2420587GUB332200632sousouStatens offentliga utredningar 2006:32Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3202007-01-01 00:00:002015-09-08 10:10:022007-01-01 00:00:00God sed vid lönebildningtitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB332/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB332https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GUB332
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:90px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:224px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:424px;height:224px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:410px;height:207px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:410px;height:207px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:21px;z-index:-1;width:414px;height:203px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:414px;height:203px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:84px;z-index:-1;width:421px;height:217px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:421px;height:217px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:84px;z-index:-1;width:421px;height:183px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:421px;height:183px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:2px;z-index:-1;width:434px;height:614px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:434px;height:614px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:219px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:435px;height:219px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:281px;left:21px;z-index:-1;width:414px;height:212px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:414px;height:212px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:63px;z-index:-1;width:427px;height:640px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:427px;height:640px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:92px;left:168px;z-index:-1;width:262px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:262px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:92px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:625px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:625px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:259px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:482px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:423px;height:482px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:471px;left:8px;z-index:-1;width:401px;height:209px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:401px;height:209px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:645px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:442px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:275px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:423px;height:275px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:675px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:442px;height:225px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:442px;height:225px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:483px;z-index:-1;width:63px;height:92px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:190px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:562px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:431px;height:562px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:658px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:430px;height:658px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:62px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:431px;height:62px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:37px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:0px;z-index:-1;width:461px;height:681px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:461px;height:681px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 48px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft22{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft84{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft88{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft89{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft94{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;}
.ft97{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft98{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft99{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft104{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft109{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft110{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft112{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft113{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 735px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 695px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: right;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 437px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: right;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p193{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 562px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p336{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p372{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: left;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p398{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p402{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 357px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 668px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 8px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.8px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 18px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 22px;}
.tr5{heightzzz: 26px;}
.tr6{heightzzz: 35px;}
.tr7{heightzzz: 25px;}
.tr8{heightzzz: 14px;}
.tr9{heightzzz: 53px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 36px;}
.tr12{heightzzz: 19px;}
.tr13{heightzzz: 21px;}
.tr14{heightzzz: 27px;}
.tr15{heightzzz: 9px;}
.tr16{heightzzz: 24px;}
.tr17{heightzzz: 13px;}
.tr18{heightzzz: 12px;}
.tr19{heightzzz: 10px;}
.tr20{heightzzz: 8px;}
.tr21{heightzzz: 20px;}
.tr22{heightzzz: 11px;}
.tr23{heightzzz: 16px;}
.tr24{heightzzz: 5px;}
.tr25{heightzzz: 4px;}
.tr26{heightzzz: 15px;}
.tr27{heightzzz: 2px;}
.tr28{heightzzz: 34px;}
.tr29{heightzzz: 33px;}
.tr30{heightzzz: 6px;}
.tr31{heightzzz: 7px;}
.tr32{heightzzz: 3px;}
.tr33{heightzzz: 23px;}
.t0{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 456px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 478px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 479px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 30px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 442px;margin-leftZ: 97px;margin-top: 2px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;margin-leftZ: 2px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 464px;margin-top: 20px;f:5px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 478px;margin-leftZ: 55px;margin-top: 10px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 468px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 11px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 463px;margin-leftZ: 51px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 473px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 415px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 433px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 467px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 440px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 486px;margin-top: 5px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 86px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 422px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 70px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">God sed vid lönebildning</P>
<P class="p1 ft1">Utvärdering av Medlingsinstitutet</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av utredningen</P>
<P class="p3 ft2">Utvärdering av Medlingsinstitutet</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2006:32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft4">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft3">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p9 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft5">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p11 ft3">Stockholm 2006</P>
<P class="p12 ft5">ISBN <NOBR>91-38-22549-2</NOBR></P>
<P class="p11 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft6">Till statsrådet Hans Karlsson</P>
<P class="p13 ft7">Regeringen beslutade den 31 mars 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera Medlingsinstitutets verksamhet under åren <NOBR>2000–2004,</NOBR> givet ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsmarknadens parter, utifrån målet om en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred.</P>
<P class="p14 ft7">Statsrådet Hans Karlsson förordnade den 12 april 2005 Göran Tunhammar som särskild utredare. Som experter förordnades den 1 juni 2005 f.d. verkställande direktören Gunnar Göthberg och den 13 juni 2005 f.d. förbundsordföranden Åke Södergren. Den 31 maj 2005 förordnades som experter ämnesrådet Anders Stålsby, Näringsdepartementet, och departementssekreteraren Annika Århammar, Finansdepartementet. Annika Århammar entledigades den 31 januari 2006 och samma dag förordnades i stället som expert departementssekreteraren Ola Yndeheim, Finansdepartementet. Utredningen har som rådgivare i samhällsekonomiska frågor anlitat Olle Djerf.</P>
<P class="p15 ft7">Som sekreterare förordnades den 16 maj 2005 hovrättsassessorn Linda Stromberg.</P>
<P class="p14 ft7">Arbetet har bedrivits i nära samarbete med experterna Gunnar Göthberg och Åke Södergren och betänkandet är därför skrivet i <NOBR>vi-form.</NOBR></P>
<P class="p14 ft7">Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande <SPAN class="ft8">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet </SPAN>(SOU 2006:32). Utredningsuppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p16 ft7">Stockholm i mars 2006</P>
<P class="p17 ft7">Göran Tunhammar</P>
<P class="p18 ft7">/Linda Stromberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p19 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft8">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p22 ft8">Utredningens uppdrag och arbete ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft8">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p20 ft8">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p22 ft3">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p20 ft8">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p22 ft3">Arbetssättet ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft8">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p22 ft8">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen ...............</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft8">15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft8"><SPAN class="ft9">2.1</SPAN><SPAN class="ft10">Ömsesidigt samband mellan lönebildning och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p24 ft8">ekonomisk politik ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p21 ft8">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p21 ft8">2.2 Hög inflation och dåligt fungerande lönebildning ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft8">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft8"><SPAN class="ft9">2.3</SPAN><SPAN class="ft10">Inflationsbekämpning och bättre fungerande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft3">lönebildning..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p25 ft8">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft8"><SPAN class="ft9">3.1</SPAN><SPAN class="ft10">Globaliseringen – ny kraft genom teknologiska och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft3">politiska genombrott ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft9">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p22 ft9">Sverige alltmer konkurrensutsatt ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p21 ft9">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft9">Industrin svarar fortfarande för merparten av exporten .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft9">Importberoendet ökar också...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft9">Globaliseringens effekter på lönebildningen..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft9">Lönebildningen och inflationsmålet .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p27 ft9">3.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft9">Lönebildningen och det långsiktiga arbetskraftsutbudet ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft9">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft12">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft13">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p20 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft13">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p29 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft3">Arbetsmarknaden och dess parter.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p21 ft8">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p29 ft8">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p20 ft3">Arbetsmarknadens omfattning................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p21 ft8">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft3">Organisationer och kollektivavtal ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p20 ft3">4.2.1 Organisationer inom privat sektor ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft8">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p20 ft3">4.2.2 Organisationer inom offentlig sektor..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft8">44</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft8"><SPAN class="ft9">4.3</SPAN><SPAN class="ft15">Industriavtalet och andra samarbetsavtal – god sed vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p31 ft3">lönebildning ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft8">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p31 ft9">Ansvaret för lönebildningen....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft8">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td3"><SPAN class="p31 ft8">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p21 ft8">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft8">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p31 ft9">Tillkomsten av Medlingsinstitutet ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft8">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft9">Uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning.......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft8">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft9">Uppdraget att medla i arbetstvister.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft8">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft9">Ansvaret för den officiella lönestatistiken..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p20 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p31 ft8">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft8">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft8">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p31 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft8">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft3">Begreppet lönebildning ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft8">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p31 ft3">Lönebildningsprocessen...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft8"><SPAN class="ft9">6.4</SPAN><SPAN class="ft15">Den konkurrensutsatta sektorn som normerande vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft3">lönebildningen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p21 ft9">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p20 ft8">6.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p32 ft9">Industrin sätter normen................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p20 ft9">6.4.2 Avtalsrörelserna åren 1998, 2001 och 2004 .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p21 ft9">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p20 ft8">6.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p32 ft9">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 .....................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft9">6.5</SPAN><SPAN class="ft16">Konjunkturinstitutets rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td17"><SPAN class="p34 ft3">lönebildningen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p21 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p24 ft3">6.6 Överväganden...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft9">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p34 ft8">6.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p21 ft9">Lönebildning på makronivå..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p21 ft9">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p34 ft8">6.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p21 ft9">Lönebildning på mikronivå ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p21 ft9">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p34 ft8">6.6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p21 ft9">Norm för lönebildningen .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p21 ft9">64</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft12">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft4">SOU 2006:32 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td19"><SPAN class="p36 ft8">6.6.4 God sed för lönebildning i samhällsekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft3">balans .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p36 ft8">6.6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft18">Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><SPAN class="p36 ft8">Avtal om förhandlingsordning ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p21 ft8">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft9">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p36 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft9">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p36 ft9">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 ................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft9">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p36 ft3">Överväganden ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td19"><SPAN class="p36 ft8">Målet arbetsfred.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft8">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft9">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p36 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft9">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p36 ft3">Reglerna om varsel och medling .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p36 ft8">8.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft3">Varsel .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p36 ft8">8.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft3">Medling..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p20 ft9">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td19"><SPAN class="p36 ft9">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 ................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p21 ft8">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p36 ft8">8.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft3">Varsel .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p36 ft8">8.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft3">Medling..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft9">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p36 ft3">Överväganden ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td19"><SPAN class="p36 ft8">8.4.1 Få konflikter inom den konkurrensutsatta</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft3">sektorn...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td19"><SPAN class="p36 ft8">8.4.2 God sed att träffa nytt avtal innan det gamla har</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft3">löpt ut ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td19"><SPAN class="p36 ft9">8.4.3 God sed att varsla tydligt .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft8">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><SPAN class="p36 ft8">Medlarna och medlingsuppdraget ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p21 ft8">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft9">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p36 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft8">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft9">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p36 ft9">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 ................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft8">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p36 ft8">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft3">Rekrytering av medlare ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p36 ft8">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft9">Förtroendet för medlarna ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p36 ft8">9.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p32 ft3">Medlingsuppdraget .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p21 ft8">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p36 ft8">9.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p32 ft3">Skiljeförfarande.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft8">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p20 ft9">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td19"><SPAN class="p36 ft3">Överväganden ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p21 ft8">90</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft12">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft13">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p20 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft13">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p29 ft8">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft3">Medlingsinstitutet som forum ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p21 ft8">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p29 ft8">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p20 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p21 ft8">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">10.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft4">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 ................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p20 ft4">10.2.1 Samråd och överläggningar...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft8">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p20 ft4">10.2.2 Konferenser och seminarier .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft8">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><SPAN class="p20 ft3">10.2.3 Årsrapporter och andra skrifter ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft8">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p20 ft3">10.2.4 Övriga informationsinsatser.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft8">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><SPAN class="p20 ft3">10.2.5 Tillsättning av medlare..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft8">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p29 ft8">10.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td11"><SPAN class="p20 ft3">Överväganden...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p21 ft8">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p29 ft8">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td11"><SPAN class="p20 ft3">Statistikuppdraget ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p21 ft8">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p29 ft8">11.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p20 ft3">Konjunkturlönestatistik.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p21 ft8">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">11.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft3">Lönestrukturstatistik .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">11.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft3"><NOBR>EU-statistik ............................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">11.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft3">Erfarenheter under perioden <NOBR>2000–2004 ..............................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft8">11.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p20 ft3">Överväganden.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td24"><SPAN class="p29 ft8">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><SPAN class="p29 ft7">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft3">Kommittédirektiv (Dir. 2005:29) ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p21 ft8">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p29 ft7">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft3">Förteckning över utredningens kontakter .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft8">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td24"><SPAN class="p29 ft7">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft8">Förteckning över registrerade förhandlings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p20 ft8">ordningsavtal enligt § 47 b medbestämmande-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p20 ft3">lagen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p21 ft8">121</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft12">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft19">Sammanfattning</P>
<P class="p39 ft7">Efter ett par decennier av inflation och dåligt fungerande lönebildning började även Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> föra en alltmer trovärdig inflationsbekämpande politik. Inflationsförväntningarna är numera låga. Det är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för en lönebildning i samhällsekonomisk balans.</P>
<P class="p14 ft7">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes också viktiga institutionella förändringar i lönebildningen. Genom Industriavtalet år 1997 och flera efterföljande samarbetsavtal etablerades en samförståndsanda och lades grunden för god sed vid lönebildning.</P>
<P class="p40 ft7">År 2000 startade Medlingsinstitutet sin verksamhet med huvuduppgifterna</P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">att verka för en väl fungerande lönebildning – med målet lönebildning i samhällsekonomisk balans – samt</SPAN></P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft21">att medla i arbetstvister – med målet arbetsfred.</SPAN></P>
<P class="p43 ft7">Medlingsinstitutet är även statistikansvarig myndighet och beställare av den officiella lönestatistiken.</P>
<P class="p14 ft7">Den fria förhandlingsrätten och konflikträtten är grundläggande på svensk arbetsmarknad. Formerna för lönebildningen är de avtalsslutande parternas ansvar, medan staten har det övergripande samhällsekonomiska ansvaret. Bestämmelserna om Medlingsinstitutet har utformats utifrån denna principiella syn på fördelningen av ansvaret för lönebildningen.</P>
<P class="p44 ft7">Inför inrättandet av Medlingsinstitutet fanns farhågor om att det skulle inkräkta på partsautonomin eller rentav leda till statlig inkomstpolitik. Dessa farhågor har inte besannats. Tvärtom har det etablerats ett brett förtroende för institutets verksamhet och för medlarna, vars uppdrag i och med tillkomsten av Medlingsinstitutet har blivit mer komplicerat. De ska dels medla, dels verka för en väl fungerande lönebildning.</P>
<P class="p45 ft12">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft7">Inrättandet av Medlingsinstitutet byggde på synsättet att den konkurrensutsatta sektorn skulle ha en normerande roll vid lönebildningen. Samsynen kring detta har därefter förstärkts. I praktiken har de parter som tecknat Industriavtalet kommit att sätta normen, vilket även bör gälla framöver. Normen anger en ram för arbetskraftskostnadsökningarna.</P>
<P class="p47 ft7">Lönebildningen har fungerat väl sedan Medlingsinstitutets tillkomst, åtminstone ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Reallönerna har stigit och arbetskraftskostnaderna per producerad enhet har ökat ungefär lika mycket som i våra viktigaste konkurrentländer. Under denna period har förhållandevis få konflikter ägt rum på den svenska arbetsmarknaden. Den oro och de konflikter som har förekommit gäller främst områden som inte är konkurrensutsatta.</P>
<P class="p48 ft7">Världsekonomin blir alltmer gränslös och den svenska samhällsekonomin alltmer konkurrensutsatt. I förening med näringslivets specialisering leder det till ökad konfliktkänslighet. På något längre sikt påverkas arbetsmarknaden också av den demografiska utvecklingen. Sammantaget innebär detta nya krav på lönebildningen framöver.</P>
<P class="p49 ft7">Industriavtalet och övriga samarbetsavtal omfattar huvuddelen av den svenska arbetsmarknaden sett till antalet arbetstagare. Dessa avtal kan sägas ha etablerat god sed vid lönebildning med sikte både på målet lönebildning i samhällsekonomisk balans och på målet arbetsfred.</P>
<P class="p50 ft7">Den goda seden för målet lönebildning i samhällsekonomisk balans innebär att de avtalsslutande parterna avtalar om kostnadsökningar inom den ram som den konkurrensutsatta sektorns norm angivit. Avsteg från normen kan under vissa förutsättningar vara förenliga med god sed.</P>
<P class="p47 ft7">Den goda seden för målet arbetsfred innebär att de avtalsslutande parterna skall anstränga sig att utan konflikt träffa nytt avtal innan det gamla löper ut och att eventuella konfliktvarsel skall vara tydliga. Varseltiden skall inte börja löpa förrän varslets innebörd är klarlagd. Medlingsinstitutet bör bistå parterna att uttömma alla möjligheter till förhandlingslösning genom att tidigare än vad som sker idag utse förhandlingsledare eller medlare. Medlingsinstitutet skall också snabbt reda ut oklarheter i lagda varsel.</P>
<P class="p51 ft7">För att möta de nya krav som ställs på lönebildningen är det väsentligt att den goda seden kan etableras över hela arbetsmarknaden. Ytterst är detta de avtalsslutande parternas ansvar, men även</P>
<P class="p52 ft12">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p20 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft7">centralorganisationerna bör kunna medverka. Slutligen bör det ingå i Medlingsinstitutets och därmed medlarnas uppdrag att verka för den goda sedens efterlevnad.</P>
<P class="p14 ft7">Medlingsinstitutet har drygt en årsarbetskraft för att hantera det omfattande statistikansvaret. Resursavvägningen i förhållande till Statistiska centralbyrån som producerande myndighet är inte rimlig. Medlingsinstitutets resurser är heller inte tillräckliga för att göra nödvändiga analyser vare sig av statistikbehovet hos olika användare eller av hur statistiken bör utvecklas. Varken Medlingsinstitutet eller någon annan myndighet kan sägas vara huvudanvändare av den officiella lönestatistiken. Det är därför naturligt att statistikansvaret återförs till Statistiska centralbyrån. Behovsanalys och utformning av statistiken bör ske i nära samarbete med Medlingsinstitutet, liksom även med andra användare av statistiken.</P>
<P class="p54 ft12">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p55 ft19"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft22">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p56 ft2"><SPAN class="ft2">1.1</SPAN><SPAN class="ft23">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Genom direktiven har vi getts i uppdrag att, utifrån målet om en väl fungerande lönebildning och arbetsfred samt givet ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsmarknadens parter, utvärdera Medlingsinstitutets verksamhet under åren <NOBR>2000–2004.</NOBR></P>
<P class="p44 ft7">Enligt direktiven skall utvärderingen utgå från en analys av dels hur lönebildningen långsiktigt har fungerat från <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt, dels de krav som ställs på lönebildningen sedan början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Analysen skall omfatta såväl makroekonomiska förhållanden som förändringar i förhandlingssystem och partsrelationer, till exempel när det gäller användningen av varsel om stridsåtgärder och medling samt förekomsten av utbrutna arbetsmarknadskonflikter. Eftersom en exakt kvantitativ bedömning av effekterna av Medlingsinstitutets insatser inte kan göras bör, enligt direktiven, analysen till övervägande del vara av kvalitativt problematiserande karaktär.</P>
<P class="p58 ft7">Direktiven i sin helhet återges i bilaga 1.</P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft2">1.2</SPAN><SPAN class="ft23">Arbetssättet</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Merparten av vårt utåtriktade arbete har bedrivits genom bilaterala kontakter med parter på arbetsmarknaden, myndigheter och företrädare för forskningen. Eftersom huvudansvaret för lönebildningen ligger på arbetsmarknadens parter har det varit väsentligt att ha omfattande kontakter med dessa. Vi har således inhämtat synpunkter från ett stort antal avtalsslutande parter inom olika sektorer liksom från samtliga centralorganisationer. Vidare har det varit naturligt att ha kontakter med Medlingsinstitutet, framför allt dess generaldirektör. Vi har även inhämtat synpunkter från ett antal av</P>
<P class="p61 ft12">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">de medlare som har förordnats av Medlingsinstitutet under utvärderingsperioden.</P>
<P class="p63 ft7">En förteckning över våra kontakter finns i bilaga 2.</P>
<P class="p64 ft12">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p65 ft19"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft22">Lönebildningen under 1980- och </SPAN><NOBR>1990-talen</NOBR></P>
<P class="p66 ft24"><NOBR>1990-talet</NOBR> blev omprövningarnas tid för den svenska arbetsmarknaden och för lönebildningen. De <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> förutsättningarna förändrades i grunden då prisstabilitet blev det övergripande målet, inte bara i ord utan också i handling. Efter den inflationistiska löne- och prisspiralen på 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> till följd av en alltför expansiv ekonomisk politik, förändrades de grundläggande förutsättningarna för lönebildningen från omkring år 1990. Avregleringar, reformer i systemen för beskattning, socialförsäkringar och bostadssubventioner samt övergången till den nya valutaregimen med rörlig växelkurs och ett explicit inflationsmål är viktiga delar i denna process under början av 1990- talet. Efter krisåren <NOBR>1991–1993</NOBR> följde en mycket stram finanspolitik för att återfå balans i de offentliga finanserna. Medlemskapet i Europeiska unionen (EU) och ansökningsprocessen medförde därvid en stark yttre press i form av konvergenskraven om låg inflation och budgetbalans. Den ekonomiska politiken inriktades konsekvent på att hålla låg inflation.</P>
<P class="p67 ft8">Viktiga institutionella förändringar i lönebildningen skedde under <NOBR>1990-talet.</NOBR> De förhandlingsformer och avtalskonstruktioner som rådde under den inflationistiska eran blev alltmer otidsenliga och kontraproduktiva. Medan den ekonomiska politiken ledde till överhettning på arbetsmarknaden, bidrog löneförhandlingar på tre nivåer (central nivå, förbundsnivå och lokal nivå) och olika följsamhetsklausuler till att upprätthålla den inflationistiska löne- och prisspiralen.</P>
<P class="p68 ft26">De första stegen mot förändrade förhandlingsformer togs i och med Rehnbergkommissionens stabiliseringsavtal för <NOBR>1991–1992<SPAN class="ft25">1</SPAN>,</NOBR> vilket medverkade till en kraftig nedväxling av kostnadsutvecklingen under dessa år. Efter några mellanår, med avtalsrörelser 1993 och 1995, träffades år 1997 ett samarbetsavtal mellan de parterna</P>
<P class="p16 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Avtal träffades för perioden januari <NOBR>1991–mars</NOBR> 1993 på drygt 75 procent på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p69 ft12">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft28">inom industrin, det så kallade Industriavtalet. Därmed etablerades en ny samförståndsanda och en lönebildningsmodell där den konkurrensutsatta industrin i hög grad blev normerande för övriga områden. Slutligen tillkom Medlingsinstitutet med uppgift att, utöver medling, verka för en väl fungerande lönebildning på den svenska arbetsmarknaden. En närmare beskrivning av Medlingsinstitutets tillkomst och uppgifter samt en utvärdering av dess verksamhet under perioden <NOBR>2000–2004</NOBR> följer i avsnitt <NOBR>5–11.</NOBR></P>
<P class="p71 ft2"><SPAN class="ft2">2.1</SPAN><SPAN class="ft23">Ömsesidigt samband mellan lönebildning och ekonomisk politik</SPAN></P>
<P class="p72 ft8">Som har framgått av ovanstående beskrivning är orsakssambanden bakom löneutvecklingen de senaste decennierna relativt komplicerade. Lönebildningen ska ses som en process där den ekonomiska politiken, förhandlingssystemet och marknadskrafterna samtidigt har en inverkan.</P>
<P class="p73 ft8">Det råder sålunda ett starkt ömsesidigt samband mellan den ekonomiska politiken och lönebildningen. Å ena sidan är politiska och institutionella förhållanden utanför lönebildningsprocessen avgörande för hur väl lönebildningen fungerar. Det handlar inte bara om penning- och finanspolitik utan om arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshets- och sjukförsäkringarna och andra regelsystem som påverkar arbetsmarknaden – främst arbetsrätten i allmänhet och konfliktreglerna i synnerhet. Betydelsefullt är också hur dessa system finansieras via skatter eller på annat sätt.</P>
<P class="p51 ft8">Å andra sidan spelar lönebildningen en central roll för den ekonomiska politiken. Lönebildningen har tre viktiga uppgifter att fylla i samhällsekonomin:</P>
<P class="p74 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">Lönebildningen påverkar inkomstfördelningen i samhällsekonomin, dels mellan löntagare och kapitalägare, dels mellan olika grupper och individer bland löntagarna. Denna centrala roll för inkomstfördelningen i samhället innebär att lönebildningen politiskt sett är mer komplicerad än den övriga prisbildningen i ekonomin. För de flesta är lönen den huvudsakliga inkomstkällan och de fackliga organisationerna växte fram med syftet att påverka just inkomstfördelningen.</SPAN></P>
<P class="p75 ft12">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">Lönebildningen har också till uppgift att bidra till en effektiv resursfördelning i samhällsekonomin och skapa jämvikt på arbetsmarknadens olika delmarknader. Lönebildningen är arbetsmarknadens marknadsmekanism där relativlöneförändringar ska ge signaler till löntagarna att det kan vara lönsamt att byta bransch, arbetsgivare eller geografisk lokalisering. Genom lönesättningen ska arbetsgivaren kunna dra till sig det kunnande som behövs och uppmuntra goda arbetsinsatser. Lönebildningen påverkar därmed hur snabbt produktiviteten kan öka.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">Lönebildningen på makronivån har central betydelse för den ekonomiska politiken. Oberoende av växelkursregim utgör lönekostnadsutvecklingen en av de viktigaste makropolitiska variablerna. Lönesumman motsvarar ungefär två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och är den i särklass viktigaste skattebasen. Lönerna ger hushållen merparten av deras inkomster och arbetskraftskostnaderna är för många företag den viktigaste kostnadskomponenten. Utvecklingen av arbetskraftskostnaderna har därmed också stor betydelse för den inhemska inflationen och för sysselsättningen.</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">En väl fungerande lönebildning på makronivån innebär att löneutvecklingen är förenlig med övergripande samhällsekonomiska mål för inflation, tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet. I den efterföljande framställningen i avsnitt 2 och 3 är det främst de makroekonomiska aspekterna av lönebildningen som behandlas.</P>
<P class="p79 ft2"><SPAN class="ft2">2.2</SPAN><SPAN class="ft23">Hög inflation och dåligt fungerande lönebildning</SPAN></P>
<P class="p80 ft28">I den ekonomiska historien framstår 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> som en unikt lång period av sammanhängande hög inflation för länderna inom Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development (OECD). Bakgrunden var att USA började föra en inflationistisk politik under <NOBR>1960-talet,</NOBR> vilket bidrog till att Bretton Woodssystemet<SPAN class="ft29">2 </SPAN>havererade år 1971. Oljekriserna genererade ytterligare inflationsimpulser på <NOBR>1970-talet</NOBR> och inflationen bet sig fast eftersom den ekonomiska politiken inte var tillräckligt stram.</P>
<P class="p81 ft4"><SPAN class="ft27">2 </SPAN>Det system för fasta växelkurser mot USD som många länder, däribland Sverige, var del av under perioden <NOBR>1944–1971.</NOBR></P>
<P class="p82 ft12">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">Efter den andra oljekrisen år 1979 började dock land efter land i <NOBR>OECD-området</NOBR> att föra en antiinflationistisk ekonomisk politik. Penningpolitiken blev mycket stram med kraftigt stigande räntor som följd under början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Inflationsbekämpningen kom tidigast i USA, Japan och <NOBR>D-marksblocket,</NOBR> men senare i länder som till exempel Frankrike. Priset blev högt; under åren <NOBR>1981–1983</NOBR> rådde den djupaste och mest långvariga lågkonjunkturen under efterkrigstiden.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Arbetslösheten mer än fördubblades i Västeuropa och USA.</P>
<P class="p83 ft8">Redan i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> gjordes alltså en grundläggande politikomläggning i de ledande industriländerna för att få ned inflationen. Däremot fortsatte Sverige under hela <NOBR>1980-talet</NOBR> att föra en expansiv ekonomisk politik, som de facto tillät fortsatt hög inflation. Genom devalveringarna åren 1981 och 1982 kunde den svenska exportindustrin klara den djupa internationella konjunkturnedgången relativt smärtfritt. Arbetsmarknadspolitiken upprätthöll kontinuerligt en överhettning på arbetsmarknaden, som resulterade i praktiskt taget ständig brist på arbetskraft. Den öppna arbetslösheten var nere på bara drygt en procent år 1990.</P>
<P class="p51 ft8">Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> bidrog också avregleringarna på kreditmarknaden till en allmän överhettning i den svenska ekonomin. Efter att regleringarna släppts kunde hushållen fritt belåna det enorma egenkapital som villaägare tidigare haft inlåst via kreditregleringarna. Detta bidrog till konsumtionsboom och kraftigt ökad skuldsättning hos hushållen.</P>
<P class="p84 ft4"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>I Sverige kom däremot nedgången åren <NOBR>1991–1993</NOBR> att bli den allvarligaste eftersom den ekonomiska politiken lades om mycket senare än i de ledande <NOBR>OECD-länderna.</NOBR></P>
<P class="p85 ft12">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft3">Diagram 2.1 Inflationstakten (KPI) i Sverige, årlig procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p87 ft31">16,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft31">14,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft31">12,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft31">10,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft32">8,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft32">6,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft32">4,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p87 ft32">2,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p87 ft32">0,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p21 ft33">1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p87 ft33"><NOBR>-2,0</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p88 ft34">Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">Den dåligt fungerande lönebildningen under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> ska ses mot denna bakgrund. De <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> förutsättningar som rådde påverkade utbuds- och efterfrågeförhållandena på arbetsmarknaden, löneutvecklingen och inflationsbenägenheten i den svenska ekonomin.</P>
<P class="p90 ft24">I den inflationistiska miljön blev den naturliga strävan för löntagarna och de fackliga organisationerna att försöka reallöneskydda löneinkomsterna med klausuler eller på andra sätt. För företagen gällde det att försöka vältra över kostnadsökningarna på kunderna så mycket som möjligt. Detta ledde till en självgenererande löne- och prisspiral ända fram till början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p90 ft35">Löneökningstakten under <NOBR>1970-talet</NOBR> var relativt hög i många länder, inte bara i Sverige. I vårt land ökade nominallönerna med cirka 10,5 procent per år i genomsnitt under perioden <NOBR>1970–1980.</NOBR> Som framgår av diagram 2.2 noterades den allra snabbaste löneökningstakten under kostnadskrisen <NOBR>1974–1976.</NOBR> Under dessa tre år steg lönerna med nära 45 procent. Samtidigt höjdes också arbetsgivaravgifterna i flera steg. Arbetskraftskostnaderna ökade därmed med hela 61 procent under perioden <NOBR>1974–1976,</NOBR> vilket medförde stora konkurrenskraftsproblem för exportindustrin.</P>
<P class="p91 ft12">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft3">Diagram 2.2 Löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden och för industriarbetare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p93 ft33">20,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td32"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td36"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p94 ft37">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td37"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p93 ft34">18,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td28"><SPAN class="p95 ft38">Industriarbetare</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p93 ft34">16,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p93 ft33">14,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td38"><SPAN class="p96 ft37">Hela arbetsmarknaden</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td32"><SPAN class="p93 ft39">12,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td36"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td37"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p93 ft34">10,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p93 ft32">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p93 ft40">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p93 ft40">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p93 ft32">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p93 ft40">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td33"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td36"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p21 ft41">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft41">1964</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft41">1968</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p21 ft41">1972</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft41">1976</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft41">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p97 ft41">1984</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p95 ft41">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p21 ft41">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p21 ft41">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p98 ft41">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p21 ft34">2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft4">Källa: Konjunkturinstitutet och Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p100 ft24">Lönebildningen under mitten och slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> resulterade i betydligt högre ökningstakt för arbetskraftskostnaderna i Sverige än i våra konkurrentländer. Det ledde till två devalveringscykler åren <NOBR>1976–1977</NOBR> samt <NOBR>1981–1982.</NOBR> Det senare bidrog verksamt till att Sverige inte drabbades särskilt hårt av den djupa internationella konjunkturnedgången i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> i början av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p47 ft8">Som en följd av kostnadskriserna minskade näringslivets lönebetalningsförmåga, vilket så småningom slog tillbaka på löntagarnas reala köpkraft. Reallöneutvecklingen, som var hög under kostnadskrisåren, blev som synes i diagram 2.3 mycket svag under perioden <NOBR>1977–1985.</NOBR> Efter överhettningen i slutet av 1980- talet blev det åter en mager period under krisåren i början av 1990- talet.</P>
<P class="p101 ft12">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft3">Diagram 2.3 Reallöneutvecklingen för samtliga löntagare, årlig procentuell förändring</P>
<P class="p103 ft39">7,0</P>
<P class="p104 ft41">Procent</P>
<P class="p105 ft34">5,0</P>
<P class="p106 ft34">3,0</P>
<P class="p107 ft34">1,0</P>
<P class="p108 ft34"><NOBR>-1,0</NOBR></P>
<P class="p108 ft34"><NOBR>-3,0</NOBR></P>
<P class="p108 ft34"><NOBR>-5,0</NOBR></P>
<P class="p109 ft34">1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004</P>
<P class="p110 ft42">Anm: I diagram 2.3 har lönerna deflaterats med KPI utom år 1990 och 1991 då skattereformen höjde KPI kraftigt. Samtidigt sänktes dock inkomstskatterna och för hushållens realinkomster var nettoeffekten efter skatt positiv. För att undvika en underskattning av den ”verkliga” reallöneutvecklingen har lönerna därför deflaterats med KPI exklusive skattereformens effekter under åren 1990 och 1991.</P>
<P class="p1 ft4">Källa: SCB och Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p111 ft2"><SPAN class="ft2">2.3</SPAN><SPAN class="ft23">Inflationsbekämpning och bättre fungerande lönebildning</SPAN></P>
<P class="p112 ft35">Successivt under <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade insikten om att det behövdes en inflationsbekämpande ekonomisk politik även i Sverige. Redan under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> genomfördes viktiga reformer som kan sägas ingå i ett systemskifte i den meningen att det bäddade för den mera tydliga politikomläggning som skedde efter valutakrisen.</P>
<P class="p40 ft8">Avregleringen på finansmarknaderna innebar i praktiken dödsstöten för den fasta växelkursen. Valutaregleringen bidrog till att avskärma Sverige från omvärlden på det finansiella planet och i takt med framväxten av de finansiella marknaderna framstod regleringssystemet som alltmer föråldrat och ineffektivt. Avvecklingen av valutaregleringen år 1989 utgjorde därför en viktig milstolpe som innebar att den svenska ekonomin utsattes för ökad internationell konkurrens.</P>
<P class="p44 ft43">Bland andra viktiga reformer kan nämnas bostadssubventionernas successiva avskaffande, reformerna i sjukförsäkringen och andra socialförsäkringar samt skattereformen</P>
<P class="p113 ft12">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft35">åren <NOBR>1990–1991.</NOBR> Skattereformen ledde till en realräntechock för de svenska hushållen. Före skattereformen rådde höga marginalskatter, generös avdragsrätt för räntor och hög inflation, vilket ledde till negativa realräntor efter skatt. I ett slag blev realräntan efter skatt positiv när skattereformen genomfördes. Dessutom steg de nominella räntorna kraftigt i samband med kronkrisen år 1992. Realräntechocken gav stora effekter på tillgångspriser, hushållens skuldsättning och konsumtionsvilja, vilket bidrog till att förvärra krisen i den svenska ekonomin under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p83 ft28">Den djupa krisen i ekonomin åren <NOBR>1991–1993</NOBR> medförde mycket dramatiska effekter på arbetsmarknaden, vilket i sig dämpade pris- och lönekostnadsökningarna i Sverige under dessa år. De successiva reformerna, avregleringarna och övergången till flytande växelkurs innebar att även Sverige började föra en inflationsbekämpande politik i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=12 class="tr10 td39"><SPAN class="p94 ft4">Diagram 2.4 Öppen arbetslöshet i Sverige, USA och euroländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><SPAN class="p114 ft44">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td43"><SPAN class="p96 ft45">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr23 td44"><SPAN class="p93 ft46">EMU</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td40"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td6"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td37"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td15"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td1"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><SPAN class="p114 ft48">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p114 ft44">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p26 ft49">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p114 ft44">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p114 ft48">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p115 ft34">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p114 ft44">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p114 ft48">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td41"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p21 ft41">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p96 ft41">1977</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p21 ft41">1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1981</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1983</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p27 ft41">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p21 ft34">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p116 ft41">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft34">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p21 ft41">2005</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft4">Källa: OECD, SCB och Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p100 ft28">För allmänheten blev det tydligt när inflationsmålet infördes efter kronkrisen år 1992. Sveriges riksbank (Riksbanken) blev alltmer oberoende och tog över ansvaret för stabiliseringspolitiken. Sveriges medlemskap i EU och konvergenskraven bidrog också till att den ekonomiska politiken inriktades på låg inflation. Slutligen hade saneringsprogrammet åren <NOBR>1993–1998</NOBR> för att få ned de enorma</P>
<P class="p118 ft12">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft8">underskotten i de offentliga finanserna stor betydelse. När underskotten minskade från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> vann den inflationsbekämpande politiken successivt ökat förtroende på finansmarknaderna.</P>
<P class="p119 ft8">I diagram 2.4 visas effekterna på arbetsmarknaden av övergången till antiinflationistisk ekonomisk politik. Förändringen av den ekonomiska politiken kom klart senare i Sverige än i vår omvärld. Medan arbetslösheten steg kraftigt i <NOBR>EU-länderna</NOBR> och USA redan i början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> skedde inte motsvarande uppgång i Sverige förrän omkring år 1990.</P>
<P class="p120 ft24">Mot bakgrund av krisen i ekonomin och det svaga efterfrågeläget på den svenska arbetsmarknaden under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> blev löneutvecklingen också mycket tillbakapressad. Rehnbergkommissionens stabiliseringsavtal bidrog verksamt till att växla ned löneökningarna under åren <NOBR>1991–1992</NOBR> från tvåsiffriga tal år 1990. 1993 års avtalsrörelse, som i praktiken blev en förlängning av stabiliseringsavtalet, gav tvååriga löneavtal för 1993 och 1994 med löneökningar på <NOBR>2,5–3</NOBR> procent per år i nominella termer.</P>
<P class="p68 ft35">Förutsättningarna inför 1995 års avtalsrörelse blev dock helt annorlunda. Kombinationen av kraftigt kronfall och internationell konjunkturuppgång åren <NOBR>1994–1995</NOBR> gynnade exportindustrin, inte minst skogsindustrin. Samtidigt dämpades den inhemska ekonomin av den strama finanspolitiken, saneringsprogrammet och skuldsaneringen hos hushållen. Den så kallade Edingruppen arbetade fram sin ”europanorm”, men den kom snarare att bli ett golv än ett tak i avtalsrörelsen. 1995 års avtalsrörelse startade med ett tvåårsavtal för den vinstrika skogsindustrin, medan verkstadsindustrin med flera sektorer träffade treåriga avtal. De totala löneökningarna blev 4,6 procent per år i genomsnitt under perioden <NOBR>1995–1997</NOBR> medan motsvarande ökningstakt inom industrin uppgick till 5,5 procent per år.</P>
<P class="p15 ft8">I mars 1997 slöts Industriavtalet, en mycket viktig institutionell förändring i det svenska förhandlingssystemet.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Industriavtalet spelade en betydelsefull roll för den minskning av den nominella löneökningstrakten som kom till stånd vid 1998 års avtalsrörelse. Industriavtalet har haft fortsatt betydelse för lönebildningen under avtalsrörelserna åren 2001 och 2004.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p121 ft51"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft50">Se vidare avsnitt 4.3.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft52">Se vidare avsnitt 6.4.2.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> SOU 2006:32</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p31 ft3">Tabell 2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td46"><SPAN class="p20 ft4">Nominella och reala löneökningar på den svenska arbetsmarknaden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p20 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td51"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p123 ft41"><NOBR>1980–1990</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p124 ft41"><NOBR>1991–2000</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p125 ft41"><NOBR>2001–2005</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td53"><SPAN class="p20 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p20 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td50"><SPAN class="p20 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p20 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td54"><SPAN class="p31 ft4">Löneökning, totalt på hela</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p123 ft41">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td10"><SPAN class="p124 ft41">3,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td52"><SPAN class="p125 ft41">3,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p31 ft41">arbetsmarknaden</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p31 ft5">Inflation (KPI)</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p123 ft41">7,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p124 ft41">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p125 ft41">1,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p31 ft54">Reallöneökning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p123 ft41">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p124 ft41">1,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p125 ft41">1,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td47"><SPAN class="p20 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p20 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td49"><SPAN class="p20 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td50"><SPAN class="p20 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td49"><SPAN class="p20 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft3">Anm: KPI exkl. skattereformens effekter 1990 och 1991.</P>
<P class="p127 ft3">Källa: SCB och Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p128 ft8">Lönebildningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> och även under <NOBR>2000-talet</NOBR> har resulterat i stabilt stigande reallöner för löntagarna. Samtidigt har ökningstakten för arbetskraftskostnaderna per producerad enhet<SPAN class="ft30">6 </SPAN>legat ungefär i nivå med våra viktigaste konkurrentländer. Arbetskraftskostnaderna i det svenska näringslivet har ökat något snabbare än i <NOBR>OECD-området,</NOBR> men å andra sidan har produktivitetsökningarna varit högre än i konkurrentländerna. I samband med övergången till rörlig växelkurs medförde kronfallet en konkurrenskraftsförstärkning som gjorde att näringslivet kunde ta sig ur krisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p129 ft51"><SPAN class="ft27">6 </SPAN>Arbetskostnaden per producerad enhet (Unit Labour Cost, ULC) beaktar både ökningstakten för arbetskraftskostnader och produktivitet. Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet (RULC) är en jämförelse av enhetsarbetskostnaderna (ULC) mellan Sverige och andra länder till exempel våra främsta konkurrentländer i OECD. RULC i nationella valutor anger den relativa förändringstakten i Sverige respektive för konkurrentländerna utan hänsyn till valutakursförändringar. Omräknat till svenska kronor tas även hänsyn till om kronan förändras i förhållande till konkurrentländerna.</P>
<P class="p130 ft12">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft3">Diagram 2.5 Relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet (RULC) i näringslivet</P>
<P class="p132 ft3">Index 1991=100</P>
<P class="p133 ft34">110</P>
<P class="p134 ft32">RULC 11 OECD, nationella valutor</P>
<P class="p135 ft34">100</P>
<P class="p136 ft34">90</P>
<P class="p136 ft34">80</P>
<P class="p137 ft56">RULC 11 OECD, SEK (inkl valutaeffekter)</P>
<P class="p138 ft34">70</P>
<P class="p136 ft34">60</P>
<P class="p136 ft34">50</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p21 ft31">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p21 ft34">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p21 ft34">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p21 ft34">2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft4">Källa: Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p140 ft12">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p141 ft19"><SPAN class="ft19">3</SPAN><SPAN class="ft22">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p142 ft7">Nya tekniska och politiska förutsättningar gör att världsekonomin blir alltmer gränslös. Det globala utbudet av arbetskraft ökar mycket kraftigt till följd av att före detta planekonomier integreras i världsekonomin. De etablerade industriländerna utsätts därvid för ett starkt konkurrenstryck från de nya länderna. Följderna blir fortsatt snabb strukturomvandling, utflyttning till lågkostnadsländer, press nedåt på reallönerna och ökade svårigheter för lågutbildade att få jobb. En annan utmaning är den demografiska utvecklingen, som kommer att innebära ökande påfrestningar på arbetsmarknad, skattebaser, vårdbehov och offentliga finanser.</P>
<P class="p143 ft2"><SPAN class="ft2">3.1</SPAN><SPAN class="ft23">Globaliseringen – ny kraft genom teknologiska och politiska genombrott</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">Under senare år har nya globala förutsättningar uppkommit till följd av teknologiska och politiska genombrott. Detta ställer arbetsmarknadens parter och andra aktörer i de etablerade industriländerna inför nya utmaningar.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Den omvandling som nu pågår är visserligen en del av den internationaliseringsprocess som pågått sedan mycket länge, men samtidigt finns en rad nya förutsättningar som gett globaliseringen ökad kraft.</P>
<P class="p145 ft7">Avregleringarna på kapitalmarknaden har starkt bidragit till att den svenska samhällsekonomin har blivit alltmer konkurrensutsatt. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> var i sin tur en förutsättning för att kapitalmarknaderna globaliserades. Från och med slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> accelererade <NOBR>IKT-utvecklingen,</NOBR> innebärande nya teknologiska utmaningar för aktörerna i världsekonomin. Kapitalmarknaderna har blivit ännu mer globalt integrerade samtidigt som</P>
<P class="p146 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Se till exempel Svensk industri i globaliseringens tid, En rapport av Industrins Ekonomiska Råd, juni 2005.</P>
<P class="p82 ft12">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">transportkostnaderna har sjunkit. Möjligheterna att stycka upp produktionsprocessen i allt flera led och förlägga hela eller delar av den till lågkostnadsländer har därmed ökat påtagligt.</P>
<P class="p148 ft7">Politiska förändringar under de senaste <NOBR>10–15</NOBR> åren har också ökat incitamenten för företag i den etablerade industrivärlden att utlokalisera produktion till de nya industriländerna. I Europa fortsätter integrationen av de länder som påbörjade vägen till marknadsekonomier efter Berlinmurens fall. Närmandet till EU och konvergensprocessen har medfört att de tio nya <NOBR>EU-medlemmarna</NOBR> nu kan anses ha med Västeuropa jämbördiga ekonomiska system. <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> för de nya länderna från och med år 2004 innebär också ett nytt viktigt steg i den europeiska integrationen. Visserligen svarar de nya medlemsländerna för närvarande bara för cirka <NOBR>6-7</NOBR> procent av BNP i EU, men tillväxtpotentialen är betydande.</P>
<P class="p149 ft7">Den ekonomiska integrationen stannar emellertid inte vid EU:s gränser utan fortsätter vidare österut. Medan de nya <NOBR>EU-länderna</NOBR> har en total befolkning på 75 miljoner, finns ytterligare 265 miljoner invånare i Ryssland, Ukraina, Vitryssland och andra länder i Östeuropa.</P>
<P class="p47 ft7">I ett globalt perspektiv är det dock i Asien de stora förändringarna sker. Vid sidan av en fortsatt god utveckling i många av de så kallade tigerekonomierna i södra och östra Asien har förändringar inneburit att världens två folkrikaste länder, Kina och Indien, är på väg att integreras i världsekonomin på allvar. Kina började sin väg mot marknadsekonomi i slutet av <NOBR>1970-talet,</NOBR> men efter inträdet i världshandelsorganisationen WTO år 2001 har internationaliseringen tagit ny fart. Den indiska ekonomin, som länge präglades av omfattande regleringar och protektionism, har sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> genomgått en process med avreglering och marknadsanpassning.</P>
<P class="p51 ft7">Kina är nu världens tredje största varuhandelsnation efter Tyskland och USA. Om även Hongkong räknas in har Kina passerat USA när det gäller varuexport (se diagram 3.1).<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Utländska direktinvesteringar till utvecklingsekonomier går i allt högre grad till Kina och den kinesiska ekonomin är därför ett nyckelland när det gäller etablering i Asien. ”Mittens rike” ligger centralt i Asien och har nära band med många av de näraliggande ekonomierna, men</P>
<P class="p150 ft4"><SPAN class="ft27">2 </SPAN>En del av Kinas export går dock via Hongkong.</P>
<P class="p151 ft12">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p20 ft41">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft7">utgör framför allt en snabbväxande marknad med mycket stor framtida potential.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=27 class="tr26 td59"><SPAN class="p153 ft4">Diagram 3.1 Världens största varu- och tjänsteexportländer 2004, mdr USD</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p154 ft58">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p154 ft58">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p20 ft41">Tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td62"><SPAN class="p154 ft59">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p20 ft45">Varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td62"><SPAN class="p154 ft60">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p154 ft60">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td62"><SPAN class="p154 ft60">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p154 ft60">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr12 td63"><SPAN class="p155 ft61">kland</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td64"><SPAN class="p156 ft62">A</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr23 td65"><SPAN class="p155 ft61">Kina</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p155 ft62">n</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr23 td68"><SPAN class="p155 ft61">krike</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td36"><SPAN class="p157 ft63">.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr23 td57"><SPAN class="p158 ft61">talien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p159 ft62">K</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p155 ft62">a</SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr12 td1"><SPAN class="p155 ft61">Belgien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr12 td68"><SPAN class="p155 ft61">gkong</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p160 ft62">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p155 ft62">o</SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr12 td63"><SPAN class="p161 ft61">ssland</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p162 ft62">n</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td2"><SPAN class="p163 ft61">ore</SPAN> </TD>
<TD rowspan=5 class="tr4 td37"><SPAN class="p155 ft61">Spanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p160 ft62">ia</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td61"><SPAN class="p155 ft62">e</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td62"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td64"><SPAN class="p155 ft61">US</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td5"><SPAN class="p156 ft65">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td67"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td36"><SPAN class="p164 ft66">Nederl</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td55"><SPAN class="p155 ft65">U</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td67"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td9"><SPAN class="p155 ft65">d</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td2"><SPAN class="p165 ft61">kore</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td71"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td55"><SPAN class="p155 ft65">ik</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td55"><SPAN class="p155 ft61">iwa</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td2"><SPAN class="p165 ft61">lays</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td62"><SPAN class="p166 ft65">g</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td66"><SPAN class="p155 ft66">Jap</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td67"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td60"><SPAN class="p167 ft63">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td67"><SPAN class="p156 ft63">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td72"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td73"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td2"><SPAN class="p168 ft63">ap</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p156 ft63">eri</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td62"><SPAN class="p169 ft68">ys</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td64"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td65"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td60"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td74"><SPAN class="p165 ft68">n</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td57"><SPAN class="p155 ft68">I</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td67"><SPAN class="p161 ft70">an</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td69"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td62"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td70"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td2"><SPAN class="p161 ft68">yd</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p155 ft70">Me</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td61"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td72"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td1"><SPAN class="p159 ft68">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td2"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td2"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td60"><SPAN class="p159 ft68">v</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td61"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td62"><SPAN class="p170 ft65">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td63"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td64"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td65"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td66"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td60"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td67"><SPAN class="p159 ft68">ra</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td68"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td36"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td57"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td67"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td69"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td62"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td1"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td70"><SPAN class="p159 ft65">o</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td68"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td2"><SPAN class="p155 ft65">S</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td61"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td72"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td63"><SPAN class="p155 ft61">Ry</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td73"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td2"><SPAN class="p155 ft61">Sing</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td2"><SPAN class="p159 ft61">Ma</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td60"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td61"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td63"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td64"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td65"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td66"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td67"><SPAN class="p155 ft61">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td36"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td67"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td1"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td70"><SPAN class="p155 ft61">H</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td71"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td55"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td37"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft4">Källa: WTO. I diagrammet är länderna rangordnade efter varuhandeln.</P>
<P class="p172 ft7">Av diagram 3.1 framgår också tjänstehandelns omfattning i världsekonomin. USA dominerar här kraftigt men även Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Spanien har stor tjänsteexport. För de sistnämnda länderna spelar därvid turistinkomsterna en viktig roll. I Asien har Hongkong stor tjänstehandel vid sidan av de större länderna Japan, Kina och Sydkorea. Sverige ligger på 18:e plats bland världens största tjänsteexportörer och på 19:e plats när det gäller varuexporten.</P>
<P class="p173 ft7">Världsekonomin är sålunda inne i en gigantisk omvandling. I vårt närområde är en rad länder på väg att integreras i ett utvidgat EU med cirka 460 miljoner invånare. I Asien ska uppåt 2,5 miljarder människor i olika grad integreras med dagens <NOBR>OECD-område,</NOBR> som har ungefär en miljard invånare. Av diagram 3.2 framgår att asiatiska länder utanför OECD<SPAN class="ft30">3 </SPAN>stadigt har ökat sin andel av världsexporten, medan <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> andel minskar. Trenden under de senaste <NOBR>10–15</NOBR> åren är mycket tydlig och ser ut att tillta under de närmaste åren om OECD:s prognoser infrias. Å andra sidan kan</P>
<P class="p174 ft4"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>Japan och Sydkorea ingår bland <NOBR>OECD-länderna.</NOBR></P>
<P class="p175 ft12">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">noteras att <NOBR>OECD-länderna</NOBR> fortfarande har en mycket stor del av världshandeln.</P>
<P class="p176 ft3">Diagram 3.2 Olika regioners andelar av världens export av varor och tjänster</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td76"><SPAN class="p177 ft59">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft59">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td51"><SPAN class="p27 ft41"><NOBR>OECD-länder</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td76"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p177 ft59">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft59">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft59">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft59">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft60">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr22 td77"><SPAN class="p178 ft56"><NOBR>Icke-OECD-länder</NOBR> i Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td76"><SPAN class="p177 ft60">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr28 td77"><SPAN class="p94 ft41">Övriga <NOBR>icke-OECD-länder</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td76"><SPAN class="p177 ft60">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td60"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td75"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td62"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p177 ft60">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p21 ft66">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p21 ft31">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p21 ft31">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td75"><SPAN class="p26 ft31">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p21 ft31">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p179 ft31">2007</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft4">Källa: OECD Economic Outlook, december 2005, prognoser för 2006 och 2007.</P>
<P class="p181 ft7">De politiska förändringarna, den teknologiska utvecklingen och de stora inkomstskillnaderna utgör starka drivkrafter för utökat handelsutbyte, globala omlokaliseringar och fortsatt strukturomvandling. I takt med att före detta planekonomier integreras i världsekonomin har det globala utbudet av arbetskraft ökat mycket kraftigt under senare år. Detta har medfört att de etablerade industriländerna utsätts för ett tilltagande konkurrenstryck från de nya länderna. Det har bland annat medfört en prispress nedåt för många konsumentvaror, men också stigande råvarupriser.</P>
<P class="p51 ft7">Konkurrenstrycket från de nya länderna kan även sätta reallönerna i de etablerade länderna under press. Hittills har dock reallönerna för svenska industriarbetare utvecklats gynnsamt. I Tyskland tycks arbetstids- och lönevillkor ha påverkats starkare av den globala konkurrensen. I många länder har globaliseringen också lett till ökade svårigheter för lågutbildade att få jobb. På medellång sikt, det vill säga <NOBR>5–10</NOBR> år, är det svårt att se annat än att globaliseringen kommer att innebära ett minst lika kraftigt omvandlingstryck för de etablerade industriländerna.</P>
<P class="p182 ft12">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p20 ft41">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft2"><SPAN class="ft2">3.2</SPAN><SPAN class="ft23">Sverige alltmer konkurrensutsatt</SPAN></P>
<P class="p184 ft7">Den utrikeshandelsberoende svenska ekonomin har länge ställts inför internationellt betingade omställningskrav. Som framgått av avsnitt 2 har den ekonomiska politiken numera i hög grad anpassats till den politik som förs i våra konkurrentländer, vilket bland annat har inneburit förbättrade förutsättningar för lönebildningen i Sverige. Den djupa krisen i ekonomin för drygt tio år sedan, bytet av <NOBR>ekonomisk-politisk</NOBR> regim och den utökade internationella integrationen har dock medfört att strukturomvandlingen i det svenska näringslivet accelererat under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p185 ft3">Diagram 3.3 Sveriges totala utrikeshandel, procentuell andel av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p186 ft33">55,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft33">50,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td78"><SPAN class="p187 ft32">Exportandel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p186 ft33">45,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft39">40,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft33">35,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td78"><SPAN class="p188 ft32">Importandel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td78"><SPAN class="p186 ft33">30,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft33">25,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft33">20,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft39">15,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p186 ft33">10,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td78"><SPAN class="p21 ft34">1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft4">Källa: SCB, nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p190 ft7">Ett av de mest framträdande dragen är att svensk ekonomi har blivit klart mer beroende av utrikeshandel än tidigare. Exportandelen har fördubblats från <NOBR>1960-talet</NOBR> och är nu närmare 50 procent av BNP (se diagram 3.3). Tillgängliga bedömningar antyder att andelen kan öka med ytterligare ett par procentenheter de kommande åren. Importandelen har också stigit till drygt 40 procent av BNP.</P>
<P class="p191 ft12">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft3">Diagram 3.4 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster, procentuell andel av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p193 ft31">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td79"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td42"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td9"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td79"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td79"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft31">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft31">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td81"><SPAN class="p194 ft33">Varuexport</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p193 ft31">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p193 ft31">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft31">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td81"><SPAN class="p195 ft33">Varuimport</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td57"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td79"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td42"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td80"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td9"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td79"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p193 ft31">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft31">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td81"><SPAN class="p196 ft32">Tjänsteexport</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td57"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td79"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td42"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td80"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td9"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td79"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p193 ft31">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p21 ft33">Tjänsteimport</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td79"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td80"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td9"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td79"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td79"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft44">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p193 ft44">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td57"><SPAN class="p21 ft44">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">1982</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">1984</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p21 ft44">1986</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td42"><SPAN class="p94 ft44">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p98 ft44">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td9"><SPAN class="p21 ft31">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p21 ft44">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p21 ft44">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p21 ft44">2004</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td82"><SPAN class="p197 ft41">Källa: SCB, nationalräkenskaperna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td79"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft7">Det är framför allt den industridominerade varuexporten som har ökat i omfattning de senaste tio åren. Exportandelen för varor har således ökat från drygt 20 procent år 1990 till 36 procent år 2004. Samtidigt har också utrikeshandeln med tjänster fått allt större betydelse.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Tjänsternas andel i utrikeshandeln har fördubblats från cirka fem procent i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> till drygt tio procent för närvarande. Av diagram 3.4 framgår också att det är varuhandeln som svarar för den dominerande delen av Sveriges bytesbalansöverskott, men även tjänstebalansen är numera positiv.</P>
<P class="p199 ft2"><SPAN class="ft2">3.3</SPAN><SPAN class="ft23">Industrin svarar fortfarande för merparten av exporten</SPAN></P>
<P class="p200 ft7">Utrikeshandeln domineras fortfarande av industrivaror. Fördelningen på exportsidan framgår närmare av tabell 3.1. Industriprodukternas andel av den totala exporten har minskat något under den senaste tioårsperioden men andelen är fortfarande mycket hög (75 procent år 2004).</P>
<P class="p201 ft41"><SPAN class="ft74">4 </SPAN>Tjänsteexporten har tiodubblats sedan år 1980 medan varuexporten sjudubblats. Tjänsteimporten har niodubblats under samma period medan varuimporten femdubblats.</P>
<P class="p92 ft12">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft4">SOU 2006:32 Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p22 ft3">Tabell 3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td83"><SPAN class="p20 ft3">Export från olika näringsgrenar 1995 och 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td84"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td85"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td86"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td87"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td88"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td23"><SPAN class="p203 ft76">Procentuell andel av total export</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td90"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td91"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td92"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p20 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td93"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td94"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td95"><SPAN class="p204 ft76">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td84"><SPAN class="p205 ft41">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td96"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td86"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td87"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td97"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td99"><SPAN class="p22 ft77">Summa varuproduktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p206 ft77">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p206 ft77">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td99"><SPAN class="p25 ft5">Jordbruk, skogsbruk, fiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p207 ft5">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p205 ft41">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p25 ft54">Gruvor och tillverkningsindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p206 ft77">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p206 ft77">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p25 ft77">El, gas och värmeverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p25 ft5">Byggindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p207 ft5">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td99"><SPAN class="p22 ft77">Summa tjänsteproduktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p206 ft77">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p206 ft77">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td99"><SPAN class="p25 ft5">Parti- och detaljhandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p207 ft5">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p205 ft41">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p25 ft77">Hotell och restaurang</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p25 ft77">Samfärdsel</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft5">Bank och försäkring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p207 ft5">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p205 ft41">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p25 ft77">Fastighetsförvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p25 ft41">Företagstjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p25 ft41">Utbildning, vård</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p207 ft5">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p25 ft77">Samhälleliga tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p207 ft77">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p205 ft41">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p22 ft77">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td89"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p208 ft77">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p208 ft77">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td47"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td85"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td86"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td87"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td97"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td98"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft3">Källa: SCB, <NOBR>Input-outputtabeller</NOBR> 1995 och 2000.</P>
<P class="p210 ft7">Tjänsteexportens andel har stigit stadigt till 24 procent av den totala exporten år 2004. Det är framför allt näringsgrenarna handel, transporter, post- och teletjänster samt företagstjänster som exporterar en del av sin totala produktion av tjänster. En betydande andel av transporter och företagstjänster är industrirelaterade.</P>
<P class="p211 ft7">Ett begränsat antal storföretag svarar sedan länge för en förhållandevis stor del av den svenska varuexporten. De samarbetar nära med ett stort antal mindre och medelstora industri- och tjänsteföretag som därigenom indirekt bidrar till exporten av varor och tjänster. För några decennier sedan bedrevs tjänsteproduktion i många fall inom industriföretagen, men dessa tjänster har i allt högre grad lagts ut till företag som specialiserat sig på tjänsteverksamhet (outsourcing). Strukturomvandlingen har också inneburit att delar av produktionsprocessen har flyttats till utlandet (offshoring).</P>
<P class="p212 ft7">Det är således viktigt att se till helheten, samspelet mellan små och stora företag samt mellan den tillverkande industrin och tjänsteföretagen. Sammantaget är den svenska näringsgrens-</P>
<P class="p213 ft12">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p214 ft7">strukturen relativt diversifierad. Få länder av samma storlek kan uppvisa konkurrenskraftiga företag på så många områden som Sverige. Några exempel på branscher som kompletterar den mer råvarunära industrin kring skog och malm är läkemedel, telekom, fordon och kraftsystem. Till denna industriella kärna i samhällsekonomin knyts sedan viktiga delar av den privata tjänstesektorn. I vissa fall handlar det om direkta underleverantörer i form av datatjänster eller olika typer av konsult- eller uppdragsverksamhet. I andra fall kan det gälla tjänsteföretag som samarbetar nära med industriföretag. Allt fler tjänsteföretag arbetar också självständigt i internationell konkurrens.</P>
<P class="p215 ft2"><SPAN class="ft2">3.4</SPAN><SPAN class="ft23">Importberoendet ökar också</SPAN></P>
<P class="p216 ft7">Den svenska ekonomin blir mer konkurrensutsatt också på importsidan. Globaliseringen och den snabba integrationen av lågkostnadsländer gör att vår import ökar, inte minst från dessa länder. Internationaliseringen av det svenska näringslivet tar således i hög grad formen av ökad penetration av import på den svenska hemmamarknaden. Det gäller såväl insatsvaror som färdigvaror.</P>
<P class="p217 ft12">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p202 ft4">SOU 2006:32 Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p22 ft3">Tabell 3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td100"><SPAN class="p20 ft4">Importandel för insatsvaror i olika branscher</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td101"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td102"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td103"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td105"><SPAN class="p218 ft77">Importandel av insatsvaror</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td90"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td106"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td107"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td108"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td109"><SPAN class="p219 ft77">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p220 ft41">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td110"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td103"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td104"><SPAN class="p20 ft73"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td111"><SPAN class="p22 ft54">Jordbruk, skogsbruk, fiske</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td109"><SPAN class="p221 ft77">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td101"><SPAN class="p220 ft41">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p22 ft5">Gruvindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p221 ft5">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p220 ft41">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td111"><SPAN class="p22 ft77">Tillverkningsindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft77">Energi, VA</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p22 ft5">Byggindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p221 ft5">27</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p220 ft41">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft54">Varuproduktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft77">Handel</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td111"><SPAN class="p22 ft5">Hotell och restaurang</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p221 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p220 ft41">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft77">Samfärdsel</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft54">Finanssektorn</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p222 ft77">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td111"><SPAN class="p22 ft5">Fastighetsförvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p222 ft5">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p223 ft5">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft78">Företagstjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p22 ft77">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p224 ft77">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p223 ft77">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p22 ft5">Hälsovård</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p221 ft5">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p220 ft41">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td111"><SPAN class="p22 ft77">Samhälleliga tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p221 ft77">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p220 ft41">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td111"><SPAN class="p22 ft77">Tjänsteproduktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td109"><SPAN class="p221 ft77">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td101"><SPAN class="p220 ft41">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p22 ft41">Hela näringslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p221 ft76">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td101"><SPAN class="p220 ft41">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td47"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td102"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td103"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td104"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft3">Källa: SCB, <NOBR>Input-outputtabeller</NOBR> 1995 och 2000.</P>
<P class="p226 ft7">I tabell 3.2 belyses importberoendet inom olika näringsgrenar när det gäller insatsvaror.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Importens andel av insatsvarorna har ökat tydligt inom <NOBR>jord-och</NOBR> skogsbruk, industrin samt inom de olika tjänstebranscherna. Det är också ett stort importberoende inom transportsektorn, främst flyg och sjötransporter, men även inom handel, teletjänster och företagstjänster. Enligt SCB:s utrikeshandelsstatistik har insatsvarornas andel av den totala importen tenderat att stiga under de senaste tio åren. Detta kan till en del avspegla att produktionen av insatsvaror, som tidigare bedrevs inom landet, nu har flyttats ut till lågkostnadsländer för att sedan komma tillbaka som import till Sverige.</P>
<P class="p227 ft7">En del av den slutliga efterfrågan i form av konsumtion eller investeringar är också direktimporterad. Importandelen är högre</P>
<P class="p228 ft54"><SPAN class="ft27">5 </SPAN>Det finns detaljerade uppgifter om importandelarna för insatsvaror och efterfrågan för slutlig användning i SCB:s så kallade <NOBR>input-outputstatistik.</NOBR> Publicerade data finns dock bara för åren 1995 och 2000.</P>
<P class="p229 ft12">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">för investeringarna än för den privata konsumtionen, som till stor del består av tjänster (inklusive boende). I lagerinvesteringarna väger oljeimport tungt. En liten andel av exporten från Sverige är också direktimporterad för att sedan gå vidare till utlandet igen.</P>
<P class="p230 ft7">SCB har också redovisat beräkningar för år 2000<SPAN class="ft30">6 </SPAN>som tar hänsyn till att en stor del av importen är insatsvaror i olika branscher. Importandelen stiger då naturligtvis för samtliga användningskomponenter (se tabell 3.3). Den totala importandelen för investeringar är sammantaget 44 procent, varav 57 procent för maskininvesteringar och för bygginvesteringar.</P>
<P class="p231 ft3">Tabell 3.3 Importandel för olika efterfrågekomponenter år 2000, procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td113"><SPAN class="p232 ft41">Primär importandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td114"><SPAN class="p20 ft4">Importandel efter fördelning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td113"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td114"><SPAN class="p20 ft5">av insatsvaror</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td115"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td116"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td117"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p31 ft5">Privat konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p233 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td114"><SPAN class="p234 ft5">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p31 ft5">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p235 ft5">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td114"><SPAN class="p234 ft5">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p31 ft77">Fasta investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p233 ft77">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td114"><SPAN class="p234 ft77">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td112"><SPAN class="p31 ft5">Lagerinventeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td113"><SPAN class="p233 ft5">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td114"><SPAN class="p234 ft5">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p31 ft5">Export</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p235 ft5">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td114"><SPAN class="p234 ft5">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td115"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td116"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td117"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft3">Källa: SCB.</P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">3.5</SPAN><SPAN class="ft23">Globaliseringens effekter på lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">Globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden och lönebildningen kommer främst indirekt via handelsutbyte och direktinvesteringar. I vårt närområde finns även en potential för ökad direkt rörlighet för arbetskraft mellan Sverige och övriga Europa, inte minst med de nya medlemsländerna i EU.</P>
<P class="p47 ft7">På kort sikt är det i första hand svensk industri, deras underleverantörer och andra industrinära verksamheter som påverkas av globaliseringen. Industrin och andra delar av näringslivet har starka incitament att flytta ut hela eller delar av produktionen till de nya <NOBR>EU-länderna,</NOBR> övriga Östeuropa och Asien. Som nämnts i avsnitt 3.1 har arbetskraftsutbudet i världen ökat kraftigt under senare år i takt med att dessa länder integreras i den globala ekonomin. Det finns därför skäl att räkna med fortsatt starkt konkurrenstryck från de aktuella länderna. Anpassningskraven kan ta formen av reallönepress nedåt eller fortsatta rationaliseringar eller nedläggningar.</P>
<P class="p239 ft4"><SPAN class="ft27">6 </SPAN>Sveriges Ekonomi – statistiskt perspektiv, SCB:s kvartalsrapport tredje kvartalet 2005.</P>
<P class="p151 ft12">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p20 ft41">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft7">Sammantaget finns det risk för att sysselsättningen kommer att fortsätta att krympa<SPAN class="ft30">7 </SPAN>i varuproduktionen.</P>
<P class="p14 ft7">På längre sikt kommer även tjänstemarknaderna att påverkas av globaliseringen. Effekterna kommer därmed att spridas alltmer till arbetsmarknaden även i Sverige. För närvarande är den internationella rörligheten större för vissa kategorier av arbetskraft eller i vissa branscher. Det gäller till exempel högutbildad arbetskraft eller specialister av olika slag, byggnadsarbetare och städpersonal.</P>
<P class="p44 ft7">Rörligheten över gränserna torde öka påtagligt om <NOBR>5–10</NOBR> år, inte minst när det gäller produktionen av tjänster. Inom EU diskuteras nu regelsystemet kring tjänstehandeln intensivt. En avreglering när det gäller tjänsteproduktion och tjänstehandel kommer att innebära en starkt ökad konkurrens för svenska producenter på alltfler områden. Rörligheten på arbetsmarknaderna inom ett växande EU kommer då att öka påtagligt och medföra en potentiell marknadspress nedåt på reallönerna. Även kundernas benägenhet att röra sig över gränserna kommer troligen att öka framöver på mer konkurrensutsatta tjänstemarknader. Med en ökad öppenhet kommer troligen också efterfrågan på rekreationstjänster av olika slag att öka både inom och utom EU.</P>
<P class="p240 ft7">Sammantaget innebär globaliseringen ett allt större tryck på näringslivet att anpassa sig till de villkor som gäller på en alltmer konkurrensutsatt internationell marknad. Detta gäller även villkoren på den svenska arbetsmarknaden och därmed lönebildningen:</P>
<P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">En press på nedåt på reallönerna kan troligen inte undvikas. Därmed ställs krav på fortsatt snabb produktivitetsökning.</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Sveriges relativt höga arbetskraftskostnader måste balanseras av andra faktorer som till exempel flexibilitet, kvalitet, snabbhet, leveranssäkerhet och hög kompetensnivå.</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Produkter och produktionsprocesser måste utvecklas och stödjas av forskning och utveckling.</SPAN></P>
<P class="p243 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Lönebildningen på mikronivån</SPAN><SPAN class="ft30">8 </SPAN>måste också bidra till produktivitetsutvecklingen och främja ökad rörlighet – geografiskt samt mellan arbetsgivare och branscher.</P>
<P class="p244 ft12"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft79">Detta hindrar inte att det finns exempel på lyckosamma fall av utflyttning av verksamheter till växande marknader som har inneburit ökad sysselsättning i hemlandet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft52">Se avsnitt 2.1.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.6</SPAN><SPAN class="ft23">Lönebildningen och inflationsmålet</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">Näringslivet i Sverige måste således anpassa sig till de villkor som gäller internationellt. Det internationella beroendet är mest uppenbart för industrin. Därför har också industrin en speciell ställning i det nuvarande svenska lönebildningssystemet. Under de senaste åren har även andra delar av näringslivet blivit alltmer internationellt beroende och konkurrensutsatta. Framöver kommer såväl byggsektorn som olika tjänstenäringar att internationaliseras i allt högre grad. Tjänstenäringarna kommer också att växa i omfattning relativt sett.</P>
<P class="p48 ft7">I vårt nuvarande system med rörlig växelkurs och inflationsmål finns det en direkt restriktion för lönebetalningsförmågan också i inhemska sektorer. Denna restriktion verkar på relativt kort sikt genom att Riksbanken kan höja styrräntan så fort det står klart att alltför snabba löneökningar kommer att leda till för hög inflation. Det betyder alltså att lönebildningen i hela näringslivet är utsatt för ständig stabiliseringspolitisk övervakning av Riksbanken via inflationsmålet.</P>
<P class="p48 ft7">Höjd styrränta innebär dels efterfrågedämpande effekter på investeringar, privat konsumtion, fastighetsmarknader och andra tillgångsmarknader, dels att kronan allt annat lika förstärks med effekter på såväl volym som priser för export och import. Importefterfrågan stimuleras medan exporten och inhemsk produktion bromsas. Hur effektiv penningpolitiken är beror bland annat på vilket förtroende det finns för Riksbanken och dess förmåga att uppnå inflationsmålet. Riksbankens ”signalsystem” och dess växelverkan med inflationsförväntningarna är således av stor vikt.</P>
<P class="p51 ft7">Vid rörlig växelkursregim utgör inflationsmålet det verkliga ankaret i systemet. Skillnaden i förutsättningar mellan inhemska och konkurrensutsatta sektorer är då mindre och den nominella kopplingen till utländsk löneökningstakt blir också principiellt svagare. Om Sverige uppfyller sitt inflationsmål medan andra länder inte gör det eller har avvikande inflationsmål, ska det enligt teorin ske en anpassning av växelkursen. Om avtalsförhandlingarna till exempel leder till så hög ökningstakt för arbetskraftskostnaderna att inflationsmålet överskrids stramas penningpolitiken åt. Detta medför då en inbromsning i ekonomin samtidigt som den svenska kronan ska förstärkas allt annat lika.</P>
<P class="p246 ft7">I praktiken påverkas emellertid växelkursen på kort och medellång sikt av en rad andra faktorer än prisdifferenser. Valutaflödena</P>
<P class="p247 ft12">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p20 ft41">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft7">mellan länder består idag i allt högre grad av transaktioner utanför bytesbalansen. Värdepappershandeln på de globaliserade kapitalmarknaderna är i hög grad styrd av förväntningar om framtida avkastning. Det betyder att växelkursen på kort sikt kan ”gå åt fel håll” jämfört med vad som borde ske enligt teorin. Växelkurser är ofta i sådan ”ojämvikt” under flera års tid.</P>
<P class="p249 ft2"><SPAN class="ft2">3.7</SPAN><SPAN class="ft23">Lönebildningen och det långsiktiga arbetskraftsutbudet</SPAN></P>
<P class="p250 ft7">Ökningstakten för antalet arbetade timmar och produktiviteten i hela ekonomin bestämmer den ekonomiska tillväxten. En demografisk framskrivning ger vid handen att antalet arbetade timmar ökar med bara 0,1 procentenhet per år i genomsnitt under de närmaste tio åren framåt. Det totala arbetsutbudet i ekonomin påverkas av ett flertal faktorer, främst befolkningens sammansättning och benägenheten att delta i arbetskraften. Av befolkningen i arbetsför ålder är arbetskraftsdeltagandet lägre för både de yngre och de äldre åldersgrupperna samt för utlandsfödda. Enligt framskrivningarna kommer befolkningen i arbetsför ålder att öka svagt fram till år 2009 för att därefter minska.</P>
<P class="p251 ft3">Diagram 3.5 Antalet arbetade timmar per invånare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr18 td118"><SPAN class="p21 ft80">800,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft32">780,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft32">760,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td118"><SPAN class="p21 ft32">740,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft80">720,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft32">700,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft32">680,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td118"><SPAN class="p21 ft32">660,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p21 ft80">640,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td118"><SPAN class="p252 ft34">1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft4">Källa: Konjunkturinstitutet, lönebildningsrapport i oktober 2005.</P>
<P class="p254 ft12">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Lönebildningen i framtiden – nya förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">Den svaga utvecklingen av antalet arbetade timmar bestämmer också indirekt den offentliga sektorns inkomster. Lönesumman är ju den viktigaste skattebasen. Samtidigt accentueras den offentliga sektorns finansieringsproblem av att utgifterna stiger snabbare på grund av den demografiska utvecklingen. En stigande andel äldre ökar efterfrågan på till exempel sjukvård och äldreomsorg. För att hålla oförändrad standard behöver den offentliga sysselsättningen i antalet arbetade timmar stiga med 0,4 procentenheter. Sammantaget stiger antalet arbetade timmar långsammare än befolkningen totalt. Detta innebär att antalet arbetade timmar per invånare sjunker påtagligt (se diagram 3.5). Minskningen beror framför allt på att andelen äldre ökar.</P>
<P class="p255 ft12">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p256 ft19"><SPAN class="ft19">4</SPAN><SPAN class="ft22">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">En utvärdering av Medlingsinstitutet kommer naturligt till stor del att handla om hur lönebildningen i Sverige fungerar. Lönebildningen påverkas i varje skede av strukturen på den svenska arbetsmarknaden. Såväl arbetsmarknadens omfattning som arbetsmarknadens parter – deras storlek, styrka, värderingar och inbördes förhållanden – är av betydelse. Dessa förhållanden skall belysas närmare i detta avsnitt, liksom de grundläggande principerna om ansvaret för lönebildningen.</P>
<P class="p215 ft2"><SPAN class="ft2">4.1</SPAN><SPAN class="ft23">Arbetsmarknadens omfattning</SPAN></P>
<P class="p184 ft7">Antalet anställda i Sverige uppgick det tredje kvartalet 2005 till knappt fyra miljoner. Av dessa var cirka två tredjedelar privatanställda och cirka en tredjedel offentliganställda, varav de flesta inom kommunerna.<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p14 ft7">Under de senaste fyrtio åren har den privata sektorn minskat sett till antalet anställda. Antalet anställda i den offentliga sektorn ökade kraftigt under 1970- och <NOBR>1980-talen,</NOBR> men ökningen har därefter planat ut.</P>
<P class="p44 ft7">Mellan åren 1993 och 2004 växte den privata sektorn med drygt tio procent sett till antalet anställda, medan den offentliga sektorn minskade med ungefär lika mycket. Denna utveckling förklaras bland annat av att vissa verksamheter flyttats från offentlig till privat sektor genom bolagisering. Andra förklaringar är framväxten av sektorer såsom privata vårdsektorn och friskolor. Sedan år 2002 har dock antalet anställda inom den offentliga sektorn återigen ökat något, medan antalet minskat inom den privata sektorn.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Inom den privata sektorn har det sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> skett en utveckling mot en allt större tjänstesektor. Samtidigt har</P>
<P class="p258 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">Källa: SCB.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft52">Avtalsrörelsen och lönebildningen 2004, Medlingsinstitutets årsrapport, s. 35f.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">antalet anställda i tillverkningsindustrin minskat. Av det totala antalet anställda uppgår tillverkningsindustrins andel idag till 17 procent och den privata tjänstesektorns andel till 47 procent.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Den mest expansiva delen av den privata tjänstesektorn utgörs av de industrinära tjänsterna.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>De industrinära tjänsternas framväxt beror på att industriföretagen i allt högre grad har lagt ut sin tjänsteproduktion till företag som har specialiserat sig på sådan verksamhet (outsourcing), men också på att industrins efterfrågan på kvalificerade tjänster har ökat. Även ovan angivna förhållande att verksamhetsgrenar inom den offentliga sektorn öppnats upp för privat företagsamhet har bidragit till den växande privata tjänstesektorn.</P>
<P class="p149 ft7">Trots att antalet industrianställda minskat, har industrin stått för nästan halva produktionstillväxten inom näringslivet under perioden <NOBR>1994–2004.<SPAN class="ft30">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>Som har framgått av avsnitt 3.3 svarar industrin också för huvuddelen av den svenska exporten.</P>
<P class="p260 ft2"><SPAN class="ft2">4.2</SPAN><SPAN class="ft23">Organisationer och kollektivavtal</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">Merparten av de anställda inom såväl privat som offentlig sektor är medlemmar i en facklig organisation. Organisationsgraden på arbetstagarsidan i Sverige är internationellt sett mycket hög. Detta gäller även på arbetsgivarsidan.</P>
<P class="p148 ft7">De fackliga organisationerna är antingen <NOBR>industri- /branschförbund,</NOBR> det vill säga organiserar arbetstagare inom en viss industri eller bransch, eller yrkesförbund, det vill säga organiserar arbetstagare inom ett visst yrke. Arbetsgivarförbunden är i allt väsentligt organiserade efter den förstnämnda principen. Förbunden på såväl arbetstagarsom arbetsgivarsidan är vanligtvis anslutna till en centralorganisation.</P>
<P class="p48 ft7">Antalet förbund på såväl arbetstagarsidan som arbetsgivarsidan har långsiktigt minskat. Trenden går mot färre och större förbund. Ett färskt exempel är sammanslagningen av arbetstagarorganisationerna Industrifacket och Svenska Metallindustriarbetareförbundet till IF Metall, som trädde ikraft den 1 januari 2006.</P>
<P class="p148 ft7">Löner och allmänna anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden regleras i huvudsak genom kollektivavtal, som sluts</P>
<P class="p261 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft81">Källa: SCB. Siffrorna avser det tredje kvartalet 2005.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft81">Svensk Industri i globaliseringens tid, En rapport av Industrins Ekonomiska Råd, juni 2005, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">5</SPAN><SPAN class="ft82">A a s. 12.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">SOU 2006:32 Arbetsmarknaden och dess parter</P>
<P class="p264 ft7">mellan parter på förbundsnivå. Enligt beräkningar gjorda av Medlingsinstitutet<SPAN class="ft30">6 </SPAN>uppgick antalet kollektivavtal på förbundsnivå, så kallade riksavtal, år 2005 till 572, varav 562 omfattade anställda inom privat sektor och tio omfattade anställda inom offentlig sektor. Vidare fanns vid årsskiftet 2004/2005 drygt 56 000 hängavtal, det vill säga avtal tecknade mellan en arbetstagarorganisation och ett enskilt företag som inte är medlem i ett arbetsgivarförbund.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p20 ft7">Antalet anställda</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft7">som omfattas</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td120"><SPAN class="p20 ft7">av riksavtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p265 ft7">uppgår</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p266 ft7">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td122"><SPAN class="p21 ft7">cirka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td119"><SPAN class="p20 ft7">3,3 miljoner. Om</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td123"><SPAN class="p267 ft7">hänsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft7">tas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft7">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td120"><SPAN class="p196 ft7">hängavtalen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td124"><SPAN class="p22 ft7">omfattas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td122"><SPAN class="p21 ft7">nästan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td125"><SPAN class="p20 ft7">3,6 miljoner arbetstagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p20 ft7">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td126"><SPAN class="p265 ft7">kollektivavtal.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p20 ft7">Detta</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td127"><SPAN class="p21 ft7">motsvarar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft7">92 procent av de anställda. Inom den offentliga sektorn – staten och kommunerna – omfattas alla anställda av kollektivavtal.</P>
<P class="p14 ft7">Kollektivavtalen gäller för viss tid eller löper tills vidare med viss uppsägningstid. Normalt görs ändringar i kollektivavtal i samband med att de löper ut och nya avtal skall tecknas. Typiskt för det svenska systemet är att kollektivavtal – med undantag för möjligheten till sympatikonflikt – medför fredsplikt mellan parterna under avtalsperioden.</P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft83">Organisationer inom privat sektor</SPAN><SPAN class="ft84">7</SPAN></P>
<P class="p270 ft7">Huvudorganisation på arbetsgivarsidan inom den privata sektorn är Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv består för närvarande av 50 medlemsförbund, varav 36 arbetsgivarförbund. Förbunden har tillsammans drygt 54 000 medlemsföretag med cirka 1,5 miljoner arbetstagare. Inför och under avtalsrörelserna samverkar förbunden inom Svenskt Näringsliv. Det enskilt största arbetsgivarförbundet inom Svenskt Näringsliv är Teknikföretagen, vars medlemsföretag har över 300 000 anställda.</P>
<P class="p44 ft7">Härutöver finns inom den privata sektorn några fristående arbetsgivarorganisationer, till exempel Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, Kooperationens förhandlingsorganisation, Svensk Industriförening och Tidningsutgivarna.</P>
<P class="p44 ft7">På arbetstagarsidan inom privat sektor är Landsorganisationen i Sverige (LO) den dominerande huvudorganisationen. Förbundsindelningen inom LO bygger i huvudsak på industriförbundsprincipen. Inom LO finns 15 fackförbund med cirka 2 miljoner</P>
<P class="p271 ft51"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft50">Avtalsrörelsen och lönebildningen 2005, Medlingsinstitutets årsrapport, s. 96.</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft85">Siffrorna avseende medlemsantal m.m. i avsnitt 4.2.1 och 4.2.2 är hämtade från respektive organisation i november 2005.</SPAN></P>
<P class="p82 ft12">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">medlemmar. Tretton av <NOBR>LO-förbunden</NOBR> organiserar arbetare inom enbart privat sektor. Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) och SEKO organiserar arbetare inom både privat och offentlig sektor. Inför och under avtalsrörelserna sker en samordning mellan förbunden inom LO. Det största <NOBR>LO-förbundet</NOBR> inom privat sektor är IF Metall med cirka 450 000 medlemmar.</P>
<P class="p47 ft7">Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) omfattar offentliganställda och privatanställda tjänstemän. Medlemmarna, som i huvudsak är akademiker, är organiserade i 25 yrkes- eller examensförbund. Det sammanlagda antalet medlemmar uppgår till cirka 570 000. Det största <NOBR>SACO-förbundet</NOBR> inom privat sektor är Civilingenjörsförbundet med 103 000 medlemmar.</P>
<P class="p47 ft7">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är centralorganisation för 17 tjänstemannaförbund inom såväl privat som offentlig sektor. <NOBR>TCO-förbunden</NOBR> har tillsammans cirka 1,2 miljoner medlemmar. Inom TCO finns såväl yrkesförbund som branschförbund. Det största <NOBR>TCO-förbundet</NOBR> inom privat sektor är Sif med drygt 360 000 medlemmar.</P>
<P class="p47 ft7">Förbunden inom SACO och TCO har en mer oberoende ställning i förhållande till centralorganisationerna än vad förbunden inom LO har. Någon samordning inför och under avtalsrörelser, motsvarande den som sker inom LO, förekommer således inte inom vare sig SACO eller TCO.</P>
<P class="p148 ft7">På arbetstagarsidan finns även några fristående fackliga organisationer, till exempel Hamnarbetarförbundet, Sveriges Lokförarförening och den syndikalistiska fackföreningsrörelsen.</P>
<P class="p273 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft83">Organisationer inom offentlig sektor</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">På arbetsgivarsidan inom offentlig sektor är Sveriges Kommuner och Landsting respektive Arbetsgivarverket, som företräder de statliga myndigheterna och de affärsdrivande verken, såväl huvudorganisationer som avtalsslutande parter.</P>
<P class="p47 ft7">Bland de avtalsslutande arbetstagarorganisationerna inom offentlig sektor kan nämnas <NOBR>LO-förbundet</NOBR> Kommunal, med cirka 570 000 medlemmar, <NOBR>SACO-förbundet</NOBR> Lärarnas Riksförbund, med cirka 80 000 medlemmar, och <NOBR>TCO-förbundet</NOBR> Lärarförbundet, med cirka 228 000 medlemmar.</P>
<P class="p148 ft7">Inom offentlig sektor finns vidare sammanslutningar av fackliga organisationer, exempelvis Offentliganställdas Förhandlingsråd</P>
<P class="p247 ft12">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td129"><SPAN class="p20 ft78">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft7">(OFR) och <NOBR>SACO-S,</NOBR> som fungerar som samverkans- och förhandlingsorgan för ett antal fackförbund.</P>
<P class="p275 ft2"><SPAN class="ft2">4.3</SPAN><SPAN class="ft23">Industriavtalet och andra samarbetsavtal – god sed vid lönebildning</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">På ett antal avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden förekommer samarbetsavtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Samarbetsavtalen har stor betydelse för lönebildningen.</P>
<P class="p119 ft7">I mars 1997 träffade avtalsparterna inom industrin – tolv arbetsgivarorganisationer och åtta fackförbund<SPAN class="ft30">8 </SPAN>– ”Samarbetsavtal för industriell utveckling” (Industriavtalet). Avtalet berör omkring 800 000 anställda. Avtalet bygger på ett antal partsgemensamma bedömningar av vad som anses vara viktiga förutsättningar för en god industriell utveckling för Sverige. Syftet med avtalet är att främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft för att därigenom lägga en grund för god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Genom avtalet åtar sig parterna ett gemensamt ansvar för lönebildningen. Av största betydelse för lönebildningen är samarbetsavtalets förhandlingsregler, som syftar till att ge industrins parter förutsättningar att utan stridsåtgärder genomföra konstruktiva avtalsförhandlingar med balanserade resultat. En grundprincip enligt dessa regler är att förhandlingar skall starta senast tre månader innan det gamla avtalet löper ut. Nya avtal skall också ingås innan de gamla har löpt ut. Det partsgemensamma arbetet bedrivs löpande under hela avtalsperioden, bland annat genom Industrikommittén, Industrins Ekonomiska Råd och av Industrikommittén utsedda opartiska ordföranden, så kallade OPO:s. De senare kan komma att ta över ledningen av förhandlingarna en månad innan det gamla avtalet löper ut.</P>
<P class="p276 ft7">Industriavtalet har spelat en stor roll vid utformningen av lagstiftningen kring Medlingsinstitutet. Avtalet har även utgjort förebild för andra samarbetsavtal som träffats på arbetsmarknaden inom såväl privat som offentlig sektor.</P>
<P class="p277 ft51"><SPAN class="ft27">8 </SPAN>ALMEGA Industri och Kemiförbundet, Byggnadsämnesförbundet, Gruvornas Arbetsgivareförbud, Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Stoppmöbelförbundet, Stål- och Metallförbundet, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Sveriges Verkstadsförening, SvetsMekaniska Arbetsgivareförbundet, Träindustriförbundet, TEKOindustrierna, Sveriges Civilingenjörsförbund, Industrifacket, Skogs- och Träfacket, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet.</P>
<P class="p278 ft12">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft7">Samarbetsavtalet för det statliga området tecknades i juni 2000.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>I avtalet uttrycker parterna en avsikt att gemensamt arbeta för att stärka de statliga verksamheterna och skapa förutsättningar för goda arbetsvillkor för de anställda. Avtalet innebär vidare ett åtagande för parterna att ta gemensamt ansvar för lönebildningen på sin del av arbetsmarknaden samt att inte störa det konkurrensutsatta näringslivets strävanden mot en kostnadsutveckling i nivå med omvärlden. Det partsgemensamma arbetet bedrivs bland annat genom en samarbetskommitté och ett samarbetsråd. I avtalet ingår en särskild förhandlingsordning.</P>
<P class="p47 ft7">Inom kommun- och landstingssektorena gäller mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna ett ”Kommunalt Huvudavtal”.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Det kommunala huvudavtalet innehåller bestämmelser om bland annat genomförande av förhandlingar och stridsåtgärder. Mellan samma parter gäller sedan i maj 2000 ett särskilt avtal om förhandlingsordning. Enligt förhandlingsordningen har den konkurrensutsatta sektorn en lönenormerande roll.</P>
<P class="p47 ft7">Samarbetsavtalen – framför allt Industriavtalet – har haft stor betydelse för såväl utvecklingen av förhandlingssystemet på den svenska arbetsmarknaden som för den totala kostnadsramen för lönebildningen.</P>
<P class="p47 ft7">Genom samarbetsavtalen har grunden lagts för vad som skulle kunna betecknas som god sed vid lönebildning. Innebörden av den goda seden beskrivs i avsnitt 6 och 8.</P>
<P class="p260 ft2"><SPAN class="ft2">4.4</SPAN><SPAN class="ft23">Ansvaret för lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">Den fria förhandlingsrätten, såväl på central som på lokal nivå, innebär en ordning där de avtalsslutande parterna på arbetsmarknaden själva förutsätts ta ansvar för och respektera träffade kollektivavtal utan inblandning av statsmakterna. Denna grundläggande</P>
<P class="p280 ft51"><SPAN class="ft49">9</SPAN><SPAN class="ft50">Parter i avtalet är å ena sida OFR:s förbundsområden inom det statliga området sammantagna, </SPAN><NOBR>SACO-S</NOBR> och till <NOBR>SACO-S</NOBR> hörande förbund sammantagna samt SEKO och å andra sidan Arbetsgivarverket.</P>
<P class="p281 ft51"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft86">Parter i avtalet är på arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund och på arbetstagarsidan Svenska Kommunalarbetareförbundet, </SPAN><NOBR>TCO-OF:s</NOBR> förbundsområden allmänna kommunal verksamhet respektive hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdena ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till Akademiker- Alliansen knutna riksorganisationer.</P>
<P class="p130 ft12">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td129"><SPAN class="p20 ft78">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">förutsättning för lönebildningen bekräftades i den proposition som låg till grund för bildandet av Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">11</SPAN></P>
<P class="p283 ft7">En annan grundsten på svensk arbetsmarknad är den grundlagsfästa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Denna rätt till konflikt innebär också ett krav på ett ansvarstagande för att lösa uppkomna intressetvister under bibehållen arbetsfred.</P>
<P class="p44 ft7">Formerna för lönebildningen, liksom utvecklingen av löneformer och anställningsvillkor, är de avtalsslutande parternas ansvar. Legitimiteten för de överenskommelser som parterna träffar antas bli större om de förhandlas fram utan statlig inblandning. Det är dessutom parterna själva som har bäst kännedom om förhållandena inom det egna avtalsområdet. Avtalsformen ger dem bättre möjlighet att anpassa lösningar till den egna branschens villkor. Parternas ansvar för lönebildningen innebär bland annat att det är i partsförhandlingarna som storlek och fördelning av löneökningar skall avgöras.</P>
<P class="p284 ft7">Det har förekommit att enskilda politiker på central eller lokal nivå, vanligtvis i samband med en avtalsrörelse, uttalat sig om till exempel löneökningarnas storlek för vissa arbetstagargrupper. Detta kan i praktiken begränsa parternas möjlighet till ansvarstagande och därmed verka störande på lönebildningen.</P>
<P class="p44 ft7">Staten förhåller sig neutral till om de avtalsslutande parterna väljer att förlägga förhandlingar på central nivå, förbundsnivå, lokal nivå eller individuellt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Staten har emellertid ett intresse av att relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden är goda, eftersom detta kan antas ha en positiv inverkan på lönebildningen och därmed den samhällsekonomiska utvecklingen.</P>
<P class="p285 ft7">Staten har ett övergripande samhällsekonomiskt ansvar för att lönebildningen fungerar på ett sådant sätt att det inte leder till ohållbara resultat som försämrar förutsättningarna för att skapa nya jobb. En målsättning för regeringen har i detta sammanhang varit att lönekostnadsutvecklingen i Sverige vid en given produktivitetstillväxt inte bör överstiga den i våra viktigaste konkurrentländer.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>I statens ansvar ligger vidare att företräda de grupper som inte representeras av de avtalsslutande parterna, till exempel arbetslösa liksom även de som står utanför arbetsmarknaden såsom studerande, förtidspensionärer och ålderspensionärer.</P>
<P class="p286 ft51"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000:32 s. 15.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft50">2 kap. 17 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">13</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 20f.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Arbetsmarknaden och dess parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p288 ft7">Det är utifrån det här beskrivna principiella synsättet om fördelningen av ansvaret för lönebildningen som reglerna kring Medlingsinstitutet har utformats.</P>
<P class="p289 ft12">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p290 ft19"><SPAN class="ft19">5</SPAN><SPAN class="ft22">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter</SPAN></P>
<P class="p56 ft2"><SPAN class="ft2">5.1</SPAN><SPAN class="ft23">Tillkomsten av Medlingsinstitutet</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Som har framgått av avsnitt 2 skedde ett antal institutionella förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> som skapade förutsättningar för en förbättrad lönebildning i Sverige. Den sist genomförda av dessa förändringar var inrättandet av Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p40 ft7">Parallellt med överenskommelsen mellan industrins parter om Industriavtalet tillsatte regeringen i april 1997 en utredning med uppdrag att lämna ett förslag om ett förstärkt förlikningsmannainstitut. Utredningen överlämnade i november 1997 delbetänkandet Medlingsinstitut och lönebildning<SPAN class="ft30">1 </SPAN>och i november 1998 slutbetänkandet Medling och lönebildning.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">I propositionen 1999/2000:32 Lönebildning för full sysselsättning föreslog regeringen i december 1999 att en ny central myndighet, Medlingsinstitutet, skulle inrättas och samtidigt spelreglerna för lönebildningen stärkas. Avsikten med de stärkta spelreglerna för lönebildningen var att ge parterna ett större stöd att träffa avtal som leder till fler jobb, goda reallöner och en stärkt välfärd.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Medlingsinstitutet skulle således, i kombination med de i avsnitt 2 beskrivna institutionella förändringarna samt ansvarstagade parter, trygga en väl fungerande lönebildning. Som har nämnts i avsnitt 4.3 hämtades mycket av inspirationen till de stärkta spelreglerna från de samarbetsavtal som vid inrättandet av Medlingsinstitutet fanns på arbetsmarknaden, främst Industriavtalet.</P>
<P class="p291 ft7">Medlingsinstitutet, som ersatte den tidigare myndigheten Statens Förlikningsmannaexpedition (Förlikningsmannaexpeditionen), startade sin verksamhet den 1 oktober 2000.</P>
<P class="p292 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">SOU 1997:164.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft50">SOU 1998:141.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 15.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft7">Medlingsinstitutets två huvuduppgifter är att verka för en väl fungerande lönebildning och att medla i arbetstvister. Medlingsinstitutets uppdrag är därmed vidare än det som gällde för Förlikningsmannaexpeditionen, som enbart skulle försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlingsinstitutet är dessutom statistikansvarig myndighet och beställare av den officiella lönestatistiken.</P>
<P class="p294 ft7">Medlingsinstitutet är en liten myndighet. I december 2005 hade institutet åtta medarbetare förutom generaldirektören. Medlingsinstitutets finansieringsbehov varierar mellan åren, bland annat med hänsyn till antalet medlingsuppdrag samt omfattningen av statistikproduktionen. Som exempel kan nämnas att ramanslaget till myndigheten år 2004 uppgick till 49,1 miljoner kronor. Samma år uppgick kostnaderna för medling och statistik till 7,3 miljoner kronor respektive knappt 33,2 miljoner kronor.</P>
<P class="p47 ft7">I Medlingsinstitutets uppgift ingår att ha en god överblick över förhållandena på arbetsmarknaden, sammanställa och tolka statistik, sammanställa och analysera träffade kollektivavtal, följa förhållandena på arbetsmarknaden i Sverige och i omvärlden och ha erforderlig kompetens i jämställdhetsfrågor och diskrimineringsfrågor i allmänhet. <SPAN class="ft30">4 </SPAN>Verksamheten regleras i <NOBR>46–49,</NOBR> <NOBR>51–53</NOBR> och 62 a §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) samt i förordning (2000:258) med instruktion för Medlingsinstitutet (instruktionen). Vidare beslutar regeringen årligen om Medlingsinstitutets verksamhet i regleringsbrev.</P>
<P class="p246 ft7">Enligt propositionen är det angeläget att förtroendet för Medlingsinstitutet är stort på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Medlingsinstitutet måste därmed agera på ett sätt så att institutet får respekt hos arbetsmarknadens parter.</P>
<P class="p295 ft2"><SPAN class="ft2">5.2</SPAN><SPAN class="ft23">Uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">Som har framgått av avsnitt 4.4 är det en fundamental princip att huvudansvaret för lönebildningen vilar på arbetsmarknadens parter. Inrättandet av Medlingsinstitutet har inte ändrat på denna princip.</P>
<P class="p148 ft7">Med den utgångspunkten är ett av Medlingsinstitutets uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning med målet lönebild-</P>
<P class="p297 ft51"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft81">A prop. s. 42.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">5</SPAN><SPAN class="ft82">A prop. s. 43.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">ning i samhällsekonomisk balans. Med begreppet lönebildning avsågs i propositionen om inrättande av Medlingsinstitutet ”den samlade arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetsmarknaden i sin helhet”.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p299 ft7">Inrättandet av Medlingsinstitutet har syftat till att främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som tål de påfrestningar som en långvarigt ökad arbetskraftsefterfrågan medför och som därmed gör det möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser. Reglerna kring Medlingsinstitutet har dock inte avsett att begränsa vare sig parternas möjligheter till eller ansvar för hur avtalslösningar utformas. Medlingsinstitutet skall snarare agera så att det underlättar för parterna att ta samhällsekonomiska hänsyn.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>En viktig uppgift för Medlingsinstitutet är därvidlag att tillvarata och upprätthålla samsynen kring den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.<SPAN class="ft30">8</SPAN></P>
<P class="p300 ft7">I Medlingsinstitutets uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning ingår att agera tidigt. Medlingsinstitutet skall bland annat kalla parter till överläggningar eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar samt samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för förhandlingarna. Medlingsinstitutet skall även verka för att det vid kollektivavtalsförhandlingar upprättas tidsplaner som syftar till att nya avtal sluts innan föregående avtalsperiod har löpt ut.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p300 ft7">Frågor med anknytning till Medlingsinstitutets uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning behandlas i avsnitten 6 och 10.</P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft23">Uppdraget att medla i arbetstvister</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Det andra uppdraget för Medlingsinstitutet är att medla i arbetstvister, med målet arbetsfred. Medlingsuppdraget gäller tvister mellan arbetsgivarpart och arbetstagarpart vid deras förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor. För fullgörandet av uppdraget förordnar Medlingsinstitutet medlare. Medling sker antingen genom frivillig medling eller genom tvångsmedling.</P>
<P class="p44 ft7">Vid frivillig medling utser Medlingsinstitutet efter samtycke från parterna som förhandlar om kollektivavtal en förhandlingsledare</P>
<P class="p301 ft51"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft50">A prop. s. 20.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft50">Jämför a prop. s. 43.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft50">A prop. s. 51. Jämför 3 § 3p. instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft52">3 § 1p. instruktionen. Jämför prop. 1999/2000:32 s. 48f.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft7">eller medlare att medverka i förhandlingarna.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Skillnaden mellan förhandlingsledare och medlare är att förhandlingsledaren är tänkt att komma in i förhandlingarna på ett tidigare stadium än medlaren.</P>
<P class="p303 ft7">Om Medlingsinstitutet bedömer att det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats får Medlingsinstitutet utse medlare utan parternas samtycke, så kallad tvångsmedling.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Medlingsinstitutet får dock inte utse medlare utan parternas samtycke när parterna har träffat ett avtal om förhandlingsordning som har anmälts och registrerats hos Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">12</SPAN></P>
<P class="p48 ft7">Medlarnas uppgift är, liksom den även var inom ramen för Förlikningsmannaexpeditionens verksamhet, att se till att parterna enas för att därigenom uppnå arbetsfred. Samtidigt skall medlarna även verka för att parterna sluter avtal som är förenliga med en väl fungerande lönebildning. Medlarnas uppdrag är således dubbelt på samma sätt som Medlingsinstitutets uppdrag.</P>
<P class="p47 ft7">Medlarna är inte anställda av Medlingsinstitutet utan förordnas i varje enskild tvist. Antalet tvister där medlare förordnats har varierat starkt under åren, inte minst beroende på hur stor del av arbetsmarknaden som har omfattats av avtalsförhandlingar. Under utvärderingsperioden har medlare endast undantagsvis förordnats utan parternas samtycke.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p31 ft3">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td133"><SPAN class="p304 ft78">Tvister där medlare förordnats</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td134"><SPAN class="p305 ft41">Tvister där medlare förordnats</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td132"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td133"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td134"><SPAN class="p20 ft77">utan samtycke</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td135"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td136"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p20 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td132"><SPAN class="p31 ft3">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td133"><SPAN class="p306 ft41">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td134"><SPAN class="p305 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p31 ft3">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p306 ft41">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td134"><SPAN class="p305 ft4">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td132"><SPAN class="p31 ft3">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td133"><SPAN class="p306 ft41">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p305 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p31 ft3">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p306 ft41">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td134"><SPAN class="p305 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p31 ft3">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p306 ft41">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td134"><SPAN class="p305 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td137"><SPAN class="p20 ft64"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">Till Medlingsinstitutet är, utöver de medlare som förordnas för enskilda avtalsförhandlingar, enligt förordningen (1976:826) om medling i arbetstvister knutna ett antal – för närvarande sex stycken – fasta medlare. De fasta medlarna förordnas för högst ett år i taget och är spridda över landet med varsitt bestämt geografiskt verksamhetsområde. Uppdraget för de fasta medlarna, som står</P>
<P class="p297 ft51"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft50">47 a § MBL.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft50">47 b § första stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft52">47 b § tredje stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td130"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet – tillkomst och uppgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft7">under tillsyn av Medlingsinstitutet, avser lokala tvister mellan enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer, vanligtvis tvister om tecknande av kollektivavtal. Under perioden <NOBR>2000–2004</NOBR> har årligen cirka 80 ärenden inkommit till de fasta medlarna. Det är dock väsentligt färre ärenden som har föranlett medlingsinsatser.</P>
<P class="p44 ft7">En regional tvist som har fått stor uppmärksamhet under senare tid är den så kallade Vaxholmskonflikten. Det kommande avgörandet från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> liksom Arbetsdomstolens därefter följande dom kan komma att påverka lönebildningsprocessen åtminstone i berörda branscher.</P>
<P class="p40 ft7">Frågor med anknytning till Medlingsinstitutets uppdrag att medla i arbetstvister behandlas i avsnitten <NOBR>7–9</NOBR> samt i viss utsträckning även i avsnitt 10.</P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft2">5.4</SPAN><SPAN class="ft23">Ansvaret för den officiella lönestatistiken</SPAN></P>
<P class="p309 ft7">Medlingsinstitutet tog den 1 januari 2001 över ansvaret för den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader från SCB. Medlingsinstitutets uppdrag som statistikansvarig myndighet avser beställaransvaret för statistiken. Produktionen av statistiken svarar SCB fortfarande för.</P>
<P class="p14 ft7">I Medlingsinstitutets uppdrag som statistikansvarig myndighet ingår att inhämta, sammanställa och tolka statistik som är av betydelse för lönebildningen.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Vid utformningen av statistikens innehåll och omfattning skall Medlingsinstitutet tillvarata olika intressenters behov.<SPAN class="ft30">14 </SPAN>Medlingsinstitutet skall analysera löneutvecklingen även från ett jämställdhetsperspektiv och följa frågan om diskriminering i lönesättningen på andra grunder än kön.<SPAN class="ft30">15</SPAN></P>
<P class="p145 ft7">Medlingsinstitutet skall upprätta en månatlig rapport om den månadsvisa lönestatistiken (konjunkturlönestatistik) och en årlig rapport om den årsvisa lönestatistiken (lönestrukturstatistik).<SPAN class="ft30">16</SPAN></P>
<P class="p310 ft7">Medlingsinstitutets statistikuppdrag behandlas i avsnitt 11.</P>
<P class="p311 ft51"><SPAN class="ft31">13</SPAN><SPAN class="ft50">3 § 4 p. instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">14</SPAN><SPAN class="ft50">3 § 8 p. instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">15</SPAN><SPAN class="ft50">4 § instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">16</SPAN><SPAN class="ft52">5 § instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p312 ft88"><SPAN class="ft88">6</SPAN><SPAN class="ft89">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN></P>
<P class="p56 ft2"><SPAN class="ft2">6.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p313 ft7">Som har framgått av avsnitt 2 var lönebildningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> i ett samhällsekonomiskt perspektiv gynnsammare för löntagarna än under inflationsperioden under 1970- och <NOBR>1980-talen.</NOBR> Inte sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> har det funnits en period som karaktäriseras av en så kontinuerlig reallöneutveckling som under <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft30">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>Den bättre fungerande lönebildningen resulterade i stabilt stigande reallöner för löntagarna, samtidigt som ökningstakten för arbetskraftskostnaderna låg ungefär i nivå med den i våra viktigaste konkurrentländer. De viktigaste förklaringarna härtill är dels de ekono- <NOBR>misk-politiska</NOBR> förändringarna som konsekvent värnat om prisstabilitet, dels förbättringarna i förhandlingssystemet. Därtill kommer att den starkt ökade produktiviteten har bidragit till god internationell konkurrenskraft trots svag produktprisutveckling på många områden. Lönebildningen har av samma skäl fungerat väl även under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p67 ft7">Av fundamental betydelse för den konstaterade utvecklingen har varit att Riksbanken genom sin penningpolitik har kunnat hålla inflationen på en låg nivå och därmed också förväntningarna om en fortsatt låg inflation. Prisstabiliteten har gjort det möjligt för löntagarna att även med förhållandevis måttliga nominella löneökningar få ökad reallön.</P>
<P class="p44 ft7">Arbetsmarknaden har under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av 2000- talet präglats av högre arbetslöshet och mindre brist på arbetskraft än under 1970- och <NOBR>1980-talen.<SPAN class="ft30">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>Samtidigt som löntagarna i allmänhet under senare år har haft en gynnsam reallöneutveckling, har antalet arbetslösa stigit.</P>
<P class="p119 ft7">En ökad decentralisering av lönebildningen har troligtvis bidragit till att förbättra lönebildningens möjligheter att tillgodose en</P>
<P class="p258 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">Jämför diagram 2.3 och tabell 2.1.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft52">Under slutet av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> var det dock stor brist på civilingenjörer och datatekniker.</P>
<P class="p69 ft12">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">effektivare resursallokering i samhällsekonomin. Visserligen har avtalsuppgörelserna gjorts upp på förbundsnivå, men samtidigt har den lokala och individuella lönebildningen fått allt större vikt för det slutliga resultatet. Utvecklingen mot en allt mer decentraliserad lönebildning behandlas vidare i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p148 ft7">Lönespridningen har trendmässigt ökat, men Sverige har fortfarande en sammanpressad lönestruktur jämfört med andra länder. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har varit relativt oförändrade sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Kvinnodominerade sektorer har generellt sett lägre lönenivåer än andra.</P>
<P class="p314 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft23">Begreppet lönebildning</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Lönebildning är ett mångfacetterat begrepp. Det lönebildningsbegrepp som måste ligga till grund för en utvärdering av Medlingsinstitutet är det som angavs i propositionen om institutets inrättande, nämligen ”den samlade arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetsmarknaden som helhet”.<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">En väl fungerande lönebildning kännetecknas av att arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetsmarknaden som helhet kan förenas med</P>
<P class="p316 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">god reallöneutveckling</SPAN></P>
<P class="p262 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">långsiktigt hållbar sysselsättningstillväxt</SPAN></P>
<P class="p317 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">en kostnadsutveckling som givet produktivitetsutvecklingen inte överstiger den i våra viktigare konkurrentländer</SPAN></P>
<P class="p318 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">få arbetsmarknadskonflikter och begränsade negativa effekter för tredje part.</SPAN><SPAN class="ft30">4</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">Lönebildningen avser utvecklingen av de totala arbetskraftskostnaderna inbegripande inte bara centrala och lokala löneökningar jämte sociala kostnader, utan även ändringar av allmänna anställningsvillkor, till exempel arbetstidsförkortning och ändringar av olika lönetillägg. Denna villkorsbildning är en viktig del av lönebildningen med den breda definition som har angetts ovan.</P>
<P class="p49 ft7">Lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden har i allt större utsträckning kommit att handla om sådana villkorsändringar som är svåra att kostnadsberäkna, till exempel reglering av arbetsmiljö-</P>
<P class="p320 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1999/2000:32 s. 20.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft82">Jämför prop. 1999/2000 s. 20.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">frågor och kompetensutveckling. Detta kan sammanhänga med att normen för arbetskraftskostnadsökningarna har accentuerats under senare år. Vi återkommer till denna norm i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p292 ft2"><SPAN class="ft2">6.3</SPAN><SPAN class="ft23">Lönebildningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p321 ft7">Lönebildningen påverkas i grunden av marknadskrafterna och ett flertal olika aktörer – arbetsmarknadens parter, företag och individer samt statsmakterna. Detta sker utifrån skilda intressen och mål:</P>
<P class="p322 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">samhällsekonomisk balans med låg inflation, internationell konkurrenskraft, hög sysselsättning, reallöneökning och välfärd</SPAN></P>
<P class="p323 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">individuell lönesättning som främjar goda arbetsresultat och individuell löneutveckling och som upplevs som rättvis av individer och grupper av individer och därför måste vara dynamisk och föränderlig</SPAN></P>
<P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft21">lönebildning utan onödiga konflikter.</SPAN><SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p324 ft7">Förhandlingar på förbundsnivå är den dominerande förhandlingsformen på den svenska arbetsmarknaden. Förbundsavtalen varierar mellan avtalsområdena i fråga om centraliseringsgrad, alltifrån rena tariffavtal till avtal utan fastställda löneökningstal innebärande att lönebildningen sker helt lokalt eller individuellt.</P>
<P class="p40 ft7">Utvecklingen i Sverige under senare år har gått mot en alltmer decentraliserad lönebildning. Avtalen på förbundsnivå öppnar i allt större utsträckning för lokal lönesättning, vilket leder till ökat ansvar på denna nivå. Detta sker genom avtal innehållande centrala lönepotter för individuell fördelning eller enbart lönesättningsprinciper i så kallade sifferlösa avtal.</P>
<P class="p40 ft7">Utvärderingen har visat att synen på en allt mer decentraliserad lönebildning i allmänhet – och sifferlösa avtal i synnerhet – varierar, bland annat såvitt avser möjligheten att upprätthålla den konkurrensutsatta sektorns normerande roll vid lönebildningen.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Kritikerna har påpekat att högre arbetskraftskostnadsökningar inom sektorer med sifferlösa avtal på förbundsnivå kan ha negativa signaleffekter på sektorer med en mer centraliserad lönebildning och därmed äventyra målet om lönebildning i samhällsekonomisk balans. De som förespråkar en mer decentraliserad lönebildning har</P>
<P class="p325 ft51"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft86">Jämför Lönebildningen fungerar, men…, </SPAN><NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Albåge och Rune Larson i Tretton perspektiv på lönebildningen, Antologi, Medlingsinstitutet 2003, s. 7f.</P>
<P class="p326 ft4"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft52">Se avsnitt 6.4.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">framhållit möjligheterna att därigenom åstadkomma produktivitetshöjande och verksamhetsstödjande effekter.</P>
<P class="p303 ft7">Staten förhåller sig neutral till om arbetsmarknadens parter väljer att förlägga tyngdpunkten i lönebildningsprocessen på central nivå, förbundsnivå, lokal nivå eller individuellt. Staten har emellertid ett intresse av att Sverige har en lönebildning i samhällsekonomisk balans.</P>
<P class="p327 ft2"><SPAN class="ft2">6.4</SPAN><SPAN class="ft23">Den konkurrensutsatta sektorn som normerande vid lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">På den svenska arbetsmarknaden har det vuxit fram en bred uppslutning kring synsättet att den konkurrensutsatta sektorn skall ha en normerande roll vid lönebildningen såvitt avser vilka arbetskraftskostnadsökningar som samhällsekonomin tål. Synsättet bekräftades också i propositionen om inrättande av Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Den närmare omfattningen av den konkurrensutsatta sektorn definierades inte i propositionen. I propositionen angavs emellertid att exportindustrin brukar nämnas som en sektor där möjligheterna till övervältring av kostnader för höga löneökningar på andra ekonomiska aktörer är små och således konkurrenstrycket högt. I propositionen noterades vidare att industrin spelade en ledande roll i avtalsrörelsen år 1998.</P>
<P class="p246 ft7">Nästan alla avtalsslutande parter accepterar att den konkurrensutsatta sektorn skall ha en normerande roll vid lönebildningen. I det statliga samarbetsavtalet och den kommunala förhandlingsordningen anges detta uttryckligen.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Flertalet avtalsslutande parter anser att det i praktiken är Industriavtalets parter som utgör den del av arbetsmarknaden som sätter normen.</P>
<P class="p47 ft7">Medlingsinstitutet har som särskilt uppdrag att tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>Uppdraget syftar till att uppnå målet om lönebildning i samhällsekonomisk balans. Medlingsinstitutet, liksom medlarna, har vid fullgörande av uppdraget som norm hävdat den nivå för kostnadsökningstakten som Industriavtalets parter avtalat.</P>
<P class="p328 ft51"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft81">Jämför prop. 1999/2000:32 s. 29.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft81">Se avsnitt 4.3.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">9</SPAN><SPAN class="ft82">3 § 3 p. instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft83">Industrin sätter normen</SPAN></P>
<P class="p270 ft7">De parter som tecknat Industriavtalet har i avtalet skrivit in vissa gemensamma bedömningar bland annat beträffande förutsättningarna för industriell verksamhet i Sverige och har även avtalat en förhandlingsordning. På basis därav har industriparterna på förbundsnivå i tre avtalsomgångar träffat nya avtal innan de gamla löpt ut. Avtalen har gett kostnadsökningar någorlunda i nivå med Sveriges viktigare konkurrentländer inom <NOBR>OECD-området.</NOBR></P>
<P class="p44 ft7">Industriavtalsparterna kan därmed för sin del sägas ha levt upp till målet om lönebildning i samhällsekonomisk balans. Industribranschernas förhandlingsresultat har även bildat norm för såväl övriga delar av den konkurrensutsatta sektorn som övriga sektorer av arbetsmarknaden. Under de senaste avtalsrörelserna har parterna på övriga avtalsområden träffat avtal på i huvudsak samma löneökningsnivåer som inom industrin.</P>
<P class="p215 ft8"><SPAN class="ft8">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft83">Avtalsrörelserna åren 1998, 2001 och 2004</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Avtalsrörelsen år 1998 var den första efter Industriavtalets tillkomst. Den genomsnittliga löneökningen följde i allt väsentligt de nivåer som Industriavtalets parter avtalat. Förhandlingarna resulterade i huvudsak i treåriga avtalsuppgörelser och löneökningstakten åren <NOBR>1998–2000</NOBR> blev 3,6 procent per år, vilket var ungefär en procentenhet lägre än under föregående treårsperiod.</P>
<P class="p44 ft7">2001 års förhandlingar blev i många avseenden en upprepning av 1998 års avtalsrörelse. Inom industrin träffades avtal för tre år på samhällsekonomiskt relativt måttliga nivåer. Löneökningarna inom handeln och inom den kommunala sektorn hamnade något över i industrin. Bakgrunden var att den fackliga sidan på dessa områden</P>
<P class="p330 ft7">– med stora lågavlönade kvinnogrupper – krävde extra löneökningar. På hela arbetsmarknaden steg lönerna med fyra procent per år under treårsperioden <NOBR>2001–2003.</NOBR> Inom det privata näringslivet blev löneökningstakten något lägre, 3,8 procent per år.</P>
<P class="p44 ft7">Den tredje omgången treåriga avtal efter Industriavtalets tillkomst slöts i början av 2004. Löneökningstakten under 2004 för såväl industrin som hela arbetsmarknaden stannade vid 3,3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Den relativt måttliga löneökningstakten beror i hög grad på att arbetsmarknaden har förblivit svag sedan lågkonjunkturen <NOBR>2001–2003.</NOBR> Preliminär statistik för</P>
<P class="p331 ft12">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">2005 tyder på att löneökningstakten blev ungefär densamma som under år 2004.</P>
<P class="p314 ft8"><SPAN class="ft8">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft83">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p296 ft7">Den samfällda bild som framträtt under utvärderingen är att merparten av arbetsmarknadens parter, såväl de avtalsslutande parterna som centralorganisationerna, anser att lönebildningen hittills under <NOBR>2000-talet</NOBR> har fungerat väl, åtminstone i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Flera av parterna både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan har dock pekat på att lönebildningen står inför nya utmaningar, bland annat till följd av globaliseringen av ekonomin.</P>
<P class="p51 ft7">Den dominerande uppfattning som framkommit under utvärderingen är att den konkurrensutsatta sektorns normerande roll vid lönebildningen har förstärkts under utvärderingsperioden samt att Medlingsinstitutet och medlarna har spelat en viktig roll i detta avseende.</P>
<P class="p148 ft7">Flertalet arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer menar att den konkurrensutsatta sektorn i praktiken utgörs av Industriavtalets parter samt att dessa bör behålla sin normerande roll vid lönebildningen. Det har i det sammanhanget framhållits att normen i största möjliga utsträckning måste efterlevas inom övriga sektorer av arbetsmarknaden för att industrin även framgent skall vara beredd att ta på sig det ansvar som den normerande rollen innebär. Vidare har framhållits betydelsen av att Industriavtalsparterna träffar nya avtal i tid så att övriga parter på arbetsmarknaden kan slutföra sina förhandlingar innan deras avtal löper ut.</P>
<P class="p246 ft7">Flera av de avtalsslutande parterna har uppmärksammat förhållandet att allt fler sektorer av den svenska arbetsmarknaden – till exempel betydande delar av handeln, transportsektorn och övriga tjänstesektorer – utsätts för allt större internationell konkurrens. Frågan har också väckts om behov av att göra avsteg från normen både uppåt och nedåt.</P>
<P class="p332 ft12">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft2"><SPAN class="ft2">6.5</SPAN><SPAN class="ft23">Konjunkturinstitutets rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p270 ft7">I samband med Medlingsinstitutets inrättande fick Konjunkturinstitutet av regeringen i uppdrag att utarbeta en årlig rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneförhandlingar.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Syftet var bland annat att genom ett kvalificerat faktaunderlag från en oberoende instans möjliggöra för de avtalsslutande parterna och Medlingsinstitutet att utgå från en likartad verklighetsbild, vilket i sin tur kunde antas gynna en konstruktiv förhandlingsprocess. Rapporten skulle enligt propositionen också bidra till att parterna på lokal nivå – där en stor del av lönebildningen sker idag – fick tillgång till de fakta och analyser som utgjort underlag för förhandlingarna på central nivå.</P>
<P class="p334 ft7">Konjunkturinstitutets lönebildningsrapporter har publicerats årligen sedan oktober 2000. I rapporterna har Konjunkturinstitutet bland annat analyserat den svenska arbetsmarknaden ur olika perspektiv, internationella och inhemska förutsättningar för lönebildningen, utvecklingen av arbetskraftskostnaderna samt konjunkturläget. Rapporterna har vidare innehållit både ett huvudscenario och alternativa scenarier för den svenska lönebildningen i olika tidsperspektiv. Scenariobeskrivningarna har, förutom produktivitets- och konjunkturprognoser, bland annat innehållit en prognos för löneökningstakten i form av ett procenttal eller ett intervall i procent.<SPAN class="ft30">11</SPAN></P>
<P class="p335 ft7">Utvärderingen har visat att det faktaunderlag som Konjunkturinstitutet utgår från i sin rapport och analyserna av olika scenarier bidrar till att parterna på arbetsmarknaden får en likartad verklighetsbild. Vidare har framgått att rapporterna är av betydelse bland annat för Finansdepartementets och Riksbankens vidare analyser av den svenska ekonomin.</P>
<P class="p40 ft7">Samtidigt har under utvärderingen framkommit stark kritik mot att Konjunkturinstitutet har presenterat sin prognos för löneökningstakten i form av ett procenttal. Kritiken består främst i att procenttalet ofta avviker från de avtalsslutande parternas yrkanden eller ståndpunkter. Detta ger en starkt missvisande signaleffekt som kan påverka parternas trovärdighet, vilket framför allt fram-</P>
<P class="p336 ft51"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft90">Prop. 1999/2000:32 s. 63. Uppdraget framgår av 1 § förordningen (1996:99) med instruktion för Konjunkturinstitutet och i regleringsbrev till myndigheten.</SPAN></P>
<P class="p326 ft4"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft52">Det senare gäller för 2005 års lönebildningsrapport.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">hållits från facklig sida. Vidare har påpekats att det vid rapporteringen via massmedia sällan framgår vare sig att procenttalet avser utvecklingen av arbetskraftskostnaderna – inte enbart löneökningen – eller vilka förutsättningar som Konjunkturinstitutet har angett för sin prognos.</P>
<P class="p337 ft2"><SPAN class="ft2">6.6</SPAN><SPAN class="ft23">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p320 ft8"><SPAN class="ft8">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft83">Lönebildning på makronivå</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">En låg och stabil inflation utgör ett fundament för lönebildningens aktörer och därmed även för en väl fungerande lönebildning. Låga inflationsförväntningar förutsätter att Riksbanken genom sin penningpolitik kan hålla inflationsmålet. Om för höga löneökningar hotar inflationsmålet höjer Riksbanken styrräntan. Lönebildningen i hela näringslivet är således utsatt för ständig stabiliseringspolitisk bevakning av Riksbanken via inflationsmålet. Låga inflationsförväntningar är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för en lönebildning i samhällsekonomisk balans.</P>
<P class="p51 ft7">Som har framgått av avsnitt 3 befinner sig världsekonomin i en globaliseringsprocess som går allt snabbare. Sverige blir allt mer beroende av sin utrikeshandel. Den svenska exporten har fördubblats sedan <NOBR>1960-talet</NOBR> och uppgår i dag till närmare 50 procent av BNP.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Även Sveriges importberoende ökar, inte minst från lågkostnadsländer. Importens andel av BNP uppgår idag till drygt 40 procent. Det internationella beroendet är mest uppenbart för industrin, men tjänstesektorns andel av utrikeshandeln ökar stadigt. Den utvecklingen kan antas fortsätta. Allt större delar av det svenska näringslivet utsätts således för internationell konkurrens.</P>
<P class="p48 ft7">Utvecklingen mot en alltmer gränslös ekonomi, liksom även den demografiska utvecklingen,<SPAN class="ft30">13 </SPAN>innebär nya framtida utmaningar för lönebildningens aktörer. Vi vill sammantaget – utöver vad som ovan anförts om betydelsen av låga inflationsförväntningar – peka på följande faktorer:</P>
<P class="p338 ft51"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft50">Se diagram 3.3.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">13</SPAN><SPAN class="ft52">Se avsnitt 3.7.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Globaliseringen av världsekonomin innebär att företag i etablerade industriländer kan utnyttja sina komparativa fördelar på nya och starkt växande marknader, främst i Östeuropa och Asien. Detta utgör ett mycket starkt motiv för etablering utomlands. Utflyttning för att uppnå kostnadsbesparingar är ett annat motiv. Denna typ av strukturomvandling är inget nytt, men omfattningen av den globala integrationen tycks bli större än tidigare.</SPAN></P>
<P class="p340 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Potentialen för ökade välståndsvinster på grund av internationell handelsintegration är stor. Konsumenterna gynnas och för många företag kan vinster till följd av globaliseringen användas för investeringar, </SPAN><NOBR>FoU-insatser</NOBR> och produktutveckling i hemlandet. Därför är frågor om ägarkontroll samt lokalisering av huvudkontor och forskning strategiskt viktiga.</P>
<P class="p341 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Världens utbud av billig arbetskraft fortsätter att öka under överskådlig tid. Detta ger en prispress på produkter även framöver. Samtidigt kan det innebära omställningsproblem, åtminstone på kort sikt. Matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden kan uppstå om efterfrågan på lågutbildad arbetskraft minskar, samtidigt som efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar.</SPAN></P>
<P class="p342 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Den ekonomiska integrationen i Europa mellan de gamla och nya </SPAN><NOBR>EU-länderna</NOBR> intensifieras ytterligare. På kort sikt torde de direkta effekterna på den svenska arbetsmarknaden vara små. Framöver kan det dock bli större effekter. Den allmänna trenden är ökad andel sysselsatta inom tjänsteproduktion samtidigt som EU:s avreglering av tjänstehandel torde innebära fortsatt ökad rörlighet inom EU.</P>
<P class="p343 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Under de närmaste åren fram till 2010 kommer den europeiska integrationen och globaliseringens krafter att medföra ett fortsatt omvandlingstryck på den svenska arbetsmarknaden. Det betyder troligen, generellt sett, fortsatt relativt liten brist på arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p340 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">På längre sikt kommer demografin att innebära ökande påfrestningar på arbetsmarknad, skattebaser, vårdbehov och offentliga finanser. Med en ökande andel äldre i befolkningen kommer arbetskraftsutbudet att utvecklas svagare bortom år 2010. Det kan medföra en tilltagande brist på arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p344 ft12">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">Ovan angivna faktorer ökar kraven på att de avtalsslutande parterna utgår från en gemensam verklighetsbild och att de agerar ansvarstagande vid lönebildningen.</P>
<P class="p260 ft8"><SPAN class="ft8">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft83">Lönebildning på mikronivå</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">Den i avsnitt 6.3 beskrivna utvecklingen mot en mer decentraliserad lönebildning kan antas fortsätta även framöver. För att en decentraliserad lönebildning skall fungera produktivitetsfrämjande och verksamhetsstödjande krävs erfarenhetsmässigt att det finns en väl utvecklad lokal lönepolitik liksom erforderlig kompetens och befogenhet hos lönesättande chefer. Inom offentlig sektor förutsätter en decentraliserad lönebildning dessutom konsekvent budgetdisciplin.</P>
<P class="p49 ft7">I propositionen om inrättande av Medlingsinstitutet konstaterades att formerna för lönebildningen i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter samt att staten förhåller sig neutral till vilken nivå arbetsmarknadens parter väljer att förlägga förhandlingarna på.<SPAN class="ft30">14 </SPAN>Medlingsinstitutet skall såsom statlig myndighet likaledes förhålla sig neutral till om lönebildningen sker på central nivå, på förbundsnivå, på lokal nivå eller individuellt. Utifrån målet om lönebildning i samhällsekonomisk balans får Medlingsinstitutet således anpassa sina insatser i förhållande till graden av decentralisering av lönebildningen inom olika sektorer på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p345 ft8"><SPAN class="ft8">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft83">Norm för lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">I en lönebildningsprocess baserad på förbundsförhandlingar – en modell som kan antas bestå på den svenska arbetsmarknaden för överblickbar framtid – och med närmare 600 rikstäckande kollektivavtal<SPAN class="ft30">15 </SPAN>behövs en norm för vilka arbetskraftskostnadsökningar som samhällsekonomin tål.</P>
<P class="p148 ft7">I propositionen om inrättande av Medlingsinstitutet angavs att den konkurrensutsatta sektorn skulle ha en normerande roll för lönebildningen.<SPAN class="ft30">16 </SPAN>Det råder – med få undantag – samsyn bland arbetsmarknadens parter om detta. Flertalet arbetgivar- och</P>
<P class="p346 ft51"><SPAN class="ft31">14</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000:32 s. 19f.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft31">15</SPAN><SPAN class="ft50">Se avsnitt 4.2.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">16</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 29.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">arbetstagarorganisationer anser att normen i praktiken sätts av Industriavtalets parter.</P>
<P class="p347 ft7">Samsynen om den konkurrensutsatta sektorns normerande roll vid lönebildningen har förstärkts sedan Medlingsinstitutets tillkomst. Det beror i hög grad på att Medlingsinstitutet och medlarna konsekvent och kraftfullt har verkat för normens genomslag. Såväl Medlingsinstitutet som medlarna har därvid hävdat den norm som Industriavtalets parter satt.</P>
<P class="p40 ft7">Inom den konkurrensutsatta sektorn är exportindustrin odiskutabelt utsatt för hårt globalt konkurrenstryck. Industriparterna har därmed ett starkt intresse av att hålla arbetskraftskostnadsutvecklingen i nivå med den i våra viktigaste konkurrentländer. Från denna gemensamma utgångspunkt har Industriavtalet utvecklats. Avtalet har beskrivits närmare i avsnitt 4.3. Det är otvetydigt så att Industriavtalsparterna under de tre senaste stora avtalsrörelserna har haft en normerande roll för lönebildningen.</P>
<P class="p145 ft7">Utifrån de här angivna förutsättningarna anser vi att den konkurrensutsatta sektorn i betydelsen Industriavtalets parter skall behålla sin normerande roll för lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden. Detta gäller även med beaktande av att allt fler sektorer av den svenska arbetsmarknaden utsätts för internationell konkurrens. Särskilt med hänsyn till de nya samhällsekonomiska förutsättningar som lönebildningen nu ställs inför är det viktigt att Medlingsinstitutet och medlarna även framöver konsekvent verkar för att den konkurrensutsatta sektorn i betydelsen Industriavtalets parter har en normerande roll vid lönebildningen.</P>
<P class="p145 ft7">För att den norm som Industriavtalsparterna sätter skall vinna legitimitet krävs att dessa parter sluter nya avtal i tid innan de gamla löper ut. För att fylla sin funktion måste normen vidare betraktas som en total ram för arbetskraftskostnadsökningarna och aldrig som en lägstanivå för dessa ökningar. Inom den totala ramen måste alla arbetskraftskostnadsökningar räknas, det vill säga såväl löneökningar som ändringar av allmänna anställningsvillkor.<SPAN class="ft30">17</SPAN></P>
<P class="p215 ft8"><SPAN class="ft8">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft83">God sed för lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN></P>
<P class="p57 ft7">Inom huvuddelen av arbetsmarknaden och flertalet avtalsområden har, som konstaterats i avsnitt 4.3, etablerats vad som kan betecknas som god sed vid lönebildning. Den goda seden tar sikte såväl på</P>
<P class="p8 ft4"><SPAN class="ft27">17 </SPAN>Jämför avsnitt 6.2.</P>
<P class="p69 ft12">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">det som omfattas av Medlingsinstitutets mål lönebildning i samhällsekonomisk balans som institutets mål arbetsfred. God sed såvitt gäller målet arbetsfred återkommer vi till i avsnitt 8.</P>
<P class="p148 ft7">God sed, såvitt avser målet lönebildning i samhällsekonomisk balans, är att de avtalsslutande parterna skall hålla kostnadsökningarna i den egna sektorn inom den ram som den konkurrensutsatta sektorns norm har angivit – i praktiken den norm som Industriavtalets parter har satt.</P>
<P class="p148 ft7">Den grundläggande avtalsfriheten innebär emellertid att avsteg från normen måste kunna göras. Avsteg uppåt kan bara vara förenliga med god sed vid lönebildning under följande tre förutsättningar:</P>
<P class="p348 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Samtycke krävs från motparten. Avsteg från normen får således inte framtvingas genom konflikt.</SPAN></P>
<P class="p317 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Parter som avtalar om avsteg från normen ansvarar själva för att övertyga övriga delar av arbetsmarknaden om skälen härför, så att det inte medför kompensationskrav inom andra sektorer.</SPAN></P>
<P class="p318 ft7"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft20">Avsteg får inte göras som en kortsiktig lösning utan skall vara ett led i en långsiktig förändringsprocess, till exempel för att åstadkomma relativa löneförändringar.</SPAN></P>
<P class="p319 ft7">Det är de avtalsslutande parterna som ytterst ansvarar för att följa den nu beskrivna goda seden. Flertalet parter gör det redan idag. Centralorganisationerna – framför allt LO genom sin samordning och Svenskt Näringsliv genom sin samverkan – kan spela en viktig roll för att ge den goda seden genomslag på hela arbetsmarknaden. Slutligen bör Medlingsinstitutet och medlarna verka för den goda sedens efterlevnad. Detta får anses ingå i det uppdrag om att tillvarata och upprätthålla den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll som Medlingsinstitutet enligt instruktionen redan har.<SPAN class="ft30">18</SPAN></P>
<P class="p349 ft8"><SPAN class="ft8">6.6.5</SPAN><SPAN class="ft83">Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport har bidragit till att bygga upp en gemensam referensram för den samhällsekonomiska diskussionen kring lönebildningen. Till detta kommer den positiva effekten av att en del av de studier som ligger till grund för</P>
<P class="p85 ft4"><SPAN class="ft27">18 </SPAN>3 § 3 p. instruktionen.</P>
<P class="p151 ft12">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td138"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p20 ft4">Målet lönebildning i samhällsekonomisk balans</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">rapporten kan användas i annan makroekonomisk och ekonomiskpolitisk analys hos till exempel Finansdepartementet och Riksbanken. Konjunkturinstitutet bör således fortsätta att producera en årlig lönebildningsrapport.</P>
<P class="p119 ft7">Rapporten bör dock inte innehålla prognoser för arbetskraftskostnadsökningarna i form av ett procenttal. Detta framgår redan av propositionen om inrättandet av Medlingsinstitutet, i vilken Konjunkturinstitutet gavs det aktuella uppdraget.<SPAN class="ft30">19 </SPAN>Som ovan anförts verkar siffran genom sin signaleffekt dessutom störande för parternas möjligheter att utforma realistiska yrkanden eller ståndpunkter inför avtalsrörelserna. Det kan härvid också noteras att motsvarande ekonomiska underlag som tas fram i Danmark, Finland och Norge inte innehåller något procenttal för löneökningstakten.</P>
<P class="p334 ft7">Det är angeläget att Konjunkturinstitutet framöver samråder med Medlingsinstitutet om utformningen och innehållet i lönebildningsrapporten, exempelvis såvitt avser olika former av scenariobeskrivningar för hela eller delar av arbetsmarknaden.</P>
<P class="p350 ft4"><SPAN class="ft27">19 </SPAN>Prop. 1999/2000:32 s. 63.</P>
<P class="p69 ft12">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">7 Avtal om förhandlingsordning</P>
<P class="p351 ft2"><SPAN class="ft2">7.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p313 ft7">Det är en allmänt etablerad uppfattning att avtal mellan arbetsmarknadens parter för reglering av ramarna för lönebildningen är att föredra framför lagstiftning. Avtalslösningar ger ofta en större stabilitet och legitimitet samt skapar bättre förutsättningar att ta hänsyn till de skilda förhållanden som gäller inom olika delar av ekonomin.</P>
<P class="p285 ft7">I linje härmed infördes i samband med inrättandet av Medlingsinstitutet en bestämmelse om att parter som är bundna av ett avtal om förhandlingsordning kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registrering.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Kraven för registrering är att avtalet innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlares befogenheter och regler om uppsägning av avtalet. När avtalet har registrerats får medlare inte utses utan samtycke från parterna under avtalets giltighetstid.</P>
<P class="p40 ft7">Mot bakgrund av den ovan angivna principen att avtal är bättre än lag skall således parter, som är bundna av ett sådant samarbetsavtal med förhandlingsordning som till exempel föreligger inom industrins område, inte kunna underkastas tvångsmedling under förutsättning att avtalet uppfyller de i lagen uppställda kriterierna. Medlingsinstitutet skall registrera ett sådant avtal utan att göra en egen tolkning av avtalet. Enligt propositionen fanns anledning att anta att arbetsmarknadens parter tar ett sådant ansvar som hittills kännetecknat den svenska arbetsmarknaden och att det därför inte förelåg risk för att skenavtal upprättades.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p352 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">47 b § tredje stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 73.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Avtal om förhandlingsordning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft2"><SPAN class="ft2">7.2</SPAN><SPAN class="ft23">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p354 ft7">Medlingsinstitutet har hittills<SPAN class="ft30">3 </SPAN>registrerat 18 avtal om förhandlingsordning. En förteckning över de registrerade avtalen finns i bilaga 3. Registreringen av varje enskilt avtal har föregåtts av ett beslut av Medlingsinstitutet, enligt vilket det framgår att avtalet uppfyller de i lagen uppställda kriterierna. I förekommande fall har dessförinnan oklarheter i avtalen med avseende på de formella kriterierna klarats ut. Beslutet om registrering har genom underrättelse bekräftats till de berörda parterna.</P>
<P class="p47 ft7">De hittills registrerade förhandlingsordningsavtalen omfattar den övervägande delen av den svenska arbetsmarknaden sett till antalet arbetstagare. Bland de sektorer som omfattas av förhandlingsordningsavtal kan nämnas industrin, staten, landstingen, kommunerna, delar av handeln samt delar av den privata tjänstesektorn. Däremot har inte några avtal om förhandlingsordning tecknats inom bygg- och installationssektorn och inte heller för stora delar av transportnäringen.</P>
<P class="p47 ft7">Trots den utgångspunkt som anges i propositionen – att parterna på arbetsmarknaden skulle ta sitt ansvar och inte upprätta skenavtal</P>
<P class="p355 ft7">– har det vid utredningens samrådskontakter uttryckts vissa farhågor att förhandlingsordningsavtal kan ha upprättats främst i syfte att inte riskera att ställas inför tvångsmedling. Vidare har hävdats att vissa förhandlingsordningsavtal är alltför rudimentära och borde blir föremål för översyn av berörda parter.</P>
<P class="p337 ft2"><SPAN class="ft2">7.3</SPAN><SPAN class="ft23">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p356 ft7">Det är väsentligt för en väl fungerande lönebildning att de avtal om förhandlingsordning som registreras har en reell innebörd, särskilt som de innebär att parterna inte kan underkastas tvångsmedling när stridsåtgärder hotar. Mot bakgrund av den redovisade uppfattningen att en del av de registrerade avtalen skulle kunna vara skenavtal eller i vart fall inte tillfredsställande utformade, har vi övervägt om det finns anledning att förtydliga och skärpa de krav som måste ställas på dessa avtal.</P>
<P class="p47 ft7">Ett sätt att skärpa kraven och därmed förtydliga det ansvar som avtalsparterna har för lönebildningen vore att i författningstext föreskriva att ett avtal om förhandlingsordning skall innehålla ett</P>
<P class="p231 ft4"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>November 2005.</P>
<P class="p151 ft12">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p20 ft41">Avtal om förhandlingsordning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft7">åtagande att upprätthålla den lönenorm som etableras av konkurrensutsatta sektorn. Exempel på åtaganden med den innebörden finns i det statliga samarbetsavtalet och det kommunala avtalet om förhandlingsordning. Ett sådant åtagande som villkor för registrering skulle kunna bidra till att stärka uppfattningen om att avtalen har reell innebörd.</P>
<P class="p40 ft7">Även utan att införa nya kriterier för registrering av avtalen skulle nuvarande ordning kunna stärkas genom att ge Medlingsinstitutet befogenheter att närmare granska och tolka innehållet i avtalen inför beslut om registrering eller genom att ålägga parterna att årligen rapportera till Medlingsinstitutet hur efterlevnaden av avtalet fungerat.</P>
<P class="p285 ft7">Förhållandena i olika branscher kan emellertid medföra att variationer i utformningen av förhandlingsordningsavtalen är nödvändiga. I alla händelser skulle en skärpning av kriterierna för registrering av förhandlingsordningsavtal kunna uppfattas som en onödig inskränkning av partsautonomin. Slutligen kan inte bortses från det förhållandet att en skärpning av kraven för registrering skulle kunna minska intresset hos de avtalsslutande parterna att ingå avtal om förhandlingsordning.</P>
<P class="p44 ft7">Vi har av ovan angivna skäl valt att inte föreslå någon förändring av regleringen kring förhandlingsordningsavtalen.</P>
<P class="p119 ft7">Av betydelse för vår bedömning har också varit att det väsentliga för en väl fungerande lönebildning inte är innehållet i avtalen om förhandlingsordning, utan att utfallet av avtalsrörelserna på de områden som omfattas av avtalen är tillfredsställande med hänsyn till målen väl fungerande lönebildning och arbetsfred. Vidare kan konstateras att risken för skenavtal numera torde vara minimal med hänsyn till att de farhågor om ökade statlig inblandning i lönebildningen, som fanns inför inrättandet av Medlingsinstitutet, inte har besannats.</P>
<P class="p284 ft7">Det är emellertid önskvärt att varje avtal om förhandlingsordning – såväl de som redan existerar som sådana som nytecknas – kombineras med samarbetsavtal mellan parterna. Genom samarbetsavtal kan parterna lägga fast gemensamma värdegrunder, varav en bör vara samsynen om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Medlingsinstitutet bör genom sina kontakter</P>
<P class="p358 ft12">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Avtal om förhandlingsordning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p214 ft7">med parterna kunna medverka till att fler samarbetsavtal med förhandlingsordning ingås. Detta kan exempelvis ske genom att frågan tas upp av utsedd förhandlingsledare eller medlare. Samarbetsavtal är och förblir dock parternas eget ansvar och kan således inte påtvingas dem.</P>
<P class="p359 ft12">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">8 Målet arbetsfred</P>
<P class="p360 ft2"><SPAN class="ft2">8.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p309 ft7">Både antalet konflikter och antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikter på den svenska arbetsmarknaden har minskat sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Utvecklingen har varit liknande också i länder som historiskt sett präglats av många konflikter.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>I debatten anförs ofta globaliseringen som förklaring härtill. Det argument som då förs fram är att i takt med att de ekonomiska processerna sammanflätas och konkurrensen mellan företagen ökar, minskar fackföreningars spelutrymme inom den konkurrensutsatta sektorn.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Detta beror på att företagen inom den konkurrensutsatta sektorn i stort sett saknar möjligheter att vältra över kostnaderna på andra aktörer i samhället. Samtidigt har konfliktkänsligheten ökat, framför allt inom verksamheter som är utsatta för internationell konkurrens. Inom tillverkningsindustrin är det uppenbart att den globala konkurrensen medför att företagen är mer känsliga än tidigare för såväl kostnadsökningar som produktionsstörningar. Den ökade konkurrensen medför också att enskilda företag ogärna använder sig av lockoutvapnet.</P>
<P class="p361 ft7">Den minskade konfliktfrekvensen kan också förklaras av att arbetsmarknaden sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har präglats av relativt låg efterfrågan på arbetskraft och förhållandevis hög arbetslöshet. Slutligen kan en förklaring till den minskade konfliktfrekvensen vara att parterna på arbetsmarknaden har tagit ett större ansvar för lönebildningen.</P>
<P class="p285 ft7">Även förändringen av de industriella systemen från djup förädling till specialiserad verksamhet har medfört en ökad konfliktkänslighet. Konkurrens- och effektivitetskrav har drivit på en</P>
<P class="p362 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft86">Fem konkurrerande kollektivavtalssystem – en internationell kartläggning, Nils Karlson, Henrik Lindberg och Mickael Salabasis, Projektet Staten och arbetsmarknaden – om konfliktregler och utvecklingskraft, Rapport nr 1, Ratio 2005, s. 30f.</SPAN></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft52">A a s. 33.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">utveckling där företag specialiserar sig på olika delar av produktionsprocessen istället för att, som tidigare, täcka hela värdekedjan från råvara till kund. Ett avbrott på grund av konflikt i någon del av produktionsprocessen påverkar även övriga delar av denna.</P>
<P class="p148 ft7">Konfliktkänsligheten har även påverkats av den tekniska utvecklingen. Fler arbetstagare har fått nyckelpositioner i verksamheten i den meningen att hela produktionsprocessen avbryts om de tas ut i stridsåtgärd. Det finns således stora möjligheter för en facklig part att genom en begränsad stridsåtgärd omfattande ett begränsat antal arbetstagare i nyckelposition, till exempel inom behörighetsyrken, orsaka såväl motparten som tredje part stora kostnader. Detta kan ske till låg kostnad för den fackliga organisationen.</P>
<P class="p51 ft7">En annan aspekt av konfliktkänsligheten är den skada som redan ett varsel i sig kan orsaka på vissa områden, till exempel inom transportsektorn i form av avbeställningar och ombokningar.</P>
<P class="p148 ft7">Målen för Medlingsinstitutets verksamhet är arbetsfred och väl fungerande lönebildning. Utredningen skall bedöma vilka effekter Medlingsinstitutets verksamhet och befogenheter har haft för att uppnå målen. I det sammanhanget finns anledning att analysera tillämpningen av reglerna om varsel och medling, inte minst mot bakgrund av den ovan redovisade ökade konfliktkänsligheten.</P>
<P class="p314 ft2"><SPAN class="ft2">8.2</SPAN><SPAN class="ft23">Reglerna om varsel och medling</SPAN></P>
<P class="p320 ft8"><SPAN class="ft8">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft83">Varsel</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">En arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som avser att vidta stridsåtgärder eller att utvidga en pågående stridsåtgärd skall skriftligen varsla såväl sin motpart som Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>I samband med inrättandet av Medlingsinstitutet förlängdes varseltiden från minst sju dagar till minst sju arbetsdagar. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas.</P>
<P class="p51 ft92">Ett skäl för att förlänga varseltiden var att bättre förutsättningar därmed skulle finnas för en avtalslösning.<SPAN class="ft91">4 </SPAN>Med andra ord skulle den förlängda varseltiden ge mer tid för medlarna att stämma av att</P>
<P class="p364 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft81">45 § första stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft82">Prop. 1999/2000:32 s. 77.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p20 ft78">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft7">alla möjligheter till en förhandlingslösning är uttömda. Medlarna skulle också ges längre tid för att utarbeta förslag till lösning. Den förlängda varseltiden skulle vidare skapa bättre förutsättningar för parterna att göra en realistisk bedömning av det sannolika utfallet i en konflikt. Slutligen skulle det finnas mer tid att klarlägga innebörden av ett varsel samt vilka förberedande åtgärder som kan behöva vidtas för att minska skadeverkningarna av en utbruten konflikt.</P>
<P class="p334 ft7">Varselreglerna omfattar såväl primäråtgärder som sympatiåtgärder. Skyldighet att varsla Medlingsinstitutet gäller för samtliga avtalsslutande parter, det vill säga även de parter som omfattas av avtal om förhandlingsordning. Varselskyldigheten gäller vidare både ny stridsåtgärd och utvidgad pågående stridsåtgärd. Om giltigt hinder föreligger gäller dock ingen skyldighet att varsla.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Ett varsel skall innehålla uppgift dels om anledningen till stridsåtgärden, dels om stridsåtgärdens omfattning.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p283 ft7">De vidgade befogenheter som getts Medlingsinstitutet och medlarna har inneburit att det har blivit viktigare än tidigare att skyldigheten att varsla institutet efterlevs. En sanktion i form av varselavgift samt förhöjd varselavgift finns därför mot den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">7</SPAN></P>
<P class="p215 ft8"><SPAN class="ft8">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft83">Medling</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse förhandlingsledare eller medlare att bistå parterna i förhandlingsprocessen.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Medlare kan utses även utan parternas samtycke om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist föreligger risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p40 ft7">Uppdraget för förhandlingsledaren respektive medlaren har definierats i propositionen om inrättande av Medlingsinstitutet.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Med förhandlingsledare avses således en person, som parterna ger i uppdrag att leda förhandlingarna, för att parterna i samförstånd skall söka lösningar på frågor som är aktuella i förhandlingarna.</P>
<P class="p271 ft51"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft50">45 § tredje stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft50">45 § fjärde stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">7</SPAN><SPAN class="ft50">62 a § MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">8</SPAN><SPAN class="ft50">47 a § MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft50">47 b § första stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 71.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">Med medlare avses en person, som främst har till uppgift att försöka överbrygga motsättningar mellan parterna för att underlätta att få till stånd en överenskommelse mellan parterna utan stridsåtgärder.</P>
<P class="p50 ft7">Möjligheten att bistå parterna med en förhandlingsledare fanns enligt den lagstiftning som gällde före MBL. Mot bakgrund av de goda erfarenheter som fanns av Industriavtalets opartiska ordföranden återinfördes i samband med Medlingsinstitutets inrättande en möjlighet för institutet att utse förhandlingsledare.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Även om de opartiska ordförandena enligt Industriavtalet utgjort förebilden föreligger den viktiga skillnaden mellan dessa och förhandlingsledarna att de förstnämnda har långtgående befogenheter, medan förhandlingsledarna helt saknar maktmedel.</P>
<P class="p51 ft7">Medlingsuppdraget och andra frågor med anknytning till medlarna behandlas närmare i avsnitt 9 nedan. Här skall dock uppmärksammas möjligheten för medlare att begära att Medlingsinstitutet skall besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av stridsåtgärd.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Ett sådant beslut får bara meddelas en gång för varje medlingsuppdrag och under förutsättning att det främjar en god lösning av tvisten. Befogenheten gäller endast när medlare har utsetts av Medlingsinstitutet och således inte på områden som omfattas av avtal om förhandlingsordning.</P>
<P class="p246 ft7">Beslutet att skjuta upp en varslad stridsåtgärd skall om möjligt föregås av samråd med parterna. Medlingsinstitutet har dock möjlighet att besluta om att varslet skall skjutas upp även om parterna på båda sidor anser att de har förhandlat färdigt.<SPAN class="ft30">13</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Bakgrunden till bestämmelsen är att det anses angeläget att uttömma alla förhandlingsmöjligheter innan en stridsåtgärd bryter ut och att det kan finnas fall när medlaren behöver ytterligare tid på sig för att kunna ena parterna. Möjligheten att skjuta på varsel skall enligt propositionen användas selektivt, bland annat för att undvika att parterna kalkylerar med ett uppskjutande.<SPAN class="ft30">14</SPAN></P>
<P class="p366 ft51"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft50">A prop.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft50">49 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft31">13</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000:32 s. 84.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">14</SPAN><SPAN class="ft52">A prop. s. 83.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p20 ft78">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft2"><SPAN class="ft2">8.3</SPAN><SPAN class="ft23">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p368 ft8"><SPAN class="ft8">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft83">Varsel</SPAN></P>
<P class="p369 ft7">Den bild som utredningens samrådskontakter har gett är att det totala antalet lagda varsel och utbrutna konflikter på den svenska arbetsmarknaden för närvarande inte utgör något generellt problem från lönebildningssynpunkt.</P>
<P class="p211 ft7">Däremot har många uppmärksammat förekomsten av upprepade konflikter på vissa avtalsområden, vilka, i enlighet med vad som ovan konstaterats, medfört skada eller i vart fall risk för skada för tredje part. Den ökade konfliktkänsligheten, förekomsten av oklara varsel liksom att varsel läggs för tidigt under avtalsförhandlingen har lyfts fram av flera. Även förekomsten av så kallade serievarsel har nämnts. Vidare har det uttryckts farhågor för möjligheten att nå målen väl fungerande lönebildning och arbetsfred i ett annat läge på arbetsmarknaden med ökad efterfrågan på arbetskraft och lägre arbetslöshet.</P>
<P class="p370 ft7">Antalet varsel i samband med förhandlingar om nya förbundsavtal har varierat sedan Medlingsinstitutet inrättades, inte minst beroende på hur stor del av arbetsmarknaden som samtidigt har omfattats av pågående avtalsförhandlingar.</P>
<P class="p371 ft3">Tabell 8.1 Antalet tvister där medlare förordnats och antalet lagda varsel i dessa tvister</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p22 ft4">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td143"><SPAN class="p20 ft4">Tvister där medlare</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td84"><SPAN class="p372 ft34">Lagda varsel i tvister</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td144"><SPAN class="p373 ft34">Verkställda varslade åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td145"><SPAN class="p197 ft34">Antalet förlorade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td143"><SPAN class="p20 ft4">förordnats</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td84"><SPAN class="p114 ft34">där medlare utsetts</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td144"><SPAN class="p20 ft4">tvister där medlare utsetts</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td145"><SPAN class="p374 ft34">arbetsdagar<SPAN class="ft27">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td146"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td147"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td98"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td148"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td149"><SPAN class="p20 ft69"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p22 ft4">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td143"><SPAN class="p375 ft4">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td84"><SPAN class="p372 ft34">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td144"><SPAN class="p376 ft41">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td145"><SPAN class="p377 ft4">11 098</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p22 ft4">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p378 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p379 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td144"><SPAN class="p376 ft41">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p380 ft4">838</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><SPAN class="p22 ft4">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p378 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p379 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td144"><SPAN class="p376 ft41">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td145"><SPAN class="p381 ft4">627 541<SPAN class="ft27">16</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td146"><SPAN class="p22 ft4">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td147"><SPAN class="p375 ft4">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p372 ft34">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td148"><SPAN class="p376 ft41">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td149"><SPAN class="p374 ft4">15 282</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft4">Källa: Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p382 ft41"><SPAN class="ft61">15</SPAN><SPAN class="ft93">I Medlingsinstitutets statistik redovisas omfattningen av en arbetsmarknadskonflikt i antalet hela arbetsdagar. Det betyder att partiella stridsåtgärder och konflikter som pågått del av dag har räknats om. Vidare är både lovliga och olovliga konflikter medtagna i statistiken.</SPAN></P>
<P class="p383 ft4"><SPAN class="ft31">16</SPAN><SPAN class="ft52">Närmare 600 000 av de förlorade arbetsdagarna är hänförliga till den så kallade Kommunalkonflikten.</SPAN></P>
<P class="p384 ft12">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">I samtliga fall har fackliga organisationer varslat först och i de fall där varsel har lagts av arbetsgivarsidan är det som svar på de fackliga organisationernas varsel.<SPAN class="ft30">17</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Medlingsinstitutet har i ett fall, under elektrikerkonflikten 2003, bedömt att den lagstadgade skyldigheten att varsla institutet sju arbetsdagar i förväg åsidosatts i samband med att Svenska Elektrikerförbundet (SEF) utvidgade konflikten med varsel om total arbetsnedläggelse vid tre företag under en vecka. Varslet lades en dag innan de varslade åtgärderna trädde i kraft. Detta föranledde Medlingsinstitutet att väcka talan mot SEF vid Stockholms tingsrätt med yrkande om 40 000 kr i varselavgift enligt 62a § MBL. Tingsrätten meddelade dom den 8 juni 2004 (mål nr T <NOBR>13889-03),</NOBR> i vilken det konstaterades att SEF medgivit yrkandet. På grund av medgivandet samt med beaktande av omständigheterna i målet, förpliktade tingsrätten SEF att betala varselavgift till staten med yrkat belopp.</P>
<P class="p246 ft7">Någon talan om förhöjd varselavgift har inte väckts av Medlingsinstitutet under utvärderingsperioden.</P>
<P class="p148 ft7">Under utvärderingen har, som ovan anförts, förekomsten av oklara varsel uppmärksammats. De oklara varslen medför problem att utläsa såväl varslets verkliga omfattning som dess konsekvenser. Enligt kritikerna tillämpas lagens varselregler på ett otillbörligt sätt, vilket i sin tur innebär ett hot mot en stabil arbetsmarknad. Flera avtalsslutande parter – både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan – menar att det finns behov av att förtydliga kraven på hur ett varsel skall vara utformat. Mot detta har anförts dels svårigheten i att faktiskt formulera ett alltigenom tydligt varsel, dels att det på grund av skilda förhållanden i olika branscher inte kan ställas upp alltför detaljerade krav på innehållet i varslet.</P>
<P class="p246 ft7">Från den privata arbetsgivarsidan har påpekats att varseltiderna borde förlängas ytterligare för att ge arbetsgivaren tid att förbereda sig inför en eventuell konflikt. Mot detta har, i första hand från medlare, anförts att medlingen inte är betjänt av längre varseltider. För en framgångsrik medling är det ofta viktigt med snabbhet och det tryck som varslet sätter på de förhandlande parterna. Som framgår nedan av avsnitt 8.3.2 har Medlingsinstitutet under utvärderingsperioden endast vid ett tillfälle beslutat att part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder.</P>
<P class="p385 ft4"><SPAN class="ft27">17 </SPAN>Avtalsrörelsen och lönebildningen 2004, Medlingsinstitutets årsbok, s. 153.</P>
<P class="p151 ft12">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p20 ft78">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft83">Medling</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">Antalet tvister där medlare förordnats har framgått av tabell 8.1. Av tabell 5.1 har vidare framgått antalet tvister där medlare förordnats utan parternas samtycke. Det kan konstateras att medlare endast undantagsvis har förordnats utan att parterna har samtyckt till förordnandet.</P>
<P class="p40 ft7">Medlingsinstitutet har inte vid något tillfälle under utvärderingsperioden utsett förhandlingsledare. Från Medlingsinstitutets sida har detta förklarats med att parterna inte har efterfrågat förhandlingsledare, utan enbart medlare. Ett skäl härför kan naturligtvis vara att förhandlingsledare är ett i praktiken oprövat instrument samt att Medlingsinstitutet inte heller i någon nämnvärd utsträckning har verkat för att sådan utses.</P>
<P class="p44 ft92">Medlingsinstitutet har endast vid två tillfällen, varav ett under utvärderingsperioden, beslutat om att skjuta upp en varslad stridsåtgärd.</P>
<P class="p283 ft7">Den 25 maj 2004 fattade Medlingsinstitutet beslut om att SEKO skulle skjuta på ett varsel som hade lagts i förhandlingarna med Sjöfartens Arbetsgivareförbund om nya Storsjöavtal. Medlarna hade begärt att Medlingsinstitutet skulle skjuta på den varslade stridsåtgärden sedan SEKO inte velat hörsamma medlarnas begäran om att skjuta på det aktuella varslet. Medlingsinstitutet konstaterade i beslutet att medlingsförhandlingarna pågick och att medlarna behövde ytterligare tid för att ena parterna om nya kollektivavtal. Medlingsinstitutet bedömde att alla möjligheter till en förhandlingslösning inte var uttömda och att ett uppskjutande av stridsåtgärderna skulle främja en god lösning av tvisten. Beslutet innebar att SEKO skulle skjuta upp det varslade stridsåtgärderna under 14 dagar.</P>
<P class="p334 ft7">Den 6 december 2005 beslutade Medlingsinstitutet att Svenska Elektrikerförbundet i två dygn skulle skjuta på de stridsåtgärder som förbundet varslat om i förhandlingarna med Energiföretagens Arbetsgivareförening. Som skäl för beslutet anförde Medlingsinstitutet att medlarna hade haft en begränsad tid till sitt förfogande innan de varslade stridsåtgärderna skulle träda ikraft samt att institutet delade medlarnas bedömning att dessa behövde mer tid för att ena parterna om ett kollektivavtal. Medlingsinstitutet anförde vidare att såvitt institutet kunde bedöma situationen var alla möjligheter till förhandlingslösning inte uttömda och parterna</P>
<P class="p386 ft12">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">borde med bistånd av medlarna kunna lösa tvisten utan stridsåtgärder.</P>
<P class="p148 ft7">Från den privata arbetsgivarsidan har framförts att Medlingsinstitutets befogenheter borde utökas, både så att en stridsåtgärd kan skjutas upp längre tid än 14 dagar och så att det vore möjligt att besluta om uppskjutande vid mer än ett tillfälle. Det har också ifrågasatts om inte Medlingsinstitutet på eget initiativ skulle kunna besluta om uppskjutande. Flertalet avtalsslutande parter liksom medlarna själva anser dock att nuvarande befogenheter är tillräckliga. Från medlarna har bland annat framhållits att en möjlighet att skjuta på varslade åtgärder under längre tid än idag inte skulle gagna en god lösning av tvisten utan snarare medföra att det tryck som en varslad stridsåtgärd utgör på förhandlingarna försvann. Utökade befogenheter i detta hänseende skulle enligt medlarnas samfällda uppfattning inte leda till vare sig snabbare eller bättre lösning av tvisterna.</P>
<P class="p387 ft2"><SPAN class="ft2">8.4</SPAN><SPAN class="ft23">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft8">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft83">Få konflikter inom den konkurrensutsatta sektorn</SPAN></P>
<P class="p296 ft7">Med förhållandevis få undantag har Medlingsinstitutets mål om arbetsfred kunnat uppnås under utvärderingsperioden. Det kan inte säkert sägas att tillkomsten av Medlingsinstitutet har spelat någon avgörande roll för detta. Arbetsmarknaden har under den aktuella perioden präglats av låg efterfrågan på arbetskraft och förhållandevis hög arbetslöshet. Därtill kommer att det stora flertalet av parterna på arbetsmarknaden uppenbarligen har tagit sitt ansvar för lönebildningen såvitt gäller målet arbetsfred. I takt med att ekonomin nu blir alltmer konkurrensutsatt och därmed konfliktkänsligheten ökar, skärps kraven på ansvarstagande hos de avtalsslutande parterna.</P>
<P class="p48 ft7">Den oro och de konflikter som har förekommit på arbetsmarknaden under utvärderingsperioden kan i första hand härledas till områden som inte är konkurrensutsatta. Härtill kommer att inom ett fåtal områden, exempelvis med behörighetskrav, har förekommit att konfliktåtgärder utformats på ett otydligt eller oproportionerligt sätt.</P>
<P class="p389 ft12">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p20 ft78">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft8"><SPAN class="ft8">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft83">God sed att träffa nytt avtal innan det gamla har löpt ut</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">Som tidigare konstaterats har inom huvuddelen av arbetsmarknaden och flertalet avtalsområden etablerats vad som kan betecknas som god sed vid lönebildning. Industriavtalet och andra samarbetsavtal har spelat en betydelsefull roll i detta avseende. God sed såvitt gäller målet lönebildning i samhällsekonomisk balans har behandlats i avsnitt 6. Kärnan i god sed vid lönebildning såvitt gäller målet arbetsfred är att parterna anstränger sig för att utan konflikt träffa nytt avtal innan det gamla har löpt ut.</P>
<P class="p300 ft7">I denna goda sed vid lönebildning ligger att alla möjligheter till förhandlingslösning skall prövas innan varsel om stridsåtgärd kan läggas. För att uppnå detta bör de avtalsslutande parterna, särskilt på avtalsområden där konfliktsituationer erfarenhetsmässigt ofta uppstår, på ett tidigt stadium av förhandlingarna erbjudas ett processtöd i form av förhandlingsledare eller medlare.</P>
<P class="p40 ft7">Som ovan framgått har Medlingsinstitutet inte vid något tillfälle förordnat förhandlingsledare att bistå förhandlande parter. Detta beror av allt att döma på att parterna i kontakterna med Medlingsinstitutet har efterfrågat medlare oavsett vilket skede som förhandlingarna mellan dem har befunnit sig i. I praktiken torde det således ha förekommit att medlarna kommit att överta en del av den roll som varit avsedd för förhandlingsledaren.</P>
<P class="p40 ft7">Förhandlingsledare som funktion återinfördes i MBL i samband med Medlingsinstitutets bildande med Industriavtalets opartiska ordförande som förebild. Enligt den i propositionen angivna definitionen var medlarens uppgift att få till stånd överenskommelser genom att överbrygga motsättningar mellan parterna – således i ett ganska sent skede av avtalsförhandlingarna. Förhandlingsledaren skulle däremot komma in tidigare i avtalsförhandlingarna. Återinförandet av möjligheten att utse förhandlingsledare syftade inte till att frånta parterna ansvaret för att förhandlingar kommer igång och drivs framåt. Syftet var snarast att erbjuda ett processtöd till självständiga parter.</P>
<P class="p291 ft7">Det finns såväl partsförhållanden som specifika avtalsfrågor som uppenbart kan vinna på att en förhandlingsledare eller medlare förordnas på ett tidigt stadium i förhandlingsprocessen. Därmed skulle de berörda parterna kunna få hjälp med att under längre tid och mindre tidspress nå en överenskommelse innan gällande avtal löper ut. Erfarenheterna i detta avseende av förebilden opartisk ordförande enligt Industriavtalet är också mycket goda.</P>
<P class="p390 ft12">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft7">Parternas möjligheter att i enlighet med den goda seden vid lönebildning kunna träffa nytt avtal innan det gamla löper ut kan således underlättas genom att Medlingsinstitutet aktivt verkar för att i tid utse förhandlingsledare eller medlare. Det väsentliga är inte om det är en förhandlingsledare eller en medlare som utses. Det avgörande är istället att parterna får hjälp med att träffa nytt avtal utan konflikt.</P>
<P class="p49 ft7">En lämplig riktpunkt kan vara att processtödet för parterna i form av förhandlingsledare eller medlare finns på plats senast två veckor innan avtalet löper ut. Om Medlingsinstitutet känner till att det finns mer komplicerade tvistefrågor mellan parterna bör institutet verka för att förhandlingsledare eller medlare förordnas vid en tidigare tidpunkt. Förhandlingsledare eller medlare utses normalt med parternas samtycke. Även utan samtycke bör emellertid Medlingsinstitutet, när berörda parter erfarenhetsmässigt har svårt att komma överens, redan på grundval härav kunna bedöma att risk för stridsåtgärder föreligger och därmed tillämpa bestämmelserna om tvungen medling.<SPAN class="ft30">18</SPAN></P>
<P class="p149 ft7">I förhandlingsledarens eller medlarens uppgift ingår att se till att parterna uttömmer alla möjligheter till förhandlingslösning. Genom att betona parternas ansvar för lönebildningen bör förhandlingsledaren eller medlaren därför verka för att parterna inte lägger varsel förrän alla möjligheter till en förhandlingslösning verkligen har tömts ut. Några formella befogenheter att hindra parterna från att varsla dessförinnan finns dock inte.</P>
<P class="p392 ft8"><SPAN class="ft8">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft83">God sed att varsla tydligt</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">När alla möjligheter till förhandlingslösning är uttömda kan varsel om stridsåtgärder aktualiseras. Det är väsentligt att de varsel som läggs är tydliga såväl avseende anledningen till som omfattningen av stridsåtgärden.<SPAN class="ft30">19 </SPAN>Enligt vår uppfattning måste begreppet stridsåtgärdens omfattning anses inbegripa även avsedda eller förväntade konsekvenser för motpart och tredje part.</P>
<P class="p47 ft7">Som god sed gäller dels att varsel som läggs skall vara tydliga i nu angivna avseenden, dels att tidsfristen för varslade stridsåtgärder inte skall börja löpa förrän varslets omfattning är klarlagd. I normalfallet föreligger inte några oklarheter i fråga om vare sig</P>
<P class="p393 ft51"><SPAN class="ft31">18</SPAN><SPAN class="ft50">Jämför 47 b § första stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">19</SPAN><SPAN class="ft52">Jämför 45 § fjärde stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td142"><SPAN class="p20 ft78">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">anledningen till eller omfattningen av den varslade stridsåtgärden. I de allra flesta fall följs således redan god sed i detta avseende och varseltiden börjar därmed löpa omedelbart.</P>
<P class="p14 ft7">Bedömningen av om ett varsel är tydligt bör göras av Medlingsinstitutet. Varseltiden bör inte börja löpa förrän varslets innebörd är klar för Medlingsinstitutet. Detta innebär att Medlingsinstitutet skyndsamt måste bedöma innebörden av varje varsel om stridsåtgärd. Om oklarheter föreligger skall Medlingsinstitutet omedelbart underrätta den varslande parten om detta. Därigenom ges den varslande parten möjlighet att göra erforderliga förtydliganden av varslet i direkt anslutning till att varslet lagts. I enlighet med god sed skall den varslande parten förlänga varseltiden till dess att varslets innebörd är utredd.</P>
<P class="p145 ft7">Den ovan föreslagna ordningen påverkar inte den varslade partens möjlighet att göra varselinvändning. Det bör också noteras att en stridsåtgärd som vidtas trots att varslets innebörd ej klarlagts inte på grund därav blir olovlig.</P>
<P class="p40 ft7">En etablering över hela arbetsmarknaden av god sed vid lönebildning i nu aktuellt avseende kan åstadkommas på två olika vägar. Ett sätt är att låta den goda seden komma till uttryck i lagstiftningen genom ett tillägg i 45 § MBL med innebörd att tidsfristen för varsel inte skall börja löpa förrän Medlingsinstitutet i beslut förklarat att varslets innebörd enligt 45 § sista stycket MBL har klarlagts. Ett annat sätt att ge tydligt uttryck för den goda seden är att i instruktionen till Medlingsinstitutet ge institutet i uppdrag att säkerställa att innebörden av ett varsel klarläggs samt att verka för att varslande part skjuter på varslet till dess klarhet bringats. Med hänsyn till vikten av att denna ordning kan etableras i tid före avtalsförhandlingarna år 2007 är alternativet med ett i instruktionen till Medlingsinstitutet nytt särskilt angivet uppdrag nu att föredra.</P>
<P class="p15 ft7">Genom att i god sed vid lönebildning inkludera en ordning som syftar till att öka klarheten i lagda varsel, ökar trycket på varslande part att redan från början formulera ett varsel som är klart såväl beträffande anledningen till som omfattningen av den varslade stridsåtgärden.</P>
<P class="p299 ft7">Ett varsel utgör under varseltiden ett tryck på de förhandlande parterna att nå en lösning på tvisten. Med hänsyn till den uppfattning som medlare fört fram – att en ytterligare förlängning av varseltiden riskerar att medföra att trycket går ur medlingsförhandlingarna – liksom till vårt förslag om tillämpning av den befintliga bestämmelsen om förhandlingsledare tidigare i avtals-</P>
<P class="p394 ft12">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Målet arbetsfred</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p214 ft7">processen är det inte motiverat att ytterligare förlänga varseltiden. Av samma skäl bör inte heller införas möjlighet att skjuta på varslad stridsåtgärd mer än en gång.</P>
<P class="p395 ft7">Om den i detta avsnitt beskrivna goda seden kan etableras över hela den svenska arbetsmarknaden kan också den grundläggande principen om parternas frihet under ansvar gälla även fortsättningsvis. Om detta visar sig inte vara möjligt bör regeringen aktualisera frågan om ett införande av en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder.</P>
<P class="p396 ft12">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p397 ft88"><SPAN class="ft94">9</SPAN><SPAN class="ft89">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p398 ft2"><SPAN class="ft2">9.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p321 ft7">Som framgått av avsnitt 5.2 och 8.2.2 kan Medlingsinstitutet utse medlare för antingen frivillig medling eller tvångsmedling mellan parter som förhandlar om kollektivavtal.</P>
<P class="p14 ft7">Medlarnas uppdrag är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Härtill kommer att även medlarna skall verka för en väl fungerande lönebildning.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Medlarna skall kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten kan medlarna lägga fram egna förslag till överenskommelse. Medlarna skall också verka för att en part skjuter upp eller ställer in en stridsåtgärd.</P>
<P class="p44 ft7">Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på medlares begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av stridsåtgärd.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Medlare kan vidare föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Vidare gäller att den som underlåter att följa en kallelse till förhandling inför medlare eller på annat sätt fullgöra sin förhandlingsskyldighet på begäran av medlaren genom beslut av Medlingsinstitutet kan föreläggas vid vite att fullgöra förhandlingsskyldigheten.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p399 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">48 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft50">Jämför avsnitt 6.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft50">49 § MBL. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft50">51 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft52">52 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft2"><SPAN class="ft2">9.2</SPAN><SPAN class="ft23">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p320 ft8"><SPAN class="ft8">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft83">Rekrytering av medlare</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">I propositionen anges att det ingår i Medlingsinstitutets uppdrag att se till att det finns en grupp medlare som är tillräckligt stor för att parterna skall kunna ha möjlighet att välja mellan olika medlare även under anhopning av parallella konflikter på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Medlingsinstitutet har under utvärderingsperioden anlitat 25 olika medlare. Det har under utvärderingen inte framkommit någon annan uppfattning än att detta utgör en tillräckligt stor grupp för att parterna skall ha en valmöjlighet när det gäller medlare. I praktiken är det dock så att det är ett mindre antal av dessa personer som mer frekvent utses som medlare. Detta medför att</P>
<P class="p401 ft7">parternas möjlighet att välja ändå kan uppfattas som begränsad. Under Förlikningsmannaexpeditionens tid var det vanligt att</P>
<P class="p281 ft7">medlarna hade ämbetsmannabakgrund. Numera har medlaren vanligen sin bakgrund i arbetsmarknadens parter, exempelvis som förhandlingschef i någon arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation. Några medlare är även verksamma som opartiska ordföranden enligt Industriavtalet.</P>
<P class="p47 ft7">Bland de medlare som Medlingsinstitutet har anlitat under åren <NOBR>2000–2004</NOBR> är fem kvinnor. Att så få kvinnor ingår i gruppen har till stor del sin förklaring i att kvinnor historiskt sett inte haft de befattningar som hittills utgjort rekryteringsbasen för medlare. Idag ser situationen annorlunda ut bland ledande befattningar hos de avtalsslutande parterna, vilket kan antas komma leda till en något mindre ojämn könsfördelning i medlargruppen. Nuvarande ojämna könsfördelning är i sig otillfredsställande.</P>
<P class="p51 ft7">I Medlingsinstitutets ansvar ingår att se till att medlarna är förberedda för att med kort varsel åta sig medlaruppdraget och att återväxten av medlare säkras.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Särskilt med hänsyn till att en del medlare tjänstgör mer sällan är det viktigt att medlarna hålls uppdaterade i frågor som rör lönebildningen. Ett sätt att hålla medlarna uppdaterade är genom den seminarieverksamhet som Medlingsinstitutet bedriver.<SPAN class="ft30">8</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">En effekt av att medlarna skall kunna åta sig uppdrag med kort varsel är att det kan vara svårt för de aktuella personerna att inneha andra uppdrag. Samtidigt kan medlingsuppdragen, med tanke på</P>
<P class="p320 ft51"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1999/2000:32 s. 55.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft81">A prop.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft82">Se avsnitt 10.2.2.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td129"><SPAN class="p20 ft41">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">hur de varierar över tid, i praktiken aldrig komma att utgöra full sysselsättning. Denna problematik hänger delvis samman med frågan om återväxten av medlare. Från Medlingsinstitutets sida har emellertid framhållits att nyrekryteringen av medlare, med tanke på antalet intresseanmälningar som finns hos institutet, inte utgör något problem.</P>
<P class="p402 ft8"><SPAN class="ft8">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft83">Förtroendet för medlarna</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">I propositionen betonas att det avgörande för en framgångsrik medling är att medlaren har båda parters förtroende samt att en viktig grund för det förtroendet är att medlaren är fristående.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>Att parterna har förtroende för medlarna har betydelse vid all medling, även vid tvångsmedling.</P>
<P class="p14 ft7">Medlingsuppdragets karaktär av förtroendeuppdrag har bland annat medfört att medlarna inte är anställda av Medlingsinstitutet utan förordnas för varje enskilt uppdrag. Regeringen framhöll i propositionen att de personer som Medlingsinstitutet utser till medlare även bör ha god kunskap om alternativa avtalslösningar och kunna bidra med konstruktiva idéer till att finna lösningar på parternas problem.<SPAN class="ft30">10</SPAN></P>
<P class="p145 ft7">Utvärderingen har visat att parterna upplever att de bemöts på ett korrekt och sakligt sätt av medlarna. Medlarna anses överlag ha erforderlig kompetens för att hantera medlingsuppdragen. Den allmänna uppfattningen hos parterna är att medlarna snabbt och effektivt har satt sig in i de aktuella förhandlingsfrågorna och även har förmått parterna att fokusera medlingsförhandlingarna på de frågor som är väsentliga.</P>
<P class="p44 ft7">Endast i enstaka fall har kontakten med och förtroendet för medlarna upplevts som otillfredsställande. Det har därvid framför allt varit fråga om medlingsuppdrag som väsentligen har avsett andra, mer branschspecifika, tvistefrågor än frågor om lön och allmänna anställningsvillkor.</P>
<P class="p403 ft51"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000: 32 s. 54.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft52">A prop. s. 71.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft8"><SPAN class="ft8">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft83">Medlingsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p238 ft7">Medlingsinstitutet har regelmässigt utsett två medlare för varje medlingsuppdrag. Medlarna i medlarparet har ofta olika bakgrund och erfarenheter. Det är till exempel inte ovanligt att den ena medlaren har sin bakgrund i en arbetsgivarorganisation och den andra medlaren i en facklig organisation. Enligt vad utredningen har erfarit bidrar medlarnas olika bakgrund till parternas förtroende för medlarparet, vilket i sin tur främjar en god lösning av tvisten. Även medlarna själva har framhållit att medlingsuppdraget underlättas av att de arbetar i par.</P>
<P class="p48 ft7">Medlingsuppdraget har blivit svårare och mera omfattande sedan Medlingsinstitutets tillkomst i och med att även medlarna – förutom att åstadkomma arbetsfred – skall verka för en väl fungerande lönebildning. Medlarna skall sålunda verka för att upprätthålla den lönenorm som har etablerats av den konkurrensutsatta sektorn. Detta innebär att medlarna inte enbart skall arbeta för en överenskommelse mellan parterna utan även beakta de samhällsekonomiska konsekvenserna av tvistelösningen. I detta sammanhang kan det nämnas att det inträffat att medlare vid något tillfälle har frånträtt medlaruppdraget, när det mot bakgrund av parternas ståndpunkter inte var möjligt att nå en överenskommelse utan att göra avsteg från uppdraget att medverka till en väl fungerande lönebildning.</P>
<P class="p149 ft7">De avtalsslutande parternas uppfattning är att, trots de svårigheter som det dubbla uppdraget kan innebära, medlarna väl har förmått hantera de två intressena vid fullgörandet av medlingsuppdragen.</P>
<P class="p49 ft7">Genom vad som har framkommit vid utredningen kan medlingsuppdraget i korthet beskrivas enligt följande.</P>
<P class="p303 ft7">Sedan Medlingsinstitutet utsett medlare i en tvist, informeras dessa om de kontakter institutet har haft med parterna inför den aktuella avtalsförhandlingen. Medlarna får emellertid inte några instruktioner om hur medlingsuppdraget skall fullgöras. I enlighet med regeringens intentioner agerar således medlarna fristående från Medlingsinstitutet. Däremot har medlarna möjlighet att vända sig till Medlingsinstitutet för information, till exempel beträffande hur en viss typ av fråga har lösts tidigare.</P>
<P class="p51 ft7">Medlarna anpassar medlingsarbetet efter förhållandena i varje enskild tvist och söker den arbetsform som bäst gagnar lösningen av den aktuella tvisten. Medlarna har uppgett att det inom ramen</P>
<P class="p247 ft12">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td128"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td129"><SPAN class="p20 ft41">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">för uppdraget kan bli fråga om att inte bara reda ut parternas ståndpunkter för att finna en lösning, utan även att reda ut innehållet i ett lagt varsel samt att verka för att varslande part på eget initiativ skjuter upp eller ställer in stridsåtgärd.</P>
<P class="p14 ft7">Inom ramen för medlingsuppdraget lämnar medlarna även regelmässigt ett eller flera bud till parterna. En fråga som har lyfts fram under utvärderingen är om medlarnas bud – framför allt slutbuden – är att anse som allmän handling och om de i så fall skall omfattas av sekretess. Såvitt framkommit är denna fråga för närvarande föremål för arbete inom regeringskansliet. Det saknas därför anledning att beröra den närmare i detta betänkande.</P>
<P class="p44 ft7">Medlingsuppdraget avslutas med att medlarna i en rapport till Medlingsinstitutet redovisar det genomförda uppdraget.</P>
<P class="p14 ft7">Medlarnas befogenheter i samband med medling inskränker sig till möjligheten att kunna förena en kallelse till förhandling inför medlare med vite.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Denna befogenhet har inte utnyttjats under utvärderingsperioden. Den befogenhet som Medlingsinstitutet har att på medlares begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder har behandlats i avsnitt 8. Här skall anmärkas att flertalet avtalsslutande parter liksom medlarna själva anser att nuvarande befogenheter för medlare och Medlingsinstitutet i aktuella avseenden är tillräckliga.</P>
<P class="p404 ft8"><SPAN class="ft8">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft83">Skiljeförfarande</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">Redan före Medlingsinstitutets inrättande gällde att en förlikningsman kunde föreslå parter, som inte kunde enas om avtal, att låta tvisten avgöras av skiljemän. Enligt nu gällande lagstiftning kan medlare föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Om stridsåtgärder redan har påbörjats kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.</P>
<P class="p285 ft7">Det finns ingen tradition på den svenska arbetsmarknaden att innehållet i kollektivavtal bestäms genom skiljeförfarande.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Utgångspunkten är, som tidigare har framhållits, att parterna själva når en överenskommelse. Möjligheten till skiljeförfarande har heller inte använts någon gång under utvärderingsperioden.</P>
<P class="p405 ft51"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft50">52 § andra stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft50">51 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">13</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1999/2000:32 s. 88.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlarna och medlingsuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft2"><SPAN class="ft2">9.3</SPAN><SPAN class="ft23">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Det allmänna förtroendet för medlarna, som enligt vår uppfattning delvis hänger samman med förhållandet att medlarna är fristående från Medlingsinstitutet, bidrar till att institutets medlingsverksamhet med enstaka undantag har stor legitimitet hos parterna. Till legitimiteten har också bidragit att Medlingsinstitutet regelmässigt utsett två medlare för varje medlingsuppdrag. Medlingsinstitutet bör därför göra på detta sätt även framgent.</P>
<P class="p47 ft7">Nyrekryteringen av medlare utgör av allt att döma inte något problem. För att säkra återväxten av medlare med erforderlig kompetensnivå kan det emellertid finnas anledning att se över nivån på den ersättning som betalas ut till medlarna.</P>
<P class="p47 ft7">Medlingsinstitutets dubbla uppdrag – arbetsfred och väl fungerande lönebildning – är svårare och mera krävande än Förlikningsmannaexpeditionens enda uppdrag. Vår uppfattning är dock att medlarna och Medlingsinstitutet hittills har förmått kombinera de två uppdragen väl.</P>
<P class="p148 ft7">En ökad användning av skiljedom i intressetvister förefaller inte aktuell. Det är dock tänkbart att en förhandlingsledare eller medlare, med den utökade användning av dessa som har föreslagits i avsnitt 8.4.2, skulle kunna bistå parterna med att identifiera specifika tvistefrågor som lämpligen kan lösas genom skiljeförfarande.</P>
<P class="p406 ft12">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">10 Medlingsinstitutet som forum</P>
<P class="p351 ft2"><SPAN class="ft2">10.1</SPAN><SPAN class="ft95">Inledning</SPAN></P>
<P class="p309 ft7">I Medlingsinstitutets uppdrag att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning ingår att skaffa information och åstadkomma öppenhet, jämförbarhet mellan avtal och avtalsområden, transparens, informationsutbyte och samsyn genom en väl avvägd kombination av överläggningar och informella kontakter. Medlingsinstitutet skall även söka förebygga och bidra till att lösa de konflikter som kan uppkomma till följd av att en parts agerande påverkar förutsättningarna för andra aktörer.<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p145 ft7">Medlingsinstitutets möjligheter att framgångsrikt fullgöra sina uppdrag och därigenom underlätta för parterna att ta samhällsekonomiska hänsyn är beroende av att institutet agerar på ett sådant sätt att det får förtroende och respekt hos de avtalsslutande parterna. I samband med inrättandet av Medlingsinstitutet konstaterade regeringen att det inte på förhand var möjligt att ange hur Medlingsinstitutet skall agera i detta avseende, utan att institutet måste ges stor frihet att själv välja sina arbetsformer.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Lagtexten anger endast att Medlingsinstitutet genom överläggningar med parter eller på annat sätt skall informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar samt ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Ett föreläggande att infinna sig till överläggningar hos Medlingsinstitutet kan förenas med vite.<SPAN class="ft30">4</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Medlingsinstitutet har under utvärderingsperioden utvecklat sina arbetsformer inom områdena analys, information och kommunikation. Medlingsinstitutet har i nu aktuella avseenden kommit att fungera som ett forum för kontakter med och mellan i första hand</P>
<P class="p407 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000:32 s. 43.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft50">A prop. s. 44.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft50">47 § första och andra stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft52">52 § första stycket MBL.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">de avtalsslutande parterna och övriga aktörer på arbetsmarknaden, men även med företrädare för departement och myndigheter samt för arbetsmarknadsforskningen. Genom publiceringen av den officiella lönestatistiken, liksom genom allmän information om lönebildningen, har Medlingsinstitutet även arbetat mot andra målgrupper.</P>
<P class="p49 ft7">Som nedan framgår har Medlingsinstitutet under utvärderingsperioden haft såväl formella samråd och överläggningar som informella kontakter med de avtalsslutande parterna. Dessa kontakter har avsett bland annat de samhällsekonomiska förutsättningarna för kommande avtalsförhandlingar, specifika avtalsfrågor och tillsättning av medlare. Institutet har vidare arrangerat konferenser och seminarier, publicerat årsrapporter och andra skrifter samt på ett antal andra sätt arbetat med att sprida information om frågor av betydelse för lönebildningen.</P>
<P class="p408 ft2"><SPAN class="ft2">10.2</SPAN><SPAN class="ft95">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p409 ft8"><SPAN class="ft8">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft10">Samråd och överläggningar</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">För såväl arbetsfred som en väl fungerande lönebildning är det av väsentlig betydelse att de avtalsslutande parterna kan komma igång med sina förhandlingar i så god tid att nya avtal kan träffas innan de gamla löpt ut. Medlingsinstitutet har därför rätt att på ett tidigt stadium kalla de avtalsslutande parterna till överläggningar.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">Medlingsinstitutet skall verka för att de avtalsslutande parterna upprättar tidsplaner för förhandlingarna, samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för förhandlingarna samt tillvarata och upprätthålla samsynen om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">Medlingsinstitutet har i regleringsbreven från och med år 2003 getts i uppdrag att vid överläggningarna med parterna fästa uppmärksamhet på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras på ett sådant sätt att avtalen främjar de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Medlingsinstitutet skall samråda med Jämställdhetsombudsmannen i samband med genomförandet av uppdraget. Uppdraget har avrapporterats till regeringen (Näringsdepartementet).</P>
<P class="p410 ft51"><SPAN class="ft49">5</SPAN><SPAN class="ft81">Jämför 47 § MBL.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft81">3 § </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> p. instruktionen.</P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft82">Medlingsinstitutet hade ett liknande uppdrag även under år 2002.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Medlingsinstitutet har årligen genomfört fortlöpande överläggningar med arbetsmarknadens parter på såväl förbundsnivå som central nivå. Överläggningarna har omfattat alla avtalsområden, även de som omfattas av avtal om förhandlingsordning. Vid överläggningarna har frågorna om tidsplaner för förhandlingarna, de samhällsekonomiska förutsättningarna för dessa samt den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll behandlats. Samtidigt har Medlingsinstitutet informerat sig om tidsplaner och yrkanden inför kommande eller pågående avtalsförhandlingar.</P>
<P class="p300 ft7">Vid sidan av de formella överläggningarna med parterna har även förekommit omfattande informella kontakter mellan företrädare för parterna och Medlingsinstitutets generaldirektör. De informella kontakterna har delvis berört samma frågor som överläggningarna.</P>
<P class="p14 ft7">Medlingsinstitutet har etablerat ett väl fungerande samarbete med Jämställdhetsombudsmannen. På basis av detta samarbete har jämställdhetsfrågorna bland annat behandlats vid Medlingsinstitutets överläggningar med de avtalsslutande parterna om kommande och pågående förhandlingar. Parterna har därvid bland annat redovisat avtalens skrivningar om jämställdhet och den praktiska tillämpningen därav.</P>
<P class="p300 ft7">Utvärderingen visar att såväl Medlingsinstitutet som de avtalsslutande parterna har övervägande goda erfarenheter av överläggningarna och de informella kontakterna. Samtalsklimatet har varit öppet, vilket bidragit till ett meningsfullt informationsutbyte. Från enstaka håll har framförts att Medlingsinstitutet inte tillräckligt tydligt har klargjort förutsättningarna för kommande avtalsförhandlingar. Synpunkten har i förekommande fall även gällt utsedda medlare. De avtalsslutande parter som särskilt har berört Medlingsinstitutets jämställdhetsuppdrag har framhållit att uppdraget är av stor betydelse och att det bör förstärkas. Såväl Medlingsinstitutet som Jämställdhetsombudsmannen har uppgett att arbetet med jämställdhetsfrågorna i samband med överläggningarna har gett resultat i form av genomslag i kollektivavtalen.</P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft8">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft10">Konferenser och seminarier</SPAN></P>
<P class="p321 ft7">Medlingsinstitutet har årligen genomfört ett antal konferenser som har berört frågor med anknytning till lönebildningen. Konferenserna har varit ett led i det ovan berörda uppdraget att samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna</P>
<P class="p412 ft12">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft7">för avtalsförhandlingarna och att tillvarata den samsyn som föreligger på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.</P>
<P class="p148 ft7">Bland konferenserna kan nämnas de som anordnas i samarbete med Konjunkturinstitutet i samband med publiceringen av Konjunkturinstitutets rapport ”Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen”.</P>
<P class="p148 ft7">Medlingsinstitutet har vidare några gånger per år arrangerat särskilda seminarier för medlargruppen. Vid sådana seminarier har bland annat behandlats ekonomiska prognoser, frågor om löneutrymme och förutsättningar för kommande avtalsrörelser.</P>
<P class="p47 ft7">Intresset för Medlingsinstitutets konferenser har generellt sett varit stort. I konferenserna har, förutom företrädare för de avtalsslutande parterna och arbetsgivar- och arbetstagarsidans centralorganisationer, företrädare för Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna, forskarvärlden, Industrins ekonomiska råd, departement samt medlare deltagit. Den allmänna uppfattningen hos deltagarna är att konferenserna och seminarierna är värdefulla, såväl med hänsyn till innehållet som till den möjlighet till informellt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna som ges i samband med dessa.</P>
<P class="p408 ft8"><SPAN class="ft8">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft10">Årsrapporter och andra skrifter</SPAN></P>
<P class="p356 ft7">Medlingsinstitutet skall årligen upprätta en rapport löneutvecklingen, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och omvärlden.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Avsikten är att rapporten skall innehålla en fyllig redovisning av den senaste utvecklingen i Sverige och i våra viktigaste konkurrentländer.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p413 ft7">I propositionen anges närmare vad rapporten bör innehålla.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Där anges att den årliga rapporten bör ge en beskrivning av betydelsefulla förändringar vad gäller löner, arbetskraftskostnader, produktivitetsutveckling, inkomstfördelning, inkomstutveckling, sysselsättning, avtalskonstruktioner, förhandlingssystem och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och omvärlden. Även lönebildningens strukturpåverkande effekter skall uppmärksammas. Vidare anges att rapporten inte bara bör vara beskrivande till sin karaktär</P>
<P class="p414 ft51"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft81">4 § 3 p. instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p262 ft51"><SPAN class="ft49">9</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1999/2000:32 s. 65.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft52">A prop. s. 65f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft7">utan även innehålla analyser av hur utvecklingen av arbetskraftskostnaderna har påverkat den samhällsekonomiska utvecklingen och i synnerhet sysselsättningsutvecklingen. Vidare framhålls att rapporten bör innehålla en redovisning och analys av de stridsåtgärder som arbetsmarknadens parter har vidtagit under året.</P>
<P class="p44 ft7">Medlingsinstitutet har under utvärderingsperioden publicerat årsrapporten ”Avtalsrörelsen och lönebildningen” för vart och ett av åren <NOBR>2001–2004.</NOBR> Årsrapporterna följer samma grunddisposition, men varierar något till sitt innehåll mellan åren. Varje årsrapport har innehållit redogörelser för lönebildningen och den samhällsekonomiska utvecklingen, förutsättningar för och genomförandet av avtalsrörelsen, jämställdhet, medling, varsel och stridsåtgärder, löner och arbetskraftskostnader samt konkurrenskraften. Därutöver innehöll exempelvis 2004 års rapport avsnitt om arbetstid, arbetsmiljö och konsekvenser av EU:s utvidgning. Varje årsrapport under utvärderingsperioden har avslutats med en sammanfattning av de avtal som har träffats under det aktuella året.</P>
<P class="p15 ft7">Utvärderingen visar att årsrapporterna anses ge en bra helhetsbild av arbetsmarknaden och att de i allmänhet röner stor uppskattning såväl hos de avtalsslutande parterna som hos berörda myndigheter och företrädare för forskningen.</P>
<P class="p14 ft7">Från Medlingsinstitutet har påpekats att det vore önskvärt att årsapporterna i utökad utsträckning innehöll till exempel internationella jämförelser, men att resurser för det saknas. Särskilt från den privata arbetsgivarsidan har framförts att Medlingsinstitutets redovisning av varsel och stridsåtgärder inte bara borde innehålla statistik över antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikt, utan även en kvalitativ bedömning av såväl lagda varsel som utbrutna konflikter.</P>
<P class="p145 ft7">Det har påpekats att i den mån Medlingsinstitutet i sina årsrapporter avser att framföra kritiska synpunkter mot avtalsslutande parter, bör synpunkterna på förhand kommuniceras med parterna för att ge möjlighet till bemötande. Detta har särskilt framhållits av parterna på det kommunala området med anledning av de synpunkter mot deras förhandlingsordningsavtal som Medlingsinstitutet anförde i årsrapporten 2003.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Det uppfattades då, i vart fall av ledande företrädare för de kommunala parterna, som att Medlingsinstitutet inte i förväg kommunicerat de aktuella synpunkterna.</P>
<P class="p415 ft4"><SPAN class="ft27">11 </SPAN>Avtalsrörelsen och lönebildning 2003, Medlingsinstitutets årsbok, s. 132f.</P>
<P class="p69 ft12">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft8"><SPAN class="ft8">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft10">Övriga informationsinsatser</SPAN></P>
<P class="p315 ft92">Från Medlingsinstitutets sida har iakttagits ett växande behov av information till allmänheten avseende frågor som har samband med lönebildningen.</P>
<P class="p303 ft7">I detta sammanhang kan noteras att företrädare för Medlingsinstitutet i viss utsträckning har medverkat som föreläsare, bland annat vid Journalisthögskolan, samt i massmedia. Vidare har Medlingsinstitutet i samarbete med Konjunkturinstitutet tagit fram en populärversion av Konjunkturinstitutets rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen, ”Lönebildningen och frukten av vårt arbete”. Skriften har under år 2004 getts ut i en tredje reviderad upplaga och sammanlagt har närmare 20 000 exemplar av skriften tryckts. Medlingsinstitutet har även arbetat kontinuerligt med att utveckla sin hemsida för att möta det dagliga informationsbehovet.</P>
<P class="p49 ft7">I propositionen anges att Medlingsinstitutets chef, om riksdagen finner det lämpligt, årligen inför riksdagens finansutskott och arbetsmarknadsutskott skall svara på frågor och redogöra för sin syn på hur lönebildningen, arbetskraftskostnaderna och sysselsättningen utvecklas samt för hur institutet har skött uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning utan att frånta parterna deras ansvar för lönebildningen.<SPAN class="ft30">12</SPAN></P>
<P class="p47 ft92">Medlingsinstitutets generaldirektör har deltagit vid sådana utskottsutfrågningar som anges och även medverkat vid arbetsmarknadsutskottets offentliga hearing om jämställda löner år 2004.</P>
<P class="p237 ft8"><SPAN class="ft8">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft10">Tillsättning av medlare</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">En särskild aspekt av Medlingsinstitutets kommunikation med parterna är de kontakter som föregår tillsättning av medlare i en konflikt.</P>
<P class="p50 ft7">Som framgått av avsnitt 5.3 har det övervägande antalet medlare förordnats med parternas samtycke. Att tvångsmedling sällan kommer ifråga är sannolikt ett resultat av de väl fungerande informella kontakterna mellan Medlingsinstitutet och parterna.</P>
<P class="p47 ft7">När medlare skall tillsättas inhämtar Medlingsinstitutet parternas synpunkter i fråga om de medlare som är aktuella för uppdraget. Vanligtvis accepterar parterna de medlare som Medlingsinstitutet</P>
<P class="p231 ft4"><SPAN class="ft27">12 </SPAN>Prop. 1999/2000:32 s. 67.</P>
<P class="p151 ft12">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td150"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft7">föreslår, men det förekommer att parterna anser att en föreslagen medlare är mindre lämplig av något skäl. Medlingsinstitutet har uppgett för utredningen att tungt vägande skäl mot tillsättande av en föreslagen medlare kan beaktas.</P>
<P class="p79 ft2"><SPAN class="ft2">10.3</SPAN><SPAN class="ft95">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p270 ft7">För ett ändamålsenligt medlingsinstitut är det viktigt att dess verksamhet inom områdena analys, information och kommunikation fungerar och skapar förtroende. Öppenhet samt ett tillfredsställande informationsutbyte och en aktiv dialog med berörda parter är därvid väsentligt. Som har framgått av redogörelsen i detta avsnitt har Medlingsinstitutet utvecklat arbetsformerna i detta avseende till att omfatta såväl bilaterala kontakter med de avtalsslutande parterna, seminarieverksamhet för både arbetsmarknaden i dess helhet och medlarna som skriftlig kommunikation i form av bland annat årsrapporter.</P>
<P class="p15 ft7">Den samfällda bilden är att Medlingsinstitutet som forum i alla nu aktuella avseenden har fungerat väl och helt i enlighet med lagstiftarens intentioner. De farhågor som fanns hos flera av arbetsmarknadens parter inför Medlingsinstitutets inrättande – att institutet skulle agera på ett sätt som innebar statlig inblandning i lönebildningen – har inte besannats. Framgången i detta avseende kan till största delen tillskrivas det arbetssätt och de arbetsformer för dialog som utvecklats av institutet under dess första generaldirektörs ledning.</P>
<P class="p145 ft7">I två avseenden finns dock utrymme för att ytterligare förbättra Medlingsinstitutets funktion som forum.</P>
<P class="p283 ft7">Medlingsinstitutet bör tilldelas resurser för att kunna utveckla sina årsrapporter i enlighet med de intentioner som lagstiftaren haft. Rapporterna bör således i högre utsträckning än i dag innehålla internationella jämförelser. Ett aktuellt exempel som skulle kunna belysas i årsrapporten är utvecklingen på den tyska arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet bör i sina rapporter även närmare redogöra för hur konflikter på arbetsmarknaden har genomförts och vilka konsekvenser de medfört.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Rapporterna bör analysera såväl direkta som indirekta effekter av stridsåtgärderna liksom även av varsel, när så är motiverat.</P>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft27">13 </SPAN>Jämför prop.1999/2000:32 s. 91.</P>
<P class="p69 ft12">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Medlingsinstitutet som forum</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft7">Vidare finns med hänvisning till ett växande behov av lättillgängligt material om lönebildningen anledning att överväga en populärversion av årsrapporten, motsvarande den som tagits fram av Konjunkturinstitutets rapport.</P>
<P class="p148 ft7">Vad som under utvärderingen har framkommit om att avtalsslutande parter i ett fall har upplevt uttalanden från Medlingsinstitutet som överraskande samt att motiven för institutets eller medlares agerande vid något tillfälle har upplevts som oklara, är naturligtvis inte tillfredsställande. I Medlingsinstitutets verksamhet måste såvitt möjligt undvikas att parter överraskas eller inte förstår motiven för ett visst agerande.</P>
<P class="p417 ft12">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB33299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft19">11 Statistikuppdraget</P>
<P class="p39 ft7">Som har framgått av avsnitt 5.4 är Medlingsinstitutet sedan år 2001 ansvarig myndighet för den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader. Medlingsinstitutet svarar vidare för Sveriges åtaganden gentemot Eurostat i fråga om lönestatistik. Dessa åtaganden blir allt mer omfattande.</P>
<P class="p44 ft7">Motivet för att placera statistikansvaret hos Medlingsinstitutet var bland annat att inrättandet av Medlingsinstitutet innebar att ansvaret för att följa och analysera svensk lönebildning därigenom skulle finnas vid en och samma myndighet. Medlingsinstitutet betraktades därmed också som huvudanvändare av statistiken.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Det antogs vidare att den sakkunskap och beställarkompetens som Medlingsinstitutets anställda representerar skulle resultera i ett stärkt förtroende för statistiken.</P>
<P class="p334 ft7">Bakom beslutet att ge Medlingsinstitutet beställaransvaret för den officiella lönestatistiken låg även en generell strävan i statsförvaltningen att där så är möjligt skilja på beställarroll och producentroll för att stärka såväl kvalitetskrav som kostnadsmedvetande i statistikproduktionen. Enligt regeringens uppfattning var det väsentligt att Medlingsinstitutet i sin beställarroll beaktade de produktionstekniska vinster och kostnadsmässiga besparingar som kan åstadkommas om lönestatistikproduktionen samordnas med angränsande statistik.<SPAN class="ft30">2</SPAN></P>
<P class="p284 ft7">Den officiella lönestatistiken består av dels konjunkturlönestatistiken, dels lönestrukturstatistiken. Utanför Medlingsinstitutets ansvarsområde ligger till exempel statistik över utbetalda löner. Dessa redovisas istället i SCB:s nationalräkenskaper.</P>
<P class="p418 ft51"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft50">Prop. 1999/2000:32 s. 57.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft52">A prop. s. 58.</SPAN></P>
<P class="p69 ft12">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft2"><SPAN class="ft2">11.1</SPAN><SPAN class="ft95">Konjunkturlönestatistik</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> finns kortperiodisk – i dag månatlig – lönestatistik för i stort sett hela arbetsmarknaden, den så kallade konjunkturlönestatistiken. Statistiken är summarisk – insamlandet av löneuppgifterna sker i form av genomsnittlig överenskommen månadslön för samtliga anställda (såvitt avser månadsavlönade) eller beräknas genom att den totala utbetalda lönesumman för en grupp anställda delas med det totala antalet utförda arbetstimmar (såvitt avser timavlönade). Uppgifterna för privat sektor insamlas från ett urval av närmare 8 000 företag. Den offentliga sektorn totalundersöks och redovisningen av denna bygger på individuppgifter.</P>
<P class="p149 ft7">Konjunkturlönestatistiken redovisas på fem olika områden: arbetare privat sektor, tjänstemän privat sektor, primärkommuner, landsting och stat. Indelningen i arbetare och tjänstemän görs för närvarande endast inom den privata sektorn. För den aktuella månaden redovisas timlön för arbetare respektive månadslön för tjänstemän och den procentuella ökningen från motsvarande månad föregående år.</P>
<P class="p49 ft7">Då lönebegreppen skiljer sig åt i konjunkturlönestatistikens olika delar är lönenivåuppgifterna inte helt jämförbara, varför endast de procentuella förändringstalen är relevanta vid lönejämförelser. Sammanvägningen av dessa förändringstal till löneökningar för olika sektorer och för hela ekonomin görs av Medlingsinstitutet. Före sammanvägningen av förändringstalen kompletteras dessa i möjligaste mån av Medlingsinstitutet med sådana löneförändringar som inte ger utslag i statistiken, till exempel effekterna av vissa arbetstidsförkortningar.</P>
<P class="p51 ft7">Konjunkturlönestatistiken, som redovisas cirka två månader efter mätperiodens utgång, kompletteras under ett års tid successivt med retroaktiva löneutbetalningar.</P>
<P class="p148 ft7">Syftet med konjunkturlönestatistiken är att ge underlag för konjunkturanalyser och konjunkturprognoser dels totalt för hela samhällsekonomin, dels för olika sektorer/näringsgrenar och större kollektiv. För att tillgodose dessa krav är statistiken månatlig och redovisas med någorlunda kort eftersläpning. Det definitiva utfallet kan konstateras först efter tolv månader. Bland viktiga användare av konjunkturlönestatistiken kan nämnas Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och andra konjunkturbedömare.</P>
<P class="p182 ft12">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p20 ft78">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft7">Med konjunkturlönestatistiken som grund beräknas det svenska arbetskraftskostnadsindexet (AKI) avseende den privata sektorn. Detta är främst framtaget för prisregleringar av långa affärskontrakt mellan företag. Konjunkturlönestatistiken utgör även basen för Labour Cost Index (LCI) inom <NOBR>EU-statistiken.<SPAN class="ft30">3</SPAN></NOBR></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft2">11.2</SPAN><SPAN class="ft95">Lönestrukturstatistik</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Lönestrukturstatistiken baseras på individuppgifter och redovisas med samma sektorsindelning som konjunkturlönestatistiken, det vill säga arbetare privat sektor, tjänstemän privat sektor, primärkommuner, landsting och stat. Någon redovisning per avtalsområde finns inte. Däremot redovisas statistiken för olika näringsgrenar inom privat sektor. Dessutom finns uppgifter om kön, ålder, yrke, utbildning, region samt olika kombinationer av dessa variabler. Statistiken innehåller också uppgifter om lönespridning för olika grupper av anställda.</P>
<P class="p284 ft7">Lönestrukturstatistiken är resultatet av en årlig undersökning, där mätperioden numera är en månad – september för privat sektor och staten respektive november för kommuner och landsting. Detta medför att statistikens kvalitet påverkas av när löneavtal träffas och när de nya lönerna utbetalas.</P>
<P class="p44 ft7">Redovisningen av lönestrukturstatistiken sker i SCB:s statistiska meddelanden, serie AM, Löner för arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor, Löner och sysselsättning inom primärkommunal, landstingskommunal respektive statlig sektor.</P>
<P class="p119 ft7">Syftet med lönestrukturstatistiken är att ge jämförbar information just om lönestrukturen på arbetsmarknaden. De krav som ställs på lönestrukturstatistik kommer främst från användare av jämställdhetsstatistik, arbetsmarknadsforskningen, företag, organisationer och massmedia.</P>
<P class="p79 ft2"><SPAN class="ft2">11.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft95">EU-statistik</SPAN></NOBR></P>
<P class="p309 ft7">Den <NOBR>EU-statistik</NOBR> som ingår i Medlingsinstitutets ansvarsområde är för närvarande LCI, Labour Cost Survey (LCS) samt Structure of Earnings Survey (SES).</P>
<P class="p420 ft4"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>Se avsnitt 11.3.</P>
<P class="p421 ft12">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft7">LCI är ett kvartalsindex över arbetskraftskostnader. Det omfattar för närvarande endast näringslivet och innehåller ingen uppdelning på arbetare och tjänstemän. Redovisningen sker i indexform. LCI befinner sig i ett utvecklings- och uppbyggnadsskede. Från och med år 2007 skall även näringsgrenar inom offentlig sektor redovisas.</P>
<P class="p49 ft7">LCS är en undersökning som mäter arbetsgivarnas totala kostnader för arbetskraften på årsbasis. Lönebegreppet omfattar såväl arbetad som ej arbetad tid inklusive sjuklön. Dessutom skall bonus, vinstdelning, personaloptioner samt avgångsvederlag redovisas. Arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal skall ingå och dessutom andra arbetskraftskostnader som till exempel kostnader för viss personalutbildning, företagshälsovård och personalrekrytering. Begreppet arbetskraftskostnader är vidare än i AKI och LCI. Undersökningen görs vart fjärde år. Uppgifterna för år 2000 publicerades år 2002. LCS för år 2004 publiceras under år 2006.</P>
<P class="p51 ft7">SES är en undersökning som från och med år 2002 görs för vart fjärde år. Uppgifterna för år 2002 redovisades år 2005. SES har många likheter med den svenska lönestrukturstatistiken, men innehåller dessutom uppgifter om hur mycket den anställde arbetat under året samt olika typer av bonus.</P>
<P class="p337 ft2"><SPAN class="ft2">11.4</SPAN><SPAN class="ft95">Erfarenheter under perioden </SPAN><NOBR>2000–2004</NOBR></P>
<P class="p356 ft7">Medlingsinstitutets bemanning för att hantera beställarfunktionen av ovan beskrivna omfattande officiella lönestatistik, analysverksamhet samt kontakter med statistikens intressenter inskränker sig för närvarande till drygt en årsarbetskraft.</P>
<P class="p148 ft7">Medlingsinstitutets totala kostnader för statistiken har varierat mellan drygt 32,3 miljoner kronor (år 2002) och 35,1 miljoner kronor (år 2005). Även delposterna för den ordinarie statistikproduktionen, <NOBR>EU-statistiken</NOBR> och utvecklingskostnaderna har varierat mellan åren. De största variationerna gäller för <NOBR>EU-statisti-</NOBR> ken. Kostnaderna har varierat mellan 400 000 kronor för år 2004 och 3,6 miljoner kronor för år 2005. På liknande sätt har utvecklingskostnaderna varierat mellan 100 000 kronor för år 2001 och 800 000 kronor för år 2005. För att möta ökande kostnader för <NOBR>EU-statistiken</NOBR> och till detta kopplade utvecklingskostnader genomförde Medlingsinstitutet med början år 2004, med effekt året</P>
<P class="p422 ft12">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p20 ft78">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">därpå, rationaliseringar och besparingar om totalt 2,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p423 ft7">Statistiken har sedan Medlingsinstitutet övertog beställaransvaret i flera avseenden undergått såväl utveckling som översyn. Som ett exempel kan nämnas den arbetsgrupp som Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet i oktober 2003 tog initiativ till för att göra en översyn av frågor och problem som uppstår vid användningen av olika statistikkällor, den så kallade <NOBR>MAL-grup-</NOBR> pen.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Arbetsgruppen bestod bland annat av representanter för Medlingsinstitutet, Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och SCB. Syftet med gruppens arbete var att nå en samsyn om statistikkällornas jämförbarhet och tolkning. MAL- gruppens arbete redovisades i en slutrapport i september 2004.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>Vidare har Medlingsinstitutet varje år samrått med de viktigaste intressenterna för lönestatistiken samt diskuterat frågor kring statistiken vid olika seminarier.</P>
<P class="p67 ft7">Den samfällda bild som getts vid utredningens samrådskontakter är att de avtalsslutande parterna i begränsad utsträckning använder sig av den officiella lönestatistiken i avtalssammanhang. I den mån parterna därvid överhuvudtaget anser sig behöva statistik, använder de egen eller partsgemensam statistik.</P>
<P class="p40 ft7">Ett antal parter har kritiserat den månadsvisa redovisningen i konjunkturlönestatistiken för att vara missvisande och därmed störande i förhållande till den egna statistiken. Skälet till detta torde bland annat vara ovan beskrivna variationer under året. Från några håll har även framförts att konjunkturlönestatistiken borde fördelas på olika branscher eller rentav avtalsområden. I den mån parter har uttryckt kritik mot lönestrukturstatistiken går den ut på att den statistiken är för trubbig. Från vissa parter har framförts att statistiken inte utgör tillräckligt underlag för jämställdhetsanalyser. Från <NOBR>LO-håll</NOBR> har framförts att lönestrukturstatistiken även borde belysa löner för ledande befattningshavare.</P>
<P class="p424 ft51"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft50">Medlingsinstitutets Arbetsgrupp för Lönestatistik.</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft96">Att mäta lönestatistiken, Slutrapport från Medlingsinstitutets Arbetsgrupp för Lönestatistik.</SPAN></P>
<P class="p425 ft12">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft2"><SPAN class="ft2">11.5</SPAN><SPAN class="ft95">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Det kan först konstateras att Medlingsinstitutet för fullgörandet av sitt uppdrag har behov av såväl kortperiodisk som strukturell information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader på den svenska arbetsmarknaden på samhällsekonomisk nivå. Vidare behöver bland annat Finansdepartementet och Riksbanken konjunkturlönestatistik för sina respektive ekonomiska analyser. Lönestrukturstatistiken kommer till användning bland annat vid jämställdhetsanalyser och i arbetsmarknadsforskningen. Utvärderingen har visat att varken konjunkturlönestatistik eller lönestrukturstatistik kommer till annat än begränsad användning i avtalssammanhang hos de avtalsslutande parterna.</P>
<P class="p246 ft7">Statistiken är redan i sin nuvarande utformning omfattande. Medlingsinstitutet har trots begränsade resurser gjort en betydelsefull insats för att förbättra statistikens utformning med hänsyn till det behov av statistiken som olika användare har. Arbetet har genomförts efter samråd med statistikens intressenter.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Bland annat har arbetet medfört att redovisningen av retroaktiva löneutbetalningar förbättrats. Vidare har en mer förfinad insamling av uppgifter till lönestrukturstatistiken förbättrat möjligheten till fördjupade analyser av lönerelationen mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p51 ft7">Jämställdhetsaspekten har under utvärderingsperioden fått allt större betydelse i förbundsavtalen. Enligt instruktionen skall Medlingsinstitutet analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv.<SPAN class="ft30">7 </SPAN>Medlingsinstitutet har även i regleringsbrev getts ett särskilt uppdrag på jämställdhetsområdet.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>För att kunna kartlägga och analysera skillnader mellan mäns och kvinnors löner behövs tillförlitlig statistik. De synpunkter som under utvärderingen har framförts från ett antal avtalsslutande parter visar att det kan det finnas anledning att se över förutsättningarna för att ytterligare förfina uppgiftsinsamlingen och redovisningen av statistiken för att därigenom förbättra möjligheten till relevanta och korrekta analyser av mäns och kvinnors löner.</P>
<P class="p149 ft7">Medlingsinstitutet skall, förutom uppdraget på jämställdhetsområdet, följa frågan om diskriminering i lönesättningen på andra</P>
<P class="p426 ft51"><SPAN class="ft49">6</SPAN><SPAN class="ft90">Se Avtalsrörelsen och lönebildningen 2001, Medlingsinsitutets årsrapport, s. 96f, Avtalsrörelsen och lönebildningen 2002, Medlingsinsitutets årsrapport, s. 106f, Avtalsrörelsen och lönebildningen 2003, Medlingsinsitutets årsrapport, s. 156ff, samt Avtalsrörelsen och lönebildningen 2004, Medlingsinsitutets årsrapport, s. 177ff.</SPAN></P>
<P class="p427 ft51"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft81">4 § instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft82">Se avsnitt 10.2.1.</SPAN></P>
<P class="p151 ft12">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p20 ft78">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft7">grunder än kön.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>Det är synnerligen oklart om det finns stöd i lag för att inhämta statistikuppgifter i alla de avseenden som krävs för att Medlingsinstitutet skall kunna fullgöra detta uppdrag. Eftersom uppdraget därmed inte är genomförbart bör det lämpligen återkallas eller i vart fall preciseras med utgångspunkt från vad som är lagligen möjligt.</P>
<P class="p119 ft7">När det gäller frågan om statistiken som underlag för analys av löner för ledande befattningar gör vi följande överväganden.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningar är redan i andra sammanhang föremål för öppen redovisning. För alla företag gäller årsredovisningslagens regler om redovisning av ersättningsbelopp för bland annat styrelseledamöter och verkställande direktörer.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>För börsnoterade företag gäller därutöver särskilda regler om redovisning på individnivå av ersättningar och förmåner.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Ytterligare principer för redovisning av respektive beslut om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningar finns i Svensk kod för bolagsstyrning. Sammantaget finns således ett omfattande offentligt underlag avseende ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningar. Med hänsyn härtill saknas anledning att låta den officiella lönestatistiken innefatta en separat redovisning av detta. Vi noterar dock att de öppet redovisade anställningsvillkoren för ledande befattningar självfallet kan ha en signaleffekt och därmed indirekt påverka lönebildningen.</P>
<P class="p361 ft7">De huvudsakliga skälen för att ge Medlingsinstitutet statistikansvaret för den officiella lönestatistiken har redovisats ovan. En utgångspunkt var att Medlingsinstitutet, med hänsyn till det samlade uppdraget för att följa och analysera svensk lönebildning, framstod som huvudanvändare av statistiken. Vidare förutsattes att Medlingsinstitutet skulle besitta erforderlig sakkunskap och beställarkompetens för att hantera beställaransvaret, vilket skulle resultera i ett stärkt förtroende för statistiken.</P>
<P class="p44 ft7">Som har framgått ovan är den officiella lönestatistiken omfattande. <NOBR>EU-statistiken</NOBR> är dessutom föremål för kontinuerligt utvecklingsarbete. Medlingsinstitutet har drygt en årsarbetskraft för att hantera sitt statistikansvar. Från Medlingsinstitutets sida har</P>
<P class="p428 ft51"><SPAN class="ft31">9</SPAN><SPAN class="ft50">4 § instruktionen.</SPAN></P>
<P class="p429 ft51"><SPAN class="ft31">10</SPAN><SPAN class="ft90">Med ledande befattningar avses i detta sammanhang främst verkställande direktörer i börsnoterade företag.</SPAN></P>
<P class="p287 ft51"><SPAN class="ft31">11</SPAN><SPAN class="ft50">5 kap. 20 § årsredovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft97">Näringslivets börskommittés regler, som är infogade i varje företags noteringsavtal med börsen.</SPAN></P>
<P class="p425 ft12">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft7">framförts att resurserna inte räcker för att göra nödvändiga analyser av behovet av statistik hos olika användare samt för att utveckla statistiken i enlighet därmed. Trots detta har Medlingsinstitutet i ett antal avseenden utvecklat redovisningen av statistiken. Enligt vår uppfattning är emellertid nuvarande resursavvägning orimlig mellan Medlingsinstitutet som beställaransvarig och SCB som producerande myndighet. En naturlig slutsats av detta är att antingen måste Medlingsinstitutet förstärkas i sin beställarfunktion eller statistikansvaret åläggas någon annan myndighet.</P>
<P class="p51 ft7">Medlingsinstitutet besitter genom sin personal en mycket god sakkunskap om den svenska arbetsmarknaden. En förstärkning av Medlingsinstitutets resurser skulle möjliggöra för institutet att utifrån denna kunskap bättre kunna analysera behovet av statistik och i samband därmed också identifiera eventuella förändringar av nuvarande redovisning av statistiken. I takt med att <NOBR>EU-statistiken</NOBR> utvecklas kan till exempel finnas anledning att utvärdera en avveckling av svenska motsvarigheter till de statistikprodukter som tillhandahålls av Eurostat. En analys av statistiken i nu aktuella avseenden bör ske i samråd med viktiga användare av statistiken och arbetsmarknadens parter. En förstärkning av Medlingsinstitutets analysfunktion kan i viss utsträckning ske genom att resurser frigörs redan inom Medlingsinstitutets befintliga anslagsram. Huvudinriktningen måste dock vara att genom tillförande av resurser successivt förstärka Medlingsinstitutets beställarkompetens inom en totalt sett oförändrad anslagsram för lönestatistiken. Därmed skulle balansen mellan Medlingsinstitutet och SCB kunna förbättras i beställarrespektive producenttrollen.</P>
<P class="p430 ft7">Alternativet att lägga ansvaret för den officiella lönestatistiken på någon annan myndighet måste också prövas. Det mest naturliga vore i så fall att återföra ansvaret till SCB.</P>
<P class="p148 ft7">Det huvudsakliga skälet för att återföra statistikansvaret till SCB är att utvärderingen har visat att det numera är svårt att hävda att Medlingsinstitutet framstår som en huvudanvändare av statistiken. Medlingsinstitutet är visserligen en viktig användare av statistiken och besitter också en för statistiken synnerligen viktig kompetens. Användarkretsen är dock bred och statistiken är av stor betydelse även för till exempel Finansdepartementet och Riksbanken. Därtill kommer att statistikansvaret är resurskrävande för Medlingsinstitutet, som istället bör kunna koncentrera sin verksamhet till huvuduppdragen väl fungerande lönebildning och medling. För</P>
<P class="p431 ft12">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td151"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p20 ft78">Statistikuppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft7">Medlingsinstitutets möjligheter att uppnå målen med dessa uppdrag torde det sakna betydelse var statistikansvaret placeras.</P>
<P class="p347 ft7">Mot ovan angivna bakgrund förordar vi att statistikansvaret återförs till SCB. På så sätt skulle även en produktionsmässig samordning kunna ske av hela lönestatistiken, bland annat med hänvisning till det omfattande arbetet gentemot Eurostat. Det är därvid väsentligt att SCB tar tillvara den sakkunskap som finns hos Medlingsinstitutet. Behovsanalys och utformning av den officiella lönestatistiken bör därför ske i nära samarbete med Medlingsinstitutet, liksom även med andra användare av statistiken.</P>
<P class="p432 ft12">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p433 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p434 ft98">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr0 td152"><SPAN class="p22 ft2">Utvärdering av Medlingsinstitutet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td153"><SPAN class="p435 ft2">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td152"><SPAN class="p20 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td153"><SPAN class="p435 ft99">2005:29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td154"><SPAN class="p20 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td155"><SPAN class="p20 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2005.</P>
<P class="p437 ft8">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p438 ft8">En utredare ges i uppdrag att utvärdera Medlingsinstitutets verksamhet under åren <NOBR>2000–2004,</NOBR> givet ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsmarknadens parter, utifrån målet om en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred.</P>
<P class="p439 ft35">Utvärderingen skall utgå från en analys av dels hur lönebildningen långsiktigt har fungerat från <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt, dels de krav som ställs på lönebildningen i Sverige sedan början av 2000- talet. Analysen skall omfatta såväl makroekonomiska förhållanden som förändringar i förhandlingssystem och partsrelationer, t.ex. när det gäller användningen av varsel om stridsåtgärder och medling samt förekomsten av utbrutna arbetsmarknadskonflikter.</P>
<P class="p440 ft8">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 31 mars 2006.</P>
<P class="p437 ft8">Bakgrund</P>
<P class="p438 ft8">Medlingsinstitutet inrättades den 1 juni 2000. Samtidigt genomfördes vissa ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och sekretesslagen (1980:100). Förändringarna syftade till att främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som gör det möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser.</P>
<P class="p441 ft26">I Sverige har arbetsmarknadens parter det huvudsakliga ansvaret för att lönebildningen. Staten tillhandahåller ett ramverk för lönebildningen genom lagstiftning om stridsåtgärder och medling. Därtill har Riksbanken en särskilt viktig roll i att hålla inflationen i</P>
<P class="p442 ft12">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft8">linje med inflationsmålet och därmed minska osäkerheten om framtida reallöner.</P>
<P class="p443 ft35">Lönebildningen i Sverige hade fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> under flera decennier fungerat otillfredsställande ur såväl ett samhällsperspektiv som den enskilde löntagarens synvinkel. Kombinationen av ett bristfälligt samspel mellan olika aktörer på arbetsmarknaden i avtalsförhandlingarna, ett svagt institutionellt ramverk för lönebildningen och upprepade stabiliseringspolitiska misslyckanden bidrog till att samhällsintresset av en löneutveckling som på lång sikt överensstämmer med produktivitetsutvecklingen och en låg inflationstakt inte tillgodosågs.</P>
<P class="p51 ft8">Högre nominella löneökningar i Sverige än i vår omvärld drev upp inflationen och urholkade reallönerna. Trots nominella löneökningar på sammanlagt omkring 150 procent steg de genomsnittliga reallönerna inte alls mellan 1980 och 1995. För att rädda konkurrenskraften och sysselsättningen tvingades Sverige till devalveringar, som i sin tur drev upp inflationstakten.</P>
<P class="p47 ft8">Genom reformer av den ekonomiska politiken kom förutsättningarna för lönebildningen att förändras under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En väsentlig reform var införandet av ett fastlagt inflationsmål som aviserades i början av 1993 efter det att kronan släppts att flyta fritt hösten 1992. Riksbanken valde själv utformningen av inflationsmålet som övergripande inriktning för penningpolitiken. År 1999 gavs Riksbanken ökad självständighet och den praxis om inflationsmålspolitik som utvecklats fick formellt stöd i Riksbankslagen. En annan central reform som bidragit till minskad osäkerhet är den stramare statliga budgetprocessen med utgiftstak och balanskrav för kommuner och landsting. Förutsättningarna förändrades även i övrigt genom att omfattningen av svensk import och export trendmässigt har fortsatt att öka och en ökad omvandlingstakt i näringslivet.</P>
<P class="p444 ft24">Under samma period togs ett antal initiativ från såväl arbetsmarknadens parter som regeringen för att förbättra lönebildningen. Här kan exempelvis nämnas Rehnbergkommissionen och stabiliseringsavtalet <NOBR>1991–1992,</NOBR> LO:s projekt Lön, inflation, sysselsättning och arbetslöshet (LISA), Industriavtalet 1997, som omfattade ett samarbetsavtal mellan parterna inom industrin och ett avtal om förhandlingsordning, samt diskussionen mellan parterna om en allians för tillväxt 1998. Vidare tillsattes 1997 Utredningen om ett förstärkt förlikningsmannainstitut. Med utredningens betänkande som underlag föreslog regeringen i proposition 1999/2000:32</P>
<P class="p445 ft12">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<P class="p0 ft4">SOU 2006:32 Bilaga 1</P>
<P class="p446 ft8">Lönebildning för full sysselsättning inrättandet av den nya myndigheten Medlingsinstitutet och ett antal förändringar i regelverket på lönebildningsområdet. Förslagen i propositionen genomfördes och sammanfattas nedan.</P>
<P class="p447 ft7">Inrättandet av Medlingsinstitutet och ändringar i regelverket vid avtalsförhandlingar och konflikt</P>
<P class="p184 ft8">Medlingsinstitutet inrättades den 1 juni 2000 och gavs ett vidare uppdrag än föregångaren Statens förlikningsmannaexpedition. Medlingsinstitutets uppgift är att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning. Målet för verksamheten är en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred. Verksamheten regleras i förordning (2000:258) med instruktion för Medlingsinstitutet samt i <NOBR>46–49,</NOBR> <NOBR>51–53</NOBR> och 62 a §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.</P>
<P class="p120 ft35">I uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning ingår att agera tidigt. Medlingsinstitutet skall bland annat kalla parter till överläggningar eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar samt samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för förhandlingarna. Medlingsinstitutets analys- och informationsarbete syftar också till att ge riksdagen och regeringen ett underlag om utvecklingen på lönebildningsområdet samt att informera allmänheten. Medlingsinstitutet ansvarar för en årlig rapport om lönebildningen medan Konjunkturinstitutet ansvarar för en årlig rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Statistikansvaret för den officiella lönestatistiken fördes över till Medlingsinstitutet från Statistiska centralbyrån den 1 januari 2001.</P>
<P class="p448 ft8">När det gäller regelverket vid avtalsförhandling och konflikt genomfördes den 1 juni 2000 vissa ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och sekretesslagen (1980:100). Medlingsinstitutet gavs följande befogenheter. Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Om det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats har institutet rätt att utse medlare även utan parternas samtycke. Detta gäller dock inte om parterna är bundna av ett avtal om förhandlingsordning med regler om bl.a. medling som är registrerat hos Medlingsinstitutet.</P>
<P class="p449 ft12">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">Varseltiden inför en förestående konflikt förlängdes från sju dagar till sju arbetsdagar. Den part som underlåter att varsla Medlingsinstitutet kan bli skyldig att betala en varselavgift till staten om minst 30 000 kronor och högst 100 000 kronor.</P>
<P class="p148 ft8">Om det främjar en god lösning av tvisten får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta om att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Beslut om uppskjutande får meddelas en gång för varje medlingsuppdrag. Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot institutets beslut kan bli skyldig att betala en förhöjd varselavgift till staten om minst 300 000 kronor och högst 1 000 000 kronor.</P>
<P class="p83 ft35">Syftet med förändringarna var att främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som gör det möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser utan att begränsa parternas möjligheter och ansvar för hur avtalslösningar utformas.</P>
<P class="p148 ft8">Utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och dess konsekvenser för den samhällsekonomiska utvecklingen lyftes fram tydligare genom förbättrad lönestatistik och mer regelbundet genomförda analyser av hur lönebildningen fungerar. Genom att informationen förbättrades på detta sätt motverkas risken för att olika grupper på arbetsmarknaden i konkurrens med varandra driver upp löneökningarna på ett sätt som i slutändan skapar ett sämre utfall för alla.</P>
<P class="p51 ft8">Ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadens parter och staten tydliggjordes. Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen medan staten har ett övergripande samhällsekonomiskt ansvar som går utöver det ansvar som parterna har för lönebildningen. I detta övergripande samhällsekonomiska ansvar ingår bland annat att tillvarata alla samhällsmedborgares legitima intresse av en väl fungerande lönebildning. Inga principiella förändringar i ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadens parter och staten genomfördes.</P>
<P class="p51 ft8">Fördelen med avtal för reglering av förhandlingsordningar och vidtagande av stridsåtgärder framhölls. För de fall där avtalslösningar inte kan nås förstärktes lagstiftningen genom att vägen till konflikt gjordes trögare och genom att tillhandahålla ett kraftfullare konfliktlösningssystem.</P>
<P class="p450 ft12">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft7">Utvärdering av Medlingsinstitutets verksamhet</P>
<P class="p451 ft8">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> fördes, som beskrivits ovan, en omfattande diskussion om hur lönebildningen skulle kunna förbättras. Det fanns en bred samsyn om behovet av en väl fungerande lönebildning. Däremot rådde oenighet om vilka åtgärder som borde vidtas. Farhågor fanns för att ändringar av regelverket skulle leda till att staten genom statlig inkomstpolitik skulle göra intrång på parternas ansvarsområde, alternativt att ändringarna skulle bli så begränsade att de skulle bli verkningslösa och inte leda till en bättre fungerande lönebildning.</P>
<P class="p68 ft24">Inrättandet av Medlingsinstitutet och genomförandet av ändringar i regelverket vid avtalsförhandlingar och konflikt föregicks av noggranna överväganden av regeringen. Regeringen angav också i propositionen 1999/2000:32 Lönebildning för full sysselsättning att Medlingsinstitutets verksamhet borde utvärderas efter tre år. Därefter har regeringen gjort bedömningen att utvärderingen bör genomföras när Medlingsinstitutet hunnit vara verksamt under två större avtalsrörelser, dvs. efter 2004 års avtalsrörelse.</P>
<P class="p452 ft26">Eftersom ett brett utredningsarbete om spelreglerna för lönebildningen genomfördes så sent som <NOBR>1997–1998</NOBR> finns enligt regeringen för närvarande inte skäl att ånyo göra en sådan översyn.</P>
<P class="p17 ft8">Uppdraget</P>
<P class="p365 ft8">En utredare ges i uppdrag att utvärdera Medlingsinstitutets verksamhet under åren <NOBR>2000–2004,</NOBR> givet den ovan beskrivna ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsmarknadens parter, utifrån målet om en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred.</P>
<P class="p40 ft8">Utvärderingen skall utgå från en analys av dels hur lönebildningen långsiktigt har fungerat från <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt utifrån ett arbetsrättsligt, nationalekonomiskt och statsvetenskapligt perspektiv, dels de krav som ställs på lönebildningen i Sverige sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> och en bedömning av hur dessa kan komma att förändras. Analysen skall omfatta såväl makroekonomiska förhållanden som förändringar i förhandlingssystem och partsrelationer, t.ex. när det gäller användningen av varsel om stridsåtgärder och medling samt förekomsten av utbrutna arbetsmarknadskonflikter.</P>
<P class="p453 ft12">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">Eftersom en exakt kvantitativ bedömning av effekterna av Medlingsinstitutets insatser inte kan göras bör analysen till övervägande del vara av kvalitativt problematiserande karaktär.</P>
<P class="p63 ft8">I utvärderingen skall följande ingå:</P>
<P class="p454 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en beskrivning av Medlingsinstitutets verksamhet under perioden, inklusive användningen av befogenheter som t.ex. möjligheten att skjuta upp stridsåtgärder och att ta ut varselavgift, samt en bedömning av verksamhetens effekter på lönebildningen och arbetsmarknadens parters agerande,</SPAN></P>
<P class="p455 ft24"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft101">en bedömning av hur Medlingsinstitutets nya uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning har påverkat fullgörandet av det gamla uppdraget att medla i arbetstvister och vice versa,</SPAN></P>
<P class="p317 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en bedömning av hur Medlingsinstitutet i sin verksamhet har agerat utifrån sina befogenheter och om det finns anledning att göra justeringar i befogenheternas utformning,</SPAN></P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en bedömning av Medlingsinstitutets bidrag till en väl fungerande arbetsmarknad i ljuset av de reformer som redan hade kommit på plats under andra hälften av </SPAN><NOBR>1990-talet,</NOBR></P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en analys av svårigheter och möjligheter när det gäller att tillvarata och upprätthålla samsynen på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll, särskilt Medlingsinstitutets uppgift i detta sammanhang,</SPAN></P>
<P class="p318 ft43"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft102">en bedömning av dels Medlingsinstitutets medlande roll i syfte att undvika arbetsmarknadskonflikter, dels institutets legitimitet hos parterna,</SPAN></P>
<P class="p317 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en bedömning av Medlingsinstitutets möjligheter att inom ramen för sin analys- och informationsverksamhet ge relevant information till olika målgrupper som avtalsslutande parter, riksdagen och regeringen samt allmänheten,</SPAN></P>
<P class="p317 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en analys av hur möjligheten till registrering av avtal om förhandlingsordning hos Medlingsinstitutet har hanterats av arbetsmarknadens parter och en bedömning av vilka krav som ställts på utformningen av avtal om förhandlingsordning för att dessa skall registreras hos Medlingsinstitutet,</SPAN></P>
<P class="p318 ft43"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft102">en bedömning av Medlingsinstitutets insatser ur ett jämställdhetsperspektiv utifrån uppdraget i instruktionen och regleringsbrev,</SPAN></P>
<P class="p456 ft12">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en analys av den eventuella konflikt som kan uppstå mellan å ena sidan Medlingsinstitutets makroperspektiv i verksamheten och å andra sidan arbetsgivares och arbetstagares mikroperspektiv i samband med lönebildningen, samt en bedömning av hur Medlingsinstitutets möjlighet att agera påverkas av att löneökningsutrymmet på flera områden inte anges i avtalen, eller om Medlingsinstitutet har påverkat utvecklingen mot en mer lokal lönebildning,</SPAN></P>
<P class="p77 ft35"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft103">en bedömning av hur Medlingsinstitutet hanterat statistikansvaret för den officiella lönestatistiken samt hur den tillgängliga lönestatistiken svarar mot det behov av information som måste tillgodoses för att en väl fungerande lönebildning skall underlättas, samt som underlag för jämställdhetsanalyser och analyser av löner för ledande befattningar,</SPAN></P>
<P class="p242 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">en bedömning av effekterna av Konjunkturinstitutets rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen samt</SPAN></P>
<P class="p458 ft8"><SPAN class="ft8">•</SPAN><SPAN class="ft15">eventuella förslag till förändringar med anledning av analyserna och bedömningarna enligt uppdraget.</SPAN></P>
<P class="p416 ft8">Samråd</P>
<P class="p144 ft8">Utredaren skall under arbetet samråda med Medlingsinstitutet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet, Jämställdhetsombudsmannen, Riksbanken, Ekonomiska rådet samt arbetsmarknadens parter, såväl centralorganisationer som avtalsslutande parter inom olika sektorer. Vidare skall utredaren samråda med de företrädare för forskningen och intressenter i övrigt, t.ex. användare av lönestatistiken, som utredaren finner lämpligt.</P>
<P class="p420 ft8">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p459 ft8">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 31 mars 2006.</P>
<P class="p460 ft8">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p461 ft12">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
</DIV>
<DIV id="page_117">
<P class="p462 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p463 ft19">Förteckning över utredningens kontakter</P>
<P class="p464 ft7">Myndigheter och andra offentliga organ</P>
<P class="p465 ft8">Ekonomiska rådet</P>
<P class="p466 ft8">Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering</P>
<P class="p19 ft8">Jämställdhetsombudsmannen</P>
<P class="p19 ft8">Konjunkturinstitutet</P>
<P class="p466 ft8">Medlingsinstitutet</P>
<P class="p19 ft8">Statistiska centralbyrån</P>
<P class="p19 ft8">Sveriges riksbank</P>
<P class="p434 ft7">Medlare</P>
<P class="p467 ft8"><NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Albåge</P>
<P class="p19 ft8">Peter Ander</P>
<P class="p19 ft8">Gunnar Grenfors</P>
<P class="p466 ft8">Gunnar Högberg</P>
<P class="p19 ft8">Benne Lantz</P>
<P class="p19 ft8">Gösta Larsson</P>
<P class="p466 ft8">Göte Larsson</P>
<P class="p19 ft8">Rune Larson</P>
<P class="p19 ft8">Claes Stråth</P>
<P class="p434 ft7">Huvudorganisationer/centralorganisationer</P>
<P class="p467 ft8">Arbetsgivarverket</P>
<P class="p19 ft8">Landsorganisationen i Sverige</P>
<P class="p19 ft8">Sveriges Akademikers Centralorganisation</P>
<P class="p466 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting</P>
<P class="p19 ft8">Svenskt Näringsliv</P>
<P class="p19 ft8">Tjänstemännens Centralorganisation</P>
<P class="p442 ft12">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft7">Avtalsslutande parter</P>
<P class="p10 ft8">Arbetsgivarorganisationer</P>
<P class="p468 ft9">Almega <NOBR>IT-företagens</NOBR> arbetsgivarorganisation Almega Samhallförbundet</P>
<P class="p469 ft8">Almega Tjänsteföretagen</P>
<P class="p470 ft8">Almega Tjänsteförbunden Arbetsgivarverket</P>
<P class="p471 ft18">Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Bemanningsföretagen</P>
<P class="p472 ft8">Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna</P>
<P class="p473 ft8">Elektriska Installatörsorganisationen EIO Flygarbetsgivarna</P>
<P class="p11 ft8">Industri- och Kemigruppen</P>
<P class="p474 ft8">Medie- och Informationsarbetsgivarna Motorbranschens Arbetsgivareförbund Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Sjöfartens Arbetsgivareförbund Skogsindustrierna</P>
<P class="p475 ft35">Svensk Handel Sveriges Byggindustrier Sveriges Hamnar</P>
<P class="p476 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting Teknikföretagen TEKOindustrierna Tidningsutgivarna Vårdföretagarna</P>
<P class="p477 ft8">Arbetstagarorganisationer</P>
<P class="p478 ft8">Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna Civilingenjörsförbundet Finansförbundet</P>
<P class="p479 ft8">Grafiska fackförbundet – Mediafacket Handelsanställdas förbund Industrifacket</P>
<P class="p480 ft8">Journalistförbundet JUSEK</P>
<P class="p17 ft12">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft8">Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund</P>
<P class="p11 ft8">Livsmedelsarbetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Lärarförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Lärarnas Riksförbund</P>
<P class="p11 ft8">Naturvetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">SACOförbundet Trafik och Järnväg</P>
<P class="p0 ft8"><NOBR>SACO-S</NOBR></P>
<P class="p11 ft8">SEKO – Facket för Service och Kommunikation</P>
<P class="p0 ft8">Sif</P>
<P class="p0 ft8">Skogs- och Träfacket</P>
<P class="p11 ft8">SRAT</P>
<P class="p0 ft8">Svenska Byggnadsarbetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Svenska Elektrikerförbundet</P>
<P class="p11 ft8">Svenska Kommunalarbetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Svenska Metallindustriarbetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Svenska Pappersindustriarbetareförbundet</P>
<P class="p11 ft8">Svenska Transportarbetareförbundet</P>
<P class="p0 ft8">Sveriges Farmacevtförbund</P>
<P class="p0 ft8">Sveriges Läkarförbund</P>
<P class="p11 ft8">Sveriges Psykologförbund</P>
<P class="p0 ft8">Sveriges Skolledareförbund</P>
<P class="p0 ft8">Tjänstemannaförbundet HTF</P>
<P class="p11 ft8">Vårdförbundet</P>
<P class="p482 ft12">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p462 ft4">Bilaga 3</P>
<P class="p483 ft88">Förteckning över registrerade förhandlingsordningsavtal</P>
<P class="p484 ft19">enligt § 47 b medbestämmandelagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr26 td157"><SPAN class="p20 ft3">Parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td158"><SPAN class="p20 ft4">Registrerings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td157"><SPAN class="p20 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td158"><SPAN class="p20 ft3">datum</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p287 ft104">Industrins förhandlingsavtal den 18 augusti 1999 mellan ALMEGA Industri och Kemiförbundet, Byggnadsämnesförbundet, Gruvornas Arbetsgivareförbund, Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund, Träindustriförbundet, TEKOindustrierna, Sveriges Civilingenjörsförbund, Industrifacket, Skogs- och Träfacket, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Papperindustriförbundet.</P>
<P class="p287 ft104">Ledaravtalet – förhandlingsordningsavtal den 7 juni 2000 mellan Sveriges Verkstadsförening och Ledarna</P>
<P class="p42 ft104">Kommunala avtalet om förhandlingsordning den 4 maj 2000 mellan Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska Kyrkans Församlingsförbund å ena sidan och Kommunalarbetareförbundet, OFR:s förbundsområden Allmän kommunal verksamhet respektive Hälso- och sjukvård jämte i förbunden ingående organisationer, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Akamikeralliansen och till Alliansen anslutna riksorganisationer å andra sidan.</P>
<P class="p287 ft104">Samarbetsavtalet för det statliga området den 13 juni 2000 mellan Arbetsgivarverket å ena sidan och OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, <NOBR>SACO-S</NOBR> och till <NOBR>SACO-S</NOBR> hörande förbund sammantagna samt <NOBR>SEKO-Facket</NOBR> för Service och Kommunikation å andra sidan.</P>
<P class="p42 ft104">Förhandlingsavtal den 11 september 2000 för handelssektorn mellan Sveriges Handelsarbetsgivare å ena sidan och Tjänstemannaförbundet HTF å andra sidan.</P>
<P class="p42 ft104">Förhandlingsavtal den 24 oktober 2000 för handelssektorn mellan Sveriges Handelsarbetsgivare å ena sidan och Civilingenjörsförbundet, Agfrifack, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, JUSEK, Kyrkans Akademikerförbund, Skolledarna och Sveriges Psykologförbund å andra sidan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft104">4.9.2000</P>
<P class="p485 ft104">4.9.2000</P>
<P class="p486 ft104">5.10.2000</P>
<P class="p485 ft104">9.10.2000</P>
<P class="p487 ft104">7.12.2000</P>
<P class="p481 ft104">7.12.2000</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p488 ft105">Förhandlingsavtalet för transportnäringen den 4 februari 2004 mellan Biltrafikens Arbetsgivareförbund, Bussarbetsgivarna, Flygarbetsgivarna, Sveriges Hamnar och Sjöfartens Arbetsgivarförbund å ena sidan samt Tjänstemannaförbundet HTF och Civilingenjörsförbundet å andra sidan.</P>
<P class="p489 ft104">Avtalet ersätter tidigare avtal den 9 november 2000. Sjöfartens Arbetsgivareförbund har tillkommit i det nya avtalet.</P>
<P class="p490 ft104">Förhandlingsavtal den 10 november 2003 mellan Almega Tjänsteföretagen/Medie- och Informationsarbetsgivarna (MIA) å ena sidan och Tjänstemannaförbundet HTF, Civilingenjörsförbundet, Agrifack, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, JUSEK, Kyrkans Akademikerförbund, Skolledarna, Sveriges Psykologförbund å andra sidan. Avtalet ersätter tidigare avtal 20 oktober 2000.</P>
<P class="p488 ft104">Förhandlingsavtal den 19 december 2000 mellan Ledarna och Stoppmöbelförbundet.</P>
<P class="p491 ft104">Förhandlingsavtal den 19 december 2000 mellan Ledarna och <NOBR>TEKO-industrierna.</NOBR></P>
<P class="p490 ft104">Förhandlingsavtal den 31 oktober 2000 mellan Ledarna och Föreningen Sveriges Skogsindustrier.</P>
<P class="p490 ft104">Förhandlingsavtal den 29 januari 2001 mellan Almega Industri och Kemiförbundet, Byggnadsämnesförbundet och Livsmedelsföretagen å ena sidan och Ledarna å andra sidan.</P>
<P class="p492 ft104">Förhandlingsavtal den 18 januari 2001 mellan Arbetsgivarverket och Försäkringskasseförbundet å ena sidan samt Försäkringsanställdas förbund och <NOBR>SACO-S</NOBR> samt till <NOBR>SACO-S</NOBR> hörande förbund sammantagna å andra sidan.</P>
<P class="p491 ft104">Förhandlingsavtal den 16 mars 2001 mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation å ena sidan och JUSEK å andra sidan.</P>
<P class="p491 ft104">Förhandlingsavtal den 19 mars 2001 mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation å ena sidan och Försäkringstjänstemannaförbundet å andra sidan.</P>
<P class="p491 ft104">Förhandlingsavtal den 22 maj 2001 mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet å ena sidan och Ledarna å andra sidan.</P>
<P class="p490 ft104">Förhandlingsavtal den 16 maj 2001 mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet å ena sidan och Svenska Kommunalarbetareförbundet Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, Agrifack, Sveriges Veterinärförbund, Sif samt Sveriges Civilingenjörsförbund å andra sidan.</P>
<P class="p493 ft12">122</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft104">23.2.2004</P>
<P class="p494 ft104">25.11.2003</P>
<P class="p495 ft104">29.1.2001</P>
<P class="p486 ft104">26.1.2001</P>
<P class="p8 ft104">9.2.2001</P>
<P class="p8 ft104">15.3.2001</P>
<P class="p496 ft104">30.3.2001</P>
<P class="p496 ft104">5.4.2001</P>
<P class="p481 ft104">12.9.2001</P>
<P class="p481 ft104">20.9.2001</P>
<P class="p86 ft104">12.11.2002</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr8 td156"><SPAN class="p20 ft4">SOU 2006:32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p20 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft105">Förhandlingsavtal den 4 december 2003 för <NOBR>IT-branschen</NOBR> 23.2.2004 mellan Almega <NOBR>IT-företagens</NOBR> Arbetsgivarorganisation å</P>
<P class="p498 ft104">ena sidan och Civilekonomerna, Civilingenjörsförbundet, Jusek, SEKO och Sif å andra sidan.</P>
<P class="p499 ft12">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">Statens offentliga utredningar 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p500 ft3"><SPAN class="ft41">1.</SPAN><SPAN class="ft106">Skola & Samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p501 ft3"><SPAN class="ft41">2.</SPAN><SPAN class="ft106">Omprövning av medborgarskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p502 ft3"><SPAN class="ft41">3.</SPAN><SPAN class="ft106">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p503 ft108"><SPAN class="ft41">4.</SPAN><SPAN class="ft107">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</SPAN></P>
<P class="p504 ft3"><SPAN class="ft41">5.</SPAN><SPAN class="ft106">Organisering av regional utvecklingspolitik – balansera utveckling och förvaltning.</SPAN></P>
<P class="p505 ft4">Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. N.</P>
<P class="p506 ft5"><SPAN class="ft41">6.</SPAN><SPAN class="ft109">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till </SPAN><NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. UD.</P>
<P class="p507 ft3"><SPAN class="ft41">7.</SPAN><SPAN class="ft106">Studieavgifter i högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p501 ft3"><SPAN class="ft41">8.</SPAN><SPAN class="ft106">Mångfald och räckvidd. U.</SPAN></P>
<P class="p501 ft3"><SPAN class="ft41">9.</SPAN><SPAN class="ft106">Kontroll av varor vid inre gräns. Fi.</SPAN></P>
<P class="p508 ft3"><SPAN class="ft41">10.</SPAN><SPAN class="ft110">Ett förnyat programkontor. U.</SPAN></P>
<P class="p508 ft3"><SPAN class="ft41">11.</SPAN><SPAN class="ft110">Spel i en föränderlig värld. Fi.</SPAN></P>
<P class="p509 ft3"><SPAN class="ft41">12.</SPAN><SPAN class="ft110">Rattfylleri och sjöfylleri. Ju.</SPAN></P>
<P class="p508 ft3"><SPAN class="ft41">13.</SPAN><SPAN class="ft110">Djurskydd vid hästavel. Jo.</SPAN></P>
<P class="p508 ft3"><SPAN class="ft41">14.</SPAN><SPAN class="ft110">Samernas sedvanemarker. Jo.</SPAN></P>
<P class="p508 ft3"><SPAN class="ft41">15.</SPAN><SPAN class="ft110">Detaljhandel med nikotinläkemedel. S.</SPAN></P>
<P class="p510 ft3"><SPAN class="ft41">16.</SPAN><SPAN class="ft110">Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft41">17.</SPAN><SPAN class="ft110">Ny häkteslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p512 ft108"><SPAN class="ft41">18.</SPAN><SPAN class="ft111">Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet – Effektivitet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p513 ft3"><SPAN class="ft41">19.</SPAN><SPAN class="ft110">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. Ju.</SPAN></P>
<P class="p511 ft3"><SPAN class="ft41">20.</SPAN><SPAN class="ft110">Tonnageskatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p514 ft3"><SPAN class="ft41">21.</SPAN><SPAN class="ft110">Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p515 ft4"><SPAN class="ft4">22.</SPAN><SPAN class="ft82">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. Ju</SPAN></P>
<P class="p326 ft3"><SPAN class="ft4">23.</SPAN><SPAN class="ft112">Nya skatteregler för idrotten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p516 ft3"><SPAN class="ft4">24.</SPAN><SPAN class="ft112">Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p122 ft3"><SPAN class="ft4">25.</SPAN><SPAN class="ft112">Arbetslivsresurs.</SPAN></P>
<P class="p517 ft4">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och</P>
<P class="p518 ft3">Arbetslivstjänster. N.</P>
<P class="p519 ft3"><SPAN class="ft4">26.</SPAN><SPAN class="ft112">Sverige som värdland för internationella organisationer. UD.</SPAN></P>
<P class="p122 ft3"><SPAN class="ft4">27.</SPAN><SPAN class="ft112">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. S.</SPAN></P>
<P class="p287 ft3"><SPAN class="ft4">28.</SPAN><SPAN class="ft112">Nya upphandlingsregler 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p520 ft108"><SPAN class="ft4">29.</SPAN><SPAN class="ft113">Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p122 ft3"><SPAN class="ft4">30.</SPAN><SPAN class="ft112">Är rättvisan rättvis?</SPAN></P>
<P class="p521 ft3">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Ju.</P>
<P class="p522 ft3"><SPAN class="ft4">31.</SPAN><SPAN class="ft112">Anställ unga! U.</SPAN></P>
<P class="p523 ft4"><SPAN class="ft4">32.</SPAN><SPAN class="ft82">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB332126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">Statens offentliga utredningar 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">Systematisk förteckning</P>
<P class="p524 ft4">Justitiedepartementet</P>
<P class="p525 ft3">Omprövning av medborgarskap. [2] Rattfylleri och sjöfylleri. [12]</P>
<P class="p526 ft3">Ny häkteslag. [17]</P>
<P class="p527 ft3">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. [19] Mediernas Vi och Dom. Mediernas</P>
<P class="p528 ft3">betydelse för den strukturella diskrimineringen. [21]</P>
<P class="p529 ft3">En sammanhållen diskrimineringslagstiftning.</P>
<P class="p530 ft3">Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. [22]</P>
<P class="p0 ft3">Är rättvisan rättvis?</P>
<P class="p528 ft3">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. [30]</P>
<P class="p486 ft4">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p531 ft5">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/EG angående</P>
<P class="p532 ft3">flyktingar och andra skyddsbehövande. [6]</P>
<P class="p533 ft3">Sverige som värdland för internationella organisationer. [26]</P>
<P class="p486 ft4">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p534 ft3">Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. [16]</P>
<P class="p535 ft3">Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet – Effektivitet. [18]</P>
<P class="p12 ft4">Socialdepartementet</P>
<P class="p536 ft108">Detaljhandel med nikotinläkemedel. [15] Avgift för matservice inom äldre- och</P>
<P class="p537 ft3">handikappomsorgen. [24]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p538 ft3">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. [27] Teckenspråk och teckenspråkiga.</P>
<P class="p539 ft3">Kunskaps- och forskningsöversikt. [29]</P>
<P class="p253 ft4">Finansdepartementet</P>
<P class="p540 ft3">Kontroll av varor vid inre gräns. [9] Spel i en föränderlig värld. [11] Tonnageskatt. [20]</P>
<P class="p541 ft3">Nya skatteregler för idrotten. [23] Nya upphandlingsregler 2. [28]</P>
<P class="p486 ft4">Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p9 ft3">Skola & Samhälle. [1] Studieavgifter i högskolan. [7] Mångfald och räckvidd. [8]</P>
<P class="p542 ft3">Ett förnyat programkontor. [10] Anställ unga! [31]</P>
<P class="p253 ft4">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p0 ft3">Djurskydd vid hästavel. [13]</P>
<P class="p11 ft3">Samernas sedvanemarker. [14]</P>
<P class="p253 ft4">Näringsdepartementet</P>
<P class="p543 ft3">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. [3]</P>
<P class="p544 ft108">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [4]</P>
<P class="p11 ft3">Organisering av regional utvecklingspolitik</P>
<P class="p545 ft108">– balansera utveckling och förvaltning. Rapport 2 till Organisationsutredningen för regional tillväxt. [5]</P>
<P class="p11 ft3">Arbetslivsresurs.</P>
<P class="p546 ft108">Ett statligt ägt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. [25]</P>
<P class="p547 ft3">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. [32]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GUB332SOU_2006__32.pdf1136953pdfGod sed vid lönebildninghttps://data.riksdagen.se/fil/C4DDB59F-9FA8-4926-9806-4337BCB4464F