2788264 GUB319 2006 19 sou sou Statens offentliga utredningar 2006:19 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 19 0 2007-01-01 00:00:00 2015-09-08 09:56:04 2007-01-01 00:00:00 Att återta mitt språk, del 1 titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GUB319/text https://data.riksdagen.se/dokument/GUB319 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GUB319 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:47px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:82px 0px 37px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_35 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_36 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_36 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_36 #id_4 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_37 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_38 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_38 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_38 #id_4 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_40 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_40 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_4 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #id_5 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_40 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_6 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:621px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:42px;z-index:-1;width:446px;height:411px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:446px;height:411px;} #page_70 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:14px;} #page_70 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img3 {position:relative;width:38px;height:14px;} #page_70 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img5 {position:relative;width:260px;height:14px;} #page_70 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img7 {position:relative;width:38px;height:13px;} #page_70 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:13px;} #page_70 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:14px;} #page_70 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img11 {position:relative;width:120px;height:14px;} #page_70 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img13 {position:relative;width:11px;height:14px;} #page_70 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_70 #inl_img15 {position:relative;width:12px;height:13px;} #page_70 #inl_img16 {position:relative;width:1px;height:13px;} #page_70 #inl_img17 {position:relative;width:39px;height:14px;} #page_70 #inl_img18 {position:relative;width:1px;height:14px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:670px;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:418px;height:670px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_100 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:353px;left:63px;z-index:-1;width:409px;height:244px;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:409px;height:244px;} #page_100 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_100 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_100 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_100 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_100 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_100 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_100 #inl_img7 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_100 #inl_img8 {position:relative;width:5px;height:8px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_101 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:383px;height:643px;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:383px;height:643px;} #page_101 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_101 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_101 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_101 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_101 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_101 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_101 #inl_img7 {position:relative;width:8px;height:6px;} #page_101 #inl_img8 {position:relative;width:5px;height:6px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:128px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:225px;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:401px;height:225px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:603px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:603px;} #page_103 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:19px;} #page_103 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_103 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_103 #inl_img5 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_103 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_103 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_103 #inl_img10 {position:relative;width:0px;height:20px;} #page_103 #inl_img11 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_103 #inl_img13 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_103 #inl_img14 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_103 #inl_img15 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img16 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_103 #inl_img17 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_103 #inl_img18 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1037px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:212px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:530px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:530px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:63px;z-index:-1;width:453px;height:423px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:453px;height:423px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_107 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:85px;left:84px;z-index:-1;width:434px;height:592px;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:434px;height:592px;} #page_107 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_107 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_107 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_107 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:160px;left:63px;z-index:-1;width:383px;height:199px;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:383px;height:199px;} #page_108 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_108 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_108 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_108 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_108 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_108 #inl_img6 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:7px;z-index:-1;width:387px;height:227px;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:387px;height:227px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_110 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:436px;height:642px;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:436px;height:642px;} #page_110 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:5px;} #page_110 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_110 #inl_img3 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_110 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_110 #inl_img5 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_110 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_110 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_110 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_110 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_110 #inl_img10 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_110 #inl_img11 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_111 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:105px;z-index:-1;width:371px;height:157px;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:371px;height:157px;} #page_111 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_111 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_111 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_111 #inl_img4 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_111 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_111 #inl_img6 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_111 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_111 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_112 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_112 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_112 #id_5 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:399px;z-index:-1;width:376px;height:602px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:376px;height:602px;} #page_112 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:2px;} #page_112 #inl_img3 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img5 {position:relative;width:2px;height:2px;} #page_112 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_112 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img10 {position:relative;width:5px;height:6px;} #page_112 #inl_img11 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img12 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img13 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img14 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img15 {position:relative;width:2px;height:4px;} #page_112 #inl_img16 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img17 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img18 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_112 #inl_img19 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_112 #inl_img20 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_112 #inl_img21 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_113 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_113 #id_4 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_113 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_113 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_113 #id_5 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:186px;left:105px;z-index:-1;width:375px;height:512px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:375px;height:512px;} #page_113 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_113 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:7px;} #page_113 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_113 #inl_img4 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_113 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:5px;} #page_113 #inl_img6 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_113 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_113 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_113 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_113 #inl_img10 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_113 #inl_img11 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_113 #inl_img12 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_113 #inl_img13 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_113 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_114 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:243px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:499px;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:499px;} #page_114 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_114 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_114 #inl_img3 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_114 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_114 #inl_img5 {position:relative;width:2px;height:4px;} #page_114 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_114 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_114 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:4px;} #page_114 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_114 #inl_img10 {position:relative;width:6px;height:5px;} #page_114 #inl_img11 {position:relative;width:2px;height:3px;} #page_114 #inl_img12 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_114 #inl_img13 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_114 #inl_img14 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:585px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:597px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:621px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:63px;z-index:-1;width:387px;height:562px;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:387px;height:562px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_174 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_174 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_4 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:357px;z-index:-1;width:370px;height:659px;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:370px;height:659px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:221px;left:1px;z-index:-1;width:359px;height:215px;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:359px;height:215px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:134px;left:63px;z-index:-1;width:346px;height:511px;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:346px;height:511px;} #page_176 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_176 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_176 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_176 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_176 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_176 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_176 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_176 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_176 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_176 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_176 #inl_img11 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_176 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:386px;left:1px;z-index:-1;width:337px;height:192px;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:337px;height:192px;} #page_177 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_177 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_177 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_177 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_177 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_177 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:547px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:195px;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:423px;height:195px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:194px;left:0px;z-index:-1;width:339px;height:193px;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:339px;height:193px;} #page_181 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_181 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_181 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_181 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_181 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_181 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:370px;left:63px;z-index:-1;width:339px;height:193px;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:339px;height:193px;} #page_182 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_182 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_182 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_182 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_182 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_182 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:63px;z-index:-1;width:343px;height:539px;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:343px;height:539px;} #page_183 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_183 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_183 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_183 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_183 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_183 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:339px;height:193px;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:339px;height:193px;} #page_185 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_185 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_185 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_185 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_185 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_185 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:338px;height:193px;} #page_187 #dimg1 #img1 {width:338px;height:193px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_188 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_188 #dimg1z{position:absolute;top:151px;left:336px;z-index:-1;width:380px;height:309px;} #page_188 #dimg1 #img1 {width:380px;height:309px;} #page_188 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;} #page_188 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:4px;} #page_188 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_188 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_188 #inl_img5 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_188 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:5px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:443px;left:63px;z-index:-1;width:386px;height:220px;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:386px;height:220px;} #page_190 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_190 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_190 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_190 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_190 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_190 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:387px;height:221px;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:387px;height:221px;} #page_191 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_191 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_191 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_191 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_191 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_191 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_194 #dimg1z{position:absolute;top:406px;left:63px;z-index:-1;width:339px;height:204px;} #page_194 #dimg1 #img1 {width:339px;height:204px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_195 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:63px;z-index:-1;width:387px;height:582px;} #page_195 #dimg1 #img1 {width:387px;height:582px;} #page_195 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_195 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_195 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_195 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_195 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_195 #inl_img11 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_195 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:256px;left:63px;z-index:-1;width:386px;height:233px;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:386px;height:233px;} #page_196 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_196 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_196 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_196 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_196 #inl_img5 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_196 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:386px;height:234px;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:386px;height:234px;} #page_199 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_199 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_199 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_199 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_199 #inl_img5 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_199 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:290px;left:63px;z-index:-1;width:387px;height:234px;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:387px;height:234px;} #page_200 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_200 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_200 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_200 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_200 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_200 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:384px;height:665px;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:384px;height:665px;} #page_201 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_201 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_201 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_201 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_201 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_201 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 #dimg1z{position:absolute;top:169px;left:63px;z-index:-1;width:352px;height:571px;} #page_202 #dimg1 #img1 {width:352px;height:571px;} #page_202 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;} #page_202 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:7px;} #page_202 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_202 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_202 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;} #page_202 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_202 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:6px;} #page_202 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:6px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:454px;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:454px;} #page_203 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_203 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_203 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_203 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_203 #inl_img5 {position:relative;width:8px;height:7px;} #page_203 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:220px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:74px;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:431px;height:74px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_207 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:333px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:126px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:432px;height:126px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_212 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_215 #dimg1z{position:absolute;top:177px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:160px;} #page_215 #dimg1 #img1 {width:431px;height:160px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_217 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_219 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_225 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_227 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_230 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_230 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_232 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_235 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_237 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:229px;} #page_237 #dimg1 #img1 {width:431px;height:229px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_239 #dimg1z{position:absolute;top:455px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:90px;} #page_239 #dimg1 #img1 {width:431px;height:90px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_240 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_243 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:108px;} #page_243 #dimg1 #img1 {width:431px;height:108px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_244 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_245 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_246 #dimg1z{position:absolute;top:437px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:293px;} #page_246 #dimg1 #img1 {width:432px;height:293px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_249 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_253 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:195px;} #page_253 #dimg1 #img1 {width:431px;height:195px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_254 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:143px;} #page_254 #dimg1 #img1 {width:432px;height:143px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 50px;} .ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft22{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft23{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft24{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 10px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 11px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 10px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft66{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft78{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft79{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft80{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 15px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 12px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;} .ft103{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft104{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft106{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft109{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft114{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft117{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft119{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft124{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft125{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;position: relative; bottom: 4px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft129{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft131{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft134{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft135{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft136{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft137{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft138{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft140{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft142{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft144{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft145{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;} .ft146{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft147{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft148{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft149{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft150{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft151{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft152{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft153{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft154{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft155{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft156{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft157{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft158{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft159{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft160{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft161{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft162{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft163{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft164{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft165{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft166{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft167{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft168{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft169{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft170{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft171{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft172{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft173{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft174{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft175{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft176{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft177{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft178{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft179{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -3px;} .ft180{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft181{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft182{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 2px;} .ft183{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 3px;} .ft184{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft185{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft186{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft187{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft188{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft189{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft190{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft191{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft192{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 735px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p64{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p73{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p91{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p112{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p145{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p155{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p158{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p159{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p160{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p177{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p180{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p184{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 756px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 215px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p251{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p253{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p255{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p265{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p298{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p310{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.84px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p355{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p367{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p373{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p386{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p396{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p407{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p408{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p425{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p429{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:12px;} .p430{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p431{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p432{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p434{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p435{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p436{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p446{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;} .p447{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p448{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p449{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p450{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p451{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p453{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p456{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p458{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p460{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:13px;} .p461{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p463{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p465{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p469{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:6px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p471{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p472{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 462px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.50px;} .p478{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p479{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:13px;} .p480{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p481{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p483{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p484{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 483px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p488{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:13px;} .p489{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p494{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:12px;} .p495{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p496{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p497{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p498{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1050px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 384px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p508{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p510{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p511{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p512{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p513{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p514{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p516{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p517{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p522{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p527{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.79px;} .p533{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p535{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p536{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p539{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p540{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p541{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p542{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p550{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p555{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p557{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p560{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p573{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p574{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p577{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p578{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p616{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p617{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p618{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p636{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p656{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p658{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p664{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p668{text-align: left;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p670{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p679{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p681{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p684{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p688{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p690{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p694{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p699{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p705{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p706{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p714{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p715{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p719{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p743{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:8px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p745{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:40px;} .p746{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:40px;} .p747{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:14px;} .p748{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:40px;} .p749{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:40px;} .p750{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:113px;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p754{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:9px;} .p755{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p756{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:48px;} .p757{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:22px;} .p758{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:48px;} .p759{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:47px;} .p760{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:7px;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:321px;height:12px;} .p766{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p774{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p775{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p776{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p777{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p780{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;} .p788{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p789{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p791{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p792{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p801{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p802{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p803{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p805{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p806{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p807{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p808{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p809{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p810{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p812{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p826{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p828{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p829{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p833{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p836{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p837{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p838{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p839{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p840{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p841{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p842{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p844{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p845{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 567px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.68px;} .p846{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p847{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p848{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p852{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p854{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p855{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p856{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p857{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p859{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px !important;} .p864{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.90px;} .p866{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p867{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p868{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p869{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p870{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p871{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p872{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p873{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p874{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p875{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p876{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p877{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p878{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p879{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p880{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p881{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p882{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p883{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p884{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p885{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p886{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p887{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p888{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 5px;} .p889{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p890{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p891{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p892{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p893{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.58px;} .p894{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p895{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p896{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p897{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p898{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p899{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p900{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p901{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p902{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p903{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p904{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p905{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p906{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p907{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p908{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p909{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p910{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p911{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p912{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p913{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p914{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p915{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p916{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p917{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p918{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p919{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p920{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p921{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p922{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p923{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 504px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.54px;} .p924{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p925{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p926{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p927{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p928{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p929{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p930{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p931{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p932{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p933{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p934{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p935{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p936{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p937{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p938{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p939{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p940{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p941{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p942{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p943{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p944{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p945{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p946{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p947{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p948{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p949{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p950{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p951{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p952{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p953{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p954{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p955{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;} .p956{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p957{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p958{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p959{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p960{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p961{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.42px;} .p962{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p963{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p964{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p965{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p966{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p967{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p968{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p969{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p970{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p971{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p972{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p973{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p974{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p975{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p976{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p977{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p978{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p979{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p980{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p981{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p982{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p983{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p984{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p985{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p986{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p987{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p988{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p989{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px !important;} .p990{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p991{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.80px;} .p992{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p993{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p994{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p995{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p996{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p997{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p998{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p999{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p1000{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 189px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p1001{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p1002{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1003{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1004{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p1005{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1006{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1007{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p1008{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p1009{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p1010{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p1011{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1012{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p1013{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p1014{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p1015{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p1016{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p1017{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p1018{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p1019{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1020{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p1021{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p1022{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p1023{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p1024{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p1025{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p1026{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p1027{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px !important;} .p1028{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p1029{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p1030{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p1031{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1032{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p1033{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1034{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p1035{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p1036{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p1037{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p1038{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1039{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p1040{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p1041{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p1042{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1043{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1044{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p1045{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p1046{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p1047{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p1048{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p1049{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p1050{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p1051{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p1052{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1053{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p1054{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1055{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p1056{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p1057{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p1058{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p1059{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p1060{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p1061{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p1062{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p1063{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p1064{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p1065{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p1066{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p1067{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p1068{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p1069{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p1070{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p1071{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p1072{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p1073{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p1074{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p1075{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1076{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p1077{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px !important;} .p1078{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1079{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p1080{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p1081{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p1082{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p1083{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1084{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p1085{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p1086{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p1087{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1088{text-align: left;margin-top: 606px;margin-bottom: 0px !important;} .p1089{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p1090{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p1091{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1092{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p1093{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p1094{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p1095{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1096{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p1097{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1098{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1099{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p1100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p1101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p1104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1105{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p1106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p1107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p1108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p1110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p1111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p1113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p1114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p1115{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p1116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p1119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p1120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p1121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p1123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p1124{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p1125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p1126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p1127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p1128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p1129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p1131{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p1132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p1133{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p1134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1135{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p1136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p1139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p1141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1142{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px !important;} .p1143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p1144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p1145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p1146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p1147{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td104{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td105{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td134{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #a0a0a0;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #4c4c4c;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #fcfcfc;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 14px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 34px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 37px;} .tr5{heightzzz: 29px;} .tr6{heightzzz: 28px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 27px;} .tr10{heightzzz: 21px;} .tr11{heightzzz: 26px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 52px;} .tr14{heightzzz: 36px;} .tr15{heightzzz: 25px;} .tr16{heightzzz: 53px;} .tr17{heightzzz: 19px;} .tr18{heightzzz: 50px;} .tr19{heightzzz: 20px;} .tr20{heightzzz: 46px;} .tr21{heightzzz: 54px;} .tr22{heightzzz: 59px;} .tr23{heightzzz: 24px;} .tr24{heightzzz: 15px;} .tr25{heightzzz: 13px;} .tr26{heightzzz: 8px;} .tr27{heightzzz: 7px;} .tr28{heightzzz: 16px;} .tr29{heightzzz: 45px;} .tr30{heightzzz: 44px;} .tr31{heightzzz: 10px;} .tr32{heightzzz: 4px;} .tr33{heightzzz: 5px;} .tr34{heightzzz: 12px;} .tr35{heightzzz: 11px;} .tr36{heightzzz: 9px;} .tr37{heightzzz: 2px;} .tr38{heightzzz: 47px;} .tr39{heightzzz: 48px;} .tr40{heightzzz: 733px;} .tr41{heightzzz: 3px;} .tr42{heightzzz: -730px;} .tr43{heightzzz: 0px;} .tr44{heightzzz: 730px;} .tr45{heightzzz: 647px;} .tr46{heightzzz: 33px;} .tr47{heightzzz: 30px;} .tr48{heightzzz: 6px;} .tr49{heightzzz: 55px;} .tr50{heightzzz: 31px;} .tr51{heightzzz: 32px;} .tr52{heightzzz: 49px;} .tr53{heightzzz: 39px;} .tr54{heightzzz: 35px;} .t0{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-top: 168px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 457px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t9{width: 420px;margin-leftZ: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t15{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 353px;margin-top: 17px;f:14px 'Verdana' !important;} .t17{width: 353px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t18{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t20{width: 360px;margin-leftZ: 152px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t21{width: 260px;f:11px 'Verdana' !important;} .t22{width: 249px;f:10px 'Verdana' !important;} .t23{width: 408px;margin-top: 19px;f:10px 'Verdana' !important;} .t24{width: 443px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:10px 'Verdana' !important;} .t25{width: 423px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;} .t26{width: 38px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;} .t27{width: 366px;margin-leftZ: 146px;f:11px 'Verdana' !important;} .t28{width: 427px;margin-leftZ: 86px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;} .t29{width: 244px;margin-leftZ: 138px;f:1px 'Verdana' !important;} .t30{width: 345px;margin-leftZ: 90px;margin-top: 11px;f:11px 'Verdana' !important;} .t31{width: 372px;f:8px 'Verdana' !important;} .t32{width: 300px;margin-leftZ: 148px;f:10px 'Verdana' !important;} .t33{width: 337px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 55px;f:10px 'Verdana' !important;} .t34{width: 420px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:10px 'Verdana' !important;} .t35{width: 306px;margin-leftZ: 4px;margin-top: 17px;f:7px 'Verdana' !important;} .t36{width: 299px;f:8px 'Verdana' !important;} .t37{width: 12px;margin-leftZ: 319px;margin-top: 21px;f:8px 'Verdana' !important;} .t38{width: 225px;margin-leftZ: 376px;margin-top: 2px;f:7px 'Verdana' !important;} .t39{width: 297px;margin-leftZ: 5px;margin-top: 22px;f:7px 'Verdana' !important;} .t40{width: 293px;margin-leftZ: 4px;margin-top: 19px;f:7px 'Verdana' !important;} .t41{width: 303px;f:8px 'Verdana' !important;} .t42{width: 474px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;} .t43{width: 403px;margin-leftZ: 91px;f:10px 'Verdana' !important;} .t44{width: 216px;margin-leftZ: 150px;f:10px 'Verdana' !important;} .t45{width: 305px;margin-leftZ: 62px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;} .t46{width: 365px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 12px;f:8px 'Verdana' !important;} .t47{width: 206px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t48{width: 535px;margin-leftZ: 2px;f:10px 'Verdana' !important;} .t49{width: 272px;margin-leftZ: 161px;margin-top: 28px;f:9px 'Verdana' !important;} .t50{width: 535px;margin-leftZ: 4px;f:10px 'Verdana' !important;} .t51{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:10px 'Verdana' !important;} .t52{width: 151px;margin-leftZ: 194px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;} .t53{width: 223px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t54{width: 123px;margin-leftZ: 188px;margin-top: 44px;f:10px 'Verdana' !important;} .t55{width: 169px;margin-leftZ: 243px;f:9px 'Verdana' !important;} .t56{width: 396px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 5px;f:8px 'Verdana' !important;} .t57{width: 254px;margin-leftZ: 142px;margin-top: 28px;f:9px 'Verdana' !important;} .t58{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB3191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Att återta mitt språk</P> <P class="p1 ft1">Åtgärder för att stärka det samiska språket</P> <P class="p2 ft2">Slutbetänkande av Utredningen om finska och sydsamiska språken</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2006</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft3">SOU 2006:19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p7 ft4">Foto på omslagets framsida:</P> <P class="p9 ft4">Dearnan tjoejkeme/Tärna sameskolas skidtävling av Mona Fiskum Foto på omslagets baksida:</P> <P class="p0 ft4">Samiska flaggan av Jan Gustavsson</P> <P class="p10 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p0 ft4">Stockholm 2006</P> <P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>91-38-22531-X</NOBR></P> <P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft7">Till statsrådet Jens Orback</P> <P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 22 januari 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera om det finns förutsättningar att utvidga lagstiftningen om rätt att använda finska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla även i ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen. Den 24 februari 2005 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv rörande utvidgning av det samiska förvaltningsområdet till det sydsamiska området. Den 15 deember 2005 beslutade regeringen förlänga tiden för uppdraget t.o.m. den 28 februari 2006.</P> <P class="p12 ft8">Riksdagsledamoten Paavo Vallius förordnades fr.o.m. den 30 januari 2004 som särskild utredare.</P> <P class="p13 ft8">Som experter för arbetet med de samiska frågorna förordnades den 8 mars 2004 hovrättsassessorn Marie Hagsgård Blomquist, ordföranden för Sverigefinska delegationen Markku Peura, och kanslirådet Kerstin Östmark fr.o.m. den 18 april 2005, sydsamisk språkarbetare David Jonasson, ämnessakkunnig Karin Kvarfordt, departementssekreterare Johan Lantto, länsråd Uno Svaleryd, professor Mikael Svonni samt programchef Ingwar Åhrén, fr.o.m. den 7 juni 2005 departementsekreterare Klara Grundberg samt fr.o.m. den 1 september 2005 kansliråd <NOBR>Ann-Katrin</NOBR> Wirén.</P> <P class="p12 ft9">Till huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 1 april 2004 departementssekreteraren Kaisa Syrjänen Schaal. Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 april 2005 ämnessakkunnig Michael Teilus.</P> <P class="p14 ft8">Utredningens assistent har varit Eva Björklund.</P> <P class="p13 ft8">Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om finska och sydsamiska språken (Ju 2004:01), överlämnar härmed sitt slutbetänkande Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket (SOU 2006:19). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.</P> <P class="p14 ft8">Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Till statsrådet Jens Orback</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p16 ft8">Stockholm i februari 2006</P> <P class="p17 ft8">Paavo Vallius</P> <P class="p18 ft8">Kaisa Syrjänen Schaal</P> <P class="p19 ft8">Michael Teilus</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft11">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p15 ft11">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft11">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft11">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft11">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft11">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p21 ft11">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft11">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft11">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft12">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft11">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft11">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p21 ft12">Utredningens arbete ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft11">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft12">Det sydsamiska området .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft11">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p21 ft14"><NOBR>Nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska berörs........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p20 ft11">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">Kontakter med samer och företrädare för samer...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft11">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p21 ft14">Kontakter med kommuner, myndigheter och domstolar .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p20 ft11">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft11">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p21 ft12">Slutbetänkandets disposition ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p20 ft11">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft11">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p21 ft11">Erkännandets betydelse för de nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p21 ft11">minoriteterna .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p20 ft11">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft11">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft14">Erkännandet – början på något nytt .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft11">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft11"><SPAN class="ft14">2.2</SPAN><SPAN class="ft15">Varför är frågor rörande de nationella minoriteterna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p23 ft12">viktiga?......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft11">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p15 ft16">2.3 Assimilering har lett till en språkbytesprocess ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p20 ft11">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11"><SPAN class="ft14">2.4</SPAN><SPAN class="ft15">Ambitionsnivån i det minoritetspolitiska arbetet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p25 ft11">behöver höjas............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p20 ft11">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p25 ft14">2.5 Att fylla ett erkännande...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p20 ft11">64</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft17">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p15 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p15 ft12">Respekt......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p20 ft11">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p15 ft12">Humanitet.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft11">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p15 ft12">Makt att styra sin egen framtid ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft11">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p27 ft11">3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p15 ft12">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk........................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td1"><SPAN class="p20 ft11">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft11">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft12">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft11">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft10">Samernas särställning i det svenska samhället ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft11">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft12">Internationellt regelverk till skydd av urfolk..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft11">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft11"><SPAN class="ft14">3.4</SPAN><SPAN class="ft20">Ansvarstagande för tidigare förd politik efterfrågas av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p29 ft16">samer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft12">........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p20 ft11">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p15 ft14">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td14"><SPAN class="p29 ft14">Språket – en förutsättning för demokratisk delaktighet........</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft11">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">De samiska frågorna hänger ihop............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">Slutsatser...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p15 ft11">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td14"><SPAN class="p29 ft11">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p20 ft11">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p29 ft12">Språklig mångfald är en rikedom.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft11">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">Många varieteter av samiska ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">Samiskt skriftspråk och ortografi............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p29 ft12">Skriftspråk.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft11">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p29 ft12">Ung ortografi............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft11">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">De samiska språkens situation i samhället..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft14">Nordisk reglering av vissa språkförhållanden.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Nordisk språkkonvention ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft11">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p29 ft11">4.5.2 Utkast till nordisk samekonvention avlämnat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">hösten 2005 ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft11">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">Språkkunskaper i samiska bland samer ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p29 ft11">4.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Sameutredningens resultat............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft11">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p29 ft14">4.6.2 Professor Mikael Svonnis resultat..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft14">Läs- och skrivkunnighet i samiska ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft14">4.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p29 ft12">Hur hotat är samiskan?..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">116</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft17">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td15"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p15 ft11">5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td17"><SPAN class="p21 ft11">Förstärkt minoritetsskydd krävs..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p31 ft11">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft11">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p21 ft14">Sveriges åtaganden rörande nationella minoriteter..............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p31 ft11">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft14">5.1.1 Internationellt skydd av minoriteter .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft11">5.1.2 Ramkonventionen om skydd för nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p32 ft12">minoriteter ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft11">5.1.3 Europeiska stadgan om landsdels- och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p32 ft12">minoritetsspråk...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft11">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p21 ft14">Den svenska minoritetspolitiken ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p31 ft11">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft11"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft15">Europarådets granskning av den svenska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td18"><SPAN class="p33 ft12">minoritetspolitiken ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.3.1 Synpunkter rörande implementering av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft12">ramkonventionen........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.3.2 Synpunkter rörande implementering av</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft14">minoritetsspråkskonventionen ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p15 ft14">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p33 ft14">Nationell uppföljning av minoritetspolitiken ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p20 ft11">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p33 ft14">Delbetänkandets förslag till förstärkt minoritetsskydd ......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.1 Implementeringen av åtagandena i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft14">Europarådskonventionerna måste förbättras............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.2 En ny lag om nationella minoriteter och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft12">minoritetsspråk behövs ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">5.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft11">Ramkonventionens förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft14">regeringsformen behöver klargöras...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.4 Tydligare statligt ansvarstagande för</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft14">implementeringen av konventionsåtagandena ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.5 Åtgärder krävs för att öka kunskaperna om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft12">Sveriges konventionsåtaganden .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.6 Myndigheters skyldighet att informera om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft14">rättighetslagstiftning måste följas upp ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.7 Nationella minoriteters möjligheter till inflytande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft12">måste förbättras ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">5.5.8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft14">Förslag rörande utbildning.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft11">5.5.9 Förvaltningsområdet för finska språket behöver</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft12">utvidgas........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p15 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td18"><SPAN class="p33 ft16">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?....</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p20 ft11">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft14">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p33 ft12">Sveriges och regeringens ansvar ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft11">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p33 ft11">I. FAKTORER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td21"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td19"><SPAN class="p20 ft17">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p15 ft14">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td22"><SPAN class="p29 ft11">De nationella minoriteternas ansvar och delat ansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p20 ft21">..........151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p29 ft11">II. FAKTORER PÅ GRUPPNIVÅ.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p29 ft11">III. FAKTORER PÅ INDIVIDNIVÅ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p15 ft11">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p29 ft11">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p29 ft11">fortlevnad ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p15 ft14">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p29 ft14">Synpunkter från företrädare för samer .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft14">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p34 ft12">Sametinget ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p34 ft12">Svenska Samernas Riksförbund..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p29 ft14">7.1.3 Svenska kyrkans samiska råd......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p34 ft14">Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p34 ft12">Sáminuorra...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p34 ft12">Samer utanför Sápmi...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">167</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11"><SPAN class="ft14">7.2</SPAN><SPAN class="ft20">Enkätundersökning bland samer i det sydsamiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td18"><SPAN class="p29 ft12">området ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p20 ft11">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p15 ft14">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td18"><SPAN class="p29 ft12">Resultat från enkätundersökningen ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p20 ft11">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft12">Personliga förhållanden ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft12">Språk ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p34 ft12">Offentlig service..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p29 ft14">7.3.4 Barn och undervisning i modersmålet .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft11">7.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p34 ft12">Kultur och media.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p15 ft11">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td18"><SPAN class="p29 ft11">Samiskan och samers språkliga behov ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p20 ft11">205</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft11"><SPAN class="ft14">8.1</SPAN><SPAN class="ft20">Verktyg och egenmakt krävs för att bryta och vända</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr19 td25"><SPAN class="p15 ft12">språkbytesprocessen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p20 ft14">205</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft11"><SPAN class="ft14">8.2</SPAN><SPAN class="ft20">Viljan att bevara och återta det samiska språket finns</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr19 td25"><SPAN class="p15 ft12">hos samerna ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p20 ft14">208</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft11"><SPAN class="ft14">8.3</SPAN><SPAN class="ft20">Bedömning av samers språkliga behov och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr17 td25"><SPAN class="p15 ft12">förutsättningar........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p20 ft14">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p15 ft12">Samiska barn och ungdomar..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p15 ft12">Vuxna samer ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">213</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11"><SPAN class="ft14">8.4</SPAN><SPAN class="ft20">Effekter som behöver uppnås för att stärka och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td25"><SPAN class="p15 ft12">revitalisera det samiska språket..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p20 ft14">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft11">1.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p36 ft12">Statushöjande effekt...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p15 ft11">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p36 ft12">Revitaliserande effekt.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft14">216</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft11">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p36 ft12">Synliggörande effekt ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p20 ft14">217</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft17">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p23 ft12">4. Sápmi effekt........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p31 ft14">218</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft11"><SPAN class="ft14">8.5</SPAN><SPAN class="ft15">Framgångsfaktorer vid revitalisering av några</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td5"><SPAN class="p33 ft12">urfolksspråk............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p20 ft11">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft11"><NOBR>Cree-indianerna,</NOBR> i Waskaganish norr om Quebec i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft12">Kanada ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft14"><NOBR>Hualapai-indianerna,</NOBR> Grand Canyon, U.S.A. ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft14">Maoriernas Te Kohanga <NOBR>Reo-modell,</NOBR> Nya Zeeland.............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p33 ft14">Punana <NOBR>Leo-modellen,</NOBR> Hawai’i, U.S.A.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft12">Framgångsfaktorer.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">8.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p33 ft14">Positiva erfarenheter från revitalisering av samiskan...........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft11">224</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft14">Samisk språk- och kultursita, norra Finland ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p33 ft14">Sydsamisk språkrevitalisering vid Svahken sijte...................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p33 ft12">Kommentar ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">8.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p33 ft12">Slutsatser.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft11">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p15 ft11">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td5"><SPAN class="p33 ft11">Möjligheter och beredskap att utvidga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td5"><SPAN class="p33 ft11">förvaltningsområdet för samiska språket .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p20 ft11">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft14">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p33 ft12">Kommunernas beredskap ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p20 ft11">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft14">Yttranden från kommunerna .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td5"><SPAN class="p33 ft12">Besök i ett antal kommuner ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Överväganden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p33 ft12">Landstingens beredskap.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft11">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Landstingens synpunkter ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft12">Överväganden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p33 ft14">Domstolarnas och Domstolsverkets beredskap ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft11">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft14">Synpunkter från domstolar ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft14">Synpunkter från Domstolsverket ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft12">Överväganden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft14">9.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p33 ft14">Länsstyrelsernas möjligheter och beredskap........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft11">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft14">Synpunkter från länsstyrelserna ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft12">Överväganden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">246</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p15 ft14">9.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td5"><SPAN class="p33 ft14">Övriga statliga myndigheters beredskap ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p20 ft11">247</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft12">Sametinget och Sameskolstyrelsen ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">247</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Arbetsmarknadsverket ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">248</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">Försäkringskassan.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p20 ft11">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p33 ft11">9.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft14">Rikspolisstyrelsen och polismyndigheter .................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p20 ft11">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td3"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td4"><SPAN class="p20 ft17">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p0 ft10">Innehåll SOU 2006:19</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p21 ft11">9.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p20 ft12">Åklagarmyndigheten...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p20 ft11">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p21 ft11">9.5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p20 ft14">Skatteverket och Kronofogdemyndigheten ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p21 ft11">9.5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p20 ft12">Tullverket ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p21 ft11">9.5.8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p20 ft12">Vägverket.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p21 ft11">9.5.9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p20 ft12">Överväganden..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft11">9.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft12">Sammanfattande överväganden .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">254</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p15 ft11">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p21 ft16">Utvidgning av förvaltningsområde för samiska språket ..</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p20 ft11">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft14">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p21 ft14">Allmänt om modellen med förvaltningsområden ................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft11">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft11">Lagstiftningsåtgärder krävs för att bryta och vända</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td17"><SPAN class="p21 ft12">språkbytesprocessen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">10.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft11">Sakområden som skall lagregleras inom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p21 ft12">förvaltningsområdet ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">262</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">10.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft11">Förslag till geografisk avgränsning av ett utvidgat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td17"><SPAN class="p21 ft12">förvaltningsområde ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">10.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft11">Förslag till åtgärder för att underlätta genomförandet av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td17"><SPAN class="p21 ft12">en utvidgning ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">268</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p15 ft11">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td17"><SPAN class="p21 ft11">Vårda och utveckla det samiska språket ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p20 ft11">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft14">11.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p21 ft14">Samiskt språkarbete och nordiskt samiskt samarbete..........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft11">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft12">11.1.1 Sametinget ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p21 ft11">11.1.2 Samiskt parlamentariskt råd / Sámi</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft12">parlamentáralas rádi...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">272</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft14">11.1.3 Samisk språknämnd / Sámi giellalávdegoddi .............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p21 ft12">Nordiskt samiskt språkpris....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft14">11.1.4 Sameskolor och Samernas utbildningscentrum.........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">274</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft12">Sameskolorna..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">274</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p21 ft14">Samernas utbildningscentrum/Samij Åhpadusguovdásj......</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">284</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft12">Gymnasieskola........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">275</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft14">Samisk språkvård betonar språkutveckling...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">275</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft14">Språkteknologin ger möjligheter...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">277</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p21 ft14">Språkutvecklingens betydelse för samiskan..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">278</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">11.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft12">En samlad svensk språkpolitik...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">278</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft14">11.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft12">Slutsatser.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">279</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p15 ft17">10</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td21"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td15"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p15 ft11">12</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p38 ft11">Åtgärder för att främja och stärka det samiska</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft11">språkarbetet ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p38 ft14">Att leda och fastställa mål för det samiska språkarbetet .....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p31 ft11">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft14">Delat ansvar för tillsyn av minoritetspolitiken ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">283</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft16">Samiska språkcenter som del av en fast struktur för det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">samiska språkarbetet..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">287</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft14">Förstärkt samiskt inflytande rörande ortnamn....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">293</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft12">Behov av språkundersökningar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">295</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">12.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft11">Bättre samordning av same- och minoritetspolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">frågor .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">296</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p15 ft11">13</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p38 ft11">Förbättra möjligheterna till undervisning i och på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft11">minoritetsspråken.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">299</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft11">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p38 ft12">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p31 ft11">299</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft11">Målsättningen i den svenska språkpolitiken är</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft14">otillräcklig för de nationella minoriteterna ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">302</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft11">Förskoleverksamhet för barn som tillhör de nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">minoriteterna..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft11">13.3.1 Förskolans betydelse för språkutvecklingen och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p39 ft12">den kulturella identiteten ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft11">13.3.2 Förskoleverksamhet på de nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p39 ft14">minoritetsspråken borde utökas ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">306</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p15 ft11">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p38 ft14">Undervisning i de nationella minoritetsspråken ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p31 ft11">309</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">13.4.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">309</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft14">13.4.2 Skolverkets förnyade kartläggning ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">312</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft11">13.4.3 Remissynpunkter rörande delbetänkandets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p39 ft12">förslag ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">314</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft11">13.4.4 Ytterligare förslag rörande undervisning i de</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p39 ft14">nationella minoritetsspråken......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">317</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p15 ft11">13.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p38 ft14">Undervisning på de nationella minoritetsspråken ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p31 ft11">323</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft11">13.5.1 Undervisning på minoritetsspråket har stora</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p39 ft12">fördelar ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">323</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">13.5.2 Tvåspråkig undervisning ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">324</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p31 ft17">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td33"><SPAN class="p40 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p15 ft11">13.5.3 Förskola, sameskola och integrerad samisk</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p41 ft12">undervisning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">327</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft12">Förskola ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">327</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft12">Sameskolan .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">329</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p15 ft14">13.5.4 Synpunkter från besök hos Sameskolstyrelsen .........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">333</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">13.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft14">Förslag till utbildningsåtgärder för barn och ungdomar .....</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">336</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft14">13.6.1 Åtgärder för samiska barn och ungdomar.................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">336</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft14">13.6.2 Åtgärder rörande samiska och andra läromedel........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">339</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p15 ft11">13.6.3 Behov av förbättrad rätt till undervisning på</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p41 ft12">nationellt minoritetsspråk ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">344</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">13.7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft14">Lärartillgång i de nationella minoritetsspråken ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">351</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">13.8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft11">Behov av ytterligare utbildningsåtgärder för vuxna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p15 ft12">samer ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">353</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft12">Alfabetisering .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">355</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p27 ft11">14</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p15 ft11">Behov av insatser för barn och ungdomar som tillhör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p15 ft11">nationella minoriteter................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">357</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p15 ft12">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft11">357</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft11">Behov av insatser för att öka tillgången på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p15 ft14">minoritetsspråkig barn- och ungdomslitteratur...................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">358</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft11">14.2.1 Behovet av mer litteratur på de nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p41 ft12">minoritetsspråken .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">358</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p15 ft12">14.2.2 Bibliotekens verksamhet.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">363</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p15 ft12">14.2.3 Bibliotekskonsulenter.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft11">366</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p15 ft12">14.2.4 De samiska bokbussarna.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">367</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p15 ft11">Nationella minoritetsbarns och ungdomars behov</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p15 ft12">behöver bevakas tydligare ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">368</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft11">De nationella minoriteternas ungdomsförbund behöver</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p15 ft12">stödjas .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td19"><SPAN class="p20 ft11">371</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft14">Kultursatsningar som riktar sig till barn och ungdomar......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft11">373</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft11">14.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p15 ft14">Stipendieverksamhet för att stärka barn- och ungdomars</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p15 ft14">språkutveckling och kulturella identitet ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft11">374</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft11">15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p15 ft11">Aktivt synliggörande av det samiska i samhället ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p20 ft11">377</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft17">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td15"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td31"><SPAN class="p15 ft11">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p38 ft14">Synliggörande främjar språklig revitalisering .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td16"><SPAN class="p31 ft11">377</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft14">Allmän flaggdag för att synliggöra det samiska folket ........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">378</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.2.1 Samefolkets dag den 6 februari ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">378</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.2.2 Samiska flaggan...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">378</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.2.3 Nordiskt bakgrundsarbete .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">379</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.2.4 Sveriges allmänna flaggdagar......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">379</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.2.5 Nationell markering ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">380</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p15 ft11">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p38 ft11">Skyltning på samiska och samiska ortnamn i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">postnummersystemet ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">381</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.3.1 Skyltning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">381</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">15.3.2 Postorter .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">383</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">15.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft14">Översättning av författningar till samiska............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">384</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">15.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft12">Medias möjligheter att främja samiska .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">385</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft14">15.5.1 Skrivna medier och förslag på anpassat presstöd......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">386</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft14">15.5.2 Etermedia och nytt sändningstillstånd......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">387</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p15 ft11">16</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p38 ft11">Sveriges fortsatta arbete rörande nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft11">minoriteter ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">389</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p38 ft14">Ytterligare steg i utvecklandet av minoritetspolitiken.........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p31 ft11">389</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft12">Kunskapshöjande insatser .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">391</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft11">Uppföljning av den pågående minoritetspolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">processen ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">393</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft14">Överväga utvidgat åtagande och högre servicegrad .............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">395</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft12">16.4.1 Utbildningsväsendet...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">395</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft12">16.4.2 Hälso- och sjukvården................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">396</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft14">16.4.3 Skriftlighet i myndighetsärenden ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">398</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft11">Behov att säkra högre kompetens i minoritetsspråken</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p38 ft12">för framtiden ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">405</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft11">16.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p38 ft12">Övriga frågor..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p31 ft11">407</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p38 ft11">16.6.1 Kartläggning av behoven för meänkieli, romani</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p39 ft12">chib och jiddisch .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">407</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p38 ft14">16.6.2 Finlandssvenskarna och ramkonventionen...............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p31 ft11">409</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p15 ft11">17</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p38 ft11">Konsekvenser av förslagen.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p31 ft11">411</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td16"><SPAN class="p31 ft17">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p44 ft11">Minoritetspolitiken – ett politiskt reformområde ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td13"><SPAN class="p20 ft14">411</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p44 ft14">Ett utvidgat samiskt förvaltningsområde..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft14">414</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Kommuner..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">414</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Landsting ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">417</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Länsstyrelser...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">417</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Domstolar...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">418</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Övriga statliga myndigheter ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">418</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p44 ft14">Nationellt tillsynsansvar för Sametinget...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p20 ft14">419</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p44 ft11">Nationell informations- och utbildningssatsning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p44 ft14">rörande nationella minoriteter...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td13"><SPAN class="p20 ft14">420</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p44 ft14">Åtgärder för förstärkt samiskt språkarbete ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">421</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Samiska språkcentra ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">421</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Samisk språkuppföljning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">422</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Övriga förslag .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">422</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p44 ft14">Åtgärder på utbildningsområdet ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">422</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft11">Förändringar i bestämmelser rörande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p39 ft12">modersmålsundervisning ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">422</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft14">Pilotverksamhet rörande modersmålsundervisning.............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">424</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft14">Utökad integrerad samisk undervisning ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">424</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Ökade anslag till samiska läromedel .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">424</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Samisk studievägledare...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">425</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft14">Informationsmaterial för skolbruk .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">425</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft11">Stimulansbidrag till kommuner för tvåspråkig</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p39 ft14">förskoleverksamhet och undervisning.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">425</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Övriga förslag .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">427</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p44 ft14">Insatser för barn och ungdomar............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p20 ft14">427</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p44 ft14">Aktivt synliggörande av det samiska i samhället ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p43 ft14">17.9</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p44 ft12">Övriga konsekvenser..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft14">Den kommunala självstyrelsen..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Sysselsättning..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Små företags förutsättningar .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">428</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft12">Offentlig service.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">429</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft14">Jämställdhet mellan män och kvinnor...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">429</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p44 ft12">Integrationspolitiska mål .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft14">429</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p44 ft14">Konsekvenser för barn och unga...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft14">430</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft17">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p15 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p15 ft12">17.10Finansiering............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td16"><SPAN class="p31 ft11">430</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p23 ft14">Samarbetet inom Europeiska unionen..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p31 ft11">434</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p15 ft11">18 Författningskommentarer ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p31 ft11">435</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p15 ft11">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft11">451</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Särskilt yttrande…………………………… ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">459</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2004:6 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">461</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilgag 2 Tilläggsdirektiv 2005:23 .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft11">465</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga3 Tilläggsdirektiv 2005:139 ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">469</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 4 Europeisk stadga om landsdels- eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p23 ft11">minoritetsspråk ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">471</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 5 Ramkonvention om skydd för nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p23 ft11">minoriteter ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p31 ft11">503</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 6 Redovinsning av enkätundersökning......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">521</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 7 Att förlora sitt språk av Ellacarin Blind ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft11">547</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p15 ft11">Bilaga 8 Gemensam värdegrund ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">563</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft17">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p0 ft22">Sammanfattning</P> <P class="p47 ft11">Det samiska språket är hotat</P> <P class="p48 ft8">Den assimilerings- och utbildningspolitik som under lång tid bedrivits i norra Sverige har medfört att många samer, som talat samiska som barn, förlorat sitt samiska språk och att yngre generationer av samer aldrig har fått lära sig samiska. En del samer upplever att de blivit berövade sitt språk. Viljan att bevara och återta det samiska språket är dock stark.</P> <P class="p49 ft8">Det samiska språket är hotat och mindre varieteter såsom syd- och lulesamiska riskerar att helt försvinna. Det skulle innebära att en del av Sveriges levande kulturarv och en viktig del av det samiska folkets kollektiva identitet skulle gå förlorad. För ett urfolk är bevarandet av språket livsviktigt för kontinuiteten och förmedlandet av kulturen.</P> <P class="p50 ft8">Av Sveriges ca 20 000 samer talar ungefär hälften samiska och endast en fjärdedel kan läsa och skriva på samiska. Andelen som talar samiska är dessutom mindre i de sydligare delarna av Sápmi. De äldre samerna behärskar i allmänhet samiska bättre. Många i föräldragenerationen har dock inte själva tillräckliga språkliga kunskaper för att kunna överföra det samiska språket till barnen, även om de skulle vilja det.</P> <P class="p51 ft11">Folkrättsligt åtagande att skydda och stödja minoritetsspråken</P> <P class="p52 ft8">Erkännandet av samerna som en nationell minoritet i enlighet med Europarådets minoritetskonventioner innebär att Sverige som stat har en folkrättslig förpliktelse att aktivt främja det samiska språkets fortlevnad. Erkännandet innebär bl.a. att samerna skall ges inflytande i frågor som berör dem. Som urfolk har samerna även rätt till självbestämmande.</P> <P class="p53 ft17">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31918x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">Arbetet med att förverkliga de nationella minoriteternas språkliga och kulturella rättigheter är en del av Sveriges arbete med de mänskliga rättigheterna. Genomförandet av den lagstiftning som infördes i april år 2000 om rätt att använda samiska, finska respektive meänkieli i kontakter med myndigheter och domstolar har dock visat sig vara otillräckligt. Enskilda kan inte fullt ut nyttja de rättigheter lagen ger. Ett bristande svenskt genomförande av dessa rättigheter innebär att Sverige förlorar i internationell trovärdighet.</P> <P class="p55 ft8">Enligt Europarådet kommer ytterligare åtgärder att krävas för att Sverige skall leva upp till sina internationella åtaganden, bl.a. behöver skyddet för sydsamiskan bli bättre och det måste ske omgående. Detta innebär att Sverige för samiskans del nått ett vägskäl där de internationella åtagandena ställs på sin spets. Välmenande intentioner räcker inte längre för att sydsamiskan skall ges möjlighet att återvinna mark och fortleva på sikt. Den kritik som Europarådet riktat mot den svenska minoritetspolitiken måste således resultera i konkreta beslutsamma åtgärder och bättre implementering av konventionsbestämmelserna. En rad förslag till förstärkt minoritetsskydd har lämnats i delbetänkandet<SPAN class="ft23">1</SPAN>.</P> <P class="p56 ft8">Eftersom samerna är ett gränsöverskridande folk bör Sverige även intensifiera det gemensamma arbetet med Norge och Finland för att stödja det samiska folkets strävan att bevara det samiska språket och kulturen. Sådant samarbete har efterlysts av Europarådet.</P> <P class="p57 ft11">Att återta det samiska språket</P> <P class="p58 ft8">För att kunna bryta och vända den pågående språkbytesprocessen behöver åtgärder sättas in parallellt på olika områden. Revitalisering av det samiska språket kräver medvetet och långsiktigt arbete på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå. Majoritetssamhället kan bistå samerna genom skapandet av ett språkbevarande klimat i samhället och genom att ge samerna konkreta verktyg för att återta språket. Om samerna ges verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid, kan den styrka som gruppen besitter kanaliseras för att vända språkbytesprocessen. De åtgärder som behöver vidtas skall ha statushöjande, revitaliserande och synliggörande effekt på det samiska språket.</P> <P class="p59 ft10"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>”Rätten till mitt språk – Förstärkt minoritetsskydd”, SOU 2005:40.</P> <P class="p60 ft17">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft8">För ett hotat språk utgör barn och ungdomars förbättrade språkkunskaper en ”livförsäkring”, eftersom barnen är språkets framtida kulturbärare. Antalet talare av samiska kan medvetet utökas genom att föräldrar ges bättre kunskaper om additiv tvåspråkighet och förskolan och skolan aktivt stödjer barns och ungdomars språkutveckling i samiska. Om vuxna med passiva kunskaper i samiska ges möjlighet att förbättra sina språkkunskaper kan antalet aktiva talare utökas. De samer som vill återta det samiska språket skall ges möjligheter till det.</P> <P class="p51 ft11">Förvaltningsområdet för samiska behöver utvidgas</P> <P class="p62 ft8">Ett sätt att höja det samiska språkets status i samhället är språklagstiftning. Om rätten att använda samiska i officiella situationer utvidgas till att omfatta även det sydsamiska området, skulle fler samer få möjligheter att bruka och utveckla sitt språk genom mångsidigare användning. Samtidigt skulle språket bli mer användbart, vilket skulle motivera fler unga att lära sig det. Enskilda skulle få rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på samiska i ytterligare kommuner.</P> <P class="p63 ft8">Förvaltningsområdet för samiska föreslås utvidgas till att även omfatta Arvidsjaur, Bergs, Dorotea, Härjedalens, Krokoms, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Strömsunds, Umeå, Vilhelmina, Vindelns, Åre, Åsele, Älvdalens, Älvsbyns och Östersunds kommuner. Det är avgörande betydelse att det utvidgade förvaltningsområdet blir tillräckligt stort så att en majoritet av samerna i Sápmi omfattas av åtgärderna och att starka samiska orter tas med. Tillkommande kommuner och myndigheter bör nyttja den föreslagna <NOBR>3-åriga</NOBR> informations- och utbildningssatsningen för att höja den minoritetsrättsliga och språkliga kompetensen. Statsbidrag bör utgå till kommuner i förvaltningsområdet för de merkostnader som uppstår.</P> <P class="p64 ft11">Förstärkt samiskt språkarbete</P> <P class="p48 ft8">Sametinget bör som folkvalt organ för samerna fastställa målen för det samiska språkarbetet. Målen för de insatser som görs för att främja, vårda och utveckla det samiska språket fordrar en demo-</P> <P class="p65 ft17">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft8">kratisk förankring som ett folkvalt organ kan ge. Sametinget bör även ha vidgat inflytande rörande samiska ortnamn.</P> <P class="p67 ft8">Två samiska språkcentra föreslås i det sydsamiska området. På sikt behöver ytterligare språkcentra tillkomma i det nordsamiska området. Språkcentren skall arbeta med aktivt uppsökande språkrevitalisering bland samer på lokal och regional nivå. Sametinget föreslås vara huvudman för verksamheten. Språkcentren kan även fungera som stödjande resurs inom förvaltningsområdet. Samiska språkuppföljningar behöver genomföras regelbundet för att ge en bättre bild av genomförda åtgärders effekt.</P> <P class="p68 ft11">Revitaliseringsinsatser inom utbildningsväsendet</P> <P class="p58 ft8">Barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt att tillägna sig sitt minoritetsspråk och att utveckla en minoritets- eller urfolksidentitet. Skolverkets kartläggning visar att modersmålsundervisningen inte fungerar tillfredsställande. Tvåspråkig undervisning förekommer i mycket liten utsträckning. Bestämmelserna rörande modersmålsundervisning behöver ändras så att en kommun skall anordna modersmålsundervisning genom distansundervisning tills en lämplig lärare har hittats. Möjligheterna att utveckla modersmålsundervisning på distans bör utvecklas ytterligare.</P> <P class="p69 ft8">Alla samiska barn i landet skall ges möjlighet att lära sig samiska och förutsättningarna för att delta i undervisning i och på samiska måste förbättras. Möjligheterna att anordna integrerad samisk undervisning bör utökas och förbättras. Sameskolstyrelsen bör ges i uppdrag att finna nya vägar att anordna modersmålsundervisning för samiska elever. Tillgången på samiska läromedel måste förbättras och befintligt egentillverkat undervisningsmaterial behöver spridas mer. En sydsamisk sida behövs på webbportalen ”Tema modersmål”. Sametinget och Sameskolstyrelsen bör verka för att det skapas nätverk för samiska modersmålslärare och att ett nära samarbete etableras med högskolor där samiska undervisas. En samisk studievägledartjänst bör inrättas.</P> <P class="p56 ft8">En utredning bör tillsättas för att se över möjligheterna att införa en lagstadgad rätt till tvåspråkig verksamhet i förskolan och tvåspråkig undervisning i grundskolan på de nationella minoritetsspråken och införandet av ett nationellt bevarandeprogram för de nationella minoritetsspråken. Flera europeiska länder har tagit ett större ansvar för nationella minoriteters utbildningssituation än</P> <P class="p70 ft17">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">Sverige, och vi bör dra lärdom av dessa länders erfarenheter. Eftersom det är angeläget att en förbättring kommer till stånd omgående, bör regeringen under tiden frågan utreds och bereds, bistå kommuner med statligt stimulansbidrag för att mer tvåspråkig undervisning skall komma i gång redan nu. Frågan om lärartillgång behöver också ses över.</P> <P class="p72 ft8">Alla vuxna samers möjligheter att få lära sig läsa och skriva på samiska (alfabetisering) måste säkerställas så länge behovet kvarstår. Enskilda skall ges ekonomiska möjligheter att delta i alfabetiseringskurser.</P> <P class="p73 ft11">Insatser för barn och ungdomar</P> <P class="p52 ft8">Barnombudsmannen bör ges ett tydligare uppdrag att bevaka nationella minoritetsbarns behov i samhället. Ungdomsförbund som företräder nationella minoriteter bör ges stöd och möjlighet till inflytande i minoritetspolitiken.</P> <P class="p49 ft8">Läsning på det egna språket är ett grundläggande behov för att kunna tillägna sig språket och för att stärka språkutvecklingen. Satsningar behövs för att öka tillgången på barn- och ungdomsböcker på de nationella minoritetsspråken. Biblioteksverksamhet som riktar sig till nationella minoriteter bör utökas. Bibliotekskonsulenter bör inrättas för samtliga nationella minoritetsspråk och barn- och ungdomsverksamhet bör prioriteras. En permanent finansiell lösning för de samiska bokbussarna bör hittas.</P> <P class="p72 ft8">Kultur på minoritetsspråket fyller en språkrevitaliserande och identitetsskapande funktion. Statens kulturråd bör särskilt beakta barns och ungdomars behov vid fördelningen av medel till nationella minoriteter. Regeringen bör överväga möjligheterna att utöka kulturanslaget så att nationella minoritetsbarns behov kan tillgodoses på ett bättre sätt.</P> <P class="p72 ft8">Barns och ungdomars möjligheter att tillägna sig minoritetsspråket skall inte vara beroende av familjens ekonomiska situation. Särskilda medel bör avsättas för stipendier till verksamheter som syftar till att stärka barns och ungdomars språkutveckling och/eller deras kulturella minoritets- eller urfolksidentitet.</P> <P class="p74 ft17">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft11">Aktivt synliggörande av det samiska i samhället</P> <P class="p58 ft8">Det samiska språkets ställning kan stärkas genom att synliggöra det samiska bättre i majoritetssamhället. Det påverkar majoritetsbefolkningens förståelse för samerna och stärker samers, och särskilt barn och ungdomars, kulturella identitet. Det främjar även språklig revitalisering. För att bättre synliggöra det samiska folket bör 6 februari, samefolkets dag, göras till allmän flaggdag. Arbetet med skyltning med samiska ortnamn bör intensifieras och fastställda samiska ortnamn skall kunna användas som postorter.</P> <P class="p68 ft11">Övriga förslag</P> <P class="p75 ft8">Den i delbetänkandet föreslagna tillsynen över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk bör delas mellan länsstyrelsen och Sametinget. Sametinget bör som myndighet ges nationellt tillsynsansvar rörande det samiska språket i kommunerna. Detta innefattar bl.a. styrning, tillsyn, fördelning av ekonomiska medel och samordning.</P> <P class="p76 ft8">Erfarenheterna visar att de same- och minoritetspolitiska frågorna inte samordnas i tillräcklig grad på central nivå. Följden blir att de nationella minoriteternas behov inte behandlas i sin helhet. För att beslutsfattandet skall vila på en bättre helhetsbild och för att revitaliseringsinsatser skall bli effektivare, bör ett samordningskansli inrättas inom regeringskansliet för same- och minoritetspolitiska frågor. Inrättandet av ett samordningskansli skulle även underlätta det internordiska arbetet i dessa frågor.</P> <P class="p69 ft8">Grundläggande förvaltningsrättsliga författningar och författningar som särskilt rör de nationella minoriteternas rättigheter, samisk kultur, språk och näringar bör översättas till samiska. Motsvarande föreslås för finska och meänkieli. Detta skulle öka rättsäkerheten i myndighetsutövningen inom förvaltningsområdena och även utveckla språken.</P> <P class="p77 ft17">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p0 ft22">Summary</P> <P class="p78 ft22">To Reclaim My Language</P> <P class="p79 ft22">– Measures to Strengthen the Sami Language</P> <P class="p80 ft11">The Sami Language Is Threatened</P> <P class="p81 ft8">The assimilation and educational policies that were practised in Northern Sweden over a long period of time have caused many Sami, who spoke the Sami language as children, to lose their Sami language and cause younger generations of Sami not to learn the Sami language. Some Sami feel that they were deprived of their language. The will to preserve and to reclaim the language is strong.</P> <P class="p72 ft8">The Sami language is threatened and the smaller varieties, such as South Sami and Lule Sami, are at risk of disappearing completely. This would mean that a part of Sweden’s living cultural heritage and an important part of the collective identity of the Sami people would be lost. For an indigenous people, the preservation of the language is of vital importance to the continuity and the transmission of the culture.</P> <P class="p50 ft8">Approximately half of the 20 000 Sami in Sweden speak Sami and a fourth are literate in Sami. The number of speakers is lower in the Southern parts of Sápmi. In general older Sami possess a better mastery of the Sami language. Many in the parental generation do not have sufficient language skills themselves to transmit the Sami language to the next generation, even if they wanted to.</P> <P class="p82 ft11">International Obligation to Protect and Support Minority Languages</P> <P class="p83 ft8">The recognition of the Sami as a national minority in accordance with the Council of Europe Minority Conventions means that Sweden is under an international obligation to actively promote the Sami language in order to safeguard it. The recognition means <SPAN class="ft11">inter alia </SPAN>that the Sami are to be given influence in matters regarding</P> <P class="p84 ft17">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31924x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft8">them. As an indigenous people the Sami also have a right to selfdetermination.</P> <P class="p85 ft8">The work to implement the linguistic and cultural rights of national minorities is part of Sweden’s work with human rights. The realization of the legislation enacted in April of 2000 on the right to use Sami, Finnish and Meänkieli in contacts with authorities and courts of law has been insufficient. Individuals are unable to use the rights guaranteed by the law. An inadequate Swedish implementation of these rights questions Sweden’s international credibility.</P> <P class="p76 ft8">According to the Council of Europe, additional measures will be necessary in order for Sweden to live up to its international obligations, <SPAN class="ft11">inter alia </SPAN>the support of the South Sami language will have to be improved and this will have to occur promptly. This means that Sweden has reached a <NOBR>cross-roads</NOBR> where international obligations are brought to the forefront. <NOBR>Well-meaning</NOBR> intentions are no longer sufficient for the South Sami language to regain ground and to survive in the long run. The criticism of the Council of Europe needs to result in concrete, decisive measures and better implementation of the provisions of the conventions. A number of measures to strengthen the protection of minorities have been proposed in the previously delivered report.<SPAN class="ft23">1</SPAN></P> <P class="p56 ft8">Since the Sami transcend state boundaries, Sweden should intensify the cooperation with Norway and Finland in order to find ways to promote the Sami peoples endeavour to preserve the Sami language and culture. Such cooperation has been suggested by the Council of Europe.</P> <P class="p86 ft11">To Reclaim the Sami Language</P> <P class="p87 ft8">Parallel measures need to be taken in order to halt and reverse the process of language shift. Revitalization of the Sami language will require conscious and <NOBR>long-term</NOBR> work at society, group and individual levels. The majority society can assist the Sami by creating a <NOBR>language-preserving</NOBR> environment and by giving the Sami the tools to reclaim their language. If the Sami are given the tools and the prerequisites to mould their own future, the strength of the group can be channelled to reverse the process of language shift. Measures are</P> <P class="p88 ft10"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>The Right to My Language – Enhanced Minority Rights Protection”, Swedish Government Official Reports Series, No. 2005:40.</P> <P class="p89 ft17">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft25">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">needed to raise the status of the Sami language, and to revitalize and make the language more visible in society.</P> <P class="p90 ft8">Children and youth are the “life insurance” of a threatened language, since they are the future bearers of the culture. The number of Sami speakers can consciously be increased by giving parents better knowledge about additive bilingualism and by <NOBR>pre-schools</NOBR> and schools actively supporting the Sami language development of children and youth. If adults with passive knowledge in Sami are given the opportunity to improve their language skills, the number of active speakers can be increased. The Sami that wish to reclaim the Sami language should be given the opportunity to do so.</P> <P class="p91 ft11">The Administrative Area for the Sami Language Needs to Be Expanded</P> <P class="p81 ft8">Enactment of language legislation is one way to raise the status of the Sami language in society. If the right to use Sami in official situations is expanded to the South Sami area, more Sami will be given the opportunity to use and develop their language through versatile usage. The language would also become more useful, which would motivate more young people to learn it. Individuals would also be given the right to <NOBR>pre-school</NOBR> and <NOBR>care-of-the-elderly</NOBR> partly or completely in Sami in an additional number of municipalities.</P> <P class="p12 ft8">The administrative area for the Sami language is proposed to be expanded so that it would also include the municipalities of Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åre, Åsele, Älvdalen, Älvsbyn and Östersund. It is of crucial importance that the expanded administrative area will be large enough so that a majority of Sami living in Sápmi be included in the measures and that Sami strongholds be included. The proposed additional municipalities and authorities should take advantage of the proposed <NOBR>three-year</NOBR> information and educational effort to improve their language competence and competence in minority rights policy. Government grants are proposed to cover additional costs of the municipalities in the administrative area.</P> <P class="p92 ft17">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft11">Enhanced Sami Language Efforts</P> <P class="p94 ft8">The Sami Parliament of Sweden (Sametinget) should, as a publicly elected body for Sami, establish the goals of Sami language efforts. It is essential that the goals to promote, preserve and develop the Sami language be democratically anchored. The Sami Parliament should also be given increased influence on the establishment of Sami placenames.</P> <P class="p95 ft8">The establishment of two Sami language centres are proposed in the South Sami area. Additional language centres should eventually be established in the North Sami area. The language centres are to take active, <NOBR>publicly-oriented,</NOBR> <NOBR>language-revitalizing</NOBR> action among the Sami on local and regional levels. The language centres should act under the auspices of the Sami Parliament. The language centres can also be supportive resource centres in the administrative area. Sami language surveys need to be conducted at regular intervals in order to gain better knowledge on the efficiency of the measures taken.</P> <P class="p96 ft11">Revitalization Efforts in the Field of Education</P> <P class="p87 ft8">Children who belong to the national minorities have the right to acquire their minority language and to develop a minority or indigenous identity. Reports by the National Agency for Education (Skolverket) show that mother tongue teaching is unsatisfactory. Bilingual teaching is almost <NOBR>non-existent.</NOBR> The regulations on mother tongue teaching need to be altered so that municipalities will be obligated to arrange such teaching by remote teaching until a local teacher can be found. Methods for remote teaching need to be developped even more.</P> <P class="p55 ft8">All Sami children in the country must be given the opportunity to learn Sami and the opportunities for mother tongue teaching and teaching in Sami must be improved. The possibilities to arrange integrated Sami teaching should be improved and expanded. The Sami School Board (Sameskolstyrelsen) should be given the assignment to find new ways to arrange mother tongue teaching for Sami pupils. More educational material in Sami is needed and available <NOBR>locally-produced</NOBR> educational material need to be disseminated. A South Sami homepage is needed on the “Mother tongue” government website. The Sami Parliament and the Sami School</P> <P class="p97 ft17">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft25">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">Board should take measures to create a network for mother tongue teachers in Sami and to establish a close cooperation with universities where Sami is being taught. An academic guidance councillor to Sami pupils should be appointed.</P> <P class="p98 ft8">A government commission should be appointed to analyse the possibility to enact a statutory right to bilingual teaching in preschool and compulsory school in national minority languages and to establish a national program for the promotion of national minority languages. Many European states have taken greater responsibility for educational situation of their national minorities than Sweden. Sweden should learn from other states’ experiences. Since it is essential that an immediate improvement is made, the government should assist municipalities with government funding so that bilingual teaching will be arranged while the matter is being investigated. Ways to improve the availability of minority language teachers needs to be looked into as well.</P> <P class="p99 ft8">The opportunity for all adult Sami to develop literacy in Sami needs to be safeguarded as long as the need remains. Individuals must be given the financial means to participate in literacy training in Sami.</P> <P class="p64 ft11">Measures for Children and Youth</P> <P class="p81 ft8">The Children’s Ombudsman should be given a clear assignment to monitor the needs of children belonging to national minorities. Youth organizations that represent national minorities should be given the support and opportunity to influence the national minority policies.</P> <P class="p100 ft8">Reading in one’s own language is a fundamental necessity in order to acquire the language and to strengthen the development of the language. Measures are needed to improve availability of children’s and youth literature in national minority languages. Public library activity directed towards national minorities should be increased. Library advisory officers should be appointed for the national minority languages and activities towards children and youth should be given priority. A permanent financial solution should be found for the Sami library buses.</P> <P class="p12 ft9">Minority language culture has a revitalising and <NOBR>identity-streng-</NOBR> thening effect. The Swedish National Council for Cultural Affairs (Statens kulturråd) should give special consideration to the needs</P> <P class="p101 ft17">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft8">of children and youth when deciding on government funding for national minorities. The government should consider increasing government funding for culture in order to better fulfil the needs of national minority children.</P> <P class="p67 ft8">The opportunities of national minority children and youth to acquire their minority language must be independent on the family’s financial situation. Special funding should be set aside for scholarships for activities that aim to strengthen the language development or the development of a minority or indigenous identity of children and youth.</P> <P class="p102 ft11">Active Measures for Making the Sami and the Sami Language More Visible in Society</P> <P class="p87 ft8">The situation of the Sami can be improved by making the Sami and their language more visible in society. This would increase the majority’s understanding for the Sami and strengthen the cultural identity of Sami, especially Sami children and youth. This would also promote language revitalization. To facilitate this, the 6th of February, the Sami peoples' day, should be made a public Flag Day. The efforts to display Sami placenames on public <NOBR>sign-posts</NOBR> should be intensified. Official Sami placenames should also be usable as valid postal addresses.</P> <P class="p103 ft11">Additional Proposals</P> <P class="p87 ft8">The national responsibility for supervision of the Act on National Minorities and Minority Languages, which has been proposed in the first report, should be divided between the County Administrative Board and the Sami Parliament. The Sami Parliament, in its role as a government authority, should be given the task of supervision of the Sami language in the municipalities. This includes <SPAN class="ft11">inter alia </SPAN>direction, supervision, distribution of government grants and coordination.</P> <P class="p95 ft8">Experience has shown that the Sami and National Minority Policies are not being sufficiently coordinated within the central government. This has resulted in a situation where the needs of the national minorities are not dealt with in a comprehensive way. In order for decision making to rely on a better comprehensive view</P> <P class="p42 ft17">28</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft25">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">and for revitalization measures to be more efficient, a coordination secretariat for Sami and National Minority Policies should be established within the Ministries. Such a secretariat would also facilitate inter Nordic cooperation in these matters.</P> <P class="p90 ft8">Fundamental administrative law statutes and statutes that affect national minority rights, Sami culture, language and industry should be translated into Sami. The same applies for Finnish and Meänkieli. This would improve rule of law in use of government powers within the administrative areas and it would also develop the languages.</P> <P class="p104 ft17">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p0 ft22">Författningsförslag</P> <P class="p105 ft26">Förslag till</P> <P class="p106 ft26">lag (2006:xx) om nationella minoriteter och minoritetsspråk</P> <P class="p107 ft8">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p73 ft27">Allmänna bestämmelser</P> <P class="p7 ft8">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p108 ft8">1 §</P> <P class="p90 ft8">Denna lag tillämpas hos kommunala samt statliga regionala och lokala förvaltningsmyndigheter.</P> <P class="p13 ft8">För förvaltningsområden för samiska, finska och meänkieli gäller även särskilda bestämmelser rörande enskilda talares rätt att använda dessa språk i kontakter med förvaltningsmyndigheter.</P> <P class="p90 ft8">Lagen tillämpas också hos länsrätt, tingsrätt, fastighetsdomstol, miljödomstol och sjörättsdomstol med en domkrets som helt eller delvis omfattar respektive förvaltningsområde.</P> <P class="p109 ft8">2 §</P> <P class="p13 ft8">Nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.</P> <P class="p90 ft8">Minoritetsspråk är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.</P> <P class="p92 ft17">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft8">3 §</P> <P class="p111 ft8">De nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk, sin kultur- och samfundsliv skall främjas av det allmänna.</P> <P class="p112 ft8">4 §</P> <P class="p67 ft8">Det allmänna skall i sin verksamhet beakta de nationella minoriteternas särart och deras behov av skydd och stöd för att deras språk och kultur skall fortleva i Sverige. Barns behov att få utveckla en kulturell identitet och det egna minoritetsspråket skall beaktas särskilt.</P> <P class="p113 ft9">De nationella minoriteterna skall på alla nivåer i samhället ges möjligheter till inflytande i frågor som berör dessa, så långt det är möjligt.</P> <P class="p114 ft8">Särskilda bestämmelser rörande förvaltningsområden</P> <P class="p115 ft8">5 §</P> <P class="p67 ft8">Med förvaltningsområde för samiska avses Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bergs, Dorotea, Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kirunas, Krokoms, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Sorsele, Storumans, Strömsunds, Vilhelmina, Vindelns, Åre, Åsele, Älvdalens, Älvsbyns och Östersunds kommuner.</P> <P class="p67 ft9">Med förvaltningsområde för finska avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala, Övertorneå kommuner samt samtliga kommuner i Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län.</P> <P class="p111 ft8">Med förvaltningsområde för meänkieli avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.</P> <P class="p116 ft8">Rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter</P> <P class="p117 ft8">6 §</P> <P class="p67 ft8">En enskild har rätt att använda samiska, finska eller meänkieli vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet i ärenden som avser myndighetsutövning i förhållande till honom eller henne, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet.</P> <P class="p113 ft8">Om den enskilde använder minoritetsspråk i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på detta språk. Ett skrift-</P> <P class="p118 ft17">32</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">ligt beslut i ett sådant ärende skall innehålla en upplysning på minoritetsspråket om att beslutet kan översättas muntligen till minoritetsspråket av myndigheten på begäran av den enskilde.</P> <P class="p90 ft8">Myndigheten skall även i övrigt sträva efter att bemöta den enskilde på det egna minoritetsspråket.</P> <P class="p119 ft8">7 §</P> <P class="p13 ft8">Förvaltningsmyndigheterna får bestämma särskilda tider och särskild plats för minoritetsspråkstalandes besök och telefonsamtal.</P> <P class="p51 ft8">Rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar</P> <P class="p108 ft8">8 §</P> <P class="p13 ft8">Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos domstol har rätt att använda samiska, finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till förvaltningsområdet.</P> <P class="p72 ft8">Rätten att använda det egna minoritetsspråket omfattar också de domstolar dit en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende som avses i första stycket överklagas.</P> <P class="p119 ft8">9 §</P> <P class="p13 ft8">Rätten att använda samiska, finska eller meänkieli i mål eller ärenden hos domstolar enligt 8 § omfattar rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på detta språk, rätt att få de handlingar som hör till målet eller ärendet muntligen översatta till minoritetsspråket och rätt att vid muntlig förhandling inför domstolen tala detta språk. Domstolen skall översätta handlingar och skriftlig bevisning till svenska, om det inte är uppenbart onödigt.</P> <P class="p12 ft8">Även i övrigt skall domstolen i sina kontakter sträva efter att bemöta minoritetsspråkstalande part eller ställföreträdare för part på minoritetsspråket.</P> <P class="p120 ft8">10 §</P> <P class="p13 ft8">Den som vill använda samiska, finska eller meänkieli under ett måls eller ett ärendes handläggning i domstol enligt 8 § skall begära detta i samband med att målet eller ärendet inleds eller första gången parten skall yttra sig i målet eller ärendet. Om en begäran att använda minoritetsspråk framställs senare får den avslås.</P> <P class="p121 ft17">33</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">En begäran att använda minoritetsspråk får även avslås om det är uppenbart att den har ett otillbörligt syfte.</P> <P class="p122 ft8">11 §</P> <P class="p111 ft8">Om en part eller ställföreträdare för part skall få använda samiska, finska eller meänkieli i rättegång, skall tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. <NOBR>6-8</NOBR> §§ och 33 kap. 9 § rättegångsbalken och <NOBR>50-52</NOBR> §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291).</P> <P class="p86 ft8">Minoritetsspråk i förskoleverksamhet och äldreomsorg</P> <P class="p123 ft8">12 §</P> <P class="p111 ft8">När en kommun i förvaltningsområdet erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt 2 a kap. 1 och 7 §§ skollagen (1985:1100), skall kommunen ge barn vars vårdnadshavare begär det möjlighet till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska, finska eller meänkieli.</P> <P class="p124 ft8">13 §</P> <P class="p111 ft8">En kommun i förvaltningsområdet skall erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar den enskildes minoritetsspråk.</P> <P class="p86 ft8">Undantag</P> <P class="p123 ft8">14 §</P> <P class="p111 ft8">Om det finns särskilda skäl får regeringen föreskriva att en viss myndighet som lyder under regeringen skall undantas från tillämpningen av 6 §. Motsvarande gäller efter regeringens bemyndigande för landstingsfullmäktige och för kommunfullmäktige i fråga om kommunala myndigheter.</P> <P class="p77 ft17">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8">Tillsyn</P> <P class="p126 ft8">15 §</P> <P class="p127 ft8">Tillsynen skall säkerställa syftet med denna lag. Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål på eget initiativ eller</P> <P class="p128 ft8">efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av lagen.</P> <P class="p90 ft8">Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att lagens ändamål skall kunna tillgodoses.</P> <P class="p120 ft8">16 §</P> <P class="p90 ft8">Tillsyn över kommunernas verksamhet enligt denna lag utövas av Länsstyrelsen i xx län och Sametinget i enlighet med vad regeringen bestämmer.</P> <P class="p90 ft8">Tillsyn i frågor som rör kommuners anordnande av förskoleverksamhet och äldreomsorg utövas av annan myndighet.</P> <P class="p129 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.</P> <P class="p129 ft26">Förslag till ändring i</P> <P class="p130 ft26">förordning (2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska, finska och meänkieli</P> <P class="p131 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska, finska och meänkieli att 1, 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft8">Nuvarande lydelse</P> <P class="p132 ft8">Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till åtgärder enligt lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p133 ft8">Föreslagen lydelse</P> <P class="p134 ft8">1 §</P> <P class="p135 ft8">Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till åtgärder enligt lagen (2006:xx) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p136 ft8">hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.</P> <P class="p137 ft8">Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska lämnas till Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner samt Norrbottens läns landsting.</P> <P class="p138 ft8">Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av finska och meänkieli lämnas till Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner samt Norrbottens läns landsting.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft8">2 §</P> <P class="p139 ft9">Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska lämnas till Arjeplogs,</P> <P class="p140 ft8">Arvidsjaurs, Bergs, Dorotea, Gällivare, Härjedalens,</P> <P class="p141 ft8">Jokkmokks, Kiruna, Krokoms,</P> <P class="p140 ft8">Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Strömsunds, Umeå, Vilhelmina, Vindelns, Åre, Åsele, Älvdalens, Älvsbyns och Östersunds kommuner samt</P> <P class="p142 ft8">Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting.</P> <P class="p143 ft8">Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av finska lämnas till Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner, samtliga kommuner i Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län samt Norrbottens, Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands läns landsting.</P> <P class="p144 ft8">Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av meänkieli lämnas till Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner samt Norrbottens läns landsting.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p145 ft9">Beslut om statsbidrag enligt denna förordning fattas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p0 ft8">4 §</P> <P class="p146 ft8">Beslut om statsbidrag enligt denna förordning fattas av</P> <P class="p147 ft8">Sametinget i frågor som rör samiska och Länsstyrelsen i xx län</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft17">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft8">i frågor som rör finska och meänkieli. Myndigheterna skall bistå varandra.</P> <P class="p149 ft8">Innan fördelning av statsbidrag beslutas skall länsstyrelsen samråda med berörda kommuner och landstinget.</P> <P class="p119 ft8">5 §</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p150 ft8">Länsstyrelsens beslut enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p29 ft8">Sametingets eller länsstyrel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p150 ft8">denna förordning får inte över-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p15 ft8">sens beslut enligt denna förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p151 ft8">klagas.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p15 ft8">ning får inte överklagas.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft8">Denna ändring träder i kraft den 1 juli 2007.</P> <P class="p153 ft26">Förslag till ändring i</P> <P class="p0 ft26">Sametingslag (1992:1433)</P> <P class="p154 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om Sametingslagen (1992:1433) att 2 kap. 1 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p15 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft8">2 kap</P> <P class="p156 ft8">1 §</P> <P class="p157 ft8">Sametinget skall verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till sametingets uppgifter hör särskilt att</P> <P class="p158 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft30">besluta om fördelningen av statsbidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande,</SPAN></P> <P class="p159 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft30">utse den styrelse för sameskolan som avses i 8 kap. 6 § skollagen (1985:1100),</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p160 ft8">3. leda det samiska språkarbetet,</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p161 ft9"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft31">leda och fastställa mål för det samiska språkarbetet,</SPAN></P> <P class="p145 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft32">utöva tillsyn över kommuner enligt lag (2006:xx) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i enlighet med vad regeringen bestämmer,</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft33">medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjandet av mark och vatten, och</SPAN></P> <P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft33">informera om samiska förhållanden.</SPAN></P> <P class="p129 ft8">Denna ändring träder i kraft den 1 juli 2007.</P> <P class="p164 ft26">Förslag till ändring i grundskoleförordning (1994:1194)</P> <P class="p165 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om grundskoleförordningen (1994:1194) att 2 kap. 9 och 13 §§ skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p15 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft8">2 kap</P> <P class="p167 ft8">9 §</P> <P class="p168 ft8">Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om</P> <P class="p163 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft33">eleven har grundläggande kunskaper i språket och</SPAN></P> <P class="p169 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft33">eleven önskar få sådan undervisning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p145 ft8">En samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p145 ft8">En samisk, sverigefinsk, tornedalsk, romsk eller judisk elev skall erbjudas modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.</P> <P class="p170 ft8">En samisk, sverigefinsk, tornedalsk, romsk eller judisk elev behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i sitt minoritetsspråk.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft17">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft8">I 5 kap. 2 och 3 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p15 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft8">2 kap</P> <P class="p172 ft8">13 §</P> <P class="p173 ft8">En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p145 ft8">En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p145 ft8">En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, sverigefinska, tornedalska, romska eller judiska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning i minoritetsspråket även om antalet elever är mindre än fem. Om lämplig lärare inte finns att tillgå, skall undervisning i elevens minoritetsspråk anordnas på distans, tills en lämplig lärare hittas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p174 ft8">Denna ändring träder i kraft den 1 juli 2007.</P> <P class="p175 ft26">Förslag till ändring i gymnasieförordning (1992:394)</P> <P class="p176 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (1992:394) att 5 kap. 7 och 12 §§ skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p15 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft8">5 kap</P> <P class="p178 ft8">7 §</P> <P class="p179 ft8">Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt</P> <P class="p180 ft17">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft8">umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i modersmålet som ett ämne (modersmålsundervisning), förutsatt att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att han eller hon även önskar få sådan undervisning.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p145 ft8">En samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev har rätt att få undervisning i det egna språket, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p145 ft8">En samisk, sverigefinsk, tornedalsk, romsk eller judisk elev har rätt att få undervisning i sitt minoritetsspråk, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p181 ft8">I kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p15 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft8">5 kap</P> <P class="p182 ft8">12 §</P> <P class="p183 ft8">En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att tillgå.</P> <P class="p184 ft8">En kommun är inte heller skyldig att anordna modersmålsundervisning, om antalet elever i kommunen som önskar sådan undervisning i ett visst språk är mindre än fem.</P> </DIV> <DIV id="id_5"> <DIV id="id_5_1"> <P class="p145 ft8">Andra stycket gäller inte i fråga om modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller romska elever.</P> </DIV> <DIV id="id_5_2"> <P class="p145 ft8">Andra stycket gäller inte i fråga om modersmålsundervisning för samiska, sverigefinska, tornedalska, romska eller judiska elever. Om lämplig lärare inte finns att tillgå, skall undervisning i elevens minoritetsspråk anordnas på distans, tills en lämplig lärare hittas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_6"> <P class="p0 ft8">Denna ändring träder i kraft den 1 juli 2007</P> <P class="p185 ft17">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft26">Förslag till ändring i</P> <P class="p174 ft26">förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar</P> <P class="p187 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1982:270) att följande tillägg görs i förordningen.</P> <P class="p188 ft8">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P> <P class="p189 ft34">Allmänna flaggdagar är nyårsdagen</P> <P class="p190 ft8">den 28 januari; Konungens namnsdag</P> <P class="p191 ft35">den 6 februari; samefolkets dag den 12 mars; Kronprinsessans namnsdag</P> <P class="p192 ft8">påskdagen</P> <P class="p193 ft35">den 30 april; Konungens födelsedag den 1 maj</P> <P class="p192 ft8">pingstdagen</P> <P class="p194 ft35">den 6 juni; Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag midsommardagen</P> <P class="p195 ft36">den 14 juli; Kronprinsessans födelsedag den 8 augusti; Drottningens namnsdag dag för val i hela riket till riksdagen den 24 oktober; <NOBR>FN-dagen</NOBR></P> <P class="p196 ft35">den 6 november; Gustav Adolfsdagen den 10 december; Nobeldagen</P> <P class="p197 ft35">den 23 december; Drottningens födelsedag juldagen.</P> <P class="p198 ft8">Denna ändring träder i kraft den 1 januari 2007.</P> <P class="p199 ft17">41</P> </DIV> <DIV id="page_42"> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31943x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft22">1 Inledning</P> <P class="p200 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p201 ft11">I december 1999 erkände Sveriges riksdag samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter och gruppernas språk som nationella minoritetsspråk<SPAN class="ft38">1</SPAN>. De nationella minoriteternas kultur och språk utgör en del av det svenska kulturarvet, och språkens fortlevnad i landet skall främjas. Minoritetspolitik infördes som ett nytt politikområde.</P> <P class="p202 ft11">Målen för den svenska minoritetspolitiken är att</P> <P class="p35 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft39">ge skydd för de nationella minoriteterna,</SPAN></P> <P class="p203 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft39">stärka deras möjligheter till inflytande, samt</SPAN></P> <P class="p136 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft39">stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.</SPAN></P> <P class="p204 ft11">Vid samma tidpunkt beslutade riksdagen även att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets konventioner rörande minoriteter, den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen)<SPAN class="ft38">2</SPAN>, se <SPAN class="ft8">bilaga 4</SPAN>, samt ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter<SPAN class="ft23">3</SPAN>, se <SPAN class="ft8">bilaga 5</SPAN>. Detta innebär att Sverige som stat åtagit sig en folkrättslig förpliktelse att bl.a. aktivt främja och stödja de angivna språkens och kulturernas bevarande och fortlevnad i landet.</P> <P class="p205 ft41">I propositionen angavs att tre av minoritetsspråken, samiska, finska och meänkieli, skulle ges ett starkare skydd i Sverige i enlighet med del III av minoritetsspråkskonventionen<SPAN class="ft40">4</SPAN>. Dessa språk an-</P> <P class="p206 ft44"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">Nationella minoritetsspråk i Sverige är samiska (alla varieteter), finska, meänkieli (kallades tidigare tornedalsfinska), romani chib (alla varieteter) och jiddisch. Prop. 1998/99:143 ”Nationella minoriteter i Sverige”; bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69</SPAN></P> <P class="p207 ft46"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft45">European Charter for Regional or Minority Languages, 5 nov 1992, ETS No. 148, SÖ 2000:3</SPAN></P> <P class="p128 ft44"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft43">Framework Convention for the Protection of National Minorities, 1 feb 1995, ETS No. 157, SÖ 2000:2</SPAN></P> <P class="p207 ft44"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft47">Romani chib och jiddisch anses inte ha historisk geografisk anknytning och de betraktas därför som territoriellt obundna språk. Sveriges åtaganden enligt minoritetskonventionen är inte lika långtgående för territoriellt obundna språk. Notera dock att romani chib och jiddisch skall ges skydd enligt del II i minoritetsspråkskonventionen i hela landet, liksom samiska, finska och meänkieli ges skydd enligt del II i hela landet utanför förvaltningsområdena.</SPAN></P> <P class="p208 ft17">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31944x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">ses ha s.k. <SPAN class="ft8">historisk geografisk anknytning</SPAN>, vilket innebär att språken har använts och används av hävd under lång tid i ett visst geografiskt område. För att åstadkomma ett förstärkt skydd infördes två nya lagar rörande rätten att använda dessa tre minoritetsspråk. La- gen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (kallas även för minoritetsspråkslagarna nedan) trädde i kraft den 1 april 2000.</P> <P class="p209 ft49">Minoritetsspråkslagarna ger enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där språken har lång tradition, de s.k. <SPAN class="ft48">förvaltningsområdena</SPAN>. Lagstiftningen gäller för kommunala samt statliga lokala och regionala förvaltningsmyndigheter och domstolar med ett geografiskt verksamhetsområde som helt eller delvis omfattar förvaltningsområdet för samiska respektive förvaltningsområdet för finska och meänkieli. Lagstiftningen innebär också att den enskilde i förvaltningsområdena har rätt att få förskola och äldreomsorg helt eller delvis på respektive språk.</P> <P class="p69 ft11">Förvaltningsområdet för samiska omfattar idag Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Förvaltningsområdet för finska och meänkieli omfattar Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.</P> <P class="p210 ft52">En särskild utredare tillkallades i januari 2004 för att i enlighet med direktiven, se <SPAN class="ft50">bilaga 1</SPAN>, se över frågan om förvaltningsområdet för det finska språket bör utvidgas till att omfatta ett större geografiskt område. Europarådet har i sin uppföljning pekat på att en för liten del av den sverigefinska minoriteten garanteras skydd enligt del III i minoritetsspråkskonventionen.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>Endast fem procent av sverigefinnarna bor i det område som utgör förvaltningsområde för finska språket. Europarådet har därför uppmanat Sverige att förbättra situationen för det finska språket utanför det nuvarande förvaltningsområdet. Enligt direktiven skall utredaren även överväga behovet av ändringar i den nuvarande lagstiftningen mot bakgrund av den uppföljning som gjorts inom Europarådet och av Länssty-</P> <P class="p211 ft44"><SPAN class="ft53">5 </SPAN>Advisory Committee on the Framework Convention for the Protection of National Minorities, Opinion on Sweden, 25 August 2002, ACFC/INFO/OP/I(2003)006; Council of Europe Committee of Ministers, Resolution ResCMN(2003)12 on the Implementation of the Framework Convention for the Protection of National Minorities by Sweden, 10 December 2003; European Charter for Regional or Minority Languages – Application of the Charter in Sweden: Report of the Committee of Experts on the Charter, ECRML(2003)1, 19 June 2003; Council of Europe Committee of Ministers, Recommendations RecChL(2003)1 of the Committee of Ministers on the Application of the European Charter for Regional or Minority Languages by Sweden, 19 June 2003</P> <P class="p212 ft17">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31945x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft49">relsen i Norrbottens län<SPAN class="ft54">6</SPAN>. Om det behövs skall utredaren lämna förslag till ändringar. Enligt direktiven skall analysen omfatta en bedömning av enskilda sverigefinnars intresse och behov av en utvidgad lagstiftning om rätt att använda finska, men även behovet av andra åtgärder. En samlad bedömning av förutsättningarna för en utvidgad lagstiftning eller andra åtgärder skall redovisas.</P> <P class="p214 ft49">I februari 2005 beslutade regeringen ge utredningen tilläggsdirektiv, se <SPAN class="ft48">bilaga 2</SPAN>. Utredaren ges i uppdrag att se över möjligheterna att utvidga det samiska förvaltningsområdet till att även omfatta det sydsamiska området. När Sverige införde förvaltningsområdena i april 2004 hamnade de områden där sydsamiska traditionellt talats och talas utanför det skydd som ges samiska språket i enlighet med del III i minoritetsspråkskonventionen. Det samiska språket anses vara hårt trängt i det sydsamiska området och den sydsamiska varietetens fortsatta existens är hotad. Europarådet har uttryckt stor oro för att sydsamiskan inte skall kunna fortleva och uppmanat Sverige att vidta åtgärder. Utredaren har fått i uppgift att analysera om det finns förutsättningar att utvidga lagstiftningen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla även i det sydsamiska området. Med det sydsamiska området avses i direktivet de södra delarna av det traditionella samiska språkområdet som omfattar delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län.</P> <P class="p215 ft49">Länsstyrelsen i Norrbottens län har tidigare på regeringens uppdrag redovisat konsekvenserna av en utvidgning av det samiska förvaltningsområdet. Länsstyrelsens rapport visar att ett utökat förvaltningsområde skulle öka den geografiska basen för den samiska språkdomänen och ha stor betydelse i de områden där det finns ett lokalt engagemang för den sydsamiska varieteten och kulturen.<SPAN class="ft54">7 </SPAN>Sametinget har i handlingsprogrammet för det samiska språket, som antogs i februari 2004, ansett att nuvarande språklag rörande rätten att använda samiska bör omfatta det sydsamiska området.<SPAN class="ft54">8</SPAN></P> <P class="p205 ft55">I tilläggsuppdraget ingår, dels en bedömning av enskilda samers intresse och behov av sådan utvidgad lagstiftning eller andra åtgärder, dels en bedömning av kommunala och statliga myndigheters</P> <P class="p216 ft58"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft56">Länsstyrelsen i Norrbottens län: ”Finska, meänkieli och samiska – utvärdering av regionala åtgärder för nationella minoritetsspråk”, december 2000; Lars Elenius och Stefan Ekenberg: ”Minoritetsspråk och myndighetskontakt”, 2002 (gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län</SPAN><SPAN class="ft57">)</SPAN></P> <P class="p217 ft58"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft56">Skrivelse till regeringen från Länsstyrelsen i Norrbottens län: ”Utvidgat samiskt förvaltningsområde”, 23 jan 2003</SPAN></P> <P class="p218 ft10"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft59">Sametinget: ”Start för en offensiv samisk språkpolitik – Handlingsprogram”, antaget av Sametinget i februari 2004</SPAN></P> <P class="p219 ft17">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft52">samt domstolars möjligheter och beredskap att hantera en utvidgad lagstiftning samt anordnande av förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Utifrån analysen skall utredaren redovisa sin samlade bedömning av förutsättningarna för en utvidgad lagstiftning eller andra åtgärder.</P> <P class="p76 ft8"><SPAN class="ft11">I delbetänkandet </SPAN>Rätten till mitt språk <SPAN class="ft11">– </SPAN>Förstärkt minoritetsskydd<SPAN class="ft11">, SOU 2005:40, som lämnades i maj 2005, redovisades uppdraget rörande utvidgning av förvaltningsområde för finska språket. Vidare redovisades behovet av ändringar i nuvarande lagstiftning och även andra åtgärder som utredaren anser är nödvändiga för att åtgärda de brister som framkommit i Europarådets uppföljningar och nationella uppföljningar av det nuvarande minoritetspolitiska systemet.</SPAN></P> <P class="p210 ft49">Tanken med inrättandet av ett förvaltningsområde är att ett minoritetsspråks ställning och status skall stärkas så att det ges bättre förutsättningar att fortleva i landet och att dess talare ges fler möjligheter att använda språket. Utgångspunkten för utredningens arbete har varit de specifika förpliktelser som Sverige åtagit sig för respektive minoritetsspråk genom ratificeringen av Europarådets minoritetskonventioner, och hur de nationella minoritetsspråken på bästa sätt skall kunna främjas i Sverige i enlighet med det internationella åtagandet. Eftersom minoritetsspråkskonventionens huvudsyfte är att de erkända språken skall bestå som levande språk i Sverige, hamnar fokus på den pågående språkbytesprocessen, möjligheterna att bryta och vända denna process och möjligheterna att få till stånd en revitalisering av minoritetsspråken. Det är därför nödvändigt att förstå vilka faktorer som påverkar ett språks fortlevnad, för att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle kunna främja ett språkbevarande. För att öka förståelsen har utredningen därför valt att försöka beskriva de nationella minoritetsspråkens situation på ett mer allmänt plan och mer specifikt de finska och samiska språkens situation i förhållande till dessa olika faktorer och belysa de språkliga samband som finns.</P> <P class="p221 ft55">I delbetänkandet konstaterades bl.a. att de nationella minoritetsspråkens framtid är oviss i Sverige, eftersom den pågående språkbytesprocessen är långt gången i en del fall. Samhällets aktiva skydd och stöd kommer att behövas för att minoritetsspråken skall kunna fortleva i Sverige i enlighet med intentionerna i minoritetsspråkskonventionerna. Mot denna bakgrund blir bl.a. barns möjligheter att tillägna sig sitt minoritetsspråk och utbildningens möjligheter att stödja minoritetsbarns språkutveckling av stor betydelse. Om</P> <P class="p222 ft17">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31947x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft11">barnen inte kan tillägna sig sina respektive minoritetsspråk i tillräcklig omfattning, har de nationella minoritetsspråken ingen framtid. Förutom de övriga förslag som nämnts ovan lämnades i delbetänkandet även förslag rörande förbättrad tillgång till modersmålsundervisning.</P> <P class="p214 ft49">En rad brister i Sveriges implementering av minoritetskonventionerna har framkommit, dels vid Europarådets granskning, dels i de nationella uppföljningar som gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län samt riksdagens konstitutionsutskott<SPAN class="ft54">9</SPAN>. De påvisade bristerna är av så allvarlig karaktär att de måste åtgärdas. En rad förslag på åtgärder för att stärka implementeringen av konventionerna lämnades därför i delbetänkandet. För att Sveriges åtaganden i Europarådets minoritetskonventioner skall få genomslag på nationell, regional och lokal nivå, krävs bl.a. tydligare och landsomfattande lagstiftning rörande nationella minoriteter, tydligare statligt ansvarstagande och aktiva åtgärder som främjar minoritetsspråkens fortlevnad. Dessa åtgärder är nödvändiga för att uppfylla åtagandena rörande de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Åtgärderna behöver således vidtas oberoende av om de nuvarande förvaltningsområdena skulle utvidgas geografiskt eller inte.</P> <P class="p224 ft49">I delbetänkandet konstaterades vidare att behov och förutsättningar finns för att utvidga förvaltningsområdet för finska till att omfatta även Stockholms- och Mälardalsregionen och förslag på en geografisk utvidgning av förvaltningsområdet lämnades. Ett utvidgat förvaltningsområde skulle ge finska språket högre status och enskilda sverigefinnar skulle få möjlighet och rätt till viss samhällsservice på finska, vilket främjar finska språkets fortlevnad i Sverige.</P> <P class="p49 ft60">I december 2005 beslutade regeringen att förlänga tiden för utredningens slutredovisning av uppdraget till den 28 februari 2006, se <SPAN class="ft9">bilaga 3</SPAN>.</P> <P class="p225 ft55">I detta slutbetänkande redovisas tilläggsdirektivets uppdrag rörande det samiska språket. Utredningens analys rör således samiskan, även om övriga minoritetsspråk nämns i vissa sammanhang. Utredningen har i enlighet med direktivet tagit reda på enskilda samers behov och intresse för ett utvidgat förvaltningsområde eller</P> <P class="p226 ft58"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>Rapporter från riksdagen: ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk”, 2004/05:RFR3, mars 2005, som innehåller bl.a. Kenneth Hyltenstam och Thomaso M. Milani: ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk – Uppföljning av Sveriges efterlevnad av Europarådets konventioner på nationell nivå: ett minoritetsperspektiv”, dec 2004; samt Lars Elenius: ”Ett uthålligt språk – genomförande av lagarna om användning av minoritetsspråk i förvaltningsområdena i Norrbottens län åren <NOBR>2000-2004”,</NOBR> dec 2004</P> <P class="p227 ft17">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft49">andra åtgärder. Enskilda samer i den aktuella regionen ger framför allt uttryck för en mycket stark vilja och önskan att förbättra sina kunskaper i samiska och att återta det samiska språket i de fall de förlorat det. Detta innebär att man framför allt uppger sig ha behov av olika typer av utbildningsinsatser och andra språkrevitaliserande insatser som riktar sig till barn och vuxna. Förutom detta finns det ett intresse för samiskspråkig samhällsservice. Enskilda individers faktiska möjligheter att i dagsläget nyttja en del av sådan service, i vart fall vid myndighetskontakter, är dock begränsade, eftersom enskilda samer i många fall förlorat språket eller aldrig getts möjlighet att lära sig det.</P> <P class="p228 ft49">Om de i delbetänkandet lämnade förslagen genomförs, skulle även det samiska språkets situation i Sverige förbättras. När det gäller samiskans framtid i Sverige och samernas möjligheter att bevara sitt språk krävs det, enligt min mening, en rad ytterligare åtgärder på olika områden. Detta skulle sammantaget ge förutsättningar för att det samiska språket skall kunna återta förlorad mark. Det behöver vidtas åtgärder på olika områden för att</P> <P class="p229 ft11">höja statusen för det samiska språket,</P> <P class="p230 ft11">revitalisera det samiska språket,</P> <P class="p231 ft11">synliggöra det samiska språket och kulturen,</P> <P class="p232 ft11">medvetandegöra majoritetsbefolkningen om gruppens språkliga och kulturella behov, och</P> <P class="p233 ft55">finna gemensamma nordiska lösningar som stödjer det samiska folkets strävan att bevara och revitalisera det samiska språket.</P> <P class="p234 ft11">Förslag lämnas på en geografisk utvidgning av nuvarande förvaltningsområdet för samiska till delar av det som i direktivet angetts som det sydsamiska området. Förslaget att utöka förvaltningsområdet innebär en statushöjande åtgärd för det samiska språket, vilket erfarenhetsmässigt gynnar språkets fortlevnad. Det utökade förvaltningsområdet innebär också att enskilda samer som har behov av och önskemål om samiskspråkig service ges möjlighet till det. Samer ges även möjlighet att använda sig av det samiska språket i fler sammanhang än tidigare, vilket gynnar utvecklingen och bevarandet av språket.</P> <P class="p235 ft52">Med anledning av de intressen och behov för andra åtgärder som enskilda samer gett uttryck för, lämnas även förslag som har till syfte att i första hand revitalisera det samiska språket, med särskilt tyngdpunkt i det sydsamiska området. Vidare lämnas förslag</P> <P class="p118 ft17">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft11">på åtgärder som syftar till att synliggöra det samiska språket och kulturen på ett tydligare sätt, vilket skulle gynna språkets fortlevnad och även göra framför allt majoritetsbefolkningen mer medveten om det samiska kulturarvet i landet. Även detta gynnar samiskans fortlevnad i Sverige på sikt.</P> <P class="p72 ft11">Slutligen lämnas i detta slutbetänkande en del förslag med anledning av de kommentarer och synpunkter som lämnats av remissinstanser på delbetänkandet. De förslag till revitaliserande åtgärder, som berör barns möjligheter att tillägna sig minoritetsspråket och möjligheter att utveckla en kulturell minoritets- eller urfolksidentitet, är utformade så att även barn som tillhör den sverigefinska, tornedalska, romska och judiska minoriteten omfattas. Detta mot bakgrund av att det regelverk som styr utbildningsfrågor är utformade på ett sådant sätt att samtliga grupper regleras i samma bestämmelser.</P> <P class="p236 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p201 ft55">Utredningen påbörjade arbetet med de samiska frågorna under våren 2005. Förutom de åtgärder, som redovisats rörande utredningens arbete i delbetänkandet, kan även följande nämnas.</P> <P class="p37 ft11">Det sydsamiska området</P> <P class="p237 ft11">Enligt tilläggsdirektivet skall utredaren analysera förutsättningarna för utvidgning av förvaltningsområdet för samiska till att även gälla inom det sydsamiska området. Med ”<SPAN class="ft8">det sydsamiska området</SPAN>” avses i tilläggsdirektivet de södra delarna av det traditionella samiska språkområdet som omfattar delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län. Utredningen har tolkat att detta område i första hand omfattar 27 kommuner.</P> <P class="p49 ft11">Det i tilläggsdirektivet angivna traditionella sydsamiska området är stort. På många orter talas flera samiska varieteter parallellt med varandra. Det innebär att det även talas nord- och lulesamiska inom det sydsamiska området. För utredningens uppdrag är det dock inte nödvändigt att kunna ange de exakta geografiska gränserna mellan de olika språkvarieteterna.</P> <P class="p238 ft41">Tilläggsdirektivens term ”det sydsamiska området” måste läsas mot bakgrund av den kritik och de synpunkter som Europarådet</P> <P class="p239 ft17">49</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31950x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">lämnat rörande den geografiska avgränsningen av nuvarande förvaltningsområde för det samiska språket. Europarådet uttalade följande i sin rapport rörande Sveriges implementering av minoritetsspråkskonventionen:</P> <P class="p240 ft12">One of the issues observed by the Committee is the fact that there are substantial parts of the South Sami and Finnish speaking population outside the administrative area of Norrbotten county, leaving them thus outside the protection provided under Part III of the Charter. These languages are of course protected under Part II in these areas. The Committee is especially concerned with South Sami because of its precarious state and because the whole traditional area of this language is excluded from Part III of the Charter. The Committee hopes that the Swedish authorities will look carefully into the situation of South Sami with a view to securing its protection and promotion.<SPAN class="ft61">10</SPAN></P> <P class="p241 ft49">Eftersom den sydsamiska varieteten huvudsakligen talas utanför det geografiska område som Sverige idag valt att utpeka som förvaltningsområde (dvs. ett område där förstärkt skydd och stöd skall ges till ett minoritetsspråk enligt del III av minoritetskonventionen) hamnar dess talare utanför det starkare skyddet och stödet som Sverige åtagit sig för samiska. Sverige uppmanas därför av Europarådet att vidta åtgärder till skydd och stöd specifikt för sydsamiskan. Europarådets expertkommittés uttalande kan således tolkas som att det behövs åtgärder som särskilt stödjer den sydsamiska varieteten på grund av dess utsatta och hotade läge.</P> <P class="p209 ft52">Det kan noteras att vissa områden inte nämns i tilläggsdirektivet, t.ex. Boden, Luleå och kommuner öster om Gällivare samt samtliga kommuner i Västernorrlands län, eftersom dessa kommuner inte anses ingå i det sydsamiska området. Enligt min mening hade det varit lämpligt att trots det ta med även dessa kommuner i den översyn som nu görs, för att avgöra om eventuellt ytterligare kommuner bör bli aktuella för särskilda åtgärder enligt del III av minoritetsspråkskonventionen. Det finns samisk befolkning även i dessa kommuner och även deras behov och intressen borde lämpligen ha beaktats och övervägts i den översyn som nu görs.</P> <P class="p242 ft62"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>European Charter for Regional or Minority Languages – Application of the Charter in Sweden: Report of the Committee of Experts on the Charter, ECRML (2003)1, 19 June 2003, s 29</P> <P class="p243 ft17">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31951x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1 ft11"><NOBR>Nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska berörs</P> <P class="p237 ft52">Eftersom Sverige i nuvarande lagstiftning valt att ge samtliga varieteter av samiska officiell status inom nuvarande förvaltningsområdet<SPAN class="ft51">11</SPAN>, skulle en geografisk utökning av lagstiftningen till ytterligare områden innebära att samtliga varieteter av samiska i dessa nya områden omfattas. I propositionen nämns <NOBR>nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska.<SPAN class="ft51">12 </SPAN>Någon exakt geografisk gränsdragning mellan de olika varieteterna av samiska behöver då inte göras. Det viktiga är att det nya utvidgade området innefattar ett geografiskt område där många sydsamer bor och att de samer som bor i området ges samma möjligheter och rättigheter som nu finns för samiskan i nuvarande förvaltningsområdet.</P> <P class="p244 ft11">Kontakter med samer och företrädare för samer</P> <P class="p226 ft11">Europarådet har i sin kritik mot den svenska minoritetspolitiken påtalat bristen på tillförlitlig statistik rörande antalet individer som tillhör de nationella minoriteterna i Sverige. Det förs inga register över enskildas modersmål och det går inte heller att på något annat sätt utröna vilka individer som anser sig tillhöra de nationella minoriteterna. Röstlängden till Sametingsvalen innehåller dock uppgifter om åtminstone en del av den röstberättigade samiska befolkningen i Sverige.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P> <P class="p205 ft49">Det är således svårt att hitta de personer som tillhör den samiska gruppen, och ännu svårare att få fram vilka behov de har. För att kunna nå den samiska allmänheten i regionen har utredningen därför valt att använda sig av de samiska nätverk som finns bestående av organisationer, samebyar m.fl. Detta har varit ett viktigt instrument för att fånga upp enskilda individers synpunkter och önskemål samt att föra en dialog om minoritets- och språkfrågorna.</P> <P class="p238 ft55">En enkätundersökning har genomförts bland samer i regionen. Syftet med undersökningen har varit att få fram en bild av samers behov och önskemål för en utvidgning av nuvarande förvaltningsområde och även få en uppfattning av andra behov på det språkliga området. Enkäten har distribuerats bl.a. genom samiska organisationer och direktutskick till personer som finns upptagna i röst-</P> <P class="p245 ft58"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft63">Lagstiftningen anger att enskild har rätt att använda ”samiska”, se lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar</SPAN></P> <P class="p246 ft62"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft64">prop 1998/99:143 s 22</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft65">Sametingslagen (1992:1433) 1 kap 2 § samt 3 kap 3 §</SPAN></P> <P class="p247 ft17">51</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">längden till Sametinget. Drygt 1 000 besvarade enkäter har inkommit till utredningen.</P> <P class="p248 ft49">Utredningen har träffat samer i det aktuella området och diskuterat språkfrågor med representanter för samiska intresseorganisationer. Utredningen har bl.a. deltagit vid landsmötet för Svenska samers riksförbund, SSR, i Tänndalen i augusti 2005.</P> <P class="p67 ft11">Utredningen har även haft möjlighet att träffa många enskilda samer och personer som på olika sätt är involverade i det samiska språkarbetet både på norsk och svensk sida av Sápmi (sameland) i samband med de besök som gjorts i den aktuella regionen. Samtal har förts om språkfrågor och olika möjligheter att revitalisera samiskan har diskuterats.</P> <P class="p76 ft11">Utredningen har träffat styrelsen för det samiska ungdomsförbundet, Sáminuorra, för en dialog om språkfrågor och de behov samiska barn och ungdomar har.</P> <P class="p67 ft11">Utredningen har besökt Sametingets kanslier i Kiruna och i Jokkmokk och träffat företrädare för och tjänstemän vid Sametinget, bl.a. några av de samiska språkkonsulenterna. En dialog har förts med Sametingets plenum och även Sametingets styrelse rörande speciella frågeställningar.</P> <P class="p76 ft11">Utredningen har besökt sameskolorna i Tärnaby, Gällivare och Jokkmokk. Diskussioner har förts med samiska pedagoger och andra som arbetar inom den samiska förskole- och skolverksamheten, Sameskolsstyrelsens skolchef i Jokkmokk samt företrädare för Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.</P> <P class="p248 ft55">Utredningen har även träffat Stockholms sameförening för att få en bild av de språkliga behov som samer boende utanför Sápmi har.</P> <P class="p114 ft11">Kontakter med kommuner, myndigheter och domstolar</P> <P class="p87 ft11">Enligt utredningens direktiv skall en bedömning av kommunala och statliga förvaltningsmyndigheter samt domstolars möjligheter och beredskap göras.</P> <P class="p67 ft11">Utredningen har begärt att få in skriftliga yttranden från samtliga kommuner, länsstyrelser och landsting i de berörda länen samt berörda domstolar och myndigheter. Vidare har samtliga kommuner i Norrbotten som ingår i nuvarande förvaltningsområden beretts möjlighet att inkomma med synpunkter rörande förslagen i delbetänkandet.</P> <P class="p249 ft17">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft11">Utredningen har träffat företrädare för bl.a. Kiruna kommun för att diskutera de förslag som lämnats i delbetänkandet samt minoritetspolitiken i allmänhet i nuvarande förvaltningsområde, samt deltagit i en sammankomst för allmänheten i Kiruna för att diskutera de förslag som lämnats i delbetänkandet och nuvarande minoritetspolitik i förvaltningsområdet.</P> <P class="p72 ft11">Utredningen har valt att besöka ett antal kommuner inom det aktuella området för att föra en dialog om kommunernas beredskap för en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket. I samband med kommunbesöken har utredningen träffat kommunstyrelserepresentanter från Bergs, Härjedalens, Krokoms, Lycksele, Storumans, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Vidare har utredningen träffat företrädare för Länsstyrelsen i Jämtlands län.</P> <P class="p236 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft37">Slutbetänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p107 ft11">Avsnitten i slutbetänkandet har givits följande innehåll:</P> <P class="p13 ft11">I avsnitt 2 diskuteras erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna och hur assimilering av en minoritet kan leda till att gruppen byter språk och att ett språk dör. Därefter förklaras varför frågor om de nationella minoriteterna har betydelse för Sverige som stat.</P> <P class="p214 ft52">I avsnitt 3 ges en beskrivning av samernas nuvarande situation som ett folk som lever i flera stater. Innebörden av samernas särställning som urfolk diskuteras och hur samernas ställning skiljer sig från övriga nationella minoriteters. Den starka kopplingen mellan en individs identitet och språk berörs. Följderna av tidigare förd svensk assimilerings- och utbildningspolitik diskuteras och även enskilda samers upplevelser av förlusten av sitt språk.</P> <P class="p238 ft55">I avsnitt 4 presenteras det samiska språkets varieteter, samiskans nuvarande situation inom Sápmi, den pågående språkbytesprocessen och samiskans hotade läge. Vidare ges en beskrivning av den samiska befolkningens kunskaper i det samiska språket.</P> <P class="p250 ft55">I avsnitt 5 ges en sammanfattande beskrivning av nuvarande minoritetspolitik, resultaten från genomförda utvärderingar samt de förslag till förändringar som föreslagits av utredningen i delbetänkandet. Slutsatserna och förslagen i delbetänkandet utgör även en del av grunden för resonemangen i slutbetänkandet.</P> <P class="p251 ft17">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft11">I avsnitt 6 diskuteras vem som bär ansvaret för minoritetsspråkens fortlevnad och vilka områden som detta ansvar innefattar. De olika faktorer som enligt språkvetare påverkar ett språks bevarande på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå förklaras.</P> <P class="p67 ft11">I avsnitt 7 redovisas de synpunkter som lämnats av företrädare för samiska organisationer m.fl. och enskilda samer rörande det samiska språket och dess fortlevnad och samers språkliga behov på olika områden.</P> <P class="p210 ft49">I avsnitt 8 görs en bedömning av samernas språkliga behov och möjligheterna att bevara det samiska språket i Sverige. En rad slutsatser dras om vilka typer av insatser som behövs för att revitalisera och stärka samiskan. Vidare beskrivs framgångsrika internationella erfarenheter av revitalisering av urfolksspråk. En diskussion förs om hur vi i Sverige kan dra lärdom av dessa erfarenheter.</P> <P class="p210 ft52">Möjligheterna och förutsättningarna för att åstadkomma en statushöjande effekt för det samiska språket genom att utvidga förvaltningsområdet för samiska diskuteras i avsnitt 9 och 10. I avsnitt 9 redovisas de synpunkter som inkommit från kommuner, myndigheter och domstolar rörande möjligheter och beredskap för att kunna hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska.</P> <P class="p76 ft11">I avsnitt 10 görs en samlad bedömning av förutsättningarna för en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska. Förslag till en sådan geografisk utvidgning lämnas.</P> <P class="p248 ft49">I avsnitt <NOBR>11–14</NOBR> ligger fokus på åtgärder i syfte att revitalisera samiskan och i viss mån även övriga nationella minoritetsspråk. Möjligheterna att främja och utveckla samiskan som språk diskuteras i avsnitt 11. I avsnitt 12 lämnas förslag i syfte att konkret arbeta med utåtriktat språkarbete genom s.k. samiska språkcentran. En revidering görs även av tidigare lämnat förslag rörande tillsynen av minoritetsspråkslagstiftningen. Vidare diskuteras bl.a. möjligheterna att effektivisera samordningen av same- och minoritetspolitiken.</P> <P class="p210 ft55">I avsnitt 13 och 14 har ett tydligt barnperspektiv valts, eftersom barns möjligheter att tillägna sig språket är av avgörande betydelse för ett hotat språks fortlevnad. Barn- och ungdomar är därmed en av de viktigaste målgrupperna för revitaliseringsåtgärder. I avsnitt 13 redogörs för de möjligheter som finns till undervisning i och på nationella minoritetsspråk. Den svenska språkpolitikens målsättning diskuteras från ett minoritetsperspektiv, liksom nationella minoritetsbarns möjligheter att tillägna sig sina språk. Förslag till förbättringar rörande undervisning i och på minoritetsspråket lämnas,</P> <P class="p118 ft17">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft10">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft11">som rör samtliga nationella minoriteter (eftersom regelverket reglerar samtliga nationella minoriteter).</P> <P class="p90 ft11">I avsnitt 14 lämnas förslag till åtgärder för att stärka barns och ungdomars möjligheter att utveckla en kulturell minoritets- eller urfolksidentitet och för att stärka deras språkutveckling i minoritetsspråket. Förslag som rör bl.a. tillgången till litteratur på minoritetsspråket, kulturverksamhet och språkstimulerande stödåtgärder lämnas. Flera av förslagen i avsnittet rör samtliga nationella minoriteter.</P> <P class="p72 ft11">I avsnitt 15 lämnas förslag för att aktivt synliggöra det samiska språket och kulturen i samhället. Ett större medvetandegörande hos framför allt majoritetsbefolkningen rörande betydelsen av det samiska språket och värdet av dess bevarande skulle stärka samiskans situation. Förslag rörande samiska ortnamn och flaggning lämnas.</P> <P class="p72 ft11">I avsnitt 16 lyfts en rad områden inom det fortsatta arbetet med den svenska minoritetspolitiken fram där åtgärder behöver vidtas och ställningstaganden behöver göras.</P> <P class="p90 ft11">I avsnitt 17 redogörs för konsekvenser av de lämnade förslagen och i avsnitt 18 lämnas författningskommentarer.</P> <P class="p253 ft17">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p254 ft22"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft66">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN></P> <P class="p255 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Erkännandet – början på något nytt</SPAN></P> <P class="p52 ft8">Att bli erkänd som en nationell minoritet i enlighet med Europarådets minoritetskonventioner har haft stor betydelse för samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar i Sverige. Erkännandet betyder framför allt en bekräftelse av att stärkandet av dessa gruppers språk och kulturer, som en del av det svenska kulturarvet, är ett nationellt intresse. Riksdagens ställningstagande innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare assimileringstankegångar.</P> <P class="p256 ft8">Erkännandet innebär också ett ställningstagande att Sverige väljer att ta ett folkrättsligt ansvar i främjandet av minoritetsspråken och kulturerna. Detta ansvar innefattar att bereda grupperna skydd och aktivt främja gruppernas språk och kulturer i enlighet med de intentioner som Europarådet förespråkar.</P> <P class="p72 ft8">Den psykologiska betydelsen av detta erkännande för de nationella minoriteterna är stor. Erkännandet har gett gruppernas krav större legitimitet i majoritetssamhället och det har stärkt deras vilja att värna det egna språket och kulturen.</P> <P class="p90 ft8">Erkännandet och det nationella regelverk, som tillkommit med anledning av detta erkännande, har medfört att de nationella minoritetsspråken fått en annan status i samhället, åtminstone regionalt. Samiska, finska och meänkieli kan användas som officiellt språk inom förvaltningsområdena i Norrbotten.</P> <P class="p49 ft8">Den förändring som skett i Sverige märks således på sina håll inom förvaltningsområdena. På andra orter och framför allt utanför förvaltningsområdena är dock beslutsfattare, tjänstemän och majoritetsbefolkning alltjämt okunniga, dels om de nationella minoriteterna och deras behov, dels om Sveriges internationella åtaganden enligt Europarådets minoritetskonventioner. Mycket återstår att göra för att uppfylla åtagandena i minoritetskonventionerna och</P> <P class="p251 ft17">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31958x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">för att uppnå de av riksdagen beslutade målen i den svenska minoritetspolitiken.</P> <P class="p111 ft8">Erkännandet innebär också början på en förändringsprocess där målet för reformen är att skydda de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Vid införandet av minoritetspolitiken anförde regeringen att man lade grunden för ett nytt politikområde:</P> <P class="p258 ft14">De åtgärder som förslås bygger till stor del på att individer som tillhör en nationell minoritetsgrupp själva använder och aktivt drar nytta av de nya möjligheterna som öppnas. Åtgärderna skall ses som ett första steg mot en samlad minoritetspolitik.<SPAN class="ft67">1</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Europarådets granskning och nationella uppföljningar har dock visat att det ursprungliga svenska beslutet rörande de anpassningar och förändringar som behövde göras för att uppfylla konventionens åtaganden, var för snävt. De åtgärder som vidtogs i april 2000, i det som nu i efterhand kan ses som en <SPAN class="ft11">första etapp </SPAN>i den minoritetspolitiska reformen, måste därför kompletteras. Minoritetsgrupperna kan ännu inte fullt ut aktivt dra nytta av de möjligheter som öppnats därför att genomförandet har tagit lång tid och ambitionsnivån har varit för låg.</P> <P class="p69 ft8">Minoritetspolitiken är därmed fortfarande inne i en pågående förändringsprocess där politiken ännu inte funnit sina slutliga former. De ytterligare åtgärder som föreslås av utredningen i del- och slutbetänkandena kan ses som en <SPAN class="ft11">andra etapp </SPAN>i genomförandet av minoritetspolitiken och den nationella implementeringen av konventionsåtagandena.</P> <P class="p76 ft8">Den andra etappen i den minoritetspolitiska reformen föreslås innehålla dels</P> <P class="p259 ft8">förtydliganden i den lagstiftning bl.a. att det minoritetspolitiska åtagandet gäller i hela landet,</P> <P class="p230 ft8">en geografisk utvidgning av förvaltningsområdena,</P> <P class="p260 ft8">förslag till åtgärder för att bättre uppnå målen i den svenska minoritetspolitiken och därigenom förbättra implementeringen av konventionsåtagandena.</P> <P class="p261 ft8">Genom ett etappvis genomförande finns det förutsättningar att finna lösningar som utgår från de nationella minoriteternas behov</P> <P class="p262 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>prop 1998/99:143 s 30.</P> <P class="p60 ft17">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31959x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p15 ft25">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">och förutsättningar och även deras egna strävanden. Vidare kan senare tillkommande kommuner, myndigheter och domstolar bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som första etappens aktörer redan skaffat sig. Detta påskyndar och effektiviserar genomförandet av den andra etappen av den minoritetspolitiska reformen.</P> <P class="p50 ft8">På sikt behöver skyddet av de nationella minoriteterna och stärkandet av gruppernas kultur och språk bli en naturlig del av alla kommuners och myndigheters dagliga arbete, på samma sätt som t.ex. barnkonventionens regelverk i dag fått genomslag i Sverige.</P> <P class="p264 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Varför är frågor rörande de nationella minoriteterna viktiga?</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Minoritetsfrågorna har stor betydelse för Sverige som stat ur flera aspekter. För det första berör dessa frågor <SPAN class="ft11">mänskliga rättigheter</SPAN>. Regeringen konstaterade i samband med införandet av minoritetspolitiken att Sverige har en lång tradition när det gäller att värna mänskliga rättigheter och åtgärder mot diskriminering. Det ansågs därför naturligt att också stärka skyddet för de nationella minoriteterna.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>De internationella åtagandena rörande nationella minoriteter skall således omsättas i nationella åtgärder som syftar till att skydda gruppernas språkliga och kulturella särart.</P> <P class="p12 ft8">För det andra berör dessa frågor <SPAN class="ft11">demokrati</SPAN>. Konventionsåtagandena innebär att nationella minoriteter skall ges möjlighet att påverka i frågor som berör dem. Detta är enligt regeringen också ett av minoritetspolitikens nationella mål.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Erfarenheterna visar dock att de nationella minoriteterna har begränsade möjligheter att påverka och att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att bryta gruppernas demokratiska underläge.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p12 ft8">För det tredje berör dessa frågor <SPAN class="ft11">individens identitet</SPAN>. Sverige har åtagit sig att främja de nationella minoriteternas möjligheter att ”bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv” (artikel 5, ramkonventionen). Alla dessa beståndsdelar i en människas identitet har central betydelse för hur han eller hon uppfattar sig själv som individ, hur individen förhåller</P> <P class="p265 ft58"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft56">prop. 1998/99:143 s </SPAN><NOBR>29-30.</NOBR></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft56">prop. 1998/99:143 s </SPAN><NOBR>29-30.</NOBR></P> <P class="p266 ft10"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft68">se delbetänkandet ”Rätten till mitt språk – Förstärkt minoritetsskydd”, SOU 2005:40, avsnitt 4.5.1, 5.2.3 samt 6.8.</SPAN></P> <P class="p267 ft17">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31960x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">sig till sin familj och samhället, hur individen värdesätter sitt kulturella arv etc. Allt detta är av existentiell och känslomässig betydelse för den enskilde individen. Att kränka en annan människas språk eller kultur innebär även en kränkning av individen och hans eller hennes identitet. En individ vars språk och kultur bemöts med respekt känner ofta större trygghet i den egna identiteten och det stärker även delaktigheten i samhället.</P> <P class="p76 ft8">För det fjärde berör dessa frågor bevarandet av <SPAN class="ft11">Sveriges kulturarv</SPAN>. Enligt regeringen utgör de nationella minoriteternas språk och kultur genom sin långa historiska närvaro en del av det svenska kulturarvet:</P> <P class="p268 ft69">Förekomsten av nationella minoriteter och minoritetsspråk i Sverige har berikat vårt land. De nationella minoriteternas har framför allt bidragit till att utveckla Sverige kulturellt men även i andra hänseenden. Staten har ett ansvar för att ge de nationella minoriteterna det stöd och skydd som behövs för att de skall kunna bevara sin särart och hålla sina språk levande. En samlad minoritetspolitik bör därför formas för de minoriteter vars kulturella och språkliga arv är sammanflätat med svensk historia.<SPAN class="ft67">5</SPAN></P> <P class="p269 ft8">För det femte berör dessa frågor även <SPAN class="ft11">Sveriges internationella trovärdighet </SPAN>som stat. Det innebär att de internationella åtagandena som gjorts rörande nationella minoriteter skall förverkligas. Det räcker inte att det finns ett regelverk som möjliggör rättigheter. Den enskilde måste även ha möjligheter att nyttja dessa rättigheter.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Det är också viktigt att Sverige som stat tar ansvar för att komma till rätta med de problem som Europarådet påtalat i samband med sin granskning av Sveriges genomförande av konventionerna.</P> <P class="p55 ft8">Slutligen berör frågorna nationella minoriteter ett mycket <SPAN class="ft11">stort antal personer </SPAN>i Sverige. Antalet personer som tillhör de grupper som erkänts som nationella minoriteter uppgår till ca en halv miljon människor, även om det i dag inte går att ange den exakta siffran. Antalet personer som talar minoritetsspråk är ännu svårare att ange. Antalet personer som tillhör dessa grupper måste därför uppskattas<SPAN class="ft38">7</SPAN>:</P> <P class="p270 ft58"><SPAN class="ft70">5</SPAN><SPAN class="ft71">prop. 1998/99:143 s 29.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft70">6</SPAN><SPAN class="ft71">se delbetänkandet avsnitt 4.5.1.</SPAN></P> <P class="p272 ft58"><SPAN class="ft70">7</SPAN><SPAN class="ft71">Varje individ bestämmer själv om han eller hon identifierar sig som tillhörande gruppen och därmed erkännas status som en nationell minoritet. Något tvång att betraktas som nationell minoritet finns inte. Många av de personer som potentiellt skulle kunna betraktas som nationell minoritet uppfattar sig endast som majoritetsmedborgare och inte som sverigefinnar, samer etc.</SPAN></P> <P class="p273 ft17">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31961x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p15 ft25">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft8">samer ca 20 000 personer</P> <P class="p275 ft8">sverigefinnarna utgör en majoritet av alla första och andra generationens sverigefinländare i Sverige, som uppgår till ca 445 000 personer. Till dessa personer tillkommer ett mycket stort antal sverigefinska barn och barnbarn vars antal inte går att ange med nuvarande statistik.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P> <P class="p276 ft8">tornedalingar ca 50 000 personer</P> <P class="p277 ft8">romer ca 40 <NOBR>000-50</NOBR> 000 personer</P> <P class="p277 ft8">judar ca 25 000 personer.<SPAN class="ft38">9</SPAN></P> <P class="p278 ft8">Av alla dessa skäl har Sverige ett internationellt och nationellt ansvar för de nationella minoritetsspråkens och kulturernas fortlevnad. Dessa olika aspekter av minoritetsfrågorna har behandlats av utredningen i delbetänkandet och frågorna kommer att beröras ytterligare i detta slutbetänkande.</P> <P class="p279 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft37">Assimilering har lett till en språkbytesprocess</SPAN></P> <P class="p52 ft8">De erkända minoritetsspråken har funnits i hundratals, och i samiskans fall tusentals, år i det geografiska område som i dag utgör Sverige. Minoritetsspråken har dock på många sätt varit ”historiskt osynliga” i det svenska samhället i den bemärkelsen att de haft en undanskymd och underordnad roll och de har periodvis motarbetats öppet av majoritetssamhället. Den svenska staten bedrev under lång tid en aktiv assimileringspolitik där grundtanken var att det inte fanns utrymme för andra språk än svenska inom det område som utgör Sverige.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P> <P class="p280 ft8">Begreppen <SPAN class="ft11">assimilation </SPAN>eller <SPAN class="ft11">assimilering </SPAN>används för att beskriva den process genom vilken en grupps kulturella särart försvinner eller överges i mötet med majoritetskulturen. Till skillnad från <SPAN class="ft11">integration</SPAN>, där olika gruppers särart inte betraktas som ett</P> <P class="p281 ft17"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft72">Med termen </SPAN><SPAN class="ft73">”sverigefinländare” </SPAN>avses både finskspråkiga och svenskspråkiga personer som flyttat till Sverige från Finland. Med <SPAN class="ft73">”sverigefinnar” </SPAN>avses i Sverige varaktigt boende personer som talar finska och ättlingar till dessa. Med <SPAN class="ft73">”finlandssvenskar” </SPAN>avses personer boende i Finland som har svenska som modersmål, samt även personer med svenska som modersmål som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar. Endast sverigefinnar har erkänts som nationell minoritet i Sverige. Av tillgänglig befolkningsstatistik kan man inte utläsa hur många av sverigefinländarna som är sverigefinnar. Antalet finlandssvenskar bland sverigefinländarna uppskattas dock till ca 100 000 personer. Problematiken har beskrivits närmare i avsnitt 8.2 av delbetänkandet.</P> <P class="p282 ft58"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft56">prop 1998/99:143 s 22.</SPAN></P> <P class="p246 ft10"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 2.1.</SPAN></P> <P class="p283 ft17">61</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31962x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft8">hinder för inträde i samhällslivet, är assimileringen framtvingad av krav på anpassning till dominerande normer av socialt beteende.<SPAN class="ft38">11 </SPAN>Grupper som avvek från majoritetsbefolkningen bl.a. samer, tornedalingar och finnar utsattes under lång tid för ett starkt assimilerings- eller likriktningstryck i Sverige och synsättet ledde till ett förnekande av eller bortseende från den kulturella mångfald som under århundraden karakteriserat landet.<SPAN class="ft38">12 </SPAN>Den dominerande politiska inställningen var att minoriteter och invandrare skulle assimileras. Ett vanligt argument var att ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle leder till social splittring och allmän rotlöshet som</P> <P class="p285 ft8">äventyrade den nationella sammanhållningen.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P> <P class="p111 ft8">Riksdagens minoritetspolitiska ställningstagande i december 1999 innebar ett tydligt avståndstagande från tidigare assimileringstankegångar. Ratificering av Europarådets ramkonvention innehåller ett uttryckligt förbud mot åtgärder eller metoder som syftar till assimilering av personer som tillhör nationella minoriteter mot dessa personers vilja, samt ett åtagande att skydda dessa minoriteter mot alla åtgärder som syftar till sådan assimilering.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Det förhållandet att minoritetsspråken i Sverige har varit utsatta för starkt assimileringstryck från statens sida har lett till att minoritetsspråken i dag är inne i en s.k. <SPAN class="ft11">språkbytesprocess. </SPAN>Det innebär att minoriteten överger sitt eget språk och i stället börjar tala majoritetsspråket i samhället, minoriteten byter språk och processen fullbordas. Språkbytesprocessen kan beskrivas som en process där ett språk stegvis förlorar funktioner, talare och uttrycksmedel.<SPAN class="ft38">15</SPAN></P> <P class="p76 ft8">En rad olika faktorer påverkar språkbyte och språkbevarande och processen är komplicerad. Dessa faktorer berör relationen mellan minoriteten och majoriteten i samhället i stort, interna förhållanden inom minoritetsgruppen och individuella talares beteende eller uppfattningar om språket. Dessa faktorer beskrivs närmare i avsnitt 6.</P> <P class="p95 ft8">En långt gången språkbytesprocess kan leda till att ett språk dör. <SPAN class="ft11">Språkdöd </SPAN>sker främst genom <SPAN class="ft11">domänförluster</SPAN><SPAN class="ft38">16</SPAN>, dvs. ett språk som</P> <P class="p211 ft58"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft56">Att </SPAN><SPAN class="ft74">assimilera </SPAN>betyder att göra lika. Att <SPAN class="ft74">integrera </SPAN>betyder att ta upp och passa in i ett sammanhang. (Nationalencyklopedin).</P> <P class="p272 ft58"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft63">Kenneth Hyltenstam (red): ”Sveriges sju inhemska språk – ett minoritetsspråksperspektiv” (1999) s </SPAN><NOBR>11–.</NOBR></P> <P class="p286 ft17"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft75">Skolverket/Ingegerd Tallberg Broman, Lena Rubinstein Reich, Jeanette Hägerström: ”Likvärdighet i en skola för alla – Historisk bakgrund och kritisk granskning” (2002) s 138.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft56">artikel 5.2 ramkonventionen.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft56">Hyltenstam (1999) s 91.</SPAN></P> <P class="p286 ft25"><SPAN class="ft21">16</SPAN><SPAN class="ft76">Begreppet ”</SPAN><SPAN class="ft77">domän</SPAN>” har beskrivits som en sammanfattande betäckning för ”typer av samtalsituationer”. Som exempel på domäner nämns familjen, vänkretsen, arbetet, skolan,</P> <P class="p93 ft17">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31963x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p15 ft25">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">anses ha högre status tar sakta men säkert över olika domäner från ett språk med lägre status.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P> <P class="p287 ft8">Situationen och förutsättningarna för de olika minoritetsspråken i Sverige är i dag väldigt olika och språkbytesprocessen har hunnit olika långt i grupperna. Flera av minoritetsspråken talas av grupper som är numerärt små. För samtliga minoritetsspråk är det svårt att ange det exakta antalet talare. För samiskans del talas flera av varieteterna av ganska få talare. Även romani chib talas i olika varieteter. Talarna kan vara geografiskt utspridda över stora områden och språkkunskaperna varierar inom grupperna.</P> <P class="p12 ft8">En del talare kan inte läsa och skriva på minoritetsspråket, vilket hämmar den enskildes möjligheter att föra över språket till nästa generation eller stödja barnens språkliga utveckling. Bristande läs- och skrivkunskaper begränsar även individens möjligheter att ta del av gruppens skriftliga kulturarv. Det kan även innebära att individens möjligheter att värna det egna språket och den egna kulturen försvåras eftersom den enskilde inte har alla de språkliga verktyg som behövs.</P> <P class="p63 ft8">Ofta används minoritetsspråket endast i den privata sfären i hem- och familjemiljön och detta anses av språkforskare vara ett tydligt tecken på en långt gången språkbytesprocess. Bruket av minoritetsspråket kan vara mer omfattande bland äldre än yngre generationer. De yngre talar kanske bara svenska. Det kan vara svårt för den yngre generationen att få lära sig minoritetsspråket och det kan även vara svårt att motivera för yngre varför de bör lära sig språket. Ju mer användning en individ kan ha för ett språk, desto mer motiverad är han eller hon att lära sig det.</P> <P class="p288 ft8">Det är möjligt att bryta och vända en pågående språkbytesprocess bl.a. genom aktiva åtgärder från samhällets sida och en stark medvetenhet och vilja att bevara det egna språket hos minoriteterna själva. Det finns tydliga tecken på att minoritetsspråken i Sverige håller på att <SPAN class="ft11">revitaliseras</SPAN>, dvs. den negativa processen vänds och språket börjar återvinna mark som tidigare gått förlorad.</P> <P class="p289 ft17">kyrkan etc. En given domän kan förbindas med ett givet språkbruk: ”I en minoritetssituation är det ofta så att minoritetsspråket används i mer informella domäner, t.ex. i familjen och med vänkretsen, medan majoritetsspråket förekommer i mera formella eller officiella domäner, t.ex. i arbetslivet och i skolan.”Samerättsutredningen: ”Språkbyte och språkbevarande – Underlagsrapport” SOU 1990:84 s. 52.</P> <P class="p290 ft10"><SPAN class="ft53">17 </SPAN>Päivi Juvonen, Mikael Parkvall: ”Språkekologi i siffror” i Raija Kangassalo, Ingmarie Mellenius (red.): ”Låt mig ha kvar mitt språk – Antakaa minun pitää kieleni” (2003) s 30.</P> <P class="p267 ft17">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31964x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft26"><SPAN class="ft26">2.4</SPAN><SPAN class="ft37">Ambitionsnivån i det minoritetspolitiska arbetet behöver höjas</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Det råder allt jämt stor okunskap när det gäller syftet med minoritetspolitiken och minoritetslagstiftningen, dels hos samhällets representanter som skall implementera konventionsåtagandena, dels hos de nationella minoriteterna. Det förekommer även en sammanblandning mellan integrations- och minoritetspolitikens syften. Tanken är att främja de nationella minoritetsspråken i Sverige. Stödet skall alltså inte bara ges under en övergångsperiod tills minoriteterna lärt sig behärska svenska språket. Syftet med stödet är ju att bevara språken i Sverige.</P> <P class="p69 ft8">Resultaten av de inhemska uppföljningar som gjorts av den svenska minoritetspolitiken och av den granskning som Europarådet genomfört, visar att regeringens intentioner med politiken inte fått tillräckligt genomslag. Det finns ett gap mellan det regelverk Sverige har till skydd och stöd för minoritetsspråken och de reella möjligheter som finns att nyttja de rättigheter som regelverket ger. Genomförandet av minoritetsspråkslagarna har varit otillräckligt och har präglats av passivitet och låg ambitionsnivå.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Sveriges implementering av de internationella åtagandena haltar. Den pågående språkbytesprocessen har inte vänts och Skolverkets nyligen publicerade rapport visar att barns möjligheter att få lära sig det egna minoritetsspråket inte kan tryggas.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>Det är därför viktigt att höja ambitionsnivån i minoritetspolitiken för att kraven i Europarådets minoritetskonventioner skall kunna uppfyllas.</P> <P class="p292 ft26"><SPAN class="ft26">2.5</SPAN><SPAN class="ft37">Att fylla ett erkännande</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Sex år efter erkännandet anser många samer och sverigefinnar, som utredningen mött under arbetet, att minoritetspolitiken måste konkretiseras och förverkligas så att den märks i människors vardag. Enskilda efterlyser åtgärder som aktivt främjar de nationella minoritetsspråken och de efterfrågar verktyg för att själva kunna revitalisera sitt minoritetsspråk. Man efterlyser åtgärder som skall fylla det erkännande som givits av riksdagen. Vad ska detta erkännande då fyllas med? Det är framför allt tre saker:</P> <P class="p293 ft58"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft56">Hyltenstam, (2004).</SPAN></P> <P class="p294 ft10"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft65">Skolverket: ”De nationella minoriteternas utbildningssituation”, rapport 272, 2005.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p15 ft25">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft11">Respekt</P> <P class="p226 ft8">Skyddet av de nationella minoriteterna är som nämnts en del av de mänskliga rättigheterna. Det innebär att ingen skall behöva utsättas för diskriminering eller negativ särbehandling på grund av sin särart eller för att han eller hon tillhör en nationell minoritet. Ingen skall heller behöva känna otrygghet eller oro för sin personliga säkerhet. Många samer, romer och judar utsätts alltjämt för hot och öppen diskriminering i det svenska samhället.</P> <P class="p72 ft8">Att visa respekt innebär också att statsmakten aktivt skall främja de nationella minoriteternas möjligheter att bevara sin särart, sitt språk och sin kultur och att grupperna ges reella möjligheter till inflytande, så som Europarådets minoritetskonventioner föreskriver. Ingen skall heller behöva utsättas för krav på assimilering från samhällets företrädare. Respekt innebär också att enskilda fullt ut skall kunna nyttja minoritetsspråksrättigheter på sätt som lagstiftaren avsett.</P> <P class="p295 ft11">Humanitet</P> <P class="p81 ft8">Graden av ett samhälles humanitet skulle kunna mätas genom den tolerans och den förståelse som visas för olika grupper som på något sätt avviker från majoriteten. Humanitet innebär bl.a. att samhället och majoriteten värdesätter varje individs särart. Det kan innebära att nationella minoritetsbarn ges rätten och möjligheten att tillägna sig och utveckla sitt minoritetsspråk och att förskola och skola stödjer och förstärker familjens strävan att fostra tvåspråkiga barn, eller att barn ges utrymme och möjlighet att utveckla en kulturell identitet.</P> <P class="p280 ft8">Humanitet är också att få åldras i en miljö som präglas av livskvalité: där det finns andra människor som talar och förstår den äldres språk, där personalen kan bemöta den äldre på hans eller hennes eget språk, där omsorgen innehåller en dimension av kulturell bekräftelse och där minoritetens seder och bruk observeras och ses som ett värdefullt inslag i verksamheten.</P> <P class="p72 ft8">Till mycket av detta finns redan en lagstadgad rätt, men lagstiftarens intentioner förverkligas inte alltid, därför att majoriteten inte ser minoritetens behov eller därför att minoriteten inte har tillräckligt politisk makt att få till stånd ett genomförande.</P> <P class="p65 ft17">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31966x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Erkännandets betydelse för de nationella minoriteterna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft11">Makt att styra sin egen framtid</P> <P class="p87 ft8">Om människor ges egenmakt, dvs. verktyg och förutsättningar att styra och forma sin egen framtid, kan den styrka som gruppen besitter, kanaliseras. Det ger kraft att vända en språkbytesprocess, kraft och mod att återta ett språk som kanske är starkt hotat. Att få tala och värna sitt eget språk är inget privilegium för de nationella minoriteterna, det är en rättighet.<SPAN class="ft38">20</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Den finns en stark kraft hos de nationella minoriteterna att vilja värna det egna språket och den egna kulturen. Att dessa grupper har kunnat bevara sin särart under så lång tid i Sverige, trots starkt assimilationstryck från majoriteten, är i sig ett tecken på styrka. Det fordras dock att samhället bistår med verktyg för att de nationella minoriteterna på ett ännu bättre sätt skall kunna arbeta aktivt med språkrevitalisering och bevarandet av sin kultur.</P> <P class="p296 ft10"><SPAN class="ft53">20 </SPAN>se även delbetänkandet avsnitt 3.1.</P> <P class="p60 ft17">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31967x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p297 ft80"><SPAN class="ft78">3</SPAN><SPAN class="ft79">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN></P> <P class="p298 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Inledning</SPAN></P> <P class="p226 ft8">Samerna betraktar sig själva som <SPAN class="ft11">ett </SPAN>folk och deras eget namn för det samiska folket är <SPAN class="ft11">sábme/ sápmi/ saemie</SPAN>.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Samerna tillhör världens ursprungs- eller urfolk.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Av världens befolkning utgörs 300 miljoner av urfolk. Gemensamt för urfolk är att de levt på samma plats genom historien före det att områdena invaderats eller kolonialiserats. De har en egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället omkring dem.</P> <P class="p72 ft8">Samerna och deras förfäder har levt i Skandinavien sedan inlandsisen smälte. Alltjämt görs arkeologiska fynd, som ger en tydligare bild av dessa människors liv. Det samiska folkets närvaro i Skandinavien beskrevs redan av romerska historieskrivare på 100- talet e. Kr. Genom historien har de som mött samerna gett dem olika namn: <SPAN class="ft11">fenni, finnoi, skrithifinoi, screrefennae, scritofini, scridefinnas </SPAN>och <SPAN class="ft11">finnas. Finn </SPAN>var den gamla nordiska benämningen på samerna och ordet lever alltjämnt kvar i det norska ordet Finnmark, som betäckning över norra Norge. På <NOBR>1200-talet</NOBR> omnämns området <SPAN class="ft11">Lappia</SPAN>, dvs. Lappland. <SPAN class="ft11">Lapp</SPAN>, som benämning på same, omnämns första gången i skrift i Tälje stadga från 1328. I medeltida dokument i Sverige/Finland och Ryssland kallades samerna för lappar.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p299 ft8">Samerna är ett gränsöverskridande folk, vars kultur och språk präglas av rikedom och variation. Dagens nationsgränser går rakt igenom de språk- och kulturgränser som finns inom det traditio-</P> <P class="p300 ft62"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft81">Gruppens eget namn skrivet på </SPAN><NOBR>nord-,</NOBR> lulerespektive sydsamiska. Samiska namn anges i det följande efter det svenska namnet i förekommande fall, dock bara en gång.</P> <P class="p301 ft17"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft75">I det följande kommer termen </SPAN><SPAN class="ft73">”urfolk” </SPAN>att användas eftersom termen förordas av de samiska experterna i utredningen. När det gäller ILO:s konvention nr 169 används termen <SPAN class="ft73">”ursprungsfolk” </SPAN>eftersom detta ord använts i den officiella svenska översättningen.</P> <P class="p128 ft10"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft68">Israel Ruong: “Historisk återblick rörande samerna”, i ”Samerna i Sverige – Stöd åt språk och kultur”, SOU 1975:100, bil. 4 s 382-</SPAN></P> <P class="p283 ft17">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31968x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft8">nella samiska området, som samerna själva benämner <SPAN class="ft11">Sápmi </SPAN>eller <SPAN class="ft11">Sámiednam </SPAN>(Sameland).</P> <P class="p67 ft8">Det går inte att ange det exakta antalet personer som uppfattar sig själva som samer.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Enligt olika uppskattningar som gjorts beräknas antalet samer till mellan 60 000 och 100 000 personer<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Ca 70 000 samer beräknas bo inom Sápmi. Av dessa bor ca 20 000 samer i Sverige, ca 40 000 i Norge, ca 6 000 i Finland och ca 2 000 i Ryssland. Sápmi omfattar hela den norra delen av Nordkalotten från Idre i Dalarna i söder till Ishavet i norra Norge och till Kolahalvön i Ryssland.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Den samiska befolkningens förutsättningar och möjligheter att värna sin kultur och sitt språk skiljer sig beroende på var de bor inom Sápmi och det faktiska ansvar som respektive stat har tagit för gruppens kulturella och språkliga fortlevnad dvs. om samerna skyddas enligt grundlag och vilka konventioner staten anslutit sig till.</P> <P class="p302 ft26"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Samernas särställning i det svenska samhället</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Sveriges riksdag uttalade 1977 att samerna är en etnisk minoritet i Sverige, som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Samerna utgör dels ett <SPAN class="ft11">urfolk </SPAN>i landet med rätt till självbestämmande<SPAN class="ft38">8</SPAN>, dels en <SPAN class="ft11">nationell minoritet </SPAN>som skall beredas skydd och stöd enligt Europarådets minoritetskonventioner. Samernas språkliga rättigheter måste därmed ses i ett vidare perspektiv än Sveriges övriga nationella minoriteters rättigheter.</P> <P class="p55 ft8">Samernas särställning i Sverige har förstärkts genom tillskapandet av Sametinget/ Sámediggi/ Sámedigge/ Saemiedigkie. Sametinget är, dels ett folkvalt organ för samerna i Sverige, dels en myndighet med ansvar för en rad frågor som rör samerna.</P> <P class="p88 ft58"><SPAN class="ft70">4</SPAN><SPAN class="ft71">Europarådets minoritetskonventioner bygger på tanken om självidentifikation. Det innebär att den enskilde individen själv kan välja om han eller hon vill betrakta sig själv som nationell minoritet enligt konventionerna. Något tvång att tillhöra gruppen finns inte från samhällets sida.</SPAN></P> <P class="p303 ft28"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft82">Olika uppskattningar om antalet har gjorts av forskare och andra, se t.ex. Annika Jansson: ”Sami Language at Home and at School – A Fieldwork Perspektive” (2005) s 21.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft70">6</SPAN><SPAN class="ft71">Uppgifter från Samiskt Informationscentrum, Sametinget, 2005.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft70">7</SPAN><SPAN class="ft71">prop. 1976/77:80, bet. 1976/77:KrU43, rskr 1976/77:289.</SPAN></P> <P class="p272 ft10"><SPAN class="ft70">8</SPAN><SPAN class="ft83">se t.ex. uttalande om rätt till självbestämmande i lagrådsremiss ”Ett ökat samiskt inflytande”, 8 dec 2005 s 38.</SPAN></P> <P class="p89 ft17">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31969x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft8">Sametinget har getts en rad specifika lagstadgade uppgifter som bl.a. innefattar värnandet av den samiska kulturen och det samiska språket. I dessa frågor har samerna därmed givits en partiell kulturell autonomi. Sametingets uppgifter framgår av 2 kap. 1 § Sametingslagen (1992:1433):</P> <P class="p304 ft84">Sametinget skall verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att</P> <P class="p305 ft84"><SPAN class="ft84">1.</SPAN><SPAN class="ft85">besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande,</SPAN></P> <P class="p305 ft84"><SPAN class="ft84">2.</SPAN><SPAN class="ft85">utse den styrelse för sameskolan som avses i 8 kap. 6 skollagen (1985:1100),</SPAN></P> <P class="p306 ft84"><SPAN class="ft84">3.</SPAN><SPAN class="ft85">leda det samiska språkarbetet,</SPAN></P> <P class="p307 ft84"><SPAN class="ft84">4.</SPAN><SPAN class="ft85">medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,</SPAN></P> <P class="p306 ft84"><SPAN class="ft84">5.</SPAN><SPAN class="ft85">informera om samiska förhållanden.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">Regeringen har i december 2005 föreslagit att ytterligare en punkt, med följande innehåll, införs i bestämmelsen:</P> <P class="p309 ft84"><SPAN class="ft84">6.</SPAN><SPAN class="ft86">utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning.</SPAN><SPAN class="ft67">9</SPAN></P> <P class="p204 ft8">Sametinget fattar beslut om fördelning av medel för olika ändamål. Riksdagen beslutar om Sametingets ekonomiska ramar och därmed vilka faktiska möjligheter som finns för att driva t.ex. samiskt språkarbete. Regeringen har uttalat att ambitionen är att Sametingets successivt skall ges fler myndighetsuppgifter i framtiden.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Om man studerar röstlängden till Sametingsvalet kan man få en indikation på var i landet den samiska befolkningen framför allt lever. Antalet röstberättigade i 2005 års Sametingsval uppgick till 7 179.<SPAN class="ft38">11 </SPAN>Fördelningen per län framgår av figur 1.</P> <P class="p310 ft10"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft65">lagrådsremiss (2005).</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft56">lagrådsremiss (2005) s 38.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft65">Valmyndighetens hemsida www.val.se.</SPAN></P> <P class="p283 ft17">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31970x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft12">Figur 1 Fördelning av röstberättigade till Sametinget per län 1 mars 2005</P> <P class="p311 ft16">Fördelning av röstberättigade till Sametinget, per län 1 mars 2005</P> <P class="p312 ft12">Dalarna <INGENBILD zsrc="GUB31970xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi3.jpg/" id="inl_img2"> 1,02</P> <P class="p313 ft12">Jämtland <INGENBILD zsrc="GUB31970xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi5.jpg/" id="inl_img4"> 7,16</P> <P class="p314 ft12">Norrbotten <INGENBILD zsrc="GUB31970xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi7.jpg/" id="inl_img6"> 48,89</P> <P class="p315 ft12">Stockholm <INGENBILD zsrc="GUB31970xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi9.jpg/" id="inl_img8"> 7,15</P> <P class="p316 ft12">Uppsala <INGENBILD zsrc="GUB31970xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi11.jpg/" id="inl_img10"> 1,32</P> <P class="p317 ft12">Västerbotten <INGENBILD zsrc="GUB31970xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi13.jpg/" id="inl_img12"> 22,59</P> <P class="p318 ft12">Västernorrland <INGENBILD zsrc="GUB31970xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi15.jpg/" id="inl_img14"> 2,23</P> <P class="p319 ft12">Västra Götaland <INGENBILD zsrc="GUB31970xi16.jpg/" id="inl_img15"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi17.jpg/" id="inl_img16"> 2,33</P> <P class="p320 ft12">Övriga <INGENBILD zsrc="GUB31970xi18.jpg/" id="inl_img17"><INGENBILD zsrc="GUB31970xi19.jpg/" id="inl_img18"> 7,31</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p20 ft10">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td50"><SPAN class="p20 ft12">10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p20 ft12">20</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p20 ft12">30</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p20 ft12">40</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p20 ft12">50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p20 ft12">60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft12">procent</P> <P class="p322 ft8">Majoriteten av de samer, som valt att anmäla sig till röstlängden, bor inom Sápmi. Ungefär hälften av alla bor i Norrbotten och en stor del i Västerbotten och Jämtland. Närmare en femtedel av alla röstberättigade samer bor utanför Sápmi.</P> <P class="p323 ft26"><SPAN class="ft26">3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Internationellt regelverk till skydd av urfolk</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Förutom Europarådets minoritetskonventioner, som behandlas närmare i avsnitt 5 nedan, finns det anledning att nämna något om de internationella regelverk som tillkommit specifikt för att skydda urfolk och deras rättigheter.</P> <P class="p324 ft17">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31971x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft8">Förenta Nationerna, FN, har under lång tid arbetat med frågor som rör urfolkens situation. Urfolk skyddas, dels som enskilda individer och som grupp mot vissa typer av åtgärder i enlighet med konventioner rörande mänskliga rättigheter<SPAN class="ft38">12</SPAN>, dels av särskilda regelverk som tillskapats för att reglera dessa folks kollektiva rättigheter.</P> <P class="p50 ft8">Personer som tillhör urfolk åtnjuter skydd mot rasdiskriminering, som individer och som grupp, i enlighet med <SPAN class="ft11">FN:s konvention mot alla former av rasdiskriminering</SPAN>. Alla individer skall åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive bl.a. sociala och kulturella rättigheter, oavsett ras, hudfärg, nationell eller etnisk tillhörighet.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P> <P class="p72 ft11"><SPAN class="ft8">Enligt </SPAN>FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter <SPAN class="ft8">skall alla individer skyddas mot diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst etc. (artikel 2).</SPAN><SPAN class="ft38">14 </SPAN><SPAN class="ft8">Konventionen stadgar att etniska och språkliga minoriteter inte får förvägras rätten att ha ett eget kulturliv eller att använda sitt eget språk (artikel 27).</SPAN><SPAN class="ft38">15</SPAN></P> <P class="p72 ft8">FN:s fackorgan Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization), ILO, har till uppgift att bevaka frågor som berör arbetsvillkor, diskriminering m.m.. ILO har under lång tid bevakat urfolkens arbete och livsvillkor och bl.a. utarbetat internationella konventioner. <SPAN class="ft11">ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder</SPAN><SPAN class="ft38">16 </SPAN>som innehåller åtaganden inom flera olika områden trädde i kraft den 5 september 1991.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Sverige har inte ratificerat konventionen, till skillnad från Norge och Danmark, men frågan om Sveriges ratifikation har varit och är alltjämnt föremål för utredning.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Den svenska inställningen har varit att nödvändiga lagstiftningsändringar skall vidtas innan ratificering kan ske.<SPAN class="ft38">19</SPAN></P> <P class="p279 ft10"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft65">se även avsnitt 5.1.1.</SPAN></P> <P class="p128 ft58"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft87">International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, 7 mars 1966, SÖ 1971:40.</SPAN></P> <P class="p128 ft58"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft88">International Covenant on Civil and Political Rights, 16 dec 1966, SÖ 1971:42; Motsvarande diskrimineringsförbud finns även I FN:s konvention om ekonomiska, social och kulturella rättigheter, 16 dec 1966, SÖ 1971:41.</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft56">se även avsnitt 5.1.1. nedan, delbetänkandet avsnitt 3.2.</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft89">Convention (No. 169) Concerning Indigenous and Tribal Peoples in Independent Countries, 27 jun 1989, finns bl.a. återgiven i SOU 1999:25 bilaga 2.</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft90">Ursprungsfolk </SPAN>definieras som folk som härstammar från folkgrupper som bodde i landet – eller det geografiska område som landet tillhörde – vid tiden för erövringen eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser. Folket har behållit sina sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.</P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 1999:25.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft65">se t.ex. skriftlig fråga till sameministern i riksdagen 2003/04:1462, besvarades 27 juli 2004.</SPAN></P> <P class="p283 ft17">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31972x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">Det finns dock anledning att nämna något om konventionen. Syftet med ILO:s konvention nr 169 är att skydda ursprungsfolks rättigheter och att respektera deras integritet samt att ge dem utrymme att forma sin egen framtid. Ursprungsfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta grundläggande rättigheter. Konventionen innehåller bl.a. bestämmelser rörande rätten att bevara sitt språk och sin kultur.<SPAN class="ft38">20 </SPAN>Ett av huvudsyftena med konventionen är att:</P> <P class="p325 ft84">undanröja den tidigare inriktningen mot integration och assimilation och att erkänna ursprungsfolkens strävanden att själva få utöva kontroll över sina egna institutioner och sin egen ekonomiska utveckling. De skall ha rätt att <SPAN class="ft69">bevara sin identitet </SPAN>som folkgrupp, <SPAN class="ft69">sitt språk </SPAN>och sin religion. De skall ha rätt att vidmakthålla och utveckla sin livsstil och kultur utifrån sina egna premisser och att myndigheterna har en skyldighet att aktivt stödja detta arbete.</P> <P class="p326 ft84">Om den tidigare konventionen var inriktad på att ursprungsfolken skulle assimileras med den övriga befolkningen i landet och att regeringen skulle fatta alla beslut som rörde dessa folk så är alltså den nya konventionen inriktad på att deras livsstil skall bevaras och att de själva skall vara med och fatta beslut i frågor som berör dem. Att ursprungsfolkens kultur och livsstil skall bevaras innebär dock inte att de skall fråntas möjligheten till förändring och förnyelse. Det är emellertid folken själva som skall välja om de vill förändra sin livsstil och i vilken utsträckning och på vilket sätt det skall ske. De skall också själva besluta om de vill integreras med den övriga befolkningen eller inte.<SPAN class="ft67">21</SPAN></P> <P class="p327 ft9">En svensk ratificering av konventionen skulle därmed stärka det samiska språkets skydd ytterligare, förutom de skyldigheter som redan föreligger i dag enligt andra konventioner.</P> <P class="p111 ft8">Det finns även anledning att nämna andra insatser som skett i FN:s regi. Under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> arbetade FN med att kartlägga diskriminering av urfolk och att tillskapa ett bättre skydd för dessa folk, bl.a. med att påbörja utarbetandet av en <NOBR>FN-deklaration</NOBR> om urfolkens rättigheter. Ett forum för urfolken har tillskapats inom FN, <SPAN class="ft11">United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues</SPAN>. En särskild rapportör om urfolkens rättigheter och friheter har även tillsatts.</P> <P class="p328 ft74"><SPAN class="ft91">20</SPAN><SPAN class="ft63">se bl.a artikel 28: </SPAN>”1. Barn som tillhör berörda folk skall, där så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och skriva på sitt eget språk eller på det språk som oftast används av den grupp som de tillhör. När detta inte är praktiskt möjligt, skall de behöriga myndigheterna företa samråd med dessa folk i syfte att vidta åtgärder för att uppnå detta mål. <NOBR>---</NOBR></P> <P class="p329 ft93"><SPAN class="ft73">3.</SPAN><SPAN class="ft92">Åtgärder skall vidtas för att bevara och främja utvecklingen och användningen av de berörda folkens egna språk.”.</SPAN></P> <P class="p272 ft10"><SPAN class="ft42">21</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">ILO-utredningen:</SPAN></NOBR> “Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige – Frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169”, SOU 1999:25 s 51.</P> <P class="p60 ft17">72</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31973x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft8">Den 21 december 1993 beslöt FN:s generalförsamling att utropa <SPAN class="ft11">ett internationellt urfolksårtionde </SPAN>med början den 10 december 1994.<SPAN class="ft38">22 </SPAN>Målet har varit att stärka internationellt samarbete i frågor som rör urfolk. FN:s medlemsstater har under urfolksårtiondet inte lyckats enas om en deklaration rörande ursprungsfolkens rättigheter.</P> <P class="p50 ft8">Generalförsamlingen rekommenderade även regeringarna att tillsätta nationalkommittéer eller liknande, som skulle ge urfolk möjlighet att aktivt medverka i arbetet med anledning av urfolksårtiondet. I april 1995 beslutade den svenska regeringen tillsätta den s.k. <SPAN class="ft11">Urbefolkningsdelegationen </SPAN>som arbetade vidare med frågorna i Sverige.</P> <P class="p49 ft8">Urbefolkningsdelegationen har haft till uppgift att bl.a. följa och behandla FN:s beslut om årtiondet samt initiera, planera och utföra olika åtgärder i enlighet med syftet med årtiondet. Delegationen valde att koncentrera sig på långsiktigt arbete med principiella och strategiska urfolkspolitiska frågor. Delegationen uppger i sin slutrapport att den haft som mål att bidra till ett ökat samiskt självbestämmande, ett ökat samiskt deltagande i det politiska livet, att främja samisk kultur, samiskt språk och de traditionella näringarna såsom rennäring, jakt, fiske och slöjd, samt att bidra till att allmänhetens medvetenhet om det samiska kulturarvet ökar. Delegationen har också verkat för en ökad samverkan i samepolitiska frågor inom Norden.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>Urbefolkningsdelegationens arbete avslutades i december 2004 och delegationen lämnade en rad rekommendationer, bl.a. följande:</P> <P class="p330 ft8"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft94">Snarast möjliga svenska anslutning till ILO:s konvention nr 169.</SPAN></P> <P class="p331 ft8"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft94">Grundlagsskydd för samer på samma sätt som samernas ställning är grundlagsskyddad i Norge och Finland.</SPAN><SPAN class="ft38">24</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft94">Att den ursäkt som lämnades av sameministern 1998 förankras genom en ursäktsdeklaration av riksdagen och följs upp av en sammanhållen politik för försoning och upprättelse.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft94">Fortsatt politiskt initiativ för successivt ökat samiskt självbestämmande.</SPAN></P> <P class="p333 ft62"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft81">United Nations General Assembly Resolution 48/163, 21 Dec 1993, on the Decade of the World’s Indigenous People.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft65">Rapport från Urbefolkningsdelegationen: ”FN:s urfolksårtionde </SPAN><NOBR>1995-2004”</NOBR> (2005).</P> <P class="p207 ft10"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft68">Förslag om grundlagsskydd för samerna har tidigare föreslagits av Samerättsutredningen i ”Samerätt och Sameting”, SOU 1989:41, samt av Sametingsutredningen ”Sametingets roll i det svenska folkstyret”, SOU 2002:77 s 129-</SPAN></P> <P class="p334 ft17">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31974x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft95">En mera enhetlig och sammanhållen nordisk samepolitik.</SPAN></P> <P class="p336 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft95">En aktiv politik inom det internationella området och ansvarstagande för en </SPAN><NOBR>FN-deklaration</NOBR> om urfolks rättigheter.<SPAN class="ft38">25</SPAN></P> <P class="p337 ft8">Den 1 januari 2005 påbörjades FN:s andra urfolksårtionde.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P> <P class="p338 ft26"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft37">Ansvarstagande för tidigare förd politik efterfrågas av samer</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Språket är av central betydelse för individens identitet och självkänsla. Språket formar oss som individer. Det är ett kommunikationsmedel, ett tankeredskap, ett medel för social organisation och det har kulturskapande och kulturbevarande funktion. Modersmålet är dessutom starkt förknippat med primära emotionella värden och det knyter oss samman med vår familj, våra närstående och den kulturgemenskap vi tillhör. För ett folk är bevarandet av språket livsviktigt för kontinuiteten och förmedlandet av kulturen. Ett folks förlust av språket kan inte ersättas av några andra värden.<SPAN class="ft38">27 </SPAN>En kvinna uttryckte det så här i enkätundersökningen, som utredningen genomfört bland samer i sydsamiska området:</P> <P class="p339 ft84">Att ta bort ett språk från ett folk är att ta bort en del av dess själ. Försvinner en del av själen blir det oreda. <NOBR>(41-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p340 ft8">Den assimilerings- och utbildningspolitik som under lång tid bedrevs i norra Sverige har medfört att många samer, som kanske talat samiska som barn, förlorat sitt språk och att yngre generationer av samer aldrig har fått lära sig samiska. I många skolor i norra Sverige fick t.ex. inte annat språk än svenska användas under lång tid. Den s.k. nomadskolan var fram till <NOBR>1960-talet</NOBR> obligatorisk för de renskötande samernas barn. Många samiska barn for illa av att behöva lämna familjen under långa perioder och känna den otrygghet det innebar att bo på internat. Ellacarin Blind har intervjuat vuxna samer, födda mellan <NOBR>1950–1970,</NOBR> som bott på internat när de var barn. I <SPAN class="ft11">bilaga 7 </SPAN>återger Ellacarin Blind en del av de erfarenheter dessa intervjuade samer haft och hur dessa erfarenheter påverkat dem som individer och deras möjligheter att tillägna sig det samiska språket.</P> <P class="p341 ft10"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft65">Rapport från Urbefolkningsdelegationen (2005) s 10.</SPAN></P> <P class="p272 ft58"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft56">United Nations General Assembly Resolution 59/174 on the Second International Decade of the World’s Indigenous People, 20 Dec 2004.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 6.3.1.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">74</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31975x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft8">Det nära sambandet mellan enskilda individers identitet, den kollektiva samiska identiteten och det samiska språket tas upp i de kommentarer som enskilda lämnat i anslutning till den enkätundersökning som genomförts.<SPAN class="ft38">28 </SPAN>En del samer som besvarat enkäten berör den kränkning och den förlust det innebär att ha blivit berövad sitt språk. Många uttrycker frustration, sorg och även bitterhet för att ha förlorat det samiska språket och andra för att de inte ens har givits chansen att lära sig språket. Det upplevs som en personlig förlust och som att även en del av den egna samiska identiteten gått förlorad. En del ger även staten och samhället skulden för detta och de efterfrågar ett ansvarstagande för tidigare förd politik. Enskilda individer anser sig inte ha fått upprättelse och dessa negativa känslor påverkar även den enskildes förutsättningar och vilja att återta språket.</P> <P class="p299 ft8">Samtidigt är den språkliga medvetenheten stor hos många samer och även insikten om att det samiska språket nått en kritisk punkt där åtgärder är nödvändiga för att revitalisera samiskan. I det följande återges en del av de kommentarer som enskilda lämnat i enkätundersökningen rörande dessa frågor.</P> <P class="p342 ft84">Jag föddes i en torvkåta en kall decembermorgon kl. 4.00 1928. Det första språket jag hörde var sydsamiska och det var på det språket jag formulerade mina första tankar och känslor. Det var också på det språket jag hörde berättas om samekulturens olika beståndsdelar som språket, renskötseln, sameslöjden och samisk berättartradition. Allt detta blev grunden för min samiska identitet. När jag kom till sameskolan, eller nomadskolan som det hette under min skoltid, fick jag redan andra dagen höra av läraren som med myndig stämma förklarade ”Nu barn skall ni lära er fin svenska.” Min samiska identitet kränktes när vårt modersmål förbjöds. Denna kränkning satte djupa spår i en barnasjäl som jag bar med mig i smärtan ett helt yrkesverksamt liv <NOBR>…(76-årig</NOBR> man, Åre)</P> <P class="p343 ft84">Vill verkligen lära mej mitt språk men vet inte riktigt vart jag ska börja. Språket är en viktig del av en människas identitet. JAG E SAME… men jag kan inte <NOBR>tala…(22-årig</NOBR> kvinna, Skellefteå)</P> <P class="p344 ft84">Jag är mycket besviken på svenska staten som utfärdade förbud mot samiska när jag var liten. Jag anser att ett annat språk än svenska är ingen börda att bära, och det är bedrövligt att inte förstå mer än några få ord på mitt modersmål som är samiska. <NOBR>(72-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p345 ft10"><SPAN class="ft53">28 </SPAN>se även avsnitt 7.</P> <P class="p208 ft17">75</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft84">Ge skolor större möjligheter att undervisa i samiska. Själv förvägrades jag den möjligheten och känner att en viktig del av mitt kulturella arv förvägrats mig. <NOBR>(31-årig</NOBR> man, Sorsele)</P> <P class="p347 ft84">Den svenska staten tar inte ansvar för det samiska språkets ställning i Sverige. Har gått i nomadskola, där var undervisningen på svenska, inga samiska läromedel fanns. Vi är en generation som inte har lärt sig samiska, därför kan vi inte lära ut det till våra barn. Språket försvinner. Varje språk har sin <NOBR>världsbild…(47-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p348 ft84">Att det satsas ordentligt på samiska, för språket är en så stor del av identiteten för ett folk. <NOBR>(37-årig</NOBR> man, Bergs kommun)</P> <P class="p349 ft84">Sätt in alla resurser som finns så att språket blir levande och kan utvecklas. Som det nu är så går jag omkring som analfabet. Kan varken läsa eller skriva mitt eget språk. Eftersom det är svenska staten som berövat mig språket så är det de som ska se till att språket blir närvarande varje dag. <NOBR>(61-årig</NOBR> man, ort ej angiven)</P> <P class="p348 ft84">... med tanke på att det inte är alltför länge sedan ansågs nästan förbjudet att tala samiska, och att alla samer var hedningar och man skulle skämmas över sitt ursprung, så är det inte en sekund för tidigt att ”til??låta” oss att vara stolta över vårt ursprung och även hjälpa oss bevara vårt språk. <NOBR>(23-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p348 ft84">Jag kommer från den sydsamiska delen av sameland där språket försvann för en generation sedan. Då mina föräldrar förbjöds att tala samiska i skolan och sedan inte pratade samiska med sina barn, för det hade barnen ingen nytta av, fick de lära sig. Jag anser: att det är staten som måste återställa det som den har fråntagit oss. Stora språkbad behövs i de områdena!!! Språkbaden skall vara kostnadsfria och aktivitetsstöd bör betalas ut, eller annan ersättning för förlorad arbetstid… Nu är det på tiden att staten städar upp i den oreda de skapat! <NOBR>(41-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p350 ft84">Det finns många samer i Sverige som inte har samiskan som sitt modersmål, men trots allt är samer i ord och tanke. Det är något som ”vi” samer måste ta till oss, att även vi är ett mångkulturellt folk. För många av de äldre samerna var det en stor skam att vara same och därför ville man inte föra traditionerna vidare till sina barn, så att de inte skulle få lida lika mycket som de gjort… det är viktigt att samiskan finns kvar och att de som vill och kan ska få lära sig det, men det ska inte vara ett krav för att få kalla sig same. <NOBR>(48-årig</NOBR> kvinna, Arvidsjaur)</P> <P class="p351 ft17">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft84">Jag har sedan barndomen fått höra av mina samiska morföräldrar att dom ”skäms” att vara same. Därför har dom ”glömt” bort all sydsamiska. Det har aldrig varit fint att vara same för dom. Jag har en stor önskan att Umeå universitet skall anordna sydsamisk språk – kursverksamhet. Sydsamiskan är för tillfället hårt utsatt – utdöende. Stora svårigheter att få tag i sydsamiska lärare. Den nya unga samiska generationen i dag är stolta för att vara samer, vare sig dom har renskötsel eller [är] trottoarsamer. Det har varit/är stora motsättningar bland samer, emellan dom renskötande och icke renskötande. Jag tror att det är oerhört viktigt att det satsas resurser för att bevara sydsamiskan. Har försökt ett antal gånger att få till stånd språkundervisning via lokala sameföreningen med det stupar alltid på att vi aldrig får tag i en sydsamisk språklärare. I Norge finns det. <NOBR>(42-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p353 ft8">Erfarenheterna av den bedrivna assimilerings- och utbildningspolitiken påverkar även samernas inställning till det samiska språket. En samisk pedagog, som utredningen träffat, beskrev det som att många vuxna samer bär på sin egen ”språkliga ryggsäck” fylld med smärtsamma erfarenheter och ibland en känsla av otillräcklighet. En del människor med en sådan ”ryggsäck” kan ha svårt att stödja barnens språkutveckling i samiska om de inte först hanterar sina egna obearbetade känslor rörande språket. De känner kanske att deras språkkunskaper är begränsade och det ger en känsla av otillräcklighet. Andra har kanske blandade känslor för att sätta sina barn i en sameskola, eftersom detta förknippas med den gamla nomadskolan, trots att skolorna i dag bygger på helt andra värderingar.</P> <P class="p354 ft8">Det samiska språket kan även vara ett sätt och ett verktyg för att stärka det samiska kulturella arvet och den samiska identiteten. Många vuxna samer som talar samiska har i dag bristande läs- och skrivkunskaper i samiska. Detta begränsar deras möjligheter att ta del av delar av sitt kulturella arv och även att vara fullt delaktiga i det samiska samhället. Den som inte kan läsa och skriva på samiska kan t.ex. inte ta del av den samiska litteraturen som inte översatts eller samiskspråkig information.</P> <P class="p12 ft8">Indirekt påverkar även vuxna samers språkkunskaper den nu uppväxande samiska generationen, eftersom många vuxna saknar förutsättningar för att föra över denna del av sitt samiska arv till sina barn och barnbarn eller stödja deras språkutveckling. Detta begränsar många samiska barn möjligheter att tillägna sig det samiska språket.</P> <P class="p256 ft8">När det gäller ansvarstagande för tidigare förd politik kan det konstateras att regeringen sett behovet av detta. I augusti 1998</P> <P class="p355 ft17">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31978x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft8">uttalade dåvarande sameministern bl.a. följande rörande ansvaret för den uppkomna språksituationen:</P> <P class="p325 ft84">Jag tycker att vi måste ha lärt oss någonting av historien och jag vill gärna ta det här tillfället i akt och säga till er, som representant för den svenska regeringen och det svenska samhället att jag är väl medveten om det förtryck som Sverige har utövat över det samiska folket genom historien. Jag vill å regeringens vägnar be om ursäkt för det. Det är också min avsikt att när regeringen till riksdagen lämnar propositionen med förslag för framtiden också begära att riksdagen i sin helhet ställer sig bakom en sådan begäran om ursäkt. Vi kan inte på något sätt acceptera det förtryck, t.ex. <SPAN class="ft14">att samer har förvägrats att använda sitt språk</SPAN>, de tvångsförflyttningar och de många uttryck för förtryck som vi har gjort oss skyldiga till genom årens lopp. Det finns heller ingen annan möjlighet för det svenska samhället att komma vidare, än att be om ursäkt för de övergreppen.<SPAN class="ft67">29</SPAN></P> <P class="p357 ft8">Regeringen har uttalat att den fortsatta samepolitiken bl.a. skall ”fylla” den ursäkt som sameministern gav uttryck för i sitt tal.<SPAN class="ft38">30</SPAN></P> <P class="p358 ft26"><SPAN class="ft26">3.5</SPAN><SPAN class="ft37">Språket – en förutsättning för demokratisk delaktighet</SPAN></P> <P class="p94 ft8">Bristen på kunskaper i det samiska språket kan innebära att den enskilde inte kan vara fullt delaktig i det samiska samhället. Språket beskrivs av en del samer, som fyllt i enkätundersökningen, som en nyckel till det samiska samhället och det samiska kulturarvet. Delaktigheten i det samiska samhället blir starkare för den som har tillgång till språket. Språket förstärker på sätt och vis samiskheten och den som inte har tillgång till språket kan hamna i ett utanförskap.</P> <P class="p359 ft84">I min region (Tärnaby) försvann det samiska språket nästan helt under mitten av <NOBR>1900-talet</NOBR> eftersom det ansågs fult och skamligt att vara same… Detta har gjort att min generation här inte fått en chans att lära sig språket naturligt och därför nu fått en skev ställning i det samiska samhället. Som icke renskötande, men dock same, utan att kunna språket kommer man inte in någonstans i dagens samiska värld. Språket skulle vara en stor nyckel till den världen och att stärka samiskans ställning i regionen vore väldigt bra och skulle tjäna framtiden! <NOBR>(28-årig</NOBR> man, Storuman)</P> <P class="p360 ft10"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft65">Sameminister Annika Åhnbergs anförande i Tärnaby den 9 augusti 1998.</SPAN></P> <P class="p272 ft10"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft59">I Jordbruksdepartementets övergripande verksamhetsplan 2004 anges under rubriken ”Vad vill vi uppnå under mandatperioden” bl.a. ”att ursäkten för gångna tiders oförrätter fylls med innehåll”. (s 17).</SPAN></P> <P class="p262 ft17">78</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31979x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft84">Jag har känt ett behov av kunskaper i samiska när jag deltagit i träffar (i kyrkan, släktträffar och liknande) där äldre samer talat med varandra och berättat saker, t.ex. om sina upplevelser, sitt liv, sin skolgång etc. Då känner jag att jag förlorar en värdefull del av min historia som är en del av min identitet. Om det funnits möjligheter skulle jag ha velat att mina egna barn fått lära sig samiska i förskolan/skolan. Nu när de är nästan vuxna och har kommit ytterligare ett steg från sin del av den samiska kulturen eftersom de har en mamma som inte heller talar samiska och kan delge dem kunskaper om historia – kultur m.m. Men jag har inga som helst BEHOV att kunna samiska för att leva mitt dagliga liv. <NOBR><SPAN class="ft8">(</SPAN>52-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p361 ft8">Det samiska språkets närvaro i familjen har ställts som krav för att få delta i den demokratiska processen i det samiska samhället i Sverige. För att en enskild skall ha rösträtt till Sametinget ställs krav på självidentifikation och på språklig användning inom familjen samt anmälan till valmyndigheten.<SPAN class="ft38">31 </SPAN>Rösträtten förutsätter således att samiskan finns eller funnits som ett levande språk inom familjen.</P> <P class="p280 ft8">Det kan anses vara naturligt att man valt att begränsa människors möjligheter att rösta i Sametingetsvalet, så att endast personer av samisk härkomst kan göra anspråk på rätt till politisk delaktighet i samiska angelägenheter. Kravet på användande av samiskt språk inom familjen blir dock ett problem när den pågående språkbytesprocessen fortgår bland samerna och allt färre kan göra anspråk på att uppfylla språkkravet i sametingslagen. På längre sikt blir effekten att personer av samisk härkomst som förlorat det samiska språket även <SPAN class="ft11">mister rätten att vara röstberättigande och därmed demokratiskt delaktiga </SPAN>i det samiska samhället. Språket blir därmed en förutsättning för delaktighet i det samiska samhället. Demokratiaspekten och möjligheten att påverka i frågor som berör samer har också tagits upp av enskilda i enkätundersökningen.</P> <P class="p362 ft84">Samiska språket är viktigt för oss som bär det med oss, om än passivt. Alltid omgiven av samiska uttryck och beskrivningar, utan att förstå, har det alltid funnits där som en smärtsam brist. Staten och storsamhället tog det ifrån min pappa. Effektivt gjorde man språket och det samiska så fult och så bespottat att ingen ville eller orkade stå upp för</P> <P class="p363 ft93"><SPAN class="ft53">31 </SPAN><SPAN class="ft62">1 kap 2 § sametingslagen (1992:1433): </SPAN>”Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och</P> <P class="p136 ft97"><SPAN class="ft73">1.</SPAN><SPAN class="ft96">gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller</SPAN></P> <P class="p207 ft74"><SPAN class="ft73">2.</SPAN><SPAN class="ft98">gör sannolikt att någon av hans far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller</SPAN></P> <P class="p136 ft74"><SPAN class="ft73">3.</SPAN><SPAN class="ft99">har en föräldre som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget. </SPAN><NOBR>---”</NOBR></P> <P class="p0 ft10">Jmr rätt till rösträtt enligt 3 kap. 3 .</P> <P class="p283 ft17">79</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31980x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft84">det. Har endast hört samtalen i sammanhang när ingen trott att man hört på. Så djup var skammen. Det är detta som jag och många med mig i senare generationer nu försöker återta och återerövra. Bristen på lärare och bra läromedel gör det mycket svårt. Ändå försöker vi, i motvind. Ty av allt som tagits ifrån det samiska, icke renskötande, folket så är språket nästan det enda vi själva kan göra något åt. Det handlar alltså inte bara om ett språk utan om en hel identitet. En absurd situation uppstår också när språket blir en förutsättning för att få rösta i Sametinget. Först förtrycker staten en minoritet under lång tid, bannlyser språket, ”alla samer skall bli svenskar” – sedan utestänger man samma människor från inflytande med motiveringen att man inte talar språket. En politisk blind fläck! Har man inte lärt någonting alls av historien? <NOBR>(41-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p364 ft8">Med tanke på samers demokratiska rättighet att få vara politiskt delaktiga i det samiska samhället i Sverige, och rätten att utöva inflytande i frågor som utgör en del av den samiska kulturella autonomin, och mot bakgrund av den modell som valts för demokratisk delaktighet, anser jag att <SPAN class="ft11">alla </SPAN>som själva identifierar sig som samer i Sverige måste ges rätten att tillägna sig samiska och även rätten att återta det samiska språket. Denna rätt kan inte heller begränsas geografiskt till att endast omfatta vissa delar av Sverige.</P> <P class="p365 ft26"><SPAN class="ft26">3.6</SPAN><SPAN class="ft37">De samiska frågorna hänger ihop</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Den svenska <NOBR>same-,</NOBR> <NOBR>rennärings-,</NOBR> minoritets- och språkpolitiken påverkar samernas förutsättningar att bestå som urfolk. Språk, kultur, identitet och det traditionella levnadssättet hänger intimt ihop för många samer. Bland annat rennäringen, duodji (den samiska slöjden) och jojken har stor kulturell betydelse för samerna som urfolk och utgör delar av samernas kollektiva identitet och historiska arv. Den osäkerhet som många samer i dag känner rörande möjligheterna att fortsätta leva ett traditionellt samiskt liv märks därför även i frågor som berör det samiska språkets fortlevnad, eftersom utsattheten och osäkerheten påverkar hela det samiska samhället och deras möjligheter och styrka att värna sin kultur och sitt språk. Bedrivande av vissa för gruppen specifika näringar är också av stor betydelse för språkbevarande.<SPAN class="ft38">32</SPAN></P> <P class="p366 ft8">En rad åtgärder har vidtagits av Sveriges regering och riksdag för att lösa frågor som rör den samiska befolkningens levnadsförhållanden i landet, men många frågor som rör, dels förhållandet</P> <P class="p337 ft10"><SPAN class="ft53">32 </SPAN>se närmare beskrivning av dessa språkbevarande faktorer i avsnitt 6.</P> <P class="p93 ft17">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31981x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">mellan samerna och statsmakten, dels samerna och majoritetsbefolkningen, återstår att lösa. Sådana frågor är intressekonflikter som innefattar bl.a. mark- och nyttjanderättsfrågor och som är av central betydelse för bedrivande av rennäring.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Många samer påverkas i dag negativt av de nyttjanderättskonflikter och rättsprocesser som orsakar slitningar mellan samer och majoritetsbefolkningen på en del orter. Detta är särskilt påtagligt i det sydsamiska området där sydsamiskan dessutom är starkt hotad.</P> <P class="p12 ft8">En del forskare gör t.o.m. gällande att den samiska kulturens existens hotas av det nuvarande sättet att hantera de samiska frågorna.<SPAN class="ft38">34 </SPAN>Samiska rådet inom Svenska kyrkan arbetar i dag med krishantering bland samer för kunna möta det behov som finns hos enskilda med anledning av pågående tvister och den sociala utsatthet som detta medfört i samhället.<SPAN class="ft38">35</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Europakommissionen mot rasism och intolerans, ECRI, rekommenderade i sin tredje rapport ”att de svenska myndigheterna fortsätter att arbeta för att lösa frågorna runt samernas markrättigheter, och att de ökar samernas delaktighet och inflytande i beslutsfattandet i frågor som rör dem i allmänhet och i synnerhet markutnyttjande i deras traditionella områden.”<SPAN class="ft38">36 </SPAN>Även Europarådets rådgivande kommitté har lyft fram denna fråga i samband med granskning av genomförandet av ramkonventionen i Sverige. Kommittén uttryckte oro över att graden av juridisk osäkerhet är så stor i viktiga frågor som rör samer och uppmanade Sverige att lösa frågorna snarast.<SPAN class="ft38">37</SPAN></P> <P class="p12 ft8">Majoritetsbefolkningens inställning till samerna och deras kultur och språk har mycket stor betydelse för det samiska språkets möjligheter att fortleva.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>Majoritetssamhällets attityder har betydelse för minoritetens självbild, eftersom dessa attityder påverkar hur den enskilde individen uppfattar sig själv, sin kultur och sitt språk. Eftersom språket är så starkt kopplat till identiteten får andra människors attityder till och bemötandet av språket betydelse för individen. Om man nedvärderar en enskild individs språk, nedvärderar</P> <P class="p367 ft10"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft65">Intressekonflikter berörs bl.a. i SOU 1999:25 s 54.</SPAN></P> <P class="p128 ft58"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft63">Hugh Beach, Louise Bäckman, Öje Danell, Daniel Lindmark, Peter Sköld: ”Den samiska kulturen kommer att utrotas”, Dagens Nyheter, 23 okt 2005.</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft56">”Kris för många samer när vinterbetet förloras”, Kyrkans Tidning nr 45, </SPAN><NOBR>10-16</NOBR> nov 2005.</P> <P class="p368 ft17"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft100">Europarådet, Europakommissionen mot rasism och intolerans, ECRI: ”Tredje rapporten om Sverige” antagen den 17 december 2004, publicerad den 14 juni 2005, punkt </SPAN><NOBR>84-87.</NOBR></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft56">Advisory Committee (2002) s 9.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft65">se faktorer på samhällsnivå som påverkar språkbevarande, avsnitt 6.1.</SPAN></P> <P class="p283 ft17">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31982x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft8">man därmed även individen.<SPAN class="ft38">39 </SPAN>Negativa attityder gentemot mot gruppen som sådan, som kommer till uttryck i bemötandet, innebär därmed en kränkning av individen.</P> <P class="p111 ft8">Om minoritetens självbild påverkas negativt, påverkar detta i sin tur enskilda individers vilja och mod att tala det egna modersmålet och även viljan att tillägna sig språket och aktivt värna språkets och kulturarvets fortlevnad.<SPAN class="ft38">40 </SPAN>En negativ majoritetsinställning till samerna och deras kultur är därmed förödande för språkets fortlevnad.</P> <P class="p302 ft26"><SPAN class="ft26">3.7</SPAN><SPAN class="ft37">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Mot bakgrund av det som samer anfört om det samiska språket till utredningen, anser jag, att Sveriges regering och riksdag ännu tydligare bör markera sitt ansvarstagande för tidigare förd svensk politik gentemot alla de samer i Sverige som förlorat sitt samiska språk genom att de inte getts möjligheter att tillägna sig språket eller att de som barn varit föremål för en assimilerings- och utbildningspolitik som inte i tilläcklig grad beaktat deras möjligheter och behov av att bevara och utveckla det samiska språket.</P> <P class="p69 ft8">Jag anser därför att en anda av försoning och ansvarstagande bör prägla den fortsatta svenska minoritets- och språkpolitiken. Detta bör komma till uttryck i en stark vilja att försöka rätta till den uppkomna situationen. De samer som förlorat sitt språk skall ges möjlighet och verktyg för att kunna återta och förbättra sitt samiska språk och för att de bättre skall kunna stödja sina barns och barnbarns möjligheter att tillägna sig det samiska språket.</P> <P class="p76 ft8">Det är också av stor vikt att staten vidtar nödvändiga åtgärder för att lösa de konflikter som finns om nyttjande av mark och vatten inom renskötselområdet eftersom en lösning av dessa konflikter är av avgörande betydelse för rennäringen. Detta är i sin tur viktigt eftersom rennäringen är av central betydelse för den samiska kulturen.</P> <P class="p95 ft8">Om det samiska språket skall kunna överleva som språk, kommer det att krävas stora insatser från det svenska samhällets sida i form av aktiva språkbefrämjande åtgärder under lång tid. Samerna själva behöver mobilisera alla sina krafter inför den svåra uppgift de</P> <P class="p370 ft62"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft64">Kommittén för svenska språket: ”Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket”, SOU 2002:27 s 418.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 6.3.1.</SPAN></P> <P class="p93 ft17">82</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31983x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p15 ft28">Samerna - ett gränsöverskridande urfolk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">står inför. Samordnade språkfrämjande åtgärder och statsmaktens ärliga intention att vilja ställa till rätta de problem som uppstått, skulle ytterligare stärka samernas egen starka vilja att återta samiskan.</P> <P class="p100 ft8">Betydelsen av att som enskild individ få upprättelse för de kränkningar man utsatts för, skall inte underskattas. Upplevelsen att bli kränkt, och särskilt om det sker när man är ett barn, sätter spår hos den enskilde. Varje individ har ett värde och grundläggande rättigheter som inte får kränkas, allra minst av samhällets representanter. För den enskilde är det viktigt att få en bekräftelse att det som skedde inte var acceptabelt. Försonande gester eller åtgärder för att visa avståndstagande från tidigare kränkningar har tidigare vidtagits i andra sammanhang i Sverige<SPAN class="ft38">41 </SPAN>och utomlands.<SPAN class="ft38">42 </SPAN>En känsla av upprättelse för den assimilerings- och utbildningspolitik som tidigare förts skulle ytterligare stärka enskilda individers vilja att själv försöka återta språket.</P> <P class="p99 ft8">När det gäller åtgärder för att stärka det samiska språkets och kulturens fortlevnad, måste särskild hänsyn tas till samernas särställning i Sverige, samernas nuvarande kulturella autonomi och även de stärkta samiska rättigheter som skulle kunna följa av en svensk ratificering av <NOBR>ILO-konventionen.</NOBR> Minoritets- och språkpolitiken bör präglas av respekt för samernas särställning som ett urfolk med rätt att själva forma sin framtid. Åtgärder som vidtas för att främja det samiska språkets fortlevnad måste därför utformas i denna anda.</P> <P class="p280 ft8">Sveriges folkrättsliga åtaganden rörande samer som nationell minoritet och det samiska språket som nationellt minoritetsspråk, omfattar <SPAN class="ft11">hela landet </SPAN>och inte endast Sápmi eller delar av Sápmi. Det innebär att samer i hela landet måste ges möjlighet och rätt att tillägna sig, bevara, utveckla och återta sitt samiska språk.</P> <P class="p371 ft10"><SPAN class="ft42">41</SPAN><SPAN class="ft65">I Sverige har t.ex. skadestånd betalats ut till personer som utsatts för tvångssterilisering.</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft63">I Norge pågår för närvarande en försoningsprocess gentemot norska samer vars skolgång blev lidande under </SPAN><NOBR>1940-talet.</NOBR> I Kanada beslutade den federala regeringen i december 2005 att betala skadestånd till urfolksmedlemmar som fram till <NOBR>1960-talet</NOBR> gick i särskilda skolor. Detta har bl.a. kommenterats på följande sätt i Kanada: ”You can’t put a price tag on the lost cultural language or the people being taken from their homes for years [at a time]”, said Mike Benson, Executive Director of the National Residential School Survivor Society. “But for some of the elderly survivors, they are finally getting acknowledgement [that this happened].” (Jessica Edwards: “Canada Arrives at Controversial Reparations Agreement”, Dec 13 2005, Weekly Indigenous News).</P> <P class="p208 ft17">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31985x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p372 ft22"><SPAN class="ft22">4</SPAN><SPAN class="ft66">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN></P> <P class="p373 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Språklig mångfald är en rikedom</SPAN></P> <P class="p374 ft11">Världen präglas av språklig mångfald. Denna mångfald är en värdefull del av vårt gemensamma kulturarv som berikar samhället. I inledningen till Europarådets minoritetsspråkskonvention anges bl.a. att medlemsländerna anser att</P> <P class="p362 ft84">värnandet om historiska landsdels- och minoritetsspråk i Europa, av vilka somliga hotar att småningom utslockna, bidrar till att upprätthålla och utveckla Europas kulturella rikedom och traditioner…</P> <P class="p375 ft11">Rätten att använda landsdels- eller minoritetsspråk i det privata och offentliga livet är en omistlig rättighet i enlighet med grundläggande konventioner rörande de mänskliga rättigheterna och Europarådets medlemsländer är medvetna om att</P> <P class="p362 ft84">skydd och främjande av landsdels- eller minoritetsspråk i olika länder och regioner i Europa utgör ett viktigt bidrag till uppbyggandet av ett Europa som vilar på demokratiska principer och kulturell mångfald…<SPAN class="ft67">1</SPAN></P> <P class="p376 ft11">Värnandet av den språkliga mångfalden kan således ses som ett av de värden som Europarådet står för.</P> <P class="p225 ft49">Det finns cirka 6 800 språk som talas eller tecknas i världen. En stor andel av dessa språk används av små grupper eller folk. Hundratals av dessa språk är utrotningshotade eftersom de inte överförs till nästa generation och många av dessa språk kommer sannolikt att dö ut inom loppet av detta århundrade. Ungefär 97 procent av världens folk talar ca 4 procent av världens språk, och ungefär 96 procent av alla språk talas av 3 procent av jordens befolkning. Ma- joriteten av alla språk talas således av mycket små grupper. Även relativt stora språk är utrotningshotade därför att väldigt få av talarna</P> <P class="p377 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>inledningen till Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk</P> <P class="p208 ft17">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31986x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft11">är barn. Åtminstone hälften av väldens språk förlorar idag talare.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Det är många olika faktorer på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå som samspelar och påverkar huruvida ett språk har förutsättningar att bestå som ett levande språk.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p111 ft11"><NOBR>FN-organet</NOBR> UNESCO verkar bl.a. för att bevara mänsklighetens kulturarv. UNESCO:s expertgrupp för utrotningshotade språk har uttalat att språklig mångfald är oumbärligt för det mänskliga arvet eftersom varje språk innefattar ett folks unika kulturella visdom. Förlusten av ett språk utgör därmed även en förlust för hela mänskligheten.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Förlusten av urfolksspråk kommenteras på följande sätt:</P> <P class="p379 ft101">Many indigenous peoples, associating their disadvantaged social position with their culture, have come to believe that their languages are not worth retaining. They abandon their languages and cultures in hopes of overcoming discrimination, to secure livelihood, and enhance social mobility, or to assimilate to the global marketplace.</P> <P class="p380 ft84">The extinction of each language results in the irrecoverable loss of unique cultural, historical, and ecological knowledge. Each language is a unique expression of the human experience of the world. Thus, the knowledge of any single language may be the key to answering fundamental questions of the future. Every time a language dies, we have less evidence for understanding patterns in the structure and function of human language, human prehistory, and the maintenance of the world’s diverse ecosystem. Above all, speakers of these languages may experience the loss of their language as a loss of their original ethnic and cultural identity.<SPAN class="ft67">5</SPAN></P> <P class="p381 ft11">UNESCO har samlat in kunskap om hotade språk i världen, inom projektet The Red Book of Languages in Danger of Disappearing, för att kartlägga bl.a. olika språks behov av stöd. I oktober 2001 antog UNESCO:s generalkonferens enhälligt dokumentet Universal Declaration on Cultural Diversity, innehållande en handlingsplan enligt vilken medlemsländerna rekommenderas, att tillsammans med talarna av ett hotat språk, bl.a. att:</P> <P class="p382 ft84">undertake steps to ensure:</P> <P class="p383 ft84"><SPAN class="ft84">1.</SPAN><SPAN class="ft102">sustaining the linguistic diversity of humanity and giving support to expression, creation, and dissemination of the greatest possible number of languages;</SPAN></P> <P class="p384 ft25"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft76">UNESCO Ad Hoc Expert Group on Endangered Languages: ”Language Vitality and Endangerment”, submitted to the International Expert Meeting on UNESCO Programme Safeguarding of Endangered Languages, Paris, </SPAN><NOBR>10–12</NOBR> March 2003; Kangassalo (2003) s 13</P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">3</SPAN><SPAN class="ft59">de olika faktorerna beskrivs närmare i avsnitt 6</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft70">4</SPAN><SPAN class="ft71">UNESCO (2003) s 1 (översättn.)</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">5</SPAN><SPAN class="ft59">UNESCO (2003) s 2</SPAN></P> <P class="p60 ft17">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31987x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft84"><SPAN class="ft84">2.</SPAN><SPAN class="ft86">encouraging linguistic diversity at all levels of education, wherever possible, and fostering the learning of several languages from the youngest age…</SPAN><SPAN class="ft67">6</SPAN></P> <P class="p376 ft11">För att hindra språk från att dö krävs det därför enligt UNESCO:s expertgrupp att hotade språk dokumenteras och att en rad åtgärder vidtas omgående.</P> <P class="p386 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft37">Många varieteter av samiska</SPAN></P> <P class="p226 ft11">Samiskan är ett gammalt språk som talas i många olika varieteter. Samiskan tillhör de <NOBR>finsk-ugriska</NOBR> språken. Det <NOBR>finsk-samiska</NOBR> urspråket började utvecklas åt var sitt håll ungefär 1000 f. Kr. eller tidigare. Ursamiskan var som språk relativt enhetligt över det stora området där samernas förfäder bodde. Under det senaste årtusendet har det uppstått tydliga dialektklyvningar inom samiskan och språket delas upp i tre huvuddialekter: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska.</P> <P class="p387 ft10"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>UNESCO (2003) s 4</P> <P class="p208 ft17">87</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GUB319/GUB31988x1.jpg" style="width:435px;height:698px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft12">Karta 1. Samiska språkområden (Mikael Svonni 2005)</P> <P class="p388 ft11">Inom dessa huvuddialekter finns flera olika dialekter eller varieteter.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P> <P class="p389 ft11">Östsamiska:</P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft103">Tersamiska (bl.a. akkalasamiska)</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft103">Kildinsamiska</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft103">Skoltsamiska</SPAN></P> <P class="p390 ft11"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft103">Enaresamiska</SPAN></P> <P class="p391 ft11">Centralsamiska:</P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">5.</SPAN><SPAN class="ft103">Nordsamiska</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">6.</SPAN><SPAN class="ft103">Lulesamiska</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">7.</SPAN><SPAN class="ft103">Pitesamiska (eller Arjeplogssamiska)</SPAN></P> <P class="p392 ft10"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>Ájtte: ”Samerna – Solens och Vindens folk” (1993) s 48</P> <P class="p93 ft17">88</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31989x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1 ft11">Sydsamiska:</P> <P class="p136 ft11"><SPAN class="ft14">8.</SPAN><SPAN class="ft104">Umesamiska</SPAN></P> <P class="p136 ft11"><SPAN class="ft14">9.</SPAN><SPAN class="ft104">Sydsamiska</SPAN></P> <P class="p393 ft52">I Sverige talas central- och sydsamiska varieteter. Gränserna för de samiska språkområdena sammanfaller inte med nationsgränserna och gränserna mellan de olika varieteterna är inte skarpa utan förändras gradvis. Samerna i Nordskandinavien blev språkligt uppsplittrade för att de var nomader och vandrade längs älvdalarna och sjösystemen med sina renar.</P> <P class="p72 ft11">Skillnaden i ordförråd och grammatik är stor mellan de olika varieteterna. Det kan vara svårt att förstå varandra mellan de olika samiska dialektområdena. Skillnaderna mellan sydsamiska och nordsamiska kan liknas med svenska och färöiska. I gränsområdet mellan två dialekter förstår man ofta varandra.</P> <P class="p72 ft11">Själva språkförhållandena har stor betydelse för språkbytesprocessen och möjligheterna att vända den. Språkforskare har kommenterat det på följande sätt:</P> <P class="p394 ft84">Dialektsplittringen inom det samiska området är ett av de stora problemen när det gäller språkbevarande. Eftersom skillnaderna mellan de olika varieteterna är omfattande, är det inte möjligt att använda samma skriftspråk, och därmed måste de resurser som används för språkstandardisering, språkmodernisering, publikationer etc. splittras. Dialektskillnaderna markerar också skilda gruppidentiteter. Detta innebär att talarna inom respektive dialekt i många fall i första hand är lojala mot sin egen varietet… [D]en samiska dialektsplittringen är en negativ faktor i strävandena mot språkbevarande. Det är uppenbart att de olika samiska varieteterna har helt olika förutsättningar för bevarande.<SPAN class="ft67">8</SPAN></P> <P class="p52 ft11">Eftersom Sápmi är uppdelat på flera stater råder det även olika förhållanden och förutsättningar för att bevara språket i respektive stat. Samiskan talas framför allt inom Sápmi och närområdet till Sápmi. Det samiska språket kan inte stärkas genom att det tillkommer ett antal nya individer eller potentiella förstaspråkstalare utifrån. Eventuella nya förstaspråkstalare måste genereras från den egna gruppen. Det samiska folket kan därmed inte få ”draghjälp” utifrån.</P> <P class="p395 ft55">Det finns idag inga säkra statistiska uppgifter på antalet personer som talar samiska. Antalet samisktalande inom hela Sápmi uppskattas till ca 20 000, men även denna siffra är osäker.<SPAN class="ft105">9 </SPAN>Samiska</P> <P class="p396 ft10"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft65">Hyltenstam (1999) s 71</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft65">Uppgifter från Samiskt Informationscentrum, Sametinget, 2005</SPAN></P> <P class="p283 ft17">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31990x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">språkrådet har uppskattat antalet talare av samiska till 25 000. Med ”talare” avses personer som kan följa med i ett samtal på samiska. Av dessa samisktalande tror man att cirka hälften kan läsa, skriva och tala samiska.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>I Sverige förs ingen statistik på befolkningens språktillhörighet eller någon annan form av språklig registrering. Det går således inte att ange vare sig antalet samer eller antalet samisktalande i Sverige.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P> <P class="p76 ft11">Nordsamiska är den varietet som har den största spridningen, både inom det nordiska området och inom Sverige. Uppskattningsvis 16 <NOBR>000–18</NOBR> 000 personer i hela det samiska området talar nordsamiska, varav cirka 9 <NOBR>000–10</NOBR> 000 personer i Norge, cirka 5 000– 6 000 personer i Sverige och cirka 2 000 personer i Finland. Det innebär att <NOBR>80–85</NOBR> procent av dem som talar samiska talar nordsamiska.</P> <P class="p209 ft52">Nordsamiskan kan indelas i sjösamiska, som talas i kustområdet i Norge, finnmarkssamiska som talas i Finnmarken i Norge och angränsande områden i Finland, bl.a. Utsjoki/Ohcejohka samt tornesamiska som talas norr om Gällivare/Jiellevárri i Sverige och angränsande områden i Finland och Norge.</P> <P class="p67 ft11">På orter som Kautokeino/Gouvdageaidnu och Karasjok /Kárášjohka i norra Norge finns språkliga miljöer där nordsamiska är det dominerande språket. Nordsamiskan har även fått spridning i lulesamiska och sydsamiska miljöer genom att nordsamer tvångsförflyttades till framför allt Västerbotten i början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Dessa befolkningsförflyttningar har således påverkat den språkliga kartan.</P> <P class="p397 ft11">Stora delar av det nordsamiska området ingår i det svenska förvaltningsområdet för samiska. I Kiruna/Giron finns svenska Sametingets huvudkontor och i Jokkmokk/Jåhkkåmåhkke finns flera samiska institutioner, bl.a. Sameskolstyrelsen, Samernas utbildningscentrum, lokalkontor för Sametinget, <NOBR>Áttje-museet</NOBR> och Samernas arkiv och bibliotek.</P> <P class="p210 ft11">Även på norsk sida omfattas det nordsamiska området av det särskilda förvaltningsområdet för samiska (Karasjok, Kautokeino, Nesseby/Unjarga, Porsanger/Porsá<SPAN class="ft106">ŋ</SPAN>gu, Tana/Deatnu och</P> <P class="p398 ft10"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft65">Norska St. meld. Nr. 34 </SPAN><NOBR>2001–2002</NOBR></P> <P class="p272 ft62"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft81">De enda tillgängliga uppgifterna är mycket gamla. I anslutning till 1945 års folkräkning undersöktes hur många personer i Sverige som använde samiska språket som hemspråk i familjen eller föräldrahemmet. Totalt angavs då 4 100 personer ha samiska som språk i föräldrahemmet. SOU 1975:99 s 37</SPAN></P> <P class="p89 ft17">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31991x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft52">Kåfjords/Gaivuotna kommuner).<SPAN class="ft51">12 </SPAN>Det innebär att nordsamiskan stärks genom att språket har officiell status i det traditionella nordsamiska området. Samiska är även ett av landets två officiella språk i Norge, vilket stärker samiskans ställning.<SPAN class="ft51">13 </SPAN>I norska Sameloven anges att samiska och norska är likvärdiga språk.</P> <P class="p72 ft11">I Finland har man också inrättat ett motsvarighet till samiskt förvaltningsområde sammanfallande med det s.k. hembygdsområdet, som omfattar Enontekis/Eanodat, Enare/Anár, Utsjoki och Sodankylä/Soađegilli kommuner. I Finland talar ca 70 procent nordsamiska, och enaresamiska och skoltsamiska talas av ungefär 15 procent var.</P> <P class="p72 ft11">Lulesamiska talas i Jokkmokk, Arjeplog/Árjeplouvve och Gällvare och kring Tysfjord/Divtasvuodna i Norge. Lulesamiska och nordsamiska är nära besläktade och talarna kan förstå varandra ganska bra. I områden där nord- och lulesamiska möts flyter språken samman och det går inte att dra en skarp gräns.</P> <P class="p90 ft11">Det saknas säkra uppgifter om antalet talare av lulesamiska, men antalet talare har uppskattats till ca 800 talare i Sverige. Det lulesamiska området ingår i det samiska förvaltningsområdet i Sverige, vilket stärker lulesamiskans ställning i samhället. På norsk sida pågår arbete för att Tysfjord skall bli en del av det samiska förvaltningsområdet.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P> <P class="p214 ft49">På norsk sida uppskattas antalet lulesamer till ca 2 000 och av dessa brukar ca 600 språket aktivt. Enligt norska Sametinget är lulesamiskan ofta ett språk som används endast i hemmet. Språket används i mycket liten omfattning i offentliga sammanhang. Pressen från majoritetsspråket är stark. Eftersom lulesamiskan ännu inte utvecklat så mycket terminologi som dagens samhälle kräver, är det ofta lättare för de unga att använda norska istället, enligt Sa- metinget. Norska Sametinget uppger att lulesamiskan har stärkts genom att mediautbudet på lulesamiska ökat. Sändningstiden bör dock utökas ytterligare. Genom etablering av flera samiskspråkiga institutioner i Tysfjord har det samiska samfundet blivit mer synligt och samiska används i flera situationer. I Tysfjord finns bl.a. Árran lulesamiskt center, vars uppgift är att stärka och utveckla</P> <P class="p400 ft10"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft65">Council of Europe: ”Application of the Charter in Norway”, 3 Sept 2003, ECRML (2003)</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft56">s 6</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft63">Samiskan är således inte ett minoritetsspråk i Norge. Däremot har Norge i ratificeringen av Europarådets minoritetsspråkskonvention angett att det samiska språket skall ges skydd under konventionens del II och del III.</SPAN></P> <P class="p207 ft10"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft107">Norway’s Third Periodical Report to the Council of Europe, 2 May 2005, MIN- LANG/PR (2005) 3 s 11</SPAN></P> <P class="p267 ft17">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31992x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft41">lulesamisk kultur, språk och samhällsliv. I verksamheten ingår bl.a. kunskapsförmedling på olika utbildningsnivåer och olika utbildningsområden. En viktig del är distansundervisning i lulesamiska.</P> <P class="p402 ft52">Enligt norska Sametinget tappar lulesamiskan mark till majoritetsspråket, bl.a. för att antalet lulesamiska språkanvändare minskar och för att det alltjämt finns få lulesamiska språkarenor. Språksituationen är kritisk och kraftansträngningar krävs för att revitalisera lulesamiskan, annars kommer språket sannolikt att dö. Revitaliseringen försvåras av bristen på lärare och andra med språkkompetens inom forskning, läromedelsproduktion, media och litteratur. Detta försvårar arbetet inom förskolan och skolan. Det behövs kompetenshöjande åtgärder för lulesamiskan i hela det lulesamiska området. Norska Sametinget uppmanar därför myndigheterna att möjliggöra att alla som vill studera lulesamiska på en högre nivå skall ges möjlighet till det genom öronmärkta medel inom det ordinarie utbildningsväsendet. En viktig del av revitaliseringsarbetet är kontinuerligt återkommande utbildningar för alla som vill lära sig lulesamiska på olika nivåer. På norsk sida har man goda erfarenheter från samisk förskoleverksamhet och barn i sådan verksamhet har blivit tvåspråkiga.<SPAN class="ft51">15</SPAN></P> <P class="p56 ft11">Europarådets expertkommitté har påpekat att Sverige och Norge har goda förutsättningar för att gemensamt främja lulesamiskan genom samarbete.<SPAN class="ft38">16</SPAN></P> <P class="p67 ft11">Pitesamiska eller arjeplogssamiska är en centralsamisk varietet som traditionellt talas och har talats i Arjeplogsområdet. Varieteten har mycket få talare kvar.</P> <P class="p248 ft52">Sydsamiska förekommer på båda sidor om den <NOBR>svensk-norska</NOBR> gränsen från <NOBR>Arjeplog-Saltfjäll</NOBR> i norr till Idre/Iejra och Röros i söder. Det sydsamiska området på svenska sidan omfattar Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna. Sydsamiskan kan delas in i tre varieteter: umesamiskan, en mellangrupp och en sydlig grupp som ofta kallas rörossamiska.</P> <P class="p403 ft49">Europarådets expertkommitté har konstaterat att sydsamiskan är mycket hotad och att språket riskerar att dö om främjandeåtgärder inte vidtas. Expertkommittén har efterlyst <NOBR>svensk-norskt</NOBR> samarbete för att förbättra situationen för sydsamiska, eftersom språkgränserna</P> <P class="p364 ft58"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft63">Norska Sametingets rapport till Europarådet: 032/04: “Europeisk pakt om regions- eller minoritetsspråk – rapport”, se även Norway’s Third Periodical Report to the Council of Europe, 2 May 2005, </SPAN><NOBR>MIN-LANG/PR</NOBR> (2005) 3 s 11</P> <P class="p404 ft10"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft65">Council of Europe: ”Application of the Charter in Norway”, 3 Sept. 2003, ECRML (2003)</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft10">2</SPAN><SPAN class="ft59">s 11</SPAN></P> <P class="p60 ft17">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31993x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p405 ft11">korsar nationsgränserna.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Idag ligger det sydsamiska området utanför förvaltningsområdena för samiska både på svensk och på norsk sida. I Norge har Snåsa/Snåese kommun år 2004 ansökt om att få bli en del av det norska förvaltningsområdet för samiska och denna fråga är under beredning.<SPAN class="ft38">18</SPAN></P> <P class="p406 ft52">Samernas förhistoria är i många avseenden fortfarande oklar, liksom samernas äldre språkhistoria. Under senare tid har det förts fram hypoteser om att i varje fall sydsamiskan har en annorlunda historia än övriga samiska språk.<SPAN class="ft51">19 </SPAN>Som stöd för en sådan hypotes anförs att sydsamiskan skiljer sig väsentligt från övriga samiska språk ifråga om ordförråd och grammatik. Sydsamiskan är för övrigt det enda samiska språk som saknar stadieväxling, vilket både finska och övriga samiska dialekter har.<SPAN class="ft51">20</SPAN></P> <P class="p49 ft11">Antalet sydsamer uppskattas uppgå till drygt 2 000 personer på både norsk och svensk sida, varav ca 1 000 bor på svenska sidan, utspridda på ett ganska stort område. Ungefär <NOBR>600–800</NOBR> personer i Sverige och Norge talar fortfarande sydsamiska. I det sydsamiska området har språkbytesprocessen pågått under längre tid än i det nordsamiska området.</P> <P class="p214 ft49">Inom det sydsamiska området på svensk sida finns en sameskola i Tärnaby/Dearna, där det även bedrivs samisk förskola. Integrerad samisk undervisning bedrivs i några kommuner. På norsk sida finns två sameskolor inom det sydsamiska området, en i Hattefjelldal/Aarborte i Nordland och en i Snåsa i <NOBR>Nord-Tröndelag.</NOBR> Vid Elgå oppvekstsenter i Hedmark startades 1995/1996 undervisning på sydsamiska. Det norska Sametinget driver sedan år 2001 ett språkmotiveringsprojekt vid Elgå oppvekstsenter, som riktar sig till förskolebarn och föräldrar. Norska Sametinget har även stött sydsamiska barn inom den kommunala förskolan.</P> <P class="p407 ft41">Det norska Sametingets språkstyre kommenterar sydsamiskans situation på bl.a. följande sätt i en rapport till Europarådet. Det sydsamiska språksamfundet i dess helhet står inför många svåra</P> <P class="p408 ft10"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft65">Council of Europe: ”Application of the Charter in Norway”, 3 Sept. 2003, ECRML (2003)</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft56">s 11</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft89">Norway’s Third Periodical Report to the Council of Europe, 2 May 2005, MIN- LANG/PR (2005) 3 s 11</SPAN></P> <P class="p128 ft58"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft63">Mikael Svonni (under utg.): ”Umesamiskan – det gåtfulla språket” i Andrea Amft, Mikael Svonni (red.) ”Sápmi Y1K – Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan.”, Samiska studier 3, skriftserie om samernas språk, kultur och samhälle, Sámi dutkan/samiska studier vid Umeå universitet</SPAN></P> <P class="p207 ft10"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft108">Stadieväxling </SPAN>betyder att en konsonantgrupp inne i ordet växlar mellan en trycksvag och en tryckstark stavelse, t.ex. att <SPAN class="ft97">pm</SPAN>/Sápmi/ växlar med <SPAN class="ft97">m</SPAN>/sámi/. Uppgifter från Samiskt Informationscentrum, Sametinget, 2005</P> <P class="p334 ft17">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31994x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft49">uppgifter och mycket banbrytande arbete kvarstår. Bristen på lärare med sydsamisk språkkompetens och kompetens inom en rad områden som forskning, produktion av läromedel, media och litteratur sinkar arbetet med utvecklingen av det sydsamiska språksamfundet. Detta innebär en fara, särskilt för förskolans och skolans verksamhet. Norska Sametinget anser därför att det, precis som för lulesamiskan, finns ett stort behov av utbildning och kompetenshöjning i hela det sydsamiska området. Språksituationen bedöms som så kritisk att om det inte görs en kraftansträngning för att revitalisera sydsamiskan, kommer den med all sannolikhet att dö ut. Norska Sametinget uppmanar därför myndigheterna att möjliggöra att alla som vill studera sydsamiska på en högre nivå skall ges möjlighet till det genom öronmärkta medel inom det ordinarie utbildningsväsendet. En viktig del av revitaliseringsarbetet som behövs är en etablering av kontinuerliga möjligheter till alla som vill lära sig sydsamiska både muntligt och skriftligt på alla nivåer. För att sydsamiskan åter skall bli ett dagligt använt språk behövs det insatser på många olika områden, bl.a. inom media.</P> <P class="p409 ft49">Norska Sametinget konstaterar också att i en svag språkställning har rennäringen som kulturbärande faktor haft större betydelse för sydsamerna som grupp än för andra samiska grupper inom Sápmi.<SPAN class="ft54">21 </SPAN>Även på svensk sida utgör rennäringen miljöer där samiskan haft och har ett starkt fäste, vilket bl.a. Sameutredningens undersökningar har visat.<SPAN class="ft54">22 </SPAN>Rennäringen är en stark kulturbärare i det samiska samhället och dess fortlevnad har även betydelse för det samiska språkets möjligheter att bestå. I det sydsamiska området utgör rennäringen viktiga ”språkliga öar” där språket fortfarande är ett levande språk och används i det dagliga arbetet.</P> <P class="p69 ft11">Umesamiskan som talas eller har talats i södra Västerbotten, kämpar idag för att överleva. Umesamiskan har ett fåtal talare och riskerar att försvinna. Umesamiskan är en varietet av sydsamiskan, som har drag från både nordsamiska och sydsamiska. De första böckerna som trycktes på samiska på <NOBR>1600-talet</NOBR> var skrivna på umesamiska.</P> <P class="p403 ft55">De östsamiska varieteterna enare- och skoltsamiska talas i Finland. Cirka 500 personer hör till vardera språkgruppen, men det finns inga uppgifter om antalet talare. Östsamiska varieteter talas också Ryssland, där samiskans ställning är svag. De samiska språken</P> <P class="p410 ft10"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft65">Norska Sametingets rapport till Europarådet</SPAN></P> <P class="p272 ft10"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft109">Sameutredningen: ”Samerna i Sverige – Stöd åt språk och kultur”, SOU 1975:99 och 1975:100; se SOU 1975:100 s 324</SPAN></P> <P class="p89 ft17">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31995x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft11">på Kolahalvön är allvarligt hotade. Av den samiska befolkningen på ca 2 000 personer i Ryssland har uppemot <NOBR>35–40</NOBR> procent kunskaper i samiska. Den största dialekten i Ryssland är kildinsamiska, som talas av ca <NOBR>600–700</NOBR> personer. Tersamiska, akkalasamiska (en varietet av tersamiska) och notozerosamiska (en varietet av skoltsamiska) talas av väldigt få personer.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>Skoltsamiska talas endast av ett fåtal personer i Ryssland.</P> <P class="p411 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft37">Samiskt skriftspråk och ortografi</SPAN></P> <P class="p412 ft11">Skriftspråk</P> <P class="p413 ft52">När det gäller det samiska skriftspråket kan man konstatera att det finns en gammal skriftspråkstradition, som går tillbaka till 1600- talet. Tidvis har det dock funnits flera konkurrerande ortografiska<SPAN class="ft51">24 </SPAN>system. De första böckerna skrivna på samiska i Sverige, en ABC- bok och en mässbok, utkom på umesamiska år 1619.</P> <P class="p406 ft52">Framtagande av böcker på samiska var ett led i den kristna missionsverksamheten som inleddes på allvar i början av <NOBR>1600-talet.</NOBR> Tanken var att framföra budskapet på samernas eget språk så att de lättare skulle förstå Guds ord och bli kristnade. Det fanns ett politiskt intresse att kristna samerna eftersom samerna därigenom skulle betraktas som svenska kungens undersåtar och landet de bebodde kunde kallas svenskt. Den svenska staten hade visserligen tagit upp skatt från samerna under lång tid, men det räckte inte för att hävda kronans rätt till landet, eftersom även Danmark/Norge och Ryssland tog upp skatt i norr. Kristnandet av samerna understöddes därför av svenska kungen. År 1602 beslutade kungen att kyrkor skulle byggas på fem platser i Sápmi. Samerna blev skyldiga att infinna sig till kyrkplatserna vid särskilda helger för att erlägga skatt, bevista ting och delta i kyrkans gudstjänster, undervisning och förhör.<SPAN class="ft51">25</SPAN></P> <P class="p414 ft58"><SPAN class="ft53">23 </SPAN>Kenneth Hyltenstam, Christopher Stroud och Mikael Svonni: ”Språkbyte, språkbevarande, revitalisering. Samiskans ställning i svenska Sápmi” i Hyltenstam (1999) s 44</P> <P class="p415 ft25"><SPAN class="ft110">24 </SPAN><SPAN class="ft77">Ortografi </SPAN>handlar om stavning, interpunktering, bruket av versaler och gemener, avstavning och särskrivning. Ortografi kan oftast direkt översättas med skriftspråk. Man kan också med ordet avse relationen, ”samspelsmönstret”, mellan ett språks grafem (skrivtecken) och dess fonem (”språkljudsenheter”), tryckaccenter och tonaccenter m.m. I finskans ortografi, t.ex., dubbeltecknas lång vokal, medan så ej är fallet i svenskans ortografi.</P> <P class="p0 ft10"><SPAN class="ft53">25 </SPAN>Sametinget: ”Samernas historia” (1996) s 18</P> <P class="p208 ft17">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31996x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft52">Upphovsmannen till de första böckerna på samiska var Nicolaus Andreæ, som fick generöst understöd av Gustav II Adolf. Nicolaus Andreæ åtog sig att undervisa samebarn i att läsa samiska, svenska och latin. Verksamheten fick dock mycket begränsad omfattning och böckerna fick ingen större användning.<SPAN class="ft51">26 </SPAN>I början av <NOBR>1630-talet</NOBR> publicerades även en katekes på samiska och en förklaring till den.<SPAN class="ft51">27 </SPAN>I mitten av <NOBR>1700-talet</NOBR> översattes de viktigaste kyrkliga böckerna till samiska och krav ställdes på att de präster som verkade i lappmarkerna kunde predika på samiska.<SPAN class="ft51">28</SPAN></P> <P class="p417 ft11">Ung ortografi</P> <P class="p418 ft55">För att komma till rätta med de ortografiska problemen har man inom det samiska samfundet bedrivit ett omfattande standardiserings- och moderniseringsarbete. Den samiska språknämnden har utarbetat ortografiska normer för de skilda samiska varieteterna. Ortografin för sydsamiska hade utvecklats år 1968 och godkändes av den samiska språknämnden 1976. Ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk godkändes av samekonferensen år 1978 och denna godkändes senare av svenska, norska och finska myndigheter för användning inom skolan. År 1983 godkände den samiska språknämnden ortografin för lulesamiska.<SPAN class="ft105">29 </SPAN>Dessa tre samiska varieteter i Sverige, för vilka det finns godkända ortografier, är de varieteter som nämns i förarbetena till dagens officiella användning av samiska inom förvaltningsområdet i Norrbottens län.<SPAN class="ft105">30</SPAN></P> <P class="p419 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft37">De samiska språkens situation i samhället</SPAN></P> <P class="p420 ft55">Det är betydande skillnader mellan de samiska språkens situation i samhället inom Sápmi. Nordsamiska har ett visst lagligt skydd inom vissa geografiska områden i Norge, Sverige och Finland. I Norge täcker lagstiftningen vissa kommuner i det område där nordsamiska talas och i Finland täcker lagstiftningen ett område som innefattar förutom nordsamiska även enare- och skoltsamiska. I Sverige gäller lagstiftningen inom det lule- och nordsamiska området.</P> <P class="p421 ft10"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 1975:100 s 386</SPAN></P> <P class="p272 ft58"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft63">Lennart Lundmark: ”Så länge vi har marker – Samerna och staten under sexhundra år” (1998) s 52</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft56">Lundmark (1998) s 57</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft56">Hyltenstam (1999) s 72</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft65">prop. 1998/99:143</SPAN></P> <P class="p60 ft17">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31997x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft11">Lagstiftningen täcker således inte det lulesamiska området i Norge och överhuvudtaget inte sydsamiska, varken i Norge eller i Sverige. I Ryssland finns ingen språklagstiftning alls som gäller specifikt de samiska språken.</P> <P class="p406 ft52">Språklagstiftningen har, framför allt i Norge, gett upphov till ett omfattande språkarbete när det gäller t.ex. översättning av dokument. I Sverige har språklagstiftningen hittills inte haft någon större betydelse för användningen av samiska hos de myndigheter som omfattas av lagstiftningen. Efterfrågan på samiskspråkiga tjänster inom förvaltning och domstolar har i allmänhet varit låg enligt de uppföljningar som gjorts.<SPAN class="ft51">31 </SPAN>Däremot har minoritetsspråkslagstiftningen haft en viktig statushöjande effekt i Norrbottens län.<SPAN class="ft51">32 </SPAN>Lagstiftningen har givit de nationella minoriteterna större legitimitet i deras strävanden att värna språken och förståelsen för minoriteternas behov har ökat i samhället.</P> <P class="p407 ft49">Det är också betydande skillnader i fråga om utbud av undervisning och utbildning i de samiska språken på universitetsnivå. Nordsamiska har sedan länge undervisats vid universiteten i både Norge, Finland och Sverige, medan övriga samiska språk har förekommit i mindre skala: lule- och sydsamiska i Umeå/Ubmeje, Uppsala och i Tromsö/Romssa, enaresamiska i Uleåborg. Nordsamiska undervisas nu vid universiteten i Tromsö, Umeå, Uppsala och Helsingfors och vid den samiska högskolan Sami Allaskuvla i Kautokeino.</P> <P class="p395 ft11">Nordsamiska har undervisats på grundskolenivå i Sverige, Norge och Finland i ganska många decennier och även på gymnasienivå, framför allt i Norge. Möjligheten att få undervisning i lulesamiska och framförallt i sydsamiska har varit begränsad och utbudet har gällt några få timmars undervisning i veckan. Professor Mikael Svonnis forskning om skolbarnens samiska har visat att en sådan begränsad undervisning i minoritetsspråk hade liten betydelse för språkinlärning, åtminstone på kort sikt.<SPAN class="ft38">33</SPAN></P> <P class="p72 ft11">Både i lulesamiskt och enaresamiskt område har försök gjorts med s.k. språkreden/språkbon enligt modell från Nya Zeeland.<SPAN class="ft38">34 </SPAN>Frågan om undervisning i och på samiska behandlas närmare i avsnitt 13.</P> <P class="p411 ft10"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft65">se Elenius och Ekenberg (2002), Hyltenstam och Milani (2004)</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft56">se delbetänkandet 4.5.3</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft63">Mikael Svonni: ”Att lära sig samiska – ett minoritetsspråk. Vilken roll har skolan?” i Eva Westergren, Hans Åhl (red): ”Mer än ett språk – En antologi om två- och trespråkighet i norra Sverige” 1997 s 149</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft65">ang. </SPAN><NOBR>språkbo-verksamhet</NOBR> i Nya Zeeland se även avsnitt 8.5</P> <P class="p283 ft17">97</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft49">Utbudet av media på samiska varierar. Det finns två nordsamiska tidningar som utges på norsk sida. Dagliga radiosändningar i huvudsak på nordsamiska förekommer i både Norge, Finland och Sverige. Redaktionerna i Karasjok och Enare/Anár sänder vardagar nästan hela dagen, medan redaktionen i Kiruna sänder drygt 1 ½ timme varje vardag (inom vissa områden). Via internet kan man i Sverige sedan januari 2006 lyssna på samiskspråkig radio. Både på norsk och svensk sida förekommer begränsade sändningar på lule- och sydsamiska regelbundet liksom enare- och skoltsamiska på finsk sida. På rysk sida startar man nu sändningar på samiska efter ett samarbete med de nordiska ländernas sameradio.</P> <P class="p235 ft52">Överhuvudtaget har nordsamiskan en stark ställning i samhället jämfört med övriga samiska språk och dialekter. I Kautokeino och Karasjok på norsk sida samt Utsjoki på finsk sida (samtliga inom det nordsamiska området) utgör samerna majoritet i kommunerna.</P> <P class="p323 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft37">Nordisk reglering av vissa språkförhållanden</SPAN></P> <P class="p422 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft111">Nordisk språkkonvention</SPAN></P> <P class="p418 ft52">Sedan 1987 finns en nordisk språkkonvention, som ger nordiska medborgare rätt att, inför myndigheter och andra offentliga organ, muntligt eller skriftligt använda sitt eget språk i ett annat nordiskt land. Detta gäller förutom kontakt med domstolar även <NOBR>sjukvårds-,</NOBR> <NOBR>hälsovårds-,</NOBR> socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbets- <NOBR>marknads-,</NOBR> <NOBR>skatte-,</NOBR> polis- och skolmyndigheter. I Sverige har man ansett att den nationella lagstiftningen (förvaltningslagen) uppfyller konventionens krav. De nordiska samarbetsministrarna (Nordiska Ministerrådet) har år 2001 beslutat att utvidga konventionens tillämpningsområde till att omfatta även samiska, grönländska och färöiska. Ändringen har inte ännu ratificerats och det pågår en översyn av konventionen.</P> <P class="p235 ft41">Intressant är att utvidgningen av samiska kan innebära att samer från ett annat nordiskt land i princip kan få bättre rättigheter än samerna i det egna landet, eftersom de inhemska samernas språkliga rättigheter är begränsade till vissa områden i landet.</P> <P class="p423 ft17">98</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB31999x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">Utkast till nordisk samekonvention avlämnat hösten 2005</SPAN></P> <P class="p413 ft52">Under hösten 2005 presenterades förslag till en nordisk samekonvention utarbetad av en <NOBR>finsk-norsk-svensk-samisk</NOBR> expertgrupp.<SPAN class="ft51">35 </SPAN>Expertgruppen tillsattes år 2002 av de nordiska ministrarna ansvariga för samefrågor och respektive sametingspresidenter. Ansvaret för fortsatt arbete inför en ratifikation vilar på respektive regering och sameting. En avsikt är att uppnå en harmonisering av samepolitiken i de tre nordiska länderna.</P> <P class="p238 ft49">I betänkandet ingår en konventionstext bestående av 51 artiklar. De frågor som behandlas är av mycket skiftande karaktär, från det samiska folkets allmänna rättigheter och utnyttjande av naturresurser till självbestämmande genom sametingen. Förslaget kan liknas vid en rättighetskonvention för samerna och innehåller motsvarande förpliktelser för staterna. I detta avseende illustrerar förslaget den utveckling som pågår för samernas folkrättsliga ställning.</P> <P class="p238 ft11">Samiskt språk och kultur behandlas i ett sammanhang som inkluderar utbildning i och på samiska, samiska media, traditionell kunskap och kulturyttringar. En del av dessa förslag är mer långtgående än nuvarande regleringar i t.ex. ILO:s konvention nr. 169.</P> <P class="p72 ft11">Utkastet till konvention bereds för närvarande inom regeringskansliet.</P> <P class="p279 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft37">Språkkunskaper i samiska bland samer</SPAN></P> <P class="p374 ft11">Det är svårt att få en tillförlitlig bild av de språkkunskaper som enskilda samer har i samiska. Väldigt få undersökningar har gjorts genom åren. För att ge en uppfattning av språksituationen redovisas resultat från Sameutredningens arbete samt idag tillgängliga resultat från professor Mikael Svonnis pågående arbete.</P> <P class="p425 ft11"><SPAN class="ft11">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft111">Sameutredningens resultat</SPAN></P> <P class="p374 ft55">Sameutredningen, som hade i uppdrag att överväga åtgärder för att stärka stödet för samernas språk och kultur, genomförde bl.a. en intervjuundersökning rörande detta.<SPAN class="ft105">36 </SPAN>Antalet personer som deltog</P> <P class="p396 ft10"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft65">Nordisk samekonvensjon, utkast fra </SPAN><NOBR>finsk-norsk-svensk-samisk</NOBR> ekspertgruppe, 2005</P> <P class="p301 ft25"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft112">SOU 1975:99, 1975:100. Utredningens förslag ledde bl.a. till tillsättandet av en professur i samiska och att samisk undervisning skulle ges en starkare ställning i grundskolan.</SPAN></P> <P class="p208 ft17">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft11">var relativt litet och resultaten blev därmed osäkra. Resultaten ger dock en inblick samers språkkunskaper i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> och en tydlig indikation på en pågående språkbytesprocess bland samer. Resultaten är även värdefulla därför att det finns uppgifter om graden av läs- och skrivkunnighet och även en jämförelse av situationen i de olika språkvarieteterna.</P> <P class="p210 ft11">Sameutredningen valde att dela upp informanterna i renskötare och icke renskötare för att få svar på en rad frågor, av vilka en del inte hade anknytning till språkfrågor. I resultaten redovisas således dessa två grupper var för sig. Sameutredningens resultat visar att språkbytesprocessen hade gått långt redan i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> när undersökningen gjordes. Många av de intervjuade kunde i hög grad förstå talad samiska (figur 1) och skillnaderna mellan män och kvinnor och mellan renskötare och icke renskötare var inte särskilt markanta.</P> <P class="p426 ft12">Figur 1.</P> <P class="p427 ft16">Förståelse av samiska (SOU 1975:100)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">90</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">80</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">70</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr18 td56"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p429 ft58"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p429 ft58"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:19px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p429 ft58"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p428 ft62">50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td57"><SPAN class="p428 ft62">40</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr24 td57"><SPAN class="p428 ft62">30</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td58"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td59"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td60"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td56"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td59"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td60"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p428 ft62">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td57"><SPAN class="p430 ft28">förstår</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p431 ft62">kan följa</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p432 ft28">förstår</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p433 ft28">förstår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p434 ft25">det</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p431 ft62">med i</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td59"><SPAN class="p435 ft28">några ord</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td60"><SPAN class="p436 ft62">inte alls</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p430 ft10">mesta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p431 ft10">samtal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p437 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi3.jpg/" id="inl_img2"> renskötande män</P> <P class="p438 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi5.jpg/" id="inl_img4"> renskötande kvinnor</P> <P class="p439 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi7.jpg/" id="inl_img6"> icke renskötande män</P> <P class="p440 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319100xi9.jpg/" id="inl_img8"> icke renskötande kvinnor</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 324</P> <P class="p441 ft11">När det gällde kunskaperna att själv uttrycka sig på samiska, kunde man skönja skillnader mellan renskötande och icke renskötande samer. Enskilda som arbetade inom renskötseln hade bättre kunskaper i talad samiska (figur 2). Det kan antas att rennäringen var en miljö där det samiska språket var starkare.</P> <P class="p442 ft17">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft12">Figur 2.</P> <P class="p444 ft12">Kunskaper i att tala samiska (SOU 1975:100)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p445 ft17">80</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">70</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">60</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr29 td61"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p446 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:35px;" class="p446 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:18px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p446 ft115"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">40</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">30</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">20</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p445 ft17">0</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p447 ft17">kan</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p448 ft17">kan göra</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p449 ft17">kan</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p436 ft17">kan inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td62"><SPAN class="p450 ft17">samtala</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p448 ft17">sig</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p448 ft17">några</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p451 ft17">alls</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td61"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td63"><SPAN class="p452 ft28">förstådd</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td64"><SPAN class="p449 ft28">ord</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi3.jpg/" id="inl_img2"> renskötande män</P> <P class="p453 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi5.jpg/" id="inl_img4"> renskötande kvinnor</P> <P class="p454 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi7.jpg/" id="inl_img6"> icke renskötande män</P> <P class="p455 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319101xi9.jpg/" id="inl_img8"> icke renskötande kvinnor</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 325</P> <P class="p456 ft49">Kunskapsskillnaderna mellan de båda grupperna blev mer markanta när man undersökte kunskaperna i läs- och skrivkunskaper i samiska (figur 3 och 4). Skillnaden mellan andelen som uppgav att de kunde tala och läsa var mycket stora. I gruppen med de bästa kunskaperna i talad samiska, renskötande kvinnor, kunde dryga 70 procent tala (figur 2), dryga 30 procent kunde läsa samiska (figur 3), och knappa 5 procent kunde skriva det mesta på samiska (figur 4).</P> <P class="p7 ft12">Figur 3.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td67"><SPAN class="p457 ft58">Läskunskaper i samiska (SOU 1975:100)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p458 ft17">80</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p458 ft116">70</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p459 ft17">renskötande män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td68"><SPAN class="p458 ft17">60</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td70"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=5 class="tr30 td66"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-1px;margin-right:-41px;margin-bottom:1px;" class="p460 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:31px;" class="p460 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:14px;margin-right:-26px;margin-bottom:16px;" class="p460 ft28"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p458 ft17">50</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p15 ft117">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td51"><SPAN class="p15 ft117">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p459 ft115">renskötande kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td69"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td51"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td70"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p458 ft17">40</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td70"><SPAN class="p459 ft25">icke renskötande män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr24 td68"><SPAN class="p458 ft17">30</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td69"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td51"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td70"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p458 ft17">20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td70"><SPAN class="p459 ft116">icke renskötande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td66"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td68"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td69"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td51"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p458 ft17">10</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td70"><SPAN class="p459 ft17">kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p458 ft17">0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td70"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p461 ft116">läser det</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p431 ft116">läser</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p462 ft116">läser</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td70"><SPAN class="p15 ft116">läser inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p463 ft17">mesta</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p462 ft17">enstaka</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p432 ft25">några ord</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td70"><SPAN class="p464 ft17">alls</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td66"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p431 ft25">meningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td70"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td71"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 325</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p465 ft17">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft41">Endast en liten andel av de intervjuade hade kunskaper i att skriva samiska. Bland icke renskötare var skrivkunskaperna mycket små.</P> <P class="p466 ft12">Figur 4.</P> <P class="p467 ft10">Skrivkunskaper i samiska (SOU 1975:100)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p468 ft17">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">90</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">80</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td35"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p469 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:17px;" class="p469 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:9px;margin-right:-32px;margin-bottom:8px;" class="p469 ft42"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p468 ft17">70</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p470 ft17">renskötande män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr35 td41"><SPAN class="p468 ft116">60</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td20"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td69"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr28 td72"><SPAN class="p470 ft17">renskötande kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td35"><SPAN class="p15 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td20"><SPAN class="p15 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td69"><SPAN class="p15 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td35"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">50</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td20"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td69"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td35"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td20"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td69"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td72"><SPAN class="p470 ft17">icke renskötande män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td35"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td41"><SPAN class="p468 ft17">40</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td20"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td35"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td20"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td69"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td72"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">30</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p470 ft17">icke renskötande kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">20</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p468 ft17">10</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p468 ft17">0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p450 ft17">skriver det</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p432 ft17">skriver</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p471 ft17">skriver</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p15 ft17">skriver inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p447 ft17">mesta</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p431 ft25">med stor</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p472 ft17">några ord</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p473 ft17">alls</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td20"><SPAN class="p432 ft17">svårighet</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td73"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 325</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p474 ft52">Sameutredningen konstaterade att drygt 40 procent av den renskötande befolkningen i Sverige var nordsamisktalande, ungefär 25 procent respektive pite/lulesamiska och sydsamisktalande. Om man jämför resultaten i figur 5 och 6 kan man notera att kunskaperna i samiska över lag var bättre bland dem som identifierade sig som nordsamer jämfört med pite/lule- eller sydsamer. De sämsta språkkunskaperna fanns i den sydsamiska gruppen, oavsett om man tittar på renskötare eller icke renskötare. Bland sydsamerna var språkkunskaperna bättre bland de renskötande samerna. Detta kan tolkas som att språkbytesprocessen hade fortskridit betydligt längre i den sydsamiska gruppen.</P> <P class="p475 ft17">102</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GUB319/GUB319103x1.jpg" style="width:433px;height:628px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p476 ft12">Figur 5.</P> <P class="p477 ft16">Kunskaper i samiska i respektive språkvarietet, icke renskötare (SOU 1975:100)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p478 ft62">120</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p478 ft62">100</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr38 td26"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-33px;margin-bottom:1px;" class="p479 ft62"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-33px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p479 ft62"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:17px;" class="p479 ft62"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p478 ft62">80</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p478 ft10">60</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p478 ft62">40</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p478 ft10">20</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p478 ft62">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p480 ft62">F T L S</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p15 ft62">F T L S</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p436 ft62">F T L S</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td74"><SPAN class="p481 ft10">Nord</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p482 ft10">Pite/Lule</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p483 ft10">Syd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi4.jpg/" id="inl_img3"> Det mesta <INGENBILD zsrc="GUB319103xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi6.jpg/" id="inl_img5"> Kan följa med <INGENBILD zsrc="GUB319103xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi8.jpg/" id="inl_img7"> Några ord <INGENBILD zsrc="GUB319103xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi10.jpg/" id="inl_img9"> Inte alls</P> <P class="p485 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 350</P> <P class="p174 ft12">F = förstår, T = talar, L = läser, S = skriver</P> <P class="p486 ft12">Figur 6.</P> <P class="p487 ft16">Kunskaper i samiska i respektive språkvaritet, renskötare (SOU 1975:100)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p20 ft62">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td13"><SPAN class="p20 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr39 td26"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-34px;margin-bottom:1px;" class="p488 ft62"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p488 ft62"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:16px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p488 ft62"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p20 ft62">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p20 ft10">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p20 ft62">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td13"><SPAN class="p20 ft62">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td13"><SPAN class="p20 ft10">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p15 ft62">F T L S</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p15 ft62">F T L S</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td76"><SPAN class="p436 ft62">F T L S</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p41 ft10">Nord</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td75"><SPAN class="p482 ft10">Pite/Lule</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p483 ft10">Syd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi13.jpg/" id="inl_img12"> Det mesta <INGENBILD zsrc="GUB319103xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi15.jpg/" id="inl_img14"> Kan följa med <INGENBILD zsrc="GUB319103xi16.jpg/" id="inl_img15"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi17.jpg/" id="inl_img16"> Några ord <INGENBILD zsrc="GUB319103xi18.jpg/" id="inl_img17"><INGENBILD zsrc="GUB319103xi19.jpg/" id="inl_img18"> Inte alls</P> <P class="p476 ft12"><SPAN class="ft4">Källa</SPAN>: SOU 1975:100 s 352</P> <P class="p174 ft12">F = förstår, T = talar, L = läser, S = skriver</P> <P class="p490 ft17">103</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p491 ft11">Sameutredningen ställde även frågor om barnens språkkunskaper (figur 7). Även här kunde man avläsa en mycket negativ trend. Barnens kunskaper i samiska var begränsade. Barn som talade samiska fanns i de renskötande familjerna och bland dem kunde inte ens hälften av barnen samiska. Sameutredningen konstaterade att de samisktalande barnen återfanns framför allt i den nordsamiska gruppen.<SPAN class="ft38">37</SPAN></P> <P class="p492 ft12">Figur 7.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr28 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td31"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td77"><SPAN class="p38 ft16">Barnens kunskaper i samiska (SOU 1975:100)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p493 ft62">100</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p493 ft62">90</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p493 ft62">80</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td56"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p494 ft58"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p494 ft58"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p494 ft58"><![endif]>procent</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p493 ft10">70</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td77"><SPAN class="p495 ft10">icke renskötande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p493 ft10">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td31"><SPAN class="p493 ft122">60</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr41 td77"><SPAN class="p495 ft123">renskötande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td56"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr43 td31"><SPAN class="p493 ft122">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td56"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td77"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td56"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td31"><SPAN class="p493 ft122">30</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td77"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td56"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td31"><SPAN class="p493 ft122">20</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td77"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td56"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td31"><SPAN class="p493 ft122">10</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td77"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td56"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td31"><SPAN class="p493 ft122">0</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td77"><SPAN class="p15 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr45 td68"><SPAN class="p496 ft122">alla barn kan</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td62"><SPAN class="p497 ft122">några barn</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td78"><SPAN class="p436 ft122">inga barn kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td68"><SPAN class="p498 ft122">samiska</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td62"><SPAN class="p498 ft122">kan samiska</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td78"><SPAN class="p436 ft122">samiska</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft125"><SPAN class="ft124">Källa</SPAN>: SOU 1975:100</P> <P class="p500 ft122">Det samiska språkets situation var således allvarlig redan i början av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Vuxna samers möjligheter att överföra det samiska språket till nästa generation var redan då begränsade, eftersom de inte behärskade språket fullt ut. De som svarade på sameutredningens frågor har idag nått mogen ålder och de som var barn på 1970- talet tillhör idag föräldragenerationen. Vi vet inget om hur de barn som figurerar i undersökningen senare fick möjligheter att tillägna sig samiska inom skolväsendet. Vi vet heller inget om hur bra barnens kunskaper i samiska var. Resultaten antyder dock att språket höll på att tappa ytterligare mark eftersom andelen talare i nästa generation decimerats betydligt (jmf figur 1 och 2 med figur 7).</P> <P class="p499 ft127"><SPAN class="ft126">37 </SPAN>SOU 1975:100 s 351</P> <P class="p499 ft128">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft27"><SPAN class="ft27">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft129">Professor Mikael Svonnis resultat</SPAN></P> <P class="p81 ft11">I det följande avsnittet redovisar professor Mikael Svonni, Umeå universitet, resultat från pågående forskning rörande den samiska språksituationen.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>Som utredare vill jag tacka för möjligheten att få använda befintliga resultat redan nu. Texten har skrivits av professor Mikael Svonni.</P> <P class="p502 ft11">Språksituationen för samerna i Sverige</P> <P class="p81 ft11">”Jag ska i korthet redovisa några resultat av en enkätstudie som vi på Samiska studier vid Umeå universitet har gjort om bl.a. språkförhållandena i Sverige hos den samiska befolkning som finns i Sa- metingets röstlängd.</P> <P class="p72 ft11">Vi delade in landet i fem geografiska områden, Norra Lappland, Södra Lappland, Jämtland/Härjedalen, Norrlands kust, samt övriga landet (se karta 2). De tre förstnämnda skulle kunna utgöra det traditionella samiska bosättningsområdet i Sverige.</P> <P class="p503 ft10"><SPAN class="ft53">38 </SPAN>Utdrag från Mikael Svonnis föredrag ”Språksituationen för samerna i Sverige”, symposium till minnet av Annika Jansson i Uppsala den 4 februari 2005</P> <P class="p504 ft17">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft12">Karta 2. Geografiska områden i studien (Mikael Svonni, 2005)</P> <P class="p505 ft60">Av den samiska befolkningen i Sametingets röstlängd bor ca 70 procent inom detta område och ca 15 procent efter Norrlands kust och 15 procent i övriga landet (se figur 8).</P> <P class="p506 ft17">106</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p507 ft12">Figur 8. Fördelning av den samiska befolkningen i Sametingets röstlängd i olika geografiska områden</P> <P class="p508 ft52">Fördelning av den samiska befolkningen i Sametingets röstlängd i olika geografiska områden</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p509 ft10">Norra Lappland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p510 ft10">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td80"><SPAN class="p509 ft10">Södra Lappland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td63"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td79"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p511 ft10">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p512 ft10">46%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p509 ft10">Jämtland/Härjedalen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr46 td63"><SPAN class="p513 ft10">8%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p509 ft10">Norrlands kust</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td80"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p20 ft10">16%</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td80"><SPAN class="p509 ft10">Övriga landet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td79"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p514 ft55">I Norra Lappland och i Jämtland har ca 60 procent angett att de har kunskaper i samiska, i Norra Lappland i huvudsak nord- och lulesamiska och i Jämtland/Härjedalen huvudsakligen sydsamiska. I Norrlands kust är det drygt 10 procent som har uppgett att de har kunskaper i nord- och lulesamiska och i övriga landet drygt 20 procent, ganska jämt fördelat mellan <NOBR>nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska.</P> <P class="p515 ft12">Figur 9. Andel samer i Sametingets röstlängd med kunskaper i samiska språk i olika geografiska områden</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr35 td81"><SPAN class="p516 ft91">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p516 ft91">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td81"><SPAN class="p516 ft91">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p516 ft91">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p516 ft91">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td81"><SPAN class="p516 ft91">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td59"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td82"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td83"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td65"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td81"><SPAN class="p517 ft91">N Lappl.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p15 ft91">S Lappl.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td82"><SPAN class="p15 ft91">Jämtl./Härjed.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft91">Norrl.kust</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p15 ft91">Övr. landet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319107xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319107xi3.jpg/" id="inl_img2"> Talar inte samiska</P> <P class="p518 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319107xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319107xi5.jpg/" id="inl_img4"> Samiska</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p174 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p519 ft17">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">Cirka 55 procent av samerna i Sametingets röstlängd saknar kunskaper i samiska, medan ca 28 procent har kunskaper i nordsamiska och ca 8 procent har kunskaper i lulesamiska och ca 10 procent kunskaper i sydsamiska (se figur 10).</P> <P class="p520 ft12">Figur 10. Andel samer i Sametingets röstlängd med kunskaper i samiska</P> <P class="p521 ft14">Andel samer i Sametingets röstlängd med kunskaper i samiska</P> <P class="p522 ft44">28%</P> <P class="p523 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi3.jpg/" id="inl_img2"> nordsamiska</P> <P class="p524 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi5.jpg/" id="inl_img4"> lulesamiska</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p525 ft115">54%</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td85"><SPAN class="p526 ft58">sydsamiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td84"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p527 ft131">8%</P> <P class="p528 ft10"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319108xi7.jpg/" id="inl_img6"> talar inte samiska</P> <P class="p529 ft10">10%</P> <P class="p86 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p530 ft41">Om vi jämför kunskaperna i samiska hos den samiska befolkning som har renmärke, till stor del den renskötande befolkningen, så är bilden delvis annorlunda. I den gruppen har 67 procent kunskaper i samiska medan 33 procent saknar kunskaper i samiska (se figur 11). Det är fler i den gruppen som har kunskaper i samiska än den grupp som inte har anknytning till renskötseln.</P> <P class="p531 ft17">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft12">Figur 11. Andel samer i Jordbruksverkets renlängd med kunskaper i samiska</P> <P class="p532 ft14">Andel samer i Jordbruksverkets renlängd med kunskaper i samiska</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p533 ft17">33%</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td86"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td87"><SPAN class="p534 ft17">nordsamiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td35"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr31 td86"><SPAN class="p480 ft115">40%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td35"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td87"><SPAN class="p15 ft118">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td86"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td87"><SPAN class="p534 ft17">lulesamiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p534 ft116">sydsamiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p534 ft17">talar inte samiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p20 ft17">9%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p535 ft28">18%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td87"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p536 ft11">Det traditionella samiska språkområdet förändras och har förändrats bl.a. på grund av tvångsförflyttning av nordsamisktalande renskötande befolkning både till traditionellt lule- och sydsamiskt område. Urbaniseringsprocessen har också inneburit inflyttning från mindre byar till större samhällen, t.ex. Kiruna och Gällivare, vilket också gör det mer motiverat att tala om traditionella samiska språkområden. Under de senaste femtio åren har den samiska befolkningen också flyttat inom det samiska bosättningsområdet och ut ur det området på grund av arbete, studier, etc. (se karta 1, avsnitt 4.2 ovan).</P> <P class="p244 ft11">Olika behärskningsnivåer</P> <P class="p201 ft55">De personer i Sametingets röstlängd som hade kunskaper i samiska (ca 45 procent) behärskade samiska på olika nivåer. Ungefär 25 procent uppgav att de talade samiska utan svårigheter och cirka 20 att de talade samiska med vissa eller stora svårigheter (se figur 12).</P> <P class="p537 ft17">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation SOU 2006:19</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p15 ft10">Figur12.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td88"><SPAN class="p538 ft10">Hela landet – Andel samisktalande på olika behärskningsnivåer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr46 td88"><SPAN class="p539 ft133">Andel samisktalande på olika behärskningsnivåer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p540 ft12">- hela landet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr49 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td89"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td90"><SPAN class="p541 ft134">25%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p542 ft116">utan svårigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p542 ft116">vissa svårigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td89"><SPAN class="p20 ft116">56%</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td90"><SPAN class="p542 ft17">stora svårigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td89"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td90"><SPAN class="p543 ft135">9%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td89"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p542 ft136">talar inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td89"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p544 ft28">10%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p545 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p530 ft49">Det finns också en tydlig tendens när det gäller kunskaper och ålder: ju äldre gruppen är desto bättre kunskaper har de i samiska (se figur 13). I den yngsta åldersgruppen <NOBR>(18–29</NOBR> år) talar cirka 10 procent av befolkningen samiska utan svårigheter, i mellangruppen <NOBR>(30–59</NOBR> år) cirka 30 procent och i den äldsta åldersgruppen (över 60 år) cirka 35 procent. Det är dock intressant att notera att det inte är så stor skillnad mellan andelen personer som har kunskaper i den yngsta och i mellangenerationen, strax under 40 procent respektive strax över 40 procent.</P> <P class="p546 ft12">Figur 13. Hela landet – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft91">100%</P> <P class="p547 ft91">80%</P> <P class="p548 ft91">60%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p549 ft137">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td91"><SPAN class="p549 ft138">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p549 ft138">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td8"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td29"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi4.jpg/" id="inl_img3"> Talar inte</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi7.jpg/" id="inl_img6"> Stora s vårigheter</P> <P class="p551 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi10.jpg/" id="inl_img9"> Vis s a svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GUB319110xi12.jpg/" id="inl_img11"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p125 ft17">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft11">Olika geografiska områden</P> <P class="p201 ft41">Det finns dock skillnader i de olika geografiska områdena. I Norra Lappland, alltså i det område där de flesta samerna bor, är det 60 procent eller fler (i alla åldersspann) som har kunskaper i samiska.</P> <P class="p552 ft12">Figur 14. Norra Lappland – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr31 td92"><SPAN class="p468 ft91">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td92"><SPAN class="p468 ft138">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td92"><SPAN class="p468 ft138">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td92"><SPAN class="p468 ft138">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td92"><SPAN class="p468 ft138">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td92"><SPAN class="p468 ft138">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td92"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td29"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi3.jpg/" id="inl_img2"> Talar inte</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi5.jpg/" id="inl_img4"> Stora svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi7.jpg/" id="inl_img6"> Vissa svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319111xi9.jpg/" id="inl_img8"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p174 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p553 ft11">I den äldsta åldersgruppen (60 år och äldre) talar mer än 60 procent samiska utan svårigheter och i åldersgruppen <NOBR>30–59</NOBR> år cirka 50 procent, medan i den yngsta åldersgruppen, <NOBR>18–29</NOBR> år, är det 20 procent som har angett att de talar samiska utan svårigheter. Man kan dock notera att så många som 60 procent i den yngsta åldersgruppen har angett att de talar samiska.</P> <P class="p554 ft11">En jämförelse med Södra Lappland uppvisar en helt annan bild (se figur 15). Endast 10 procent i åldern <NOBR>30–59</NOBR> år har angett att de talar samiska utan svårigheter och i den äldsta åldersgruppen har cirka 15 procent angett detta. I den yngsta gruppen har cirka 20 procent angett att de talar samiska med vissa svårigheter. Detta kan tolkas som att samiskan har fått ett ökat intresse hos samer i den yngsta åldersgruppen.</P> <P class="p555 ft17">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft12">Figur 15. Södra Lappland – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p557 ft91">100%</P> <P class="p558 ft91">80%</P> <P class="p558 ft91">60%</P> <P class="p558 ft91">40%</P> <P class="p558 ft91">20%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p20 ft91">0%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr27 td3"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td94"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td95"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi4.jpg/" id="inl_img3"> Talar inte</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi7.jpg/" id="inl_img6"> Stora svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi10.jpg/" id="inl_img9"> Vissa svårigheter</P> <P class="p438 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi12.jpg/" id="inl_img11"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p441 ft49">En liknande tendens kan man se i Jämtland/Härjedalen, men det här resultatet ska man mer se som en tendens än någonting annat beroende på att svarsfrekvensen var något lägre än i övriga områden (58 procent) och att undersökningsgruppen redan från början var liten, men dock en tydlig tendens (se figur 16). I den yngsta åldersgruppen har 60 procent angett att de talar samiska och det är ungefär lika många som i mellangruppen <NOBR>(30–59</NOBR> år), men det är betydligt färre i den yngsta gruppen som talar samiska utan svårigheter jämför med mellangruppen, 20 procent respektive 45 procent.</P> <P class="p559 ft12">Figur 16. Jämtland/Härjedalen – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p458 ft91">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td92"><SPAN class="p458 ft91">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td92"><SPAN class="p458 ft91">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td92"><SPAN class="p458 ft91">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td92"><SPAN class="p458 ft91">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td92"><SPAN class="p458 ft91">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td94"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td95"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td94"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td95"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi14.jpg/" id="inl_img13"> Talar inte</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi15.jpg/" id="inl_img14"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi16.jpg/" id="inl_img15"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi17.jpg/" id="inl_img16"> Stora svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi18.jpg/" id="inl_img17"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi19.jpg/" id="inl_img18"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi20.jpg/" id="inl_img19"> Vissa svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi21.jpg/" id="inl_img20"><INGENBILD zsrc="GUB319112xi22.jpg/" id="inl_img21"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p560 ft17">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p561 ft55">Samerna efter Norrlands kust uppvisar faktiskt också samma tendens, nämligen att förhållandevis många i den yngsta åldersgruppen talar samiska – om än med vissa eller med stora svårigheter (se figur 17) och betydligt fler än i åldersgruppen <NOBR>30–59</NOBR> år.</P> <P class="p562 ft12">Figur 17. Norrlands kust – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft70">100%</P> <P class="p563 ft70">80%</P> <P class="p564 ft70">60%</P> <P class="p564 ft70">40%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p468 ft70">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td97"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td98"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p468 ft70">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td97"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td98"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi3.jpg/" id="inl_img2"> Talar inte</P> <P class="p565 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi5.jpg/" id="inl_img4"> Stora svårigheter</P> <P class="p566 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi7.jpg/" id="inl_img6"> Vissa svårigheter</P> <P class="p567 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi9.jpg/" id="inl_img8"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p536 ft11">I övriga landet är bilden en helt annan. Där har enbart de äldre kunskaper i samiska – till och med goda kunskaper – medan samerna i den yngsta åldersgruppen knappt har några kunskaper alls i samiska.</P> <P class="p568 ft12">Figur 18. Övriga landet – Andel samisktalande i olika åldersspann på olika behärskningsnivåer</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft91">100%</P> <P class="p569 ft91">80%</P> <P class="p570 ft91">60%</P> <P class="p547 ft91">40%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p458 ft91">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td96"><SPAN class="p458 ft138">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td29"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>18-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td29"><SPAN class="p20 ft70"><NOBR>30-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p20 ft70">60-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi11.jpg/" id="inl_img10"> Talar inte</P> <P class="p551 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi12.jpg/" id="inl_img11"> Stora svårigheter</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi13.jpg/" id="inl_img12"> Vissa svårigheter</P> <P class="p438 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GUB319113xi15.jpg/" id="inl_img14"> Utan svårigheter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p174 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p571 ft17">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">Bilden för hela landet är följande: De äldre har bättre kunskaper i samiska än de yngre. Det finns dock en tydlig tendens, nämligen att samerna i den yngsta åldersgruppen försöker tillägna sig kunskaper i samiska.</P> <P class="p248 ft41">En skillnad mellan nord- och lulesamiska å ena sidan och sydsamiska å andra sidan är att de flesta nord- och lulesamiska talarna finns samlade i Norra Lappland medan de sydsamiska talarna finns utspridda över hela landet (se figur 19).”</P> <P class="p391 ft12">Figur 19. Kunskaper i <NOBR>nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska – geografisk fördelning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr35 td99"><SPAN class="p572 ft91">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td99"><SPAN class="p572 ft91">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td99"><SPAN class="p572 ft91">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td99"><SPAN class="p572 ft91">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td99"><SPAN class="p572 ft91">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td99"><SPAN class="p572 ft91">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td93"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td60"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td99"><SPAN class="p573 ft70">Nordsamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p15 ft70">Lulesamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td60"><SPAN class="p15 ft42">Sydsamiska</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi4.jpg/" id="inl_img3"> Övriga landet</P> <P class="p440 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi7.jpg/" id="inl_img6"> Norrlands kust</P> <P class="p551 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi10.jpg/" id="inl_img9"> Jämtland/Härjedalen</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi13.jpg/" id="inl_img12"> Södra Lappland</P> <P class="p550 ft91"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GUB319114xi15.jpg/" id="inl_img14"> Norra Lappland</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">Mikael Svonni (2005)</P> <P class="p574 ft26"><SPAN class="ft26">4.7</SPAN><SPAN class="ft37">Läs- och skrivkunnighet i samiska</SPAN></P> <P class="p575 ft11">Läs- och skrivkunnighet bland vuxna är något som vi i allmänhet tar för givet i Sverige. Som vi sett i det föregående avsnittet, finns det idag många samer i Sverige som inte kan läsa och skriva på samiska, trots att samiska utgör deras modersmål.</P> <P class="p576 ft52">Med analfabetism avses ”oförmåga att läsa eller skriva sitt språk”. Med funktionell analfabetism menas i allmänhet ”läsförmåga som ligger under genomsnittet för en elev vid avslutningen av grundskolans mellanstadium”. Detta innebär att en person har svårt att exempelvis fylla i ett formulär eller att läsa längre, mer krävande texter. På grund av den ansträngning som läsningen kräver får dessa läsare inte heller mycket utbyte av tidningstexter. Detta leder i sin tur till att personen undviker all läsning, varigenom också förmågan att läsa går tillbaka och kanske helt försvinner.<SPAN class="ft51">39</SPAN></P> <P class="p134 ft10"><SPAN class="ft53">39 </SPAN>definition av <SPAN class="ft97">analfabetism </SPAN>i Nationalencyklopedin</P> <P class="p1 ft17">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p15 ft28">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p577 ft11">Att vara funktionell analfabet innebär en stor begränsning för den enskilde individen och hon eller han stora svårigheter att klara sig och vara en fullvärdig samhällsmedborgare. Med begränsade läs- och skrivkunskaper riskerar individen således att hamna i ett utanförskap. För individen är det ofta även skambelagt att inte kunna läsa eller skriva.</P> <P class="p238 ft49">I den samiska befolkningen i Sverige, som har samiska som modersmål, finns många individer som har begränsad förmåga att läsa och skriva på samiska.<SPAN class="ft54">40 </SPAN>Många samer upplever att deras läs- och skrivkunskaper är så begränsade att de närmast är att ses som funktionella analfabeter i sitt eget språk. På grund av skolväsendets utformning och den assimileringspolitik som bedrevs i norra Sverige under <NOBR>1900-talet</NOBR> har många samer aldrig haft möjlighet att lära sig läsa och skriva på samiska. Många av dessa människor upplever idag att de berövats sitt modersmål som barn. Många sådana synpunkter har bl.a. framkommit från enskilda i den enkätundersökning som genomförts bland samer (se avsnitt 3). Dessa individer har endast förvärvat läs- och skrivkunskaper i svenska språket.</P> <P class="p407 ft49">Antalet samer med bristande läs- och skrivkunskaper i samiska är sannolikt stort. Det är vanligt mönster att äldre samer talar samiska men de har begränsade kunskaper i att läsa och skriva, medan yngre samer som lärt sig samiska i skolan inte alltid talar samiska flytande om majoritetsspråket talats hemma.<SPAN class="ft54">41 </SPAN>Endast hälften av alla dem som talar samiska tros kunna läsa och skriva på samiska. I Sverige finns det sannolikt flera tusen vuxna samer med begränsade läs- och skrivkunskaper i samiska. Behovet av alfabetiseringskurser i samiska är därför stort. Den enkätundersökning som utredningen visar att önskan att förbättra kunskaperna i samiska är stort (se avsnitt 7) och intresset för de alfabetiseringskurser<SPAN class="ft54">42 </SPAN>som Sametinget anordnat för vuxna samer har varit mycket stort. Behovet har inte kunnat täckas av de medel som avsatts för ändamålet.</P> <P class="p407 ft55">Alfabetiseringskurser kan även ha positiva effekter för individen utanför det språkliga området. Erfarenheter från alfabetiseringskurser bland vuxna flyktingar och invandrare i Sverige har visat att förbättrade läs- och skrivkunskaper även påverkar deltagarnas själv-</P> <P class="p578 ft58"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft87">Leena Huss: ”Reversing Language Shift in the Far North – Linguistic Revitalization in Northern Scandinavia and Finland” (1999) s 114</SPAN></P> <P class="p246 ft62"><SPAN class="ft42">41</SPAN><SPAN class="ft64">Huss (1999) s 114</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft139">Alfabetisering </SPAN>innebär ”spridning av förmågan att läsa och skriva”</P> <P class="p579 ft17">115</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">känsla och självförtroende positivt och även att känslan av delaktighet i samhället ökar.<SPAN class="ft38">43</SPAN></P> <P class="p67 ft11">Alfabetisering av vuxna samer är av central betydelse för revitalisering av samiskan.</P> <P class="p111 ft11">För att språkbytesprocessen skall kunna brytas och vändas och för att revitalisering av det samiska språket skall vara möjlig, är det nödvändigt att de vuxna samer som inte har tillräckliga kunskaper i att läsa och skriva på samiska ges möjlighet att förvärva och förbättra dessa kunskaper.</P> <P class="p580 ft26"><SPAN class="ft26">4.8</SPAN><SPAN class="ft37">Hur hotat är samiskan?</SPAN></P> <P class="p94 ft11">UNESCO:s expertgrupp för utrotningshotade språk använder olika kriterier för att bedöma i vilken grad ett givet språk är hotat. De nio kriterierna avser</P> <P class="p581 ft11"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft140">i vilken grad språket förs över till nästa generation,</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft140">antalet talare,</SPAN></P> <P class="p390 ft11"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft140">andel talare inom hela populationen,</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft140">i vilka domäner och i vilken utsträckning språket används,</SPAN></P> <P class="p271 ft11"><SPAN class="ft14">5.</SPAN><SPAN class="ft140">i vilken grad språket används i nya domäner</SPAN></P> <P class="p390 ft11"><SPAN class="ft14">6.</SPAN><SPAN class="ft140">vilka förutsättningar för språkundervisning som finns</SPAN></P> <P class="p336 ft11"><SPAN class="ft14">7.</SPAN><SPAN class="ft140">språkets status och i vilken grad språket har lagligt skydd i samhället</SPAN></P> <P class="p390 ft11"><SPAN class="ft14">8.</SPAN><SPAN class="ft140">hur gruppens egna attityder är till det egna språket</SPAN></P> <P class="p336 ft11"><SPAN class="ft14">9.</SPAN><SPAN class="ft140">samt vilket språkmaterial det finns för språket, t.ex. grammatikor och ordböcker.</SPAN></P> <P class="p582 ft52">Varje kriterium bedöms efter en femgradig skala. Genom att bedöma samtliga nio kriterier enligt den femgradiga skalan kan situationen för ett givet språk beräknas och graden av hot bedömas. Ett språks situation är säkert om det talas av alla. Situationen är osäker om språket talas av alla barn, men bara i vissa domäner. Språket är definitivt hotat om det enbart talas av föräldragenerationen och svårt hotat om det enbart talas av den äldsta generationen. Situationen för språket är kritiskt om språket talas av väldigt få gamla och språket är utdött när ingen talar det. Tillståndet för samiskan kan illustreras genom följande tabell:</P> <P class="p583 ft10"><SPAN class="ft53">43 </SPAN>Jan Nilsson, Landskrona kommun, Vuxenutbildningsförvaltningen: ”ALFA – ett projekt från A till Ö. Slutrapport och utvärdering, 10 nov 2004</P> <P class="p584 ft17">116</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p141 ft10">SOU 2006:19 Samiska – ett gammalt språk rikt på variation</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft12">Tabell 1.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft12">Graden av hot mot det samiska språket enligt UNESCO:s kriterier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td102"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td104"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td106"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td107"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td108"><SPAN class="p15 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td100"><SPAN class="p21 ft12">Varietet</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td38"><SPAN class="p15 ft12">Extinct/utdött</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p15 ft12">Nearly extinct/</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td110"><SPAN class="p15 ft12">Seriously</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td111"><SPAN class="p15 ft12">en-</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td112"><SPAN class="p15 ft12">Endangered/</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft12">kritiskt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td113"><SPAN class="p15 ft12">dangered/svårt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft12">hotat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td104"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td105"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft12">hotat</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td100"><SPAN class="p21 ft10">Nordsamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td112"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft10">Lulesamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td114"><SPAN class="p21 ft10">Pite/arjeplogssamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft10">Umesamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft10">Sydsamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p21 ft10">Kemisamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft28">Enaresamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft10">Skoltsamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p21 ft28">Akkalasamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft10">Kildinsamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p21 ft12">Tersamiska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p15 ft12">x</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p15 ft13">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td102"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td103"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td104"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td105"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td106"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td107"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td108"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft12">Även UNESCO:s engelska terminologi anges.</P> <P class="p141 ft12">Källa: Tapani Salminen: “UNESCO:s Red Book on Endangered Languages” (1999)</P> <P class="p586 ft55">Det samiska språket är idag ett utrotningshotat språk vars fortlevnad beror på de åtgärder som vidtas för att stärka språket och att öka antalet talare av samiska. I Sverige är situationen för de samiska varieteterna (och dialekterna) således allvarlig. För umesamiskan är situationen kritiskt liksom för pite/arjeplogssamiskan. Sydsamiskan är definitivt eller svårt hotat och kanske också lulesamiskan, medan situationen för nordsamiskan kan beskrivas som osäker.</P> <P class="p587 ft17">117</P> </DIV> <DIV id="page_118"> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft22">5 Förstärkt minoritetsskydd krävs</P> <P class="p588 ft52">I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av Sveriges åtaganden rörande nationella minoriteter, den svenska minoritetspolitiken, en sammanfattning av Europarådets synpunkter och det som framkommit i samband med nationella uppföljningar. Texten utgör en sammanfattning av delbetänkandets slutsatser och de förslag till åtgärder som krävs för att förstärka minoritetsskyddet. Slutsatserna och förslagen utgör även en del av grunden för utredningens arbete med de samiska språkfrågorna.</P> <P class="p238 ft11">Med <SPAN class="ft8">”nationell minoritet” </SPAN>avses i det följande endast sådana minoriteter som givits skydd i enlighet med Europarådets minoritetskonventioner. Begreppet <SPAN class="ft8">”minoritet” </SPAN>används i olika konventioner för att ange en grupp som är i mindretal och som på något sätt avviker från majoriteten. Bestämmelser som rör ”minoriteter” kan också tillämpas på ”nationella minoriteter” i Sverige.</P> <P class="p411 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges åtaganden rörande nationella minoriteter</SPAN></P> <P class="p24 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Internationellt skydd av minoriteter</SPAN><SPAN class="ft38">1</SPAN></P> <P class="p353 ft11">Rätten att få använda sitt eget modersmål och rätten att utöva sin kultur är grundläggande mänskliga rättigheter. Skyddet av de nationella minoriteterna i Sverige är således ett led i värnandet om de mänskliga rättigheterna. Skydd för minoriteter av olika slag samt skydd för sådana gruppers språk och kultur har reglerats i en rad internationella konventioner. Delar av detta regelverk kommenteras här.</P> <P class="p72 ft11">På europeisk nivå har skyddet av nationella minoriteter reglerats genom utarbetandet av två Europarådskonventioner, <SPAN class="ft8">ramkonventionen om skydd för minoriteter </SPAN>och <SPAN class="ft8">europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk </SPAN>(minoritetsspråkskonventionen).</P> <P class="p453 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>se delbetänkandet avsnitt 3.</P> <P class="p579 ft17">119</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">Genom ratificering av dessa konventioner har Sverige åtagit sig en folkrättslig skyldighet att förverkliga åtagandena i konventionerna. Åtagandet innefattar åtgärder för att skydda <SPAN class="ft8">de nationella minoriteterna </SPAN>och aktiva åtgärder för att stödja och främja dessa gruppers språk, kultur och traditioner.</P> <P class="p210 ft11">Europarådets minoritetskonventioner förverkligas i Sverige genom nationell lagstiftning. I den lagstiftning som tillkom som en följd av Sveriges ratifikation av minoritetskonventionerna, valde man även att lagstifta om rätten att använda samiska, finska och meänkieli. Därmed har enskilda individer getts en lagstadgad rätt att använda det egna språket i vissa angivna situationer samt möjlighet till äldreomsorg eller förskola på minoritetsspråket.</P> <P class="p210 ft49">Rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av om den enskilde individen behärskar majoritetsspråket. De lagstadgade rättigheter som tillkommer de nationella minoriteterna i Sverige får således utnyttjas oavsett om individen talar svenska. Individens rätt grundar sig därmed inte på förhållandet det skulle finnas ett behov att tala det egna språket, som beror på bristande kunskaper i svenska. Syftet med konventionerna är ju att stärka de nationella minoritetsspråkens status och att språkens fortlevnad genom detta skall främjas. Ett sätt att åstadkomma just detta och skapa flera språkdomäner, är att språken skall kunna användas i olika offentliga sammanhang, såsom i kontakter med myndigheter och domstolar. Enskilda ges även möjlighet att använda och stärka minoritetsspråket genom dessa kontakter och möjligheten att få tillgång till förskola på minoritetsspråket.</P> <P class="p589 ft52">Förutom Europarådets minoritetskonventioner regleras skydd av minoriteter i <SPAN class="ft50">FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. </SPAN>Artikel 27 ger minoriteter rätt att utöva sin särart, bl.a. rätt till ett eget kulturliv, religionsfrihet och användande av det egna språket.<SPAN class="ft51">2 </SPAN>FN:s generalförsamling har i en deklaration 1992 uttalat att medlemsländerna skall vidta åtgärder för att minoriteter skall kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter utan att utsättas för diskriminering. FN:s medlemsländer skall också skapa förutsättningar för minoriteterna att utveckla sin kultur och sitt språk. Staterna skall också vidta åtgärder för att personer som till-</P> <P class="p590 ft73"><SPAN class="ft141">2 </SPAN><SPAN class="ft28">Artikel 27: </SPAN>“I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter skall de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.” <SPAN class="ft28">International Covenant on Civil and Political Rights, 16 dec 1966, SÖ 1971:42.</SPAN></P> <P class="p93 ft17">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p591 ft11">hör minoriteter skall ha möjligheter att lära sig sitt modersmål eller få undervisning i modersmålet.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P> <P class="p592 ft11">I Sverige ges grundläggande skydd för <SPAN class="ft8">minoriteter </SPAN>i regeringsformens bestämmelser:</P> <P class="p593 ft142">Regeringsformen 1 kap. 2 § st 4 och 5</P> <P class="p594 ft101">Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.</P> <P class="p595 ft84">Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv <SPAN class="ft14">bör främjas</SPAN>.<SPAN class="ft67">4</SPAN></P> <P class="p375 ft55">Efter Sveriges ratificering av Europarådets ramkonvention borde dock bestämmelsen i regeringsformen ha reviderats, eftersom ramkonventionens åtagande enligt artikel 5.1 är mer långtgående för de nationella minoriteterna. Parterna i ramkonventionen</P> <P class="p596 ft84"><SPAN class="ft14">åtar sig att främja </SPAN>de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv.</P> <P class="p48 ft11">I delbetänkandet föreslås därför att utformningen av regeringsformens bestämmelse bör bli föremål för översyn med anledning av Sveriges åtaganden enligt ramkonventionen.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p90 ft11">Skydd mot diskriminering av minoriteter finns även reglerat i artikel 14 av den <SPAN class="ft8">europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna, </SPAN>som även gäller som svensk lag.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P> <P class="p90 ft60">Vidare stadgar <SPAN class="ft9">FN:s barnkonvention </SPAN>att barn, som tillhör minoriteter eller urfolk, har rätt till utövande av kulturliv och det egna språket.<SPAN class="ft143">7 </SPAN>I barnkonventionen anges också att ett av syftena med</P> <P class="p597 ft17"><SPAN class="ft141">3 3 </SPAN>FN:s deklaration om minoritetsrättigheter, artikel 4, UN General Assembly resolution 47/135, Declaration on the Rights of Persons Belonging to National or Ethnic, Religious and Linguistic Minorities, 18 Dec 1992. Finns även återgiven i delbetänkandet avsnitt 3.2.</P> <P class="p203 ft62"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft64">Regeringsformen 1 kap. 2 §st 4 och 5.</SPAN></P> <P class="p136 ft62"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 6.2.2.</SPAN></P> <P class="p598 ft74"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft56">Artikel 14: </SPAN>”Åtnjutande av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.” <SPAN class="ft58">European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, Council of Europe, 4 nov 1950, SÖ 1952:35; lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</SPAN></P> <P class="p207 ft10"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft109">Barnkonventionen, artikel 30, Convention on the Rights of the Child, 20 nov 1989, SÖ 1990:20.</SPAN></P> <P class="p599 ft17">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs SOU 2006:19</P> <P class="p220 ft41">utbildning skall vara att ”utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden ....”.<SPAN class="ft40">8 </SPAN>Barn har därmed getts en förstärkt rätt till modersmålet.</P> <P class="p600 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter</SPAN></P> <P class="p601 ft11">Ramkonventionen<SPAN class="ft38">9 </SPAN>trädde i kraft den 1 februari 1998. Sverige ratificerade konventionen den 9 februari 2000 och konventionsåtagandena trädde för Sveriges del i kraft den 1 juni 2000. Sverige har valt att ratificera konventionen för samtliga fem nationella minoriteter.</P> <P class="p248 ft11">I ramkonventionen anges att skyddet av nationella minoriteter och av de rättigheter och friheter som tillkommer personer som tillhör dessa utgör en integrerad del av det internationella skyddet av mänskliga rättigheter och faller som sådant inom ramen för internationellt samarbete (artikel 1). Undertecknande stater åtar sig att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt, och såväl muntligt som skriftligt (artikel 10.1).</P> <P class="p76 ft11">Ramkonventionen stadgar att all diskriminering på grundval av tillhörighet till en nationell minoritet är förbjuden. Staterna åtar sig att ”vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen” (artikel 4).</P> <P class="p209 ft11">Staterna åtar sig vidare att främja de nationella minoriteternas möjligheter att ”bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv” (artikel 5). Konventionens åtaganden är således vidare i sin omfattning än minoritetsspråkkonventionens bestämmelser, vars syfte är att skydda och utveckla minoritetsspråken. Åtgärder, som syftar till att tvångsassimilera personer som tillhör nationella minoriteter, är uttryckligen förbjudna enligt artikel 5.2 i ramkonventionen.</P> <P class="p209 ft55">Konventionen innehåller en rad bestämmelser som garanterar minoriteter grundläggande mänskliga rättigheter och friheter (artikel 9). Beträffande språk stadgas att enskilda skall ha rätt att fritt få</P> <P class="p410 ft62"><SPAN class="ft70">8</SPAN><SPAN class="ft144">Barnkonventionen, artikel 29.1.c.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">9</SPAN><SPAN class="ft59">se delbetänkandet avsnitt 3.3.</SPAN></P> <P class="p243 ft17">122</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p591 ft11">använda sig av minoritetsspråket i privata och offentliga sammanhang (artikel 10.1). Vidare anges att:</P> <P class="p602 ft69">Ramkonventionen, artikel 10.2</P> <P class="p594 ft84">I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter skall parterna, om dessa personer begär detta och om en sådan begäran motsvarar ett verkligt behov, sträva efter att så långt som möjligt säkerställa att de förutsättningar finns som skulle göra det möjligt att använda minoritetsspråket i umgänget mellan dessa personer och förvaltningsmyndigheterna.</P> <P class="p48 ft60">I detta stadgande finns uttryckligt konventionsstöd för att tillskapa s.k. förvaltningsområden för användandet av minoritetsspråk i offentliga sammanhang.</P> <P class="p287 ft11">Konventionen innehåller bestämmelser rörande utbildning (artikel 12 och 13). Staterna skall vidta åtgärder på utbildnings- och forskningsområdet för att främja kunskapen om nationella minoriteter bland majoritetsbefolkningen, bereda möjligheter till lärarutbildning och tillgång till läroböcker, främja minoriteters tillträde till utbildning samt tillerkänna minoriteter rätt att inrätta och driva egna enskilda utbildningsinstitutioner. Den som tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk (artikel 14.1). Vidare anges att:</P> <P class="p602 ft142">Ramkonventionen, artikel 14.2</P> <P class="p603 ft84">I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter skall parterna, om det finns tillräcklig efterfrågan, sträva efter att så långt som möjligt och inom ramen för sina respektive utbildningssystem säkerställa att den som tillhör dessa minoriteter har tillfredställande möjligheter till undervisning i minoritetsspråket eller till undervisning på detta språk.</P> <P class="p245 ft11">Nödvändiga förutsättningar skall skapas för att nationella minoriteter effektivt skall kunna delta i det kulturella, sociala och ekonomiska livet samt i offentliga angelägenheter, särskilt sådana som berör dem (artikel 15).</P> <P class="p604 ft17">123</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk</SPAN></P> <P class="p605 ft11">Minoritetsspråkskonventionen<SPAN class="ft38">10 </SPAN>trädde i kraft den 1 mars 1998. Sverige ratificerade konventionen den 9 februari 2000.</P> <P class="p111 ft11">I inledningen anges att konventionens huvudsyfte är kulturellt och att värnandet om historiska landsdels- och minoritetsspråk i Europa bidrar till att upprätthålla och utveckla Europas kulturella rikedom och traditioner. Rätten att använda landsdels- eller minoritetsspråk i det privata och offentliga livet anges vara en <SPAN class="ft8">omistlig rättighet (an inalianable right) </SPAN>i enlighet med principerna i Förenta nationernas internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och med andan i Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.</P> <P class="p69 ft11">Minoritetsspråkkommittén konstaterade att syftet med konventionen är bredare än bara mänskliga rättigheter:</P> <P class="p379 ft84">Genom att skydda och främja historiska landsdels- eller minoritetsspråk som av hävd talas i Europa vill man bidra till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom nationsgränserna.<SPAN class="ft67">11</SPAN></P> <P class="p220 ft52">Enligt minoritetsspråkskonventionen krävs det att ett <SPAN class="ft50">landsdels- eller minoritetsspråk </SPAN>skall ha använts av hävd i ett visst territorium inom en stat (s.k. historisk geografisk anknytning) av medborgare i staten, och att språket skall skilja sig från det officiella språket. Vidare skall språket talas av ett tillräckligt stort antal personer så att det motiverar olika åtgärder för skydd och främjande (artikel 1). Invandrarspråk och dialekter av landets majoritetsspråk anses falla utanför definitionen. Om ett språk inte skulle uppfylla kravet på historisk geografisk anknytning är det att betrakta som ett <SPAN class="ft50">territoriellt obundet språk. </SPAN>För territoriellt obundna språk är skyddet allmännare och mindre omfattande. Undertecknande stater förbinder sig dock att beakta gruppens behov och önskemål och respektera gruppens traditioner och egenart (artikel 7.5).</P> <P class="p235 ft11">En stat väljer själv vilka nationella minoritetsspråk som skall skyddas under konventionen och nivån på detta skydd. Varje stat förbinder sig enligt artikel 2 att tillämpa bestämmelserna i del II på alla landsdels- eller minoritetsspråk som motsvarar definitionen i artikel 1. För vart och ett av språken förbinder sig staten att</P> <P class="p606 ft62"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsitt 3.3.3.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft65">Minoritetsspråkskommittén: ”Steg mot en minoritetspolitik”, SOU 1997:192, s 84.</SPAN></P> <P class="p243 ft17">124</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft11">tillämpa minst 35 punkter eller stycken bland bestämmelserna i del III i stadgan, däribland minst tre från vardera artikel 8 och 12 och en vardera från artikel 9, 10, 11 och 13. Sverige har valt att betrakta samiska, finska och meänkieli som språk med historisk geografisk bas (landsdels- eller minoritetsspråk) och dessa språk omfattas av bestämmelserna i del II och III. Romani chib och jiddisch betraktas som territoriellt obundna språk och ges därför skydd under bestämmelserna i del II.</P> <P class="p205 ft11">Detta innebär att principerna i artikel 7 (i del II) skall beaktas i hela landet och inte endast i de nuvarande förvaltningsområdena. Bestämmelsen måste även läsas ihop med artikel 5 i ramkonventionen, som ju gäller i hela landet, där det anges:</P> <P class="p607 ft84">Parterna åtar sig att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv.</P> <P class="p608 ft11">Minoritetsspråken i Sverige måste sålunda ges skydd och stöd i hela landet, och inte endast i förvaltningsområdena.</P> <P class="p279 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft37">Den svenska minoritetspolitiken</SPAN></P> <P class="p237 ft52">Den 2 december 1999 beslutade Sveriges riksdag erkänna samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter.<SPAN class="ft51">12 </SPAN>Samtidigt erkändes samiska (alla varieteter<SPAN class="ft51">13</SPAN>), finska, meänkieli (kallades tidigare även för tornedalsfinska), romani chib (alla varieteter) och jiddisch som landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige. Samtliga grupper som nu getts status som nationell minoritet har funnits i Sverige under mycket lång tid och de nationella minoritetsspråken har talats i Sverige parallellt med svenska språket i flera hundra år. De nationella minoriteternas språk och kulturer utgör en del av det svenska kulturarvet och Sverige har som stat åtagit sig att främja dessa gruppers språk och kulturer så att de ges möjlighet att fortleva i landet.</P> <P class="p407 ft41">Genom riksdagens beslut valde Sverige även att ratificera minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen. Utgångspunkten för den nuvarande svenska lagstiftningen rörande rätten att</P> <P class="p609 ft58"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft56">prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69.</SPAN></P> <P class="p128 ft10"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft68">Termen </SPAN><SPAN class="ft97">varietet </SPAN>används inom språkvetenskapen som en generell beteckning för en språkform oavsett om denna betraktas som ett separat språk eller en dialekt inom ett språk. I propositionen nämns <NOBR>nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska.</P> <P class="p599 ft17">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">använda samiska, finska eller meänkieli (minoritetsspråkslagarna) är de skyldigheter Sverige åtagit sig genom ratificeringen av Europarådets konventioner. Sverige har i allmänhet valt den lägsta skyddsnivån enligt konventionen.</P> <P class="p67 ft11">Regeringen angav att följande kriterier bör vara uppfyllda för att en grupp skall betraktas som nationell minoritet:</P> <P class="p259 ft11">Grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i samhället. Gruppbestämningen kan inte enbart göras efter gruppens numerära antal utan här måste också vägas in och belysas gruppens struktur och sammanhållning.</P> <P class="p610 ft11">Religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet. Åtminstone ett av de uppräknade särdragen måste föreligga. De särdrag som gruppen uppvisar måste i något väsentligt avseende skilja den från majoriteten.</P> <P class="p259 ft11">Självidentifikation. Den enskilde såväl som gruppen skall ha en vilja och strävan att behålla sin identitet.</P> <P class="p259 ft11">Historiska och långvariga band med Sverige. Regeringen ansåg att det inte går att dra en absolut gräns i år mätt. Endast minoritetsgrupper vars minoritetskultur funnits i Sverige före sekelskiftet 1900 ansågs uppfylla kravet på historiska eller långvariga band.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P> <P class="p340 ft11">Regeringen bedömde att fem språk i Sverige uppfyller minoritetsspråkkonventionens kriterier. De har samtliga talats av hävd och skiljer sig tydligt från det svenska språket. Dessutom utgör talarna av dessa ett sådant antal att det finns goda möjligheter att bevara språken.</P> <P class="p210 ft48"><SPAN class="ft49">Den 1 april 2000 trädde nya språklagar i kraft i Sverige: </SPAN>lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar <SPAN class="ft49">samt </SPAN>lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. <SPAN class="ft49">Innehållet i lagarna är likalydande med undantag för de geografiska områdena och de angivna minoritetsspråken. Minoritetsspråkslagarna ger den enskilde rätt att använda minoritetsspråk med historisk geografisk anknytning i vissa specifika sammanhang.</SPAN></P> <P class="p235 ft41">Minoritetskonventionerna innehåller även, så som nämnts ovan, en rad bestämmelser som berör minoriteters möjligheter till</P> <P class="p611 ft10"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>prop. 1998/99:143 s 32</P> <P class="p243 ft17">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft49">utbildning i och på minoritetsspråket. Regeringen konstaterade i samband med ratificeringen att gällande bestämmelser rörande bl.a. modersmålsundervisning fick anses tillräckliga för att uppfylla konventionernas krav. Läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) ändrades dock så att elever skall ges kunskaper om minoritetsspråken och om de nationella minoriteternas kultur, religion och historia. Någon ytterligare reglering ansågs inte behövas.<SPAN class="ft54">15</SPAN></P> <P class="p238 ft52">Genom dessa minoritetsspråkslagar inrättades två förvaltningsområden, ett för samiska och ett för finska respektive meänkieli. Det samiska förvaltningsområdet omfattar Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Förvaltningsområdet för finska och meänkieli omfattar Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. Lagarna är tillämpliga hos kommunala, statliga regionala och lokala förvaltningsmyndigheter samt domstolar inom förvaltningsområdet (1 §).</P> <P class="p205 ft52">Regeringen ansåg det viktigt att stödet för samiska, finska och meänkieli stärks i offentliga sammanhang. Genom att vidta åtgärder där minoritetsspråken används i offentliga sammanhang ges språken ett sådant stöd att de stärks. Åtgärderna innebär också ett erkännande av dessa språk och höjd status för språken. Språklagstiftning har en mycket viktig språkbevarande betydelse för minoritetsspråkens fortlevnad.<SPAN class="ft51">16 </SPAN>En höjning av minoritetsspråkens status kan på ett positivt sätt påverka enskilda individers benägenhet att lära sig dem. Åtgärderna leder också till att de som använder språken har större praktisk nytta av dem, vilket i sig kan medverka till att fler lär sig språken. Språken har också större förutsättningar att utvecklas terminologiskt och på annat sätt om de kan användas i offentliga sammanhang jämfört med om de enbart används i privata sammanhang.<SPAN class="ft51">17</SPAN></P> <P class="p612 ft41">I minoritetsspråkslagarna anges bl.a. följande. Enskilda ges rätt att använda minoritetsspråket vid muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheter i ärenden som avser myndighetsutövning i förhållande till honom eller henne, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet (2 §). Om den enskilde använder minoritetsspråket i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på minoritetsspråket. Den enskilde har även rätt att inge handlingar på minoritetsspråket till myndigheten. Om</P> <P class="p501 ft62"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft64">prop.1998/99:143 s 59.</SPAN></P> <P class="p136 ft62"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft64">se avsnitt 6 nedan och avsnitt 2.3.2 i delbetänkandet.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft65">prop. 1998/99:143 s 40.</SPAN></P> <P class="p504 ft17">127</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft11">innehållet är av betydelse för ärendet bör handlingen översättas.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Bestämmelsen i 2 § innefattar dock ingen skyldighet att avfatta skriftliga beslut på minoritetsspråket. Myndigheten skall även i övrigt sträva efter att bemöta den enskilde på minoritetsspråket. Förvaltningsmyndigheten har möjlighet att begränsa servicen på minoritetsspråket till vissa tider och vissa platser (3 §), t.ex. tider då det finns tolk tillgänglig. När sådana tider bestäms är det dock viktigt att beakta att viss översättning måste ske skyndsamt. Detta kan exempelvis gälla myndighetsbeslut riktade till enskilda där den enskilde är beroende av översättning för att förstå innebörden av beslutet.<SPAN class="ft38">19</SPAN></P> <P class="p209 ft49">En enskild som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos domstol har rätt att använda minoritetsspråket under målets eller ärendets handläggning, om målet har anknytning till förvaltningsområdet (4 §). Den enskilde har även rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på minoritetsspråket, rätt att få handlingar som hör till målet eller ärendet muntligen översatta till minoritetsspråket och rätt att vid muntlig förhandling tala minoritetsspråket inför domstolen. Domstolen skall sträva efter att bemöta part eller ställföreträdare på minoritetsspråket (5 §).<SPAN class="ft54">20</SPAN></P> <P class="p209 ft11">Kommuner inom förvaltningsområdena skall, om barns vårdnadshavare begär det, erbjuda möjlighet till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på minoritetsspråket (8 §). Omfattningen av förskoleverksamheten kan, enligt propositionen, variera beroende på antalet barn och tillgången på språkkunnig personal. Finns det tillräckligt många barn och tilläckligt mycket personal som behärskar språket kan verksamheten på minoritetsspråket bedrivas mer organiserat i särskilda grupper eller på särskilda tvåspråkiga daghemsavdelningar eller helt tvåspråkiga daghem.<SPAN class="ft38">21</SPAN></P> <P class="p613 ft62"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft64">se 8 § förvaltningslagen (1986:223).</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft65">prop. 1998/99:143 s 85.</SPAN></P> <P class="p614 ft116"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft145">Enligt 33 kap. 9 § rättegångsbalken får en domstol låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från domstolen. En inlaga på ett annat språk än svenska skall översättas till svenska om det kan antas ha betydelse för målet. Enligt 5 kap. 6 § rättegångsbalken kan tolk anlitas om någon som skall höras inför rätten inte behärskar det svenska språket. En bestämmelse med motsvarande innehåll och som reglerar både skriftlig och muntlig översättning finns i 50 § förvaltningsprocesslagen (1971:29). För förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden gäller, enligt 8 § förvaltningslagen (1986:223), att de vid behov bör anlita tolk när det har att göra med någon som inte behärskar svenska. Detta gäller både skriftlig och muntlig handläggning. Dessa regler gäller i hela landet och oavsett om personen i fråga tillhör en nationell minoritet.</SPAN></P> <P class="p421 ft10"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft65">prop. 1998/99:143 s 87.</SPAN></P> <P class="p243 ft17">128</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft49">Kommuner inom förvaltningsområdena skall även erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar minoritetsspråket (9 §). Arten och omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds på minoritetsspråket blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar minoritetsspråket och vilken typ av omsorg som erbjuds samt tillgången på språkkunnig personal. Det grundläggande kravet på kommunerna är, enligt propositionen, att de organiserar äldreomsorgen så att någon del av den service och omvårdnad som erbjuds ges av personal som behärskar minoritetsspråket. Kommunerna bör därför organisera verksamheten så att den personal som finns inom äldreomsorgen och som talar minoritetsspråk så långt möjligt arbetar med de äldre som har minoritetsspråket som första språk.<SPAN class="ft54">22</SPAN></P> <P class="p616 ft49">Minoritetsspråklagarna berör endast den del av landstingets verksamhet som avser myndighetsutövning gentemot enskild. Lagarna är inte tillämpliga inom hälso- och sjukvårdens verksamhet på t.ex. vårdcentraler. Sverige har valt att inte göra något åtagande enligt minoritetsspråkskonventionen rörande hälso- och sjukvård.</P> <P class="p90 ft11">Om det finns särskilda skäl får regeringen, enligt 10 §, föreskriva att en viss myndighet som lyder under regeringen skall undantas från tillämpningen i 2 §. Motsvarande gäller efter regeringens bemyndigande för landstingsfullmäktige och för kommunfullmäktige i fråga om kommunala myndigheter. Särskilda skäl kan anses föreligga om t.ex. en viss myndighet har mycket liten kontakt med allmänheten och det därför inte är befogat för myndigheten att hålla tolkberedskap. Regeringen påpekar dock att möjligheten att undanta myndigheter från lagens tillämpningsområde, enligt denna bestämmelse, bör användas restriktivt så att lagens syfte inte urholkas.<SPAN class="ft38">23</SPAN></P> <P class="p617 ft52">Länsstyrelsen i Norrbottens län har i uppdrag att följa tillämpningen av lagarna om rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakt med myndigheter och domstolar. Länsstyrelsen har även i uppgift att fördela statsbidrag till kommuner och landstinget i enlighet med förordning (2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska, finska och meänkieli. För de åligganden som följer av lagstiftningen om rätt att använda samiska, finska respektive meänkieli avsattes 6 miljoner kronor i statliga anslag för budgetåret 2004.</P> <P class="p618 ft62"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft64">prop. 1998/99:143 s 87.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft65">prop. 1998/99:143 s 87.</SPAN></P> <P class="p579 ft17">129</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft52">Statsbidrag utgår för merkostnader som uppstår med anledning av språklagstiftningen. Statsbidraget har fördelats av Länsstyrelsen i Norrbottens län i samråd med berörda kommuner och landsting. Stödberättigade kostnader är dels insatser som rör översättning, tolkning m.m. som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda, dels kostnader som följer av insatser inom kommunens förskoleverksamhet och äldreomsorg. Det innebär att endast nytillkomna kostnader som uppstår på grund av minoritetsspråkslagarna är stödberättigade.</P> <P class="p69 ft11">Länsstyrelsen har fördelat statsbidraget efter två huvudprinciper. Varje kommun inom förvaltningsområdet har fått ett grundbelopp per språk. Därutöver har resten av medlen fördelats genom att kommunernas andelar räknats ut på grundval av antalet invånare i kommunen.<SPAN class="ft38">24 </SPAN>Viss justering har gjorts för att kompensera kommuner med stor andel personer som tillhör nationella minoriteter. Av delbetänkandet framgår mer i detalj hur dessa medel har fördelats mellan kommunerna.<SPAN class="ft38">25</SPAN></P> <P class="p69 ft11">Det finns en särskild anslagspost med statligt bidrag till organisationer som företräder nationella minoriteter och som bedriver verksamhet som syftar till att stärka inflytandet för den nationella minoriteten, att främja den egna minoritetsgruppens identitet, kultur och språk, att motverka diskriminering eller sprida kunskap om den egna gruppen. Stadsbidraget uppgår till 4 miljoner kronor och fördelas efter beslut av regeringen.</P> <P class="p76 ft11">Sedan år 2000 tillförs det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter årligen 1 miljon kronor för att de nationella minoriteterna särskilt skall kunna beaktas vid fördelning av stödet.</P> <P class="p67 ft11">Från och med 2002 anslår Statens kulturråd 7 miljoner kronor årligen för insatser som syftar till att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.</P> <P class="p619 ft26"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft37">Europarådets granskning av den svenska minoritetspolitiken</SPAN></P> <P class="p620 ft55">Stater som undertecknat Europarådets minoritetskonventioner skall med jämna mellanrum lämna rapporter till Europarådet rörande genomförandet av konventionsåtagandena. Dessa rappor-</P> <P class="p621 ft58"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft56">Uppgift från Länsstyrelsen i Norrbotten 21 feb. 2005, samt länsstyrelsens pm ”Principer för statsbidragsfördelningen”, 2000.</SPAN></P> <P class="p622 ft10"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 4.3.</SPAN></P> <P class="p243 ft17">130</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft11">ter granskas av expertkommittéer som lämnar synpunkter och anmärkningar. Staten som granskas ges möjlighet att komma in med kommentarer på rapporterna. Därefter fattar Europarådets ministerkommitté beslut om eventuella rekommendationer till respektive stat. Rekommendationerna förväntas leda till förbättringar i den berörda staten. Europarådets övervakningssystem kan ses som en process för att identifiera områden där förbättringar behövs och att föra en dialog med respektive stat.</P> <P class="p623 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Synpunkter rörande implementering av ramkonventionen</SPAN><SPAN class="ft38">26</SPAN></P> <P class="p245 ft11">Den 1 juni 2001 lämnade Sverige en första rapport till Europarådet rörande tillämpning av ramkonventionen.<SPAN class="ft38">27 </SPAN>Efter granskning av rapporten lämnade Europarådets rådgivande kommitté den 25 augusti 2002 sin rapport rörande Sveriges tillämpning av bestämmelserna i ramkonventionen.<SPAN class="ft38">28 </SPAN>Innehållet i rådgivande kommitténs rapport och de rekommendationer som lämnades har beskrivits i detalj i delbetänkandet. Rådgivande kommittén noterade bl.a. följande brister:</P> <P class="p624 ft11">behovet av ytterligare informationsinsatser,</P> <P class="p277 ft11">problem med uppföljning av vidtagna åtgärder,</P> <P class="p277 ft11">minoriteters bristande möjligheter till inflytande,</P> <P class="p625 ft11">negativa attityder mot nationella minoriteter,</P> <P class="p277 ft11">bristen på minoritetsspråkig media,</P> <P class="p626 ft11">brister i möjligheten att använda minoritetsspråken i kontakter med myndigheter,</P> <P class="p627 ft11">en rad synpunkter rörande minoriteternas möjligheter till utbildning i och på minoritetsspråken, och</P> <P class="p627 ft11">att de nationella minoriteternas möjligheter att delta i beslutsprocessen måste förbättras på olika nivåer i samhället och särskilt på lokal nivå.</P> <P class="p628 ft11">Efter rådgivande kommitténs rapport antog ministerkommittén den 10 december 2003 en resolution innehållande slutsatser</P> <P class="p618 ft62"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 5.2.</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft63">Report Submitted by Sweden Pursuant to Article 25, Paragraph 1 of the Framework Convention for the Protection of National Minorities, ACFC/SR(2001)003, received on 8 June 2001.</SPAN></P> <P class="p128 ft10"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft83">Advisory Committee on the Framework Convention for the Protection of National Minorities, Opinion on Sweden, 25 August 2002, ACFC/INFO/OP/I(2003)006.</SPAN></P> <P class="p629 ft17">131</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p630 ft11">rörande Sveriges tillämpning av ramkonventionen.<SPAN class="ft38">29 </SPAN>Ministerkommittén noterade att Sverige under de senaste åren tagit fram ett rättsligt ramverk för att skydda de nationella minoriteterna och strävar efter att samarbeta med de nationella minoriteterna. Denna positiva utveckling rör i synnerhet kommunerna i Norrbottens län som ingår i förvaltningsområdena. Ministerkommittén konstaterade även följande:</P> <P class="p631 ft11">Det kvarstår ett behov av att utvidga omfattningen av den lagstiftning som skyddar nationella minoriteter. Dessutom måste man mer konsekvent ta praktisk hänsyn till principerna i ramkonventionen. Den långtgående decentraliseringen när det gäller många av de grundläggande frågorna i genomförandet av ramkonventionen innebär att de lokala myndigheterna har ett huvudansvar i att övervaka och ta itu med relaterade problem. Bristerna är särskilt uppenbara i fråga om stöd till utbildning i de nationella minoritetsspråken, men det finns även andra brister inom andra områden såsom media, där det behövs stöd till initiativ från personer som tillhör de nationella minoriteterna.</P> <P class="p632 ft41">Det finns ett trängande behov att nå en harmonisk lösning och tydliggöra den juridiska situationen när det gäller landrättigheter i områden som traditionellt bebos av samer, med målet att uppnå harmoni mellan etniska grupper i området och att skydda ursprungsbefolkningens kultur och identitet.</P> <P class="p633 ft11">Det är viktigt att genomföra den nyligen förbättrade lagstiftningen om etnisk diskriminering, med tanke på den diskriminering som drabbar minoriteter, i synnerhet romer, i fråga om t.ex. boende och arbete.</P> <P class="p631 ft41">De svenska myndigheterna bör fortsätta att utveckla former för samråd för att göra personer från de nationella minoriteterna mer delaktiga när det fattas beslut som rör dem.</P> <P class="p234 ft60">Ministerkommittén rekommenderade Sverige att vidta åtgärder med hänsyn till dess slutsatser och kommentarerna i den rådgivande kommitténs rapport.</P> <P class="p634 ft28"><SPAN class="ft141">29 </SPAN>Europarådets ministerkommitté skall övervaka fördragsslutande staters genomförande av ramkonventionens bestämmelser (artikel 24)<SPAN class="ft146">. </SPAN>Council of Europe Committee of Ministers, Resolution ResCMN(2003)12 on the Implementation of the Framework Convention for the Protection of National Minorities by Sweden, 10 December 2003.</P> <P class="p93 ft17">132</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p635 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Synpunkter rörande implementering av minoritetsspråkskonventionen</SPAN><SPAN class="ft38">30</SPAN></P> <P class="p636 ft55">Den 18 juni 2001 lämnade Sverige sin första rapport till Europarådets rörande tillämningen av minoritetsspråkskonventionen.<SPAN class="ft105">31 </SPAN>Europa– rådets expertkommitté lämnade den 6 december 2002 sin rapport rörande Sveriges efterlevnad av konventionens bestämmelser.<SPAN class="ft105">32 </SPAN>Expertkommittén noterade bl.a. följande om genomförandet i Sverige:</P> <P class="p637 ft60">Genom att ratificera konventionen har Sverige visat en politisk vilja att skydda och främja landsdels- och minoritetsspråk i landet.</P> <P class="p638 ft11">Införandet av minoritetsspråkslagarna har haft en statushöjande effekt på minoritetsspråken, men det tycks finnas en negativ utveckling när det gäller undervisning i och på minoritetsspråken.</P> <P class="p639 ft11">Den geografiska begränsningen av förvaltningsområdena innebär att endast fem procent av sverigefinnarna omfattas av skyddet i del III av konventionen, vilket inte är acceptabelt.</P> <P class="p640 ft41">Sydsamiska har sin traditionella hemvist utanför det område som får skydd under del III i konventionen. De samer som talar sydsamiska faller därmed utanför skyddet. Sydsamiskan är mycket hotad och kommittén ansåg att det krävs särskilda åtgärder för att skydda och främja detta språk.</P> <P class="p637 ft11">Efterlevnaden av konventionsåtaganden har varit bristfällig på lokal nivå. Expertkommittén visar på att det finns strukturella problem i den nuvarande tillämpningen, främst i form av bristande ansvarstagande. Lokala myndigheter, vilket närmast får tolkas som kommunerna, känner sig inte bundna av Sveriges konventionsåtaganden och vill inte ta ansvar för minoritetsfrågorna eftersom de upplever att det inte finns någon efterfrågan från minoriteterna.</P> <P class="p641 ft11">Det råder även strukturproblem inom utbildningssystemet. Det krävs särskilda åtgärder för att göra undervisning mer tillgänglig i eller på minoritetsspråken. Utrymme för förbättringar</P> <P class="p642 ft62"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 5.3.</SPAN></P> <P class="p136 ft62"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft64">Initial Periodical Report, Sweden, </SPAN><NOBR>MIN-LANG/PR(2001)1,</NOBR> 18 June 2001</P> <P class="p207 ft62"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft147">European Charter for Regional or Minority Languages – Application of the Charter in Sweden: Report of the Committee of Experts on the Charter, ECRML (2003)1, 19 June 2003.</SPAN></P> <P class="p629 ft17">133</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft11">finns inom områdena lärarutbildning och att ta fram läromedel på minoritetsspråken. Kommittén uppmanade svenska myndigheter att förbättra möjligheterna och uppmuntra att fler söker sig till lärarutbildning i minoritetsspråk.</P> <P class="p259 ft11">Det råder svårigheter och brister i att ta fram skriftliga texter på minoritetsspråken.</P> <P class="p259 ft11">Myndigheterna skulle enligt kommittén kunna beakta möjligheten att inrätta ett permanent forum för alla minoritetsspråken, något som skulle möjliggöra en ständig dialog med varandra och med myndigheterna.</P> <P class="p259 ft11">Kommittén uttalade att den förväntar sig ytterligare framsteg inom minoritetsspråkiga media i framtiden.</P> <P class="p340 ft11">Europarådets ministerkommitté beslutade den 19 juni 2003 att lämna ett antal rekommendationer rörande Sveriges tillämpning av konventionen.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Ministerkommittén rekommenderade svenska myndigheter att ta hänsyn till alla expertkommitténs påpekanden och särskilt prioritera följande:</P> <P class="p644 ft55">vidta omedelbara åtgärder för att göra undervisning i landsdels- eller minoritetsspråk mer lättillgänglig, ta fram läromedel och förbättra lärarutbildning på alla utbildningsnivåer,</P> <P class="p645 ft11">underlätta och främja användningen av samiska, finska och meänkieli i kontakten med rättsväsende och offentliga myndigheter i de definierade delarna av Norrbottens län,</P> <P class="p259 ft11">stödja framtagandet av eller utvecklingen av minst en dagstidning på samiska och en på meänkieli, och</P> <P class="p646 ft60">förbättra situationen för det finska språket utanför det finska administrativa området i den offentliga förvaltningen och i synnerhet i fråga om utbildning.</P> <P class="p647 ft11">Sverige har därefter i juni 2004 lämnat sin andra rapport till Europarådet rörande tillämpningen av minoritetsspråkskonventionen.<SPAN class="ft38">34 </SPAN>Europarådets expertkommitté har under september 2005 besökt Sverige för att studera förhållanden på plats.</P> <P class="p87 ft58"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft63">Council of Europe Committee of Ministers, Recommendations RecChL(2003)1 of the Committee of Ministers on the Application of the European Charter for Regional or Minority Languages by Sweden, 19 June 2003.</SPAN></P> <P class="p648 ft25"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft148">Sweden’s Second Periodical Report presented to the Secretary General of the Council of Europe in Accordance with Article 15 of the Charter, 30 June 2004, </SPAN><NOBR>MIN-LANG/PR</NOBR> (2004) 2.</P> <P class="p222 ft17">134</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p591 ft11">Europarådets nästa rapport rörande Sveriges tillämpning lämnas under 2006.</P> <P class="p279 ft26"><SPAN class="ft26">5.4</SPAN><SPAN class="ft37">Nationell uppföljning av minoritetspolitiken</SPAN></P> <P class="p52 ft11">De regionala åtgärderna i den nuvarande minoritetspolitiken har följts upp av Länsstyrelsen i Norrbottens län.<SPAN class="ft38">35 </SPAN>Även riksdagens konstitutionsutskott följer upp minoritetspolitiken och har låtit ta fram rapporter om minoritetspolitiken.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>Resultaten av uppföljningarna har behandlats i detalj i delbetänkandet.<SPAN class="ft38">37 </SPAN>Sammanfattningsvis kan följande nämnas.</P> <P class="p72 ft11">Riksdagens erkännande av minoritetsspråken och införandet av den lagstadgade rätten att få använda samiska, finska och meänkieli har haft statushöjande effekt på språken. Dessa språk har också blivit mer synliga i samhället jämfört med tidigare. Minoritetsspråkslagstiftningen har givit legitimitet åt minoriteternas agerande på den politiska arenan och gett minoriteterna större självförtroende.</P> <P class="p238 ft11">Genomförandet av lagstiftningen har dock gått långsamt och det har inte varit problemfritt. De sju kommuner som ingår i nuvarande förvaltningsområden har kommit olika långt i sitt arbete med minoritetsfrågorna och man har även haft olika angreppssätt i arbetet. På flera av dessa orter fanns möjlighet att få minoritetsspråkig förskola och äldreomsorg redan innan minoritetsspråkslagarna tillkom. På vissa orter som Haparanda och Pajala kunde man även innan lagens ikraftträdande använda finska och meänkieli vid en del myndighetskontakter, även om det inte fanns en lagstadgad rätt till det.</P> <P class="p205 ft55">Det har funnits en osäkerhet bland kommunerna om hur statsbidragen skall användas. Önskemål har framförts om att få använda statsbidraget till merkostnader som har stor betydelse för den enskilde minoritetsspråkanvändaren, men som inte följer direkt av</P> <P class="p226 ft58"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft63">Länsstyrelsen i Norrbottens län: ”Finska, meänkieli och samiska – utvärdering av regionala åtgärder för nationella minoritetsspråk”, december 2000; Lars Elenius och Stefan Ekenberg: ”Minoritetsspråk och myndighetskontakt”, 2002 (gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län).</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft87">Rapporter från riksdagen: ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk”, 2004/05:RFR3, mars 2005, som innehåller bl.a. Kenneth Hyltenstam och Thomaso M. Milani: ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk – Uppföljning av Sveriges efterlevnad av Europarådets konventioner på nationell nivå: ett minoritetsperspektiv”, dec 2004; Lars Elenius: ”Ett uthålligt språk – genomförande av lagarna om användning av minoritetsspråk i förvaltningsområdena i Norrbottens län åren </SPAN><NOBR>2000–2004”,</NOBR> dec 2004.</P> <P class="p649 ft10"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 4.</SPAN></P> <P class="p579 ft17">135</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">lagstiftningen. Kommunerna och landstinget har disponerat det fördelade statsbidraget på det sätt man funnit lämpligt utifrån gällande förordning. Kommunerna har gjort olika tolkningar av hur medlen kan användas. Vissa av kommunerna, bl.a. Jokkmokk och Pajala, har ansett att statsbidraget kunde användas till stöd för konst och kultur och inte bara till ren myndighetsutövning om det ansetts främja minoritetsspråken. En mer restriktiv tolkning av användningen, har enligt Elenius tillämpats av bl.a. Kiruna och Gällivare, där medlen endast använts för merkostnader för själva myndighetsutövningen.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>Detta har bl.a. resulterat i att Gällivare kommun under åren <NOBR>2000–2003</NOBR> endast förbrukat 90 000 kronor av det totala statsbidraget på drygt 3 miljoner kronor, resten har fonderats.<SPAN class="ft38">39</SPAN></P> <P class="p235 ft52">På många orter kan enskilda som tillhör dessa nationella minoriteter inte fullt ut nyttja de rättigheter som språklagarna ger. Detta beror bl.a. på att det inte finns tillräckligt med personal inom förvaltningen som behärskar minoritetsspråken. Elenius visar i sin rapport till konstitutionsutskottet att inom det samiska förvaltningsområdet kan endast 18 procent av de lokala myndigheterna leva upp till de krav som språklagen ställer. Den låga språkkompetensen i samiska bland myndighetspersoner leder i sin tur till att samisktalande i än mindre grad försöker använda sitt modersmål i kontakter med myndigheter. För finskans och meänkielis del är situationen bättre inom förvaltningsområdet, eftersom det är vanligare att myndighetspersoner talar dessa språk. Utvärderingarna visar också att myndighetspersoners kunskaper i och attityder till minoritetsspråken påverkar minoriteternas benägenhet att använda språken. Elenius konstaterar:</P> <P class="p650 ft84">Jämförelsen visar att finska och meänkieli har en mycket stark ställning inom den kommunala förvaltningen i Haparanda kommun. I Jokkmokks kommun har samiskan en motsvarande svag ställning. Låg språkkompetens bland personalen och frustration hos de samisktalande leder till en ond cirkel som innebär ett osynliggörande av det samiska språket i Jokkmokk. På så vis förvandlas kompetensbristen i samiska till upplevt <NOBR>icke-behov</NOBR> hos de anställda. I Haparanda är det istället så att närheten till Finland, likheten mellan finska och meänkieli och den höga andelen sverigefinnar och tornedalingar gör att minoritetsspråken stödjer varandra.<SPAN class="ft67">40</SPAN></P> <P class="p651 ft62"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft64">Elenius (2004) s 84–</SPAN></P> <P class="p271 ft62"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft64">Elenius (2004) s 87.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft65">Elenius (2004) s 13.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">136</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft11">Hyltenstam och Milani anför i sin rapport till konstitutionsutskottet att den lokala inställningen och attityden mot minoritetsspråken i berörda kommuner har avgörande betydelse för om genomförandet av lagstiftningen skall nå framgång. Det finns även en stor slumpmässighet i om service faktiskt erbjuds på minoritetsspråken eller inte, mycket beroende på om det finns minoritetsspråkig personal tillgänglig.</P> <P class="p72 ft11">Kommunala och statliga myndigheter har i många fall även varit dåliga på att informera om rätten att använda minoritetsspråket i kontakter med myndigheterna. Detta har medfört att enskilda som tillhör nationella minoriteter inte känt till möjligheten att använda minoritetsspråket. Kunskaperna om gällande lagstiftning har dock successivt förbättrats.</P> <P class="p49 ft11">Angående möjligheterna för minoriteterna att påverka i frågor som berör dem anför företrädare för minoriteterna att de borde ges ett större förtroende och en större del av ansvaret i att styra sina egna angelägenheter. Inrättade samrådsförfaranden har endast rådgivande karaktär. De nationella minoriteternas möjligheter till samråd och inflytande har ökat, med det föreligger fortfarande hinder innan minoriteterna fullt ut kan känna tydlig delaktighet i frågor som berör dem.</P> <P class="p288 ft11">Rörande utbildning anförs i rapporten att utbildningen för de nationella minoriteterna lider av två huvudsakliga problem som upplevs som gemensamma för samtliga minoriteter. För det första finns det inte en aktivt genomförd och specifikt riktad informationsspridning till föräldrar om möjligheter till modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning. För det andra råder det brist på utbildade modersmålslärare, undervisningsmaterial samt riktlinjer för framställning av sådant material. Det anses också allvarligt att det fortfarande saknas en strategi för att råda bot på dessa brister.</P> <P class="p652 ft17">137</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p653 ft26"><SPAN class="ft26">5.5</SPAN><SPAN class="ft37">Delbetänkandets förslag till förstärkt minoritetsskydd</SPAN></P> <P class="p654 ft16"><SPAN class="ft11">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft149">Implementeringen av åtagandena i Europarådskonventionerna måste förbättras</SPAN></P> <P class="p647 ft52">Denna utredning tillsattes bl.a. mot bakgrund av den kritik som riktats mot Sverige från Europarådets sida. Europarådet har påtalat en rad brister i nuvarande implementering av åtagandena rörande nationella minoriteter som behöver åtgärdas för att Sverige som ratificerande stat skall kunna leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. Den kritik och de rekommendationer som Europarådet lämnar i samband med övervakningen av konventionerna förväntas leda till förbättringar i det berörda medlemslandets skydd och stöd för de nationella minoriteterna.</P> <P class="p69 ft11">I utredningens direktiv har det funnits utrymme att lämna förslag på åtgärder mot bakgrund av den kritik som framkommit:</P> <P class="p379 ft84">Utredaren skall överväga behovet av ändringar i den nuvarande lagstiftningen mot bakgrund av den uppföljning som gjorts inom Europarådet och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Om det behövs skall utredaren lämna förslag till ändringar.<SPAN class="ft67">41</SPAN></P> <P class="p234 ft11">Bilden av de implementeringsproblem som Europarådet pekat på har nyanserats och förstärkts genom de uppföljningar som gjorts efter Europarådets granskningar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och som framkommer i de rapporter som riksdagens konstitutionsutskott låtit ta fram. De brister som framkommit är av så allvarlig karaktär att de måste åtgärdas. I delbetänkandet lämnades därför förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning rörande rätt att använda samiska, finska och meänkieli samt förslag till andra åtgärder för att förbättra Sveriges implementering av åtagandena i Europarådets konventioner. Dessa åtgärder krävs oberoende av om nuvarande förvaltningsområden för finska och samiska skulle komma att utvidgas som nästa etapp i minoritetspolitiken. Rådande problem på minoritetspolitikens område skulle snarast förstärkas, om förvaltningsområdena utvidgades till ännu fler kommuner, utan att orsakerna till nuvarande brister åtgärdas.</P> <P class="p366 ft11">I delbetänkandet föreslogs därför följande åtgärder för att förstärka det nuvarande minoritetsskyddet.</P> <P class="p262 ft10"><SPAN class="ft53">41 </SPAN>utredningens direktiv, Dir. 2004:6.</P> <P class="p243 ft17">138</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p655 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk behövs</SPAN></P> <P class="p636 ft11">De åtaganden som framgår av ramkonventionens bestämmelser och bestämmelserna i del II av minoritetsspråkkonventionen gäller i <SPAN class="ft8">hela </SPAN>Sverige. Det innebär att nuvarande lagreglering, som endast berör sju kommuner i Norrbottens län, är otillräcklig för att leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. En ny <SPAN class="ft8">lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk </SPAN>bör därför införas.<SPAN class="ft38">42</SPAN></P> <P class="p656 ft49">Lagen skall ersätta nuvarande lagar om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli. Samtliga nationella minoriteter och minoritetsspråk skall omnämnas i lagtext.<SPAN class="ft54">43 </SPAN>Lagen skall vara tillämplig i hela landet. Allmänna bestämmelser med den nuvarande minoritetspolitikens målsättning och som motsvarar åtaganden i minoritetskonventionerna skall införas i lagtext. Syftet med den föreslagna regleringen är att stärka de nationella minoriteterna och deras språks ställning. Den svenska minoritetspolitiken kan därmed även förväntas få bättre genomslag i hela landet, eftersom samtliga kommuner i landet skulle vara tvungna att beakta de nationella minoriteternas behov i sin verksamhet. Medvetenheten om Sveriges åtaganden rörande nationella minoriteter skulle därmed också öka.</P> <P class="p657 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft111">Ramkonventionens förhållande till regeringsformen behöver klargöras</SPAN></P> <P class="p375 ft41">Skyddet av nationella minoriteter och deras språk och kultur är av sådan betydelse för en rättstat att frågan bör regleras i grundlagen. Regeringsformens stadgande rörande minoriteter överensstämmer inte med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention för skydd för de nationella minoriteterna. Utformningen av bestämmelsen i regeringsformens 1 kap. 2 § föreslås därför bli föremål för översyn.<SPAN class="ft40">44 </SPAN>Den pågående Grundlagsutredningen bör ges i uppdrag att utreda frågan.</P> <P class="p658 ft62"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 6.2.1.</SPAN></P> <P class="p207 ft58"><SPAN class="ft42">43</SPAN><SPAN class="ft63">Romani chib och jiddisch har inget lagstadgat skydd enligt nuvarande minoritetsspråkslagstiftning, vilket är otillräckligt med tanke på Sveriges internationella åtaganden rörande minoritetsspråk.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">44</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 6.2.2.</SPAN></P> <P class="p579 ft17">139</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p659 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft111">Tydligare statligt ansvarstagande för implementeringen av konventionsåtagandena</SPAN></P> <P class="p660 ft52">Kommunerna behöver stöd i sitt arbete med minoritetsfrågorna. Det behövs även en tydligare statlig styrning av genomförandet av minoritetspolitiken för att konventionsåtagandena rörande minoriteter skall uppfyllas.<SPAN class="ft51">45 </SPAN>Det finns ingen sektorsmyndighet som bär ansvar för genomförande av minoritetspolitiken. Utredningen föreslår därför att länsstyrelsens roll i minoritetsfrågorna bör utvecklas. En länsstyrelse i landet bör ges nationellt tillsynsansvar för att säkerställa syftet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Myndigheten skall på eget initiativ eller efter anmälan vidta de åtgärder som behövs. Detta innefattar styrning, tillsyn, fördelning av ekonomiska medel samt samordning och bevakning av minoritetsfrågorna. Enskilda skall kunna vända sig till myndigheten med klagomål om lagens efterlevnad. Det nationella ansvaret bör läggas på Länsstyrelsen i Stockholms län. I detta slutbetänkande väljer jag att revidera detta förslag. <SPAN class="ft51">46</SPAN></P> <P class="p661 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft111">Åtgärder krävs för att öka kunskaperna om Sveriges konventionsåtaganden</SPAN></P> <P class="p660 ft52">Kunskaperna om Europarådets minoritetskonventioner och den svenska lagstiftningen rörande minoriteter måste öka på nationell, regional och lokal nivå.<SPAN class="ft51">47 </SPAN>En <NOBR>3-årig</NOBR> nationell informations- och utbildningsinsats för att synliggöra de nationella minoriteterna bör därför genomföras under ledning av länsstyrelsen med nationellt tillsynsansvar. Länsstyrelsen och Sametinget bör vidare se över frågan om tillgängligt material rörande minoritetskonventioner, nationell lagstiftning och nationella minoriteter. Översättning av material bör göras i större utsträckning till svenska och de nationella minoritetsspråken. Informationsmaterial rörande minoritetsfrågorna och språkfrågor bör tas fram. Materialet skall användas för att öka kunskaperna hos beslutsfattare, tjänstemän, allmänheten och även de nationella minoriteterna.</P> <P class="p662 ft62"><SPAN class="ft42">45</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 6.5.</SPAN></P> <P class="p271 ft62"><SPAN class="ft42">46</SPAN><SPAN class="ft64">se förslag rörande Sametingets roll i avsnitt 12 nedan.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">47</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 6.6.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">140</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p663 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.6</SPAN><SPAN class="ft111">Myndigheters skyldighet att informera om rättighetslagstiftning måste följas upp</SPAN></P> <P class="p245 ft11">Förvaltningsmyndigheter och domstolar i förvaltningsområdena är skyldiga att informera om rätten att använda minoritetsspråk i kontakter med myndigheten. Stora brister har dock kunnat noteras i myndigheternas information till allmänheten.<SPAN class="ft38">48 </SPAN>I tillsynsverksamhet bör kommuners sätt att informera enskilda om deras rätt att använda minoritetsspråk bevakas särskilt.<SPAN class="ft38">49</SPAN></P> <P class="p264 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.7</SPAN><SPAN class="ft111">Nationella minoriteters möjligheter till inflytande måste förbättras</SPAN></P> <P class="p636 ft52">Det bristande ekonomiska stödet till organisationer som företräder de nationella minoriteterna begränsar minoriteternas reella möjligheter till inflytande.<SPAN class="ft51">50 </SPAN>Nationella minoriteter måste ges tillgång till demokratiska forum så att även deras synpunkter kan beaktas. Nationella minoriteters möjligheter till inflytande bör lagreglernas. Nationella minoriteter skall ges inflytande på nationell, regional och lokal nivå. Samrådsorgan för minoritetsfrågor bör därför inrättas på olika nivåer där de nationella minoriteterna finns företrädda. För att de nationella minoriteterna skall ges det inflytande som minoritetskonventionerna förutsätter, måste de ges tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna driva olika frågor. Storleken på nuvarande ekonomiska stöd till de organisationer som företräder nationella minoriteter måste därför höjas.</P> <P class="p425 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.8</SPAN><SPAN class="ft111">Förslag rörande utbildning</SPAN></P> <P class="p664 ft41">Som ett ytterligare led i att förbättra implementeringen av Sveriges åtaganden rörande nationella minoriteter behandlades utbildning i delbetänkandet.<SPAN class="ft40">51 </SPAN>Utbildning i och på minoritetsspråket var också en av de frågor som kom fram vid kartläggningen av sverigefinnarnas behov och intressen.<SPAN class="ft40">52 </SPAN>Om de nationella minoriteternas möjligheter att överföra språken och kulturarvet till nästa genera-</P> <P class="p665 ft62"><SPAN class="ft42">48</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 4.5.2 och 4.5.3.</SPAN></P> <P class="p136 ft62"><SPAN class="ft42">49</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 6.7.</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">50</SPAN><SPAN class="ft56">se delbetänkandet avsnitt 6.8.</SPAN></P> <P class="p136 ft58"><SPAN class="ft42">51</SPAN><SPAN class="ft56">se delbetänkandet avsnitt 7.</SPAN></P> <P class="p301 ft28"><SPAN class="ft42">52</SPAN><SPAN class="ft150">Enligt direktiven skall utredarens analys ”omfatta en bedömning av intresset och behovet hos enskilda sverigefinnar av en sådan utvidgad lagstiftning </SPAN><SPAN class="ft73">eller andra åtgärder</SPAN>.”</P> <P class="p504 ft17">141</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft11">tion inte säkerställs, är minoritetsspråkens möjligheter att bevaras begränsade. Den kanske allra viktigaste frågan för de nationella minoriteternas fortlevnad på sikt är därmed om deras barn ges möjlighet att lära sig minoritetsspråket tillräckligt väl. Minoritetsbarns möjligheter till utbildning på och i minoritetsspråket är därmed av central betydelse. Utbildning har en mycket viktig språkbevarande betydelse och detta har även lyfts fram av Europarådet i rapporterna rörande Sverige.<SPAN class="ft38">53</SPAN></P> <P class="p209 ft49">I delbetänkandet föreslogs därför att rätten till undervisning i minoritetsspråk skall garanteras för de nationella minoriteterna. I ramkonventionens artikel 14.1 anges att ”parterna erkänner att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk”. Någon möjlighet att begränsa denna rätt med anledning av barnets eller förälderns tidigare kunskaper eller bruk av språket ges inte i ramkonventionen eller minoritetsspråkskonventionen. De svenska bestämmelserna rörande rätten till modersmålsundervisning behöver ändras så att samtliga nationella minoriteter har samma rättigheter. Krav på umgängesspråk eller tidigare kunskaper i språket, skall inte ställas för att de nationella minoriteterna skall ha rätt till modersmålsundervisning, eftersom det strider mot konventionsåtagandena. Även för sverigefinska och judiska elever skall det räcka att det finns en elev i kommunen som önskar undervisning i minoritetsspråket.<SPAN class="ft54">54</SPAN></P> <P class="p366 ft11">Vidare behöver barns behov på utbildningsområdet särskilt uppmärksammas och regleras i den föreslagna lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Samtliga kommuner i Sverige skall i sin verksamhet, i enlighet med ramkonventionens och minoritetsspråkskonventionens bestämmelser, beakta barns rätt till minoritetsspråk och en kulturell minoritetsidentitet.<SPAN class="ft38">55</SPAN></P> <P class="p210 ft55">I delbetänkandet föreslogs även att Skolverket bör ges i uppdrag att genomföra dels riktad och regelbundet återkommande tillsynsverksamhet rörande de nationella minoriteternas möjligheter att få undervisning i minoritetsspråken (modersmålsundervisning), dels i sin tillsyn följa upp att bestämmelserna i läroplanerna rörande nationella minoriteter förverkligas. <SPAN class="ft105">56</SPAN></P> <P class="p666 ft62"><SPAN class="ft42">53</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 5.2.7 och 5.3.4.</SPAN></P> <P class="p271 ft62"><SPAN class="ft42">54</SPAN><SPAN class="ft64">se delbetänkandet avsnitt 7.2.7.</SPAN></P> <P class="p271 ft58"><SPAN class="ft42">55</SPAN><SPAN class="ft56">se delbetänkandet avsnitt 7.2.8.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft42">56</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 7.2.9.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">142</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft28">Förstärkt minoritetsskydd krävs</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.9</SPAN><SPAN class="ft111">Förvaltningsområdet för finska språket behöver utvidgas</SPAN></P> <P class="p353 ft11">Rörande finska språket föreslogs i delbetänkandet att förvaltningsområdet för finska utvidgas från nuvarande fem kommuner i Norrbottens län till att även omfatta samtliga kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.<SPAN class="ft38">57 </SPAN>En sådan utvidgning skulle innebära en statushöjande åtgärd för finska språket som främjar språkets fortlevnad i landet. Cirka hälften av alla sverigefinnar i landet skulle genom utvidgningen komma att omfattas av de åtgärder som föreskrivs i del III av minoritetsspråkskonventionen.</P> <P class="p12 ft11">Det utvidgade förvaltningsområdet bör omfatta samma rättigheter som nuvarande lag stadgar, nämligen rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska samt möjligheter att använda finska i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. För att underlätta genomförandet av utvidgningen bör en styrgrupp tillsättas under ledning av Länsstyrelsen i Stockholms län. Genomförandet bör ske genom samarbete mellan kommunerna i regionen och länsstyrelsen skall ha en stödjande funktion i detta arbete.</P> <P class="p668 ft10"><SPAN class="ft53">57 </SPAN>se delbetänkandet avsnitt 11.</P> <P class="p579 ft17">143</P> </DIV> <DIV id="page_144"> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p669 ft80"><SPAN class="ft80">6</SPAN><SPAN class="ft79">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN></P> <P class="p670 ft52">För att kunna bryta och vända den språkbytesprocess som pågår inom samiskan och de andra nationella minoritetsspråken kommer det att krävas åtgärder på olika nivåer i samhället. Många olika faktorer påverkar minoriteters språkbyte och språkbevarande.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>En del av dessa faktorer är dessutom starkt beroende av varandra. Faktorer på samhällsnivå påverkar de val som sker på grupp- och individnivå och därmed även effektiviteten i språkbevarandet. För att revitaliseringen av minoritetsspråken skall lyckas krävs det därför åtgärder som förbättrar förutsättningarna på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå. Språkbevarande och språkstimulerande åtgärder behöver vidtas parallellt så att de förstärker varandra. I det följande diskuteras Sveriges ansvar som stat, samt regeringens och de nationella minoriteternas ansvar för att de nationella minoritetsspråken skall kunna bestå som levande språk i Sverige.</P> <P class="p671 ft26"><SPAN class="ft26">6.1</SPAN><SPAN class="ft37">Sveriges och regeringens ansvar</SPAN></P> <P class="p201 ft49">Genom att ratificera Europarådets minoritetskonventioner har Sverige åtagit sig en folkrättslig förpliktelse att skydda de nationella minoriteterna och att aktivt främja och stödja de nationella minoritetsspråkens bevarande som levande språk i Sverige. Som ett av den svenska minoritetspolitikens mål har regeringen även angett de nationella minoriteternas möjligheter att kunna påverka i frågor som berör dem (ett åtagande enligt artikel 15 i ramkonventionen).</P> <P class="p205 ft49">Detta åtagande innebär att Sverige som stat har ett ansvar för att undersöka vilka behov som finns för respektive nationell minoritet eller i vart fall vara lyhörd för de synpunkter som framförs av företrädare för minoriteterna rörande behov. Åtagandet innebär också ett ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för respektive</P> <P class="p502 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>se även delbetänkandet avsnitt 2.3.2.</P> <P class="p504 ft17">145</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">nationellt minoritetsspråk samt att skapa nödvändiga förutsättningar för att språket skall kunna återta förlorad mark. Det skulle t.ex. kunna vara att ge de nationella minoriteterna verktyg för att arbeta vidare med språkfrågorna.</P> <P class="p67 ft11">Enligt svensk rättstradition måste olika internationella åtaganden omsättas i nationellt regelverk för att de skall kunna bli normerande i landet. Det innebär konkret att de åtaganden som Sverige förbundit sig att uppfylla måste komma till uttryck i svensk lag och på ett sådant sätt att förpliktelserna förverkligas. När det gäller minoritetspolitiken har ingen särskild myndighet sektorsansvar för frågorna. Ansvaret för t.ex. fördelning av ekonomiska medel till organisationer som företräder de nationella minoriteterna ligger på Justitiedepartementet.</P> <P class="p69 ft60">De faktorer som regeringen framför allt kan påverka för att främja minoritetsspråkens fortlevnad är faktorer på samhällsnivå. Dessa faktorer är följande:<SPAN class="ft143">2</SPAN></P> <P class="p222 ft11">I. FAKTORER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ</P> <P class="p75 ft60">(beskriver fenomen som speglar och i viss utsträckning bestämmer minoritetens status i förhållande till majoriteten eller inom samhället i stort)</P> <P class="p672 ft8"><SPAN class="ft14">a)</SPAN><SPAN class="ft151">Politiskt – legala förhållanden </SPAN><SPAN class="ft11">(om minoritetsgruppen har någon grad av politisk autonomi eller allmänt om minoriteten har rättigheter att själva besluta om frågor som rör den egna gruppen)</SPAN></P> <P class="p673 ft8"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft152">Majoritetssamhällets ideologi </SPAN><SPAN class="ft11">(hur majoritetssamhället uppfattar minoriteten och vilken behandling olika uppfattningar leder till, t.ex. i termer av pluralistisk, segregativ eller assimilatorisk policy gentemot minoritetsgruppen)</SPAN></P> <P class="p674 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft153">Språklagstiftning </SPAN>(om det i samhällets lagar finns särskilda bestämmelser om minoritetsspråkets officiella användning)</P> <P class="p674 ft8"><SPAN class="ft11">d)</SPAN><SPAN class="ft152">Implementering av minoritetspolitiken </SPAN><SPAN class="ft11">(om och i vilken utsträckning politiska beslut angående minoriteten i praktiken genomförs)</SPAN></P> <P class="p675 ft10"><SPAN class="ft53">2 </SPAN>Hyltenstam (1999) s 47–</P> <P class="p60 ft17">146</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p15 ft28">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p676 ft11"><SPAN class="ft14">e)</SPAN><SPAN class="ft151">Ekonomiska faktorer </SPAN>(t.ex. i vilken utsträckning industrialisering etc. är orienterade mot minoritetens eller majoritetens intressen eller om det finns balans mellan grupperna)</P> <P class="p677 ft11"><SPAN class="ft11">f)</SPAN><SPAN class="ft154">Sociokulturella normer </SPAN>(om normer i vanor, beteende, klädsel, språk etc. som gäller inom minoriteten är synliga i majoritetssamhället)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">g)</SPAN><SPAN class="ft152">Utbildning </SPAN>(vilka utbildningsresurser som är tillgängliga för minoriteten respektive majoriteten och om dessa resurser är jämt fördelade).</P> <P class="p679 ft52">Det finns anledning att kommentera dessa faktorer närmare. När det gäller <SPAN class="ft50">politiskt – legala förhållanden </SPAN>har regeringen uttalat att de nationella minoriteternas förbättrade möjligheter till inflytande skall vara ett av minoritetspolitikens mål. Det kan konstateras att vissa möjligheter till inflytande ges idag på nationell nivå genom de överläggningar som sker mellan företrädare för minoriteterna och ansvarigt statsråd. Som påpekats i delbetänkandet är detta dock knappast tillräckligt eftersom överläggningarna är konsultativa och hålls på ett generellt plan. Minoriteternas reella möjligheter att påverka måste, enligt min uppfattning, förbättras på nationell, regional och lokal nivå genom organiserat och strukturerat samråd. Ge- nom tydliga samrådsförfaranden förstärks även majoritetssamhällets budskap till minoriteterna att deras språk och kulturer är viktiga för samhället och att samhället är berett att ge sitt stöd för fortlevnaden. Regeringens möjlighet att förbättra förutsättningarna rörande denna faktor finns således och förslag till förbättringar har lämnats i delbetänkandet.</P> <P class="p680 ft49"><SPAN class="ft48">Majoritetssamhällets inställning </SPAN>till minoritetsspråken har mycket stor betydelse för om implementeringen av konventionsåtagandena skall lyckas och användningen av språken skall öka. Mi- noriteternas inställning till det egna språket påverkas nämligen starkt av majoritetens synsätt. Ett språk som har låg status i samhället och i majoritetens ögon, är inte lika attraktivt för minoriteten och detta påverkar de språkval som minoriteten gör. Minoritetsspråkens låga status i samhället är ju en av orsakerna till de pågående språkbytesprocesserna hos de nationella minoriteterna. När det gäller majoritetssamhällets ideologi kan noteras att regeringen genom erkännandet av de nationella minoriteterna och genom ratificeringen av Europarådets minoritetskonventioner gjort ett medvetet val att anamma en pluralistisk inställning gentemot dessa</P> <P class="p681 ft17">147</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft52">grupper och dessa språk. Konventionsåtagandena innebär också ett avståndstagande från ett assimilatoriskt synsätt, något som dessutom är uttryckligen förbjudet enligt ramkonventionen. Däremot kan man knappast säga att regeringens synsätt fått genomslag på det regionala och lokala planet, eftersom kunskapen om åtagandena gentemot de nationella minoriteterna och språken är så bristfällig. De gjorda utvärderingarna av minoritetspolitiken visar tyvärr också att det av regeringen anbefallda synsättet inte har fått genomslag i det bemötande som de nationella minoriteterna får inom förvaltningsområdena. För att det nya synsättet skall få det genomslag som krävs måste ett långsiktigt och medvetet attitydförändrande arbete genomföras, bl.a. genom ökad kunskapsspridning om dessa frågor. Förslag till förbättringar har lämnats i delbetänkandet. I detta slutbetänkande lämnas även förslag som syftar till att synliggöra de nationella minoriteterna och deras språk i majoritetssamhället.</P> <P class="p589 ft52"><SPAN class="ft50">Språklagstiftning </SPAN>nämns som en viktig faktor på samhällsnivå. Den nuvarande lagstiftningen om rätt att använda samiska, finska och meänkieli har haft en statushöjande effekt på dessa språk inom förvaltningsområdena. Språklagstiftning är därmed ett verkningsfullt verktyg för att påverka språkbevarandet i positiv riktning. Den nuvarande lagstiftningen har dock getts en begränsad geografisk räckvidd och ett begränsat innehåll och även effekterna blir därmed begränsade. Initiativet till förändringar ligger hos regering och riksdag. Förslag till förbättringar har lämnats i delbetänkandet.</P> <P class="p69 ft8">Implementering av minoritetspolitiken <SPAN class="ft11">och språklagstiftningen är en förutsättning för att de angivna rättigheterna skall kunna förverkligas. Om det finns ett gap mellan lagstadgade rättigheter och genomförandet av dessa rättigheter skapas en frustration hos minoriteterna och lagstiftningen får då inte den språkbevarande effekt som avsetts. Uppföljning av implementeringen är därför nödvändig. Ansvaret för denna uppföljning och ansvaret för att se till att tillkortakommanden rättas till ligger på regeringen. Även här har utredningen lämnat förslag till förbättringar, bl.a. inrättande av tillsyn.</SPAN></P> <P class="p235 ft41"><SPAN class="ft155">Ekonomiska faktorer </SPAN>nämns som en faktor som påverkar språkbevarandet. Med det avses bl.a. om det råder stora ekonomiska skillnader mellan majoriteten och minoriteter och om dessa grupper t.ex. har samma möjligheter i samhället. Bland de nationella minoriteterna hör framför allt romerna till dem som är ekonomiskt</P> <P class="p97 ft17">148</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p15 ft28">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft11">missgynnade i samhället. Många romer utsätts för diskriminering i t.ex. arbetslivet och på bostadsmarknaden.</P> <P class="p406 ft49">Ekonomiska faktorer har även betydelse för vissa typer av traditionella näringar som bedrivs av nationella minoriteter. Förutsättningarna för att driva olika näringar skiljer sig och det kan missgynna t.ex. rennäringen. Rennäringens fortlevnad är av mycket stor betydelse för den samiska kulturens och språkets bevarande. Re- geringen kan genom olika åtgärder skapa ekonomiska förutsättningar som förbättrar rennäringens möjligheter att fortleva.</P> <P class="p238 ft11">En annan aspekt av ekonomiska faktorer är att minoriteternas kulturutövning och minoritetsspråkiga kultur ges tillräckliga resurser och att minoriteter som grupp inte missgynnas i ekonomiskt hänseende. Med beaktande av antalet personer i Sverige som tillhör de nationella minoriteterna kan de medel som avsatts för de nationella minoriteternas kultur anses vara mycket små. Ansvaret för att avsätta tillräckliga medel för främjande av de nationella minoriteternas kulturer ligger på regeringsnivå.</P> <P class="p205 ft52">När det gäller <SPAN class="ft50">sociokulturella normer </SPAN>i det svenska samhället kan konstateras att minoriteternas vanor, beteende, klädsel och språk finns närvarande i det svenska samhället. På en del håll kan dock en negativ inställning från majoritetens sida hämma sådana uttryck från enskilda som tillhör de nationella minoriteterna. Ibland kan även sådana uttryck för minoritetstillhörighet föranleda direkt diskriminering. Till exempel utsätts romer som bär traditionell klädedräkt alltjämt för diskriminering.</P> <P class="p214 ft49"><SPAN class="ft48">Utbildning </SPAN>lyfts fram som en viktig faktor för språkbevarandet. Utbildningsfrågor är av central betydelse för minoritetsspråkens fortlevnad i Sverige, vilket även lyftes fram i delbetänkandet.<SPAN class="ft54">3 </SPAN>Om minoriteternas möjligheter att överföra språken till nästa generation inte säkerställs, kommer minoritetsspråken inte att bestå som levande språk i Sverige. Graden av språkbevarande påverkas således av antalet barn som ges möjligheter att tillägna sig språket i tillräcklig grad. Förskolans och skolans roll kan därmed vara av avgörande betydelse för enskildas möjligheter att tillägna sig minoritetsspråket tillräckligt väl. Utformningen av det regelverk som styr förskolans och skolans mål och verksamhet samt det regelverk som skall säkerställa måluppfyllelsen styrs av regeringen. Regeringen är också ansvarig för att Sverige uppfyller åtagandena rörande utbildning i minoritetskonventionerna. Förslag rörande utbildning har</P> <P class="p682 ft10"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>se delbetänkandet avsnitt 7.</P> <P class="p504 ft17">149</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">lämnats i delbetänkandet och fler förslag lämnas i detta slutbetänkande.</P> <P class="p67 ft11">Slutligen finns det ytterligare en mycket viktig faktor, förutom de som språkforskare räknar upp, som regeringen bär ett stort ansvar för. Det är <SPAN class="ft8">samordningen av de minoritetspolitiska frågorna </SPAN>på nationell nivå. Eftersom så många olika faktorer påverkar bevarandet av ett minoritetsspråk och eftersom dessa faktorer påverkar varandra sinsemellan, måste någon ha ett helhetsperspektiv i språkfrågorna. Detta helhetsansvar blir av avgörande betydelse för om olika språkbevarande åtgärder skall kunna få avsedd effekt. Det enda organ som kan ha ett helhets- och samordningsansvar för olika politikområden är regeringen.</P> <P class="p209 ft52">Problematiken kan exemplifieras med följande. Inom högskole- och universitetsvärlden finns minoritetsspråken finska och samiska representerade på flera platser och på flera institutioner. Varje sådan institution har stor betydelse för språkens ställning och fortsatta bevarande i Sverige. Samiskan och finskan är små språk på universiteten och de kan ha svårt att hävda sig i konkurrensen med andra språk som av majoriteten uppfattas som viktiga språk. Varje universitet och högskola ses som separata samhällsorgan som ensamma saknar möjligheter att ta ansvar för dessa språks framtid. Både Göteborgs och Lunds universitet har upphört att undervisa i finska språket, och för Lunds del skedde detta efter det att Sverige åtog sig ett folkrättsligt ansvar för finska språkets fortlevnad. Studenter boende i södra Sverige måste numera läsa finska i Köpenhamn. Denna utveckling är mycket olycklig för finska språkets fortlevnad och alla de sverigefinnar och andra som skulle vilja studera finska. Vem tar helhetsansvaret för denna utveckling? Enligt min mening måste det yttersta ansvaret ligga på regeringen. Endast regeringen har möjlighet att göra prioriteringar på nationell nivå och genom regleringsbrev och budgetfördelning ge de nationella minoritetsspråken de förutsättningar som krävs. Detta innebär också att man inom regeringskansliet måste ha en mycket god samordning i frågor som berör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken och att alla departement faktiskt observerar och beaktar konsekvenser för de minoritetspolitiska frågorna i sitt arbete.</P> <P class="p423 ft17">150</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p15 ft28">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p683 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft37">De nationella minoriteternas ansvar och delat ansvar</SPAN></P> <P class="p684 ft11">En rad språkbevarande faktorer berör de nationella minoriteterna på grupp- och individnivå. Dessa faktorer är följande:<SPAN class="ft38">4</SPAN></P> <P class="p37 ft11">II. FAKTORER PÅ GRUPPNIVÅ</P> <P class="p685 ft11">(faktorer som rör de interna förhållandena inom minoritetsgruppen)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">h)</SPAN><SPAN class="ft152">Demografi </SPAN>(bl.a. gruppens storlek, kärnområden, ålders- och könsfördelning, äktenskapsmönster)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">i)</SPAN><SPAN class="ft156">Språkförhållanden </SPAN>(om språket har status som officiellt språk, talas det i mer än ett land, dialekt- eller språksplittring, standardisering och modernisering, förhållandet mellan tal och skrift, graden av tvåspråkighet och språkbehärskning, gruppens språksyn, minoritetsspråkets status i förhållande till majoritetsspråket)</P> <P class="p686 ft11"><SPAN class="ft11">j)</SPAN><SPAN class="ft156">Heterogenitet/homogenitet </SPAN>(existensen av sociala, professionella och kulturell variation inom gruppen)</P> <P class="p687 ft11"><SPAN class="ft11">k)</SPAN><SPAN class="ft152">Näringar </SPAN>(om speciella sysselsättningar eller ekonomiska nischer innehas av gruppen)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">l)</SPAN><SPAN class="ft156">Typ av etnicitet </SPAN>(vilken typ av mobilisering för t.ex. språkbevarandefrågor som förekommer inom gruppen, eller om sådana frågor betraktas som viktiga över huvud taget)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">m)</SPAN><SPAN class="ft32">Intern organisation </SPAN>(t.ex. om det förekommer organisationer och sammanslutningar inom gruppen, om man har tillgång till ledare eller talesmän, samt om gruppen omfattar en utbildad elit)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">n)</SPAN><SPAN class="ft157">Institutioner </SPAN>(om det finns utbildning, kyrka, språkplanering, språkvård, forskning och kultur på språket)</P> <P class="p678 ft11"><SPAN class="ft11">o)</SPAN><SPAN class="ft152">Medier </SPAN>(om gruppen har egna tidningar, radio- och <NOBR>TV-sänd-</NOBR> ningar, särskilt på minoritetsspråket)</P> <P class="p688 ft10"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Hyltenstam (1999) s 47–</P> <P class="p504 ft17">151</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p689 ft11"><SPAN class="ft11">p)</SPAN><SPAN class="ft152">Kulturyttringar </SPAN>(om gruppens kulturella angelägenheter manifesteras genom berättartraditioner, musik, litteratur och teater etc.)</P> <P class="p582 ft49">Flera av de faktorer som språkforskare lyfter fram på gruppnivå är omständigheter som närmast är att se som givna objektiva förutsättningar som är svåra att påverka genom gruppens eller enskilda individers beteende. Sådana faktorer är t.ex. demografi, språkförhållanden, gruppens heterogenitet respektive homogenitet.</P> <P class="p210 ft52">Rörande vissa av förhållandena går det dock att göra aktiva och medvetna val som påverkar förutsättningarna för minoritetsspråkets fortlevnad. Det är t.ex. gruppens språksyn (se språkförhållanden), hur gruppen mobiliserar sig i språkfrågor och driver språkbevarandefrågor (se typ av etnicitet). <SPAN class="ft50">Intern organisation </SPAN>är också en fråga där gruppens egna engagemang blir avgörande, dels för effektiviteten i det egna språkarbetet, dels hur väl man lyckas göra sin stämma hörd i majoritetssamhället.</P> <P class="p76 ft60">En del av de uppräknade faktorerna på gruppnivå är områden där det finns ett delat ansvar mellan de nationella minoriteterna och samhället.</P> <P class="p111 ft11">En nationell minoritet som har egna <SPAN class="ft8">institutioner</SPAN>, såsom skolor, språkvårdande organ, kulturinrättningar etc., är bättre rustad för att stärka det egna språkets fortlevnad. Det ger större möjligheter för minoriteten att arbeta aktivt med språkbevarande. För att de nationella minoriteterna skall kunna skaffa sig egna institutioner krävs starkt engagemang och eget ansvarstagande. Ofta krävs det också stöd från samhället för att kunna starta sådana egna institutioner i form av t.ex. ekonomiskt stöd. Skapandet av institutioner för de nationella minoriteterna är således ett område där majoritetssamhället kan bistå minoriteterna. Ansvaret att sedan nyttja dessa egna institutioner på ett sätt som främjar språkbevarandet ligger på minoriteten.</P> <P class="p210 ft52">Tillgången till egna minoritetsspråkiga media är ett liknande område där det krävs gemensamt engagemang och delat ansvar. Att driva egna <SPAN class="ft50">media </SPAN>kräver stora ekonomiska resurser och samhällets stöd blir en nödvändighet. Regeringen kan på olika sätt främja skapandet och utvecklandet av minoritetsspråkiga media.</P> <P class="p210 ft41">De nationella minoriteterna bär ett stort eget ansvar för de <SPAN class="ft155">kulturyttringar </SPAN>som finns inom gruppen. Samhället kan bistå gruppen genom främjandeåtgärder inom olika kulturområden. Sveriges åta-</P> <P class="p675 ft17">152</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p15 ft28">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p690 ft41">ganden enligt minoritetsspråkskonventionen innebär också ett ansvar för att stödja och främja de nationella minoriteternas kultur.</P> <P class="p443 ft11">III. FAKTORER PÅ INDIVIDNIVÅ</P> <P class="p691 ft11">(faktorer som rör den individuella minoritetsmedlemmens språkliga beteende)</P> <P class="p692 ft60"><SPAN class="ft11">q)</SPAN><SPAN class="ft158">Språkval </SPAN>(i vilken utsträckning och i vilka domäner den tvåspråkiga minoritetsmedlemmen väljer minoritetsspråket i interaktion med andra tvåspråkiga)</P> <P class="p693 ft11"><SPAN class="ft11">r)</SPAN><SPAN class="ft151">Socialisation </SPAN>(speciellt med avseende på hur de två aktuella språken används i barnuppfostran).</P> <P class="p694 ft49">Faktorerna på individnivå är områden där de nationella minoriteterna bär ett huvudansvar för sitt eget agerande och för om revitalisering kan komma tillstånd. Den enskilde individen kan genom sitt <SPAN class="ft48">språkval </SPAN>till viss del välja att främja språkbevarande och upprätthållande av språkdomäner. Individens språkval görs dock i ett socialt sammanhang där människors handlande påverkas av andras handlande. Det innebär att språkvalet ofta görs i samspel med andra individer, vilket innebär att andra individers språkval också påverkar den enskilde. Samtidigt ger detta den enskilde individen möjligheter att påverka andras beteende i positiv riktning.</P> <P class="p205 ft49">Detta innebär att t.ex. språkligt assimilationstryck från omgivningen eller minoritetsspråkets låga status kan påverka den enskilde individens val. Majoritetens negativa inställning till minoritetsspråket kan hämma enskildas val att tala minoritetsspråket. Om minoritetsspråkets ställning är starkt hotad, kan det av en del uppfattas som hopplöst att lära sig språket och nyttan med språket uppfattas kanske inte som så stor. Av andra individer kan hotet mot språkets existens däremot uppfattas som ett extra starkt skäl att arbeta med revitalisering och att värna det egna språkets fortlevnad.</P> <P class="p205 ft11">Den andra faktorn på individnivå är <SPAN class="ft8">socialisation </SPAN>t.ex. hur minoritetsspråket används i barnuppfostran. Föräldrar kan göra medvetna val att tala minoritetsspråket hemma och därigenom aktivt verka för att minoritetsspråket förs över till nästa generation. Som påpekats i delbetänkandet är det inte någon enkel uppgift att fostra ett barn till <SPAN class="ft8">additiv tvåspråkighet</SPAN><SPAN class="ft23">5</SPAN>, i minoritetsspråket och i</P> <P class="p695 ft10"><SPAN class="ft53">5 </SPAN>dvs. att inlärning av ett andra språk inte sker på bekostnad av det första språket</P> <P class="p504 ft17">153</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Vems är ansvaret för att minoritetsspråken fortlever?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">svenska. Det krävs medvetenhet, kunskap, envishet och konsekvens av föräldrarna. Det kan vara en svår uppgift om endast en förälder talar minoritetsspråket och särskilt när det inte finns andra individer som talar minoritetsspråket i omgivningen.</P> <P class="p67 ft11">Samtidigt är det ingen annan än familjen som kan bestämma om ett barn skall lära sig minoritetsspråket. Ansvaret för detta ligger således inom familjen. Familjen kan välja att aktivt stödja barnets språkutveckling och på olika sätt främja hans eller hennes möjligheter att tillägna sig minoritetsspråket. I detta svåra arbete behöver familjen stöd och aktiv hjälp från förskola och skola. Barn som har möjlighet att tillägna sig minoritetsspråket i hemmet och vars språkutveckling stöds och förstärks av skolans arbete har goda förutsättningar att bli additivt tvåspråkiga och därmed tillägna sig minoritetsspråket tillräckligt väl för att själva kunna föra språket vidare.</P> <P class="p235 ft11">Insikten om minoritetens eget ansvarstagande i en revitaliseringsprocess är nödvändig. Språkforskare talar om att minoriteter måste göra ett ställningstagande som bygger på medvetenhet. Ta- lare av minoritetsspråket måste klargöra för sig själva varför språket håller på att försvinna, vad som kan göras för att hindra det, och inte minst vad de själva är redo att göra för att hindra det.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Denna insikt har bl.a. uttryckts på följande sätt i Sametingets värdegrund för den samiska språkpolitiken:</P> <P class="p696 ft84">Vi inser att en stor del av ansvaret för framtiden ligger hos oss själva.<SPAN class="ft159">7</SPAN></P> <P class="p234 ft11">Om minoriteten når denna insikt och dessutom ges nödvändiga verktyg för att arbeta vidare med språkfrågorna, finns goda förutsättningar för att revitalisera minoritetsspråket. Samhället kan stärka och stödja de nationella minoriteterna i denna svåra uppgift genom att skapa ett språkbevarande klimat och genom att bistå med konkreta verktyg. De nationella minoriteterna ges därmed makt att styra och forma sin egen framtid.</P> <P class="p697 ft58"><SPAN class="ft70">6</SPAN><SPAN class="ft56">Leena Huss: ”Sverigefins revitalisering – finns den?” i Heidi Hansson (m.fl. (red): ”När språk och kulturer möts – Festskrift till Tuuli Forsgren” (2002) s 46</SPAN></P> <P class="p329 ft10"><SPAN class="ft70">7</SPAN><SPAN class="ft68">Sametinget: ”Start för en offensiv samisk språkpolitik – Handlingsprogram” (2004) se bilaga 8.</SPAN></P> <P class="p89 ft17">154</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <P class="p698 ft80"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft79">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN></P> <P class="p699 ft8">Utredarens analys skall enligt tilläggsdirektivet omfatta en bedömning av intresset och behovet hos enskilda samer av en utvidgad lagstiftning om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla i även i det sydsamiska området, eller andra åtgärder. Utredaren skall vidare ge företrädare för den samiska minoriteten möjlighet att framföra sina synpunkter.</P> <P class="p49 ft8">I detta avsnitt redovisas de synpunkter som kommit fram under utredningens arbete från enskilda samer och samiska företrädare, dels rörande behov och intresse av ett utvidgat förvaltningsområde, dels andra synpunkter om språkliga behov och synpunkter som lämnats om det samiska språket och dess möjligheter att fortleva i Sverige.</P> <P class="p700 ft26"><SPAN class="ft26">7.1</SPAN><SPAN class="ft37">Synpunkter från företrädare för samer</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Ett av den svenska minoritetspolitikens mål är att stärka minoriteternas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Det fortsatta arbetet med utvecklandet av minoritetslagstiftningen måste därför, enligt min mening, ske i nära samarbete med representanter för de nationella minoriteterna. Det är minoriteterna själva som bäst vet vilka behov och förutsättningar de har. Synpunkter från enskilda samer och företrädare för samiska organ har därmed utgjort en mycket viktig del av underlaget för utredningens bedömningar.</P> <P class="p280 ft8">För att nå den samiska befolkningen och för att få in synpunkter från samer rörande de språkliga behoven har utredningen vänt sig till de samiska nätverk som finns i form av samiska organisationer och föreningar, som samebyar, Svenska Samers riksförbund (SSR), samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, myndigheter som Sametinget, Sameskolstyrelsen, och institutioner som Samernas utbildningscentrum och Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum. En rad vär-</P> <P class="p701 ft17">155</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">defulla synpunkter från enskilda samer har även framkommit vid de möten med organisationer och institutioner och andra som utredningen haft. För att inhämta synpunkter från enskilda samer om deras språkliga behov har även en enkätundersökning genomförts i det sydsamiska området.</P> <P class="p76 ft8">I det följande ges en redogörelse för de synpunkter som lämnats. Synpunkter som framkom vid utredningens besök vid Samernas utbildningscentrum och Sameskolstyrelsens kansli redovisas i senare avsnitt.</P> <P class="p365 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Sametinget</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Sametinget/ Sámediggi/ Sámedigge/ Saemiedigkie leder det samiska språkarbetet. Insatser görs inom språkvården och utvecklandet av det samiska språket och ett arbete för att revitalisera samiskan har påbörjats. Ett handlingsprogram, ”<SPAN class="ft11">Start för en offensiv samisk språkpolitik</SPAN>” antogs av Sametingets plenum i februari 2004 och innebär ett politiskt ställningstagande för ett medvetet långsiktigt arbete för att revitalisera samiskan. Som ett led i revitaliseringsarbetet har Sametinget anordnat alfabetiseringskurser för vuxna samer som vill förbättra sina kunskaper i samiska och lära sig läsa och skriva på samiska. Frågan om en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska har drivits av Sametinget under flera år.</P> <P class="p702 ft8">I remissvaret på delbetänkandet<SPAN class="ft38">1 </SPAN>anför Sametinget att situationen för samiskan är allvarlig. På många håll i Sápmi pågår en språkbytesprocess som är långt framskriden. De flesta äldre samer har aldrig lärt eller endast bristfälligt fått lära sig att läsa och skriva på samiska. Många av de yngre har inte fått lära sig sitt modersmål. Samhällets skydd och stöd kommer att behövas om de samiska språken skall kunna fortleva och utvecklas i Sverige.</P> <P class="p67 ft8">Sametinget anför att det nationella ansvaret för det samiska språket bör samlas hos Sametinget. Det är högst otillfredsställande att varken det nationella ansvaret för det samiska språkets fortlevnad och utveckling eller resurserna är samlade hos den myndighet som skall verka för en levande samisk kultur och leda det samiska språkarbetet. Sametinget anser därför att dess ansvar bör utökas med uppdraget att för samerna och samiskans del säkerställa syftet med den av utredningen föreslagna lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Sametinget skall på eget initiativ eller efter</P> <P class="p703 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Yttrande, 19 sept 2005, JU2005/4822/D.</P> <P class="p60 ft17">156</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">anmälan vidta de åtgärder som behövs. Sametinget anser därför att det föreslagna nationella tillsynsansvaret för samiska språkets del bör läggas på Sametinget och inte på Länsstyrelsen i Stockholms län som föreslagits i delbetänkandet.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P> <P class="p98 ft8">Det antagna handlingsprogrammet klargör ambitionsnivån och den politiska viljeinriktningen för en offensiv samisk språkpolitik. Språkinsatsen blir Sametingets största satsning sedan myndigheten och det samiska parlamentariska systemet tillskapades. Sametingets utgångspunkt för språkarbetet är att samiskan skall vara ett officiellt och likvärdigt språk bredvid svenskan inom hela det samiska området oavsett vad som pekas ut som förvaltningsområde för samiska. Betydelsen av samiska som officiellt erkänt språk bör klarläggas. Det antagna språkprogrammet tar sikte på en samordnad språkkampanj under minst tio år med angivna mål som skall möjliggöra en språklig revitalisering. Värdegrunden och inriktningsmålen i handlingsprogrammet syftar till att främja, utveckla och bevara samiskan som ett livskraftigt språk för det samiska samhället och för samisk samhörighet.</P> <P class="p704 ft8">Staten har, enligt Sametinget, ett övergripande samhällspolitiskt ansvar för det samiska språket. Alla samer har rätt till sitt språk. Samiska skall kunna utvecklas till ett komplett och samhällsbärande språk. Sametinget efterlyser en samordnad språkpolitik från regeringen för det samiska språket.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>En hög ambitionsnivå från samiskt håll i språkfrågorna kräver hjälp från det svenska samhållet, genom lagstiftning, tillgång till resurser och faktiskt genomförda och samordnade myndighetsinsatser. En samordnad språkstimulerande politik efterfrågas inte minst för att få bättre effekter av de resurser som redan finns, bl.a. efterlyses ett mer samlat synsätt i regleringsbreven som rör den samiska språkutvecklingen. Det är idag oklart vilket departement som har huvudansvaret för samepolitikens olika områden.</P> <P class="p705 ft8">Erkännandet av samiskan innebär att statens ansvar har ökat för att tillhandahålla ekonomiska resurser för att bevara, utveckla och främja det samiska språket. Det kan, enligt Sametinget, inte anses rimligt att myndigheten skall behöva söka externfinansierade bidrag för sina lagstadgade språkuppgifter. Sametinget har inte heller i samband med införandet av minoritetsspråklagstiftningen tilldelats extra resurser för att kunna möta reformarbetet.</P> <P class="p706 ft58"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft56">se delbetänkandet avsnitt 6.5.</SPAN></P> <P class="p266 ft10"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft83">Sametingets skrivelse till regeringen: ”Hemställan om samordnad språkpolitik för det samiska språket och om aktuella insatser”, 28 jan 2005, JU2005/987/D.</SPAN></P> <P class="p599 ft17">157</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p707 ft8">Rätten till grundläggande språkutbildning för alla åldrar skall, enligt Sametinget, poängteras. Alla samer skall ha möjlighet att få en god tvåspråkighet. Modersmålsundervisningens och modersmålsstödets ställning i Sverige behöver förstärkas. Det är stor skillnad mellan de rättigheter som samiska elever har och de faktiska möjligheterna därtill. Sametinget efterlyser ett kraftfullare agerande från statens sida. Sametinget tillstyrker det av utredningen lämnade förslaget att ändra bestämmelser om rätt till modersmålsundervisning samt förslaget om Skolverkets skärpta tillsyn. De samer som berövats sitt språk skall ges möjligheter att återerövra och komplettera det samiska språket. Rätt till vuxenutbildning i samiska som modersmål och studiestöd behöver införas. Samiska måste införas som ett vuxenstudieämne och korttids- och internatbidrag för vuxna skall kunna anvisas som statsbidrag.</P> <P class="p708 ft8">Sametinget anför att statens hjälp behövs för att synliggöra det samiska språket, vilket innefattar bl.a. ett vidgat bruk i offentlig miljö och främjandet av samiska språkmiljöer. Sametinget har inget att anföra mot en samlad lagstiftning som reglerar samtliga nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det är enligt myndigheten viktigt att vid granskning av vidtagna åtgärder på minoritetspolitikens område beakta att samiskan har tre varieteter, trots att man i lagen inte definierat dem som språk.</P> <P class="p76 ft8">När det gäller arbete med översynen av det samiska förvaltningsområdet, utgår Sametinget från att även övriga brister i den nuvarande språklagen samt dess tillämpning ses över. Enligt Sametinget behövs det en höjning av ambitionen och en mer seriös uppföljning av lag och tillämpning. De flesta myndigheterna saknar helt personal med kunskaper i samiska. Ambitionsnivån för myndigheternas språkförmåga måste höjas. Språkkunskaper i samiska skall vara meriterande och efterfrågas vid rekrytering av all offentliganställd personal inom förvaltningsområdet. De som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet använda en klar och begriplig svenska och samiska. Vidare bör det uppmärksammas på vilket sätt myndigheter uppmuntrar och informerar samisktalande att använda sitt språk. Det behövs regler om utökad skriftlig användning av samiska. En officiell användning av ett språk förutsätter att språket kan användas skriftligt. Vidare behöver krav ställas på förbättrad kontroll och uppföljning av de statsbidrag som lämnas med anledning av minoritetsspråkslagstiftingen.</P> <P class="p709 ft17">158</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p577 ft8">Sametinget anser även att arbetet med ett fortsatt stöd och uppmuntran av <NOBR>IT-stöd</NOBR> för samiskan är synnerligen angeläget. Arbetet med uppbyggnad av språkteknologisk grundteknologi för samiska språk bör ges hög prioritet. Det är ett övergripande statligt ansvar att säkerställa detta.</P> <P class="p72 ft8">Utredningen har beretts möjlighet att träffa Sametingets plenum i Kiruna i november 2005 för att diskutera språkfrågorna och Sametingets förslag att myndigheten skall ges tillsynsansvaret för genomförandet av minoritetsspråklagstiftningen rörande samiska. Sametingets plenum gav bl.a. uttryck för en tydlig vilja att åta sig det nationella ansvaret för genomförandet av lagstiftningen rörande nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller det samiska språket. Det anfördes att det även är viktigt att Sametinget tillförs ytterligare resurser för att utföra denna uppgift. Annars finns det risk för att det nuvarande språkarbetet försämras om myndigheten tillförs en tillsynsuppgift utan att ytterligare medel avsätts för detta ändamål.</P> <P class="p705 ft8">Vidare efterlystes sanktionsmöjligheter gentemot kommuner och myndigheter som inte fullgör sina skyldigheter enligt språklagstiftningen. Den nuvarande uppföljningen som görs av Länsstyrelsen i Norrbottens län fungerar dåligt. Det finns anledning att tro att en tillsyn, som läggs på samma myndighet som leder det samiska språkarbetet, skulle fungera bättre. Sametinget har starka incitament för att få språklagstiftningen att fungera, eftersom man har uppgiften att värna det samiska språkets fortlevnad. Sametinget skulle ha bättre möjlighet att bistå kommunerna genom att peka ut redskap eller resurser som kan användas för att uppnå bättre språklig service på samiska i kommunerna och hos myndigheterna.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen har även träffat tjänstemän som arbetar med språkarbete och språkvård inom Sametinget. Förutom det som framkommit ovan anfördes bl.a. behovet av att i minoritetsspråkslagstiftningen införa en bestämmelse om att en enskild har rätt till skriftligt svar och beslut. Anledningen till detta är att lagstiftningen ”haltar” idag. Om en enskild skall driva ett myndighetsärende på samiska behöver den enskilde av rättsäkerhetsskäl även kunna få ett skriftligt svar och inte endast en muntlig översättning av ett beslut e.dyl. till samiska. Skulle ett fel eller misstag begås i samband med myndighetsutövningen kan den enskilde inte visa att lämnad översättning var missvisande eller felaktig. Den bristande rätten till skriftlighet kan således vara ett hinder mot att en enskild väljer att uträtta sitt ärende på samiska.</P> <P class="p710 ft17">159</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p707 ft8">En annan aspekt är att det samiska språket utvecklas genom att ett skriftligt förfarande införs, dels ges den enskilde möjligheter att utveckla det egna språket genom att samiska används vid handläggningen, dels utvecklas myndighetsspråket på samiska genom att myndigheterna skulle bli tvungna att använda sig av samiska i skriftliga sammanhang. Detta skulle leda till att det samiska språket får större möjligheter att utvecklas till ett samhällsbärande språk. En ytterligare aspekt är att kommunerna knappast behöver anstränga sig idag när det gäller service på samiska. Om krav på skriftlighet ställdes, skulle kommunerna verkligen behöva rekrytera personal med språkkunskaper. Om det fanns sådan personal skulle sannolikt även ambitionsnivån och möjligheterna att ge allmänheten service på samiska höjas.</P> <P class="p56 ft8">En annan fråga som lyfts fram av tjänstemännen är Sametingets alfabetiseringsarbete. Intresset från vuxna samer att lära sig läsa och skriva bättre på samiska har varit oerhört stort. De avsatta medlen för detta har dock inte varit tillräckliga för att möta det behov som finns bland den samiska befolkningen. Många har inte kunnat delta därför att antalet platser varit begränsade och detta har lett till frustration. Med tanke på revitaliseringen av samiskan är det mycket viktigt att kunna möta det behov som finns och kunna ge vuxna samer de kunskaper de efterfrågar. Många samer som vill delta i alfabetiseringskurserna är äldre och skulle därmed inte vara berättigade. Mot bakgrund av att många samer blivit berövade sitt samiska språk är detta mycket olyckligt. Alla som anser sig ha behov av alfabetisering skall ha rätt till det.</P> <P class="p366 ft8">Tjänstemännen anförde en rad synpunkter på hur nuvarande lagstiftning tillämpas och följs upp. Till exempel är den service som idag ges i kommunerna i enlighet med lagen om rätt att använda samiska nästan uteslutande på nordsamiska. Det förefaller i allmänhet inte finnas någon beredskap på syd- eller lulesamiska. Länsstyrelsen har i sin uppföljning inte granskat denna fråga. Även syd- och lulesamer måste kunna få sina rättigheter tillgodosedda så som avsetts i lagstiftningen. Sametinget har inte heller getts tillräckliga möjligheter till samråd med länsstyrelsen när uppföljningen av kommunernas insatser har gjorts. Ofta har Sametinget god kunskap om hur förhållandena är på lokal nivå när det gäller enskilda samers möjligheter att nyttja de rättigheter som lagen stipulerar. Sametinget har med sin språkkompetens även bättre förutsättningar att bedöma kommunernas gjorda insatser än länsstyrelsen.</P> <P class="p711 ft17">160</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p577 ft8">Tjänstemännen anförde även att översättningar till samiska ofta är ett problem idag. När myndigheter beställer översättningar varierar kvaliteten på översättningarna. Det är angeläget att offentliga organ och myndigheter kvalitetssäkrar sina översättningar. Det vore önskvärt att Sametingets expertis användes mer för att säkerställa kvaliteten på översättningar som görs eller att Sametinget kunde bistå i utarbetandet av bättre rutiner. Myndigheter och kommuner saknar i allmänhet kompetens för att avgöra om översättningar uppfyller kvalitetskraven. Sametinget kan t.ex. bistå med information om kunniga översättare och tolkar.</P> <P class="p12 ft8">Ett område där insatser behöver göras omgående enligt Sametingets språkvårdare är inventering och medveten dokumentering av gamla termer på samiska. Det bör vara ett prioriterat område eftersom många äldre samer har stor kunskap om gamla ord och termer som riskerar att gå förlorade om de inte dokumenteras snart. Språket är en kunskapskälla. Traditionell kunskap riskerar att gå förlorad om språket försvagas när de äldre kulturbärarna går bort. Det är därför angeläget att systematisk dokumentering sker av de hotade samiska varieteterna inom en snar framtid. Om terminologin och kunskapen går förlorad finns det inget sätt att återuppbygga den i efterhand.</P> <P class="p354 ft8">När det gäller revitalisering av sydsamiskan måste man arbeta på ett sådant sätt att alla åldrar tas med i språkarbetet. Många av de äldre har fortfarande en levande samiska och denna kunskap skall man bygga vidare på. Det behövs ett språkarbete som involverar alla åldrar och där utgångspunkten är att språket är en del av ett samiskt sammanhang. På finsk sida där man genomfört lyckat samiskt revitaliseringsarbete, har man i språkarbetet utgått från sociala traditionella samiska aktiviteter där alla åldersgrupper deltagit. En stor del av arbetet har varit inriktat på återskapandet av en stark samisk identitet och traditionella samiska värden och där har språket spelat en central roll. I Finland har man satsat särskilt på att få med de äldre eftersom dessa kulturbärare kan förmedla det samiska arvet till de yngre. Många samer har passiva kunskaper i samiska och det gäller att locka fram dessa på ett positivt sätt.</P> <P class="p712 ft17">161</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Svenska Samernas Riksförbund</SPAN></P> <P class="p87 ft9">Svenska Samernas Riksförbund/ Sámiid Riikkasearvi, SSR, är en intresseorganisation som företräder samiska intressen i Sverige. Samebyar och sameföreningar runt om i landet är anslutna till SSR.</P> <P class="p111 ft8">Utredningen har deltagit vid SSR:s landsmöte i Tänndalen i augusti 2005. Vid landsmötet hade utredningen tillfälle att informera om sitt arbete och diskutera språkfrågor med samiska företrädare som deltog i landsmötet. Ett antal samer som arbetar med språkfrågor hade särskilt bjudits in.</P> <P class="p713 ft8">SSR har även inkommit med synpunkter på utredningens delbetänkande.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>I remissvaret anförs bl.a. följande. Samerna har en särställning i Sverige i egenskap av nationell minoritet och ursprungsfolk. Svenska staten har därför ett särskilt ansvar för att samernas kultur skyddas. Språket har en mycket central och viktig roll i den samiska kulturen. I stora delar av Sápmi, och särskilt i de sydligare områdena, har språket försvagats och i vissa delar försvunnit. SSR anser att det är mycket viktigt att det vidtas konkreta åtgärder för att språket skall leva vidare och för att stärka samiskan som språk.</P> <P class="p76 ft8">SSR anser att samernas ställning som ursprungsfolk gör att också andra konventioner än Europarådets minoritetskonventioner kan få betydelse för skyddet av det samiska språket. Frågan om hur språket ska hanteras är en viktig del av samernas självbestämmande och det är därför viktigt att samerna finns med i utarbetandet av reglerna för vilka skyldigheter staten har. SSR betonar Sametingets ställning som företrädare för samerna. Det är därför viktigt att belysa hur t.ex. Sametingslagen kan användas för att skydda språket. En annan viktig fråga att belysa är, enligt SSR, hur riksdagens beslut att erkänna samerna som en minoritet i Sverige med rätt till eget språk och egen kultur har betydelse för ratificeringen av ILO- konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk.</P> <P class="p56 ft8">Det samiska samhället är en tillgång för det svenska samhället och det är viktigt att den samiska kulturen får möjlighet att utvecklas. Språket har då en särskild ställning. I dagsläget är dock det samiska samhället utsatt för hårda påfrestningar. Detta gäller särskilt renskötselns möjligheter att fortleva. Enligt SSR utgör renskötseln en viktig kulturbärare som också förvaltar det samiska språket. Dessa aspekter bör, enligt SSR, belysas av utredningen.</P> <P class="p76 ft8">Frågan om det samiska språkets ställning bör behandlas som en del av den samepolitik som förs. SSR anser därför att utredningen</P> <P class="p391 ft10"><SPAN class="ft53">4 </SPAN>Yttrande, 30 sept. 2005, JU 2005/4822/D.</P> <P class="p60 ft17">162</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">bör överväga att frågor som rör det samiska språket ska inarbetas i de lagar som rör samerna. SSR tillstyrker bl.a. det i delbetänkandet lämnade förslaget att en ny lagstiftning rörande de nationella minoriteterna skall omfatta hela landet. Det är viktigt att även de samer som bor utanför förvaltningsområdet också omfattas av reglerna. Vidare anser man att det är viktigt att det finns en tydligare styrning av kommunerna i dessa frågor och att ansvaret för tillsynen, för det samiska språkets del, bör ligga på Sametinget.</P> <P class="p425 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft111">Svenska kyrkans samiska råd</SPAN></P> <P class="p52 ft8">Samiska rådet i Svenska kyrkan/ Sámi Girkoraddi/ Same Girkkoráde/ Saemien Gårhkoeraerie tillstyrker i sitt remissvar på delbetänkandet en rad förslag.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Samiska rådet anför att det behövs kraftfulla insatser för att lule- och sydsamiskan ska hållas levande och yrkar att ett förvaltningsområde även inrättas i det sydsamiska området. Samiska rådet föreslår även bl.a. dokumentation, undervisning och kulturstöd.</P> <P class="p50 ft8">Vidare anser Samiska rådet att utbildningsfrågorna är mycket viktiga och föreslår att kraftiga åtgärder vidtas, såsom rätt till samisk barnomsorg och utökade skoltimmar i samiska.</P> <P class="p411 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft111">Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum drivs som en stiftelse sedan 1998/99 i Östersund. Sedan dess tillkomst utgör Gaaltijes verksamhet ett samlande kraft och mötesplats i det sydsamiska området och den har blivit en viktig samisk institution i regionen. Verksamheten omfattar en rad områden, bl.a. arbetar man med att stärka sydsamernas språk och kultur och näringsliv.</P> <P class="p714 ft8">Gaaltije anför bland annat följande i sitt remissvar på delbetänkandet.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Den samiska kulturen är utsatt och sårbar på grund av att den moderna välfärdsstaten utvecklat en press mot konformitet som är svår att skapa starka motvikter mot. Det sydsamiska samhället och kulturen befinner sig i ett utsatt läge beroende på att samhället är litet och att befolkningen är utspridd över ett stort område. Denna kunskap är viktig för att förstå vilka insatser som</P> <P class="p715 ft58"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft56">Yttrande, 26 sept. 2005, JU 2005/4822/D.</SPAN></P> <P class="p246 ft10"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft65">Yttrande, 29 sept. 2005, JU 2005/4822/D.</SPAN></P> <P class="p504 ft17">163</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">behöver göras för att stärka det sydsamiska språket och kulturen. Befolkningen har begränsade möjligheter att konsolidera och utnyttja samiskt språk utanför ett kärnområde. Masskommunikationen har fått ökad betydelse och inflytande i samhället.</P> <P class="p268 ft69">Särskilt allvarligt har det varit när det samiska språket drabbats av detta konformitetstryck. Visserligen kan den enskilde samen anse sig ha del i och bära vidare den samiska kulturen även om han eller hon inte behärskar språket, men språket är den viktigaste kulturbärande faktorn. Språket kan i viss mening sägas vara bärare av ett folks historia. I det finns inbäddat uttryck för social och ekonomisk organisation, för myter och trosföreställningar, för rättsföreställningar och värderingar. Möjligheterna att föra dessa ting vidare förvittrar om de adekvata språkliga uttrycken försvinner…</P> <P class="p716 ft8">Gaaltije poängterar i remissvaret att den anser att riksdagens beslut att erkänna samerna som en minoritet i Sverige med rätt till eget språk och egen kultur är ett avgörande steg mot en ratificering av ILO:s konvention nr 169. Det nationella tillsynsansvaret för minoritetslagstiftningens tillämpning, skall när det gäller det samiska språket ges till Sametinget och inte länsstyrelsen. När det gäller inflytande för de nationella minoriteterna räcker det inte med att en dialog förs med beslutsfattarna och utredningens förslag att inflytande skall ges ”så långt det är möjligt” innebär en för svag skrivning.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Samiskt inflytande finns reglerat i Sametingslagen och det naturliga vore att reglera frågan där. För att de nationella minoriteterna skall ges det inflytande som minoritetskonventionerna förutsätter måste minoriteterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna driva olika frågor. Det är viktigt för det samiska samhället och dess kultur- och näringsliv att det finns egna institutioner som kan fungera som bas för nödvändiga insatser för utveckling. Efterfrågan på kunskap och behovet av insatser har varit stora i det sydsamiska samhället och Gaaltije har därför bedrivit verksamhet inom olika områden. Gaaltie tillstyrker utredningens förslag att storleken på nuvarande ekonomiska stöd till de organisationer som företräder nationella minoriteter måste höjas.</P> <P class="p717 ft10"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>se förslag till 4 § lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P> <P class="p60 ft17">164</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft111">Sáminuorra</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Sáminuorra är en rikstäckande organisation för samiska ungdomar bosatta i Sverige. Organisationen arbetar aktivt för det samiska språkets överlevnad. Utredningen har träffat styrelsen för Sáminuorra för att diskutera unga samers behov och intressen på språkområdet. Organisationen har även inkommit med ett yttrande till utredningen.</P> <P class="p72 ft8">I yttrandet till utredningen konstateras bl.a. att det i nuläget finns ett stort antal samer som inte behärskar sitt språk och de flesta som faktiskt gör det tillhör den äldre generationen. Detta är speciellt framträdande i det sydsamiska området. Sáminuorra anser att det sydsamiska området borde ha inkluderats redan 1999. Ett utökat förvaltningsområde kommer på sikt att höja statusen på det samiska språket och särskilt den sydsamiska varieteten.</P> <P class="p12 ft8">Sáminuorra lyfter fram utbildningsfrågornas betydelse för det samiska språkets fortlevnad och uttalar att det finns en oerhörd efterfrågan på utbildning inom alla nivåer bland den samiska befolkningen. Det finns i förvaltningsområdet ett stort behov av olika typer av utbildning i samiska i människors närmiljö och även distans- och internetkurser. Samer behöver mer information om de utbildningsmöjligheter och även framtidsmöjligheter som finns. Väldigt många sydsamer, som ungdomsförbundet kommer i kontakt med, upplever en frustration över att de inte kan sitt språk, men också över att det finns så få arenor att återerövra det på. Därför behöver fler möjligheter till utbildning på samiska införas. Undervisningen i samiska måste utökas inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan och det finns även ett stort behov av postgymnasiala utbildningar.</P> <P class="p354 ft9">Sáminuorra för fram frågan om vuxnas möjlighet att överföra samiska till sina barn och möjligheterna att stödja barns språkutveckling:</P> <P class="p603 ft69">Många av dagens unga samiska föräldrar har inte fått lära sig språket hemma vilket gör det än viktigare att samiska barn erbjuds samisk barnomsorg och omfattande samisk undervisning redan i början av skoltiden.</P> <P class="p718 ft14">För att ge vuxna möjligheter till undervisning i samiska är det viktigt att utbildningsinstitutioner som vänder sig till vuxna får mer resurser. Samernas utbildningscentrum är en skola med stor utvecklingspotential och lång erfarenhet av samisk utbildning. Med hjälp av videokonferensteknik och distansutbildningar har skolan ett brett upptag-</P> <P class="p719 ft17">165</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p720 ft14">ningsområde och är genom sina utbildningar en viktig aktör för att stärka det samiska språket.</P> <P class="p234 ft9">För att förbättra samiska familjers möjligheter och kunskaper om möjligheterna att få samisk undervisning föreslår Sáminuorra inrättandet av en studievägledare för specifikt samiska frågor:</P> <P class="p721 ft69">Samiska skolelever har idag rätt att läsa samiska både i grundskolan och på gymnasiet. Trots detta nekas många samiska elever undervisning i samiska. Ofta har skolorna liten kunskap både om vilka regler som gäller och hur man hittar lärare. Även elever och föräldrar har liten kännedom om vad de kan kräva och svårt att hävda sig gentemot skolan. Det är inte ovanligt att skolorna går ut med felaktig information. För att komma till rätta med detta skulle ett sätt kunna vara att inrätta en studievägledartjänst som låg förslagsvis under Sametinget. Denna person skulle kunna stödja elever och föräldrar och hjälpa skolorna att få igång en fungerande samisk undervisning. Många skolor skyller på att det inte finns tillgång till lärare som kan undervisa i samiska och även där skulle studievägledaren bli en viktig resurs och nyckelperson som kan föreslå lärare för undervisning i samiska.</P> <P class="p722 ft8">Bristen på läromedel försvårar undervisningen i samiska och det är idag en akut brist på läromedel på alla de samiska dialekterna, men framför allt lule- och sydsamiska. Det behöver snarast avsättas mer resurser för att utveckla läromedel. I sitt yttrande poängteras även lärarbristen och möjligheterna att få fram nya lärare:</P> <P class="p723 ft142">Det finns redan idag en stor brist på lärare i samiska och vi menar att den kommer att öka i och med det utökade förvaltningsområdets införande. När det gäller att utbilda nya lärare är det av yttersta vikt att samiska integreras i lärarutbildningen. De lärarstudenter som vill få behörighet att undervisa i samiska ska inte tvingas ta det utanför sin utbildning, eftersom detta leder till att de antingen måste förlänga sin utbildning sen de tagit sin lärarexamen eller läsa parallellt med sin utbildning vilket kräver 200 % studietakt. En annan möjlighet är att universiteten har utbildningar både i hel- och halvfart, men för att detta ska vara möjligt måste universiteten få mer resurser specifikt till detta ändamål.</P> <P class="p724 ft14">För att locka fler att utbilda sig till lärare i samiska skulle avskrivningar av studieskulder vara ett bra alternativ.</P> <P class="p234 ft8">Rörande utvidgning av förvaltningsområdet för samiska anför Sáminuorra att fler översättare och tolkar måste utbildas för att det ska finnas möjligheter att använda i kontakt med myndigheter. Det är även en förutsättning för att kommunerna ska kunna uppfylla lagen. Sáminuorra ser därför att det är av yttersta vikt att kommu-</P> <P class="p42 ft17">166</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">nerna och landstingen internutbildar sin personal i samiska språket och uppmuntras till detta. Internutbildningar för kommun- och landstingspersonal kommer också att leda till ökad efterfrågan efter lärare i samiska. Sáminuorra efterlyser även hårdare tag mot de kommuner som inte uppfyller lagens nuvarande krav:</P> <P class="p725 ft12">Trots att de nu gått fem år sedan lagen om rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter trädde ikraft i Norrbotten brister alla kommuner som omfattas av nuvarande förvaltningsområde i sitt ansvar genom att inte följa de bestämmelser som införts. De har dessutom kunnat göra det utan påföljd. Vi finner att det är oacceptabelt och föreslår att man inför sanktioner snarast. Sanktioner mot den som bryter mot lagen skulle snabba på den process det innebär för kommunerna att uppfylla lagen. Detta tror vi också skulle bidra till att det samiska språket fick en högre status i samhället.</P> <P class="p376 ft8">Andra frågor som kom fram vid diskussionen med Sáminuorras styrelse var möjligheterna att på ett bättre sätt synliggöra det samiska språket och samerna i samhället. Detta skulle öka förståelsen för samers behov i samhället. Även icke samiska barn borde ha möjligheter att lära sig samiska i skolan. I skolorna borde man arbeta med olika samiska teman för att de icke samiska barnen får en bättre förståelse för det samiska. Behovet av större mediautbud och fler barn- och ungdomsböcker på samiska lyftes också fram. Det behövs olika typer av mediamaterial på samiska för barn och ungdomar som t.ex. data- och <NOBR>TV-spel</NOBR> och DVD- filmer med samisk textremsa.</P> <P class="p280 ft8">Sáminuorras styrelse anser att det är särskilt viktigt att satsa på samiskspråkig verksamhet som riktar sig till barn- och ungdomar, t.ex. språkbad och lägerverksamhet, för att stärka språket. Man borde överväga möjligheten att inför samiska ”välkomstpaket” som delas ut till nyblivna föräldrar som innehåller material om tvåspråkighet och möjligheterna att stödja barns språkutveckling. Den som är har kunskap har lättare att göra medvetna val för sina barn.</P> <P class="p425 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.6</SPAN><SPAN class="ft111">Samer utanför Sápmi</SPAN></P> <P class="p52 ft8">För att få en tydligare bild av de behov samer har på det språkliga området har utredningen även träffat samer boende utanför Sápmi. Cirka 10 procent av alla röstberättigade i Sametingsvalen bor utanför Sámpi. Sveriges åtaganden enligt Europarådets minoritetskonventioner gäller ju i hela landet, även om det finns ett starkare</P> <P class="p726 ft17">167</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">skydd inom det samiska förvaltningsområdet. Sameföreningen i Stockholm anordnade i oktober 2005 en sammankomst rörande språkfrågor där utredningen informerade om sitt arbete och där förutsättningarna för det samiska språkets fortlevnad diskuterades. Diskussionen kom främst att handla om samiska barns svårigheter att få modersmålsundervisning. Sameföreningen har drivit ett projekt kallat ”<SPAN class="ft11">Information om språkundervisning</SPAN>” för att stödja och informera samiska föräldrar om rätten till modersmålsundervisning. Projektet startades eftersom organisationens erfarenhet var att samiska barn i Stockholmsområdet ofta nekades modersmålsundervisning.</P> <P class="p56 ft8">Sameföreningen i Stockholm kommenterar situationen för det samiska språket bl.a. på följande sätt i remissvaret till delbetänkandet:</P> <P class="p727 ft12">Sameföreningen i Stockholm välkomnar initiativet att förstärka minoritetsspråklagarna eftersom nuvarande lagstöd inte räcker till, det är särskilt viktigt att förbättra barnens möjligheter att få modersmålsundervisning. Men vi anser också att det krävs ett helhetsgrepp när det gäller att höja statusen på användandet av samiska, för språkets överlevnad. Rätten till språk skall knytas till individ och inte till geografiskt område… När det gäller samiska innebär analfabetism i det egna språket också ett demokratiskt problem, eftersom språkkunskaper kopplas till rösträtt till Sametinget. Ju färre samer som behärskar språket desto färre ges i förlängningen möjlighet att rösta i sina egna angelägenheter. Vi finner det anmärkningsvärt, och beklagansvärt att sydsamiskan inte redan från början inkluderades i det samiska förvaltningsområdet. Samiskan, och särskilt sydsamiskan, är djupt hotad.<SPAN class="ft160">8</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Vid mötet med utredningen beskrevs de problem som många samiska familjer möter. Familjer har nekats modersmålundervisning i ett antal fall. Barn har nekats undervisning därför att de ansetts bo för geografiskt utspridda och för att de inte uppfyller kravet på grundläggande kunskaper i samiska. Familjer har mött ”byråkratiskt krångel”, de har fallit bort i register över barn som önskar sig undervisning och i något fall har de inte fått något svar på en ansökan. Sameföreningen har drivit ett fall rörande rätten till modersmålsundervisning i Norrtälje kommun där en familj försökt få modersmålsundervisning sedan 1998 utan resultat.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>I remissyttrandet angående delbetänkandet kommenterar Sameföreningen detta med följande:</P> <P class="p410 ft58"><SPAN class="ft70">8</SPAN><SPAN class="ft71">Yttrande, 30 sept. 2005, JU 2005/4822/D.</SPAN></P> <P class="p728 ft10"><SPAN class="ft70">9</SPAN><SPAN class="ft65">Fallet med de sydsamiska barnen i Norrtälje har bl.a. beskrivits i Lärarnas Tidning, nr. 11- 12, 2004 samt Regeringskansliet: ”Samer – ett ursprungsfolk” (2004).</SPAN></P> <P class="p89 ft17">168</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p729 ft69">Barnen i Norrtälje blev, så vitt vi vet, de första i Sverige som utsattes för kränkningen av att bli bedömda för huruvida de har grundläggande kunskaper i sitt eget språk. Bedömningen gjordes av samma stat som, genom medveten förd politik, berövat dem och deras föräldrar språket. Ingen har svarat på vad som menas med grundläggande kunskaper men man har kallat barnens språk för ”nybörjarspråk”. Ingen verkar bry sig om hur detta påverkar barnens självbild.</P> <P class="p730 ft8">Sameföreningen tillstyrker en rad av det förslag som lämnats i delbetänkandet och poängterar att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka samiska språkets ställning bl.a. följande:</P> <P class="p731 ft8">Formuleringen i grundskoleförordningen ”kommunen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns en lämplig lärare” måste revideras. Idag finns det goda möjligheter att ordna undervisning via distansutbildning. Korrekt skriftlig information skall lämnas till målsmän vid den första kontakten med skola och barnomsorg, så att samiska föräldrar kan ta ställning till sitt behov av undervisning.</P> <P class="p732 ft8">Barn och ungdomar i skola och förskola ska särskilt prioriteras. Stora insatser behöver även göras för det samiska språket på <NOBR>gymnasie-,</NOBR> vuxenutbildning och universitetsnivå. Ekonomiskt vuxenstöd ska utgå för samiska språkstudier.</P> <P class="p733 ft8">Läroplanerna behöver samordnas med språklagarna och konventioner så det blir tydligt vad barnen omfattas av.</P> <P class="p733 ft8">Insatser behöver genomföras för att skapa erforderlig litteratur och för att behöriga lärare ska utbildas. Hänsyn skall tas vid lönesättning till att undervisningsmaterial är bristfälligt och lärare måste ta fram eget undervisningsmaterial. Reseersättning måste utgå eftersom undervisningstimmarna är få och eleverna utspridda.</P> <P class="p734 ft8">En minoritetsombudsman behöver tillsättas.</P> <P class="p735 ft8">Handlingsplaner ska upprättas, på alla erforderliga plan i alla kommuner.</P> <P class="p736 ft8">Relevant forskning skall stödjas och prioriteras.</P> <P class="p737 ft17">169</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p738 ft26"><SPAN class="ft26">7.2</SPAN><SPAN class="ft37">Enkätundersökning bland samer i det sydsamiska området</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Utredningen har under våren/sommaren 2005 genomfört en enkätundersökning bland samer boende inom det traditionella sydsamiska området, som i tilläggsdirektiven definierats som delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län. Kommuner som redan ingår i det nuvarande förvaltningsområdet i Norrbotten har inte tagits med.</P> <P class="p76 ft8">Syftet med undersökningen har varit att undersöka enskilda samers uppfattning i en rad frågor. Ca 2 200 enkäter distribuerades till enskilda genom olika samiska nätverk, bl.a. samebyar och sameföreningar. Ett antal enkäter har även sänts till personer boende i regionen, som finns upptagna i röstlängden för val till Sametinget. Sammanlagt 1 051 inkomna enkätsvar har kunnat behandlas.</P> <P class="p95 ft8">Det bör påpekas att röstlängden för val till Sametinget är ett trubbigt verktyg att använda i dessa sammanhang. Personen skall uppfylla vissa krav och även ha gjort ett aktivt ställningstagande genom en anmälan till Valmyndigheten att han eller hon önskar bli upptagen i röstlängden. Röstlängden till Sametinget skall inte jämställas med antalet samer i Sverige. Däremot kan antalet i röstlängden upptagna individerna användas som en indikation på var i landet det kan finnas många samer, särskilt när det inte finns några andra sätt i Sverige att finna enskilda individer som tillhör de nationella minoriteterna. Om man jämför antalet enkätsvar som inkommit från olika kommuner med antalet personer som finns upptagna i röstlängden, kan man dra slutsatsen att utredningen nått en stor andel av den kända samiska befolkningen i den aktuella regionen. I figur 1 och 2 jämförs antalet enkätsvar från kommuner i Jämtland och Västerbotten med röstlängden.</P> <P class="p739 ft17">170</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft12">Figur 1 Jämförelse antal röstberättigade 2001 och antal enkätsvar</P> <P class="p741 ft14">Jämförelse antal röstberättigade 2001 och antal</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft162">enkätsvar</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td91"><SPAN class="p742 ft17">120</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p742 ft116">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr23 td61"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p743 ft163"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:16px;" class="p743 ft163"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-11px;margin-bottom:8px;" class="p743 ft163"><![endif]>antal</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p742 ft116">80</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td123"><SPAN class="p744 ft25">röstberättigade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr25 td91"><SPAN class="p742 ft17">60</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td121"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td122"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td83"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td121"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td83"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td121"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p744 ft163">enkätsvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td61"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td121"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td122"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td83"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td121"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td123"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p742 ft17">40</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p742 ft17">20</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p742 ft17">0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:44px;margin-top:-29px;margin-right:-28px;margin-bottom:29px;" class="p745 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:60px;margin-top:-29px;margin-right:-44px;margin-bottom:13px;" class="p745 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:52px;margin-top:-37px;margin-right:-36px;margin-bottom:21px;" class="p745 ft28"><![endif]>Berg</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td121"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p746 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p746 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:7px;" class="p746 ft28"><![endif]>Härjedalen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td122"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-14px;margin-right:-26px;margin-bottom:14px;" class="p747 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:-14px;margin-right:-1px;margin-bottom:39px;" class="p747 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:26px;" class="p747 ft28"><![endif]>Krokom</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p748 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:13px;" class="p748 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:7px;margin-right:-29px;margin-bottom:6px;" class="p748 ft28"><![endif]>Strömsund</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td121"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-34px;margin-right:21px;margin-bottom:34px;" class="p749 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:21px;margin-top:-34px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p749 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-45px;margin-right:10px;margin-bottom:24px;" class="p749 ft28"><![endif]>Åre</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td123"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:61px;margin-bottom:2px;" class="p750 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:63px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:-60px;" class="p750 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:32px;margin-top:-33px;margin-right:30px;margin-bottom:-29px;" class="p750 ft28"><![endif]>Östersund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td68"><SPAN class="p36 ft28">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td121"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p751 ft10">Källa: Uppgift från Valmyndigheten rörande antal röstberättigade i Sametingsvalet</P> <P class="p752 ft12">Figur 2 Jämförelse antal röstberättigade 2001 och antal enkätsvar</P> <P class="p741 ft14">Jämförelse antal röstberättigade 2001 och antal</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr25 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td54"><SPAN class="p753 ft162">enkätsvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr50 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td96"><SPAN class="p481 ft17">400</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td54"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p481 ft115">350</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p481 ft115">300</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td61"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p754 ft137"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p754 ft137"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p754 ft137"><![endif]>antal</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p481 ft116">250</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td54"><SPAN class="p755 ft134">röstberättigade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td96"><SPAN class="p481 ft163">150</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td54"><SPAN class="p755 ft163">enkätsvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td61"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td96"><SPAN class="p481 ft169">200</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td54"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p481 ft116">100</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p481 ft115">50</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td54"><SPAN class="p15 ft167">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td61"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p481 ft17">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td54"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr52 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-12px;margin-right:11px;margin-bottom:12px;" class="p756 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-12px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p756 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-18px;margin-right:5px;margin-bottom:7px;" class="p756 ft28"><![endif]>Dorotea</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:13px;" class="p757 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-13px;margin-right:0px;margin-bottom:27px;" class="p757 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:-6px;margin-right:-7px;margin-bottom:20px;" class="p757 ft28"><![endif]>Sorsele</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td125"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:24px;margin-top:-3px;margin-right:-22px;margin-bottom:3px;" class="p758 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:-3px;margin-right:-24px;margin-bottom:1px;" class="p758 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:25px;margin-top:-4px;margin-right:-23px;margin-bottom:2px;" class="p758 ft28"><![endif]>Storuman</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td124"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p759 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:2px;" class="p759 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p759 ft25"><![endif]>Vilhelmina</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td126"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-21px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="p760 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-21px;margin-top:-21px;margin-right:0px;margin-bottom:42px;" class="p760 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:-10px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p760 ft135"><![endif]>Umeå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td124"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td125"><SPAN class="p496 ft28">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td124"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p751 ft10">Källa: Uppgift från Valmyndigheten rörande antal röstberättigade till Sametingsvalet</P> <P class="p761 ft8">Utredningens val att genomföra en enkätundersökning på detta sätt kan givetvis ifrågasättas. Detta har dock varit det enda sättet att få fram synpunkter från ett stort antal samer på den korta tid</P> <P class="p762 ft17">171</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">och med de resurser som stått till utredningens förfogande. Det finns heller inga andra möjligheter att identifiera enskilda individer som tillhör nationella minoriteter i allmänna register eftersom det inte är tillåtet att registrera individers minoritetstillhörighet eller språktillhörighet. Enkäten har i stor utsträckning nått personer som på något sätt är aktiva i samiska nätverk eller aktivt tagit ställning och valt att anmäla sig till röstlängden för Sametinget. Detta måste beaktas när man tolkar resultaten. Samtidigt innebär detta att enkäten definitivt nått personer som med stor sannolikhet skulle komma i åtnjutande av den samiskspråkiga service som utvidgningen av förvaltningsområdet skulle medföra. Dessa samer kan således ses som framtida potentiella brukare av tjänsterna och resultaten av deras svar kan ses som särskilt intressanta i det fortsatta arbetet.</P> <P class="p708 ft8">Många enskilda har begränsad kunskap om den nuvarande lagstiftningen rörande rätten att använda samiska. Det har därför inte varit möjligt att fråga om människor anser att det behövs ett förvaltningsområde för samiska i det nu aktuella området. Enkäten har därför utformats så att frågor har ställts rörande bl.a. individens inställning till samiskan, behovet av olika typer av offentliga tjänster på samiska samt huruvida enskilda skulle använda sig av tjänster på samiska om det fanns sådana i den egna hemkommunen.</P> <P class="p76 ft8">Frågorna bestod av kryssfrågor och enskilda har även haft möjlighet att lämna egna kommentarer till frågan ”<SPAN class="ft11">Vill Du tillägga något som rör behov och önskemål angående samiska språket i Sverige?</SPAN>”. Väldigt många har lämnat egna kommentarer, vilket jag som utredare vill tacka för. Jag väljer att lyfta fram en del av dessa kommentarer därför att de vidgar perspektivet i språkfrågorna. Kommentarerna bär även vittnesmål om vanliga människors tankar och behov på det språkliga området. En del värdefulla kommentarer har även tagits upp i avsnitt 3 ovan.</P> <P class="p580 ft26"><SPAN class="ft26">7.3</SPAN><SPAN class="ft37">Resultat från enkätundersökningen</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Utredningen är mycket nöjd med det stora gensvaret på enkäten, 1051 inkomna enkätsvar, särskilt med tanken på det något ovanliga sättet att distribuera en del av enkäterna. Sammantaget är antalet enkätsvar så många att det går att dra en del slutsatser från helheten av materialet om de behov och önskemål de svarande ger uttryck för. Resultaten för flera av de frågor som ställts är så entydiga att</P> <P class="p70 ft17">172</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">det knappast råder någon tvekan om vilka önskemål som finns bland dem som svarat på enkäten.</P> <P class="p98 ft8">I det följande kommenteras resultaten av enkätundersökningen. Samtliga resultat återfinns i <SPAN class="ft11">bilaga 6</SPAN>. Ett urval av de kommentarer som enskilda lämnat i enkäten tas också upp i anslutning till frågorna. Det totala antalet svar på respektive fråga anges i tabellerna med n = antal.</P> <P class="p411 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Personliga förhållanden</SPAN></P> <P class="p226 ft8">Från många orter med stor samisk befolkning har det inkommit många enkätsvar, vilket är mycket glädjande. Från en del av de aktuella kommunerna hade det varit önskvärt att få in fler enkätsvar för att kunna tolka resultaten på lokal nivå. Resultaten blir därmed mer osäkra för vissa orter. Bristen på svar från samer i vissa kommuner kan antingen tolkas som bristande intresse för frågorna, att det inte finns aktiva samiska nätverk på de orterna som kunnat distribuera enkäter, att utredningen helt enkelt inte lyckats nå samer boende i dessa kommuner i tillräcklig omfattning eller att det inte bor så många samer i dessa kommuner. Hur stor del av den samiska befolkningen som nåtts av enkäten och hur stor andel av dem som svarat går således inte att ange.</P> <P class="p99 ft8">Flest svar har inkommit från följande kommuner: Storuman (156), Umeå (129), Vilhelmina (104), Arvidsjaur (103), Sorsele (70), Östersund (49), Skellefteå (47), Lycksele (46), Strömsund (43), Piteå (39), Åre (36). Den geografiska fördelningen efter de svarandes hemkommun framgår av figur 3. Det bör också noteras att enkätsvar även har inkommit från några kommuner utanför det område som utpekats i utredningens tilläggsdirektiv. Dessa är Falu, Örnsköldsvik och Luleå kommuner. Antalet sådana svar är dock lågt, endast sex stycken, och påverkar inte resultaten i stort.</P> <P class="p763 ft17">173</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p16 ft12">Figur 3. n=1051</P> <P class="p764 ft62">Nuvarande hemkommun</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-309px;margin-bottom:0px;" class="p765 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-309px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:309px;" class="p765 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-155px;margin-top:155px;margin-right:-154px;margin-bottom:154px;" class="p765 ft25"><![endif]>kommun</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p766 ft170">Arvidsjaur Berg Bjurholm Bräcke Dorotea Falun Härjedalen Krokom Luleå Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Piteå Ragunda Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Strömsund Sundsvall Umeå Vilhemina Vindeln Vännäs Åre Åsele Älvdalen Älvsbyn</P> <P class="p767 ft25">Örnsköldsvik</P> <P class="p768 ft25">Östersund</P> <P class="p769 ft25">okänt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr34 td127"><SPAN class="p20 ft25">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td128"><SPAN class="p20 ft25">50</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td129"><SPAN class="p20 ft25">100</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td1"><SPAN class="p20 ft25">150</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td1"><SPAN class="p20 ft25">200</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p770 ft134">antal</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft17">174</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">Könsfördelningen bland de svarande är jämn, 52 procent kvinnor och 47 procent män. Även åldersfördelningen är relativt jämn. Många av de svarande får anses vara i ”aktiv” yrkesålder och de hör till den grupp (som själva eller deras familj) skulle tänkas nyttja olika samiskspråkiga tjänster i samhället såsom förskola, skola, annan utbildning, olika typer av kontakter med myndigheter. Åldersfördelningen framgår av figur 4.</P> <P class="p771 ft12">Figur 4. n = 1051</P> <P class="p772 ft10">De svarandes ålder</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr31 td125"><SPAN class="p773 ft171">250</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p773 ft171">200</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p773 ft171">150</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p774 ft172">antal</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p773 ft171">100</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p773 ft171">50</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p773 ft171">0</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td132"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td125"><SPAN class="p450 ft171">okänt</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td130"><SPAN class="p20 ft171">10</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td131"><SPAN class="p20 ft171">20</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td35"><SPAN class="p20 ft171">30</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td35"><SPAN class="p20 ft171">40</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td132"><SPAN class="p150 ft171">50</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td122"><SPAN class="p20 ft171">60</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td35"><SPAN class="p20 ft171">70</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td131"><SPAN class="p20 ft171">80</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td35"><SPAN class="p20 ft171">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td62"><SPAN class="p775 ft91">åldersintervall</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p776 ft173">Kolumn markerad ”10” anger personer i åldersintervallet <NOBR>10–19</NOBR> år, kolumn markerad ”20” anger personer i intervallet <NOBR>20–29</NOBR> år, etc. Samma teknik används i samtliga tabeller där resultaten redovisas enligt ålder.</P> <P class="p777 ft8">Det förhållandet att så många tillhör åldersgruppen <NOBR>30–50</NOBR> åringar innebär, enligt min mening, även att många tillhör dem som förlorat det samiska språket. En del samer talar själva om ”den förlorade generationen”. De själva eller deras föräldrar har kanske talat samiska som barn, men förlorat språket under skoltiden eller uppväxten, av olika skäl.</P> <P class="p425 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Språk</SPAN></P> <P class="p81 ft9">Ett antal frågor rörde det samiska språket, såsom kunskaper i språket och inställning i frågor som berör språket. En överväldigande majoritet bland de tillfrågade anser att det är viktigt att det talas</P> <P class="p778 ft17">175</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">samiska i Sverige. Detta tyder på en språklig medvetenhet och ett positivt ställningstagande för att språket skall leva vidare.</P> <P class="p520 ft12">Figur 5. n = 1051</P> <P class="p779 ft10">Anser Du att det är viktigt att det talas samiska i</P> <P class="p780 ft10">Sverige?</P> <P class="p781 ft25">6% <SPAN class="ft38">6%</SPAN></P> <P class="p782 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p783 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p784 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi7.jpg/" id="inl_img6"> vet ej</P> <P class="p785 ft25">88%</P> <P class="p786 ft8">De allra flesta känner dessutom till att samiskan är ett erkänt minoritetsspråk i Sverige.</P> <P class="p417 ft12">Figur 6. n = 1051</P> <P class="p787 ft10">Visste Du att samiska har särskild ställning som erkänt minoritetsspråk i Sverige?</P> <P class="p788 ft174">1%</P> <P class="p789 ft25">17%</P> <P class="p790 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi9.jpg/" id="inl_img8"> ja</P> <P class="p791 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi11.jpg/" id="inl_img10"> nej</P> <P class="p791 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GUB319176xi13.jpg/" id="inl_img12"> inget svar</P> <P class="p792 ft25">82%</P> <P class="p793 ft8">Sveriges ansvar för samerna som Sveriges urfolk och det samiska språket som en del av de mänskliga rättigheterna har tagits upp av en del i kommentarerna, likaså behovet av att synliggöra det samiska i samhället.</P> <P class="p794 ft17">176</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p795 ft14">Eftersom samiskan har en ställning som erkänt minoritetsspråk i Sverige så tycker jag att det är en mänsklig rättighet att få lära sig läsa och skriva sitt modersmål. Även vuxna ska få möjlighet att lära sig samiska. Många samer inom det sydsamiska området har förlorat sitt språk på grund av statens språkpolitik. <NOBR>(39-årig</NOBR> man, Storuman)</P> <P class="p796 ft14">Vi samer tillhör/är Sveriges urbefolkning, vilket är något som verkligen borde framhävas. Jag ställer mig mycket positiv till denna särskilda utredning. Jag hoppas på en ökad förståelse för oss sydsamer och våra språkliga behov. <NOBR>(20-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p797 ft12">Vid val i Sveriges riksdag, landsting och kommunalval skall finnas valsedlar på samiska enär det finns på andra språk. Samer är en urbefolkning i Sverige och därtill ska hänsyn tas. <NOBR>(64-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p344 ft14">Det borde finnas möjligheter för alla barn som har intresse att studera samiska redan i låg/mellanstadiet oavsett vart i Sverige man bor! (22- årig kvinna, Åre)</P> <P class="p798 ft12">Figur 7. n = 1051</P> <P class="p799 ft10">Talar Du samiska?</P> <P class="p800 ft25">1%</P> <P class="p801 ft25">25%</P> <P class="p802 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p803 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p803 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319177xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p804 ft25">74%</P> <P class="p805 ft8">En fjärdedel av dem som besvarat enkäten uppger att de talar samiska. Denna fråga borde kanske ha haft en följdfråga för att få en uppfattning om graden av språkkunskaper. Om graden av kunskap skulle ha redovisats, skulle kanske fler ha kunnat uppge att de talar lite samiska. Så som frågan formulerades kan en del ha avstått från att uppge att de talar samiska, eftersom de inte anser sig kunna tala mer än lite grann.</P> <P class="p806 ft17">177</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p707 ft8">Enkäten har inte heller innehållit någon fråga om vilken varietet av samiska som vederbörande talar. En utvidgning av det samiska förvaltningsområdet skulle innebära en förstärkning av samtliga varieteter av samiska i det utpekade geografiska området. Med tanke på Sveriges åtaganden rörande skyddet av samiska i dess helhet finns det inte heller anledning av särskilja just sydsamer. Samtliga varieteter skall ges ett stark skydd och det stöd som behövs för att varieteterna skall kunna fortleva som levande språk. I förarbetena till nuvarande lagstiftning anges <NOBR>nord-,</NOBR> lule- och sydsamiska.</P> <P class="p69 ft8">För att få en tydligare bild av de samiska språkförhållandena i det aktuella geografiska området kan man försöka jämföra resultaten med de resultat som utredningen fick fram i den tidigare gjorda enkätundersökningen bland sverigefinnar. Enkätundersökningen bland sverigefinnar i Stockholms- och Mälardalsområdet var utformad på samma sätt och distribuerades på motsvarande sätt.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Vid en sådan jämförelse kan man konstatera att långt färre samer i det ”traditionella sydsamiska området” talar minoritetsspråket. Nästan alla sverigefinnar (99 procent) uppgav att de talade finska. Språkkunskaperna i minoritetsspråket bland sverigefinnarna i aktiv vuxen ålder är således i allmänhet bättre och därmed bör även deras förutsättningar att föra språket vidare till nästa generation vara bättre. Den språkliga bilden rörande samiska blir därmed mer komplicerad och olika typer av språkbefrämjande åtgärder kommer att behövas för att språket skall kunna återvinna förlorad mark.</P> <P class="p366 ft8">De som talar samiska uppger att de använder sig av språket i följande sammanhang:</P> <P class="p520 ft12">Tabell 1. Situationer där samiska används</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p807 ft175">Situation</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td129"><SPAN class="p808 ft175">Andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td133"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td134"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td84"><SPAN class="p807 ft12">Hemma</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p775 ft12">63 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p807 ft12">I skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p775 ft12">8 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p807 ft12">På arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p775 ft12">27 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td84"><SPAN class="p807 ft12">Med myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p775 ft12">3 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p807 ft12">På fritiden</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p775 ft12">62 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p807 ft12">Inget svar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p775 ft12">12 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td133"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td134"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p809 ft62"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>se delbetänkandet avsnitt 9.5.</P> <P class="p93 ft17">178</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p810 ft8">Språket används framför allt inom den privata sfären och inom sådana domäner som finns inom denna sfär. Detta är ett karakteristiskt drag bland minoritetsspråkstalare som befinner sig i en långt gången språkbytesprocess. Hemmet och det sociala umgänget med andra inom samma språkgrupp är de språkdomäner där språket lever kvar längst. Väldigt få uppger att de talar samiska med myndigheter, dvs. i mer officiella sammanhang.</P> <P class="p72 ft8">Intressant nog uppger en fjärdedel av de svarande att de använder språket på arbetet. Eftersom enkäten distribuerats till medlemmar i samebyar kan det antas att rennäringen är ett av de områden där samiskan används flitigt. En ung renskötande same kommenterar renskötelns betydelse för språket:</P> <P class="p811 ft69">Där jag bor och verkar inom renskötseln så har vi näst intill tappat ”vårat” språk. Det enda som kvarhållit samiskan här är renskötseln. Därför anser jag personligen att vi inom Arvidsjaur kommun är i ett stort behov av samiska lärare/pedagoger och pengar för att kunna återta ”våran” samiska. Detta är dessutom högaktuellt eftersom de få som behärskar samiska i Arvidsjaur området ligger på en mycket hög medelålder. Hoppas dessutom att om man lyckas återta samiskan att det i sin tur ska höja statusen i själ och hjärta för många samiska individer. Hoppas och tror på framtiden. <NOBR>(23-årig</NOBR> man, Arvidsjaur)</P> <P class="p812 ft8">Om man jämför dessa resultat med de svar som sverigefinnar lämnat kan man konstatera att bruket av minoritetsspråket är högre både hemma och på fritiden bland sverigefinnar än bland samer. Av sverigefinnarna talar över 80 procent finska hemma och på fritiden. Dessa siffror är således betydligt högre för sverigefinnarna och även i detta hänseende är således de samisktalande i ett mer utsatt läge jämfört med finsktalande.</P> <P class="p72 ft8">Den bild som framträder av enkätresultaten speglar den språkbytesprocess som pågår bland den samiska befolkningen, särskilt i de södra delarna av Sápmi. Enskilda har i sina kommentarer i enkäten tagit upp den svåra lokala situationen på vissa orter och många beskriver sydsamiskans utsatthet. Behovet av att sätta in åtgärder omgående betonas av många. De olika samiska varieteternas konkurrens om tillgängliga ekonomiska medel lyfts också fram som en fråga.</P> <P class="p813 ft12">Arvidsjaurområdet är i kris och i stort behov av samisk språkundervisning. Allt är som i stort sett borta. Umesamiskan är borta. Inom skogssamebyarna här eller i sameföreningen talas ingen samiska alls mellan varandra. Sameföreningen har haft en liten verksamhet för barn. Men det behövs stora insatser för att återuppväcka alla att lära sig</P> <P class="p710 ft17">179</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft69">samiska samt att våga tala med varandra. De flesta äldre som talade samiska i detta område har gått bort. Jag anser att svenskan har helt tagit över och detta är ju verkligen en nackdel för alla barn och även vuxna som missar språket. Med några få inlärda ord kan ingen föra en konversation. Satsa på Arvidsjaur för att ta in språket igen i den samiska befolkningen här. <NOBR>(53-årig</NOBR> kvinna, Arvidsjaur)</P> <P class="p349 ft14">Det sydsamiska språket håller på att försvinna i dagens samhälle. Detta är ett stort problem, som måste åtgärdas inom en snar framtid. Lika mycket pengar ska satsas på sydsamiskan, som nordsamiskan. <NOBR>(55-årig</NOBR> kvinna, Dorotea)</P> <P class="p814 ft14">Det måste göras någonting nu, och inte om <NOBR>5-10</NOBR> år. <NOBR>(65-årig</NOBR> kvinna, Härjedalen)</P> <P class="p815 ft12">I området här jag bor är en typ av sydsamiska det ursprungliga språket. Men efter 1928 kom tvångsförflyttade Karesuando samer att slå sig ned i området. Vilket innebär att både nord- och sydsamiska finns här. Behovet i det här området är att stärka den ursprungliga sydsamiskan. Önskemålet är att bevara det sydsamiska språket inom området, därför att nordsamiskan har förutsättningar att självmant överleva pga. att koloniseringen skedde senare och i mindre omfattning genom sitt geografiska läge och med tanke på den infrastruktur som fanns i äldre tid längre norrut. Genom dessa extra ordinära omständigheter är det befogat att sydsamiskan får ta del av merparten av de resurser som finns tillgängliga för det samiska språket. <NOBR>(53-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p816 ft12">För många i detta område är samiskan inte ett levande språk. De barn som går i skolan här lär sig sitt modersmål från början. Deras föräldrar kan ofta inte alls prata samiska. Kanske är det den nu uppväxande generationen som ska återuppväcka språket. Därför är det väldigt viktigt med modersmålsundervisningen. De samiskspråkiga kulturaktiviteterna är viktiga för att göra språket levande. De måste användas för att inte bli ett museiföremål. <NOBR>(32-årig</NOBR> kvinna, Sorsele)</P> <P class="p817 ft12">Ansträngningar måste vidtas för att det sydsamiska språket skall behållas och utvecklas så att flera kan lära sig det både barn och vuxna. Skall språket behållas måste många kunna det, för att få samtala med varandra – det ger ett levande språk. <NOBR>(68-årig</NOBR> kvinna, Lycksele)</P> <P class="p818 ft12">Sydsamiskan är ett språk på väg att försvinna. Ett fåtal behärskar språket till fullo. Dialekter har redan försvunnit. När språket blev lidande så försvann mycket av den samiska själen. Följderna blev att övrig samisk kultur såsom slöjd, musik, djur och naturskötsel, levnadssätt</P> <P class="p819 ft17">180</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p820 ft14">osv. blev drabbat. Ska det bli en vändning så måste den komma nu! Många sydsamer har tappat sitt grundspråk och även övergett samiskt levnadssätt… <NOBR>(31-årig</NOBR> man, Vilhelmina)</P> <P class="p821 ft8">Att få tala samiska upplevs av en stor majoritet, 86 procent, som viktigt för den enskilda individen.</P> <P class="p822 ft12">Figur 8. n = 264</P> <P class="p823 ft10">Är det viktigt för Dig att få tala samiska?</P> <P class="p824 ft25">10%</P> <P class="p825 ft25">4%</P> <P class="p826 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p827 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p828 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319181xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p829 ft25">86%</P> <P class="p830 ft8">För många utgör språket en viktig del av den egna identiteten och samiskheten. En del kommentarer som behandlar språkets betydelse för identiteten har behandlats i avsnitt 3 ovan.</P> <P class="p831 ft8">Bristande kunskaper i samiska kan också utgöra ett reellt problem för kommunikationen i en del familjer. Att kunna göra sig förstådd på sitt eget språk är också en nödvändighet för att känna trygghet. Detta är särskilt viktigt när människor blir äldre.</P> <P class="p832 ft69">Vissa ord som min mamma inte kunde på svenska fick jag lära mig på samiska. Ord som inte används så ofta blev oanvändbara då jag verkligen behövde dem vid läkarbesök. Nu när min mamma börjar bli gammal så faller hennes ord på svenska bort och min samiska är så dålig så jag kan få problem att förstå henne då. Jag tycker det är viktigt när man går i skola att även få modersmålsundervisning så man kan förstå vad gammelfolket vill säga även då de bara kommer ihåg orden på sitt modersmål… Mina vuxna barn känner sig bestulna då de inte kan samiska och kontakten med mormor och övrig släkt blir lidande av det. <NOBR>(53-årig</NOBR> kvinna, Älvsbyn)</P> <P class="p833 ft17">181</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft69">Alla ska ha tryggheten att tala sitt modersmål. Inte minst är det viktigt när individen är extra sårbar som vid sjukdom eller då ett underläge kan upplevas som vid myndighetskontakter. Dessa sårbarhetslägen har redan många med svenska som modersmål, att inte få använda modersmålet ökar sårbarheten och risken att något dessutom bedöms felaktigt. <NOBR>(50-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p261 ft8">Behovet att stärka språket inom vissa specifika områden av praktiska skäl tas också upp.</P> <P class="p834 ft12">I vårat område finns det renskötare som talar sydsamiska, de som talar nordsamiska samt de som inte talar samiska alls. Det skulle därför finnas behov av korta kurser specifikt för renskötseln. Det finns, tror jag, ett behov för nordsamisktalande att lära sig renskötseltermer på sydsamiska och vice versa. <NOBR>(41-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p835 ft8">Endast en fjärdedel av dem som talar samiska uppger sig vara nöjda med sina språkkunskaper i samiska.</P> <P class="p520 ft12">Figur 9. n = 264</P> <P class="p836 ft10">Är Du nöjd med Dina kunskaper i samiska?</P> <P class="p837 ft25">9%</P> <P class="p838 ft25">27%</P> <P class="p839 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p840 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p841 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319182xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p842 ft25">64%</P> <P class="p843 ft8">Nästan alla, 96 procent, av dem som inte är nöjda med sina kunskaper uppger att de vill förbättra sina kunskaper i samiska. Resultatet är så häpnadsväckande högt att det tyder på en mycket stark språklig medvetenhet bland de samer som svarat på enkäten och en vilja att göra något åt saken.</P> <P class="p844 ft17">182</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft12">Figur 10. n =168</P> <P class="p845 ft10">Om Du inte är nöjd, skulle Du vilja förbättra Dina kunskaper i samiska?</P> <P class="p846 ft25">2%</P> <P class="p847 ft25">2%</P> <P class="p848 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p849 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p849 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319183xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p850 ft25">96%</P> <P class="p851 ft8">Av dem som inte talar samiska, uppger hela 72 procent att de skulle vilja lära sig samiska. Även i denna grupp är andelen som svarat jakande på frågan mycket hög och ger samma entydiga tolkning om en stark önskan att återta språket.</P> <P class="p852 ft12">Figur 11. n = 777</P> <P class="p853 ft10">Om Du inte kan samiska, skulle Du vilja lära</P> <P class="p854 ft10">Dig/kunna samiska?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr34 td3"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td135"><SPAN class="p855 ft176">15%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr53 td3"><SPAN class="p20 ft134">13%</SPAN> </TD> <TD class="tr54 td135"><SPAN class="p856 ft134">ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td135"><SPAN class="p15 ft177">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td3"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td135"><SPAN class="p856 ft176">nej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td3"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p856 ft91">vet ej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td3"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p857 ft25">72%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p858 ft8">Väldigt många, både yngre och äldre samer, ger således uttryck för en mycket stark önskan och vilja att återta det samiska språket och att förbättra befintliga kunskaper. För att kunna göra det efterfrågar många verktyg för att ta tag i situationen.</P> <P class="p859 ft17">183</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p860 ft14">… det är oerhört viktigt för mig att möjligheten att få tillgång till det språk som är mitt. Får jag möjligheten att lära mig mitt språk så tar jag den. Utan tvekan. Den dagen jag får barn vill jag att de ska ha tillgång till samiskspråkig förskola och skola, samt samiska kulturaktiviteter. <NOBR>(18-årig</NOBR> kvinna, Vännäs)</P> <P class="p861 ft12">Personligen känner man ett stort behov av att få lära sig sydsamiska. De gånger som det finns kurser så är de placerade på orter där man ej har någon möjlighet att läsa. Jag har fått intrycket av att det finns ett ”större” utbud av kurser i nord- och lulesamiska, än vad det finns av sydsamiska! Min dröm är att det kunde startas en kurs, i exempelvis Umeå och att man fick information om den. Jag tror att behovet är mycket stort bland samer, även bland de renskötande, som har en helt annan tillgång till samekulturen än de icke renskötande! Det känns på något vis mycket fattigt att man aldrig har haft någon möjlighet att lära sig sitt eget språk! <NOBR>(30-årig</NOBR> kvinna, Robertsfors)</P> <P class="p862 ft14">Bättre sent än aldrig! Blir det vuxenutbildning i samiska ställer jag upp. <NOBR>(72-årig</NOBR> man, Storuman)</P> <P class="p815 ft12">Det är viktigt med språkundervisning på olika nivåer inom förskola, skola och högre studier. Mina barnbarn har svårigheter att få sådan undervisning. Det är viktigt med kvällskurser och annan utbildning för vuxna samer som tappat sitt språk, vilket jag gjort. Min far var samisktalande men ville inte lära mig och mina syskon sydsamiska pga. det rådande samhällsklimatet då <NOBR>(50-talet).</NOBR> Därför bör satsningar göras för alla samer, yngre så väl som vuxna, för att ta tillbaka språket ... Ge större status åt det sydsamiska … så att vi samer kan känna stolthet för vårt språk så att det börjar användas mer! <NOBR>(59-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p234 ft8">På många orter verkar det dock finnas ytterst begränsade möjligheter att förbättra språkkunskaperna lokalt. Endast 22 procent av alla dem som svarat på enkäten uppger att det finns kurser i samiska på hemorten.</P> <P class="p863 ft17">184</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p864 ft12">Figur 12. n = 1051</P> <P class="p865 ft10">Finns det kurser i samiska på Din hemort eller i kommunen?</P> <P class="p866 ft25">22%</P> <P class="p867 ft174">37%</P> <P class="p868 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p869 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p868 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319185xi7.jpg/" id="inl_img6"> vet ej</P> <P class="p870 ft25">41%</P> <P class="p871 ft9">Kurser nära hemorten efterlyses av väldigt många. Befintliga kurser i samiska, särskilt på högre nivå, finns i allmänhet bara på högskoleorter.</P> <P class="p872 ft69">Det finns dåligt med utbildningsalternativ i det samiska språket. Oftast finns det endast nordsamiska kurser och inte speciellt många utav dessa heller. Svårt att få bidrag för att läsa samiska när man oftast måste åka till de orter där utbildning finns ex. Jokkmokk och Kautokeino för de olika nivåerna i det nordsamiska språket. Ofta är det långt emellan kurserna också. Kvällskurser på orten där man bor vore bra eller distanskurser. <NOBR>(33-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p873 ft69">Sydsamiskan är ett språk som håller på att dö ut. Det måste räddas, det skulle inte bli ett språk dvs. nordsamiska. När jag började skolan (lågstadiet) ville inte min mor skicka iväg mig på nomadskolan i Tärnaby 40 mil bort. I Dorotea där jag gick årskurs <NOBR>1-9,</NOBR> fick jag inte läsa sydsamiska. De sa att det inte fanns någon lärare, men det fanns i Vilhelmina (5 mil bort) och i Strömsund (7 mil bort). Så varför de inte tog kontakt med dem vet jag ej. I gymnasiet i Vilhelmina fick jag efter mycket samtal och möten läsa sydsamiska. Jag har tappat mitt språk pga. att jag inte fick läsa hela skoltiden. Min far kan sydsamiska, men eftersom han är renägare är han inte hemma så mycket. Utbudet på sydsamiska på universitet är dåligt. I Umeå finns det men var 3:e – 4:e år startar de nybörjarkurs. Det finns utbildningar i Uppsala, men hur relevanta är de jämfört med sydsamiskan här uppe? Pengar måste satsas på Sveriges urfolk (som vi kallar oss, men inte ni), kultur, religion och språk. <NOBR>(25-årig</NOBR> kvinna, Dorotea)</P> <P class="p874 ft12">Jag tycker det är viktigt att det satsas mer på barn och ungdomar i språkfrågan. För att vår generation ska kunna ta tillbaka vårt språk och</P> <P class="p875 ft17">185</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p876 ft69">föra det vidare till våra barn, måste det finnas tillgång till nybörjarkurser i ALLA dialekter. Ta en ort som Umeå, här har vi A, B och C- nivå i nord- och sydsamiska, men bara <NOBR>D-nivå</NOBR> i lulesamiska. Är det rimligt? Mer möjligheter att få lära sig prata, läsa och skriva sitt språk och ökad medvetenhet kring samers situation i Sverige. Ge även vuxna en ekonomisk möjlighet att läsa sitt hemspråk, oavsett studier/arbete. <NOBR>(24-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p347 ft69">Utveckla möjligheten till distansundervisning via Internet. Kan ej vara något problem eftersom det går att läsa/lära andra språk via Internet. Jag vill gärna lära mig sydsamiska via Internet vilket möjliggör min kunskapsinhämtning. Kan lära in när jag själv har tid. Därefter kanske delta i språkbad ex. under semestermånaden… <NOBR>(49-årig</NOBR> kvinna, okänd ort)</P> <P class="p261 ft8">Informationen om tillgängliga kurser i samiska behöver också förbättras.</P> <P class="p877 ft14">Jag skulle önska att det skulle vara lättare att få information om var/hur/när man kan lära sig samiska och speciellt sydsamiska eftersom jag anser den är mest svår att få information om. Jag vill se fler kurser i samiska och mer information om hur man skall gå tillväga för att läsa dessa kurser! <NOBR>(23-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p58 ft8">Väldigt många har lämnat kommentarer och förslag till åtgärder för att samiskan, och då särskilt sydsamiskan, skall kunna återvinna ny mark.</P> <P class="p878 ft69">För att språket skall kunna bli levande och användas är det viktigt att stödja all barnverksamhet. Anställa samisktalande personal och finns inte det – utbilda människor och ge dem betalt. Ge ekonomiska resurser för språkbad. Ungdomar har stort behov av undervisning. Engagera alla åldersgrupper. Anordna utbildning, kurser via alla möjliga studieinstitutioner. Ge människorna möjligheter till olika val för studier. Språket är en viktig identitet, den stärker självförtroendet. <NOBR>(53-årig</NOBR> kvinna, Härjedalen)</P> <P class="p466 ft8">Andra språkbefrämjande åtgärder som föreslås är bl.a.:</P> <P class="p646 ft9">Utbilda fler lärare i sydsamiska och uppmuntra det genom särskilda stipendier och genom att ge högre lön för den speciella kompetensen.</P> <P class="p232 ft8">Tvinga kommunerna att tillhandahålla lagstadgad sydsamisk undervisning.</P> <P class="p230 ft8">Ledighet med lön för utbildning av äldre.</P> <P class="p249 ft17">186</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p879 ft8">Riktad information om språkrättigheter till alla samer som finns upptagna i Sametingets röstlängd.</P> <P class="p880 ft8">Anställa fler språkkonsulenter. Dessa kan arbeta med uppsökande verksamhet.</P> <P class="p881 ft8">Stärka och stötta samiska/samisk terminologi inom renskötseln i samebyar där språket har försvenskats.</P> <P class="p882 ft8">Utbildning för lärare om hur man undervisar tvåspråkiga barn.</P> <P class="p883 ft8">Dataspel på samiska efterfrågas.</P> <P class="p880 ft8">Ge en ordbok och CD/kassett till alla sydsamiska hushåll, innehållande vanliga fraser.</P> <P class="p883 ft8">Översättning av populär musik till samiska.</P> <P class="p884 ft8">Behovet av att synliggöra det samiska tas också upp av enskilda.</P> <P class="p885 ft69">För att erövra tillbaka sydsamiskan behövs ett större ekonomiskt stöd från regeringshåll på t.ex. undervisningsmaterial, <NOBR>TV-program,</NOBR> radio m.m. (idag är allt sydsamiskt undervisningsmaterial på norska). Språkarbetet måste vara långsiktigt och ha många infallsvinklar, t.ex. borde vi få tillbaka våra samiska namn på vägskyltar, väderlekskartor m.m. bara för att synliggöra språket i vardagen bland den icke samiska befolkningen och på så sätt skapa en bättre ”jordmån” för samiskan. <NOBR>(49-årig</NOBR> man, Lycksele)</P> <P class="p886 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Offentlig service</SPAN></P> <P class="p887 ft9">Ett antal frågor rör möjligheten att använda samiska i offentliga samanhang. Dryga hälften av de svarande anser att det är viktigt att det finns samiskspråkig offentlig service på hemorten.</P> <P class="p3 ft12">Figur 13. n = 1051</P> <P class="p888 ft10">Är det viktigt, enligt Din mening, att det finns samiskspråkig offentlig service på hemorten?</P> <P class="p889 ft25">19%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr48 td81"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td127"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td23"><SPAN class="p36 ft174">ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td81"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td136"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr19 td81"><SPAN class="p890 ft91">53%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td23"><SPAN class="p36 ft176">nej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td137"><SPAN class="p15 ft178">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td127"><SPAN class="p15 ft168">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr7 td23"><SPAN class="p36 ft91">vet ej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td81"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td127"><SPAN class="p15 ft164">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td81"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td138"><SPAN class="p15 ft165">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p891 ft25">28%</P> <P class="p892 ft17">187</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">Det är framför allt vuxna i åldern <NOBR>30–50</NOBR> år som uppger att det är viktigt med samiskspråkig offentlig verksamhet. Det kan även noteras att kvinnor anser att det är viktigare än män.</P> <P class="p492 ft12">Figur 14. n = 1051</P> <P class="p893 ft28">Är det viktigt att det finns samiskspråkig offentlig service på hemorten? Fördelat efter kön</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p894 ft70">60%</P> <P class="p895 ft70">50%</P> <P class="p895 ft70">40%</P> <P class="p895 ft70">30%</P> <P class="p895 ft70">20%</P> <P class="p895 ft70">10%</P> <P class="p896 ft70">0%</P> <P class="p897 ft70">kvinnor</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p898 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p899 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p900 ft70"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319188xi7.jpg/" id="inl_img6"> vet ej</P> <P class="p901 ft70">män</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p854 ft70">kön</P> <P class="p902 ft8">Den service som man anser bör finnas är följande:</P> <P class="p903 ft12">Tabell 2. Offentlig service på samiska som efterfrågas</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr24 td139"><SPAN class="p807 ft175">Önskad service</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p904 ft175">Andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td140"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td141"><SPAN class="p15 ft166">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td139"><SPAN class="p807 ft12">Skola</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td82"><SPAN class="p775 ft12">83 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p807 ft12">Förskola</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p775 ft12">74 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p807 ft12">Äldreomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p775 ft12">70 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p807 ft12">Hälso- och sjukvård</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p775 ft12">51 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td140"><SPAN class="p807 ft12">Annat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p775 ft12">5 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p905 ft8">Bland ”annat” anges t.ex. kyrklig verksamhet, myndigheter och rättsväsende.</P> <P class="p906 ft8">Utbudet och behovet av service på samiska kommenteras av en del.</P> <P class="p907 ft14">Det viktigaste är att lära upp en ny generation i att använda samiska. Därefter kan vi fylla på med ökade samiska kulturaktiviteter, översättning av protokoll och tolkning vid möten. Det gäller att börja i rätt ända. Hitintills har vi verkat utifrån det omvända dvs. med ett utbud på samiska utan att tillräckligt många förstår och kan ta del av utbudet.</P> <P class="p908 ft17">188</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p909 ft14">Det har blivit mer politiskt än praktiskt. <NOBR>(50-årig</NOBR> man, Bergs kommun)</P> <P class="p910 ft14">Enligt min erfarenhet behövs ej samiskan som officiellt myndighetsspråk. Däremot är det viktigt att bevara språket som en del av kulturarvet och som en spegel för våra barn till vårt ursprung. <NOBR>(52-årig</NOBR> man, Lycksele)</P> <P class="p48 ft8">Den samiskspråkiga servicens betydelse för språkets status och användbarhet och nytta ute i samhället tas också upp i kommentarerna.</P> <P class="p911 ft12">Även om inte språket i detta område talas aktivt och är inne i en språkbytesprocess är det ännu mer angeläget att samiskan som minoritetsspråk bibehålls och överlever. Offentlig samiskspråkig service innebär att språkets status höjs och för de yngre finns det motivation att ytterligare stärka språket. Vill även tillägga att vi samer skulle behöva medvetandegöra våra barn/yngre av vikten att kunna behärska samiska språket, vilka arbetstillfällen som finns och speciellt killar i de yngre åldrarna behöver få intresse och förebilder som kan vara föregångare för deras språkutveckling. <NOBR>(45-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p912 ft12">För att sydsamiskan skall överleva, måste det vara värdefullt att kunna använda det. Det skall finnas en praktisk nytta. Nu märker jag att också den nordsamiska dialekten försvagas. Min son talar sydsamiska mycket bra, men säger själv att han sällan har användning av språket, eftersom så få behärskar det. (man okänd ålder, Krokom)</P> <P class="p913 ft12">Det samiska språket var länge förbjudet i offentlig miljö. Detta har minskat den samiskspråkiga populationen av samer. Att i offentlig miljö inom Sameland bistå med samiska tjänster och kulturevenemang skulle ge språket ett uppsving. Jag kan mer finska än samiska pga. det finska utbudet kring mig som person. <NOBR>(37-årig</NOBR> man, Umeå)</P> <P class="p914 ft69">Jag anser att samiska språket är en viktig pelare i den samiska kulturen och måste till varje pris bevaras. Därför är det viktigt att vi samer kan använda det i vardagliga livet, t.ex. i media, kommunen och samisk kulturverksamhet. För att nya generationer skall föra det vidare måste det finnas användning av språket inte bara i de egna leden, utan även ute i det moderna samhället. Och där kan staten hjälpa till i allra högsta grad. <NOBR>(55-årig</NOBR> man, Storuman)</P> <P class="p915 ft14">Om det skulle komma fler möjligheter till att använda samiska i samhället, tror jag att barn i sameskolan skulle finna samiskspråkiga lektioner mer intressanta än i nuläget. <NOBR>(23-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p726 ft17">189</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p860 ft14">Går själv på kurs för att försöka lära mig att använda språket i dagligt tal. Och då skulle det underlätta om samiskan användes mer i samhället. <NOBR>(37-årig</NOBR> man, Bergs kommun)</P> <P class="p916 ft8">Behovet av att det finns samisktalande i den offentliga förvaltningen lyfts också fram.</P> <P class="p268 ft69">Jag tycker det är särskilt viktigt att barn har möjlighet till förskola på sitt modersmål för att kunna komma in i samhället i en trygg och igenkänd miljö. Även äldre medborgare som kanske inte talar just svenska så bra, utan samiska, ska känna tillhörighet och att myndigheter och service sätter högt värde på dessa individer. Viktigt att det finns någon samiskspråkig på varje institution och liknande för jämställdhet! (så att ALLA som behöver ska få hjälp!) Om vi samer får en större del i den svenska vardagen kommer även vi få större förståelse och acceptans. <NOBR>(20-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p716 ft8">Däremot är inte intresset för att kunna använda samiska i kontakter med myndigheter lika stort. Endast 27 procent uppger att det är viktigt. Det kan givetvis även tolkas som en följd av att en så liten del fortfarande talar språket, eftersom procentsatserna är nästan identiska (25 procent talar samiska).</P> <P class="p492 ft12">Figur 15. n = 1051</P> <P class="p917 ft14">Anser Du att det är viktigt att kunna tala samiska i kontakter med myndigheter? (Till exempel i kontakter med skattemyndigheten eller försäkringskassan)</P> <P class="p918 ft28">24% <SPAN class="ft179">27%</SPAN></P> <P class="p919 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p920 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p919 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319190xi7.jpg/" id="inl_img6"> vet ej</P> <P class="p921 ft28">49%</P> <P class="p922 ft8">Andelen som uppger att de skulle använda sig av samisk service är ungefär lika stor, 25 procent.</P> <P class="p709 ft17">190</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft12">Figur 16 n = 1051</P> <P class="p923 ft14">Skulle Du använda Dig av samiskspråkig service om det fanns möjlighet till det?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD class="tr24 td142"><SPAN class="p20 ft28">26%</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p20 ft28">25%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p924 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p925 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p925 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319191xi7.jpg/" id="inl_img6"> vet ej</P> <P class="p926 ft28">49%</P> <P class="p927 ft8">Bland de tillfrågade är det väldigt få, bara 5 procent, som uppger att de behöver hjälp pga. språket, när de t.ex. besöker vårdcentralen eller har kontakt med myndigheter.</P> <P class="p928 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft111">Barn och undervisning i modersmålet</SPAN></P> <P class="p929 ft8">Av de svarande uppger 36 procent att det finns barn under 18 år i familjen. Av dessa barn uppges 20 procent tala samiska. Bland dessa familjer finns ett intresse för att föra språket vidare till de egna barnen. Samtidigt verkar möjligheterna att få stöd i förskolan och skolan vara begränsade.</P> <P class="p930 ft14">Det är svårt att hitta bra hemspråkslärare i sydsamiska till dagis i Östersund. Kommunen verkar inte veta vart de ska vända sig för att få hjälp. <NOBR>(32-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p931 ft8">Behovet av samiskspråkiga miljöer redan i förskoleåldern kommenteras bl.a. så här.</P> <P class="p932 ft12">För att det sydsamiska språket ska överleva måste man sätta in resurser hos barn på dagisnivå i samarbete med föräldrarna. Jobbar själv på samiskt barnhage i Norge och ser hur mycket lättare det är att använda språket bland barn. Kurser är bra, men det behövs platser där det bara hörs sydsamiska = språkbad. <NOBR>(35-årig</NOBR> kvinna, Åre)</P> <P class="p933 ft8">Den undervisning som erbjuds inom skolan tycks variera i kvalitet och detta väcker frustration hos berörda familjer och hos dem som</P> <P class="p762 ft17">191</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p934 ft8">gärna vill ha undervisning. Många vittnar om de svårigheter de mött inom skolan.</P> <P class="p268 ft69">Högre prioritet hos lärarna för hemspråk/integrering. De svenska lärarna har ingen aning/bryr sig inte om vad barnen gör på samiska undervisningen. Även vissa av de samiska lärarna prioriterar sitt ämne mycket lågt!! Svårt att ”peppa” barnen hemma när det ALDRIG tas in vikarier osv. De förlorar hälften av undervisningen VARJE år på detta sätt. Dålig uppföljning av samiska undervisningen – inga läxor, inga vikarier, ej föräldramöten osv. Är dock tacksam för att samiskan finns i skolan – trots brister. <NOBR><SPAN class="ft180">(</SPAN>41-årig</NOBR> man, Härjedalen)</P> <P class="p862 ft69">Det är svårt att få undervisning i sydsamiska på skolan. Åtminstone var det det i mitt fall. Jag gick i högstadiet i Svenstavik <NOBR>1991-1994</NOBR> och försökte då att få undervisning i sydsamiska. Det fick jag inte med hänvisning till att skolan inte fick tag på någon lärare. Hur stora ansträngningarna var från deras sida kan jag inte svara på men jag såg i alla fall ingen annons i tidningen. <NOBR>1994-1997</NOBR> gick jag på Wargentinskolan i Östersund. Där jag lyckades jag bråka mig till lite undervisning i sydsamiska, så vi blev några stycken som fick det. Min slutsats är att det går att ordna undervisning om viljan finns. Jag är dock medveten om att det finns för få lärare. Men det är mycket lättare att lära sig om man får undervisning så tidigt som möjligt. <NOBR>(26-årig</NOBR> man, Bergs kommun)</P> <P class="p727 ft14">Språkundervisningen är beroende av kommunens ekonomi. Om lärare inte finns på samma ort finns ingen vilja att bekosta resor för läraren även om kommunen är skyldig att anordna hemspråksundervisning. Denna brist måste åtgärdas omedelbart. <NOBR>(47-årig</NOBR> man, Östersund)</P> <P class="p935 ft69">Jag är barn till en samisk förälder. Hela min släkt på denna sida talar samiska utom jag och mina systrar. Vi ville gå på samiskt hemspråk på vår låg- och mellanstadieskola i Umeå …, men det gick inte för det fanns inga lärare. Jag tycker att det är mycket synd att jag inte fick lära mig samiska i skolan som barn. <NOBR>(24-årig</NOBR> kvinna, Umeå)</P> <P class="p862 ft69">Idag finns nästintill ingen modersmålsundervisning för samiska barn. Det skulle behövas. Nästan inga skolor har samiska i någon form att läsa som språk, varken grundskolan, gymnasium eller skolor för vuxna. Grundskolorna undervisar inom samisk historia/kultur, enbart om samer på <NOBR>1500-1600-talet.</NOBR> Det skulle verkligen behöva införas lite mer om samiska kultur. <NOBR>(24-årig</NOBR> kvinna, Piteå)</P> <P class="p936 ft14">Problematiken kring sydsamiskan visade sig även under min tid i grundskolan. Då blev jag nekad hemspråksundervisning i sydsamiska</P> <P class="p794 ft17">192</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p909 ft14">eftersom Storumans kommun inte hade lärare att tillgå. Har en känsla att språkets ställning har förbättrats under de senaste åren och det är ju bra! <NOBR>(27-årig</NOBR> kvinna, Luleå)</P> <P class="p353 ft8">Språkets status i majoritetens ögon och även majoritetens förhållningssätt mot en språklig minoritet påverkar de språkval som individen gör. Även möjligheten att få en hel skolutbildning på samiska påverkar individens val. En ung kvinna skriver:</P> <P class="p937 ft69">Jag hade möjlighet att läsa på samisk skola, men avstod från det pga. att man i de senare årskurserna skulle börja i ”svensk skola”. I den åldern är det viktigt att bli accepterad och att gå först samisk skola och sedan hoppa in bland andra elever i svensk skola skulle ha varit väldigt jobbigt. Man jag fick möjligheten att läsa lite samiska i alla fall, men inte nog många år för att jag ska kunna läsa och prata så som med svenskan. Så jag hade gärna läst några år till om jag hade fått den möjligheten. <NOBR>(19-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p938 ft8">Familjens och samhällets delade ansvar för att barn skall ges möjligheter att tillägna sig samiska tas också upp.</P> <P class="p937 ft69">För att behålla ett språk levande måste det finnas tillgängligt redan i tidig ålder. Helst då att föräldrarna pratar språket hemma, men även undervisning i förskolor, skolor. Alla måste ta ansvar för att språket kan leva vidare, föräldrar, stat och kommun. Som det är idag för oss, är att vi vill ha tillgång att lära oss språket, men det finns inte lärare att få tag i. Här måste det till krafttag för att lösa problemet. <NOBR>(47-årig</NOBR> man, Östersund)</P> <P class="p939 ft8">Många familjer är villiga att göra uppoffringar och skicka barnen lång väg för att barnen skall ges möjlighet att lära sig samiska.</P> <P class="p342 ft14">Har samiska för sonen min 10,5 år varannan vecka… med andra barn. Medför bussresa 11 mil. OK. Skulle vilja att mina yngre barn 4,5 och 2 år fick samiska på dagis. Ej möjligt idag – finns ej personal… <NOBR>(34-årig</NOBR> kvinna, Strömsund)</P> <P class="p940 ft69">Jag har drivit fram hemspråksundervisning i skolan … [eftersom] det är svårt att få lärare har jag aldrig krävt undervisning på förskolan, trots att det finns underlag för detta. Skolan i Malå är helt svenskspråkig där mina 3 barn går. Ett barn går på sameskolan i Tärnaby och där pratas det mer samiska och att läraren i samiska pratar flytande och brinner verkligen för att lära barnen. Den skolan fungera väldigt bra så vi står i valet och kvalet att låta ett barn till fara dit nästa läsår. <NOBR>(36-årig</NOBR> kvinna, Malå)</P> <P class="p941 ft17">193</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">För en del familjer kan dock de ekonomiska förutsättningarna begränsa barnens möjligheter att tillägna sig språket i tillräcklig grad. En språkmedveten förälder skriver om sina erfarenheter:</P> <P class="p268 ft69">Då det inte finns någon internatverksamhet för barnen i min kommun skulle jag hemskt gärna önska att de fick internatveckorna i Norge på sameskolan betalda av ex. kommun eller stat. Samt att litteratur och resor till och från skulle ersättas. Ingen skulle bli gladare än vi, mina barn och min familj om vi fick fortsätta att gå på norska sidan då de hade sina internatveckor. Nu får jag bekosta allt själv och det blir för dyrt. Den sociala kontakten är hur viktig som helst då den samiska befolkningen är så fåtalig. På min ort är det bara 4 barn som läser samiska och mina barn kan känna sig väldigt utsatta… Samiskan har väldigt låg status på denna ort som trots allt ligger inom traditionellt samiskt område. <NOBR>(38-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p722 ft8">Majoriteten av förskolebarnen går i svenskspråkig förskola. Endast mycket få barn, bara 4 procent, uppges gå i helt eller delvis samiskspråkig förskola. Motsvarande siffra för barn som går i skolan är lika lågt, 7 procent.</P> <P class="p492 ft12">Figur 17. n = 383</P> <P class="p942 ft10">Om barnet/barnen går i förskolan, är förskolan helt svenskspråkig eller åtminstone delvis samiskspråkig?</P> <P class="p943 ft181">35%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr48 td143"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td127"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr34 td109"><SPAN class="p36 ft176">svensk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td143"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td136"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td143"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td109"><SPAN class="p36 ft176">samisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td143"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td137"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr10 td143"><SPAN class="p944 ft25">61%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr10 td109"><SPAN class="p36 ft91">inget svar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td138"><SPAN class="p15 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p945 ft25">4%</P> <P class="p946 ft8">Andelen barn som går i svenskspråkig förskola och får modersmålsstöd i förskolan är litet, endast 13 procent.</P> <P class="p947 ft17">194</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft12">Figur 18. n = 236</P> <P class="p948 ft14">Om förskolan är helt svenskspråkig: får barnet/barnen modersmålsstöd i förskolan?</P> <P class="p949 ft182">9% <SPAN class="ft28">13%</SPAN></P> <P class="p950 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p951 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p951 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p952 ft28">78%</P> <P class="p953 ft8">Av skolbarnen får en större andel modersmålsundervisning.</P> <P class="p954 ft12">Figur 19. n = 250</P> <P class="p955 ft14">Om skolan är helt svenskspråkig: deltar barnet/barnen i modersmålsundervisning?</P> <P class="p956 ft28">10%</P> <P class="p957 ft28">29%</P> <P class="p958 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi9.jpg/" id="inl_img8"> ja</P> <P class="p951 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi11.jpg/" id="inl_img10"> nej</P> <P class="p951 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GUB319195xi13.jpg/" id="inl_img12"> inget svar</P> <P class="p781 ft28">61%</P> <P class="p959 ft8">Kommunerna i regionen förefaller vara dåliga på att informera om möjligheterna att få modersmålsstöd i förskolan. Sådan information har lämnats till barn som går i svenskspråkig förskola i endast</P> <P class="p960 ft17">195</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">12 procent av fallen. Detta får anses vara en anmärkningsvärt låg siffra. Av dem som fått information, uppger 7 procent att de fått skriftlig information från kommunen och 7 procent att de fått muntlig information från kommunen.</P> <P class="p67 ft8">Den kommunala informationen till skolbarnen verkar också vara bristfällig. Endast 28 procent uppger sig ha fått sådan information. Av dem som fått information om modersmålsundervisning, har informationen varit skriftlig i 38 procent av fallen och muntlig i 20 procent av fallen.</P> <P class="p426 ft12">Figur 20. n = 250</P> <P class="p961 ft14">Har Din familj fått information om skolans modersmålsundervisning?</P> <P class="p962 ft28">13%</P> <P class="p963 ft28">28%</P> <P class="p964 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p965 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p966 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319196xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p967 ft28">59%</P> <P class="p968 ft8">Vidare framkommer att i 7 procent av fallen har kommunen inte ordnat modersmålsstöd i förskolan, trots att familjen krävt det. Motsvarande siffra för skolbarnen är 6 procent. Trots att föräldrar begär att få modersmålsstöd eller modersmålsundervisning, är det således inte säkert att sådan erbjuds, trots att det borde finnas förutsättningar att anordna undervisning.</P> <P class="p969 ft69">Har begärt samiskspråkig modersmålsundervisning på förskolan men fått avslag av Storumans kommun med hänvisning till att barnet får vänta till skolålder då sameskolan på orten (Tärnaby) erbjuder det. Behöver undervisning i lulesamiska (fast vi bor inom sydsamiskt område). Utbildad lärare finns som kan undervisa på förskolan och som i dag arbetar på sameskolan Tärnaby. <NOBR>(41-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p970 ft17">196</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p915 ft69">I dag krävs det att man lever i ett tätbebyggt” område för att få tillgång till den undervisning i samiska som jag vill ha för mina barn. I nordsamiska har tillgången till lärare funnits. Men, de har bott en bit ifrån och kommunen har inte velat betala vare sig videokonferensanläggning eller resor till den befintliga läraren. Sydsamiska lärare finns tydligen inte alls att tillgå, trots att våra barn (har sydsamisktalande far) bor i ett sydsamiskt område. De lärare som finns anser att det inte lönar sig att resa till småorter då barnen är få och resan inte blir ersatt av kommunen. I dag undervisar jag mina barn i nordsamiska själv, men att jag mer än gärna skulle vilja ha undervisning av en ”lärare”. <NOBR>(28-årig</NOBR> kvinna, Krokom)</P> <P class="p730 ft8">Intresset för att kunna få modersmålsstöd i förskolan är dock stort. Nästan hälften av dem som har barn i förskolan, 46 procent, uppger att de skulle vilja att deras barn fick modersmålsstöd om undervisningen anordnades på barnets förskola. Motsvarande siffra för skolbarnen är 28 procent.</P> <P class="p72 ft8">Rörande skolbarnen framkommer även att i 10 procent av fallen anordnar kommunen modersmålsundervisning i skolan, men barnet kan inte delta i undervisningen på grund av praktiska skäl (t.ex. tiden eller platsen passar inte). Om samisk grundskola anordnades på hemorten, skulle 26 procent av de svarande som har skolbarn vilja att deras barn gick i samisk grundskola.</P> <P class="p72 ft8">Föräldrars kunskaper i samiska har mycket stor betydelse för barns möjligheter att tillägna sig språket. Många föräldrar behöver dock själva förbättra sina kunskaper i samiska för att kunna stödja barnens språkutveckling tillräckligt. Även andra vuxna i barnens närhet med kunskaper i samiska, såsom äldre släktingar m.fl., har betydelse för barnens möjligheter att tillägna sig språket. Behovet av att stärka vuxnas, och då inte bara föräldrars, språkkunskaper tas upp av flera i kommentarerna. Äldre samers kunskaper framhålls som en resurs som bör användas i språkrevitaliseringen.</P> <P class="p971 ft69">Vad är en urbefolkning utan ett eget språk? Vi som är föräldrar måste få möjlighet att lära våra barn samiska. Ska vi vara nöjda med att dom har 1 lektion i veckan? Jag skulle ha behövt kunskapen i samiska direkt då barnen var bebisar så att dom fått grunden och hört språket varje dag. Jag själv kan vissa ord och fraser och provar lära barnen det. Men jag har inte själförtroende att använda detta i samspråk med andra. Skulle behöva gå en intensivkurs, några helger exempelvis för att bygga på och tordas använda samiskan. Och sedan fortsättningskurser, helst på hemorten. <NOBR>(35-årig</NOBR> kvinna, Krokom)</P> <P class="p972 ft17">197</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft69">Ge ekonomiskt stöd för att uppmuntra och stödja/ge möjlighet att studera språket. Avstånden är stora och det kostar mycket tid och pengar för att kunna lära. Det är viktigt att vuxna får möjlighet att lära för att lättare kunna stödja sina barn i språket. Kampen för att läsa och känna stolthet ska inte barnen ensamma behöva ta. De mäktar inte. <NOBR>(43-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p814 ft69">Jag önskar att mitt språk, sydsamiskan, vore mer lättillgänglig i form av språkkurser eller liknande. Det känns svårt att överföra språket till mina barn eftersom jag själv förlorar språket mer och mer. Min son skall börja skolan till hösten och jag har satt hemspråksundervisning som ett önskemål… Det känns jobbigt att behöva vara aktiv och söka information när det borde vara naturligt, lika naturligt som för ett arabiskt barn att få läsa arabiska. Jag efterlyser därför att kommuner tar sitt ansvar och tar språkundervisningen på allvar så att vi ska kunna behålla och föra vidare vår kultur. Jag är rädd för att jag ska glömma allt jag en gång lärt mig. <NOBR>(30-årig</NOBR> kvinna, Östersund)</P> <P class="p727 ft69">Jag tycker att det borde finnas möjlighet att även föräldrar kan få samisk undervisning, då barnen har samiska i skolan, för att förbättra det samiska som är i hemmen. Då blir det lättare att prata i hemmen. Jag har sökt på samiska kurser, men fick till svar att det inte fanns pengar för att ordna på mindre orter. <NOBR>(48-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p935 ft69">Många nybörjarkurser behövs, för vuxna, enligt modell lyssna, tala, läsa, skriva. De modersmålstalande äldre behöver lästräning i synnerhet. Intresset är stort. Barnen lär sig i skolan där undervisning finns, men föräldrarna kan inte stötta och hjälpa då de är utan både kunskap och möjlighet till utbildning! Mycket stort handikapp, hela ”bördan”, ansvaret för språkbevarande läggs på barn i grundskolan! Ibland orkar inte barnen fullfölja, särskilt de som går i förskola och år 1 och 2 i grundskolan! Hur blir framtiden om inte barnen sätts i fokus (med föräldrar, far- och morföräldrar som förbjöds språket och har glömt)! <NOBR>(63-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p876 ft14">Ta tillvara de äldres språkkunskaper på ett bättre sätt. <NOBR>(75-årig</NOBR> kvinna, Härjedalen)</P> <P class="p234 ft8">Särskilt sydsamiska barns svårigheter att lära sig samiska försvåras av att det inte finns lämpliga läromedel och att bristen på barnböcker är stor.</P> <P class="p973 ft17">198</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p915 ft69">Det sydsamiska språket måste få läroböcker, även språklära och annan litteratur på åarjelsaemien [sydsamiska]- svenska. Nu finns endast sydsamiska – norska. De få barnböcker som finns på sydsamiska är kvalitetsmässigt för dåliga... Översätt omgående de läromedel som finns i åarjelsaemien – norska. Ella Holm Bulls böcker. Norska är ett annat eget språk än svenska. Låt våra sydsamiska barn få läsa åarjelsaemien utan krig med hemkommunen. Se senast hur Norrtälje kommun behandlar sina sydsamiska skolbarn år <NOBR>2003-2005.</NOBR> <NOBR>(64-årig</NOBR> kvinna, Vilhemina)</P> <P class="p236 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft111">Kultur och media</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Endast en liten del av dem som svarat på enkäten uppger att de själva eller någon i deras familj deltar i samiskspråkig verksamhet på fritiden. Motsvarande siffra för sverigefinnarnas del var betydligt högre, hela 59 procent. Detta kan kanske delvis förklaras med att andelen enkäter som distribuerades genom sverigefinska organisationer och även genom finskspråkig församlingsverksamhet var större. För sverigefinnarna var det inte möjligt att göra ett utskick till enskilda genom någon motsvarighet till röstlängden till Sametinget.</P> <P class="p974 ft12">Figur 21. n = 1051</P> <P class="p975 ft14">Deltar Du eller någon i Din familj i någon samiskspråkig verksamhet på fritiden?</P> <P class="p976 ft183">6% <SPAN class="ft28">13%</SPAN></P> <P class="p977 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p978 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p978 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319199xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p979 ft28">81%</P> <P class="p980 ft17">199</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">Av dem som deltar i samiskspråkiga fritidsaktiviteter, utgör 56 procent föreningsverksamhet och 5 procent av samiskspråkig verksamhet inom församling eller kyrka. Vidare uppger 4 procent att de deltar i ”annan” samiskspråkig verksamhet såsom bl.a. kurser, jojk, renskötsel, samepolitisk verksamhet, Sametingets eller samebyns verksamhet, samisk teater, universitetsstudier i samiska. Vidare uppger 18 procent av de svarande att det inte finns samiskspråkig verksamhet på hemorten.</P> <P class="p981 ft8">Intresset för samiskspråkiga kulturaktiviteter är mycket sort, hela 71 procent uppger att de är intresserade.</P> <P class="p86 ft12">Figur 22. n = 1051</P> <P class="p982 ft14">Är Du intresserad av samiskspråkiga kulturaktiviteter?</P> <P class="p983 ft28">5%</P> <P class="p984 ft28">24%</P> <P class="p985 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p986 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p986 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319200xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p987 ft28">71%</P> <P class="p988 ft8">En lika stor andel, 72 procent, skulle vilja att det fanns mer samiskspråkig kulturverksamhet.</P> <P class="p989 ft17">200</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p990 ft12">Figur 23. n = 1051</P> <P class="p991 ft12">Skulle Du vilja att det fanns mer samiskspråkig kulturverksamhet?</P> <P class="p992 ft28">8%</P> <P class="p315 ft115">20%</P> <P class="p993 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p993 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p993 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319201xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p994 ft28">72%</P> <P class="p995 ft14">Mer stöd för kulturaktiviteter som kan åka på turné i hela Sápmi. (33- årig kvinna, Umeå)</P> <P class="p996 ft9">På frågan vilken typ av verksamhet som önskas, fördelar sig svaren enligt följande. Hela 69 procent önskar att det fanns mer samiskspråkig barnverksamhet.</P> <P class="p3 ft12">Figur 24. n = 757</P> <P class="p997 ft12">Vilken typ av samiska kulturaktiviteter skulle Du vilja att det fanns mer av?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"> <TR> <TD class="tr31 td144"><SPAN class="p468 ft138">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p468 ft91">70%</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p468 ft91">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p468 ft91">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p468 ft138">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p468 ft138">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p468 ft91">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p468 ft91">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td144"><SPAN class="p468 ft138">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td64"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td58"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td146"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td145"><SPAN class="p15 ft161">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td144"><SPAN class="p998 ft91">teater</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td60"><SPAN class="p15 ft91">film</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p15 ft91">musik</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft91">dans</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p15 ft91">bibliotek</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p15 ft91">barn</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td146"><SPAN class="p15 ft91">annat</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td145"><SPAN class="p15 ft91">Inget svar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p999 ft17">201</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319202x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft8">En majoritet, 62 procent, anser att det är viktigt att det finns samiskspråkig litteratur på biblioteket. Och över 40 procent av de svarande önskar att det fanns mer biblioteksverksamhet. Behovet av böcker lyfts också fram.</P> <P class="p492 ft12">Figur 25. n = 757</P> <P class="p1000 ft12">Är det viktigt för Dig att det finns samiskspråkig litteratur på biblioteket?</P> <P class="p1001 ft25">4%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"> <TR> <TD class="tr34 td147"><SPAN class="p1002 ft25">34%</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td81"><SPAN class="p1003 ft25">ja</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1004 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi3.jpg/" id="inl_img2"> nej</P> <P class="p1005 ft181">inget svar</P> <P class="p1006 ft25">62%</P> <P class="p1007 ft14">Fler böcker borde översättas till sydsamiska. Framför allt barnböcker. <NOBR>(29-årig</NOBR> man, Strömsund)</P> <P class="p1008 ft8">När det gäller media är intresset för samiskspråkig television stort. 80 procent av de svarande ser på samiskspråkiga program på TV.</P> <P class="p520 ft12">Figur 26. n = 1051</P> <P class="p1009 ft12">Ser Du på samiskspråkiga program på TV?</P> <P class="p1010 ft25">1%</P> <P class="p1011 ft25">19%</P> <P class="p1012 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi5.jpg/" id="inl_img4"> ja</P> <P class="p1013 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi7.jpg/" id="inl_img6"> nej</P> <P class="p1013 ft25"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GUB319202xi9.jpg/" id="inl_img8"> inget svar</P> <P class="p1014 ft25">80%</P> <P class="p1015 ft17">202</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td120"><SPAN class="p15 ft28">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">Däremot är andelen som lyssnar på samiskspråkiga radioprogram betydligt lägre, endast 36 procent. Det lägre intresset för radioprogram kan sannolikt förklaras med andelen av de svarande som talar samiska. <NOBR>TV-programmen</NOBR> är i allmänhet textade till svenska så att även icke samisktalande kan följa med.</P> <P class="p72 ft8">Den höga andelen som ser på <NOBR>TV-program,</NOBR> trots att de inte talar samiska, talar för att program som skildrar samiska frågor har betydelse för många människor.</P> <P class="p342 ft14">Eftersom jag personligen inte talar samiska, så läser jag inga tidningar och lyssnar inte på samiska program, men på Ođđasat<SPAN class="ft67">11 </SPAN>tittar jag på varje dag... <NOBR>(64-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p798 ft12">Figur 27. n = 1051</P> <P class="p1016 ft14">Lyssnar Du på samiskspråkiga program i radion?</P> <P class="p1017 ft28">2%</P> <P class="p1018 ft28">36%</P> <P class="p1019 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi3.jpg/" id="inl_img2"> ja</P> <P class="p1020 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi5.jpg/" id="inl_img4"> nej</P> <P class="p1021 ft28"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GUB319203xi7.jpg/" id="inl_img6"> inget svar</P> <P class="p1022 ft28">62%</P> <P class="p1023 ft8">Flera av de svarande har påpekat det bristande utbudet av program på sydsamiska i TV och radio samt annat kulturutbud på sydsamiska. Sydsamiskt utbud efterfrågas av många. Detta skulle påverka statusen på språket och fler skulle få tillgång till språket.</P> <P class="p1024 ft69">I den mån sydsamiska finns i media tar jag del av det, men det är bristfälligt. Det är behov av en daglig (syd)samiskspråkig tidning, minst en halvtimme/dag i radion, <NOBR>TV-program</NOBR> och flera utbud via internet. Samlingsplatser där samiska talas är viktigt, typ café eller <NOBR>kultur-språkcentrum</NOBR> och stimulering i övrigt i samhället… Samarbete med kulturbussen ”Gärja Sijte Jarngeste” och ekonomi för att kunna köra över gränsen. <NOBR>(60-årig</NOBR> kvinna, Storuman)</P> <P class="p1025 ft10"><SPAN class="ft53">11 </SPAN>Sveriges Televisions samiskspråkiga kvällsnyheter som sänds på vardagar.</P> <P class="p504 ft17">203</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Synpunkter från samer rörande samiskan och dess fortlevnad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1026 ft69">Det vore önskvärt att det sändes <NOBR>TV-program</NOBR> på sydsamiska. Både för barn och vuxna. Jag undervisar i sydsamiska, både barn som läser det som integrerat språk och vuxna i form av kvällskurser. Problemet är att de som läser endast kan få höra språket under de 2 timmar i veckan som undervisningen sker. Och det är för lite. Oftast pratar ej föräldrarna språket eftersom de liksom jag tillhör den förlorade generationen. Vi tappade allt, språket, slöjden osv. Vi har fått lära oss det igen som vuxna. <NOBR>(51-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p727 ft14">På åarjelsaemien [sydsamiska] finns inga <NOBR>TV-program</NOBR> varken för barn eller vuxna. I radioprogrammen är åarjelsaemien försvinnande liten jämfört med samiska från centralområdet. <NOBR>(64-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p878 ft14">Det behövs mera samiska barnprogram på framför allt sydsamiska, längre och mera nyheter på sydsamiska varje dag (det är katastrofalt i dagsläget med ca <NOBR>10-15</NOBR> min i veckan), VHS/DVD filmer översatta till sydsamiska, sydsamisk tidning… <NOBR>(39-årig</NOBR> kvinna, Vilhelmina)</P> <P class="p814 ft14">Skulle önska att det vore mera nyheter på sydsamiska både i radio och TV. Ser på Ođđasat men det är ju på nordsamiska, och det förstår jag icke. Det går så fort med tolkningen så ibland hinner man inte läsa förrän texten är borta… <NOBR>(88-årig</NOBR> kvinna, Härjedalen)</P> <P class="p75 ft8">Andelen personer som läser samiskspråkiga tidningar är också lågt, 22 procent. Det bör dock påpekas att det finns väldigt få tidningar och tidskrifter på samiska.</P> <P class="p1027 ft17">204</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p1028 ft22"><SPAN class="ft22">8</SPAN><SPAN class="ft66">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN></P> <P class="p1029 ft26"><SPAN class="ft26">8.1</SPAN><SPAN class="ft37">Verktyg och egenmakt krävs för att bryta och vända språkbytesprocessen</SPAN></P> <P class="p1030 ft11">Min bedömning:</P> <P class="p1031 ft11">Den pågående språkbytesprocessen inom det samiska språket kan brytas och vändas om ett språkbevarande klimat skapas och om samerna ges de verktyg de behöver för att återta språket.</P> <P class="p1032 ft49">Som framgått av avsnitt 4 är samiskan ett hotat språk, enligt de kriterier som UNESCO ställt upp. Sydsamiskan och kanske även lulesamiskan är definitivt hotade, medan situationen för nordsamiska kan beskrivas som osäker. Om de mindre varieteterna av samiska skall ha en möjlighet att överleva och ges kraft att återvinna förlorad mark, krävs det att en rad åtgärder vidtas omgående. Be- slutsamma samordnade insatser som genomförs parallellt på flera olika områden skulle förstärka revitaliseringen av samiskan.</P> <P class="p1033 ft11">När FN:s internationella urfolksårtionde utropades i december 1994 uttalade FN:s generalsekreterare Boutros <NOBR>Boutros-Ghali</NOBR> att medlemsländerna bär ett ansvar för urfolkens språk och kulturer. Att inte ge hotade urfolksspråk och kulturer nödvändigt bistånd innebär ett brott mot de mänskliga rättigheterna:</P> <P class="p1034 ft84">… on the eve of year 2000 the number of languages and dialects spoken throughout the five continents [is] only half what it had been in 1900. The modern world [has] been a great destroyer of languages, traditions, and cultures. The latter are being drowned by the flood of mass communications, the instruments of which all too often remain in the service of a handful … Today cultures which do not have powerful media are threatened with extinction … Allowing native languages, cultures, and different traditions to perish through “<SPAN class="ft14">nonassistance to</SPAN></P> <P class="p1035 ft17">205</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1036 ft84"><SPAN class="ft14">endangered cultures</SPAN>” must henceforth be considered a basic violation of human rights.<SPAN class="ft159">1</SPAN></P> <P class="p660 ft49">Detta uttalande kan ses som en principiell viljeinriktning som bör vara vägledande. Sverige har ett moraliskt ansvar för att dess urfolk skall kunna bevara sitt språk för framtiden och för att den samiska kulturen skall kunna bestå. Detta inte minst mot bakgrund av den assimilerings- och utbildningspolitik som tidigare bedrivits av den svenska statsmakten gentemot samerna i Sverige.<SPAN class="ft54">2 </SPAN>För de länder som valt att skriva under Europarådets minoritetskonventioner föreligger dessutom ett folkrättsligt åtagande att vidta åtgärder.</P> <P class="p209 ft49">För samiskans del har Sverige därmed nått ett vägskäl, där de internationella åtagandena ställs på sin spets. Välmenande intentioner räcker inte längre för att sydsamiskan skall ges möjlighet att återvinna mark och fortleva på sikt. Det krävs således en avsevärd höjning av den politiska ambitionsnivån. Konkreta beslutsamma åtgärder krävs enligt artikel 7.1.c i minoritetsspråkskonventionen. Även enligt artikel 5 i ramkonventionen är Sverige skyldig att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att samerna ”skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen … språk, traditioner och kulturarv”. Med tanke på hur långt språkbytesprocessen fortskridit finns det inte heller utrymme att dröja med att vidta åtgärder. Om Sverige menar allvar med sina åtaganden rörande nationella minoritetsspråk och sitt urfolk finns det, enligt min bedömning, således inget utrymme för att inte vidta åtgärder och sätta in de resurser som krävs och som är nödvändiga för att vända språkbytesprocessen. Ett passivt förhållningssätt skulle således strida mot Sveriges folkrättsliga åtaganden.</P> <P class="p409 ft49">Sydsamiskan upprätthålls i dag till stor del av den äldre generationen, även om det finns barn och yngre som är förstaspråkstalare. Den språkliga basen bland de yngsta är dock relativt liten. Ett språk som inte längre genererar tillräckligt många förstaspråkstalare har i längden inga möjligheter att bestå som ett levande språk. Om fler yngre samer inte lyckas tillägna sig sydsamiskan inom en snar framtid och en uppbyggnad av antalet talare inte kan åstadkommas, kommer språket att försvinna i Sverige. Om sydsamiskan försvinner på svensk sida, hotas sannolikt även språkets existens på norsk</P> <P class="p384 ft17"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft184">Uttalande av Boutros </SPAN><NOBR>Boutros-Ghali</NOBR> återges i Judith Nies: ”Native American History – A Chronology of a Culture’s Vast Acheivements and Their Links to World Events” (1996) s</P> <P class="p1037 ft10"><SPAN class="ft70">2</SPAN><SPAN class="ft59">se diskussion under avsnitt 3.4.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">206</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319207x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft11">sida, eftersom den språkliga basen krymper än mer. En del av Sveriges levande kulturarv skulle gå förlorad och det samiska folket skulle förlora en viktig beståndsdel i sin kollektiva identitet och sitt kulturarv.</P> <P class="p406 ft55">Samerna kan inte på egen hand vända språkbytesprocessen genom åtgärder på grupp- och individnivå. Som beskrivits i avsnitt 6 krävs det även åtgärder på samhällsnivå för att en revitalisering skall lyckas. Åtgärder krävs bl.a. på samhällsnivå för att skapa ett språkbevarande klimat som höjer statusen på samiska i det sydsamiska området. De åtgärder som hittills har vidtagits för att stärka samiskan inom det nuvarande förvaltningsområdet har haft statushöjande effekt och dessa åtgärder kan vidareutvecklas och utvidgas geografiskt så att fler samer omfattas. Vidare måste samiska barn ges möjlighet att tillägna sig språket och vuxna samer måste ges möjligheter att återta sitt språk. Det krävs tryggade finansiella förutsättningar för att kunna arbeta långsiktigt med språkrevitalisering på det lokala och regionala planet.</P> <P class="p1038 ft49">För att bryta och vända en språkbytesprocess måste den samiska befolkningen ges behövliga verktyg för att aktivt kunna arbeta med t.ex. aktiv uppsökande och utåtriktad samiskspråkig verksamhet, stöd till föräldrar, språkundervisning till barn och vuxna, alfabetiseringsinsatser för vuxna, olika typer av språkkurser, på grupp- och individnivå. Enskildas egen vilja att förbättra och återta språket måste kanaliseras genom medvetet organiserat språkarbete som riktar sig till allmänheten och som utgår från individens behov.</P> <P class="p238 ft11">Den språkliga basen kan därmed utvidgas och antalet förstaspråkstalare kan utökas om fler samiska barn ges möjligheter att tillägna sig samiska och vuxna samer ges möjlighet att återta samiskan fullt ut genom att lära sig läsa och skriva på samiska.</P> <P class="p238 ft41">Det samiska folket behöver också ges egenmakt, dvs. makt att styra språkarbetet efter de egna förutsättningarna och behoven.<SPAN class="ft40">3 </SPAN>Det innebär även makt att styra och forma den egna gruppens framtid. Det är bara samerna själva som kan avgöra vilka prioriteringar som skall göras i språkarbetet och det bästa sättet att genomföra språkarbetet. För samernas del kan denna egenmakt åstadkommas bl.a. genom en vidareutveckling av Sametingets språkarbete och det arbete som Sameskolstyrelsen och Samernas</P> <P class="p1039 ft62"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>jmf ”egenmakt” med det engelska begreppet ”empowerment” med vilket bl.a. avses att en grupp ges förutsättningar att använda sin egen inneboende styrka för att åstadkomma en förändring till det bättre.</P> <P class="p579 ft17">207</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">utbildningscentrum utför och inte minst det internordiska samiska språkarbetet.</P> <P class="p248 ft49">Det finns gott om internationella erfarenheter när det gäller revitalisering av urfolksspråk. Många andra stater har genomfört framgångsrika program eller andra insatser i syfte att revitalisera urfolksspråk. I det perspektivet bör Sveriges förutsättningar kunna vara mycket goda, särskilt om Sverige samarbetar tillsammans med Norge och Finland, för att ge revitaliseringsinsatserna ytterligare styrka och effekt. Det finns därför, enligt min bedömning, goda förutsättningar för att genom medvetet och långsiktigt arbete stärka nordsamiskan och göra det möjligt för syd- och lulesamiskan att revitaliseras till språk med större utbredning och fler talare.</P> <P class="p1040 ft26"><SPAN class="ft26">8.2</SPAN><SPAN class="ft37">Viljan att bevara och återta det samiska språket finns hos samerna</SPAN></P> <P class="p1041 ft11">Min bedömning:</P> <P class="p1042 ft41">En lyckad revitalisering av samiskan kan sannolikt uppnås om samerna ges möjligheter att kanalisera sin starka vilja att värna det samiska språket. Om fastare former skapas för revitaliseringsarbetet kan ett medvetet och långsiktigt arbete bedrivas. Dessa fasta punkter kan även fungera som ett stöd och en samordnande kraft för allt det revitaliseringsarbete som sker på ideell basis.</P> <P class="p530 ft49">Den grundläggande förutsättningen för en lyckad revitalisering av samiskan, nämligen samernas egen önskan och vilja att återta språket, finns. Samiska företrädare och enskilda samer, uttrycker ett behov och en önskan att revitalisera samiskan. Alla de synpunkter som utredningen fått in från enskilda och från företrädare för samer ger vid handen att den samiska befolkningen i det sydsamiska området har en mycket stark vilja att bevara det samiska språket. Språkfrågan ses som en rättighetsfråga och samerna förväntar sig att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.</P> <P class="p1043 ft55">Det samiska språket är en viktig del av den samiskan identiteten och en del av det kulturella arvet. Språket är ett av de drag som markerar samernas särart gentemot andra och även en sammanbindande faktor inom gruppen. Mycket av den traditionella kunskapen inom gruppen finns bevarad i själva språket och endast en del av denna kunskap finns nedtecknad. Som exempel kan nämnas terminologi</P> <P class="p1044 ft17">208</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft10">SOU 2006:19 Samiskan och samers språkliga behov</P> <P class="p810 ft11">inom renskötseln och beskrivningar av naturförhållanden av betydelse för renskötseln.</P> <P class="p406 ft49">Samtidigt saknar en stor del av gruppen de språkliga verktyg de behöver för att kunna överföra språket till nästa generation. Enkätundersökningens resultat visar att andelen som talar språket dessutom är mindre i de sydligare delarna av Sápmi. I allmänhet bedöms ca hälften av samerna inom Sápmi tala samiska, men i det sydsamiska området uppger endast en fjärdedel av dem som besvarat enkätundersökningen att de talar samiska. Detta kan tolkas som en indikation på en mycket långt gången språkbytesprocess. Ett annat tydligt tecken på språkbytesprocessens effekter är språkanvändningsmönstret. Samiskan används huvudsakligen i den privata sfären, i hemmet och med familj och vänner, och mycket lite i officiella sammanhang.</P> <P class="p354 ft11">Samerna i Sverige har under lång tid på grupp- och individnivå verkat och arbetat för att revitalisera samiskan. Samiska företrädare har även drivit frågan om språkets bevarande politiskt under lång tid. Utan allt det arbete som eldsjälar utfört för att värna det samiska språket, skulle språkbytesprocessen säkerligen redan ha fullbordats på många orter inom Sápmi.</P> <P class="p72 ft11">Det finns även positiva tecken på individ- och gruppnivå som visar på att språket håller på att återhämta förlorad mark på grund av medvetna val som enskilda gör.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Det finns samiska familjer där mor- och farföräldrar börjat tala samiska med barnbarnen och aktivt verkar för att barnbarnen skall ges möjlighet att tillägna sig samiska. Den negativa processen i enskilda familjer har därmed brutits.</P> <P class="p72 ft11">Det finns även många exempel på vuxna samer som återtagit sitt samiska språk och valt att tala samiska med sina barn, trots att de själva inte är förstaspråkstalare i samiska. Språkforskaren Annika Janssons arbete inom Sápmi visar att många samer ser språket som en viktig nyckel in i det samiska samhället. Det finns även goda erfarenheter av att samiska förskolor och samiska skolor inom Sápmi lyckas förmedla det samiska språket till barn som inte talat samiska från början.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P> <P class="p205 ft49">Den starka språkliga medvetenhet och den starka viljan att förbättra situationen, som samerna ger uttryck för, tyder på att den samiska befolkningen har nått den insikt som krävs för att revitaliseringen av syd- och lulesamiska språket skall kunna lyckas och för</P> <P class="p609 ft58"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft56">Jansson (2005) s 125-</SPAN></P> <P class="p246 ft10"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft65">Jansson (2005) s 125-</SPAN></P> <P class="p504 ft17">209</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319210x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft11">att nordsamiskan skall kunna stärkas.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Svaren i enkätundersökningen och de kommentarer som lämnats visar att väldigt många enskilda samer förstår varför språket håller på att försvinna, de förstår vad som kan göras och inte minst är de redo att göra något för att hindra språket från att försvinna. Medvetenhet och vilja finns hos företrädare för samerna. Frågan har drivits politiskt under lång tid, men majoritetsbefolkningen har inte varit tillräckligt lyhörd för detta behov.</P> <P class="p76 ft11">Den styrka och medvetenhet som samerna uttrycker skulle kunna kanaliseras ännu bättre för att återta samiskan, om det svenska majoritetssamhället bistår dem i detta. För att kunna bedriva ett aktivt uppsökande revitaliseringsarbete behövs fasta former för arbetet. Om sådana skapas kan ett medvetet och långsiktigt arbete bedrivas i offentlig regi. Detta kan fungera som ett stöd och samordnande kraft för allt det revitaliseringsarbete som sker på ideell basis i liten skala.</P> <P class="p1045 ft26"><SPAN class="ft26">8.3</SPAN><SPAN class="ft37">Bedömning av samers språkliga behov och förutsättningar</SPAN></P> <P class="p87 ft11">Utredarens bedömning skall, enligt tilläggsdirektiven, beakta och redovisa unga och äldre samers intresse, behov och förutsättningar. Förutom det som anförts ovan om intresset att bevara och återta samiskan kan även följande nämnas.</P> <P class="p67 ft11">Samer i det sydsamiska området och företrädare för samer ger uttryck för en rad olika behov när det gäller den språkliga situationen. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras rörande behoven på det språkliga området.</P> <P class="p248 ft41">I de fall där överföringen av språket mellan generationerna har brutits, så som skett i många samiska familjer, måste man vidta åtgärder som riktar sig till barn och unga och även åtgärder som riktar sig till föräldrar och andra vuxna. Den brutna språkliga kedjan mellan generationerna måste åter knytas ihop, dels genom att generera fler nya förstaspråkstalare, dels genom att ge vuxna verktyg för att förbättra de egna språkkunskaperna och även möjligheter att stödja de yngres språkutveckling.</P> <P class="p1046 ft10"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>se även diskussion om viljans betydelse i avsnitt 6.2.</P> <P class="p60 ft17">210</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft11">Samiska barn och ungdomar</P> <P class="p81 ft11">När det gäller barn och ungdomar är det primära behovet möjligheter att tillägna sig samiska och att kunna utveckla en samisk identitet. Barns och ungdomars språkliga behov finns därför främst inom <NOBR>utbildnings-,</NOBR> kultur- och medieområdet.</P> <P class="p72 ft11">Det finns behov av undervisning i och på samiska i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förskola och skola är den offentliga samiskspråkiga service som efterfrågas mest enligt enkätundersökningen (74 respektive 83 procent har ansett att det bör finnas på hemorten). I det sydsamiska området finns en sameskola i Tärnaby och integrerad samisk undervisning bedrivs i några av kommunerna. Endast en mycket liten andel barn till dem som besvarat enkäten uppges gå i samiskspråkig förskola (4 procent) eller skola (7 procent).</P> <P class="p395 ft52">De yngre samiska barnen har därmed behov av en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska till det sydsamiska området, eftersom fler barn då skulle få tillgång till förskola helt eller delvis på samiska. Fler samiska barn skulle därmed ges bättre möjligheter att tillägna sig samiska. Med tanke på det samiska språkets fortlevnad utgör förskoleverksamhet således ett värdefullt och på kort sikt ett kraftfullt verktyg i revitaliseringsarbetet. Förskola helt eller delvis på samiska är dessutom särskilt viktigt i de fall barnen inte kan få språket hemifrån på grund av föräldrarnas bristande kunskaper i samiska. Samiska i förskolan utgör i en del fall den enda chansen för många samiska barn att i tidig ålder kunna tillägna sig kunskaper i språket. Möjligheterna och förutsättningarna för att uppnå additiv tvåspråkighet i samiska och svenska försämras även med barnets stigande ålder, vilket förstärker förskolans betydelse. Att tillägna sig språket senare när man blir äldre, ger i de allra flesta fall inte samma effekt, eftersom det blir svårare att uppnå motsvarande språkfärdighet. En individ som inte ges möjligheter att lära sig språket som barn, har sannolikt även sämre möjligheter att tillägna sig en urfolksidentitet, eftersom identiteten till stor del formas i barndomen.</P> <P class="p680 ft55">Nuvarande bestämmelser rörande modersmålsundervisning uppfattas som otillräckliga för att möta samiska barns behov, dels upplevs kravet på grundläggande kunskaper som ett problem, dels finns det stora svårigheter att få modersmålsundervisning. Ett barn som inte har grundläggande kunskaper i samiska har i dag inte rätt till modersmålsundervisning. Som nämnts ovan kan kanske många</P> <P class="p1047 ft17">211</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319212x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">samiska föräldrar inte ens ge de egna barnen de grundläggande kunskaperna i samiska. Problematiken med modersmålsundervisning har även behandlats i delbetänkandet och förslag till förbättringar har lämnats.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P> <P class="p248 ft49">Sameskolan och den integrerade samiska undervisningen inom grundskolan ses som en tillgång, men det är inte en reell möjlighet för så många samiska familjer.<SPAN class="ft54">8 </SPAN>I dag deltar färre än 400 barn i landet i sådan undervisning. På skolområdet förs även bristen på samiskspråkiga läromedel fram liksom bristen på lärare i samiska etc., som i många fall leder till att barnen inte får modersmålsundervisning. Utbildningsfrågornas betydelse lyfts även fram av samer som bor utanför Sápmi. Svårigheterna att få modersmålsundervisning är påtagliga för många familjer både inom och utom Sápmi.</P> <P class="p209 ft52">Många föräldrar har behov av kompletterande språkstimulerande verktyg för att främja sina barns språkutveckling såsom t.ex. möjligheten att delta i språkbad och lägerverksamhet. Det behövs även åtgärder som gör det möjligt att stärka barns och ungdomars samiska identitet. En del familjer uttrycker att man inte har ekonomiska möjligheter att skicka barnen till språkbad/läger som anordnas för barn, särskilt sådana som anordnas på norsk sida, trots att viljan och behovet finns.</P> <P class="p209 ft52">Många föräldrar efterfrågar kulturell samisk verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar. Bristen på barn- och ungdomslitteratur på samiska och svårigheterna att få tillgång till sådan litteratur förs fram. Om det inte finns samiskspråkig litteratur tillgänglig, blir det svårt att stödja barns och ungdomars språkutveckling. De verktyg som andra föräldrar har till sitt förfogande för att stärka sina barns språkutveckling, finns inte för samiska föräldrar.</P> <P class="p210 ft55">Mängden samiskspråkiga program i media är ytterst begränsad. Barnprogram sänds i SVT på nordsamiska under vinterhalvåret med ca 15 minuter i veckan. Barnprogram finns inte på övriga varieteter. Utbudet i etermedia är ungefär lika stort. Utbudet på filmer dubbade till samiska eller med samisk textremsa är begränsat, likaså dator- och <NOBR>TV-spel</NOBR> och liknande. Möjligheterna att stärka barns och ungdomars språk genom media är i praktiken mycket små. Många föräldrar och även ungdomar uttrycker ett behov av större utbud på samiska och efterlyser insatser på området.</P> <P class="p1048 ft58"><SPAN class="ft70">7</SPAN><SPAN class="ft71">se delbetänkandet avsnitt 7.</SPAN></P> <P class="p294 ft10"><SPAN class="ft70">8</SPAN><SPAN class="ft59">se nedan avsnitt 13.5.3.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">212</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft11">Vuxna samer</P> <P class="p81 ft11">Vuxna samer ger uttryck för behov av och intresse för samhällsservice, utbildning, kultur och media. Detta innefattar behov av dels en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska, dels andra åtgärder.</P> <P class="p72 ft11">En människa som inte har de nödvändiga språkliga förutsättningarna kan inte förmedla språket vidare annat än rudimentärt. De verktyg föräldrar och mor- och farföräldrar i allmänhet använder sig av för att förmedla kunskapen vidare till barn och barnbarn är därför inte alltid tillgängliga. Bristande <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivkunskaper bland vuxna samer hämmar därmed även utvecklingen av det samiska samhället inom Sápmi som helhet och även revitalisering av språket.</P> <P class="p238 ft49">Många vuxna kan inte heller fullt ut ta del av kunskapen inom gruppen så som t.ex. det nedtecknade kulturarvet på samiska. För den enskilde individen kan bristande läs- och skrivkunskaper därför upplevas som ett handikapp, som hindrar hans eller hennes möjligheter att vara fullt delaktiga i det samiska samhället. Till detta tillkommer de känslor som många samer bär på om de upplever sig ha blivit berövade sitt samiska språk. Det gäller således att kanalisera eventuella känslor av sorg, bitterhet och frustration på ett sådant sätt att den enskilde individen ges möjlighet att ändra på den upplevda situationen och ges verktyg för att återta språket.</P> <P class="p99 ft11">Bland vuxna samer finns det ett mycket stort intresse och behov av utbildningsinsatser på språkområdet. Vuxna efterfrågar sådana insatser på två olika plan, dels för sina egna behov, dels för att kunna stödja sina barns och barnbarns inlärning och utveckling i det samiska språket.</P> <P class="p406 ft49">En stor majoritet av de tillfrågade vuxna samerna (72 procent) som inte talar samiska skulle vilja lära sig samiska och vore villiga att ägna tid åt att lära sig. Av dem som talar samiska vill nästan alla förbättra sina befintliga kunskaper (96 procent) i språket. Efterfrågan på kurser i samiska och andra möjligheter att förbättra språket är mycket stort, medan utbudet är begränsat. De kurser som anordnas finns inte i alltid i närheten av hemorten och nivån kanske inte är den rätta. Utredningen har inte frågat specifikt om intresset för alfabetiseringskurser. Det får dock antas att intresset är mycket stort. I vart fall visar Sametingets statistik att intresset för alfabetiseringskurserna varit mycket stort och att man i dag inte har ekonomiska resurser att möta det behov som finns bland vuxna samer.</P> <P class="p1049 ft17">213</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">Många vuxna efterfrågar även möjligheter att delta i kompletterande språkstimulerande verksamhet såsom språkbad, kortare intensivträning i språket etc.</P> <P class="p248 ft49">Många vuxna samer anser att de i barndomen berövats det samiska språket mot deras egen vilja, eller att de aldrig ens fått möjligheten att lära sig samiska på grund av den negativa inställningen som rått i samhället gentemot samer och deras kultur. De anser att det svenska samhället har ett ansvar för den politik som tidigare förts och att samhället har ett ansvar att bistå samerna i att revitalisera och återta sitt samiska språk. Mot denna bakgrund borde samhället bistå ekonomiskt och på andra sätt för att de vuxna som vill skall ges möjlighet att återta samiskan.</P> <P class="p69 ft11">Samerna i det sydsamiska området anger att det är viktigt att det finns samiskspråkig offentlig service på hemorten. I allmänhet har kvinnor ansett att frågan om offentlig service är viktigare än män. Förutom samiskspråkig förskola och skola som redovisats ovan, efterfrågas samiskspråkig äldreomsorg av 70 procent och samiskspråkig hälso- och sjukvård av 51 procent av dem som besvarat enkäten.</P> <P class="p210 ft49">När det gäller möjligheten att använda samiska vid myndighetskontakter efterfrågas den av drygt en fjärdedel av dem som besvarat enkäten. Den låga andelen skulle kunna förklaras med att människors bristande kunskaper i språket gör det svårare att nyttja sådana tjänster. Den som inte kan tala samiska kommer inte att uträtta myndighetsärenden på samiska och den potentiella efterfrågan blir därmed också mindre. Andelen som anser att det är viktigt att kunna använda minoritetsspråket vid myndighetskontakter var betydligt högre bland sverigefinnar i den av utredningen genomförda enkätundersökning, men samtidigt är kunskaperna i det egna språket generellt bättre bland sverigefinnar.</P> <P class="p235 ft49">Det finns enligt den gjorda enkätundersökningen ett behov av äldreomsorg helt eller delvis på samiska inom det sydsamiska området. Detta skulle bli möjligt om förvaltningsområdet utvidgades. Samiskspråkig äldreomsorg blir särskilt viktig i de fall då äldre samer förlorat det svenska språket på grund av demens eller annat. Det finns också äldre samer vars starkaste språk är samiska. Om den yngre generationen inte behärskar samiska, vilket är vanligt förekommande, kan de inte bistå svenskspråkig personal i förälderns omsorg. Om personalen inte heller kan samiska, riskerar en del äldre samer, vars enda kvarvarande språk är samiska, hamna i en situation där de inte kan göra sig förstådda och deras behov inte</P> <P class="p794 ft17">214</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319215x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1050 ft11">kan tolkas, vare sig av personalen eller av de anhöriga. Språket är en trygghet för individen, både för den äldre själv, för de anhöriga och även omsorgspersonalen.</P> <P class="p1051 ft26"><SPAN class="ft26">8.4</SPAN><SPAN class="ft37">Effekter som behöver uppnås för att stärka och revitalisera det samiska språket</SPAN></P> <P class="p1030 ft11">Min bedömning:</P> <P class="p1031 ft52">Samordnade parallella åtgärder behöver vidtas för att förstärka revitaliseringen. Det behöver vidtas åtgärder på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå för att uppnå statushöjande, revitaliserande och synliggörande effekt på det samiska språket.</P> <P class="p1052 ft41">I språkfrågorna är det av avgörande betydelse för det samiska språkets stärkande att i första hand Sverige, Norge och Finland gemensamt finner vägar för att stödja det samiska folkets strävan att bevara det samiska språket och den samiska kulturen.</P> <P class="p1053 ft11">Mot bakgrund av de behov och intressen som samerna ger uttryck för och vad språkvetare anser om möjligheterna att vända en språkbytesprocess, bör en rad åtgärder vidtas omgående för att stärka och revitalisera samiskan. Som beskrivits i avsnitt 6 är de språkbevarande faktorerna delvis beroende av varandra och effekten kan medvetet förstärkas. För att kunna bryta och vända språkbytesprocessen är det därför viktigt att åtgärder sätt in parallellt på olika områden för att den sammantagna effekten skall bli större. Revitalisering av det samiska språket kommer att ta många år och det kräver medvetet och långsiktigt arbete på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå.</P> <P class="p1054 ft11">De åtgärder som föreslås i detta slutbetänkande bör uppnå följande effekter på det samiska språket:</P> <P class="p1055 ft11">1. Statushöjande effekt</P> <P class="p1056 ft41">Det samiska språket måste ges en högre status i samhället både i majoritetens och minoritetens ögon. Ett konkret sätt att göra detta är en geografisk utvidgning av förvaltningsområdet, dvs. att det samiska språket ges skydd enligt del III i minoritetsspråkskonventionen i ytterligare kommuner. Det samiska språket skulle därmed få en officiell ställning på flera orter. Detta skulle föranleda en</P> <P class="p1057 ft17">215</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319216x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p401 ft52">mångsidigare användning av samiskan i samhället och antalet språkliga domäner kan successivt byggas upp och utvidgas så att samiskan blir ett samhällsbärande språk. En större del av den samiska befolkningen skulle genom en utvidgning av förvaltningsområdet även få tillgång till värdefull service på samiska.</P> <P class="p76 ft11">Om språket upplevs vara användbart stimuleras talarnas egen strävan att stärka språket och potentiella talare ser möjligheter som inte tidigare funnits, vilket kan motivera fler att återta språket. Kunskaper i det samiska språket skulle ses som en merit vid anställning och fler kommer sannolikt aktivt välja att förbättra sina kunskaper i samiska av den anledningen.</P> <P class="p210 ft55">Som påtalats i delbetänkandet, anser jag att kunskaperna om Eu- roparådets minoritetskonventioner och den svenska lagstiftningen rörande minoriteter och minoritetsspråk måste öka på nationell, regional och lokal nivå. I delbetänkandet föreslogs därför att en 3- årig informations- och utbildningsinsats bör genomföras för att höja kunskapsnivån om de nationella minoriteterna.<SPAN class="ft105">9 </SPAN>Genom ökad kunskap skulle majoritetens inställning kunna påverkas positivt, liksom värdesättandet av det samiska språket och kulturen.</P> <P class="p243 ft11">2. Revitaliserande effekt</P> <P class="p418 ft52">Språkstimulerande och språkbevarande åtgärder som riktar sig till både barn och vuxna ger språket möjlighet att återvinna förlorad mark och att åter knyta ihop den brutna språkliga kedjan. Språkvetare talar om ”intergenerational transmission of a minority language”, dvs. överföringen av språket mellan generationerna. När denna kedja bryts genereras inte längre några nya förstaspråkstalare och språkbytesprocessen fullbordas.</P> <P class="p69 ft11">Antalet talare kan utökas genom olika revitaliseringsåtgärder och befintliga talares språkförmåga kan stärkas om de ges möjligheter att tillägna sig språket fullt ut. Detta medför att talarna kan använda språket i fler situationer och successivt utöka språkdomänerna. Genom att enskildas språkkunskaper förbättras kan individen dessutom få bättre tillgång till gruppens kollektiva kulturarv i form av muntlig berättartradition och litteratur, vilket stärker individens och gruppens identitet.</P> <P class="p210 ft41">När det gäller samernas kulturella autonomi innebär förbättrade språkkunskaper även att enskildas aktiva deltagande i det samiska</P> <P class="p1058 ft10"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>se även avsnitt 16.2 nedan.</P> <P class="p60 ft17">216</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319217x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p810 ft11">samhället och det politiska livet förbättras och stärks. Som beskrivits i avsnitt 3.5 finns det en direkt författningsmässig koppling mellan demokrati genom val till Sametinget och kunskaper i samiska och den delaktighet som enskilda känner i det samiska samhället.</P> <P class="p72 ft11">Språkrevitaliserande arbete genom språkcentra, t.ex. via språkkampanjer och uppsökande verksamhet, förstärker medvetenheten om språkets betydelse och möjligheter inom gruppen. Detta kan medföra att antalet individer som aktivt vill delta i revitaliseringen ökar ytterligare.</P> <P class="p51 ft11">3. Synliggörande effekt</P> <P class="p226 ft11">Åtgärder som gör det samiska språket och kulturen mer synligt i det svenska samhället påverkar majoritetsbefolkningens medvetenhet om gruppen och dess behov. Synliggörandet av de nationella minoriteternas språk i samhället kan i förlängningen leda till att språkens status höjs och även fungera språkstimulerande och revitaliserande.</P> <P class="p238 ft55">Revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken är i dag på många sätt en <NOBR>”icke-fråga”</NOBR> för majoriteten, eftersom majoriteten i allmänhet inte känner till särskilt mycket om dessa grupper eller deras behov. Frågorna anses i allmänhet inte ha ett allmänintresse.</P> <P class="p250 ft49">För att språkets status skall kunna höjas hos majoritetsbefolkningen krävs det även att majoritetens kunskaper och medvetenhet om samerna som nationell minoritet och urfolk ökas. På regeringens uppdrag har en <NOBR>4-årig</NOBR> informationskampanj om samer som genomförts under <NOBR>2000–2004.</NOBR> Detta har varit ett led i att uppnå större förståelse mellan majoriteten och minoriteten. Som ett led i arbetet tillkom Samiskt informationscentrum i Östersund, som bland annat driver en webbsida med information om samer.<SPAN class="ft54">10</SPAN></P> <P class="p13 ft11">Om samiskan blir mer synlig i samhället kan det förmodas att majoritetens förståelse och acceptans ökar och språket kan få högre status i majoritetens ögon. Majoritets inställning påverkar även minoritetens egen inställning till språket <SPAN class="ft38">11</SPAN></P> <P class="p1059 ft58"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft56">se www.samer.se</SPAN></P> <P class="p246 ft10"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft65">se delbetänkandet avsnitt 6.3.</SPAN></P> <P class="p504 ft17">217</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft11">4. Sápmi effekt</P> <P class="p87 ft11">Samerna ser sig själva som ett folk och Sápmi som ett sammanhängande geografiskt område. Nationsgränserna och de olika nationella regelverk som gäller i respektive land utgår dock från ett majoritetsperspektiv. Ofta samordnas inte heller minoritets- och samefrågorna tillräckligt i majoritetssamhällets beslutsfattande och beredande organ för att helhetsbilden rörande det samiska skall bli tillräckligt tydligt för majoriteten. De samiska behoven behandlas då inte i sin helhet, utan snarast som en särfråga när majoritetens behov behandlas.</P> <P class="p209 ft49">Det samiska folket strävar i olika sammanhang efter att finna en harmonisering av förutsättningarna i de olika länderna. Det bör således vara en målsättning i språksammanhang att visa hänsyn och respekt för denna samiska strävan och önskan att se sig själva som ett gränsöverskridande folk med särskilda förutsättningar i Norden. I linje med den svenska minoritetspolitiska målsättningen att de nationella minoriteterna skall ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och att samerna redan getts viss kulturell autonomi i Sverige, vore det naturligt att sträva efter lösningar som stärker den samiska önskan att betraktas som ett folk.</P> <P class="p56 ft11">Det svenska Sametinget har i handlingsplanen för språkpolitiken tagit ställning för utökat nordiskt samarbete.<SPAN class="ft38">12 </SPAN>Den nyligen föreslagna nordiska samekonventionen är ett försök att anpassa och harmonisera olika regelverk som rör det samiska folket i de tre länderna.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P> <P class="p67 ft11">På många områden som berör samerna har staterna och samerna själva även valt internordiska lösningar i syfte att tjäna hela Sápmi. Exempel på detta är t.ex. internordiska radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> på samiska, nordiskt samiskt språkvårdsarbete och gränsöverskridande kulturarbete.</P> <P class="p210 ft55">I språkfrågorna är det av avgörande betydelse att i första hand Sverige, Norge och Finland gemensamt finner vägar för att stödja det samiska folkets strävan att bevara det samiska språket och den samiska kulturen. Språkgränserna mellan varieteterna följer inte nationsgränserna och ett tydligt och medvetet internordiskt samarbete som utgår från samernas behov skulle gynna och förstärka effekterna av revitaliseringsarbetet. Behovet av aktivt nordiskt sam-</P> <P class="p1060 ft58"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft56">Sametinget (2004) s 46.</SPAN></P> <P class="p728 ft10"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft68">”Nordisk samekonvensjon” Utkast fra </SPAN><NOBR>finsk-norsk-svensk-samisk</NOBR> ekspertgruppe, 26 okt 2005.</P> <P class="p89 ft17">218</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft52">arbete på språkområdet har efterlysts bl.a. av Samerättsutredningen som påpekade att få områden torde vara så väl lämpade för nordiskt samarbete som det samepolitiska, eftersom problematiken är likartad och gemensamma nordiska satsningar borde vara mer effektiva och ekonomiska än nationella projekt.<SPAN class="ft51">14 </SPAN>Nationsgränserna skall därför inte ses som ett hinder, utan de nordiska länderna kan genom medvetet arbete förbättra förutsättningarna för revitaliseringen av det samiska språket och möjligheterna att finna gemensamma lösningar inom Sápmi.</P> <P class="p205 ft55">När det gäller t.ex. syd- och lulesamiskan har gränsöverskridande samarbete uttryckligen efterlysts av Europarådet. Om Sverige och Norge samarbetar och gör det möjligt för samerna att finna gränsöverskridande styrka i revitaliseringsarbetet förbättras syd- och lulesamiskans förutsättningar att överleva. Just nu pågår dessutom en motsvarande process på norsk sida rörande utvidgning av förvaltningsområdet till att omfatta det sydsamiska området. Samordnade gränsöverskridande insatser som syftar till att åstadkomma revitalisering ger även bättre effekt på kort och lång sikt. Samtidigt kan man på svensk sida finna ytterligare styrka i det egna revitaliseringsarbetet och ta värdefull lärdom av norska erfarenheter. Förutsättningarna för att hitta sådana lösningar borde således vara mycket goda.</P> <P class="p1061 ft26"><SPAN class="ft26">8.5</SPAN><SPAN class="ft37">Framgångsfaktorer vid revitalisering av några urfolksspråk</SPAN></P> <P class="p374 ft52">På många håll i världen finns det erfarenhet av revitalisering av urfolksspråk. Det finns anledning att dra lärdom av dessa erfarenheter och föra fram en del faktorer som visat sig vara framgångsrika i revitaliseringsprogram som genomförts i andra länder.</P> <P class="p90 ft11">Språkforskare har jämfört revitaliseringsprogram som använts i fyra olika fall och som allmänt ansetts vara lyckade och som kopierats av andra grupper.<SPAN class="ft38">15 </SPAN>Jämförelsen rör:</P> <P class="p1062 ft58"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft56">Samerättsutredningen: ”Samerätt och samiskt språk”, SOU 1990:91 s 212.</SPAN></P> <P class="p1063 ft10"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft109">Dawn B. Stiles: ”Four Successful Indigenous Language Programs” i Jon Reyhner (red.): “Teaching Indigenous Languages” (1997) s 148-</SPAN></P> <P class="p599 ft17">219</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft11"><NOBR>Cree-indianerna,</NOBR> i Waskaganish norr om Quebec i Kanada</P> <P class="p418 ft52"><NOBR>Cree-indianerna</NOBR> är en liten stam som traditionellt levt som jägare och samlare. Stammens traditionella livsstil har trängts undan genom inflyttning av andra grupper och stora dammprojekt i regionen. År 1973 påbörjades ”The Cree Way Project” för att skapa en brygga mellan indianernas traditionella sätt att leva och majoritetsbefolkningens livsstil. Målet för programmet har varit att stärka <NOBR>Cree-indianernas</NOBR> identitet och språk i skolan och att öka betydelsen av läsning och skrivning i en grupp vars kultur bygger på muntlig tradition. Genom programmet har man skapat en skolform som stärker elevernas kulturella identitet. När projektet startades fanns inga läromedel på Cree, trots att skriftspråket hade funnits i hundra år, och befolkningen kunde inte läsa eller skriva på Cree. År 1983 började man språkbadsundervisning i förskolan som senare även införts i grundskolans lägre klasser. Från femte klass sker undervisningen till hälften på Cree och resten på engelska eller franska. För att förstärka elevernas språkutveckling deltar de i lägerveckor med äldre stammedlemmar där traditionell kunskap och kultur förmedlas till eleverna. Lokala resurscentra stödjer undervisningen genom att ta fram lokalt undervisningsmaterial och kulturellt material.</P> <P class="p545 ft11"><NOBR>Hualapai-indianerna,</NOBR> Grand Canyon, U.S.A.</P> <P class="p418 ft49">Hualapai är en liten stam, som traditionellt livnärt sig som samlare och självförsörjande odlare. Stammen levde tidigare i storfamiljer inom reservatet som inrättades 1883. Samhället styrs av ett stamråd. År 1976 talade 45 procent av alla skolelever engelska som sitt huvudspråk. Det traditionella levnadssättet med storfamiljer och den kulturella överföringen mellan generationerna har sedan dess försvagats genom att de federala myndigheterna infört subventionerat boende och massmedia förstärkt det engelska språkets ställning i lokalsamhället. År 1982 kom 92 procent av alla elever i området från hem där Hualapai talades, men barnen själva talade engelska hemma och i skolan. Redan 1975 påbörjades ett tvåspråkigt program för att bevara indianspråket. Det fanns inget skriftspråk för Hualapai och de första åren ägnades åt att utveckla undervisningsmaterial och material för skriven Hualapai. En integrerad tvåspråkig undervisningsmodell har utvecklats där stamtraditioner och</P> <P class="p1064 ft17">220</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft52">kultur ingår som en del av undervisningen. För att fånga elevernas intresse har man valt att satsa på teknik, datorer, video och en TV- station där eleverna producerar egna program på Hualapai. Det omgivande stamsamhällets stöd har haft mycket stor betydelse och arbetsuppgifter sköts av stammen. Till en början fanns inte detta stöd eftersom stammens äldsta medlemmar motsatte sig ett skriftspråk och många föräldrar ansåg att undervisningsspråket skulle vara engelska. Numera deltar 75 procent av föräldrarna aktivt med frivilligt arbete i undervisningen. Språkarbetarnas arbete har vidareutvecklats och samarbete sker med American Indian Development Institute och Northern Arizona University för att förbättra språkprogrammet.</P> <P class="p244 ft11">Maoriernas Te Kohanga <NOBR>Reo-modell,</NOBR> Nya Zeeland.</P> <P class="p237 ft49">Maorierna utgör 15 procent av Nya Zeelands befolkning på 4 miljoner. Traditionellt bodde maorierna i bysamhällen och livnärde sig som jägare, samlare och odlare. År 1960 var ca 29 procent av maorierna förstaspråkstalare av maori. Under tidigt <NOBR>1960-tal</NOBR> uppmanades maoriska mödrar av majoritetssamhället att tala engelska med sina barn och språkbytesprocessen accelererade inom gruppen. För att motverka språkbytesprocessen utvecklades i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> en tvåspråkig maorisk undervisningsmodell för grundskolan, men denna visade sig svår att sprida på många orter. En gräsrotsmodell utvecklades därför av myndigheterna i samarbete med maoriska ledare för att revitalisera det starkt hotade maoriska språket. S.k. språknästen infördes för barn upp till 8 år, där barn exponeras för maori i en hemmaliknande miljö. Språkförskolor, kallade te kohanga reo<SPAN class="ft54">16</SPAN>, infördes där även kulturell maorisk identitet ingick som en del av verksamheten. År 1991 fanns det 700 te kohanga <NOBR>reo–för-</NOBR> skolor och 10 000 barn deltog i verksamheten. Ett stort antal skolor har även startats för de maoriska barnen. År 2004 gick drygt 29 000 barn <NOBR>(5–16</NOBR> år) i skola med maorisk tvåspråkighets- eller språkbadsprogram. Ungefär hälften av te kohanga <NOBR>reo-förskolorna</NOBR> finns i anslutning till annan maorisk verksamhet och största delen av arbetet sker på frivillig basis. Flertalet av de frivilliga är äldre maorier, eftersom ett krav är att volontärerna skall vara maoritalande och kunna fungera som kulturella föredömen för barnen.</P> <P class="p974 ft10"><SPAN class="ft53">16 </SPAN>te kohanga reo har översatts till “language nest”, “språknäste” eller ”språkbo”.</P> <P class="p504 ft17">221</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">Maoriska är sedan 1987 officiellt språk i Nya Zeeland och samhällstjänster kan fås på maori.</P> <P class="p1065 ft11">Punana <NOBR>Leo-modellen,</NOBR> Hawai’i, U.S.A.</P> <P class="p241 ft49">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> kunde endast 4 procent av den ursprungliga hawaiianska befolkningen tala sitt traditionella språk och de flesta av talarna var över 50 år. Väldigt få barn talade hawaiianska eller hade ens möjlighet att lära sig det. Hawaiianska hade inte undervisats i skolorna på 90 år. Endast på en av öarna, Ni’ihau, talades språket ute i samhället. Endast på några av öns förskolor, som drevs från privata hem, talade man hawaiianska. År 1985 startades två förskolor i större städer, i Hilo och Honolulu, och 1987 startades en förskola och årskurs 1 med språkbad. Tanken var att främja det hawaiianska språket och skapa en undervisningsmodell i syfte att uppnå tvåspråkighet. Undervisningen sker helt på hawaiianska i en helt hawaiiansk miljö. Föräldrarna skall själva delta i språkundervisning för att kunna förstärka barnens språkutveckling och även delta i frivilligt arbete. Numera finns det även språkbadsprogram i hela delstaten från förskola till årskurs 12.</P> <P class="p96 ft11">Framgångsfaktorer</P> <P class="p58 ft11">Från dessa olika modeller dras slutsatsen att följande gemensamma faktorer haft betydelse för revitaliseringsmodellernas positiva resultat:</P> <P class="p1066 ft49"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft185">Kopplingen mellan gruppens språk och kultur har framhävts. Urfolkens språk och kultur hänger intimt ihop med varandra och utgör olika delar av gruppernas kollektiva identitet. Att bara undervisa i urfolksspråket ger inte samma effekt, som om både gruppens kultur och identiteten bejakas i undervisningen. Arbetet har präglats av att ge språket ett kulturellt sammanhang. Genom att förmedla den kulturella traditionen och urfolksidentitet till deltagarna har språket följt med ”på köpet”. Genom att dessutom använda skiftspråket i undervisningen har ett tidigare muntligt språk kunnat omvandlas till ett språk som kan användas i undervisningssyfte. Samtliga program har gett barn</SPAN></P> <P class="p392 ft17">222</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1067 ft11">möjlighet att vistas i en urfolksspråklig miljö där olika språkbadsmodeller använts.</P> <P class="p1068 ft49"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft185">Det lokala urfolkssamhällets stöd och deltagande. Hemmet och det lokala urfolkssamhället har avgörande betydelse för språköverföringen. Det går inte att använda revitaliseringsprogram som utformats utan att beakta lokalsamhällets och gruppens egna förutsättningar. I samtliga dessa program har det lokala urfolkssamhället aktiva stöd och deltagande spelat en avgörande roll för det lyckade resultatet. För att urfolkskulturen skall kunna överföras till barn behöver således kulturbärarna, vilket i allmänhet är de äldre stam- eller gruppmedlemmarna, delta aktivt i arbetet.</SPAN></P> <P class="p1069 ft11"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft186">Urfolkens möjlighet att själva utforma och styra verksamheten. Samtliga revitaliseringsprogram har utformats tillsammans med eller av urfolken själva. Urfolken har haft lokal kontroll över eller haft möjligheter att påverka undervisningssystemet. Därigenom har man kunnat finna okonventionella metoder som passat gruppens förutsättningar och flexibla lösningar som gjort det lättare att lösa de problem som uppstått.</SPAN></P> <P class="p1068 ft52"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft187">Tydliga tvåspråkiga mål. I revitaliseringsprogrammen har mål satts upp för att uppnå tvåspråkighet och läs- och skrivkunnighet i både urfolks- och majoritetsspråket. Vid utformandet av programmen har man tagit hänsyn till bl.a. tvåspråkighetsforskning. Dessa program har haft mycket tydliga tvåspråkighetsmål baserade på forskning rörande tillägnelse av språk, jämfört med andra urfolksprogram. Samtliga program har även riktat in sig på att fånga in de allra yngsta medlemmarna. Språkinsatser har satts in redan i förskolan och undervisning för att stödja utvecklingen av urfolksspråket har givits åtminstone till årskurs fem. I den maoriska gruppen har man kunnat konstatera att eleverna förlorar tillägnade språkkunskaper i urfolksspråket, om språkstödet inte ges även i skolan.</SPAN></P> <P class="p1070 ft11"><SPAN class="ft14">5.</SPAN><SPAN class="ft186">Undervisningsmaterial har tagits fram på urfolksspråket. Eftersom det inte funnits undervisningsmaterial på dessa språk har mycket tid ägnats åt att utveckla sådant material som kan användas av grupperna. Utan sådant material skulle formell undervisning inte varit möjligt.</SPAN></P> <P class="p710 ft17">223</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1071 ft11"><SPAN class="ft14">6.</SPAN><SPAN class="ft186">Föräldrarnas deltagande. En mycket viktig del av revitaliseringsprogrammen har varit att ge föräldrarna verktyg för att kunna stödja barnens språkutveckling. Språket som undervisas i förskolan och skolan måste förstärkas i hemmet, för att aktiv tvåspråkighet skall kunna uppnås. Föräldrarnas roll och deltagande har därför varit mycket aktivt genom språkkurser, deltagande i skolarbetet, utvecklande av arbetsmaterial och att bistå som hjälplärare. Dessa program har varit framgångsrika därför att föräldrarna inte givit upp.</SPAN></P> <P class="p1072 ft49">Samtliga revitaliseringsprogram har uppnått positiva resultat. An- delen förstaspråkstalare har ökat och dessa hotade urfolksspråks möjligheter att överleva har stärkts. Programmen har på ett positivt sätt även påverkat elevernas skolresultat. Tvåspråkighet har kunnat uppnås och barnen har klarat sig bra i skolan. Andelen elever som hoppar av highschool har minskat bland Cree, Hualapai och hawaiianska elever sedan programmen infördes. Barnens urfolksidentitet har stärkts och stoltheten över det egna kulturella arvet har höjts. I samtliga grupper tros bristande kulturell identitet och utanförskap föranleda sociala problem, vilket man kunnat motverka genom revitaliseringsprogrammen. Majoritetssamhället har kunnat bistå urfolken med tryggad finansiering, bistånd av språkforskare och språklig sakkunskap samt pedagogisk lärarutbildning.</P> <P class="p1073 ft26"><SPAN class="ft26">8.6</SPAN><SPAN class="ft37">Positiva erfarenheter från revitalisering av samiskan</SPAN></P> <P class="p87 ft11">Många projekt för att revitalisera det samiska språket har genomförts av eldsjälar på det lokala och regionala planet i de nordiska länderna. Utan dessa viktiga insatser skulle sannolikt språkbytesprocessen gått ännu längre på många orter.</P> <P class="p248 ft55">Det största hindret mot att vidta större revitaliseringsprojekt är i allmänhet bristen på finansiering och bristen på fasta strukturer för att bedriva ett långsiktigt revitaliseringsarbete. Det räcker således inte att vidta några mindre projekt på det lokala planet för att en verklig vändning av språkbytesprocessen skall kunna åstadkommas. Det krävs långsiktigt, samordnat och medvetet arbete på flera plan för att det skall lyckas. I andra länder talar man om mycket långa tidsperspektiv för att kunna revitalisera urfolksspråk. En urfolks-</P> <P class="p417 ft17">224</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319225x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft11">delegation som nyligen presenterade sitt förslag till handlingsprogram för revialisering av urfolkspråk och urfolkskulturer i Kanada talar om ett <NOBR>100-års</NOBR> perspektiv.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P> <P class="p90 ft11">Jag väljer att beskriva två större insatser rörande samiska språket närmare för att åskådliggöra de tankegångar och förslag som lämnas senare i detta slutbetänkande och för att visa vilka möjligheter som finns. För samerna själva är dessa tankegångar inga nyheter, däremot känner majoritetssamhället sällan till vilka möjligheter som finns.</P> <P class="p345 ft11">Samisk språk- och kultursita, norra Finland</P> <P class="p374 ft52">På finsk sida har man under åren <NOBR>2001–2004</NOBR> genomfört ett större revitaliseringsprojekt rörande det samiska språket och kulturen. Projektet ”Samisk språk- och kultursita”<SPAN class="ft51">18 </SPAN>i Enontekiö, Enare, Sodankylä och Utsjoki kommuner har drivits av finska Sametinget och med finansiellt stöd av EU:s socialfond, länsstyrelsen i Lapplands län och de berörda kommunerna.<SPAN class="ft51">19 </SPAN>Över 300 personer har varje år deltagit i projektet. Det långsiktiga målet för projektet har varit att trygga samernas möjligheter att även i framtiden kunna leva ett liv som ett folk utan att behöva assimileras i majoriteten, och från sina egna utgångspunkter kunna bevara sitt språk, sin kultur och sina egna traditioner. Projektet har strävat efter att ge samer, som förlorat eller riskerar att förlora det samiska språket och den kulturella kopplingen till gruppen, möjligheter att återta språket och kulturen samt att stärka samiska familjers nätverk. Verksamheten har bedrivits på samiska (den varietet som talas på orten) på fem platser med hjälp av projektledare och frivilliga äldre samer. De frivilliga har även deltagit i skolans verksamhet för att förmedla samiska kunskaper till barnen.</P> <P class="p680 ft55"><NOBR>Kultursita-projektet</NOBR> har haft barnfamiljer och äldre som särskilda målgrupper för verksamheten och aktiv uppsökande verksamhet har bedrivits för att få med de som kan tänkas vara intresserade. Den viktigaste målgruppen har varit barnfamiljerna, eftersom föräldrarnas språkliga val är av avgörande betydelse språkets beva-</P> <P class="p1074 ft58"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft188">Task Force on Aboriginal Languages and Cultures: ”Towards A New Beginning – A Foundational Report For A Strategy To revitalize First Nation, Inuit and Métis Languages And Cultures”, 28 juni 2005.</SPAN></P> <P class="p1075 ft58"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft89">Ordet sita betyder ”grupp av samefamiljer som följs åt vid flyttningar”. (Svenska akademins ordlista), Sijda/sijte betyder också sameby.</SPAN></P> <P class="p1076 ft10"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft109">Finska Sametingets slutrapport/ Sámediggi: ”Saamelaisten kieli ja </SPAN><NOBR>kulttuurisiida-hankeen</NOBR> loppuraportti”, 17 feb 2004.</P> <P class="p599 ft17">225</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft11">rande. Verksamheten har syftat till att stärka det samiska språket i hemmet och stödja föräldrarna i överföringen av språket och kulturen. Många barn och yngre samer har svårt att utveckla en samisk identitet om de inte får stöd i detta. För att klara samhällets krav och förväntningar bättre, väljer många ungdomar majoritetsspråket. Kultursitorna har även samarbetat med förskolor och skolor för att stödja de samiska barnens och ungdomarnas språk- och identitetsutveckling.</P> <P class="p209 ft11">Den andra målgruppen, äldre samer, har setts som en viktig resurs som kulturbärare och förmedlare av det samiska språket till yngre samer. Genom att det traditionella livet i storfamiljer med nära släktband har förändrats, känner många äldre samer stor ensamhet. Kultursitan har fungerat som ett sätt att involvera de äldre i samisk verksamhet och även som ett socialt nätverk till stöd för de äldre. Kultursitans personal har kunnat bistå de äldre med olika praktiska saker. Genom verksamheten har man även verkat för att förbättra de äldres välbefinnande genom social samisk gemenskap och deltagandet har inneburit skapandet av nya sociala relationer och mindre ensamhet.</P> <P class="p209 ft49">Språk- och kulturkompetens har förmedlats av äldre samer till yngre samer. Resultaten av <NOBR>kultursita-projektet</NOBR> visar att man genom detta <NOBR>3-åriga</NOBR> program lyckats öka användningen av samiska både i och utanför hemmet. Verksamheten har utgjort en helt samiskspråkig miljö där deltagarna kunnat öva sitt språk. Kopplingen till den samiska kulturen har förstärkts genom att enskilda fått del av traditionell kunskap och genom samvaron med olika åldrar. Deltagarna uppger sig värdesätta det samiska språket och kulturen mer och för många har den samiska identiteten stärkts. Detta har även stärkt deltagarnas motivation att förbättra samiskan och att använda språket mer. Deltagarna har även blivit mer medvetna om tvåspråkighetens betydelse och fått konkreta verktyg för att kunna uppnå detta. Barn och ungdomar känner sig numera mer delaktiga i det samiska lokalsamhället och vågar visa att de är samer.</P> <P class="p1077 ft17">226</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319227x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft11">Sydsamisk språkrevitalisering vid Svahken sijte</P> <P class="p81 ft11">I det sydsamiska området på norsk sida pågår ett språkmotiveringsprojekt vid Elgå oppvekstsenter i Engerdal, Hedmarks fylke.<SPAN class="ft38">20 </SPAN>I denna förskola och skola går bl.a. sydsamiska barn från samebyn/reindriftssamfunnet Svahken sijte.</P> <P class="p238 ft49">Norska Sametinget stödjer det <NOBR>5-åriga</NOBR> projektet, som påbörjades 2001. Målet har varit att stödja förskolebarns språkutveckling i sydsamiska och därigenom utöka antalet förstaspråkstalare. Förhoppningen är att barnen genom detta skall tillägna sig sydsamiska innan de börjar skolan. Initiativet har kommit från lokalt engagemang och från människor som själva har barn i förskoleåldern. Projektet har utgått från de lokala förutsättningarna. Till stöd för projektet har man haft samiska institutioner såsom samiska högskolan och språkvetare och lingvister.</P> <P class="p1078 ft11">Föräldrarna vill att barnen skall bli aktiva talare av sydsamiska. Lokalsamhället har ställt sig positiv till detta och förskolan och skolan stödjer denna strävan. Nya metoder har fått utarbetas i skolan för att kunna ge barnen aktiv tvåspråkighet.</P> <P class="p406 ft52">I Svahken sijte talar en del av far- och morföräldrargenerationen sydsamiska. De har lärt sig sydsamiska som barn, men de kan i allmänhet inte skriva på samiska. Föräldragenerationen har en del kunskaper i sydsamiska eftersom de lärt sig en del i hemmet och även haft det som ämne i skolan. De är i allmänhet inte aktiva talare av sydsamiska. En del har själva gått i sameskolan i Snåsa. Flera av föräldrarna har i vuxen ålder gått på kurs för att lära sig mer sydsamiska.</P> <P class="p205 ft11">I förskolan har man strävat efter att ge de sydsamiska barnen mycket tid och möjligheter att nyttja samiskan (en språkbadsmodell). Detta har ofta handlat om arbete i mindre grupper. Särskilda samiska språkrum har skapats där språket använts konsekvent. Det har t.ex. varit ett särskilt rum på förskolan, kallad Savka, där barnen alltid talar sydsamiska. På samma sätt har barnen vid utomhusvistelse alltid talat sydsamiska i torvkåtan. På detta vis har vissa rum och situationer på ett naturligt sätt förknippats med språket. Samtidigt har vissa i personalen konsekvent talat sydsamiska med barnen.</P> <P class="p1079 ft62"><SPAN class="ft53">20 </SPAN>Projektet har beskrivits av Jon Tondal i ett föredrag ”Eit sørsamisk språkvitaliseringsprojekt” vid Samisk høgskoles/Sami allaskuvllas konferens ”Intergenerasjonell overføring av samiske språk”, Kautokeino, <NOBR>12–13</NOBR> okt 2005.</P> <P class="p579 ft17">227</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft41">Barnen som deltagit i projektet är på god väg att bli aktiva talare av sydsamiska. De barn som börjat skolan har haft bättre förutsättningar för undervisningen i och på sydsamiska. Antalet skolbarn i området som läser sydsamiska i skolan har ökat och detta har tolkats som ett intresse för återtagande av sydsamiskan.</P> <P class="p222 ft11">Kommentar</P> <P class="p241 ft11">Det finns, enligt min bedömning, mycket goda förutsättningar för att kunna genomföra liknande insatser och uppnå goda revitaliseringsresultat även i Sverige. De samiska språkcentra som föreslås i avsnitt 12 skulle kunna utgöra navet i det långsiktiga revitaliseringsarbetet som samerna själva efterfrågar. Med en sådan modell skulle flera av de faktorer som visats sig vara framgångsrika kunna användas även i Sverige, bl.a.</P> <P class="p1080 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft15">en stark koppling mellan det samiska språket och kulturen,</SPAN></P> <P class="p1081 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft15">det samiska lokalsamhället skulle ges möjlighet att delta i utformningen och ledningen av revitaliseringsarbetet,</SPAN></P> <P class="p674 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft15">de lokala samiska behoven skulle styra innehållet i revitaliseringsarbetet,</SPAN></P> <P class="p674 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft15">det lokala stödet, deltagandet och engagemanget skulle utgöra kärnan i verksamheten,</SPAN></P> <P class="p1081 ft60"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft189">samiska familjer och föräldrar skulle kunna få stöd i arbetet att fostra aktivt tvåspråkiga barn med en stark samisk identitet, och</SPAN></P> <P class="p672 ft60"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft189">äldre samers kultur- och språkkompetens skulle kunna användas för att stödja och bistå de yngre samernas återtagande av samiskan.</SPAN></P> <P class="p1082 ft26"><SPAN class="ft26">8.7</SPAN><SPAN class="ft37">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p418 ft55">Mot bakgrund av det som anförts i detta avsnitt drar jag slutsatsen att beslutsamma aktiva åtgärder krävs för att bryta och vända den pågående språkbytesprocessen. En aktiv revitalisering av syd- och lulesamiskan är fortfarande möjlig, om åtgärder vidtas omgående på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå. Även nordsamiskan är hotad och</P> <P class="p273 ft17">228</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p15 ft28">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft49">åtgärder behövs för att stärka dess fortlevnad. En stark språklig medvetenhet och vilja att stärka och återta samiskan finns hos samerna. Förutsättningarna för en lyckad revitalisering finns således. Ett passivt svenskt förhållningssätt i nuvarande situation skulle stå i strid med åtagandena enligt Europarådets minoritetskonventioner.</P> <P class="p238 ft11">Jag föreslår därför en rad åtgärder i syfte att uppnå de nödvändiga effekter som beskrivit ovan i avsnitt 8.4. Åtgärder på <NOBR>samhälls- ,</NOBR> grupp- och individnivå behöver sättas in parallellt så att de kan förstärka varandra och en större effekt kan uppnås.</P> <P class="p1083 ft52">För att åstadkomma en ytterligare statushöjande effekt på samiskan, föreslås i avsnitt 10 en geografisk utvidgning av förvaltningsområdet till det sydsamiska området. Det skulle på ett omedelbart sätt stärka samtliga samiska varieteter i området och det skulle särskilt revitalisera sydsamiskan. I anslutning till detta förslag rörande förvaltningsområdet lämnas, förutom de förslag som lämnats i delbetänkandet, ytterligare förslag för att förbättra den nuvarande implementeringen av minoritetsspråkslagstiftningen. För att uppnå en förbättring i genomförandet bör Sametinget ges en lagstadgad uppgift att verka som ansvarsmyndighet när det gäller det samiska förvaltningsområdet.</P> <P class="p1084 ft11">Förslag till åtgärder med revitaliserande effekt lämnas i</P> <P class="p1085 ft41"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft190">avsnitt 12 rörande det samiska språkarbetet, samisk språkvård och förbättrade möjligheter att följa upp genomförandet av minoritetsspråkslagstiftningen. Det språkbevarande arbete som Sametinget bedriver och dragit upp riktlinjerna för i handlingsplanen för språkarbetet behöver konkretiseras och förverkligas på det lokala och regionala planet,</SPAN></P> <P class="p1086 ft11"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft104">avsnitt 13 rörande undervisning i och på samiska och även rörande de övriga nationella minoriteterna eftersom samtliga nationella minoritetsbarns rättigheter reglerats i samma regelverk, och</SPAN></P> <P class="p677 ft11"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft104">avsnitt 13 rörande vuxna samers möjligheter att återta och förbättra sina kunskaper i samiska, och i</SPAN></P> <P class="p677 ft11"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft104">avsnitt 14 rörande olika typer av insatser för barn och ungdomar som syftar till att stärka barns kulturella urfolks- eller minoritetsidentitet och stödja deras språkutveckling i minoritetsspråket.</SPAN></P> <P class="p941 ft17">229</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Samiskan och samers språkliga behov</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p1087 ft11">Förslag till åtgärder i syfte att synliggöra det samiska i samhället lämnas i avsnitt 15.</P> <P class="p576 ft41">I allt det arbete som görs för att stödja det samiska språket bör Sverige ytterligare förstärka det gränsöverskridande samarbete med Norge respektive Finland. Regeringen bör därför omgående inleda ett nära samarbete med de norska och finska regeringarna för att i nära samarbete med Sametingen hitta lösningar som gynnar och förstärker revitaliseringen av samiskan.</P> <P class="p1088 ft17">230</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_231"> <P class="p1089 ft22"><SPAN class="ft22">9</SPAN><SPAN class="ft66">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN></P> <P class="p1090 ft8">Enligt tilläggsdirektiven skall utredarens analys omfatta en bedömning av kommunala och statliga förvaltningsmyndigheters samt domstolars möjligheter och beredskap att, på kort och lång sikt, hantera en utvidgad lagstiftning om rätt att använda samiska vid enskildas kontakter med myndigheten eller domstolen. Analysen skall även omfatta kommunernas möjligheter och beredskap att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Det geografiska området benämns enligt direktiven som det sydsamiska området och utgörs av Jämtlands och Västerbottens län samt delar av Norrbottens och Dalarnas län. För de sistnämnda har utredningen identifierat Arvidsjaur, Älvsbyns, Piteå och Älvdalens kommuner. Gränserna för de olika samiska språkvarieteterna följer dock inte kommungränser och den samiskspråkiga förekomsten är på flera platser blandad mellan de olika språkvarieteterna. Älvsbyns och Piteå kommuner representerar här områden för språkövergångar till de nordliga varieteterna. Det bör påpekas att det samlade området för denna utredning inte kan betraktas som en slutgiltig avgränsning av eventuella förvaltningsområden för samiska. Områden utanför denna gränsdragning återstår att utredas.</P> <P class="p1091 ft8">Utredningen har begärt yttranden från de allra flesta förvaltningsmyndigheter och domstolar samt besökt ett urval av kommuner och en länsstyrelse för uppföljande samtal.</P> <P class="p574 ft26"><SPAN class="ft26">9.1</SPAN><SPAN class="ft37">Kommunernas beredskap</SPAN></P> <P class="p22 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft111">Yttranden från kommunerna</SPAN></P> <P class="p353 ft8">Utredningen har begärt att få in skriftliga yttranden från samtliga 27 kommuner inom ovan angivet område. I begäran om yttrande har en allmän beskrivning av nuvarande lagstiftning lämnats och</P> <P class="p1092 ft17">231</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">kommunerna har hänvisats till utredningens hemsida för ytterligare bakgrund och fakta. Utredningen har begärt att få svar på följande frågor:</P> <P class="p259 ft8">Är det möjligt att få förskola och/eller äldreomsorg helt eller delvis på samiska i kommunen i dag eller planeras sådan verksamhet? Om sådan verksamhet finns, beskriv den.</P> <P class="p259 ft8">Finns det i dag personal inom förskolan, äldreomsorgen och den kommunala förvaltningen som talar samiska? Har kommunen tidigare gjort någon kartläggning av om det finns sådan personal?</P> <P class="p1093 ft8">Har kommunen mött intresse eller önskemål om service på samiska från samiska kommuninvånare? I så fall på vilket sätt?</P> <P class="p259 ft8">Har kommunen upprättat någon handlingsplan eller vidtagit några andra åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken?</P> <P class="p259 ft8">Om kommunen skulle bli skyldig att tillhandahålla sådan service på samiska som i dag ges i nuvarande förvaltningsområde, bedömer ni att det skulle innebära ytterligare kostnader för kommunen? Om svaret är ja, uppskatta hur stora kostnadsökningar det skulle kunna bli frågan om?</P> <P class="p340 ft8">Kommunerna har även haft möjlighet att lämna andra synpunkter som de tyckt varit betydelsefulla.</P> <P class="p67 ft8">Av röstlängden till Sametinget framgår att det finns samisk befolkning i samtliga de kommuner som uppmanats att yttra sig. Yttranden har inkommit från 21 kommuner. En del kommuner har valt att inte svara på utredningens frågor och inte lämnat något yttrande alls.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Lycksele kommun avstår från att yttra sig då det enligt kommunens mening inte finns något uttalat behov av samisk service inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. När det gäller dessa kommuner har utredningen ingen möjlighet att bedöma kommunernas faktiska beredskap inför en möjlig utvidgning, vilket är olyckligt. Utredningen har dock genom besök inhämtat synpunkter från Bergs och Lycksele kommuner.</P> <P class="p56 ft8">Piteå kommun har som enda kommun direkt avvisat tanken på att ingå i ett utvidgat förvaltningsområde för samiska. Kommunen anför att man ytterst sällan mött önskemål eller intresse för service</P> <P class="p492 ft10"><SPAN class="ft53">1 </SPAN>Älvsbyn, Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Ragunda och Berg har inte svarat.</P> <P class="p93 ft17">232</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1094 ft8">på samiska samt att man inte kan sägas tillhöra det sydsamiska området.</P> <P class="p13 ft8">Några allmänna reflektioner som kan göras med anledning av kommunernas yttranden. Det framgår att vissa kommuner, i likhet med förhållanden i Mälardalsregionen beträffande finska språket, har begränsade kunskaper om den svenska minoritetspolitiken och dess syfte. Med några få undantag ser man inte riktigt kommunens roll inom politikområdet. Kunskaperna om den nationella minoritetspolitiken och Sveriges internationella åtaganden måste generellt förbättras, vilket även påpekats i delbetänkandet.</P> <P class="p288 ft8">Någon synlig sammanblandning mellan minoritetspolitikens syften och de integrationspolitiska målen framgår dock inte. Inga intresseavvägningar redovisas mellan den samiska befolkningens behov av samhälleligt stöd och andra minoriteters behov av stöd.</P> <P class="p90 ft8">Genomgående hänvisar kommunerna till att efterfrågan saknas på samiskpråkig service för myndighetskontakter och för rena servicefunktioner, t.ex. inom äldreomsorg. En kommun menar att det är svårt att se behovet av sydsamiska som språk vid kommunens myndighetsutövning. En annan kommun beskriver situationen så här: ”De som kan samiska använder svenska som modersmål.”</P> <P class="p49 ft8">Av yttrandena framgår att ingen kommun har gjort en kartläggning av den samiska befolkningens behov i förhållande till de minoritetspolitiska målen. Det finns heller inga handlingsplaner eller liknande dokument för den samiska befolkningen eller minoritetspolitiken i allmänhet. Det innebär, enligt min mening, att det är svårt för kommunerna att uttala att det <SPAN class="ft11">inte </SPAN>finns några reella behov bland den samiska befolkningen, eftersom någon kartläggning inte gjorts. Uppfattningen att det finns en bristande efterfrågan på samiskspråkiga tjänster kan ifrågasättas till viss del, eftersom ingen har frågat samerna själva. Om det inte heller finns någon lagstadgad rätt till viss service på samiska, är det inte många som skulle efterfråga det. Språkmedvetna föräldrar efterfrågar möjligheten att få förskola på samiska, om de känner till reglerna för modersmålsstöd. Anhöriga till äldre samer som förlorat svenska språket p.g.a. demens eller liknande, skulle kanske begära att få samiskspråkig äldreomsorg redan i dag.</P> <P class="p1095 ft8">Mot bakgrund av intentionerna i Europarådets minoritetskonventioner om skydd av de nationella minoriteterna och att främja de nationella minoritetsspråken kan behoven ges en vidare tolkning än enbart som efterfrågan eller önskemål angående service. Vid en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska skulle</P> <P class="p1096 ft17">233</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">kommunerna behöva göra en metodisk inventering av vilka åtgärder som skulle vara bäst ägnade att stärka det sydsamiska språket. Detta bör lämpligen ske i samarbete med lokala samiska organisationer eller andra som arbetar med samiska frågor.</P> <P class="p67 ft8">Ett par kommuner belyser denna behovstolkning i sina kommentarer till frågan om möjligheten att använda samiska vid myndighetskontakt. Malå kommun anför, efter samråd med Malå sameförening, att de viktigaste åtgärderna som behövs är utbildning i språket. Det finns samer i dag som inte talar samiska. De fick inte lära sig språket som barn. Det kan vara en av anledningarna till att man inte efterfrågar samiskspråkig service. För att språket skall överleva, fortsätter kommunen, behövs satsning på utbildning i språket, mer än att det finns möjlighet att få service på samiska. Myndighetsmiljön kännetecknas av fackspråk. Kommunens bedömning är, att för att språket skall synliggöras och bevaras krävs en mer omfattande satsning för både yngre och äldre, att språket levandegörs och används ofta i offentliga miljöer, såsom media och kultur samt blir en del av vardagen etc. Strömsunds kommun tillfogar följande kommentar:</P> <P class="p876 ft69">Hos samerna finns nu ett växande intresse att återuppta sitt minoritetsspråk och de bör därför på olika sätt från statens sida stimuleras att delta i utbildning/vidareutbildning i sitt sydsamiska språk. Det kan då i sin tur lägga grund till många initiativ att få tala och skriva på sydsamiska i kontakter med kommunala och statliga myndigheter. Berörda myndigheter måste då svara upp mot denna efterfrågan och bygga in kunskap om det sydsamiska språket i sina organisationer.</P> <P class="p722 ft8">Ingen kommun redovisar planer för förskolan eller äldreomsorg med samiskt språkinslag. För flera kommuner gäller att man löser ”situationen” allt eftersom. Önskemål beträffande barnens modersmålsstöd och modersmålsutbildning är vanligt förekommande. Utredningen kan inte klarlägga den exakta omfattningen för förskoleverksamhet och äldreomsorg med samiskt innehåll. Sju kommuner synes ha förskoleverksamhet med samiska som inslag. Inga systematiska kommentarer finns heller om modersmålsundervisningens storlek. Några kommuner samarbetar med Sameskolstyrelsen angående integrerad samisk undervisning, en verksamhet som anförs i positiva termer. Tillgång till äldreomsorg med samiskspråkig service anges uttryckligen av endast en kommun. Möjlighet till tolkning finns vid behov för äldreomsorgen inom några kommuner.</P> <P class="p1064 ft17">234</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1097 ft8">Inga organiserade kartläggningar har skett i kommunerna av personalens språkkompetens eller förtrogenhet med samisk kultur. Fem till sex kommuner anger att samiskspråkig personal finns i varierad grad. Dessa och liknande uppgifter grundas till stor del på den personkännedom som finns i mindre organisationer. Några kommuner utesluter emellertid inte möjligheten att det kan finnas samiskspråkig personal.</P> <P class="p72 ft8">En kommun anför att nyrekrytering som metod för att erhålla samiska kunskaper, är en svår väg, på grund av en låg personalomsättning. Oron för tillgång på lämplig personal riktas först och främst mot den bristande lärartillgången, som i några yttranden anges som en försvårande faktor redan i dag. Två kommuner uttrycker tvivel om möjligheten att över huvud taget kunna rekrytera yrkeskunnig personal som talar samiska.</P> <P class="p72 ft8">Kostnadsökningar i samband med en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för samiska bedöms som relativt små. Intrycket är att sådana uppskattningar grundas på nuvarande efterfrågan. Den merkostnad per år som några kommuner uppskattar, är i storleksordningen mellan 400 tkr till 1 Mkr. Merparten anger dock inga sifferbelopp. Förmodade kostnadsökningar hänför sig, för så gott som samtliga kommuner, till utökade personalinsatser. För en kommun anges t.ex. att ”ett <NOBR>30-tal</NOBR> anställda bedöms behöva utbildas i sydsamiska”. Från kommunernas sida uttrycker man tydligt att en utvidgning av förvaltningsområdet måste medföra ett tillskott av statlig finansiering för täckning av merkostnader.</P> <P class="p51 ft11">Besök i ett antal kommuner</P> <P class="p245 ft8">Utredningen har besökt ett antal kommuner i det sydsamiska området för dialog om kommunernas möjligheter och beredskap inför en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Besöken har även varit ett sätt att sprida kunskap om Sveriges åtagande rörande nationella minoriteter och nuvarande svensk lagstiftning. Det har inte funnits möjlighet att träffa representanter för samtliga kommuner vilket hade varit önskvärt. Som regel har utredningen träffat representanter för förvaltnings-</P> <P class="p281 ft25"><SPAN class="ft110">2 </SPAN>Östersunds k. den 15 augusti 2005, Strömsunds k. den 16 augusti 2005, Krokoms k. den 16 augusti 2005, Åre k. den 27 oktober 2005, Bergs k. den 28 oktober 2005, Härjedalens k. den 28 oktober 2005, Lycksele k. den 2 november 2005 och Storumans k. den 3 november 2005.</P> <P class="p778 ft17">235</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">ledningen, ansvariga för de närmast berörda verksamhetsområdena och politiker.</P> <P class="p272 ft8">Det framkommer i flera fall en betydligt ljusare bild av beredskapen än vad yttrandena ovan ger vid handen. Man har överlag en god överblick över den samiskspråkiga service som faktiskt redan finns idag inom förskola, skola, vård och omsorg. Samtidigt synes dessa verksamheter vara resultatet av envetna föräldrar och anhöriga. På grund av de stora avstånden över vidsträckta ytor förekommer flera speciallösningar inom skola och omsorg. I ett fall gick en samisk elev i skolan i två kommuner under olika tider av året på grund av familjens renskötsel.</P> <P class="p55 ft8">Något förvånande för utredningen var vilka som uppfattades som samer. Nästan uteslutande förknippades samer med renskötande samer eller samebymedlemmar. Samrådsförfaranden med samerna betydde i de flesta fall att kommunen hade samråd med samebyn. Den icke renskötande samiska befolkningens behov reflekterar man inte över på samma sätt. Man ser inte riktigt samerna i tätorten.</P> <P class="p55 ft8">Ett annat intryck är att många tankar ligger på lut för att förverkligas, till exempel nya möjligheter i samband med den integrerade samiska undervisningen, ökat utbyte med sameskolan i Tärnaby, idégrupper över riksgränsen. Möjligheterna till samarbete över riksgränsen med norska motsvarigheter angavs i positiva termer och var för flera kommuner inget nytt. Det förekommer redan för andra verksamheter, inklusive ordinarie skolgång.</P> <P class="p76 ft8">Det förekom i något fall stora ansträngningar från skolans sida vad gällde samiskundervisningen utan att man fick det stöd som man förväntat sig från barnens hem. Som skäl angavs att samiskan inte användes i hemmen på grund av bristande kunskaper. I en annan kommun hade man tagit initiativ till att stödja språkutvecklingen för <NOBR>same-elevers</NOBR> föräldrar. Den dominerande problemfrågan för de besökta kommunerna gäller rekrytering av samiska modersmålslärare. För att lösa detta behövs hjälp.</P> <P class="p69 ft8">På initiativ från Storumans kommun hölls ett halvdags seminarium angående möjligheterna att inrätta ett sydsamiskt språkcentrum i Tärnaby. Det visade sig att kommunen ställer sig positiv till en sådan verksamhet utan att nu ta ställning till dess organisation. Deltagare var framför allt representanter för olika skolformer samt från Samiskt kulturcentrum Hattfjelldal. Utredningen noterade en idérikedom som även inkluderade verksamheter inom äldreomsorgens fält.</P> <P class="p103 ft17">236</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319237x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1098 ft8">Det sammanfattande intrycket var en positiv inställning inför en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för samiska.</P> <P class="p1099 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft111">Överväganden</SPAN></P> <P class="p1100 ft11">Min bedömning<SPAN class="ft8">:</SPAN></P> <P class="p1101 ft8">Det finns samiskspråkig verksamhet i högst ett tiotal kommuner, framför allt inom förskoleverksamhet. De kommunanställdas språkkunskaper kan inte helt uppskattas, inte heller modersmålsundervisningens omfattning. Viss samiskspråkig personal finns i några kommuner. Beredskap för äldreomsorg helt eller delvis på samiska finns inte på kort sikt.</P> <P class="p1102 ft8">Med en anpassad resursanvändning bedömer jag att kommunerna har möjligheter att hantera ett utvidgat förvaltningsområde. Det gäller i synnerhet förskoleverksamhet och äldreomsorg, helt eller delvis på samiska. Under ett introduktionsskede behövs markerade åtgärder för att kunna erbjuda myndighetskontakt på samiska.</P> <P class="p1103 ft8">Av kommunernas yttranden framgår att några kommuner erbjuder förskola, om än oklart i vilken omfattning, på samiska språket. Det är också otydligt inom äldreomsorgen i vilken mån man ändå försöker ordna så att äldre på något sätt blir bemötta och får omsorg av samiskspråkig personal.</P> <P class="p1102 ft8">Enligt min bedömning är det nödvändigt att göra någon form att kartläggning av personalens språkkunskaper i samiska för att kunna bedöma vilka åtgärder som kommunen behöver vidta för att stärka den språkliga kompetensen. Det kan inte uteslutas att det faktiskt finns tillgänglig personal med goda kunskaper i samiska eller personal som kan tänkas förbättra sina kunskaper i samiska så att samiskspråkig service kan erbjudas, helt eller delvis. Vilhelmina kommun pekar på lösningar som jag vill tillföra bedömningen, nämligen de möjligheter som finns till samutnyttjande av samiskspråkig personal mellan kommuner, framför allt inom skolsektorn. Kommunen har vid olika tillfällen samverkat med grannkommuner angående nyttjandet av personalresurser.</P> <P class="p1104 ft8">Anledningen till att riksdagen fattat beslut om införandet av en minoritetspolitik och inrättandet av förvaltningsområden i Norrbotten är att lagstiftaren vill höja statusen på de nationella minoritetsspråken och ge stöd enligt del III i minoritetsspråks-</P> <P class="p1105 ft17">237</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">konventionen. Ett sätt att göra detta är att klart markera från samhällets sida att minoritetsspråken har ett värde och att enskilda skall ges möjlighet att använda språken i offentliga sammanhang. Det handlar således <SPAN class="ft11">inte </SPAN>om att enskilda skulle ha behov av att tala det egna minoritetsspråket därför att han eller hon har bristande kunskaper i svenska språket. Vissa kommuners antydan rörande samers kunskaper i svenska, inte helt relevanta i sammanhanget, eftersom det primära syftet med ett förvaltningsområde är att statusen på samiska språket skall höjas och den samiska befolkningens strävanden att bevara sitt språk skall främjas. Det samiska språket skall därmed även göras mer synligt i det svenska samhället, vilket gynnar språkets fortlevnad.</P> <P class="p56 ft8">Min bedömning av kommunernas möjligheter grundas också på en successivt anpassad resursanvändning. Under ett inledningsskede är det rimligt att funktionen ’myndighetskontakt på samiska’ gradvis möter efterfrågan och att man bygger upp en kompetens, detta till förmån för förskola, äldreomsorg och utbildningsinsatser samt informationsinsatser.</P> <P class="p341 ft26"><SPAN class="ft26">9.2</SPAN><SPAN class="ft37">Landstingens beredskap</SPAN></P> <P class="p422 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft111">Landstingens synpunkter</SPAN></P> <P class="p1106 ft8">När det gäller landstingens roll i minoritetspolitiken berörs endast den del av verksamheten som utgör myndighetsutövning gentemot enskild. Verksamhet inom hälso- och sjukvården som bedrivs t.ex. på vårdcentralerna omfattas inte av minoritetsspråkslagarna.</P> <P class="p67 ft8">Utredningen har begärt att få skriftliga yttranden från de tre landstingen i regionen. De frågor som ställts till landstingen har motsvara dem som ställts till kommunerna.</P> <P class="p67 ft8">I det följande redovisar jag de synpunkter som inkommit från landstingen i Dalarna och Västerbottens läns landsting. Landstinget i Jämtlands län har inte inkommit med något yttrande.</P> <P class="p67 ft8"><SPAN class="ft11">Landstinget Dalarna </SPAN>anför att man har små möjligheter och ingen egentlig beredskap för att hantera effekterna av ett förvaltningsområde för det sydsamiska språket. Landstinget saknar kännedom om huruvida egen personal talar samiska och har inte gjort någon sådan kartläggning. Särna vårdcentral och Mora Lasarett, som i första hand troligen betjänar samisk befolkning, har inte mött intresse eller önskemål från patienter eller anhöriga om</P> <P class="p42 ft17">238</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1107 ft8">språklig service på samiska. Samma sak gäller för de administrativa enheterna. Landstinget har inte vidtagit några åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken. En kostnadsberäkning är svår att göra. Efterfrågan torde vara liten, varför kostnadsökningen också sannolikt är liten.</P> <P class="p1108 ft8"><SPAN class="ft11">Västerbottens läns landsting </SPAN>kommer att vidtaga erforderliga åtgärder om utredningens förslag genomförs. I dagsläget finns ingen organisation som svarar mot en sådan förändring. Landstinget har inte genomfört någon inventering av personalens språkkunskaper. Det kan dock inte uteslutas att någon bland landstinget cirka 9 000 anställda behärskar samiska. Någon uttalad efterfrågan om språklig service på sydsamiska har inte framkommit. Några specifika åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken såsom den definieras i nuvarande lagstiftning har inte vidtagits. Med stöd av Lagen om etnisk diskriminering i arbetslivet har däremot ett handlingsprogram för att främja mångfald och motverka etnisk diskriminering antagits. Merkostnader kommer att uppstå, eftersom kompetensen för närvarande saknas. I detta fallet förmodas del av en tjänst behövas. Landstinget förutsätter att statsbidrag kommer att utgå.</P> <P class="p1109 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft111">Överväganden</SPAN></P> <P class="p1100 ft11">Min bedömning:</P> <P class="p1101 ft8">De landsting som yttrat sig har ingen egentlig beredskap för att hantera ett utvidgat förvaltningsområde för samiska språket. Efterfrågan förväntas inte bli stor vad gäller rent myndighetsutövande verksamhet.</P> <P class="p1110 ft8">Erfarenheterna från Norrbotten visar att myndighetsutövning där minoritetsspråk använts har varit av liten omfattning. Min bedömning är att efterfrågan inledningsvis knappast kommer att skilja sig markant från efterfrågan i Norrbotten. Landstingen har möjlighet att anlita tolk vid behov. Vid framtida rekryteringar av personal kan samiskspråkig kompetens sökas. Liksom för alla myndigheter finns möjligheter att meritbedöma sådana språkkunskaper vid rekrytering.</P> <P class="p1111 ft8">Myndighetsutövning utgör en mycket liten del av Landstingets verksamhet. I en utredning från Länsstyrelsen i Norrbottens län framkommer att den enskilde medborgaren har svårt att urskilja</P> <P class="p1105 ft17">239</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319240x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">vilken del av den offentliga verksamheten som lagstiftningen kan tillämpas på.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Landstinget är ett exempel på en organisation där dess huvudsakliga verksamhet, som berör hela befolkningen, inte omfattas av språklagarna.</P> <P class="p341 ft26"><SPAN class="ft26">9.3</SPAN><SPAN class="ft37">Domstolarnas och Domstolsverkets beredskap</SPAN></P> <P class="p28 ft11"><SPAN class="ft11">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft111">Synpunkter från domstolar</SPAN></P> <P class="p1106 ft8">Domstolar som skulle komma att beröras av ett utvidgat förvaltningsområde samt Domstolsverket har fått möjlighet att lämna yttranden till utredningen. Följande frågor har ställts:</P> <P class="p259 ft8">Vilka möjligheter och vilken beredskap har domstolen för att hantera en sådan här förändring?</P> <P class="p259 ft8">Finns det i dag personal som arbetar med myndighetsutövande verksamhet som talar samiska? Har domstolen tidigare gjort någon kartläggning av om det finns sådan personal?</P> <P class="p259 ft8">Har domstolen mött intresse eller önskemål om språklig service på samiska i samband med myndighetsutövning?</P> <P class="p259 ft8">Har domstolen vidtagit några åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken?</P> <P class="p646 ft8">Om domstolen skulle bli skyldig att tillhandahålla sådan service på samiska som i dag ges i nuvarande förvaltningsområde, bedömer ni att det skulle innebära ytterligare kostnader?</P> <P class="p1112 ft8">För de <SPAN class="ft11">länsrätter </SPAN>som yttrat sig<SPAN class="ft38">4 </SPAN>gäller att ingen samisktalande personal finns. Länsrätten i Norrbotten omfattas redan i dag av minoritetsspråklagstiftningen och har en förteckning på tolkar och översättare. Tillsammans med Luleå tingsrätt introduceras ett hänvisningsbesked per telefon med uppkoppling till tolk. För länsrätten i Jämtlands län<SPAN class="ft38">5 </SPAN>finns ingen beredskap. Efterfrågan på samisk betjäning har förekommit i något enstaka fall. För Länsrätten i Norrbotten har kostnadsökningarna varit marginella. Länsrätten bedömer att merkostnaderna inte blir alltför stora. Auktoriserade</P> <P class="p1113 ft62"><SPAN class="ft53">3 </SPAN>Länsstyrelsen i Norrbottens län; ”Utvidgat samiskt förvaltningsområde”, skrivelse till Regeringen, 23 jan 2003.</P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">4</SPAN><SPAN class="ft59">Länsrätten i Västerbotten har ej svarat. Länsrätten i Dalarna har inget att anföra.</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">5</SPAN><SPAN class="ft59">Länsrätten i Jämtlands län och Östersunds tingsrätt har gemensamt yttrande.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">240</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1094 ft8">rättstolkar i språket bör användas. Dessa tolkar har rätt till ersättning motsvarande den högsta ersättningsnivån för tolkar.</P> <P class="p287 ft8"><SPAN class="ft11">Kammarrätten i Sundsvall </SPAN>uppger att den för närvarande inte har någon beredskap att hantera en utvidgning av förvaltningsområdet. Det finns ingen personal som talar samiska. Om behovet skulle uppkomma kommer det att lösas genom anlitande av tolk och översättare på sedvanligt sätt när behov uppstår. Kammarrätten konstaterar att det inte vid något tillfälle förekommit intresse eller önskemål om språklig service på samiska. Det är därför svårt att säga vad en förändring av aktuellt slag skulle innebära. I nuläget är det svårt att göra någon uppskattning av eventuella kostnadsökningar. Tolkning och översättning medför alltid ökade kostnader.</P> <P class="p354 ft8"><SPAN class="ft11">Regeringsrätten </SPAN>uppger att det inte gör någon skillnad att ytterligare en region blir ett s.k. förvaltningsområde. Regeringsrättens jurisdiktionsområde omfattar hela landet och således redan i dag de kommuner som har status som särskilda förvaltningsområden. Domstolen påverkas inte annat än i marginell utsträckning. Det finns ingen i personalen som talar samiska. Inlagor på minoritetsspråken skickas omgående till översättning om de avser eller kan antas avse mål eller ärenden som domstolen har att handlägga. Domstolen har inte mött intresse eller önskemål om språklig service på samiska. De kostnader som kan uppstå, kan uppstå redan i dag.</P> <P class="p354 ft8">Yttranden har inkommit från följande <SPAN class="ft11">tingsrätter</SPAN>: Mora, Östersund, Lycksele, Umeå, Skellefteå och Luleå tingsrätter. Östersunds tingsrätt har gemensamt yttrande med Länsrätten i Jämtlands län, se ovan. Domstolarna anger i allmänhet att beredskap för en utvidgning inte finns för närvarande. De krav som en utvidgning skulle innebära får lösas genom anlitande av tolk. Domstolarna saknar samiskspråkig personal. Efterfrågan på samiskspråkig service uppfattas som låg. Man har inte stött på vare sig önskemål eller intresse för saken. Kostnadsökningarna bedöms överlag att bli försumbara eller små.</P> <P class="p1114 ft8">Några av domstolarna har dubblerade funktioner såsom inskrivningsmyndighet, fastighetsdomstol och miljödomstol. Den återgivna bilden för domstolarna som allmänna domstolar stämmer också för dessa funktioner. Lycksele tingsrätt påtalar att för nordsamiska är tillgång på tolk inte något problem, men att det, så vitt är känt, inte finns någon auktoriserad sydsamisk tolk att tillgå.</P> <P class="p1115 ft17">241</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1116 ft8"><SPAN class="ft11">Hovrätten för Nedre Norrland </SPAN>uppger att det inte finns någon som talar samiska inom den personal som arbetar med myndighetsutövning. Domstolen har inte mött något intresse eller önskemål om språklig service på samiska. Hovrätten har inte vidtagit några åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken. Om hovrätten skulle bli skyldig att tillhandahålla samisk språkservice skulle det innebära ytterligare tolkkostnader.</P> <P class="p76 ft8"><SPAN class="ft11">Hovrätten för Övre Norrland </SPAN>har särskild beredskap för att möta en utvidgning av förvaltningsområdet. Det finns ingen samisktalande personal. Om behov uppstår är hovrätten redan i dag hänvisad till att köpa de nödvändiga tjänsterna. Inget önskemål eller intresse om språklig service beträffande samsiska har visats i hovrätten. På hovrättens hemsida finns en beskrivning av villkoren och möjligheterna för den enskilde att använda minoritetsspråken i samband med ett mål eller ärende i domstol. Kostnader bedöms bli av mer sporadisk karaktär och knappast stora.</P> <P class="p69 ft8"><SPAN class="ft11">Högsta Domstolen </SPAN>anför i sitt yttrande att skriftlig handläggning av mål och ärenden dominerar i domstolen. Vid behov översätts handlingar och tolk förordnas vid muntliga sammanträden. Domstolen bedömer att översättningsbehoven väl klaras av inom ramen för nuvarande system. Vid nyanställningar beaktar domstolen vikten av etnisk mångfald. Några särskilda åtgärder med hänsyn till den nationella minoritetspolitiken har inte vidtagits av domstolen. Merkostnader går inte att bedöma vid en skyldighet att tillhandahålla service på samiska.</P> <P class="p323 ft11"><SPAN class="ft11">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft111">Synpunkter från Domstolsverket</SPAN></P> <P class="p1106 ft8"><SPAN class="ft11">Domstolsverket </SPAN>yttrar sig i egenskap av central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Domstolarna är vana att anlita tolkar och översättare. Troligen finns det dock ingen beredskap för att direkt bemöta parter eller ställföreträdare på samiska, exempelvis vid telefonförfrågningar. En sådan beredskap förutsätter att man har möjlighet att mycket snabbt få fram en tolk eller att man har anställd personal som behärskar samiska. Domstolsverket har fått synpunkter från domstolspersonal att det bl.a. finns behov av översättning av vissa blanketter till de vanligaste främmande språken samt information på främmande språk. Angående tolkar anser Domstolsverket att det kan bli problem att hitta auktoriserade tolkar och översättare i de tre samiska varieteterna om förvaltnings-</P> <P class="p819 ft17">242</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1107 ft8">området utvidgas. En undersökning om det finns tolkar som kan svara mot behoven kan göras innan en reform genomförs.</P> <P class="p1117 ft8">I samband med att nuvarande lagstiftning om rätt att använda minoritetsspråk trädde i kraft tog Domstolsverket fram informationsblad om rätt att använda dessa språk i domstol. I arbetet med nuvarande lagstiftningens genomförande framställdes bl.a. önskemål om översättningar på förhand av vissa vanliga utgående handlingar. Det bedömdes, av olika skäl, inte vara genomförbart att göra sådana översättningar. Vidare framställdes önskemål om sammanställningar av listor över tolkar och översättare på de aktuella språken, vilket även gjordes för samiska och meänkieli.</P> <P class="p1054 ft8">Domstolsverket tillfördes 1 miljon kronor för de beräknade ökade tolk- och översättningskostnaderna när nuvarande lagstiftning infördes. Domstolsverket saknar underlag för att säga hur stor kostnadsökningen har blivit med anledning av nuvarande minoritetslagstiftning, men det synes inte ha inneburit någon markant förändring. I aktuellt område berörs dock fler domstolar.</P> <P class="p1118 ft11"><SPAN class="ft11">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft111">Överväganden</SPAN></P> <P class="p1100 ft11">Min bedömning<SPAN class="ft8">:</SPAN></P> <P class="p1119 ft8">Förutsättningar finns för att domstolarna skall kunna hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket. På kort sikt kommer efterfrågan i stor utsträckning att behöva lösas genom anlitande av tolkar. Möjligheterna att inrätta ett samordnat tolk- och översättningssystem bör undersökas närmare.</P> <P class="p1120 ft8">Erfarenheterna från Norrbottenskommunerna visar att enskildas önskemål om att använda minoritetsspråk i kontakter med domstolar i praktiken har varit mycket begränsad. Det är mindre troligt att efterfrågan skulle öka om förvaltningsområdet utvidgas. Handläggningstiden i enskilda ärenden kan tänkas bli något längre om tolk och översättare måste användas. Jag bedömer att man under ett introduktionsskede måste anlita externa tolkar och översättare. Tillgången på tolkar och översättare behöver uppmärksammas.</P> <P class="p1121 ft8">När det gäller kostnader för tolkning och översättning i nuvarande förvaltningsområden kan Domstolsverket inte uppge vad den faktiska kostnaden uppgått till. Den bedöms dock inte ha varit särskilt stor. De medel som avsattes vid införandet av nuvarande minoritetsspråkslagstiftning bör därför ha varit tillräckliga.</P> <P class="p1057 ft17">243</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319244x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1122 ft26"><SPAN class="ft26">9.4</SPAN><SPAN class="ft37">Länsstyrelsernas möjligheter och beredskap</SPAN></P> <P class="p28 ft11"><SPAN class="ft11">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft111">Synpunkter från länsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p1106 ft8">Utredningen har begärt skriftliga yttranden från länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Besök har genomförts vid länsstyrelsen i Jämtlands län. De frågor som ställts har bl.a. varit:</P> <P class="p1123 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft191">Vilka möjligheter och vilken beredskap har länsstyrelsen för att hantera en sådan här förändring?</SPAN></P> <P class="p1081 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft191">Finns det i dag personal inom länsstyrelsen som arbetar med myndighetsutövande verksamhet och som talar samiska? Har länsstyrelsen tidigare gjort någon kartläggning av om det finns sådan personal?</SPAN></P> <P class="p673 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft191">Har länsstyrelsen vidtagit några andra åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken?</SPAN></P> <P class="p1081 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft191">Har länsstyrelsen mött intresse eller önskemål om språklig service på samiska i samband med myndighetsutövning? I så fall på vilket sätt?</SPAN></P> <P class="p674 ft8"><SPAN class="ft8">-</SPAN><SPAN class="ft191">Om länsstyrelsen skulle bli skyldig att tillhandahålla sådan service på samiska som i dag ges i nuvarande förvaltningsområde, bedömer ni att det skulle innebära ytterligare kostnader? Om svaret är ja, uppskatta hur stora kostnadsökningar det skulle kunna bli frågan om.</SPAN></P> <P class="p722 ft8"><SPAN class="ft11">Länsstyrelsen i Dalarnas län </SPAN>anför att i dag finns ingen beredskap, men att man är beredd, liksom vid andra nya uppgifter, att hantera de uppgifter som en förändring skulle innebära. Genom tidigare undersökningar av personalens språkkunskaper konstateras att i dag finns ingen som behärskar samiska. Länsstyrelsen har inte vid något tillfälle, i kontakter med Idre sameby eller i något annat sammanhang, mött önskemål eller annat uttryckt intresse för en samiskspråkig service. Några direkta åtgärder med anledning av minoritetspolitiken har inte genomförts. Det omedelbara löpande arbetet som beskrivs, rör till exempel förvaltningen av fjällreservaten och projekt kring det samiska kulturarvet.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P> <P class="p56 ft8">Länsstyrelsen uppskattar antalet samer boende i länet till ett hundratal förutom cirka 35 bofasta med anknytning till Idre</P> <P class="p1058 ft10"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>Rennäringsfrågor i Dalarnas län handläggs av Länsstyrelsen i Jämtlands län.</P> <P class="p93 ft17">244</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319245x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1094 ft8">sameby. Med anledning av det relativt ringa antalet samer och de ovan redovisade önskemålen, bedömer Länsstyrelsen att en samiskspråkig service handlar om begränsade kostnader. Det förutsätts att en samiskspråkig kontakt med länsstyrelsen kan lösas vid varje enskilt tillfälle, i första hand genom tolkning. Med en kontinuerlig beredskap blir kostnaderna betydligt högre. Om skriftlig information, t.ex. webbinformation och foldrar, generellt ska ges på samiska handlar det om mycket stora kostnader. Som ett mindre kostnadskrävande alternativ anger länsstyrelsen möjligheten till en begränsad skriftlig information i sakområden av särskilt intresse.</P> <P class="p12 ft8"><SPAN class="ft11">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>konstaterar att man inte har någon beredskap för att hantera ett utvidgat förvaltningsområde. Det finns ingen inom länsstyrelsen, inklusive personal med samiska rötter, som talar flytande sydsamiska. En del medarbetare har deltagit i kurser i samiska språk. Länsstyrelsen har inte mött något intresse eller önskemål om språklig service på samiska i samband med myndighetsutövning. Det är svårt att avgöra om detta beror på att det inte finns något intresse eller om de medborgare som har sydsamiska eller andra samiska språkliga rötter inte förväntar sig att det skall finnas en service på samiska och därför inte efterfrågar densamma. Inga åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken har vidtagits.</P> <P class="p99 ft8">Länsstyrelsen anser det vara svårt att göra en uppskattning av hur stora kostnadsökningar det rör sig om. Ett införande av utökat förvaltningsområde kan eventuellt leda till en utökad efterfrågan av att beslut och information ges på samiska. Kostnaderna är även beroende av lagstiftarens ambitionsnivå vid införande av reglerna om utökade förvaltningsområden. För att tillhandahålla den service som begärs skall antingen tolk anlitas, dels för muntlig och skriftlig översättning av beslut och skrivelser, dels för översättning av information som berör myndighetsutövning, eller en person anställas för att ge stöd inom hela länsstyrelsen.</P> <P class="p12 ft8">Utredningen har besökt länsstyrelsen för diskussion om länets möjligheter inför en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för samiska.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P> <P class="p90 ft11">Länsstyrelsen i Västerbottens län <SPAN class="ft8">har i dag varken möjligheter eller beredskap för att vid varje tillfälle och över tiden kunna ge service och handlägga ärenden på samiska. Efter vissa förberedelser kan dock länsstyrelsen hantera behov av att kommunicera muntligt</SPAN></P> <P class="p502 ft10"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>15 augusti 2005.</P> <P class="p1124 ft17">245</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319246x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">eller skriftligt på de flesta språk. Någon kartläggning av personalens språkkunskaper i samiska har ej gjorts. Ingen medarbetare har rekryterats med krav på samiska språkkunskaper. Såvitt känt finns ingen medarbetare som behärskar samiska. Förutom i rennäringssammanhang (renmärkesregistret med samisk terminologi) har inga önskemål om språklig service på samiska i samband med myndighetsutövning kunnat noteras. Inga åtgärder har vidtagits med anledning av den nationella minoritetspolitiken.</P> <P class="p76 ft8">Länsstyrelsen redovisar ett resursbehov och kostnader som skulle medföra en årlig kostnadsökning på 1,3 – 1,5 mkr. Engångskostnader skulle uppstå på 150 – 200 tkr. Två tjänster är då inkluderade och i engångskostnaderna ingår en merpart för ökad skyltning för ca 100 reservat m.m. Länsstyrelsen förtydligar att resursbehov och kostnader är grova uppskattningar. Ambitionsnivån som skall gälla för den enskilda länsstyrelsen är osäker varför man utgått från att en i stort sett likvärdig service skall kunna lämnas på samiska såväl som svenska. Länsstyrelsen påpekar också de möjligheter som borde finnas till samordnade lösningar, särskilt i förhållande till Norrbotten och Jämtland.</P> <P class="p365 ft11"><SPAN class="ft11">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft192">Överväganden</SPAN></P> <P class="p1125 ft11">Min bedömning<SPAN class="ft8">:</SPAN></P> <P class="p272 ft8">Det finns förutsättningar för att länsstyrelserna skall kunna hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska, särskilt på längre sikt. Minoritetspolitiken behöver en betonad introduktion inom länsstyrelserna.</P> <P class="p1126 ft8">Som beskrivits i delbetänkandet<SPAN class="ft38">8 </SPAN>anser jag att en länsstyrelse skall ges nationellt ansvar för att säkerställa den föreslagna lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Efter ett förnyat övervägande föreslår jag att tillsynsansvaret på nationell nivå delas på två myndigheter.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Övriga länsstyrelser i förvaltningsområdet för samiska skall bistå den myndighet som utses för den samiska minoriteten och det samiska språket i dess uppdrag. Därutöver ges ansvar för att genomföra lagstiftningen på den egna myndigheten. Uppdraget för länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland, Västerbotten och fortsättningsvis även i Norrbotten blir således begränsat. På</P> <P class="p410 ft10"><SPAN class="ft70">8</SPAN><SPAN class="ft59">se delbetänkandet avsnitt 6.5</SPAN></P> <P class="p271 ft10"><SPAN class="ft70">9</SPAN><SPAN class="ft59">se avsnitt 12.2 Delat ansvar för tillsyn av minoritetspolitiken.</SPAN></P> <P class="p60 ft17">246</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1127 ft8">kort sikt måste den samiskspråkiga servicen förstärkas för att möta den föreslagna lagstiftningens krav. Kunskaper i samiska bör uppmärksammas vid nyrekryteringar och vara meriterande. Möjligheterna att samverka mellan länsstyrelserna bör tas tillvara. Som exempel där samordning skulle bli aktuellt är information till allmänheten samt framtagande av olika trycksaksmallar etc. En väl genomförd introduktionsfas för den nationella minoritetspolitiken är nödvändig inom tillkommande länsstyrelser.</P> <P class="p279 ft26"><SPAN class="ft26">9.5</SPAN><SPAN class="ft37">Övriga statliga myndigheters beredskap</SPAN></P> <P class="p48 ft8">Utredningen har begärt yttranden från ett antal statliga förvaltningsmyndigheter. Frågorna som ställts motsvarar de som länsstyrelserna fått, se ovan. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit till utredningen från respektive myndighet.</P> <P class="p574 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft111">Sametinget och Sameskolstyrelsen</SPAN></P> <P class="p1128 ft8"><SPAN class="ft11">Sametinget </SPAN>menar att en utvidgning av förvaltningsområdet till att omfatta delar av det sydsamiska språkområdet inte kräver några nämnvärda förberedelser. Myndigheten har personal med kompetens inom samtliga samiska språkvarieteter. En tjänsteman arbetar med sydsamiskan som sitt ansvarsområde.</P> <P class="p90 ft8">Sametinget anför vidare att, vid en eventuell revidering av nuvarande språklagstiftning, bör större krav ställas på kunskaper i nationella minoritetsspråk vid anställning av personal vid myndigheterna. De flesta samisktalande som nu är anställda vid olika myndigheter behärskar inte samiskan skriftligt enligt Sametinget. Redan i dag finns det behov av att särskilda medel tillskjuts för att kunna erbjuda utbildning för personalen i samiska och andra minoritetsspråk inom förvaltningsområdena. Lösningar borde också skapas för att avhjälpa många samers brister i att läsa och skriva samiska. Det är en förutsättning för att de skall kunna använda sig av språklagen i samband med myndighetskontakter. Efterfrågan av rättskrivningshjälp från Sametinget är påtaglig.</P> <P class="p99 ft8"><SPAN class="ft11">Sameskolstyrelsen </SPAN>har ej inkommit med yttrande. Vid utredningens besök kunde konstateras att det finns en hög och medveten servicenivå i bemötande av allmänheten på samiska. För övriga synpunkter redogörs i avsnitt 13.</P> <P class="p465 ft17">247</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1122 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft111">Arbetsmarknadsverket</SPAN></P> <P class="p1106 ft11"><NOBR>Arbetsmarknadsverket/-styrelsen<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> anger att samiska inte finns representerad på handläggar– eller chefsnivå i Jämtlands och Västerbottens län. I dessa län har inte heller några påstötningar eller önskemål om språklig service på samiska på arbetsförmedlingen framkommit. Inom nuvarande förvaltningsområde i Norrbottens län har man löst de uppgifter som varit aktuella genom samarbete mellan arbetsförmedling, länsarbetsnämnd och länsstyrelsen. Vid en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet bedöms behovet kunna tillgodoses på motsvarande sätt som i Norrbotten. Mot denna bakgrund och andra vunna erfarenheter bedöms kortsiktigt att inga kostnadsökningar uppstår för personal. Krav på praktisk arbetsförmedlingsservice på samiska medför dock rekrytering av samisktalande. Krav kommer också att ställas på arbetsförmedlare som ger service per telefon på Kundtjänst som arbetar oberoende av länsindelning. Tvåspråkighet kan, för ett antal arbetsförmedlare, komma att bli ett krav vid framtida rekrytering.</SPAN></P> <P class="p1129 ft11">Länsarbetsnämnden i Västerbottens län <SPAN class="ft8">saknar samisktalande personal. Finns behov av service på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">nord-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> lule- eller sydsamiska, anlitas tolk. Ingen av arbetsförmedlingarna uppger att det finns behov av tolkning på samiska. Det behöver nödvändigtvis inte innebära att behovet inte finns, utan snarare att ingen förväntar sig en sådan service och heller inte efterfrågar den. Utifrån dagens kända efterfrågan är det inte realistiskt att anställa samisktalande personal på alla arbetsförmedlingar. Länsarbetsnämnden föreslår att information bör finnas tillgänglig via verkets hemsida samt att service på samiska/minoritetsspråk borde kunna tillhandahållas via det nationella Kundtjänst.</SPAN></P> <P class="p69 ft11">Länsarbetsnämnden i Norrbottens län <SPAN class="ft8">har inte heller personal som talar samiska. Vid behov anlitas tolk. I övrigt har länsarbetsnämnden liknande synpunkter som Västerbottens.</SPAN></P> <P class="p67 ft11">Länsarbetsnämnden i Dalarnas län <SPAN class="ft8">har ingen beredskap för att hantera de förändringar som eventuellt kan föreslås. Man har inte påträffat något behov ifråga om det samiska språket vid myndighetsutövning. Myndigheten har inte vidtagit några speciella åtgärder beträffande minoritetsspråken.</SPAN></P> <P class="p728 ft8">Länsarbetsnämnderna i Jämtlands län har inte lämnat något yttrande.</P> <P class="p1130 ft17">248</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319249x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1131 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft111">Försäkringskassan</SPAN></P> <P class="p353 ft8">Försäkringskassan (FK) lämnar ett gemensamt yttrande för länsorganisationerna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna.<SPAN class="ft38">10 </SPAN><SPAN class="ft11">Beredskap</SPAN>: För Norrbottens del saknas tillgång till sydsamisk kompetens. Västerbotten saknar i nuläget beredskap och möjligheter. FK i Dalarna har i dag ingen möjlighet att hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språk. <SPAN class="ft11">Personal</SPAN>: FK i Norrbotten har lule- och nordsamiskt talande personal medan FK i Dalarna och Västerbotten saknar sådan kompetens. <SPAN class="ft11">Intresse/önskemål</SPAN>: FK i Norrbotten lämnar språklig service på samiska. Däremot är begäran om översättning till samiska, skriftligt eller muntligt, mycket sällan förekommande. Vid ett kontor är man samlokaliserade med arbetsförmedling m.fl. och där finns personer som behärskar språket och kan nyttjas vid behov. Övriga länsorganisationer har inte noterat några önskemål om språklig service.</P> <P class="p1132 ft11">Åtgärder p.g.a. nuvarande minoritetslagstiftning<SPAN class="ft8">: Endast FK i Norrbotten har vidtagit åtgärder. Försäkringskassan har tagit fram tilläggstexter på mallbrev för minoritetsspråken. </SPAN>Tillkommande kostnader<SPAN class="ft8">: I Norrbotten rör det sig om marginella kostnadsökningar. I Dalarna, Jämtland och Västerbotten skulle det innebära att man skulle få bygga upp en ny kompetens och verksamhet från grunden. FK bedömer att en resurs om en fjärdedels tjänst till en kostnad av ca 100 tkr skulle åläggas ansvaret för det utökade förvaltningsområdet. Om muntlig service skall ges får tolkar anlitas och översättare för skriftlig service. FK anför vidare att det är rimligt att hitta en gemensam lösning för de län och myndigheter som kan komma att beröras. I små kommuner är det nödvändigt med samverkan både när det gäller kostnadseffektivitet och för att kunna ge en bra service.</SPAN></P> <P class="p1133 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.4</SPAN><SPAN class="ft111">Rikspolisstyrelsen och polismyndigheter</SPAN></P> <P class="p245 ft8"><SPAN class="ft11">Rikspolisstyrelsen </SPAN>och polismyndigheterna i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län svarar i en gemensam skrivelse.<SPAN class="ft38">11 </SPAN><SPAN class="ft11">Beredskap/personal</SPAN>: Beredskapen för att hantera eventuella förfrågningar på samiska är i dagsläget generellt sett låg. Endast vid Polismyndigheten i Norrbotten finns det ett fåtal personer som talar</P> <P class="p715 ft10"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft65">Specifika uppgifter för FK i Jämtland nämns dock inte till fullo.</SPAN></P> <P class="p136 ft10"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft65">Synpunkter från Jämtlands län saknas dock.</SPAN></P> <P class="p504 ft17">249</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">samiska. Kartläggning har även skett i Västerbottens län. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheten i Dalarna känner inte till någon anställd som talar samiska. <SPAN class="ft11">Intresse/önskemål</SPAN>: Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har inte mött något intresse om språklig service på samiska varken via telefon, <NOBR>e-post</NOBR> och brev eller i samband med besök. <SPAN class="ft11">Åtgärder p.g.a. nuvarande minoritetslagstiftning</SPAN>: Myndigheterna har inte vidtagit några åtgärder gällande samiska språket. Om myndigheterna får förfrågningar på samiska kan de vända sig till Polismyndigheten i Norrbottens län. Om väntetiden beräknas bli lång, kan externa tolkar anlitas. Myndigheterna har enligt yttrandet målsättningen att alla minoriteter skall kunna få hjälp i de ärenden då myndigheterna kontaktas. Det kan innebära väntetider, men hittills har servicen fungerat. <SPAN class="ft11">Tillkommande kostnader</SPAN>: Kostnaderna är svåra att uppskatta men beräknas bli försumbara.</P> <P class="p302 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.5</SPAN><SPAN class="ft111">Åklagarmyndigheten</SPAN></P> <P class="p234 ft8">Myndigheten anför att det i dag inte finns någon beredskap för en utvidgad lagstiftning för det samiska språket inom de arbetsenheter som myndigheten organiserar i det sydsamiska området. Det finns således inga möjligheter att ge den enskilde rätt att använda minoritetsspråket i alla muntliga kontakter med myndigheten. Myndigheten har inte praktiska möjligheter att ge muntliga svar på samiska. Myndigheten framhåller dock att sedan åklagarorganisationen blivit en myndighet, underlättas möjligheten till att omfördela resurser med denna kompetens eller att placera ärenden för handläggning vid någon av de kammare i Norrbottens län som har personal som kan samiska. Någon kartläggning av personalens språkkunskaper har inte gjorts. Något intresse eller önskemål om språklig service på samiska har inte framförts. I den utsträckning förhör hålls på samiska sker detta normalt inom ramen för förundersökning och inför domstol. Kostnaderna för tolk och översättning faller normalt inte på myndigheten, utan på polis och domstol. Inga särskilda åtgärder har vidtagits av myndigheten (med anledning av minoritetslagstiftningen; <SPAN class="ft11">utredningens anm</SPAN>).</P> <P class="p1134 ft8">Skulle en särskild satsning krävas kommer det att medföra extrakostnader. Sannolikt skulle personal behöva anställas inledningsvis. Då det är frågan om myndighetsutövning inom rättsväsendet ställs också vissa krav på formerna för kontakterna. Att hitta en rationell</P> <P class="p545 ft17">250</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1094 ft8">lösning kan synas svårt med hänsyn till att verksamheten bedrivs på flera arbetsställen samtidigt som det handlar om ett starkt specialiserat rättsligt område.</P> <P class="p1135 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.6</SPAN><SPAN class="ft111">Skatteverket och Kronofogdemyndigheten</SPAN></P> <P class="p1128 ft8"><SPAN class="ft11">Skatteverket </SPAN>konstaterar inledningsvis att det är mycket tveksamt om Skatteverket och kronofogdemyndigheterna skulle kunna tillgodose ett eventuellt krav på att hantera ett utvidgat förvaltningsområde för det samiska språket. Skatteverkets egen personal kan inte tillhandahålla språklig service på samiska. Förutsättningen för att servicen då ska kunna fungera är att det finns kompetenta tolkar och översättare. Något behov av service eller information på samiska språket har inte heller kunnat identifieras. I Skatteverkets rikstäckande skatteupplysning och i myndigheternas riksgemensamma televäxlar finns ingen anställd som talar samiska. Efter gjorda kartläggningar inom norrlandsregionen framgår att det i dagsläget inte finns någon som talar samiska. För kronofogdemyndigheterna och för skatteregionen Gävle är resultatet detsamma. I samband med att de nya minoritetsspråklagarna införts har den egna personalen informerats. Det finns inga blanketter eller broschyrer på samiska. Skatteverket och kronofogdemyndigheterna har emellertid haft en beredskap att genom tolkar och översättare tillmötesgå kravet på språklig service på samiska. Skatteverket hävdar i övrigt att tillgången på tolkar och översättare är begränsad. Myndigheten ifrågasätter om det finns ett behov av en utvidgning av förvaltningsområdet.</P> <P class="p1136 ft8">Hittillsvarande kostnader för språklig service på samiska har varit ringa. Det saknas anledning att utifrån de krav som hittills ställts på Skatteverket anta att kostnaderna skulle öka nämnvärt. Kostnaden för en anpassning av skatteupplysningens talsvarsingång uppskattas till ca 300 tkr plus löner.</P> <P class="p574 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.7</SPAN><SPAN class="ft111">Tullverket</SPAN></P> <P class="p353 ft8">Tullverket säger att verksamheten har ett stort inslag av såväl myndighetsutövning som av service och upplysning. Den tidigare indelningen i geografiskt uttryckta ansvarsområden (regioner) har upphört. Istället är personal på olika orter nationellt ansvariga för</P> <P class="p465 ft17">251</P> </DIV> <DIV id="page_252"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">olika områden (sakområden, utredningens anm.) och regelområden. För att bedöma beredskapen nämns även att inom det föreslagna förvaltningsområdet finns tio gränstullstationer varav fyra är norska. De norska tulltjänstemännen utför arbete för Sveriges räkning och vice versa. Någon systematisk kartläggning av personal som talar samiska har inte gjorts. Inom verkets egen så kallade översättarpool finns ingen med samisk språkkompetens anmäld. En rundringning inom det föreslagna förvaltningsområdet visar att det inte finns någon samisk språkkompetens. Inget intresse eller önskemål har noterats om språklig service på samiska. Det omfattar såväl myndighetsutövning som ärenden av allmän service- och upplysningskaraktär.</P> <P class="p1137 ft8">Med hänsyn till den stora osäkerheten i efterfrågan är det svårt att göra någon bedömning över kostnadsökningen i dagsläget. Eftersom samisk språkkompetens saknas är alternativen att utbilda och nyanställa personal eller använda tolkar. För många funktioner finns nationellt ansvariga enheter varav de flesta är placerade i södra Sverige. Det innebär att man skulle behöva utbilda personal i samiska, anställa samiskspråkig personal eller använda tolkar.</P> <P class="p360 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.8</SPAN><SPAN class="ft111">Vägverket</SPAN></P> <P class="p1106 ft8">Vägverkets nuvarande beredskap hanteras med hjälp av tolkar. Det finns ingen generell organisation för att lotsa personer med olika språk till speciella personer. Relativt färska kartläggningar av berörd personal inom myndighetsutövande funktioner visar att det inte finns någon samisktalande. Arbete med databas för bl.a. personalens språkkunskaper håller på att tas fram. Hittills har det knappast varit någon efterfrågan på service på samiska. Kunskapsprov och körprov på samiska för körkort har förekommit. På Vägverkets webbplats finns viss information på samiska. Vägskyltning på minoritetsspråk pågår.</P> <P class="p69 ft8">Kostnadsökning beror på efterfrågans storlek och vilka krav som kommer att ställas på servicenivå. Vägverket räknar inte med att ha tillgång till egen personal utan hänvisar till system med externa tolkar. För webbplatsen anges som exempel, att för år 2005 har medel endast kunnat avsättas för de mest nödvändiga uppdateringarna på andra språk än svenska och engelska. Längre handläggningstider befaras för ärenden där det behövs översättning och tolkning.</P> <P class="p249 ft17">252</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319253x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1138 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.9</SPAN><SPAN class="ft111">Överväganden</SPAN></P> <P class="p1100 ft11">Min bedömning<SPAN class="ft8">:</SPAN></P> <P class="p1139 ft8">Flera statliga myndigheter har redan i dag en skyldighet i sin myndighetsutövning att tillmötesgå en samiskspråkig service. Beredskapen för ett flertal av de statliga myndigheterna inför en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket får dock anses begränsad. Trots olika försvårande omständigheter, bland annat organisatoriska, bör det finnas möjligheter att kunna hantera en utvidgning. Arbetet bör kunna utveckla tidigare gjorda lösningar. I ett inledande skede förutsätts att man överlag gör en klar analys av hur och var efterfrågan kan väntas uppstå. Det finns ingen anledning att inledningsvis genomföra stora kostnadskrävande åtgärder.</P> <P class="p1140 ft8">När det gäller statliga myndigheter med nationellt ansvar för olika verksamhetsområden kan det konstateras att dessa myndigheter, eller i vart fall regionala enheter eller undermyndigheter, redan i dag har i uppdrag att lämna viss service på minoritetsspråken i nuvarande förvaltningsområde för samiska i Norrbottens län. Dessa myndigheter bör i stor utsträckning kunna bygga vidare på tidigare gjorda erfarenheter och genomförda metoder. Detta gäller särskilt för framtagande av informationsmaterial på samiska och annan information som riktar sig till allmänheten. Gjorda översättningar av allmänt material bör kunna användas i mycket stor omfattning. Information till egen personal bör fungera med normala rutiner.</P> <P class="p1141 ft8">Vidare finns det anledning för de regionala myndigheterna att samordna sitt arbete. Genom att inventera befintligt material och samordna arbetet kan effektivitetsvinster göras. I frågor rörande framtagning av informationsmaterial bör myndigheterna även samråda med myndigheten som har nationellt tillsynsansvar för de samiska minoritetsfrågorna för att undvika dubbelarbeten.</P> <P class="p1142 ft17">253</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GUB319254x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft10">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1122 ft26"><SPAN class="ft26">9.6</SPAN><SPAN class="ft37">Sammanfattande överväganden</SPAN></P> <P class="p1143 ft11">Min bedömning<SPAN class="ft8">:</SPAN></P> <P class="p272 ft8">Det finns möjligheter, trots en begränsad beredskap, för kommunala och statliga myndigheter samt domstolar att kunna hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket till det sydsamiska området. Bedömningen gäller på lång sikt. Nuvarande lagstiftning och mitt förslag ger möjligheter till en anpassad service på samiska språket, särskilt för funktionerna vid myndighetskontakt.</P> <P class="p1144 ft8">Sammantaget bedömer jag att det finns förutsättningar hos kommunala och statliga myndigheter samt domstolar att hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska språket. Förutsättningarna ser emellertid olika ut och den omedelbara beredskapen är starkt begränsad. Bristen på samiskspråkig kompetens är iögonfallande. Organisatoriska svårigheter anges i en del fall etc.</P> <P class="p76 ft8">Det finns en insikt om att efterfrågan på samiskspråkig service inte kommer att öka på ett dramatiskt sätt. Jag delar denna uppfattning. Som regel redovisas inga framträdande kostnader för den personliga myndighetskontakten i det korta perspektivet. Erfarenheterna från Norrbottens län talar också för detta. Över längre tid verkar normala rutiner för kompetenshöjning och nyrekryteringar inom myndigheterna. Indirekt har ett par myndigheter uttryckt oro för tolknings- och översättningssituationen för samiska språket.</P> <P class="p55 ft8">Som naturliga åtgärder i det korta perspektivet kan i de flesta fall följande moment förutses: kartläggning av organisationens språkkunskaper, information om minoritetsspråklagen till de anställda. Procedur för tolknings- och översättningshjälp. Rutiner som lotsar allmänheten vidare från receptionister, telefonväxlar och liknande kundmötande funktioner. Det viktiga är att det i de funktioner där allmänheten först möter myndigheten finns beredskap för att hantera situationen. Om myndigheterna väljer att begränsa service på samiska till vissa tider och platser skall detta organiseras på ett sådant sätt att det tydligt framgår genom olika informationskanaler. Rättighetsupplysning till allmänheten behöver tas fram. En sådan uppgift gäller för alla myndighetsutövande områden.</P> <P class="p56 ft8">Vid en gradvis uppbyggnad av myndighetens resurser är det givetvis av vikt att analysera efterfrågad service. Var och hur kan den förväntas uppstå? Med en sådan behovsanpassad och successivt</P> <P class="p417 ft17">254</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p15 ft10">SOU 2006:19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft28">Möjligheter och beredskap att utvidga förvaltningsområdet för samiska språket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p1145 ft8">utbyggd service bedömer jag att det finns förutsättningar på sikt för att lagstiftningen kan implementeras med goda resultat. För förskoleverksamhet och äldreomsorg kan det inte uteslutas att viss omorganisation, nya scheman och rekryteringar behöver göras.</P> <P class="p1146 ft8">För större organisationer som statliga myndigheter med regionala eller lokala myndighetskontor, bör samordning kunna ske på ett praktiskt överkomligt sätt. Det kan röra sig om gemensamt material, information och olika typer av underlag.</P> <P class="p1146 ft8">Det åligger också föreslagen myndighet med tillsynsansvar för de samiska minoritetsfrågorna att underlätta implementeringen och att nationellt arbeta fram underlag för information m.m. I avsnitt 12.3 föreslås också att så kallade samiska språkcenter inrättas. Deras verksamhet skall kunna förstärka rådgivning och språkarbetet.</P> <P class="p1147 ft17">255</P> </DIV> <DIV id="page_256"> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GUB319 SOU_2006__19_d1.pdf 2198656 pdf Att återta mitt språk, del 1 https://data.riksdagen.se/fil/2CA8F3FD-9ED9-4DF4-8A14-C6E5061C93ED GUB319d2 SOU_2006__19_d2.pdf 1429736 pdf Att återta mitt språk, del 2 https://data.riksdagen.se/fil/1568F6E6-8D98-4621-9391-865A461E69CE GUB319d3 SOU_2006__19_d3.pdf 870151 pdf Att återta mitt språk, del 3 https://data.riksdagen.se/fil/F732AF3E-8A98-4506-9187-B4024C88112B