samtida konstmusik, barockmusik, renässansmusik, professionell kör- och vokalmusik, kammarmusik i alla övriga former. Men det handlar också om folkmusik och jazz, former som trots högkvalitativa uttryck och utövare inte finner någon större plats inom ramen för de offentligt finansierade institutionernas ram.</P>
<P class="p421 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Då det generella podietidsuttaget i orkestrarna dessutom är lågt (cirka 50 80 % av det schemaläggningsbara arbetstidsmåttet) med stora möjligheter till frilansarbete inom ramen för anställningen, försvåras inträdet på arbetsmarknaden för frilansmusiker ytterligare.</SPAN></P>
<P class="p422 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Orkestrarnas kostnader för tillfälligt anställda uppgick 2003 till cirka 50 miljoner kronor – sett i skenet av det låga nyttjandet av den samlade musikerresursen bör detta något som behöver problematiseras av branschen.</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Det kan därför finnas starkt vägande skäl för arbetsmarknadens parter att gemensamt se över den kultur som utvecklats inom ramen för framförallt de stora orkesterinstitutionerna.</SPAN></P>
<P class="p423 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Framförallt för de orkestrar som befinner sig utanför Stockholm är förmånsbeskattningen på resersättningar och traktamenten ett tilltagande problem. Här finns, menar utredningen, en motsägelse mellan de kulturpolitiska målen och de möjligheter som skattelagstiftningen ger just de institutioner som genom sitt geografiska läge utgör en stark del i realiserandet av de delmål som talar om att staten ”ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser”.</SPAN></P>
<P class="p424 ft1"><SPAN class="ft1">6.4</SPAN><SPAN class="ft24">Återväxten</SPAN></P>
<P class="p389 ft6">I direktiven står att utredningen skall ”belysa de kommunala musikskolornas betydelse för rekryteringsunderlaget.” 2004 fanns det i Sverige 171 musikskolor och 111 kulturskolor i Sveriges kommuner med sammanlagt cirka 360 000 elever.</P>
<P class="p425 ft11">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33492x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft8"><SPAN class="ft8">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Musikskolan – och andra aktörer</SPAN></P>
<P class="p426 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Musik- och kulturskolan utgör en viktig grund för återväxten av professionella musiker på de traditionella orkesterinstrumenten.</SPAN></P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Antalet elever som spelar i musikskolans symfoniorkestrar har sedan 1987 minskat med 30 %.</SPAN></P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Det finns i dag få eller inga självklara och formaliserade kontakter mellan de statligt delfinansierade orkestrarna och de andra länkarna i den kedja som skapar förutsättningar för en god återväxt på musikersidan. De modeller som Göteborgs Konserthus skapat med sin sportlovsorkester, Norrbotten Big Band med AYJO, är positiva exempel på hur orkestern kan agera värd för samarbeten i vilka musik- och kulturskolan är en del.</SPAN></P>
<P class="p427 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Vid sidan om musik- och kulturskolan utgör amatörorkestrarna en ytterligare länk i den musikekologiska näringskedjan. Många amatörorkestrar och musikskolor rapporterar (i de undersökningar som företagits av deras företrädare) en låg frekvens på samarbeten mellan dem och den professionella nivån.</SPAN></P>
<P class="p427 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">I dag finns endast ett litet utbud med konstmusikaliskt innehåll i TV och radio som är direkt riktat till barn- och ungdomar.</SPAN></P>
<P class="p428 ft6">Utan tvekan har uppbyggnaden av den kommunala musikskoleverksamheten haft en mycket stor betydelse för framväxten av allt fler och allt bättre svenska musiker. Många av Sveriges professionella musiker har lagt grunden för sitt framtida yrkesliv i de symfoniorkestrar och mindre ensembler som ingått i musikskolans utbud. Innan de når orkestrarna och det professionella musiklivet finns också en rad andra aktörer på det musikpedagogiska området, som tar vid efter – men också parallellt med musikskolan. Vi tänker här närmast på förberedande yrkesutbildningar som Falun Musikkonservatorium, samt ett antal folkhögskolor som med sina musiklinjer har befäst och förfinat de kunskaper som musikskolan lagt grunden till, innan de blivande musikerna gör sitt inträde på någon av landets musikhögskolor.</P>
<P class="p253 ft26">Också de i Sveriges Orkesterförbund (SOF) organiserade 353 svenska amatörorkestrarna, med sina cirka 11 000 amatörmusiker, spelar här en ofta avgörande roll för ungdomar som parallellt med</P>
<P class="p39 ft11">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">enskild undervisning vill utveckla sitt intresse och bredda sina kunskaper i orkesterspel.</P>
<P class="p106 ft6">Utredningen har också tagit del av en inventering av Musik- och Kulturskolor i Västra Götaland som genomförts av Annika Ottosson på uppdrag av Västra Götalandsregionen (Inventering av Musik- och Kulturskolor i Västra Götaland 2003).</P>
<P class="p391 ft8">Återväxten hotad</P>
<P class="p392 ft6">Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> har antalet instrumentalelever på musik- och kulturskolan minskat med 26 procent. Minskningen är inte generell över alla instrumentgrupper – några, t.ex. trombon har istället ökat under perioden (Källa: Musikalisk Mångfald, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd 2002).</P>
<P class="p393 ft6">I den studie som genomförts av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMOK) 2005, visas att antalet elever som spelar i musikskolans symfoniorkestrar har minskat från <SPAN class="ft8">4 282 </SPAN>elever 1987 till <SPAN class="ft8">2 986 </SPAN>elever 2005 en minskning med 30 %. Räknat i antal orkestrar i musikskolan motsvaras siffrorna av 113 orkestrar 1987 och 86 orkestrar 2005, dvs. en minskning med cirka 34 %.</P>
<P class="p108 ft6">Däremot ökar elevantalet under den studerade perioden för de mindre blåsorkestrarna, stråkorkestrarna, stråktrio/kvartett/kvintett, renässans- och barockensemble. Men den kanske största enskilda ökningen av elevantal har skett bland de ensembler och grupper som spelar rock, pop och funk. Dessa gruppers elevantal ökar under perioden från 1 305 elever till 5 106 elever, eller en ökning med 290 %.</P>
<P class="p429 ft6">Nedanstående tabell (15) lyfter utvecklingen för några av de traditionella orkesterinstrumenten. Tabellen visar ett dramatiskt sjunkande elevunderlag på framförallt klarinett. Sammantaget pekar dessa trender på att återväxten av svenska orkestermusiker kan vara hotad.</P>
<P class="p430 ft2">Tabell 15 Utveckling på några instrumentkategorier inom den kommunala musikskolan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><SPAN class="p110 ft2">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td149"><SPAN class="p431 ft2">Trumpet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p432 ft2">Klarinett</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td150"><SPAN class="p290 ft32">Fagott</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td151"><SPAN class="p110 ft4"><NOBR>1976–77</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p433 ft4">8 539</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td145"><SPAN class="p114 ft4">15 438</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p336 ft32">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p110 ft31"><NOBR>2001–2002</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td152"><SPAN class="p433 ft31">5 563</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td145"><SPAN class="p114 ft31">5 782</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td153"><SPAN class="p336 ft32">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td148"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td149"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td143"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td150"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft75">(Elevstatistik kommunala musikskolan: antal elever/instrumentkategori. Källa: egen bearbetning av uppgifter ur undersökningen ”Musikalisk mångfald”, Sveriges Musik och Kulturskoleråd 2002).</P>
<P class="p220 ft11">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">Musik- och Kulturskolornas företrädare talar om de många förväntningar som finns på verksamheterna: amatörorkestrarna behöver medlemmar för sin överlevnad och det professionella musiklivet oroas av att allt färre vill satsa på en yrkesmusikerkarriär inom de klassiska genrerna. Samtidigt, menar man, får musik- och kulturskolorna ofta agera problemlösare då grundskolan egen musikundervisning på flera håll fungerar dåligt. Andra vill att musik- och kulturskolorna ska vara en bred och bra fritidssyssla för barn och unga, där de får utlopp för sina egna intressen.</P>
<P class="p74 ft6">Samtidigt som detta är ett tecken på att skolformens tjänster efterfrågas av många saknas ofta tydliga mål och uppdrag från de kommunala huvudmännen, och den roll som musik- och kulturskolan förväntas spela blir därmed diffus – skolform eller fritidsnöje? Är det arv eller förnyelse som musik- och kulturskolorna ska ägna sig åt? Bland musikskolornas egna ambitioner finns i dag både att svara mot efterfrågade tjänster och värnandet av ett kulturarv.</P>
<P class="p123 ft6">Utgångspunkterna och rekryteringsmöjligheterna för de Musik- och kulturskolorna i landets kommuner varierar kraftigt. Endast fyra kommuner har i dag valt att ha helt avgiftsfria musik- och kulturskolor – avgifterna för de övriga varierar kraftigt, och den högsta terminsavgiften ligger i dag på 1 400 kronor. De högsta avgifterna får naturligtvis konsekvenser för bredden av elevunderlaget. Sex kommuner saknar dessutom helt musik- och kulturskola.</P>
<P class="p75 ft6">Det finns alldeles tydligt ett sviktande underlag för vissa traditionella ensembleformer inom musikskolan. På sikt kommer detta att helt säkert få konsekvenser för de professionella orkestrarnas rekryteringsbas – men också för det framtida publikunderlaget. Ett tidigt grundlagt intresse för den klassiska musikens olika ensembleformer och egen erfarenhet av spel i dessa ökar enligt flera bedömare intresset för att gå på konserter.</P>
<P class="p75 ft6">Orsakerna till det minskade elevunderlaget – kanske särskilt på träblåssidan, men generellt också avseende deltagande i symfoniorkesterspel på musikskolan – torde vara många och komplexa. I inventeringen av musik- och kulturskolorna i Västra Götaland anges några av styrkorna och svagheterna med regionens musik- och kulturskolor. På den positiva sidan hamnar det faktum att musikskolorna har en förhållandevis stark förankring i kommunerna, och ger en ”gedigen grundutbildning för blivande yrkesmusiker i traditionell bemärkelse”. Men också att musikskolan, med sin unika kompetens också utgör en möjlig resurs för både</P>
<P class="p104 ft11">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">kommunernas kulturliv och utvecklandet av den obligatoriska skolan. Bland svagheterna listar Ottosson bl.a. att det råder en obalans mellan det i musikskolan högt prioriterade kulturarvet och dagens konstnärliga uttryck – men också att det råder brist på tydliga politiska uppdrag till musikskolan. I dag saknas också ett uppdrag för högskolan att utbilda pedagoger till musik- och kulturskolorna.</P>
<P class="p58 ft6">Även ”hotade” instrumentkategorier kan dock i vissa musikskolor uppvisa en stabil tillströmning av elever – ofta beroende på en individuell lärares förmåga att skapa intresse kring instrumentet och entusiasmera barn och unga för detta.</P>
<P class="p14 ft6">Säkert finns också avsaknaden av synliga förebilder med som en orsak till vikande elevunderlag. Runt om barnen och ungdomarna domineras bilden av musiken som innehåll och företeelse av helt andra instrumentkategorier och musikstilar.</P>
<P class="p59 ft6">SR sände mellan åren 2001 2003, 45 362 timmar s.k. ”lätt” grammofonmusik och 4 160 timmar s.k. ”seriös” grammofonmusik (Källa: Radio och TV i allmänhetens tjänst, SOU 2005:1).</P>
<P class="p60 ft6">De musikprogram som sänts i SVT och riktats till barn och unga har övervägande haft ett populärmusikaliskt innehåll – till undantagen hör den miniserie som bl.a. presenterade symfoniorkestern i Bolibompa under 2004/2005. Veckans konsert i SVT och andra utsändningar med i huvudsak konstmusikaliskt innehåll har fyllt en viktig funktion för att bl.a. generellt synliggöra orkestrar och operaproduktioner för en bredare publik. Men det totala musikutbudet i såväl SVT som SR domineras av populärmusik. I de kommersiella kanalerna är de traditionella orkesterinstrumenten relativt osynliga. Det allmänna utgångsläge musikskolorna har för att kunna locka elever till de traditionella orkesterinstrumenten är alltså inte alldeles lysande.</P>
<P class="p435 ft8"><SPAN class="ft8">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">De professionella orkestrarnas egna insatser för återväxten</SPAN></P>
<P class="p401 ft6">Orkestrarna själva har, vid sidan om de samverkansprojekt som på några håll drivs med musikskolor, också påbörjat samarbeten med musikhögskolornas utbildningar. Fokus är här de ungdomar som redan kommit mycket långt i vägen mot ett professionellt liv som musiker. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg utbildar SNOA (Swedish National Orchestra Academy) musikerstudenter</P>
<P class="p436 ft11">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">specifikt i orkesterspel. Studenterna vid SNOA har också en särskild relation till Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus – studenterna får tillträde till de anställda musikernas utrymmen och får möjlighet att praktisera i den professionella orkestern. Dessutom gör SNOA ett antal orkesterkonserter per år där studenterna möter professionella dirigenter och solister; studentorkestern blandas då också upp med professionella musiker. Ett antal studenter vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har möjlighet till handledd praktik vid Stockholmsorkestrarna. Dirigenteleverna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm bereds i olika samverkansprojekt möjlighet att dirigera professionella orkestrar.</P>
<P class="p139 ft6">Några av orkestrarna medverkar också som ackompanjerande orkestrar då diplomstudenter från de olika musikhögskolorna ska göra sina examensprogram, eller då tävlingar för unga solister avgörs.</P>
<P class="p102 ft6">Förutom problemet med bristen på synliga förebilder i media, spelar också konkurrensen med andra fritidssysselsättningar in. Därför torde vikten av att bygga allianser med andra aktörer på området vara stor. I vilken utsträckning samverkar orkestrarna och länsmusiken med de musik- och kulturskolor, ungdomar och amatörorkestrar som utgör ett viktigt fundament för återväxten på området?</P>
<P class="p123 ft6">Som framgår av samtalen med orkestrarna finns i dag samarbeten mellan orkestrarna och de kommunala musik- och kulturskolorna på flera håll i landet. På de flesta håll är inte dessa samarbeten formaliserade, i den meningen att det finns ömsesidiga åtaganden som garanterar någon form av kontinuitet.</P>
<P class="p73 ft6">Bland de mest uttalade undantagen från denna regel ser vi Norrbotten Big Bands verksamhet med en årligen återkommande uppsökande verksamhet i länets musikskolor, samarbeten med musikskolornas lärare i ett lärarstorband samt Arctic Youth Jazz Orchestra (AYJO), en sorts lärlingsorkester som medverkar till att skapa en nära kontakt mellan musicerande ungdomar och de professionella utövarna i storbandet. Men också den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs vid Göteborgs Konserthus förtjänar att nämnas i detta sammanhang – den s.k. Sportlovsorkestern fyller en stark funktion för att skapa ett intresse för orkesterspel bland eleverna i musikskolorna i Göteborg. Malmö Opera och Musikteater har genom sina projekt med musikskolorna skapat en kon-</P>
<P class="p437 ft11">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft6">taktyta mellan professionella musiker och elever. Stockholms Läns Blåsarsymfoniker har ett brett samarbete med länets musikskolor.</P>
<P class="p303 ft6">De flesta orkestrar har någon form av programverksamhet riktad till barn. Många tusen barn kommer årligen till konserthusen runt om i Sverige för att lyssna på klassisk musik och introduceras i orkestervärlden. Mer ovanlig är den typ av skapande verkstäder, där barn och ungdomar får prova på att komponera och pröva sina alster på professionella musiker, som prövats under en rad år framförallt av Göteborgs Konserthus, men också av Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall.</P>
<P class="p438 ft1"><SPAN class="ft1">6.5</SPAN><SPAN class="ft24">Spridning</SPAN></P>
<P class="p439 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Över hela Sverige skulle en ökad samverkan mellan framförallt de mindre regionala orkestrarna kunna medverka till en större spridning av orkestermusik av såväl det mindre som det större formatet.</SPAN></P>
<P class="p440 ft77"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft76">De 15 statligt stödda orkestrarna förlorade sammantaget</SPAN></P>
<P class="p441 ft6">nära 200 000 betalande besökare under perioden 1998 2003, från 720 000 besökare till 534 000 besökare eller cirka 25 % av sin publik.</P>
<P class="p442 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Tillgången av orkestermusik i hela landet är beroende av en serie faktorer. Efterfrågan, förekomsten av konsertarrangörer, konsertlokaler, ekonomiska prioriteringar hos både orkestrar och konsertarrangörer är bara några av de styrande faktorerna.</SPAN></P>
<P class="p443 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">För att i framtiden kunna skapa en tydligare bild av tillgången på orkestermusik i hela landet bör en mer genomarbetad statistikinsamling göras, där hänsyn till orkestertyp och </SPAN><NOBR>-storlek,</NOBR> vilka som har arrangerat konserterna och i vilka län de olika orkesterkonserterna ägt tum bör vägas in.</P>
<P class="p442 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">De stora orkestrarna har minskat turnerandet utanför sin hemkommun.</SPAN></P>
<P class="p444 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Svenska Rikskonserters spelar en central roll för spridningen av orkestermusik i hela landet.</SPAN></P>
<P class="p444 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">De fullt utbyggda symfoniorkestrarna finns i södra Sverige, varför tillgången till just denna orkesterform torde vara lägst i de norra delarna av Sverige.</SPAN></P>
<P class="p445 ft11">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33498x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Det är viktigt att möjligheterna för orkestrarna till internationellt turnerande förstärks som ett led i att bl.a. stärka den konstnärliga nivån och sprida svensk musik utomlands.</SPAN></P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Även om Radiosymfonikerna i dag i princip inte erhåller statliga bidrag, ser vi det som viktigt att Radiosymfonikernas särställning ur medialt konkurrenshänseende förvaltas, så att de kan utgöra ett kraftfullt innehållsligt komplement till den övriga orkestermusik som spelas i radio.</SPAN></P>
<P class="p268 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">SR:s och SVT:s utsändningar domineras av s.k. ”lättare” musik.</SPAN></P>
<P class="p447 ft6">I utredningens direktiv står att ”utredaren skall analysera orkestrarnas regionala verksamhet, liksom den övriga regionala musikverksamhetens, arrangörernas, Rikskonserters samt Radio och TV:s roll för spridningen av orkestermusik i hela landet.</P>
<P class="p75 ft6">De 28 orkestrar som utgjort utgångspunkten i utredningens analys av orkesterverksamheten omfattar inbördes stora skillnader. Skillnader i fråga om antal musiker (från 15 till 113), skillnader i uppdrag från huvudmännen avseende regional verksamhet och skillnader i möjligheter till flexibla lösningar. De uppgifter utredningen har haft tillgänglig för att kunna göra analysen om i vilken grad de olika svenska länen får tillgång till orkestermusik härrör dels från orkestrarna själva och dels från Statens Kulturråd.</P>
<P class="p75 ft6">Beroende på hur man definierar begreppet orkester får man alltså olika resultat då man vill studera spridningen av orkestermusik i hela landet. 17 län har i dag orkesterverksamhet i någon form. Halland, Jämtland, Södermanland och Blekinge har i dag inga egna orkesterinstitutioner med statligt stöd för orkesterverksamhet eller stöd till orkesterverksamhet genom länsmusiken (i Blekinge finns dock Marinens Musikkår). För dessa län torde tillgången till levande orkestermusik vara lägre än i de övriga länen och regionerna. Invånarna i Södermanland och Halland, har genom sin relativa närhet till orkestertäta regioner större möjligheter till att ta del av orkesterverksamhet än exempelvis jämtlänningarna. Genom de turnéslingor med orkestermusik som Svenska Rikskonserter lägger, når framförallt de stora symfoniorkestrarna ut till andra delar av landet.</P>
<P class="p448 ft6">Om måttet för en god spridning av orkestermusik ligger i det levande mötet med den stora symfoniorkestern, så har alla delar av landet vid en jämförelse med de stora orkestrarnas residensstäder Gävle, Göteborg, Helsingborg, Malmö, Norrköping och Stockholm,</P>
<P class="p210 ft11">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">låg tillgång på orkestermusik. Sett ur perspektivet att de 17 orkesterlänen sammantaget uppvisar ett spann orkestrar som har från 15 till 113 musiker, är det istället ett prov på en enastående bredd; dessutom representerar dessa orkestrar stråkorkestrar, storband, blåsorkestrar, sinfoniettor och symfoniorkestra, vilket också ger en viss bredd på innehållet.</P>
<P class="p30 ft6">Ur den aspekten är det snarare tillgängligheten på <SPAN class="ft8">hela bredden </SPAN>av orkestral musik som utgör det problematiska. Alla i Sverige har inte tillgång till symfoniorkester, men inte heller av kammarorkester, blåsorkester eller storband.</P>
<P class="p60 ft6">Också arrangörernas betydelse är något som i skenet av den vida spridningen av verksamheter får varierande resultat beroende på vilken typ av orkester man väljer att tala om. Tillgången till konsertlokaler är ytterligare en parameter att ta in i beräkningen. Oavsett vilka faktorer man låter vara styrande i analysen, uppstår ytterligare avgränsningsproblem då utformningen av Kulturrådets statistik är en av utgångspunkterna. I denna statistik finns exempelvis få eller inga avgränsningar avseende storleken på orkester. Problemen med den tillgängliga statistiken från Kulturrådet är bl.a.:</P>
<P class="p449 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">att det inte går att utläsa i vilken form och storlek på orkester som orkestrarna turnerat med. Om det rör sig om hela orkestern, halva eller ännu mindre grupper som spelat de rapporterade konserterna går inte att utröna med ledning av dagens statistik,</SPAN></P>
<P class="p92 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">att statistiken för de orkestrar som redovisar sin verksamhet inom ramen för, eller tillsammans med, länsmusikens verksamhet, vid en närmare undersökning innehåller såväl kammarmusikkonserter, orkesterkonserter som konserter med inköpta produktioner (av okänd typ) i klump,</SPAN></P>
<P class="p450 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">att det inte skiljs mellan konserter som arrangerats av orkestern själv och konserter som haft externa arrangörer.</SPAN></P>
<P class="p365 ft6">Utredningen har inte kunnat på en detaljerad nivå reda ut den sammanblandning som i dag existerar inom ramen för den av Kulturrådet insamlade statistiken.</P>
<P class="p14 ft6">Problemen, eller hindren, för spridningen av orkestermusik skiktar sig på flera nivåer. Inte heller här går det att föra ett entydigt resonemang som är giltigt för alla orkestertyper och organisationsformer. För de mindre orkestrarna, innebär tillgången</P>
<P class="p451 ft11">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">på lokaler sällan det största problemet. Det finns för de flesta orkestertyper mindre nätverk av arrangörer som på kontinuerlig basis tar emot subventionerade orkesterkonserter, även om flera orkestrar menar att antalet konsertarrangörer som intresserar sig för orkestermusiken är lågt. I vissa län utgår också en förlustgaranti från länsmusiken för de arrangörer som väljer att ta emot en mindre länsorkester – detta för att ytterligare stimulera efterfrågan. Detta kan för flera arrangörer komplettera det arrangörsstöd som i olika grad utgår från den kommunala nivån och från staten.</P>
<P class="p74 ft6">I samtalen med orkestrarna framkom att huvudmannakrav på högre kostnadstäckning ibland kan skapa problem för orkestern då den turnerar utanför sin region. Detta medför i sin tur högre kostnader för en arrangör som vill ta emot en orkester som inte kommer från den egna regionen.</P>
<P class="p75 ft6">Det är framförallt tillgången på symfonisk musik som har de största inbakade hindren för spridning över landet. De stora symfoniorkestrarna verkar (med undantag för Gävle SO) framförallt nedanför Dalälven med en verksamhet som prioriterar konserterna i de egna konserthusen. Dessutom är symfoniorkestrarna genom sin storlek dyrare att både transportera och logera. Dubblering av konserter i regionerna är i dag också beroende av en mångfald andra faktorer, t.ex.:</P>
<P class="p452 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft78">Att det finns arrangörer som är både har råd och är villiga att ta emot/engagera orkestern</SPAN></P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft78">Att konsertlokalerna motsvarar kvalitets- och andra aspekter.</SPAN></P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft78">Att publikunderlaget räcker till för att motivera en extra konsert</SPAN></P>
<P class="p453 ft6">Kulturrådets statistik ger vid handen att de 15 orkestrar som uppbär statligt stöd 2003 gjorde tillsammans 1 441 konserter, vara cirka 34 % utgjordes av skolkonserter. Antalet konserter som orkestrarna gör har ökat sammantaget över perioden 1994 2003. I tabellerna 16 18, nedan, jämförs de olika orkestertypernas (till Kulturrådet) inrapporterade antal konserter; underlaget härrör från de 15 orkestrar som erhåller statligt orkesterbidrag: 5 symfoniorkestrar, 5 kammarorkestrar som arbetar under heltidssformer, och fem arbetar i olika former av deltidskonstruktioner. Symfoniorkestrarna uppvisar i tabell 16 en minskning av antalet konserter under perioden – från 503 konserter 1994 till 430 konserter 2003 – en minskning med 14 %.</P>
<P class="p454 ft11">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<P class="p326 ft33">SOU 2006:34 Om orkestrarnas verksamhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft2">Tabell 16</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td154"><SPAN class="p455 ft3">Antal konserter, symfoniorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td77"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td155"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td80"><SPAN class="p18 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td156"><SPAN class="p110 ft79">Symfoniorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td19"><SPAN class="p279 ft32">Totalt antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td43"><SPAN class="p116 ft60">I länet utom</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p176 ft32">Utanför länet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p234 ft60">Utomlands</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p110 ft2">spridning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td157"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p456 ft3">konserter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p250 ft32">hemkommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td80"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p110 ft4">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td19"><SPAN class="p237 ft4">430</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p114 ft4">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p457 ft4">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p250 ft4">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft4">431</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft4">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft4">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft4">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft31">440</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft31">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft31">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft31">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p237 ft4">431</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p114 ft4">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p457 ft4">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p250 ft4">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft4">629</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft4">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft4">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft4">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft31">436</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft31">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft31">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft31">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p237 ft4">466</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p114 ft4">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p457 ft4">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p250 ft4">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4"><NOBR>96–96</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft4">515</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft4">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft4">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft4">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31"><NOBR>94–95</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td129"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p237 ft31">503</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p114 ft31">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p457 ft31">39</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p250 ft31">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td157"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p18 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft6">De heltidsarbetande kammarorkestrarna (tabell 17) uppvisar i nedanstående tabell den mest dramatiska ökningen i statistiken från 149 konserter till 792 konserter. Detta förklaras bland annat med att antalet orkestrar i denna kategori har ökat från 2 till 4 under tidsperioden, med en förväntad ökning av antalet konserter som följd. Eftersom antalet orkestrar ökat i redovisningen är det relevant att kunna redovisa det genomsnittliga antalet konserter som orkestrarna genomfört. Det genomsnittliga antalet konserter som gjordes 1994/1995 var cirka 75 konserter, mot i genomsnitt cirka 158 konserter 2003.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p110 ft2">Tabell 17</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td154"><SPAN class="p176 ft3">Antal konserter, kammarorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td88"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td158"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td159"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td160"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td161"><SPAN class="p110 ft31">Kammarorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td120"><SPAN class="p236 ft32">Totalt antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td162"><SPAN class="p116 ft33">I länet utom</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p250 ft32">Utanför länet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p234 ft33">Utomlands</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p110 ft2">spridning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td159"><SPAN class="p279 ft3">konserter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td160"><SPAN class="p236 ft3">hemkommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p110 ft4">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p433 ft4">792</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p237 ft4">306</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p459 ft4">93</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p250 ft4">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p433 ft31">482</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p237 ft31">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p459 ft31">71</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p250 ft31">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p433 ft4">410</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td162"><SPAN class="p237 ft4">127</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p459 ft4">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p250 ft4">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p433 ft4">409</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p237 ft4">170</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p459 ft4">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p433 ft31">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p237 ft31">104</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p459 ft31">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p250 ft31">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p110 ft4">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p433 ft4">429</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td162"><SPAN class="p237 ft4">107</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p459 ft4">101</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p250 ft4">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft4">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p433 ft4">325</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p237 ft4">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p459 ft4">67</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p250 ft4">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p110 ft31"><NOBR>96–96</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p433 ft31">148</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p237 ft31">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p459 ft31">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p250 ft31">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td44"><SPAN class="p110 ft4"><NOBR>94–95</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td163"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td159"><SPAN class="p433 ft4">149</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td160"><SPAN class="p237 ft4">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td47"><SPAN class="p459 ft4">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft11">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">Deltidsorkestrarna har i sin tur ökat antalet konserter från 187 stycken 1994 till 219 konserter 2003. Det genomsnittliga antalet konserter sjönk dock något från cirka 47 konserter 1994/95 till cirka 44 konserter år 2003:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p172 ft2">Tabell 18</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td164"><SPAN class="p461 ft3">Antal konserter, deltidsorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td44"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td166"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td167"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td168"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p18 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p172 ft33">Deltidsorkestrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p18 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td169"><SPAN class="p116 ft32">Totalt antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td19"><SPAN class="p116 ft32">Länet utom</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td165"><SPAN class="p116 ft32">Utanför länet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p111 ft32">Utomlands</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td170"><SPAN class="p172 ft2">konserter/spridning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td167"><SPAN class="p173 ft3">konserter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p176 ft32">hemkommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td168"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td86"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p172 ft31">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td169"><SPAN class="p114 ft31">219</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p457 ft31">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p175 ft31">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p250 ft31">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p172 ft4">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p114 ft4">258</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p457 ft4">88</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td165"><SPAN class="p175 ft4">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p250 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft4">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p114 ft4">291</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p457 ft4">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p175 ft4">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft31">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p114 ft31">281</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p457 ft31">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p175 ft31">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p250 ft31">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p172 ft4">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p114 ft4">278</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p457 ft4">62</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td165"><SPAN class="p175 ft4">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft4">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p114 ft4">301</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p457 ft4">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p175 ft4">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p172 ft31">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p114 ft31">142</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p457 ft31">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p175 ft31">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p250 ft31">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p172 ft4"><NOBR>96–96</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p114 ft4">136</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p457 ft4">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td165"><SPAN class="p175 ft4">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p172 ft4"><NOBR>94–95</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td167"><SPAN class="p114 ft4">187</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p457 ft4">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td168"><SPAN class="p175 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td86"><SPAN class="p250 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft2">Källa: Statens Kulturråd, Musik, Statistik 1994 2003.</P>
<P class="p463 ft6">Under perioden 1994 2003 kan följande konstateras, med ledning av ovanstående tabeller:</P>
<P class="p135 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Sammantaget kan man sluta sig till att turnerande i de mindre orkestrarna förekommer i högre grad än i de större symfoniorkestrarna. Turnerandet hos dessa mindre orkestrar har också relativt god spridning i de egna länen. Även antalet konserter utanför det egna länet överstiger för kammarorkestrarna de siffror som symfoniorkestrarna kan uppvisa.</SPAN></P>
<P class="p54 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Symfoniorkestrarna har minskat sitt totala antal konserter från 503 till 430 konserter. Konserterna i det egna länet har legat på ungefär samma nivå genom den studerade perioden, och</SPAN></P>
<P class="p464 ft6">utgjorde 2003 cirka 6,5 % det totala antalet konserter mot cirka 7 % år 1994. Totalt har spridningen mätt i andelen konserter utanför hemkommunen minskat från 20 % 1994 till 12 % 2003.</P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Kammarorkestrar som bedriver heltidsverksamhet har ökat antalet konserter, liksom spridningen av konserter i länen. Mätt i andelen konserter utanför hemkommunen ligger dessa orkest-</SPAN></P>
<P class="p464 ft6">rar på en jämn andel – cirka 55 % av det totala antalet konserter genomfördes utanför hemkommunen under perioden 1994 2003.</P>
<P class="p127 ft11">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Kammarorkestrar som bedriver deltidsverksamhet ökade andelen konserter som genomförts utanför hemkommunen från cirka 10 % till 31 % av det totala antalet konserter.</SPAN></P>
<P class="p467 ft8">Arrangörerna</P>
<P class="p401 ft6">Till konsertarrangörerna på orkesterområdet räknas ett stort spann av olika aktörer. Orkesterföreningar, konserthus, kammarmusikföreningar, festivaler, länsmusik och kyrkor ingår alla bland de potentiella köparna av orkestermusik i den vida definitionen. De lokaler som arrangörerna hyr eller förfogar över varierar också kraftigt i graden av ändamålsenlighet. Orkestrar spelar i dag såväl i gymnastiksalar, kyrkor och konserthus som kongress- och sporthallar.</P>
<P class="p128 ft6">Som redovisats ovan, finns det svårigheter att med ledning av det material som gjorts tillgängligt för utredningen sluta sig till hur många arrangörer som finns på orkesterområdet. Det tycks som om antalet konserter utanför hemkommunen har ökat för de mindre kammarorkestrarna från 1994 till 2003 – dock går det inte att dra entydiga slutsatser om huruvida detta beror på en ökning av <SPAN class="ft8">antalet arrangörer </SPAN>på området i länen, en ökning av <SPAN class="ft8">antalet orkestrar </SPAN>i bidragsstatistiken, eller helt enkelt en sammanblandning av redovisningen av konsertformer eller alla dessa faktorer sammantagna.</P>
<P class="p128 ft6">Med den vida definition av orkestermusik som utredningen sett som sin, fördelar sig problemen och möjligheterna alltså olika på de olika orkestertyperna. Konserthus utgör en typ av arrangörer – orkestrar gästspelar med jämna mellanrum hos varandra. Därutöver finns festivaler, kyrkor och länsmusik, samt de mindre arrangörsföreningar som i regel inte har råd med de stora orkesterproduktionerna. Svenska rikskonserter räknar med cirka 50 konsertarrangörer av orkesterkonserter.</P>
<P class="p141 ft8"><SPAN class="ft8">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Rikskonserter och orkesterturnéer</SPAN></P>
<P class="p57 ft6">Svenska Rikskonserter, som i sitt uppdrag bl.a. har att lägga rikstäckande orkesterturnéer, delar in sin turnéverksamhet i s.k. ”slingor”. Svenska Rikskonserters turnéslingor måste sägas vara viktiga också för möjligheten till internationellt utbyte. Genom att kunna erbjuda en utländsk orkester en turné i en av Svenska</P>
<P class="p468 ft11">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">Rikskonserters slingor öppnas också möjligheter för en svensk orkester att turnera/konsertera i ett annat land.</P>
<P class="p73 ft6">I samtalen med orkestrarna har framgått hur turnéverksamheten, och kanske framförallt de internationella turnéerna skattas högt av orkestrarna. Värdet av en utlandsturné mäts dock inte i pengar, utan i sociala, konstnärliga och erfarenhetsmässiga vinster. Samtidigt pekar de internationella trenderna på en nedgång i orkesterturnerandet – även tidigare lönsamma marknader som Spanien och Japan har gått ned: det är alltför dyrt att turnera framförallt de stora orkestrarna.</P>
<P class="p76 ft6">Många ifrågasätter också värdet av att importera orkestrar som spelar samma repertoar som de lokala orkestrarna – om det inte är en orkester med världsrykte eller en riktigt billig orkester. Då de svenska orkestrarna reser utomlands, sker det således ofta med en betydande egen ekonomisk insats och låga intäkter. Inom Sverige har Svenska Rikskonserter ett uppdrag att lägga orkesterturnéer – såväl svenska som utländska orkestrar turneras inom ramen för Rikskonserters budget. Mellan tre och fem produktioner per år resulterar i <NOBR>20-talet</NOBR> konserter.</P>
<P class="p74 ft6">Utredningen tror att det i framtiden blir viktigt att prioritera och stödja rörligheten framförallt inom Sverige – men också möjligheten till internationella gästspel är mycket viktig för såväl publik som för utbytet av konstnärliga visioner. Nya konserthus utan fast orkester har sett dagens ljus i Sverige, och ytterligare planeras och byggs i Piteå, Luleå och Uppsala. Detta ger ökade möjligheter till publika möten med olika orkestertyper i ändamålsenliga lokaler.</P>
<P class="p74 ft6">Då det gäller den breda tillgängligheten till orkestermusik, tycks främst den symfoniska repertoaren stöta på hinder för en vid spridning. Höga kostnader för turnéer tillsammans med prioriterandet av verksamheten i de egna husen, samverkar till att göra denna musikform till den minst fysiskt spridda. I kanske framförallt norra Sverige finns även andra hinder i form av bland annat ett begränsat antal ändamålsenliga lokaler samt konsertarrangörer med kapacitet att betala för de större orkestrarna. I några fall har de mindre orkestrarna i såväl nord som syd samverkat kring större produktioner för att kunna presentera en annan repertoar.</P>
<P class="p74 ft6">I enlighet med regleringsbrevet för Stiftelsen Svenska Rikskonserters verksamhet (U2005/9547/KR) skall en översyn av Rikskonserters organisation genomföras. Syftet med översynen är bl.a. ”att kunna åstadkomma omprioriteringar i verksamheten för att</P>
<P class="p301 ft11">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft6">därigenom ytterligare förstärka stödet till det regionala och lokala musiklivet.”</P>
<P class="p470 ft8"><SPAN class="ft8">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Radio/TV:s betydelse för orkestermusiken</SPAN></P>
<P class="p389 ft6">För spridningen av den symfoniska repertoaren, blir allianser av många olika slag allt viktigare. Inte minst möjligheten att sprida musiken via andra media. Samtidigt som diskussioner och förändringsarbete pågår vad gäller kanalstrukturen på SR och inte minst P2, löper sändningstillståndet för perioden 2002 2005 ut, och ett nytt inväntas. I det sändningstillstånd som ännu gäller då detta skrivs, stipuleras bl.a. att ”SR ska I sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar” men också att ”SR ska samarbeta med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter I hela Sverige I syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser.”</P>
<P class="p471 ft6">SR:s roll har i olika sammanhang definierats som dubbel. SR är i denna dubbla definition både ett medieföretag och en kulturspridare. Genom EBU (European Broadcasting Union) ges P2 enligt vissa bedömare en publik på mer än 80 miljoner radiolyssnare över hela Europa. Många intressenter inom den konstmusikaliska sfären</P>
<P class="p130 ft6">– publik, musiker, tonsättare m.fl. – ser också P2 som en sorts nationalscen för konstmusiken. Här finns en möjlighet att sprida och uppmärksamma en musik som normalt inte når de stora publikmängderna.</P>
<P class="p60 ft6">Mängden produktioner, alltså nyinspelningar och utsändningar av orkesterkonserter, har mellan åren 1998 2004 flerdubblats; SR har gått från 8 produktioner med externa orkestrar (alltså med andra orkestrar än Sveriges Radios Symfoniorkester) till cirka 60 produktioner 2004. De flesta av dessa ”externa orkestrar” utgörs alltså av svenska regionala orkestrar. Radiosymfonikerna gjorde mellan åren 1999 och 2004 I genomsnitt 64 konserter per år – därtill kommer ett genom åren varierande antal studioinspelningar och turnékonserter (Källa: En del av världen, Svensk Scenkonst och Kungliga Musikaliska Akademien, 2005). SRP2:s företrädare har för utredningen uttryckt sin fortsatta ambition att inte enbart sända samtliga konserter med Radiosymfonikerna och Radiokören, utan även spegla den bredd och mångfald som finns bland de övriga svenska orkestrarna.</P>
<P class="p472 ft11">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft6">Exakt hur det kommer att se ut i framtiden med P2 och orkesterproduktionerna, avgörs naturligtvis av ett flertal faktorer, av vilka <NOBR>SR-direktionens</NOBR> inriktningsbeslut och prioriteringar för P2 utgör den kanske enskilt viktigaste.</P>
<P class="p73 ft6">De flesta orkestrar, med några undantag, beskriver också samarbetet med P2 som gott. I orkestrarnas avtal med musikerna finns oftast också en schablonersättning för medverkan vid inspelningar inlagd – däremot finns andra hinder för möjliga inspelningar; exempelvis att krav på förhöjda dirigent- och solistgager kan uppstå i det fall en radiosändning föreslås ingå i avtalet.</P>
<P class="p75 ft6">En orkester, Sveriges Radios Symfoniorkester (SRSO), har som ovan antytts, en särställning i relationen till SR. Alla Berwaldhallens konserter spelas i radio. Därmed får också denna orkesters uppdrag särskild tyngd. Genom att vara den svenska orkester som spelas mest i radio, blir också de innehållsliga aspekterna viktiga – hur brett man formulerar sin repertoar, och på vilket sätt man med denna kompletterar den övriga repertoar som sänds i P2.</P>
<P class="p74 ft6">Även i SVT:s utbud av orkestermusik dominerar Sveriges Radios Symfoniorkester. Åren 2001 2005 sände SVT mellan fem och åtta konserter årligen med SRSO inom ramen för programmet Veckans konsert. Övriga svenska orkestrar delade på mellan tre och sex konserter årligen. Långt ifrån alla de av utredningen speglade orkestrarna förekom under perioden i SVT:s utsändningar. Av de mellan tretton och närmare tjugo årliga orkesterkonserter som SVT sänt åren 2001 2005 utgjordes mellan tre och nio av utländska orkesterprogram (Källa: SVT 2006).</P>
<P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Publiken</SPAN></P>
<P class="p473 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">De 15 statligt stödda orkestrarnas publik har minskat med cirka 25 % mellan åren 1998 2003.</SPAN></P>
<P class="p268 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Publikundersökningar saknas</SPAN></P>
<P class="p189 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">Strategier för att möta nya publikgrupper behövs inom orkesterverksamheten</SPAN></P>
<P class="p474 ft6">Svårigheterna med att göra jämförelser mellan orkestrarna och deras publika relation är många, bland annat därför att betydelsen av de till kulturrådet inrapporterade siffrorna varierar. Vi ser exempelvis inte hur många enskilda besökare som publiktalen utgör, dvs. om det är samma människor som återkommer eller om</P>
<P class="p475 ft11">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft6">det är förstagångsbesökare. Det vi har kunnat konstatera är dock att antalet betalande besök hos de statligt delfinansierade orkestrarna har sjunkit över perioden 1994 2003, med en viss ökning mellan åren 2002 och 2003.</P>
<P class="p14 ft6">Nedanstående diagram (diagram 7) visar antalet betalande besökare hos de 15 orkestrar utredningen studerat för perioden 1994 2003.</P>
<P class="p476 ft2">Diagram 7 Antalet betalande besökare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr22 td93"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr22 td78"><SPAN class="p297 ft81">Antal betalande besökare <NOBR>1994-2003</NOBR> i de statsstödda orkestrarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td93"><SPAN class="p115 ft82">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p431 ft70">800000</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft70">700000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft71">600000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft71">500000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p431 ft71">400000</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft71">300000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft71">200000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p431 ft70">100000</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p431 ft70">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td173"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td93"><SPAN class="p19 ft70">94/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p19 ft70">95/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td172"><SPAN class="p19 ft70">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p19 ft70">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td173"><SPAN class="p477 ft70">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p19 ft70">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p19 ft70">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td111"><SPAN class="p19 ft70">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td171"><SPAN class="p19 ft70">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td172"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td173"><SPAN class="p477 ft61">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td171"><SPAN class="p18 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft57"><INGENBILD zsrc="GUB334107xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB334107xi3.jpg/" id="inl_img2"> Antal bet.bes.</P>
<P class="p479 ft6">Fram till 1998 har alltså fler orkestrar kommit in i systemet, och en närmast förväntad ökning av antalet betalande besökare äger då rum. Mer tankeväckande är dock den publikförlust som äger rum mellan åren 1998 2003:de 15 statligt stödda orkestrarna förlorar sammantaget nära 200 000 betalande besökare under perioden, från 720 000 besökare till 525 166 besökare eller cirka 25 % av sin publik.</P>
<P class="p125 ft6">Det största publikbortfallet står dock de fem statligt stödda symfoniorkestrarna för: den betalande publiken för dessa orkestrar minskar från 487 000 besökare år 1998 till 286 308 besökare år 2003, d.v.s. en minskning med cirka 40 %.</P>
<P class="p14 ft6">Kammarorkestrarna visar sammantaget en mindre dramatisk minskning. Då Dalasinfoniettans publiksiffror dragits bort (de</P>
<P class="p480 ft11">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><SPAN class="p18 ft33">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td13"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft6">tillkommer i redovisningen först 2003), visar kammarorkestrarna en minskning av den betalande publiken från 233 000 besökare år 1998 till 191 664 besökare år 2003 – en minskning på 18 % (Källa: Kulturrådets statistik, Musik, åren 1994 2003, utredningens bearb.)</P>
<P class="p76 ft6">Vissa orkestrar har visat en mer dramatisk nedgång än andra – samtliga fem statligt stödda symfoniorkestrar uppvisar dock vikande publiksiffror mellan åren 1998 2003, medan några av kammarorkestrarna faktiskt ökat sin publik.</P>
<P class="p73 ft6">Operainstitutionerna uppvisar, för verksamheterna som helhet, en sammantagen ökning av antalet betalande besökare mellan 1998 och 2003; från 666 044 besökare till 706 308 besökare – en ökning på cirka 6 %. Det är dock bara två institutioner – Göteborgsoperan och Malmö Opera – som står för denna totala ökning. Övriga 4 institutioner, inklusive Kungliga Operan i Stockholm, uppvisar samtliga en minskning av antalet betalande besökare under perioden 1998 2003, en minskning som ligger mellan 6 och 28 % (Källa: Statens Kulturråd).</P>
<P class="p481 ft8">Publikgrupper</P>
<P class="p403 ft6">Av de samtal utredningen haft med de svenska orkestrarna, har framgått att det i dag finns mycket få djupgående analyser av vilka publikgrupper man når med orkesterverksamheten. Det generella intrycket, som baserar sig på orkestrarnas egna uppskattningar och undersökningar, är att publiken i dag främst utgörs av en svensk medelklasspublik med viss dominans av kvinnliga besökare.</P>
<P class="p75 ft6">Att nå barn- och ungdomspubliken har länge betraktats som ett prioriterat mål bland de svenska orkesterinstitutionerna. Av de totalt 525 166 betalande besökarna 2003, utgjordes 118 706 av barn och ungdomar, eller 22 % av den totala betalande publiken. Av dessa var 4 757 ungdomar eller 1 % av den totala betalande publiken (Källa: Statens Kulturråd, Musik 2003).</P>
<P class="p75 ft6">Det har också framgått att man i orkesterverksamheten upplever den stora gruppen ungdomar som särskilt svår att nå – utvecklade strategier tycks också saknas för att möta denna grupp. Bristen på publikundersökningar inom orkesterverksamheten gör det svårt för utredningen att bedöma huruvida orkestrarna når en brett sammansatt publik.</P>
<P class="p390 ft11">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p18 ft33">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td124"><SPAN class="p18 ft23">Om orkestrarnas verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft6">För att spetsa till det: om publikförlusten fortsätter i samma takt som mellan åren 1998 2003, då publiken minskat med 25 %, skulle alltså publiken för de 15 statsstödda orkestrarna försvinna (eller vara närmast obefintlig) – år 2018. Bilden är tillspetsad – säkert kommer det att finnas ett publikt underlag för orkestrarna under lång tid framöver, men signalerna är tillräckligt tydliga för att behöva tas på djupaste allvar av de offentligt finansierade orkestrarna.</P>
<P class="p471 ft6">Eftersom det i stor utsträckning saknas publikundersökningar är det svårt för utredningen att bedöma vad publikbortfallet i huvudsak beror på. Att göra publikundersökningar och utarbeta strategier för hur man i framtiden ska kunna finna en <SPAN class="ft8">ny publik </SPAN>torde vara en framtida huvudfråga för de svenska orkestrarna.</P>
<P class="p483 ft11">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
</DIV>
<DIV id="page_111">
<P class="p484 ft13"><SPAN class="ft13">7</SPAN><SPAN class="ft36">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p485 ft6">Från att ha befunnit sig i mitten av en musikalisk konstnärlig diskurs, riskerar orkestrarna i dag att hamna i periferin av sin egen konstforms utveckling, i såväl Sverige som i resten av världen. I centrum för bygget av en orkester står i hög grad förvaltandet av det konstmusikaliska arvet.</P>
<P class="p59 ft6">Samtidigt som orkestern i viss mån behållit sin status som lysande exponent för den stora västerländska musikaliska traditionen och som bildningsmarkör, dominerar populärmusiken media. Radio, TV och tidningarnas spegling av musiken som konstform domineras kraftigt av det populärmusikaliska perspektivet. Att den konstmusikaliska traditionen, tillsammans med andra publikt sett smalare uttrycksformer som exempelvis jazzen innehåller en ur många aspekter rikare musikalisk palett tycks inte vara något som intresserar de marknadsberoende medierna. Samtidigt, och inte särskilt förvånande, växer allt färre upp med bilden av konstmusiken som toppen av den musikaliska hierarkin.</P>
<P class="p388 ft6">Den tidigare självklara position som orkestrarna intagit i det västerländska samhället, kommer säkerligen att utsättas för ytterligare påfrestningar och utmaningar i takt med att samhället fortsätter att utvecklas – där är utredningen i stort enig med den bild som gavs av författaren Norman Lebrecht och som utredningen refererar till i avsnittet 3, Utredningens utgångspunkter.</P>
<P class="p59 ft6">Utredningen menar, att om orkestrarna fortsättningsvis låter en delvis statisk bild av sin roll och sin huvudsakliga uppgift diktera relationen till en föränderlig omvärld, så kan man också utgå från att denna relation inte kommer att utvecklas i positiv riktning. Po- sitivt är dock att många orkestrar och orkesterföreträdare är medvetna om det föränderliga i positionerna och att nya strategier utarbetas på flera håll för att möta den nya tiden. Dock har dessa strategier inte tillräckligt kunnat motverka den publikmässiga ned-</P>
<P class="p486 ft11">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">gång som drabbat orkestermusiken – och som riskerar att fortsätta om inte nya synsätt implementeras.</P>
<P class="p153 ft6">Det är nämligen lätt hänt att de konstnärliga beslut som fattas, den argumentation och kulturpolitiska retorik som uppstår runt den klassiska musiken, uppfattas som obskyra och konservativa så länge som fundamentet för diskussionen är ett ganska oartikulerat ”traditionen fordrar”. I synnerhet i en omvärld som har en minskande kännedom om vilken tradition vi talar om, och vad den egentligen innehåller. I en tilltagande medvetenhet kring frågor som rör bl.a. jämställdhet och mångfald, kommer samhällets krav på en mer stringent analys av de egna möjligheterna till förändring avkrävas också orkestrarna. Utredningen konstaterar att orkestrarna konkret bör ta sig an behovet att arbeta med jämställdhet inom sina verksamheter. Den utredning om jämställdhet på scenkonstområdet som lämnar sitt betänkande under 2006, kommer med stor sannolikhet föra diskussionen till en för institutionerna ny nivå.</P>
<P class="p487 ft6">I kapitlen <NOBR>3–6</NOBR> har utredningen gjort en översyn med avseende bl.a. på spridning av orkestermusik, musikernas anställningsförhållanden, repertoar och orkestrarnas ekonomi. Utifrån dessa redogörelser drar utredningen ett antal slutsatser som redovisas i följande avsnitt, i syfte att få en bättre överensstämmelse mellan de nationella kulturpolitiska målen och orkesterverksamhetens utveckling i hela landet. Musiken själv, och därmed dess publik, bör genom utredningens förslag bli de stora vinnarna i det större perspektivet.</P>
<P class="p488 ft1"><SPAN class="ft1">7.1</SPAN><SPAN class="ft24">Behovet av en balanserad trefot</SPAN></P>
<P class="p122 ft6">Genom den infrastruktur som byggts upp på det professionella musikområdet, med orkesterinstitutioner och länsmusik har mycket gjorts för att främja de nationella kulturpolitiska målen inom musikområdet. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera det delade ansvaret för kulturens utveckling mellan statlig, regional och lokal nivå. Tillsammans med framväxten av professionellt verksamma fria grupper på musikområdet inom flera genrer, fria konsert- och festivalarrangörer runt om i landet har den musikaliska mångfalden i det svenska musiklivet ökat kraftigt de senaste decennierna, och sorts ”musiklivets trefot” kan sägas ha uppstått: <NOBR>orkester-länsmusik-fria</NOBR> musikgrupper.</P>
<P class="p489 ft11">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p18 ft32">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft6">Orkesterverksamheten är kostnadsintensiv. Verksamheten bygger sin existens på tillgången till högt utbildade musiker, som förmår tolka och utföra en tradition som i sig befinner sig i ett utrymmesmässigt underläge medialt sett. Hela spannet av den orkestrala musiken är ett musikaliskt fält som är beroende av ett starkt och tydligt stöd från såväl den lokala, regionala som den statliga nivån. De olika formerna av orkestral konstmusik, utgör liksom den orkestrala storbandsjazzen ett nationellt intresse.</P>
<P class="p59 ft6">Men orkestermusiken är också beroende av ett dynamiskt flöde av intryck och utbyten, att det finns ett konstnärligt tryck från fler håll än det egna. Av detta skäl utgör de fria professionella musikgrupperna med bl.a. de mindre, frilansbaserade orkestrarna utan orkesterbidrag en viktig del i det konstnärliga samtal som musiken måste kunna fortsätta att föra, med ökad kraft. Bland annat av dessa skäl, anser utredningen det vara av största vikt att en process mot en ökad dynamik och förnyelse samt en tydligare rollfördelning inom musikområdet påbörjas.</P>
<P class="p70 ft6">Flera av de förslag som orkesterutredningen lägger fram i detta betänkande, har i olika former tagits upp bl.a. i rapporten Orkester.nu (Statens Kulturråd 2000:3). Det gäller t.ex. behovet av samordnade bidragsformer för orkesterverksamheten, publikarbetet och generella utvecklingsbehov.</P>
<P class="p30 ft6">I direktiven för orkesterutredningen står att ”om kommittén lämnar förslag som medför extra kostnader skall förslag till finansiering redovisas”. De förslag som utredningen lägger innebär:</P>
<P class="p44 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">att finansieringsfrågan löses genom en omfördelning inom de anslag som i dag används för orkestermusiken, länsmusiken och de fria grupperna, bl.a. anslag 28:6 </SPAN><SPAN class="ft19">Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> dans- och musikinstitutioner och anslaget 28:7 Bidrag till vissa </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> dans och musikändamål.</SPAN></P>
<P class="p490 ft6">Utredningen föreslår följande förändringar för att öka tydligheten och förnyelsen inom orkesterområdet:</P>
<P class="p44 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">att ett nytt bredare uppdrag formuleras för statens bidrag till orkesterverksamheten</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">att riktlinjerna för statens bidrag till länsmusiken tydliggörs och delvis förändras</SPAN></P>
<P class="p491 ft11">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">att de eventuella ekonomiska resurser som frigörs i omvandlingsprocessen mot ett nytt orkesteruppdrag, används till att förstärka de fria professionella större ensemblerna/mindre orkestrarna.</SPAN></P>
<P class="p136 ft6">Genom att utforma ett breddat orkesteruppdrag anser vi att orkestrarnas framtida roll kan komma att förtydligas, samtidigt som förutsättningarna för utveckling förbättras.</P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft8">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Nytt orkesteruppdrag</SPAN></P>
<P class="p122 ft6">Utredningen föreslår alltså att regeringen i lämpligt styrdokument formulerar ett nytt, bredare orkesteruppdrag. Syftet är att renodla de olika bidragsformer som i dag kommer orkesterverksamhet till del, samt att öka möjligheterna till vidareutveckling av orkesterverksamheterna. Även fortsättningsvis skall medfinansiering av regional och lokal nivå vara en förutsättning för statens bidrag.</P>
<P class="p75 ft6">Utredningen anser att det statliga uppdraget på orkesterområdet bör innehålla villkor om att</P>
<P class="p492 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">stärka spridningen av orkester- (eller </SPAN><NOBR>opera-)</NOBR> musik, men även konstmusik i andra former – till en brett sammansatt publik</P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">ge orkestrarna ett särskilt ansvar för både det konstmusikaliska kulturarvet i bred bemärkelse och vår tids konstmusik – såväl svensk, nordisk som internationell</SPAN></P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">utveckla nya strategier för mötet mellan barn, ungdomar och den orkestrala musiken</SPAN></P>
<P class="p36 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">ett särskilt ansvar för att samverka med övriga aktörer på musikområdet – exempelvis fria grupper, tonsättare, musikskola och amatörorkestrar</SPAN></P>
<P class="p35 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">ett tydligt ansvar för att arbeta med jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p493 ft6">Dessutom menar utredningen att regeringen bör ge Kulturrådet i uppdrag att</P>
<P class="p492 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">samordna de olika statliga bidrag som i dag används för att finansiera orkesterverksamhet, till att omfattas av de nya villkoren för statsbidrag till orkesterverksamhet. Ovanstående bör kunna realiseras inom ramen för en </SPAN><NOBR>5-årsperiod,</NOBR> och bör omfatta de femton orkestrar som i dag erhåller statsbidrag för orkesterverksamhet, de fem blåsorkestrar och storband som i dag del-</P>
<P class="p494 ft11">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p18 ft32">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft6">finansieras via länsmusikpengar, samt eventuellt andra ensembler och orkestrar</P>
<P class="p423 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">samordna de olika statliga bidrag som i dag kommer Norrlandsoperan och Värmlandsoperan till del, till ett enda verksamhetsbidrag för operaverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p496 ft6">Syftet med de nya villkoren för det statliga orkesterbidraget är alltså att bland annat främja samverkan mellan orkestrarna och (bl.a.) de fria professionella musikgrupperna, tonsättarna, de svenska dirigenterna, musik- och kulturskola och amatörorkestrar (se bilaga 4, Samverkansområden för orkestrarna).</P>
<P class="p30 ft6">Med dagens system är det regeringen som beslutar om vilka orkestrar som ska tilldelas statligt stöd. De stödberättigade orkestrarna anges i det regleringsbrev som styr Kulturrådets verksamhet.</P>
<P class="p60 ft6">Utredningen föreslår att det framöver istället bör vara Kulturrådet som ansvarar för och beslutar om vilka orkestrar som skall tilldelas statligt bidrag. Utredningen anser att regeringen genom lämpligt styrdokument (förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet, och i regleringsbrevet till Kulturrådet) bör ge de övergripande förutsättningarna och villkoren för bidragen till orkestrarna, medan själva tillämpningen av denna styrning bör vara en uppgift för Kulturrådet. Kulturrådet bör alltså ansvara för att utse vilka orkestrar som bör ingå i bidragssystemet, fastställa bidragsnivåer, föra dialog med huvudmännen samt följa upp verksamheterna. Ett sådant system skulle ge ökad flexibilitet på orkester- och musikområdet.</P>
<P class="p497 ft6">Processen att utforma och genomföra ett nytt och bredare orkesteruppdrag fordrar av naturliga skäl en nära dialog mellan staten och huvudmännen. På flera håll finns alltså skäl att iaktta stor varsamhet, eftersom de regionala insatserna för såväl länsmusik som orkester befinner sig långt under genomsnittet. I dessa fall skulle en alltför snabb omvandlingsprocess riskera att helt låsa positionerna, med följden att orkestrar läggs ned i snabb takt. Syftet med omfördelningen är att slå vakt om och prioritera orkesterverksamheterna i landet. Särskilda skäl – exempelvis kompensation för förhöjda kostnader på grund av geografisk placering – kan ligga till grund för en förhöjd andel statliga bidrag till vissa orkestrar.</P>
<P class="p498 ft6">Tekniken för denna omvandlingsprocess, som beräknas ta flera år i anspråk, bör på regeringens uppdrag vidare utarbetas av Statens Kulturråd. Utredningen föreslår att</P>
<P class="p499 ft11">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">Processen mot ett nytt, bredare, orkesteruppdrag bör kunna påbörjas 2007.</SPAN></P>
<P class="p187 ft8"><SPAN class="ft8">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Länsmusiken</SPAN></P>
<P class="p122 ft6">Som en följd av att ett nytt och bredare orkesteruppdrag utformas, uppstår också behovet av att tydliggöra och förändra länsmusikens framtida roll och funktion. Utredningen föreslår att delvis nya statliga riktlinjer bör utarbetas för statens bidrag till länsmusiken. Förslagsvis skulle bidraget till den regionala musikverksamheten fokusera uppdraget på en främjande roll med innebörden:</P>
<P class="p500 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">främjande av – och nätverksbyggande i – det regionala musiklivet, inkluderande samordning av samverkan i det lokala musiklivet (ex. musikskola, amatörorkestrar, konsertarrangörer, professionella orkestrar), samt ansvar för att skapa kontakter mellan professionella utbudsproducenter (ensembler, orkestrar) och konsertarrangörsledet.</SPAN></P>
<P class="p54 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">ansvar för information och kunskapsförmedling om levande musik i ett brett genreperspektiv</SPAN></P>
<P class="p35 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">strategiskt ansvar för musik riktad till barn och ungdomar</SPAN></P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">att ett villkor för statsbidraget till den regionala musikverksamheten (länsmusiken) bör i framtiden vara att huvudmännens andel minst skall motsvara det statliga bidragets nivå.</SPAN></P>
<P class="p37 ft6">Regeringen bör ge Statens Kulturråd i uppdrag att i samråd med orkestrarnas huvudmän påbörja arbetet med att ta fram dessa riktlinjer 2007.</P>
<P class="p73 ft6">Utredningen anser att även de orkestrar som i dag verkar inom ramen för den regionala musikverksamheten på sikt skall omfattas av det nya orkesterbidraget, i syfte att bibehålla orkesterverksamheten på hög nivå i hela landet.</P>
<P class="p75 ft6">I en process mot en renodlad fördelning av orkesterbidrag och länsmusikbidrag, bör alltså de reella kostnaderna för orkesterverksamheten i sin helhet vägas in – de totala kostnaderna för musiker som delar sin tid mellan verksamhetens orkester och småensembler. Detta eftersom det nya orkesteruppdraget tar sikte på att omfatta denna möjlighet till flexibilitet.</P>
<P class="p135 ft26"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft25">På sikt bör samtliga orkestrar som i dag har sin verksamhet inom ramen för länsmusikuppdraget omfattas av det nya orkester-</SPAN></P>
<P class="p419 ft11">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p18 ft32">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft6">uppdraget, för att befästa det nationella intresset av att ha en livaktig och varierad orkestermusik i Sverige.</P>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">Det nya statliga länsmusikuppdraget bör ta sin utgångspunkt i en rent främjande roll.</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Detta innebär att länsmusikuppdraget i framtiden, enligt vårt förslag, inte skall omfatta drift av reguljär orkesterverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p45 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Detta motsäger inte möjligheten av att orkester och länsmusik samverkar i ett län eller en region. Med den uppdelning mellan främjande verksamhet och orkesteruppdrag som vi föreslår uppnås ett tydligare och bredare uppdrag för orkestrarna i stort och länsmusikens roll som regional samordnare förstärks.</SPAN></P>
<P class="p502 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Att de för musiklivet viktiga centrumbildningar och nätverk (exempelvis COMA i Växjö, NMD och Piteå Kammaropera i norrlänen) som i dag befinner sig i länsmusikens hägn ska kunna fortsätta sin verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft6">I denna omvandlingsprocess bör också följande vägas in:</P>
<P class="p504 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Det ursprungliga måttet för de statliga bidragsnivåerna till den regionala musikverksamheten, som bland annat grundades i det antal anställda musiker som regionmusiken hade före 1988, har förlorat sin relevans medan skillnaderna består. I en process mot en ny utformning av såväl villkoren för orkester som för bidrag till regional musikverksamhet bör alltså också en ny inbördes fördelning av de statliga medlen till länsmusiken övervägas med utgångspunkt från ett nytt mått. Som grund för en ny bedömning skulle exempelvis geografiska och demografiska kriterier kunna räknas in.</SPAN></P>
<P class="p505 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft27">Att, då man omvandlar bidragen till orkestrar som haft delar av sin finansiering i länsmusiken, väger in de kostnader som tidigare tagits av länsmusiken och då räknar in den fasta musikerresurs som i vissa fall bekostats genom länsmusikmedel.</SPAN></P>
<P class="p506 ft6">I övrigt menar utredningen att de medel som i framtiden kan komma att lösgöras genom det föreslagna taket för det statliga bidraget för den regionala musikverksamheten i sin helhet skall användas till kompletterande insatser för musiklivet. Ytterligare satsningar på det fria professionella musiklivet bör prioriteras.</P>
<P class="p507 ft11">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft8"><SPAN class="ft8">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Det fria musiklivet</SPAN></P>
<P class="p509 ft6">En satsning på de fria musikgrupperna måste sägas utgöra en mycket viktig del av kulturpolitiken på musikområdet. Att de statliga bidragen direkt och mer substantiellt än i dag ska kunna stödja nyskapande, innovativa idéer på musikområdet synes självklart för att främja orkestermusiken sammantaget. Genom ett rimligt stöd såväl till institutionerna som till det fria musiklivet skapas grunden för en ny typ av dynamik på musikområdet.</P>
<P class="p75 ft6">I det svenska musiklivet finns i dag ett stort antal fria professionella orkestrar, större ensembler och konsertarrangörer, samt aktörer som på olika sätt medverkar till att bredda bilden av orkestermusiken och dess innehåll.</P>
<P class="p75 ft6">Med en omfördelning av medel från anslaget <SPAN class="ft8">Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> dans- och musikinstitutioner </SPAN>(28:6) till anslaget <SPAN class="ft8">Bidrag till vissa </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">teater-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> dans- och musikändamål </SPAN>(28:7) kan nya syften nås, där gränserna för de statliga insatserna vidgas till att även låta fria professionella större ensembler/mindre orkestrar få en större möjlighet att både formulera och presentera sina visioner.</P>
<P class="p75 ft6">Genom en sådan omprioritering kommer med stor sannolikhet nya mönster att skapas, där också de fria större ensemblerna/mindre orkestrarna får starkare del av tolkningsföreträdet avseende vilka initiativ som är viktiga för musiken som konstform. Utredningen tror att detta kommer att komma såväl den regionala som den nationella och internationella musikverksamheten till godo – liksom publiken.</P>
<P class="p76 ft6">Här är det även på sin plats att återkalla de yttranden som regeringen avgivit i propositionen Kultur (1996/97:3): ”det är angeläget att även frilansmusiker och fria grupper ses som en resurs i den regionala musikplaneringen” och vidare: ” staten bör inom ramen för konstnärspolitiken verka för att musiker och tonsättare ges goda arbetsbetingelser och möjligheter till konstnärlig utveckling”. Därför menar utredningen</P>
<P class="p500 ft6"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft27">att en förstärkning av anslaget (28:7) till framförallt de fria professionella större ensemblerna/mindre orkestrarna bör genomföras. De medel som eventuellt frigörs från anslaget 28:6 genom att systemet med ett nytt orkesteruppdrag genomförs </SPAN><NOBR>–liksom</NOBR> länsmusikens delvis förändrade roll – bör användas för att förstärka anslaget till fria grupper</P>
<P class="p510 ft11">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr10 td174"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td175"><SPAN class="p18 ft32">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft26"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft25">att genom den betydelsefulla roll för att bredda innehåll och perspektiv på musikområdet som de fria grupperna spelar bör kravet (från statens sida) på kommunal motprestation vara lägre ställt då det gäller dessa grupper.</SPAN></P>
<P class="p185 ft6">Det fria musiklivet utgör alltså en <SPAN class="ft8">innehållsligt </SPAN>bred och tungt vägande del, som i bidragssystemet ännu så länge dock väger lätt. Den musik få känner till frågas det inte heller efter. Samtidigt som de fria grupperna har små bidrag, har de också nackdelar av att inte ha tillgång till repetitionslokaler och administrativa resurser. Detta innebär att de fria grupperna och deras möjligheter att nå ut till en del är beroende av i vilken grad och hur regionala musikinstitutioner och länsmusik väljer att definiera sina uppdrag, men också i vilken mån dessa bidrar till att de fria professionella grupperna kan få del av de resurser – lokaler och andra möjliga samverkansformer – som institutionerna teoretiskt skulle kunna ställa till förfogande.</P>
<P class="p512 ft1"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft24">Konsekvensbeskrivning</SPAN></P>
<P class="p90 ft6">Utredningen har lämnat förslag som i huvudsak riktar sig mot tre områden i musiklivet: orkesterverksamheten, den regionala musikverksamheten samt de fria professionella ensemblerna/mindre orkestrarna. Förslagen finansieras inom befintlig ram. Genom förslagens implementering skapas:</P>
<P class="p363 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">en större tydlighet i den statliga insatsen på orkesterområdet</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">en bättre överblick över orkestrarnas finansieringskällor</SPAN></P>
<P class="p93 ft6"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft28">en ny dynamik mellan de olika aktörerna på musikområdet.</SPAN></P>
<P class="p184 ft6">Bredare och tydligare uttryckta kriterier för det statliga orkesterbidraget skapas och bör i framtiden även omfatta de orkestrar som i dag finansieras helt av länsmusiken.</P>
<P class="p14 ft6">Nya riktlinjer för statens bidrag till orkestrarna bör formuleras av regeringen.</P>
<P class="p14 ft6">Statens Kulturråd ges i uppdrag att i framtiden besluta om vilka orkestrar som ska ingå i systemet. Förslagen medför också behov av att Statens kulturråd utvecklar sin statistik för att kunna genomföra förändringarna och följa utvecklingen på orkesterområdet.</P>
<P class="p124 ft6">Som en följd av det föreslagna nya och bredare orkesteruppdraget, bör villkoren för statens bidrag till den regionala musikverk-</P>
<P class="p513 ft11">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Avslutande resonemang och slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">samheten/länsmusiken omformuleras. Statens relativa bidragsandel till den regionala musikverksamheten bör på sikt sjunka. Både förslaget om ett nytt orkesteruppdrag och förslaget om delvis nya riktlinjer för länsmusiken innebär ett behov av förhandlingar mellan Statens Kulturråd och huvudmännen om processens genomförande.</P>
<P class="p73 ft6">Genom att föra in de i dag länsmusikanknutna orkestrarna i ett nytt statligt bidragssystem för orkesterverksamhet, tydliggörs det gemensamma, nationella ansvaret för orkesterverksamheten.</P>
<P class="p73 ft6">De ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag är svårberäknade, bl.a. eftersom dagens statistik inte möjliggör en tydlig analys av de egentliga förutsättningar som råder och eftersom de förutsätter förhandlingar mellan huvudmännen och staten/kulturrådet.</P>
<P class="p76 ft6">Med det föreslagna taket på 50 % för den statliga andelen av bidragen till den regionala musikverksamheten bör de frigjorda medlen enligt utredningens förslag i första hand användas till att finansiera den nya formen av orkesterbidrag inom anslaget 28:6. Eventuellt återstående medel ska användas till de fria större ensemblerna/orkestrarna och konsertarrangörerna genom en förstärkning av anslaget 28:7.</P>
<P class="p75 ft6">Statens Kulturråd bör ges i uppdrag att föreslå hur denna strukturella omvandlingsprocess ska utföras samt ansvara för att genomföra förändringarna inom en beräknad period på fem år. Statens Kulturråd bör avsätta resurser för att kunna genomföra arbetet inom den föreslagna tidsramen.</P>
<P class="p75 ft6">Enligt utredningens bedömning har förslagen inte någon inverkan på de övriga förhållanden som utredningen skall beakta enligt kommittéförordningen (1998: 1474).</P>
<P class="p514 ft11">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<P class="p3 ft13">Käll- och litteraturförteckning</P>
<P class="p515 ft6">Arlinger/Hagerman/Ytterlind: “ljuv musik och öronproppar”, Prevent 2001.</P>
<P class="p355 ft6">Daniel J. Koury:”Orchestral Performance practices in the Nineteenth century” Boydell & Brewer Inc. 1986.</P>
<P class="p362 ft6">Elef Nesheim, (Norska Kulturdepartementet: Ny orkestersatsning – kvalitativt og kvantitativt, 2001.</P>
<P class="p516 ft6">Helene Thornblad: Teaterns arbetsmiljö <NOBR>–musiker,</NOBR> Prevent 2003. Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet: ”100 timmar med Beethoven, Messias och Rucklaren, Kungliga Musika-</P>
<P class="p9 ft6">liska Akademien 2000.</P>
<P class="p362 ft6">KMA/Svensk Scenkonst: En del av världen – en ekonomisk analys av Sveriges symfoniorkestrar, 2005.</P>
<P class="p355 ft6">Liljeholm/Theorell: Orkestrarnas psykosociala arbetsmiljö, delrapport, Institutet för psykosocial medicin(IPM) 1999.</P>
<P class="p355 ft6"><NOBR>Liljeholm-Johansson,</NOBR> red.: ”Artisters hälsa och arbetsmiljö”, (IPM) 2001.</P>
<P class="p362 ft6">Statens Musikråd (Danmark): ”Rapport om repraesentationen af den symfoniske musik”, 1999.</P>
<P class="p517 ft6">Orkestrarna: Generalprogram för säsongerna <NOBR>2001–2005.</NOBR> Propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,</P>
<P class="p9 ft6">rskr. 1996/97:129).</P>
<P class="p362 ft6">Rolf Davidson: Tre tidsperspektiv på repertoaren vid 24 nordiska orkestrar, (På uppdrag av Nordiska Musikkommittén), 2000.</P>
<P class="p355 ft6">SOU 1995:84: Kulturpolitikens inriktning, Kulturutredningens slutbetänkande, 1995.</P>
<P class="p518 ft6">SOU 1995:85: Tjugo års kulturpolitik <NOBR>1974–1994,</NOBR> 1995. SOU 2003:121: Internationella Kulturutredningen, 2003. SOU 2003:21: Konstnärerna och trygghetssystemen, 2003.</P>
<P class="p355 ft6">Statens Kulturråd, 2000:3: ”Orkester.nu – svenska orkestrar och deras verksamhet” Statens kulturråd, 2000.</P>
<P class="p91 ft6">Statens kulturråd: Kulturen i siffror2003:8.</P>
<P class="p519 ft11">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Käll- och litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft6">Statens Kulturråd: Kulturstatistik, Musik <NOBR>(1994–2003).</NOBR></P>
<P class="p521 ft6">Statens Kulturråd 1998:4:”Från Sevilla till Duvemåla – musikteater i Sverige inför <NOBR>2000-talet”,</NOBR> 1998.</P>
<P class="p229 ft6">Sveriges Musik- och kulturskoleråd; ”Musikalisk Mångfald – en undersökning av ungdomars musicerande”, 2002.</P>
<P class="p521 ft6">William J Baumol/William G Bowen: Performing artsthe economic dilemma, 1966.</P>
<P class="p522 ft11">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p523 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p524 ft49">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr0 td176"><SPAN class="p110 ft1">Orkesterverksamheten i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td177"><SPAN class="p525 ft1">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p18 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p525 ft22">2004:116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td178"><SPAN class="p18 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td179"><SPAN class="p18 ft84"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 2 september 2004</P>
<P class="p527 ft8">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p528 ft8">Utredaren skall göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. I översynen ingår att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och att främja ett brett och vida spritt utbud av orkestermusik. Landstingens och regionernas uppdrag om den regionala musikverksamheten skall även vägas in i översynen.</P>
<P class="p529 ft8">Bakgrund</P>
<P class="p530 ft41">I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde regeringen för inriktningen på de statliga insatserna på musikområdet. In- satserna syftar till att bidra till att ett vitalt lokalt musikliv utvecklas i hela landet, att de regionala musikinstitutionerna blir en resurs i det lokala musiklivet, att lokal arrangörsverksamhet stimuleras, att de statsunderstödda musikinstitutionerna håller en hög professionell nivå, att goda arbetsbetingelser skapas för professionella musiker, att mångfalden i musikutbudet vidmakthålls samt att barns och ungdomars musikutövande och musikskapande stimuleras. Riksdagen har också beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).</P>
<P class="p531 ft8">Statens kulturråds rapporter</P>
<P class="p532 ft41">Statens kulturråd har under senare år uppmärksammat orkesterinstitutionernas situation i det svenska musiklivet. I rapporten “orkester.nu – Svenska orkestrar och deras verksamhet” (Rapport från Statens kulturråd 2000:3) redovisar Kulturrådet en kartläggning</P>
<P class="p533 ft11">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft15">av orkesterinstitutionerna i landet. Sammanlagt ingick 23 professionella institutioner eller institutionsliknande verksamheter i kartläggningen. Rapporten har remissbehandlats av Kulturrådet. Orkesterinstitutionernas situation har även belysts i Kulturrådets budgetunderlag för <NOBR>2002–2004</NOBR> och <NOBR>2003–2006.</NOBR></P>
<P class="p168 ft8">Den regionala musikverksamheten, som även omfattar orkestrar, har sedan länsmusikreformen år 1988 varit föremål för olika översyner och utvärderingar, senast i Kulturrådets rapport “Översyn av länsmusiken” (juni 2001). Under våren och hösten 2002 genomförde Kulturrådet länsvisa överläggningar med landsting och regioner om den regionala musikverksamheten och dess roll i länets musikliv. Diskussionerna har lett till att den regionala musikverksamhetens uppgifter i länen har tydliggjorts liksom ett antal viktiga frågor i det framtida arbetet.</P>
<P class="p254 ft8">Riksdagens tillkännagivande</P>
<P class="p40 ft41">Under våren 2002 beslutade riksdagen att ge regeringen tillkänna att en orkesteröversyn bör genomföras (bet. 2001/02:KrU16, rskr. 2001/02:209). Kulturutskottet redogör i sitt betänkande för behovet av en sådan utredning, huvudsakligen mot bakgrund av Kulturrådets rapport “orkester.nu”. Utskottet föreslår att regeringen låter utreda, analysera och föreslå åtgärder som rör möjligheten att bibehålla nuvarande orkesterverksamhet och tillgodose behoven av orkestermusik i hela landet, orkestrarnas ekonomi, kriterierna för bidragsfördelningen till olika orkestrar, svårigheterna att rekrytera musiker, musikernas anställningsförhållanden, orkestrarnas möjligheter till långsiktig utveckling m.m. Utskottet menar vidare att även utfallet av Kulturrådets förhandlingar med landstingen om länsmusikens uppdrag bör vägas in i översynen.</P>
<P class="p475 ft8">Uppdraget</P>
<P class="p535 ft8">Utredaren skall göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning över landet. Uppdraget omfattar all professionell orkesterverksamhet, även blåsorkestrar och musikteatrar.</P>
<P class="p536 ft11">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft41">Utredaren skall analysera orkestrarnas regionala verksamhet, liksom den övriga regionala musikverksamhetens, arrangörernas, Rikskonserters samt radio och TV:s roll för spridningen av orkestermusik i hela landet. Orkestrarnas möjligheter att turnera utanför den egna regionen och utbytet med andra länder skall ingå i analysen.</P>
<P class="p14 ft8">Utredaren skall belysa orkestrarnas möjligheter till utveckling och i förekommande fall föreslå nya modeller för samverkan mellan olika orkestrar, liksom mellan orkestrar och musiklivet i övrigt. Därvid skall orkestrarnas ansvar för den nutida repertoaren behandlas.</P>
<P class="p30 ft8">Orkestrarnas möjligheter att rekrytera musiker, liksom orkestermusikernas anställningsförhållanden, skall analyseras. Även de kommunala musikskolornas betydelse för rekryteringsunderlaget skall belysas.</P>
<P class="p31 ft41">Orkestrarnas ekonomiska villkor skall undersökas. Utredaren skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på orkesterområdet är och föreslå hur de framtida statliga insatserna kan utformas. Roll- och ansvarsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna skall särskilt uppmärksammas.</P>
<P class="p59 ft8">En utgångspunkt för utredarens ställningstaganden skall vara målen för den nationella kulturpolitiken och inriktningen på de statliga insatserna på musikområdet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Därutöver får utredaren föreslå de mål som skall vara vägledande för statens insatser för orkesterverksamheten.</P>
<P class="p30 ft8">Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen för professionella orkestrar i andra länder. Utredaren skall beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv.</P>
<P class="p14 ft8">Om kommittén lämnar förslag som medför kostnader skall förslag till finansiering redovisas.</P>
<P class="p83 ft8">Arbetsformer</P>
<P class="p538 ft8">Uppdraget skall redovisas senast den 30 januari 2006. Utredaren skall samråda med Statens kulturråd, Svenska rikskonserter och andra berörda statliga myndigheter och organisationer liksom med institutioner inom musiklivet. Kommittén skall ha kontakt med berörda statliga kommittéer eller särskilda utredare.</P>
<P class="p539 ft8">(Kulturdepartementet)</P>
<P class="p540 ft11">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p523 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p524 ft49">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr0 td181"><SPAN class="p110 ft22">Tilläggsdirektiv till utredningen om orkester-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p20 ft22">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p110 ft22">verksamheten i Sverige (Ku 2004:06)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft22">2005:103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td182"><SPAN class="p18 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td183"><SPAN class="p18 ft84"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2005.</P>
<P class="p542 ft6">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p543 ft8">Med stöd av regeringens bemyndigande den 2 september 2004 tillkallade chefen för Kulturdepartementet en särskild utredare med uppdrag att se över de professionella orkestrarnas situation i landet (dir. 2004:116). Utredaren skall enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 30 januari 2006.</P>
<P class="p544 ft8">Utredningstiden förlängs. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2006.</P>
<P class="p545 ft8">(Utbildnings- och kulturdepartementet)</P>
<P class="p546 ft11">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
</DIV>
<DIV id="page_129">
<P class="p547 ft3">Bilaga 3</P>
<P class="p548 ft5">Förteckning över personer/organisationer som utredningen träffat eller haft kontakt med</P>
<P class="p549 ft85">Adler, Hans, teknik- och fastighetschef, Stockholms Konserthus</P>
<P class="p550 ft85"><NOBR>Adolfsson-Goldman,</NOBR> Karin, marknadsansvarig, Berwaldhallen</P>
<P class="p551 ft85">Albinsson, Staffan, tf VD Vara Konserthus</P>
<P class="p551 ft85">Andersson, B Tommy, dirigent, Svenska Dirigentföreningen</P>
<P class="p550 ft85">Andersson, Fredrik, orkesterchef Västerås Sinfonietta</P>
<P class="p552 ft30">Andersson, Georg, ordförande, Västerbottensmusiken AB Andersson, Lars B, chef kulturförvaltningen Uppsala Läns Landsting Andersson, Lars, violin, Norrköpings Symfoniorkester Andersson, Thomas, klarinett, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p553 ft86">Aspegren, Magnus, VD, Västerbottensmusiken AB, Botnia musik AB, Norrlandsoperan</P>
<P class="p554 ft86">Bang, Ole Wiggo, opera- och orkesterchef Värmlandsoperan/värmlands Sinfonietta Barksjö, Hans, VD Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p555 ft85">Bartosch, Michael, dirigent, Svenska Dirigentföreningen</P>
<P class="p556 ft86">Bergendahl, Ingela, ordförande i Göteborgs Konsert AB styrelse, regionråd (s) Västra Götalandsregionen</P>
<P class="p555 ft85">Bergh, Åke, ordförande i styrelsen för Helsingborgs nya Konserthus AB</P>
<P class="p557 ft86">Bergkvist, Erik, vice ordförande i Norrlandsoperans styrelse, ordförande i Kulturnämnden i Umeå</P>
<P class="p558 ft30">Bergström, Mats, konsertmästare, Östgöta Blåsarsymfoniker Bergström, Peter, musiker, Kungliga Hovkapellet, Stockholm Bjelkeborn, Lotta, marknadschef, Stockholms Konserthus Bjerding, Ola, länsmusikchef, Östgötamusiken, Linköping</P>
<P class="p559 ft30">Björkman, Maria, ordförande i stiftelsen Gotlandsmusikens styrelse, (s) Björkqvist, Erik, trombon, Helsingborgs Symfoniorkester</P>
<P class="p555 ft85">Blanch, Tomas, cello, Dalasinfoniettan, Falun</P>
<P class="p560 ft30">Bodin, Hans, programansvarig, Helsingborgs Symfoniorkester Borell, Sverker, styrelseordförande Östgötamusiken</P>
<P class="p561 ft11">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p562 ft86">Borggren, Margareta, ordförande styrelsen för Norrköpings Symfoniorkester Borgström, Johan, saxofon, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p563 ft86">Boström, Stefan, marknadschef, Folkoperan, Stockholm Broström, Mats, Svenska Rikskonserter</P>
<P class="p3 ft85">Byström, Lena, orkesterchef Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall</P>
<P class="p564 ft85">Camilla Lundberg, SVT</P>
<P class="p565 ft30">Carlsson, Kent, violin, Folkoperans orkester, Stockholm Carlsson, Sture, förbundsdirektör, Svensk Scenkonst</P>
<P class="p566 ft86">Carlström, Carin, ledamot Kultur- och fritidsnämnden (s), Gävle Cederlöf, Göran, saxofon, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p567 ft86">Claesson, Eva, marknadschef Malmö Symfoniorkester Cox, Jeffrey, oboe, Göteborgsoperans orkester Cranner, Sten, orkesterchef Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p568 ft86">Dausgaard, Thomas, chefdirigent Svenska Kammarorkestern, Örebro de Verdier, Magnus, konsertmästare, Värmlands Sinfonietta</P>
<P class="p569 ft30">Dickfelt, Fredrik, valthorn Göteborgsoperans orkester Duda, Jan, kontrabas, Norrköpings Symfoniorkester Eby, Anders, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm</P>
<P class="p570 ft30">Edwards, Lilian, vice ordförande i stiftelsen Gotlandsmusikens styrelse, (m) Eklöf, Carina, producent Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p571 ft30">Eliasson, Jan, trumpet/ensembleledare Bohuslän Big Band <NOBR>Elle-Kari</NOBR> Höjeberg, Sveriges Radio, P2</P>
<P class="p3 ft85">Eneroth, Gunnar, musiker, Malmö Operaorkester</P>
<P class="p9 ft85">Englund, Kjell, producent Norrbottens Kammarorkester, Luleå</P>
<P class="p572 ft85">Engström, Mats, programdirektör, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm</P>
<P class="p573 ft85">Ericsson, Inger, barnproducent Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p574 ft30">Eriksson, Magnus, ordförande för Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Förbundsdirektör SOF</P>
<P class="p575 ft86">Eriksson, Peter, viola, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm Eriksson, Staffan, violin, Dalasinfoniettan, Falun</P>
<P class="p3 ft85">Erlandsson, Marika, cello, Dalasinfoniettan, Falun</P>
<P class="p573 ft85">Eurén, Jan, chef Musikskolan i Gislaved</P>
<P class="p576 ft30">Fagerström, Bengt, trumpet, Uppsala Kammarorkester Fahlén, Magnus, eufonium, Gotlandsmusikens blåsorkester Fahlström, Örjan, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm</P>
<P class="p3 ft85">Falk, Bo, informatör och producent, Kalmar Läns Musikstiftelse</P>
<P class="p577 ft11">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft30">Faragó, Lars, ordförande, Riksföreningen för Folkmusik och Dans Fast, Lennart, kulturdirektör, Västerås Stad</P>
<P class="p579 ft30">Feklistoff, Marco, orkesterchef, Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan Forsberg, Stefan, VD, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholms Konserthus Forssell, Jonas, tonsättare, styrelseledamot Föreningen Svenska Tonsättare</P>
<P class="p580 ft30">Franzén, Anders, operachef, Kungliga operan, Stockholm Gardelin, Lena, ekonom, Gotlandsmusiken</P>
<P class="p581 ft86">Gateaux, Richard, marknadsansvarig Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Gawell, Sverker, VD/Länsmusikchef Musik för Örebro Län</P>
<P class="p3 ft85">Grahn, Lennart, trumpet, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p573 ft85">Granberg, Maria, valthorn, Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall</P>
<P class="p582 ft30">Groves, Sally, director - Head of contemporary music, Schott&Co ltd, England Gruvstedt, Marcus, slagverk, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p583 ft86">Gulliksen, Sylvi, ekonom, Gävle Symfoniorkester Gunnarsson, Mats, divisionschef Västmanlands läns landsting</P>
<P class="p584 ft86">Gustafsson, Anders, orkesterchef, Folkoperan, Stockholm Gynnemo, Lena, producent, Värmlandsoperan</P>
<P class="p3 ft85">Göran, Per, valthorn, Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p585 ft86">Haag, Lena, basklarinett, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Hagans, Tim, trumpet, konstnärlig ledare, Norrbotten Big Band, Luleå</P>
<P class="p586 ft86">Hagelbäck, Anita, vice ordförande i styrelsen för Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Hagman, Marianne, <NOBR>VD-assistent</NOBR> Göteborgs Konsert AB</P>
<P class="p3 ft85">Hagström, Gun, oboe, Göteborgsoperans orkester</P>
<P class="p587 ft86">Hagström, Lars, musikchef Jönköpings sinfonietta, Smålands Musik och Teater (Smot) Halberg Ljung, Christian, orkesterchef Malmö Symfoniorkester</P>
<P class="p588 ft30">Hall, Bengt, kulturdirektör, Malmö Stad, Kulturförvaltningen Hallberg, Dag, ordförande i Stiftelsen GöteborgsMusikens styrelse Hammarberg, Therese, trombon, Östgöta Blåsarsymfoniker Hamrén, <NOBR>Kjell-Åke,</NOBR> Svenska Musikförläggareföreningen (SMFF) Hanson, Alexander, chefdirigent/konstnärlig ledare, GöteborgsMusiken</P>
<P class="p589 ft30">Hanson, Andreas, chefdirigent, Marinens Musikkår, Karlskrona Hansson, Birgit, ordförande Malmö Symfoniorkesters styrelse Hansson, Martin, kommunikationschef Göteborgs Symfoniker Harvey, Nigel, orkesterproducent Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Heggestad, Lars Thomas, oboe, Stockholms Läns Båsarsymfoniker</P>
<P class="p590 ft11">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p591 ft30">Helders, Per, Falun Musikkonservatorium Hellberg, Ingela, viola, Gävle Symfoniorkester Hellgren, Klara, violin, Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p592 ft30">Henriksen, Åshilld, stämledare valthorn, Helsingborgs Symfoniorkester Hernqvist, Hans, pukor, Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p593 ft85">Holm Danielsson, Kristina, barnpedagog Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p594 ft86">Holm, Hans, (fp) vice ordförande i styrelsen för Helsingborgs nya Konserthus AB Holmqvist, Åke, Kungliga Musikaliska Akademien, Stockholm</P>
<P class="p595 ft86">Holst, Daniel, cello, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm Hultberg, Lisbeth, chef Kulturskolan i Jönköping</P>
<P class="p596 ft30">Häggström, Eivy, kansliråd, orkesterutredningens expert Ingemarsson, Ove, saxofon, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p597 ft30">Israel, Larissa, projektledare, Berliner Philharmoniker, Tyskland Jakobsson, Lena, trombon, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Jansson, Kerstin, piano, Smålands Musik och Teater (Smot)</P>
<P class="p593 ft85">Jansson, Sonny, dirigent, Svenska dirigentföreningen</P>
<P class="p225 ft85">Jansson, Stefan, ekonomichef Göteborgs Konsert AB</P>
<P class="p225 ft85">Jerkland, Bengt, länsmusikchef Gotlandsmusiken, Visby</P>
<P class="p572 ft85">Johansson, Dan, trumpet, Norrbotten Big Band</P>
<P class="p225 ft85">Johansson, Göran K, VD Malmö Opera</P>
<P class="p598 ft85">Johansson, Kenneth, länsmusikchef Musik i Gävleborg</P>
<P class="p599 ft86">Johansson, Margareta, ordförande Kommunalförbundet Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall</P>
<P class="p600 ft30">Johansson, Åke, violin, Folkoperans orkester, Stockholm Johnson, Philip, Värmlandsoperans styrelses ordförande</P>
<P class="p3 ft85">Jonsson, Arne, vice ordförande styrelsen för Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p601 ft30">Karbin, Gunnel, länsmusikchef, Norrbottensmusiken, Luleå Karlsson, Andreas, trumpet, Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan Karlsson, Göran, klarinett, GöteborgsMusiken</P>
<P class="p602 ft30">Karlsson, Michael, saxofon, Bohuslän Big Band Karlsson, Peter, tjänsteman Regionförbundet Östsam</P>
<P class="p593 ft85">Karlstedt, Kristian, tuba, Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p603 ft86">Karpe, Stefan, konstnärlig ledare/chefdirigent, Dalasinfoniettan, Falun Kerr, Bill, Musicians Union, England</P>
<P class="p604 ft86">Kjölsrud, Odd, ledamot Kultur- och Fritidsnämnden (m), Gävle Knutson, Lars, chef Västmanlandsmusiken</P>
<P class="p605 ft11">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p606 ft86">Koivula, Hannu, chefdirigent Östgöta Blåsarsymfoniker, Västerås Sinfonietta Kroon, Göran, trummor, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p607 ft86">Kvensler, Lars, Studierektor, SNOA, Göteborg Kåver, Göran, chef Musik i Uppland</P>
<P class="p3 ft85">Körner, Wera, Svenska Rikskonserter</P>
<P class="p608 ft30">Lagergren, Elisabeth, violin, Dalasinfoniettan, Falun Lagerstedt, Birgitta, trombon, Uppsala Kammarorkester Langemark, Cecilia, tf VD, Helsingborgs Symfoniorkester Langemark, Staffan, orkesterchef Musica Vitae, Växjö</P>
<P class="p3 ft85">Langklopp, Odd, förbundssekreterare, Musikernes Fellesorganisasjon, Norge</P>
<P class="p609 ft86">Larson, Chrichan, cello, styrelseledamot Föreningen Svenska Tonsättare Larson, Staffan, dirigent, Svenska Dirigentföreningen</P>
<P class="p610 ft86">Larsson, Ann. Konstnärsnämnden, Stockholm Larsson, Jonas, slagverk, frilans, Borås Laurin, Susanna, blockflöjt, frilans, Stockholm</P>
<P class="p15 ft85">Lax, Elisabeth, personalchef, Göteborgsoperan</P>
<P class="p225 ft85">Lebrecht, Norman, författare, London</P>
<P class="p572 ft85">Lejonclou, Jan, valthorn, Norrköpings Symfoniorkester</P>
<P class="p225 ft85">Levin, Göran, producent, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p225 ft85">Liljeholm, Thomas, COMA, Växjö</P>
<P class="p611 ft86">Lindal, Anna, violin, frilans, Stockholm Lindal, Maria, violin, frilans, Stockholm</P>
<P class="p612 ft86">Lindberg, Christian, chefdirigent Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall samt Stockholms Läns Blåsarsymfoniker</P>
<P class="p613 ft30">Lindborg, Gabriel, biträdande musikchef, Musik i Uppland Lindgård, Jonas, konsertmästare, Nordiska Kammarorkestern Sundsvall</P>
<P class="p614 ft30">Lindmark Thomas, Agneta, informationschef Norrköpings Symfoniorkester Lindqvist, Monica, Statens Kulturråd</P>
<P class="p615 ft86">Lindström, Kjell, länsmusikchef, Kalmar Läns Musikstiftelse Lindwall, Jörgen, Kulturchef Eksjö</P>
<P class="p3 ft85">Lunder, Beryl, intentent Gävle Symfonikorkester</P>
<P class="p503 ft85">Lundmark, Birgit, personalchef, Berwaldhallen</P>
<P class="p572 ft85">Löfgren, Lennart, bastrombon, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p616 ft11">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p617 ft86">Magnusson, Kjell, Landstingsledamot Jönköpings läns landsting, ordförande i Utbildnings- och kulturdelegationen</P>
<P class="p9 ft85">Magnusson, Susanne, viola, Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p225 ft85">Malmgren, Erland, cello, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm</P>
<P class="p618 ft86">Marcel, Benny, Statens Kulturråd, orkesterutredningens expert Marschall, Chris, kulturchef, Kultur Skåne</P>
<P class="p3 ft85">Martinsson, Martin, VD Musik i Syd</P>
<P class="p619 ft86">Melin, Sten, ordförande, Föreningen Svenska Tonsättare (FST) Mertens, Gerald, Deutschen Orkestervereinigung, Tyskland</P>
<P class="p7 ft85">Molander, Håkan, cello, Jönköpings Sinfonietta</P>
<P class="p572 ft85">Mori, Yashuhito, kontrabas, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p225 ft85">Månberg, Henrik, flöjt, Göteborgsoperans orkester</P>
<P class="p225 ft85"><NOBR>Nanne-Larsen,</NOBR> Karin, musiker, Malmö Operaorkester</P>
<P class="p572 ft85">Nilsson, Christina, administrativ chef, Värmlandsoperan</P>
<P class="p620 ft30">Nilsson, Ivo, trombone, frilans, Stockholm Nilsson, Mats cello, Gävle Symfoniorkester Nilsson, <NOBR>Per-Ola,</NOBR> orkesterchef, Malmö Opera</P>
<P class="p621 ft86">Nilsson, Thomas, slagverk, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Nisbel, David, oboe, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p622 ft86">Nordin, Carl Johan, fagott, Kungliga Filharmoniska Orkestern, Stockholm Nordin, Yngve, VD Stockholms Läns Blåsarsymfoniker</P>
<P class="p623 ft86">Nordlander, Helena, <NOBR>DIK-ombud</NOBR> Norrköpings Symfoniorkester Nordqvist, Henrik, klarinett, Göteborgs Symfoniker Nordström, Yngve, tuba, Jönköpings Sinfonietta</P>
<P class="p624 ft86">Nygren, Kerstin, vice ordförande Kommunalförbundet Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall</P>
<P class="p625 ft30">Nyman, Anja, administrativ chef Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall Nyström, Mia, musiker, Kungliga Hovkapellet, Stockholm Nyström, Per, solocellist, Camerata Nordica, Oskarshamn Olofsson, Christer, trombon, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p84 ft85">Olofsson, Mats, solocello, Gävle Symfoniorkester</P>
<P class="p626 ft30">Olsson, Bo, förbundsordförande Sveriges Yrkesmusikerförbund, SYMF Olsson, Christer, biträdande divisionschef Västmanlands läns landsting Olsson, <NOBR>Per-Göran,</NOBR> orkesterchef Camerata Nordica, Oskarshamn Olsson, Samuel, trumpet, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p627 ft11">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p628 ft86"><NOBR>Olsson-Varela,</NOBR> Anette, fagott, Göteborgsoperans orkester Orrgren, Kenneth, VD Göteborgsoperan</P>
<P class="p629 ft86">Palm, Lennart, viola, Helsingborgs Symfoniorkester Palo, Mikael, ekonom, Berwaldhallen</P>
<P class="p3 ft85">Parrott, Jasper, chairman and joint managing director, HarrisonParrott Ltd, England</P>
<P class="p630 ft86">Persson, Torbjörn, orkesterproducent, Dalasinfoniettan, Falun Petersson, Thomas, ledamot Kultur- och fritidsnämnden (v), Gävle Pettersson, Per, vice ordförande, Sveriges Yrkesmusikerförbund, SYMF Rapp, Erik, valthorn, Östgöta Blåsarsymfoniker</P>
<P class="p9 ft85">Risberg, Jan, dirigent</P>
<P class="p631 ft30">Robertsson, Niklas, saxofon, Bohuslän Big Band Rodell, Hanns, planeringschef, Berwaldhallen</P>
<P class="p632 ft86">Rydberg, Claes, Kulturchef Jönköping, expert orkesterutredningen Rydén, Niklas, Unga Atalante, Göteborg</P>
<P class="p3 ft85">Ryderberg, Jenny, kontrabas, Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p598 ft85"><NOBR>Rydinger-Alin,</NOBR> Cecilia, dirigent</P>
<P class="p225 ft85">Samuelsson, Björn, trombon, Bohuslän Big Band</P>
<P class="p225 ft85">Sand, Håkan, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd</P>
<P class="p572 ft85">Sandberg, Roland, chef, STIM/Svensk Musik</P>
<P class="p225 ft85">Sandström, Ingvar, trombon, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p633 ft86">Sauramo, Aila, executive director, Association of Finnish Symphony Orchestras, Finland</P>
<P class="p634 ft86">Schéle, Peter, sponsoransvarig, Stockholms Konserthus Siwek, Miroslawa, orkesterchef, Norrbotten Big Band Sjöberg, Per, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd</P>
<P class="p9 ft85">Sjöblom, Klas, orkesterchef, Kungliga Hovkapellet, Stockholm</P>
<P class="p598 ft85">Sjögren, Per, slagverk, frilans, Stockholm</P>
<P class="p635 ft30">Sjöholm, Staffan, kontrabas, Uppsala Kammarorkester Sjöström, Eric, VD Folkoperan, Stockholm</P>
<P class="p636 ft86">Sjöö, Berit, ordförande i styrelsen för Kalmar Läns Musikstiftelse Skagerfält, Erik, tuba, Gotlandsmusikens blåsorkester</P>
<P class="p637 ft30"><NOBR>Skoog-Förster,</NOBR> Susanne, ekonom Stockholms Läns Blåsarsymfoniker Smith, Edward, VD Göteborgs Konsert AB, Göteborgs Symfoniker Sondell, Nils Olof, orkesterchef Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p615 ft30">Soovik, Ralph, trombon/ensembleledare, Bohuslän Big Band Sparf, Nils Erik, violin, Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p638 ft11">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p639 ft86">Sprängare, Björn, ordförande i styrelsen för Stockholms Konserthusstiftelse Stedner, Annika, VD i Stiftelsen GöteborgsMusiken</P>
<P class="p640 ft86">Stenqvist, Lennart, VD Malmö Symfoniorkester Stevensson, Lennart, valthorn, Uppsala Kammarorkester</P>
<P class="p3 ft85">Stråle, Pia, förbundsdirektör, Sveriges Yrkesmusikerförbund (SYMF)</P>
<P class="p641 ft85">Sturegård, Ingrid, violin, Göteborgs Symfoniker</P>
<P class="p642 ft30">Ståhl, <NOBR>Lars-Göran,</NOBR> ordförande Kultur- och fritidsnämnden (s), Gävle Stålne, Björn W, Svenska Rikskonserter, orkesterutredningens expert</P>
<P class="p617 ft86">Sundkvist, Petter, konstnärlig ledare och dirigent, Norrbottens Kammarorkester, Luleå, konstnärlig rådg. Gävle SO</P>
<P class="p3 ft85">Switz, Karin, länsmusikchef Musik i Dalarna, Falun</P>
<P class="p643 ft30">Tallberg, Christina, vice ordförande i styrelsen för Stockholms Konserthusstiftelse, landstingsledamot, (s)</P>
<P class="p3 ft85">Tarhio, Mika, jurist, Music Finland</P>
<P class="p644 ft30">Theorin, Johan, musiker, Malmö Operaorkester Tibell, Lars, konstnärlig chef, Malmö Opera</P>
<P class="p3 ft85">Tilly, Ulf, saxofon, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker</P>
<P class="p645 ft86">Tomas Löndahl, VD, Helsingborgs nya Konserthus AB Tydén, Michael, chef Berwaldhallen, Stockholm Ullström, Hans, kulturchef Stockholms Läns Landsting</P>
<P class="p646 ft86">Waldau, Anders, Regional utvecklingsdirektör, Jönköpings läns landsting Waldemarsson, Peter, VD Musica Vitae, Vice VD Musik i Syd, Växjö</P>
<P class="p15 ft85">Wallén, Lars, fagott, Malmö Symfoniorkester</P>
<P class="p574 ft86"><NOBR>Wangfelt-Ström,</NOBR> Helena, avdelningschef Kultur- och Fritidsförvaltningen, Gotlands Kommun</P>
<P class="p9 ft85">Wessman, Helena, informationschef Västmanlandsmusiken</P>
<P class="p647 ft86">Widmark, Leif, ledamot i styrelsen för Stockholms Konserthusstiftelse, opol. mandat Wigander, Kjell, orkesterchef, Göteborgsoperan</P>
<P class="p648 ft86">Wigren, <NOBR>Anna-Lena,</NOBR> producent barn- och ungdomsverksamheten vid Nordiska Kammarorkestern Sundsvall</P>
<P class="p9 ft85">Viirman, Ants, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)</P>
<P class="p649 ft86">von Bahr, Gunilla, rektor, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm von Strokirch, Bengt, Jönköpings kommun, ordförande i Kulturnämnden</P>
<P class="p9 ft85">Zubicky, Gregor, konstnärlig produktionschef Svenska Kammarorkestern, Örebro</P>
<P class="p650 ft11">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p651 ft85">Årstad, Bengt, Oslofilharmonien, Norge</P>
<P class="p652 ft30">Åstrand, Monica, administrativ chef Svenska Kammarorkestern, Örebro Örn, Peter, VD, Sveriges Radio</P>
<P class="p653 ft86">Österholm, Rolf, administrativ direktör, Stockholms Konserthus Östersjö, Stefan, gitarr, frilans, Malmö</P>
<P class="p651 ft85">Öström, Mats, chef Kultur och Fritid, Gävle</P>
<P class="p654 ft11">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
</DIV>
<DIV id="page_139">
<P class="p523 ft3">Bilaga 4</P>
<P class="p524 ft49">Samverkansformer för orkestrarna</P>
<P class="p655 ft6">Utredningen menar att den tid vi lever i fordrar att orkestrarna måste skapa nya allianser och samverkansformer för framtiden för sin egen överlevnads skull. Dessa allianser kan bara till en del stimuleras av ökade bidrag – en stor del av bygget av de nya förutsättningarna för orkesterverksamheten börjar och slutar med orkestrarnas egen förmåga till att ompositionera sig och inleda interna utvecklingsprocesser.</P>
<P class="p656 ft6">De nedan listade samverkansområdena fordrar - vart och ett för sig - en utvecklad strategi för att bidra till en ökad dynamik för musiklivet. Några av dessa områden kan kräva insatser som inte traditionellt legat inom orkestrarnas ansvar, medan andra med större lätthet skulle kunna fogas till en orkesters traditionella verksamhet. I det nya orkesteruppdrag som utredningen föreslår, ingår flera av dessa samverkansområden som en naturlig del i uppdraget. Följande områden anser utredningen ha en särskild potential för att bredda bilden av såväl orkestrarnas egen verksamhet som bilden av konstmusiken i allmänhet:</P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft87">Samverkan med de fria grupperna</SPAN></P>
<P class="p658 ft6">Samarbeten och allianser med de fria professionella musikgrupperna kan utformas på en mängd olika sätt, och kan både bidra till kompetensutveckling inom ramen för orkestern och en bredare kunskapsbas avseende olika konstmusikaliska (och andra) genrer som idag har en liten plats i konserthusens utbud.</P>
<P class="p659 ft11">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">Samverkan med amatörmusiklivet och den kommunala musik- och kulturskolan</SPAN></P>
<P class="p367 ft6">Att göra jämförelser med idrottsrörelsen kan ofta synas långsökt då man talar om kultur. Men med tanke på den betydelse såväl amatörorkestrar som musik- och kulturskola har för återväxten (på flera plan) och den allmänna förståelsen för konstmusikens innehåll, skulle en medveten koppling mellan den professionella nivån, musikskoleelever och amatörorkestrar kunna bli en sorts parallell till fotbollens uppdelning i <NOBR>A-lag</NOBR> ned till knattelag. Här finns, tror vi, många möjligheter till att skapa hållbara allianser. De professionella orkestermusikernas roll som synliga förebilder kunde här stärkas i en gemensam strävan, genom bland annat pedagogiska projekt, professionella musiker som instruktörer för amatörer och andra samverkansprojekt som byggs medvetet långsiktigt. Vi tror att den professionella nivån har mer att vinna än förlora på att liera sig på ett kraftfullt sätt med dessa andra viktiga aktörer på musikområdet.</P>
<P class="p131 ft8"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft17">Samverkan med musikhögskolorna</SPAN></P>
<P class="p660 ft6">Några av de svenska musikhögskolorna har tillsammans med orkestrar utvecklat former för samverkan kring utbildningen av orkestermusiker. Swedish National Orchestra Academy (SNOA) vid Högskolan för scen och musik i Göteborg, är kanske det mest ambitiösa försöket att skapa en utbildning som både strävar efter att möta ett behov hos orkestrarna av musiker som är väl förtrogna med de villkor och kunskapskrav orkestern uppställer, men också försöker lägga grunden för en breddad bild av musikeryrket. I musikhögskolornas övriga musikerutbildningar grundläggs ett förhållningssätt till såväl repertoar som yrkesroll och <NOBR>-identitet</NOBR> hos den enskilde musikern, varför det är viktigt att processer som påbörjats inom ramen för utbildningarna mot en breddad bild av yrkets möjligheter får fortsätta. Här kan orkestrarna och musikhögskolorna spela en roll som initiativtagare till ett inre förändringsarbete som skulle kunna få stor betydelse för orkesterverksamheternas framtidsmöjligheter.</P>
<P class="p661 ft11">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft19"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft18">Samverkan med andra professionella orkestrar och övriga kulturinstitutioner</SPAN></P>
<P class="p662 ft6">Redan den i orkestervärlden berömda <NOBR>Wolf-rapporten</NOBR> (The financial condition of symphony orchestras, The Wolf Organization, 1992), som var en ekonomisk analys av de amerikanska orkestrarnas situation och framtidsmöjligheter, lyfte frågan om samverkan mellan mindre orkestrar som en framkomlig väg för att få ned kostnaderna. Enligt den undersökning som denna utredning gjorde, framkom att också besöken i det egna konserthuset ökade för de orkestrar som valde att öka sina regionala insatser och turnéer. Genom en utökad - och för vissa orkestrar helt ny - samverkan med andra professionella orkestrar menar vi att en större spridning av orkestermusik i hela landet skulle kunna nås. Det är framförallt de stora orkestertyperna som sällan hörs utanför storstäderna. Initiativ från orkestrarna till samverkan är en förutsättning för att nå visionerna om en ökad spridning. Andra typer av allianser kan röra sig om att stora orkestrar inom samma geografiska område skulle kunna dela vissa musikerresurser, men också i högre utsträckning än idag samverka kring solister och dirigenter. Men allianserna mellan orkestrarna är inte de enda som kan ge större spridning av orkestermusik till nya publikgrupper. Även allianser med andra scenkonst- och kulturinstitutioner genom samverkan i projekt där den lokala orkestern ingår som en resurs skulle vara möjliga, och har prövats i viss utsträckning – Bohuslän Big Bands samarbete med Folkteatern i Göteborg är bara ett av exemplen som framkommit i samtalen med orkestrarna. Möjligheten att låta orkestermusiker spela även i mindre besättningar utan dirigent kan också medföra en högre flexibilitet i verksamheten och öka spridningen av konstmusiken i allmänhet.</P>
<P class="p663 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft87">Samverkan för att nå de nya publikgrupperna</SPAN></P>
<P class="p664 ft6"><NOBR>Wolf-rapporten</NOBR> blev ett skrämskott för de amerikanska orkestrarna, och ledde enligt vissa bedömare till en större medvetenhet kring och försiktighet avseende de ekonomiska åtagandena. Även insatserna för barn- och ungdomspubliken kommenterades i rapporten. Wolf konstaterade att trots att pedagoger i decennier talat om att enkla ”exponeringsprogram”, d.v.s. konserter dit barn bussas för att uppleva orkestermusik, inte räcker för att lämna ett</P>
<P class="p468 ft11">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft6">avgörande spår hos denna publik, så dominerade denna typ av konserter barnutbudet hos de flesta amerikanska orkestrar. Utredningen anser, i likhet med Wolf, att de traditionella barnkonserterna inte räcker långt för att vare sig skapa eller nära ett intresse hos den unga publiken i någon större omfattning. De projekt där barn involverats i skapande aktiviteter (bl.a. i Göteborgs Konserthus och hos Nordiska Kammarorkestern) är steg i rätt riktning för att skapa en större känsla av delaktighet hos barnen och ungdomarna. Men också nya strategier för att intressera de allmänt omvittnat ”svåra” grupperna av tonåringar är ett relativt outforskat område. Klassrumsbesök, kompositionsverkstäder eller konserter i gymnastiksalar, samverkan med muséer och teatrar kring konstformens roll i olika skeden av historien, måste ses som möjligheter för orkestrarna och deras musiker att skapa ett intresse för konstmusiken. Men också den ofta formstöpta orkesterkonserten skulle kunna omformas i flera strukturella led för bättre skapa en känsla av delaktighet för ungdomarna.</P>
<P class="p665 ft19"><SPAN class="ft16">•</SPAN><SPAN class="ft18">Samverkan med de levande upphovsmännen och de svenska dirigenterna</SPAN></P>
<P class="p403 ft6">Vi har kunnat konstatera att de levande tonsättarna befinner sig i periferin av det orkestrarna uppfattar som sitt huvudsakliga uppdrag. Vi tror att en närmare relation mellan orkestrar och tonsättare inte bara skulle generera en högre grad av förståelse mellan institution och upphovsmän, utan också på sikt en annan publik sammansättning.</P>
<P class="p76 ft6">Vid sidan om att komponera för orkester och knyta mer eller mindre långsiktiga band med en enskild orkester (i form av exempelvis <NOBR>composer-in-residence)</NOBR> skulle tonsättare kunna användas som ”curators” för konserter, vara delaktiga i programråd med mera. På samma sätt förhåller det sig med de svenska dirigenterna. Det mentorskap som Helsingborgs SO ämnar utveckla är en av många möjliga vägar för orkestrarna att ta ett ökat ansvar för återväxten och utvecklingen av svenska dirigenttalanger.</P>
<P class="p666 ft11">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2006:34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td172"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft8"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft87">Samverkan med den nya tekniken</SPAN></P>
<P class="p664 ft6">Den datorbaserade tekniken innebär möjligheter till spridning av orkestermusik på ett smidigt och effektivt sätt. Häromåret genomförde BBC ett försök i vilket samtliga Beethovens symfonier spelades och gjordes möjliga att ladda ned gratis. Nära 1,5 miljoner nedladdningar registrerades över hela världen. Flera orkestrar runt om i världen prövar metoder som innebär att publiken, på vägen hem från en konsert, kan köpa en inspelning från den konsert de nyss upplevt. En sådan hantering skulle i Sverige naturligtvis innebära förhandlingar om bl.a. upphovsrätter, men skulle på sikt kunna innebära en ny möjlighet till effektiv spridning av orkestrarnas musik.</P>
<P class="p667 ft11">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft13">Statens offentliga utredningar 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft2">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p668 ft2"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Skola & Samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p669 ft2"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft88">Omprövning av medborgarskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p670 ft2"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft88">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p671 ft90"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft89">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</SPAN></P>
<P class="p672 ft2"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft88">Organisering av regional utvecklingspolitik – balansera utveckling och förvaltning.</SPAN></P>
<P class="p673 ft2">Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</P>
<P class="p674 ft4"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft91">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till </SPAN><NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/ EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande.UD.</P>
<P class="p675 ft2"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft88">Studieavgifter i högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p669 ft2"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft88">Mångfald och räckvidd. U.</SPAN></P>
<P class="p676 ft2"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft88">Kontroll av varor vid inre gräns. Fi. 10. Ett förnyat programkontor. U.</SPAN></P>
<P class="p677 ft2">11. Spel i en föränderlig värld. Fi.</P>
<P class="p678 ft2">12. Rattfylleri och sjöfylleri. Ju.</P>
<P class="p679 ft2">13. Djurskydd vid hästavel. Jo.</P>
<P class="p679 ft2">14. Samernas sedvanemarker. Jo.</P>
<P class="p679 ft2">15. Detaljhandel med nikotinläkemedel. S.</P>
<P class="p680 ft2">16. Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. Fö.</P>
<P class="p677 ft2">17. Ny häkteslag. Ju.</P>
<P class="p678 ft2">18. Kustbevakningens personuppgifts-</P>
<P class="p681 ft2">behandling. Integritet – Effektivitet. Fö.</P>
<P class="p682 ft2"><SPAN class="ft3">19.</SPAN><SPAN class="ft92">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. Ju.</SPAN></P>
<P class="p677 ft2"><SPAN class="ft3">20.</SPAN><SPAN class="ft92">Tonnageskatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p683 ft2"><SPAN class="ft3">21.</SPAN><SPAN class="ft92">Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p684 ft3"><SPAN class="ft3">22.</SPAN><SPAN class="ft93">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. Ju</SPAN></P>
<P class="p685 ft2"><SPAN class="ft3">23.</SPAN><SPAN class="ft92">Nya skatteregler för idrotten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p686 ft2"><SPAN class="ft3">24.</SPAN><SPAN class="ft92">Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p687 ft2"><SPAN class="ft3">25.</SPAN><SPAN class="ft92">Arbetslivsresurs.</SPAN></P>
<P class="p688 ft3">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. N.</P>
<P class="p689 ft3"><SPAN class="ft3">26.</SPAN><SPAN class="ft93">Sverige som värdland för internationella organisationer. UD.</SPAN></P>
<P class="p687 ft2"><SPAN class="ft3">27.</SPAN><SPAN class="ft92">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. S.</SPAN></P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft3">28.</SPAN><SPAN class="ft92">Nya upphandlingsregler 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p690 ft90"><SPAN class="ft3">29.</SPAN><SPAN class="ft94">Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p687 ft2"><SPAN class="ft3">30.</SPAN><SPAN class="ft92">Är rättvisan rättvis?</SPAN></P>
<P class="p691 ft2">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Ju.</P>
<P class="p687 ft2"><SPAN class="ft3">31.</SPAN><SPAN class="ft92">Anställ unga! U.</SPAN></P>
<P class="p692 ft3"><SPAN class="ft3">32.</SPAN><SPAN class="ft93">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. N.</SPAN></P>
<P class="p693 ft2"><SPAN class="ft3">33.</SPAN><SPAN class="ft92">Andra vägar att finansiera nya vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p694 ft2"><SPAN class="ft3">34.</SPAN><SPAN class="ft92">Den professionella orkestermusiken i Sverige. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB334146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft13">Statens offentliga utredningar 2006</P>
<P class="p695 ft2">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft3">Justitiedepartementet</P>
<P class="p696 ft2">Omprövning av medborgarskap. [2] Rattfylleri och sjöfylleri. [12]</P>
<P class="p225 ft2">Ny häkteslag. [17]</P>
<P class="p697 ft2">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. [19] Mediernas Vi och Dom. Mediernas</P>
<P class="p698 ft2">betydelse för den strukturella diskrimineringen. [21]</P>
<P class="p699 ft2">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning.</P>
<P class="p700 ft2">Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. [22]</P>
<P class="p3 ft2">Är rättvisan rättvis?</P>
<P class="p698 ft2">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. [30]</P>
<P class="p564 ft3">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p701 ft4">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/EG angående</P>
<P class="p702 ft2">flyktingar och andra skyddsbehövande. [6]</P>
<P class="p703 ft2">Sverige som värdland för internationella organisationer. [26]</P>
<P class="p564 ft3">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p704 ft2">Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. [16]</P>
<P class="p705 ft2">Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet – Effektivitet. [18]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft3">Socialdepartementet</P>
<P class="p706 ft90">Detaljhandel med nikotinläkemedel. [15] Avgift för matservice inom äldre- och</P>
<P class="p707 ft2">handikappomsorgen. [24]</P>
<P class="p708 ft2">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. [27] Teckenspråk och teckenspråkiga.</P>
<P class="p709 ft2">Kunskaps- och forskningsöversikt. [29]</P>
<P class="p573 ft3">Finansdepartementet</P>
<P class="p710 ft2">Kontroll av varor vid inre gräns. [9] Spel i en föränderlig värld. [11] Tonnageskatt. [20]</P>
<P class="p711 ft2">Nya skatteregler för idrotten. [23] Nya upphandlingsregler 2. [28]</P>
<P class="p573 ft3">Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p712 ft2">Skola & Samhälle. [1] Studieavgifter i högskolan. [7] Mångfald och räckvidd. [8]</P>
<P class="p713 ft2">Ett förnyat programkontor. [10] Anställ unga! [31]</P>
<P class="p714 ft2">Den professionella orkestermusiken i Sverige. [34]</P>
<P class="p573 ft3">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p9 ft2">Djurskydd vid hästavel. [13]</P>
<P class="p3 ft2">Samernas sedvanemarker. [14]</P>
<P class="p573 ft3">Näringsdepartementet</P>
<P class="p715 ft2">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. [3]</P>
<P class="p716 ft90">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [4]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p3 ft2">Organisering av regional utvecklingspolitik</P>
<P class="p717 ft90">– balansera utveckling och förvaltning. Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [5]</P>
<P class="p9 ft2">Arbetslivsresurs.</P>
<P class="p718 ft90">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. [25]</P>
<P class="p719 ft2">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. [32]</P>
<P class="p3 ft2">Andra vägar att finansiera nya vägar. [33]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GUB334SOU_2006__34.pdf1068466pdfDen professionella orkestermusiken i Sverigehttps://data.riksdagen.se/fil/FD3EFF03-3C18-4552-B6EB-5A05E02F35A0